Embed Size (px)
Citation preview
1 | Nr 4 2018
Täppas FogelbergNy krönikör i Ögontrycket • sid 12
Kim Haaning Dansk Glaukomförening • sid 18
Jacob Hård på TV-sportenom sitt glaukom:
Jag ångrar attjag inte lyssnadepå morsan i tid• sid 5
e n t i d n i n g f r å n g l a u k o m f ö r b u n d e t
NR 4 • 2018
2 • Nr 4 2018
INNEHÅLL
Nr 4 – 2018Tidning från
Svenska Glaukomförbundet
Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll:
Lars Steen och Lars KarbinAnsvarig utgivare: Lars SteenRedaktör: Örjan Andersson
Ej signerat material är författat av redaktören
Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören
ISSN: 1653-4069Redaktionens adress:
Ögontrycketc/o Örjan Andersson
Ekhovsvägen 20, 647 32 MariefredMail:
[email protected] du vill ha Ögontrycket som
taltidning i DAISY-format så kontakta din glaukomförening.
Produktion:DanagårdLiTHO, Ödeshög
Omslagsbild: TV-sportens folkkäre kommentator Jacob Hård.
Foto: Örjan Andersson
GLAUKOMFÖRBUNDET
Ledare
Nytt i ÖT
Intervju med TV-sportens Jacob Hård
Krönika av Täppas Fogelberg
Från grönstarr till glaukom
Fråga Doktorn
Glaukom i världen
Glaukomskola
Noterat
Adresser
Glaukom i varda´n
345
1214161822252728
Utgivning av Ögontrycket 2018
Nr 5 Utgivning vecka 50 Manusstopp 12/11
Ett stort tack till er som skänkt pengar till glaukomforskningen!
Använd SGF donationers plusgirokonto: 56 42 28-5
3 | Nr 4 2018
Ledare
Bästa medlemmar och läsare, välkomna till en ny säsong av informationsmöten, glau-komcaféer, medlemsmöten och opinions-bildning. Under sommaren inträffade två all- varliga incidenter som klart visar att glau-komförbund och glaukomföreningar fort-satt har mycket att göra när det gäller infor-mationsverksamhet och opinionsbildning.
I mitten av juni slog Synskadades Riks-förbund i Göteborg larm om att läkemed-let pilokarpin var slut sedan flera månader. Pilokarpin är en medicin som används mot en viss typ av glaukom och det kan bli för-ödande konsekvenser för den synskadade som inte får tag på det, enligt Synskadades Riksförbund.
Krav på LäkemedelsverketFrån mitten av juni och en bit in i augusti var pilokarpin helt slut och det finns ingen ersättningsmedicin som är godkänd av Läkemedelsverket. Vårt bestämda krav rik- tat till Läkemedelsverket är därför bättre framförhållning och bättre information till förskrivarna samt att Läkemedelsverket ställer större krav på läkemedelsproducen- terna så att dessa håller lager av efterfrågad medicin. Allt för att minimera oron hos patienter som är helt beroende av medici-nen för att hålla trycket nere.
En andra incident skedde inför de just avslutade valen till riksdag, landsting och kommun. Hela 96 % av partiernas valstugor
saknade material som är tillgängligt för syn-skadade. Det visar en valstugeundersökning som Synskadades Riksförbund genomfört i 301 valstugor på 48 orter i landet. Partierna fick svara på om de i valstugan hade material i något av följande format: Upptryckt i stor- stil. Intalat på ljudfil eller på CD. På punkt- skrift. I många valstugor hänvisade valarbe-tarna till partiets hemsida.
IllavarslandeProblemet är att många synskadade inte har tillgång till Internet och dessutom har partiernas hemsidor många brister vad gäller tillgängligheten.
Grunden i vår demokrati är de åter- kommande valen där varje medborgare får möjlighet att lägga sin röst. Det är därför illavarslande om en stor grupp synskadade undanhålls relevant information från par-tierna inför valen. En valstuga sticker ut po- sitivt i enkäten. På Gustav Adolfs torg i Göteborg kunde Feministiskt Initiativ (FI) erbjuda material i samtliga tre format. Kan FI som inte har partibidrag i samma ut- sträckning som de större och etablerade par- tierna så borde alla partierna kunna åstad- komma samma sak. Enkäten redovisar ett skrämmande resultat och därför krävs skärp- ning från partiorganisationerna inför nästa val.
Läkemedlet pilokarpin restnoterat och ingen läsbar valinformation för synskadade
4 • Nr 4 2018
Nyheter i Ögontrycket I och med denna höst kommer några nyheter i vår tidning Ögontrycket. Säkert har du redan noterat att tidningshuvudet – logotypen för tidningen Ögontrycket är helt ny och tydligare. En modernare logo som ut- formats av vår allt i allo Birgitta Fors på uppdrag av ÖT:s redaktionskommitté. Vidare får ÖT för första gången en krönikör och det är ingen mindre än författaren och radiopro-filen
Täppas Fogelberg som kommer att medverka i ett antal nummer framöver. Täppas intervjuades i ÖT för ett år sedan i nr 4 – 2017, där han menade att blindhet är inte lika farligt som cancer och inte lika äckligt som hemorrojder.
Han menade samtidigt i intervjun att han har som helt blind ett bättre liv idag än för 20 år sedan och han har förmågan att jonglera med sin vita käpp. Att skriva krönikor för ÖT med anknytning till ögon och seende är hans arbetsorder! Måste också notera att ÖT fått en intervju med den helsympatiske sport- reportern Jacob Hård som
också drabbats av glau-kom. Han har stått för un-derhållningen och kom-mentarerna när det gäller både längdskidåkning un- der vinterhalvåret och så även under EM i friidrott med mera under senaste sommaren. Tack för alla goda sport- och TV-stun-der!
Örjan Andersson Redaktör ÖT
Glaukomförbundet söker Redaktör för tidningen Ögontrycket
Då nuvarande redaktör för tidningen har begärt att få sluta vid årsskiftet söker vi ny redaktör för vår tidning Ögontrycket.
Ögontrycket utkommer med fem nummer per år. Har formatet A4 och ett omfång på 28 sidor. Tidningen riktar sig i första hand till förbundets och föreningarnas medlemmar samt ögonsjukvården och innehåller intervjuer och reportage kring nya forskningsrön, opinionsbildning och föreningsreferat.
Redaktörens arbetsuppgift är att göra intervjuer och reportage och leverera manus och bild till olika artiklar samt skicka grovskiss och manus till tryckeriet, korrekturläsning etc.
Till sitt stöd med artikelförslag och i övrigt har redaktören en redaktionskommitté. Vid intresse kontakta Glaukomförbundets vice ordförande Anna Wikberg, mobil: 070-67 65 480 eller mail: [email protected]
1 | Nr 4 2018
Täppas FogelbergNy krönikör i Ögontrycket • sid 12 Kim Haaning Dansk Glaukomförening • sid 18
Jacob Hård på TV-sportenom sitt glaukom:Jag ångrar attjag inte lyssnadepå morsan i tid• sid 5
e n t i d n i n g f r å n g l a u k o m f ö r b u n d e t
NR 4 • 2018
5 | Nr 4 2018
Jacob Hård på TV-sporten om sitt glaukom:
Jag ångrar att jag inte lyssnade på morsan i tid!
Det är under de varma försommardagarna i maj som den folkkäre och helsympatiske sportkommentatorn Jacob Hård avslappnat i shorts tar emot ÖT utanför sitt hem i Enskede, Stockholm. Med kaffekorgen i högsta hugg möts vi i en enorm trädgårdspark utanför bostaden. Vi ska inmundiga kaffe med kakor medan vi ska prata både sport och glaukom.
• Nr 4 2018
Det var för fyra år sedan som han fick diagno-
sen glaukom. Troligtvis är det ett arv efter sin mor som hade glaukom men såg bra när hon använde droppar.
– Ja, morsan var på mig hela tiden att jag borde gå och kolla mina ögon, säger han, men när man själv inte märker någon försämring blev det inte av att undersö- ka sig tidigare, vilket jag ångrar nu.
Hårt sminkadHan har medicinerat med olika slags droppar, vilket ledde till att han blev mörk under ögonen och fick långa ögonfransar. Under skid-VM i Falun för några år sedan reagerade både titta- re och kollegor i hans när-het på att han såg så an-norlunda ut.
– Det blev missuppfatt-ningar och folk undrade varför jag sminkade mig så hårt, säger han med ett klurigt leende. Nu har jag provat ett alternativ – laser- behandling och nu ska jag gå vidare med en annan laserbehandling.
Han har glaukom på båda ögonen men på det ena ögat är skadorna väl-digt små. Han upplever att diagnosen glaukom inte är något hinder i jobbet som sportkommentator och det har inte påverkat hans livs- kvalitet.
6
7 | Nr 4 2018
– Att synfältet är skadat är inget jag hittills, peppar, peppar, märker i mitt seen-de i vardagen. Och att ta en droppe eller två är ju ett väldigt litet pris, avslutar han om sitt glaukom.
Den folkkäre kommen- tatorn och reportern Jacob Hård har länge varit SVT:s mest anlitade i rapporte- ringen från längdskidåk-nings- och friidrottstäv-lingar. I båda fallen arbe-tade han inledningsvis i par med Christer Ulfbåge som också blev något av en mentor för Jacob.
Numera utgör han den ena parten i ett av Sveri-ges med kända och om- huldade kommentatorspar, i längdskidåkning med Anders Blomquist och när
det gäller friidrott så heter parhästen Anders Gärde-rud.
Duktig 800- meterslöpareJacob började arbeta som sportjournalist vid Radio-sporten 1980 för att 1986 övergå till Sveriges Tele-vision. Utöver idrotten har Hård gjort sig ett namn för den bredare allmänhe-ten genom att låna ut sin röst till ormen Bo A Orm i Lilla Sportspegelns ani-merade TV-serie Zoolym-piska spelen.
Han har också ett för-flutet som duktig 800- meterslöpare och tävlade då för IFK Lidingö där han vann många guld i Svenska Dagbladsstafetten tillsam-
mans med duktiga löpar-kompisar.
– Ja, jag testade friidrott från 12–13-årsåldern där jag blev en skaplig 800- meterslöpare och jag höll på fram till 18 års ålder, säger Jacob Hård.
En andra omgång löp-ning blev det i 24-årsål- dern och fram tills han blev 30 år.
– Jag var en hygglig 800-meterslöpare men inte elit, säger han lite blyg-samt. Men med en bästa- tid på 1,54 kan man väl vara ganska stolt över! Och som 63–åring håller han fortfa-rande igång och det kon-tinuerligt. Han cyklar till jobbet vilket är en halv-timme enkel väg.
– På vintern får jag ju
Radarparet Jacob Hård och Anders Blomquist ger stark TV-underhållning från längdskidspåren.
• Nr 4 20188
tack vare mitt jobb möjlig-het att åka skidor på olika vinterorter. Här hemma är du lite si och så med snö-tillgången, säger han nöjt och det lyser verkligen ige- nom att det egna utövan-det står nästan i klass med att kommentera tävlingar-na i längdskidåkning.
Han åker också långfärd- skridskor och rullskidor för att spara sina knän som han har lite bekymmer med.
Men trots det så kör han också orientering ett par gånger i veckan i Klubben OK Södertörn.
Bra kemi– Ja, så har jag börjat spela golf men det är mest för att lufta sig, säger denne idrotts- men också frilufts- kille. Han har också ett stort fågelintresse och där han hela tiden försöker lära sig mer om olika fågelarter.
Vintersäsongen med längdskidåkningen är av- klarad och han vet att be-rätta lite om parhästen Anders Blomqvist.
– Jag trivs väldigt bra med Anders och jag har känt hans familj sedan länge, men han var bara en liten knodd när jag um- gicks med storebrorsan Ör-jan som också var löpare. Vi har bra kemi och fun-kar bra ihop, säger Jacob om sin parhäst.
Dom båda har ingen ge- mensam uppladdning in-för sändningarna utan job-bet börjar dagen innan när startlistorna delas.
– Då gör vi jobbet var och en för sig och sedan stämmer vi av med varann och det kan resultera i jobb under halva natten med många timmar av förbere-delser och sedan käkar vi gemensam frukost, säger Jacob Hård samtidigt som han ger kollegan en eloge för hur seriöst han tar sig ann spåren.
– Oftast har Anders varit ute och testat spåret dagen innan och även på morgo- nen och här är han ett fö-redöme menar Jacob.
BragderAnders Blomqvist vill inte bara åka igenom banan utan vill också testa de tyng- sta bitarna för att kunna känna respekt för åkarna.
Jacob Hård i trädgårdsparken utanför sin bostad i Enskede.
9 | Nr 4 2018
Då vet man som kommen- tator när tröttheten för åkar- na kommer. Efter sändning- arna gör Jacob och An-ders tillsammans en kort utvärdering – vad var bra och mindre bra.
Om man då ber Jacob att lyfta upp några bragder un- der den gångna vintersä-songen så lyfter han fram Charlotte Kalla och Stina Nilsson som har utveck-lats ett steg till.
– Charlotte har ett bre-dare register och dom har visat att det är möjligt att ta ett steg till. Stina är ju häftig på många sätt, hon är sin egen tränare och vinner det första guldet, kommenterar han.
På herrsidan kan han inte se någon bragd senaste vintern samtidigt som han imponerats av den fin-ländske skidåkaren Ivo Niskanens sätt att vinna femmilen.
– Det var ju som i gam-la tider tidsmässigt och, innan man hade masstarter.
När detta publiceras i ÖT har sommaren pas-serat och Jacob har till-sammans med sin andra parhäst Anders Gärderud kommenterat ett antal täv-lingar i friidrott. I år hade radarparet sällskap av Kaj- sa Bergqvist och Carolina Klüft och inför sommaren levererade Jacob Hård följ-
ande kommentar: – Jag kommer att jobba mest med Anders och Kajsa och det ser jag fram emot, då det inte är lätt att ha kom-petens på alla friidrotts- grenar – det är svårt att vara expert på allt. Det blir en tillgång att kunna använda de här båda tjejer-na, säger han övertygande.
Och efter sommarens friidrottsunderhållningar är det bara att instämma.
Efter en timmes av-slappnat och opretentiöst
samtal i den sommarfagra trädgårdsparken och där Jacob Hård har varit högst villig att svara på alla frå-gor avslutar vi vårt möte. Det har varit tryggt, my-sigt och väldigt sympatiskt – precis det som Jacob Hård med sina parhästar Anders och Anders för-medlar i TV-rutan som-mar såväl som vinter.
Jacob Hård pratar mycket gott om sina parhästar Anders Blomqvist och Anders Gärderud.
Text och bild:Örjan Andersson
10 • Nr 4 2018
inbjuder till
ÖGATS DAG – PROGRAM13.00 Välkomnande Moderator Madeleine Zetterberg, prof, SU/Mölndal, vetenskaplig sekreterare Ögonfonden och information om Ögonfonden – Stefan Seregard prof KI/St Erik, ordförande Ögonfonden
13.05 Utdelning av forskningsanslag & stipendier från Ögonfonden 2018
13.15 Föredrag om aktuella forskningsprojekt Charlotta All-Eriksson, docent, överläkare KI/St Erik: Retinoblastom – cancer i ögat; behandling, prognos och livskvalitet
Peter Söderkvist, prof Linköpings universitet: Gener inblandade i ögats utveckling
Gerd Holmström, prof, överläkare Uppsala universitet: Näthinnans utveckling och funktion hos extremt för tidigt födda barn
14.00 Paus med fika
14.30 Föreläsning om ögonsjukdom Anders Kvanta prof, överläkare KI/St Erik: Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) idag och imorgon
15.00 Rätten att komma ut – vägar till ökad delaktighet för synskadade Neven Milovojevic, Verksamhetsledare, Intressepolitisk chef, Synskadades Riksförbund
15.55- Avslutning Ögonfondens ordförande Stefan Seregard 16.00 prof KI/St Erik
www.ogonfonden.se
ÖGATS DAGOnsdagen den 10 oktober 2018 Kl 13 - 16 Stockholm Waterfront
Föreläsningar om åldersrelaterad sjukdom i gula fläcken, om synrehabilitering samt föredrag om aktuell ögonforskning.
Fritt inträde Ingen föranmälan krävs; drop-in
I samarbete med
11 | Nr 4 2018
inbjuder till
ÖGATS DAG – PROGRAM13.00 Välkomnande Moderator Madeleine Zetterberg, prof, SU/Mölndal, vetenskaplig sekreterare Ögonfonden och information om Ögonfonden – Stefan Seregard prof KI/St Erik, ordförande Ögonfonden
13.05 Utdelning av forskningsanslag & stipendier från Ögonfonden 2018
13.15 Föredrag om aktuella forskningsprojekt Charlotta All-Eriksson, docent, överläkare KI/St Erik: Retinoblastom – cancer i ögat; behandling, prognos och livskvalitet
Peter Söderkvist, prof Linköpings universitet: Gener inblandade i ögats utveckling
Gerd Holmström, prof, överläkare Uppsala universitet: Näthinnans utveckling och funktion hos extremt för tidigt födda barn
14.00 Paus med fika
14.30 Föreläsning om ögonsjukdom Anders Kvanta prof, överläkare KI/St Erik: Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) idag och imorgon
15.00 Rätten att komma ut – vägar till ökad delaktighet för synskadade Neven Milovojevic, Verksamhetsledare, Intressepolitisk chef, Synskadades Riksförbund
15.55- Avslutning Ögonfondens ordförande Stefan Seregard 16.00 prof KI/St Erik
www.ogonfonden.se
ÖGATS DAGOnsdagen den 10 oktober 2018 Kl 13 - 16 Stockholm Waterfront
Föreläsningar om åldersrelaterad sjukdom i gula fläcken, om synrehabilitering samt föredrag om aktuell ögonforskning.
Fritt inträde Ingen föranmälan krävs; drop-in
I samarbete med
12 • Nr 4 2018
KRÖNIKA
Täppas Fogelberg:
Demokrati! Den måste hållas levande och jag klär mig i ren skjorta, rena byxor och mörk kavaj för att gå och rösta. Står med en svettig nyckelknippa i en för mig ny trappuppgång. Det luktar hyfsad trappstädning, och i mitt inre bor förvän-tan.
Under många år har jag rört mig mellan gården i Hälsingland och lägenheten i Stock-holm. På grund av skilsmässa ska jag nu öppna eget och inta en ny lägenhet.
Nycklarna väger tungt i handen. Först portkod, vil- ken jag lärt mig rabbla som ett barn som hamrar in en psalm, det är två halvtrap-por upp till vänster, runda ett hörn, gå förbi ett sop-nedkast och känna längs väggen. En bit bortom ett element finns dörren. Himalaya- bestigning Prövar nyckel en efter en och till slut är det en som
passar. Klick dörren går upp.
Jag står på tröskeln till mitt nya hem, det är inte stort, luften känns in-stängd, en liten tvåa, helt
ok. Men för mig är det som att stå vid randen till en ny värld.
I början när jag höll på att förlora synen, diagnosen är RP, på svenska ”Nät-
Täppas Fogelberg pendlar mellan gården i Hälsingland och lägenheten i Stockholm
13 | Nr 4 2018
hinnedegeneration”, var jag skräckslagen i sådana här situationer. Det okända kunde slå till som en rått-fälla och en oväntad trös-kel var som en Himalaya-bestigning.
Allt det där, knepet är att jag accepterat min bristan-de synförmåga, för flera år sedan och några saker har jag lärt mig.
Går vilse Det är ingen idé att hetsa upp sig i onödan. Situatio-nen är som den är, jag spar-kar av mig skorna, alltid till höger innanför dörren och sedan börjar jag meto-diskt att avläsa lägenheten.
Känner på väggarna och försöker förstå storleken, var fönstren befinner sig och var toadörren är i för- hållande till sovrumsdör- ren. Hela tiden ”går jag vilse”, villar bort mig men det går sakta bättre och bättre. Börjar i fantasin placera ut de möbler som inte kommit än och var sjutton är krokarna där man hänger upp kökshanddu- karna? Hur är spisen kon- struerad, finns det en korg för soppåsar och åt vilket håll går kylskåpsdörren? Allt är nytt och spän-nande. Om ett tag kom-mer det mesta att sitta i ryggmärgen men just nu är
jag upptäcksresande i det okända. Med risk för att låta hurtig såg jag det mesta förut som problem men jag har vant mig och
så snart jag lärt mig en trös-kel vet jag var den är.
Trösklar flyttar inte på sig! Tvättstugor brukar in- te heller vandra omkring, där får jag fråga en granne om vägen och om hur man gör för att boka tvättid.
Demokrati När väl denna praktiska del av tillvarons puzzel lagts dyker det upp en an-nan aspekt av att inte se något.
Demokrati! Den måste hållas levande och jag klär mig i ren skjorta, rena byxor och mörk kavaj för att gå och rösta.
Utanför vallokalen står ett antal personer med lap-par i händerna. De vill alla att jag ska rösta på just de-ras parti och givetvis vill jag stoppa de valsedlar som speglar min politiska upp-fattning i kuverten.
Samtidigt, och det är här det börjar bli besvärligt, ska man gå ensam bakom skär- men, valhemligheten är lagstadgad, och utföra sitt personliga val.
Här skulle jag förstås kunna ta fram min iphone, trycka på scannerappen och låta telefonen berätta vilken valsedel som är vil- ken men jag har inte or-dentligt lärt mig att hantera den där rackarns appen ännu.
Lösningen på detta heter Martin. Han är min ledsa-gare, har tystnadsplikt och är pålitlig som en atom-klocka.
Naturligtvis skulle det på många sätt vara mer praktiskt att se än att inte göra det men när nu saker och ting är som det är får man, fast jag inte gillar ut-trycket men det underlät-tar det mesta ”gilla läget”. Täppas Fogelberg
14 • Nr 4 2018
Använd ordet Glaukom konsekvent i stället för grön starr Näst efter det ofrånkomliga ”Var inte orolig. Du kommer snart kunna tävla igen. Jag känner flera som har sett lika dåligt som du och som ser perfekt efter operation och fått nya linser”, är det vanligaste jag fick höra när man förstod att min syn inte fungerade längre. ”Varför skaffar du inte riktiga glasögon?”
Men så enkelt är det ju inte om man har
glaukom. Jag hade som löpare och tävlingsgångare tävlat i många år med hygg- liga resultat: fem Lidingö- loppsegrar som veteran, 29 maraton, varav ett VM- guld plus sex till på olika distanser.
Men nu var den tiden tyd- ligen förbi. Eftersom jag på den tiden inte kände till vad som utmärkte grå och grön starr tyckte jag det lät positivt. Jag var alltså lika okunnig som de fles-ta andra. Men när jag tog reda på mer förstod jag att det är frågan om två helt olika ögonsjukdomar. Människor menade väl när de gav rådet att oper-era in nya linser. För de var lika okunniga som jag, tänkte kanske ”starr som
starr” blandade ihop grön starr med grå starr, och det händer fortfarande ibland.
Förpassa grönstarr-ordetJag skulle därför gärna se att Svenska Glaukomför-bundet kunde hjälpa till att förpassa grönstarr-ordet ur vardagsspråket, då skulle missförstånden också min- ska.
Visst kan vi klara det? När jag växte upp i bör- jan av 50-talet var kräfta en fruktad sjukdom och nära nog lika med en dödsdom. Jag kommer väl ihåg den förstämning som lade sig över alla när or-det kräfta uttalades. Nu-mera säger vi väl allmänt cancer, eller hur? År 1951 grundade man Riksföre- ningen för kräftsjukdomar- nas bekämpande. 1982 byt-
te organisationen namn till Cancerfonden. Övergång-en från kräfta till cancer skedde rätt odramatiskt.
Övergång till ordet glaukomJag tog kontakt med Can-cerfonden för att höra om man hade någon form av kampanj för att få ige- nom en namnändring.
Men så verkar inte ha varit fallet. Man kände inte till exakt hur namnbytet gick till, men cancer var det ord som användes mest runt om i världen. Förmod- ligen är det så att läkarna var först med att använda ordet när de kommuni- cerade med utländska kol-legor och sedan använde ordet även i kommunika-tion med patienterna. Det låter rimligt och jag un-drar om det kan vara en praktisk väg att få ögon-sjukvården, syncentraler, optiker etc. att konsekvent övergå till glaukom i stäl- let för grönstarr. Nu kan- ske ni undrar vad det ska vara bra för? Duger inte grönstarr? Jovisst, men i andra länder använder man
15 | Nr 4 2018
ändå ordet glaukom. Glau- kom eller varianter glau-coom, glaucoma etc. är det som används. Har kollat franska, engelska, tyska, nederländska, danska, rys- ka ordböcker. Det är bara i Norge man använder or-det grön starr då ungefär som i svenskan parallellt med glaukom. Jag tänker att det kan vara bra som en övergång till att bara använda glaukom.
De flesta kan engelska och invandrare som kom-mer hit är mera vana vid termen glaukom, något som jag märkt när jag pratat med och för invandrare här i Uppsala. Jag tror att det vore värdeful-lt att få folk i allmänhet att förstå att grön och grå starr inte är nästan samma sjukdom, som lätt kan fix-as med en operation. Får man klart för sig att det inte gäller grönstarr så kan-ske fler testar ögontryc- ket hos till exempel opti- ker. Använder man helt olika ord så styr man inte tankarna åt fel håll.
Man kan förstås gärna introducera katarakt istäl- let för gråstarr, men det får andra ta tag i. Det vik- tiga är på lite sikt att slu-ta använda ordet grönstarr. Jag frågade Bo, som har glaukom, vad han säger? Glaukom förstås. Grönstarr används väl inte längre, sa
han. Men han menade ock- så att det händer lite då och då att folk inte vet vad glau- kom är. Då får Bo, folkbil- daren göra en insats. Så sprids kunskapen.
Medicinsk ordbokNär jag förberedde den här artikeln kollade jag i ett an- tal ordböcker för att se vilka ord och definitioner man använder. Det var rik- tigt intressant, men här ska jag bara berätta om en ordbok.
Den heter Medicinsk ord-bok och ges ut av Belfrage Medical AB. Det är Sve- riges största oberoende medicinska ordbok på nä- tet och ni hittar den på nätet i en helt ny och uppdaterad version medi- cinskordbok.se. Här förkla- ras innebörden av 10 000
medicinska termer. Varje dag görs här 5 000 sökning- ar enligt VD Annica Carn-bring Belfrage. Med så många besök per dag är det förstås jätteviktigt att det som står är korrekt.
Alltså slår vi upp ordet GLAUKOM, ”Glaukom innebär förhöjt tryck i ögat som kan skada syn-nerven permanent och är förenat med smärta.” En slagning på grönstarr ger ”förhöjt tryck i ögat före- nat med smärtor.”
Som ni märker finns det mycket att jobba med, när en nyligen medicinsk ord- bok har två fel i samma en- da mening. Kanske Svens- ka Glaukomförbundets sty- relse kan funera en korrekt definition?
Gudrun Fleetwood
Gammal kampanjaffisch för att bekämpa sjukdomen Kräfta
16 • Nr 4 2018
Fråga Finns det inte medicin i till exempel ta-blettform istället för ögondroppar och har dessa i så fall testats? SvarDet finns tabletter som sänker ögon-trycket (”Diamox”). Problem är att de har många biverkningar. Tabletterna fungerar bra som tillfällig behandling. FrågaKan jag lita på en optiker som säger att jag har början till glaukom och att jag inte behöver remiss till ögonmottag-ning? SvarNej! Jag skulle be optikern att skicka re-miss till ögonläkare för att fastställa diag-nosen.
FrågaAnser du att resultatet av synfältsun-dersökningar, (VFI) är avgörande för om man ska göra operation eller inte för att sänka trycket i ögat? Det gäl-ler grönstarr. Eller kan man enbart gå på tryckmätning i ögat och besluta om operation? Svar Synfältsundersökningar är viktiga för att mäta progress i sjukdomen. Det vill säga även om trycket inte är så högt kan man bestämma sig för en operation om man ser tydlig progress. FrågaMin sambo är i Peru hos sin mamma och har märkt av pulseringar i sina ögon un-der ett antal månader. Idag var hon till en ögonläkare i Peru. Läkaren sa att
Frågor & Svar
Fråga Doktorn!
Har du frågor som du vill ställa till vår ögondoktor Marcelo Ayala
maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se
17 | Nr 4 2018
FrågaJag har blivit ordinerad att skölja med Klobetasol munhålegel 0,025% mot oral lichen. Problemet är att jag samtidigt behandlas mot högt ögontryck. Nu sä-ger min tandläkare att trycket inte på-verkas, men min ögonläkare tror att det gör det. Så hur ligger det till egent-ligen? Svar Mycket bra fråga. Har kollat all informa-tion som finns och tyvärr vet man väldigt lite om detta läkemedel. I grunden är det ett kortisonpreparat så rent teoretiskt skul-le det kunna höja ögontrycket. Rent prak-tiskt tror jag inte på en så stor påverkan på ögontrycket, dels är koncentrationen mycket låg och dels används bara tillfäl-ligt för att skölja munnen. FrågaJag behandlades 2015 för grå starr. Synen försämrades, vilket jag tolkade som efterstarr, men som visade sig vara glaukom. Ordinerad Xalatan, 1 droppe dagligen. Normalt ögontryck. Ingen känd hereditet. Ålder 76 år. I olika artiklar tas upp orsak till glau-kom. Som bidragande orsak anges för-sämrat blodflöde i synnerven. Jag röker inte men använder frekvent nikotintug-gummin. Påverkar nikotinet blodflödet i synnerven? Svar Studierna visar att rökningen är en risk-faktor för glaukom, sannolikt är att rök-ningen påverkar negativt på blodflöde i synnerven. Jag antar att nikotintuggum-min påverkar också negativt på blodflödet i synnerven.
antagligen är det glaukom. Hennes mamma har det sedan ett antal år. Min fråga är: Skall hon komma hem till Sverige och få behandling här så fort som möjligt eller kan hon ta behandling i sitt hemland? Svar Det är alltid lika svårt att uttala sig om en-skilda fall. Det beror mycket på hur pass högt trycket var och hur mycket skada i syn-fältet/synnerven påvisades. Vanligtvis kan man vänta med behandlingen några dagar.
FrågaHar glaukom och är blind på ena ögat. Jag tar regelbundet ögondroppar och är 90 år. Jag går regelbundet sedan länge hos ögonläkare som skulle vilja förbättra synen på det seende ögat med gråstarroperation. Vad är risken? Ögon- trycket ligger runt 20. Om risken be-döms mycket stor är det bättre att räk-na med den syn jag har än att bli blind också på detta öga. Jag är tacksam för en rekommendation som en liten väg-ledning för mitt ställningstagande. Svar Alla operationer har risker, även gråstarr-operationen. Det är viktigt att du träffar läkaren som ska operera dig för under-sökning och samtal innan man bestämmer sig. Olika fall har olika risker. FrågaÄr cyklodiodlaser och diodlaser samma sak? Är behandling med denna metod mot förhöjt ögontryck effektiv?
Svar Ja, riktigt namn är cyklodiodlaser. Be-handlingen är effektiv men måste an-vändas till rätt patient.
18 • Nr 4 2018
Dansk Glaukomförening på offensiven med ny styrelse och nya idéer
För sex år sedan trodde man att det fanns mellan 30 – 40 000 in-vånare med glaukom i Danmark. Det var en ickekorrekt siffra – idag är man ganska övertygad om att det snarare är mellan 100 – 120 000 som har diagnosen glaukom. Det kan man avläsa av konsumtionen och åtgången av ögondrop-par. Glaukomförenin-gen i Danmark är 24 år och har idag 450 medlemmar där de fles-ta har varit med sedan starten. Men nu sker ett generationsskifte, där det kommer mån-ga nya medlemmar med nya idéer!
GLAUKOM I VÄRLDEN GLAUKOM I VÄRLDEN
Kim Haaning, ny ordförande i Dansk Glaukom Förening
19 | Nr 4 2018
I kommunen Fredriks-berg mitt i Storköpen-
hamn träffar ÖT Glau-komföreningens nyvalde ordförande Kim Haaning på hans kontor. Kim dri- ver tillsammans med sina kompanjoner ett företag som säljer en patenterad räddningsstege som place-ras framför allt i hamnom-råden där det finns risk att falla i och inte kunna ta sig upp för en hög kajkant. Ett framgångsrikt företag och där marknaden och försälj- ningen når långt utanför Danmarks gränser.
Sprängfyllda av energiKim Haaning är 47 år och har själv fått diagnosen glaukom. Han har så kal-lad normaltrycksglaukom och har använt ögondrop-par för att sänka trycket men inte utan en del bi- verkningar. Han har också prövat laserbehandling med gott resultat där tryc-ket gick ner från 17 till 12. Nu ska han snart på ny kontroll. Han är som nyvald ordförande full av energi och idéer.
– Det har ju visat sig att långt fler än man tidi-gare trott har ögonsjukdo-men glaukom och det är
därför stort behov av en omfattande upplysnings- kampanj, säger en helenga- gerad Kim Haaning.
Han menar att det gäller att marknadsföra förenin-gen på bred front, ta tillvara patientgruppens intressen samtidigt som man vill samarbeta med de läkare som arbetar med och fors- kar på ögonsjukdomen glaukom.
– Vi måste stödja de forskningsprojekt som handlar om glaukom och jag finner det högst rim-ligt och relevant att stödja både informationsarbetet och forskningen, hävdar Kim.
Den nya styrelsen har precis konstituerat sig och Kim gläder sig åt att sam- arbeta med sina nya sty- relsekollegor.
– Redan nu har det visat sig att de nya styrelseleda- möterna är sprängfyllda av energi och nya idéer, sä- ger han med emfas.
StambordEn av dessa idéer är STAM-BORDET som i någon mån går att jämföra med svenska glaukomfören-ingarnas glaukomcaféer. Eftersom Dansk Glaukom- förening inte har några lo-
kala eller regionala fören-ingar är det av stor vikt att medlemmarna hittar lokala mötesplatser, spridda över landet.
– Vi startar ett nytt projekt för medlemmar och blivande medlemmar där man ska kunna utbyta er-farenheter och få ett eget nätverk, säger Kim och fortsätter att berätta:
– Projektet kallar vi för STAMBORD och där vi siktar på att skapa fler lokala möten så att vi kan uppnå bättre täckning i hela landet.
På mötena kan patien- terna och anhöriga utveckla tankar om hur det är att leva med glaukom. Utbyte av erfarenheter om olika hjälpmedel i vardagen eller annat man har behov att prata om.
– För att få fart på verk-samheten har vi utsett Stam- bordansvariga i olika de-lar av landet och vi efter-
GLAUKOM I VÄRLDEN GLAUKOM I VÄRLDEN
20 • Nr 4 2018
lyser fler som vill engagera sig, ordna lokal och in- bjudan till Stambordet, säger han och tanken är två, tre träffar om året på varje lokal plats. För närvaran- de är Stamborden igång i Odense på Fyn och i Her- ning beläget ungefär mitt på Jylland.
Egen hemsida Glaukomföreningen upp-bär inget statsbidrag men kan som andra föreningar i Danmark söka bidrag ur
en fond från den statliga spelmarknaden. För Dansk Glaukomförening innebär det 45–50 000 danska kro-nor årligen och där verk-samheten sköts av ideella krafter.
– Informationen till medlemmarna sköter vi via en facebooksida och snart har vi en egen hemsida, berättar Kim. Föreningen jobbar också med e-mail- adresser för att hålla kon-takten med medlemmarna. Danskarnas motsvarighet
till Ögontrycket heter Glaukom – Medlemsblad for Dansk Glaukom Före- ning – en välgjord tidning i A4-format på 20 sidor. En ren och snygg tidning där ”dekorationerna” i form av färg ligger i ytterkanterna för att inte störa läsbar- heten. Tidningen utkommer 2 ggr/år och ansvarig redak- tör är Kim Haaning själv. Hemläxa Så var det den ständiga frågan om kontakten med
GLAUKOM I VÄRLDEN
Kim är också ansvarig redaktör för den välgjorda tidningen Glaukom – Medlems-blad for Dansk Glaukomförening
21 | Nr 4 2018
Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen!
Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft pro- blem med att använda ögondroppar.
Droppstödet gör det lättare att hålla droppfl askan stadigt över ögat.
Droppstöd fi nns även till endos- behållare.
Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova.
SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se GLAU
1306
-04S
E
HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT?
ögonsjukvården? – Vi har ju flera ar-
rangemang där ögonläka- re föredrar om sjukdomen eller någon som presen-terar hjälpmedel. För två år sedan deltog vi i en kon- ferens där ögonforskarna möttes. Men frågan är hur vi ska få en mer kontinu-erlig kontakt med ögon- sjukvården, där har vi nog en hemläxa att göra, säger Kim samtidigt som han betonar att man måste också ta eget ansvar för den egna vården – exper- ter har inte alltid tid.
– Om sitt intresse för Dansk Glaukom Förening säger han:
– Jag har själv upp- levt hur föreningens fold- rar och videos bidrar till att förstå ögonsjukdomen glaukom när man nyss fått diagnosen. Jag har också upplevt hur man på olika möten kan få stöd och ut-byta erfarenheter, vilket är viktigt, säger han.
Men samtidigt är han inte särskilt imponerad av dagens behandlingsmöj- ligheter. Att man inte kan stanna sjukdomens ut-
veckling helt eller få till-baka det som är förlorat av synen.
– Och det är en ärftlig sjukdom och därför kan man oroa sig för sina barn och målet är därför att vi säkrar bättre behandlings- möjligheter för komman- de generationer, avslutar den nya och djupt engag-erade ordföranden Kim Haaning.
Text och bild: Örjan Andersson
GLAUKOM I VÄRLDEN
22 • Nr 4 2018
Starka motiv både för glaukomföreningarna och ögonsjukvården att starta glaukomskolor Glaukomföreningen Norrbotten är den förening som har flest erfarenheter av att starta och driva glaukomskolor. Föreningens ordförande Lars Karbin, Luleå, som också har en plats i Glaukomförbundets förbundsstyrelse slår här ett slag för att fler glaukomföreningar ska starta glaukomskolor i samarbete med ögonsjukvården.
Han menar att både glaukomföreningen
och ögonkliniken har allt att vinna på ett samarbete kring glaukomskolor och presenterar här en rad motiv och argument som stödjer hans åsikt.
– Föreningen får en positiv dialog direkt med ögonsjukvården i regionen när vården lyfter fram glaukomskolor i den egna verksamheten till nytta för glaukomvården i stort, sä-ger en erfarenhetsmässigt övertygad Lars Karbin.
I glaukomföreningen finns ett hav av erfaren-heter om droppar som rinner, ögon som svider, mediciner som byts ut mm som vi kan berätta om för nya glaukomiker utan dramatik och på ett enkelt språk. Han menar också
Lars Karbin är ordförande i Glaukomföreningen Norrbotten och har också en plats i förbundsstyrelsen.
23 | Nr 4 2018
att vi kan förmedla att livs- kvaliteten för många inte behöver bli så mycket sämre om vi får vår behand- ling och tar våra droppar enligt ordination.
– Vi kan bli en kanal för patienter som inte får den vård de förväntar sig, utan att bli klagomur, bara ge-nom att lyssna och ge råd, säger Lars Karbin. Han menar samtidigt att mån-ga patienter har lättare att ställa frågor när ”vanliga människor” är med och i samma situation.
– Under pågående glau- komskola får vi också möj- ligheten att förmedla kon-takter och adresser till de som riskerar att bli av med körkortet, säger han.
Stordriftsfördelar Ett starkt argument för föreningen är också möj-ligheten till att informera om föreningens verksam-het och visa upp ÖT-kort sagt sälja in lokalförenin-gen på ett vänligt och för-troendeingivande sätt.
För ögonsjukvården ger glaukomskolan möjlighet till grundlig och allsidig in- formation om glaukom och behandlingsformer utan att ta upp dyr läkartid.
– Det här ger stordrifts-fördelar då 8–12 patienter plus anhöriga informeras samtidigt och gör att för- ståelsen och kunskapen
ökar, säger en övertygad Lars Karbin.
Glaukomskolan ger också större möjligheter att ställa frågor och få en dialog mellan patienten och ögonsjukvården som i annat fall drabbar van-lig behandlingstid. Vidare ger det möjlighet till prak-tiska övningar med drop-par och dropphjälpmedel, som underlättar för pati-enten och ger bättre effekt när det gäller rådgivning och medicinering. Allt detta reducerar frågor och oro hos patienten.
– Glaukompatienternas ökade kunskaper gör att de vet vad sjukdomen in-nebär vilket gör att den fortsatta kommunikatio- nen med patienterna blir både enklare och effekti-vare, hävdar Lars Karbin.
I Motivationsdokumen- tet ”Varför Glaukomskola” presenteras också ett myc- ket konkret upplägg och disposition som visar hur träffarna i Glaukomskolan ska genomföras. Här före- slås att det är ögonmot-tagningen som bjuder in lämpliga deltagare då det är ögonsjukvården som vet vilka som i närtid (1–3 månader) fått diagnosen glaukom. Då ögonsjuk- vården kallar in blir det heller inte problem med sekretess kring kallelsen.
–Vi föreslår att man kal-
lar 8–12 patienter plus en anhörig till varje patient, då får man en hanterlig grupp där det finns möjligheter att ställa frågor och vara fullt delaktig, säger Lars Karbin.
Konkret körschema Här föreslås också en eller två träffar beroende på avstånd till sjukhuset. Om man stannar vid en träff är 2–3 timmar inklusive fika en lämplig längd för en glaukomskola. Placeringen under mötet bör vara en öppen fyrkant eller kring ett större bord istället för biografsittning.
I dokumentet föreslås följande körschema: Kort presentation av ledningen för glaukomskolan med ögonsjuksköterska och re- presentanter från glau-komföreningen. Kort pre-sentation av deltagarna. Under rubriken ”Vad är glaukom” inleder ögon- sjuksköterskan med ett il-lustrerat power-point-pro-gram. Om olika behand- lingsformer som ögon-droppar, laser och kirurgi. Vidare berättar ögonsjuk-sköterskan om återbesök, ögontrycksmätning och synfältsundersökning. Här kan glaukomföreningen komplettera med sin syn på ögonsjukvården om till exempel önskemålet att
• Nr 4 2018
träffa samma läkare eller ögonsjuksköterska varje gång och vad som händer om inte utlovad frekvens/vård uppfylls.
En framtidsvision som berättar om nya forsk-ningsrön och ny utrust-ning bör också ingå innan en frågestund tar vid.
– Viktigt är också att glau- komföreningen får komma till tals, berätta om lokala aktiviteter, glaukomcafé, enkäter, temakvällar, ut-flykter samt presentera vår tidning Ögontrycket, säger Lars Karbin som han me- nar att det är i glaukom-föreningen som patienten kan få det kontinuerliga stödet.
Han är också övertygad om att det är via glaukom- skolor vi kan få fören-ingar och förbund att växa via fler medlemmar. Via glaukomskolor får också glaukomföreningarna en direktare och bättre dialog med ögonsjukvården ge-
nerellt. Då blir det också lättare för oss som patient- och intresseorganisation att framföra våra synpunkter på den viktiga ögonsjuk- vården.
Text och bild: Örjan Andersson
1Ögontrycket | Nr 3 2015
32015
TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET
Ola Magnell – en legend inom
svenskt musikliv kämpar med sitt glaukom
Eva Andersson Lantto– en sprudlande ögonsyrra som startat både Glaukomskola och ny ögonklinik
Hans Lingblom med gravt synhandikapp ser hellre möjligheterna än problemen24
Lars Karbin är övertygad om att glaukomskolor kan få förbundet att växa och locka fler medlemmar.
I ÖT nr 3 – 2015redovisades hur ögonsjuksköterskan Eva Andersson Lantto startade glaukomskola i Piteå.
25 | Nr 4 2018
Möte med Ögonkliniken i Helsingborg
I ÖT nr 2 2018 under ru- briken ”Glaukom i var-
da´n” berättade Ulla Gö- ransson om sitt glaukom och om starten av glau-komcaféer i Helsingborg och Ängelholm.
Nu tar man nästa steg. I ett dialogmöte i Helsing-borg träffade representant-er för Glaukomföreningen Syd ledningen för ögon- kliniken.
Här diskuterades pro- blem med tillgängligheten för glaukompatienter, för- slag på Glaukomskola och möjligt samarbete med -
kvalificerade optiker. – Tillförordnade verk-
samhetschefen Pelle Blid-berg visade stor öppenhet och berättade om att bris-ten på framför allt läkare nu är upplyft till region-nivå, säger Ulla Görans-son till Ögontrycket.
Nu inleder ögonklinik-en i Helsingborg ett sam- arbete med övriga klini-ker. Läget är allvarligt och man arbetar hårt för att lösa problemet, enligt Pelle Blidberg.
–Vårt förslag att starta Glaukomskola togs emot
mycket positivt och glau-komföreningen ser därför fram emot ett kommande samarbete, säger Ulla Gö- ransson, samtidigt som hon tillägger:
– Vi framförde också vår uppfattning att läkarkåren visat förvånansvärt lite in-tresse för att utreda möj- ligheten till samarbete med högkvalificerade optiker, som skulle kunna avlasta ögonsjukvården.
Nästa dialogmöte är pla- nerat att genomföras om ett halvår.
Noterat
Paus för körkortsprov i körsimulatorn vid VTI i Linköping
Sedan i våras har Tran-sportstyrelsen beslutat
om att pausa testerna i kör- simulatorn vid VTI i Lin- köping. Detta för att utvär- dera resultatet men också möjligheten att testa bilfö- rarna på annat sätt. Sam- tidigt kommer det att ske en
uppföljning av de bilförare som godkänts i tidigare prov.
VTI genom professor Jan Andersson, som varit ansvarig för proven i kör- simulatorn har inga invänd-ningar mot beslutet.
– Forskare vill alltid ut-
värdera och studera effek- terna av den genomförda verksamheten, säger Jan Andersson till ÖT.
Däremot är han kritisk till tidpunkten för pausandet.
– Vi hade betat av kön till att få prova sin körför-måga i simulatorn. De sista i kön borde ha fått chansen innan man stoppade pro-jektet, säger han till ÖT.
Beslut kommer vid års- skiftet.
SGFs policy enligt GDPR
Glaukomförbundet har tagit fram en policy för
hur personuppgifter behand- las enligt GDPR. I våra glau- komföreningar är styrelsen ansvarig för denna.
Policyn tar upp: Allmän
information om personupp-giftsbehandling, medlem- skap och medlemsregister, donationskontots gåvogiva-re och marknadsföring.
Finns som PDF på www.glaukomforbundet.se, se
länk Glaukomförbundet. Mer information eller frå-
gor: Kontakta din glaukom- förening, se www.glaukom-forbundet.se eller maila till [email protected]
26 • Nr 4 2018
ThSE
2017
0210
-482
Rekommenderas till torra ögon och MGD (Meibomian gland dysfunction), Blefarit (ögonlocksinflammation) och kladdiga ögon, orsakade av allergier, infektioner mm. Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat.
THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO • TEL: +46 19 33 37 80 • EMAIL: [email protected] • WWW.THEA-NORDIC.SE
STERILA VÅTSERVETTER
Skonsam ögonlockshygien med bevisad klinisk effekt
Klara att använda, behöver ej eftersköljas
Godkända för vuxna och barn över 3 månader
Framtagna i samarbete med hud- och ögonläkare
• Rengör• Mjukgör • Återfuktar
forts. från sidan 28
Om du vill se så bra som möjligt, så länge som möjligt:
Ta dina ögon-droppar!
re synmiljö och därmed öka tillgängligheten för alla.
Christin slåss ständigt mot institutioner, organisa- tioner och företag för att få dem att tänka på textens storlek och de viktiga kon-trasterna när det gäller tryckt material.
– Det finns starka trender i formgivningen av olika trycksaker och en utbredd omedvetenhet om vad kon-trasterna betyder för syn-skadade, säger en engagerad Christin som är besjälad av
att jobba för en förändring.Christin är till exempel
upphov till att Ögontryckets ingresstexter numera trycks i halvfet text och inte, som tidigare, kursiv som är mer svårläst för synskadade. Planen är att Christin Hult återkommer i nästa num-mer för att berätta om för-eningens arbete och tips om hur man själv klarar varda-gen med bättre kontraster.
Text och bild: Örjan Andersson
27 | Nr 4 2018
Svenska GlaukomförbundetOrganisationsnummer: 802 408–7325
Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211Tel. 070-291 56 66 Telefonsvarare
www.glaukomforbundet.se • e-post: [email protected]
Vill du bli medlem?Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt.
Du får tidningen Ögontrycket fem gånger per år.
Välkommen till
Glaukomföreningen Dalarna NorraTel. 070-542 42 07 • Pg 77 94 [email protected]
Glaukomföreningen Dalarna SödraTel. 070-516 21 05 • Pg 17 62 65-7
Glaukomföreningen GävleborgTel. 072-575 73 80
Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen
Tel. 070-330 72 [email protected]
Glaukomföreningen NorrbottenTel. 070-673 95 00 • Bg [email protected]
Glaukomföreningen SydTel. 070 – 612 01 76 • Pg 444 14 56-3
Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12 • Bg 568-8999
Glaukomföreningen i StockholmTel. 08-33 38 36 • Pg 495 80 [email protected]
Glaukomföreningen i SörmlandTel. 070-342 00 83 • Pg 28 24 [email protected]
Glaukomföreningen UpplandTel. 018-34 33 37 • Pg 33 34 [email protected]
Glaukomföreningen VärmlandTel. 070-52 95 479 • Pg 38 36 [email protected]
Glaukomföreningen VästTel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5
Glaukomföreningen VästerbottenTel. 090-12 26 89 • Bg 416-1147
Glaukomföreningen VästernorrlandTel. 060-12 85 21 • Pg 29 28 91-9
Glaukomföreningen Örebro länTel. 070-591 86 34 • Pg 62 57 67-9
Glaukomföreningen ÖstergötlandTel. 072-370 78 63 • Bg 222-6504
GLAUKOMFÖRBUNDET
Hon startade Föreningen
Bättre Synmiljö för att öka
tillgängligheten för alla
– När jag föddes 1950 tyck- te min mamma att jag precis som min syster, som var fyra år äldre, hade stora ögon och det får man om man har glaukom. Och för båda kon- staterades glaukom.
Så började samtalet med Christin Hult när ÖT var på besök i hennes bostad mitt i Malmö i slutet av augusti. Hon berättar vidare att hon som barn opererades un-der sommarloven och hon minns vårdpersonalen som genomgående vänliga.
Hon fick börja skolan i vanlig klass fast hon inte kunde se det som skrevs på svarta tavlan. Men från och med 3:an fick hon gå i syn-klass – en klass för synsva-ga barn.
– Vi fick bättre ljus och anpassade skolbänkar, så man var lite stolt över att gå där, det var inget negativt och man lärde sig tidigt att
klara sig själv, säger Chris-tin.
FärgseendeIdag ser hon nästan ingen- ting på höger öga och hon använder vänster öga med ett inskränkt synfält.
– Färgseendet sitter cent- ralt och jag tycker det är väldigt härligt med färg och jag gick också estetisk linje, berättar hon. Om det vitt-nar också några målardukar som står på den inglasade balkongen där vi för vårt samtal.
Christin har jobbat som arbetsterapeut i 40 år och av- slutade sitt arbetsliv som synpedagog under 13 år fram till pensionen.
– Jag har i mitt arbete för- sökt att motivera synskada-de att klara sig själva men att klara sig betyder inte att man ser, säger hon och förkla-rar: Själv går jag mycket på
röster, lär känna männi- skor genom rösten. Om jag skulle träffa dig igen här nere på gatan skulle jag inte kunna se att det är du men jag skulle kunna känna igen rösten. Man brukar säga att ögonen är själens spegel, men för mig är det rösten.
Slåss ständigtFör fyra år sedan var hon en av initiativtagarna till star- ten av Föreningen Bättre Synmiljö som har sitt säte i Lund. Syftet är att lyfta fram den visuella otydligheten i samhället och påverka ans-variga för att uppnå en bätt-
c/o Örjan AnderssonEkhovsvägen 20, 647 32 Mariefred
GLAUKOMFÖRBUNDET
ww
w.danagardlitho.se
Artikeln fortsätter på sidan 26.
Christin Hult, Malmö
![lijr.i: Auuoust]>riH · 2010. 5. 14. · dockskåp i roccoco, växter och alla dessa tu ... jag har spelat Viola. Mitt hjärta har gråtit och jublat som aldrig förr. Jag tycker](https://img.pdfslide.tips/doc/110x75/60cc520d66ef3a68e833b2b1/lijri-auuoust-2010-5-14-dockskp-i-roccoco-vxter-och-alla-dessa.jpg)
