En till en satsning

Nummer 3, IKT och lärande B

Bo-Göran Lundqvist

Innehållsförteckning Sida

Inledning....................................................................................................... 3

Syfte & Metod............................................................................................. 3

Tidning 1....................................................................................................... 4

Tidning 2....................................................................................................... 5

Falkenberg.................................................................................................... 6

Västerås........................................................................................................ 8

Vad säger Läroplanen om IKT?................................................................ 10

Puenteduras SAMR.................................................................................... 12

PIM................................................................................................................ 13

Resultat: använder datorn i undervisningen......................................... 14

Resultat: arbetsro för elever................................................................... 16

Resultat: kompetensutveckling................................................................ 18

Resultat: sociala medier............................................................................. 20

Resultat: pedagogiska spel/program........................................................ 22

Slutdiskussion.............................................................................................. 24

Litteraturlista.............................................................................................. 27

Bilaga............................................................................................................. 28

Foto: Alla foton är tagna av mig om inget annat anges.Bo-Göran [email protected]

2

InledningSkolan har ständigt stått för förändring och utveckling. IKT satsningen har på senare år tagit mer plats i skolans vardag. Jag har under mina 24 år som pedagog varit med om olika politiska viljeinriktningar som har tagit sig ut-tryck i bland annat våra läroplaner, men även olika pedagogiska satsningar nationellt och lokalt. Jag tog min lärarexamen utan att kom-ma i kontakt med datorer. Redan i samband med min första anställning gjorde datorn entré i undervisningen. Det fanns en datorsal på skolan som eleverna schemalagt hade till-gång till. Det var de möjligheter som fanns då på en del skolor, i mitten på 1980-talet. Då jag alltid har haft intresse för att vara med att utveckla IT konceptet som en naturlig del av under visningen, köpte jag mig en egen dator för att följa med i utvecklingen.När Västerås valde att satsa på att utveckla skolverksamheten inom IT området så tog jag chansen att utbilda mig till IT-pilot. Året var 1997 och kursen gav 15 högskolepoäng.Med 2000-talet så har datorn nästan blivit lika vanligt som Tv hemma hos familjerna. Många skolelever har med det utvecklat ett stort intresse och har goda kunskaper inom IKT området. Skolan måste följa denna utveckling. Därför har det tänds ett glädjens ljus i själen hos mig, när Västerås som stor skolstad med historiska anor har valt att satsa stort på 1-1 konceptet för våra elever och pedagoger.

Syfte & MetodTrots stora ekonomiska satsningar och en god ambition så vill inte 1-1 satsningen riktigt få fäste och ta fart i våra skolor. Vad beror detta på? Jag är nyfiken och har bestämt mig för att titta närmare på hur 1-1 satsningen i Västerås har fungerat. Min fokusering har varit att närmare undersöka hur datorerna används i undervisningen. Jag har valt en gymnasieskola som jag själv inte har någon anknytning till för att vara neutral.

Mina huvud frågeställningar är: - Hur ofta pedagogerna använder datorn i undervisningen? - På vilket sätt de använder datorn som en del i sitt arbete?- Har det har blivit annorlunda arbetsklimat i klassrummet sedan datorn blivit en del av undervisningen?Till min kvantitativa del av undersökning har jag valt att göra en enkät. En enkät som alla pedagoger på skolan svarade på (16 stycken). För att få en mer kvalitativ del till mitt ar-bete valde jag slumpvis ut tre pedagoger för djupare intervju. Jag intervjuade även rektorn på detta gymnasium.För att få en bredd i mitt resultat så har jag tagit del av den enkätundersökning som Väs-terås Stad centralt har genomfört inom IKT området. En enkät där120 stycken valde att delta. Det är en svarsfrekvens på knappt 50%.Svarsfrekvensen påverkar möjligheten att dra slutsatser av resultaten. Ju lägre svars-frekvens desto större felmarginaler för re-sultaten. Vid svarsfrekvenser under 40 % bör resultatet ses som en fingervisning, vid svars-frekvenser över 75 % kan resultaten anses vara representativa.

3

Nummer 1I det första numret skrev jag om vilket pro-blem jag hade sett i skolan. Jag talade om vilken skola jag valt att göra enkätundersök-ning och intervjuerna på.

4

Nummer 2I det andra numret beskrev jag vägen till detta tredje nummer. Att jag skulle jobba med enkäter och några intervjuer samt att detta skulle redovisas i webbtidningsform.

5

FalkenbergJag har tittat närmare på Falkenbergs kom-mun som har gjort 1-1 satsning sedan 2007 och alltså är inne på sitt fjärde år nu. Deras satsning startade med två kommunala 7-9 årskolor. Projekt startade med att lärare och elever i år 7-9 på två kommunala grundsko-lor fick varsin bärbar dator. Hösten 2010 hade det vuxit till ett kommunövergripande program, där samtliga elever i kommunens år 7-9 och tre program på gymnasieskolan disponerar en personlig bärbar dator för att utveckla sitt lärande (Tallvid &Hallerström 2010).

Detta projekt har utvärderats i tre gånger, efter år 1, efter år 2 och efter år 3. Utvärde-ringen har resulterat tre böcker.Tidigare forskning visar att utvecklingspro-jekt sällan är hållbara. De flesta projekt, oav-sett ambitionsnivå, har en tendens att knappt överleva projekttidens slut. I projektformens natur ligger att fokusera på kortsiktiga re-sultat, inte på långsiktiga effekter. Ett sätt att möta dessa problem är att integrera en ut-värdering i utveck- lingsarbetet. Falkenbergs kommun har valt att engagera två externa forskare: Fil dr. Helena Hallerström, Lunds universitet och doktorand Martin Tallvid, Göteborgs uni-versitet, för att följa och fortlöpande utvär-dera projektet. Utvärderingen ska ses som ett underlag för reflektion och analys och därmed som ett sätt att styra projektet och säkra dess fortlevnad( Tallvid & Hallerström 2009).

”Redan i de första utvärderingsrapporterna poängteras vikten av att En-till-En- satsningen måste kompletteras, med en strategisk fortbild-ningsinsats för lärarna.Forskning visar att om man inte kombinerar en IT-förändringsprocess, med att erbjuda lärarna regelbunden och kon-tinuerlig påfyllning, riskerar hela satsningen att stagnera och verksamheten återgår till hur det såg ut innan”(Tallvid & Hallerström 2010, s 33) .

Falkenbergs framgångsfaktorer - fyra FFörankringEn-till-en projektet har varit fast förankrat på högsta politiska nivå och i förvaltningsled-ningen.FörvaltningenBarn- och utbildningsförvaltningen har sedan början av 2000-talet haft en tydlig IT-strategi där man. successivt strävat mot att ge alla elever i Falkenberg bästa möjliga tekniska redskap för ett optimalt lärande.FrihetenSkolans IT drift är outsourcas och drivs av externa bolag. Fri tillgång till internet, inga in-logg och filter. Detta har medfört frihet från tekniska begränsningar.FortbildningEfter första årets ”knapptryckerikurser”, det vill säga kurser i hur man använder olika program, lagt sig kom önskemål om utveckla datoranvändantet i sitt ämne. Då genomför-des en bred utbildningssatsning som de kallar ”Tänk vidare”.(Tallvid & Hammarström 2010, s 58-65)

6

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Tullbron,_Falkenberg.JPG

VästeråsVästerås genomförde 2009 en liknande sats-ning. Det började med ett visst antal utvalda skolor som fick datorer. 2011 är det 8.000 datorer utdelade och till år 2013 ska det vara totalt 13.000 datorer utdelade. Detta innebär att alla kommunala skolelever från år 6 i grundskolan till år 3 i gymnasiet ska få varsin dator. Målet med projektet är att skapa ett me-ningsfyllt utmanande lärande. Det skall inte bli bara någon teknisk lösning. Likvärdighets-perspektivet är en viktigt komponent, varje elev ska få en egen dator.Rekorn på varje skola får själv bestämma vil-ken dator som skall köpas in till pedagogerna och eleverna. Detta har medfört att det är en blandning av Macintosh och PC. Utbild-ning till pedagogerna är upp till varje rektor,Innan projektet sattes igång så var flera ”nyckelfigurer” ute på omvärldsspaning. Det var politiker, områdeschefer, IT-chef och projektledare. De var bl.a. till apple, micro-soft, BETT mässan i London, Omaha, Seattle och Maine (Intervju med Bitte Henriksson, utvecklingsledare, nov 2011).

FramgångsfaktorerÄven Västerås har tagit fram framgångsfak-torer. Författaren Helena Öberg har tittat närmare på vad som är viktiga delar för att

lyckas. Öberg menar att det är viktigt att;- Förankra i den politiska ledningen- Skolan formulerar sina behov och sätter krav på IT avdelningen- Trådlöst nätverk - måste fungera- Skapa en plan för kompetensutveckling- Kontinuerlig omvärldsspaning (Öberg, 2011 ) FortbildningVästerås (proAros) har bestämt att alla pe-dagoger ska genomgå PIM till nivå 3 (utförli-gare förklaring sida 13).

Universitet kopplas inVåren 2011 kopplades forskningsprojektet ”Unos Uno – post hoc” (vad händer efter 1-1, latin) in i detta. Det är skolor från Kö-ping, Falkenberg, Botkyrka, Pysslingen, Malmö, Helsingborg, Sollentuna, Täby, Lysekil, SKL, Nacka och Västerås (två skolor – Edström-ska och Kristiansborg) som är med. Bakom projektet står Örebro Universitet - Åke Grönlund. Det ska bedrivas som en aktions-forskning, och ska hålla på i tre år. Detta ska resultera i en diagnos på varje skola och därefter får skolorna själva be-stämma vad de vill utveckla (Intervju med Bitte Henriksson, utvecklingsledare, nov 2011).

8

Foto: Fotoakuten.se

Ett namn som återkommer flera gånger under detta jobb och som både Falkenbergs kommun och Västerås kommun pratat om är Puentedura. Dr. Ruben R. Puentedura är en amerikansk skolforskare som pratar om fyra olika nivåer gällande användande av dator i skolan och den kallas SAMR-modellen.

SAMR-modellens olika steg

Substitution (S) / Ersättning Ingen förändring. Vi gör samma saker som tidigare skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik.

Exempel: Datorn som ordbehandlare eller för att läsa E-bok.

Augmentation (A) / Förbättring Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras, dock fortfarande utan för-bättring av lärandeprocessen eller undervis-ningskontexten.

Exempel: Eleven kan med datorns hjälp skicka sin skriv-na text till läraren. Eleven kan med talsyntes få texten i sin e-bok uppläst. Själva uppgiften och lärandeprocessen har inte förändrats.

Modification (M) / Förändring Nu används tekniken för ett socialt lärande. Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande. De ska bli medvetna om hur de lär, förstår och tänker.

Exempel: Eleven använder datorn för att på gemensam-ma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela understrykningar och anteckningar med varandra.

Redefinition (R) / Omdefiniering Eleverna ökar sin samverkan med andra, kon-struerar och uppfinner. Det är nu en påtaglig utveckling i lärandet börjar hos eleverna. På denna nivån har uppgiften utformats så att eleven försätts i positionen att själv bli lära-ren. Slutuppgiften är att de för någon annan, utanför skolan, ska förklara det de har lärt sig.

Exempel: Datorn används av eleverna för att ta in om-världen och nå ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge respons tillbaka.

Källa:(http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/puentedura-malmo/)

SAMR VS

10

I Västerås Stad ska alla pedagoger klara av Skolverkets PIM utbildning (praktisk IT och mediakompetens) nivå 3 (det finns 5 nivåer)

Nivå 1. Ordbehandlingsprogram (Word, Pages) Lära dig att spara dokument Formatera Sätta nya marginaler Infoga bilder, (clipart) Göra punktlista

Nivå 2. Presentationsprogram (power point, keynote) Hämta faktagrafik Beskära bilder Infoga bilder Flytta rubrik Extra bilder

Nivå 3. Göra en bildberättelse (photo story, imovie mm) Lägga texter på bilderna Prata in en berättarröst Lägga till bakgrundsmusik

PIMVS

11

Vad säger lärplanen om IKT?

Rektorns ansvar”...skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till hand-ledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel” (LP 2011, s 18)

Bild”...skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material... (LP 2011, s 20)...fotografering och filmande samt redigering i datorprogram” (LP 2011, s 21

Matematik”...vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna under-söka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras under-sökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg” (LP 2011, s 62)

Musik”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang. Digitala verktyg för ljud och musikskapande” (LP 2011, s 100)

Svenska”Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer” (LP 2011, s 224)

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011)

12

Varje arbetspass 5-6 gånger i veckan 2-4 gånger i veckan1 gång i veckan Mera sällan Aldrig

34 %

32 %

15 %9 %

8 %1 %

Hur ofta använder du datorn i undervisningen?

Diagrammet visar att 66 % pedagogerna använder datorn i undervisningen minst 5 gånger i veckan.Det säger också att var tredje pedagog använder max 4 gånger i veckan sin da-tor i undervisningen.

Resultat Västerås

14

Varje arbetspass 5-6 gånger i veckan 2-4 gånger i veckan1 gång i veckan mera sällan Aldrig

31 %

13 %

31 %

19 %

6 %

Hur ofta använder du datorn i undervisningen?

På Widénska gymnasiet är det färre pedagoger som använder datorn i un-dervisningen. 44 % använder den minst 5 gånger i veckan.Över hälften av pedagogerna använder datorn i undervisningen max 4 gånger i veckan.

Resultat Widénska gymnasiet

15

Stämmer inte alls Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer heltVet ej

19 %

31 %

34 %

7 %

10 %

Digitala verktyg ökar arbetsron för eleverna

50 % av pedagogerna anser att det stämmer inte alls eller stämmer dåligt att arbetsron har ökat för eleverna vid införandet av datorer i undervisningen

Resultat Västerås

16

Stämmer inte alls Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer heltVet ej

50 %

38 %

13 %

Digitala verktyg ökar arbetsron för eleverna

Widénska gymnasiets pedagoger anser i 50 % av fallen att det stäm,mer dåligt att arbetsron har ökat för eleverna efter det att datorerna har delats ut.


17

Inte alls Liten utsträckning Hög utsträckning Helt och hållet

14 %

57 %27 %

2 %

I vilken utsträckning anser du att du har fått kompetensutveckling för 1:1-

undervisning?

71 % av alla pedagoger i undersökningen över Västerås anser att de inte alls eller i liten utsträckning har fått kompetens-utveckling för 1-1 undervisning.

Resultat Västerås

18

Inte alls Liten utsträckning hög utsträckning Helt och hållet

19 %

56 %

25 %

I vilken utsträckning anser du att du har fått kompetensutveckling för 1:1-

undervisning?

Widénska gymnasiets pedagoger anser i 75 % av fallen att de inte alls eller i liten utsträckning har fått kompetensutveck-ling för 1-1 undervisning.


19

Varje dag Någon gång/vecka Någon gång/månadAldrig/nästan aldrig

3 %10 %

11 %

76 %

Kommunicerar med elever via sociala medier.

76 % av pedagogerna i undersökningen i Västerås kommunicerar aldrig/nästan aldrig med elever via sociala medier.

Resultat Västerås

20


6 %

31 %

13 %

50 %

Kommunicerar med elever via sociala medier.

På Widénska gymnasiet kommunicerar 50 % av pedagogerna aldrig/nästan aldrig med elever via sociala medier.


21

Varje dag Någon dag/vecka Någon gång/månadAldrig/nästan aldrig

3 %

17 %

28 %

53 %

Låter eleverna använda pedagogiska spel/program

81 % av pedagogerna i undersökningen i Västerås låter elevena aldrig/nästan ald-rig eller någon gång i månaden använda pedagogiska spel/program.

Resultat Västerås

22


6 %6 %

19 % 69 %

Låter eleverna använda pedagogiska spel/program

88 % av pedagogerna på Widénska gym-nasiet låter elevena aldrig/nästan aldrig eller någon gång i månaden använda pedagogiska spel/program.


23

Datorn i undervisningenJag har valt att titta på hur frekvent datorn används av pedagogerna i undervisningen. Inte bara att den används, utan också hur den an-vänds. Ytterligare en aspekt har varit om det har blivit något ändrat arbetsklimat i klassrummet efter införandet av datorn.Undersökningen visar att 66 % av pedagogerna i Västerås använder datorn minst 5 gånger i veckan i undervisningen.Samma undersökning visar att knappt hälften av alla pedagoger på Widénska gymnasiet använder datorn minst 5 gånger i veckan i un-dervisningen. Slår jag isär detta så innebär det att de använder datorn i undervis-ningen en gång per dag. En pedagog har i snitt minst 4 lektioner per dag och skulle då använda den 25 % av sina lektioner. Var femte pedagog använder datorn max en gång i veckan vilket blir försvinnande liten procentdel av alla lektioner (mindre än 5 %).

”Jag använder datorn en gång i veckan”(Pedagog på Widénska gymnasiet)

Glädjande nog använder en tredjedel av alla pedagoger i Västerås datorn vid varje arbetspass. Undersökningarna visar att det är stor skillnad mellan pedagogerna och det är en minst lika stor skillnad för eleverna. Eleverna kan i de flesta fall inte välja vilken lärare de ska ha, utan får hoppas på att få någon som använder datorn i undervis-ningen.

Hur används datornMina intervjuer visar på att det som pedagogerna främst använder datorn till, är att inför nya arbetsområden, visa en powerpointpre-sentation (bildspel på datorn som pedagogen i de flesta fall gjort själv). De låter eleverna skriva med hjälp av sina datorer och leta fakta på internet.

Slutdiskussion

24

”Inför nya arbetsområden visar jag ofta en powerpointpresentation, som jag gjort själv, för eleverna”(Pedagog på Widénska gymnasiet)

Jämförelse med SAMROm jag sedan sätter detta i relation med Puentedura och hans teori om de fyra olika nivåerna (SAMR) som man kan jobba med datorn i undervisningen, så ligger detta ar-bete ofta i första nivån (substitution) och ibland i andra nivån (augmentation). Detta är inte så konstigt att förstå då jag tittar på andra faktorer som utbildning/kompetensut-veckling. Här visar undersökningen klart att pedagogerna själva anser att de har fått för lite utbildning, för att kunna använda datorns hela potential.Lägger jag dessutom till andra resultat, som att fyra av fem elever får max en gång i må-naden spela/jobba med pedagogiska program, så visar det sig ännu mer att det finns mycket kvar att jobba med innan alla pedagoger ser/använder datorns fulla kapacitet. Sådana relativt enkla saker som att jobba med facebook och bloggar upplevs svårt att ta till sig, när pedagogen inte fått någon ut-bildning i detta. Även här visar resultatet att det är fyra av fem pedagoger som aldrig eller max en gång per månad, använder detta till att kommunicera med elever.

Meningsfullt och utmanande lärandeNär Västeråsmodellen infördes så var målet att undervisningen skulle bli ett meningsfullt utmanande lärande.Det målet är svårt att göra någon utvärde-ring på. Några saker som hör ihop med detta är bl.a. arbetsron i klassrummet. Där är det hela 50 % av lärarkåren som inte tycker att det har blivit någon förbättring. Sett från an-dra sidan, tycker 50 % att arbetsklimatet har blivit bättre tack vare datorernas införande.

Foto: Fotoakuten.se

25

OmvärldsspaningInför starten på projektet i Västerås hade flera nyckelpersoner varit ute och på ”om-världsspaning”. De säger själva att det var en mycket viktig del i att projektet, innan pro-jektet påbörjades. Här har jag ingenting att ifrågasätta, utan det känns bra och tryggt att så många nyckelpersoner var ute och såg hur det gick till i flera andra länder. Dessutom tittade de på Falkenbergs genomförande och kunde ta till sig deras erfarenheter. En av erfarenheterna har varit;

”Forskning visar att om man inte kombinerar en IT-förändringsprocess med att erbjuda lärarna regelbunden och kontinuerlig påfyllning riskerar hela satsningen att stagnera och verksamheten återgår till hur det såg ut före En-till-En” ( Tallvid & Hallerström 2010, s 33).

Kompetensutveckla?Det känns konstigt för mig att de inte prio-riterade mer till kompetensutvecklingen för pedagogerna. Rektorerna fick till och med själva avgöra om de skulle köpa till någon utbildning till sina medarbetare, när de fick köpa sina datorer. Ingen av dessa rektorer var med på dessa ”omvärldsspaningar” och hade således inte den kunskapen av hur viktigt det är att tillsammans med datorerna skaffa utbildning. Det blev också olika hur varje skola gjorde. De flesta köpte till en utbildning medan några stycken valde att inte göra det.På Widénska gymnasiet valde rektor att inte köpa till någon utbildning. Om detta avspeg-lar sig i resultatet kan jag inte avgöra, det är nämligen lika stor efterfrågan på mer utbild-ning i hela Västerås. Det som skiljer är att de som använder datorn 5-6 gånger i veckan är betydligt färre på Widénska gymnsiet, 13 %, jämfört med hela Västerås, 32 %.

”Det ska inte bara bli någon teknisk lösning”(Bitte Henriksson, utvecklingsledare)

Kompetensutveckla!Min och Västerås undersökning visar tydligt att många pedagoger önskar mer utbildning. Jag tycker att om Västerås vill få till en större förändring, måste utbildningar komma till-stånd. Olika utbildningar beroende på behov och tidigare kompetens. Här är det viktigt att det även finnas utbildningar som leder pedagogerna i frågan, hur de ska gå vidare med datorn i undervisningen, och inte bara använda den istället för böcker, papper och penna. Utmaningen som jag ser det ligger i att komma upp i nivå 3 (modification) och nivå 4 (redefinition) på Puenteduras SAMR trappa. Då räcker inte det med att utbilda alla i PIM (praktisk IT och mediakompetens) till nivå 3 utan mer kompetenshöjande fort-bildningar måste till. Ytterligare en viktig aspekt i denna diskus-sion handlar om tid. Tid för pedagogerna att öva på sina nya kunskaper, men även tid till att pedagogiskt diskutera med kollegor hur det pedagogiska arbetet skall fortskrida.Västerås är på god väg, nu gäller det att fort-sätta framåt och reparerade misstagen som gjorts, och som alltid görs. Se de som viktiga erfarenheter och lärdomar för det fortsatta arbetet.Positivt är att Örebro Universitet numer är inkopplat under tre år framåt och kommer genomföra aktionsforskning.IKT har kommit till skolan för att stanna. Stanna som ett viktigt målområde som stän-digt utvecklas på alla sätt. Det är viktigt att Västerås skolelever får möjlighet att vara med i dennna utveckling, för att få så goda framtidsutsikter som möjligt.

26

Digital literacy across the curriculum

a Futurelab handbook KEY TO THEMES OVERLEAF

www.futurelab.org.uk

Rapport 17

Effektivt användande av IT i skolan Analys av internationell forskning

Är det klokt att förse alla skolelever i år 7, 8 och 9 med en personlig laptop? Vilka för- och nackdelar kan man upptäcka? Vilka är fallgro-parna?

Falkenbergs investering i personliga datorer till elever har rönt stor uppmärksamhet runt om i Sverige och under läsåret 2008/2009 har över 1000 rektorer, lärare, IT-tekniker och politiker från 70 kommu-ner varit i Falkenberg för att ta del av skolornas erfarenheter.

Hösten 2007 inleddes En till En-projektet på två kommunala grund-skolor Falkenberg när omkring 500 förväntansfulla elever fick ta emot varsin laptop. I den första delrapporten ”En egen dator som redskap för lärande” (Hallerström & Tallvid, 2008) från våren 2008 beskrivs och analyseras inledningen av projektet och vilka erfarenheter som gjordes under det första läsåret på de båda skolorna. Resultaten från det första årets utvärdering visade att både elever och lärare hade en positiv inställning till projektet vid starten 2007 och att denna fanns kvar även efter det första läsåret. Få problem rapporterades, studie-motivationen ökade och de eventuella farhågor som fanns om för mycket spelande och surfande på Internet kom på skam.

I denna rapport, som är den andra av tre utvärderingsrapporter, fokuseras på de nyckelroller som utvärderarna anser är viktiga för projektets utveckling. Skolledningens betydelse för utvecklingen av arbetet i skolan poängteras, lärarnas och IT-pedagogernas roller belyses och med hjälp av intervjuer, enkäter och klassrumsobser-vationer visas hur det andra året av En-till-En-projektet utvecklats. Viktiga faktorer är lärarnas möjlighet att utveckla sin pedagogik och deras arbete med förändring och förbättring av skolan som lärmiljö. Att ge eleverna en laptop är inte den avgörande förändringen, det väsentliga är hur den används i undervisningen av elever och lärare.

Utvärderingen är genomförd av Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs Universitet, IT-fakultetenHelena Hallerström, fil. dr i rättssociologi vid Lunds Universitet

ISBN 978-91-633-5340-6

Helena HallerströmMartin Tallvid

En egen dator som redskap för lärande

Utvärdering av projektet “En-till-En” i tvågrundskolor i Falkenbergs kommun –

Delrapport 1

Projektet En-till-En innebär att varje elev har tillgång till en egen dator i skolarbetet. Sedan hösten 2007 har eleverna i skolåren 7-9 på två skolor

i Falkenbergs kommun haft en egen personlig dator som redskap i lärandet. Målet är att detta ska bidra till att öka lusten att lära för både elever och lä-rare och att nya arbetsformer utvecklas i skolan. Målet är också att eleverna utvecklar en digital kompetens och att deras skolresultat förbättras. Projektet utvärderas av två forskare och ska redovisas i två delrapporter samt en slut-rapport efter tre år. Detta är den första delrapporten. Här beskrivs och analyseras hur projektet startade och vilka erfarenheter som görs under den första tiden. En enkätun-dersökning har genomförts för att kartlägga elevers och lärares förväntningar och farhågor vid projektets början. Arbetet på de båda skolorna har följts kontinuerligt genom klassrumsobservationer. Lärares och elevers erfarenheter av det första året med datorn i klassrummet har följts upp genom gruppinter-vjuer. Utgångspunkten för utvärderingsarbetet har varit att datorn i sig inte är den stora förändringen utan det väsentliga är hur datorn används och till vad den används i lärprocesserna och på vilket sätt det påverkar skolarbetet. I analyserna av första årets arbete diskuteras projektet dels utifrån per-spektiv på lärande och betydelsen av artefakter i lärprocesserna, dels utifrån ett normperspektiv och de förväntningar som finns på skolan. Rapporten av-slutas med en diskussion utifrån den normmodell som utvecklats inom rätts-sociologiska enheten vid Lunds universitet. Frågor ställs om vilka normer som framträder inom projektet och vilka normer för skolarbete som utmanas av datorn som redskap för lärandet.

Helena Hallerström är Fil dr i rättsociologi vid Lunds universitet.Martin Tallvid är doktorand vid IT-universitetet i Göteborg

S O C I O L O G Y O F L A W • L U N D U N I V E R S I T Y

Research Report in Sociology of Law2008:9

Research Report in Sociology of LawSOCIOLOGY OF LAW • LUND UNIVERSITY BOX 42 • SE-221 00 LUND • SWEDEN

ISSN 1404-1030ISBN 91-7267-274-9

Helena H

allerström M

artin Tallvid En egen d

ator som red

skap för lärande R

RSL 2008:9

1

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 1

Rapport 2010:1

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

Perspektiv på barndom och barns lärandeEn kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år

Perspektiv på barndom och barns lärande

Skolverket

KunSKaPSövErSiKt

Ku

nS

KaPS

övEr

SiK

t

i denna kunskapsöversikt redovisas forskning om barndom

och barns lärande i förskolan och grundskolans tidigare

år. översikten har gjorts av en grupp forskare vid Malmö

högskola på uppdrag av Skolverket. Den har en bred ansats

och tar upp frågor som: vad är utmärkande för dagens

barndom och vad betyder uppväxtvillkoren för lärandet?

vilken betydelse har förskolevistelse och tidpunkten för

skolstarten för hur barn senare lyckas i skolan? vilka

didaktiska perspektiv har anlagts på barns lärande och vad

säger forskningen om tidig bedömning och dokumentation

av barn och barns läroprocesser?

Kunskapsöversikten vänder sig till forskare, forskar-

studerande, lärare och studerande inom lärarutbildningen

samt pedagoger i förskolan och grundskolans tidigare år.

01/DD06-07/145/PC/2k

www.becta.org.uk/researchTo order further copies of this publication or to download anelectronic copy visit http://www.becta.org.uk/publications

© Copyright Becta 2006

You may reproduce this material, free of charge in any format or medium without specificpermission, provided you are not reproducing it for profit, or for material or financial gain.

You must reproduce the material accurately and not use it in a misleading context. If youare republishing the material or issuing it to others, you must acknowledge its source,copyright status and date of publication.

While great care has been taken to ensure that the information in this publication isaccurate at the time of publication, we accept no responsibility for any errors or omissions.Where a specific product is referred to in this publication, no recommendation orendorsement of that product by Becta is intended, nor should it be inferred.

Millburn Hill RoadScience ParkCoventry CV4 7JJ

Tel: 024 7641 6994 Fax: 024 7641 1418

Research email: [email protected] email: [email protected]: http://www.becta.org.uk January 2007

The impact of ICT in schools – a landscape review

Professor Rae Condie and Bob Munro with Liz Seagraves and Summer Kenesson

Quality in Education Centre, University of Strathclyde

The im

pact o

f ICT in

scho

ols – a lan

dscap

e review Jan

uary 2

00

7

Digital literacy across the curriculum(2010) www.futurelab.org.uk

Effektivt användande av IT i skolan.Myndigheten för skolut-veckling (2007). Stock-holm: Liber

Tallvid, Martin och Hal-lerström, Helena(2009)En egen dator i skolarbe-tet - redskap för lärande. Falkenbergs kommun

Tallvid, Martin och Hal-lerström, Helena(2008) En egen dator som redskap för lärande. Lund: Lunds universitet

Tallvid, Martin och Hal-lerström, Helena(2010) En-till-enFalkenbergs väg till framti-den? Falkenbergs kom-mun

Framtidens lärande i da-gens skola (2010) Stock-holm:Teknikdelegationen

Condie, Rae och Munro, Bob (2007) The impact of ICT in schools. www.becta.org.uk/research

Perspektiv på barndom och barns lärande(2010) Stockholm: Skol-verket

Öberg, Helena (2010) Västeråsmodellen. Stock-holm: Natur och Kultur

LitteraturlistaLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids-hemmet(2011) Stockholm: Skol-verket

Henriksson, Bitte: Intervju Västerås stad, nov 2011http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/puentedura-malmo/www.se.wikipedia.orgwww.skolverket.sewww.vasteras.se

27

Bilaga: Enkätfrågor

1. I vilka ämnen använder du IT undervisningen?

2. Digitala verktyg och elevernas utvecklinga …ökar elevernas motivation till skolarbetetb …utvecklar elevernas samarbetsförmågac …utvecklar elevernas möjligheter att lösa problemd …ökar elevernas möjlighet att påverka undervisningene …ökar arbetsron för eleverna

3. Kunskaper/färdigheter inom digital kompetensa …använda dator för ord och textbehandling?b …hantera kalkylering och analys på datorn?c …använda datorn för att skapa presentationer?d …hantera media (ljud, bild, film) praktiskt på datorn?e…urskilja och hämta relevant information på nätet?

4. I vilken utsträckning anser du att du har fått kompetensutveckling för 1:1-un-dervisning?

5. Förändring/utveckling av lärarrollen, abetssätt etc.a. Min roll som lärare har förändratsb. Mitt samarbete med andra lärare har ökatc. Mitt arbete har underlättatsd. Min undervisning har blivit mer varierade. Min möjlighet att individanpassa undervisningen har ökatf. Min möjlighet att ge eleverna feedback på deras lärande har ökat

6.Användning av dator i undervisningen/digital kompetensa. Lägger ut uppgifter, läxor, prov till eleverna via teamsajtb. Samlar in uppgifter, läxor, provc. Kommunicerar med elever via e-postd. Kommunicerar med elever via sociala medier (chat, blogg, facebook, twitter)e. Visar förberedda presentationerf. Låter eleverna använda internet för infomationssökningg. Låter eleverna göra egna presentationer/redovisningarh. Låter eleverna spela in ljud, bild eller göra filmi. Låter eleverna använda pedagogiska spel/program

7. Hur ofta använder du datorn i undervisningen?

8. Hur länge har du som lärare haft en egen dator som arbetsredskap?

rås

28

www.vasteras.se

Väs-

rås

29

Documents

En till en satsning