Enkäter som värderande ögon Utvecklingsmöjligheter för enkätanvändning i undervisning

Hans Moreau

och

Sofia Olsson

Examensarbete 15 hp

Höstterminen 2008

Handledare: Jonas Sjölander

Humanvetenskapliga Institutionen

HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga Institutionen

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: Enkäter som värderande ögon

Författare: Hans Moreau och Sofia Olsson

Handledare: Jonas Sjölander

ABSTRACT

Syftet med detta examensarbete är att undersöka utvecklingsmöjligheter för använ-dande av enkäter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjälp av en enkät som innehåller ett antal frågor kring användningsom-råden för enkäter och formulering av enkätfrågor till elever. Enkäten har besvarats av ett antal lärare i grundskolan och på gymnasiet. Lärarna anger att enkäter kan använ-das för att ta reda på elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gäller formulering av enkätfrågor beskriver lärarna i denna studie tre värden som man bör ta hansyn till, nämligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frå-gorna berör, d.v.s. att frågorna ligger nära individens egna intressen. Det framkom-mer även att lärarna anser att enkäter kan vara ett kraftfullt verktyg att snabbt få med alla elevers åsikter om ett ämne, samtidigt som det finns risker med för omfattande användning av enkäter. Brister i tillförlitligheten, en ökad arbetsbörda, samt risk för att dialogen med eleverna minskar är nackdelar som berörs av lärarna. Det är, i likhet med andra situationer där man väljer arbetsätt i skolan, ett dilemma att välja kommu-nikationssätt. Som exempel på lämpliga användningsområden nämner lärarna i denna undersökning utvärderingar och utformning av den fortsatta undervisningen. Men det slutgiltiga valet av kommunikationssätt beror på det specifika syftet och behoven i gruppen, skolan eller kommunen.

INNEHÅLL

1 Introduktion..........................................................................................................1

2 Bakgrund ..............................................................................................................2 2.1 Enkäter och intervjuer .............................................................................................2

2.1.1 Generell arbetsgång vid olika undersökningar .....................................................2 2.1.2 Datainsamling med enkät respektive intervju ......................................................3 2.1.3 Tillförlitlighet och trovärdighet............................................................................4 2.1.4 Frågeformulering..................................................................................................4

2.2 Enkätanvändning i skolor ........................................................................................6 2.2.1 Lärarens perspektiv ..............................................................................................6 2.2.2 Cockpit i Västerviks Kommun .............................................................................6 2.2.3 Lärarens arbetsbörda. ...........................................................................................7

2.3 Elevmedverkan och ansvar – inflytande samt demokrati.....................................7 2.3.1 Ansvar och inflytande ..........................................................................................8 2.3.2 Elevmedverkan och demokrati .............................................................................8

2.4 Lärande och språk, motivation samt dokumentation och bedömning ................9 2.4.1 Lärande och språk ................................................................................................9 2.4.2 Motivation och lärande.......................................................................................10 2.4.3 Dokumentation och lärande................................................................................11 2.4.4 Bedömning och lärande......................................................................................12

2.5 En filosofs tankar sätter sin prägel på dagens skola............................................12

3 Syfte och frågeställningar..................................................................................14

4 Metod...................................................................................................................15 4.1 Datainsamling..........................................................................................................15 4.2 Enkätfrågor .............................................................................................................16 4.3 Dataanalys ...............................................................................................................17 4.4 Genomförande.........................................................................................................18 4.5 Urval.........................................................................................................................19 4.6 Studiens begränsningar ..........................................................................................19 4.7 Etiska frågeställningar ...........................................................................................20

5 Resultat och diskussion......................................................................................21 5.1 Användning av enkäter ..........................................................................................21

5.1.1 Syften med enkäter .............................................................................................21 5.1.2 Frågeformulering i enkäter .................................................................................22 5.1.3 Arbetsbördan och tillförlitligheten .....................................................................23 5.1.4 Sammanfattning..................................................................................................24

5.2 Utvecklingsmöjligheter för enkätanvändning ......................................................24 5.2.1 Syften och frågeformulering i enkäter................................................................24 5.2.2 Tillförlitlighet och arbetsbördan.........................................................................25 5.2.1 Sammanfattning..................................................................................................27

5.3 Slutord......................................................................................................................27

REFERENSLISTA...................................................................................................28

1

1 INTRODUKTION

Vilka tankar får du när du läser ordet enkät? Fundera lite på den frågan innan du lä-ser vidare. Kanske undrar du nu hur valet kan bli att skriva om enkäter i en C-uppsats. Det bör-jade med att en av oss deltog i verksamhetsförlagd utbildning, så kallad VFU, på en skola i Västerviks kommun. På denna skola arbetade lärarna med ett projekt om ele-vers läsvanor och som en del i projektet genomfördes under hösten 2008 en enkätun-dersökning bland eleverna i förskoleklass (F) upp till år 6. Enkäten innehöll frågor om hur mycket eleverna läser hemma och på sin fritid. Resultatet visade att när ele-verna som bäst skulle behöva träna mera på att läsa, för att öva upp flytet, så läser de ungefär en gång i veckan, och det i samband med en läxa. Med hjälp av denna in-formation kunde lärarna sätta in extrainsatser så att eleverna kunde hjälpas att ”knäcka koden” fortare. Motivationen till detta examensarbete är i grund och botten en önskan att undersöka vilka möjligheter det finns i att använda enkäter för att upptäcka något som annars gått ögonen förbi. Med hjälp av en enkät går det, till exempel, att identifiera vilka resurser som bör sättas in för att en elev ska kunna stimuleras till att lära sig läsa for-tare än vad den annars gjort och därmed slipper att vara efter sina klasskamrater i förmågan att kunna läsa. Detta skulle också kunna medföra att eleven får ett större självförtroende, vilket i sin tur ger fördelar i övriga skolämnen, eftersom läsningen har en central funktion även där. Generellt sett kan en enkätundersökning ge tydlig och snabb information om ett område. Dess resultat kan ge bättre underlag i diskus-sioner med eleven, skolledning och föräldrar. Föräldrar och elever kan bjudas in att diskutera, vilket medför ökad delaktighet och inflytande. Vi såg således att enkäter skulle kunna användas som ett värdefullt instrument för att förbättra undervisningen. Vi sökte på nätet om enkäter och deras användningsområ-de, men kunde inte finna något material om användning av enkäter i skolundervis-ningen. Däremot finns det en mängd olika studier som beskriver vad en enkät bör innehålla respektive undersökningar som genomförts med hjälp av enkäter. Avsikten med detta arbete är att försöka fånga några synpunkter som kan hjälpa lära-re vidare i att utforma ett enkelt och lättanvänt enkätinstrument som även kan funge-ra väl i undervisningen. För att åstadkomma detta har vi genomfört en enkätunder-sökning bland verksamma lärare i skolan F-9 och gymnasiet i Västerviks kommun.

2

2 BAKGRUND

Inledningsvis kommer vi ta upp grundläggande aspekter på enkäter och intervjuer som datainsamlingsinstrument för att senare motivera hur användandet av enkäter i undervisningen kan se ut. Enkäter och intervjuer handlar mycket om att formulera bra frågor (Trost, 2001; Patel & Davidson, 2003; Bjørndal, 2005). Vi kommer att jämföra tillvägagångssätt samt ställningstaganden som behöver göras i samband med frågeanvändning i både enkäter och intervjuer. Vidare tar vi upp exempel på enkäter som har använts och används i skolan. Därefter behandlas lärande och elevers inflytande på undervisningen. För att elever-na ska trivas i skolan och må bra behöver de få dels inflytande på undervisningen och dels få hjälp med att trivas genom att man aktivt arbetar med att förhindra krän-kande behandling. Vi kommer beskriva kopplingar mellan enkätanvändning som en metod att öka elevinflytande genom dialog och lärande samt betydelsen av elevinfly-tandet på elevernas motivation. Vi kommer ta upp och exemplifiera med olika ar-betssätt som utgår från dialog för att öka lärande, t.ex. arbete med individuella ut-vecklingsplaner (IUP) och skrivande ansats. Därpå följer ett kapitel om lärande och språk, motivation samt bedömning. Elevens lärande påverkas av flera sociala och kognitiva aspekter, bland andra språket, moti-vationen och bedömning i de lärande processerna. Bedömning föregås alltid av do-kumentation. Enkäter är ett sätt att genomföra dokumentationen. Dessa tankar om lärande sammanfattas med hjälp av Dewey och hans tankar som ligger till grund för många förhållningssätt och styrdokument i skolan.

2.1 Enkäter och intervjuer

Enkäter är inget nytt verktyg i skolan. De har använts länge i kvantitativa samman-hang för att generera olika former av statistik. Som lärare kan vi till exempel ta del av både nationella och internationella undersökningar av elevers läsvanor och jämfö-ra dessa länder emellan. I kommuner används de för att kontrollera kvalitén på un-dervisningen och rektorer genomför och sammanställer dem. I undervisningen görs t.ex. utvärderingar som kvalitetskontroll. I detta avsnitt kommer praktiska och teoretiska aspekter av användningen av enkäter och intervjuer som datainsamlingsinstrument att beskrivas. Likheter och olikheter mellan dessa två typer av instrument kommer att tydliggöras.

2.1.1 Generell arbetsgång vid olika undersökningar

En undersökning kan delas upp i ett antal moment (Trost, 2001). Inledningsvis måste man bestämma syftet med undersökningen och vilken metod man skall använda för att uppnå syftet. Syftet måste också motiveras för att nyttan och relevansen för un-dersökning ska framgå. När undersökningens syfte är klart ska rådata samlas in. Vil-ket tillvägagångssätt man väljer för datainsamlingen beror på undersökningens syfte. När rådata har insamlats ska de bearbetas; därefter tolkas resultaten och slutsatser eller tolkningar kan presenteras. Trost (2001, s. 20) ger en sammanställning av en undersöknings olika led och beskriver hur de kvalitativa respektive de kvantitativa inslagen kan variera i varje led. En undersökning kan t.ex. innehålla öppna frågor

3

och därmed vara kvalitativ i insamlingsledet, men däremot vara kvantitativ vid bear-betningen genom att man sammanställer hur många o.s.v., samt återigen kvalitativ med avseende på tolkningar vid analysen och redovisning. För att resultatet ska bli så bra som möjligt krävs noggrannhet och eftertanke i alla delar av genomförandet av en undersökning.

2.1.2 Datainsamling med enkät respektive intervju

Ur ett vetenskapligt perspektiv är intervjuer och enkäter två datainsamlingstekniker som i grunden är mycket lika (Trost, 2001; Patel & Davidson, 2003; Bjørndal, 2005). Med hjälp av frågor av olika karaktär samlas information in som sedan bearbetas och tolkas. Beroende på hur frågorna ställs erhålls antingen kvalitativ eller kvantitativ rådata. Öppna frågor, som t.ex. efterfrågar känslor eller upplevelser, ger ofta kvalita-tiva svar. Svar från kvantitativa frågor behandlar mängd och kvantitet, t.ex. hur mycket eller hur ofta. Intervjuer och enkäter kan vara både kvantitativa och kvalitati-va, liksom de frågor som ingår i dem. Trost (2001) ger en god överblick av den kva-litativa respektive kvantitativa datainsamlingen. Jan Trost är professor emeritus i sociologi och har varit verksam vid sociologiska institutionen på Uppsala universitet. Han har bland mycket annat skrivit Enkätboken (2001). Trost beskriver här ursprunget av ordet enkät:

Själva termen enkät kommer från franskans enquête som ordagrant betyder rund-fråga [...] med tiden har det svenska språkbruket lett till att termen enkät kommit att betyda just frågor som besvaras med den svarandes egen hand. (Trost, 2001 s. 9)

Kort och gott; enkäter är en sammanställning av frågor, vilka kan ha både öppen och begränsad karaktär. Som en jämförelse beskriver Annika Lantz, verksam vid institu-tionen för psykologi vid Uppsala universitet, i sin bok Intervjumetodik (2007) inter-vjuer på följande sätt:

Intervjun kan beskrivas som en situation av samspel mellan två personer med olika och inte jämställda roller. En frågar och en svarar. Samspelet är baserat på frivillighet och det är kommunikationen mellan intervjuare och den tillfrågade som är föremålet för analys. [...] Intervjun skiljer sig från samtalet genom att den endast är till för att samla information och det förutsätts att intervjuaren har ett syfte med utfrågningen. (Lantz, 2007, s. 10f)

Det finns också intervjuer av olika slag. Bjørndal (2005), verksam vid universitetet i Tromsö, har skrivit om olika observationsverktyg i boken Det värderande ögat. Där beskrivs bland annat intervjuer. Intervjuer kan vara strukturerade eller ostrukturera-de. Den mest strukturerade formen är en standardiserad intervju med fasta svarsalter-nativ, följt av en form av standardiserad intervju med öppna frågor och svar, som ska besvaras i ordningsföljd. Ytterligare en möjlighet är att använda en intervjuguide i ett samtal byggt på dialog. Den mest ostrukturerade formen liknar mest ett samtal (Bjørndal, 2005, s. 92f). Annika Lantz (2007) beskriver också de olika formerna av intervjuer på liknande sätt. I Enkätboken (2001) beskriver Trost i huvudsak enkäter med fasta svarsalternativ, så kallade surveys. På engelska benämns enkäter även questionnaires och dessa kan innehålla både frågor med fasta alternativ och öppna frågor. Intervjuer kan på lik-

4

nande sätt innehålla frågor av alla sorter. En intervju karaktäriseras beroende på hur förutbestämda frågor och frågegång är, t.ex. en riktad intervju har formulerade frågor och en bestämd ordning som följs (Lantz, 2007). En standardiserad intervju, d.v.s. en riktad intervju, har fördelen att den är tidsbesparande men en risk är att den kan upp-levas som ett förhör (Bjørndal, 2005).

2.1.3 Tillförlitlighet och trovärdighet

För både intervjuer och enkäter bestäms karaktären på undersökningen av frågornas natur. Vilka frågor som används och hur de formuleras påverkar dem som ska be-svara frågorna; detta påverkar i sin tur vilka svar man erhåller. Reliabilitet i kvantita-tiva studier handlar om noggrannhet och repeterbarhet. En undersökning med fasta svarsalternativ kan ha hög reliabilitet eller tillförlitlighet (Trost, 2001), men ofta är repeterbarheten låg i undersökningar baserade på frågor. Tidskillnad mellan under-sökningar kan förändra attityder och liknande, t.ex. om undersökningen görs om vid ett senare tillfälle kommer eventuellt den svarandes attityder och minnen ha föränd-rats. Noggrannheten i en kvantitativ enkätstudie kan vara hög. Då är det också bra om validiteten, d.v.s. trovärdigheten, också är hög. Hög trovärdighet, validitet, inne-bär att frågeställningen i undersökningen verkligen blir utredd, så att inte en annan fråga än den avsedda besvaras. I en kvalitativ studie närmar sig de bägge begreppen validitet och reliabilitet varandra, vilket berörs av Patel & Davidson i boken Forsk-

ningsmetodikens grunder (2003, s. 102). De skriver vidare att kvalitet i kvalitativa studier behandlar hela forskningsprocessen, d.v.s. inkluderar även trovärdigheten i de tolkningar som framförs i studien. ”En god kvalitativ analys kännetecknas av att ha en god inre logik där olika delar kan relateras till en meningsfull helhet” (Patel & Davidson, 2003, s. 105).

2.1.4 Frågeformulering

Eftersom en respondent alltid gör en tolkning av en fråga och denna tolkning i sin tur leder fram till svaret finns det ett antal aspekter att tänka på när frågorna formuleras; hur frågorna formuleras har stor betydelse för kvalitén på svaren, oavsett enkätens karaktär (Bjørndal, 2005). Dilemmat är att formulera frågor som överensstämmer med undersökningens syfte. De viktigaste aspekterna av frågeformulering som Trost (2001) och Bjørndal (2005) har beskrivit finns sammanställda i tabell 1. De fakta som efterfrågas i sakfrågor ska vara väl anpassade till den analys som sedan ska göras, eftersom dessa fakta ska användas i jämförelser i analysen. Det kan uppstå begränsningar och utmaningar att konstruera dessa frågor, eftersom de svarsalterna-tiv som används i en sakfråga kan låsa upp databearbetningen. Ett exempel är om ålder efterfrågas. Trost (2001) föreslår att det kan vara bäst att be om födelseår om åldersfördelningen är okänd från början, eftersom åldersintervall i svarsalternativen kan begränsa respondenten. Det kan vara svårt att avgöra hur man ska svara i gräns-fallen. Dessutom bör öppna sakfrågor undvikas eftersom de kan ge mycket otydliga svar. I en fast struktur, som ett formulär, finns risk att uppgiftslämnaren inte tycker svarsalternativen passar, vilket även Lantz (2007) poängterar. Då syftet är att ta reda på ”hur ofta” eller ”hur mycket” kommer svarsalternativen påverka karaktären hos frågan. Svarsalternativen ”ofta”, ”mycket” och ”sällan” ger möjlighet till olika tolkningar beroende på informantens förhållningssätt. Om svars-alternativen är öppna ökar tolkningsmöjligheten och missförstånd kan lätt uppkom-

5

ma. Begränsade svarsalternativ kan ur detta perspektiv vara att föredra, men det finns en risk att de inte täcker upp alla alternativ (Trost, 2001). Vidare menar Trost (2001) att vissa formuleringar bör undvikas. En fråga som be-handlar minnen och hågkomster är inte bra att ha med i formulär. Denna typ av frå-gor passar bättre i en intervju, där det finns utrymme att diskutera sig fram till en gemensam förståelse. I ett formulär kan nutid och eventuellt åsikter om framtiden tas upp. Ledande frågor bör också undvikas, eftersom kvalitén på svaren minskar om en för-utfattad mening lyser igenom frågan (Bjørndal, 2005). Det är en god vana att granska alla frågor utifrån små nyansskillnader. Om frågor av känslig natur ska användas behöver man i förväg informera respondenterna om hur svaren på dessa frågor ska användas. Respondenterna bör dessutom informeras om anonymiteten och konfiden-tialiteten i undersökningen.

Tabell 1: Sammanfattning av olika frågetyper och deras konsekvenser från Bjørndal (2005) och Trost (2001).

Frågetyp Innehåll / Karaktär Att tänka på

Sakfråga Fakta Behov i analysen

Fråga med svarsalternativ Fakta/ Attityd/Beteende/ Känslor/Kunskap/ Upplevelser

Svarsalternativens öppen-het står i motsats till möj-ligheten att begränsa och få med alla alternativ.

Öppna frågor Fakta/Attityd/Beteende/ Känslor/Kunskap/ Upplevelser

Många frågor om ett fåtal teman.

Retrospektiv fråga Minnen Behöver diskuteras i dia-log.

Frågor med negationer Otydliga Risk för missförstånd.

Ledande eller laddade frå-gor

Avslöjar förväntningar Uppmärksamhet på nyan-serna.

Känsliga frågor Känsliga Informera före hur de kommer användas.

Kunskapsfrågor Svårighetsgrad Bara ställa frågor som be-svararen har kunskaper om.

När frågorna formuleras arbetar uppgiftssamlaren med både form och innehåll. For-muläret ska vara snyggt och se trevligt ut att besvara (Trost, 2001). Innehållsligt finns flera fällor att falla i rent språkligt, t.ex. bör negationer undvikas. De blir alltför otydliga och är lätta att missförstå. Bäst är att använda ett vanligt språk och enkla formuleringar utan krångliga ord. Varje fråga ska helst innehålla en enda fråga, efter-som flera frågor i en lång formulering är svåra att förstå.

6

2.2 Enkätanvändning i skolor

I detta kapitel diskuteras exempel på enkätanvändning. Det första avsnittet handlar om lärarens perspektiv, det andra om ett övergripande perspektiv på kvalitetssäkring av utbildning. Det sista avsnittet behandlar lärares arbetsbörda i relation till enkätan-vändning.

2.2.1 Lärarens perspektiv

En lärare kan ha hjälp av en enkät för att skapa bra förutsättningar för lärande i un-dervisningen. I en rapport skriver Bryan Bardine (1996) om hur han har jobbat med skrivundervisning för vuxna studenter. En enkät har använts för att lägga upp under-visningen. Det fanns ett behov av att ta reda på läsvanor och intressen eftersom spridningen i gruppen var stor med avseende på läsförmåga och självförtroende att skriva. Det rapporteras ingen uppföljning av hur det gick för gruppen, men läraren var hjälpt av enkäten för att lägga upp en intressant undervisning.

2.2.2 Cockpit i Västerviks Kommun

CockpitSurvey® är ett enkätsystem som distribueras av 4GHI Solutions AB. Cockpit används av olika företag och inom offentlig sektor, som t.ex. på kommunal nivå i Västerviks kommun. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) i denna kommun använ-der enkäter som underlag bland annat för att få en aktuell avstämning av ekonomi, verksamhet och resultat. I Västerviks kommun är syftet att lokalt och centralt grans-ka och värdera verksamheten för att få ett underlag till förbättrande åtgärder samt få en aktuell rapport av nuläge och trendriktning, såväl lokalt som övergripande. Syftet är också att få signaler om kvalitetsnivåer som bör uppmärksammas, stärka det som är starkt samt få underlag att analysera och åtgärda det som brister. De finns fem olika Cockpit-områden som används i skolorna i Västerviks kommun. Det första är barnens/elevernas situation när det gäller, trygghet, inflytande, tillfreds-ställelse, kunskaper och betygsnivå. Det andra är personal och processer när det handlar om den pedagogiska processen samt personalens behörighet, samarbete, ar-betstillfredsställelse och kompetensutveckling. Det tredje cockpitområdet är ledning-ens ledarskap samt ledarstöd. Det fjärde är pedagogisk utveckling på lokalnivå och på centralt beslutade utvecklingsinsatser. Det femte och sista området är ekonomi när det gäller budget/utfall och personaltäthet. Cockpit används som en viktig del i Väs-terviks kommunala skolors kvalitetsredovisning. Instrument används med syftet att lyfta fram och kvalitetssäkra kärnan i läroplanens mål, genom att följa och stödja barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet, och värdera dess resultat samt vidta politiska insatser för att nå uppsatta mål. Det är föräldrarna i förskolan, årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 9, samt eleverna i årskurs 5, årskurs 9 och år 3 på gymnasiet och i vuxenutbildningen, som årligen får enkäter. Vartannat år genomförs personalenkäten samt levnadsvaneenkäter i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet (BUN, 2007). Dessa undersökningar redovisas på föräldra-möten samt med elever. När resultaten diskuteras med eleverna ger det elevmedver-kan (se avsnitt 2.3). I BUN:s kvalitetsredovisning från 2007 (s. 7) kan man läsa om en enkättrötthet som uppkommit i och med denna årligt återkommande avstämning. Föräldrar på försko-

7

lan har framfört kritik mot att anonymiteten inte varit tillräcklig och att resultaten därför inte varit tillförlitliga. Det rapporteras vidare att vetenskapligheten i samman-ställningen har varit undermålig. Fördelar vägs mot nackdelar med enkäter i kvali-tetssäkringsarbetet och BUN väljer att utveckla systemet:

Ett utvecklingsarbete genomförs fortlöpande i syfte att utforma enkäterna så att de bättre svarar mot vetenskapliga metodkrav. De kompletteras dessutom med utvärderingar av kvalitativ karaktär. (BUN, 2007, s.7)

2.2.3 Lärarens arbetsbörda.

Enkäter kan vara tidskrävande att genomföra. Det påverkar arbetsbördan och lärarens val av arbetssätt i undervisningen. Arbetsbördan påverkar lärarens motivation att jobba med enkäter. Hög arbetsbörda medför en känsla av otillräcklighet (Hargreaves, 1998), vilket kan begränsas med förhållningssättet att good is enough. Ulla-Karin Nordänger vid Högskolan i Kalmar beskriver i en studie (2002) hur de obefintliga pauserna i lärares vardag påverkar upplevelsen av arbetsbörda och stress. Resone-manget fortsätter med kopplingar till hälsa och uthållighet i yrket. För att förhålla sig till ständiga förändringar och en hög arbetsbörda kan olika sätt att tänka användas. Känslan av att vara nöjd med sin insats uppkommer genom att tänka att det är till-räckligt att vara bra good enough. Carola Ailis (2006) skriver om arbetsfördelning ur ett tidsgeografiskt perspektiv. Aili använder det tidsgeografiska perspektivet för att dokumentera vad lärare gör med sin arbetstid. Ett syfte är att diskutera om läraryrket behöver bli professionaliserat på ett liknande sätt som läkare har en profession. Aili (2006) konstaterar också att läraryr-ket har utvecklats så att komplexitet och arbetsbörda har ökat:

Förändringar inom läraryrket diskuteras ofta, till exempel intensifieringen av lä-raryrket. Sedan början av 1980-talet har forskare pekat på att lärare fått allt fler arbetsuppgifter. Det har talats om läraryrkets intensifiering. Man har talat om de-centralisering. [...] Det är intressant att fråga huruvida lärararbete i allmänhet ger tillfällen till kvalificerade överväganden och bedömningar.

I skolan finns en ständigt närvarande oro för ökad arbetsbörda. Lärare behöver få handledning och kompetensutveckling för att kunna hantera sin arbetstid. Syftet med Ailis studie (2006) har varit att utveckla formaliserad kunskap till nytta just vid han-tering av arbetstid.

2.3 Elevmedverkan och ansvar – inflytande samt demokrati

Nedan diskuterar vi lärande och elevernas inflytande på undervisningen. Dessa be-grepp har betydelse för utvecklingen både socialt och kunskapsmässigt och kan an-vändas i olika utsträckning med olika elevgrupper. Lärande och inflytande inbegriper flera olika aspekter, såsom motivation och demokrati. Avsnittet anknyter till litteratur inom utbildningsvetenskapen, som svar på varför man ska göra en enkät om enkäter.

8

2.3.1 Ansvar och inflytande

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet (Lpo-94) beskriver följande i stycke angående ansvar och inflytande (Utbildningsdeparte-mentet, 1994):

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling för-utsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. (Utbildningsde-partementet, 1994 s. 13)

Av citatet ovan framgår tydligt hur ansvar, inflytande och utveckling utgör hörnste-nar i ett kunskapsbygge. Med känslan av ett verkligt inflytande på sin utbildning mo-tiveras eleverna att ta ett allt större ansvar och utvecklas med det ansvaret, både kun-skapsmässigt och socialt. Ett exempel är arbetssättet med den individuella utveck-lingsplanen (IUP; Utbildningsdepartementet, 1994). IUP står för skriftliga individu-ella omdömen som bör anpassas efter elevens förutsättningar och ålder. Här skall det framgå hur man på bästa sätt kan stödja elevens utveckling enligt lokala och statliga styrdokument. Vid utvecklingssamtalet, som är ett trepartssamtal, ges en ömsesidig information som skall leda fram till ömsesidiga åtaganden för att eleven skall kunna nå målen enligt läroplanen och kursplanerna. Detta skall dokumenteras i utveck-lingsplanen och ses som ett ansvarstagande från alla parter i utvecklingssamtalet. Det tydliggörs vilket ansvar eleven, skolan respektive vårdnadshavaren har för att eleven ska nå målen. Den individuella utvecklingsplanen ska inte vara ett statiskt dokument som bara ses över en gång per termin, utan ska revideras när det behövs med hänsyn till elevens skolsituation, studieresultat m.m. (Utbildningsdepartementet, 1994).

2.3.2 Elevmedverkan och demokrati

Ansvar och inflytande är delar av det som kallas demokratiuppdraget, som i skolla-gen (SFS 1985:1100) §2 beskrivs på följande sätt:

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja akt-ning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Sär-skilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och ra-sistiska beteenden. (SFS 1985:1100)

Arbete mot kränkande behandling i skolan befrämjar elevernas hälsa (Utbildnings-departementet, 1994). När eleverna mår bra vågar de uttrycka sina åsikter och tankar, vilket demokratiuppdraget påbjuder. Det är allas ansvar i skolan att arbeta mot mobbning och för ökat elevinflytande. Det arbetet påverkar elevernas lärande, efter-som det är viktigt att må bra för att lära (Utbildningsdepartementet, 1994). Skolor och kommuner har provat att använda enkäter för att få avstämningar om hur elever-na trivs i skolan. Ett exempel är enkätsystemet cockpit som beskrevs tidigare (se av-snitt 2.2.2). Syftet med Cockpit-enkäter i Västerviks kommun är flera, även ekono-miska, men demokratiuppdraget och värdegrunden genomsyrar hela kvalitetsarbetet. Detta kvalitetsarbete skapar förutsättningar för en utvecklande lärandemiljö i kom-munens skolor, i enlighet med skolansuppdrag (Utbildningsdepartementet, 1994).

9

Ansvaret att motverka mobbning och trakasserier ligger dels på kommunen och dels på dem som är verksamma i skolan, vilket följande citat om riktlinjer för normer och från Lpo94 visar (Utbildningsdepartementet, 1994):

Alla som arbetar i skolan skall • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och an-svar för människor också utanför den närmaste gruppen, • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, • aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (Utbildningsdepartementet, 1994)

De årliga avstämningarna som nämnts tidigare är en del av detta arbete och kan genomföras på olika sätt. I Västerviks kommun görs de centralt. Det kan även göras lokalt i en aktuell elevgrupp som bland andra Lars Edling har presenterat i boken Kompissamtal (1998). I denna bok beskrivs en enkät vars syfte är att stämma av ett arbete för att förebygga mobbning. Kompissamtal är en konfliktlösningsmetod som ger barnen förmågan att använda kommunikation istället för tystnad eller våld. Me-toden har utarbetats på Slottsvångsskolan i Helsingborg. Samtalen är förebyggande, eventuella konflikter pratas igenom regelbundet varje vecka. Samtalen stärker själv-känslan och utvecklar den sociala förmågan hos eleverna. Vidare ökar eleverna sin medvetenhet om roller i gruppen och gränser för vad som gör någon ledsen tydlig-görs. Kompissamtalen ger en känslomässig träning och eleverna lär sig hur man ska vara som en bra kompis. Lärarens förhållningssätt får inte vara dömande och ett för-låt ska aldrig tvingas fram vid samtalen. Det ska vara nära till en kram och barnen ska känna stor trygghet. Den positiva inställningen i gruppen gör att barnen tränas att lösa sina konflikter själva. Ytterst handlar dessa insatser om elevernas hälsa och lä-rande. Antonovsky (1979) skriver bl.a. om hälsans betydelse för lärande. Den som mår bra i skolan kan också lära mer.

2.4 Lärande och språk, motivation samt dokumentation och bedömning

Framgång i lärande handlar om många aspekter, som t.ex. språket, motivation, do-kumentation och bedömning. Det finns flera sätt att arbeta med lärande i skolan; här kommer vi att presentera några. Först diskuteras ett sociokulturellt perspektiv på lä-rande och språk kopplat till enkätanvändning. Därefter kommer vi att beskriva inre och yttre motivation, med hjälp av exempel på elevers utveckling och lärande, samt hur dokumentation kan användas för att utveckla elevernas lärande. Vidare kommer vi in på lärarens roll att utveckla verksamheten med hjälp av reflektion tillsammans med kollegor. Sist beskrivs ett stöd för utveckling och lärande, som finns i arbetssät-tet formativ bedömning.

2.4.1 Lärande och språk

Enligt Vygotskys sociokulturella perspektiv (Vygotsky, 1978, se Forssell, 2007) har språket en viktig roll för lärandet. Eleverna behöver skriva eller samtala för att lära och utvecklas. När elever använder språket, d.v.s. pratar med en kompis eller med sin lärare i en dialog, utvecklar eleven sina tankar och lär sig nya sätt att tänka i ett soci-alt sammanhang. Med hjälp av enkäter finns det möjlighet att hitta utgångspunkter i undervisningen som ligger nära elevernas erfarenheter. Enkäter kan användas för att fånga upp elevers förkunskaper och intressen och starta tankar inom ett område. Ele-

10

verna kan få anpassade utmaningar och utveckla sina kunskaper och därmed hamnar undervisningen i elevernas närmaste utvecklingszon, på engelska ”zone of proximal development” (ZPD). Forssell skriver följande om Vygotskys begrepp den närmaste utvecklingszonen (ZPD) i Boken om Pedagogerna (2007):

Tankegången är således att genom att människor behärskar vissa kunskaper och färdigheter, så är de också nära att behärska vissa andra kunskaper och färdighe-ter. (Forssell 2007, s. 122, refererar Vygotsky 1978).

Det sociokulturella perspektivet enligt Vygotsky m.fl. i Forssell (2007) ger oss en uppfattning om hur viktig roll språket har för kunskapande. Det måste finnas utrym-me för eleverna att prata om innehållet i undervisningen med kompisar, lärare och föräldrar. För att underlätta det pedagogiska samtalet och öka motivationen behöver man starta i elevernas egna erfarenheter och intressen. Det finns många olika sätt att göra detta på, bl.a. Ingegärd Sandström Madséns (2002) skrivande ansats, där ele-verna flödesskriver om ett ämne för att fånga sina egna tankar. De texter som kom-mit fram genom individuell brainstorming används sedan som diskussionsunderlag. Eleverna kan få diskutera parvis, sedan i en liten grupp och till sist i den stora grup-pen. Alla eleverna ska komma igång och metoderna kan varieras och anpassas efter olika behov. Med hjälp av Vygotsky (Forssell, 2007), Sandström Madsén (2002) och Swalanderr (2006) kan vi få ett perspektiv på lärande med ett sociokulturellt perspektiv som tar hänsyn till motivation. John Dewey (1948) har resonerat ur en liknande synvinkel. Han menar följande enligt Forssell (2007):

Det avgörande för skolans och undervisningens framgång är menar Dewey, som vi sett, om elevernas känsloliv kan beröras, anknyta till barnens och ungdomar-nas spontana intressen, uppfattningar och motivation. (Dewey, 1948, se Forssell, 2007 s. 96)

2.4.2 Motivation och lärande

I enkäter kan man fråga efter elevens egen insats vid en utvärdering och av svaret går det att tolka elevens egen självbild i ämnet. En god självbild ger i sin tur självförtro-ende och motivation att lära nytt. Lena Swalander skriver i sin avhandling (2006) om flera aspekter av motivation och deras inflytande på prestation i skolan. Leo Ngaosu-van (2004) beskriver bl.a. gruppens motiverande roll, d.v.s. en slags social motiva-tion som ökar den inre motivationen och som stärker självbilden. Vi har med hjälp av Michael Passer (2007) bland annat studerat två typer av motivation, den inre och den yttre. Den inre motivationen kan vara en lust att lära, antingen för att själva kunska-pen är viktig och relevant, eller för att själva kunskapsinhämtandet ses som egenut-veckling. Den yttre motivation kan vara t.ex. då man lär sig med syfte att klara en skrivning, få bra betyg eller skaffa sig en utbildning. Ofta är den inre motivationen starkare kopplad till ett djupinriktat inlärningssätt än den yttre motivationen (Deci & Ryan, 1985, se Passer, 2007). Att försöka bygga upp den inre motivationen är inte ett lätt mål i skolan, eftersom vi många gånger har de yttre motivationsverktygen betyg och prov att använda. Motivationen kan påverkas av hur viktigt eller intressant man upplever att ämnet är, vilken nytta man anser sig ha av ämnet och hur ansträngande det kommer att bli att sätta sig in i det (Csíkszentmihályi, 2006). Ett tryggt klassrumsklimat kan påverka

11

eleven att den kan nå flow, d.v.s. den lustfyllda känslan man fångas av då man är uppfylld av uppgiften och glömmer tid och rum. Att diskutera och arbeta i grupp för att öka motivationen kan ge stimulans, vilket även Ngaosuvan, (2004) visar. Motiva-tionen ökar om studierna också leder till ökad kompetens, varför lära sig något man inte har nytta av? Det gäller att hitta balansen mellan å ena sidan att motivera elever-na och å andra sidan att bedöma och ge feedback på ett utvecklande sätt Wretman (2008). Det är alltså ett dilemma hur elevernas egna intressen och vilja att lära ska ökas. Många av de val som lärare och elever gör i skolan är av dilemmakaraktär. Det är val som följer en medelväg för att uppväga de mindre bra följderna med mer posi-tiva konsekvenser. Alla avvägningar och balanseringar i verksamheten orsakar dessa dilemman och Lars-Åke Kernell skriver om dessa dilemman i sin bok Att hitta

balanser (2002). De val läraren gör påverkar elevens lärande. Motivationen påverkar hur eleven studerar och lär (Atkinson & Birch, 1978, se Pas-ser, 2007). Detta kan förklaras av att den som studerar lägger ner tid, energi, upp-märksamhet och intresse. Det är viktigt att man som lärare sätter in sakerna i rätt sammanhang, skapar mål som eleven kan uppnå, samt försöker göra undervisningen omväxlande; det sistnämnda är det som gör att man blir nyfiken på att lära sig mer (Antonovsky, 1979). Läraren kan anpassa undervisningen efter de studerandes öns-kemål och främja dialogen. Detta ökar möjligheten till djupinlärning och bidrar till att skapa en positiv attityd till ämnet, att framhäva egennyttan, samt ger utrymme för att göra fel. En viktig del vid inlärning är att eleven själv är motiverad och vill lära; lärarens roll blir då att stimulera kunskapssökandet (Vygotsky, 1978, se Forssell, 2007). Motivationsinlärning när eleven själv inte är motiverad ger egentligen ett ytinriktat lärande (Hedin och Svensson, 1997). Det kan innebära att en elev, som har ett mind-re intresse i ett visst ämne, kan ha ett ytinriktat lärande av detta ämne. När eleven inte har något intresse för ämnet finns det en risk att kunskapen kan glömmas bort. Detta kan jämföras med en elev, som har ett stort intresse för ett ämne. Kunskapen hos denna elev sitter djupare och glöms inte bort lika lätt som den ointresserade ele-vens kunskap. Ett problem är att alla elever inte har samma teoretiska intresse, grundförutsättningar, och förmåga till inlärning eftersom det man skall prestera i grundskolan huvudsakligen är teoretiska kunskaper. Den som är bra på hantverk eller mer praktiska ting kan få det svårt att visa detta i grundskolan. En sådan person kan prestera toppresultat men inte inom grundskolan, som Hedin och Svensson (1997) uttrycker det.

2.4.3 Dokumentation och lärande

För att kunna genomföra regeringens uppdrag (Utbildningsdepartementet, 1994), på skolan behövs olika metoder att dokumentera. Dokumentation av elevens lärande kan ske med hjälp av enkäter och samtal i dialog, för att eleverna ska uppleva stöd och få motivation till lärande. I en diskussion av enkätresultat kan elever och peda-goger synliggöra lärandet. Hillevi Lenz Taguchi citeras i artikeln av Ingela Elfström (2003) angående pedagogisk dokumentation:

Till skillnad från portfolio och individuella utvecklingsplaner som riktar in sig på individen, är pedagogisk dokumentation ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagoger emellan, men även mellan familjen och förskolan, Syftet är förändring. (Lenz Taguchi, 1997, se Elfström, 2003 s. 14)

12

Den gemensamma reflektionen synliggör lärandet och enkäten kan vara en del av denna process. Genom att göra en pedagogisk dokumentation tar pedagogen ett an-svar för att utforma lärmiljön gemensamt med gruppen och eventuellt föräldrar. Bir-gitta Kennedy skriver i sin bok Glasfåglar i molnen (1999, s. 54) hur viktigt mötet med andra pedagoger är för den egen pedagogiska utvecklingen. Här kan utbyte av erfarenheter förklara och ger bra reflektioner till det fortsatta arbetet. Kennedy (1999, s.77) tydliggör hur viktigt det är att diskutera med kollegor om observationerna för att få förståelse om eleverna och deras utveckling. Johansson & Pramling Samuels-son (2003, s.111) anser vidare att ”dokumentationen kan vara ett sätt att synliggöra arbetet och lärandet.” Dokumentation är främst ett verktyg att se var eleverna befinner sig och kunna möta dem i deras utveckling och lärande (Carr, 2001, se Johansson & Pramling Samuels-son, 2003 s. 111). Det är också ett bra verktyg för att gå vidare med att utveckla sin lärarroll. Det finns fyra olika steg som behöver följas med dokumentation. De olika stegen är att beskriva, att diskutera, att dokumentera och att besluta. ”Beskriva” handlar om att definiera lärandet och vilka förutsättningar som finns. ”Diskutera” handlar om att prata med kolleger, föräldrar, elever och arbetslaget. ”Dokumentera” berör det sätt som väljs för insamlingen av det jag vill dokumentera; här går det att välja på t.ex. enkäter eller personliga samtal. ”Besluta” handlar om att bestämma nästa steg, formell planering eller personlig respons; här går det att gå tillbaka och diskutera med arbetslaget. Inom arbetslaget kan man utveckla en samsyn över hur barnen agerar i olika situationer och hur barnens lärande ser ut. Denna samsyn kan även innebära vilken etisk grundsyn som gäller vid dokumentationen (Bjørndal, 2005)

2.4.4 Bedömning och lärande

I ett arbetssätt med formativ bedömning finns det utrymme för att använda enkäter. Formativ bedömning ger enligt Steve Wretman (2008, s. 15-17) feedback i processen att lära. Det är meningen att eleverna både ska veta vad och hur de ska lära. Med hjälp av exempel och tydliga mål får eleverna utveckla förmågan hur exempelvis en text kan skrivas. Bedömningen ska öka motivation och öka ansvarstagandet genom att eleven får inflytande och förståelse för hur och vad som ska läras.

2.5 En filosofs tankar sätter sin prägel på dagens skola

John Dewey (1948 se Forssell, 2007) presenterar tankar och idéer, som har haft stort inflytande på dagens skola. Dewey's tankar om elevens, trivsel, medbestämmande, utvecklingsmöjligheter, behov, motivation och intressen är avgörande för formandet av demokratin. För att kunna upprätthålla en demokrati måste man tidigt visa på hur man är mot varandra i ett demokratiskt samhälle. Skolorna ska fostra till självstän-dighet snarare än till lydnad och barnen ska respekteras som individer med egen röst. För att kunna respektera andra måste barnen själva respekteras. För att bli ärlig mot andra måste barnen se att andra är ärliga mot dem. Elever behöver någon att kunna diskutera med och föra fram sin åsikt och ståndpunkt. Om människan får vara social och lära sig att samarbeta med andra individer så blir hon en god samhällsmedborga-re och bidrar till ett gott demokratiskt samhälle. Centralt var tanken på att utbildning tjänade till att utveckla människans förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande i stället för memorering, och att skolan skulle påminna om det verkliga livet.

13

Dewey myntade begreppet "learning by doing" (Dewey, se Egidius, 2003), vilket syftar på en aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop och att all kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning. Man behöver någon att lära av och utbyta erfarenheter med. Det bästa sättet att lära sig menade Dewey var genom praktiska övningar. Han poängterade att alla elever har samma rätt till utvecklig och den enskilda elevens behov och intressen ska vara ut-gångspunkten för allt lärande i skolan, ett lärande som i sin tur bygger främst på ele-vens egen aktivitet. När man söker kunskap gör man inte det för dess egen skull, utan för att man har användning av kunskapen i ett bestämt avseende. Skolan ska vända sig framåt och förbereda för de förändringar som sker och den nya kunskapen barnen kommer att behöva i framtiden.

14

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna undersökning är att fokusera på hur enkäter kan användas för att utforma undervisning. De frågeformulär som används i utvärderingar av undervis-ning är ofta utformade som enkäter. Användandet av enkäterna skulle kunna utveck-las, t.ex. om eleverna i större utsträckning får frågor vid starten av ett projekt. Deras inflytande på undervisningen innehåll och struktur kan då öka. Därför ska vi under-söka hur användandet av enkäter i skolan kan utvecklas. Undersökningen är kvalita-tiv i alla led: insamling, bearbetning och tolkningsled (se Trost, 2001, s.20). Frågorna vi ställer oss är:

• Hur använder sig lärare verksamma på, lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet av enkäter?

• Vilka olika syften har dessa lärare med sina enkäter i undervisningen? • Vilka utmaningar ser dessa lärare med enkätanvändning i dagens skola?

15

4 METOD

Vi har valt en kvalitativ ansats. Syftet med en kvalitativ undersökning är att beskriva t.ex. människors upplevelser och göra tolkningar av deras beskrivningar. Frågan ”vad” är mest i fokus i kvalitativa undersökningar (Patel & Davidson, 2003). Som lärare är vi vana att utgå från frågor i planeringen av undervisningen. Frågan ”vad” kommer i detta sammanhang handla om innehållet i undersökningen. Vi vill ha en tydlig koppling mellan syfte och innehåll i undersökningen och därför tar vi hjälp av de didaktiska frågorna som Lundegård m fl. (2004, s 5) beskriver på följande sätt: ”De didaktiska frågorna vad, hur och varför problematiserar innehåll och arbetssätt i undervisningen i relation till vilka vi undervisar och vilka syften vi har”. I undersökningen kommer vi ha nytta av frågorna vad, hur och varför för att problematisera och reda ut de begrepp vi ställs inför. Vi planerade därför vår undersökning utgående från nedanstående varianter av de didaktiska frågorna:

1. Vad skall vi göra för att få fram den information vi eftersöker?

2. Hur skall vi göra för att fånga upp våra syften?

3. Varför skall vi göra en enkät om enkäter?

4.1 Datainsamling

För att få fram den information vi söker valde vi en datainsamlingsteknik baserad på öppna frågor eftersom detta tillvägagångssätt är lämpligt för att kunna ringa in ett område som handlar om utveckling och utformning av undervisningen. Vi valde mel-lan att göra intervjuer eller att skicka ut enkäter med öppna frågor, d.v.s. en kvalitativ enkät (Trost, 2001). En kvalitativ enkät kan även kallas en form av skriftlig riktad intervju (Lantz, 2007). De öppna frågorna utan fasta svarsalternativ kommer ge kva-litativa svar (Bjørndal, 2005). Bjørndal beskriver för- och nackdelar med en struktu-rerad intervju med öppna frågor. Genom att använda ett skriftligt formulär minskar påverkan från intervjuaren. Däremot finns en viss risk att frågorna får karaktär av ett prov eller förhör, vilket i sin tur kan minska svarsfrekvensen. För ytterligare praktis-ka och teoretiska aspekter vid användande av enkäter som datainsamlingsinstrument, se även Bakgrund, avsnitt 2.1.2. För att få fram den information vi eftersöker, olika lärares egna perspektiv på enkä-ter, valde vi att använda ett skriftligt frågeformulär med öppna intervjufrågor. Efter-som vi skickade ut formuläret via e-post har vi valt att kalla formuläret en enkät. Trost (2001) har beskrivit olika enkäter och hur öppna frågor respektive frågor med svarsalternativ kan användas (se även Bakgrund stycke 2.1.4). Ett formulär av denna typ kan användas som guide i en intervju om frågor och svar ges muntligen. Frågeställningen ”hur skall vi göra för att fånga upp våra syften?” kan delas in i flera nivåer. Dessa nivåer, som tillsammans bildar strukturen för genomförandet av under-sökningen, är frågeformulering, utskick och svarshantering. För att formulera ett syfte har vi sökt efter avhandlingar och rapporter på internet med hjälp av sökverkty-gen Google och Google Schoolar. Vi har även sökt i databaserna Digitala vetenskap-liga arkivet (DIVA), ELIN e-tidskifter och bibliotekens databas LIBRIS efter böcker,

16

rapporter och avhandlingar. Frågorna vad, hur och varför har hjälpt oss att ”tratta ner” undersökningsområdet. Vi har lämnat en generell utgångspunkt för enkätan-vändning till förmån för ett arbetsätt med enkäter i undervisningen, eftersom nyttan med en enkät kan vara mycket lokal i verksamheten. Det kan vara svårt och utmanande att utforma ett bra enkätformulär och det kan ta tid. Alla eventuella missförstånd måste i största möjliga mån förutses. Möjligheten att följa upp och reda ut oklarheter och missförstånd minskar relativt en intervjusitua-tion och man får inte någon djupgående information utöver den som finns i svaren på frågorna (Bjørndal, 2005, s. 99). Dessa svårigheter med enkätformulär gjorde att vi valde att använda öppna frågor för att få en viss fördjupning i svaren. Intressanta svar skulle kunna följas upp, eftersom enkäten inte var anonym. Det finns olika starka och svaga sidor med enkäter som Bjørndal (2005, s. 99) disku-terar i Det värderande ögat. En sammanställning av för- och nackdelarna hos enkäter följer här tillsammans med våra motiveringar till utformningen av undersökningen. Vi hade från början ambitionen att hålla tidsplanen för arbetet, så val av datainsam-lingsmetod berodde en del av den utsatta tiden för kursen. Vidare tänkte vi på att underlaget skulle bli tillräckligt i undersökningen för att vi skulle kunna göra en va-lid analys. Vi valde därför en enkät med intervjufrågor för att nå ut till så många som möjligt i Västerviks kommunala skolor. Bjørndal beskriver fördelarna med att an-vända enkäter för att samla information från många individer på samma gång; en fördel med ett formulär är att de som besvarar det får god tid på sig för att tänka ige-nom sina svar, vilket gynnar kvalitén på svaren. Till nackdelarna med enkäter hör att den som svarar kan, beroende på mängden frågor, tycka att det tar för lång tid att göra enkäten och glömma bort allt. Det är också möjligt att den svarande sätter sig att skriva om svaren eller avbryter för att frågorna är för svåra eller otydliga (se mer om frågeformulering nedan, samt Bakgrund stycke 2.1.4). Det kan även vara svårt att få utförliga svar på öppna frågor i enkäter (Trost, 2001, s. 72). Frågornas karaktär i vår enkät gjorde att undersökningen kom att likna en intervju-studie, men utan eventuell påverkan från intervjuaren. Området vi valt att undersöka är ganska begränsat och därför kan valet av skriftliga intervjufrågor motiveras (Bjørndal, 2005; Lantz, 2007). En nackdel med frågorna är att de kan upplevas som ett förhör genom den skriftliga formen (Bjørndal, 2005). Även frågeformuleringen påverkar respondenten (se Bakgrund, avsnitt 2.1). De öppna frågorna gjorde dock databearbetningen svårare. Från början insåg vi att det behövdes ett förhållandevis effektivt sätt att samla in informationen för att vi ville ha god tid på oss att bearbeta data. Vi hade dock inte insett hur mycket tid som kan gå åt för analys och bearbetning när man har många respondenter.

4.2 Enkätfrågor

Syftet med frågorna var att få information om tendenser och åsikter, för och emot enkätanvändning, hos lärare verksamma på lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Vidare var syftet att få en överblick av olika arbetssätt och användnings-områden för enkäter i dagens skola. Syftet var också att undersöka förbättringsmöj-ligheter för enkäten, samt se hur den optimala enkäten ska se ut för att den skall fånga (lärarens och) elevens intresse.

17

Baserat på undersökningens syfte ställde vi följande frågor i vår enkät:

1. Vilken åldersgrupp undervisar du i?

2. Vad får du för tankar när du hör ordet ”enkät”?

3. Använder du dig av enkäter eller frågeformulär av något slag i din undervis-ning?

a. I så fall på vilket sätt?

b. I så fall hur sammanställer du svaren och använder dem?

4. Om du inte använder dig av enkäter i din undervisning vad beror det på?

5. Hur skulle enkäter kunna användas i samband med t.ex. IUP, föräldrakontakt, olika skolämnen, terminsstart och elevers intressen?

6. Hur skulle du kunna använda enkätinformation i din undervisning?

7. Hur skulle en bra enkät se ut för dina elever? Första frågan är en sakfråga där syftet är att få bakgrundsinformation om i vilka åld-rar läraren undervisar för att kunna jämföra lärares olika erfarenheter. Andra frågan är en attitydfråga där syftet är att ta reda på respondentens inställning till enkäter i allmänhet. Tredje frågan består av en huvudfråga och två följdfrågor på samma tema, d.v.s. hur enkäter används. Frågorna handlar om upplevelser och beteenden. Huvud-frågan i (3) är en ja- eller nej-fråga och följdfrågorna fångar upp de som svarar ”ja” på frågan. Den andra följdfrågan har ett ledande inslag eftersom sammanställning efterfrågas, samtidigt som användandet återkommer i frågan. Om respondenten har kunskap om enkätanvändning får frågan karaktär av att vara en kunskapsfråga. Fjärde frågan efterfrågar en motivering till varför inte enkäter används, där syftet är att ringa in orsaker i form av attityder, känslor och upplevelser. I våra svar på enkä-terna har vi främst fått fram attityder. Det är synd att vi inte har fått ta del av de nega-tiva erfarenheterna av enkäter i så stor utsträckning. Dessa svar kan vara känsliga och kan eventuellt ha utelämnats på grund av den skriftliga formen vi valt. Femte frågan har karaktär av en kunskapsfråga och har dessutom ledande nyanser, vilket medför att svaren i den och i de övriga frågorna kan bli styrda. Besvararen diskuterar på grund av de ledande inslagen, främst de områden vi efterfrågar och andra viktiga områden kan glömmas bort. Sjätte frågan får karaktär av att vara en attitydfråga för respondenter som inte använder enkäter. Sjunde frågan har karaktär av att vara en kunskapsfråga, med syfte att fånga lärarens perspektiv på hur frågor bör ställas till elever. Frågorna skulle kunna utvecklas och vi skulle kunna få fördjupade svar i uppföljande intervjuer. Det är att föredra att undersökningen tar hjälp av flera olika metoder efter-som validitet och reliabilitet då ökar som även Patel och Davidson (2003) beskriver.

4.3 Dataanalys

Vid bearbetningen av svaren sorterades och kategoriserades texten på det sätt som Patel och Davidson (2003, s. 119-122) benämner fenomenografisk metod. Metoden innebär att svaren sorteras och kategoriseras utgående från likheter och olikheter i texterna. Överskådligheten ökar med färre kategorier och liknande svar befäster en

18

kategori, samtidigt som reliabiliteten ökar med variationen. Detta är ett dilemma. Reliabiliteten och validiteten, d.v.s. trovärdigheten bör ha ökat för att vi har varit två och har kunnat diskutera detta dilemma i bearbetningsprocessen. Både negativa och positiva svar fanns bland svarsalternativen. I vår undersökning innebär detta ett di-lemma för tolkningen av svaren eftersom de som är negativa till enkäter ofta har sva-rat fåordigt medan de som är positiva till enkäter har lagt ut texten mera. Det är en nackdel att inte kunna ställa svaren emot varandra. Denna svårighet kan belysas med exempel på svar till fråga 3 (se ovan). Svarande nr 5 gav ett positivt, långt svar:

Ofta i min undervisning. För att utvärdera ett arbetsområde samt för att se hur upplägget ska bli i nästkommande arbetsområde. Nästan alltid anonymt. (enkät-svar nr 5)

Det negativa svaret från svarande nr 15 var betydligt kortare:

Nej (enkätsvar nr 15)

Att i detta fall framhäva det positiva i svar från respondent 5 på fråga nr 3 är lätt, men det går inte att ställa det mot svaret från informant 15 och dra några slutsatser utgående från en jämförelse. Trovärdigheten i vår undersökning när det gäller att tolka det positiva mot det negativa är därför liten. Däremot bör tolkningen av enkät-svaren som rör enkätanvändning i undervisningen ha hög trovärdighet. Det har att göra med att de svaren är mer utvecklade. Vi har diskuterat och bearbetat svaren till-sammans, vilket har medfört ökad validitet. Det finns för- och nackdelar med att ha en anonym enkät jämfört med att ha kvar kontaktmöjligheten. Avsaknaden av total anonymitet i vår enkät kan eventuellt på-verka svaren och särskilt känslig information kanske inte kommer fram. I och med att vi inte har anonymitet behåller vi kontaktmöjligheten. Det är främst ett sätt att hålla dörren öppen för en eventuell fördjupning av undersökningen genom intervjuer. Det kan ha påverkat svaren i undersökningen både i fråga om känsliga svar och i hur utvecklade svar vi fått. Å andra sidan kan det också medfört mer genomtänkta svar. Svaren på en enkät kan påverkas av vem som är avsändare till enkäten. Besvararen skulle kunna tänkas känna tvång på sig att svara på ett visst sätt om denne är i en beroendeställning till avsändaren. Detta skriver även Trost (2001) om och varnar för att reliabiliteten minskar i dessa sammanhang. Vi är, som lärarstudenter, förhållan-devis neutrala jämfört med t.ex. arbetsgivare och kontrollanter. Likväl är beroende-ställningen ett dilemma för alla som använder enkäter och det är därför som det är så viktigt att förklara syftet med undersökningen. Den kan bara genomföras med hög trovärdighet och tillförlitlighet om besvararen är medveten om syftet, vilket även Trost (2001) poängterar.

4.4 Genomförande

Vi har gjort en undersökning med öppna frågor i enkätform till lärare i Västerviks kommunala skolor Efter att ha diskuterat olika frågeställningar fram och tillbaka kom vi fram till sju frågeställningar där personen ifråga fick svara med sina egna tankar. Frågorna byggde på syftet i undersökningen. En enkät med intervjufrågor sattes ihop. Vi skickade ut 21 enkäter via e-brev till lärare som vi fått kontakt med genom våra VFU-platser från lärarutbildningen. I e-brevet, missivet, som vi skickade

19

tillsammans med vår enkät skrev vi dels att läraren gärna fick skicka vidare till övri-ga lärare på sin skola, dels att vi ville ha ett svar inom en vecka för att få tid på oss att sammanställa svaren. När vi fick in enkätsvaren skickade vi ett svar där vi tacka-de för deras medverkan. Enkäterna numrerades efterhand och inga namn fanns med i enkätsvaren. En textanalys av svaren gjordes på liknande sätt som finns beskrivet i Patel & Davidson (2003, s. 119-122). Vi valde att använda oss av datorn och svaren skrevs ner i ett worddokument, där de sorterades under respektive fråga och jämför-des. Vidare bearbetades svaren genom att specifika ord, stolpar eller sammanfatt-ningar av svaren skrevs in i ett excelark, fråga för fråga. Det gav en bra överblick och det gick att se likheter och skillnader på ett enkelt sätt. Med hjälp av nyckelorden har vi kunnat se tendenser i texten.

4.5 Urval

Svarsfrekvensen i vår undersökning är obestämd och vi får anta att den är låg efter-som e-brevet borde ha gått ut till de flesta lärarna i kommunen. Det är mycket osä-kert i vilken mån de som svarat är representativa för alla lärare verksamma i Väster-viks kommun. Det finns fyra olika grupper representerade i vårt arbete: lärare verk-samma i lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Det totala antalet lärare som erhöll enkäten var 23; utav dessa valde två att inte svara på enkäten. Enkäterna har skickats ut via e-post med hjälp av "skicka vidare principen". Respondenterna i gruppen lågstadielärare utgörs av en man och två kvinnor, gruppen mellanstadielära-re en man och sex kvinnor samt gruppen högstadielärare av fyra män och tre kvin-nor. Gruppen gymnasielärare utgjordes av fyra kvinnor. Antalet svar inom respektive grupp redovisas i Tabell 2. Tabell 2: Numrering av enkätsvar och antal svar i respektive lärargrupp.

Enkät nr: Antal (st)

Lågstadielärare 8, 18 och 20 3

Mellanstadielärare 2, 3, 6, 11, 14, 17, och 19 7

Högstadielärare 1, 5, 9, 10, 12, 13, och 16 7

Gymnasielärare 4, 7, 15 och 21 4

4.6 Studiens begränsningar

I samband med enkätstudier är det vanligt att man inleder med att formulera och ana-lysera resultatet av en provenkät. Genom att genomföra en sådan pilotstudie kan man upptäcka felformuleringar i enkäten eller uppmärksammas om att kanske någon fråga tolkas på ett oförutsett sätt. På grund av tidsbrist fanns det dock ingen möjlighet att genomföra en sådan pilotstudie. Studien baseras på svar från fyra grupper av lärare, nämligen låg-, mellan-, högsta-die- samt gymnasielärare. Totalt deltog 23 lärare i undersökningen, varför vi anser att studien i sin helhet inte täcker upp alla eventuella variationer som kan förekomma vid besvarande av frågorna. Specifikt var underlaget i grupperna lågstadie- och gym-nasielärare ganska litet. De som inte valt att svara alls skulle vara intressanta att få

20

kontakt med, för att ta reda på varför de valt att avstå att svara. Det skulle höjt tro-värdigheten i vår studie.

4.7 Etiska frågeställningar

I samband med vetenskapligt arbete behöver en rad etiska ställningstaganden göras. Vi följer vetenskapsrådets forskningsetiska principer om information, samtycke, kon-fidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet, 2002). Det var frivilligt att svara på en-käten och de som valde att svara gav därmed sitt samtycke att vi fick använda deras svar i vår uppsats. Några som fick e-brevet valde att inte svara på vår enkät. Det finns troligen flera som inte svarat eftersom vi inte känner till alla som fått vårt ut-skick. Bjørndal (2005) fångar väl det etiska förhållningsätt det innebär att på ett ansvarsfullt sätt göra en undersökning, som följande citat visar:

Ett värderande öga ska aldrig vara till skada för dem som observeras. Det ska hjälpa dem i deras utveckling och även dig själv i din utveckling. Etiken handlar i detta sammanhang om att du inte ska agera på ett omedvetet sätt, utan istället fundera mycket över vad som är bäst för dem du ska hjälpa. (Bjørndal, 2005 s. 143.)

Vi hoppas att vi i vårt examensarbete kan bidra till ny kunskap om enkätens använd-barhet i undervisningen. Vi vill i detta sammanhang med Bjørndal (2005) betona respekten för den enskildes integritet:

En pedagog som tar ställning till etiska hänsyn låter sina observerande ögon sty-ras av respekten för den enskildes integritet. (Bjørndal, 2005 s. 141)

Som citatet visar är respekten ett viktigt värde, liksom hänsyn och en tacksamhet till de som hjälpt oss att genomföra den här undersökningen. Detta anser vi präglar vårt förhållningssätt i arbetet med svaren. Enkäterna kom tillbaka till oss som e-brev och avsändaren var synlig, däremot har all information från respondenterna avidentifie-rats i hanteringen och därmed uppfylls villkoren för konfidentialitet (Vetenskapsrå-det, 2002). Vi informerade som sig bör om konfidentialiteten i missivet (Trost, 2001, s. 96). Vi har i respekt för den enskilde gjort fler etiska ställningstaganden, t.ex. hur man ställer frågor och tackar för medverkan. Dessutom kan det vara värt att nämna en diskussion vi haft om genus där vi rannsakat vår undersökning och kommit fram till att vi inte har möjlighet att dra några slutsatser om manliga eller kvinnliga respon-denter visar på särskilda likheter eller olikheter i sina svar.

21

5 RESULTAT OCH DISKUSSION

I detta avsnitt kommer de svar vi erhållit på vår enkät till lärare i Västerviks kommu-nala skolor att redovisas och diskuteras. Hur enkäter används i skolan kommer att presenteras med hjälp av citat från undersökningen och referenser till litteratur inom utbildningsvetenskapen. Utvecklingsmöjligheter för enkäter kommer att diskuteras och knytas till referenser.

5.1 Användning av enkäter

Enkäter används i utvärderingssammanhang i syfte att få reda på trivsel och intressen hos eleverna samt för att kartlägga kunskaper, alternativt förkunskaper. I detta kapi-tel kommer resultat från vår enkät med intervjufrågor att presenteras och jämföras med teorier och tankar från litteraturen i bakgrunden.

5.1.1 Syften med enkäter

Lärarna använder den kännedom om elevernas kunskaper och trivsel som de erhållit med hjälp av enkäterna för planering och för förberedelse av utvecklingssamtal. Med hjälp av denna kännedom förändrar och utvecklar lärarna undervisningen kontinuer-ligt, vilket innebär att eleverna får inflytande över undervisningen. I våra rådata har vi lagt märke till att lärarna har flera syften för enkätundersökning-ar. Några exempel på syften är att ta reda på 1) hur eleverna trivs, 2) vilka intressen eleverna har, samt 3) vilka tankar och förkunskaper eleverna har. Lärarna vill göra detta för att utveckla och planera sin undervisning. En högstadielärare skriver om enkäter på följande sätt:

Ibland använder jag en enkel enkät för att snabbt och anonymt få en hum om hur eleverna trivs i klassen och om det är något jag behöver göra för att förbättra gruppkänslan. T.ex. omplacering, samtal eller dylikt. Just anonymt är bra. (Ibland kan det ta ett tag innan eleverna får förtroende för att jag verkligen hante-rar svaren anonymt också.) (Från enkätsvar nr. 5.)

I flera av enkätsvaren finns redogörelser om olika enkäter och frågeformulär som används i undervisningen. Enkäter används övergripande i kommunens alla skolor och lokalt i den egna verksamheten. Ett exempel på övergripande enkäter är Väster-viks kommuns cockpit (BUN, 2007-12-17), som utvärderar kommunens verksamhet. I lärarens egen verksamhet används enkäter t.ex. i samband med utvärderingar vid kursslut. En högstadielärare skriver följande:

Jag använder ofta kvalitativ utvärdering där eleverna får tänka över arbetssätt och vad de lärt sig. Utifrån det funderar jag över vilken typ av undervisning som är bäst för respektive klass/elev. I samband med individuell utvecklingsplan (IUP) används enkäter i år 7 för att lättare lära känna elevens intressen. (Från en-kätsvar nr. 12.)

Samma lärare anger även att hon/han använder enkäter i samband med utvecklings-samtal för att lära känna elevens intressen. Det här är ett bra sätt att arbeta på. Det följer skolans uppdrag enligt läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1994) och kan även användas för att öka elevernas motivation, eftersom intresse är känslan som föregår motivation. Motivation består att flera delar. Deci & Ryan (1985, se Passer,

22

2007) tar upp inre motivation i förhållande till yttre. Det här sambandet mellan in-tresse och motivation är intressant eftersom elevens egen drivkraft att lära nytt kan ökas med hjälp av den inre motivationen. Vi vill använda enkäterna för att öka den inre motivationen och där med öka själv-känslan hos eleven. Däremot tycker vi skolan har tillräckligt med verktyg för att ska-pa yttre motivation (se Bakgrund om yttre och inre motivation, 2.4.2). Vidare skriver en lärare på lågstadiet så här om ett frågeformulär inför utvecklingssamtal:

Inför varje utvecklingssamtal skickar jag hem ett papper med frågor. Svaren pra-tar vi om vid samtalet. Jag gör ingen sammanställning, så det kanske inte är en enkät i den meningen. Svaren använder jag för att försöka förbättra undervis-ningen och trivseln för varje barn. Det är ett bra sätt att ta reda på vad barnen och föräldrarna tycker om sin skolsituation. (Från enkätsvar nr. 18.)

Att skicka ut frågor i förväg är ett vanligt sätt att förbereda eleven och föräldrarna inför utvecklingssamtal. Det frågeformulär som beskrivs här kan närmast liknas vid en öppen enkät som har till syfte att användas i ett samtal. Utvecklingssamtalet och utvärderingar med utrymme för reflektion medför möjlighet att synliggöra lärandet. Dewey (1948 se Forssell, 2007) skapat med sina tankar om intressets roll för motiva-tion och lärande. En enkät med syfte att ta reda på intressen kan vara ett sätt att starta eller utvärdera undervisning med. Elevernas egna tankar och förförståelse får forma vad undervisningen handlar om i en dialog med läraren, dvs. ett perspektiv med språket i fokus som Vygotsky betonar i och med begreppet ZPD (Vygotsky, 1978 se Forssell, 2007). Här fungerar läraren som en reseledare som guidar eleven rätt genom lärandets svårigheter så eleven skall kunna tillgodo sig lärandet på bästa möjliga sätt.

5.1.2 Frågeformulering i enkäter

Enkätformulären som används ska, enligt lärarna i denna undersökning, ha tydliga frågor och beröra elevens förkunskaper och intressen. De ska ge utrymme för reflek-tion, både vid själva skrivtillfället och vid en senare diskussion av resultaten, vilket leder till lärande. Resultatet visar att det sätt på vilket frågorna formuleras har stor betydelse för kvali-tén på svaren, oavsett om det är en öppen eller en anonym enkät, som också Bjørndal (2005) tar upp. Dilemmat är att formulera bra frågor till det syfte som man vill un-dersöka. I resultaten har lärare från högstadiet och gymnasiet skrivit om tre värden, som frågorna bör visa. Dessa värden är tydlighet, närhet till individen och utrymme för reflektion. Här följer ett citat angående hur en bra enkät bör se ut för eleverna. Där skriver en högstadielärare följande:

"Tydliga frågor och med tydligt syfte. Det är ytterst viktigt hur frågorna formu-leras."(från enkätsvar nr. 1).

Tydligheten är ett av dessa värden som frågeformulering handlar om. Vidare skriver en lärare på gymnasiet att enkäter ska vara:

Lättbesvarad. Vända sig till individen, att känna sig personligen berörd är alltid ett bra förhållningssätt och väcker mer intresse än standardfrågor eller frågor som alltid kommer tillbaka. (Från enkätsvar nr. 7.)

23

I detta citat är ett förhållningssätt beskrivet som handlar om att väcka intresse för de frågor som används. Det som skapar det intresset är att frågorna har en närhet till individen och att denne får känna sig personligt berörd. Ett citat angående värdet reflektion är hämtat från enkätsvar nr. 12:

Den frågan känns väldigt komplex att svara på men jag tror i nuläget att jag fö-redrar de kvalitativa enkäterna där eleverna får skriva mycket om sin egen insats och sätta ord på vad det gjort bra samt vad de kan göra bättre. Självklart ska de också uttrycka om de fått tillräcklig hjälp av min undervisning så att även den utvärderas. (Från enkätsvar nr. 12.)

Reflektion och egna tankar är ett av de mest avgörande uttrycken för individens eget lärande, d.v.s. att använda språket och att utveckla tänkandet. Detta handlar Vygot-skys begrepp ZPD om (Vygotsky, 1978, se Forssell, 2007). Dessa olika citat ger en ram för hur lärare tycker bra enkäter ska vara konstruerade. Undervisning kan många gånger handla om att formulera bra frågor. Undervisning ska också var tydlig och utformas så att individen kan utnyttja sina erfarenheter och förkunskaper, d.v.s. ligga nära individen i dess närmaste utvecklingszon (ZPD). För att utveckla sina tankar behövs utrymme för reflektion. Det kan ske genom dialog med kompisar eller med penna och text. Enkäten bör alltså också innehålla dessa värden, tydlighet, utrymme för reflektion samt närhet till individen.

5.1.3 Arbetsbördan och tillförlitligheten

Enkätanvändning som arbetssätt innebär enligt lärarna vissa utmaningar. Det beror på gruppen och individerna hur enkäterna kan användas. Tillförlitligheten med enkä-ter kan vara mycket låg; därför bör resultaten diskuteras med eleverna i en dialog. Arbetsbördan måste balanseras mot nyttan. Det innebär med andra ord att tiden för planering och sammanställning, d.v.s. arbetsbördan, behöver balanseras mot det för-väntade elevinflytandet och lärandet, d.v.s. nyttan. I resultaten ser vi att inställningen till enkäter antingen är nyfiken, granskande eller att det är jobbigt med enkäter. Enkäter bör användas sparsamt skriver en mellansta-dielärare:

Hm, det är väl bara fantasin som sätter gränserna eller? På de elever jag har nu skulle jag vara sparsam eftersom det finns många med ”särskilda behov” och som faktiskt inte kan fylla i ett papper på egen hand utan måste bli handledd. Då är det svårt att få ett ”opåverkat svar” från eleven. (från enkätsvar nr. 2)

Denna lärare tar hänsyn både till sin elevgrupp och ser samtidigt möjligheter med att använda enkäter. Men läraren vet att det finns svårigheterna med att skapa en bra enkät. Det kan vara tidskrävande att förbereda, genomföra och sammanställa en en-kät. Den ökade arbetsbördan som har konstaterats i olika studier (se t.ex. Hargreaves, 1998 och Nordänger, 2002) av lärares arbete ger upphov till ett tidsdilemma att för-hålla sig till. Genom att hantera arbetstiden kan den effektiviseras som Aili (2006) också beskriver. Läraren behöver också förhålla sig till den effektiviseringen. Det beror på vad som är effektiv i en given situation. I våra enkätsvar har vi också fått svar som istället beskriver dialogens fördelar. En högstadielärare skriver följande:

24

Jag är skeptisk till enkäter utan har istället en konstruktiv dialog med eleverna om undervisningen. (Från enkätsvar nr 10).

Ytterligare tre av de gymnasielärare som besvarat våra frågor skriver att de inte har behov av enkäter i sitt arbete. Det finns ingen anledning att tolka det som att alla gymnasielärare saknar behov av enkäter eftersom det är få gymnasielärare som be-svarat vår enkät. I materialet finns det även en granskande inställning som lyfter ris-ken för feltolkningar och att tillförlitligheten blir låg, som en mellanstadielärare skri-ver:

I de här åldrarna är resultaten inte så tillförlitliga, svaren beror är kopplade till dagsformen. Sedan gäller det att få tid att gör en bra enkät, som är relevant till ditt syfte. (Från enkätsvar nr 19.)

Detta citat belyser ett dilemma att förhålla sig till. Å ena sidan vill läraren uppnå ett syfte med sin enkät, å andra sidan måste undersökningsformens tillförlitlighet grans-kas. Det är inte alltid den bästa formen att använda en enkät. En lärares professiona-lism beror i hög grad av förmågan att göra kloka avvägningar mellan metod och in-nehåll samt att kunna motivera dessa ställningstaganden. Lars-Åke Kernell (2002 s. 18) skriver om att hitta balanser i dessa didaktiska ställningstaganden. Det kan vara bra att vara flera att diskutera om dessa dilemman. När det är flera pedagoger som tolkar ett material ökar antalet möjliga tolkningar och kvalitén blir högre, så det in-nebär att det finns lika många tolkningar som det finns pedagoger. Detta medför att materialet utvecklas i olika riktningar. Observationer och pedagogisk dokumentation beskrivs av Kennedy (1999) respektive av Lenz Taguchi (1997, se Elfström, 2003).

5.1.4 Sammanfattning

Den aktiva enkätanvändaren använder vid behov och intresse lämpligt enkät för att få fram bästa tänkbara resultat. Detta resultat kan används t.ex. för att diskuteras i klass-rummet eller vid IUP tillsammans med föräldrar. Övriga kloka reflektioner fram-kommer, såsom hög arbetsbörda, t.ex. med pappersarbete vid användande av enkäter, slentrianmässiga frågor som kan misstolkas samt att slutsatserna blir felaktiga av t.ex. ledande frågor. Väl fungerande enkäter är ett bra verktyg och ska användas efter behov och syften med en viss sparsamhet.

5.2 Utvecklingsmöjligheter för enkätanvändning

Här kommer främst syften och tillförlitlighet att diskuteras. Däremot kommer inte frågeformuleringen diskuteras utförligt här, utan den beskrivs i Bakgrund (avsnitt 2.1.4). Vår undersökning tillför ett lärarperspektiv på frågeformulering som beskrivs och diskuteras ovan (se 5.1.2). Arbetsbördan berörs utförligast i bakgrunden (se av-snitt 2.2.2) och lärarperspektivet på arbetsbördan med enkäter är beskrivet ovan (se 5.1.3).

5.2.1 Syften och frågeformulering i enkäter

Resultatet visar att några lärare använder enkäter i syfte att t.ex. ta reda på elevernas intressen. Vi instämmer i relevansen av att undersöka detta, eftersom vi på VFU har uppmärksammat intressets betydelse för lärande. Genom att fånga upp intressen hos elever kan man utforma undervisningen att innehålla anknytningar till olika ämnen, som t.ex. att prata om hastighetsbegreppet utifrån ett speedwayintresse. I en artikel av Bryan Bardine (1996) tas detta upp om att fånga intresse med hjälp av enkät. Det

25

skapar i sin tur intresse och motivation Motivationen har betydelse för elevens pre-stationer i skolan mål och gruppen som motivationsfaktorer tas t.ex. upp av Swalan-der (2006) respektive Ngaosuvan (2004). Den inre motivationen (Deci & Ryan, 1985 se Passer, 2007) ökar med ett eget intres-se att lära mer. Om eleverna i större utsträckning får frågor vid starten av ett arbete eller projekt ökar deras inflytande och därmed även deras lärande. Det ingår samti-digt i skolans demokratiuppdrag (Utbildningsdepartementet, 1994; SFS 1985:1100). Vi får också ett antal tips om hur man kan gå till väga både med frågeformulering och om syftets roll. Det krävs en grundläggande kunskap om enkäter och frågefor-mulering för att lyckas med en enkät. Trost (2001) skriver också om detta att riskerna med en illa komponerad enkät kan ge missförstånd och i värsta fall en avog inställ-ning till den undersökning man försöker göra. Kvalitén på enkäter behöver vara hög i alla moment av genomförandet vid insam-ling, sammanställning och presentation. Enkäter är första steget i ett arbete för ökat elevinflytande. Det kan fånga upp intressen och tankar hos eleverna. Enkäten är ett hjälpmedel i processen att nå måluppfyllelse. Det gäller att hitta eleven tidigt kun-skapsmässigt och att fånga upp elevens kunskapsnivå. Det är avgörande för målupp-fyllelsen att få syn på de som kommit vilse på ett tidigt stadium. Undervisning och att lära ut handlar om att skapa förutsättningar för alla att lära att få upptäcka kun-skapandets glädje. Enkäten ger möjlighet att utforma undervisning för att öka infly-tande och lärande.

5.2.2 Tillförlitlighet och arbetsbördan

I resultaten finns också de som reserverar sig inför användandet av enkäter och de som säger att de inte har behov. De framför att det gäller att diskutera och ha en dia-log med eleverna istället. Det är viktiga påpekanden och vi anser inte att ett arbetssätt med enkäter för att utforma undervisningen kommer att utesluta dialogen. Enkäten bör vara en dialog i sig, och resultaten ska diskuteras med de som har deltagit i un-dersökningen. Det är genom användandet av språket som kunskap skapas och nya tankar tänks, så vi kan aldrig utesluta elevernas tid att tala och dialogen i undervis-ningen, som även det sociokulturella perspektivet anger (Vygotsky, 1978 se Forssell, 2007). Enkäter kan bli en del av den dialogen. Eleverna får möjlighet att uttrycka tankar och deras inflytande på undervisningen kommer att bli mer utvecklat. Om enkäter dess-utom används för att ta reda på trivsel, som i Edlings enkätexempel och som enkät-svar nr. 5 anger ovan, så är detta ett bra hjälpmedel för läraren att utforma en utveck-lande miljö för lärande. Elevernas hälsa ökar med en god relation och en bra dialog. Vi ser möjligheter att utveckla elevernas lärande med detta hälsoperspektiv, som kanske först togs upp av Antonovsky (1979). Ett hälsoperspektiv på elevens lärande som utgår från helheten i lärandemiljön och som medför en känsla av sammanhang för eleven. Skolan har ett viktigt uppdrag att öka elevernas måluppfyllelse framöver. Det kan göras på flera olika sätt som nämnts tidigare, t.ex. i Wretman (2008) eller Sandström Madsén (2002). De tar upp olika arbetssätt som stöttar elevens utveck-ling. Wretman (2008) utgår från bedömningens roll och Sandström Madsén (2002) utgår från Vygotskys ZPD att fånga upp elevens egna tankar för att utveckla dessa. Ett sätt är också med hjälp av enkäter med olika syften. Cockpitenkäterna (se bak-

26

grunden 2.2.1) har också som syfte att förbättra arbetet med elevernas lärande och därmed öka måluppfyllelsen. Några lärare har erfarenhet av Cockpit (BUN, 2007-12-17). Västerviks kommuns kvalitetsredovisning (2007, s 7) beskriver angående enkäterna i Cockpit en rad olika problem. Vi hör ekon av detta i våra enkätsvar och förstår en sund kritisk hållning till alltför stor användning av enkäter. Det är viktigt att bara ställa de frågor som man verkligen vill ha svar på, för att ett förtroende ska byggas upp, som även Trost (2001, s. 91) poängterar. Det främjar samarbetet med respondenterna. Vi kan också anta att den enkättrötthet som redovisas i BUN’s kvalitetsrapport (2007) kan ha haft betydel-se för att några inte besvarat vårt utskick. Det är förmodligen inte hela bilden, utan även arbetsbördan vid tillfället för undersökningen har spelat in. Vi är väl medvetna om att lärare behöver ha sina tankar på elever och undervisning i första hand och att en frivillig enkät alltid kommer i andra eller tredje hand. I våra svar från lärarna som använder sig av enkäter i skolan ser vi att syftet formar deras enkäter. I och med detta går det inte att ha ett färdigt formulär eftersom beho-ven är speciella just för en viss elevgrupp, en viss lärare och ett visst tillfälle – där-emot går det bra att ha en idébank. Även Trost (2001) anger i Enkätboken att syftet med enkäten ska var tydligt och väl förklarat för alla inblandade i undersökningen. Resultaten får högre validitet med tydligt syfte. Fördelar med en enkät får varsamt vägas mot nackdelar i förhållande till syftet och behoven. Det viktigaste är det som händer mellan enkäterna. Det är då utveckling kan ske hos både pedagogen och eleven. Enkäterna är ett arbetsmaterial för pedagogerna att dis-kutera om och lära av, d.v.s. det bör inte vara ett dött material. Dokumentationen kan lära oss att bli bättre pedagoger. Dokumentationens fördelar beskriver även Kennedy (1999) respektive Lenz Taguchi (1997). Hur kommer framtidens enkäter att se ut? Tack vare internet har enkätanvändningen kommit i blickpunkten igen. På internet får datoranvändaren många små undersök-ningar som skall fyllas i av betraktaren och även se resultatet direkt på skärmen. Det är denna arbetsmodell som gör att enkätanvändningen kommer att öka, att den är lätt att fylla i samt att du ser resultatet direkt. Vi ser redan företagsprodukter liknande CockpitSurvey® (bakgrund, avsnitt 2.1.1) som etablerat sig på marknaden där de hjälper företag och kommuner med hela processen. Här finns det pengar att tjäna så utvecklingen kommer att ta fart. Snart kommer det att utvecklas mindre program där det finns möjligheter att göra en enkätundersökning utan direkta förkunskaper. Mjukvaran som kommer att behövas gör det lätt för en lärare att forma en enkät efter eget behov. Datorn hjälper till med utskick, sammanställningen och skickar ut enkä-ten via nätet till eleverna. Arbetsbördan minskar samt hanteringskostnader för pap-per, kuvert och frimärken är borta, nu sker det i princip kostnadsfritt via e-brev. Ett exempel på hur enkäter skulle kunna fungera bra på är vid IUP samtalet. Detta skall vara ett trepartsamtal mellan lärare och elev/förälder(bakgrund, avsnitt 2.3). Samtalsinnehållet kommer att kretsa kring de frågor som redan skickats ut i enkäten till eleven. I enkäten går det att ta upp många aspekter som påverkar elevens lärande-situation. Enkätens trovärdighet kommer att vara hög beroende på, dels att eleven kommer att diskutera sina egna svar från enkäten, här har vi en även elevmedverkan (bakgrund, avsnitt 2.1.3) samt dels att svaren kommer att tas upp i IUP samtalet. Se-

27

dan är det en kort tid mellan enkäten och samtalet (bakgrund, avsnitt 2.1.3) som på-verkar enkätens trovärdhet. Något som också påverkar svaren i enkäten är hur rela-tionen är mellan läraren och eleven. En bra relation kan ge både längre och ärligare svar, medan vid en sämre relation kan svaren bli korta och ge ett ointresserat intryck.

5.2.1 Sammanfattning

Enkäter används i utvärderingssammanhang med avsikten att få reda på kunskaper alternativt förkunskaper samt i syfte att få reda på trivsel och intressen hos eleverna. När ett undervisningsområde eller en kurs är avslutad är kunskaper i fokus. Det finns också utrymme att även använda enkäter i början av en kurs för att planera undervis-ningen tillsammans med eleverna; då är förkunskaperna i fokus. Flera avstämningar görs dessutom tillsammans med eleverna inför utvecklingssamtalen, då med fokus på trivsel och intressen samt kunskaper. Kännedomen om trivsel och intressen använder läraren tillsammans med eleven för att förändra och utveckla undervisningen, vilket medför elevinflytande. Enkätformulären som används ska ha tydliga frågor och beröra elevens förkunskaper och intressen. De ska ge utrymme för reflektion både vid själva skrivtillfället och vid en senare diskussion av resultaten, vilket medför lärande. Enkätanvändning som ett arbetsätt skapar vissa utmaningar. Det beror på gruppen och individerna hur enkäterna kan användas. Tillförlitligheten med enkäter kan vara mycket låg. En avstämning är bara valid för stunden sen har den förändrats. Därför bör resultaten diskuteras med eleverna i en dialog. Att följa upp är viktigt. Arbets-bördan måste balanseras mot nyttan, dvs. tiden för planering och sammanställning behöver balanseras mot det förväntade elevinflytandet och lärandet.

5.3 Slutord

Denna undersökning har speglat hur situationen angående enkätanvändning ser ut i några olika skolor i Västerviks kommun. Det är en ganska liten undersökning och syftet har inte varit att dra några långtgående slutsatser. Vi har snarare kunnat belysa några olika aspekter av enkätanvändning med hjälp av resultaten från ett antal öppna frågor och med hjälp av metodlitteratur. Vi har motiverat användningen av enkäter med hjälp av teorier och kunskap från det utbildningsvetenskapliga fältet. Det skulle vara bra att följa upp undersökningen med intervjuer för att få fördjupade svar och för att vara säker på att inga missförstånd uppkommit. Särskilt intressant vore det att fånga upp de som inte svarat om enkäter för att se om deras uppfattningar innebär något nytt. Deras svar skulle kunna jämföras i en ny undersökning. Men det får eventuellt bli i en framtida fortsättning av detta projekt.

28

REFERENSLISTA

Aili, Carola (2006). Kvalificerande arbete: lärares vardagliga arbete som bas för

lärarprofessionens autonomi. Stockholm: Lärarförbundet.

Antonovsky, Aaron (1979). Health, stress, and coping. San Francisco: Jossey-Bass.

Bjørndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB.

Bardine, Bryan (1996) Teacher to Teacher: Using Pre-Instruction Questionnaires to

Improve the Small Group Writing Class. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://literacy.kent.edu/Oasis/Pubs/0300-12.htm> (2008-12-27).

BUN (Barn- och utbildningsnämnden Västerviks kommun) (2007) Kvalitetsredovis-

ning. (Elektronisk) PDF format. Tillgänglig:

<http://www.vastervik.se/upload/Barn%20och%20utbildning/kval%20red/Kvalitetsred%20%202007,%20sista%205.pdf> (2008-12-21).

BUN (Barn- och utbildningsnämnden Västerviks kommun) (senast uppdaterad 2007-

12-17 av Drufva, Barbro). Cockpit. (Elektronisk) Ansvarig Fredrik Blom. Till-

gänglig:

<http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=2435> (2008-12-27).

Csíkszentmihályi, Mihály (2006). Finna flow: den vardagliga entusiasmens psykolo-

gi. Stockholm: Natur och Kultur.

Edling, Lars (1998). Kompissamtal - Kommunikation istället för tystnad och våld.

Solna: Eklunds förlag AB.

Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet. Natur och Kultur, Stockholm

Elfström, Ingela (2003). Portfolio, individuella utvecklingsplaner och pedagogisk

dokumentation - vad är skillnaden? Modern Barndom, vol 7. s. 14. Citerar

Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation. Stockholm: HLS förlag.

Forssell, Anna (2007). Boken om Pedagogerna. Stockholm: Liber AB. Citerar De-wey, John (1948). Demokrati och uppfostran. Stockholm: Natur och kultur.

Forssell, Anna (2007). Boken om Pedagogerna. Stockholm: Liber AB. Citerar Vy-

gotskij, Lev Semenovi , (1978). Mind in society: the development of higher

psychological processes. Cambridge, Mass. : Harvard U.P.

Hedin, Anna & Svensson, Lennart (1997). Nycklar till kunskap. Studentlitteratur AB.

29

Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitte-

ratur.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan – barns första

skola! Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan – barns första

skola! Lund: Studentlitteratur. Citerar Carr, Margaret (2001). Assessment in

early childhood settings. Learning stories. London: Paul Chapman Publishing.

Kennedy, Birgitta (1999). Glasfåglar i molnen. Stockholm: HLS Förlag.

Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, H (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag

Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik.

Lund: Studentlitteratur.

Nordänger, Ulla Karin (2002). Lärares raster: innehåll i mellanrum. Diss. Lund Universitet. Malmö: Malmö högskola.

Ngaosuvan, Leonard (2004). Motivation and episodic memory performance. (Elek-

tronisk) Diss. Umeå universitet. PDF format. Tillgänglig: <http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-304> (2008-12-27).

Passer, Michael (2007). Psychology: the science of mind and behavior. Boston: McGraw-Hill.

Passer, Michael (2007). Psychology the science of mind and behavior. Boston:

McGraw-Hill. Citerar Atkinson, John W. & Birch, David (1978). An introduc-

tion to motivation. New York: Van Nostrand.

Passer, Michael (2007). Psychology the science of mind and behavior. Boston:

McGraw-Hill. Citerar Deci, Edward L. and Ryan, Richard M. (1985). Intrinsic

motivation and self-determination in human behavior. New York: Plenum

Press.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Student-litteratur.

Sandström Madsén, Ingegärd (2002). Skriva för att lära. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.

SFS 1985:1100. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (Elektronisk) Till-

gänglig:

30

<http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1

100&rm=1985&bet=1985:1100> (2008-12-27).

Swalander, Lena (2006). Reading achievement: its relation to home literacy, self-

regulation, academic self-concept, and goal orientation in children and ado-

lescents. Diss. Lunds universitet. Lund: Department of Psychology, Lund Uni-versity.

Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, för-

skoleklass och fritidshemmet. (Elektronisk) PDF format. Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/sb/d/468>/Lpo94/Pdf (2008-12-27).

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer. (Elektronisk) PDF format. Till-

gänglig:

<http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf> (2008-12-27).

Wretman, Steve (2008). Att arbeta formativt. Bedömning för att forma undervisning

och lärande: Grundskoletidningen, vol. 3/2008 ss.15-17

Vi sökte på internet med hjälp av sökverktygen Google och Google Schoolar efter avhandlingar och rapporter. Vi har sökt i databaserna Digitala vetenskapliga arkivet (DIVA), ELIN e-tidskifter och bibliotekens databas LIBRIS efter böcker, rapporter och avhandlingar. Sökverktyg och databaser (Elektroniska):

Digitala vetenskapliga arkivet (DIVA) Tillgänglig: <http://www.diva-portal.org/index.xsql?lang=sv>

ELIN e-tidskrifter. Tillgänglig: <http://www.bi.hik.se/sokskriv/sokart/elin.html>

Google. Tillgänglig: <http://www.google.se/>

Google Schoolar. Tillgänglig: <http://scholar.google.se/>

LIBRIS. Tillgänglig: <http://libris.kb.se/>

1

BILAGA 1

Enkät Hej!

Vi är två studenter som går sista terminen på lärarutbildningen på Högskolan i Kal-mar. Vi kommer att skriva vår C-uppsats om Enkätens möjligheter i skolans vardag. Vi har valt ut dig som vi skickar denna enkät till och vi är tacksamma för dina svar som kommer att behandlas konfidentiellt. Vi har som mål att bearbeta svaren i början av vecka 49. Skriv ner dina svar i detta dokument som ni sedan skickar tillbaka till oss. För att kunna skriva i detta dokument måste det sparas på datorns disk som ni senare bifogar i ert mail. Sofia Olsson so22cs@student.hik.se Hasse Moreau Hans.moreau@bredband.net Fråga 1 Vilken åldersgrupp undervisar du i? Svar: Fråga 2 Vad får du för tankar när du hör ordet Enkät? Svar: Fråga 3 Använder du dig av enkäter eller frågeformulär av något slag i din undervisning? -I så fall på vilket sätt? -I så fall hur sammanställer du svaren och använder dem? Svar: Fråga 4 Om du inte använder dig av enkäter i din undervisning vad beror det på? Svar: Fråga 5 Hur skulle enkäter kunna användas i samband med t.ex. IUP, föräldrakontakt, olika skolämnen, terminstart och elevers intressen? Svar: Fråga 6 Hur skulle du kunna använda enkätinformation i din undervisning? Svar: Fråga 7 Hur skulle en bra enkät se ut för dina elever? Svar: Tack för din medverkan Sofia & Hasse

1

BILAGA 2

Fråga 1

Vilken åldersgrupp undervisar du i?

Svar:

1. 13- 16 år

2. Åk 4-6

3. 10-12 år

4. vuxna

5. : högstadiet (12-16)

6. Åk 3-4

7. 16-19

8. I huvudsak F-3 men nära samarbete med 4-6

9. 7-9

10. 7-9

11. ingen i dagsläget… Tidigare: 4-9

12. 7-9

13. 13-16 år ( åk 7-9)

14. åk 5-6

15. gymnasielever

16. 7-9

17. Åk. 3-6

18. år 1, 2, 3 på grundskolan

19. Åk 5-6

20. 6-12

21. vuxenutbildning

2

Fråga 2

Vad får du för tankar när du hör ordet Enkät?

Svar:

1. Ny undersökning

2. Ett formulär med lättfattliga frågor där jag inte behöver någon hjälp att förstå frågorna, jag

kan enkelt fylla i på egen hand.

3. Frustrerande frågor som jag sällan har bett om att få svara på, men som ibland även kan

vara välkomna eftersom de ger mig en chans att bli hörd. Frustrerande därför att de ofta inte

riktigt går att besvara utan man drar till med det minst dåliga alternativet.

4. att det är jobbigt

5. (…när ska jag hinna svara på den här!)

6. Kollar först om det verkar relevant. Annars skippar jag det hela.

7. Jobbigt

8. Jobbigt, vad ska man nu besvara

9. ”I vilket syfte skall den användas?”

10. En undersökning som sällan ger några intressanta resultat, eftersom de ofta är för ytliga.

11. Spännande… kan användas som utvärdering… utveckla verksamheten…

12. Undersökning för att förbättra något.

13. Jag tänker mig att någon vill göra en undersökning av något och på så sätt försöker få

fram en allmän bild av detta från en stor skara människor.

14. Brukar vanligtvis komma från eller något marknadsföringsföretag. Ibland från förvalt-

ningen och då knorras det en del bland lärarna eftersom frågorna sällan är bra ställda. Och att

det är väldigt svårt att göra en enkät där frågorna verkligen handlar om det man vill ha be-

svarat.

15. undersökning, svara på frågor

16. En undersökning där man ställer samma korta fråga till många människor.

17. Cock Pit

18. Ett frågeformulär som skickas till flera personer, oftast med flervalssvar.

Tänker på föräldra-enkäter som barn- och utbildningskontoret gör varje vår. Numera gör de

det med förskole-föräldrar och föräldrar till barn i åk 2 och 5, bland annat. Tidigare gjordes

sådana enkäter med alla barn, anonymt, men inte nu längre.

19. Lite nyfiken blir man , och kollar upp vad det är.

3

20. Marknadsundersökning

21. Kan ge svar på vissa frågor. Svårt att ställa frågor på ett sätt så man får de svar som efter-

frågas.

Fråga 3

Använder du dig av enkäter eller frågeformulär av något slag i din undervisning?

-I så fall på vilket sätt?

-I så fall hur sammanställer du svaren och använder dem?

Svar:

1. Sammanställer dem manuellt. Använder dem som utgångspunkt för planering och som

utvärdering.

2. För utvärderingar är det ett bra verktyg. Svaren sammanställs utifrån elevernas reflektio-

ner i förhållande till frågorna. Detta får ligga till grund för en utvärdering för oss pedagoger

t.ex. för vad vi lyckats med/inte lyckats med.

3. Använder ibland för att få reda på trivsel och graden av nöjdhet med sakers tillstånd.

Har personligen bara använt i ganska små grupper och för informella syften. Därför inte

sammanställt med mer än nerklottrade siffror inför diskussion kring frågorna.

4. nej

5. Ofta i min undervisning. För att utvärdera ett arbetsområde samt för att se hur upplägget

ska bli i nästkommande arbetsområde. Nästan alltid anonymt.

En fråga kan se ut på liknande sätt: Hur lär du dig bäst? Genom genomgångar, läsa själv i

boken+ instud.frågor, båda delar eller på annat sätt? (Ungefär!)

Jag sammanställer dem egentligen bara för mig själv. Jag vill få en bild av vad eleverna

tycker och hur de vill ha det. Jag tycker att detta är ett bra sätt att få fram deras tankar och

vad jag kan utveckla och förbättra.

Ibland använder jag en enkel enkät för att snabbt och anonymt få en hum om hur eleverna

trivs i klassen och om det är något jag behöver göra för att förbättra gruppkänslan. T.ex.

omplacering, samtal eller dyligt. Just anonymt är bra. (Ibland kan det ta ett tag innan elever-

na får förtroende för att jag verkligen hanterar svaren anonymt också.)

6. Det händer. Gör någon form av statistisk modell, för att se vad resultatet blir.T ex socialt

”utanförskap”

7. Utvärdering av arbete som eleverna jobbat med under en kortare tid. För att se hur arbetet

ses av eleverna måste detta ske. För att kunna utveckla sina metoder och se nya vägar måste

4

eleverna få säga sitt. Vettiga svar tas sen upp i klass och vi diskuterar kort hur vi ska gå vida-

re.

8. I utvärderingssammanhang när jag vill fråga eleverna hur de har upplevt olika saker oftast

muntligt

Använder det i mitt fortsatta arbete för att inte göra om ”misstagen” tex. och för att utveckla

arbetet

9. ---

10. Ingen sammanställning

11. Tar vara på kritik, tips, uppmuntran… och tar det med mig för att anpassa och utveckla

undervisningen…

12. Jag använder ofta kvalitativ utvärdering där eleverna får tänka över arbetssätt och vad de

lärt sig. Utifrån det funderar jag över vilken typ av undervisning som är bäst för respektive

klass/elev. I samband med IUP-skrivning används enkäter i år 7 för att lättare lära känna

elevens intressen.

13. Beroende på hur det är utformade går det att sammanställa dem på olika sätt. Är det bara

kryssalternativ går det att redovisa hur många som svarade på förutvalda sätt. Om det finns

plats för egna kommentarer vore det allra bästa att faktiskt skriva ner alla och titta på dem i

klump.

Jag använder dem som en utvärdering på olika avsnitt och då är det främst det faktum att

eleverna kan vara anonyma som ger resultatet. Jag kan få fram vad de verkligen känner på

detta sätt.

14.Ibland/sällan görs det enkla enkäter inför t ex utvecklingssamtal eller ett nytt arbetsområ-

de. Ibland inför ett projekt t ex idrottslyftet. Svaren sammanställs oftast av ansvarig lärare

och syftet är att få en bild av t ex en elevs kunskapsnivå el. attityd före ett tema eller ett pro-

jekt. Just vid projekt kan det vara i redovisningssyfte.

15. Nej

16. Jag gör utvärderingar av arbeten ,i enkätform.

Jag använder dem mest för att få veta vad eleverna tycker om olika arbetssätt och områden

17. I matten när vi arbetar med Statistik

18. Inför varje utvecklingssamtal skickar jag hem ett papper med frågor. Svaren pratar vi om

vid samtalet. Jag gör ingen sammanställning, så det kanske inte är en enkät i den meningen.

Svaren använder jag för att försöka förbättra undervisningen och trivseln för varje barn.

19. Det händer. Gör någon form av utvärdering eller socialsamspel i gruppen.

20. Sammanställer och använder resultatet beroende påvilket syftet har varit medenkäten .

21. Sammanställer och ser på hur kurser kan förbättras.

5

Fråga 4

Om du inte använder dig av enkäter i din undervisning vad beror det på?

Svar:

1. Det tar ofta mycket tid.

2. ---

3. ---

4. har inget behov

5. ---

6. ---

7. För att det inkräktar på undervisningen, utvecklingssamtal och andra aktiviteter som redan

finns där. Lektionstiden är inte oändlig.

8. Jag tycker det blir mycket pappersarbete

9. Underlaget är för litet och det är lätt att man tolkar svaren fel.

10. Jag är skeptisk till enkäter utan har istället en konstruktiv dialog med eleverna om under-

visningen etc

11. ---

12. ---

13. Det skulle väl mest bero på att jag inte kommer på ett sätt att skapa en bra enkät. Det

måste vara väl utformade frågor som verkligen ger en objektiv bild av det jag vill undersöka.

14. När jag inte använder enkäter handlar det om tid kontra nytta, man glömmer bort, använ-

der andra metoder.

15. Det passar inte in i min undervisning

16. ---

17. ---

18. ---

19. I de här åldrarna är resultaten inte så tillförlitliga, svaren beror är kopplade till dagsfor-

men. Sedan gäller det att få tid att gör en bra enkät, som är relevant till ditt syfte.

20. ---

21. : Har inte behov av mer.

6

Fråga 5

Hur skulle enkäter kunna användas i samband med t.ex. IUP, föräldrarkontakt, olika skoläm-

nen, terminstart och elevers intressen?

Svar:

1. se ovan

2. På många sätt, jag är lite rädd för att ett ökat ”pappersarbete” skulle kännas för operson-

ligt. Kvantitativt är det ett bra verktyg som kan ligga till grund för diskussioner.

3. Angående föräldrakontakt och IUP har kommunen regelbundet si kvalitetsenkät där vi får

ta del av resultatet. Därför är den saken redan fixad. Annars skulle enkät kanske kännas

önskvärd just i de två fallen. I den här lilla skolan är det mer relevant med personliga samtal

förutom kommunens enkäter eftersom underlaget är så litet, så enkäten knappast blir anonym

ändå.

4. vet ej

5. Vi brukar skicka ut enkäter om trivsel i skolan och dyl. inför utvecklingssamtalen.

6. Risken kan vara att det går för mycket slentrian om sådana här modeller används för ofta.

Annars är det ett snabbt och effektivt sätt att få reda på resultat, vad folk tycker….

7. Finnas i en blankettbank för var och en att använda. Är de vettigt utformade kommer de

att användas flitigt.

8. Man kanske kan visa föräldrarna vad enkäten visade annars tror jag inte på enkäter i andra

sammanhang.

9. Vet inte.

10. Enkäter kan väl visa på att det finns problem eller vilken stämning som finns hos elever

och föräldrar. Det är dock bättre med intervjuer och dialog.

11. Samarbete… elevmedverkan… föräldramedverkan... utveckla verksamhetetn…

12. Kan nog användas i större utsträckning men risken är att det blir för mycket papper. Det

enskilda samtalet och kvalitativ kommunikation i skrift tror jag fungerar bäst.

13. En mycket stor fråga. Inom IUP är det på ett sätt skolverket som sätter riktlinjer för hur

de ska utformas. Däremot kan man göra en enkät som får fram vad elever och föräldrar

egentligen tänker kring detta. Jag tror nämligen att skolan gör mycket som varken elever

eller föräldrar ser någon mening med. Ursäkta att jag säger det. När det gäller föräldrarkon-

takt vore det ju intressant att veta vilket kontakt de vill ha med skolan, hur ofta och inom

vilka aspekter. Inom skolämnen går det alltid att göra utvärderingar kring vilka funderingar

eleverna har. Skolstarten skulle kunna handla om i fall eleverna anser att vi kan göra på ett

annat sätt, mer inskolning, mjukare start mm.

14. Se fråga 3. Sen kan jag personligen uppleva att det är lättare att få elever att besvara en

enkät (de gör ju ganska ofta som lärare säger bara man berättar syftet) än övriga parter som t

ex lärare, föräldrar som många gånger tycker att de inte tiden verkar det som.

7

15. eftersom jag träffar eleverna i huvudsak en och en är detta inte aktuellt för mig.

16. Till IUP vet jag inte vad enkäter skulle användas till. Men som ett instrument att utvär-

dera vad elever lärt sig och uppfattat som bra dåligt funkar det väl bra.

17. Få ett bättre grepp på elevers och föräldrars inställning till ämnen, arbetssätt, intresse etc.

18. Ovannämda frågeformulär använder jag redan i samband med de tillfällena. Det är ett bra

sätt att ta reda på vad barnen och föräldrarna tycker om sin skolsituation.

19. Risken kan vara att det går för mycket slentrian om sådana här modeller används för ofta.

Annars är det ett snabbt och effektivt sätt att få reda på resultat, vad folk tycker….

20. Man kan ju utgå från ett enkät svar om man vill fokusera på en del av IUP. Enkät frå-

gorna ger ju elever och föräldrar en möjlighet att förbereda sig.

21. ?

Fråga 6

Hur skulle du kunna använda enkätinformation i din undervisning?

Svar:

1. Se ovan.

2. Hm, det är väl bara fantasin som sätter gränserna eller? På de elever jag har nu skulle jag

vara sparsam eftersom det finns många med ”särskilda behov” och som faktiskt inte kan

fylla i ett papper på egen hand utan måste bli handledd. Då är det svårt att få ett ”opåverkat

svar” från eleven.

3. Jag vet inte just nu, eller jo… vi kollar regelbundet elevernas inställning till sakers till-

stånd på olika sätt i utvärderingar. Jag vet inte om de kan kallas enkäter. Men det är väl an-

vändbart för att optimera undervisningsformen t. ex.

4. ta till mig ev synpunkter

5. Se fråga 3

6. Vilka arbetsmodeller som eleverna uppskattar. Vad vi behöver jobba mer med…..

7. Se fråga 3

8. Tror jag inte på

9. Vet inte.

10. Jag gör inte det.

11. se svar fråga 3.

8

12. Förutom det jag redan gör kanske de kan utformas med lite mer skalor där eleverna t.ex.

kan gradera sina insatser utifrån exempelvis 1-5.

13. Jag skulle kunna förändra elevernas syn på mitt arbete. Har jag för många genomgångar,

för få, laborerar jag tillräckligt, är jag otydligt, verkar jag stressad när ska försöka sätta mig

ner och hjälpa dem, är jag orättvis, använder jag ett språk som är nedvärderande, vilka posi-

tiva punkter finns att peka på hos mitt agerande, för många eller för få läxor, prov eller en-

dast kortare läxor mm.

14. Se fråga 3

15. Se ovan

16. Inte i undervisningen, jag undervisar i bild, svårt att se användningsområden där…

17. Förändra/förbättra mitt arbetssätt.

18. ---

19. olika former av utvärderingar

20. ---

21. ?

Fråga 7

Hur skulle en bra enkät se ut för dina elever?

Svar:

1. Tydliga frågor och med tydligt syfte. Det är ytterst viktigt hur frågorna formuleras.

2. Få frågor, gärna med olika svarsalternativ där de kan ringa in de svar som passar.

3. Det här är en för svår fråga för mig idag. Det beror på tillfället och ämnet. Ämnet måste

vara angeläget för eleven och svarsalternativen tillräckligt ”graderade”. Det behövs nog plats

för egna kommentarer också.

4. vet ej

5. Vet inte. För mig ska den vara mycket enkel så att jag kan använda mig av enkäter ofta

(varannan månad iaf.) hellre än att det blir bara någon gång om året.

6. Vi håller på för att jobba fram modeller med tanke på skriftliga omdömen. Den måste vara

lättöverskådlig, ge relevant information, lättförstådd, vara arbetsbesparande. Superenkelt

alltså!!!!

9

7. Lättbesvarad. Vända sig till individen, att känna sig personligen berörd är alltid ett bra

förhållningssätt och väcker mer intresse än standardfrågor eller frågor som alltid kommer

tillbaka.

8. Vet inte, tycker det är mycket bättre att ha diskussioner i synnerhet med små barn ,där

fungerar enkäter över huvud taget inte.

9. Se svaret på fråga 4.

10. Enkäten är bra om eleverna tvingas tänka och inte bara skriver ner lösryckta kommenta-

rer.

11. Inte för många frågor… i anslutning inför eller efter ett temaarbete… anpassad efter

ålder och ämne…

12. Den frågan känns väldigt komplex att svara på men jag tror i nuläget att jag föredrar de

kvalitativa enkäterna där eleverna får skriva mycket om sin egen insats och sätta ord på vad

det gjort bra samt vad de kan göra bättre. Självklart ska de också uttrycka om de fått tillräck-

lig hjälp av min undervisning så att även den utvärderas.

13. Tyvärr, den är för svår och för lång. Allt jag vet är att den troligtvis inte skulle göras i

samband med något ämne utan mer deras sociala situation, både i och utanför skolan. Är det

något jag lärt mig genom åren så är det att skolan är en otroligt liten del i ungdomarnas var-

dag. De måste känna trygghet både i skolan och utanför om allt ska fungera. Om jag som

lärare kan finnas där för dem och få dem att känna förtroende för mig, skapa en relation, få

dem att känna att jag faktiskt bryr mig om dem och kan ge dem råd, då kommer allt annat

fungera mycket bättre i skolan. Att skapa en relation är allt, det är min erfarenhet…som kan-

ske en hel del inte delar med mig.

14. Enkel att besvara inte alltför många alternativ kanske max 4 vid varje fråga. Men inget

mitten alternativ, de måste ta ställning om det handlar om t ex attityder. Plats för kommenta-

rer, kanske på datorn då blir det roligare och enklare att sammanställa. Det beror ju på ålder

också hur man utformar.

15. lättöverskådlig, enkel med tydliga frågor och svarsalternativ.

16. ---

17. Inte för många frågor. Språket på rätt nivå.

18. Bifogar de frågeformulär jag använt denna höst. Frågorna kan variera lite från gång till

gång.

19. En enkät måste vara lätt att förstå, enkel att svara på.

20. Beror på vad syftet är. Viktigt att pröva olika modeller som är möjliga att utvärdera bra.

21. Skattningsskalor kombinerat med kvalitativa svar.