ersta diakoni årsred 2005 sista versionen

Årsberättelse och årsredovisning 2005

InnehållÅrsberättelseDirektors inledning 5Bättre beredskap i tsunamins spår 6Trygghet i vården 7Väcka opinion 8Vårdutveckling är en dold skatt 9Ingen ska hamna mellan stolarna 10Vi vill göra skillnad! 11Ersta sjukhus 12Social verksamhet 16Ersta Sköndal högskola 18Ersta kyrka 20Ersta diakonkår 22Ersta fastigheter 23Våra medarbetare 24En blick framåt 27

ÅrsredovisningFörvaltningsberättelse 28Resultaträkningar 31Balansräkningar 32Kassaflödesanalys 34Redovisningsprinciper 35Noter 35Styrelsens avslutning 39Revisionsberättelse 40Ledning och styrelse 41Organisation 42

Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

�

Den vision som styrelsen lade fast våren 2000 innebar bland annat att resultatet år 2005 skulle uppvisa ett överskott på 10 miljoner kronor. Avsikten var att förbättra många års negativa resultat för att bereda marken för nyinvestering och utveckling. Så här i efter-skott kanske man kan säga att visionen var en aning för ambitiös med tanke på det korta tidsperspektivet. I relation till ambitionen år 2000 var dock år 2005 ett bra år samtidigt som man lätt kan konstatera att det inte räcker. För att Ersta diakoni ska leva livskraftigt in i framtiden; våga investera, våga satsa nytt och våga expandera, krävs att rörelseresultatet för kärnverksamheterna är positivt. Ett mål som fortfarande ligger en bit bort, men som är nödvändigt. Ändå vill jag påstå att Ersta diakoni är på rätt väg. Erstabacken är ett tydligt exempel på vart vi vill gå - en ny verksamhet som saknar motsvarighet i Sverige, som länkar samman vård och omsorg och som är behövd i ordets alla bemärkelser. Samarbetet med Läkare utan gränser för att hjälpa till med gömda flyktingars sjukvård är ett annat exempel där många medarbetare med hög professionell kompetens gjort en betydande insats. Det framgångsrika arbetet med att lägga anbud på nya sjukvårdsavtal visar vägen mot expansion, likaså ombyggnadsarbetet av hus 06, den tidigare matsalen, som skapar förutsättning för nya vård- och omsorgsverk-samheter. De mångåriga planerna på att skapa en mer hållbar organisation för Ersta Sköndal högskola tog fart under året och högskolan

ombildades till ett aktiebolag med start i januari 2006. Det är med spänning vi ser fram emot en högskola som tar en alltmer tydlig position i den akademiska världen. Att vara på rätt väg innebär också att gå tillbaka till rötterna. Ett bra exempel på detta är att Ersta diakonis insamlingsverksamhet etablerats tydligt. Rådgivargruppen för insamling av stora gåvor etablerades under året och deras arbete har börjat ge resultat. Opinionsbildning har stått i fokus och vi har varit representerade på så gott som alla partiernas kongresser inklusive en tydlig insats under politikerveckan i Almedalen. Engagemanget i FAMNA, branschorgani-sationen för non-profitorganisationer inom vård och omsorg har också gett nya politiska plattformar. Likaså beslutet att satsa på utveckling av nya verksamheter genom att avsätta resurser för omvärldsanalys och spaning efter nya tänkbara utvecklingsobjekt visar att Ersta diakoni inom en rimlig framtid är berett att inta en tydligare tätposition vad det gäller diakonal utveckling, socialpolitiskt ansvars-tagande och förmåga till upptäckt av nya utmaningar.Det känns att Ersta diakoni är på rätt väg.

Thorbjörn LarssonDirektor

På rätt väg

Direktor Thorbjörn Larsson

”våga investera, våga satsa nytt och våga expandera...”

5�

Referenspunkt Ersta erbjuder stödgrupper för drabbade – både överlevande och sörjande – av flodvågskatastrofen i Thailand på annandag jul 2004, men utbildar också gruppledare över hela landet i psykosocialt omhändertagande vid katastrofer.

- Initiativet togs dagarna efter tsunamin och vi startade den för-sta stödgruppen alldeles i början av februari, säger verksamhets-chefen Kristina Brandänge, som från början är präst och senare utbildad både till psykiater och psykoanalytiker. Men även om Referenspunkt Ersta kom till i akutskedet efter tsunamin är syftet också att förstärka den psykosociala katastrofberedska-pen i hela landet och få till stånd en enhetlig nationell utbildning. Verksamheten finansieras genom Allmänna Arvsfonden. Under 2005 började Referenspunkt Ersta rekrytera regionombud med uppgift att bilda nätverk och inventera vad som krävs i form av ut-bildning i det egna länet. Tanken är att Sverige om ett par år ska ha fått ett mer enhetligt psyko-socialt omhändertagande vid katastrofer. - I många kommuner och landsting finns redan en bra kris- och katastrofberedskap, säger Kristina Brandänge. Där vill vi samarbeta genom våra regionombud. Men det är inte lika bra ställt överallt. Om en liten ort råkar ut för

en stor olycka med många drabbade, ska vi ha en gemensam grund och därmed lättare kunna hjälpa varandra med de insatser som behövs. Under året har sex utbildningsdagar i att leda sorggrupper genomförts och fem utbild-ningsdagar har haft som tema att ta hand om traumadrabbade människor. Totalt har 200 gruppledare från hela landet utbildats. Varje onsdag har öppet hus hållits för alla drabbade och anhöriga som vill komma.

Helgträffar har ordnats för deltagare från mindre orter i hela landet. Vid slutet av 2005 hade Referenspunkt Ersta 22 grupper i gång och planerade för ytterligare tre. Gruppstor- leken varierar från fem till tolv deltagare. Många är barn och tonåringar i olika åldrar. - En sak som jag lärt mig efter tsunamin, trots mina erfarenheter från Estonia- katastrofen, säger Kristina Brandänge, är att det behövs grupper också för mor- och farföräldrar. De har förlorat sina barnbarn och därmed mycket av sitt framtidshopp, samtidigt som de försöker vara ett stöd för sina barn i deras sorg. Detta är något vi vill ut-veckla under 2006.

Bättre beredskap i tsunamins spår

�

År 1997 drabbades Lillemor Ruberg av cancer i ändtarmen och blev opererad på Ersta sjukhus. I september 2005 var det dags igen, eftersom hon råkat ut för en inte helt ovanlig komplikation vid ingrepp i buken, nämligen sammanväxning av vävnader.

- Jag fick svåra smärtor som påminde om tarmvred, säger Lillemor Ruberg. I perio-der var det besvärligt eftersom jag kräktes mycket. Till slut tyckte min läkare Mikael Machado att det var ohållbart, så vi bestämde att han skulle göra en ”by pass”, en konst-gjord väg förbi förträngningen i tarmen. Då och då känner Lillemor Ruberg av att medicineringen inte riktigt hjälper. Men de besvär hon har blir små när hon tänker på vad som hade kunnat hända, säger hon. - Jag hade väldig tur, för min cancer var av den snällaste sorten. Jag är också väldigt

glad för att jag har fått så bra hjälp med de komplikationer som blev. - Ja, Lillemor hade tur, säger Mikael Machado, överläkare på Mag-tarmcentrum vid Ersta sjukhus. Hennes tumör satt högt upp i tarmen och därmed slapp hon påse på magen. Tjock- och ändtarmscancer tillhör de van-ligaste tumörformerna i den industrialiserade världen. I Sverige insjuknar varje år cirka 5 600 personer. De flesta är över 60 år. På Ersta sjukhus görs drygt 200 sådana ingrepp varje år. Andelen återfall i ändtarms-cancer är bland de lägsta i landet. Mikael Machado tycker det är vanskligt att ange några exakta siffror, eftersom statistiken kan tolkas olika. - Vi jämför oss med oss själva istället, säger han. Då är det solklart att resultatet har blivit mycket bättre. Cirka 4 procent får ett lokalt återfall idag jämfört med uppemot 25 procent under 1980-talet. Men detta är en generell trend i Sverige vid ändtarmscancer. Tillsammans med den snabba medicinsk-

tekniska utvecklingen är framgången på Ersta sjukhus ett resultat av en rad olika åtgärder. - En sådan var att vi bildade Mag-tarm-centrum och beslutade att sektionera oss, säger Mikael Machado. Alla ska inte syssla med allt, utan vi ska specialisera oss. Detta avspeglar sig i det förbättrade resultatet. Kontinuitet är en annan faktor som är viktig för kvaliteten i sjukvården, anser Mikael Machado. - Mår man bra i själen, så mår man också bra kroppsligt. Att det är så, kan Lillemor Ruberg intyga. Hon tycker att det kändes tryggt att alltid få träffa samma doktor och sköterska. - Det märks att personalen trivs och månar om sina patienter. Dagarna efter operationen kändes det nästan som om de slogs om att få ta hand om mig. ”Har du redan varit och tvättat dig, det skulle ju jag hjälpa dig med”, kunde det låta och jag kände att det kom från hjärtat.

Trygghet i vården

I dag gläder sig Lillemor Ruberg åt att kunna leva ett vanligt liv tillsammans med sin man Nils.

�

�

Ersta diakoni har under 2005 arbetat aktivt för att öka kunskapen om våra verksamheter och de frågor vi arbetar med. Genom konkret handling och opinionsbildning vill Ersta diakoni vara med och påverka samhällsut-vecklingen. En ny logotyp och grafisk profil infördes under året. En ny hemsida lanserades i juni och nytt informationsmaterial har tagits fram. Fyra debattartiklar publicerades under året i Svenska Dagbladet, Nerikes Allehanda, Dagens Nyheter och Aftonbladet.

Väcka opinion

Under politikerveckan i Almedalen arrangerade Ersta diakoni ett seminarium om ”Förtroenderelation eller affärskontrakt – ett samtal om konflikter och vägval i den moderna sjukvården.” I panelen medverkade: Wanja Lundby-Wedin, ordf. LOThorbjörn Larsson, direktor Ersta diakoniEva Nilsson Bågenholm, ordf. Sveriges LäkarförbundNina Rehnqvist, generaldirektör SBUGöran Rosenberg, journalist och författare

Hösten inleddes med en turné som utställare i samband med folkpartiets, moderaternas och socialdemokraterna partikongresser. På socialdemokraternas kongress höll Ersta diakoni tillsammans med SKTF ett seminarium om morgondagens äldreomsorg. Thorbjörn Larsson, direktor Ersta diakoni, Anitra Steen, vd Systembolaget och statsminister Göran Persson i Ersta diakonis monter.

För att sätta fokus på bristen på resurser för våldsutsatta kvinnor och som uppföljning till debattartikeln SvD i maj hölls ett mycket välbesökt seminarium på temat ”Får kvinnor kosta?” den 22 augusti på Ersta diakoni.

Med stöd av Riksbankens Jubileums-fond kunde vi den 14 november

arrangera en heldag som belyste non-profitsektorns bidrag till välfärden. Här

samtalar förre biskopen Jonas Jonson och Dan Brändström, vd för Riksbankens jubileumsfond.

�

Professor Britt-Marie Ternestedt forskar och undervisar i omvård-nad vid Ersta Sköndal högskola, men är sedan tidigare också knu-ten till Örebro universitet.

Under många år var tyngdpunkten i hennes forskning vård i livets slutskede även om den innefattar även andra kritiska livshändelser. - Människor kan hamna i en svår situation och behöva stöd också när de får för tidigt födda barn. En av doktoranderna lade fram en avhandling just på det området under 2005. Britt-Marie Ternestedt leder ett tvär- vetenskapligt projekt som fått forskningsstöd från Vårdalstiftelsen. Det belyser hemmets betydelse i vården av äldre personer nära livets slut. En av de fyra doktoranderna inom projektet disputerade 2005 på hur par upp-lever den första tiden efter att en av dem fått diagnosen demenssjukdom. - Många äldre människors vardag består av tristess, till och med torftighet, vågar jag säga, bland annat till följd av ensamhet och övergivenhet. Det, tycker jag så här långt, kan sammanfatta en del av forskningsresultaten. - Problemet är ofta bristen på mänsklig kontakt. Personalen kan bli kritiserad för att inte bry sig om hur de äldre har det. Men orsaken måste i stället sökas i den ekonomi-styrning som resulterat i ”rutinisering” och ”slimmade” organisationer. De anställda får för lite stöd, handledning och utbildning. - Jag skulle också önska att samtalet åter-upprättades inom äldreomsorgen och vården. Volontärinsatser och väntjänster är viktiga

inslag. Inte för att personalen inte skulle klara av det, utan för att få in ”vanlighet” i vården. - Att få behålla sin identitet även som äldre och beroende av andra, är en mycket viktig del i omsorgen. På hospicekliniken vid Ersta sjukhus försöker man arbeta utifrån en vård-planeringsmodell som främjar människors möjlighet att ha kvar sitt jag, även när kroppen sviktar. Att få visa vem man är genom att berätta om sitt liv och den jämförelsevis kraftfulla person man en gång var, ger bättre livskvalitet. Vårdutveckling och omvårdnadsforskning är prioriterade forskningsområden vid Ersta

Sköndal högskola och Ersta sjukhus. - Karaktäristiskt för vår forskning är därför att den sker i samverkan med vården och omsorgen och nära patienterna och deras anhöriga. Jag är övertygad om att vi måste hitta ett sätt att på allvar ge patienter och närstående en mer tydlig plats i vård- planeringen. Vårdutveckling är en dold skatt, summerar Britt-Marie Ternestedt.

Vårdutveckling är en dold skatt

- Jag ser de goda möjligheter för tvärvetenskaplig forskning som skapas genom kopplingen mellan

högskolan, sjukhuset och äldreomsorgen inom Ersta diakoni, säger professor Britt-Marie Ternestedt.

9�

- Inom Ersta diakoni har vi kom-petent sjukvård och kvalificerat socialt arbete, som kombineras här på Erstabacken, säger Ebbe Lindström, socionom och verksamhetschef. Erstabacken, som är det första medicinska stödboendet i Sverige för svårt sjuka personer utan bo-stad, invigdes den 14 mars 2005.

Ett symboliskt band knöts mellan Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. De delar lika på kostnaderna för att komma till rätta med strukturproblem för att människor inte ska ”hamna mellan stolarna”. - Vi är till för hemlösa personer, män och kvinnor, med svåra sjukdomar. De allra flesta har också psykiatriska besvär eller missbruks-problem, eller både och. Attityden från perso-nalen är respektfull och flexibel, vi försöker se till individerna. På Erstabacken arbetar 13 personer med olika kompetenser: socionomer, sjuksköter-skor och undersköterskor och mentalvårdare. Alla som ska flytta in på Erstabacken måste ha ett så kallat biståndsbeslut från sin social-förvaltning. - I början var vi oroliga för att de boende skulle gå härifrån när de tyckte det kändes för krävande, säger Ebbe Lindström. Men så har det inte blivit. De flesta säger att de trivs. Därmed öppnas möjligheter till förändring av den egna livssituationen. Vi har redan kunnat

slussa några vidare till eget boende, vilket är ett av syftena med Erstabacken. Läkaren Christel Lundh är medicinskt ansvarig på Erstabacken. Hon berättar att några av de vanligaste diagnoserna hos de boende är missbrukrelaterade sjukdomar som

gulsot, skrumplever, hjärtproblem, diabetes och bensår. Under året har en av de boende haft cancer och fem har varit hiv-smittade. - Det handlar inte så ofta om att bota, däremot om att lindra och trösta, säger Christel Lundh. De flesta har ingen kontakt med anhöriga, det finns för mycket skam,

skuld och ”brända broar” i vägen. Personalen får bli de som lyssnar och finns till hands när den boende så småningom börjar öppna sig. Personalen äter tillsammans med de boende, vilket ger bra tillfällen att skapa tillit. - Två av våra platser är tänkta som hospice-

platser, säger Ebbe Lindström. Två personer har gått bort här under året. Det känns bra att kunna ge också så utsatta människor som kommer till oss en värdig död med omvård-nad, trygghet och mänsklig närhet.

Ingen ska hamna mellan stolarna

Christel Lundh, läkare, och Ebbe Lindström, verksamhetschef, i samspråk på Erstabacken

10

Under 2005 tog Ersta diakoni de första stegen mot en mer utåtriktad och omfattande insamling av såväl små som stora gåvor och bidrag. I juli fick Ersta diakoni godkänt som innehavare av 90-konto vilket innebär att vår insamling kontrolleras av Stiftelsen för insamlingskontroll. Till stöd i insamlingsarbetet har en Rådgivargrupp bildats. Rådgivarna har haft stor betydelse för att skapa närmare relationer med personer, organisationer och företag som är intresserade av att tillsammans med Ersta diakoni göra skillnad i samhället.

Ersta diakoni vill skapa goda och långsiktiga relationer med olika aktörer och givare. En viktig start var att Länsförsäkringar beslutade att stödja ett forskningsprogram om tillit på Ersta Sköndal högskola med början år 2006. Flera stiftelser och fonder som troget har stött Ersta diakonis sociala arbete och forskning har också valt att ge än större bidrag under året. Dessutom har Ersta diakoni fått många minnes- och gratulationsgåvor.

Vi vill göra skillnad!Rådgivargruppen för insamling Gruppen har letts av Marianne Nivert. Övriga ledamöter är: Staffan Bohman, Dan Brändström, Birgitta Johansson-Hedberg, Jonas Jonson, Tomas Nicolin, Björn Svedberg, Meg Tivéus och Bengt Winblad. Styrelsen för Ersta diakonisällskap har varit representerad genom sin ordförande Åke Dahlman.

Genom att stödja Ersta diakoni gör du skillnad för andra människor. Ditt bidrag är betydelsefullt för att vi ska kunna driva och utveckla verksamheter där den offentliga finansieringen inte är tillräcklig eller saknas helt. Under året har Ersta diakoni mottagit 35,4 miljoner kronor från privata bidragsgivare.

Genom gåvor, bidrag och testamenten har vi bland annat:• drivit stödgrupper för anhöriga till drogmissbrukare • inrett ett lekrum för barn på besök på hospiceklinken • genomfört forskningsprojekt om magen och tarmens sjukdomar • gett kvinnor som utsatts för våld ett professionellt omhändertagande • stött utveckling av behandling för flickor som blivit sexuellt utsatta.

Tack!

Pg 90 00 54-8

11

12

Ersta sjukhus ska finnas till för att visa nya vägar i sjuk-vården och ligga i frontlinjen när det gäller behandling och omvårdnad. Med remiss kan patienter från hela Sverige tas emot på Ersta sjukhus.

Sjukhuset har vårdavtal med Stock-holms läns landsting inom somatisk sjukvård, rehabilitering, psykiatri, hospice-verksamhet och medicinsk service. Den producerade vården har till cirka 71 procent finansierats genom dessa avtal. Övriga kunder är andra landsting, kommuner och försäkrings-bolag. Gåvor och bidrag är också betydelsefulla för sjukhusets verksamhet. All verksamhet utgår från patien-tens behov. Då är personal med hög kompetens och ett personligt bemö-tande förutsättningen. Ambitionen är bland annat att patienterna ska få träffa samma läkare och sjuksköterska vid varje be-sök. Samtidigt som den specialiserade vården ska vara av högsta klass, har sjukhuset också ambitionen att vara en god vårdgivare för ”vardagspatienter”, de som kommer till sjukhuset för mindre ingrepp och mindre komplicerade besvär. Att vara öppen för nya medicinska och tekniska rön är nödvändigt liksom att kon-tinuerligt utveckla behandlingsmetoder och omvårdnad. Att erfarenheter och kompetens

ständigt måste underhållas och utvecklas kännetecknar sjukhusets kliniker. Om- fattande forskning bedrivs därför bland annat vid sjukhusets Mag-tarmcentrum och under 2005 inrättades en professur i omvårdnad vid Ersta Sköndal högskola. Därmed uppfylldes en av målsättningarna i samarbetet mellan sjukhuset och högskolan inför året. För att motsvara patienternas förväntningar och krav på vården infördes under 2005 årliga patientenkäter på sjukhusets alla avdelningar. Enkäterna kallas KUPP (Kvalitet Ur

Patientens Perspektiv) och är ett instrument för att utvärdera kvaliteten i vården. I slutet av året beslutades att sjukhuset under kom-mande år ska utarbeta och implementera ett ledningssystem för systematiskt patient- säkerhetsarbete. Ersta sjukhus har en lång tradition av att arbeta utifrån en etisk medvetenhet. Det innebär att kontinuerligt pröva de värderingar som styr vården och mötet med patienter och närstående. En metod för detta är Värde- dialogen eller det systemiska mötet, ett arbete

Ersta sjukhus

12

som har fortsatt under 2005. Den bygger på att dialoger förs mellan vårdens medar-betare och beslutsfattare från olika nivåer inom och utanför sjukhusets organisation. Medarbetare och ledning utforskar gemensamt vård- händelser och arbetar fram förslag till handling vars syfte är att förbättra vården för patienterna. Värdedialogerna görs i samarbete med Stock-holms läns landsting och totalt har 26 Värdedialoger genomförts under året. Ett arbete med miljöförbättringar med inriktning mot en framtida miljöcertifiering inleddes under året. Att Ersta sjukhus ska vara bland de bästa även på det området är ytterligare en ambition. Ett fortsatt bekymmer under året har varit det ansträngda ekonomiska läget. Flera

åtgärder har vidtagits, men trots detta visar bokslutet ett betydande underskott. Detta beror bland annat på för låg produktion inom vissa områden och för stort antal slutenvårds-platser på Mag-tarmcentrum medan hospice-kliniken och den psykiatriska kliniken inte får full kompensation för den vård som utförts. En utvidgning av sjukhusets verksamhet är ett sätt att skapa en stabilare grund att stå

på. Under året genomförde Stockholms läns landsting en upphandling av somatisk specialistvård. I enlighet med styrelsens ambition om att utöka verksamheterna inom Ersta diakoni lade Ersta sjukhus ett anbud på Kirurgisk specialistvård och Specialistmot-tagning i närsjukvård Södermalm. Ersta sjuk-hus vann upphandlingen av dessa objekt och tar över verksamheterna med start 1 april 2006.

På Ersta sjukhus bedrivs kvalificerad vård inom flera olika områden.

• Mag-tarmcentrum erbjuder högt specialiserad medicinsk och kirurgisk sjukvård för patienter med sjukdomar i tarm och mage. Enheten utför också allmänkirurgiska ingrepp. Här finns också en anes-tesi- och intensivvårdsklinik.

• För patienter med hjärtsjukdomar, diabetes och endokrinologiska sjukdomar finns en specialistmot-tagning. Under 2006 kommer Ersta sjukhus också att ta över specialistmottagningar i gynekologi, ortopedi, urologi och öron näsa hals.

• Röntgenkliniken är helt digitaliserad och utför under-sökningar av inre organ såväl som skelettröntgen och bentäthetsmätningar.

• Neurologiska kliniken – Erstagårdskliniken erbjuder neurologisk rehabilitering riktad till personer med neurologiska sjukdomar eller skador, t ex stroke, hjärntumörer,huvudvärk, MS eller Parkinsons sjukdom.

• Hospicekliniken är inriktad på svårt sjuka och döende patienter som är i behov av vård i livets slutskede. Vi arbetar speciellt med yngre patienter och barnfa-miljer.

• Psykiatriska kliniken har sjukvårdspersonal med psykiska problem och stressrelaterade tillstånd som främsta målgrupp.

• Inom sjukgymnastiken arbetar vi särskilt med att förebygga, undersöka och behandla funktionsstör-ningar som begränsar individens rörelseförmåga.

www.erstasjukhus.setfn 08-714 65 00

Om Ersta sjukhus

1�

14

Ekonomifakta 2005 2004

Externa intäkter 3�2 446 376 33�Interna intäkter 17 509 27 294Externa kostnader -67 304 -6� �25Personalkostnader -259 791 -255 200Interna kostnader -69 544 -77 293 Avskrivningar och internränta -5 724 -7 �03Dispositioner -5 90� -2 910Resultat -� 316 -� 399

Antal anställda 575 556

(inklusive interna transaktioner)

Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges

Prestationer 2005 2004

Somatisk sjukv. besök 44 53� 41 �99varav läkarbesök 32 �22 31 599 varav övriga besök 11 716 10 303

Operationer 4 301 4 426 varav slutenvård 2 264 2 4�9 varav öppenvård 2 037 1 937 Vårddagar 7 422 � 256

Rehabilitering Antal besök totalt 12 416 11 �97 varav läkarbesök 1 152 �31 varav övriga besök 11 264 11 066 Vårddagar 1� 527 19 4�1 Dagvårdsbesök 0 1 246

Psykiatrin Antal besök totalt 11 060 � 6�2 varav läkarbesök 5 30� 4 204 varav övriga besök 5 752 4 47� Vårddagar 5 970 6 40� Dagvårdsbesök 3 043 2 �35

Hospice Vårddagar 1� 321 17 542 varav avdelning 5 7�0 6 015 varav hemsjukvård SAH 12 541 11 527 Dagvårdsbesök 1) 311 732

Medicinsk service Undersökningar 24 515 22 3�� varav röntgen 14 450 12 911varav endoskopi 10 065 9 477

1) T.o.m juni 2005, sedan nedlagd

Ett annat viktigt beslut som tryggar sjuk-husets möjligheter att verka mer långsiktigt var att Stockholms läns landsting under årets sista månader beslutade att direktupphandla somatisk sjukvård, hospicevård och psykiatri. För sjukhuset innebär det kommande året tydligt fokus på att skapa en ekonomi i balans men också vårdutveckling.

14

1�

Cecilia Håkanson är kvalitetssamordnare på Ersta sjukhus. Sedan januari 2005 pågår ett arbete med att ta fram vårdprogram för alla diagnoser som behandlas på sjukhuset. I nationella och regionala vårdprogram anges bland annat vad som ska ingå i en utredning av en patients sjukdomsbild, tydliga kriterier för diagnosen och vilka behandlingar som är lämpligast. - Vi vill komplettera de nationella och regionala vårdprogrammen med mer hand-fasta och konkreta anvisningar som är anpassade till vår verksamhet, säger Cecilia Håkanson. Vi vill att vårdprogrammen ska

fungera som arbetsredskap för vårdpersonalen. Ett av Ersta sjukhus mer omfattande vård-progam kallas ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) och beskriver vad som ska hända tiden före, under och efter operation av tjocktarms- och ändtarmscancer. ERAS, liksom de andra vårdprogrammen, är evi-densbaserade, det vill säga bygger på aktuell forskning. Allt ingår från narkosbedömning till vad som ska göras när patienten skrivs ut från sjukhuset. - Tack vare ERAS återhämtar sig patienter-na mycket fortare och vårdtiderna har blivit kortare.

- Att Ersta sjukhus blir närsjukvårdscen-trum på Södermalm från och med våren 2006 ser vi som något väldigt positivt. Vi vill ju att patienterna ska kunna göra ”hela sin resa” hos oss, säger Cecilia Håkanson.

- Vårdprogrammen ska också fungera som arbetsredskap för vårdpersonalen, säger Cecilia Håkansson. Här samtalar hon med Henry Nyhlin, chefläkare vid Ersta sjukhus.

Bättre och säkrare vård

Genom ett sammanhållet socialt och diakonalt arbete för männi-skor i alla åldrar ska Ersta diakonis sociala verksamhet utveckla, pröva och sprida metoder och arbetssätt så att människors levnadssätt och livskvalitet kan förändras.

Nya verksamheter startades och befintliga konsoliderades eller utvidgades under 2005. Men åtgärder fick också sättas in för att öka efterfrågan på platser. Under andra halvan av 2005 märktes därför en tydlig förbättring av beläggningsgraden både inom Ersta diakonis äldreomsorg och på behandlingshemmen. Med starten av Erstabacken, som invigdes i mars 2005, nådde Ersta diakoni ett efter-längtat mål; att få möjlighet att överbrygga klyftan mellan sjukvård och socialt arbete. På Erstabacken får svårt sjuka människor utan bostad vård, boende och socialt stöd. För Ersta Vändpunkten inriktades arbetet på att skapa förutsättningar för ytterligare expansion när det gäller antalet grupper, typ av grupper och pedagogisk modell. Här finns ett stort behov – väntelistan till grupperna ligger ständigt runt 300 personer. Äldreomsorgen är ett viktigt utveck-lingsområde för Ersta diakoni. För att driva arbetet framåt och möta behoven om fem till tio år, gjordes en kartläggning av framtida äldreomsorgsbehov i Stockholm under 2005 av Stiftelsen Äldrecentrum. Rapporten, som lades fram i maj för Ersta diakonis styrelse, resulterade i beslut om en offensiv satsning på

Ersta diakonis äldreomsorg under de kommande åren. Ersta diakoni hemtjänst startades under 2004 och fick ordentlig fart under 2005. Verksamheten drevs inledningsvis i liten skala. Förtroendet för tjänsterna ökade dock stadigt. Vid 2005 års början var antalet utförda timmar 781 och vid årets slut 1814 timmar per månad.

För Ersta flickhem med Marsta gård och Lännahemmet var beläggningssiffrorna låga i början av året. En kartläggning visade att allt fler kommuner av kostnadsskäl undviker långvariga placeringar till förmån för alter-nativa behandlingsformer. För att möta kom-munernas behov breddades Lännahemmets inriktning till att omfatta även traumatise-rade tonårsflickor som inte nödvändigtvis har utsatts för sexuella övergrepp.

Också Ersta härbärge hade periodvis pro-blem med beläggningen. Orsaken är vanligen att kommunerna anser dygnspriset för högt i relation till andra alternativ. Skillnaden i pris beror framför allt på att Ersta härbärge har utbildad personal dygnet runt. För att fler kvinnor ska få hjälp och också stanna längre inleddes en undersökning om vad som skulle ske om priset till kommunerna sänktes

väsentligt. Mellanskillnaden ska täckas genom gåvor och donationer. Förutom Erstabacken, som finansieras gemensamt av Stockholms stad och Stockholms läns landsting, har de sociala enheterna ingen garanterad finansiering. Ersta härbärge och Ersta flickhem är beroende av att kommuner gör så kallade placeringar av kvinnor respektive flickor. Äldre- boendet har ett ramavtal med Stockholms stad fram till 30 juni 2006. Ett sådant avtal gör det möjligt för

stadsdelarna i Stockholm att köpa plats för de personer som beviljats biståndsbeslut. Även Ersta diakoni hemtjänst har avtal med Stockholms stad till och med 2006. Till Ersta Vändpunkten har sedan år 1999 Stockholms stad gett ett verksamhetsbidrag, vilket motsvarar ca 20 procent av verksamhetens kostnader. Gåvor och donationer har därför stor betydelse för att kvaliteten i Ersta diako-nis sociala arbete ska kunna garanteras.

Social verksamhet

1�

Äldreomsorgen omfattar hemtjänst, dagverksamhet för personer med demenshandikapp och särskilt boende för äldre på Mariahemmet och Villa Cederschiöld.

Antalet boende: 71 (57,7) Yngst: 71 (75) årÄldst: 104 (103) årMedianålder: 92 (93) årAntal personer under �0 år: � (5)

Ersta härbärge är ett skyddat boende medpersonal dygnet runt för kvinnor med barnsom utsatts för våld eller hot. Ersta härbärgehar plats för fem kvinnor och deras barn.

Antal boende under året: 3� (41) kvinnor3� (34) barnGenomsnittstid för boendet: 32 (33) dagarAntal nationaliteter: 13 (14)

Ersta Vändpunkten erbjuder pedagogisktinriktade grupper som syftar till att gestöd och kunskaper till anhöriga om huralkohol- och drogberoende påverkar bådeindivid och familj och andra närstående.

Antal grupper: 16 (14)Antal deltagare: 191 (193)Stödsamtal: 110 (150)

Ersta flickhem består av två behandlingshem,Lännahemmet med 6 platser ochMarsta gård med 5 platser. Här erbjuds behandling för flickor som till följd av sexuella övergrepp eller andra kränkningar fått allvarliga psykosociala problem.

Lännahemmet: 3,4 (2,9) flickorMarsta gård: 4,1 (4,0) flickor

Erstabacken är ett medicinskt stödboende för svårt sjuka hemlösa personer. Antal platser: �

Om social verksamhet(siffror inom parentes är föregående års)


Externa intäkter 73 363 62 940Interna intäkter 2 317 3 05�Externa kostnader -10 737 -9 145Personalkostnader -61 200 -53 057Interna kostnader -9 �35 -10 262Avskrivningar och internränta -220 -240Dispositioner 0 797Resultat -6 312 -5 909 Antal anställda 137 129 (Inkl. interna transaktioner)Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

1�

Ersta Sköndal högskola, som ägs gemensamt av Ersta diakoni och stiftel-sen Stora Sköndal, ska vara en öppen akademisk mötesplats för utbild-ning och forskning inom diakoni, etik, kyrkomusik, socialt arbete, det civila samhället och dess or-ganisationer, teologi och vårdvetenskap.

Genom sin undervisning vill högskolan stimulera till dialog i centrala tros- och livsåskådnings-frågor. Högskolans institutioner är fördelade på två campus med tillsammans cirka 1000 studenter. Under 2005 har fokus legat på att omvandla Ersta Sköndal hög-skola till en egen juridisk person. I januari tillträdde en ny rektor och en oberoende utredning tillsattes med uppdrag att föreslå

en lämplig organisationsform. I slutet av året fattades beslut om att ett ak-tiebolag skulle bildas per den 1 januari 2006. Utbildningarna vid Ersta Sköndal högskola ger arbete. En rapport från Högskoleverket 2005 visade att 96 procent av de utexami-nerade vid högskolan hade etablerat sig på

arbetsmarknaden ett år efter avslutad utbild-ning, vilket är den högsta siffran i landet. Sökandetrycket till utbildningarna är också stort i en jämförelse över landet. Under hösten redovisades på regeringens uppdrag den tredje befolkningsstudien sedan 1992 om svenskens ideella engagemang. Studien visar att engagemanget är oförändrat starkt och att anhöriga står för omvårdnaden av sina närstående i högre utsträckning än någonsin tidigare. En nysatsning utifrån Hamiltonfondens donation till vårdetisk forskning gjordes under året. Ett årligen återkommande Hamilton-seminarium inrättades, där det senaste inom vårdetisk forskning i Sverige presenterades. Samtidigt instiftades ett stipendium för bästa vårdetiska uppsats. Ambitionen är att arrang-emanget ska bli en uppskattad mötesplats för vårdetik i den svenska forskarvärlden. Högskolans utbildningsplatser finansieras genom anslag från utbildningsdepartementet. Ersta Sköndal högskola bedriver också upp-dragsutbildningar av olika slag. Under 2005 gavs till exempel en handledarutbildning för socialsekreterare med inriktning på arbete med kontaktfamiljer, en utbildning i att möta sorg, och en om stressrelaterad ohälsa. För forskningen saknas statligt garanterad, grundläggande finansiering. Anslag för olika forskningsprojekt söks därför i konkurrens med andra forskare från både privata och offentliga finansiärer. Högskolan utför också relativt omfattande utvärderingsuppdrag för kommuner och ideella organisationer.

Ersta Sköndal högskola

1�

Campus ErstaSjuksköterskeexamen 120 pKandidatexamen i omvårdnad 120 pMagisterexamen i vårdvetenskap 40 pSpecialistsjuksköterskeexamen i psykiatri 40 pHögskolexamen i teologi �0 pKaritativ profilutbildning (diakoniutbildning påuppdrag av Svenska kyrkan) 40 p

Campus SköndalSocionomexamen 160 pMagisterexamen i socialt arbete 40 pHögskoleexamen i kyrkomusik �0 pKandidatexamen i kyrkomusik 120 p

Samordnat 4-årigt socionom- och sjuksköterskepro-gram med inriktning mot äldreomsorg 160 p som leder till socionomexamen respektive leg sjuksköterska med specialistexamen inom vård av äldre.

ForskningTvå forskningsavdelningar i vårdvetenskap(campus Ersta) respektive socialt arbete(campus Sköndal). 5 professorer, 6 docenter samt ett 20-taldoktorander inskrivna vid olika institutionerpå Stockholms universitet, Karolinska institutet,Örebro universitet, Lunds universitetoch Uppsala universitet.

Profiler:• Det civila samhället och dess organisationer• Utvärderingsforskning och praktiknära

forskning i vård och socialt arbete• Vårdetik, vårdvetenskaplig livsåskådningsforskning

och etik för socialt arbete• Psykiskt funktionshinder och sociala/psykiatriska

stödformer• Vård i livets slutskede – Hospice-verksamhet

Om Ersta Sköndal högskola

Jan-Håkan Hansson, som är rektor för Ersta Sköndal högskola sedan januari 2005, arbetar för att högskolan ska få samma ekonomiska villkor för forskningen som andra högskolor i landet.

Ekonomifakta Campus Ersta 2005 2004

Externa intäkter 4� 944 49 501Interna intäkter 6 �45 6 000Externa kostnader -12 175 -12 576Personalkostnader -30 191 -31 0�2Interna kostnader -15 71� -15 63�Avskrivningar och internränta -621 -626Dispositioner -9 4Resultat -2 925 -4 414 Antal anställda 5� 61 (Inkl. interna transaktioner)Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

1�

- En kyrka ska vara en andning och en rytm i människors vardag. Där-för har vi morgonbön varje dag, högmässa på söndagar, veckomäs-sa på onsdagar och middagsbön på fredagar. Alla som arbetar inom Ersta diakoni, människor som bor runtomkring och besökare ska veta att kyrkan alltid är öppen, säger Mikael Halldin.

Mikael Halldins titel är av hävd ”kyrk- syster”, eftersom det alltid varit kvinnor som haft tjänsten. - Men jag kallar mig helt enkelt diakon, berättar Mikael Halldin. Han finns på plats och ordnar med det praktiska vid sammankomster i kyrkan. Till hans uppgifter hör också att medverka litur-giskt i gudstjänster och förrättningar. Ofta är det han som leder morgonbönen. Men alla de andra i arbetslaget, som består av prästen, diakonkårens ledare och två organister medverkar regelbundet liksom och en rad frivilliga och studenter vid diakonutbild-ningen. Andra präster inom Ersta diakoni, till exempel direktor, sjukhusets präst och de som

undervisar på högskolan, håller gudstjänster och förrättar dop, vigslar och begravningar. - Vi i kyrkan vill precis som alla andra här på Ersta diakoni fånga det nya och vara fram-åtsyftande, säger diakonen Mikael Halldin. Förutom de återkommande arrangemangen hölls flera viktiga sammankomster i kyrkan:

• En stor diakonikonferens med namnkun-niga forskare hölls i februari. Diakoner från församlingar, organisationer, högskolor och från de andra diakonutbildningarna i Härnösand och Göteborg samlades.

• I kyrkan hölls två sjuksköterskeavslutningar under året. En klass diakonistudenter firade sändningsmässa innan de spred sig till olika stift i landet.

• Lunchmusiken i Ersta kyrka har blivit allt mer välbesökt under hösten.

• Flodvågskatastrofen i Thailand på annandag jul 2004 avsatte spår i verksamheten under året. Många kom till kyrkan för gemenskap och tröst. Både halvårs- och helårsminnet av tsunamin uppmärksammades.

Ersta kyrka

2005 2004

Högmässor 52 57Totalt antal deltagare 22�5 264�

Onsdagsmässor 50 52Totalt antal deltagare 1211 1137

Begravningar 44 39Vigslar 9 19Dop � 10Konserter 52 30

Övriga gudstjänster, mässor och andakter samlade ytterligare 6829 personer till kyrkan.

20

Mikael Halldin kom till Ersta kyrka på heltid i juni 2005, direkt efter sin diakonutbildning.

OblatbagerietUnder året har drygt 2,2 miljoner oblater tillverkats vid Ersta oblatbageri. Arbetet har utförts hantverksmässigt av 2,5 anställda och 11 volontärer. Överskottet går till Ersta diakonis sociala verksamheter. Ersta oblatbageri är det största i landet och försörjer merparten av församlingarna med oblater, även Svenska kyrkan i utlandet. Fler och fler beställer den glutenfria sorten, som numera utgör nästan 80 procent av hela tillverkningen.

Klippska klubben 25 årFrimärksavdelningen har funnits i mer än 100 år och är en välkänd institution med stort kontaktnät bland filatelister. Frimärken som skänks av privatpersoner och företag säljs vidare och blir ett bidrag till Ersta diakonis verksamhet. I november 2005 firade ”klippska klubben”, som är filatelister med stor kunskap och erfarenhet, sitt 25-årsjubileum och ordnade en särskild försäljning som gav 26 000 kronor.

Ersta museum Ersta museum speglar sjuksköterskornas och diakonernas första historia. Museet är inte öppet dagligen, men grupper är välkomna efter bokning genom Ersta konferens & hotell. Vårdskolor och konfirmandgrupper är en stor besöksgrupp, liksom konferensgäster.

21

Diakonkåren är en gemenskap för diakoner, grundad i den kristna tron och kallelsen. Den ska vara till stöd i tjänsten och till vidare fördjupning i uppdraget som diakon. Ersta diakonkår hade vid slutet av året 534 medlemmar.

- Diakonins uppgift är att skapa förutsätt-ningar för varje enskild människa som söker sig till oss att ta tillvara sina egna inneboende resurser, säger Margareta Hardenfalk, ledare för diakonkåren. Vi har ett stort kontaktnät genom våra kretsar över hela landet. Kontakterna mellan diakonin i de nordiska länderna har utvecklats under året. Det är ett värdefullt erfarenhetsutbyte, tycker Margareta Hardenfalk, eftersom länderna har kommit olika långt i sin modernisering på diakoni-institutionerna. Under året har kårens organisation diskute-rats. I mars antogs nya reviderade grundregler och ett treårigt samverkansavtal slöts mellan diakonkåren och Ersta diakoni. Vinterkursen, en diakonal fortbildning den 9-11 mars hade rubriken ”En evig försoning” och samlade ett stort antal deltagare. Vartannat år arrangerar diakonkåren försäljning av gåvor från medlemmarna, till exempel handarbeten som de själva tillverkat. Den inbringade 2005 cirka 80 000 kronor. Försäljningen av hemstöpta ljus bidrog under året med cirka 34 000 kronor.

Diakonipenningen, medlemmarnas årliga kåravgift, används för att stödja någon av Ersta diakonis sociala verksamheter. År 2005 blev summan 67 000 kronor.

Julkrubban i Ersta kyrka firade 100-årsjubileum 2005. Utöver gudstjänstbesökarna kom cirka 1 500 personer för att se och glädja sig åt den första julkrubban i Sverige.

- Genom regelbundna personliga kontakter, till exempel kretssamlingar eller genom telefonsamtal och rundbrev, håller jag kontakten med diakonkårens medlemmar, berättar Margareta Hardenfalk.

Ersta diakonkår

22

Ersta fastigheters uppdrag är att stödja verksamhe-terna inom Ersta diakoni med lokaler, konferens-möjligheter och fastighets-nära tjänster, som IT och telefoni. Uppdraget är ock-så att utveckla och förvalta Ersta diakonis fastigheter så att resurserna används på bästa sätt. Fastighetsbeståndet består av cirka 75 000 kvm. Det finns 240 lägenheter och 4 425 kvm lokaler som hyrs ut externt. Inför 2005 fick Ersta fastigheter i uppdrag att samordna miljö- och säkerhetsfrågorna inom Ersta diakoni. Rutiner för hur man ska agera vid t.ex. brand, strömavbrott, stilla-stående hiss, krånglande datorer o.s.v. har uppdaterats och dokumenterats. I februari anställdes en säkerhets- och miljösamordnare, Faiza Essa. Hon har skapat rutiner och upprättat ett miljöledningssystem - i första hand för sjukhuset, berättar Anette Sand, chef för Ersta fastigheter. - Vi började med sjukhuset, eftersom kraven från landstinget är mycket höga, säger Anette Sand. Efter noggrann miljöanalys prioriterades åtgärder när det gäller miljöfarliga utsläpp som alstras av tvätt- och mattransporterna till och från sjukhuset, övergång till mer miljö-vänliga mediciner och andra kemikalier och för att öka andelen återvinningsbart förbruk-

ningsmaterial. Till exempel är engångshand-skar av vinyl ett besvärligt miljöproblem.Faiza Essa tycker att arbetet kommit en bra bit på väg. – Sjukhuset har satt upp övergripande miljömål och antagit en miljöpolicy. På varje avdelning har ett miljöombud utsetts, berättar Faiza Essa. Ersta konferens och hotell har också för-stärkt sitt miljöarbete under året, vilket lett till miljödiplomering. Att ställa krav på leverantörernas miljö-arbete är en självklar del i Ersta diakonis miljöarbete. Förbrukningen av olja, vatten och el och hur avfallshanteringen organiseras har stor betydelse för miljön. - Det vi gjorde under 2005 som kanske har störst betydelse för miljön, är att vi gick över från eldningsolja till rapsolja. Det blir bil-ligare, men framför allt är rapsoljans påverkan på miljön mycket mindre, säger Anette Sand.

Ersta konferens & hotell erbjuder konferensmiljö och hotellboende utöver det vanliga i en unik historisk miljö och med fantastisk vy över Stockholm.

2005 2004

Konferensbesökare 26 422 24 �14Bokade konferenser 1 221 1 177Hotellnätter 3 7�0 3 012

Ersta konferens & hotellKonferensrum: för 2 - 160 personer.Hotell: 22 enkel- och dubbelrum

- Vi har bildat en grupp som träffas regelbundet för att diskutera de övergripande miljöfrågorna, berättar Faiza Essa.

Ersta fastigheter


Externa intäkter 31 677 31 253Interna intäkter 64 530 59 944Externa kostnader -41 602 -35 79�Personalkostnader -16 003 -21 742Interna kostnader -12 205 -9 �64Avskrivningar och internränta -21 05� -22 945Dispositioner 0 –Resultat 5 339 �4� Antal anställda 39 45 (Inkl. interna transaktioner) Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

232�

Personalarbetet har under 2005 inriktats på att följa upp och komplettera Ersta diakonis arbetsmiljöpolicy. Dessutom har riktlinjer för arbete kring alkohol, kränkande särbehandling och hot och våld antagits. Arbetet med att minska ohälsa och sjukskrivningar har fortsatt under året genom samarbetet med egna kontaktpersoner inom Försäkringskassan och företagshälsovården. För att ge alla medarbetare möjlighet att förbättra sin hälsa införde Ersta diakoni under året subventioner för friskvårdsaktiviteter. Under året inleddes ett utbildningsprogram för att ge alla medarbetare grundläggande kompetens inom data och IT. Ett intranät – InErsta – infördes under hösten och kommer att vidareutvecklas under 2006.

Våra medarbetare

2005 2004

Antal anställda personer: �45 �21Varav kvinnor 71� 700

Personalförändringar under året (Tillsvidareanställda): nyanställda 92 70slutat 91 117

Medelålder: 46,7 år 46,5 år

Medianlön per månad:Kvinnor 23 000 kr 22 4�� krMän 27 900 kr 26 760 kr

Sjukdagar per anställd: 41,50 39,�3Kvinnor 44,56 42,14Män 24,6� 26,7�Sjukkostnader: 3,79 mnkr 3,� mnkrKönsfördelning:Styrelse 6 kvinnor, 6 män 7 kvinnor, 9 män (12 fr.o.m 2005) Ledningsgruppen 4 kvinnor, 2 män 6 kvinnor, 2 män (2 vakanser 2005) Chefer 50 kvinnor, 14 män 49 kvinnor, 17 män

Anna Andersdotter och Sanna Möller är båda socionomer och enhetschefer

inom hemtjänsten.

Ersta diakonis medarbetare ska utvecklas både i sin yrkesroll och som individer. Personalidé

24

Sedan november 2005 är Hans Lindgren chef för röntgenkliniken på Ersta sjukhus. Han kommer närmast från landstingsdrivna Norrtälje sjukhus, men har också erfarenhet av privat verksamhet. – Jag tycker det finns fördelar med privat drift, som här på Ersta sjukhus, säger Hans Lindgren, eftersom det ofta ger ett utrymme att agera snabbare. Som röntgenläkare vill jag vara ”allätare”, men jag är mycket intresserad av den inrikt-ning på mag- och tarmsjukdomar som är en av Ersta sjukhus specialistkompetenser. En annan sak som lockade mig är det goda namn som Ersta diakoni har bland många som jag kommer i kontakt med genom mitt yrke. Den process som inletts mot ett när-sjukvårdscentrum på Södermalm upplever jag som mycket stimulerande.

Hans Lindgren, chef för röntgenkliniken vid Ersta sjukhus.

Hans Lindgren, Ersta sjukhus Röntgenkliniken

Ersta diakoni hemtjänst startades för två år sedan. Inom äldreomsorgen i Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning, som är hemtjänstens etableringsområde, finns numera ”kundval”. Det innebär att man själv får välja vem som ska utföra hemtjänsten. - I stadsdelen finns 28 utförare av hem-tjänst säger Sanna Möller. Vår fördel är att vi har vår bas på Södermalm. Dessutom har

Ersta diakoni gott rykte, så många äldre personer väljer just oss. Samtidigt är det förpliktigande, eftersom alla vi inom Ersta diakoni ska vara bäst. Vi söker hela tiden efter nya bättre metoder. - Att vara med och utveckla metoderna så att de kan komma alla äldre personer till gagn, det är drivkraften för mig, säger Anna Andersdotter. Här har vi snabbare besluts-

gång jämfört med kommunal verksamhet, men därmed ligger också större ansvar på var och en. Det betyder att man som anställd kan göra skillnad.

Anna Andersdotter och Sanna Möller, Ersta diakoni hemtjänst

2�

26

- Varje verksamhet i sig innehåller möjligheter till utveckling, säger Kristina Telerud, som har lång erfarenhet av att arbeta med sociala frågor, senast som socialchef inom Ersta diakoni. Nu har hon som ansvarsområde att utreda möjligheter till utveckling av nya verksamheter. Ett helt nytt projekt som har vuxit fram under året är ”Alzheimers café”. Det är en träffpunkt för yngre personer med Alzheimers sjukdom och deras anhöriga.

Verksamheten kommer att erbjuda fö-reläsningar av intresse för besökarna och kulturella inslag.- Förhoppningsvis kommer cafémiljön att underlätta sociala kontakter mellan människor. Vår målsättning är att kunna starta hösten 2006, berättar Kristina Telerud. Ett annat område med stor potential för utveckling är att använda Ersta Vänd-punktens pedagogik för andra grupper

än missbrukare och deras anhöriga. Till exempel barn till psykiskt sjuka och svårt cancersjuka eller vuxna som har föräldrar med demenshandikapp som de inte förstår. Kristina Telerud har också drömmar om att mer arbete i framtiden ska göras över gränserna mellan vård och omsorg, och i nära samarbete med forskare, i centrumbild-ningar. - Här har Ersta diakoni en särskild möjlighet att bidra, säger Kristina Telerud.

Ersta diakoni ska se, identifiera och arbeta för och med människor vilkas livserfarenhet och människovärde är hotade.Vision

Ersta diakoni ska utifrån en kristen humanistisk grundsyn vara en diakonal mötesplats som utan vinstintresse bedriver modellskapande hälso- och sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning. Ersta diakoni ska kännetecknas av diakonalt engagemang, etisk medvetenhet, professionalitet och öppenhet för kulturell mångfald.Verksamhetsidé

Att göra mer

2�

Ersta diakoni har alltid trott att det finns en plan med varje människas liv. Att varje män-niska är önskad just därför att hon existerar. Denna tro kommer ur den kristna människo-synen och är ett omistligt värde för vår fram-tid. I en tid där stora förändringar är att vänta är det viktigt att komma ihåg att människan alltid måste sättas i centrum. Utifrån vår vision och mission är det dessutom väsent-ligt att i första rummet ställa den människa som på olika sätt hamnar utanför trygghet, gemenskap och värdigt liv. Vi vill genom vårt arbete synliggöra för dem vi möter, precis som duvan gjorde för Noa i Gamla Testamentet, att det alltid finns ett hopp om liv.

De närmaste åren kommer vår framtid att avgöras av vår egen förmåga till anpassning, vilja att pröva nya vägar och ta oss an nya utmaningar. Politiken kommer med stor sannolikhet att förändras. Från att ha varit en marginalanteckning långt ner på den politiska agendan kommer non-profitorga-nisationer och ideellt engagemang bli både rumsrent och högt prioriterat i många nya sammanhang. Konkurrensen mellan olika vård- och omsorgsgivare kommer att öka i takt med att denna del av Välfärdssverige blir större och fler aktörer dyker upp. Vi behöver öva oss i ödmjukhet inför de nya och snabbfotade

konkurrenter som kommer att se dagens ljus, men vår ambition är också att ta en större del av ansvaret för vård och omsorg i Sverige. En tätare sammanhållning mellan olika non-profitorganisationer både nationellt och internationellt är nödvändigt. Ännu mer fokus på fundraising, kommunikation och opinionsbildning kommer att vara en själv-klarhet liksom ett systematiskt arbete med volontärer. Framtiden är både osäker och svår men med de förändringar som går att skönja i samtiden kommer den säkerligen att vara oändligt spännande och utmanande.

En blick framåt

2�

Styrelsen och direktorn för Ersta diakonisällskap får härmed avge sin årsredovisning för år 2005.

InledningErsta diakonisällskap är en ideell förening som har till ändamål att driva verksamhet inom vård, omsorg, utbildning och forskning. Föreningen har verkat sedan år 1851. Professionellt driven sjukvård och socialt arbete tillsammans med en högskola ger Ersta diakonisällskap unika förutsättningar att verka både inom och utom välfärdssystemet. Ersta diakonis verksamheter finansieras huvudsakligen genom avtal med staten, landsting, kommuner och kyrkan. Gåvor och bidrag är ett värdefullt stöd som kommer att få allt större betydelse. De eventuella överskott som uppstår går tillbaka till verksamheten för utveckling av den egna verksamheten i form av vård, omsorg, utbildning och forskning. Under år 2005 har den negativa resultat- trenden vänts och för första gången på många år visar sällskapet ett positivt resultat. Vinsten uppgår till 2 mnkr på en total omsättning på 566 mnkr. Förklaringen står dock framför allt att finna i att finans-förvaltningen har gett ett mycket positivt tillskott medan flera av kärnverksamheterna fortfarande går med underskott.

Ekonomin under året som gått Frågan om ekonomisk stabilitet parallellt med en utvidgning av verksamheten för att öka intäkterna har präglat ledningens arbete under året. Under 2005 inleddes en expansion av kärnverksamheterna, framför allt inom sjukhuset, enligt den strategi som styrelsen tidigare beslutat om för de närmaste åren. Utvidgningen kommer fortsatt att kräva såväl investeringskapital, som fokuserat ledarskap i form av styrning, kontroll, utvärdering och uppföljning. I syfte att öka intäkterna för sjukhuset och ge möjlighet för idéburen vård att växa, deltog Ersta diakonisällskap i ett antal upphandlingar inom Stockholms läns landsting. Bland annat lades anbud på delar av somatisk specialistvård; Kirurgisk specialistvård samt Specialistmottag-ning i närsjukvård Södermalm. Ersta sjukhus vann upphandlingen av dessa båda objekt, vilka omfattar 8 mnkr respektive 25 mnkr. Sjukhusets resultat, - 8,3 mnkr, förklaras i huvudsak genom för låg produktion och för stort antal slutenvårdsplatser samt ofinansierade forskningskostnader på Magtarmcentrum (MTC). Överproduktion utan kompensation från Stockholms läns landsting på Hospicekliniken och den Psykiatriska kliniken har medfört förluster på 3,4 mnkr. I mars startade Erstabacken, vård och boende för svårt sjuka hem-lösa personer, ett uppdrag som Ersta diakoni fått av Stockholms läns landsting och Stockholms stad i samverkan. Här samverkar sjukvården och den sociala verksamheten. Avtalet garanterar finansieringen även om beläggningen inte skulle vara jämn över tiden.Den sociala verksamheten har haft ekonomiska problem även under

detta år bland annat beroende på låg beläggning på Ersta flickhem, Ersta härbärge och Mariahemmet. Genom utökning av verksamhets-inriktningen för Lännahemmet, som bättre motsvarar de placerande kommunernas behov uppnåddes viss förbättring. För härbärget ledde den låga beläggningen till en diskussion om förändrad prissättning för kommande år som utgår från att verksamheten måste gåvofinansieras, liksom Ersta Vändpunkten. På Mariahemmet finns ett inneboende strukturellt problem då sjukhemsplatser och ålderdomshemsplatser blandas i samma lokaler vilket innebär att bemanning måste ske utifrån sjukhemsplatsbehoven men ersättningen är differentierad. Det skapar ett behov av översyn av bemanning och organisation. Hemtjänsten fortsätter sin utvidgning och många gamla efterfrågar Ersta diakoni som sin leverantör. En ny viktig satsning under året var starten av Referenspunkt Ersta med uppgift att ordna samtalsgrupper för människor som drabbats av trauman, som flodvågskatastrofen i Thailand i slutet av 2004. Ett över-gripande uppdrag för Referenspunkt Ersta är att förstärka den psyko-sociala katastrofberedskapen i landet och skapa en enhetlig nationell utbildning. Verksamheten finansieras genom Allmänna Arvsfonden. Vid Ersta Sköndal högskola präglades året av arbetet med att finna en organisationsform som bättre skulle passa verksamheten. I slutet av året beslutades att högskolan skulle omvandlas till ett aktiebolag och verksamheten överföras per den 1 januari 2006. Resultatet är fort-farande negativt men ansträngningar under året för att förbättra den ekonomiska situationen har lett till att det är ett mindre underskott än tidigare år. Fastighetsavdelningen arbetade fortsatt med kostnadsbesparingar och rationaliseringar. Inför 2005 fick avdelningen uppdraget att starta ett genomgripande miljöarbete inom Ersta diakoni. Under första året prioriterades verksamheten på sjukhuset, för att väl förbereda förväntade krav om miljöcertifiering från Stockholms läns landsting. Övergång till mer miljövänlig och billigare energislag betydde mycket för driftskostnaderna under året. Under året inleddes också den satsning på förstärkning av kommu-nikation och insamlingsverksamhet som styrelsen angett som ett viktigt medel för att stärka verksamheterna ekonomiskt. Fokus har legat på att skapa en bas för kommunikation, extern såväl som intern. Insamling av gåvor har intensifierats och strukturerats för att på sikt generera större ekonomiska tillskott. Styrelsen har under året, genom sin kapitalplaceringskommitté, valt att vara mer aktiv än tidigare på de finansiella marknaderna. För att generera högre avkastning utan att förändra risknivån nämnvärt har en övergång skett till mer aktierelaterade värdepapper. Portföljens värde uppgår till 497 mnkr och avkastningen har varit 6,4% under året. Styrelsens placeringsstrategi för värdepappersportföljen innebär även

Förvaltningsberättelse

2�

fortsatt att placeringarna ska ske till låg risk med en hög direktavkastning. Resultatet är positivt på verksamhetsresultatnivå men justerat för erhållna gåvor är verksamhetsresultatet negativt även år 2005, och har endast förbättrats med 3 mnkr jämfört med år 2004 då verksamhets-resultatet uppgick till - 9 mnkr.

Styrelsens arbetsformerStyrelsen har sammanträtt 9 gånger under året. En av de stora frågorna under året har varit arbetet med Ersta Sköndal högskolas organisations-form. Ett särskilt fokus har legat på att stödja sjukhuset och möjlig-heterna till expansion. Andra viktiga frågor har varit en strategi för utvecklingen av äldreomsorgen inom Ersta diakoni och ombyggnatio-ner av gamla matsalen i berget under administrationsbyggnaden.

Medlemmar i sällskapetAntalet medlemmar i Ersta diakoni var vid årsskiftet 2005/2006 966 (992), varav 534 (454) diakonissor/diakoner.

Förvaltade stiftelserNedan redovisas det egna kapitalet i de av Ersta diakonisällskap förvaltade stiftelserna per bokslutstillfälle. Stiftelserna har egen årsredovisning och revisionsberättelse.

Stiftelsen Friherinnan Maria Rappe 555 Stiftelsen Brita Afzelius 1 7�6Stiftelsen Eleonora von Höpken 926Stiftelsen Sten H Bertheaus gåvofond 459Stiftelsen Sjukhusets frisängsfond �5�Stiftelsen Sjukhemmets frisängsfond 5�3Stiftelsen Emil, Frida och Stina Hultstrands fond 2 219Stiftelsen Annie och Fritz Tjus donationsfond II 4 360Anna Wikströms Stiftelse 1 6�4Stiftelsen Hemmets Fristad 292Henrietta Cannings Stiftelse �7Margaretha Hamilton af Hagebys Fond 3 �52Nödhjälpskassan i Stockholm Samfond 4� 411Stiftelsen Bethelhemmet 2 149

Summa 68 221

Stiftelser som förvaltas av bank men vars avkastning tillfaller Ersta diakonisällskap:

Stiftelsen Adolf och Gurli Johnssons fond för Ersta diakonisällskap 2 100Linnea Carlssons Stiftelse 26 673

Summa 28 773

2�

Flerårsöversikt 2005 2004 2003 2002 2001

Nettoomsättning 4�9 7�0 471 737 466 551 43� 771 441 967Gåvor och bidrag, exkl. statsbidrag till högskolan 36 �39 20 669 1� 034 23 133 10 9�7Personalkostnader 392 647 3�6 744 377 313 370 �46 3�3 060Årets resultat 2 295 -5 567 -7 331 -53 441 -60 046Likvida medel 6 771 3 751 1 13� 5 065 13 340

Ekonomisk sammanfattning(siffror inom parentes avser år 2004. Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.)

Sammanfattning av 2005 års resultat- och balansräkning.Omsättning och nettoresultat per verksamhetsområde framgår av not 2. Som framgår av resultaträkningen uppgick Erstas diakonis intäkter till 566 mnkr (530). Av dessa utgjorde 18,0 mnkr (3,8) gåvor och bidrag inkl medlemsavgifter i diakonisällskapet. Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar och jämförelsestörande

poster uppgick till 540 mnkr (519). Efter avskrivningar och finansiella poster redovisas ett överskott på 18,8 mnkr (-3,1). Värdepappers- portföljen har framförallt varit placerad i räntebärande värdepapper men under året har en hel del aktierelaterade placeringar förekommit. Som framgår av balansräkningen uppgick Erstas diakonis omslut-ning per 31 december 2005 till 817 mnkr (790). Det egna kapitalet uppgår till 416 mnkr (398).

�0

Resultaträkningar Not 2005 2004

Verksamhetens intäkter Årsavgifter 300 26�Kollekter, testamentsmedel och gåvor 17 666 3 4�4Erhållna bidrag 1 5� 401 54 427Nettoomsättning 2 4�9 7�0 471 737Övriga rörelseintäkter 22 -

Summa verksamhetens intäkter 566 169 529 916

Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader -147 619 -132 427Personalkostnader 3 -392 647 -3�6 744Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar 6,7 -17 774 -19 799Övriga rörelsekostnader - -45

Summa verksamhetens kostnader -55� 040 -539 015

Verksamhetsresultat � 129 -9 099 Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar 4 � 365 �1�Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 12 616 15 412Räntekostnader och liknande resultatposter -10 305 -10 207

Summa resultat från finansiella investeringar 10 676 6 023

Årets resultat före dispositioner 1� �05 -3 076 Resultatdispositioner Utnyttjande av fonder och ändamålsbestämda medel från tidigare år 15 1 750 2 �75Reservering av fonder och ändamålsbestämda medel till kommande år 15 -1� 260 -5 366

-16 510 -2 491

ÅRETS RESULTAT 2 295 -5 567

Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

�1

BalansräkningarTillgångar Not 2005 2004

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 6 223 292 224 442Inventarier 7 13 526 11 309Pågående nyanläggningar och förskott � 6 350 341

243 16� 236 092 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 9 500 -Andra aktier och andelar 10 459 625 452 627Övriga långfristiga fordringar 11 4 000 4 �00

464 125 457 427

Summa anläggningstillgångar 707 293 693 519 Omsättningstillgångar Varulager Handelsvaror 1�7 230

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 76 �61 73 140Övriga fordringar 14 295 � 117

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 11 560 10 762

102 716 92 019 Kassa och bank 6 771 3 751

Summa omsättningstillgångar 109 674 96 000

SUMMA TILLGÅNGAR 816 967 789 519

�2

Eget kapital och skulder not 2005 2004

Eget kapital 15 Bundet eget kapital Förvaltade fonder 3 916 3 907Kapitalbehållning 200 000 200 000

203 916 203 907Fritt eget kapital Egna disponibla fonder 30 369 29 206Ändamålsbestämda medel 24 620 9 2�2Balanserade vinstmedel 154 3�1 161 44�Årets resultat 2 295 -5 567

211 665 194 369

Summa eget kapital 415 5�1 39� 276

Avsättningar Avsättningar för pensioner 179 944 1�2 932

Långfristiga skulder 14 Skulder till kreditinstitut 102 047 102 051Övriga skulder 22 22

102 069 102 073

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 23 032 14 752Övriga skulder 23 326 24 101Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 73 015 67 3�5

119 373 106 23�

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 816 967 789 519

Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 155 223 155 223Värdepappersdepå �2 000 �2 0�9

237 223 237 312Ansvarsförbindelser Pensionsgaranti FPG 3 59� 3 659

��

Kassaflödesanalys Not 2005 2004

Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat före finansiella poster � 129 -9 099Avskrivningar 6,7 17 774 19 799Reaförlust (+), reavinst (-) på anläggningstillgångar 139 546Ökning (+), minskning (-) av långfristiga avsättningar -2 9�� -3 117Minskning av långfristiga fordringar 11 �00 �00

Kassaflöde före räntor och utdelningar mm 23 854 8 929 Erhållen ränta 13 220 15 951Erlagd ränta -10 29� -10 03�

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 26 776 14 842 Rörelsekapitalets förändring Ökning (-),minskning (+) av kortfristiga fordringar -10 472 -17 624Ökning (-), minskning (+)av lager 43 -40Ökning (+), minskning (-) av kortfristiga skulder 13 12� 21 500

Ökad (-), minskad (+) bindning i rörelsekapital 2 699 3 �36

Kassaflöde från den löpande verksamheten 29 475 18 678 Investeringar Investeringar i materiella anläggningstillgångar 6,7,� -24 9�9 -� 2�9Investeringar i värdepapper 10 -617 463 -407 291Försäljning av värdepapper 10 617 501 400 919

Summa nettoinvesteringar -24 951 -14 661 Kapitalöverskott (+) Kapitalbehov (-) 4 524 4 017 Finansiering Lämnade aktieägartillskott -1 500 Ökning (+), minskning (-) av långfristiga skulder -4 -1 404

Finansiering netto -1 504 -1 404 Ökning (+), minskning (-) av likvida medel 3 020 2 613

Likvida medel vid årets början 3 751 1 13�Likvida medel vid årets slut 6 771 3 751

�4

Sällskapets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.Anläggningstillgångar. Materiella och immateriella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden.Leasingavtal. Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som operationell leasing, dvs. leasingavgifter kostnadsförs löpande.Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det innebär att det redovisade kassaflödet endast omfattar transaktioner som medför in- och utbetalningar. Kassaflödet redovisas uppdelat på den löpande verksamheten, investeringar och finansiering.Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavan-den, kortfristiga placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp och har kortare återstående löptid än tre månader från anskaff-ningstidpunkten.Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Gåvor i form av tillgångar som ej utgör kontanter, t.ex. fastigheter, aktier och andra värdepapper värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Intäkter i form av årsavgifter intäktsförs när de inflyter och efter periodisering av förutbetalda intäkter. Intäkter i form av kollekter intäktsförs i anslutning till insamlings-tidpunkten. Intäkter i form av gåvor och testamentsmedel intäktsförs som hu-vudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Intäkter i form av bidrag intäktsförs när bindande beslut finns från bidragsgivaren. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod, periodiseras bidraget över denna period. Bidrag som avser stöd vid förvärv av anläggningstill-gång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Nettoanskaffningsvärdet utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek.

AvskrivningsprinciperAnläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångar-nas ekonomiska livslängd.

Avskrivningar enligt plan %: 2005 2004

Byggnader 1,50 – 5,00 1,50 – 5,00Inventarier 10,00 – 33,00 10,00 – 33,00

Redovisningsprinciper

Noter

Not 1 Erhållna bidrag

Bidragsgivare 2005 2004

Statsbidrag 39 22� 37 242Landstingsbidrag 433 277Kommunbidrag 1 000 1 000Kyrkofonden 2 436 2 725Bidrag från fonder 9 799 1 9�5Bidrag från stiftelser 3 463 � ��5Övriga bidragsgivare 2 042 2 313

Summa 58 401 54 427

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.

��

Not 2 Sällskapets nettoomsättning och resultat

Resultatet redovisas efter dispositioner men före eliminering av interna transaktioner.

2005 2004

Omsättning Resultat Omsättning Resultat

Ersta sjukhus 37� 671 -� 316 366 1�1 -� 399Sociala verksamheten 66 961 -6 312 54 675 -5 909Ersta Sköndal högskola, campus Ersta 6 645 -2 925 9 012 -4 414Ersta fastigheter 31 677 5 339 31 253 �49Övriga verksamheter 5 �26 14 509 10 616 12 306

Summa 489 780 2 295 471 737 - 5 567

Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2005 2004

Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män

Medelantalet anställda i Sverige 76� (126) 766 (115)

2005 2004 Löner och andra Sociala Löner och andra Sociala ersättningar kostnader ersättningar kostnaderStyrelse och direktor 1 413 992 1 690 1 109 Varav pensionskostnader 434 443Övriga anställda 249 526 132 477 241 590 12� 557Varav pensionskostnader 47 969 36 103

Summa 250 939 133 469 243 280 129 666

Sjukfrånvaro % 2005 2004

Total sjukfrånvaro i förhållande till total arbetstid 9,22 9,01-varav andel överstigande 60 dagar 72,16 73,02Sjukfrånvaro kvinnor 10,02 9,66Sjukfrånvaro män 5,12 5,6�Sjukfrånvaro i ålderskategori - 29 år 7,26 5,37Sjukfrånvaro i ålderskategori 30 - 49 år �,32 7,32Sjukfrånvaro i ålderskategori 50 - år 10,30 11,06

��

Not 4 Resultat från övriga värdepapper och fordringar


Erhållna utdelningar �29 121Realisationsresultat vid försäljning av andelar 7 536 697

Summa 8 365 818

Not 5 Ränte- och övriga finansiella intäkter

2005 2004

Räntor 12 616 15 412

Summa 12 616 15 412

Not 6 Byggnader

2005 2004

Ingående anskaffningsvärde 627 954 623 645Årets inköp � �19 2 121Omklassificeringar 10 2 1��Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 636 783 627 954

Ingående avskrivningar enligt plan 239 6�3 229 701Årets avskrivningar enligt plan 9 979 9 9�2 Utgående ackumulerade avskrivningar 249 662 239 683

Ingående nedskrivningar 163 �29 163 �29Årets nedskrivningar - -Utgående ackumulerade nedskrivningar 163 829 163 829

Utgående bokfört värde 223 292 224 442

Taxeringsvärde 128 275 127 906-varav byggnader 57 979 57 700-varav mark 70 296 70 206

Not 7 Inventarier

2005 2004

Ingående anskaffningsvärde 134 024 14� 219Årets inköp 10 046 5 �53Årets utrangeringar -35 -20 04�Omklassificeringar 6�0 -Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 144 715 134 024

Ingående avskrivningar enligt plan 121 563 131 339Årets avskrivningar enligt plan 7 795 9 �17 Årets utrangeringar -1 -19 593Omklassificeringar 6�0 -Utgående ackumulerade avskrivningar 130 037 121 563

Ingående nedskrivningar 1 152 1 152Årets nedskrivningar - -Utgående ackumulerade nedskrivningar 1 152 1 152


Not 8 Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer


Belopp vid årets ingång 341 2 307Under året nedlagda kostnader 6 124 314Omklassificeringar -10 -2 1��Årets utrangeringar -105 -92

Utgående bokfört värde 6 350 341

Not 9 Andelar i koncernföretag Röst- Kapital- AntalNamn andel % andel % andelar

Ersta Sköndal högskola ABorg.nr 5566��-52�0 50 % 50 % 5 000

2005 2004

Ingående anskaffningsvärde 0 0Årets inköp 500 0Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 500 0

Utgående bokfört värde 500 0

��

Not 10 Andra aktier och andelar

2005 2004

Ingående anskaffningsvärde 452 627 445 55�Årets inköp 616 963 407 291Årets avyttringar -609 965 -400 222


Aktier Ersta diakonisällskap 2005 2004Bokfört värde �2 505 14Börsvärde eller motsvarande 93 764 51

Ernst Tigerschöld Bokfört värde 40� 40�Börsvärde eller motsvarande � 000 6 763

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Ersta diakonisällskap 2005 2004Bokfört värde 376 712 452 205Börsvärde eller motsvarande 395 794 467 32�

Not 11 Övriga långfristiga fordringar

2005 2004

Ingående anskaffningsvärde 4 �00 5 600Årets amorteringar -�00 -�00


Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2005 2004

Upplupna vårdintäkter 5 007 3 530Upplupna intäktsräntor 3 731 3 506Förutbetald försäkringspremie 413 349Övriga poster 2 409 3 377

Summa 11 560 10 762

Not 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2005 2004

Upplupen semester- komp- och övertidsskuld 19 435 1� 505Upplupna arbetsgivaravgifter 14 062 12 611Periodiserade projektkostnader 27 �33 9 019Periodiserade utvecklings- och omstruktureringskostnader 2 63� 2 956Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 047 24 294

Summa 73 015 67 385

Not 14 Checkräkningskredit

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 25 000 (25 000).

Not 15 Eget kapital Ändamåls- Balanserade Förvaltade Kapital- Disponibla bestämda vinstmedel/ fonder behållning fonder medel årets resultat

Belopp vid årets ingång 3 907 200 000 29 206 9 2�2 155 ��1Lämnade aktieägartillskott -1 500Avsättning till förvaltade fonder 9 Avsättning till disponibla fonder 1 651 Ianspråktagande av disponibla fonder -4�� Avsättning till ändamålsbestämda medel 16 600 Ianspråktagande av ändamålsbestämda medel -1 262 Årets resultat 2 295

Belopp vid årets utgång 3 916 200 000 30 369 24 620 156 676

��

Ersta diakoni - att göra den märkbara skillnadenStyrelsen har under en treårsperiod kontinuerligt arbetat med att for-mulera och finslipa strategierna för verksamheterna. Behovet av väl genomtänkta, konsekventa och långsiktigt fungeran-de planer för Ersta diakoni är uppenbart. Det är ett faktum att många av våra verksamheter upphandlas under konkurrens via offentliga upphandlingar som kräver låga priser, hög kvalitet och ekonomiskt risktagande i form av investeringar – utan att man samtidigt får lång-siktiga åtaganden för framtida intäkter. Därför måste Ersta diakonis ekonomiska modeller vara skarpa och vår riskhantering god och vi måste ständigt arbeta med vår effektivitet.Vi konkurrerar på den ”fria” vårdmarknaden – med aktörer som har ett tydligt vinstintresse och gör sina val styrt av detta. Men Ersta diakoni nöjer sig inte med det. Vi har visionen och målet att leverera något extra. Detta extra betyder att människor som vi arbe-tar för känner att vi bryr oss lite mer, att vi skapar en känsla av respekt, omvårdnad och livskvalitet. Det är det vi menar med den märkbara skillnaden. Det är styrelsens uppgift att se till att vi kan behålla denna särprägel, som vilar på vår diakonala grund, även när ekonomiskt bistra vindar pressar oss till anpassningar.

Ersta diakoni expanderar och vi gläds åt detta – samtidigt ser vi att vikten av att bibehålla en stabil grund även ökar. Därför har vi också ökat vårt engagemang i vår omvärld. Vi samtalar med politiker, näringslivsrepresentanter, våra köpare och våra kollegor i non-profit sektorn på ett mer målinriktat sätt. Vi visar på behovet av Ersta diakoni. Vi vet att de som känner oss uppskattar oss och därför försöker vi se till, att så många som möjligt som har makt att stötta oss har kännedom om oss. Under året har Ersta Sköndal högskola blivit ett bolag och förut-sättningarna för tillväxt, synergiutveckling och fortsatt god kvalitet har tydliggjorts.Ersta sjukhus expanderar inom nya områden och når en större volym, vilket också är viktigt för att skapa framtida konkurrenskraft. Under år 2006 väntar nya utmaningar. Styrelsens ambition är att fundamentet för Ersta diakonis verksam-het ytterligare ska förtydligas och stabiliseras, samtidigt som de olika verksamheterna måste fortsätta att effektiviseras. Vi ska kunna fortsätta att ge en påtaglig och märkbar känsla av att människan är det viktigaste för oss som vårdgivare och utbildare.

Styrelsens avslutning

Stockholm 2006-03-06

Åke Dahlman Erik Blennberger Ordf.

Erik Hafström Stig Hanno

Birgitta Norell Gun Olsson

Inga-May Petersson Nina Rehnqvist Vice ordf.

Björn Sprängare Lars-G. Ståhl

Gunnel Wingård Mellqvist Gunilla Åberg

��

Till årsmötet i ERSTA DIAKONISÄLLSKAPOrg. nr. 802000-6717

Revisionsberättelse

Vår revisionsberättelse har avgivits 2006-03-11

Ulf Järlebro Laila Söderlund BDO Nordic Stockholm AB Registrerat revisionsbolag

Vi har granskat årsredovisningen, bokföringen samt styrelsens förvalt-ning för år 2005.

Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och för-valtningen och för att årsredovisningslagen tillämpats vid upprättande av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehål-ler väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshand-lingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla

uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rätt-visande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

40

Ledning

Styrelse

Bakre raden: Jan-Håkan Hansson (Rektor), Rein Nyman (Personalchef ), Thorbjörn Larsson (Direktor)Främre raden: Charlotte Rydh (Chef Kommunikation och insamling), Lisbet Nord (Sjukhuschef ),

Anette Sand (Fastighetschef ), Helén Källholm (Ekonomichef )

Bakre raden: Lars-G Ståhl, Erik Hafström, Åke Dahlman (ordf.), Erik BlennbergerMellanraden: Birgitta Norell, Thorbjörn Larsson (direktor), Nina Rehnqvist, Gunilla Åberg

Främre raden: Björn Sprängare, Stig Hanno, Gunnel Wingård Mellqvist, Inga-May Peterson (v ordf.) Saknas på bild: Gun Olsson

41

Årsmöte

Styrelsen

Direktor

Svenska kyrkans centrum för familjerådgivning Ersta kyrka, Museum,

Oblatbageri, Frimärksavd., Ersta diakonkårenReferenspunkt Ersta

Personal

Ekonomi

Fastigheter,

Kommunikation & Insamling

inkl. konferens & hotell

Erstasjukhus

Social verksamhet

Ersta Sköndalhögskola AB

Ersta diakonisällskap

42

44

Pg 90 00 54-8Pg 90 00 54-8

Ersta diakoniBesöksadress: Erstagatan 1Box 4619, 116 91 StockholmTfn 08-714 61 00, Fax 08-714 66 71www.erstadiakoni.se

Ge en gåvaGe en gåva om stöd till Ersta diakoni eller någon av våra verksamheter.

Hedra eller gratuleraHedra någons minne, eller gratulera på en högtidsdag, genom en gåva.

Testamentera Din sista vilja har betydelse. Många väljer att testamentera pengar, aktier, fast egendom eller annan kvarlåtenskap till Ersta diakoni.

Har du frågor om hur du kan stödja Ersta diakoni?Kontakta oss påTfn 08-714 60 60E-post [email protected]

Du kan också:• boka konferens eller hotellrum –

tfn 08-714 63 41• skänka frimärken eller frimärkssamlingar –

tfn 08-714 63 44• köpa litteratur och musik i vår bokhandel• ge ett bidrag till kollekten i Ersta kyrka

Vill du bli medlem i Ersta diakonisällskap?Ring 08-714 61 20

Gör skillnadDet finns flera möjligheter för dig att göra skillnad för någon annan människa genom Ersta diakoni. Du kan:

Pg 90 00 54-8

Documents

ersta diakoni årsred 2005 sista versionen