Beteckning: Rel C kult ht 2007:1

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

Ett äktenskap, två världar? Mötet mellan kristna och muslimer

som lever i blandäktenskap

Josefin Norberg Januari 2008

C-uppsats, 15 högskolepoäng Religionsvetenskap

Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare: Jari Ristiniemi

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING .................................................................................................... 3 2. INLEDNING..................................................................................................................... 3 3. SYFTE

a. Begreppsförklaringar...................................................................................................... 4 4. BAKGRUND..................................................................................................................... 5

a. Islam............................................................................................................................... 5 b. Kristendomen ................................................................................................................. 7

5. TIDIGARE FORSKNING .............................................................................................. 9 6. MATERIAL OCH METOD.......................................................................................... 13

a. Val av metod och material ........................................................................................... 13 b. Urvalsgrupp.................................................................................................................. 14 c. Procedur ....................................................................................................................... 14 d. Metoddiskussion........................................................................................................... 15

7. RESULTAT .................................................................................................................... 17

a. Presentation av intervjupersonerna .............................................................................. 17 b. Sammanställning av intervjupersonernas svar ............................................................. 20 c. Intervju med Maria Gregell, familjerådgivare ............................................................. 24 d. Analys........................................................................................................................... 26

8. DISKUSSION ................................................................................................................. 28

a. Resultat och bakgrundsdiskussion ............................................................................... 28 9. REFERENSLISTA......................................................................................................... 31 Bifogade bilagor

• Intervjufrågor till par som lever i blandäktenskap • Intervjufrågor till Maria Gregell

2

1. SAMMANFATTNING

Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut

beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam

skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda

bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur

blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut

i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer

samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.

Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och

praktiken inte överensstämmer. Samhället handlar mycket om fördomar och alla har vi en

uppfattning, djupt präglad av vår uppväxt, föräldrar och omgivning, av hur en ”normal” familj

ska se ut. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och vi människor kanske måste lära oss att

vara mera öppna för det som än idag är ovanligt för oss.

2. INLEDNING

En vän ringde mig en dag, jag har gift mig sa hon, jag blev helt tyst och visste inte riktigt vad

jag skulle säga. Utan föräldrar och syskon hade hon gift sig i smyg. Jag förstod hennes

situation då ingen i hennes familj någonsin accepterat hennes pojkvän. Han är muslim och

hon är uppvuxen i kristet svenskt samhälle. Familjen har inte ens gett honom en chans att visa

vem han är, de känner inte honom men han passar inte in i familjen enligt dem. Föräldrarna

tog avstånd från henne när hon gjorde sitt val att vara tillsammans med honom, ”Enligt mina

föräldrar har jag svikit dem och skämt ut dem, jag vet att de älskar mig innerst inne men de

visar det inte utan istället bara hånar mig och får mig att må dåligt”.

Att behöva välja mellan personer man älskar över allt annat är inte en mänsklig situation och

är inget lätt val. Men kan man hindra kärleken?

Det svenska samhället bygger på den kristna livsåskådningen och påverkas idag även av nya

kulturer vi får möta genom att invandringen till Sverige har ökat de senaste åren. Något som

har blivit allt mer vanligt är blandäktenskap. Vi har stora möjligheter att resa till nya länder,

3

upptäcka nya kulturer och träffar därmed nya människor. Vad uppsatsen kommer att handla

om är just blandäktenskap då jag koncentrerar mig på kristna och muslimer.

Varför jag har valt detta ämne är först och främst då en nära vän till mig idag upplever hur det

är att leva i ett blandäktenskap med en muslimsk man. Jag är uppvuxen och har gått i en skola

där jag stött på många olika kulturer och nära vänner till mig är födda i andra länder. Deras

familjer lever i helt skilda kulturer än vad jag gör. Jag har även ett intresse för självbiografier

som behandlar just ämnet kulturkrockar inom förhållanden. Bland annat så fastnade jag för

Carmen Bin Ladins självbiografi En gyllene bur där hon berättar om hennes liv i Saudiarabien

efter att ha gift sig med en av Bin Ladins bröder. En annan självbiografi som inspirerat mig är

Offrad för hederns skull av Sengul Guvercile där hon berättar hur hennes familj tog död på

hennes kärlek för att han inte ansågs vara bra för henne.

Anledningen till att jag vill uppmärksamma ämnet är att det enligt mig finns det många

fördomar som säger hur vi ska leva och hur familjen ska se ut enligt normen. Jag tror att

samhället är rädda för det som är nytt och främmande för oss. Jag hoppas med min uppsats få

en kunskap om hur det kan vara att leva i ett blandäktenskap, hur man förhåller sig till de

skilda kulturerna och hur de väljer att anpassa sig till varandra.

3. SYFTE

Syftet med studien är att undersöka hur det är att leva i ett blandäktenskap mellan kristna och

muslimer.

3.a Begreppsförklaringar

Haram- Det som är förbjudet inom Islam. Det finns en mängd regler för vad som är förbjudet

inom Islam. Exempelvis, att äta griskött är haram1.

Omskärelse- Att pojkar blir omskurna är en tradition som har blivit vanlig i den muslimska

världen. Omskärelsen firas med en fest2.

Fastan - Är en av Islams fem pelare. Män och kvinnor avstår från mat, dryck och sexuell

samvaro från soluppgång till solnedgång, fastan pågår under månaden Ramadan3.

1 Baek Simonsen. J, Islamlexikonet, 1994:113 2 Baek Simonsen. J, Islamlexikonet, 1994:203

4

Eid al kabir - även kallad Eid al Adha, ”Festival of sacrifice” En muslimsk festival som firas

efter pilgrimsfärden4.

4. BAKGRUND

4.a Äktenskapet och könsroller enligt Islam

Islam är en av de två största världsreligionerna som utövas i världen, den absolut största är

kristendomen och därefter kommer islam med mer än 1 miljard utövare.5 Islam betyder

underkastelse. Något som är viktigt för muslimer är deras heliga bok Koranen där regler finns

för hur man ska leva och förhålla sig inom religionen. ”Människan skall förvalta livet på

jorden så att skapelsens resurser utnyttjas till allas bästa”.6 Gud är störst, Gud är skaparen av

människan och naturen. Den primära meningen som muslim är att se livet som en gåva från

en högre makt, den högre makten kallas för Gud.7 Islam ses som är juridisk fråga och är i

några länder ingenting man själv väljer att vara. Man föds som muslim, lever som muslim och

att byta religion kan ibland vara olagligt.8

Att ingå äktenskap inom Islam är viktigt för religionen och kulturen. Det förekommer väldigt

sällan att en muslim inte gifter sig men skulle det ske, att en person mot all förmodan inte

gifter sig så skulle han eller hon anses som onaturlig.9 Ett äktenskap mellan en man och

kvinna innefattar inte bara just kärleksparet utan det är något som berör familjen och hela

släkten, det är ofta släkten som väljer vilken kvinna och man som ska gifta sig med varandra.

Det räcker alltså inte att kvinnan och mannen känner en stark kärlek till varandra, familjerna

måste även kunna leva ihop.10 Men är det säkert att det finns kärlek inom ett sådant

äktenskap? Mannen och kvinnans äktenskap är oftast planerat av deras familjer och de har

endast några få möjligheter att få träffa varandra innan äktenskapet sker och när de ses så är

det tillsammans med familjerna.11 Gifter man sig inom Islam är meningen att äktenskapet ska

hålla livet ut. Skilsmässa är enligt profeten Mohammed det värsta som kan inträffa men det är

3 Baek Simonsen. J, Islamlexikonet, 1994:216 4 http://www.religionfacts.com/islam/holidays/adha.htm 5 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam. 1996:7 6 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:7 7 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:7 8 Hjärpe. J, Islams värld, 1987:17 9 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:57 10 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:60 11 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:60

5

trots det lagligt.12 Vid skilsmässor har mannen en fördel, han behöver ingen speciell

anledning för att skiljas och kan begära det när han känner för det. Vill kvinnan ta ut

skilsmässa går det att göra via domstolsbeslut. Riktlinjer för om man blir beviljad skilsmässa

eller inte är om mannen varit otillräcklig sexuellt eller ekonomiskt.13 Enligt Hedin så är

förutsättningarna idag mycket bättre än det tidigare har sett ut. Idag är det lättare för kvinnor

att begära skilsmässa och de behöver inte hålla sig till reglerna ovan. För att ett äktenskap ska

vara lagligt måste båda parterna skriva på ett äktenskapskontrakt och ett ekonomiskt avtal.

Inom äktenskapskontraktet kan bland annat kvinnan begära att maken endast får ha henne

som fru14, då Islam menar att polygami är tillåtet, vilket innebär att mannen har rätt till att

ingå äktenskap med fler än en kvinna15.

Ett ämne som ständigt återkommer när man talar om Islam är kvinnans position och värde. Är

kvinnan värd någonting och har hon samma frihet som mannen? Svaret är olika beroende på

vem du frågar. Det finns olika inriktningar inom Islam, en del mera utmärkande än de andra

men just den här frågan är personlig och varje person talar för sig. Enligt Samuelsson och

Brattlund har mannen en högre status inom äktenskapet och familjen, då hans uppgift är att ta

hand om kvinnan, föda henne och barnen. Kvinnan och mannen är av olika natur enligt Islam

och därför är kvinnans uppgifter helt annorlunda än mannens. Att sköta hemmet och

barnuppfostran är det som anses lämpligt för kvinnan. Vill kvinnan lämna huset så bör hon få

tillstånd från mannen.16

En inriktning som utmärker sig heter Sharia. Kvinnans ställning inom Islam och familjen är

enligt Sharia underlägsen. Eller med deras ord, mannen och kvinnan är jämlika men de är

olika till könen både biologiskt och psykiskt och därför lever mannen och kvinnan efter olika

regler.17 Inom äktenskap har mannen högsta position, han är ledaren som kallas för Imam.

Fördelarna för männen inom äktenskap är flera än kvinnans. Han har större rätt att skilja sig

ifrån sin fru, barnen tillhör mannen och kvinnan kommer att förlora dem. En annan skillnad

som är till fördel för mannen är att han får gifta sig med en icke- muslimsk kvinna.18 Det är

något som Samuelsson och Brattlund även nämner att mannen inom Islam får gå över

12 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:90 13 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:90 14 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:62 15 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:87 16 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:63 17 Hjärpe. J, Islam, lära och livsmönster, 1992:97 18 Hjärpe. J, Islam, lära och livsmönster, 1992:97

6

gränserna och gifta sig med exempelvis en kristen kvinna medan en muslimsk kvinna måste

hålla sig till män från samma religion.19

Att kvinnan och mannen är jämlika men ska leva efter olika regler kan diskuteras, Hjärpe

menar att den här synen som Sharia ger oss angående kvinnan och äktenskapet är en felaktig

tolkning av Koranen medan andra tycker att det är den sanna läran. I Koranen finns reglerna

för hur man ska leva och hur man ska vara som person men det är vanligt att den tolkas på

olika sätt, detsamma gäller om bibeln inom Kristendomen.

Hedin menar också att även om Islam kan ses som en religion förtryckande mot kvinnor så

stämmer det inte. ”I de heliga texterna finns det visserligen avsnitt som uttrycker kvinnoförakt

men också en rad andra som jämställer alla människor i ett religiöst avseende och ställer

kvinnan vid mannens sida utan nedvärdering”20

Om Islam är en religion där kvinnoförtryck är tillåtet kan alltså diskuteras. Många har olika

åsikter inom ämnet och något rätt eller fel tror jag inte förekommer. Även troende muslimer

tolkar Koranen olika och behandlar därefter reglerna och filosofierna olika beroende på vilken

kultur du lever i. En extrem kultur där kvinnoförtryck är uppenbart är i Saudiarabien. Där

lever kvinnan instängd och får inte visa sig för några andra män än sin egen21. Men alla

muslimska kvinnor lever inte instängda, här i Sverige måste många kvinnor välja att arbeta då

inte mannens lön räcker till.22

4.b Kristendomen

Kristendomen är den största religionen i hela världen. Kristendomens språk var från början

latin och därifrån kommer ordet tro, på latin crede. Credo in Deum, som betyder jag tror på

Gud.23 Inom kristendomen tror de på en gud. Gud har skapat världen och människan och

därför härskar han över allt på jorden.24 Kristendomens heliga bok heter Bibeln, den

innehåller Guds ord och berättar hur människan ska leva och handla genom livet.

19 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:58 20 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:85 21 Carmen Bin Ladin, En gyllene bur, 2003 22 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:63 23 McGrath. A, An introduction to Christianity, 1997:148 24 Martin. N, Fakta om Kristendomen, 1994:4

7

Äktenskapet inom kristendomen är något som tillhör livet, en man och en kvinna ska

tillsammans ingå äktenskap menar Johan Lautman, komminister25 inom den Svenska kyrkan,

det är Guds gåva till människan.26 Här nedan är ett av exemplen som används under en vigsel

i kyrkan.

Äktenskapet är ett heligt förbund förordnat och välsignat av Gud, himmelens och jordens skapare. Det är

äktenskapets mening att ge vidare den kärlek som är av Gud. Därför är det er uppgift att älska och ära

varandra. Gemensamt skall ni ha ansvar för ert hem (och för barnens kristna fostran). Man och hustru skall

trofast stå vid varandras sida, i glädje och sorg, i ljusa och mörka dagar. Ni får hämta kraft i bön och

gudstjänst, i Guds ord och sakrament. Den rikedom som ligger i äktenskapet är stor. Där man och hustru

lever i Guds förlåtelse får de hjälp att förstå och förlåta varandra. Så kan äktenskapet förverkligas efter

Guds vilja.27

Inom kristendomen väljer de själva vem de ska gifta sig med, det handlar om ett äktenskap

mellan man och kvinna och inte mellan familj och släkt säger Johan Lautman. Kvinnan har en

fri vilja och har lika mycket valmöjligheter som mannen, Lautman menar att kristendomen

präglas av jämställdhet mellan man och kvinna men de har olika uppgifter. Uppgifterna i sig

ska inte värdesättas eftersom alla i ett samhälle behövs oavsett kön. Det var under

upplysningstiden på 1800-talet som den fria viljan blev betydande och individen blev viktig.

Det kom en möjlighet till att välja själv.28

Skilsmässa är emot Guds vilja, när ett par ingår äktenskap använder de orden ”tills döden

skiljer oss åt”29 meningen är att de ska älska varandra livet ut. Men trots att detta är emot

Guds vilja så väljer vissa par att begära skilsmässa. Det är tillåtet men ändå inte säger

Lautman.30 Betydande inom skilsmässofrågan är att både mannen och kvinnan har samma

rättighet att skilja sig när de väljer att begå ett äktenskapsbrott.

Som det står i citatet ovan så ska paret gemensamt ha ett ansvar för hemmet och barnen. De

barn som föds inom äktenskapet tillhör både mamman och pappan och vid skilsmässa är de

fortfarande bådas barn.

25 Komminister- präst 26 Den svenska kyrkohandboken 1, 1986 27 Den svenska kyrkohandboken 1, 1986 28 Johan Lautman, Präst, Komminister inom den svenska kyrkan 29 Den svenska kyrkohandboken 1, 1986 30 Johan Lautman, Präst, Kommunister inom den svenska kyrkan

8

Blandäktenskap inom kristendomen är tillåtet då äktenskapet i sig inte är kristet menar

Lautman. I Paulus Första brev till korintierna i Nya testamentet står det; ”Om någon som hör

till bröderna har en hustru som icke är troende, och denna är villig att leva tillsammans med

honom, så må han icke förskjuta henne.”31

Kärleken är viktig inom äktenskapet, älskar man inte varandra så anses det vara ett

äktenskapsbrott menar Lautman. Kärleken Gud har givit människan, ska människan ge

varandra.32

5. TIDIGARE FORSKNING

Alla är vi uppvuxna i en kultur, vare sig det är i Sverige eller något annat land så har vi alla

olika kulturer som präglar vårt sätt att leva. Under uppväxten skapar man en identitet, något

som berättar vem jag är.33 Möter vi människor från andra kulturer och de inte beter sig som vi

själva är vana vid kan vår reaktion vara att de är annorlunda, antingen mellan kvinna och man

eller mellan personer från olika kulturer.34 När det kommer till äktenskap så vill man se sin

partner för den han eller hon är men i grund och botten finns där redan en vision om hur

kvinnan och mannen ska vara, ställning och plikter inom familjen. Exempelvis i en tidigare

forskning där en man som är uppvuxen med sin mamma och systrar har sett hur de lever, hur

de beter sig och vilka arbetsuppgifter de har inom familjen. Den informationen är någonting

han bär med sig och det skapar hans bild av framtida kvinnan på samma sätt har kvinnan en

bild av den framtida mannen.35

Att ingå äktenskap är en naturlig del av livet för många. Ända sedan barnsben har

tankegångar som, med vem och varför vi gifter oss uppkommit. Väljer man att ingå äktenskap

med någon från en annan kultur betyder det att religion, språk och etnicitet blandas och ens

kultur och bakgrund blir inte lika självklar.36 Abe W Ata har i sin bok studerat

blandäktenskap mellan kristna och muslimer i Australien. En studie han gjort innefattar olika

syn på hur blandäktenskap kan se ut. Ata säger att bakom de uppfattningarna angående

31 Nya testamentet, Paulus Första brev till korinterna, kap 7:2 32 Johan Lautman, Präst, Komminister inom den svenska kyrkan 33 Speelman. G, Keeping Faith, 2001:31 34 Speelman. G, Keeping Faith, 2001:50 35 Speelman. G, Keeping Faith, 2001:50 36 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:13

9

blandäktenskap så finns vanliga sätt att handskas med blandäktenskap enligt Ata.37 De olika

grupperna har han sammanställt i sex olika punkter;

1. Konvertering

Betyder i den här meningen att en person väjer att följa sin partners fotspår och konvertera till

dennes liv och tro. Att byta religion kan innebära problem för den som konverterar, personen

ska anpassa sig till en helt ny kultur och sättet att tänka på blir annorlunda. Han eller hon som

väljer att ge upp sin egen religion och kultur kan känna en viss irritation gentemot sin partner

då den nya religionen enbart känns falsk.38

2. Ignorera och dra sig tillbaka från religionen

Ata menar här att båda parterna i äktenskapet väljer att strunta i de religiösa aktiviteterna.

Istället för att diskutera och arbeta på skillnaderna som finns så väljer de att ignorera dem.

Detta kan bli problem när förhållandet hamnar i kriser och speciellt när barn kommer med in i

bilden. Senare i livet kan en i förhållandet vilja att deras barn ska förhålla sig till den tron de

haft från början, och bli allt mer nostalgisk. Hamnar man i den situationen så går det inte

längre att ignorera skillnaderna som finns i ett blandäktenskap.39

3. En anpassning till två religioner

I det här fallet väljer paret att förhålla sig till bådas religion istället för att låsa sig till en utav

dem. De väljer att inte typisera skillnaderna i religionerna emellan.40 En av de personerna som

intervjuades sa följande: “It is a case of creating healthy boundaries; a sort of religious

pluralism that allows considerable overlap in worldviews; in ensuring peaceful coexistence

and complimenting the life of one another.”41

37 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:70 38 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:70 39 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:71 40 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:71 41 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:71

10

4. Kompromiss och förhandling

Paret avslutar sin religion och väljer att möta sin partner halvvägs. För vissa innebär det här

att partners lovar varandra någonting men väljer att falla tillbaka när det inte passar dem. Det

har utvecklats ett test för dem som lever i blandäktenskap och inte kommer överens, testet går

ut på att hjälpa par att hitta den tro som gemensamt passar deras tidigare religion. Testet ger

dem båda två en grupp och de kan även vara säkra på att passa in i den. De kan även välja att

gå åt motsatt håll och välja ett liv som inte byggs på religion, för vissa är inte religionen

någon viktig del i livet och kan därför välja att utesluta den.42

5. Ekumeniskt tillstånd

Paren strävar efter att inkludera tro, traditioner och den religiösa vägledningen från parets

båda religioner. Detta kan leda till att de förenar familjen på falska grunder och inte på ett

traditionellt sätt.43

6. Mångsidig bild av framtiden

Här är meningen att möta sin partner på halva vägen. Strävan är att respektera varandra som

de är och inte döma den utefter deras religion och bakgrund. Paret ger varandra frihet till att

utöva sina religioner och arbetar tillsammans med att bygga regler för kommunikation mellan

varandra. Något som är viktigt är att inte försöka påverka sin partner och inte förändra hans

eller hennes åsikter. Ata menar att leva i sådant förhållande ger rikedom till ett äktenskap, att

kunna leva tillsammans men ändå utöva olika religioner.44 Självklart finns även här

diskussioner och de uppkommer när barnen kommer med in i bilden. Traditioner väljer de att

fira var för sig, vilket kan leda till både en bättre atmosfär inom familjen men kan även skapa

kriser då tiden de tillbringar tillsammans blir mindre. Traditioner är en familjehögtid vilket

kan skapa problem om man inte firar dem tillsammans.45

Negativa och positiva aspekter inom blandäktenskap:

42 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:72 43 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:72 44 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:72 45 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:73

11

En intressant skillnad Ata presenterar är en studie han gjort som sedan har jämförts med en

tidigare studie som gjordes år 1980 inom samma ämne. I både den gamla och den nya studien

har de hänvisat till omgivningen och dess påverkan på blandäktenskap. De olika studierna

säger samma sak men av olika orsaker. I studien som gjordes 1980, påverkades paren utav

yttre faktorer de hade gentemot familjerna och släkten omkring sig. Äktenskapet blev

otrevligt och det medförde problem. I den nya studien handlade det om orättvisa i beteendet

som påverkar äktenskapet.46

Ata presenterar i sin bok olika påståenden som handlar om negativa och positiva aspekter

inom blandäktenskap. (Personerna som är intervjuade lever i blandäktenskap i Australien).

Reaktionerna från föräldrarna och omgivningen påverkar hur äktenskapet fungerar, föräldrar

kan reagera negativt på att deras barn gifter sig med någon från en annan kultur, en person

som intervjuats säger att samhället inte tycker om blandäktenskap, de får motta nedlåtande

reaktioner från omgivningen.47 Däremot så betyder inte det att alla som lever i

blandäktenskap får gå igenom komplikationer med familjen och omgivningen, vissa par får

stöd från sina respektive familjer och tycker inte att omgivningens reaktioner är något som

skapar problem i äktenskapet.48

Något som kan bli en fråga är barnens identitet, de växer upp med en från kristen bakgrund

och en från muslimsk bakgrund och därför kan barnen ha det svårt att placera sig i vilken

religion de tillhör, i skolan blir det även där en ny kultur att anpassa sig till.49 En fjärde

synpunkt Ata nämner är hur de religiösa grupperna reagerar, en svarar att varje religion vill

dra till sig barnen och uppfostra dem efter deras tro.50

Den vanligaste reaktionen från vetenskapsmän och samhället är att blandäktenskap inte

fungerar på grund av kulturkrockarna de kommer att möta. Det skriver Adam B. Troy och

Jamie Lewis- Smith i sin artikel Journal of social and personal relationships.51 Problem de

lyfter fram och som är faktorer till att blandäktenskap kan sluta i skilsmässa är bristen på

likheter, etniska skillnader, språkdifferenser och barnuppfostran. De påpekar även att

46 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:80 47 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:81 48 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:84 49 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:80 50 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:81 51 Troy. A, Lewis- Smith. J, Journal of social and personal relationships, 2006:66

12

responsen från omgivningen påverkar äktenskapet, de kan känna att det inte finns något stöd

från familj och vänner52.

Men allt är inte negativt i frågan om blandäktenskap. De som själva är gifta med någon från

en annan kultur i Australien och som har deltagit i undersökningen berättar själva med sina

egna ord, vad som gör att just de tycker att blandäktenskap fungerar och vilka positiva motiv

det finns.

These marriages make the bond between them stronger. I know nothing about the other [Christian] religion

for the first time. It is good. It makes people convert from a world of darkness into a world of enlightment.

You begin to see how the other people live and that makes you more tolerant … It also removes barriers

between religious and cultural communities, and melts the difference, lessens the tension and fanatic

behaviour.53

Att vara gift med någon från en annan kultur ger en chans till att förstå varandras bakgrunder,

man får en större förståelse för andra religioner och kulturer och låser sig inte fast vid sin egen

bakgrund. Ett äktenskap är bra så länge det är byggt på förståelse säger en av personerna som

ingår i Ata´s undersökning54.

6. MATERIAL OCH METOD

6.a Val av material och metod

I min undersökning valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer och litteraturstudie.

Det kvalitativa perspektivet menar att intervjuerna ska fokuseras på individen och dennes

uppfattning av verkligheten.55Att göra intervjuer kändes som den centrala delen i min uppsats

och utifrån dem ville jag skapa mitt resultat. Jag valde att göra sju intervjuer med sex personer

som lever i blandäktenskap och en intervju med en familjerådgivare som arbetat med just par

från olika kulturer som lever ihop. Innan jag kom igång med intervjuerna behövde jag läsa på

litteratur om hur det var att vara gift inom islam och hur det ser ut inom kristendomen för att

sedan kunna jämföra vilka skillnader och likheter det fanns att grunda frågorna på. Jag tog

hjälp av litteratur som behandlade blandäktenskap och strukturerade upp mina frågor utefter 52 Troy. A, Lewis- Smith. J, Journal of social and personal relationships, 2006:68 53 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:84 54 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:84 55 Backman. J, Rapporter och uppsatser, 1998:48

13

hur en av författarna själv gjort i sina intervjuer. Litteratur som jag har haft stor nytta av är Dr

Abe W Atas bok Christian- Muslim intermarriage in Australia. Den har mest hjälpt mig i min

tidigare forskning och analys.

6.b Urvalsgrupp

De personer jag intervjuat är fem kvinnor och två män i åldern 25-60 år, närmare presentation

lämnar jag i resultatet. Personerna som lever i blandäktenskap kommer jag att benämna som

A-F, vad som kommer att framgå är deras kön, religiositet och bakgrunds fakta om dem.

Enbart en av dem jag intervjuade valde att vara anonym men att jag presenterade hennes

bakgrund gick bra. Jag har dock valt att lämna dem alla som anonyma. Min intervju med

familjerådgivaren kommer däremot inte vara anonym och den kommer att finnas separat ifrån

de andra intervjuerna.

6.c Procedur

För att få tag på personer att intervjua började jag med kontakter och frågade runt, på så sätt

fick jag kontakt med tre personer jag har intervjuat. Vidare gick jag igenom

utbildningsradions program som sänds på SVT men som även finns på deras hemsida på

Internet, om Muslimer i Europa och en serie som heter Gränslös kärlek. Via UR fick jag

kontakt med två personer som lever i blandäktenskap och Maria Gregell, familjerådgivare.

Jag kontaktade tolkservice för att fråga om någon av dem visste var jag kunde vända mig för

att få kontakt med par i blandäktenskap. Några dagar senare efter att ha pratat med dem så

ringde en kvinna upp och ville ställa upp i en intervju. När jag fått tag på sju personer att

intervjua så var det dags att boka datum för att träffa dem. ”Intervjuer ska göras på plats och

spelas in på band”56 menar Bjurwill. Att träffa alla personligen var mitt första mål men då två

av de jag valde att intervjua inte bor i Gävle så valde vi gemensamt att ta intervjuerna via e-

mail. Min intervju med Maria Gregell gjorde jag via telefon och hon hänvisade mig till

Kerstin Gustavsson Figueroas bok Kärlek utan gränser, där hon gjort en liknande intervju

som innefattar samma ämne. Jag har därför valt att använda mig av både min personliga

intervju med henne och den hon hänvisade till. Resterande intervjuerna gjorde jag personligen

och träffade dem en och en, även om vissa av dem levde tillsammans i förhållande så gjorde

56 Bjurwill. C, A, B, C och D, 2001:36

14

jag enskilda intervjuer. Då mina frågor kunde bli väldigt personliga så påpekade jag det för

dem innan jag började med intervjun och berättade för dem att de inte behövde svara om de

inte ville. Jag berättade om mitt arbete och mitt syfte med uppsatsen, lät dem kolla igenom de

frågor jag utgick ifrån för att visa vad jag ville att de skulle diskutera kring. Intervjuerna tog

mellan 60 och 90 minuter och alla intervjuer är inspelade med mp3 spelare. Jag har

sammanställt resultatet genom att använda mig utav tre huvudfrågor utefter de frågorna jag

brukade mig av under intervjuerna. Varför jag valde just dessa tre är att de sammanfattar de

viktigaste teman som framkommit under intervjuerna. Jag presenterar intervjupersonernas

svar och jämför dem.

6.d Metoddiskussion

Att hitta lämpliga personer att intervjua gick lättare än vad jag hade förväntat mig. Till en

början gick det trögt men det utvecklade sig bra till sist. Någonting jag känner att jag kunde

förbereda bättre var just vilka jag valde att intervjua, majoriteten av de jag gjort intervju med

är kvinnor som är uppväxta i norden med prägel från kristendomen och männen jag intervjuat

har sitt ursprung i Islam. Upplägget kändes lite enformigt och jag ville gärna samla in lite mer

fakta för att kunna hålla mig så objektiv som möjligt. Jag fick kontakt med en muslimsk

kvinna som är gift med en svensk man och jag ville gärna intervjua dem, tyvärr fick jag inget

svar från dem. Således det enklaste och vanligaste blandäktenskapet jag hittade var kvinnor

som har sitt ursprung i det kristna samhället och muslimska män som ingår äktenskap med

varandra. Just därför hade jag hoppats på en intervju med en kvinna med ursprung från Islam.

En av de faktorer jag skulle ha kunna lagt ner mer vikt vid innan jag påbörjade mina

intervjuer, var att ta reda på mera information om personerna för att skapa en allt mer

överskådlig bild av hur det kan vara att leva som kristen och muslim i blandäktenskap.

Att prata om sitt äktenskap kan för många vara ett känsligt ämne, vissa känner att äktenskapet

måste försvaras medan andra kanske blundar för problem som faktiskt finns där. Innan jag

började med mina intervjuer så kändes det nästan lite jobbigt att ställa så personliga frågor

som hur äktenskapet fungerar och om hur de tacklar problemen. Jag är tacksam att

intervjupersonerna ville öppna och dela med sig så mycket som de gjorde av delar ur sitt liv,

som jag anser vara väldigt personliga.

15

Varför jag valde att intervjua Maria Gregell, var för att jag kände att en tredje part, en person

som inte tar ställning skulle ge en ny vinkel av hur det kan vara att leva i blandäktenskap. Jag

kontaktade Maria Gregell, hon arbetar som familjerådgivare i Stockholm och har gjort det

sedan 1990. Jag ringde upp henne för en intervju där huvudsyftet för mig var att ta reda på om

hon stött på just blandäktenskap. Varför kommer de till henne och vad ska man tänka på för

att ett sådant förhållande ska fungera.

Mitt tillvägagångssätt för intervjuerna har varierat. Det ultimata sättet för att skapa god

kontakt med personen som intervjuas och för att få ut bra svar är att personligen träffa dem

och skapa en konversation. Intervjuerna via e- mail har gett mig bra svar men samtidigt korta

och de har inte gett mig någon möjlighet till att bygga på vidare med mina frågor. Att

intervjua Maria Gregell via telefon gick jättebra och henne hade jag även kontakt med via e-

mail då jag kunde bygga på min intervju med henne.

När jag satte mig för att skriva bakgrunden till mitt arbete så fick jag tag på en hel del

litteratur om islam men när det kom till kristendomen och deras syn på äktenskapet så fanns

ingenting alls. Jag kontaktade en bibliotekarie men även hon var förvånad över att ingen

litteratur fanns. För att samla på mig material angående kristendomen så kontaktade jag Johan

Lautman, präst inom Svenska kyrkan som kunde hjälpa mig med fakta och gav mig även tips

på att använda svenska kyrkohandboken. Jag är nöjd med den hjälp jag fått av Johan

Lautman. Övrig litteratur angående blandäktenskap var det svårt med. Jag beställde några

böcker via fjärrlån men endast några få blev användbara. Det fanns inte mycket att välja på,

varken litteratur eller vetenskapliga artiklar.

Trots en begränsning av litteratur känner jag ändå att de jag har använt mig av har hjälpt mig

att förbereda mina intervjuer och att skapa ett syfte till min uppsats. Det är svårt att göra några

generella slutsatser av min undersökning då urvalet är så pass litet.

16

7. RESULTAT

7.a Presentation av intervjupersonerna

Intervjuperson A, intervjuad den 20 november 2007

När intervjuperson A var 12 år gammal tvingade hennes mamma henne att se filmen Inte utan

min dotter som kortfattat handlar om en kvinna som förlorar sina barn då hennes muslimska

man tar med sig dem till hans hemland Iran. Historien är tragisk men sann och många har idag

skapat sig en bild av muslimer med hjälp av Betty Mahmoodys film. Intervjuperson A hade

precis blivit tillsammans med en muslimsk kille som var ett år äldre än henne. Hennes

föräldrar var emot förhållandet men ändå så varade förhållandet till och från i tio år. Hon

valde tillslut att lyssna till föräldrarna och förhållandet avslutades.

A är uppvuxen med sina föräldrar och syskon i Gävle. A:s föräldrar genomgick skilsmässa när

hon var 13 år. Hennes kontakt med sin mamma idag finns knappt vilket var något hon inte

ville gå in på därmed finns inte heller någon kontakt med halvsystern.

Någon religiös uppväxt menar A inte att hon haft. De växte upp i det svenska samhället och

firade de svenska traditionerna men utan religiositeten. Idag ser det annorlunda ut. Hon

konverterade till Islam i samband med äktenskapet med hennes man intervjuperson B, men i

praktiken lever hon som hon alltid gjort i det svenska samhället. Hon känner sig fortfarande

inte religiös och utövar inte sin religion. Hennes man träffade hon år 2000, år 2002 ingick de

äktenskap. Idag har de varit gifta i fem år och har två barn, en son och en dotter.

Intervjuperson B, intervjuad den 21 november 2007

För sju år sedan kom intervjuperson B till Sverige, den enda familjen han hade här var sin

morbror, resterande familjen bor kvar i Iran där han ursprungligen kommer ifrån. Han växte

upp i ett hus med sin familj, mamma, pappa och fem syskon där han är näst äldst. B är

uppfostrad muslim inom skolan och hemma i familjen då hans familj lever som religiösa. De

utövade religionen i hemmet med att be böner och fira alla högtider. Intervjuperson B gick

några år i skolan då han läste fordonsprogrammet. Här i Sverige gav han sig direkt ut i

arbetslivet och idag lever han i det svenska samhället och talar språket väldigt bra. ”men jag

17

kommer aldrig att bli svensk, tro mig” säger han när vi pratar om hur det har varit att anpassa

sig från ena kulturen till en helt ny. Förutom svenska behärskar han persiska och arabiska.

Han valde att anpassa sig till det svenska samhället så fort som möjligt och tyckte att språket

var viktigt att satsa på.

Idag lever han inte religiöst tycker han men har inte glömt sin kultur han är uppvuxen i.

Intervjupersonerna A och B träffades år 2000, och gifte sig år 2002 tillsammans bor de i

Gävle med sina två barn.

Intervjuperson C, intervjuad den 21 november 2007

Intervjuperson C:s mål var att skaffa familj. Hon var aldrig intresserad av att vara någons

flickvän utan ville bli gift och skaffa barn. Idag lever hon med en muslimsk man och de har

två barn tillsammans.

Idag är hon mellan 40-50 år och föddes i ett land inom norden, där hon växte upp med sin

mamma och pappa ute på landet. De var kristna och utövade sin religion dagligen. Hon säger

att religionen inte var någon stor sak för dem utan snarare en självklarhet. I deras omgivning

var de omringade av många människor som var religiösa, bland annat var hennes släktingar

Jehovas vittnen och deras grannar var Baptister. De kom i kontakt med andra inriktningar

inom religionen då det var vanligt med möten där alla samlades och diskuterade just sina

åsikter. Hennes pappa bjöd ofta hem dem till sig för att få delta i mötena men han stod alltid

fast vid sin åsikt och vägrade överge sina fäders religion.

Idag bor C i Gävle och har varit gift med sin man i 20 år, vad som skiljer dem från många

andra äktenskap är deras relation till religionen. Hon är idag fortfarande troende kristen

medan hennes man är troende muslim. En fråga som kändes viktig är hur det går ihop när ni

uppfostrar era barn. De har valt att följa koranens regler, barnen blir uppfostrade till muslimer

enligt bokens regler. C säger att det är ett beslut de gemensamt kommit fram till då mannen

enligt koranen har huvudpositionen i familjen.

18

Intervjuperson D, intervjuad den 23 november 2007

D är uppvuxen i Sverige med sina föräldrar och två syskon, hon är mellanbarnet med en äldre

bror och en yngre syster. Efter 30 år skilde sig hennes mamma och pappa och idag lever

hennes mamma i ett nytt äktenskap. Hennes uppväxt var inte religiös säger hon, hon är

allmänt intresserad av ämnet religion men har aldrig ansett sig själv som kristen.

Idag är D runt 42 år och är gift med sin man sen fem år tillbaka. Han kommer ursprungligen

från Iran och flyttade till Sverige 1988. Innan bröllopet hann de skaffa en son på elva år och

en dotter som är åtta år. De gifte sig i Thailand och senare borgerlig vigsel när de kommit till

Sverige.

Intervjuperson E, intervjuad den 20 november 2007

Intervjuperson E är född 1956 i Gällivare med sin familj, mamma, pappa och tre yngre

syskon. Idag är hon kulturredaktör och har jobbat som journalist i 26 år. 1982 gifte E sig med

intervjuperson F, redan år 1987 valde de att skilja sig på grund av påverkan utifrån, de levde

som skilda men enbart på papperet, de ville leva ihop och år 2002 gifte de sig igen.

Hon anser sig inte vara religiös då religionerna oftast skrämmer henne eftersom de tolkas och

används på så olika sätt. Hennes man är religiös och troende men det är något hon valt att

acceptera och leva med. Blandäktenskap handlar lika mycket om personkemi som andra

äktenskap säger hon.

Intervjuperson F, intervjuad den 20 november 2007

F föddes i en lantbrukarfamilj 1948 i Palestina. Han är uppvuxen i ett flyktingläger i Gaza dit

de flydde samma år som han föddes. Han är näst yngst utav fem syskon och hans pappa dog

när han var tolv. Efter ett tidigare äktenskap flyttade han till Moskva för att plugga och 1981

träffade han sin nuvarande fru. Idag har de två barn tillsammans och har varit gifta sedan

1982. Intervjuperson F är från början journalist och har även jobbat som det i Sverige. Idag är

han sjukpensionär. Trots detta är han väldigt politiskt engagerad och har tillåtelse att arbeta

som tolk.

19

F är troende muslim och utövar sin religion dagligen. Han ber fem gånger om dagen. När jag

frågar honom hur han utövar sin religion så svarar han med att det beror på vad jag menar

med att vara religiös, för honom är det att visa medmänsklighet, tolerans, öppenhet, kärlek,

tålamod, respekt till allt som Gud har skapat. Han avslutar med att säga, - jag försöker vara

religiös.

7.b Sammanställning av intervjupersonernas svar och kommentarer

Har ni märkt några kulturskillnader och förhållningssätt till problem som uppstår i erat

förhållande? Vad har blivit problem för er och hur tacklar ni det?

Att märka kulturskillnader inom ett blandäktenskap tror jag är oundvikligt, efter att ha

diskuterat med de personer jag intervjuat så har jag märkt att kulturskillnaderna varierar bland

paren men de finns där, hos alla. En diskussion som kommit upp hos mer än ett par är

omskärelsen. Både intervjuperson A och D har haft diskussioner kring detta med sina män,

intervjuperson D menar att omskära sin son är onödigt då de lever i Sverige, här har vi inte

samma varma klimat som de har i Iran där hennes man kommer ifrån. Vi har även goda

möjligheter till att hålla en bra hygien då svenskar i genomsnitt duschar varje dag menar hon.

A pratade om att hon inte vill göra illa sitt lilla barn och därför har hennes son ännu inte

genomgått en omskärelse men diskussionerna fortsätter även idag. Andra kulturskillnader är

vad man får och inte får äta. Griskött är den största frågan. Vi i Sverige äter mycket griskött

och det är vanligt för oss. Inom islam är det haram. I intervjuperson C:s familj blir det här

aldrig några diskussioner enligt henne då hon och hennes man gemensamt bestämt att barnen

uppfostras enligt muslimsk tradition, då väljer även hon att följa islams regler. A däremot som

har konverterat till islam äter fortfarande griskött även om hennes man B gärna ser att det inte

serveras hemma. Intervjuperson B äter inte griskött men vet om att hans barn äter det lite då

och då. Själva diskussionen om griskött är inte svår i sig men den finns där och uppkommer

lite då och då hos familjerna.

När man gifter sin inom Islam så har släkt och vänner en enorm betydelse, i religiösa hem i

muslimska länder är det sällan barnen själva som väljer sin partner. Familjerna blir till en stor

familj tillsammans. Det här är något som intervjuperson D upplevt, hennes man vill ha folk

omkring sig hela tiden. Hon själv vill gärna ha en lugn helg efter en veckas arbete men oftast

är det middagsbjudningar hemma hos dem eller hos bekanta. Middagsbjudningarna består ofta

20

utav alkohol och festerna kan bli väldigt vilda. Naturligtvis tar de hänsyn till varandra, vill D

ha en lugn helg så säger hennes man inte emot. Något annat D tog upp var vad man äter och

hur man dukar när man samlas hos varandra. Hon vill gärna duka på bordet, där alla sen sitter

och äter. Hon har lärt sig att anpassa sig och idag dukar de oftast fram en stor buffé av mat

och dryck gärna mycket frukter. Gästerna sätter sig där det finns plats, ofta på golvet.

För intervjuperson B har det blivit stora kulturskillnader då han kom till Sverige år 2000, han

fick lära sig att anpassa sig till den svenska kulturen och först och främst lära sig språket. Han

ser inga kulturskillnader som problem mellan honom och A då kärleken mellan dem

överväger. När de uppfostrar sina barn tar de lite från kristendomen, eller den svenska

kulturen och lite från den muslimska kulturen. A menar att de måste tänka på framtiden och

kan inte tjafsa om småsaker för alltid. Diskussionerna kommer och går men de accepterar att

de inte kommer överens.

När jag frågar intervjuperson C om kulturskillnader och konflikter hon mött så nämner hon att

den enda gången hon känner att hon blir arg på sin man är när hon själv sitter och lyssnar på

högmässan, han kan då komma in och be henne sänka så att inte barnen hör vad hon lyssnar

på och tar ingen som helst hänsyn till att det hon lyssnar på är viktigt för henne. Efter att ha

pratat lite till och kommit in på högtider så berättar hon att inför julen, nästan varje år så

genomgår de en konflikt. Han vill inte följa med henne till hennes hemland och fira julen hos

hennes mamma. Julen är viktig för C och hon kommer att fortsätta fira den även när hennes

mamma går bort.

Något som har blivit enorma kulturkrockar säger A är när hon rest till Iran. Hon har själv valt

att följa med B till hans hemland för att träffa hans familj och även låta dem träffa deras

barnbarn. I Iran har hon burit heltäckande kläder och slöja och anpassat sig så gott det går. B

säger att hon fått mycket respekt genom att visa att hon försöker och vill lära känna hans

familj. C har också rest till sin mans hemland, första gången var det pirrigt säger hon, jag

skulle vara alla till lags och ta hänsyn till så många. Idag har hon rest dit flera gånger och

anpassar sig efter deras kultur. D vill inte resa till Iran, hon gillar inte idén om att inte få vara

sig själv när hon kommer dit och vill inte bli påtvingad speciella kläder eller slöja. D vill vara

den hon är och inte ändra på sig för någon annans skull, vi i Sverige accepterar muslimer och

deras kultur, varför kan inte de acceptera vår? D menar att hon borde kunna åka till Iran som

den hon är och inte som någon de tycker att hon ska vara.

21

En fråga jag ställde till var och en är om de någonsin känt att deras partner har påverkat dem

på något vis att de valt att byta religion. Alla svenska kvinnor jag intervjuat är överens om att

deras män velat att de ska ha konverterat. C berättar att inom Islam är varje muslims plikt att

försöka få sin kvinna att konvertera till islam. A valde att konvertera medan de andra inte har

bytt sin religiositet. C och hennes man hade diskussioner kring detta i början av äktenskapet

och han ville att hon skulle byta religion till islam. Hon påbörjade studier inom Islam och

tänkte ge det en chans, men när det väl kom till kritan så kunde hon inte. Hon kunde inte

lämna sin bakgrund och sin tro och idag är hon fortfarande kristen.

När F svarar på frågan om kulturskillnader och problem som tillkommer menar han att

omgivningen har ställt till med mycket som gör att de hamnar i diskussioner som har med

kulturskillnader att göra. Konflikterna har handlat om att sådant som varit självklart för

honom, det har E varit helt oförstående inför och tvärtom menar F.

Har ni stött på några reaktioner från omgivningen och hur har de påverkat ert förhållande?

När jag kom till frågan om omgivningen så är det ingen av dem som har haft det lätt, vissa har

reagerat starkare än andra. E och F har stött på mycket negativt från omgivningen vilket

resulterade i att de skilde sig 1987. F sa att deras bekantskapskrets krympte när de gifte sig

och de har varit omringade av många fördomar. Även om de har känt att de personligen inte

har några problem så har omgivningen gjort det till ett problem och ingen tog deras äktenskap

seriöst. E sa att väldigt få av deras vänner försökte förstå dem.

Intervjuperson C:s mamma blev chockad när hon berättade om äktenskapet och hade väldigt

svårt att acceptera hennes man men förbjöd henne aldrig för någonting. Hennes mans

föräldrar däremot tog nyheten värre. Hans pappa skickade brev och försökte stoppa bröllopet,

han sa till sin son ”Bor du i öken, finns det inga arabiska tjejer där?” A:s föräldrar ifrågasatte

också hennes och B:s äktenskap och fördomarna hos dem fanns med sen långt tillbaka och de

har svårt att förstå hur hon ska kunna leva med en muslim. B känner att han fortfarande idag

har dålig kontakt med A:s föräldrar ”jag kan inte lita på dem” säger han. Intervjuperson B:s

föräldrar tog nyheten bra, självklart ville hans mamma att han skulle gifta sig med en kvinna

från arabisk kultur men accepterade A som en i familjen väldigt snabbt. B menar att det

berodde på hennes sätt att visa hur mycket B betydde för henne, hon tog på sig slöjan för hans

22

skull när de var i Iran, hon tog hänsyn till sin klädstil när släkten var på besök och försökte

tala deras språk med dem.

Inte utan min dotter är en film som återkommer i intervjupersonernas svar, intervjuperson D

menar att reaktionerna från omgivningen var, har du sett den filmen? Folk kommenterade att

han var muslim och hennes föräldrar ville att hon skulle ha en svensk man. I början hade de

svårt med B och visste inte alls vad de skulle prata om, hade han varit svensk hade det inte

varit några problem. Om detta medförde problem för förhållandet säger intervjuperson D att

det påverkade henne men hon tror inte att hennes man märkte så mycket utav det.

Idag är alla överens om att de är mer eller mindre accepterade som ett par i sin egen och sin

partners familj. Det har tagit sin tid för omgivningen och föräldrarna att vänja sig vid tanken

men med åren har det blivit lättare.

Traditioner och bröllop?

En fråga jag tyckte var intressant att få svar på är vilka traditioner de firar inom familjen. Som

jag nämnde ovan så valde C:s make att inte delta under julen, men accepterade att hans barn

firade jul trots att de blir uppfostrade som muslimer. I de flesta familjer firas alla traditioner,

kristna och muslimska. Den enda personen av de jag har intervjuat som fastar är F annars är

det någonting de andra avstår ifrån. E och F firar annars högtiderna Eid al kabir, jul, påsk,

midsommar, nyår, allhelgona, födelsedagar och första maj. D och hennes familj firar aldrig

påsken och har inte gjort det under sin uppväxt heller, när jag frågar om hennes motiv till det

svarar hon att eftersom hon inte är religiös och påsken är rätt kort så det ger henne ingenting.

De firar jul tillsammans men hon säger att det är någonting han troligtvis skulle lämna bakom

sig om de skilde sig. ”Han firar den med familjen för att det är en tradition inte på grund av

den religiösa tron men har inte någon större förståelse för att julklapparna är viktiga för oss.”

A och B firar alla kristna och muslimska traditioner tillsammans och ingen väljer bort ens

tradition för att den inte tillhör deras kultur. Däremot firar de inte av anledning till

religionerna utan traditionerna.

23

7.c Intervju med Maria Gregell

Maria Gregell jobbar som familjerådgivare i Stockholm och har gjort det sedan 1990. Att

kontakta henne ger par en chans att få prata med en tredje part, en person som inte tar

ställning eller står på någons sida. Maria jobbar i Huddinge, Botkyrka och Salems kommuner.

Hon möter många med invandrarbakgrund i sitt yrke och möter de som stött på svårigheter

med att flytta till ett nytt land för kärlekens skull57.

Min första fråga till Gregell var om hon stött på par som lever i blandäktenskap och då

speciellt äktenskap som innefattar kristna och muslimer. Par som lever i blandäktenskap har

sökt sig till henne när de har fastnat i förhållandet. Det kan handla om gräl eller att de har

kommit till en gräns där de har slutat prata, de kan behöva hjälp utifrån för att komma vidare i

förhållandet säger Maria till mig. Hon säger i intervjun i Kerstin Gustavsson Figueroas bok

Kärlek utan gränser att i relationer vill man till en början vara lik sin partner och det är lätt att

man helt går in i den andres liv, ”det blir lätt antingen eller, eller både och säger hon”58. Om

problemen innefattar kulturskillnader säger hon att det ofta beror på varifrån man kommer och

i vilken del av landet man är uppväxt. Religionen och kulturen inom Islam är olika stark i

olika områden och om de bor på landsbygden eller inne i stan. Något mer som påverkar deras

relation är hur pass troende personen är och hur tillmötesgående och öppna de är mot den

svenska kulturen. Att flytta till Sverige som muslim betyder att komma till en helt ny kultur

som i första hand präglas av kristendomen. Valet ligger mellan att inte släppa sin egen kultur

eller en anpassning av olika grader till det svenska samhället. En anpassning av den svenska

kulturen behöver inte betyda att historien raderas. Hemlandet finns kvar det gör även kulturen

och det är ingenting som bör glömmas bort.

De konflikter Gregell har uppmärksammat är vid uppfostring av barn eller snarare tonåringar.

Ett exempel hon hade var barn i tonåren, när de blir tillräckligt gamla och vill börja ta sina

egna beslut. Hur de vill gå klädda, vad de vill göra. Ungdomar påverkas mycket utav

vännerna och vill gärna leva och handla som dem. Det här har hon sett blir en fråga i

uppfostran där kulturskillnaderna har spelat roll. I intervjun i boken berättar hon att

förhållandet prövas när man skaffar barn, ”då väcks ens eget ursprung till liv.”59 Saker och

57 Figueroa. K, Kärlek utan gränser, Maria Gregell familjerådgivare, 2005:101 58 Figueroa. K, Kärlek utan gränser, Maria Gregell familjerådgivare, 2005:101 59 Figueroa. K, Kärlek utan gränser, Maria Gregell familjerådgivare, 2005:102

24

ting kan härmed inte bli lika självklara och konflikter kan uppstå när ett par har olika tankar

och värderingar. Kulturskillnaden blir ett problem.

Exempel på kulturskillnader som kan utmynna i konflikter är beroendet av varandra, som

Maria tar upp i Kärlek utan gränser. Om en man från ett annat land blir tillsammans med en

svensk kvinna så blir han lätt beroende av henne och hon hjälper honom med uppgifter han

inte klarar på grund av att personen ifråga har svårt med det svenska språket. Det kan sluta

med att ansvaret blir för stort för henne och hans självförtroende kan komma att krympa60.

Maria tar även upp omgivningen, familjens betydelse i blandäktenskap hon säger att det blir

en prövning för dem som lever i interkulturella förhållanden. Hon tar som exempel upp

familjer från Sverige som arbetar och lägger mycket tid åt sig själv, de svenska föräldrarna

vill inte lägga sig i utan vill snarare att de själva ska be om hjälpen. Medan personen från en

utländsk kultur har föräldrar som ofta finns i närheten. De hälsar ofta på och får möbler och

andra praktiska saker de kan behöva. I en sådan situation är det viktigt att försöka förstå den

skilda kulturbakgrunden hos föräldrarna menar Gregell.

För att ett blandäktenskap ska fungera krävs det mycket kommunikation säger Gregell. Att

acceptera varandras olikheter är viktigt och att komma överens om att det finns olika

värderingar mellan parterna. Att försöka påverka sin partners värdering är att inte acceptera

personen som den är. Det är viktigt att vara tydlig med sina problem, tron om att problemen

löser sig med tiden skapar inga diskussioner. Man måste vara medveten om sin partners

uppfattningar, sen att båda inte ligger på samma plan när det gäller vissa frågor ska inte

behöva vara något problem, så länge det finns en dialog mellan parterna och en acceptans.

Med tiden kan även en upptäckt komma att ske, att det finns en friare tanke, och att de

värderingar man alltid har haft faktiskt kan förändras. Klarar ett äktenskap av det så spelar det

ingen roll vilka religioner som blandas eller hur stark ens tro är.

En sak jag själv uppmärksammat som jag även frågade Gregell om är personer som ingår

blandäktenskap utan att riktigt veta vad de ger sig in i. Allt kan gå så fort, två personer blir

kära och väljer att gifta sig. När det kommer till religionen och kulturen så kan det inom ett

äktenskap blir mycket starkare och synas mera än vad det kanske har gjort under tiden de

”bara” var tillsammans. När det kommer till barn så kan de helt plötsligt upptäcka att de har 60 Figueroa. K, Kärlek utan gränser, Maria Gregell familjerådgivare, 2005:102

25

helt olika värderingar angående uppfostran. Det är något Gregell tidigare har stött på. De olika

värderingarna blir till problem om hur de ska förhålla sig till sina barn.

Maria tycker att blandäktenskap fungerar men är väldigt tydlig med att poängtera hur viktig

kommunikation mellan parterna är. Ett förhållande kan även bli starkare då paret inte tar

varandra för givet och känner ett intresse för att lära känna sin partners kultur och bakgrund.

7.d Analys

Utifrån de frågorna jag använde mig av som grund när jag intervjuade, skapade jag tre

huvudteman som jag presenterade i resultatet. För att sedan koppla dem till den tidigare

forskningen ska jag i analysen placera mitt resultat i någon av de sex olika grupperna jag

redovisade i den tidigare forskningen kring blandäktenskap.

Intervjuperson A är den enda av dem jag har intervjuat som valt att i samband med sitt bröllop

konvertera tills sin makes religion. Med utgångspunkt i att hon är muslim enligt papperna

placerar jag henne först och främst i första gruppen Konvertering. Hon påpekar i intervjun hur

enorma kulturskillnaderna är när hon besöker sin makes hemland, där får hon anpassa sig och

ta hänsyn till deras kultur men hemma i Sverige lever hon som vanlig svensk och tillämpar

inte sin nya religion mer än att hon firar traditionerna. Formellt sett tillhör hon gruppen

Konvertering men i praktiken passar hon även in i Kompromiss och förhandling.

Intervjuperson B har anpassat sig till den svenska kulturen utan att byta sin religion. ”Jag

kommer aldrig att bli svensk, tro mig” sade han under intervjun. Som par placerar jag dem

tillsammans utifrån hur det ser ut i praktiken i den fjärde gruppen, kompromiss och

förhandling då de firar varandras traditioner och tillämpar lite av varje religion med måtta.

För dem är inte religionen det viktigaste och kan som Ata säger välja att utesluta den.

Intervjuperson C är säker på sin religion och vet var hon står, hon utövar sin religion även om

hennes man är lika troende sin religion. De har valt att acceptera varandra som de är och har

kommit fram till lösningar om hur de ska gå tillväga med kulturkonflikterna. Den gruppen

som passar intervjuperson C bäst är nummer sex, Mångsidig bild av framtiden. De firar

traditioner för sig själva och hon deltar inte i de traditioner som kommer från hennes mans

religion. Vad Mångsidig bild av framtiden menar är att det inte ska ligga någon press på att

26

försöka förändra sin partner, intervjuperson C valde först att konvertera till sin mans religion

men gjorde det aldrig, hennes man accepterar henne och den religionen hon praktiserar.

Intervjuperson D säger att hon fortfarande är sig själv trots att hon lever med en muslimsk

man, hon vill inte ändra på sig och vill därför inte besöka sin mans hemland. Hon accepterar

sin mans religion, han är inte extremt religiös men hon kan ändå märka skillnaderna i

kulturen. Jag vill placera henne i den sjätte gruppen, Mångsidig bild av framtiden då jag vill

poängtera att hon inte är religiös. Vad som stämmer in på henne och hennes äktenskap är att

kommunikationen och hur de respekterar varandra som personer och kulturen de kommer

ifrån. Hon väljer att inte fira hans traditioner men han deltar i de svenska. Som den sjätte

gruppen nämner så är det vanligt att diskussioner uppkommer när det handlar om barn. Det är

något hon har upplevt när diskussionen kring omskärelsen har kommit på tal.

Intervjuperson E och F som lever i ett äktenskap vill jag även placera in i grupp sex.

Intervjuperson E har valt ett liv utan religionen, hon menar att religion skrämmer henne då

tolkningen kan göras på så många olika sätt. Intervjuperson F har på senare tid blivit allt mera

religiös och idag utövar han Islam fullt ut. Varför jag placerar in dem i grupp sex är att de

trots de enorma skillnaderna accepterar varandra och kan leva med varandra.

Varför grupp Mångsidig bild av framtiden blev den mest återkommande bland de personer jag

intervjuat är att de jag har intervjuat kommunicerar med varandra och accepterar varandras

bakgrunder. Även om intervjuperson A har konverterat till Islam så accepterar hennes man,

intervjuperson B att hon ändå är svensk och lever ett svenskt liv. Grupp två kunde jag inte

placera in hos någon av de jag intervjuat och att ignorera religionerna kan vara en sak, men att

ignorera den kulturen man kommer ifrån och är uppvuxen i är näst intill omöjligt. Sverige

präglas av kristendomen även om vi kanske inte lägger märke till det och de muslimska

länderna präglas ännu mera av sin religion då islam är en stor del av livsstilen. Hur skall man

kunna glömma det och komma ifrån kulturen? Som Ata säger så kommer det i framtiden bli

problem i förhållandet om man väljer att ignorera.

Den tidigare forskningen hänvisar till flera negativa aspekter än positiva. Mina intervjuer och

mitt resultat visar en motsats till det. Självklart tillkommer det svårigheter med

blandäktenskap men omständigheter och konflikter finns i alla äktenskap. Något som

litteraturen påpekar är omgivningens påverkan på ett blandäktenskap. Det här är någonting

27

som mitt resultat stödjer. Alla jag har intervjuat har stött på problem från omgivningen, från

familj och vänner. För alla har det inte varit något större problem och idag har många av dem

god kontakt med sin respektive familj. Men för intervjuperson E och F ledde det till

skilsmässa, pressen runtomkring dem blev för jobbig men de insåg snabbt att de ville leva

tillsammans. Litteraturen säger att barn i blandäktenskap kan ha svårt att placera sig i

kulturerna. Speciellt hos barn som lever med föräldrar där en eller båda är riktigt religiösa.

Om hur barnen anpassar sig till två kulturer är det ingen av dem jag intervjuade som pratat om

som något problem. Det kan bero på att barnen i fråga än så länge inte har vuxit upp till

tonåren än. Intervjuperson C väljer att uppfostra sina barn utefter Islams regler även om hon

är troende kristen, barnen kommer i skolan få uppleva en annan kultur och där kan det hända

att det i framtiden blir en kulturkrock. Vem och vilken kultur ska de anpassa sig efter?

8. DISKUSSION Resultat och bakgrundsdiskussion

När jag valde mitt ämne om blandäktenskap så var jag medveten om en begränsning av

litteratur. När jag presenterade mitt ämne vid en föreläsning var reaktionerna positiva och

ingen hade tidigare behandlat området blandäktenskap mellan kristna och muslimer. Vid den

föreläsningen bestämde jag mig för att hålla fast vid mitt ämne. När jag skulle börja mera

sakligt så var det många i min omgivning som ifrågasatte mitt ämne och de var rätt negativa

till min frågeställning. Saken gjorde det hela mycket svårare men jag var bestämd på att

fortsätta min undersökning då jag tycker att det finns för mycket fördomar i vårt samhälle och

kring just förhållanden mellan par som kommer från olika kulturer. Fördomar är något jag

själv haft utan att jag riktigt vetat om det. Jag kom på mig själv när jag satte mig ner för att

skriva frågorna till intervjuerna, till en början var mina frågor negativa och behandlade enbart

problem som skulle kunna finnas i ett äktenskap, efter en granskning i litteraturen så ändrade

jag frågorna och de blev mera öppna för diskussion. Jag är glad att jag genomförde min idé

trots att litteraturen var begränsad och att ingen statistik finns kring ämnet för jag har själv lärt

mig att även jag har fördomar precis som alla andra.

Fungerar det att leva i ett blandäktenskap? Ja! De personer jag har intervjuat har övertygat

mig att ett blandäktenskap kan hålla på samma sätt som ett äktenskap där mannen och

kvinnan kommer från samma kultur. Det är klart att det uppstår konflikter och problem, men

finns det något äktenskap som är problemfritt? Kommunikation verkar vara nyckelordet för

28

att ett blandäktenskap skall fungera i praktiken. Att paret hela tiden har en dialog mellan

varandra och accepterar ens olikheter, det säger Maria Gregell och även de som lever i

blandäktenskap, som jag har intervjuat. I ett förhållande där båda kommer från samma kultur

är saker självklara, exempelvis firandet av traditioner, uppfostran av barnen men i

blandäktenskap är detta något som måste diskuteras genomgående för att inga missförstånd

eller problem ska uppstå, vardagliga och enkla frågor blir till livsviktiga för att förhållandet

skall fungera.

Något jag anser vara intressant är att litteraturen om blandäktenskap frambringar mera

negativitet medan min reaktion utifrån intervjuerna menar tvärtom. Det är klart att ett

äktenskap inte är lätt och speciellt inte om man härstammar från olika kulturer och kanske

utövar olika religioner. Är det bevisat att par från lika kulturer är rätt för varandra? En

anledning till att blandäktenskap påverkas negativt är omgivningen. Det är något Ata gjorde

en studie inom. Det är samhällets fördomar och problem som övertar och bestämmer hur vi

”ska” leva, vad som är normalt och vad som inte passar in i normen. Alla personer jag

intervjuat har stött på omgivningens negativa reaktioner. Intervjuperson E och F gick igenom

just det här, att äktenskapet kraschade på grund av omgivningen, det fanns inget stöd från

bekantskapskretsen. Ämnet blandäktenskap måste få komma fram, uppmärksammas och bli

mera accepterat för att fördomarna ska avta, omgivningen ska inte vara ett problem.

Blandäktenskap medför stora svårigheter i sig och behöver inte förstärkas med negativitet

utifrån.

Adam B Troy och Jamie Lewis- Smith skriver i en artikel att anledningen till att

blandäktenskap inte fungerar beror på kulturkrockarna, bristen på likheter, etniska skillnader,

språk, differenser, barnuppfostran och omgivningen. Men detta går att arbeta på. Det finns

lösningar. Personerna jag har intervjuat har löst det på sitt sätt. Antingen plocka lite från varje

religion, eller lämna religionen bakom sig. Idag lever inte lika många ett religiöst liv och

behöver därför inte hålla sig till koranen och bibelns föreställningar om hur man ska leva. De

använder förnuftet och handlar utefter vad som passar dem och deras äktenskap. En dialog

mellan paren gör att de hela tiden lär känna varandra bättre och uppmärksammas av varandras

olikheter. Det går inte att ta varandra för givet. En känsla jag fick när jag gjorde mina

intervjuer var respekt. Det handlade om att respektera varandra som man är och inte göra

intrång och försöka påverka och förändra sin partner. Som Ata säger så har vi sedan barnsben

en föreställning om hur personen vi ska leva vårt liv med, ska vara och handla. Vi har tagit

29

efter våra egna föräldrar och de vuxna som finns i omgivningen. Men när det kommer till ett

äktenskap på riktigt så kan inte dessa föreställningar ta över, då handlar det om respekt och

det är någonting som intervjupersonerna visade mig. De respekterar varandra och försöker

inte skapa sin partner. Inom islam är det meningen att om en muslimsk man gifter sig med en

kristen kvinna så ska hon konvertera men enbart en kvinna i min undersökning valde att

konvertera till islam. Han respekterar hennes sätt att leva. Hon är muslim på papperet men

inte i praktiken det finns ingenting i hennes uppträdande som tyder på att hon är muslim.

Mycket negativitet och frågeställningar följer med termen blandäktenskap. Men jag är

övertygad om att problemen skapas utav oss själva, omgivningen och våra föreställningar om

hur vi ska leva. Att blandäktenskap inte skulle fungera efter att ha intervjuat dessa personer är

inte troligt. De har alla hittat ett sätt för att få det att fungera, vissa märker större

kulturskillnader än andra. Att ingå äktenskap så väljer vi att leva tillsammans med någon,

respektera den personen och skapa ett liv med den personen, vilka dessa personer är, vilken

bakgrund de har ska inte spela roll huvudsaken är att de trivs och kan leva ihop. I det svenska

samhället och den kristna tron så är kärlek viktigt, och det är just det som mina

intervjupersoner får uppleva. Kärlek.

Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva i ett blandäktenskap mellan kristna och

muslimer. Efter att ha gjort min studie, granskat litteratur och intervjuat personer som idag

lever i blandäktenskap så är jag nöjd med vad jag har kommit fram till. Jag har sett olika

möjligheter att klara av ett förhållande och även upptäckt att jag själv har fördomar. Jag

kommer ihåg att jag under en intervju enbart förväntade mig negativa svar, att hennes man

som var muslim försökte påverka henne att konvertera, att det var han som bestämde över

henne och barnen och de levde hans liv. Men så är det inte. Det kan vara så, men det är

ingenting som hör till just blandäktenskap mellan kristna och muslimer. Det finns så otroligt

mycket fördomar och tyvärr om muslimer idag, men vi kan förbättras och förändras.

Samhället måste våga acceptera och vara mera öppen till förändringar.

Intervjuperson E sa i sin intervju att ”blandäktenskap handlar lika mycket om personkemi

som andra äktenskap”.

30

9. REFERENSLISTA

Litteratur

Ata. A, Christian- muslim intermarriage in Australia. Identity, social cohesion or cultural

fragmentation, 2003, David Lovell Publishing, Australien

Backman. J, Rapporter och uppsatser, 1998, Lund Studentlitteratur

Bibeln, 1917, Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, Stockholm

Bin Ladin. C, En gyllene bur. Bra böcker AB 2004

Bjurwill. C, A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser,

2001, Lund Studentlitteratur

Figueroa Gustavsson. K, Gränslös kärlek, 2005, Bilda förlag, Stockholm

Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994 Smedjebacken bokförlaget Arena

Hjärpe. J, Islams värld, 1987, Förlag brevskolan, Stockholm

Hjärpe J. Islam, Lära och livsmönster, 1992 Nordstedts förlag AB, Stockholm

Martin. N, Fakta om kristendomen, 1994, Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm

McGrath. A, An introduction to Christianity, 1997, Blackwell Publishers Inc, USA, UK

Samuelsson J, Brattlund Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996 Bokförlaget Natur och

Kultur, Stockholm

Simonsen Baek. J, Islam lexikonet, 1994, Bokförlaget Forum, Borås

Den svenska kyrkohandboken 1. 1986

31

Speelman G, Keeping Faith. Muslim- Christian couples and interreligious dialogue, 2001,

Meinema

Vetenskaplig artikel:

Troy. A, Lewis- Smith. J, Journal of social and personal relationships, Interracial and

intraracial romantic relationships: The search for differences in satisfaction, conflict, and

attachment style, 2006

Internetkällor:

http://www.religionfacts.com/islam/index.htm

Intervjuer:

Johan Lautman, Präst, komminister inom den svenska kyrkan. Intervjuades 27 november

2007

Maria Gregell, familjerådgivare, intervjuades den 21 november 2007

Bifogade bilagor

• Intervjufrågor till par som lever i blandäktenskap

• Intervjufrågor till Maria Gregell

32

Jag skriver just nu C uppsats inom kursen Religionsvetenskap C med inriktning mot identitet och kultur. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristen och muslim. Jag kommer att redogöra för vad äktenskapet betyder och blandäktenskap gestaltar sig inom de två religionerna, kristendomen och islam i Sverige idag. För att göra min uppsats mera trovärdig vill jag använda mig av intervjuer, därför ber jag dig att dela med dig av dina erfarenheter av blandäktenskap mellan kristen och muslim. Finns det några tydliga skillnader, hur kommer ni överens och diskuterar om/när komplikationer uppstår? Jag ber dig att svara utförligt, ju mera jag får vetadesto mera trovärdig blir min uppsats. Bakgrund:

• Vad heter du?

• Hur ser din bakgrund ut, familj, barn, arbete? Religion:

• Vilken religion tillhör du?

• Utövar du din religion? Hur i så fall?

• Anser du dig vara religiös? Varför?

• Vilken religion tillhör din partner?

33

• Utövar han/hon sin religion? Hur i så fall?

• Anser du att din partner är religiös? Varför? Äktenskapet

• Hur och när gifte ni er?

• Vilka högtider firar ni och varför?

• Hur tacklar ni kulturskillnader? Har det uppkommit konflikter på grund av era olika kulturer?

• Hur kommunicerar du och din partner om/när konflikter uppstår?

34

Familjen och omgivningen

• Hur reagerade omgivningen på ert äktenskap? Hur blev ni bemötta?

• Har ert äktenskap någonsin varit ett problem på grund av att ni kommer från olika kulturer och religioner?

Anser du att jag har missat någonting du gärna skulle vilja ta upp, något du anser är viktigt inom blandäktenskap? Skriv i så fall gärna några ord om det: Tack för din medverkan! Med vänliga hälsningar Josefin Norberg Högskolan i Gävle Religion C

35

Intervju med Maria Gregell, Familjerådgivare

• Hur ser ditt yrke ut?

• Vad är dina arbetsuppgifter?

• Hur har du kommit i kontakt med par som har ingått blandäktenskap?

• Varför kommer man till dig?

• Ett äktenskap mellan kristen och muslim, hur ser det ut enligt dig, vad finns för komplikationer? Vad stöter du på för problem?

• Kan ett blandäktenskap mellan kristen och muslim bli starkare på grund av att det

måste ta hänsyn till varandra på ett annat sätt, acceptera varandras olikheter och anpassa sig efter varandra?

• Fungerar blandäktenskap i praktiken? Vad anser du?

• Är det vanligt med par där ena partnern är muslim och den andra är kristen?

• De problem du har stött på, kan du se att de har handlat om kulturskillnader?

36