Ett längre arbetsliv

Maria Albin*, Kerstin Nilsson** *Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns sjukvårdsområde

**Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet

Foto: AFA-försäkring

• Projektet

• Våra resultat – Arbetslivslängd

– Utträdessätt från arbetsmarknaden

– Organisatoriska åtgärder för ett hållbart arbetsliv

• Slutsatser

• Fortsättning

Våra utgångspunkter

• Hållbara strategier bör inkludera arbetsförhållanden, hälsoaspekter och förhållanden utanför arbetet

• Uppföljningsstudier av hur – arbetslivslängden utvecklas i olika yrken – hälsa och välbefinnande påverkas av utträde från

arbetsmarknaden för grupper med olika förhållanden på och utanför arbetet

• Delta i en process med utvalda branscher/företag vad gäller utformning av policies för anpassning av arbetet till den demografiska förändringen

För att klara den kommande demografiska påfrestningen i kombination med en antagen fortsatt stigande medellivslängd utan välfärdsförluster behöver arbetslivet förlängas

Direktiv till Pensionsåldersutredningen 2011

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

2013 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080

DEPEN

DEN

CYRATIO

YEAR

EU (28 countries)GermanyFranceSwedenPolandUnited KingdomSpainItaly

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

1992 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -10 2012

Grundskola Gymnasial Eftergymnasial

KvinnorAntal år

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

1992 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -10 2012

Män

Antal år

Demografisk förändring • Ökande livslängd och fler friska år

• Förbättring följer socioekonomi

• Migration

• Äldre och mer heterogen befolkning

Återstående livslängd vid 30 år. Folkhälsan i Sverige 2014

Arbetets utveckling

• ”increase in the professional and emotional demands at work” PEROSH 2009

• Mer interpersonellt arbete • Högre krav:

– Extremt kompetitivt och dynamisk marknad med ökade produktivitets- och innovationsbehov,

– Högre arbetsintensitet och snabbare förändring (teknologi och organisation

• Ökad flexibilitet: Arbetstid och anställningsförhållanden

• Ökande skillnader i arbetsvillkor • Större hälsoskillnader inom

arbetskraften Härmä et al 2012

PEROSH=Partnership for European Research in Occupational Safety and Health

Jag är tjugofem år,

vissa nätter vaknar jag av värken i vänster axel livrädd att jag redan gått sönder medveten om att det inte finns några reservdelar.

I fyrtio år till ska min kropp hålla för

slitage för hala golv, tunga lyft, upprepade rörelser under stress.

De nätterna vaknar jag av smärtan och

somnar med rädslan av att den ska följa mig som tinnitus genom livet i varje rörelse, tanke, som en underton som gör arbetet jag älskar omöjligt.

Jenny Wrangborg

Hur långt bär internationella erfarenheter?

• Kunskapsläge

• Erfarenheter

Men

• Vi arbetar länge redan

• Unikt länge för kvinnor

• Inga lättköpta framgångar möjliga

Ålder Sverige Norge Finland UK

25-49 88% 84% 82% 79%

50-54 88% 83% 88% 81%

55-64 73% 68% 64% 55%

65-69 14% 21% 9% 16%

Andel anställda i % av den totala

kvinnliga befolkningen 2013. Eurostat

Åldrandets följder för arbetet

• Överblick

• Fördjupade perspektiv

• Prioriteringsförmåga

• Självkännedom

• Tålamod

• Samma förmåga lära nytt

• Färre olycksfall

• Mindre sjukfrånvaro i relation till hälsotillstånd

• Fysisk styrka avtar – från 40 års ålder

• Sämre syn, hörsel och temperaturreglering

• Långsammare – Reaktionstid

– Informationsbearbetning

• Lär på annat sätt

• Olycksfall större följder

• Ökat återhämtningsbehov

• Mer kronisk sjukdom

Fysisk styrka begränsande i vissa yrken, men sällan mental kapacitet.

God synergonomi/akustik behövs. Sämre möjligheter till kompetensutveckling reellt hinder.

Östlund: Äldre i arbetslivet (AV 2012), Hogstedt och Vingård: Pensionsutredningen 2012

Förväntad arbetslivslängd

• Mått på arbetslivsdeltagande från försäkringsekonomi – samarbete SCB

– Förväntade arbetade år 35-65 års ålder

– Avdrag för förlorade år pga sjukersättning, (inklusive sjukfrånvaro direkt före) och död (Hälsorelaterad förväntad arbetslivslängd)

• Anställda 35-64 år med yrkeskod November 2006

– Uppföljning 2007-2010

– Förväntade arbetslivslängd uppdelat på yrke och kön

Gamboa AM, Tierney JP, Holland GH. J Forensic Economics April 1989: 29-32

Kadefors R, Wikman A. Arbetsliv i Omvandling 2011;3:124-141 (in Swedish).

Markanta yrkesskillnader, men även skillnad mellan könen 2006. Kadefors

Förlorade arbetsår 2011 - kvinnor

Flest förlorade år • Övrig service (5,8 år) • Handpaketering/annat

fabriksarbete • Makinoperatör livsmedel • Maskinop. gummi-plast • Maskinop. övrig industri • Städare • Kök- och restaurang • Montörer • Maskinop. kemisk-teknisk • Biblioteksassistent (1,6 år)

Minst förlorade år

• Civilingenjör, arkitekt (0,2 år)

• Universitets-/högskolelärare

• Chef för särskilda funktioner

• Säljare, inköpare, mäklare

• Hälso- /sjukvårdsspecialist

• Speciallärare

• Drifts-/verksamhetschefer

• Företagsekonom, marknadsförare

• Barnmorskor, specialist-sjuksköterskor (0,5 år)

58 yrkestitlar med minst 10 000 personår under observation. Förlorade arbetsår från 35 till 65 års ålder pga sjuk-/aktivitetsersättning eller dödsfall. Kadefors m fl 2014

Women

Blue collar* White collar

Lost

years

Mean

Kadefors R, Nilsson K, Rylander L, Östergren PO, Albin M under publicering

Diskussion • Stora skillnader kvarstår mellan olika yrken

– Manuella fysiskt krävande arbeten

• Antalet förlorade år har minskat för båda könen (mest kvinnor) – Sjukersättning minskat

• Styrka – Hela befolkningen – Förlorade arbetsår direkt relevant för policy

• Begränsningar – Bara hälsorelaterad förlust av arbetsår

• Inte förtida uttag av ålderspension, deltidsarbete (kan underskatta könsskillnader)

• Nettoeffekt – visar inte de bakomliggande komplexa mönstren. Uppföljande studie.

Ett längre arbetsliv!? Kerstin Nilsson

MPH, PhD & PhD

Avd. för Arbets- och miljömedicin, Lund Universitet kerstin.nilsson@med.lu.se Avd. för Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU kerstin.nilsson@slu.se

Faktorer som påverkar ett förlängt arbetsliv

Nilsson K. Conceptualization of ageing in relation to factors of importance for extending working life – a review. Scandinavian Journal of Public Health, Online first March 14, 2016, doi: 10.1177/1403494816636265

Nilsson K. To work or not to work in an extended working life? 2013

Nilsson K. Why work beyond 65? Discourse on the decision to continue working or retire early.

Nordic Journal of Working Life Studies 2012; 2(3):7-28

Work pace,

working

time

Competence

and skills

Attitude

from

managers/

organisation

Physical

work

environment Family,

leisure and

surrounding

society

Health Economic

incentives

Mental

work

environment

Motivation

and work

satisfaction

ii)

)

Nilsson K. To work or not to work in an extended working life? 2013

AFA Försäkring – Ett längre arbetsliv

Has the participation of older employees

in the workforce increased?

Study of the total Swedish population regarding exit

working life.

Nilsson K. et al. Has the participation of older employees in the workforce increased? Study of the total Swedish population regarding exit working life. Scandinavian Journal of Public Health, Online First (Accepted 20160210)

Utträdes vägar från arbetslivet år 2004 och år 2011

Urval:

Svensk arbetskraftsstatistik (SCB)

• Alla anställda (även i eget företag) i Sverige med en yrkesdefinition enligt SSYK år 2001 respektive år 2008

• Individer 55-64 år – 2004 (n=773 000)

• Individer 55-64 år – 2011 (n=788 000)

Studien genomfördes tillsammans med SCB

Arbetskraftsdeltagande i åldersgruppen 55-64 år

• 69 % år 2004 (män 71 %, kvinnor 67 %)

• 73 % år 2011 (män 76 %, kvinnor 69 %)

• ca 30% var inte

i arbetskraften

De utträdesvägar från arbetslivet som vi studerade i åldersgruppen 55-64 år var:

Frånvaro (Absence) genom:

• Sjukpenning,

• Sjukersättning,

• Arbetslöshet.

Utträde (Exit) genom:

• Tidig ålderspension (61-64 år),

• Tjänstepension,

• Oförklarat inkomstbortfall (mindre inkomst än 80 % av tidigare lön, varaktigt under de två senaste åren eller längre)

65 53

46 41 39 39 39 36 36 35

20 19 19 18 18 18 18 16 14 13

32

36 50

30 26 26 26

21 26

20 25

13 9 11 10 7 14

10 11 7 8

19

932 Manufacturing labourers919 Other sales and services elementary occupations

828 Assemblers912 Helpers and cleaners

913 Helpers in restaurants522 Shop and stall salespersons and demonstrators512 Housekeeping and restaurant services workers

413 Stores and transport clerks513 Personal care and related workers

422 Client information clerks322 Health associate professionals (except nursing)

213 Computing professionals222 Health professionals (except nursing)

247 Public service administrative professionals122 Production and operations managers

245 Writers and creative or performing artists241 Business professionals

243 Archivists, librarians and related information professionals231 College, university and higher education teaching professionals

123 Other specialist managers

TotalWomen 55-64 years

2004: Total average days with sickness benefit, disability pension, unemployment (%)2011: Total average days with sickness benefit, disability pension, unemployment (%)

17 16 15 14 14 13 13 12 12 11

6 6 5 5 5 5 5 5 5 3

9

19 23

17 16

14 14 16 17

15 12

10 10 12 10 10 8 10 10 10 11

13

421 Cashiers, tellers and related clerks341 Finance and sales associate professionals

123 Other specialist managers241 Business professionals

213 Computing professionals245 Writers and creative or performing artists

131 Managers of small enterprises344 Customs, tax and related government associate professionals

422 Client information clerks342 Business services agents and trade brokers

322 Health associate professionals (except nursing)912 Helpers and cleaners

234 Special education teaching professionals324 Life science technicians

513 Personal care and related workers249 Psychologists, social work and related professionals

331 Pre-primary education teaching associate professionals346 Social work associate professionals

828 Assemblers932 Manufacturing labourers

TotalWomen 55-64 years

2004: Percentage with early statutory pension, occupational pension and unexplained income drop (%)

2011: Percentage with early statutory pension, occupational pension and unexplained income drop (%)

46 36 35 35 35 34 33 31 30 30

15 14 13 12 12 10 10 10 10 7

22

25 36

18 24

20 18 24

15 21 25

9 6

6 8 8

6 7 6 6

5

14

932 Manufacturing labourers919 Other sales and services elementary occupations

714 Painters, building structure cleaners and related…829 Other machine operators and assemblers

721 Metal moulders, welders, metal workers, related…712 Building frame and related trades workers

419 Other office clerks812 Metal-processing-plant operators

828 Assemblers611 Market gardeners and crop growers

311 Physical and engineering science technicians345 Police officers and detectives

122 Production and operations managers247 Public service administrative professionals

241 Business professionals214 Architects, engineers and related professionals

123 Other specialist managers121 Directors and chief executives

222 Health professionals (except nursing)231 College, university and higher education teaching…

TotalMen 55-64 years

2004: Total average days with sickness benefit, disability pension, unemployment (%)

2011: Total average days with sickness benefit, disability pension, unemployment (%)

28 24 21 20 19

16 15 15 15 14

7 7 6 6 6 6 6 6 5 4

12

28 24

22 19 19

14 18

15 16 18

10 10 12 12 11 10 12

10 11 11

14

121 Directors and chief executives131 Managers of small enterprises

241 Business professionals515 Protective services workers

345 Police officers and detectives214 Architects, engineers and related professionals

123 Specialist managers245 Writers and creative or performing artists

213 Computing professionals341 Finance and sales associate professionals

828 Assemblers721 Metal moulders, welders, metal workers, related trades…

712 Building frame and related trades workers233 Primary education teaching professionals

713 Building finishers and related trades workers232 Secondary education teaching professionals

714 Painters, building structure cleaners and related trades…611 Market gardeners and crop growers

821 Metal- and mineral-products machine operators932 Manufacturing labourers

TotalMen 55-64 years

2004: Percentage with early statutory pension, occupational pension and unexplained income drop(%)2011: Percentage with early statutory pension, occupational pension and unexplained income drop(%)

-14,3

-6,3

5,1 2,7

-10,4

-4,8

5,0

1,1

-15

-10

-5

0

5

Korttidsutbildade Långtidsutbildade och chefer

Kvinnor Minskning avsjukpenning,sjukersättning ocharbetslöshet

Kvinnor Ökning avtidig ålderspensionoch tjänstepension

Män Minskning avsjukpenning,sjukersättning ocharbetslöshet

Män Ökning av tidigålderspension ochtjänstepension

Förändring i åldersgruppen 55-64 år, 2004-2011

Arbetskraftsdeltagande för 55-64 åringar, år 2004 och år 2011

•Andelen med sjukpenning och sjukersättning hade minskat 2004-2011 för både män och kvinnor i åldersgruppen 55-64 år

•Andelen som tar ut tidig ålderspension och tjänstepension hade ökat 2004-2011 för både män och kvinnor i åldersgruppen 55-64 år

• Både 2004 och 2011 var det främst kortidsutbildade kvinnor som uppbar sjukpenning och sjukersättning i åldersgruppen 55-64 år

• Trots en ökning bland kortidsutbildade mellan 2004 – 2011 så var det fortfarande främst chefer och långtidsutbildade män som tog ut tidig pension

Arbetskraftsdeltagande för 55-64 åringar, år 2004 och år 2011

AFA – Ett längre arbetsliv

Formulering av organisatoriska åtgärder för ett hållbart arbetsliv

Nilsson K. Borell J. Blomé M. Håkansson C.

Metod och Urval

• Fokusgruppsintervjuer

• 56 deltagare från äldreomsorg, byggföretag, verkstadsindustri, SME (tryckeri, mark och underhåll)

– i) Medarbetare 55-72 år

– ii) Förstalinjen chefer

– iii) Fackliga representanter från Vision, Kommunal, Byggnads, Ledarna

– iv) Företagshälsovård

– v ) HR-personal

Den äldre medarbetarens situation • ”Rent krasst är det ju så att man vill satsa på de yngre,

de har ju många år kvar. Nu har vi lagar och förordningar som styr oss.” (chef)

• ”Det generaliseras att man inte är intressant på arbetsmarknaden när man är över 55. Det sitter i mångas huvud. Tror du inte på dig själv då blir det jobbigt.” (chef)

• ”Det gäller att hänga med sin tid. Vi får se oss mer som individer, än som en viss ålder”. (65+)

• En 65+ sa: ”Jag hörde vid något tillfälle att när man jobbar längre så släpper man inte platsen för yngre generationer. Jag vet inte hur man ska tolka detta för det är ju inte riktigt sant. Det handlar inte om generationsskifte. Det handlar om kompetens.” (65+)

Åtgärder för att fler ska klara av att arbeta till en högre ålder:

• Åtgärder för trygghet i arbetssituationen

• Åtgärder för en god fysisk och mental arbetshälsa

• Åtgärder för motivation och kompetens

• Systematiskt arbetsmiljöarbete

– Information och delaktighet vid förändringar (i lagom omfattning)

–Anställningstrygghet

–Arbetstidsschema som tar tillvara individens behov (återhämtnings tid, kortare/längre arbetspass, familj och fritidsintressen)

–Minskning av ”ageism”

Åtgärder för trygghet i arbetssituationen:

Information och delaktighet vid förändringar

”Det är så många omorganisationer och så inför de jättemånga nya system som medlemmarna blir väldigt stressade av om de inte förstår vad det ska vara för nytt med det. Man bli ju rädd för olika system./…/ Det kan vara uppföljningssystem, lönesystem, personalsystem, ekonomisystem, planeringssystem.” (fack)

Arbetstider

”Äldre vill gärna gå ner i arbetstid, kortare pass och flexiblare arbetstider för att orka och hinna återhämta sig.” (HR)

” De som väl kommit upp i 60 år och har fysiska problem skulle kunna jobba halvtid, gå ner till 75 %. Om äldre hade fått varit kvar men jobbat 9 till 14, det hade inte påverkat laget negativt.” (fack)

Anställningstrygghet

”Äldre som är utslitna och har ont i nacke och axlar, de får ett läkarintyg på att de inte kan lyfta mer än 10 kg. Men då säger vi upp den personen p.g.a. arbetsbrist. För vi har inte något arbete där man inte behöver lyfta mer än 10 kg. Så det finns inte möjlighet till omplacering.” (chef)

Minskning av ”ageism”

”Rent krasst är det ju så att man vill satsa på de yngre, de har ju många år kvar. Men nu har vi lagar och förordningar som styr oss.” (chef)

”Det finns inga riktlinjer i bolaget centralt som säger att när en yrkesarbetare kommer upp i 63, 64 års ålder, då skall det göras så här. De överlåter till arbetslaget att omfördela arbetsuppgifterna. Det blir ett ramaskri:

-Vi skall inte ha hit honom, för han är utsliten. Han kan inte prestera till ackordet. Ackordet är ett problem för äldre medarbetare” (fack)

–Organisationskultur som främjar användandet av ergonomiska hjälpmedel

–Rotation och förändring av arbetsuppgifter som minskar utslitning

– Fysiskaktivitet, ”underhåll och uppbyggnad”, för att hålla mentalt och fysiskt

–Kostens betydelse för (arbets)hälsan

– Företagshälsovård som stöd för att förebygga ohälsa

Åtgärder för en god fysisk och mental arbetshälsa:

Behovet av åtgärder för att minska fysiskbelastning och utslitning

”Det är många äldre som både vid lunch och frukost tar fram pillerburken och tar två stycken med vattnet. Men de flesta går in på toaletten och tar det, för de flesta vill inte visa det. Jag vågar inte ens spekulera i hur stort användandet av smärtstillande är. Det kan vara alltifrån 50 % till 10 %. Det är jättestort om jag skall vara ärlig.” (fack)

Organisationskultur som främjar

användandet av ergonomiska hjälpmedel

” Vi har den här machokulturen, ”Bara kör!! Yngre kör ju på. De hör bra, ser bra och mår bra. Men det är runt 60 som man har tinnitus för att man inte använde hörselskydd, så är det ju. Ont i ryggen för jämnan för när man var 25 så lyfter man 60 kilo, inga problem. Det knakar lite, men det går bra. Sen är det försent.” (chef)

Rotation och förändring av arbetsuppgifter

som minskar utslitning

”Jag är mycket för rotation, och då pratar jag utifrån min egen erfarenhet. Man går och lägger plattor och lyfter sten, varenda dag, halvårsvis. Du lyfter kanske 7-8 ton om dagen med din kropp, eller går och sätter kantsten. Det sliter något djävulskt på kroppen, det här monotona.

Istället är det bättre att rotera lite grand och skiftas åt. Det handlar om planering att se till så att förutsättningarna finns för att rotera.” (fack)

Fysiskaktivitet, ”underhåll och uppbyggnad”,

för att hålla mentalt och fysiskt

”Jag kommer från polisen och har också jobbat rätt mycket med Räddningstjänsten. Där tränar man ju på arbetstid och gör sina tester. Men det är nästan mer slitsamt att jobba inom vården. Vårdpersonal behöver träna lika mycket som Räddningstjänsten. Det skulle vara likvärdigt när man räddar folk.

Så jag tror på att få träna på arbetstid, som en del i arbetspasset. Det skulle vara ett krav, för det är ju en arbetsmiljöfråga. ” (HR)

–Möjlighet till kompetensutveckling och till att ingå i utveckling och ”projekt” oavsett ålder

–Organisationskultur som tar vara på (äldre)medarbetares erfarenhetskunskap som en produktionstillgång

–Rotation och förändring av arbetsuppgifter för att minskar tristess och öka motivation och arbetstillfredställelse (byta arbetsplats inom organisationen, byta arbetsuppgifter)

Åtgärder för motivation och kompetens:

Kompetensutveckling och ingå i nya projekt

oavsett ålder

”Så länge man jobbar måste man ha rätt kompetens för att kunna göra jobbet. Det är väl ganska enkelt. Den dag man slutar utbilda sig är väl den dagen man går hem.”(chef)

Organisationskultur som tar vara på

(äldre)medarbetares erfarenhetskunskap

”Det är viktigt att få använda sin kompetens. Lämna oss frihet att sköta vårt jobb utifrån vårt kunnande. Samtidigt att det finns en stöttning om man måste diskutera något”. (65+)

”Det är viktigt med möjligheterna att ta tillvara äldres kompetens och engagemanget. Att de får utöva någon form av mentorskap och överföra den kunskapen i de olika arbetslagen.” (chef)

Rotation för ökad motivation och anställningsbarhet

”Om man gått till samma ställe och gjort samma sak i 40 år då är det inte lika kul. Vi får nya utmaningar när vi hamnar i nya projekt, med nya människor och ser till att det funkar.” (65+)

”Det är viktigt med rotation. Där kommer kompetensfrågan in som är väldigt viktig. Det handlar om som medarbetare att man skall tänka att det kan vara bra att gå på den där utvecklingsdagen, eller att läsa upp sin kompetens. När det blir förändring i organisationen, vilket det ju blir lite då och då, Då skall de in någon annanstans och då sitter vi och försöker få in personal på andra platser och då tittar vi också vad de har med sig rent kompetensmässigt.” (chef)

- Samverkan och rutiner för att undersöka arbetsförhållande utifrån ett åldersperspektiv

- Bedöma risker utifrån ett åldersperspektiv

- Handlingsplan för organisatoriska åtgärder utifrån ett åldersperspektiv

- Vidta åtgärder

- Följa upp

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM):

Undersöka arbetsförhållande och bedöma risker

”Olyckorna, som exempelvis att alltid ha på sig skyddsglasögon, handskar och de här bitarna behöver man ju hela tiden jobba med.

Men sedan den andra biten, den här långa processen att vara allt för stressad, och att du går och jobbar i ett hårt fysiskt jobb och till slut får du förslitningsskador. Det har vi inte direkt kommit fram till hur man skall lösa. (chef)”

- Handlingsplan för organisatoriska åtgärder utifrån ett åldersperspektiv, - Vidta åtgärder, - Följa upp

”Om det får ett ordentligt genomslag med att jobba med (systematiskt) arbetsmiljöarbetet då är det möjligt att fler kan fortsätta arbeta till en högre ålder, skulle jag säga.” (chef)

Åtgärder för att fler ska klara av att arbeta till en högre ålder

•Åldersmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete

•Åtgärder för trygghet i arbetssituationen

•Åtgärder för en god fysisk och mental

arbetshälsa

•Åtgärder för motivation och kompetens

SLUTSATSER

Budskap

• Förutsättningar för förlängt arbetsliv varierar kraftigt mellan yrken – Arbetets krav (fr a fysiska)

– Sociala skillnader i hälsa

– (Tillgång till FHV - med ökande gradienter)

• Åldrandets ändrade förutsättningar måste vägas in i arbetsplatsstrategier

• Glapp mellan policy nationellt och på arbetsplatsen kan ge orimliga konsekvenser – särskilt för fysiskt belastande arbeten

Konsekvenser av förlängt arbetsliv

• Nationella policies använder ekonomiska incitament för att förlänga arbetslivet, men arbetsvillkoren förbättras inte parallellt

• Om arbetets krav (fysiska eller mentala) är för höga, eller återhämtningen är otillräcklig, kan det skydda hälsan att gå i pension i rätt tid

• Förändringar i pensionsförmåner som förhindrar personer med små ekonomiska resurser från att gå i pension kan öka sociala skillnader i hälsa och också könsskillnader i hälsa.

Burdorf A. Understanding the role of work in socioeconomic health inequalities.

Scand J Work Environ Health 2015;41: 325-7.

Kunskapsbehovet

• Farliga branscher – vad fungerar för att få bort överrisker? – Traditionella

– ”Grå”

• Karriärgång i ”tunga” arbeten? – Förutsättningar

– Modeller ”Halvtidssamtal”?

• Att arbeta med kronisk sjukdom – Vad skadar?

– Vad är bra?

• Vad gör arbete attraktivt/möjligt efter 65? – Enskilde

– Arbetsgivaren

Samspel: Arbete – vård/omsorg - socialförsäkringar

• Arbetstider-flexibilitet

• Åldersdiskriminering

• Fysisk belastning

• Organisationskultur

• Arbetsmiljöarbete

• Fysisk träning på arbetet

• Kompetensutveckling

• Använd den äldre medarbetarens styrka

Kontroll över arbetssituationen, flexibilitet, glädje över arbetet och balans mellan olika aktiviteter i livet är viktiga teman för de som fortfarande arbetar efter 67 års ålder.

Norsk erfarenhet: Att ha en ”seniorpolitik” på arbetsplatsen var inte tillräckligt, troligen pga bristande implementering.

Work worthy of the dignity of man

- The basic problem, affecting the elderly as much as the other age-groups, is how to make work worthy of the dignity of man, how to make work worth doing because of itself and not because of incentives, which however laudable are separate from work, and how to use the machine as an aid to human labour.

When this is done, the elderly will find in work a mode of life suitable and impelling. TA Lloyd Davies. The employment of elderly persons. Bulletin of the World Health Organisation 1955; 13:595-603

FORTSÄTTNING Vi fick ett programstöd från FORTE för äldre i arbetslivet

På gång

• Hälsoeffekter av att vara kvar eller lämna arbetet för individer med olika arbetsförhållanden, hälsotillstånd och hemförhållanden

• Interventionsstudier • Epidemiologisk studie av de som arbetar längre (K

Torén, Göteborg) • Samling av nordiska erfarenheter (leds från

Danmark) • Förmedling: Europeiska socialfonden (55+),

Arbetsmiljöverket m fl

Team

• Roland Kadefors, Kerstin Nilsson, Carita Håkansson, Per-Olof Östergren, Lars Rylander, Mikael Blomé, Jonas Borell

• Tack AFA för att Ni satsade på oss!

Några publikationer om Äldre i arbetslivet

•Nilsson K. Conceptualization of ageing in relation to factors of importance for extending working life – a review. Scandinavian Journal of Public Health, Online first (Accepted 20160204)

•Nilsson K. Östergren P-O. Kadefors R. Albin M. Has the participation of older employees in the workforce increased? Study of the total Swedish population regarding exit working life. Scandinavian Journal of Public Health, Online First (Accepted 20160210)

•Nilsson K. Interventions to reduce injuries among older workers in agriculture: A review of evaluated intervention projects. WORK: A Journal of Prevention, Assessment, and Rehabilitation, Online First (Accepted 20151202)

• Pinzke S. Nilsson K. Lundqvist P. Farm tractors on Swedish public roads--age-related perspectives on police reported incidents and injuries. Work 2014;49(1):39-49

•Nilsson K. Why work beyond 65? Discourse on the decision to continue working or retire early. Nordic Journal of Working Life Studies 2012; 2(3):7-28

•Nilsson K. Rignell-Hydbom A. Rylander L. Factors influencing the decision to extend working life or to retire. Scand Journal of Work Environment & Health. 2011; 37(6):473-480.

•Nilsson K, Pinzke S. Occupational Accidents Among Elderly Farmers in Sweden. Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation, 2012;41:5324-5326.

• Pinzke S. Nilsson K. Lundqvist P. Tractor accidents in Swedish traffic. Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation, 2012;41:5317-5323.

•Nilsson K. Pinzke S. Lundqvist P. Occupational Injuries to Senior Farmers in Sweden: Journal of Agricultural Safety & Health. 2010; 16(1):19-29.

•Nilsson K. Äldre medarbetares attityder till ett långt arbetsliv. Skillnader mellan olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Arbetsliv i omvandling 2006:10. Stockholm, Swedish National Institute of Working life. 2006

•Nilsson K. Vem kan och vill arbeta till 65 år eller längre? En studie av anställda inom hälso- och sjukvården. Arbete och hälsa 2005:14. Stockholm, Swedish National Institute of Working life. 2005

•Nilsson K. Pinzke S. Äldre lantbrukares olycksrisker. Rapport 2011:22. Alnarp, Swedish University of Agricultural Sciences. 2011

•Nilsson K. Chefers attityder till äldre medarbetare inom kommunen. Arbetslivsrapport 2007:4. Stockholm, Swedish National Institute of Working life. 2007

•Nilsson K. Kunskapslabbet i Trelleborg – ett projekt om överföring av erfarenhetskunskap mellan kommun- och landstingsanställda samt mellan generationerna. Skriftserie 2007:1. Lund, FoU Skåne. 2007

•Nilsson K. Man kan inte klara hur mycket som helst! – Chefens syn på arbetsmiljön och dess betydelse för personalens hälsa inom Försäkringskassan. Malmö, Swedish National Institute of Working life. 2004

•Nilsson K. Ålder och arbetsliv. I Krekula C. Johansson B. (eds.) Ålder, makt och organisering – teori och empiri. Malmö: Gleerup förlag.

(in Press)

•Nilsson K. Motivation and ability to work in an extended working life. In Vingård E. ed. Healthy Workplaces for All Ages. Bilbao:

European Agency for Safety and Health, Work European Commission. (manuscript)

•Nilsson K. To work or not to work in an extended working life? Factors in working and retirement decision. Doctoral Dissertation Series

2013:4. Faculty of Medicine, Lund University.

•Nilsson K. Attitudes of managers and older employees to each other and the effects on the decision to extend working life. In Ennals R &

Salomon R H (eds.) Older Workers in a Sustainable Society. Peter Lang Verlag. Frankfurt am Main. 2011

•Nilsson K. Pension eller arbetsliv? Malmö, Swedish National Institute in Working life. 2005

•Kadefors R. Nilsson K. Rylander L. Östergren P-O. Albin M. Work life length in different occupations: A Swedish population study

(submitted)

•Nilsson K. Rignell-Hydbom A. Rylander L. How is self-rated health and diagnosed disease associate with early or deferred retirement: a

cross sectional study with employees aged 55-64. (submitted)

•Nilsson K. Managers’ attitudes to their older employees - a cross-sectional study. (submitted)

•Nilsson K. Borell J. Blomé M. Håkansson C. Organizational measures and strategies for a sustainable working to an older age.

(manuscript)

•Caffaro F. Lundqvist P. Micheletti Cremasco M. Nilsson K. Pinzke S. Cavallo E. Being a farmer at old age: an ergonomic analysis of

work-related risks in a group of Swedish farmers aged 65 and over. (manuscript)

•Hörnstedt K, Nilsson K, Håkansson C. Employers’ perceptions of older workers and an extended working life in Sweden. (manuscript)

•Hovbrandt C, Håkansson C. Albin M. Nilsson K. Elderly workers’ motivation to work beyond normative retirement age. (manuscript)

•Nilsson K. Kön och ålderspension – en tvärsnittstudie om skillnader mellan män och kvinnor i att kunna och vilja arbeta till 65 år eller

längre. [Gender and age pension - a cross-sectional study about the differences between men and women to be able and willing to work

to 65 years or longer] Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet: Rapport nr 4/2015

•Nilsson K. Äldre lantbrukares arbetssituation och hälsa. [Rapport 2011:37. Alnarp, Swedish University of Agricultural Sciences. 2011

•Nilsson K. Tid för omsorg?! Personalens arbete i korsdraget mellan måsten, prioriteringar och meningsfullhet inom vård- och omsorg.

Skriftserie 2007:3. Lund, FoU Skåne. 2007

•Nilsson K. Arbetstillfredsställelse hos äldre läkare och sjuksköterskor Malmö, Swedish National Institute of Working life. 2003

•Nilsson K Förlängt arbetsliv – En litteraturstudie av faktorer med betydelse för förlängt arbetsliv som alternativ till tidig pensionsavgång.

Malmö, Swedish National Institute of Working life. 2003

•Bengtsson E. Nilsson K. Äldre medarbetare. Malmö, Swedish National Institute of Working life. 2004