1

EN TIDNING FRÅN SDCSKOGSNÄRINGENS IT-FÖRETAG

Ett lyckligtäktenskap DORIS och Rocs ger kunden full koll

INNEHÅLL NR 1-2011

Ledaren: rådens uppgift är att stödja sdC ........... 2nikLas är trainee på sdC .......................................... 3uppskattad konferens om biobränsLefrågor............. 6transportredovisning on-Line gör Livet Lättare ....... 8doris ger fuLL koLL på råvaran ........................... 10sdC 50 år i skogsnäringens tjänst ....................... 16biobränsLe LikstäLLs med sågtimmer ....................... 18

2

LED

AR

EN

ANSVARIG UTGIVARE: Torbjörn JohanssonCHEFREDAKTÖR Maria StenquistREDAKTION: Torbjörn Johansson, Lena Kjellberg, Bo Magnusson, Jan Rikner, Maria Stenquist (sammankallande), Fredrik Swahn, Mattias Thafvelin, Magnus UlinLAYOUT: Mattsson R & I/Plan 2ORIGINAL: Lena KjellbergTRYCK: Prinfo Accidenstryckeriet, SundsvallUPPLAGA: 3 000OMSLAGSFOTO: Erland Segerstedt

Nyheter från SDC direkt till din mobil!

I sommar kommer SDC att lansera en ny tjänst där du som kund kan prenumerera på infor-mation gällande SDCs tjänster.

Först ut med att kunna an-vända tjänsten är användare för KOLA och Sender (insändning från skördare).

Tjänsten beställer du via SDCs hemsida www.sdc.se/kundsidor.

Du kan välja att få informatio-nen som sms eller e-post.

Rådens uppgift är att stödja SDC Rådens uppgift är att hjälpa SDC att styra och prioritera verksamhe-ten *. Logistikrådet, ett av tre nationella råd, är svensk skogsnärings gemensamma råd för beredning, samordning, standardisering och harmonisering av frågor rörande skogsbrukets transporter och produk-tionsprocesser.

Mycket av arbetet i rådet rör transporter och hur dessa kan effekti-viseras. Som ansvarig för verksamheten i en virkesköpande organisa-tion vet jag hur mycket transportkostnaden utgör av råvarukostnaden. Av denna anledning tycker jag det är glädjande att logistikrådet spelat en stor roll vid framtagandet av Krönt vägval en tjänst som ger varje transport ett förutbestämt avstånd från avlägg till industri. Administra-tivt enkelt och rättvist för alla parter. Detta visar också att SDC förutom att leverera informationstjänster också kan leverera färdiga kostnads-effektiva lösningar för vår bransch.

Mitt Småland är medelpunkten för landetsträförädlingsindustriSmåland detta landskap stort som Nederländerna men kanske mest känt för Emil, Pippi med flera figurer skapade av Astrid Lindgren, ostkaka och glasbruken. För mig är Småland, med de ingående länen också ett område med stor koncentration av sågverk och träförädlings-industri. En effekt av detta är att här finns landets förmodligen största samling av virkesköpande organisationer. Organisationer som i sin tur köper och transporterar ett mycket stort antal kommersiella virkes-sortiment. För att skapa ordning och reda kring flödet från avverkning till redovisning, förmodligen i ett flertal led måste det finnas tillförlitliga system. Här har SDC en central roll där man skall vara lyhörd för kundens krav men samtidigt skapa branschgemensamma systemlös-ningar.

En av logistikrådets mera intressanta uppgifter i dagsläget är att hjälpa till inom programmet Förbättrat informationsutbyte och ge syn-punkter och jobba med lösningar för en framtida bättre logistik.

Jag är övertygad om att logistikrådet tillsammans med SDC har en viktig uppgift att fylla för att skapa informationstjänster som hjälp för effektivare transporter inom skogsbruket både i Småland som i riket i stort. För att nå full effekt i att effektivisera transporter och med det sänkta kostnader krävs också samarbete över företagsgränserna mel-lan de skogliga aktörerna.

ROLF LINDSTRÖMVD BERGS SKOG

OCH STYRELSELEDAMOT I SDCs STYRELSE

SDC presenterar:

I samband med SDCs 50-års-jubileum har en film tagits fram. Filmen beskriver i korthet SDCs uppbyggnad fram till idag.

Se filmen på SDCs hemsida, www.sdc.se.

* Läs mer om rådens uppgift på sidan 14

SDCs kundtjänst: 060-16 87 00 eller kundtjanst@sdc.se.

SDC, 851 83 Sundsvall,

login@sdc.se

3

Niklas Johansson är SDCs första trainee. ”En jättebra introduktion till företaget” säger personalutvecklare Anna-Karin Normelli Callhammar och Niklas själv är nöjd.

text: Mats Wigardt foto: Lena KjeLLberg

Niklas är trainee på SDC

Niklas Johansson har alltid varit intresserad av skog och natur. Steget till att söka in på jägmästarprogram-met med inriktning på ekonomi och industri var därför inte stort. Efter tre år i Umeå och två år i Uppsala tog han sin examen 2008.

Ungefär samtidigt insåg SDC att man stod inför ett generationsskifte. Flera nyckelpersoner var på väg att uppnå pensionsåldern och nya medarbetare behövde skolas in.– Men det är en lång startsträcka innan man känner till alla aspekter av hur företaget fungerar, säger Stefan Andersson i SDCs ledningsgrupp.

Anna-Karin Normelli Callhammar som ansvarar för personalfrågor såg därför framför sig en mer långsiktig rekryteringsprocess. Att kvalificera sig till en tjänst på SDC görs inte över en natt.– Ett traineeprogram är ett utmärkt sätt att skola in nya medarbetare, förklarar hon.

När Niklas Johansson, med sitt intresse för IT och kundkontakter, såg annonsen om en tjänst som kund-ansvarig på SDC skickade han in sina handlingar, trots att man uttryckligen sökte en ”mycket erfaren” person.– Men det gick bra ändå, konstaterar han.

Att börja ett nytt arbete utan att först lära sig alla SDCs tjänster och vem som vet vad inom företaget är emellertid ingen bra idé. Niklas erbjöds därför att börja sin anställning med att under ett års tid gå som trainee.

Efter ett drygt halvår har han nu fått god insikt i SDCs verksamhet, som är indelad i fem så kallade pro-cesser. Han vet vem som gör vad och var han ska vända sig. Han har dessutom tagit fram en marknadsanalys för biobränsle utifrån SDCs synvinkel.– Det har varit en spännande resa, säger han. Jag vis-ste inte så mycket om SDC tidigare. Det är en arbets-plats med unik överblick över hela produktionskedjan och alla aktörer som är verksamma i skogen.

Efter att ha tillbringat den första tiden på huvud-kontoret i Sundsvall flyttar nu Niklas till Skövde som ska bli hans slutliga arbetsplats.

Han ska där slussas in i de uppgifter som ingår i arbetet som kundansvarig. Han kommer också att göra besök på olika arbetsplatser där SDCs utbud av tjänster kom-mer till användning.– Bland annat ska jag hänga med ett maskinlag under några arbetsdagar, säger han, påtagligt förtjust.

Stefan Andersson, som tillsammans med Mattias Thafvelin ansvarar för Niklas Johanssons inskolning i SDC, ser traineeprogrammet som ett sätt att höja före-tagets kvalitet och kompetens.– Dessutom får vi på köpet en god ambassadör som kan förklara vår roll i virkessverige, säger han.

En lärorik tid som övergår i en fast tjänst.

’’Niklas Johansson är nöjd med SDCs traineeprogram.

4

Programmet blickar framåt

Resan fortsätter. Programmet Förbättrat informationsutbyte har gått in i etapp 2. Nu är det dags att beskriva branschens processer och informationsstruktur mer i detalj, allt för att skapa bättre förutsätt-ningar för ett förbättrat informations-utbyte.– Jag upplever att engagemanget från branschen är starkt, säger Daniel Olsson, aktivitetsansvarig för förankringsarbetet i programmet.

text: Lena sjödin Foto: Per HeLander

Etapp 1 i programmet Förbättrat informationsutbyte handlade om att ta fram en stadsplan. Det vill säga en ritning som beskriver branschens processer och infor-mationsstruktur för framtiden. Nu är det dags att för-djupa arbetet där det även ingår att ta fram en första utgåva av en utvecklings- och avvecklingsplan.– Utifrån resultatet av etapp 1 kan vi nu i etapp 2 ställa oss frågan hur SDCs erbjudande ska se ut i fram-tiden, säger Daniel Olsson. Vad och i vilken takt ska vi utveckla nya tjänster och avveckla befintliga?

Programmet Förbättrat informationsutbyteMålet är att:• Etablera ett standardiserat informationsutbyte för skogs-

branschen, kopplat till råvaruaffärer.• Ta fram branschgemensamma IT-tjänster som förmedlar

och förädlar den standardiserade informationen.

Etapp 2 (t.o.m december 2011)• Beskriva processer och informationsstruktur ytterligare en nivå.• Arbeta fram ett förslag till en utvecklings- och avvecklingsplan.• Fördjupa arbetet med terminologi och definitionerna av begrepp.

Viktigt i etapp 2 är också att fortsätta förankringen i SDCs styrelse, nationella råden och kommittéerna (biobränsle, massaved och sågtimmer), som är remiss-instanser.– Alla inblandade behöver ha en bra grund för att kunna arbeta i samma riktning. Därför är det viktigt med en bred förankring i frågorna, fortsätter Daniel Olsson.

Fördjupningen i etapp 2 kommer också att beskriva de definierade processerna i detalj.– Till exempel branschens process för att anskaffa råvara. I takt med att viktiga begrepp i en process blir tydliga för oss dokumenterar vi det med ett ordnat terminologiskt arbetssätt. Där görs beskrivningar och definitioner för begreppen, som därmed tydliggörs.

Med ett gemensamt tydligt språk blir det färre missförstånd, utan ett gemensamt språk blir det svårt att samarbeta.

Den stadsplan som nu finns framtagen är intressant material för branschens alla aktörer. Företagen kan be-trakta sin tillvaro på ett nytt sätt och få idéer och kraft till hur den egna verksamheten kan utvecklas.– Det är en process för oss också, konstaterar Daniel Olsson. Allt eftersom vi lär oss får vi rita om kartan, förståndigt och efter kloka beslut.

I december är det meningen att SDCs styrelse ska fatta beslut inom vilka områden som SDC ska erbjuda sina tjänster. Då ska även det första förslaget till ut-vecklings- och avvecklingsplanen finnas framme.– Vi är fortfarande på ritbordet för det vi ska bygga tillsammans med branschen, men nu har vi hittat ett bra angreppssätt på det arbete som ska göras, avslutar Daniel Olsson.

FAKTA

Daniel Olsson, aktivitetsansvarig för förankringsarbetet i programmet Förbättrat informationsutbyte.

5

SDC guidar lettiska skogsföretag med intresse för papiNetSDC fick under våren 2011 ta emot ett studiebesök från Lettland. Både lettiska skogs-företag och VMF Latvia har visat intresse för SDCs engagemang i papiNet.

text: Maria stenquist

Under studiebesöket fick besökarna veta mera om papiNet och dess organisation. Vid ett besök på Tunadals såg-verk fick de lettiska deltagarna en inblick i hur virkesmätningar går till i Sverige. Besökarna fick också bekanta sig med SDCs tjänster, exempelvis KOLA, Timmerprognos och VIS. – Företagen i Lettland exporterar mycket virke och kan med papiNet få flera fördelar vid handel med många län-der eftersom fler företag bär kostnaden av standarden säger Nils-Erik Flemström, verksamhetsutredare på SDC. Andra fördelar jag kan se är att företagen sparar pengar genom effektivisering och att en högre kvalité garanteras när fler använder standarden fortsätter Nils-Erik Flemström.

VMF Latvia visade intresse för vissa användningsområden inom papiNet då de inte har samma behov som SDCs kunder, främst beroende på att få parter är inblandade i deras informationsutbyte. Vissa av de lettiska skogsföretagen såg en viss vinst med standard för olika dokument, det gällde framförallt ett av skogsföretagen som exporterade björkfanér. Företaget kunde därmed se en potentiell nytta med papiNet. – De kunderna kan förvänta sig kring papiNet det närmaste året är att de ska kunna skicka en lastspecifikation (leveransavisering) till mätplats. Den ska också vara kvalitetskontrollerad. Det går ett larm om det saknas en vir-kesorder och då kan man kontrollera dokumentet. Vi hoppas på ännu mera förbättringar för våra kunder framöver avslutar Nils-Erik Flemström.

FAKTA

Fördelar med papiNet• Branschstandard för e-dokument ger möjlighet till effektiviseringsvinster. • E-dokument finns för mätningsinformation.• Enklare med gränshandel och samarbete i logistikkedjan när flera länder använder samma standard.• I dagsläget finns lagerinformation. Inom ett år finns troligtvis lastspecifikation, transportorder, mätningsmeddelande och SDCs faktura.

För mer information se www.papinet.org

Håkan Jonsson är ny kundansvarig på SDC

Håkan Jonsson har anställts som ny kundansvarig på SDC och började den 1 februari i år.

Han är för många ett bekant ansikte, både inom SDC och bland SDCs kunder. Håkan arbetar som kundansvarig med geografisk tyngdpunkt i Svealand, vilket passar honom bra då han är bosatt i östra Värmland.

Innan jobbet på SDC var Håkan marknadsansvarig på Naturbränsle. Arbetet gick ut på att köpa biprodukter från sågverk samt brännved och avverkningsrester från virkesföretag och sälja dessa

produkter till värmeverk och industri. Han ansvarade även för logistiken och att dessa avtal fungerade utan störningar. Under 90-talet var Håkan med i SDCs användargrupp och

senare även i logistikrådet. – Jag har alltid varit övertygad om nyttan med branschgemensamma lösningar av virkesredovisningen. Därför känns det helt rätt att nu få jobba med denna målsättning.

Håkan vill hitta lösningar som är bra för SDCs kunder och hoppas att få vara med att utveckla det tjänstepaket som SDC har.

Trots några månaders anställ-ning på SDC har Håkan ändå hun-nit med viss ledighet i vår.

Han blev pappa för första gången och var föräldraledig med sin lilla dotter Ester.

text: Maria stenquist foto: sonia jansson

Håkan Jonsson

6

Jan-Olov Bäcke, skoglig hand-läggare, Skogsstyrelsen – Bra. Roligt med mycket folk. Hotta grejer med biobränsle, det har skakat om branschen med förslaget till nya föreskrifter

Maria Ivarsson WideForskare/utvecklare inom skogs-bränsle, Skogforsk– Jättebra. Imponerande mycket folk och en bra mix från skogs- och värmesidan. Det finns inte så mycket svar än kring nya Virkesmätningsla-gen. Många verkar vilja jobba i mått-tenheten ton, men innan alla ha tagit ställning är det svårt att driva någon utveckling, och sen har vi proble-matiken med omräkningstal. Bästa sättet att få folk att ta ställning är att kasta fram ett förslag.

Morgan Romvall, teknisk controller, Vattenfall– Intressant. Har precis kommit igång. Vi är nya. Intressanta signaler kring behovet av ett gemensamt sys-tem. Vi har varit dåliga på att nyttja systemet tidigare. Ambitiöst program och trevliga inslag av Vaffe.

Vad tycker du om SDCs biobränslekonferens?

Fem röster:Uppskattad konferens om biobränslefrågor I början av februari höll SDC en konferens på temat ”Mäta och redovisa biobränsle”. Konfe-rensen var uppskattad och av flera besökare ett efterlängtat arrangemang kring viktiga och aktuella frågor.

text: maria stenquist foto: Lena kjeLLberg

– Intresset för dessa frågor är stort inom skogs-branschen och inom bioenergibranschen finns ett stort och växande intresse för SDC och våra infor-mationstjänster, säger Fredrik Swahn, kundansvarig på SDC och ansvarig för konferensen.

Det stora intresset märktes även på anmälningar-na till konferensen som var fullbokad till sista plats.

Konferensen var förlagd till Södertälje. De första studiebesöken var belägna på Söderenergis bränsle-terminal i Nykvarn och på Igelstaverket, Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk. Även Sveaskog och VMF Qbera medverkade vid studiebesöken och presenterade sina verksamheter med råvaruförsörj-ning respektive mätning. Virkesmätningslagen lockade mångaKonferensens mest aktuella ämne var Skogsstyrel-sens föredrag om den nya kommande virkesmät-ningslagen.

Jan-Olov Bäcke från Skogsstyrelsen berättade om vilka regler som kan komma att gälla för mät-ning och redovisning. Mellanskogs virkeschef, Sture Karlsson, pratade om vilka utmaningar det kommer att medföra för Mellanskog och hela virkesbran-schen. SDC informerade om möjligheterna med ett branschgemensamt bränsleredovisningssystem och leveransuppföljning i realtid.

Även framtidens mätplats med ny mätteknik och mätningstjänster presenterades av VMU och VMF.

Under middagen på kvällen bjöds det på stå-upp-komik av Erik ”Waffe” Walfridsson och jazzmusik av Patrik Ajaxén Kvartett.

7

Patrik Jonsson, Trädbränsle-ansvarig, Norra skogsägar-nas ekonomiska förening:– Bra, men hade velat se och höra mer om mätplatssystem, provtagning, vem som utför och hur det går till praktiskt. Hade vidare önskemål om grupp-övningar med möjlighet till dis-kussion och dialog om mätning och prissättning. Jag tycker det är viktigt att branschen sätter detta i fokus nu, målet måste vara att hitta likformiga, kontrollerbara och noggranna metoder. Helst ser vi också att vi har en opartisk mätare som gör jobbet. Kravet på en tydlig redovisning gentemot privata skogsägare ökar också i takt med att mängden har ökat.

Göran SundbergDistriktschef, VMF Nord, Kalix– Bra. Oväntat bra kritik av bioenergisektorn, de talar väldigt varmt om SDC och vikten av att ha kontroll på lager och redovis-ningsfördelar. Alla förväntar sig en quick fix. Frågor som behöver besvaras är; Vem ska göra job-bet? Vem tilldelar resurser? Var är största uppförsbacken?

Vad tycker du om SDCs biobränslekonferens?

Fem röster: Processer styr SDCs nya organisationtext: Lena sjödin

Från och med 1 februari 2011 arbetar SDC i en ny process- orienterad organisation. * Syftet är att öka kundorienteringen, effektiviteten och transparensen. – Vi får mer fokus på hur vi fångar kundens behov, säger vd Torbjörn Johansson. Det skapar också en tydlighet utåt.

Funktionen öppen säljare i led 1 i VIOL upphör

SDC stödjer berörda företag vid förändringentext: maria stenquist

Funktionen öppen säljare i första affärsledet i redovisningssystemet VIOL medför idag problem med spårbarhet och att utföra korrekt redovisning.

Rådet för mätning och redovisning (RMR) rekommenderade SDCs styrelse att ta bort möjligheten att använda så kallad öppen säljare. Nu har också SDCs styrelse beslutat att funktionen öppen säljare i första affärsle-det ska tas bort. SDC ska ta fram en avvecklingsplan och stödja berörda företag vid förändringen. – SDC ser över vilka företag som berörs och de kommer att få ändra sitt arbetssätt. Förändringen berör främst små sågverk och värmeverk. Vi kommer att erbjuda riktade utbildningar till självkostnadspris säger Karin Eliasson, som leder förändringsarbetet på SDC.

Funktionen öppen säljare skapar många problem i branschen vid exem-pelvis införandet av mätplatssystemet DORIS, vid användning av Certikon-to, i samband med åkaravlämning och vid beräkning av transportavstånd. Av den anledningen rekommenderar RMR branschen att sluta använda funktionen öppen säljare och istället lägga in de specifika uppgifterna på virkesordern. Det görs idag av majoriteten av branschens företag.

Stor branschnytta Nyttoeffekten för branschen beräknas vara stor då certifiering av rå-varan går att fastställa. Även råvarans geografiska läge kan fastställas eftersom koordinater finns för transportplanering i bland annat fordons-datorer. Det innebär vidare att avståndsberäkning via tjänsten Krönt Vägval kan användas. Då genomströmningshastigheten vid inmätning höjs medför det en sänkning av terminaltiden för transportörerna. Även kvalitén i redovisningen höjs vilket minskar tiden för utredning och felrättning.– Jag ser positivt på förändringen och välkomnar beslutet säger Mattias Sparr, fältchef på Såg i Syd.

FAKTA

Funktionen öppen säljare i första affärsledet upphörAlla kunder med öppen säljare i led 1 och som har aktiva virkesorder, har endast möjlighet att använda dessa t.o.m. 31 december 2011.

* För mer information om SDCs nya organisation hänvisar vi till SDCs hemsida: www.sdc.se/nyheter

8

När Skogsbilen i Delsbo AB bildades genom en sammanslagning av Skogsfrakt och Owes Åkeri användes redan redovisningssystemet TIS.– Det är en stor hjälp med tillgång till inkörda belopp on-line, konstaterar transport-ledaren Tommy Ärlemar.

text oCh biLd: mats Wigardt

KUNDCASE

I Dellenbygden är det tätt mellan träden. Här har skogen alltid varit en viktig inkomstkälla. Och i Delsbo utgör timmerbilarna ett vanligt inslag i tra-fiken, med Holmen som en av de större uppdrags-givarna.I en industribyggnad av rött tegel med en rad stora garagedörrar är också skogens betydelse påtaglig. Maskinföretag och däcksleverantörer erbjuder sina tjänster. På garageplan står tomma timmersläp uppställda. I östra delen av byggnaden finns kontoret. Där har Tommy Ärlemar arbetat sedan 1970, först som last-bilschaufför i 18 år, därefter som transportledare.– Men jag tror att åkeriet startade redan i mit-ten av 50-talet, då under namnet Åkessons Åkeri, funderar han.Numera är det Skogsbilen i Delsbo AB som står målat på timmerbilarna utanför hans fönster.

Det var den 1 september 2009 som de båda Delsboåkerierna Skogsfrakt och Owes Åkeri bestämde sig för att göra gemensam sak.– Vi ville bli lite större för att därmed få mer resurser att utvecklas och satsa på ny teknik, förklarar Owe Fredriksson, tidigare vd för Owes Åkeri.

Riktigt så enkelt gick det nu inte. Under senare tid har man gått miste om ett antal större uppdrag och man har därför tvingats minska ner på kostymen. ”Vi har blivit lite försiktigare” som Owe Fredriksson uttrycker det.

Men med många års erfarenhet av bran-schens upp- och nergångar har han lärt sig att ta svångremstiderna med jämnmod. Så länge skogen växer och fabrikerna har behov av råvara att såga och koka finns det behov av duktiga och erfarna transportörer.

Transportredovisning on-line gör livet lättare

9

FAKTA

SDCs Transportredovisning ger snabb och korrekt redo-visning av bränsle- och virkestransporter. Nyttan ligger bland annat i användandet av gemensam informations-standard, systematiserad redovisning och möjligheten att integrera informationen med egna affärs- och uppfölj-ningssystem.

En del i Transportredovisning är informationssystemet TIS. Här ges information om alla utförda transporter. Det går att följa transportörer och transportkostnader kopplat till affärer mot en viss kund.

Transportredovisning on-line gör livet lättare

Och Skogsbilens 20-talet timmerbilar rullar året om.– Vi kör nog uppemot 20 000 mil per bil och år, säger Tommy Ärlemar.

Owe Fredriksson minns fortfarande hur det kunde fungera innan man tecknade avtal med SDC.– Då var det hörsägen och muntliga redovisningar som gällde, säger han med en glimt i ögat.Nu har man bättre uppsikt och kontroll över upp-dragen.

Genom att transportredovisningen görs hos SDC, med regelbundna avräkningar som skickas till Skogsbilen i Delsbo, är Tommy Ärlemar alltid uppdaterad vad gäller antalet körda kilometer för respektive bil, hur mycket som lämnats av vid indu-stri och vem som ska stå för betalningen.– Det säger sig själv att det blir enklare att jobba när man kan följa upp varje körning on-line, sum-merar han.

Däremot tycker både Tommy Ärlemar och Owe Fredriksson att det gå lite långsamt för sidorna från SDC att laddas upp deras datorer. Väntetiden framför skärmen kan bli lång, särskilt när flera uppdrag ska laddas hem. Samma sak gäller SDCs webbtjänst Vägval som används när transporten ska prissättas. Den kan också ta god tid på sig att laddas ner.

– Men vi har blivit lovade en uppdatering som ska göra tjänsterna lite snabbare att komma åt, säger Tommy.

Ett annat önskemål som ligger Skogsbilen AB varmt om hjärtat är att de olika uppdragsgivarna; Holmen, Sveaskog etc, kunde samarbeta och prata samma språk. Som det är idag har de olika sätt att hantera sin Åkarwebb där uppdragen läggs ut och returfrakter föreslås. – Men överlag är Transportredovisning och TIS en stor hjälp för oss, konstaterar Tommy Ärlemar. Livet har blivit lite lättare när det går att få fram alla uppgifter med en enkel knapptryckning.

10

KUNDBESÖK

Smurfit Kappa:

DORIS ger full koll på råvaran Hos Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå har DORIS och Rocs ingått ett lyckligt äktenskap. Nu har råvaruansvarige Stefan Merum full kontroll över 2,2 miljoner kubikmeter flis och ved som varje år förvandlas till papper.– Det har varit en lång resa, men nu är alla bitar på plats, säger han.

text: Mats Wigardt foto: erLand segerstedt

Rökplymerna från de höga skorstenarna hos Smurfit Kappa Kraftliner utgör efter mer än ett halvt sekel ett självklart inslag i Piteås stadsbild.

Hela anläggningen gränsar till Pite älv och byggdes i början av 50-talet. Från start tillverkades träfiberski-vor i fabriken, i slutet av samma decennium byggdes fabriken om för att bli pappersbruk med inriktning på kraftpapper.

Lönsamheten har varit god i många år. 2001 köptes fabriken av Kappa och sedan 2005 tillhör den Smurfit Kappa Group med verksamhet i Europa och Latin-amerika. Anläggningen i Piteå är nu Europas största kraftlinerbruk.– Vi kan producera 700 000 ton papper, omsätter 3,3 miljarder kronor och sysselsätter 550 personer, summerar Stefan Merum som ansvarar för att inflödet av råvara täcker behovet.

Det innebär att omkring 2,2 miljoner kubikmeter barr och löv varje år passerar grindarna. Därtill kommer ytterligare volymer biobränsle i form av bark, spån, skogsflis och returträ. Det är ett gigan- tiskt pussel som ska läggas, med leveranser från privata skogsägare, från skogsbolag och sågverk och import från Baltikum och Ryssland.– Till exempel kommer en stor andel björk från Bal-tikum, berättar Stefan Merum. Och en stor och viktig leverantör av råvara är svenska Sveaskog.

Det är en ständigt lika hungrig anläggning som Stefan Merum ska mätta. Här finns två barrmassalinjer, en lövmassalinje, en returfiberanläggning och två pappers-maskiner samt att mixen i pannan måste vara helt rätt för att slutprodukten ska bli precis så bra och stark som kunderna vill ha den.

Papperet från Piteå används till vin, choklad, förvaring...

Smurfit Kappa i Piteå producerar varje dygn 1 900 ton papper. Till detta behövs flera miljoner ton skogsråvara.

11

Smurfit Kappa:

DORIS ger full koll på råvaran

FAKTA

’’

DORIS möjliggör effektiv logistikÄr ett it-stöd från SDC som tillsammans med VIOL gör alla mätuppgifter av skogsråvara tillgängliga för både köpare och leverantör i realtid

Omedelbart vid mätningstillfället skickas informationen om leveransen från DORIS vidare till vedgårdslösningen (logistiksystemet) Rocs.

– Kvalitet och blandningen på råvaran är den enskilt största faktorn bakom ett lyckat resultat, förklarar Stefan Merum.

För att veta exakt vilken råvara som finns att tillgå på vedgården, vilka volymer det handlar om och var på den stora asfaltplanen den finns upplagd, har Smurfit Kappa nyligen övergått till SDCs mätplatssystem DORIS.

Det gamla manuella systemet med lokal datalagring av mätresultat har funnits sedan 80-talet. Problemet har varit att det inte har gått att använda tillsammans med det interna vedgårdssystemet Rocs (Roaming Object Coordinating System) som är baserat på GPS-positionering.

När nu alla relevanta uppgifter om skogsråvara registreras i DORIS och kan hanteras tillsammans med Rocs blir det däremot möjligt att följa materialhante-ringen utan tidsfördröjning.– DORIS och Rocs är en förutsättning för att det inte ska bli en enda röra på fabriksområdet, förklarar Stefan Merum. Det ger oss möjlighet att maximera kvaliteten för ett ökat kundvärde. Vi kan också opti-mera alla truckrörelser och ha ständig överblick över vårt vedlager.– Och, tillägger han, i förlängningen kan vi använda DORIS för andra insatsvaror som behövs i fabriken.Vid inmätningsbryggan avlöser lastbilarna med ved och flis varandra på vågen.

Det har varit en lång resa, men nu är alla bitar på plats.

Råvaruansvarig Stefan Merum

12

Varje dygn, året om, görs mellan 300 och 400 registre-ringar av personalen från VMF Nord. Flisbilarna vägs både vid ankomst och på vägen ut, efter att ha tömt lasten i bränslefickan inne på fabriksområdet.

Uppgifter om sortiment, åkare, vikt, körda kilo-meter med mera knappas, in och går vidare in i SDCs redovisningssystem VIOL där det sedan ligger till grund för uppföljning och betalning.– DORIS stödjer alla typer av affärer, försäkrar Magnus Ulin från SDC som ansvarar för kontakterna med Smurfit Kappa. Volym, energimängd, vikt – allt kan hanteras i DORIS.

Mats Dahlbäck är chef för VMF Nord Piteå Di-strikt och har varit med om den långa processen att införa det nya mätplatssystemet. Smurfit Kappa är därmed först i norra Norrland om att använda DORIS. ”Många fördelar, få nackdelar” är hans spontana sam-manfattning.– Sammantaget har det gått bättre än förväntat, kon-staterar han. Återstår bara en del mindre problem att hantera. På den blåsiga timmerplanen invid Piteälven ligger stora högar med flis och ändlösa travar med virke,

tillräckligt för att försörja fabriken i knappa två veckor. Närmare fyra kubikmeter barrved går åt för att

producera ett enda ton brun pappersmassa. Inflödet av ny råvara måste därför vara konstant för

att inte produktionen ska halta. Vilket i sin tur förut-sätter pålitliga leverantörer.

I renseriet förvandlar två jättelika ståltrummor med ett dovt mullrande ved till flis; en till barrved, en annan för björk. Stora truckar utrustade med vågutrustning hämtar ständigt nya vedlass från travarna. På en dis-play i hytten ser förarna status för respektive sortiment.– Att truckförarna nu har full koll på råvaran un-derlättar för oss att få en bra mix i koket och därmed maximal jämnhet i slutprodukten, säger Mikael Johans-son som är chef på renseriet.

Vi går vidare till nästa anhalt i processen: massabruket. Härifrån lotsas vi in i de väldiga fabriks-hallar där de två pappersmaskinerna oupphörligt snur-rar fram färdigt papper, en för brunt kraftpapper, en annan för det vita ytpapperet.

KUNDBESÖK

Numera har truckförarna full koll på råvaran. En display i hytten visar status för respektive sortiment.

13

FAKTA

Smurfit Kappa Kraftliner- Producerar omkring 1 900 ton papper/dygn.- Kontinuerlig drift i sex-skift.- 90 procent går på export, varav merparten på båt.- Producerar fjärrvärme för Piteå i egen biobränslepanna.

www.smurfitkappa-kraftliner.com

Slutkunderna finns inom förpackningsindustrin i Europa och Skandinavien. Kraftpapperet från Piteå blir till wellpapp, chokladkartonger, vinboxar och förvaringslådor…

Men minsta barkflarn kan leda till att papperet får en fläck som gör att kunden reklamerar produkten.– Därför är det så viktigt att det blir rätt från bör-jan, både med själva installationen av DORIS och i processen fram till färdigt papper, säger Stefan Merum. Men nu känner jag mig trygg.

Fukthalten i fliset avgör energimängden i leveranserna.

14

Som ett hjälpmedel för att få SDCs verksamhet att harmonisera med behoven hos kun-der och intressenter finns sedan 2009 tre nationella rådgivande grupper med inriktning på logistik, IT respektive mätning och redovisning.– Jag kan se en tydlig förbättring av SDCs arbete, konstaterar Jan Gustafsson på Stora Enso Skog.

text: mats Wigardt

Nationella råd för ett samlat grepp i skogsfrågor

FAKTA

BiobränslekommitténBiobränslekommittén som sorterar under det nationella rådet för mätning och redovisning, RMR, har deltagit i arbetet med att ändra tillämpningen av virkesmätningsla-gen. I förslaget, som nu ligger i Bryssel för granskning, likställs biobränsle med de traditionella skogssortimenten.

Läs mer om SDCs rådgivande grupper på www.sdc.se eller på SDCs kundportal violweb.

I år fyller SDC 50 år. I ett halvt sekel har SDC arbetat med att rationalisera och samordna virkesredovisning-en i Sverige. Från att varit skogsbrukets datacentral är man idag ett kvalificerat IT-företag med hela skogsnä-ringen som kund.

Men grundtanken är fortfarande densamma som när SDC startade 1961, att förmedla och förädla infor-mation mellan skog och industri.

I takt med att skogsbranschen utvecklats och mät-metoderna förfinats har också kraven på SDC föränd-rats. Genom åren har ett antal utredningar sett över SDCs stadgar och kommit med förslag på revideringar.

En fråga som länge varit aktuell har varit hur SDCs ägare, det vill säga skogsnäringen, ska få bäst nytta av SDCs tjänster. Och hur man på bästa sätt ska få ett tydligare gränssnitt, att man helt enkelt pratar samma språk i hela landet, oavsett var i den skogsindustriella processen man befann sig.– Det behövdes ett helhetstänkande med bättre sam-ordning och styrning av SDCs arbete, förklarar Magnus Hedin på SDC. – Dessutom, tillägger Magnus Norrby i SDCs sty-relse, fanns det skäl att minska ner antalet kanaler med önskemål från branschen in till SDC.

I en utredning som presenterades 2009 föreslogs därför att parterna på virkesmarknaden skulle inrätta tre nationella rådgivande grupper med uppgift att be-reda aktuella frågor till SDCs styrelse.

De tre grupperna som bildades är IT-rådet, för frågor rörande datakommunikation, systemintegration och IT-infrastruktur; logistikrådet, för en harmonise-ring av skogsbrukets transporter och produktionspro-cesser; och rådet för mätning och redovisning, RMR, för råvaror och produkter från skogen.– Råden ska ses som ett hjälpmedel för SDC att fung-era bättre och ge input för verksamhetsplaneringen, förklarar Jan Gustafsson på Stora Enso Skog som är ordförande i logistikrådet.

Han konstaterar vidare att man genom att i god tid hitta gemensamma nämnare för SDCs arbete kan spara mycket pengar och samtidigt göra utvecklingsarbetet både effektivare och enklare. – Råden fungerar även som en kanal ut mot bran-schen där SDC kan informera om sin verksamhet och vilka frågor som står på dagordningen, säger Jan Gustafsson. Det är ett sätt att förankra SDCs arbete, helt enkelt.

I varje grupp sitter ett tiotal företrädare för skogs-branschen som träffas regelbundet. Rådens slutsatser fungerar som rekommendation till styrelsen.

Och Magnus Hedin på SDC, som själv sitter som sekreterare i RMR-rådet, menar att arbetet nu fung-erar tämligen väl.– Men, säger han, SDC måste ha en tydlig idé och bli bättre på att förse de olika råden med beslutsunderlag på rätt nivå. Det fungerar inte att de ska börja arbeta med ett vitt papper.

Även Jan Gustafsson anser att de nationella råden är på väg att hitta en fungerande form för sitt arbete. Uppslutningen till rådens sammanträden är god och kompetensen hos medlemmarna hög. – Kan vi underlätta för SDC att läsa av branschens behov och sedan leverera en tjänst som aktörerna på marknaden har glädje av har de nationella råden lyck-ats bra, summerar han.

Fotnot: Ordförande i RMR-rådet är Sture Karlsson, Mellanskog, och

i det nationella IT-rådet heter ordföranden Roland Persson, Sydved.

15

EN A

V O

SS

Hallå där!

BO ERIKSSON, PROGRAMLEDARE PÅ SDC

SDC utbildar morgondagensbeställare i virkesförsörjningSDC har en viktig roll att spela i utbild-ningen av morgondagens jägmästare på Skogsvetarprogrammet vid Sveriges lant-bruksuniversitet (SLU). Under de senaste fyra åren har SDC ansvarat för en föreläs-ning i årkurs fyra inom ramen för kursen Affärsprocesser och informationssystem i virkesförsörjning.

text: maria stenquist

– Under utbildningstillfället har jag bland annat berät-tat hur SDC arbetar mot branschen och mot kunderna. Jag har också försökt återberätta vad jag och SDC haft fokus på de senaste åren i form av nulägeskartläggning-ar kring branschens arbetsprocesser och informations-utbytet som sker mellan företag säger Daniel Olsson, jägmästare och tjänsteansvarig för råvaruredovisning på SDC.

När Daniel Olsson berättar för studenterna att SDC idag tar emot data som sänds in cirka en gång per dygn är det svårt att förstå eftersom enligt studenterna sker allt i realtid.– De förväntar sig inte att få information. De utgår från att informationen redan finns där när saker har hänt fortsätter Daniel Olsson. Magnus Haapaniemi är utexaminerad student från kursen som gick ifjol. Idag arbetar han som trainee på VMF Qbera.– Största fördelen är att få veta hur man faktiskt gör ute i skogsnäringen. Jag har fått sakkunskap om alla informationssystem och känner till begreppen och de faktiska arbetssätten redan när jag kommer ut säger Magnus Haapaniemi.

Vad gör du på SDC?– Just nu jobbar jag som programledare inom programmet Förbättrat informationsutbyte. Min roll är att ge förutsättningar för alla inblandade och styra mot uppsatta mål. Jag försöker stötta och hjälpa deltagarna i programmet, så att de blir så självgå-ende som möjligt.

Vad har du för bakgrund?– Först arbetade jag som lärarvikarie och sedan började jag med ADB (som det hette på den tiden) på en praktikantutbildning hos IBM. Det här var samtidigt som jag spelade allsvensk bandy med Selånger SK. Efter det arbetade jag som IT-konsult på Nordsystem, både här och i Hälsingland. Hann med ytterligare några anställningar som konsult innan jag kom till SDC. Att jag sökte till SDC var faktiskt mer av en slump, nu har jag jobbat här i åtta år.

Vad är roligast på jobbet?– Det är roligt när vi lyckas nå uppsatta mål och när hela arbetsgruppen får återkoppling och bekräf-telse på att vi gjort något bra tillsammans. När jag ser att deltagarna i programmet växer och utvecklas känns det också bra. Att bygga och arbeta i team är något jag gillar, är man gammal lagidrottare så går de ränderna inte ur. Sedan gillar jag utmaningar, det håller mig skärpt.

Hur ser du på SDCs utmaning?– SDC har stora möjligheter att erbjuda branschen gemensamma IT-tjänster. Vi behöver ha kunden i fokus men ändå tänka bransch. Ibland kanske det innebär att vi ska säga nej till ett förslag eller krav från en kund för att vi ser helheten på ett annat sätt. SDCs roll måste vara tydlig.

Hur är SDC som arbetsgivare?– Det är ett företag som är lagom stort. Med det menar jag att det finns muskler att agera men ändå en intimitet, du lär känna många som jobbar här. Jag tycker också att mixen av skog och IT är en spännande verksamhet.

text: Lena sjödin

FAKTA

SLU utbildar årligen cirka 20 jägmästare inom ramen för Skogsvetarprogrammet. SDCs del i utbildningen innebär att via föreläsningar utbilda studenter i SDCs mission, hur organisatio-nen ser ut runt SDC och SDCs samarbete med branschen. Ett delmoment i utbildningen tar också upp aktuella händelser inom SDC.

16

SDC firade 50-års jubileum Torsdagen den 19 maj firade SDC 50 år i skogsnä-ringens tjänst. Firandet ägde rum på Hotell Södra Berget i Sundsvall. På plats fanns förutom SDCs personal inbjudna kunder och leverantörer.

Johan Arborelius gav en inblick i SDCs historia.

Festen gav många glada intryck. På kvällen gavs bl a underhållning av stand-up komikern Jan Bylund.

Torbjörn Johansson, SDCs vd hälsar alla väkomna till SDCs 50-års jubileum.

17

Bildtext...

Milstolpar i SDCs 50-åriga historia: Sverige blev det första landet i världen med en-

hetlig redovisning. I slutet på 60-talet omfattade verksamheten hela landet.

Maj 1962 togs det första spadtaget till det som skulle bli Norrlands största datacentral på Södra Allén i Sundsvall.

Den första datorn, en IBM 1410, installerades 1963 och SDC tog över all virkesredovisning från virkesmätningsföreningarna i norr.

1965 ersattes de befintliga datasystemen med den s.k. tredje generationens datasystem, IBM 360 med möjligheter till bland annat telekom-munikation mellan uppdragsgivarna och SDCs maskinsystem.

Juni 1968 byggdes ett nytt kontor på Björne-borgsgatan i Sundsvall och nordens största datacentral invigdes.

Stark tillväxt präglade slutet av 70-talet. Vir-kesredovisningen var central men efterfrågan på andra tjänster resulterade i utveckling av system för fler affärsområden inom till exempel banksektorn.

Under 80-talet effektiviserades verksamheten och SDC valde bort branscher utanför den ursprungliga affärsidén. Organisationen minska-des från 342 anställda till 40 anställda på två år.

Sundsvall blev en av världens ledande datastä-der och framställdes som ”Sundsvall datas-taden”. Det nya virkesredovisningssystemet VIOL, Virke On Line, kom att bli hjärtat i SDCs verksamhet. Det togs i bruk 1981.

Handdatorn började användas 1985. Därmed blev det möjligt att registrera data ute på fält. Handdatorn ersatte också den tidigare s.k. pennstansmetoden.

Under 90-talet var expansionen begränsad, fokus låg under 90-talet på volymtillväxt och produktutveckling. Virkesredovisningen utö-kades med energisortiment och med mätdata från skördare. Transportredovisningen var på frammarsch och kom att omfatta merparten av landets transporter inom skogsnäringen.

På 2000-talet kom nya kundgrupper inom bland annat transport- och energibranschen. Under år 2000 utredde marknadens parter hur man ville ha mätning och redovisning organiserad.

Genom utvecklingen av SDCs mätplatssystem DORIS har branschen fått ett gemensamt verk-tyg för att registrera mätningar online.

Inom ramen för förändringsprogrammet Förbätt-rat informationsutbyte utvecklar vi ett standar-diserat informationsutbyte och branschgemen-samma IT-tjänster som underlättar råvaru- och transportaffärer.

I miniutställningen gjordes många djupdykningar På bilden studerar Håkan Jonsson och Olof Söderström en mätklave av äldre snitt.

Här ses Magnus Norrby tillsammans med Jan Hagblom, Ove Sundberg och Ingvar Karlsson.

18

Biobränsle likställs med sågtimmer

Under flera år har uttaget av skogsbränsle ökat med närmare 1,5 miljoner kubikmeter årligen. Trots det har inte biobränsle från skogen omfattats av Virkesmätningslagen. Men under 2011 kommer nya föreskrifter som likställer biobränsle med sågtimmer och massaved.

text: Mats Wigardt Foto Lena KjeLLberg

Den första svenska virkesmätningslagen kom 1935. Pådrivande var bland andra skogs-ägarna som ville ha en rättvis, enhetlig och opartisk virkesmätning för beräkning av den ersättning de skulle ha för sin skog.

Men lagstiftningen gäller idag enbart för mätning av barrsågtimmer och massaved. För-säljningen av lövsågtimmer och skogsbränsle är inte reglerad.

När nu uttaget av biobränsle ur skogen ökar och sortimentet blir allt viktigare för både säljare och köpare föreslår Skogsstyrel-sen, som är tillsynsmyndighet för virkesmät-ningen, att mätreglerna ska tillämpas även för skogsbränsle.– Det är ett förslag på nya föreskrifter som innebär fördelar för både säljare och köpare, med bland annat bättre skydd för enskilda skogsägare, konstaterar Skogsstyrelsens gene-raldirektör Monika Stridsman.

I korthet vill Skogsstyrelsen att allt virke som säljs, med undantag för julgranar och

ved i liten skala, ska omfattas av Virkesmät-ningslagen och säljas på samma villkor.

Med ett enhetligt mätbesked för skogs-bränsle och tydliga krav på kontroll av mät-ningen får säljaren en starkare position. Och köparna säger sig se fram mot en gemensam måttenhet, läs ”vikt”, för skogsbränsle.

Först måste dock EU granska förslaget. Därefter ska regeringen utfärda en ny förord-ning för tillämpningen av lagstiftningen. I slu-tet av 2011 beräknas de nya reglerna kunna tillämpas.

Förslaget har fått en bred uppslutning från skogsbruk, industri och energiföretag.– Det är absolut rimligt att biobränsle om-fattas av lagstiftningen, konstaterar Roger Johansson som är biobränslekoordinator på Sveaskog.

På bara tio år har biobränsle utvecklats från något som blev kvar efter avverkningen till fullvärdigt skogssortiment som betingar ett stort ekonomiskt värde.

19

FAKTA

Förändrad tillämpning av lagen Skogsstyrelsen föreslår att Virkesmätningslagen ska gälla för samtliga sortiment som hämtas i skogen avsedda för industri-ell användning, inklusive biobränsle och lövsågtimmer som tidigare varit undantagna regelverket. Enbart mätmetoder och utrustning med dokumenterade resultat får användas. Mätföre-tag måste ha en systematisk kontrollverksamhet.

En förändrad tillämpning av Virkesmätningslagen förutsät-ter att regeringen först tar fram ett tillägg till lagen, en så kallad förordning.

För Sveaskog utgör skogsbränsle idag ett prio-riterat sortiment. – Vi har fördubblat leveranserna av skogs-bränsle på tre år och ingår i flera olika branschorgan för att utveckla tekniken och sänka kostnaderna, fortsätter Roger Johans-son som även är ordförande i Biobränslekom-mittén, där frågan om de praktiska konse-kvenserna av Skogsstyrelsens förslag hanteras.

Den stora förändringen för biobränslets del är det uttalade kravet på noggrannhet och kontroll. Vikten får då större betydelse vid mätningen, men Roger Johansson hop-pas också på nya tekniska lösningar för enkel mätning av fukthalt och beräkning av energi-innehåll.

– Jag tror att vi snart får se fler vågar i skogs-maskiner och lastbilar så att skogsägaren kan få snabbare betalt, säger han.

Med syfte att vidareutveckla biobränsleverk-samheten samarbetar också Energimyndighe-ten, Skogforsk och skogsnäringen i FoU-pro-grammet Effektivare Skogsbränslesystem (ESS). Under den kommande fyraårsperioden kom-mer fokus för arbetet att ligga på att ta fram nya effektivare mätmetoder för biobränsle.– Det är väldigt positivt, säger Roger Johans-son. Smarta lösningar och effektivare logistik ska göra det enklare att göra affärer med bio-bränsle.Och på VMU (tidigare Virkesmätningsrådet), som arbetar med utvecklingsfrågor inom SDC, konstaterar avdelningschef Lars Björk-lund att kravet på att enbart använda doku-menterade metoder för mätning av biobränsle nu kommer att skynda på utvecklingen.– Vi anställer inom kort en person som enbart ska arbeta med biobränslemätning, berättar han. Gamla mätmetoder kommer att fasas ut och nya ska utvecklas.

Roger Johansson, Sveaskog

20

I år firar ett av Sveriges äldsta IT-företag 50 år

B SVERIGEPORTO BETALTPORT PAYÉ

SDC, 851 83 Sundsvall

SDC i dag, med nya lokaler och mobila arbetssätt med stöd av modern teknik som t.ex mobiltelefoner, trådlösa nätverk och bärbara datorer.

SDCs datahall 1963.