Box 670, 751 28 UppsalaTel: 018–17 90 00e-post: mineral@sgu.sewww.sgu.se

metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning maj 2013

Nästa nummer kommer i juni 2013!

Ingen undersökning inom raketskjutfältAvalon Minerals Viscaria AB har begärt faststäl-lelse av en arbetsplan inom Esrange raketskjutfält i Kiruna kommun. Svenska rymdaktiebolaget SSC bedriver verksamhet , bl a raket- och ballongupp-skjutningar, inom skjutfältet. Bergsstaten har nu fastställt en arbetsplan. Den innehåller villkor som begränsar Avalons flygningar och sätter villkor för formerna runt underrättelser tilll samebyar och SSC inför flygningar.

Joanna Holmgren från Luleå tekniska universitet (LTU) är en av de studenter som korttidsanställdes för mätningarna. Joanna avslutade under förra året sina studier vid programmet för naturresurstek-nik i Luleå. Eftersom hon tycker att geofysik och geologi är intressant och alltid har fascinerats av jordens uppbyggnad så var hon nyfiken på SGUs verksamhet.

Efter fältarbetet gjorde Joanna sitt examensar-bete vid SGU, baserat på data från de seismiska mätningarna. Joanna har i första hand tolkat seis-mogram från dynamitsprängningar, som genom de kraftiga seismiska signalerna kan ge information om berggrunden på stora djup.

Hennes examensarbete - som presenterades vid SGU och LTU i början av 2013 - visar bland annat att det finns flackt liggande strukturer på ett djup av närmare 10 km under Kiruna. Det finns också tecken på brant öststupande strukturer i berggrun-den under Kiruna, ned till djup av minst 10 km.

Ett värdefullt bidragVid SGU arbetar nu geofysiker och geologer för att tolka alla de seismiska data som samlades in under förra sommaren och resultaten från Joannas examensarbete är värdefulla vid det arbetet. Niklas Juhojuntti (SGU) och Sten-Åke Elming (LTU) ansvarade för handledning av examensarbetet. Mer information om de seismiska mätningarna finns under www.sgu.se.

Niklas Juhojuntti

exjobb undersöker kiruna på djupet

Fr. v: utläggning av seismisk mätutrustning längs vägen till Esrange (foto: K. Berglund). Joanna Holmgren (foto: N. Juhojuntti). Dynamitsprängning vid Jukkasjärvi (foto: M. Montazeri).

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

Kemi

Luleå

Metal_grou, Size_categ! Ferrous metals, Very large

! Precious metals, Medium

! Special metals, Small

Förra året mättes den svenska sidan av norra Bottenviken inom ramen för Barentsprojektet. Syftet var att knyta ihop finska data med svenska. Mycket intressanta strukturer träder fram i den magnetiska anomalibilden (en anomali är en avvikelse från bakgrundsvärdet som kan vara positiv eller negativ). På finska sidan ser vi bl.a. anomalin från där krommalmen i Kemi ligger. Anomalin fortsätter in i Sverige. Resul-taten från förra årets flygmätningar finns tillgängliga sedan februari. Kartan inkluderar data från GTKs flygmätning. Mineralresurser från FODD (Fenno-scandian ore deposit database). Blå punkter: järnfyndigheter, gula punkter: ädelmetallfyndigheter, gröna punkter: specialmetallfyndighe-ter. Punkternas storlek representerar mycket stor, mellanstor repektive liten fyndighet.

Ildikó Antal Lundin

Barentsprojektet knyter samman Finland och Sverige

Inom ramen för Barentsprojektetet i nordligaste Sverige gjorde SGU förra sommaren reflekionsseismiska mätningar längs en 74 km lång profil mellan Kiruna och Vittangi. Studenten Joanna Holmgren deltog i fältarbetet och har baserat sitt examensarbete på de data det gav.

Enligt 14a § mineralförordningen får dock undersökningsarbete inte ske inom Esrange raketskjutfält utan medgivande från länsstyrel-sen i Norrbottens län. Länsstyrelsen har avslagit ansökan om medgivande med motiveringen att ett tillstånd att prospektera på ett avgörande sätt skulle kunna påverka uppdragsgivarnas förtroende för möjligheten att bedriva rymdverksamhet och därmed hindra rymdverksamheten.

Åsa Persson

Björkdalsgruvan utvidgarBjörkdalsgruvan i Skellefteå har beviljats ytterli-gare en koncession för underjordsbrytning av guld, silver, koppar, volfram och vismut. Koncessionen avser en utvidgning för ytterligare brytning av den malmkropp där utvinning sker redan idag.

Åsa Persson

metaller och mineral maj 2013

Grundämnet antimon har varit känt sedan forntiden (Sumerisk kultur 2700 f.v.t.och Egypten 2500 f.v.t.). Metallen brukades också inom alkemi och läkekonst av Paracelsus. Agricola skriver på 1500-talet om utvinning av antimon för använd-ning som legeringsmetall, läkemedel, pigment och som spegel. Liknande användningsområden finns kvar än idag; metallens egenskaper gör att antimon används för en mängd moderna tillämpningar, och nya tillkommer.

Det viktigaste användningsområdet är att med antimontrioxid (Sb2S3) förstärka den flamskyddan-de effekten hos halogenerade ämnen och används i textilier. Grundämnet och dess föreningar används även i plast, gummi, glas, papper och färg.

Antimon påminner till sitt utseende mycket om en metall men reagerar inte kemiskt som en sådan. Den attackeras av oxiderande lösningar och av halogener. I legeringar med bly används den dock till korrosionresistenta pumpar och rörledningar, takplattor, lod och beklädnad av telefonkabel.

Den har också använts i smink; egyptierna använde mald antimonglans utrörd i vätska som ögonsmink och för tillverkning av en salva varmed de beströk sina döda och gudabilder. Etymologiskt kan namnet på denna vätska härledas till ordet alkohol!

Ökad betydelse för halvledarindustrinAntimon är en silvervit spröd, smältbar metall med dålig elektrisk- och värmeledningsförmåga. Dess begränsade ledande egenskaper gör att antimon har fått en stor och växande betydelse inom halvledartekniken i form av t ex indiumantimonid (InSb). Ett stort men krympande användnings-område, pga teknikutvecklingen, är i plattor till blyackumulatorer.

När antimon legeras med andra metaller som exempelvis bly, tenn och koppar ökar deras hård-het och styvhet. Legerat med bl a koppar och tenn ingår antimon i en typ av glidlagermetall kallad babbit och i så kallad britanniametall för tillverk-ning av bestick, samt i olika typer av mässing.

Idag vet vi dessutom att antimon är giftigt och antimon används för medicinskt bruk mot vissa parasitsjukdomar.

Viktig för boktryckarkonstenEn legering bestående av bly, antimon och tenn användes också för tillverkning av typer för boktryckeri. Antimonlegeringar och deras smältor expanderar nämligen, såsom vatten, vid avkylning och fyller då ut gjutformarna helt varvid skarpt avgränsade typer bildas vilket leder till hög upplös-ning i det tryckta alstret.

Stora fyndigheter i KinaDen viktigaste källan för antimon är sulfiden stibnit (antimonglans, antimonit, spetsglans) och stora fyndigheter finns i Kina, Sydafrika, Mexiko,

några av dem. Ett av de viktigaste silvermineralen i Sverige är sulfosaltet tetrahedrit vilket innehåller antimon.

Gångförekomster med antimonförande sulfosal-ter finns bl a i Dalsland, Värmland och i fjällked-jan. Exempelvis finns vackert utbildad boulangerit som metallglänsande, stålgrå, fibriga aggregat vid Nasafjäll i fjällkedjan (se bilden). Nasafjäll är ett exempel på en bly-zink-(silver)-förande kvarts-gång. Sala silvergruva är en av flera malmer i Berg-slagen med antimon. I Sala finns detta i form av sulfosalterna boulangerit och geokronit, metallisk antimon samt legeringar med antimon, silver och kvicksilver. Dessutom är Skelleftefältets komplexa sulfidmalmer lokalt rika på ämnet.

Antimon ingår också i ett antal exotiska mineral så som swedenborgit, långbanit och sverigeit i järn-manganmalmer av Långbantyp och stibiotantalit samt stibarsen från Varuträskpegmatiten.

Antimon är ett problematiskt grundämne i malmproduktionen om det inte effektivt avlägsnas från slutprodukter som t ex koppar vid anrikning av komplexa malmer. Detta eftersom antimonet påverkar mekaniska och elektriska egenskaper hos kopparn negativt. Önskvärt vore att kunna plocka ut antimonet och koncentrera det till en säljbar produkt. Forskningsprojekt om utvinning av antimon har bl a diskuterats i en masteruppsats från 2008, från Luleå tekniska universitet.

Grundämnet antimon är ingalunda ovanligt i Sverige men går det att utvinna?

Per Nysten

Källor: Nationalencyklopedin och Enghag 2005, Encyclopedia of the Elements, Wiley FörlagAyowole, A.S. 2008: Selective removal of impurity elements from maurliden Västra complex sulphides flotation concentrate Luleå tekniska universitet Masters thesis 2008:076.

Antal undersökningstillstånd i Sverige**

EUs kritiska mineral

Antimon 2

Grafit 30

Kobolt 9

Platinagruppen 5

Sällsynta jordartsmetaller 24

Volfram 11

**För beryllium, fluorit, gallium, germanium, indium, magnesium, niob och tantal finns för närvarande inga undersökningstillstånd. Källa: Bergsstaten.

Global produktion av antimon (ton, metallinnehåll)

2011

Bolivia 5 000

Chile

Kina 150 000

Mexiko

Ryssland 3 000

Sydafrika 3 000

Tadjikistan 2 000

Övriga länder 6 000

Totalt (avrundat) 169 000

I vår artikelserie om de metaller och mineral som finns upptagna på EUs kritiska lista är det dags för:

antimon: flamskydd, elektronik, boktryckarkonst, hälsa

Antimonmineralet boulangerit (grått) från Nasafjäll. Foto: Carl-Erik Alnavik/SGU.

Bolivia och Chile. Elementet ingår även i ett stort antal olika föreningar med metaller och svavel samt som legeringar och erhålls då som biprodukt vid utvinning av bly, zink, koppar, guld och silver. Världsproduktionen 2011 var 169 kton varav Kina stod för 150 kton.

Antimon i SverigeI Sverige uppträder grundämnet i stort sett enbart bundet till svavel i föreningar med bly, koppar och silver. Dessa föreningar kallas för sulfosalter och antimon ersätts även av vismut och arsenik i

metaller och mineral maj 2013

Prospekteringskostnader i Sverige 1982 - 2012 (löpande priser).

0

100

200

300

400

500

600

700

800

1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012

Miljoner kr

Statligt stöd

NSG Övriga

NSG = Nämden för statens gruvegendom

Prospekteringskostnader i Sverige 1998 - 2012 (löpande priser).

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Miljoner SEK

Prospekteringskostnader i världen 1998 - 2012 (löpande priser).

Ej inkluderande prospektering för järnmalm och uran.

0

5

10

15

20

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Miljarder USD

Aldrig någonsin har det lagts lika mycket pengar på att samla in kunskaper som skulle kunna leda till upptäckten av nya brytvärda metallfyndigheter som år 2012. Då blev det all time high för den globala prospekteringen.

Enligt Metals Economics Group lades 21,5 mil-jarder USD på prospektering efter icke järnmalm- och uran under 2012. Totalt, med järnmalms-prospekteringen inräknad, hamnade summan på 24,39 miljarder USD. Därmed nådde prospekte-ringen ”all time high” ur globalt perspektiv förra

Prisbilagan Guldet föll kraftigt i april

Det mest anmärkningsvärda under den senaste månaden är guldets kraftiga prisfall, med ett ras på sammanlagt 12%. Förutom guldpriset har även silver- (minus 15%) och kopparpriserna (minus 9%) rasat. Graferna i prisbilagan visar den tydliga kopplingen mellan guld och silver, en nästan total överensstämmelse, och även koppar visar samma mönster fast svagare.

Efterfrågan på guld fördelar sig på smycketill-verkning (44 %), industriell användning (15 %) och finansiell efterfrågan (40%). Även silver och numera också koppar har en stark finansiell kom-ponent i efterfrågan. Den senaste månaden är det troligtvis den finansiella efterfrågan som sjunkit. Den finansiella placeringen i t ex guld görs för att värdesäkra tillgångar, och främst i osäkra tider då tilliten till stater (valutor) och företag (aktier) sjun-ker. Då ökar priset på guld. I bättre tider placerar man hellre i t.ex. aktier.

Prisfall tecken på optimism Prisfall på guld brukar förklaras med mer optimis-tisk syn på framtiden, något som man sett tecken på den senaste tiden. Utöver detta så bidrog rykten om ett ökat utbud av guld på marknaden genom utförsäljning av Cyperns guldreserv till att driva på det senaste prisfallet. Investerare befarade också att andra krisländer, som Spanien och Irland, skulle sälja ut och öka mängden guld i världen.

Från hösten 2011 finns stora jack i priskurvan för guld, kraftiga prisfall som sedan följts av prisupp-gångar. Det är ett tecken på vinsthemtagningar av investerare, man har först sålt för att efter en tid återköpa till ett mycket lägre pris.

Mer går att läsa i Mineralmarknanden Tema Guld som går att beställa på SGUs hemsida, www.sgu.se.

Lars Norlin

året. Den uppåtgående trenden har hållit i sig sedan 2002, med undantag för 2009 års nedgång i spåren av den globala ekonomiska krisen. En ökning noterades i alla regioner, med Latiname-rika i spetsen som stod för 25 procent av de totala investeringarna, med Afrika på andra plats med 17 procent och Kanada med 16 procent.

Även i Europa genomfördes omfattande insatser. I exempelvis Finland och Turkiet satsades drygt 100 miljoner USD vardera. I Sverige var prospek-teringsinsatserna ca 110 miljoner USD, vilket var en minskning med 7% från 2011.

Minskningen beror på att några stora projekt i stort sett avslutats, och på att några så kallade

juniorbolag haft problem med finansieringen under året.

De svenska gruvbolagen Boliden och LKAB står för drygt hälften av prospekteringsinsatserna i Sve-rige. Basmetaller och guld var fortfarande de mest prospekterade metaller samtidigt som prospekte-ringen efter järnmalm förblev på hög en nivå även under 2012.

Mugdim Islamovic

rekordinvesteringar i prospektering världen över

metaller och mineral maj 2013 – prisbilaga

JÄRNMALM

NICKEL ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

Pris 2013-04-30: 99690 kr/ton

KOPPAR ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

Pris 2013-04-30: 46398 kr/ton

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

0

120

240

360

480

600

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

2012

Lager Pris

kton USD/ton

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

0

150

300

450

600

01-n

ov

19-n

ov

05-d

ec

21-d

ec

11-ja

n

29-ja

n

14-fe

b

04-m

ar

20-m

ar

09-a

pr

25-a

pr

USD/ton kton

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

220

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Fines spotpriser

Pellets spotpriser

Fines Fasta priser

Pellets fasta priser

USD per dry metric tonne cfr main port / (63.5% Fe)

2 000

12 400

22 800

33 200

43 600

54 000

0

34

68

102

136

170

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Lager Pris

kton USD/ton

5000

10000

15000

20000

25000

100

120

140

160

180

01-n

ov

19-n

ov

05-d

ec

21-d

ec

11-ja

n

29-ja

n

14-fe

b

04-m

ar

20-m

ar

09-a

pr

25-a

pr

kton USD/ton

metaller och mineral maj 2013– prisbilaga

ZINK ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

Pris 2013-04-30: 12160 kr/ton

BLY ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

Pris 2013-04-30: 13242 kr/ton

ALUMINIUM ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

Pris 2013-04-30: 12111 kr/ton

0

1 000

2 000

3 000

4 000

0

100

200

300

400

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

2012 Lager Pris

kton USD/ton

1 500

1 700

1 900

2 100

2 300

2 500

250,0

274,0

298,0

322,0

346,0

370,0

01-n

ov

19-n

ov

05-d

ec

21-d

ec

11-ja

n

29-ja

n

14-fe

b

04-m

ar

20-m

ar

09-a

pr

25-a

pr

USD/ton kton

1 150

1 650

2 150

2 650

3 150

400

1625

2850

4075

5300

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

2012

Lager Pris

kton USD/ton

1 650

1 800

1 950

2 100

2 250

4275

4650

5025

5400

5775

01-n

ov

19-n

ov

05-d

ec

21-d

ec

11-ja

n 29

-jan

14-fe

b 04

-mar

20

-mar

09

-apr

25

-apr

USD/ton kton

600

1 600

2 600

3 600

4 600

0

260

520

780

1 040

1 300

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Lager Pris

kton USD/ton

1 500

1 740

1 980

2 220

2 460

2 700

900

980

1060

1140

1220

1300

01-n

ov

19-n

ov

05-d

ec

21-d

ec

11-ja

n

29-ja

n

14-fe

b

04-m

ar

20-m

ar

09-a

pr

25-a

pr

USD/ton kton

metaller och mineral maj 2013– prisbilaga

GULD ‒ Prisutveckling vid London Bullion Market (LBM)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

SILVER‒ Prisutveckling vid London Bullion Market (LBM)

Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

Pris 2013-04-30: 5151 kr/kg

REE

3,0

13,0

23,0

33,0

43,0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

USD/tr oz

(1 tr oz = 31,1 g)

20

25

30

35

40 01

-nov

19-n

ov

05-d

ec

21-d

ec

15-ja

n

31-ja

n

18-fe

b

06-m

ar

22-m

ar

11-a

pr

29-a

pr

USD/tr oz

1300

1400

1500

1600

1700

1800

01-n

ov

19-n

ov

05-d

ec

21-d

ec

15-ja

n

31-ja

n

18-fe

b

06-m

ar

22-m

ar

11-a

pr

29-a

pr

USD/tr oz

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

USD/tr oz

(1 tr oz = 31,1 g)

0

100

200

300

400

500

600

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ceriumoxid Lantanoxid Europiumoxid Neodymoxid Praesodymoxid Dysprosiumoxid

USD/kg (Europiumoxid och Dysprosiumoxid: USD/hg)