Ett Orakel _ Fragment Ur Min Fantasi

8/19/2019 Ett Orakel _ Fragment Ur Min Fantasi..

1/3

2016- 03- 11 Ett Or akel | F ragm ent ur m in fantasi...: Vad är psykiatr i? ( skolar bete)

http://ettorakel.blogspot.se/2014/02/vad-ar-psykiatri-skolarbete.html 1/3

Vad är psykiatri? (skolarbete)

Tänkte lägga upp det första arbetet jag gjorde i ämnet Psykiatri (gymnasial nivå), som handlar om vad psykiatri är, närpsykisk ohälsa debuterar i olika åldersgrupper och om diagnostik och terminologi.

Vad är Psykiatri?

För att först förklara skillnaden på Psykologi och Psykiatri, så kan man förklara det relativt enkelt, med att psykologi är ettstort område som beskriver hela människans psyke och hur den fungerar. Det finns inget så kallat ”sjukt” runt ämnetpsykologi, för det förklarar hur vi människor helt enkelt är uppbyggda psykiskt, och inom psykologin finns psykiatrin som endel av helheten. Psykologi är med andra ord läran om människans psykiska förmåga.

Psykiatri däremot, är den del som beskriver när psyket inte fungerar som det ”ska”, alltså enligt normerna som beskriver hurpsyket bör fungera. Psykiatrin beskriver därav något man kallar ”sjukt beteende”. Man kan helt enkelt säga att Psykiatri är endel av Psykologi, men att psykiatrin specialiserar sig på när saker inte är som det ska.

Det talas ofta om vart gränsen går, vad är egentligen sjukligt? Oftast baserar vi vad som är normalt respektive onormalt pånormerna och vad som är majoritet. Man pratar också om realnorm, som betyder att jämföra med sig själv, och om statisknorm, alltså att jämföra med en normalgrupp. Man räknar med att 5% av befolkningen anses vara ”onormala” eller

”avvikande” av något slag, men detta är både på gott och ont. Det kan gälla både ”sjukliga beteenden” som att ha enantisocial personlighet, eller att vara ”onormalt” begåvad på dans. Det finns fördelar och nackdelar med allt.

Sen kan man undra vad diagnostik kan handla om inom psykiatrin, och det betyder att urskilja eller särskilja på något. Endiagnos ska vara meningsfull, den ska ha en betydelse, fylla en funktion. Den ska också kunna särskiljas från andra syndrom.

Inom psykiatrin använder man DSM, som betyder Diagnostic and Standard Manual of mental disorders, sammanställtav American Psychological Association, som grundats på 50‐talet.

Psykiatrisk diagnostik har 5 axlar i hur man bedömer ett tillstånd, och dessa kallas multiaxlar (DSM‐IV‐multiaxial‐deskriptiv diagnostik). Först bedömer man hur tillståndet är just nu, bedömning nummer två granskar beteendemönster i jämförelse medstatistisk norm, nummer tre bedömer i beaktande av somatiska problem, nummer fyra tar hänsyn till händelser som kan ha

påverkat tillståndet och nummer fem gör en skattning av hur funktionsduglig personen är mellan 1‐100.

Utifrån dessa multiaxlar, kan det beskrivas vidare mer djupgående om vad som ingår i dessa. I ”Axel I”, finns det kliniskasyndromgrupper, förstämningssyndrom, ångestsyndrom, malaptiva syndrom, Psykotiska syndrom och en rad andra”sjukdomsgrupper”.

I ”Axel II” beskrivs sedan personlighetsstörningarna. Dessa delas in i 3 grupper: Udda/Excentriska, Dramatiska/färgglada ochInåtvända/Ängsliga. I den första gruppen ingår Paranoid – beskrivs som överdrivet misstänksam, Schizoid – beskrivs somensamvarg och Schizotypal – beskrivs som övernaturlig. I den andra gruppen finns Antisocial – folk med oförmåga till attsympatisera, Borderline – svårt att hantera känslor, Histrionisk – överdrivet ”förförande” personer och Narcissistiskpersonlighet – sjukligt besatt av sin egen person. I den tredje gruppen är det folk med fobisk, osjälvständig och tvängsmässig

personlighetsstörning.

”Axel IV” utgår från den somatiska delen och behöver därför inte nämnas så mycket om, och ”Axel V” handlar om hur manskattar en människas tillstånd från 1‐100.

Sen kan man ju undra vad som egentligen utmärker en bra diagnos? En diagnos måste dels vara valid, det vill säga avgränsandeoch meningsfull, och den måste också ha reliabilitet, som menas med att den är pålitlig och överensstämmande. I psykiatrinmåste människor själva kunna bedöma ett tillstånd och i detta vara reliabla, då det inte finns några redskap och hjälpmedelsom det finns inom den somatiska vården. Människor som jobbar inom psykiatrin, måste därför träna på att ha en reliabel synoch även jämföra detta med andra. Att bedöma en diagnos lika, av flera oberoende personer kallas ” inter‐rater reliability ”,och att bedöma ett tillstånd likadant vid två olika tillfällen kallas ”test‐retest reliability ”

Psykiska åkommor kan vara genetiskt ärftliga, och det sägs att om man har en anhörig inom den närmsta familjen som harnågon psykiatrisk sjukdom, så finns det en chans på 10% att man själv också drabbas. Om en enäggstvilling får någon form avpsykisk ohälsa, är dock risken att den andre tvillingen också drabbas med 40%.

Diagnostik är en av psykiatrins viktigare arbeten, då diagnosen lägger en grund för all vidare behandling av patienten.


2/3



Varför och när debuterar psykisk sjukdom?

Det finns olika orsaker till att folk drabbas av psykiska sjukdomar. De främsta orsakerna är miljö och arv, och oftast är det enkombination av båda dessa som kan resultera i sjukdom. Det finns även barn som rent genetiskt är ”starkare” än andra: de kangå igenom mängder av tragedier, men ändå inte utvecklas psykisk sjukdom. Det är dessa barn som man är folkmun kallar”maskrosbarn”. Det finns även barn som är genetiskt sårbara, och som lättare än andra kan drabbas av psykisk problematik,både i samband med barndomstrauman, eller genom ärftlighet eller detta kombination av de båda.

Man har genom olika tester konstaterat att barn som får exempelvis depression, kan får återfall av dessa även i vuxen ålder,och att psykiska problem rent generellt är mer allvarliga ju yngre man är. Blir man drabbad av depression som barn, kan dettaväxa in i ens självbild, då barnet inte lärt sig om vem han/hon är än, på samma sätt som en vuxen. Man kan då få en dåligoch/eller snedvriden självbild, och inte se skillnad på sin egen person och vad depressionen framkallar. Det är därför lättareför en vuxen att klara sig ur en depression, då denne redan vet vem denne är som person ‐ då den är färdigutvecklad tillskillnad från barnet ‐ och kan identifiera depressionen som något ”utomstående” som inte nödvändigtvis blandas ihop med enspersonlighet. På så sätt är det ”lättare” för vuxna med depression.

Blir man som vuxen drabbad och aldrig tidigare varit drabbad psykisk ohälsa, är det oftast lättare att bli helt återställd, och juäldre man är desto ”snällare” är symptomen.

När det gäller i vilken ålder människor generellt sätt drabbas av psykiska sjukdomar, så debuterar de 75‐90% innan 25 år. Itonåren ökar social fobi och depression, särskilt hos tjejer. Missbruk, paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom ökardock hos båda könen.

Medianålder för att insjukna i ångestsyndrom är 11 år, medan förstämningssyndrom är 30 år. Det görs en hel del tester för attmäta detta, så kallade prospektiva longitudinella studier , som betyder att man följer människors liv i olika åldersgrupper, ochöver längre tidsperioder.

Diagnoser som i regel sätts på barn, så kallade ”barndiagnoser” är baserade på avvikelser inom den naturliga utvecklingen hosbarnen. De vanligaste av dessa diagnoser är ADHD, autism, separationsångest, mental retardation, trotssyndrom/ODD medflera. ADHD, separationsångest och flera andra barndiagnoser minskas dock, eller till och med försvinner före puberteten.

För att få en antisocial personlighetsstörning krävs att personen har haft trotssyndrom eller uppförandestörning i barn‐ ochungdomsår. En person som drabbas av antisocial personlighet genom genetik och i tidiga år, är oftast de som sen får storaproblem med dessa och hamnar inom kriminalitet. En person som drabbas genom sociala faktorer, ser dock prognosen mycketbättre ut för. För att stötta barn som har tendenser till denna personlighetsstörning, är det viktigt med att lära ut bra sätt attlösa konflikter, och hur man på bästa sätt hanterar dessa. Dåliga modeller för dessa barn, och att själv ta sig ton, ger snarareeffekten att det uppmuntrar deras personlighetsstörning att använda ett sånt beteende för konfliktlösning.

En psykiatrisk anamnes betyder att man tar hänsyn till olika faktorer för att utvärdera en människas tillstånd. Man tar kollarärftlighet, utveckling, livshändelser, social situation, tidigare och aktuella somatiska tillstånd, tidigare och aktuellapsykiatriska tillstånd, läkemedelsbehandling och om det finns några missbruk.

Av befolkningen, så har ungefär 30% psykiatriska problem, men bara 14% söker hjälp för dessa. Det är vanligare bland kvinnorän bland män att söka hjälp. Av dessa människor är det dock enbart 3‐4% som får hjälp inom den psykiatriska öppenvården.

Psykiatrisk terminologi & diagnostik

Terminologi är ”språket” som pratas inom psykiatrin. Man använder en mängd olika begrepp för att förklara olika psykiskafenomen. Sinnesintryck kallas på psykiatrins språk för perceptioner , känslor för emotioner och tankar för kognitioner. Det ärsen när dessa blir sjukliga, som man kallar de för peceptionsstörningar, emotionella störningar och kognitiv disfunktion, ellerkognitiva störningar.

Man behöver få ett sinnesintryck för att få en känsla, känslorna styr i vilken riktning vårt beteende går. Känslorna styr ävenkroppen, och när man får en känsla styrs kroppen efter den.

När känslor och sinnen blir sjuka, så kan man få olika symptom med dessa som grund. Man kan få hallucinationer , som är ensensorisk perception som sker utan någon yttre stimulans hos sinnena. Hallucinationer upplevs dock som verkliga för dendrabbade. Det finns även något som heter illusioner , som betyder att en yttre stimulans blivit missuppfattas ellerfeltolkas.Depersonalisation betyder att en förändring av uppfattning av den egna personen och man kan uppleva att man intekänner igen sig själv och/eller är avskild från sin egen kropp eller psyke. Derealisation är en känsla av overklighet, och


3/3



upplevs som att man är avskild från omgivningen.

Sen finns det olika begrepp för när känslor, emotioner, blir sjuka. Affekt är ett observerat beteende som uttrycker och visatemotioner. Stämningsläge betyder att det finns en genomgripande och varaktig känsla som påverkar en människas sätt attförhålla sig till och uppfatta världen runt omkring. Ångest är när man känner olustighetsskänslor, och somatiska symptom,exempelvis spänningar, ofta inför en förväntad fara. Panikattacker är en hastigt påkommande, avgränsande attack av intensivrädsla, skräck och/eller fruktan.

Tankar, kognitioner, som kan få olika symptom, kan drabbas av desorientering, som betyder en oförmåga att hålla ordning på

tid och rum. Tankeflykt som upplevs som att tankarna går för ”snabbt”, men samtidigt är utifrån logiska associationer.Tankestopp innebär att tanken ”tar slut” och man kan drabbas av plötslig glömska. Sen finns det även något somheteruppluckrade associationer , alltså mönster i talet som innebär att en människa kan byta spår i ett samtal utan förklaring,samthänsyftningsidé, som är överdrivna tankar om att tillfälligheter och händelser har en speciell betydelse för denenskilde.Vanföreställning är när en felaktig uppfattning grundad på fel slutsatser från omgivningen överdrivet hålls fast vid aven person, trots bevis på dess osanning.

Beteendet är något som påverkas av psykisk ohälsa. De beteendestörningar som finns är psykomotorisk agitation, som betyderatt en person har en överdriven motorisk aktivitet, ofta förknippad med en inre spänning. Det finns även ett begrepp somkallas psykomotorisk hämning, som kan beskrivas som motsatsen till psykomotorisk agitation, alltså en person tydligt ochframträdande blir långsammare i rörelser och/eller tal. Ett katatont beteende innebär tydlig abnormitet imotoriken,stereotypa rörelser är upprepade och ofta meningslösa rörelser, tvångshandlingar är konkreta upprepadehandlingar i syfte att ”förhindra” något, och tics innebär återkommande, ofrivilliga, ofta stereotypa motoriska rörelseroch/eller tal.

För att bedöma en patient, så utgår man från att bedöma personens psykiska status, man kollar då personens allmännautstrålning, motorik, emotionella beteenden, talets begriplighet och tempo, eventuella tankestörningar, samt perception ochsjukdomsinsikt.

Psykiatrisk diagnostik innefattar anamnes och diagnostiska hjälpmedel: psykisk status, somatiskt status samt kompletterandeutredningar. Anamnesen ökar validiteten och hjälpmedlem ökar reliabiliteten.

En diagnos sätts på bästa sätt genom metoden Longitudinal Expert All Data – LEAD, som innebär att lägga samman all fakta,

och inte enbart olika källor och göra en sammanfattning. För att sätta en diagnos efter denna metod, gör man en kliniskintervju samt en strukturerad intervju, använder symptomsskattningsskalor, har intervju med anhöriga inklusive ställer frågorom ärftlighet, samt observationer av personen över tid.

Man brukar säga att diagnoser alltid är valida, men att kliniker inte alltid är reliabla. Dålig reliabilitet kan bero på exempelvisotillräcklig information, förutfattade meningar, att klinikern är för snabb, att information efterfrågat för selektivt och en radandra faktorer. Det är viktigt att innefatta de diagnostiska hjälpmedlem för att förhindra dålig reliabilitet, då dessaförhindrar att information samlas in selektivt, det standardiserar intervjuprocessen och beslutsprocessen, samsjuklighet missasinte, samt det kommer då fram vilka som är de egentliga problemen.

Referenser

http://media.medfarm.uu.se/flvplayer/intropsykiatri/video1http://media.medfarm.uu.se/flvplayer/intropsykiatri/video2http://media.medfarm.uu.se/flvplayer/intropsykiatri/video3

Documents

Ett Orakel _ Fragment Ur Min Fantasi