Ett ramverk för implementering av BIM i verksamhetenDet finns få utmaningar som testar företagsledarnas kompetens lika mycket som att införa radikala ändringar inom en stor organisation. Verksamhetsförändringar är inget nytt för branschen, men den typ av omvandling som vi kan se med byggnadsinformationsmodellering (BIM) idag innebär helt nya, unika utmaningar inom infrastrukturbranschen, till stor del beroende på teknisk komplexitet, förteckningar och finansiering av dagens projekt.

De komplexa, diversifierade företag som genomför projekten ställs inför specifika utmaningar på alla nivåer vid en framgångsrik BIM-implementering. Det krävs ett noggrant och strukturerat tillvägagångssätt som tar hänsyn till alla integrerade komponenter i organisationens verksamhet. Organisationer som är medvetna om utmaningarna, fattar beslut om att implementera BIM tack vare de tydliga fördelar som erbjuds av detta innovativa och förnuftiga tillvägagångssätt.

Vi vet att en BIM-implementering börjar med vision och ledarskap, men i slutändan drivs och utförs BIM genom insatser av de personer som kommer att använda BIM i sitt dagliga arbete med att verkställa projekt. Faktabladet är ett stöd för organisationer som förverkligar en övergång till BIM och innehåller ett översiktligt ramverk för införandefasen. Här finns de huvudelement som måste tas med i beräkningen vid varje framgångsrik BIM-implementering.

2

PROJEKTOMVANDLING

InledningSom koncept har BIM överträffat den ursprungliga betydelsen av sitt namn. BIM var ursprungligen en teknikfokuserad förbättring av byggnadsdesign, men nu ser vi BIM som en metod för att radikalt förändra och förbättra den övergripande prestandan för organisationer inom alla sektorer av byggnadsmiljön. Detta innebär inte att vi bortser från vikten av ”byggande”, ”information” och ”modellering”. Det handlar om att tillämpa det bredare och mer långtgående BIM-konceptet i alla relevanta branscher, vilket är en mycket radikalare och mera avgörande förbättring av traditionella tillvägagångssätt än vad som ansågs möjligt när BIM ursprungligen skapades.

Vad är BIM? BIM som koncept utvecklas fortfarande och därför varierar definitionerna i aktuell, publicerad litteratur. I allmänhet kan BIM definieras på ett väldigt begränsat sätt med exklusivt fokus på den tekniska aspekten eller enligt en bredare definition, som innefattar andra organisatoriska och operativa aspekter, t.ex. styrning, processer, standarder och människor. Den gemensamma nämnaren för alla definitioner är den modellbaserade aspekten av BIM. Precis som fördelarna med BIM härrör från ett modellbaserat synsätt, så måste denna aspekt beaktas vid implementeringen av BIM. Därför fokuserar faktabladet på en bred och holistisk definition av BIM, där BIM definieras som en samarbetsbaserad, tvärvetenskaplig modellbaserad metod för att förbättra driften i en organisation. BIM fokuserar på förbättring av design, konstruktion och livscykelhantering av alla objekt i byggmiljön. Det sker genom interfolierade processer, standarder och integrerad modelleringsteknik under tillgångens livscykel, från projektets verkställande till drift och hantering av det färdigbyggda objektet.

Inom infrastruktursektorn kan BIM förändra sättet för hur det ska gå till när ägare, entreprenörer, konstruktörer, planerare och alla andra roller i ett projektet samlas för att göra sina jobb. Om denna förändring sker på hög nivå och ägarna till anläggningen har visionen att förändra både sin egen organisation och hela leveranskedjan, kan det naturligtvis få ökad inverkan på utförandet av projektet och på samordningen mellan projekten. Det betyder inte att det saknas fördelar för arkitekt-, konstruktions- och byggföretag, (driftsfördelarna för dessa företag är faktiskt stora), men att en betydande kraft frigörs vid BIM-omvandling av ett företag med ett stort kapitalprogram.

Ett ramverk för implementeringBIM måste implementeras över hela företaget för att vara effektiv. Det kan inte vara en FoU- eller IT-satsning. Det kan inte heller endast tillämpas på ett enskilt projekt eller på disciplinär nivå. Även om dessa tillvägagångssätt (som ofta kallas ”lonely BIM”) leder till vissa resultat, omvandlar de i slutändan inte ett företag och levererar endast en del av de fördelar som utlovats av BIM. Vi har sett många BIM-implementeringar som börjar bland användarna eller på IT-avdelningen och som levererar medelmåttiga resultat eller till och med misslyckas. Implementeringarna var ofta opportunistiska och drog fördel av projektbudgetar och projektintressenternas iver att ”köra BIM”. Men de mest värdefulla fördelarna som BIM kan erbjuda togs inte tillvara.

Infrastrukturprojekt

Projekt inom följande sektorer klassificeras ofta som infrastrukturprojekt:

• Gator och vägar

• Järnväg

• Broar

• Flygplatser

• Hamnar

• Vatten

• Gas

• Elektricitet

• Telekommunikation

• Hälsa och säkerhet för allmänhet

• Dagvatten och avlopp

• Översvämningsbegränsning och skydd

• Miljöhantering

3

PROJEKTOMVANDLING

Ramverket för implementering som presenteras här i faktabladet baseras däremot på en organisationsförändring som börjar med en vision om verkställande och sponsring, men utförs av företagsledningen och projektets personal. Ramverket baseras på tre huvudsakliga strategier som är beroende av varandra. Dessa tre strategier visas i figuren nedan.

Vision:

Avgörande för framgångsrik implementering av BIM är en koncis och tydlig vision från verkställande ledning som talar om vad BIM-förändringen av verksamheten kommer att innebära för organisationen, vilka huvudsakliga element som igår i förändringen och hur utvecklingen av de olika stadierna kommer att se ut. Detta är inte bara en visionsredogörelse – det är också en berättelse om i vilken riktning BIM leder organisationen.

Stegvis integrerad förändring:

De som implementerar BIM i verksamheten är samma personer som varje dag arbetar i produktionen. För att kunna leverera en BIM-vision måste förändringar integreras inom företagets alla aktiviteter med tydliga stegvisa förbättringar för varje milstolpe. Förändring sker genom nya principer och strategier, organisatorisk förändringshantering, standarder och processer och aktivering av integrerad teknik.

Drivet ledarskap:

Ledarna i en organisation där en BIM-förändring pågår ansvarar för att driva och motivera ändringarna i hela organisationen. Det kommer att finnas toppar och dalar med energi och inspiration och ledarna måste säkerställa att övergångsprocessen fortskrider. De måste på ett påtagligt sätt sammankoppla visionen med de integrerade förändringarna som ska göras på användarnivå.Stegvis integrerad förändring

Drivet ledarskap

Vision

BIM-visionDet är viktigt att det finns en stark vision om vart organisationen är på väg för att undvika fallgroparna som organisationer upplever vid storskalig implementering. Utan en BIM-vision och en företagsledning som står bakom den, kan insatserna att införa en ny affärspraxis möta svåra hinder och de dedikerade resurserna kan vara förspillda. Att använda publicerade referenser och guider för implementering av BIM-standarder och bästa praxis – exempelvis U.S. Nationell BIM Standard, det brittiska BSi Standard Framework och Guide to BS1192 eller Pennsylvania State Universitys guide och mallar för planering och verkställande av BIM-projekt är en bra startpunkt. Men det finns ingen etablerad standard som passar situationen i varje organisation, med dess varierande projekttyper och strategiska mål. För en framgångsrik BIM-implementering behöver organisationer en strategi som möter deras specifika behov och affärsvärderingar.

4

PROJEKTOMVANDLING

Därför börjar förändringen av organisationens prestanda med en vision. Detta verkar vara sunt förnuft, men som nämnts tidigare, är det förvånansvärt många organisationer som ser BIM som en teknologi eller en teknik som bara ska appliceras på projektnivå. För att verkligen dra fördel av BIM måste företagsledningen lära sig att tänka, kommunicera och bemöta förväntningar på BIM (i vissa fall måste de ansvariga utbildas i dessa nya processer). Den verkställande ledningen måste kunna positionera BIM inom de övergripande strategiska målen för hela organisationen. Kom ihåg att om BIM blir en FoU-satsning eller enbart en IT-lansering, kommer den prestanda som utlovats aldrig att förverkligas.

Tips för en effektiv BIM-vision:

Inspirerande och vägledande: Visionen måste vara långsiktig och tillräckligt inspirerande för att förena organisationens olika element. En BIM-implementering som presenteras som en undantagslös övning i teknisk implementering vitaliserar kanske inte organisationen eller tillför inte den drivkraft som behövs för att kunna övervinna eventuell stiltje i motivation. Visionen måste delas upp i steg (se Milstolpar nedan) och samtidigt ska de stora idéerna definieras. Stegen måste prioriteras och tydligt indikera vilka som påverkas inom organisationen. En vanlig fallgrop här är att definiera ett inspirerat BIM-resultat för en organisation med ointressanta mellansteg av minimalt värde.

Fem W: Korthet och tydlighet är väsentligt för att kommunicera en BIM-vision till organisationen. Fem W (who, what, where, when och why) är frågor vars svar innehåller BIM-visionens fakta som varje del av organisationen behöver för att utföra sitt jobb. Vissa frågor är svåra att svara på och kan innebära att den verkställande ledningen måste ta risker.

Milstolpar: Starter i etapper och milstolpar kan hjälpa organisationen att komma över den första känslan av handlingsförlamning som kan uppstå vid monumentala uppgifter. Detta ger upphov till omedelbara vinster som kan generera energi och drivkraft för organisationens väg mot visionens slutmål. Vid en metodisk BIM-implementering skapas en logisk uppsättning av milstolpar (utöver de som är specifika för organisationen) baserat på en progressiv BIM-mognad. Etapper och pilotprojekt som läggs till i implementeringsplanen ger också tillfällen till belöningar av uppnådda resultat.

Detta är ett litet urval av överväganden för en bra BIM-vision. Naturligtvis finns det många källor i affärslitteraturen som handlar om tekniker för visionsplanering. De har samma giltighet och begränsningar i BIM-sammanhanget som i andra branscher. Implementering av en vision i en infrastruktursektor ställer särskilda krav (precis som i alla branscher), t.ex. vid stora kapitalprojekt, stora kapitalprogram och på övergripande branschnivå. Beroende på organisationens specifika sammanhang och dess marknadssegment måste den verkställande ledningen eventuellt få utbildning om BIM och fundera över dess inverkan på företagsstrategierna.

5

PROJEKTOMVANDLING

Idealfallet är att BIM-visionen utgår från verkställande nivå. Men idag är det inte ovanligt att BIM-ledningen på mellannivå måste kämpa för att placera BIM i fokus för organisationens chefer. Då kan det hända att BIM-ledarna själva måste beskriva visionen medan de söker finansiering från ledarskapet. Detta steg kan fungera som en övergång (inte som ett kontinuerligt tillvägagångssätt) mot en verksamhetsförändring som drivs av företagsledningen. Även om det inte är idealiskt, har Autodesk sett att vissa organisationer lyckas med övergången som metod, men det begränsar vissa av de bredare organisatoriska fördelarna med BIM och ökar risken för att förändringen av verksamheten misslyckas.

Erfarenheter från de olympiska spelen (OS) i London 2012

Vikten av effektiva databestämmelser och hanteringsprocesser framhävdes av erfarenheten från de olympiska spelen i London 2012 (ett £7,2-miljardersprogram). En gemensam CAD-samarbetsplattform lanserades för att ge signifikanta fördelar vid hantering och delning av design- och andra projektdata samt reducera problem med projektsamordning och informationsåtkomst. Men standarder och processer för datadelning kunde inte upprätthållas i tillräcklig omfattning och dataanvändningen var en utmaning. Det fanns alltså ett missnöje med den implementerade lösningen och därför använde huvudleverantörerna sina egna system inom OS-projekten. Detta ledde till att klienten och organisationen för programledningen måste hämta data från många olika plattformar.

Rekommendationer och lärdomar från OS-programmet:

• Etablera en detaljerad plan för datakrav och standarder från första början.

• Tydliga och enkla riktlinjer.

• Progressiv uppbyggnad av dokumentation.

• Användarvänliga gränssnitt för dataåtkomst och hämtning.

• Kontinuerligt sträva efter att uppdatera överlämningsposter som visar överläggsarbeten, ny omfattning och så vidare

• Tydliga kontraktåtaganden kopplade till kommersiella incitament för information om erfordrade format och standarder

Andra lärdomar inkluderar fokus på värdet av helt samordnade 3D-data som kan tillhandahållas effektivt från en BIM-plattform. Tekniska begränsningar av den lanserade samarbetsplattformen och leveransstandarder betyder att samordningsmodellen för de olympiska spelen bara var i 2D. En tanke var att integrerade CAD- och GIS-data i en BIM-miljö hade hjälpt konstruktörerna uppnå bättre rumslig samordning och sparat tid som ägnades åt konvertering av data mellan plattformar.

Referenser: Jennifer Whyte et al, Data handover from project delivery into operations, London 2012 Learning legacy, ODA, oktober 2011 (www.london2012.com/learninglegacy)

6

PROJEKTOMVANDLING

Drivet BIM-ledarskapOtaliga undersökningar i alla branscher ger stöd för faktum: det är svårt att implementera förändringar över stora organisationer och ekosystem. Alla storskaliga omvandlingar, t.ex. implementering av BIM, kräver en BIM-vision och integrerad stegvis förändring över en längre tidsperiod. Utmaningen på BIM-ledningsnivån i organisationen säkerställer att BIM-visionen och den integrerade stegvisa förändringen överensstämmer. Ledningsgruppen för BIM måste se till att BIM-visionen omvandlas till faktiska åtgärder och taktik för att uppnå önskade resultat som utförs i enlighet med organisationens strategiska mål.

Att genomföra långsiktiga och hållbara förändringar kan vara svårt i alla organisationer och kräver kreativa strategier som anpassas utifrån varje enskild organisations kultur och särdrag. De organisatoriska utmaningarna vid förändringshantering som Autodesk ser i många BIM-ledningsgrupper är vanliga.

Följande lista framhäver några vanliga fokusområden som hjälp för att övervinna stagnerande BIM-implementeringsinitiativ:

Överbrygga klyftan: Medan BIM-visionen artikulerar det ultimata målet, är det även väsentligt att utföra specifika steg och åtgärder för att komma dit. Som nämnts tidigare, så förverkligas visionen av en övergång till BIM i organisationen ute i produktionen. Om arkitekter, ingenjörer, planerare, tillverkare, lantmätare och många andra relaterade utövare inte ser värdet i att implementera sin del av övergången till BIM, kommer omvandlingen förmodligen att hämmas. Ett synsätt som baseras på tydlig kommunikation mellan chefer, BIM-ledning och de anställda är viktigt. Men det måste också få genomslag på gräsrotsnivå i form av utvärderingar, utbildningar och utvärdering av förändring via pilotprojekt för att öka sannolikheten för framgång.

Välprofilerad kommunikation: Samtidigt som ökat medvetande och intresse skapas på alla nivåer i en organisation, är det viktigt att organisationen kommunicerar sina ambitioner och bedrifter relaterade till BIM, både internt och externt. En välprofilerad kommunikationsplan påvisar organisationens BIM-engagemang för alla intressenter, tillför energi till omvandlingen och överbrygger klyftan mellan teori och verklighet.

Kurser och utbildning: En BIM-omvandling kräver nya kunskaper och nya arbetssätt. Det kräver även förståelse för BIM-koncept som ibland är nya och missförstådda. BIM-utövarna kommer att behöva kurser och utbildning som stöd när de inför BIM i sina dagliga arbetsprojekt. BIM-kurser och utbildningsprogram driver och motiverar också utövarna genom att bygga upp värdefullt intellektuellt kapital i en organisation.

Kontrakt och juridiska hänsynstaganden: BIM-verktyg och tillhörande processer kan påverka kontraktsförhållandet mellan ägare och leveranspartners. Som verktyg för samarbeten är BIM en katalysator för förändring av förhållanden och överenskommelser mellan projektets intressenter. BIM-aktiverat samarbete är en signifikant förändring från traditionella processer (med stor potential att förbättra arbetsförhållanden mellan teammedlemmar), men det kan även skapa nya utmaningar som behöver lösas.

7

PROJEKTOMVANDLING

Efterlevnad, granskning och kvalitetskontroll: Projektgranskningar ger ledningsgrupperna för BIM möjlighet att utvärdera huvudmätningar och effektivitet för BIM-teknik, standarder och processer i olika slag av projekt. BIM-ledningen kan fånga upp fel, förbättra standarder och processer och återskapa bästa praxis för andra produktteam över hela organisationen. Dessa granskningar är en utmärkt källa för framgångsrika historier och kan vitalisera förändringsprocessen.

Prestanda för stora kapitalprogram

Stora kapitalprogram och projekten som de består av karakteriseras av kostnads- och tidsöverskridande. Faktorer som nämns ofta är dålig samordning genom hela projektet, dåligt samarbete bland teammedlemmar och konfrontation mellan leveranspartners och klienter. Felfrekvensen för kapitalprojekt runt om i världen ligger på upp mot 60–75 procent med kostnadsöverskridande på 30–50 procent, och tidsöverskridande på upp till 100 procent är inte ovanligt. Enligt en ny studie av Independent Project Analysis Institute har stora kapitalprojekt runt om i världen en felfrekvens på cirka 60 procent vad gäller kostnads- och tidsmål.

En snabb analys av historiska branschdata om stora kapitalprogram från hela världen presenterar statistik för prestandaindikatorer som visas i tabellen nedan.

Felfrekvens för globala stora kapitalprojekt

Infrastrukturprojekt Byggprojekt

• Kostnadsöverskridande med/variation: 10–50 %

• Tidsöverskridande med/variation: 30–120 %

• Cirka 2/3 av projekten överskrider budget och tid

• Kostnadsöverskridande med/variation: genomsnitt 15 %, majoriteten av projektens överskridande var cirka 5–20 %.

• Tidsöverskridande med/variation: genomsnitt 50 %, majoriteten av projektens överskridande var cirka 30–120 %.

• Cirka 2/3 av projekten överskrider budget och tid.

Kostnad för BIM

Autodesk har utfört BIM-implementeringar på många projekt av olika storlekar de senaste åren. Analys av en del av dessa projekts prestanda har visat ett antal trender:

• 80 procent av projekt som analyserats behöver modifiera projektkonfigurationen ordentligt, vilket kostar cirka 19 000 USD per projekt.

• 100 procent av projekt som inte omkonfigurerar dåliga konfigurationsmodeller kostade cirka 24 000 USD senare i projektet (för ett designteam på fem personer).

• Konstruktionsalternativ är förväntade. I ett stort infrastrukturprojekt sparades upp till 90 000 USD i produktionskostnader och 30 000 USD sparades i en stor sjukvårdsplan som tillämpade tio konstruktionsalternativ. Sådana besparingar hade avvisats på grund av förlorad produktivitet när alternativen verkställs, om modellering inte hade infört BIM-standarder och bästa praxis.

8

FÖRDELARNA MED BIM

Mäta BIM-mognad: BIM-ledningen skapar många de huvudmätningar som anges i visionen för att förutse organisationens framsteg i förhållande till målen och milstolparna. En användbar uppsättning av mätningar för BIM är relaterade till BIM-mognad. BIM-mognad mäter en organisations förmåga att utföra BIM inom organisationen och i projekt. Det finns många olika slag av mognadsmätningar, men på hög nivå har de en tendens att fokusera på organisationens tekniska och organisatoriska omvandling, och på så sätt ge en användbar indikation om organisationens utveckling avseende införandet av en BIM-förändring i verksamheten.

Stegvis integrerad förändring Som nämnts tidigare kan en BIM-förändring av verksamheten leverera verkliga affärsfördelar, men det krävs att företagen utvecklar sin nuvarande övertygelse, kultur, teknik och sina standarder. Det är en stor uppgift att ändra infrastrukturorganisationers arbetssätt. Förändringen kräver organisatorisk förbättring och processförbättring, införande av ny teknik och inpassning av övergripande strategier och mål för att förverkliga organisationens BIM-vision fullt ut.

Förändring sker där implementeringen utvecklas över hela organisationen. Många nya arbetsflöden och procedurer måste planeras, testas och lanseras. Det här är stora uppgifter. Autodesk har grupperat alla dessa förändringar i huvudsakliga BIM-implementeringsområden så att ändringarna kan genomföras inom en organisation.

Dessa implementeringsområden på hög nivå är:

1. Principer och strategier: Tillvägagångssätt och fördelar vid införande av BIM som är inriktade på organisationens övergripande mål och syften för konkurrenskraftig placering, utmärkt drift och effektiv leverans.

2. Förändringshantering: Programmet för BIM-förändring och BIM-integrering är utformat för att leverera förväntade fördelar för driftsprestanda via programsamordning, kunskapsöverföring, hantering av prestanda, kurser och utbildning.

3. Standarder och processer: Definitiva standarder och processer styr alla projekt och program som definierar BIM-användning, ger support åt programvara för dessa utövningar och gör det möjligt för intressenter att arbeta effektivt samtidigt som de uppfyller etablerade metoder.

4. Integrerad BIM-teknik: Verktyg för hantering av BIM-processer och BIM-modeller är integrerade i företagssystemen för att leverera information i en samarbetsbaserad miljö över hela organisationen och i alla projektteam.

Även om ovannämnda implementeringsområden hanterar kritiska faktorer för integrerad förändring i en organisation, ska även underliggande prioritering iakttas.

9

PROJEKTOMVANDLING

Figur 1: Prioritering för BIM-implementering

Autodesk har sett att organisationer som fokuserar på en logisk ordning relaterad till förändringsprioritering är mer framgångsrika vad gäller att uppnå fördelar för planeringsinsatser vid implementering. Prioritetsordningen under ökande mognad vid BIM-implementering visas i Figur 1 – en ökande BIM-mognad börjar till vänster och fortsätter till höger med samarbete och analytisk kapacitet, som bygger på en grund av solid styrning och modellering. Denna prioritering är visserligen tydlig, med det betyder inte att dessa fyra kategorier implementeras sekventiellt. De är integrerade områden för förbättring där varje område stegvis drar nytta av andras förbättringar.

Dessa två koncept läggs samman i Figur 2 nedan, som visar var och en av de integrerade områdena för BIM-implementering som anges ovan (d.v.s. BIM-principer och -strategier) samt hur detta relaterar till prioriteter vid implementering som visas i Figur 1 ovan (d.v.s. samarbete och datahantering). Varje implementeringsområde visas som ett färgband som anger var det påverkar implementeringen och som framhäver dess huvudsakliga inflytande och resultat.

Figur 2: BIM-implementeringshjul

10

PROJEKTOMVANDLING

Ordlista och akronymer2D – Tvådimensionell: Användning av designkurvor och figurer i tvådimensionellt utrymme för analys. 2D existerar och har en plats i BIM.

3D – Tredimensionell: Ytor och solider i det tredimensionella rummet förknippas oftast med geometrisk modellering och analys i BIM. BIM kräver 3D, men 3D kan finnas utan BIM som ett enkelt objekt utan intelligens. Vanliga typer av 3D-analys inkluderar visualiseringar, kollisionskontroll, ”fly-bys”, estetik och siktlinjer med flera.

4D – Fyrdimensionell: Tidsaspekten är inbyggd i en 3D-analys. Denna typ av analys är ofta projektfasning och konstruktionssekvensering. Tillägg av kronologiska data i 3D-modeller gör det möjligt för projektintressenter att visualisera en serie av händelser i tid och visa dem i 3D för analys.

5D – Femdimensionell: Kostnadsaspekten är inbyggd i en 4D-analys. Konstruktionen av 5D-modellen gör det möjligt för projektintressenter att visualisera utvecklingen av konstruktionsarbetet och dess relaterade kostnad över tid.

AEC – Arkitektur, teknik och konstruktion: Tre branscher för byggda miljöer grupperas ofta tillsammans för att representera sektorn för projektverkställande för den byggda miljön.

Integrerad analys – Under varje livscykelfas måste olika modellerade objektelement integreras för analys. Denna implementeringskategori fokuserar på implementering av olika slags analyser. Syftet med implementeringen är att göra dessa analyser systematiskt tillgängliga som en biprodukt av det modellbaserade arbetsflödet. Oftast börjar BIM-analyser som 2D, 3D (visualisering, kollisionskontroll, estetik osv.) och utökas sedan till 4D (3D plus tidsattribut), 5D (4D plus kostnadsattribut) och sedan vidare till högre komplexitetsnivåer (vissa hänvisar till ökande nivåer av nD-analys, men av tydlighetsskäl specificeras analyser efter 5D med namn).

Byggnadsinformationsmodellering (BIM) – Ett integrerat modellbaserat tillvägagångssätt som bygger på samordnad, tillförlitlig projektinformation, från design till byggnation och drift. BIM ger ingenjörer, byggare, ägare och andra en tydlig övergripande vision av projektet, vilket hjälper dem att fatta beslut snabbare, förbättra kvaliteten och öka lönsamheten.

BIM-verkställandeplan (BEP eller BIM PxP) – En plan som skapas för att definiera roller och ansvar inom ett projektteam. Den baseras på ett team-, teknik- och projektkrav och gör det möjligt för projektteam att fastställa den bästa vägen framåt för BIM att uppnå projektmålen. Dess syfte är att sätta tydliga mål och syften för hela teamet, öka ansvarstagande och produktivitet, standardisera kommunikationsmetoder, definiera roller och styra projektkostnader, förteckning, omfattning och kvalitet.

11

PROJEKTOMVANDLING

Verksamhetsförändring – Grundläggande förändring av det sätt som företaget drivs på oavsett om det gäller övergång till en ny marknad eller ändrade driftmetoder. Detta kräver justering av en organisations aktiviteter relaterade till personal, processer och teknik med dess affärsstrategi och vision. Denna grundläggande förändring syftar till att uppfylla långsiktiga mål.

Samarbete och datahantering – Genom objektets hela livscykel måste data och information vara effektiva och delas effektivt med alla intressenter. Denna implementeringskategori fokuserar på samarbetsbaserade processer och procedurer och medföljande ramverk för datahantering. Detta kan organiseras på ett övergripande sätt i implementeringsområden för datadelning, informationsdelning (metadata), integration och kompatibilitet.

Infrastruktur – De fysiska komponenterna för interrelaterade system ger varor och tjänster som är väsentliga för att aktivera, bibehålla eller förbättra sociala levnadsförhållanden som vägar, broar, vattenförsörjning, avloppssystem, elnät och telekommunikation.

IT – Informationsteknik: Studier, design, utveckling, tillämpning, implementering, support eller hantering av databaserade informationssystem och olika tekniker relaterade till användning av datorer och telekommunikationsutrustning för att lagra, hämta, sända och manipulera data.

GIS – Geografiska informationssystem är system som är designade att hämta, lagra, manipulera, analysera, hantera och presentera alla typer av geografiska data.

Styrning – Denna implementeringskategori fokuserar på hantering, styrning och riktning av BIM-användning genom en organisations objekt- och projektekosystem. BIM-styrning kan inte vara effektivare än auktoritetsnivån och visionens tydlighet hos dess ledning. I huvudelementen för effektiv styrning ingår därför en BIM-vision, en kommitté för BIM-styrning (eller liknande styrningsstruktur) och BIM-relaterade principer och strategier.

Slutmätning – Mått som anger övergripande prestanda. (Ex: Skörden är en slutmätning och grödor som planterats är en huvudmätning).

Huvudmätning – Mått som anger övergripande prestanda. (Ex: Skörden är en slutmätning och grödor som planterats är en huvudmätning).

Modellbaserade arbetsflöden – Kärnan i BIM-metoden vid verkställande av projekt och hantering av tillgångarnas livscykler är modellbaserade arbetsflöden (geometriska modeller och datamodeller). Dessa arbetsflöden fastställer metoderna och teknikerna för skapande av objektmodeller, modelleringsinnehåll, modelleringsslutprodukter (som planer och andra utdata för senare användning) samt modellens ”kritiska linje” för att migrera från projektplanering hela vägen till driften och hanteringens livscykelfaser.

NBIMS – National BIM Standard (U.S.)

R&D – Forskning och utveckling (FoU)

RIBA – Royal Institute of British Architects (U.K.)

SME – Ämnesexpert

12

Autodesk är ett registrerat varumärke som tillhör Autodesk, Inc., och/eller dess dotterbolag och/eller filialer i USA och/eller andra länder. Alla övriga varunamn, produktnamn eller varumärken tillhör respektive ägare. Autodesk förbehåller sig rätten att ändra produkter och erbjudanden om tjänster, samt specifikationer och prissättning när som helst utan föregående meddelande och ska inte hållas ansvarig för typografiska eller grafiska fel som kan förekomma i detta dokument.

© 2015 Autodesk, Inc. Med ensamrätt.