Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, nr 6
Utbildning i svenska för invandrare på ett lärcenter En utvärdering av verksamheten
Monica Reichenberg
RIPS Nr 6
© MONICA REICHENBERG, 2015 ISBN: 978-91-86857-10-3 URL: http:/ / hdl.handle.net/ 2077/ 39188 RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik RIPS är en digital skriftserie, startad 2011, som ges ut av institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och publiceras som Open-Access via GUPEA (Göteborgs universitets publikationer – Elektroniskt arkiv. Redaktion: Girma Berhanu (FD docent) Monica Reichenberg (FD professor)
5
Abstract The overall purpose of the report was to evaluate the learning environment at SFI
(Swedish for Immigrants) within an educational perspective. The evaluation study
was based on surveys and interviews with both students (n=186) and teaching
personnel (n=17). The main research questions of the study were:
1. How did the students and teaching personnel perceive the learning
environment at SFI?
2. To what extent did students differ in their perception of the learning
environment at SFI?
3. To what extent did the students prior experiences (age, education, number
of children and employment) as narrated by the students impact their
perception of the learning environment at SFI
4. How did the students and teaching personnel perceive the educational
challenges at the learning environment at SFI?
Question one was answered using descriptive statistics. Question two was answered
using a t-test for differences in means for student sex and family situation.
Question three was answered using an OLS- regression model. The model tested
for the effects of educational background, age, number of children and Swedish
work experience on a number of attitude indices. Question four was answered
using interviews with the students and teaching and administrative personnel.
The main results of the study reveal that the students were on average satisfied with
the learning environment at SFI. Similarly the teachers were on average satisfied
with their professional work and workload. Detailed analysis of between group
differences indicate that students differ in their perceptions of learning
environment at SFI depending on student sex and family situation. In particular
students differ in their perception of the helpfulness of teacher. Moreover, student
prior educational background had on average an effect on students’ attitudes
6
towards the learning environment at SFI. The higher the prior education, the less
satisfied the students were and vice versa. Finally the interviews suggest that even
though the students were on average satisfied with the learning environment at SFI
educational and learning challenges remain.
Title: Swedish for immigrants at a learning center: An evaluation Author: Monica Reichenberg ISBN: 978-91-86857-10-3 Keywords: evaluation, adult education, Swedish for immigrants, survey,
interviews, attitudes, experiences
7
Innehållsförteckning Abstract ................................................................................................................................................... 5
Inledning .............................................................................................................................................. 9
Bakgrund ............................................................................................................................................ 10 Studievägar inom SFI ..................................................................................................................... 11
Syfte ................................................................................................................................................... 12 Tidigare Forskning.............................................................................................................................. 13
Extern motivation och erfarenheter ................................................................................................ 13
Erfarenheter och elevinflytande över läromedel .............................................................................. 15 Erfarenheter och språkträningstillfällen........................................................................................... 16
Metod ................................................................................................................................................. 18
Deltagare ........................................................................................................................................ 18 Material .......................................................................................................................................... 19
Genomförande ............................................................................................................................... 21 Attityder till att bli utvärderade ....................................................................................................... 22 Mått i enkäten ................................................................................................................................. 22
Bearbetning av intervjuer och lärardokumentation .......................................................................... 23 Etiska aspekter ............................................................................................................................... 23
Resultat .............................................................................................................................................. 24
Sfi-undervisningens organisation på Götalands lärcenter ................................................................. 24 Enkät: beskrivande statistik för elever och lärare. ............................................................................ 25
Variation inom elevgruppen beroende på familj och kön ................................................................ 30 Effekter av elevernas ålder, utbildningsnivå, antal barn och arbetslivserfarenhet i Sverige ............... 33 Kontextualisering av enkätresultaten ............................................................................................... 38
Referenser: ......................................................................................................................................... 51
Tabell- och figurförteckning Tabell 1. Översikt över elever och lärare på Sfi. ................................................................................... 19 Tabell 2. Temaområden i lärar-och elevenkät. ...................................................................................... 20 Tabell 3. Skillnader mellan elevattityder uppdelat på kön och familj. .................................................. 31 Tabell 4. Skillnader mellan elevattityder uppdelat på kön och familj. .................................................. 32 Tabell 5. Effekter av ålder, antal skolår i hemlandet, antal barn och arbetslivserfarenhet i Sverige. .. 34 Tabell 6. Effekter av ålder, antal skolår i hemlandet, antal barn och arbetslivserfarenhet i Sverige .... 36 Tabell 7. Effekter av ålder, antal skolår i hemlandet, antal barn och arbetslivserfarenhet i Sverige .... 37 Figur 1. Studie väg SFI. Figuren är hämtad från Sandwall (2013, s, 17) ............................................. 11 Figur 2. Medelvärden för elevers attityder till utbildningens kvalitet. Index omräknade till skala där max är 100. ............................................................................................................................................ 25 Figur 3. Lärarenkäten över index. Medelvärden för indexen där är omräknad så att 100 är max. ........ 26
8
Figur 4. Lärarnas läromedelsval. Medelvärden för enkätsvar på skala 1-7. .......................................... 27 Figur 5. Lärarnas undervisningsstil. Medelvärden för enkätsvar på skala 1-7. .................................... 28
9
Inledning I denna rapport presenteras en utvärdering av ”Utbildning i svenska för
invandrare” på ett lärcenter i Sverige. Utgångspunkten är att nämnda lärcenter i
början av höstterminen 2014 kom med en förfrågan om en utvärdering av sin
verksamhet till Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs
universitet. Frågeställare var rektor Lisa Carlsson1. Bakgrunden var att lärcentret,
som fortsättningsvis kommer att kallas Götalands Lärcenter, hösten 2010 hade
inlett ett förbättringsarbete. Eleverna var, enligt rektor, mycket nöjda med den
nuvarande verksamheten, men eftersom nämnda lärcenter ständigt strävar efter att
förbättra metoder och utveckla utbildningen ville man nu ”genomlysa
verksamheten med fokus på elevers lärande”. Det var alltså elevsynpunkter på
själva undervisningen man var intresserad utav. För att finansiera denna
utvärdering hade man ansökt om och beviljats centrala utvecklingsmedel av
kommunen. Efter denna förfrågan skedde ett möte med rektor Carlsson. Vid detta
möte bad jag henne be sina lärare skriva ner hur man arbetar samt vad som
fungerar bra och mindre bra i deras undervisning. Med detta som underlag
konstruerades sedan en elevenkät.
Rapporten är indelad i följande huvuddelar:
• Bakgrund: presentation av forskning och ”Utbildning i svenska för
invandrare”.
• Metod: beskrivning av utvärderingens upplägg genom enkäter och
fokusgruppssamtal.
• Resultat: hur elever, lärare och skolledning ser på utbildningen i svenska för
invandrare.
• Slutsatser och implikationer: sammanfattning av de viktigaste punkterna
1 Namnet är fingerat
10
Bakgrund Här ges först en kort presentation av ”Utbildning i svenska för invandrare” och
sedan följer en forskningsbakgrund i form av studier där denna utbildning varit i
fokus. Fram till 2010 benämndes utbildningen Sfi (=svenskundervisning för
invandrare) men enligt nuvarande skollag från 2010 (SFS 2010:800), kap 22,
benämns utbildningen ”Utbildning i svenska för invandrare”. På grund av att sfi är
en så etablerad benämning på verksamheten accepteras den dock fortfarande och
därför kommer också jag att fortsättningsvis använda beteckningen i föreliggande
rapport.
Utbildning i svenska för invandrare syftar till att vuxna invandrare ska få
möjligheter att nå grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar
också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och
skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter.
Kommunerna är huvudman och ansvariga för att erbjuda denna utbildning vilket
man kan göra i egen regi eller ge t.ex. studieförbund, privata utbildningsföretag eller
folkhögskolor i uppdrag att genomföra undervisningen.
Sedan slutet av 1990-talet har antalet elever i sfi ökat och uppgick 2013 till 113 600
elever. Av det totala antalet elever var fyra av tio nybörjare, dvs. elever som hade
sin första kursstart i sfi under året (Skolverket, 2015).
Av eleverna som började i sfi år 2011 hade sex av tio avslutat någon kurs med
minst godkänt resultat två år senare. Det var knappt tre av tio som avbröt studierna
och drygt en av tio som antogs fortsätta utbildningen. Störst andel elever som fick
godkänt på någon kurs fanns bland elever som hade påbörjat utbildningen på den
högsta studievägskursen (3D) (Skolverket, 2015).
Nybörjare 2011 som slutförde minst en kurs med godkänt resultat studerade i
genomsnitt i 436 timmar. Tiden mellan start- och slutdatum var i genomsnitt 56
veckor (Skolverket, 2015).
11
Arabiska är det största modersmålet bland eleverna och Irak, Somalia och Syrien är
de vanligaste födelseländerna. Majoriteten av eleverna är 25-39 år gamla. Det är fler
kvinnor än män som läser sfi (Skolverket, 2015).
Studievägar inom sfi Utbildningen i svenska för invandrare är upplagd i kurser i en progression A-D.
Kurs A, som riktar sig till elever som saknar eller har mycket begränsad tillgång till
ett skriftspråk är till största delen muntlig (Skolverket, 2012).
Det finns också olika så kallade studievägar som skiljer sig åt främst i studietakt,
nämligen Sfi 1 (omfattande kurserna A och B), Sfi 2 (kurserna B och C) och Sfi 3
(kurserna C och D). Till studieväg 1 hänvisas personer med mycket kort
utbildningsbakgrund och till studieväg 3 personer med betydande studievana.
Intentionen är att alla elever ska avsluta kurs D, men det är också möjligt att avsluta
studierna efter varje kurs. Utbildningen ska bedrivas med en intensitet av minst 15
timmar per vecka (SKOLFS 2009:2). De kurser (B och C) som återfinns inom två
studievägar kan vara antingen nybörjarkurser eller fortsättningskurser beroende på
vilken studieväg de ingår i. Oavsett detta är kurskraven för respektive kurs
desamma men kursens utformning är beroende av den studerandes
studieförutsättningar (Sandwall, 2013, s 17)
Figur 1. Studieväg SFI. Figuren är hämtad från Sandwall (2013, s, 17)
12
Kurs B, C och D avslutas med ett obligatoriskt nationellt prov som utgör en del av
underlaget i bedömningen, vilken sker enligt samma betygsskala som i övriga
skolsystemet, med betygsstegen A-F (Skolverket, 2012). Inom A-kursen sätts dock
inte betyg (Skolverket, 2012).
Syfte Det övergripande syftet är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv göra en utvärdering
av grundläggande sfi utbildning på basis av lärar-och elevenkäter,
lärardokumentation samt intervjuer. För att kunna besvara syftet har detta brutits
ned i följande fyra forskningsfrågor:
1. Vad tycker elever och lärare om lärmiljön på Götalands Lärcenter?
2. I vilken utsträckning finns det skillnader i elevernas inställning till lärmiljön?
3. Vilken effekt har elevernas livserfarenheter (ålder, utbildningsnivå, antal barn
och arbetslivserfarenhet) på deras inställning till lärmiljön?
4. Hur ser elever och lärare på de pedagogiska utmaningarna på Lärcenter?
Fråga 1 kommer att besvaras med hjälp av beskrivande statistik. Fråga 2 besvaras
med ett statistiskt test av skillnader mellan medelvärden. Fråga 3 besvaras med
hjälp av en statistisk modell och fråga 4 slutligen kommer att besvaras med hjälp av
lärardokumentation samt intervjuer med förstelärare, rektor Carlsson,
förvaltningschef Jonathan Larsson2, specialpedagog, arbetslagsledare och elever.
Innan vi kan få veta vad deltagarna i den här studien tycker om undervisningen på
Götalands Lärcenter är det av betydelse att få veta vad forskning funnit om sfi-
undervisning. Jag kommer därför att i nästa avsnitt ge en översikt över framför allt
svensk forskning som fokuserat sfi-undervisning för att sedan återkomma till denna
forskning i det avlutande avsnittet Slutsatser och implikationer.
2 Namnet är fingerat
13
Tidigare Forskning Motivation och erfarenheter
Motivation är inte är en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter
man har och det bemötande man får. Frågan som hela tiden ligger i botten är om
man har skäl att hysa hopp om framgång. För lärare är det därför a och o att ha en
förståelse för vad dålig självkänsla och rader av misslyckanden kan innebära. Det
gäller också att förstå vad som fordras av själva mötet med eleven, för att
motivation ska skapas och vidmakthållas (Jenner, 2004). Det finns sedan slutet av
1960-talet en omfattande pedagogisk forskning om det som brukar kallas
”Pygmalioneffekten” (Rosenthal Jacobson, 1968). Begreppet har använts för att
beskriva hur förväntningar kan fungera som självuppfyllande profetior. Positiva
förväntningar leder till goda resultat, negativa förväntningar till dåliga resultat.
Elever som läraren betraktar med positiva förväntningar är ofta mer aktiva och får
också mer beröm av läraren eller mer betänketid och annan hjälp om de inte kan
svaret. Elever med låga förväntningar på sig finns däremot i skuggan och ges inte
samma chanser. De presterar sämre, läraren får sina uppfattningar bekräftade – och
en ond cirkel blir följden Motivationsarbete förutsätter således att pedagogen är
öppen och engagerad (Jenner, 2004).
Också lärarens intresse och engagemang spelar en avgörande roll. Följaktligen är
det av betydelse att elevernas förkunskaper och erfarenheter tas till vara i
undervisningen. Elever kommer inte till skolan som oskrivna blad. Tvärtom har de
med sig massor av erfarenheter. Att ta till vara dessa är nödvändigt om eleverna ska
känna sig motiverade att studera. Studier har visat att så inte alltid är fallet. I en
kvalitativ intervjustudie undersökte Carlson (2002) mötet mellan tolv ”lågutbildade”
turkiska kvinnor som invandrat till Sverige och det svenska utbildningssystemet i
form av sfi. Flera av kvinnorna vittnade om att deras tidigare erfarenheter inte
efterfrågades utan representanter for majoritetsspråkstalarna tycktes tro att de inte
hade några kunskaper alls eftersom de inte bemästrade språket. Kvinnorna kände
14
inte igen de egenskaper som tillskrevs dem och svarade därför med att distansera
sig. Samtliga deltagare efterlyste praktik och flera talade om lärande i praktiska
situationer. Carlson fann också att det verkade saknas en mer regelbunden och
nyanserad dialog mellan deltagare och lärare.
Inte heller deltagarna i Norlund Shaswars (2014) studie tyckte att deras erfarenheter
togs tillvara. Hon fann att de studerandes identitet och syn på sig själva var starkt
kopplad till deras lärande. När de själva kände att de ville och behövde lära sig
något ökade motivationen. En av dem som ingick i Norlund Shaswars studie hade
inte det minsta intresse av att lära sig svenska och gjorde det inte heller men denne
kunde å andra sidan en rad andra språk. En annan av de studerande var
arbetssökande och hade därigenom starka incitament att lära sig svenska. – Ett
annat tydligt resultat i Norlund Shaswars studie är att sfi-studerandes egna
erfarenheter och identitet ofta osynliggörs i klassrummet. En kvinna som hade
arbetat som fysiklärare i sitt hemland tyckte att det kändes både obekvämt och
konstigt att studera tillsammans med personer som inte hade någon tidigare
utbildning.
Norlund Shaswar fann vidare att proven i hög grad styrde vissa delar av
utbildningen och då fanns inte mycket utrymme för att fånga upp frågor och
ämnen som sfi-eleverna själva lyfte. Ett exempel var när en studerande ställde en
fråga kring hur man skriver textmeddelanden med mobiltelefonen men läraren ville
att de studerande skulle inrikta sig på att skriva så att de kunde få ett godkänt
resultat på sfi-provet. Undervisningen var således, menar Norlund Shaswar,
mycket fokuserad på vad eleverna skrev och läste i klassrummet men fångade inte
upp erfarenheter av läsande och skrivande som de studerande hade med sig från
sitt vardagsliv.
Även kvinnorna i Lundgrens (2005) studie kände att deras egna värderingar,
erfarenheter och kunskaper var lågt värderade i svenska kulturella gemenskaper. De
upplevde sig som marginaliserade i det svenska samhället. Denna marginalisering
15
ledde till ett försvagat självförtroende som i sin tur inverkade negativt på
kvinnornas lärande (Lundgren 2005, s. 195f.).
Inte heller lärarna i Zachrissons studie (2014) tog tillvara elevernas erfarenheter
eftersom undervisningen inte var kopplad till elevernas sociala verklighet. Lärarna
såg eleverna som barn som skulle uppfostras till att bli svenskar, istället för vuxna
människor med egna erfarenheter och potential. Eleverna sågs som offer för sin
sociala och kulturella bakgrund, något som de skulle räddas ifrån.
Erfarenheter och elevinflytande över läromedel Läromedel spelar en central roll i all undervisning. Därför är det viktigt att lärare
har kriterier att gå efter när de väljer dem, men oftast har inte lärare det
(Reichenberg, 2014). Det var lättare före 1992 då det fanns en statlig
läromedelsgranskning, som granskade alla läromedel - inklusive läromedel för sfi -
innan de fick börja användas. Avsikten med denna granskningsfunktion var dels
ekonomiska skäl dels hoppades man att den skulle fungera som en kvalitetskontroll
(Johnson Harrie, 2009). Vad som avsågs med kvalitet har dock varierat över tid
och mellan olika aktörer. Att innehållet skulle ligga i linje med läroplanen var dock
en aspekt som var vanlig i diskussionerna. När granskningen upphörde 1992 var
avsikten att det nya Skolverket skulle ta över granskningen. Men efter bara några
månader kom en proposition med förslaget att läromedelsgranskningen skulle
läggas ned helt (Johnson Harrie, 2009). Vem granskar läromedel idag? Någon
enstaka gång gör Skolverket granskningar. Så har de exempelvis undersökt hur
minoriteter skildras (Skolverket, 2006), men det mesta ansvaret vilar idag på den
enskilda läraren. Det gäller således att å ena sidan inte välja för svåra läromedel och
å andra sidan får de inte vara för lätta och barnsliga. Här gäller det att hela tiden gå
en balansgång (Reichenberg, 2013a,b; 2014). Vad utmärker då de läromedel inom
svenska som andraspråk- inklusive sfi – som varit föremål för forskares
granskning?
16
Carlson (2002) har analyserat läroböcker med fokus på genus, etnicitet och svensk
självbild. Hon fann att bilderna som förmedlas i sfi-texterna föreställer “duktiga
arbetare, goda klienter och goda elever” och inte minst goda “demokratiska“
medborgare i en ”svensk” anda. Mattlar (2008) är kritisk till ett antal läroböcker
som vid tiden för hans studie användes i svenska som andraspråk på gymnasiet
eller inom vuxenutbildningen. Kritiken riktar sig mot att böckerna innehåller
ideologiska budskap. En av böckerna - Dikt och verklighet och På G - utgår från en
ensidig socialdemokratisk ideologi. Eleverna får till exempel i uppgift att öva sig i
att uttala ”socialdemokratiska ungdomsförbundet”. En annan lärobok På tapeten är
mer samhällskritisk . Ytterligare två har liberala och konservativa tendenser, enligt
Mattlar. Franker (2011) fann tendenser att lärarna valde alltför förenklade bilder
därför att de förväxlade elevernas ovana av bildtolkning med oförmåga att tolka
bilder. Det finns en risk för infantilisering och andrafiering av deltagarna som kan
skapa en onödig klyfta menar Franker.
Erfarenheter och språkträningstillfällen Språk får vi genom att läsa och interagera med andra. Därför är det viktigt att
elever får rikligt med tillfällen att interagera i klassrummet och under praktiken. I en
tidig klassrumsstudie kring olika klassrumsaktiviteters möjligheter att generera
språkutvecklande interaktion i sfi-undervisning visade t.ex. Lindberg (1988, 2005)
att lärarna dominerade interaktionen och stod för minst 2/3-delar av talutrymmet
så länge det rör sig om ”traditionella” lärarledda lektioner. Lindberg beskriver
interaktionen som initiaton – respons – evaluering, dvs. läraren initierar, eleven
svarar och läraren utvärderar svaret. Liknande resultat kom Kari Midttun
(2003)fram till. Hon analyserade Dialog uten felles språk kommunikationen mellan
lärare och studerande i den inledande norskundervisningen för vuxna invandrare
med ingen eller mycket kort erfarenhet av formell skola. Midttun fann att dialogen i
nybörjarundervisningen inte fungerade tillfredsställande som verktyg for
17
språkutveckling. Studerandeinitiativ förekom ytterst sällan (jfr Lindberg ovan) och
följdes i princip heller aldrig upp av läraren.
Inte heller sfi-deltagarna i Zachrissons (2014) studie fick träna så mycket svenska
då undervisningsmetoderna var traditionella. Det fanns vare sig utrymme för
grupparbeten eller egna reflektioner, utan det som gällde var traditionell
katederundervisning med läraren som huvudrollsinnehavare.
Inte heller fick sfi-eleverna träna svenska på sin fritid. De sökte sig till egna etniska
grupper och byggde en tillvaro med dem, ett ”samhälle i samhället”, där de kunde
sköta de flesta angelägenheter utan att kunna svenska. Många bar på en ständig
dröm om att återvända till sitt hemland. De var fysiskt i Sverige men mentalt någon
annanstans. De saknade motivation för att lära sig svenska (Zachrison, 2014).
Om nu inte eleverna får tillfälle att tala i klassrummet eller på sin fritid kunde man
ju förvänta sig att de får tala på praktiken. Också här är forskningsresultaten
nedslående.
De fyra deltagarna i Sandwalls (2013) fallstudie var mycket kritiska till praktiken.
Ingen av de fyra tyckte att de lärde sig svenska i någon nämnvärd omfattning under
praktiken därför att de deltog så lite i samtal. Det berodde bland annat på att
praktikanterna deltog så lite i samtal. De arbetade ensamma ungefär nittio procent
av tiden och pratade inte heller med andra på fika - eller lunchraster. Dessutom
pratade de väldigt lite i samtalen om arbetsuppgifterna, bara i snitt en halv till två
minuter om dagen.
Trots att sfi-anordnarna var ålagda att integrera undervisningen med
arbetsplatspraktiken tyckte tre av de fyra deltagarna att det inte fanns någon
koppling. Lärarna hade, menar Sandwall, behövt mer kunskap om vad som hände
på praktiken och om möjligheterna till lärande där. Handledarna hade behövt veta
mer om hur vuxna kan lära sig ett andraspråk på arbetsplatser. Sandwall föreslår
därför en modell för att närmare koppla praktiken med undervisningen. I en sådan
18
modell skulle man förbereda uppgifter i undervisningen som sedan diskuterades
med handledaren på praktiken, och därefter återkopplades i undervisningen när
man återvände från praktiken.
Metod
Deltagare Sammanlagt deltog 186 elever som studerar på Götalands lärcenter i föreliggande
studie. Endast startgruppen – dvs. de elever som läst svenska i bara en eller några
veckor och är helt nya på Götalands lärcenter – har utelämnats i studien då det
bedömdes att de hade deltagit för kort tid för att kunna ha någon uppfattning om
undervisningen. I Tabell 1 kan man se att det är något fler män än kvinnor.
Deltagarna är förhållandevis unga då den genomsnittliga åldern är 34, 7 år. Vidare
hade de studerat i genomsnitt 9 månader på sfi vid denna studies genomförande.
Av Tabell 1 framgår vidare att majoriteten av dem lever med sin familj i Sverige
och har barn. Sammanlagt 17 lärare – inklusive studiehandledarna – har besvarat
enkäten. Deras genomsnittliga ålder är högre än sfi-elevernas, nämligen 44 år.
Den kanske allra viktigaste förutsättningen för kvalitet i sfi-utbildningen är
lärarkompetensen (Skolverket 2009). Lärarens centrala roll har att göra med att det
är genom lärarna och deras undervisning som politiska beslut ska implementeras
och utvecklas. Det är följaktligen lärarna som ska tolka och förverkliga
intentionerna bakom styrinstrument, läroplaner och kursplaner
i förhållande till lokala förhållanden och de studerande i de enskilda
undervisningsgrupperna. Lärarnas kompetens har också avgörande betydelse for
likvärdigheten i utbildningen och för bedömningen av de studerandes färdigheter.
Hur ser det då ut på Götalands lärcenter?
Av Tabell 1 framgår att lärarna har arbetat förhållandevis länge- i genomsnitt
fjorton år som lärare. Flertalet av dem är behöriga lärare - med behörighet avses att
lärarna har angivit att de har lärarexamen. Av dessa har 10 minst 30 hp SVA
19
(=Svenska som andraspråk) och 5 har pågående studier i SVA och har, enligt
rektor Carlsson, anställts med förväntan att läsa in behörigheten.
Tabell 1. Översikt över elever och lärare på sfi.
Elever Bakgrundsvariabel Medelvärde Standardavvikelse Ålder 34,72 9,26 År på SFI 0,89 0,98 Antal år i Sverige 2,10 1,78 Kön Kvinnor= 48 %
Män = 52 %
Familj Ja=69%
Nej =31%
Antal barn 0 Barn 33 %
1 barn = 14 %
2-3 barn =27 %
3 -4 barn
5 eller fler barn = 18 %
Lärare Bakgrundsvariabel Medelvärde Standardavvikelse Ålder 44 11 Antal år på SFI 4 4 Antal år som lärare 14 13 Utbildning Behöriga = 76 % Obehöriga = 24 %
Material I syfte att utvärdera undervisningen konstruerades två enkäter. En för elever och en
för lärare. Utgångspunkten för frågorna var den dokumentation som jag bett rektor
Carlsson på Götalands lärcenter samla in. Dokumentationen utgjordes av lärarnas
skriftliga berättelser. Berättelserna var avsedda att kalibrera enkätfrågorna angående
20
(a) hur man arbetade på de olika studievägarna (b) vad som fungerade bra och
mindre bra samt (c) utmaningar. Utifrån dessa svar konstruerades sedan frågor.
Endast bakgrundsfrågor- ålder, studie- och yrkesbakgrund krävde skriftliga svar. Av
Tabell 2 framgår vilka teman som togs upp i enkäten.
Flera av frågorna var hämtade från tidigare utvärderingar ( t ex Skolverket, 2013;
SCB, 2013). På en skala från 1-7 skulle elever och lärare göra skattningar. Innan
enkäterna delades ut testades de i en pilotstudie för att se om de fungerade.
Också lärarenkäten utformades på samma sätt och testades i en pilotstudie även
den.
Tabell 2. Temaområden i lärar-och elevenkät. Lärarenkät Elevenkät Data
Bakgrundsinformation Bakgrundsinformation Skriftlig information
Pedagogisk kvalitet Utbildningens kvalitet Skattning 1-7
Undervisningsstil Undervisningens variation Skattning 1-7
Uppgifternas svårighet på
Lärcenter
Uppgifternas svårighet på
Lärcenter
Skattning 1-7
Lärarrollen på Lärcenter Läraren på Lärcenter Skattning 1-7
- Läromedelsanpassning på
Lärcenter
Skattning 1-7
Inflytande över läromedelsval
på Lärcenter
Inflytande över läromedelsval på
Lärcenter
Skattning 1-7
Undervisningsfokus Undervisningen allmänt på
Lärcenter
Skattning 1-7
- Lärarens hjälpsamhet Skattning 1-7
- Tillfälle att träna svenska på
Lärcenter
Skattning 1-7
Ansvar på Lärcenter Ansvar på Lärcenter Skattning 1-7
Elevanpassning på Lärcenter Individanpassning på Lärcenter Skattning 1-7
Arbetsbelastning på Lärcenter Arbetsbelastning på Lärcenter Skattning 1-7
Undervisningsfokus - Skattning 1-7
- Uppgifternas svårighet på Skattning 1-7
21
Lärcenter
- Möjligheter Skattning 1-7
- Medievanor Skattning 1-7
- Attityder Skattning 1-7
- Utbildningens värde Skattning 1-7
- Förväntad nytta av utbildningen Skattning 1-7
Utifrån resultatet på enkäterna och klassrumsbesök valdes sedan fyra elever från
studieväg 3 ut för intervju.
Genomförande Utvärderingen genomfördes under januari till mars 2015 på Götalands lärcenter.
Jag var personligen närvarande när enkäterna delades ut till eleverna och när de
fyllde i dem. De hade således möjlighet att fråga om de inte förstod. Undervisande
lärare var också närvarande. I alfagruppen och nybörjargrupperna var även
studiehandledare närvarande och hjälpte till att tolka. Eftersom en del elever var
frånvarande- några hade exempelvis undervisning i samhällsorientering och den
fick de inte lämna enligt läraren i svenska- andra var sjuka etc. hade jag ett
uppsamlingstillfälle. Också enkäterna till lärarna delades ut personligen av mig och
jag väntade också medan lärarna fyllde i. Även för frånvarande lärare hade jag ett
uppsamlingstillfälle.
Utifrån svaren på elevenkäterna och klassrumsbesök valdes, som ovan nämnts, fyra
elever ut för en fördjupad fokusintervju.
Vidare har jag haft intervjuer med rektor Carlsson, förvaltningschef Larsson,
förstelärare, arbetslagsledare och specialpedagog.
22
Attityder till att bli utvärderade Flertalet lärare var mycket positiva till att bli utvärderade och såg uppenbara
fördelar med att en forskare kom. Eleverna var mycket positiva och nyfikna på
Göteborgs universitet och ville veta mer. Samtliga studiehandledare jag kom i
kontakt med visade stort intresse, engagemang och var mycket hjälpsamma. Detta
bidrog i hög grad till att underlätta enkätinsamlingen.
Mått i enkäten För eleverna samlades 186 enkätsvar in och för lärarna – inklusive studiehandledare
– samlades 17 enkätsvar in. Av etiska skäl kopplades inte enkäterna samman.
Vad gäller frågor om exempelvis attityder till undervisningens kvalitet redovisas
dessa genom att jag har räknat om respektive frågor under ett frågetema till ett
index. Följande frågetema har således räknats om till index: undervisningens
variation, uppgifternas svårighet, läraren på lärcenter, läromedelsanpassning,
inflytande över läromedelsval, undervisningen allmänt, lärarens hjälpsamhet, tillfälle
att träna svenska på lärcenter, ansvar, individanpassning, arbetsbelastning, tillfälle
att träna svenska på fritiden, medievanor, eget engagemang, utbildningens värde,
förväntad nytta av utbildningen.
När jag räknat om ett frågetema till ett index har det skett enligt följande: först (a)
summerades frågorna, därefter (b) dividerades med skalans teoretiska maxvärde
och slutligen (c) multiplicerades med hundra. Det innebär att alla index fick en skala
som varierade från 0 till 100. Fördelen med att använda index är att olika
frågetemana därmed blir jämförbara med varandra och följaktligen därför enklarare
att tolka.
Det skall påpekas att indexens reliabilitet (= interna konsitens) skiftar. Indexens
reliabilitet räknades ut med ”Cronbachs Alfa” (Ellis, 2010). Vid en uträkning av
indexens reliabilitet hade följande index relativt höga alfa värde (≥ .8); läraren på
23
lärcenter, tillfälle att träna svenska på fritiden och förväntad nytta av utbildningen.
Följande index hade ett medelhögt alfavärde (≥ .6); medievanor, eget engagemang
och lärarens hjälpsamhet. Följande index hade ett relativt lågt alfavärde (≤ .6)
uppgifternas svårighet, undervisningens variation, läromedelsanpassning, inflytande
över läromedelsval, undervisningen allmänt, tillfälle att träna svenska på lärcenter,
individanpassning, arbetsbelastning och utbildningens värde. Detta innebär att
indexen med ett relativt låga alfavärde är meningsfulla men bör tolkas med
försiktighet.
Bearbetning av intervjuer och lärardokumentation Intervjuerna med rektor, förvaltningschef, förstelärare, arbetslagsledare,
specialpedagog och elever transkriberades på plats. I samband med intervjuerna
skrevs också löpande fältanteckningar. Underlaget bearbetades med inspiration från
Hubermans och Miles (1983) riktlinjer för kvalitativ dataanalys. I först steget söker
man efter nyckelord i texten (öppen kodning). I andra steget letar man efter
mönster bland nyckelorden (mönsterkodning). I tredje grupperas mönstren i tre
övergripande teman; pedagogiska utmaningar, pedagogiskt ledarskap och utmaningar i
lärandet.
Etiska aspekter Studien skedde på uppdrag av rektor Carlsson. Konfidentialitet har varit en central
fråga vid rapportering av resultaten. I denna rapport har därför lärcentret, och
deltagare i studien avidentifierats genom att fingerade namn använts.
Äganderätt och nyttjanderätt av resultat fastställdes i avtal mellan uppdragsgivare
och Göteborgs universitet innan forskningsprocessen startade.
24
Resultat I resultatgenomgången kommer jag först att presentera hur undervisningen är
organiserad på Götalands Lärcenter. Sedan tar jag upp resultaten på lärar-och
elevenkäter. Svaren på enkätfrågorna kommer att varvas med vad som framkom i
lärardokumentationen samt i intervjuer med elever, förstelärare, rektor Carlsson,
förvaltningschef Larsson, arbetslagsledare och specialpedagog.
Sfi-undervisningens organisation på Götalands lärcenter På Götalands lärcenter är sfi- undervisningen organiserad på följande sätt:
I en alfagrupp – här går elever som inte är läs-och skrivkunniga- . Efter alfa går
eleverna vidare i kurs 1A, 1B, därefter vidare till 2C om man har progression. Det
finns enstaka elever som också har gått vidare till 3D och därefter SAS-grund. Man
flyttas mellan de olika nivåerna när man klarat kursens mål samt gjort ett nationellt
slutprov på kursen. Det är som en trappa. Eleverna kan också få språkpraktik som
en del av sfi. Det är läraren som anmäler till språkpraktik.
25
Beskrivande statistik för elever och lärare.
Figur 2. Medelvärden för elevers attityder till utbildningens kvalitet. Index omräknade till skala där max är 100. I Figur 2 presenteras värden för samtliga 186 elever utan hänsyn tagen till
bakgrundsvariabler. Av Figuren kan man utläsa att eleverna överlag är nöjda med
sin sfi-utbildning. Mest nöjda är de med läraren som de tycker är trevlig, engagerad
och har humor. De anser också att undervisningen är varierad och att lärarna tar
tillvara deras erfarenheter och att de väljer läromedel som är lätta att förstå.
Eleverna är också positivt inställda till utbildningens värde och är övertygade om
att de kommer att lära sig mycket på sin sfi-utbildning. Vidare anser de sig vara
engagerade, dvs. att de deltar aktivt på lektionerna genom att räcka upp handen,
ställa frågor och anstränga sig mycket. Däremot tycker de att de inte har så stort
inflytande vid val av läromedel. De menar också att de har få tillfällen att träna
svenska på fritiden.
Medelvärden för index i elevenkäten
020
4060
8010
0
Medievanor Läraren på lärcenterFörväntad nytta av utbildningen Eget engagemangTräna svenska på fritiden Utbildningens värdeArbetsbelastning Uppgifternas svårighetLärarens hjälpsamhet Undervisningens variationUndervisningen allmänt IndividanpassningLäromedelsanpassning Inflytande läromedelsval
26
Figur 3. Lärarenkäten över index. Medelvärden för indexen där är omräknad så att 100 är max. Av Figur 3 kan man se att lärarna i genomsnitt är mycket nöjda med sin insats som
lärare och har en synnerligen stark tilltro till sin egen pedagogiska förmåga. De
tycker också att de är lyhörda mot eleverna och engagerade i sin undervisning.
Vidare menar de sig vara duktiga på att knyta an till elevernas förkunskaper, livs-
och yrkeserfarenheter. De anser också att deras undervisning är varierad, det vill
säga att de låter eleverna arbeta på olika sätt samt ger dem kreativa och roliga
uppgifter. Intressant är att lärarna inte upplever att de har en alltför betungande
arbetssituation.
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att lärarna på Götalands lärcenter är
synnerligen trygga i sin lärarroll och upplever att de har en rimlig arbetsbörda.
Medelvärden för index i lärarenkäten
020
4060
80
Arbetsbelastning LärarrollenElevanpssning Uppgifternas svårighetsgradUndervisningsvariation Kollegialt ansvarLedningsansvar
27
Figur 4. Lärarnas läromedelsval. Medelvärden för enkätsvar på skala 1-7. Av Figur 4 kan man se att innehållet är det viktigaste för lärarna när de ska välja
nytt läromedel. Ett annat viktigt kriterium är lärarens tidigare erfarenheter. Därefter
kommer graden av lättlästhet hos läromedlet, forskningsrön samt kollegors råd.
Inte lika viktigt anser de att kostnaden för läromedlet är. Vidare anser de sig inte
vara så mycket påverkade av förlagsreklam och recensioner i exempelvis Skolvärlden
och Lärarnas tidning när de väljer läromedel.
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att mönstret i stort påminner om
tidigare studier av lärares läromedelsval (Reichenberg, 2014).
Medelvärden för lärarnas kriterier vid läromedelsval0
24
6
innehållet lättlästhetkostnader rekommendationer från kollegortidigare erfarenheter läromedelsmässorförlagens reklam forskningsresultatrecensioner
28
Figur 5. Lärarnas undervisningsstil. Medelvärden för enkätsvar på skala 1-7.
Av Figur 5 kan man utläsa att lärarna inte bara ger hemläxor utan de anser också att
dessa ska förhöras. De menar också att konversationsövningar i smågrupp är
viktigt. Det innebär dock inte att man väljer bort enskilt arbete. Tvärtom, lärarna
tycker att det är värdefullt att eleverna får göra skriftliga övningar på egen hand.
Däremot verkar övningar ”på tavlan” få en lägre prioritet liksom arbete med
lärobok.
Vi har valt bort gemensam lärobok…Det är…mycket kopierande.
(Lärardokumentation, studieväg 3)
Att arbeta med Fronter är centralt på Götalands Lärcenter. Fronter är
verksamhetens lärplattform som är en viktig del i utbildningen. I intervjun med
rektor Carlson framhåller hon att man de senaste åren haft ett
medvetet utvecklingsarbete i syfte att skapa en lärresurs för såväl lärandet i
Medelvärden för undervisningsstil0
24
68
eleverna gör övningar vid tavlan läraren använder tavlan
eleverna arbetar med datorer eleverna gör skriftliga uppgifter
läraren ger hemläxor läraren förhör hemläxor
arbete i smågrupper på egen hand lärarlett arbete i smågrupp
muntliga elevpresentationer eleverna arbetar själva med läroboken
läraren använder läroboken för planering läraren använder datorn i undervisningen
29
klassrummet som lärandet utanför klassrummet. Hon konstaterar: ”Våra elever
har behov av en flexibel och individanpassad utbildning och Fronter är ett av de
redskap som används för att utveckla utbildningen.” Men det är inte helt enkelt
med detta vilket framgår av textutdragen nedan.
För mig är Fronter ett viktigt redskap för individualiseringen. Jag använder
Fronter på mina datapass. Det är bra att de kan följa upp gemensamma
grammatik-och uttalslektioner individuellt på Fronter.
(Lärardokumentation, studieväg 2 )
Fronter är svårt att använda pga elevernas ovana gällande att använda digitala
verktyg. (Lärardokumentation, studieväg 1)
Fronter är bra att jobba med men tillgång på datorer är begränsad.
(Lärardokumentation, studieväg 2)
Fronter har vi bara nosat på. (Lärardokumentation, alfagrupp)
Fronter. ..tar för lång tid med det tekniska för lågutbildade. Vi har iPads
istället men arbetar i datorsalen också. (Lärardokumentation, studieväg
1)
Vid mina besök i klassrummen på Götalands Lärcenter observerade jag att lärarna
var en modell för hur man kunde arbeta med Fronter. Lektionen inleddes
exempelvis med en presentation på Fronter. Vidare skickade läraren återkommande
meddelanden och uppgifter till eleverna via Fronter. När sedan läraren träffade
eleverna tog hon upp vad hon skrivit på Fronter och hade en genomgång framme
vid tavlan. Att arbeta med Fronter har därför blivit ett naturligt inslag i de flesta
kurser på Götalands Lärcenter.
Av lärarnas enkätsvar och dokumentation kan man således dra slutsatsen att det
bedrivs en elevfokuserad pedagogik vid Götalands Lärcenter.
30
Variation inom elevgruppen beroende på familj och kön Ovan, i Figur 2, beskrev jag resultaten avseende alla 186 elever utan att ta hänsyn till
bakgrundsvariabler. I det följande kommer jag däremot att ta hänsyn till
bakgrundsvariabler. Attityder till utbildningens kvalitet varierar ofta inom en
elevgrupp beroende på olika bakgrundsfaktorer. Två vanliga faktorer till variation
är elevernas kön och familjestatus, dvs. om de lever ensamma eller i familj. Kön är
viktigt därför att manliga och kvinnliga kursdeltagare kan ha fostrats in i olika
värderingar samt kan ha olika sätt att interagera på. Att leva i familj kan vara både
en källa till socialt stöd under utbildningen men kan också innebära en rad
skyldigheter. Att ha en familj kan därför vara en viktig faktor för att förstå och
förklara variation i studieengagemang och behov av lärarens hjälp.
I Tabell 3 presenteras gradskillnader mellan eleverna på Götalands lärcenter
beroende på kön och familj för attityder till utbildningens kvalitet. Gradskillnaderna
är baserade på medelvärdesskillnader och kan som tumregel tolkas som att;
• .20 till .30 låg gradskillnad
• .40 till .50 medel gradskillnad
• .70 och uppåt hög gradskillnad
• Fetstilt är samma som resultatet statistiskt säkerställd med 5% felmarginal
Jag använder här ”Cohens d” (Ellis, 2010) eftersom gradskillnader är det mest
praktiskt relevanta. Då får man nämligen veta vad som har stor respektive liten
effekt snarare än huruvida resultaten är statistiskt säkerställda eller inte. Då medel
till stora skillnader kan ge information om vad som påverkar undervisnings-
praktiken.
För att vara säker på om det finns skillnader utfördes också ett test av
medelvärdesskillnader ”t-test”. Eftersom attityderna inte var normalfördelade
31
(vilket antas i t-testet) korrigerades standardfelet på medelvärdena med metoden
”bootsstrapping”.
I Tabell 3 kan man utläsa att kön har en effekt på ett antal faktorer. Det finns
medelhöga gradskillnader i elevernas skattning av variation i undervisningen på
Götalands Lärcenter beroende på kön. Ett t-test visade att könsskillnaderna för
undervisningsvariationen var statistiskt säkerställda inom 5 % nivån.
Det finns en medelhög gradskillnad i elevernas skattning av individanpassad
undervisning beroende på kön. Med individanpassad undervisning avses här att
lärarens undervisning är intressant, lustfylld och vare sig för svår eller lätt för
eleven, med andra ord en undervisning som tar tillvara elevernas erfarenheter och
förkunskaper. Ett t-test visade att könsskillnaderna för individanpassning var
statistiskt säkerställda inom 5 % nivån.
Det finns stora skillnader i skattningarna av lärarens hjälpsamhet beroende på kön.
Det finns med andra ord stora skillnader inom elevgruppen huruvida man upplever
att läraren är hjälpsam. Könsskillnaderna för lärarens hjälpsamhet var enligt t-testet
statistiskt säkerställda inom 5 % nivån.
Vidare finns det medelhöga skillnader i elevernas skattningar av lärarens
hjälpsamhet beroende på om eleverna levde i familj i Sverige. Skillnaderna var enligt
t-testet statistiskt säkerställda inom 5 % nivån.
Tabell 3. Skillnader mellan elevattityder uppdelat på kön och familj.
Kön
Index för lärare betydelse
Index för språkträning på fritiden
Index för undervisnings-variation
Individ Anpassad undervisning
Index för lärarens hjälpsamhet
Cohens d 0,20 -0,04 0,48 0,38 0,68
Familj
Index för lärare betydelse
Index för språkträning på fritiden
Index för undervisnings-variation
Index för individanpassad undervisning
Index för lärarens hjälpsamhet
Cohens d -0,43 -0,12 -0,24 -0,14 -0,49
32
I Tabell 4 finns det en låg till medelhög gradskillnad i elevernas skattning av sitt
engagemang beroende på kön. Ett t-test visade att könsskillnaderna för synen på
sitt eget engagemang i undervisningen var statistiskt säkerställda inom 5% nivån.
Det finns en låg till medelhög gradskillnad i elevernas skattning av inflytande vid val
av läromedel beroende på kön. Här är kvinnorna mer missnöjda än männen. Vidare
visade ett t-test att det även finns statistiskt säkerställda könsskillnader rörande
inflytande vid val av läromedel inom 5 % nivån.
Det finns en medelhög gradskillnad i elevernas skattning av anpassningen av
läromedel beroende på kön (t ex. om läromedlen var lätta att förstå och varken
barnsliga eller tråkiga). Ett t-test visade att könsskillnaderna för attityder till
anpassningen av läromedel var statistiskt säkerställda inom 5% nivån. Här är
männen mer missnöjda än kvinnorna.
Av Tabell 4 kan man utläsa att det finns en låg till medelhög gradskillnad i elevernas
skattning av attityder till utbildningens värde, här inkluderas mått av värdet av
utbildningen. Ett t-test visade att effekten av att leva i familj i Sverige påverkade
attityder till utbildningens värde. Detta var statistiskt säkerställt inom 5% nivån.
Tabell 4. Skillnader mellan elevattityder uppdelat på kön och familj.
Kön
Index för elev-engagemang
Index för arbets-belastning
Index för utbildningens värde
Index för utbildningens nytta
Index för läromedels -inflytande
Index för läromedels-anpassning
Cohens d 0,38 -0,29 0,30 0,14 -0,43 0,51
Familj
Index för elev-engagemang
Index för arbets-belastning
Index för utbildningens värde
Index för utbildningens nytta
Index för läromedels -inflytande
Index för läromedels-anpassning
Cohens d -0,19 0,20 -0,36 -0,25 0,17 -0,31
33
Effekter av elevernas ålder, utbildningsnivå, antal barn och arbetslivserfarenhet i Sverige
I följande avsnitt kommer jag att behandla effekter av elevernas ålder,
utbildningsnivå (antal skolår), antal barn och om de haft arbete i Sverige utifrån
deras skattningar i enkäten. Ramverket för att förstå modellen är att ålder och
utbildningsnivå mäter individens livserfarenheter . Arbete och antal barn är två
centrala utmaningar för individen. Att balansera barnpassning och arbete med
studier är en utmaning som många vuxenstuderande möter. Detta kan därför
komma att påverka deras attityder till undervisningens kvalitet.
I tabellerna 5, 6 och 7 presenteras ett antal regressionsmodeller.
Regressionsmodeller är en metod för att studera ett antal förklaringsfaktorers
(ålder, utbildningsnivå, antal barn och arbete) effekt på elevernas attityder till
utbildningens kvalitet på Götalands lärcenter. Statistiskt säkerställda mått inom 5%
nivån har fetstilats. Alla index är mätta på samma skala för att de ska kunna
jämföras med varandra. Standardfelet på medelvärdet har korrigerats för att hantera
skevhet och snedfördelning i dataunderlaget (”bootstrapping”).
Ett genomgående mönster i samtliga modeller är att deltagarnas utbildningsnivå i
förstahand och ålder i andra hand har en genomgående effekt på deras attityder till
utbildningens kvalitet.
I avseende på attityder till undervisningens individanpassning och lärarens förmåga
att möta individens behov finns tydliga effekter av elevens antal barn. När eleverna
har 3 eller fler barn finns en ökad uppskattning av individanpassning. Sannolikt är
flerbarnsföräldrar mer välvilliga till individanpassning eftersom de då kanske känner
att de blir uppmärksammade av läraren.
Intressant är att arbete i Sverige inte har någon effekt på elevernas attityder till
undervisningens kvalitet. I tidigare studier (SCB, 2013) har detta avspeglat sig i
34
attityder till undervisning men i denna studie tycks så inte vara fallet. En möjlig
förklaring kan vara att få av deltagarna uppgav att de arbetat i Sverige.
Tabell 5. Effekter av ålder, antal skolår i hemlandet, antal barn och arbetslivserfarenhet i Sverige.
Index för individanpassad undervisning
Index för en- till- en undervisningens
Index för undervisnings- variation
Index för uppgifters-nivån
Ålder -0,315 0,053 0,056 -0,362
(0,202) (0,182) (0,186) (0,153)
Skola hemland -0,726 1,190 -1,258 0,060
(0,244) (0,301) (0,216) (0,196)
Antal barn 0 3,254 2,940 1,933 (3,989)
(4,396) (4,789) (4,137) 4,439
1-2 barn 7,591 -3,045 -2,252 (4,004)
(3,930) (4,563) (3,536) (3,120)
3-4 barn 13,865 1,110 0,631 2,910
(5,368) (5,746) (5,840) (4,441)
5 eller fler 12,052 -0,704 -0,207 5,130
(5,362) (4,692) (4,883) (4,159)
Arbete Sverige -2,487 9,041 -2,469 -0,764 (referens nej) (3,821) (4,829) (3,261) (3,828)
Konstant 87,738 30,314 90,110 86,454
(6,137) (7,670) (5,816) (5,331)
R2 0,13 0,17 0,18 0,05 R2 indikerar graden av förklarad variation från .0 till 1. Koefficienterna är inte
standardiserade. Standardfelet på medelvärdet finns angivet inom parentes.
Desto längre skolgång i hemlandet eleverna har, desto mindre betydelse tillskriver
de lärarens insatser för sina studier. Vidare desto längre skolgång i hemlandet
eleverna har, desto mindre hjälpsam anser de att läraren är. Båda effekterna är
statistiskt säkerställda inom 5% nivån. Dessa effekter kan tolkas som att de
högutbildade eleverna är mer självgående och ställer högre krav på sina lärare. De
kan också tolkas som att högutbildade elever inte anser sig behöva så mycket hjälp.
Medan det omvända förhållandet gäller för elever med låg utbildning. Här ser vi
alltså ett tydligt samband mellan elevernas studieerfarenheter och deras pedagogiska
behov.
35
En annan effekt av hög utbildning är elevernas attityder till läromedelsanpassning
och läromedelsinflytande. Desto högre elevernas utbildning i hemlandet är, desto
mer missnöjda är de med hur läromedlen är anpassade för dem. Effekten är
statistiskt säkerställd inom 5 % nivån. Sambandet kan tolkas som att högutbildade
elever är mer ”kräsna” när det gäller läromedel och därför ställer högre krav på
dem. Följaktligen har lärarna en utmaning att hitta rätt nivå på läromedlen för att
utmana eleverna. Elever med låg utbildning är nöjda med läromedlen. Vad gäller
inflytande över val av läromedel är elever med hög utbildning i hemlandet mer
nöjda med sitt inflytande. Sannolikt beror det på att de är mer självgående och får
därför mer frihet i sina sfi-studier. Det omvända förhållandet gäller för elever med
låg utbildning i hemlandet. Sannolikt beror det på att lärarna här känner ett ansvar
över att hålla kontroll över läromedlen för att de skall ligga på rätt nivå för eleverna.
Det finns emellertid ett område där arbetslivserfarenheter i Sverige är avgörande,
nämligen möjligheter till språkträning på fritiden. Elever som har
arbetslivserfarenheter i Sverige har också väsentligt större sannolikhet att få träna
svenska på fritiden och effekten är statistiskt säkerställd inom 5 % nivån.
Arbetslivet är alltså en central mötesplats för eleverna för att öva sig i svenska
språket. Sannolikt finns också en ”spill off ”. De som kommit in i arbetslivet får
också möjligheter att knyta fler sociala kontakter med svensktalande.
Men möjligheter till språkträning på fritiden är också en generationsfråga. Äldre
elever har betydligt svårare att hitta tillfällen att träna svenska på fritiden. Effekten
är statiskt säkerställda inom 5 % nivån. En möjlig förklaring kan vara att äldre
elever känner sig mer otrygga med svenska språket.
36
Tabell 6. Effekter av ålder, antal skolår i hemlandet, antal barn och arbetslivserfarenhet i Sverige
Index för lärarens hjälpsamhet
Index för lärarens betydelse
Index för läromedels – anpassning
Index för läromedels-inflytande
Index för språkträning på fritid
Ålder 0,041 0,085 -0,005 0,006 -0,971
(0,197) (0,158) (0,163) (0,226) (0,300)
Skola hemland -1,098 -1,054 -0,945 0,793 0,177
(0,285) (0,202) (0,258) (0,345) (0,420)
Antalbarn 0 3,910 -1,408 0,593 -11,805 8,883
(5,034) (4,518) (5,173) (6,479) (7,241)
1-2 barn 2,838 1,933 2,732 -4,445 10,199
(4,361) (2,734) (3,900) (5,399) (6,661)
3-4 barn -3,804 5,888 -1,466 3,200 12,695
(5,802) (3,203) (5,358) (7,877) 8,669
5 eller fler 2,309 2,147 -0,085 -7,898 (16,057)
(5,555) (3,609) (5,103) (6,514) (8,248)
Arbete Sverige -8,902 -5,999 -8,036 0,826 11,834 (referens nej) (4,930) (4,693) (4,673) (5,189) (5,678) Konstant 83,032 94,711 86,462 45,837 76,184
(7,168) (5,949) (5,920) (7,938) (9,864)
R2 0,15 0,21 0,07 0,07 0,10 R2 indikerar graden av förklarad variation från .0 till 1. Koefficienterna är inte
standardiserade. Standardfelet på medelvärdet finns angivet inom parentes.
En annan generationsfråga är medievanor. Äldre elever är mindre benägna att läsa
tidningar, se på tv och lyssna på radio för att träna svenska och lära sig om svenska
seder och bruk. De yngre eleverna är däremot flitiga på att ta till sig svenska språket
genom tidningar, tv och radio. En möjlig tolkning är att äldre deltagare redan
konsumerar media från hemlandet och därmed anser att de får sitt nyhetsbehov
tillgodosett. Det kan därför vara viktigt för pedagoger att hjälpa dem att skapa
medievanor som också hjälper dem att träna svenska på fritiden med hjälp av
tidningar, tv och radio.
Elevernas utbildning i hemlandet hade också en statistiskt säkerställd effekt inom 5
% nivån på deras attityder till arbetsbelastningen i sfi och värdet av nyttan med
utbildningen. Desto högre utbildning eleverna har, desto större skattar de sin
37
arbetsbörda. Samtliga högutbildade elever skattar å ena sidan sitt eget
studieengagemang (t ex. aktivt deltagande på lektionen) förhållandevis lågt. Å andra
sidan anser de sig ha en tung arbetsbörda (dvs. de lägger ner mycket tid på sina
studier). De lågutbildade eleverna däremot skattar sin egen insats på lektionerna
högre. Anledningen kan vara att högutbildade elever ser mindre nytta med
utbildningen och därför mer skeptiska huruvida utbildningen leder till ett jobb.
Högutbildade elever skattar också utbildningens värde (dvs. om de lärde sig något
användbart) lägre än vad lågutbildade elever gör. Med andra ord kan resultaten
tolkas som ett motivationsproblem. Elever med högre utbildning i bagaget är mer
skeptiska till värdet av sfi-utbildningen och därför har de troligen lägre motivation.
Detta innebär en stor pedagogisk utmaning för lärarna att skapa en
motivationsstruktur i undervisningen som visar på utbildningens nytta och
praktiska värde.
Tabell 7. Effekter av ålder, antal skolår i hemlandet, antal barn och arbetslivserfarenhet i Sverige
Index för arbets-belastning
Index för utbildningens värde
Index för elev- engagemang
Index för utbildningens nytta
Index för medievanor på fritiden
Ålder -0,235 -0,227 0,003 -0,183 -0,537
(0,213) (0,140) (0,110) (0,219) (0,220)
Skola hemland 0,881 -0,730 -0,859 -0,933 -0,456
(0,283) (0,198) (0,189) (0,270) (0,295)
Antal barn 0 barn -4,419 2,594 -0,088 0,520 2,464
(4,813) (3,676) (3,329) (4,818) (5,982)
1-2 barn -7,253 -0,119 0,826 3,752 -3,741
(4,291) (2,824) (2,633) (4,005) (4,465)
3-4 barn 5,426 7,980 -0,865 4,130 4,783
(5,757) (4,059) (6,357) (6,505) (7,028)
5 eller fler -7,516 5,578 2,700 1,326 9,102
(5,964) (3,488) (3,511) (5,296) (5,789)
Arbete Sverige 1,223 -5,245 -0,807 -3,325 4,953 (referens nej) (5,287) (4,623) (2,684) (5,702) (4,331) Konstant 73,123 100,038 93,207 97,401 90,435
(6,859) (4,642) (4,084) (7,341) (7,822)
R2 0,17 0,14 0,14 0,08 0,08
38
R2 indikerar graden av förklarad variation från .0 till 1. Koefficienterna är inte
standardiserade. Standardfelet på medelvärdet finns angivet inom parentes.
Kontextualisering av enkätresultaten Jag kommer nu att kontextualisera resultaten med hjälp av lärardokumentation och
de intervjuer jag gjort med förstalärare, fyra elever, specialpedagog, arbetslagsledare,
rektor och förvaltningschef. Denna del är viktig eftersom statistiska resultat inte
kan stå på egna ben. I den statistiska översikten ovan är det tydligt att det finns ett
antal utmaningar. Jag vill inledningsvis framhålla att det inte går att tala om en
elevgrupp vid en utvärdering utan man måste följaktligen ta pedagogisk hänsyn till
den stora heterogeniteten inom gruppen. Här kommer jag fokusera på två
övergripande teman pedagogiska utmaningar och pedagogiskt ledarskap. Senare i
elevintervjuerna kommer jag fokusera på det övergripande temat utmaningar i
lärandet.
Pedagogiska utmaningar På en resultatnivå är den övergripande utmaningen för sfi undervisningen att få
eleverna att klara av kursen. Men bakom utmaningen att få eleverna att komma
genom kurserna döljer sig en rad pedagogiska utmaningar.
En första pedagogisk utmaning som kom fram i samtalen var att elever
med barn hade svårt att kombinera studierna med familjelivet. Ett resultat
som är i överensstämmelse med enkätresultaten. Lärarna trodde att detta
berodde på att kvinnorna fick ta ett större ansvar för barnen och för
ensamstående mödrar var bördan extra stor eftersom det kunde vara svårt
att få barnpassning. Barn kan också bli sjuka vilket leder till ökad frånvaro
för kvinnliga deltagare. Flera av de kvinnliga deltagarna kommer, enligt
lärarna, från hem där man uppmuntrar dem att arbeta snarare än att
studera. Enligt lärarna hänger det ihop med en patriarkal struktur i hemmet
där kvinnorna är underordnade mannens auktoritet. En lärare menade att:
39
En förlegad kvinnosyn skapar bekymmer att hänga med i studierna.
Kvinnorna får göra allt jobbet hemma och det går ut över deras studier. .
Underdånighet ställer också till problem. Religiösa övertygelser (islam) … Då
går jobbet före studierna. Detta är en utmaning.
Följaktligen är utmaningen i sfi undervisningen inte enkom språklig. Snarare är
lärarna tvungna att hantera pedagogiska utmaningar utöver språkträningen (jfr
Granberg, 2001).
I enkäten framkom att elever med många barn uppskattade individualiseringen i
högre uträckning och såg också ett högre värde i utbildningen. Sannolikt kan
lärarnas medvetna satsning på individcentrerad undervisning vara viktig för dessa
elever .
Foto: Lärare Erika. 3 Individanpassad undervisning.
3 Namnet är fingerat.
40
En annan utmaning som lärarna förde fram var att möta elever med skiftande
utbildningsbakgrund. Detta är ytterligare ett resultat som är i överensstämmelse
med enkäten. Elevgruppen på Götalands lärcenter har en skiftande studievana men
trots det kan de med högst varierande studievana placeras i samma grupp. Detta
ställer stora krav på lärarnas pedagogiska förmåga. En lärare kommenterade:
En annan utmaning är att vi på studieväg 3, har elever som lyckats med att ta
sig hela vägen från alfa – gruppen till 3 D. Dessa elever- som inte har gått i
skola i sitt hemland- blandas i 3d med de som har en bakgrund som
universitetsstuderande. Här är det en utmaning för läraren att undervisa elever
med så olika nivåer (Lärare Christina)4.
Foto: Lärare Erika. Studieväg 3 elever i klassrummet.
4 Namnet är fingerat.
41
En annan utmaning är alfabetiseringen. Detta att bara hålla i en penna är
inte självklart för alla. Att börja från början med dem som inte kan vare sig
svenska eller engelska (Lärare Christina).
För elever som inte har haft möjlighet att delta i någon form av skolundervisning
under uppväxten innebär inlärningen av ett nytt språk utmaningar som går utöver
själva språkundervisningen. Dessa elever måste, parallellt med att de lär sig det nya
språket, även utveckla läs- och skrivfärdigheter, något som kan innebära en stor
utmaning for individen (Lindberg & Sandwall, 2012)
För att lyckas med vuxenalfabetiseringen har de två lärarna, Ann-Louise och
Hamza 5en mycket strukturerad undervisning och ett nära samarbete med
specialpedagogen, Anna6. Detta är helt i överensstämmelse med Slavins (2009)
forskning som visat att struktur i läsundervisningen gynnar alla men allra mest
gynnar det svaga elever.
Hamza har somali som modersmål. Flertalet av eleverna just detta modersmål men
Hamza kan även en del arabiska- som är det gemensamma språket för övriga i
gruppen. Ibland är Hamza och Ann-Louise tillsammans i hela gruppen (=20 elever)
ibland tar Ann-Louise ut vissa elever och har lektioner i mindre grupper för att ha
läsinlärning. En dag i alfagruppen kan se ut så här:
Vi börjar i regel dagen tillsammans och pratar om något gemensamt tema, just
nu bostad. Då försöker vi att bl.a. ha en del tala/lyssnaövningar, ord-och
fraskunskap samt enkla grammatiska övningar. Vi passar också på att få in
lite omvärldskunskap när vi är båda. Här har vi fantastiska möjligheter att
med hjälp av modersmålet nå fram till alla elever och förvissa oss om att de
förstår. Sedan arbetar Hamza och de elever som kan och kommit lite längre,
med uppgifter som anknyter till temat, med övningar på iPad (så långt det går
med passande övningar till temat, annars med andra övningar som passar just 5 Namnen är fingerade. 6 Namnet är fingerat.
42
den eleven) och individuella läs/skrivövningar (Lärardokumentation, Ann-
Louise och Hamza)
Foto: Lärare Ann-Louise.7 Alfa-gruppens klassrum.
Ann-Louise tar hand om de elever som behöver extra läs/skrivinlärning.
7 Namnet är fingerat.
43
Just nu är det tre olika grupper, en som inte kan alla ljuden, en som förväxlar
ganska mycket och en som behöver befästa och inte forcera. För att möjliggöra
detta har vi ett grupprum alldeles intill ”vårt klassrum” …(Ann-Louise
och Hamza)
Vi har testat oss fram och funnit att detta är ett sätt som möjliggör mer
individualisering eftersom gruppen är stor och spridningen stor.
Vi har valt bort att mestadels vara tillsammans, därför att vi märkte att det
var svårt att hjälpa alla elever på deras nivå i den stora gruppen och eleverna
behövde mer individanpassat material och undervisning (Ann-Louise och
Hamza).
Foto: Lärare Ann-Louise. Alfa-gruppens klassrum.
Hur undervisar man då i läsinlärning? Tillsammans med pedagogerna i alfagruppen
har specialpedagogen Anna fångat upp delar ur Fonomix-metoden, där man
44
använder bilder på munnar i kombination med ljudet för att medvetandegöra
eleverna om hur och var ljudet finns i munnen (Löwenbrand- Jansson, 2007).
Metoden, som är multisensorisk, hjälper eleverna att befästa kopplingen mellan ljud
– bokstav. Det blir ett mycket metodiskt sätt att arbeta med ljuden som stärker
elevernas fonologiska förmåga. Många elever har svårigheter med vokalerna och
behöver få mycket tid till att få befästa dessa.
Anna skulle gärna vilja screena alla elever som kommer till Götalands Lärcenter
men framhåller att det inte är helt enkelt. Ett av syftena med screening är ju att få
syn på och upptäcka en elev som är i riskzonen när det gäller läs-och
skrivsvårigheter. Svårigheten med screening, enligt Anna, är att eleverna som
kommer till Götalands Lärcenter saknar kunskaper i det svenska språket och ännu
finns det inte kartläggningsmaterial på elevernas olika modersmål. Under våren
2015 har dock några ur personalen gått en kartläggningskurs. Den stora
utmaningen är dock att få fram test som mäter och synliggör olika delar i läsningen.
Anna och hennes kollegor har en vision att tydliggöra och dokumentera så att
eleverna får tillgång till kartläggningen/studieplanen samt underlätta överlämningar
mellan lärare. Idag finns elevernas studieplaner endast i pappersform och de
förvaras hos ansvarig lärare. Genom att digitalisera dessa skulle de kunna bli
tillgängliga för alla berörda lärare samt elever samtidigt. Därigenom skulle elevens
delaktighet i sina studier öka.
Lärcenter har sedan i höstas också ett abonnemang hos Inläsningstjänst och det är
Annas uppgift att presentera detta hjälpmedel och undervisa elever och lärare hur
man använder det. Inläsningstjänst lämpar sig mycket bra i sfi-undervisningen,
menar Anna, eftersom eleverna kan lyssna på böcker så att de får känsla för
intonation och uttal, de kan också lyssna på boken så många gånger som de vill.
Det är ett sätt att bada i det svenska språket. Anna erbjuder lektioner som kan
användas som ett sorts flippat klassrum för eleverna. På dessa lektioner talar hon
om textstruktur och läsförståelsestrategier.
45
Som torde ha framgått är utbildningsbakgrund, i enlighet med
enkätresultaten, en stor pedagogisk utmaning därför att eleverna har så pass
varierande studievana från analfabeter till universitetsstuderande. Ann-
Louise, Hamza och Anna möter denna utmaning genom att satsa på
individanpassad undervisning men för den skull har de inte valt bort
gruppundervisning. Ann-Louise har en bakgrund som lågstadielärare och
här kommer hennes kunskaper om läsinlärning väl till pass.
Pedagogiskt ledarskap I samtalen framkom att det är lärarna som i samverkan står för det pedagogiska
ledarskapet. Behöver man stöd, hjälp och inspiration med pedagogiska spörsmål
vänder man sig till kollegor eller ledaren för arbetslaget, Anette8, snarare än till
rektor Carlsson. I samtalet med rektor Carlsson framhåller hon dock att hon är
ansvarig för det pedagogiska ledarskapet samt det systematiska kvalitetsarbetet på
övergripande nivå. I hennes uppdrag ingår även ”samverkan och
nätverkande inom en mängd områden på såväl lokal, regional och nationell nivå.”
Anledningen till att lärarna utövar det pedagogiska ledarskapet tycks bero på att det
finns en stark kollegialitet. Vid intervjuerna framkom att lärarna är lyhörda för
varandras åsikter såsom när de väljer läromedel och de vill också att kollegor skall
besöka dem på lektionerna. De hoppas att skolledningen skall möjliggöra detta.
Rektor Carlsson och förvaltningschef Larsson framhåller att de praktiska frågorna
dominerar när det gäller utmaningar. Ändå besöker rektor inte klassrummen. Detta
motiverar hon med att det inte skulle bli en vanlig lektion om hon kommer på
besök. Skulle någon lärare däremot be henne komma för att de har något särskilt
att visa upp skulle hon komma. Rektor tycker att ett samtal ger mycket mer
information om hur en lärare undervisar än ett besök i deras klassrum. I samtalet
8 Namnet är fingerat
46
kan man, menar rektor, lyssna in när lärarna berättar om sin undervisning. Rektor
har således stor tilltro till sina lärare:
Tillåtande idéer kan få komma från vilket håll som helst. Det får gå dåligt
men det gör inget. Huset är präglat av att vi är i utveckling. Gäller att ha
områdesbevakning. Man måste gilla att det faktiskt är rörigt. Vi vill ha
delaktighet i processen och säger till lärarna. Så här ser det ut: Hur gör vi det
här (dvs. löser vi det här?). (Rektor Carlsson)
En delvis annan inställning har arbetslagsledaren, Anette:
Jag vill gärna besöka klassrum men det har inte blivit av. Genom att alla
lärare har vikariatstimmar inlagda i sin tjänst har de möjlighet att gå in i
varandras klassrum (Anette, arbetslagsledare).
Häromsistens var politikerna på besök en hel dag. Då besökte de också
klassrum. Dessa besök är alltid föranmälda (Anette, arbetslagsledare).
Utmaningar i lärandet Den första utmaningen i lärandet för eleverna har att göra med situationen på
Götalands lärcenter där de blir placerade i grupper som är heterogena. Två elever ,
Amir och Paulina9, säger att: ”Tidigare var det för många olika nivåer i grupperna. Nu är
alla på samma nivå”. Placeringen i alltför heterogena grupper är en frustration. Detta
kan ta sig i uttryck i olika förväntningar på exempelvis läromedel. Amir har studerat
vid ett prestigefullt universitet i sitt hemland och har följaktligen höga
förväntningar på läromedlen och också användningen av dem. Han hade hoppats
att få använda läromedel i stil med dem som användes när eleven läste engelska i
Cambridges kurser i London.
Vi tycker inte om att få lösa papper av läraren. Vi vill ha läroböcker. Man
koncentrerar sig bättre om man har en lärobok (Amir och Paulina).
9 Namnen är fingerade.
47
Men utmaningarna sträcker sig även utanför lärcentret. Den andra
utmaningen i lärandet är möjligheter till att träna svenska på fritiden.
Eleverna är visserligen tacksamma för möjligheterna att träna svenska på
lärcenter. Två av dem berättade:
Vår lärare låter oss byta platser i klassrummet med jämna mellanrum. Då
tvingas vi tala svenska (Amir och Paulina).
Men dessa tillfällen är inte tillräckligt för att de skulle kunna konversera
med svenskar (jfr Andersson & Osman, 2008). Några elever kommenterade
svenskar och möjligheter till att träna svenska på följande sätt:
Det är mycket svårt att prata med svenskar. De är snälla men de är svåra att
tala med. (Emir och Hussein)10
Svenskarna är vänliga och ödmjuka men det tar tid att integreras (Emir och
Hussein).
Jag hoppas att jag lär mig svenska (Emir och Hussein).
Utmaningen ligger inte i svenskars attityder utan snarare i det faktum att det tar tid
att lära sig hur man skulle prata med dem. Att prata svenska beskrevs som en
färdighet som utvecklades över tid något som också Emir och Hussein framhöll: ”
Vi behöver tid”.
Följaktligen är tillfällen att träna svenska ovärderliga för eleverna. De har en
stark vilja att lära sig svenska språket, men är frustrerade över att de saknar
möjligheter till att få träna. Ett tillfälle att träna svenska är språkpraktiken
men den blev en stor besvikelse för Amir:
Jag har praktiserat på Kyrkskolan. Jag skulle få följa lektioner för att träna
min svenska. Men så skedde inte. Istället fick jag sitta i en modersmålsgrupp
10 Namnen är fingerade.
48
och arbeta som lärare för syriska skolbarn. De skrattade åt mina försök att
tala svenska. Jag protesterade mot denna placering men fick ingen ny. (Amir)
Elevens erfarenheter är i överensstämmelse med dem som deltagarna i
Sandwalls (2013) studie hade.
Men att kunna konversera med svenskar kräver också utbildning.
Utbildning ses som en nyckel till att kunna föra konversationer. Emir och
Hussein framhöll att : ”det är lättare att lära sig svenska om man är utbildad”.
Den tredje utmaningen i lärandet är medievanor. I enkäten framkommer
att ålder påverkar elevernas medievanor. I intervjuen med Emir och
Hussein framkommer det att de tränar svenska genom att titta på
Barnkanalen. Anledningen är, enligt Emir och Hussein, att dessa program
är både roliga och ligger på en nivå där de känner att de kan hänga med i
programmet. För att hålla sig uppdaterad om nyheter uppger Emir och
Hussein att även lokalnyheterna är en källa.
De två eleverna i D-gruppen, Amir och Paulina, lyfter fram fördelarna med
att man på Götalands Lärcenter lägger ut svensklektioner på Fronter.
Eleverna laddar ner dessa och kan därför också hemma få undervisning i
svenska.
Slutsatser och implikationer:
Lärarna på Götalands lärcenter är överlag nöjda med sina pedagogiska
insatser och känner sig trygga i sin lärarroll. De flesta lärare är behöriga och
endast ett fåtal- fem- saknar SvA-kompetens. Specialpedagogerna arbetar
aktivt för att alla elever ska kunna läsa för att lära –genom att på eget
initiativ ta kontakt med SvA-lärarna och medvetandegöra dem om att vara
vaksamma på elevernas eventuella behov av läs-och skrivstöd.
49
Eleverna på Götalands lärcenter är också överlag nöjda. Men några punkter kanske
bör mana till eftertanke och reflektion i skolutvecklingssamtal. En sådan punkt är
utbildningens kvalitet. Desto högre utbildning, desto mindre tycker eleverna att
undervisningen är individanpassad, dvs. att undervisningen är intressant, lustfylld
och tar hänsyn till elevernas förkunskaper och erfarenheter. Desto lägre
utbildning eleverna har desto mer tycker de att undervisningen är individanpassad,
dvs. intressant, lustfylld och tar hänsyn till elevernas förkunskaper och erfarenheter
. Resultaten kan sägas vara i överensstämmelse med Norlund Shaswar (2014) och
till viss del i överensstämmelse med Carlson (2002) och Lundgren (2005). I Carlson
(2002) och Lundgren (2005) var det dock de lågutbildade som menade att deras
erfarenheter inte togs tillvara medan det i denna studie är de högutbildade som
menar att deras erfarenheter inte tas till vara. De lågutbildade i denna studie är
mycket nöjda med den individanpassade undervisningen och det sätt som man
arbetar i alfagruppen. Vidare desto högre utbildning eleverna har desto mindre
varierad tycker de undervisningen är. Elever med högre utbildning får i högre
utsträckning en till en undervisning. Desto lägre utbildning eleverna har desto mer
varierad tycker de undervisningen är.
En annan punkt är lärarens hjälpsamhet. Ju högre utbildning eleverna har desto
mindre hjälpsam tycker de läraren är. Det omvända gäller för de lågutbildade. En
förklaring kan vara att de högutbildade inte behöver så mycket hjälp av läraren utan
klarar av att arbeta på egen hand.
En tredje punkt är läroböcker. Elever med hög utbildningsbakgrund vill
dels ha högre kvalitet på läroböckerna dels är de besvikna över att de istället
för läroböcker får lösa pappersblad (jfr Reichenberg, 2013b, 2014). Här
behöver lärarna fundera ordentligt över varför de har ”övergett” läroboken.
Vidare behöver de också begrunda det faktum att elever med högre
utbildning vill ha läromedel som de finner är en utmaning att ta itu med.
Ska dessa elever känna motivation är det vitalt att tillgodose deras önskemål
här (jfr Jenner, 2004).
50
En fjärde punkt är att elever med lägre utbildning upplever att det är svårt
att få praktisera svenska på fritiden. De läser också i mindre utsträckning
svenska tidningar och ser på svensk TV och lyssnar på svensk radio. Här är
det således en utmaning för lärarna att mer aktivt arbete för att elevernas
delaktighet i samhället ökar.
Ett femte punkt är att elever med högre utbildning i bagaget är mer skeptiska till
värdet av sfi-utbildningen och därför har de lägre motivation (jfr Jenner, 2004).
Detta innebär en stor pedagogisk utmaning för lärarna att skapa en
motivationsstruktur i undervisningen som visar på utbildningens nytta och
praktiska värde.
En sjätte punkt som det kanske kan vara värt att kanske fundera över är
datoranvändning. På Götalands Lärcenter har man satsat på att använda
datorn mycket i undervisningen. De högutbildade anser i högre
utsträckning än de lågutbildade att de får arbeta för mycket med datorer.
Majoriteten av eleverna tycker dock inte att de får arbeta för mycket med
datorer.
Sammanfattningsvis bör sägas att den här typen av punkter som jag
uppmärksammat inte är unika för Götalands Lärcenter. Tvärtom. Men eftersom
Götalands Lärcenter har en hög ambition att hela tiden bli bättre kan en
inventering av dessa dilemman bidra till ytterligare utveckling av verksamheten.
Tack:
Ett stort tack till docent Girma Berhanu för mycket noggrann och synnerligen
konstruktiv läsning av denna rapport!
51
Referenser: Andersson, P., & Osman, A. (2008). Recognition of prior learning as a practice for
differential inclusion and exclusion of immigrants in Sweden. Adult Education
Quarterly, 59(1), 42-60.
Carlson, M. (2002). Svenska för invandrare – brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande
inom sfi-undervisningen. Goteborg: (Goteborg Studies in sociology 13.) Göteborg:
Sociologiska institutionen.
Ellis, P.D. (2010). The essential guide to effect sizes: Statistical power, meta-analysis, and the
interpretation of research results. Cambridge University Press.
Franker, Q. (2011). Litteracitet och visuella texter [Elektronisk resurs] : studier om lärare och
kortutbildade deltagare i sfi. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms
universitet, 2011. Stockholm.
Granberg, N. (2001). The dynamics of second language learning [Elektronisk resurs] : a
longitudinal and qualitative study of an adult's learning of Swedish. Diss. Umeå : Umeå
universitet, 2001. Umeå.
Huberman, A. M., & Miles, M. B. (1983). Drawing valid meaning from qualitative
data: Some techniques of data reduction and display. Quality & Quantity,
17(4), 281-339.
Hyltenstam, K., & Milani, T. (2012) Flerspråkighetens socialpolitiska och
sociokulturella ramar. I (red.) Hyltenstam. Axelsson & Lindberg Flerspråkighet –
en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012, s. 17-152.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i
fokus, nr 19. Stockholm:Skolverket..
52
Johnson Harrie, A. (2009). Staten och läromedlen. En studie av den svenska statliga
förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Linköpings universitet.
Lindberg, I. (1988) Om kommunikation i andraspraksundervisning. SUM-rapport 4.
Centrum for tvåspråkighetsforskning. Stockholms universitet.
Lindberg, I. (2005) Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisning.
Stockholm:Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan.
Lindberg, I., &, K. Sandwall.(2012). Samhälls-och undervisningsperspektiv på
svenska som andraspråk för vuxna invandrare. Vetenskapsrådet: Flerspråkighet-
en forskningsöversikt. Red: Kenneth Hyltenstam, Monica Axelsson, Inger Lindberg.,
(Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2012), 368-502.
Lundgren, B. (2005). Skolan i livet - livet i skolan: några illitterata invandrarkvinnor lär sig
tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk. Diss. Umeå : Umeå universitet,
2005. Umeå.
Löwenbrand- Jansson, G. (2007). FonoMix, munmetoden - Fonologisk multisensorisk
läsinlärningsmetod.
Nässjö: Gullow Förlag
Mattlar, J. (2008). Skolbokspropaganda?: En ideologianalys av läroböcker i svenska som
andraspråk (1995-2005). Uppsala: Uppsala universitet.
Midttun, K. (2003) Dialog uten felles språk. Kommunikasjonen mellom laerer og elever i den
förste norskunervisningen for voksne fremmedspråklige med liten skolebakgrunn.
Institutt for nordistikk og litteraturvitenskap. Universitetet i Oslo.
Norlund Shaswar, A. (2014). Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning [Elektronisk
resurs] : en studie av fem kurdiska sfi-studerandes skriftbrukshistoria och skriftpraktiker.
Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014. Umeå.
Reichenberg, M. (2013a). Are "reader-friendly" texts always better? IARTEM e-
Journal 5 (2) 64 – 82
53
Reichenberg, M. (2013b). Läromedel i nätverkssamhället. I N. Askeland; Eva
Maagerø & Bente Aamotsbakken (red), Lœreboka. Studier i olike lœrebokstekster
(245-260). Trondheim: Akademika forlag.
Reichenberg, Monica. (2014). Predicting teachers’ choice of teaching and learning
materials: A survey study with Swedish teachers. IARTEM e-Journal 6 (2) 71-
93
Rosenthal, R & Jacobson, L (1968). Pygmalion in the Classroom. Teacher Expectation and
Pupils’ Intellectual Development. New York: Rinehart & Winston.
Sandwall, K. (2013). Att hantera praktiken [Elektronisk resurs] : om sfi-studerandes
möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser. Diss. Göteborg :
Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.
SCB (2013).Tema utbildning. Rapport 2013:2. Örebro.
SFS 2010:800. Skollag.
SKOLFS 2009:2. Förordning om svenskundervisning för invandrare.
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Rapport 284. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2009) Skolverkets lägesbedömning 2009. Hämtad 2015-04-013:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2280
Skolverket (2012). Utbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentarer.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013) PISA 2012 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. Rapport 398. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2015) http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-
tabeller/utbildning-i-svenska-for-invandrare nedladdad 31 mars 2015
Slavin, R. E. (2009). Cooperative learning. In G. McCulloch, D. Crook (Eds.),
International encyclopaedia of education, Routledge: Abington, UK.
Zachrison, M. (2014). Invisible voices: understanding the sociocultural influences on
adult migrantsʼ second language learning and communicative interaction. Diss.
Linköping : Linköping University, 2014. Malmö.