EU i skolans styrdokument och läroböcker1089520/FULLTEXT01.pdffram till att cirka 60 % av kommunernas och 50 % av landstingens och regionernas verksamheter påverkas utav EU. EU

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde,

15 hp.

EU i skolans styrdokument och läroböcker En undersökning av hur gymnasieskolans läroplan och läromedel förändrats sedan EU-inträdet

Daniel Olsson

Examinator: René León Rosales

Rapport nr:

4UK048

2

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker hur gymnasieskolans läroplan, kursplan för den inledande samhällskunskapskursen samt läromedel som används inom samhällskunskapsundervisningen har förändrats sedan Sverige gick med i EU. Den sätter sedan dessa förändringar i relation till varandra. Uppsatsen undersöker Lpf 94 och Gy 11 samt samhällskunskapskursens kursplan. Detta görs genom en textanalys. 12 stycken läroböcker, utgivna 1997-2014, som används i samhällskunskapsundervisningen undersöks för att se hur förändringen av innehållet om EU har färndrats. Uppsatsen visar att det har skett en stor utveckling av både läroplan, kursplan samt läromedel under den undersökta perioden. EU saknades fram till Gy 11 i läroplanen utan istället fanns beskrivningar som rörde internationella perspektiv. Nu har EU istället en central plats i läroplanen. EU-undervisngen var inget obligatoriskt moment i samhällskunskap, men är det sedan 2008. I läroböckerna mäks den största förändringen i att de numer lägger tonvikten vid att beskriva hur systemet i EU fungerar mer än att som som tidigare lagt den vid EU:s historia.

Nyckelord

EU-undervisning, Läroplan, Läromedel, Samhällskunskap, Gymnasieskolan

3

InnehållsförteckningSammanfattning .................................................................................................................................. 2

Nyckelord ....................................................................................................................................................... 2

1.1 Bakgrund ...................................................................................................................................... 6

1.2. Litteraturöversikt .............................................................................................................................. 7

1.2.1. Tidigare forskning .................................................................................................................... 7

Forskning om läroplaner ............................................................................................................... 7

Forskning om EU i undervisningen ............................................................................................ 8

1.3. Teoretiska utgångspunkter ......................................................................................................... 8

2. Syfte och frågeställningar ............................................................................................................. 11

3. Metod och material ....................................................................................................................... 12

3.1 Textanalys .............................................................................................................................. 12

3.2. Läroplanerna och kursplanerna .......................................................................................... 13

3.3. Läromedlen ........................................................................................................................... 14

3.4. Disposition ............................................................................................................................ 16

4. Analys .............................................................................................................................................. 17

4.1. Läroplaner och kursplaner ....................................................................................................... 17

4.1.1 Lpf 94 .................................................................................................................................... 17

4.1.2. Gy 11 .................................................................................................................................... 19

4.1.3 Sammanfattning läroplaner och kursplaner ......................................................................... 20

4.2. Läromedlen ........................................................................................................................... 20

Samtid A, Samhällskunskap Gymnasieskolan (1997) ............................................................. 21

Samhällsboken (1998) .................................................................................................................. 21

Aspekt Samhälle A 2000 (2000) ................................................................................................. 22

Möt A-kursen, Samhällskunskap (2002) .................................................................................. 23

Expose, samhällskunskap kurs A (2003) .................................................................................. 24

Millenium Samhällskunskap A-B-C (2008) .............................................................................. 25

4

Exposé, Samhälsskunskap kurs A (2009) ................................................................................. 26

Zigma Samhällskunskap (2010) .................................................................................................. 27

Kompass till samhällskunskap 50 (2011) .................................................................................. 28

Millenium: samhällskunskap (2012) ........................................................................................... 29

Reflex 123, Samhällskunskap för gymnasieskolan (2013) ...................................................... 30

Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet (2014) .............................................................. 31

4.1.1. Sammanfattning läromedel ............................................................................................ 32

5. Resultat och diskussion ................................................................................................................ 33

6. Konklusion ..................................................................................................................................... 35

Referenslista ............................................................................................................................................ 36

5

1. Inledning

Intresset för EU-undervisningen väcktes för mig redan under gymnasietiden. Undervisningen

verkade mest kretsa kring varför EU bildades och inte speciellt mycket om hur EU fungerade

eller vad jag som medborgare kunde göra för att påverka. När jag sedan började studera till lärare

och gjorde verksamhetsförlagd utbildningen väcktes intresset på nytt när jag skulle hålla i en

lektion om EU. Jag tyckte mig se en viss förändring av fokus i undervisningen på de tio år som

gått sedan jag själv gick gymnasiet. Det gjorde att jag började att intressera mig för hur

undervisningen om EU har förändrats i den svenska skolan. Det är ett väldigt intressant

forskningsområde eftersom Sverige gick genom en av sina största politiska och demokratiska

förändringar sett över tid för bara drygt 20 år sedan. Eftersom Sverige genomgick denna

förändring är det intressant att se hur skolans syn på vikten av EU-unervisningen och hur EU

behandlas i läromedel har förändrats från det att Sverige gick med i EU och fram till idag.

6

1.1 Bakgrund

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att fostra demokratiska medborgare. Detta har uttryckts lite

olika i olika läroplaner men syftet har varit detsamma. I läroplanerna så har det sedan definierats

vad det egentligen innebär, vad det är för förmågor och kunskaper eleverna ska besitta för att

vara just dessa demokratiska medborgare. En väsentlig del av detta är att eleverna ska känna till

de demokratiska systemen samt hur man påverkar dessa. Demokratin är dock en ständig process

där nya saker uppstår och där systemet utvecklas. Just en sådan utveckling har Sverige och stora

delar av Europa genomgått de senaste decennierna. Förutom de demokratiska institutionerna i

den egna staten så har detta utvecklats med ett samarbete mellan de Europeiska länderna. Detta

samarbete har pågått under många år men för Sveriges del togs det stora klivet 1995 då landet

trädde in i Europeiska Unionen, förkortat EU. För de svenska medborgarna innebar detta något

nytt på flera plan. Men inte minst ur den demokratiska synpunkten. Nu fanns det nämligen ett

nytt forum för makt och demokrati. EU:s lagstiftning har idag stor påverkan på det svenska

samhället och även på de beslut politikerna i Sverige kan fatta, på såväl riksnivå som på regional

och kommunal nivå. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har gjort en uträkning och kommit

fram till att cirka 60 % av kommunernas och 50 % av landstingens och regionernas verksamheter

påverkas utav EU. EU är på det sättet viktigt, inte bara på ett internationellt eller nationellt plan

utan även på det lokala planet. Det är därför inte en underdrift att påstå att EU är en stor del av

Sveriges demokratiska system. Detta ställer även krav på ett demokratiskt samhälle då det måste

skapa möjligheter för medborgarna att kunna deltaga i demokratin. I detta möjliggörande av att

deltaga i det demokratiska samhället har skolan en väldigt roll eftersom det så tydligt uttrycks i

läroplaner. Att studera hur den svenska skolan tar sig an detta uppdrag är därför av stor

väsentlighet. Sverige tog steget att gå med i EU 1995 efter en omröstning 1994. I dags dato har

det gått över 20 år vilket gör det relevant att studera hur undervisningen av EU har kommit att

utformas, både utifrån styrdokument men även utifrån läromedel som används. Att just följa hur

utvecklingen av denna undervisning har sett ut under denna tidsperiod blir därför intressant.1

1 www.skl.se (2015-09-03)

7

1.2. Litteraturöversikt

1.2.1. Tidigare forskning

En del forskning har tidigare gjorts på hur läroplaner påverkar undervisningen. Det finns även

forskning om hur EU tas upp i skolundervisningen. I detta kapitel finns därför en redogörelse för

hur en del av den tidigare forskning har sett ut gällande läroplaner och även hur den har skildrat

hur EU tas upp i undervisningen.

Forskning om läroplaner

Mycket forskning har tidigare gjorts om läroplanerna. Detta område har hög relevans inom

utbildningsväsendet så dess betydelse har gjort det till ett intressant forskningsområde. En av de

forskare som har intresserat sig för läroplanerna är Tomas Englund. I sin studie Läroplanens och

skolkunskapens politiska dimension så undersöker Englund relationen mellan samhälle och utbildning

och väljer att särskilt ta hänsyn till förändringsaspekten. Det vill säga, Englund eftersträvar att i

studien se hur läroplanernas uttryck har förändrats över tid. Englund undersöker i sin studie

bland annat hur skolan och undervisningen har anpassats till det kapitalistiska samhället vi lever i

dag. Han menar att tidigare forskning ibland tidigare har negligerat utbildningsväsendets dubbla

funktioner, det vill säga att och ena sidan fungera som socialt integrerande men och andra sidan

ha en progressiva funktion. Englund menar att betoning i utbildningen har blivit den

reproduktiva delen där statens roll inte problematiseras. Detta blir för denna uppsats inte minst

intressant då EU:s roll på många sätt kan säga påminna om statens roll. 2

En forskare som som Englund hämtar många av sina teorier från är Ulf P. Lundgren som

utvecklade teorier som många använder som grund för sin forskning inom läroplaner idag.

Lundgren var professor i pedagogik vid Högskolan för pedagogik i Stockholm och forskade just

kring läroplaner, han kom senare att bli Skolverkets första generaldirektör. 1977 utkom Lundgren

med den uppmärksammade Att organisera omvärlden – En introduktion i läroplansteori. I denna

avhandling redogör Lundgren för hur styrdokument inom utbildningsväsendet kommer till, vad

som ligger bakom dom. Hur styrningen av utbildningen går till samt vilka intressen som styr

detta. Lundgrens forskning tas vidare upp under Teoretiska utgångspunkter.

2 Englund (2005), s. 78.

8

Forskning om EU i undervisningen

Forskningen om hur EU i undervingen i den svenska skolan är inte alls lika omfattande som

forskningen om de svenska läroplanerna. De flesta av dessa koncentrerar sig hur EU yttrar sig i

undervisningen eller på vilket vis detta skildrar sig i läromedel. I en licentiatuppsats från 2011 från

Karlstad universitet undersöker Peter Wall hur undervisningen av svensk politik skiljer sig från

undervisningen om EU i den svenska skolan. Han är speciellt intresserad av om EU ses som

utrikespolitik eller inrikespolitik då han menar att det har betydelse för hur eleverna uppfattar

EU. Syftet med studien är att se hur undervisnigen om EU är utformad för att bidra till politiskt

deltagande på europeisk nivå. Wall operationaliserar sedan detta genom att se på områdena polity,

policy, politics och graden av framställande som inrikespolitik. Wall gör dock inte sin studie

utifrån läromedel utan genom intervjuer med lärare. Resultatet av studien visar att EU-

undervisningen framställs som utrikespolitik. Ett resultat som dock är intressant för denna

uppsats utifrån perspektivet att här undersöks hur EU förmedlas genom läromedel och hur det

beskrivs i styrdokument. 3

1.3. Teoretiska utgångspunkter

En av de, som av många sägs vara läroplansteorins grundare, Ulf P. Lundgren, utkom 1977 med

den uppmärksammade Att organisera omvärlden – En introduktion i läroplansteori. Lundgren var

professor i pedagogik vid Högskolan för pedagogik i Stockholm och forskade just kring

läroplaner. I Att organisera omvärlden lägger han grunden för mycket av det forskningen om

läroplaner sedan kommer att vila på. Han introducerar någon som han kallar för läroplanskoder.

Lundgren väljer själv att beskriva dessa koder på följande sätt:

En läroplan byggs upp utifrån en serie grundläggande principer kring hur omvärlden organiseras. Dessa principer gestaltar tillsammans vad som skulle kunna betecknas som en kod, vilken framträder i utbildningens mål, innehåll och metodik.

Varje läroplan innebär alltså en styrning av en påverkansprocess. Varje styrning kräver också någon form av kontroll. Dessa två processer – styrning och kontroll – är också de centrala elementen i varje läroplansteori. 4

Lundgren menar att man kan dela upp hur en läroplan är uppbyggd i tre nivåer. Den första

3 Wall (2011), s. 9, s. 23-26.

4 Lundgren (1989), s. 16-17.

9

nivån är på vilket vis värderingar, erfarenheter och kunskaper väljs ut och organiseras. Inom

denna nivå har det gjorts en bedömning om vilka kunskaper som är värda att ta emot utifrån

principen att vissa kunskaper är mer värde att lära ut än andra. Denna nivå visar hur

uppfattningen om vad som är relevant genom den historiska utvecklingen, hur den påverkar

synen på vilket syfte, innehåll och funktion läroplanen ska ha. Men andra frågor vid sidan av den

historiska utvecklingen är även viktiga så som hur exempelvis arbetsmarknad är med och

påverkar hur läroplanen utformas och hur detta sedan av olika grupper i samhället tolkas. Denna

nivå är alltså den som visar hur en läroplans kod tar gestalt genom frågor om de principer för hur

en läroplan skall utformas och etableras. Det handlar om hur utbildningens mål, innehåll,

metodik och formerna för kontroll formas och styrs av såväl objektiva villkor för en viss

utbildning som av ideologiska synsätt på utbildning. 5

Den andra nivå som Lundgren skriver om handlar om frågor om hur utbildningen konkret

styrs. Det vill säga, hur utvecklas läroplanen, hur ser själva processen ut när ett styrdokument för

utbildningen utformas. Inom denna nivå finns även med hur forskning inom pedagogik påverkar

utformning av det konkreta innehållet i utbildningen, metodiken och formerna för kontroll och

utvärdering.

Den tredje nivån är fokuserade på hur den faktiska undervisningsprocessen blir styrd av en

konkret läroplan och ett konkret läromedel. Lundgren ger följande exempel på frågor som den

tredje nivån svarar på:

• Hur styr en läroplan undervisningen?

• Hur utvecklas olika former av inlärning för olika elever inom en viss given organisatorisk ram och utifrån en viss läroplan?

• Hur socialiserar eleverna utifrån en viss bestämd läroplan?6

Denna nivå behandlar alltså frågor som rör hur en viss läroplan gestaltas i processen rörande

utbildningen. Den tar även upp frågor som rör hur denna process leder till olika typer av

socialisation och inlärning. 7

Lundgren menar att det finns tre beståndsdelar i en läroplan, mål, innehåll och

undervisningsmetod. Begreppet läroplan innebär hur styrningen och kontrollen av utbildningen

sker utifrån dessa tre begrepp. Hur detta formas kan man se utifrån de tre nivåerna. De

5 Lundgren (1989), s. 21-22 . 6 Ibid. 7 Ibid.

10

grundläggande principerna bakom en viss läroplan betecknas som en viss läroplanskod. 8

Om vi tänker utifrån dessa teoretiska utgångspunkter så är det intressant att se hur läroplanen

och undervisningen vad det gäller EU har utvecklats. Från att ha varit något som inte påverkat

Sverige direkt till att över natt då Sverige blev medlemmar av unionen, vara en väldigt viktig del

av vårt demokratiska system. Utifrån Lundgrens teorier så borde detta ha haft en stor påverkan

på läroplanen i den svenska skolan och på så vis även påverkan på hur undervisningen har

utformats.

8 Ibid.

11

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur EU:s roll har förändrats i den svenska

gymnasieskolans styrdokument och läromedel sedan Sverige gick med i EU. För att kunna få svar

på detta övergripande syfte kan man gå till väga på flera olika sätt. Ett sätt är att undersöka de

övergripande styrande dokumenten för skolan. På det sättet går det på ett väldigt bra sätt att se

vad syftet med undervisningen ska vara och vad som är de väsentliga dragen som ska genomsyra

undervisningen. För att kunna nå syftet med uppsatsen undersöks därför hur läroplanerna och

kursplanerna för Samhällskunskap har förändrats beträffande EU. Jag intresserar mig även för

hur dessa styrdokument sedan kommer att ha påverkat hur läromedlen utformats. Av den

anledningen kommer samhällskunskapsböcker under den utvalda tidsperioden att undersökas för

att se hur en eventuell utveckling av dessa har skett. Resultatet av detta kommer sedan att ställas i

relation till hur förändringen mellan 1994 års och 2011 års läroplaner har förändrats. Går det att

se en tydlig koppling mellan dessa utvecklingar? Sker förändringen av böckerna successivt under

perioden eller märks det en markant skillnad i och med den nya läroplanen 2011? Eller är det så

att det inte finns några uppenbara skillnader alls? Uppsatsen kommer att behandla hur

läroplanerna, kursplanerna för Samhällskunskap och läromedlen inom Samhällskunskap har

förändrats i relation till varandra.

Uppsatsen kommer besvara följande frågeställningar:

1. På vilket sätt har förändring skett mellan läroplanerna från 1994 (Lpf 94) och från 2011 (Gy 11)

med tillhörande kursplan för den första Samhällskunskapskursen beträffande synen på EU:s roll i

undervisningen?

2. Hur har skildringen av EU förändrats i läroböckerna från Sveriges medlemskap i EU fram till idag?

3. På vilket sätt har läroplanernas beskrivning av undervisningen av EU påverkat hur detta behandlas i

läromedlen avsedda för undervisning av samhällskunskap i gymnasiet?

12

3. Metod och material

Uppsatsen övergripande syfte är som sagt att se hur undervisningen av EU har förändrats i den

svenska skolan. Som redogjort för ovan så kommer läroplaner, kursplaner och läromedel att

undersökas och det är även utifrån det som frågeställningarna är konstruerade. För att få svar på

mina frågeställningar kommer textanalyser att genomföras av läroplanerna som gällt under

tidsperioden samt textanalyser av ett urval av läromedel som använts i den svenska skolan under

tidsperioden. I analysen av texterna kommer en kvalitativ textanalys att användas som metod.

3.1 Textanalys

Att använda sig av textanalys blir den naturliga metoden utifrån den frågeställning som uppsatsen

ska besvara. Det finns två övergripande typer av metoder inom textanalys. Det är den kvantitativa

och den kvalitativa textanalysen. Vilken av dessa som väljs beror på vilken typ av material som

väljs men kanske framförallt vilken frågeställning som valts. Beroende på vilken av dessa metoder

som väljs så undersöks olika fenomen. I den kvantitativa analysen undersöks hur ofta, exempelvis

ett begrepp, används eller inte används. Den svarar därför på frågor om hur vanligt

förekommande något visst fenomen är i en text. Men metoden kan även användas för att få svar

på hur stort utrymme ett visst fenomen får i en text. Den lämpar sig även väl för att se hur

frekvent något förekommer i en text. I Metodpraktikan menar författarna att den kvantitativa

textanalysen innebär att en ”[…] undersökning baseras på likvärdiga och därmed jämförbara

uppgifter”.9 Det vill säga, när man gör analysen så värderas inte innebörden av texten. Det är

även en väldigt bra metod för jämförelse mellan hur mycket olika texterna behandlar en viss

kategori. Har man dock en frågeställning som undersöker mer hur ett visst innehåll i en text

framställs passar en annan typ av textanalys bättre, de kvalitativa textanalysen. I den kvalitativa

textanalysen läggs mindre vikt vid hur ofta något fenomen förekommer i en text och mer vikt

läggs istället på hur något skildras och vad som egentligen står. Bakomliggande resonemang och

andemeningar kan få ett större utrymme än inom det kvantitativa textanalysen. Eftersom den här

uppsatsen behandlar hur utvecklingen har skett och hur styrdokument och läromedel har färgats

utav detta är det lämpligast att använda sig utav en kvalitativ textanalys. I min analys kommer

innehållet i texten vara viktigare än vilket begrepp som används eller hur stort utrymme vissa

9 Esaisson, Gilljam, Oscarsson; Wängnerud (2007), s. 223.

13

beskrivningar tar.

Den kvalitativa analysen passar min undersökning utifrån de frågor jag redovisar nedan att jag

kommer ställa till mitt material. Jag kommer att undersöka vilken typ av text som skrivits när jag

undersöker huruvida EU problemtiseras eller inte. Använder författarna värderingar när de

skriver är det särskilt intressant. Det kan vara allt från enskilda ställningstagande om att EU har

vissa utmaningar till att beskriva vissa problem. Det kan även vara att de för resonemang istället

för att bara beskriva något som självklart. När jag kommer att undersöka vad i texterna

författarna väljer att lägga tonvikt på, det historiska perspektivet eller på hur EU fungerar, söker

jag specifikt efter hur mycket författarna återkommer till att hänvisa till en historisk kontext eller

hur systemet är historiskt uppbyggt. Till viss del finns dock ett kvantitativt inslag i metoden här

då jag undersöker hur frekvent det är med denna typ av skrivningar. Jag undersöker även

huruvida en majoritet av texten som skrivits beskriver det historiska perspektivet respektiva hur

mycket som beskriver hur systemet idag fungerar.

3.2. Läroplanerna och kursplanerna

Läroplanerna är ett utav de viktigaste styrdokumenten i den svenska skolan. I detta dokument

finns centrala delar av utbildningsväsendet reglerat såsom skolans värdegrund, mål och riktlinjer

samt examensmål för de nationella gymnasieutbildningarna. Men vad som även finns reglerat i

läroplanerna är vad de gymnasiegemensamma ämnena ska innehålla. Här finns bland annat det

övergripande syftet och kursens innehåll reglerat. Denna del av läroplanerna är särskilt intressanta

för denna uppsats. Även andra delar av läroplanerna är intressant såsom värdegrunden och mål

och riktlinjer. Uppsatsen behandlar hur utvecklingen av undervisningen om EU har förändrats i

gymnasieskolan sedan 1994. Under denna period har totalt två läroplaner styrt skolans

undervisning. Dessa läroplaner är Lpf 94 från 1994 och Gy 11 från 2011. Dessa läroplaner består

dels av en övergripande text om skolans uppdrag och dels av särskilda kursmål. Denna uppsats

kommer dels att undersöka det övergripande kapitlet samt kursplanerna som gäller för

samhällskunskap. När det gäller läroplanerna och kursmål så går de genom vissa revideringar

under dels giltighetstid. Kursplanen för Samhällskunskap A (Lpf 94) uppdaterades år 2000 utan

några förändringar av innehållet beträffande EU. Däremot gjordes en större revideringen just

med anledning av EU-undervisningen 2008. Med anledning av detta kommer både kursplanen

före och efter revideringen att undersökas. I Gy 11 försvann Samhällskunskap A som omfattade

100 poäng och ersattes av Samhällskunskap 1a1 omfattande 50 poäng. Det är denna kurs jag

kommer att undersöka under Gy 11. Det finns därför tre intressanta perioder med två

14

brytpunkter att titta på i undersökningen. Den första perioden fram till 2007 och den första

brytpunkten med revidering av kursplanen och sedan perioden som sträcker fram till och med

2011 när en ny läroplanen med nya kurser introducerades. I analysen av texterna till läroplanerna

kommer uppsatsen inte endast undersöka delar där det står specifikt om EU eller Europeiska

Unionen. Även delar där står om Europa är intressanta att undersöka utifrån frågeställningen.

I min operationalisering av läroplanerna kommer jag att ställa ett antal frågor till materialet för att

få svar på den övergripande frågeställningen. Dessa frågor är:

• På vilket sätt beskrivs vilka kunskaper eleverna ska ha om EU och Europa i läroplanernas kapitel

Värdegrund och uppgifter och i Mål och riktlinjer och hur används begreppen EU och Europa?

• På vilket sätt beskrivs vilka kunskaper eleverna ska ha om EU och Europa i kursplanen för

Samhällskunskap A och Samhällskunskap 1a1 i gymnasiet?

3.3. Läromedlen

Det läromedel jag valt att undersöka är böcker som används i den eller i de första kurserna i

samhällsvetenskap som läses på gymnasieskolan. Denna kurs hette enligt läroplanen Lpf 94

Samhällskunskap A och ersattes i den läroplanen Gy 11 med kurserna Samhällskunskap 1a och

Samhällskunskap 1b. Vissa program läser endast Samhällskunskap 1a men samma bok är oftast

anpassad för att kunna gälla för båda kurserna. Då en lång tidsperiod ska undersökas krävs det att

materialet begränsas. Totalt presenteras här tolv böcker som kommer att undersökas. Nio stycken

utkom under Lpf 94, varav fem stycken under de gamla kursmålen för Samhällskunskap A och

fyra under de nya reviderade 2008, och tre stycken har givits ut under den rådande läroplanen, Gy

11. Jag har valt att koncentrera urvalet av böcker till vilket år de trycktes. En bok kan vara tryckt

för första gången flera år tidigare men vid varje ny upplaga sker en revidering av innehållet. De

böcker jag kommer undersöka är:

• Samtid A, Samhällskunskap Gymnasieskolan från år 1997, Natur och kultur (368 sidor)

• Samhällsboken från år 1998, Liber AB (530 sidor)

• Aspekt Samhälle A 2000 från år 2000, Interskol AB (304 sidor)

• Möt A-kursen, Samhällskunskap från år 2002, Studentlitteratur AB (182 sidor)

• Exposé, samhällskunskap kurs A från år 2003, Liber AB (368 sidor)

• Millenium Samhällskunskap A-B-C från år 2008, Bonnier Utbildning (494 sidor)

• Exposé, Samhällskunskap kurs A från år 2009, Liber AB (368 sidor)

15

• Zigma Samhällskunskap från år 2010, Liber AB (631 sidor)

• Kompass till samhällskunskap 50 från år 2011, Gleerups utbildning AB (200 sidor)

• Millenium: samhällskunskap från år 2012, Sanoma Utbildning (310 sidor)

• Reflex 123, Samhällskunskap för gymnasieskolan från år 2013, Gleerups utbildning AB (425

sidor)

• Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet från år 2014, Gleerups utbildning AB (474 sidor)

Dessa böcker är populära böcker på gymnasieskolan och samtliga av dem ges ut på erkända

bokförlag. De är utspridda över en tidsperiod på 17 år för att trender ska kunna upptäckas.

Eftersom Sverige gick med i EU 1995 valdes inte en bok från det året då boken kunde ha

kommit ut innan EU inträdet. I urvalsprocessen av läromedel kontaktade jag lärare vid

gymnasieskolor för att höra vilka böcker de använt i sin undervisning. Det visade sig att de flesta

tenderar att använda böcker från de stora bokförlagen. Jag fick även låna några av läromedlen

från gymnasieskolorna. Det kompletterades med läromedel från Blåsenhus bibliotek vid Uppsala

Universitet. Jag valde då böcker som kompletterade de redan inhämtade läromedlen utifrån att

jag ville ha en spridning över tid. Jag valde att använda böcker från samma bokförlag som de

böcker jag samlade in vid gymnasieskolorna,om det fanns en bra spridning vad det gäller år på de

böcker som fanns att tillgå. Samma bok fast i en tidigare eller senare upplaga valdes bort om det

var färre än fyra år mellan upplagorna. Detta för att det oftast endast sker mindre korrigeringar

mellan upplagorna från år till år. Var det däremot en större skolreform, så som en ny läroplan,

mellan upplagorna, så finns det möjlighet att större förändring kan ha skett.

För att få svar på min frågeställning har jag valt att operationalisera genom att ställa ett antal

frågor till böckerna. Dessa frågor är kopplade till uppsatsens övergripande frågeställning. De

frågor som kommer att ställas till materialet är följande:

• Var och hur är EU disponerat i boken?

• Problematiseras EU på något sätt och i så fall hur?

• Ligger tonvikten i texten på varför EU finns (exempelvis historiska perspektiv samt syfte

med EU) eller på hur EU fungerar?

Syftet med frågorna är att jag ska belysa några faktorer där en förändring är intressant att se. Den

första frågan handlar egentligen om vilken syn på EU boken vill förmedla. Signalerar boken att

EU är skilt från det andra och att det därför är ett eget kapitel eller lyfts EU istället som ett

sammanhang till något annat?

16

Den andra frågan belyser det väldigt intressant. I de tidigaste böckerna jag undersöker har Sverige

relativt nyligen gått med i EU och än har inte Sverige haft någon folkomröstning om EMU. I de

senast utgivna böckerna har Sverige varit medlemmar i nära 20 år och många ser det som en

självklarhet att vi är med i EU. Hur påverkar det problematiseringen av EU?

Den tredje frågan är även den intressant i en jämförelse över tid. Kan det ha funnits ett större

behov av att förklara syftet med EU och dess historia när Sverige var relativt nya medlemmar,

eller är det kanske tvärtom?

3.4. Disposition

I uppsatsens analys kommer först frågorna som är ställda till läroplanerna att besvaras. Först Lpf

94 och därefter Gy 11. Därefter följer en genomgång utav vart och ett av läromedlen där samtliga

frågor ställs till samtliga läromedel.

Efter redogörelsen för hur läroplanen och läromedlen har utvecklats kommer dessa två delar

att ställas i relation till varandra i uppsatsen under rubriken Resultat och diskussion. De frågor jag

har ställt till material är ställda på ett sådant sätt att de ska göra det möjligt att med svaren kunna

göra en intressant och givande jämförelse. Det är i denna del av uppsatsen jag kommer att svara

på den tredje av mina frågor i min frågeställning.

17

4. Analys

4.1. Läroplaner och kursplaner

Det första denna uppsats kommer att undersöka i analyskapitlet är hur läroplanerna har beskrivit

undervisningen kring EU. Först beskrivs Lpf 94 och därefter Gy 11.

4.1.1 Lpf 94

Värdegrund och uppgifter samt Mål och riktlinjer

Under rubrikerna Värdegrund och uppgifter samt Mål och riktlinjer saknas några större

beskrivningar av vad skolans uppdrag är när det gäller EU. Det finns en del skrivit om hur skolan

ska bejaka det internationella perspektivet och världen i sin undervisningen. Här representeras det

av ett citat hämtat från Skolans värdegrund och uppgifter, skrivit under underrubriken

Grundläggande värden och förståelse och medmänsklighet:

Skolan ska bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också ̊ det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. 10

I skolans värdegrund pekas alltså inte EU ut på något sätt utan det är det europeiska perspektivet

som lyfts fram istället. Det vill säga, man pratar om Europa som en världsdel och det är på så vis

det perspektivet som lyfts. Det är heller inte ett politiskt system i Europa som lyfts fram utan det

är snarare den europeiska identiteten som lyfts fram och som skolan ska ha som uppdrag att

förmedla till eleverna.

Kursplan för samhällskunskap A

I Kursplanen för Samhällskunskap A från 1994 så nämns inte EU eller Europa specifikt

någonstans. Istället finns svävande formuleringar som handlar om internationella relationer eller

10 Lpf 94, s. 60.

18

det internationella samhället. Den skrivning som kanske tydligast pekar på att undervisning om

EU bör tas upp är en punkt under rubriken ”Mål”. Följande finns att läsa:

Eleven skall […] kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället.

Skrivningen är vag och pekar inte alls i någon större utsträckning på att det är just EU som ska

tas upp i undervisningen.

Kursplan för Samhällskunskap A från 2008

Att det fanns så vaga formuleringar i kursplanen för Samhällskunskap A gjorde att det

uppfattades som att EU-undervisningen inte var obligatorisk. Skolverket gjorde 2007 en

undersökning, kallad EU-undervisningen i gymnasieskolan, bland elever och såg att det fanns stora

brister i undervisningen om EU. Detta resulterade i att skolverket 2007 tog beslutet att

Kursplanen för Samhällskunskap A skulle revideras för att säkerställa att undervisningen om EU

skulle bli en obligatorisk del av kursen. Efter revideringen blev det en stor förändring av

kursmålen.11

Följande finns skrivit under Kursplanen för Samhällskunskap A. Endast de delar som berör

EU och Europa finns refererade:

Ämnets uppbyggnad

En viktig roll för ämnet är också att belysa frågor som rör det politiska systemet nationellt och Sveriges roll som medlemsland i EU. Ämnet samhällskunskap har också ett europeiskt och internationellt perspektiv och bidrar med kunskaper om globala överlevnadsfrågor.

Ämnesmål

ha kunskaper om det politiska systemets funktion på lokal, regional, nationell och EU-nivå,

kunna förstå hur man kan påverka politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå, inom EU samt internationellt

Betyg

G

Eleven redogör för det politiska systemets funktion samt hur politiska beslut kan påverkas på lokal, regional, nationell, EU- och internationell nivå.

11www.skolverket.se (2016-09-01)

19

VG

Eleven diskuterar och reflekterar kring olika möjligheter att påverka politiska beslut nationellt, inom EU och internationellt.

MVG

Eleven analyserar och drar slutsatser kring hur politiska system på lokal, regional, nationell, EU- och internationell nivå påverkar vår vardag.12

4.1.2. Gy 11

Skolans värdegrund och uppgifter

Gy 11 inleds med ett kapitel som tituleras ”Skolans värdegrund och uppgifter”. Här beskrivs

övergripande den roll skolan har. Under detta kapitel finns sedan underkapitel. I underkapitlet

”Förståelse och medmänsklighet” hittas denna text:

Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också̊ det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas.13

Ett annat av dessa har titeln är ”Skolans uppdrag” där det internationella perspektivet. Följande

går att läsa:

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om den europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också̊ bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.14

Att EU ska vara en viktig del av undervisningen råder det enligt läroplanen inget tvivel om. I

textreferatet ser man även tydligt att eleverna inte bara ska kunna fakta om EU utan förståelsen

för hur unionen påverkar Sverige är även viktig. Det är därför intressant att se hur utbildningen

utformas för att uppnå detta syfte.

12 www.skolverket.se (2015-12-20) 13 www.skolverket.se (2015-12-19) 14 Ibid.

20

Övergripande mål och riktlinjer

I läroplanens, Gy 11, kapitel ”Övergripande mål och riktlinjer” och underkapitlet ”Kunskaper”

finns en punktlista med en sammanfattning av de mål eleverna ska uppnå. En av dessa punkter

lyder: har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt,

nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. 15

Samhällskunskap 1a1

I kursmålen för samhällskunskap i gymnasiet är det mycket tydligt att kursen ska behandla EU. Följande finns att läsa under rubriken ”Centralt innehåll” för Samhällskunskap 1a1:

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.16

Som synes av referatet så har EU en central roll när man går genom det demokratiska systemet i samhällskunskapen. I och med att gymnasieskolan fick ett nytt betygsystem så är betygskriterierna uppbyggd på ett annat sätt än i Lpf 94, numer så tas inte lika specifika områden upp i betygskriterierna varvid det inte står något där om just EU.

4.1.3 Sammanfattning läroplaner och kursplaner

I den första läroplanen som den uppsatsen undersöker, Lpf 94, nämns inte EU utan endast

Europa. Inte heller nämns EU i kursmålen för Samhällskunskap A. Efter en revidering 2008 blir

dock EU en obligatorisk del av undervisningen i Samhällskunskap A och det utrycks tydligt i

kursplanen. I läroplanen Gy 11 är dock det tydligt att EU ska vara en del av undervisningen.

Detta uttrycks även i kursplanen för Samhällskunskap 1a1.

4.2. Läromedlen

Nedan följer en genomgång av de utvalda läromedlen där frågorna som redovisas under 3.3 Läromedel besvaras.

15 Ibid. 16 www.skolverket.se (2015-12-21)

21

Samtid A, Samhällskunskap Gymnasieskolan (1997)


EU tas upp under kapitlet ”Internationella relationer”. Under detta kapitel finns det ett

underkapitel som har titeln ”Europeiska unionen”. Författarna väljer alltså att se på EU som en

del av ett internationellt perspektiv.


Det finns en liten text som diskuterar att det eventuellt finns ett demokratiskt underskott i EU.

Det har talats mycket om det ”deomkratiska underskottet” inom EU. Framförallt har kritiken gällt EU-parlamentets svaga ställning i förhållande till kommissionen och ministerrådet. Många menar att parlamentet, som inte har beslutande och lagstiftande makt i likhet med de nationella parlamenten, bara är en diskussionsklubb. Det är dock möjligt att vi framtiden får se ett EU-parlament med större inflytande. 17

Här skriver författarna om vad det kan bero på samt eventuella lösningar på problemet. Texten är

dock relativt kortfattad. I övrigt så problematiserar texten inget. 18



Det är en tydlig tonvikt på att förklara det historiska perspektivet. Nästan hela texten går ut på

att beskriva hur EU startades och hur det har växt fram till det som EU är just då. Men just hur

EU som system fungerar finns det lite beskrivet om. Hur EU fungerar sammanfattas i en

punktlista. 19

Samhällsboken (1998)


EU är disponerat under ett kapitel som har titeln ”Världshandel och samarbete”. Under detta

kapitel finns ett kapitel som heter ”Europas handelsblock” där EU behandlas.


17 Isaksson, Östlund & Fowelin (1997) s. 283 18 Ibid. s. 282-285 19 Ibid.

22

Någon problematisering av EU eller hur det fungerar saknas. Boken tar upp perspektiv som att

vissa har åsikten att EU lider av ett demokratiskt underskott, men för sedan inte någon

diskussion om det.20 Föraffatarna skriver flöljande:

I demokratiskt styrde länder är det riksdagen (parlamentet) som har makten att fatta besluten. I EU är ministerrådet mäktigast.21



Boken har en något större tonvikt på att förklara det historiska perspektivet än på att förklara

hur systemet fungerar. Det märks genom att författarna tillägnar det mesta utrymmet av texten åt

att beskriva de historiska händelserna. Många delar av texten handlar även om Sveriges väg in i

EU. Vilka beslut som har fattats och när.22

Aspekt Samhälle A 2000 (2000)


Texter om EU finns på två platser i boken. Båda dessa ryms under kapitlet ”Internationella

perspektiv”. Den första delen, som är något kortfattad, hittas under ett underkapitel som heter

”Utblickar i Europa”. Här beskrivs den historiska kontext EU skapades i samt kortfattat tiden

från Kol- och stålunionen fram till att organisationen tog namnet EU. Den andra delen beskrivs i

ett underkapitel som heter ”Ett enat Europa?”.


Det finns ett avsnitt, ”EU och framtiden”, med en tydlig problematisering om EU. Här lyfts

problemet med att många av de nya medlemsländerna, eller de som står på tur för att bli

medlemmar, har betydligt sämre ekonomi än andra länder, vilket gör att alla länder inte vill att de

ska bli medlemmar. Författarna lyfter även de många problemområden som finns inom EU.

Problemområdena nämns under en rubrik som heter ”EU och framtiden”. Här frågar sig

författarna om EU klarar av att införa en gemensamma valuta. Det är stora och komplicerade

förhandlingar som ska genomföras och som är bereonde av varandra23 skriver författarna. Vidare skriver

20 Kieser & Rydén (1998) s. 240-246 21 Ibid. s. 244 22 Ibid. s. 240-246 23 Ibid. s. 186

23

dom Man kan inte enkelt säga att EU:s länder är ”vinnare”. Det finns många stora problem att lösa.

Arbetslöshet och miljöfrågor är stora och viktiga frågor i framtiden24I avsnittet lyfts även att EU kritiserats

för bristande demokrati och insyn. 25



Författarna har valt att lägga den historiska berättelsen om EU tillsammans med en historisk

utblick över hela Europa. Det är detta som behandlar det historiska perspektivet. I Kapitlet ”Ett

enat Europa?” som handlar om EU är det i stort sätt bara fokus på syftet med EU samt hur EU

fungerar. 26

Möt A-kursen, Samhällskunskap (2002)


I denna bok har inte EU ett eget kapitel utan är disponerat under ett annan övergripande kapitel.

Här har författarna valt att placera kapitlet om EU under ett kapitel som har huvudrubriken

”Internationell politik – omvärlden och vi”. Den rubrik EU behandlas under är alltså inte det

politiska systemet eller i samband med att boken förklara det demokratiska systemet. Här är det

alltså tydligt att författarna har valt att lägga vikten av EU som en internationell fråga och inte

som en del av det svenska politiska systemet. Under det kapitel där EU finns som underkapitel

behandlas områden som FN, krig och fred samt säkerhetspolitik.


Boken beskriver generellt EU på ett neutralt vis. Det positiva som lyfts fram med EU är att det

är ett fredsprojekt, boken ställer dock kritiska frågor kring hur det fortfarande kan finnas krig om

alla i EU är överens om att det inte ska förekomma krig. Boken visar även på att kritiska röster

finns kring att EU skulle ha för stor makt över nationerna. 27



24 Ibid. s. 186 25 Lundberg & Olsson (299) s. 198-206 26 Ibid. 27 Bergström, Persson, Roslund, Öberg (2002) s. 126-133

24

Ungefär hälften av kapitlet om EU lägger vikten vid att förklara varför EU finns och resterande

halva förklara hur systemet fungerar. Kapitlet är dock väldigt kortfattat. Den historiska

beskrivningen sträcker sig från Kol- och stålunionen fram till det EU som var då. De grundlagar

som EU har beskrivs även det ur ett historiskt perspektiv i redogörelsen för dem . Boken ger

även en kort utblick om framtida frågor och utmaningar för EU.28

Exposé, samhällskunskap kurs A (2003)


Inte heller i denna bok har EU ett eget kapitel. EU ligger som ett underkapitel under ett

övergripande kapitel som heter ”Omvärlden”. Även i denna bok ser alltså författarna EU som en

del utav något internationellt snarare än som en del av det politiska systemet. Det svenska

politiska systemet beskrivs istället under ett kapitel som heter ”Samhället”. EU ingår alltså inte i

det författarna kallar ”Samhället” utan handlar mer om internationell politik. Under kapitlet

”Omvärlden” där EU finns som underrubriker finns andra underkapitel som behandlar

internationell politik, FN, bistånd och säkerhet.


I de beskrivningar som finns kring EU:s historia ger boken ett neutralt och ett visst positivt

budskap. Författarna har valt att en av underrubrikerna ska vara EU – ett fredsprojekt. Här lyfts

EU.s betydelse för fredan. Författarna sriver, med bakgrund av vad syftet med EU är, Precis som i

fallet med FN gällde det att den här gången skapa en hållbar fred29. Författarna lyfter även här

Europarådets betydelse för mänskliga rättigheter. Med tiden utvecklades Europarådet till Europas

främsta instans för uppråtthållande av mänskliga rättigheter30.Problem lyfts inte utan boken visar upp de

många fördelarna som finns med EU. I den historiska beskrivningen som ges lyfts de många

framgångar som EU har haft. Det som problematiseras i boken är frågan om hur mycket makt

som medlemsländerna ska avsäga sig till förmån för att EU istället ska inneha den. Hur långt

utvecklingen ska gå mot en federation. Här problematiseras även de demokratiska aspekterna när

det gäller insyn och möjlighet att påverka för medborgarna. Frågor som om EU:s viktiga poster

ska tillsättas direkt av medborgarna eller om de ska utses av ländernas regeringar lyfts också

28 Ibid. 29 Andersson, Arlt, Deniz, Engelbrekt, von Hofer, Holmgren, Lagergren, Lidskog, Ring, Svensson, Tham (2003) s. 332 30 Ibid.

25

liksom om ledande tjänstemän ska väljas utifrån sina meriter eller utifrån kvoter baserade på

medlemsländerna. I de delar som beskriver hur EU fungerar finns det mer problematiseringar

som lyfter områden som stöter på problem inom EU. Ett exempel är att EU är ett organ för att

besluta om Europeiska regler men att man i praktiken inte har möjlighet att garantera att dessa

regler efterlevs i medlemsländerna. Andra problem som lyfts är att EU har för lite pengar för att

fullt ut kunna göra ett bra jobb. Avsaknaden av att vara en säkerhetspolitisk stormakt gör att EU

exempelvis inte hade möjlighet att stoppa våldet på Balkan under 1990-talet menar boken. En

problematisering kring var gränsen går för att vara en federal stat och att vara en progressiv

organisation som driver utvecklingen finns även. Sammanfattningsvis kan sägas att EU:s historia

till stora delar saknar en problematisering men att de delar som behandlar EU. Funktion och roll i

stor grad problematiseras. 31



Boken är balanserad när det gäller de historiska beskrivningarna och syftet med EU och hur EU

fungerar. Ungefär hälften av kapitlet som berör EU behandlar den historiska biten och syftet med

EU. Den andra halvan beskriver hur EU fungerar samt viktiga frågor för EU i framtiden. Någon

särskild tonvikt på det ena perspektivet är därför svårt att säga. 32

Millenium Samhällskunskap A-B-C (2008)


I boken behandlas EU under en huvudrubrik som heter ”Omvärlden”. Under denna huvudrubrik

finns det flera underrubriker som behandlar säkerhetspolitik, internationell politik,

sovjetunionens fall och Östeuropa, FN samt hur världens resurser är fördelade. EU behandlas

under två egna underrubriker. Den ena har titeln ”Den europeiska unionen”. Den andra har titeln

”USE – United States of Europe?”. Även i denna boken så har alltså EU inte kategoriserats

under ett kapitel som handlar övergripande om politik, demokrati eller svensk politik. Den har

heller inte ett eget kapitel utan tillhör kategorin internationella frågor. Det intressanta med denna

bok är att man valt att göra ett särskilt underkapitel som handlar om EU är en federation eller

inte.

31 Ibid. s. 331-352. 32 Ibid.

26


Redan i den historiska beskrivningen av EU problematiserar boken det faktum att det inte har

varit enkelt för flera länder med olika kultur att samarbeta. Boken har en del kritiskt frågande

underrubriker i kapitlet. De frågar sig bland annat om den svenska riksdagen har någon insyn och

om det finns en förtroendekris för EU. Den lyfter även för och nackdelar med att EU tar

överstatliga beslut. En av rubrikerna som behandlar EU är ”USE – United states of Europé?”.

Det är anmärkningsvärt att att boken i sin rubriksättning väljer att använda sig av något som på

många sätt kan ses som provocerande. Rubrikens karaktär indikerar att boken lyfter en

problematiserad bild av vad EU är för något.33



I bokens kapitel om EU är det tydligt att tonvikten ligger på att förklara att hur EU fungerar samt

hur EU i framtiden kan utvecklas. De historiska aspekterna så som varför EU bildades och en

redogörelse för EU:s historia är mycket begränsade i boken. Endast ett fåtal sidor i början av

kapitlet behandlar detta samt några avdelningar i resten av kapitlet. Annars är kapitlet om EU

bland annat fokuserat på hur de olika organen i EU fungerar, hur medlemsländernas roll ser ut

och hur man kan påverka. 34

Exposé, Samhällskunskap kurs A (2009)


EU är disponerat under ett huvudkapitel som heter ”Omvärlden”. Under detta kapitel finns

sedan flera olika underkapitel, ”Internationell politik”, ”FN” och ”EU”. Det politiska systemet i

Sverige beskrivs under ett kapitel som heter ”Samhället”. Författarna har alltså inte valt att

revidera var i boken som EU beskrivs sedan upplagan 2003 som också undersöks.


Författarna lyfter några frågor som de väljer att problematisera kring. Den första handlar om två

grundläggande frågor som författarna menar att EU hittills har undvikit, frågorna om vad

slutmålet är med europeiska integrationen samt hur förhållandet ser ut mellan överstatligt

33 Palmqvist, Widberg (2008) s. 138-155. 34 Ibid.

27

beslutsfattande och demokrati. Författarna för här ett resonemang kring andra frågor rörande

demokrati som EU måste fundera över. Vad svaret på dessa frågor blir menar författarna

påverkar den svenska demokratins utseende. Författarna skriver att de svenska lokala och

nationella maktorganen står inför hotet att urholkas om mer makt flyttar till EU. I slutet av

kapitlet om EU spår författarna i EU:s framtid. Här menar de att den största frågan för framtiden

är de begränsade resurser men att man har allt större uppgifter. De tar även upp utvidgningen

österut samt den åldrande befolkningen. Man tar även upp frågan om demokrati och EU även

här och pratar om att det är den andra stora framtidsfrågan. Den tredje framtidsfrågan som

författarna tar upp är huruvida marknaden mot länder utanför EU ska vara öppen eller sluten.35



Författarna har valt att börja kapitlet EU med att först göra en historisk tillbakablick. Här

beskrivs hur EU bildades och vad som var tanken bakom projektet. Sedan följer ett antal fler

underkapitel där fokus ligger på att förklara hur EU fungerar. Bokens huvudfokus är således på

att förklara hur EU fungerar. 36

Zigma Samhällskunskap (2010)


EU är disponerat på två platser i boken. Dels så finns en liten text om EU under ett huvudkapitel

som heter ”Statsskick”. I detta kapitel beskrivs det bland annat hur en demokrati fungerar samt

hur systemet i Sverige fungerar. Kapitlet är uppdelad i olika delar och i en del, ”Del VI – EU-

beroendet. Till sist: Sverige är en del av EU” beskrivs EU:s roll i det svenska statsskicket. Men

kapitlet som har sitt huvudfokus på EU finns under ett huvudkapitel som heter ”Internationella

relationer”. I detta kapitel finns en underrubrik med titeln ”EU – aktör för europeiskt samarbete”

där EU tas upp. Författarna har valt att till viss del göre en koppling mellan det svenska

statsskicket och EU genom att lägga till en text under ”Statsskick”, men och andra sidan står det

inte något i den texten om hur politiken fungerar mellan dessa utan det finns beskrivet i det

senare kapitlet.

35 Andersson, Arlt, Deniz, Engelbrekt, von Hofer, Holmgren, Lagergren Wahlin, Lidskog, Ring, Svensson, Tham (2009) s. 334-335, s. 345, s. 347-348. 36 Ibid. s. 329-348

28


Det saknas några direkta problematiseringar i kapitlet. Det tas till viss del upp olika åsikter som

att vissa menar att EU är mer en federation än en union. Men några problematisering finns inte.37



Kapitlet inleds med en lång historiskt tillbakablick där det beskrivs hur EU bildades och vad

syftena var. Sedan följer kapitel som förklarar hur EU fungerar. Även i dessa kapitel ges dock

historiska förklaringar. Överlag ligger dock fokus på att förklara hur systemet fungerar.38

Kompass till samhällskunskap 50 (2011)


EU behandlas under övergripande kapitel som heter ”Så styrs Sverige”. Det ligger det vill säga

inte under någon rubrik som behandlar internationella frågor utan är insorterat under det svenska

politiska systemet. Författarna har alltså gjort bedömningen att EU är så pass nära

sammankopplat med vårt svenska politiska system att man valt att placera det under detta

övergripande kapitel. I detta kapitel behandlas förutom EU även Riksdag, regering och de

svenska kommunerna och landstingen samt våra svenska grundlagar. EU behandlas i sin tur

under underrubriken ”Europeiska Unionen”.


Texten i boken är i till sin karaktär i stora delar en förklarande text. Den förklarar syftet med EU

samt redogör för hur systemet i unionen fungerar. En liten del av testen problematiserar dock

några delar inom EU. Den första delen som det problematiseras kring är EMU, detta görs i en

egen ruta i boken som har rubriken Analys, EMU – Fördelar och nackdelar39. Här redogörs för både

för- och nackdelar med att ansluta sig till EMU. Den andra delen av kapitlet om EU som

problematiserar är ett kapitel som heter Utmaningar för EU40 . Under denna rubrik diskuteras och

analyseras de stora framtidsutmaningarna för unionen. Här lyfts det att engagemanget bland

medborgarna för EU kan lyftas och att många känner att EU inte berör dem i deras vardag. Hur

EU:s demokrati fungerar lyfts även samt att det kan vara problematiskt att exempelvis

37 Bengtsson (2010) s. 559-590 38 Ibid. 39 Eliasson, Nolervik (2011) s. 60 40 Ibid. s. 65

29

Ministerrådet och kommissionen inte är valda utav folket. EU-utvidgning och hur stort EU

egentligen kan bli liksom vad EU betyder för freden problematiseras också. Sammanfattningsvis

kan det sägas att boken överlag inte problematiserar EU i stor utsträckning men att det finns

vissa delar av boken där det finns utrymme för problematiseringar. 41



Boken lägger sitt fokus kring hur EU är uppbyggt och hur systemet fungerar. Det finns dock

en kort historisk beskrivning samt beskrivningar om vad syftet med EU är. Här beskrivs vad det

grundläggande syftet är samt hur EU har utvidgats. Men i texten så är det stora fokuset på hur

EU fungerar. 42

Millenium: samhällskunskap (2012)


”Den europeiska unionen” heter kapitlet där EU behandlas och är disponerat under ett

huvudkapitel som heter ”Omvärlden”. Författarna har valt att sätta EU i en mer internationell

kontext. Precis som i den tidigare upplagan av Millenium, Millenium Samhällskunskap A-B-C

från 2007, som också undersöks i denna uppsats har man valt att även ha rubriken ”USE –

United States of Europe?” på ett underkapitel om EU. Boken har även en rubrik som lyder

”Vem bestämmer?”, den syftar dock endast på vem som bestämmer i det svenska politiska

systemet och inte i det europeiska. Boken behandlar således det svenska politiska systemet i ett

kapitel och det europeiska politiska systemet i ett kapitel som täcker in en beskrivning av resten

av världen.


I kapitlet ”Den europeiska unionen” saknas problematiseringar utan istället finns mer en

redogörelse av fakta. Det är i kapitlet ”USE – United States of Europe” som författarna har valt

att problematisera. Och precis som har lyfts tidigare när Millenium Samhällskunskap A-B-C från

2007 undersöktes, så är ju bara rubriken i sig problematiserande. I detta kapitel så lyfts för- och

41 Ibid. s. 58-65 42 Ibid. s. 58-65

30

nackdelar med EMU, Schengensamarbetet samt kriterierna som finns för att få ansöka om att bli

ett medlemsland och hur dessa slår mot exempelvis Turkiet. 43



Bokens tyngdpunkt i kapitlen om EU ligger helt klart på att förklara hur systemet fungerar. I

början av kapitlet ”Den europeiska unionen” beskrivs historiska förändringar av unionen, men i

övrigt utgår kapitlen ifrån att förklara hur EU fungerar. 44

Reflex 123, Samhällskunskap för gymnasieskolan (2013)


Författarna har valt att göra EU till ett eget kapitel i boken som inte är inordnat under något

övergripande kapitel. De har alltså inte valt att lägga in EU som ett underkapitel under

exempelvis internationell politik eller under hur Sverige styrs. På det viset är EU fristående från

detta. Kapitlet har fåt titeln EU och EMU och är disponerat efter kapitlen Så styrs Sverige och Så

styrs kommunen.


Bokens text är sin till karaktär beskrivande och förklarande. Några delar i boken problematiseras

dock. Det första de lyfter är hur den fria rörligheten har skapat problem med dålig rättssäkerhet

för invandrare och problem med illegal invandring vilket har skapat problem med illegal

brottslighet. Den andra delen som de väljer att problematisera kring är vad som krävs för att ett

land ska få bli medlemmar av EU. Hur pass mycket unionen kan växa. Den tredje delen de väljer

att problematisera kring är den samhällsekonomiska delen som påverkas av EU. Här lyfts den

ekonomiska krisen i Grekland samt ett avsnitt där de lyfter för och nackdelar med EMU.

Generellt kan sägas att boken inte gör några större genomgående problematiseringar utan har

inom några områden problematiseringar. 45

43 Palmquist & Widberg sid. 198-215 44 Ibid. 45 Almgren, Höjelid, Nilsson (2013) s. 199-217

31



Bokens text handlar nästan uteslutande om att beskriva hur det politiska och ekonomiska

systemet i EU fungerar. Den historiska beskrivningen utgör en liten del av texten och finns

beskriven i början av kapitlet. Här finns en beskrivning bakom varför EU startade, vad syftet var

samt en beskrivning av hur EU har utvidgats till fler och fler stater. Därefter följer en lång

beskrivning om hur hur EU fungerar.46

Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet (2014)


EU är disponerat under ett helt eget kapitel. Detta kapitel har namnet ”Europeiska Unionen”.

Detta kapitel är sedan uppdelad i underkapitel. Författarna har alltså valt att inte placera in EU

under något annat område utan det har fått ett eget kapitel.


Vissa områden problematiseras av författarna. Ett av dessa är EU:s jordbrukspolitik som de

bland annat menar har gjort att bönderna producerar för mycket livsmedel. De lyfter även att

många av européerna är trötta på att betala för EU:s jordbrukspolitik. Man problematiserar även

kring den gemensamma säkerhetspolitiken och att det är problematiskt att det finns så stora

skillnader i länderna utrikespolitik. Författarna lyfter även frågan om EMU och för och

nackdelarna med att vara medlem där. Kapitlet om EU avslutas med ett underkapitel som heter

”Hur stort kan EU bli?”. I detta kapitel problematiserar författarna kring utvidgningen av EU. De

tar Turkiet som ett exempel och diskuterar kring var den geografiska, kulturella, demokratiska

och kulturella gränser går för om ett land kan bli medlem i EU eller inte. 47



Boken lägger en stor tonvikt vid att beskriva hur EU fungerar. Boken beskriver grundligt både

hur EU fungerar på en såväl övergripande nivå som på en mer detaljerad nivå när de olika

46 Ibid. 47 Karlsson (2014) s. 122-142

32

organen beskrivs. Författaren ger dock även en historisk beskrivning men väljer till skillnad mot

för många andra att placera den i slutet av kapitlet istället för i början.48

4.1.1. Sammanfattning läromedel

EU ses under en lång tid efter att Sverige blev medlemmar som en del av internationell politik av

läromedlen. EU behandlas uteslutande under kapitlet som handlar om internationella frågor.

Först i ”Kompass till samhällskunskap 50” från 2011 placeras EU in under ett kapitel som

handlar om hur Sverige styrs. Trenden i de senaste böckerna verkar dock vara att låta EU vara ett

helt eget kapitel som inte är insorterat under något annat kapitel. Nästan varje bok

problematiserar kring EU. Några av de tidigaste böckerna i undersökningen gjorde dock inte det.

Vad böckerna tycks problematisera om verkar styras mycket utifrån vilka frågor som diskuteras i

samhället just då. Exempelvis tar böckerna från tidigt 2000-tal upp både EMU och

säkerhetsfrågor. En tydlig skillnad som kan ses är att de tidiga böckerna la ett betydligt större

fokus på att förklara den historiska bakgrunden till EU och att detta byts ut mot att de senare

böckerna istället tar upp mer om hur EU fungerar och mindre om det historiska perspektivet.

48 Ibid.

33

5. Resultat och diskussion

Förändringen som skett mellan läroplanen Lpf 94 och Gy 11 är mycket stora vad det gäller synen

på EU. Från att det inte ens togs upp i Lpf 94 till att det i dagens Gy 11 har en betydlig central

plats i undervisningen. Men det största steget togs kanske inte i och med införandet av Gy 11

utan snarare i den revidering av kursmål för Samhällskunskap A som gjordes 2008. Intressant är

att denna förändring skedde med anledning av en undersökning som Skolverket gjorde med

enkäter till eleverna där de kom fram till att undervisningen var undermålig. Men det bevisar även

i att tillfället att just en ny läroplan togs fram i samband med att Sverige skulle gå med i EU

kanske inte var det mest lyckosamma. Hade istället inträdet i EU inträffat några år innan den nya

läroplanen togs fram hade kanske EU fått en annan plats i läroplanen, vilket naturligtvis bara är

rena spekulationer. Att det dock finns möjlighet att på ett enkelt vis göra tillägg i kursplaner för

att skolan ska kunna spegla samhällsutvecklingen måste dock revideringen av kursplanen ses som.

Detta är även intressant när vi ser på Lundgrens teorier om läroplaner och hur de utvecklas. I den

första nivån menar han att värderingar, erfarenheter och kunskaper väljs ut och organiseras. Och

i den förändring som Sverige genomgått som ett resultat av inträdet i EU påverkar naturligtvis

detta. Det samhälle vi befinner oss i idag har en helt annan syn på vikten av EU-undervisning än

vad samhället hade för syn på detta ett år innan Sveriges inträde i unionen. Vad man också ska

komma ihåg utifrån denna aspekt är att det är politiken som utformar läro- och kursplaner, och

det är även de som till stor del är beroende av att invånarna förstår hur det demokratiska systemet

fungerar.

Den stora skillnaden mellan Lpf 94 och Gy 11 är dock att det nu även finns inskrivet i

läroplanen och i kapitlet om skolans uppdrag. Detta är av stor betydelse för hur viktig EU-

undervisningen ses som.

Det har skett en gradvis förändring av läromedlen under den undersökte perioden. Det mest

iögonfallande förändringen som har skett är hur stor del den historiska beskrivningen får ta och

hur stor del den förklarande beskrivningen hur EU fungerar får ta. Trenden är att den historiska

beskrivningen sakta med säkert trycks tillbaka till förmån för det systemförklarande. Kanske var

det så att det historiska perspektivet var mer viktigt när Sverige var nya medlemmar. Att de

svenska eleverna skulle få en större förståelse för vad det var för typ av projekt. Men det kan

faktiskt även att ha att göra med att det i styrdokumenten inte fanns någon tydlig beskrivning om

att eleverna skulle känna till hur det politiska systemet såg ut på EU-nivå. En annan tydlig skillnad

i läromedlen är var i boken EU behandlas. Det har varit väldigt tydligt att fram till bara för några

34

år sedan så sågs EU som endast en internationell fråga. Det är först sedan ett par år in på 10-talet

som EU ses mer som en del av det svenska systemet, eller till och något helt annat med tanke på

att böckerna på senare tid tycks placera in det under ett helt eget kapitel. Huruvida böckerna för

en problematiseringen eller inte om EU verkar till största delen handla om bokens omfattning.

Men klart är att de flesta böckerna väljer att problematisera kring ett antal frågor. När boken är

utgiven tycks dock inte ha någon betydelse för om det finns problematiserande inslag. Vad som

dock verkar avgöra vad boken lyfter upp och problematiserar är de frågor som diskuteras i

samhället just då. Exempelvis lyfts frågan om EMU upp i böckerna som gavs ut runt 2003 då

omröstningen hölls. Böckerna som gavs ut i samband med EU:s stora utvidgning österut lyfter

för- och nackdelar med detta.

Läromedlen som jag undersökt har genomgått en förändring över den undersökta perioden,

men vad kan kopplas till den förändring som skett i läroplanen och kursplanen under denna

period? Det finns några områden där det blir tydligt. Det kanske främsta området är utrymmet

som systembeskrivningen fått ta i böckerna utgivna på senare tiden. Det har varit en succesiv

förändring över tid dock. Men böckerna som är utgivna efter 2008 har en väldigt tydlig övervikt

på att förklara hur systemet fungerar istället för att till största delen förklara den historiska

kontexten. I och med den förändring som skedde av kursplanen av Samhällskunskap A 2008 så

blev det ett tydligt fokus på att undervisningen tydligare skulle fokusera på hur EU fungerade. En

förändring som även den kan bero på hur läroplanen förändrades är var EU finns disponerat. I

och med att det nu tydligt finns skrivet att just EU ska tas upp och inte bara ett internationellt

eller europeiskt perspektiv så är det inte längre självklart att EU bör stå under ett kapitel som

handlar om internationella frågor. Det har snarare blivit tydligare att man ska se EU som en del

av vårt demokratiska system vilket gör att det inte längre kan likställas med exempelvis FN som

det ofta brukar beskrivas i samma kapitel som. Men det ska förtydligas att det mörks inga skarpa

skillnader mellan före och efter förändringen av kursplanen 2008 eller den nya läroplanen 2011.

Förändringarna är mer av karaktären att de saktar växer fram.

35

6. Konklusion

Som diskuterats ovan så har skolan gått genom en förändring när det gäller synen på EU. Det

handlar både om vikten av att EU tas upp i undervisngen men även vad som tas upp i

undervisngen. Det är dock bara genom styrdokument som politiken, och därigen demokratin, kan

styra vad som ska tas upp i undervisngen. Men det jag kunnat se i denna uppsats är att

läromedlen följer dels de styrdokument som det beslutas om, men även samhällsförändringen

och samhällsdiskussionen i stort.

36

Referenslista

Almgren, Hans; Höjelid, Stefan; Nilsson, Erik (2013) Reflex 123, Samhällskunskap för gymnasieskolan

Malmö: Gleerups utbildning AB

Andersson, Mats; Arlt, Michaela; Deniz, Fuat; Engelbrekt, Kjell; von Hofer, Hans; Holmgren, Ci;

Lagergren, Fredrika; Lidskog, Rolf; Ring, Börje; Svensson, Annika; Tham, Henrik (2003)

Expose, samhällskunskap kurs A Stockholm:Liber AB

Andersson, Mats; Arlt, Michaela; Deniz, Fuat; Engelbrekt, Kjell; von Hofer, Hans; Holmgren, Ci;

Lagergren Wahlin, Fredrika; Lidskog, Rolf; Ring, Börje; Svensson, Annika; Tham, Henrik

(2009) Exposé, Samhälsskunskap kurs A Stockholm: Liber AB

Bengtsson, Bengt-Arne (2010) Zigma Samhällskunskap Stockholm: Liber AB

Bergström, Per; Persson, Madeleine; Roslund, Mats; Öberg, Ingemar (2002) Möt A-kursen Lund:

Studentlitteratur AB

Eliasson, Maria; Nolervik, Gunilla (2011) Kompass till samhällskunskap 50 Malmö: Gleerups

utbildning AB

Englund, Tomas (2005) Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension Göteborg: Bokförlaget

Daidalos

Esaisson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena (2007) Metodpraktikan

Stockholm: Norstedts Juridik AB

Isaksson, Lennart; Östlund, Rune; Fowelin, Peter (1997) Samtid A Stockholm: Natur och kultur

Karlsson, Lars.Olov (2014) Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet (2014) Malmö: Gleerup

utbildning AB

Kieser, Jan: Rydén, Kjell (1998) Samhällsboken Stockholm: Liber AB

Lundberg, Frank; Olsson, Lars; Arvidsson, Kenneth (2000)Aspekt Samhälle A 2000 Malmö:

Interskol AB

Lundgren, Ulf P. (1989) Att organisera omvärlden, En introduktion till läroplansteori Stockholm: Libris

AB

Lpf 94, Lärarförbundet (2008) Lärarens Handbok Stockholm: Studentlitteratur

Palmqvist, Christer; Widberg, Hans Kristian (2008) Millenium Samhällskunskap A-B-C Stockholm:

Bonnier Utbildning

Palmquist, Christer; Widberg, Hans Kristian (2012) Millenium: samhällskunskap Stockholm:

Sanoma Utbildning

37

Wall, Peter (2011) EU-undervisning - En ja ̈mförelse av undervisning om politik på nationell och europeisk

niva ̊. (Karlstad University Studies 2011:14) Karlstad: Karlstad University Press

www.skl.se (2015-09-03)

http://skl.se/demokratiledningstyrning/euinternationellt/eukommunerochlandsting/eupaver

karlokalt.1753.html

www.skolverket.se (2015-12-19)

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2

Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705


http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kursplaner-fore-

2011/subjectKursinfo.htm?subjectCode=SH&lang=sv


http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sam?tos=gy&subjectCode=sam&lang=sv


http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:E45b9bCEJ54J:www.skolverket.se/o

m-skolverket/press/pressmeddelanden/2.4390/undervisning-om-eu-obligatorisk-i-

gymnasieskolan-1.80913+&cd=2&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=safari

Documents

EU i skolans styrdokument och läroböcker1089520/FULLTEXT01.pdffram till att cirka 60 % av kommunernas och 50 % av landstingens och regionernas verksamheter påverkas utav EU. EU