Europeiska socialfonden 2014-2020- avstamp i Europa 2020-strategin

Svenska ESF-rådet

Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet

Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013

Stärkt fokus på resultat och effekter

Ökad samordning med den nationella arbetsmarknadspolitiken. Socialfonden ska förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå målsättningarna i Europa 2020

Socialfonden ska samverka med de övriga tre europeiska struktur- och investeringsfonderna:

• Europeiska regionala utvecklingsfonden • Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling• Europeiska havs- och fiskerifonden.

Arbetet med lokalt ledd utveckling görs om till ett eget program, LLU, som ska förvaltas av Jordbruksverket. 70 miljoner har avsatts från socialfonden.

Fondsamverkan

Framtagandet av handlingsplaner & tidplan

Förslag till ett nytt nationellt socialfondsprogram beslutades av regeringen den 27 mars och har överlämnats till EU-kommissionen

Kommissionen bereder programmet under april-oktober 2014

Programmet beräknas starta 2014/2015

Regionala handlingsplaner – regionalt tillväxtansvariga

Nationell handlingsplan – Svenska ESF-rådet

Europeiska socialfonden 2007-2013

- erfarenheter

www.esf.se

Europeiska socialfonden 2014-2020 ska

• Stärka individer:Kompetensutveckla anställda (eller ideella)Möjligheter för människor långt ifrån arbetsmarknaden att komma närmare den

• Stärka samhällsstrukturer:Skapa samverkan mellan aktörer för att förbättra arbetsmarknadenSkapa metoder/”utbildningar” för att förbättra arbetsmarknaden

Mål 10 Investera i

utbildning och yrkesutbildning för livslångt lärande

Mål 8 Främja varaktig sysselsättning o

rörlighet

Mål 9 Främja social integration,

bekämpa fattigdom och diskriminering

Mål 8 Främja varaktig sysselsättning o

rörlighet

10.3 Stärka tillgång till livslångt lärande höja arbetskraft kunskaper

10.4 Underlätta övergång från utbildning till arbetsliv.

8.1Tillgång till sysselsättning för arbets-sökande

8.2Varaktig integration av ungdomar

9.1Aktiv inkludering för att öka anställbarhet

8.2Varaktig integration av ungdomar

Mål 1:1 Bidra till sysselsättn, tillväxt och hållb arbetsliv. Kompetens-utveckling för anställda och målgrupp po 2

Mål 1:2 Utveckla o tillämpa metoder för stärka koppling utbildning och arbetsliv

Mål 2:1

Tillämpa och utv metoder f arbetslösa komma närmare arbetsmarkn.

Mål 2:2

Tillämpa och utveckla metoder för underlätta ungas etablering på arbetsmarknad

Mål 2:3Tillämpa och utveckla metoder för de som står långt ifrån arbets- marknaden, sammansatt problematik

Mål 3:1 Bidra t ökad sysselsättn bland unga, Sydsverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland.

Sysselsatta och målgrupp po 2

Organisationer, myndigheter, företag

Arbetslösa med flera

Unga kvinnor och män (15-24 år)

Arbetslösa m fl med sammansatt problematik

Arbetslösa unga i Sydsverige,Norra Mellan Sv, Mell Norrland

Tematiska mål

Investerings-prioriteringar

Mål

Målgrupp

Programområde 1, Kompetensförsörjn Programområde 2, Öka övergångarna till arbete Programområde 3, Sysselsn.initiativet

Horisontella principer

Program-område

28/3 ,enl utk

Målgrupperna i programområde 1 och 2 kan blandas och verksamma i ideella sektorn kan få kompetensutveckling.

Jämställdhetsintegrering, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, likabehandling och hållbar ekologisk utveckling ska genomsyra hela programmet och dess insatser.

Det transnationella arbetet kommer att fokusera på Östersjöstrategin.

Programområde 1 och 2

Inriktning programområde 1:1 Kompetensförsörjning

• Satsningarna ska bidra till att ställningen på arbetsmarknaden stärks för alla deltagande och till att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens.

• Kompetensutveckling i små och medelstora företag är särskilt betydelsefull

Målgrupp programområde 1:1

• Sysselsatta, såväl företagare som anställda, inom privat och offentlig sektor samt verksamma inom ideell sektor.

• Målgruppen omfattar dessutom kvinnor och män som är prioriterade i programområde 2.

Stärkt koppling utbildning och arbetsliv

Utveckla och tillämpa metoder och former för samverkan som förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv.

Både reguljär utbildning och yrkesintroduktionsanställningar.

Inriktning programområde 1:2 Kompetensförsörjning

Målgrupp programområde 1:2

Organisationer, myndigheter, företag och andra arbetsgivare inom privat, offentlig och ideell sektor.

Inriktning programområde 2 Ökade övergångar till arbete

• Bidra till ökad övergång till arbete eller att deltagarna kommer närmare arbete.

• Möjligheter till individanpassning och samverkan.

• Exempel på insatser: utbildning, praktik och matchning till arbete, rehabilitering, förberedande insatser t.ex. validering.

Inriktning programområde 2:1

Insatserna ska riktas till de som står särskilt långt från arbetsmarknaden med sammansatt problematik ex ohälsa eller funktionsnedsättning.

Särskilt anslag för att kompensera låg deltagarersättning.

Målgrupp programområde 2:1

• unga (15-24 år), arbetslösa mer än 3 månader• långtidsarbetslösa (mer än 12 månader)• har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga• nyanlända invandrare • är eller varit sjukskrivna och som har behov av stöd för återgång i arbete• personer inom den privata, offentliga och den ideella sektorn, vilka kan bidra till att stärka övergången till arbete för prioriterade grupperna

Inriktning programområde 2:2

Tillämpa och utveckla metoder som underlättar unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning.

Målgrupp programområde 2:2

• unga (15-24 år) • personer inom den privata, offentliga och den ideella

sektorn, vilka kan bidra till att stärka övergången till arbete för prioriterade grupperna.

Inriktning programområde 2:3

Insatserna ska riktas till de som står särskilt långt från arbetsmarknaden med sammansatt problematik ex ohälsa eller funktionsnedsättning

Målgrupp programområde 2:3

• unga (15-24 år)• långtidsarbetslösa(mer än tolv månader)• har en funktionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga• nyanlända invandrare • är eller har varit sjukskrivna och som har behov av stöd för

återgång i arbete. • personer inom den privata, offentliga och den ideella

sektorn, vilka kan bidra till att stärka övergången till arbete för prioriterade grupperna

Finansiering

Programområde 1 och programområde 2: 5,8 mdkr i EU-medel och 5,8 mdkr i medfinansiering

Privat medfinansiering är nytt för denna programperiod

Nationellt: 25 %

Regionalt: 75 %

PO 1: 30%

PO 2: 70%

Horisontella principer

Är ett verktyg för projektens fokus på viktiga aspekter för ett hållbart och inkluderande arbetsliv

• Hållbar utveckling• Icke-diskriminering och tillgänglighet • Jämställdhet mellan kvinnor och män

Resultatbaserad styrning (RBM)

Projektmodell:• Vad vill ni åstadkomma/förändra?• Vilka indikatorer fångar in/ingår i denna förändring?• Vad är nuläget?• Hur kommer projektet att bidra till förändringen? • Vilka resurser behövs?

BÖRJA I SLUTET!

LFA-metoden

LFA – planeringsmetodRelevans, genomförbarhet, uthållighet

1. Omvärldsanalys – brukar finnas färdiga

2. Intressentanalys – OLIKA aktörer

3. Problemanalys – problemträd. Tänk inte för kort!Situationsanalys – vilket är huvudproblemet, vems problem, vad orsakar, vilka effekter. Workshop med dem som ”äger” problemet

4. Målformuleringen, koppla målträd till problemträdet (SMART) Konkret: vilken förändring ska ske, vad ska uppnås, vad leder det till...

5. Aktivitetsplan – vad/hur gör vi + samtliga kostnader (svårt) Specificera nära i tid

LFA – planeringsmetodRelevans, genomförbarhet, uthållighet

6. Resursplanering – personal, externa tjänster, lokal, material, resa

7. Indikatorer – berättande mått på måluppfyllelse, kvantitet och kvalitet, Googla, spåna, vrid & vänd, skillnad på indikator och prestation

8. Risk – analys & hantering, värdera riskerna i siffror å agera

9. Analysera förutsättningarna – viktigt! Realistisk! Hanterar någon annan förutsättningarna, vissa problem eller orsaker till huvudproblemet?

LFA – planeringsmetodRelevans, genomförbarhet, uthållighet

LFA engagerar

intressenterna..

Planering är en process med

tid, resurser och personal.

Man gör rätt saker sen vilket

underlättar genomförandet.

Uppföljningen blir möjlig.

Transnationalitet

Övrigt

• Medfinanseringskrav – privat / offentlig. Kan vara deltagarefinansiering, bidrag i annat än pengar men också rena kontanter

• Likviditetskrav – 3 månaders kostnader, förskott• Kompetenskrav – eldsjälar och icke eldsjälar• Kostnader som uppstår inom projekttiden

- förarbete och efterarbete

Generella do’s/dont´s rörande ansökningar

• Hjälp finansiären att lösa ett angeläget problem; ditt projekt är ett medel för att nå ett mål för någon annan, och inte ett syfte i sig själv.

• Din ansökan kommer att utvärderas av generalister, inte specialister. Skriv din ansökan med detta i åtanke.

• Börja i tid. En bra ansökan tar lång tid att skriva och kräver ”vila” mellan arbetscykler. Nästan alla börjar för sent.

• Ha en tydlig problemformulering: Praktisk, teoretisk, eller allra helst både-och. Många ansökningar saknar en bra problemdiskussion.

• Följ formalia till punkt och pricka. 10-20% får avslag på rena formaliabrister.

Prof Johan Frishammar, LTU

Sociala företag som driver näringsverksamhet som:

• har som ändamål att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv

• skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt

• återinvesterar sina vinster i de egna, eller liknande verksamheter

• är fristående från offentlig verksamhet

Temagrupp Entreprenörskap och Företagande 2007-2013

• Temagrupp Entreprenörskap och Företagande är intresserad av inkludering på arbetsmarknaden och egenförsörjning och har därför ett starkt fokus på arbetsintegrerande sociala företag.

• De arbetsintegrerande sociala företagen binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster.

• De driver affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum.

Socialt ansvarsfull upphandling

• Parlamentet och kommissionen menar att både EU och de enskilda medlemsländerna är för dåliga på att utnyttja upphandling som ett strategiskt verktyg för att uppnå miljömässig och social hållbarhet. I jämförelse med andra EU-länder har Sverige inte nått önskvärt resultat.

Socialt ansvarsfull upphandling - En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling

”För att stödja sin socialpolitik kan de

upphandlande myndigheterna tillämpa

sociala hänsyn på en rad olika sätt. Nedan

finns en kort lista med exempel på sociala

hänsyn som skulle kunna vara relevanta

vid offentlig upphandling och som följer

upphandlingsdirektiven, och de grund-

läggande principerna i EUF”

www.esf.se