Kandidatuppsats i pedagogik, 30 hp Vårterminen 2018

Drogprevention på måfå

Styrkor och svagheter inom ANDT-

undervisning i grundskolan

Peter Toomar

Drug prevention at random: Strengths and weaknesses

in Swedish ANDT-education in upper-secondary

schools.

Sammanfattning

Studien bygger på intervjuer med 6 personer med kunskaper om skolans preventiva alkohol-, narkotika-, dopning och tobaksundervisning – så kallad ANDT-undervisning. Dessa personer var en ANDT-samordnare från Länsstyrelsen, två kommunala ANDT-samordnare, två rektorer från två grundskolor samt en socialpedagog. Resultaten pekar på både styrkor och svagheter. Tidigare forskning inom området betonar betydelsen av att ANDT-undervisning fokuserar preventivt arbete för att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos elever. Studiens resultat visar att skolorna inte arbetar utifrån dessa rekommendationer och i övrigt har svag förankring i tidigare forskning. Detta kan delvis bero på att rektorerna har bristande vidareutbildning inom området och på ett begränsat engagemang hos övriga ansvariga, pedagoger och övrig personal. Studiens resultat visar också på bristande stöd från skolledning, begränsade resurser samt en brist på nödvändiga insatser avseende kompetensutveckling. Vidare, studiens resultat visar också på ett kunskapsglapp mellan Länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen förespråkar idag att ANDT-undervisning skall utgå ifrån risk och skyddsfaktorer medan de kommunala ANDT-samordnarna, arbetar utifrån andra metoder (exempelvis ”EFFEKT”, ”Dags att prata samman” samt ”ANDT på schemat”).

Nyckelord: ANDT-undervisning, alkohol och narkotikaprevention, prevention i skolan, risk och skyddsfaktorer.

Innehållsförteckning

INLEDNING 1

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3

BAKGRUND 3

NATIONELL STRATEGI .................................................................................................................................. 3

FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS ROLL ................................................................................................................ 3

LÄNSSTYRELSEN ROLL .................................................................................................................................. 4

KOMMUNEN ................................................................................................................................................. 4

SKOLANS ROLL ENLIGT DEN NATIONELLA STRATEGIN ................................................................................... 5

SKOLVERKETS ROLL ..................................................................................................................................... 6

TIDIGARE FORSKNING 6

STYRKOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER ENLIGT FORSKNING ........................................................................... 6

SVAGHETER I SKOLANS ANDT-UNDERVISNING ENLIGT TIDIGARE FORSKNING ............................................ 12

METOD 13

KVALITATIV INTERVJUSTUDIE MED HERMENEUTISK TOLKNING .................................................................. 13

LITTERATURSÖKNING ................................................................................................................................ 14

ETISKA FRÅGOR.......................................................................................................................................... 15

Informationskravet ............................................................................................................................ 15

Samtyckeskravet ................................................................................................................................ 15

Konfidentialitetskravet ...................................................................................................................... 15

Nyttjandekravet ................................................................................................................................. 15

URVAL AV DELTAGARE ............................................................................................................................... 15

Kort information om informanterna ................................................................................................ 16

GENOMFÖRANDE ....................................................................................................................................... 17

DATABEARBETNING OCH ANALYS ............................................................................................................... 17

RESULTAT 19

NÄTVERKANDE, KUNSKAPSINHÄMTNING OCH SAMVERKAN MED FÖRÄLDRAR.............................................. 19

Nätverkande ....................................................................................................................................... 19

Kunskapsinhämtning ........................................................................................................................ 20

Samverkan med föräldrar ................................................................................................................. 21

SKOLANS ANSVAR, METODER OCH ENGAGEMANG........................................................................................ 22

Skolans ansvar ................................................................................................................................... 22

Metoder i skolan ................................................................................................................................. 23

Engagemang ....................................................................................................................................... 26

TYDLIGHET, ANSVAR, BRANDKÅRSUTRYCKNINGAR OCH LOKALFÖRANKRING ............................................... 26

Tydlighet och ansvar .......................................................................................................................... 26

Brandkårsutryckningar .................................................................................................................... 27

Lokalförankring ................................................................................................................................ 28

ANALYS 29

NÄTVERKANDE, KUNSKAPSINHÄMTNING OCH SAMVERKAN MED FÖRÄLDRAR.............................................. 29

Nätverkande och kunskapsinhämtning ........................................................................................... 29

Samverkan med föräldrar ................................................................................................................ 30

SKOLANS ANSVAR, METODER OCH ENGAGEMANG........................................................................................ 32

Skolans ansvar ................................................................................................................................... 32

Metoder i skolan ................................................................................................................................. 32

Engagemang ....................................................................................................................................... 34

TYDLIGHET, ANSVAR, BRANDKÅRSUTRYCKNINGAR OCH LOKALFÖRANKRING ............................................... 35

Tydlighet och ansvar .......................................................................................................................... 35

Brandkårsutryckningar .................................................................................................................... 35

Lokalförankring ................................................................................................................................. 35

AVSLUTANDE DISKUSSION 37

METODDISKUSSION .................................................................................................................................... 37

RESULTATDISKUSSION .............................................................................................................................. 38

Styrkor................................................................................................................................................ 38

Svagheter ............................................................................................................................................ 39

REFERENSER 44

BILAGA 1 47

INFORMATIONSBREV .................................................................................................................................. 47

BILAGA 2 48

INTERVJUGUIDEN ..................................................................................................................................... 48

1

Inledning

På 60-talet försökte svenska staten förebygga drogkonsumtion genom att skrämma

unga människor till att avstå från alkohol, tobak och narkotika. Överdrifter,

snedvridningar och skräckpropaganda präglade ofta den preventiva informationen

som framfördes till ungdomar. Det förebyggande arbetet framfördes mot känslor och

inte mot intellektet. På senare år förändrades metoderna och under 90-talet låg fokus

på att information skulle ge basfakta och påverka elevers attityder mot narkotika.

Eleverna skulle tänka över sitt egna agerande och värderingar.

Runt 1990-talet började många svenska skolor använda metoden VÅGA som är en

svensk omarbetning av den amerikanska metoden ”Drug Abuse Resistance

Education” (D.A.R.E.) Undervisningen gavs till ungdomar i årskurs 7, i 17 veckor av

lärare och poliser. Syftet var att lära eleverna att säga nej till droger genom att öka

deras kunskap samt bli medveten om konsekvenserna, stå emot grupptryck och

mediepåverkan. Undervisningen bestod enligt Goldberg (2010) bland annat av

föreläsningar, rollspel, och diskussioner.

Brottsförebyggande rådet utvärderade 1999 projektet VÅGA och resultatet visade att

det inte fanns några belägg för att elever som deltagit i projektet VÅGA i större

utsträckning än andra elever avstod från att prova narkotika (Brottsförebyggande

rådet, 1999). I USA gjordes en utvärdering av D.A.R.E-metoden av den federala

granskningsenheten, Government Accountability Office (GAO) som oberoende

granskar verksamheter i statsmakten. Enligt GAO (2003) presenterade samma

slutsats och resultat som Brottsförebyggande rådet (1999) att metoden ansågs

verkningslös.

Det finns sedan tidigare och idag en tro om att finna rätt program eller metod i

ANDT-undervisningen, men Gottfredson och Wilsson (2003) samt SBU (2015)

menar att forskning påvisar att många metoder och program inte är effektiva och att

de positiva resultat som uppnås ofta är små eller av övergående art.

Enligt Sivertun och Helldin (2006) köper många skolor ”grisen i säcken” utan att

kräva adekvat information om metodens effektivitet. De menar att grundarna till

drogpreventiva metoder har ett stort ansvar när det gäller att säkerhetsställa

2

gynnsamma preventionseffekter. Skolorna har också ett ansvar att använda sig av och

kräva att arbetsmetoder är noggrant utvärderade och visar goda resultat.

Trots omfattande forskning konstaterar SBU (2015), UNODC (2015) och Andersson

och Anderberg (2013) att det fortfarande saknas kunskap om vilka metoder som

fungerar preventivt och att det idag finns det stora kunskapsluckor och svagheter i

skolans preventionsprogram.

Enligt SBU (2015) finns det ofta försvårande omständigheter, vanligtvis vid

implementering, vilket ställer krav på samordning och kompetens. Interventionerna

är idag ofta komplexa vilket medför att underlaget blir otillräcklig och skapar

svårigheter att avgöra om insatserna är effektiva eller ej. Andersson och Anderberg

(2013) påtalar att resultatet av denna komplexitet och otillräckliga interventioner gör

skolans ANDT-undervisning bristfällig.

Johnson et al. (2017) menar att bristen på framgångsrika metoder utgör anledningen

till att det idag satsas relativt lite på prevention.

Samtidigt menar Goldberg (2010) att tron på att skolan kan informera bort

problematisk konsumtion sitter djupt i Sverige. Att problematisk konsumtion beror

på bristande kunskap om de negativa konsekvenser som bland annat alkohol och

narkotika medför.

Skolans roll beskriv på flera ställen i regeringens skrivelse ”En samlad strategi för

alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020” och på

(Socialdepartementet, 2017. S. 35) finns att läsa.

”Genom både sitt kunskaps- och sitt värdegrundsuppdrag kan skolan bidra till

ett arbete med ANDT-prevention. Skolan spelar en viktig roll genom att

undervisa om riskerna med tobak, alkohol, och andra droger”.

Frågan gällande preventionsundervisning är komplex och berör inte endast skolan.

Mottagaren av undervisningen kan ha personliga problem och behöver då ofta

individuell stöttning och rådgivning enligt Johnsson et al. (2017). Den individuella

problematiken berörs inte i denna studie utan syftet är att identifiera skolans styrkor

och svagheter i ANDT-undervisningen. Det finns tydliga bevis på att narkotikan ökar

i Sverige. Tullens beslag ökar kraftigt enligt Tullverket (2017). Samtidigt minskar

ungdomars alkoholkonsumtion enligt CAN (2018). ANDT-frågor är alltid aktuella för

att förhindra framtida missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak.

3

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att bidra med kunskap om styrkor och svagheter i grundskolans

ANDT-undervisning.

Frågeställningar

1. Hur sker ANDT-arbetet i skolan vad beträffar ansvarsfördelning, engagemang och metoder som används?

2. Finns det framgångsfaktorer för en effektiv ANDT-undervisning och vilka är dessa i så fall?

3. Finns det eventuella brister inom ANDT-undervisningen och vilka är dessa i så fall?

Bakgrund

Nationell strategi

Den nationella folkhälsopolitiken bygger på att minska tobaksbruket, begränsa

alkoholskador samt arbeta för ett narkotika och dopningsfritt Sverige.

I regeringens skrivelse ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

tobakspolitiken 2016 – 2020”, presenterar regeringen en samlad strategi för alkohol-

, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik. Den så kallade ANDT-strategin.

(Socialdepartementet, 2017).

Regeringen har utsett Folkhälsomyndigheten till huvudaktör för att nationellt

samordna, tydliggöra och stödja genomförandet av ANDT-strategin

Folkhälsomyndighetens roll

Folkhälsohälsomyndigheten har i uppdrag att stödja genomförandet av ”En samlad

strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020”

(Socialdepartementet, 2017). I uppdraget ingår även att ansvara för en samlad

4

verksamhetsrapportering, förvalta och vidareutveckla uppföljningssystem samt verka

för nationell samordning och ett effektivt kunskapsbaserat arbete. De ansvarar även

för kunskapsuppbyggnad och förmedling av kunskapen till regeringen, statliga

myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer som är aktiva i ANDT-

prevention. Verksamheten ska utgöra ett stöd till strategisk planering och ANDT-

förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå. Folkhälsomyndigheten har

även ansvar för att samordna uppföljningen av den givna kunskapen enligt

Socialdepartementet (2017).

Länsstyrelsen roll

Länsstyrelsen har det regionala ansvaret och utgår från regeringens ANDT-strategi.

De har även ett särskilt ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande

arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i regionen enligt

Länsstyrelsen (u.å). Detta görs främst genom att utveckla ett universellt,

kunskapsbaserat och långsiktigt stöd samt genom att samordna insatser på regional

nivå och arbeta med utbildning och stöd till kommuner. Samtliga Länsstyrelser

anordnar regelbundna nätverksträffar för de kommunala ANDT-samordnarna och

stödjer kommunerna i genomförandet och implementering av ANDT-strategin

genom att medverka i framtagandet av regionala strategier enligt

Folkhälsomyndigheten (2017).

Kommunen

Kommunen är en viktig lokal aktör i arbetet med införandet av ANDT-strategin. I

praktiken utförs ANDT-arbetet ofta av en kommunal ANDT-samordnare vars uppgift

är att påverka bland annat kommunens skolor att arbeta framgångsrikt med ANDT-

frågor. Det finns idag ingen gemensam struktur om hur kommunerna ska arbeta med

ANDT-frågor. Av Sveriges 290 kommuner uppger enligt Folkhälsomyndigheten

(2017) att ca 80 procent av Sveriges kommuner år 2016 hade en samordnare för en

övergripande samordning och planering av ANDT-arbetet.

Ett positivt exempel på hur det kan se ut i en kommun, är Göteborgsstad. De har i sin

organisation för social utveckling bildat enheten Kunskapskällan. Vars uppdrag är att

ta fram, värdera, synliggöra, producera, förmedla aktuell kunskap och kompetens

5

samt metodutveckla ANDT-arbetet. Kunskapskällan erbjuder konsultation och

utbildningar i form av föreläsningar, konferenser, nätverksträffar och workshops

(Kunskapskällan, 2018).

Enligt utvecklingsledaren (personlig kommunikation, 10 april 2018) för

Kunskapskällans ANDT-förebyggande så är Kunskapskällan en stödjande

verksamhet som riktar sig till all personal i Göteborg som möter ungdomar. Stödet

finns tillgängligt för kommunala skolor, friskolor, föreningsliv och socialtjänst.

Kunskapskällan gör var tredje år en drogvaneundersökning tillsammans med

centralupplysningen för alkohol och narkotika (CAN). I samband med detta delger

Kunskapskällan varje skola i Göteborgsområdet resultatet från undersökningen och

erbjuder samtidigt skolorna ett kostnadsfritt konsultativt stöd. Stödet som erbjuds

bygger på de senaste vetenskapliga rönen inom området. De uppger dock att det är

upp till varje enskild skola att själva avgöra vilken metod de önskar för sin ANDT-

undervisning. Om Kunskapskällan får kännedom om att en skola använder en

arbetsmetod som inte är evidensbaserad söker de upp skolan och har en dialog med

dem. Detta för att påverka skolan att ta del av och använda Kunskapskällan

presenterade metod. Kunskapskällan upplever att de skolor som de söker upp och har

en dialog med är lyhörda och anlitar deras stöd enligt utvecklingsledaren på

Kunskapskällan (personlig kommunikation, 10 april 2018).

Skolans roll enligt den nationella strategin

Skolans roll beskriv på flera ställen i regeringens skrivelse ”En samlad strategi för

alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020”. Bland annat

framläggs att:

Skolan och rektorn har vidare ett särskilt ansvar för att undervisningen i

olika ämnen integrerar riskerna med tobak, alkohol och andra droger.

Många skolor samarbetar med hemmet i sitt ANDT-arbete då föräldrar

genom sin roll som gränssättare och vuxna förebilder har stora möjligheter

att påverka sina barns alkoholdebut och framtida konsumtionsmönster.

Många föräldrar efterfrågar mer stöd i den situationen. Ett ökat

deltagande av föräldrar i det förebyggande arbetet är därför viktigt.

(Socialdepartementet, 2017, s. 35.)

6

Genom både sitt kunskaps- och värdegrundsuppdrag kan skolan bidra till ett arbete

med ANDT-prevention. Skolan spelar en viktig roll genom att undervisa om riskerna

med tobak, alkohol, och andra droger.

Skolverkets roll

Skolverkets roll, är att styra, stödja, följa upp och utvärdera kommuners och skolors

arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. De ska

även främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och att

verksamheten är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Gällande ANDT-

undervisningen så har Skolverket i uppdrag att genomföra olika utbildningsinsatser

till skolpersonal med syfte att stödja skolans undervisning i ANDT-frågor

(Skolverket, 2018).

Skolverket har styrdokument och stödjande information i form av bland annat korta

informationsfilmer på sin hemsida som skolpersonal kan ta del av. I Skolverkets

vägledning för elevhälsan finns övergripande riktlinjer där Skolverket, (2018) skriver

att skolorna bör medvetet arbeta utifrån risk- och skyddsfaktorer för att nå framgång,

öka skoltrivsel och därmed minska riskerna för att eleverna hamnar i ett eventuellt

framtida missbruk.

Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras flera vetenskapliga rapporter som berör ANDT-

undervisningens styrkor och svagheter. Underlaget som presenteras bedöms vara

relevant för studien och kommer senare att användas i analysen av studiens resultat.

Styrkor och framgångsfaktorer enligt forskning

Enligt Andersson och Anderberg (2013) litteraturgenomgång framkommer att

ANDT-undervisning bör knytas till ett teoretiskt ramverk kring risk- och

skyddsfaktorer, samt innehålla social färdighetsträning, beteendeträning,

undervisning om samhällsnormer, delaktighet, engagemang, och vara anpassad till

målgruppens ålder. Samt att den viktigaste förebyggande faktorn är att skapa en god

7

skolmiljö, goda relationer mellan lärare och elever och att möjliggöra att samtliga

elever går ut grundskolan med godkända betyg.

Goldberg (2010) skriver i sin bok. ”Hur blir man narkoman och hur förhindrar vi

det” att den kanske mest effektiva åtgärd som kan vidtas för att förhindra missbruk är

att stödja ungdomar i lägre tonåren som är störande i skolan, skolkar, snattar och har

allmänt svårt att anpassa sig. Positiv självbild, trygghet, mening i livet, långsiktiga

mål, kompetens och nära relationer är skyddsfaktorer som skall stärkas.

Kortvariga insatser kan minska alkoholkonsumtion hos unga enligt SBU (2015) om

de är utformade enligt efter så kallade motiverande samtal och personanpassad

normativ återkoppling.

En amerikansk forskningsrapport gjord av Botvin och Griffin (2007) menar att de

mest effektiva program och metoder levereras interaktivt och bygger på att förbättra

socialfärdigheter och utveckla kognitiva strategier. Preventionsprogrammen och

metoderna i skolan bör fokusera på att lära eleverna hur de identifierar sociala

situationer där de sannolikt kommer att uppleva grupptryck för att röka, dricka eller

testa narkotika. Forskningsrapporten förespråkar ingen specifik metod utan listar ett

framgångsrikt innehåll.

- ANDT-undervisning bör styras av en omfattande teoretisk ram som behandlar flera risk- och skyddsfaktorer.

- Utbildningen bör bygga på relevant information som är betydelsefull för åldersgruppen och de viktiga utvecklingsfaser de möter.

- Utbildningen bör innehålla social träning för att hjälpa ungdomar att känna igen och motstå grupptryck samt att bygga motståndskraft och hjälpa deltagarna att navigera i utvecklingsuppgifter.

- Utbildningen bör ge noggrann information om narkotikabruk. Detta för att

minska uppfattningen att den är vanlig och normativ.

- Utbildningen skall levereras med interaktiva metoder som diskussioner, rollspel och gruppaktiviteter.

Ytterligare en forskningsrapport som bygger på att stärka skyddsfaktorerna och

minimera riskfaktorerna är gjord av Brown et al. (2005) som har utvärderat

8

programmet ”Raising healthy children” som är ett preventionsprogram utvecklat av

Universitetet i Washington. (University of Washington, 2018)

”Raising healthy children” bygger på att involvera lärare, föräldrar och elever för att

främja en positiv skolgång. Lärarna går en grundutbildning i programmet och har

kontinuerlig uppföljning och vidareutveckling i programmet. Föräldrarna får egen

utbildning av speciellt utbildad personal som finns tillgängliga för att ge stöd och vara

behjälpliga vid problem i familjen. Föräldrarna träffas kontinuerligt på ”workshops”

med en ledare och andra föräldrar där ämnen som ”hur hjälper du ditt barn att lyckas

i skolan” diskuteras.

Riskfaktorer som ska minimeras är bland annat

- Tidigt antisocialt beteende, individuellt eller i grupp. - Familjekonflikter, våld och dåliga förebilder. - Dåliga skolresultat och brottslighet.

Skyddsfaktorer

- Social kompetens, problemlösningsförmåga och samverkan. - Engagerade och stödjande föräldrar. - Engagemang i skola, trivsel och en lyckad skolgång.

Även en holländsk studie, Koning et al. (2011) presenterar resultat att

föräldrasamverkan är positivt och att föräldrar ska involveras i preventionsarbetet.

Studien gjordes på 2937 studenter i högstadiet och bygger på att utbilda föräldrar att

påverka sina barn till en restriktiv alkoholkonsumtion. Skolan arbetar samtidigt med

att förbättra ungdomarnas självkontroll och attityder gentemot alkohol. Resultatet

visar signifikanta effekter på att minska och skjuta fram debuten av ungdomars

alkoholkonsumtion. Föräldrasamverkan är av stor vikt och även Goldberg (2010)

menar att föräldrar som tar sitt föräldraansvar är den viktigaste faktorn för att

skydda ett barn mot problematisk konsumtion.

FN-organet UNODC tog 2015 fram rapporten, ”International standard on drug use

prevention” (UNODC, 2015). Författarna har sammanställt forskning om vad som

kännetecknar framgångsrik prevention. Forskarna avstår från att ange en specifik

metod utan menar att arbetet med prevention skall utgå från skydds- och

riskfaktorer. Metoden är viktig men lika viktig är personen som genomför metoden.

Enskilda eldsjälar kan förbättra resultaten oavsett vilken metod som används.

9

Problemet blir då att reproducera en metod som i hög grad bygger på insatser från en

karismatisk grundare.

Det som ökar risken för ungdomar att börjar med alkohol eller narkotika är

riskfaktorer som:

- Biologiska processer, personlighetsegenskaper, psykiska problem, brister i föräldrastödet i form av vanvård eller misshandel, dålig anpassning i skolan eller lokalsamhället, asocialnormer i kamratgruppen samt en uppväxt i fattiga eller marginaliserade stadsdelar.

Gemensamt för riskfaktorer är att de ligger utanför vad ungdomen själv kan

kontrollera. Det är ingen som väljer att bli misshandlad eller att växa upp i fattiga

stadsdelar.

Skyddsfaktorerna är motsatsen till riskfaktorer.

- Psykologiskt och emotionellt välbefinnande, personlig och socialkompentens, stark anknytning till engagerade föräldrar, en tillhörighet till skolor och stadsdelar som är resursstarka och välfungerande, (UNODC 2015).

Furr-Holden et al. (2004) har i sin forskningsstudie prövat två olika metoder för att

nå framgång i ANDT-problematiken. I sin studie använder hon två olika metoder där

en baseras på:

1. Baseras på klassrumsförbättringar och består av tre olika delar:

- Läroplansförbättring. - Förbättra beteendet i klassrummet. - Strategier för elever som inte lyckas i skolan.

2. Baseras på att stärka samverkan mellan skola och familj och ge de båda rätt verktyg för att stödja ungdomarna. Samverkan består av tre olika delar:

- Utbilda lärare i att samverka med föräldrar för att skapa en god relation. - Övningar varje vecka i hemmet för att förbättra kommunikation och lärande. - Nio stycken ”workshops” för föräldrar ledda av lärare, skolpsykolog och

socialarbetare.

Resultaten från studien av Furr-Holden et al. (2004) visar att metod 1,

klassrumsförbättringar, kan ge en preventiv effekt på tidig användning av narkotika.

Samtidigt beskriver de i studien att det kan finnas viss felmarginal då många

föräldrar som ingick i metod 2, som bygger på samverkan inte slutförde sin

10

föräldrautbildning. Furr-Holden et al. (2004) nämner inget om att arbeta utifrån att

minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer vilket är anmärkningsvärt då SBU

(2015), UNODC (2015), Brown et al. (2005) samt Andersson och Anderberg (2013)

påtalar vikten av att preventionsarbetet utgår från att minimera riskfaktorer och

stärka skyddsfaktorer.

McBride (2003) har i sin systematiska litteraturstudie listat fyra områden som

preventionsundervisning ska innehålla för att nå goda resultat.

Anpassning till utvecklingsfas.

Det är av stor vikt att lägga in preventionsundervisning i rätt fas av elevernas

utveckling. Den fasen är individuell och skall baseras på elevernas behov. Utbildningen

måste vara relevant och träffande annars kommer eleverna inte ta till sig

undervisningen. Fokus bör vara på att engagera och involvera eleverna i utbildningen.

Meningsfull, träffsäker och relevant undervisning är att föredra.

Innehåll och leverans.

Normativ utbildning är viktig då det vanligtvis finns en överskattad tro bland

ungdomar att ”alla andra” dricker alkohol och nyttjar narkotika. Detta visar sig inte

stämma när frågan lyfts i klassen.

Aktivitets orienterad och interaktiv utbildning.

Det finns flera fördelar med att använda aktivitetsorienterade och interaktiva

utbildningar. Erfarenheter och utbyte av färdigheter kan fungera som främjare för

förändring snarare än något som kritiskt granskar och ifrågasätter innehållet i ett

färdigt program. Fokus i aktivitetsorienterad och interaktiv utbildning bör var på

beteendeförändringar.

Utbildning av lärare

Den bästa preventionsundervisningen bedrivs av klassföreståndaren då denne besitter

kunskapen om varje elevs specifika behov och utvecklingsnivå. Läraren behöver ha

färdigheter och kunskap för att framgångsrikt kunna arbeta med preventions-

undervisningen.

11

”Aussie Optimism” är ett hälsofrämjande program från Australien som består av ett

program som utförs i skolan och av föräldrar i hemmet. Programmet bygger på att

minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorerna i samband med psykisk ohälsa.

Stort fokus är att lära ungdomar praktiska färdigheter som rör socialt och emotionellt

välbefinnande. Programmet innehåller aktiviteter som fokuserar på träning av sociala

färdigheter samt social problemlösningsförmåga och strategier vid problem som

upplevs som omöjliga. Målet är att lära ut färdigheter och en förmåga att lösa akuta

problem och därmed minska psykiska problem, depression och självmordstankar.

Detta görs genom att utbilda lärare i ”Aussie optimism” samt separata utbildningar

och workshops för föräldrar. Syftet är bland annat, att ge föräldrar färdigheter för att

kunna stödja sina barn genom tonåren enligt Aussie optimism, (2018) och Curtin

University, (2017).

”Aussie optimism” utvärderade av Roberts et al. (2011) för att se om de gav någon

preventiv effekt på ungdomars bruk alkohol och tobak. Resultatet av studien visar att

”Aussie optimism” som är tänkt att motverka psykisk ohälsa även har en preventiv

effekt på ungdomars bruk av alkohol och tobak. En viktig upptäckt i studien

uppmärksammar att den preventiva effekten blir betydligt bättre om lärarna som

arbetar med programmet har genomgått utbildningen i att arbete med ”Aussie

optimism”.

”Trestadsprojektet” i Sverige som genomfördes mellan 2003–2005 i städerna

Stockholm, Göteborg och Malmö där syftet var att genom förebyggande insatser

minska bruket av alkohol och narkotika bland ungdomar. Projektet har utvärderats

av Sivertun och Heldin (2006) som i sin studie presenterar framgångsfaktorer för en

lyckad ANDT-undervisning.

1. Undervisningen ska var samtalsbaserad där elever berättar om hur de upplever gruppdynamiska effekter i samband med attityder till alkohol, narkotika, doping och tobak.

2. Skolan måste kartlägga de lokala behoven och analysera de kulturella skillnaderna och därefter anpassa ANDT-undervisningen efter sociala grupper och kön. Den lokala situationen bör ligga till grund för hur skolan skall anpassa sin ANDT-undervisning.

3. En god samverkan och kommunikation mellan skola, elev och förälder är av stor vikt. Hänsyn för de olika föräldragruppernas förutsättningar att medverka

12

i skolan ska beaktas. I vissa stadsdelar kan exempelvis språkproblem vara en bidragande orsak till varför kommunikationen inte fungerar tillfredsställande.

4. Läraren eller den ansvarige för ANDT-undervisningen måste vara engagerad i arbetet och ses som en motor. Utan engagemang faller ofta trovärdigheten och resultaten uteblir.

Svagheter i skolans ANDT-undervisning enligt tidigare forskning

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2015) har i sin rapport.

”Att förebygga missbruk av alkohol, droger, och spel hos barn och unga”, undersökt

vilka preventiva metoder och program i svensk skola som ger resultat och påvisar att

inget av de manualbaserade programmen för skolan fungerar förebyggande. De flesta

metoder har små eller inga effekter på ungdomars användning av alkohol och

narkotika men de belyser även att flera metoder inte är tillräckligt utforskade.

Skolverket gav Linnéuniversitetet i Växjö uppdrag att göra en litteraturgenomgång

för att få en forskningsbaserad kunskap om ANDT-undervisningen. I

litteraturgenomgången – ”Undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak

(ANDT)”, som är gjord av Andersson och Anderberg (2013). Presenteras samma

resultat, det finns inga metoder som ger resultat.

I Sverige var tills för några år sedan metoden ”Örebro prevention program” populär.

Koutakis el al. (2008) hävdar att ”Örebro prevention program” är effektiv för att

minska ungdomars alkoholkonsumtion samt att förskjuta alkoholdebuten.

En senare utvärdering av ”Örebro prevention program” gjordes av Bodin och

Strandberg (2011) där resultatet visar att det finns inga bevis på att ”Örebro

prevention program” minskar ungdomars drickande eller förskjuter fram

alkoholdebuten. I studien är 40 svenska skolor från 13 olika län representerade och

sammanlagt bygger studien på 1752 elever som genomgått ”Örebro prevention

program”.

Idag är ”Örebro prevention program” omarbetat och kallas ”EFFEKT” och används

på flera skolor i Sverige. Metoden är i dagsläget inte utvärderad vetenskapligt.

Gottfredson och Wilsson (2003) samt SBU (2015) menar att forskning påvisar

problemet att många metoder och program inte är effektiva och att de positiva

resultat som uppnås ofta är små eller av övergående art.

13

Dålig implementering av arbetsmetod samt resursbrist i form av tidsbrist och

förståelse från skolledningen är faktorer som kommer påverka ANDT-

undervisningen negativt enligt Dusenbury et al. (2003). Det krävs utbildning och

fortbildning av berörda parter samt bra läraregenskaper som engagemang, struktur,

tydlighet och en trovärdighet för att lyckas med ANDT-undervisning. Det finns även

fördelar med att låta pedagoger kontinuerligt samarbeta med forskare för att utveckla

metoden och genomförandet i ANDT-arbetet.

Metod

I metodkapitlet redovisas studiens metodval, förförståelse, etiska frågor, urval,

databearbetning, analys samt studiens tillförlitlighet.

Före insamlandet av data fanns en tanke om studiens innehåll och utformning.

Grunden kommer från ett eget intresse i frågor som gäller preventiv undervisning.

Författarens förförståelse och antagande är att mycket av skolans preventiva

undervisningsmetoder inte har stöd i forskning och att ANDT-undervisningen utförs

utan vetenskapligt stöd. En förutsättning för att kunna förbättra ANDT-

undervisningen är att knyta undervisningen mot aktuell forskning för att nå bättre

resultat. Teoriproduktion i denna studie har varit att dra slutsatser från tidigare

forskningsresultat genom att samla information för analys och jämförande mot eget

resultat. Studien utgår från en induktiv teoriproduktions där rollen i att relatera teori

mot verkligheten följer enligt Patel och Davidsson (2011) upptäckandets väg och

studera forskningsobjektet utan att först förankra studien i en vedertagen teori och

utifrån insamlade data formulera en teori.

Kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk tolkning

En förutsättning för kunskapsproduktion enligt Thomassen (2007) är historisk och

socialt betingad förförståelse som genererar erfarenhet. Detta är ett villkor för att vi

överhuvudtaget skall kunna förklara och förstår samt ge den nya okända kunskapen

14

en mening. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har strävan och ifrågasättande

av den egna förförståelsen beaktats i relation till om studien kan ge svar på syftet.

Studiens vetenskapliga metod utgår från en hermeneutik som enligt Bryman (2012)

utformades för tolkning och förståelse av texter. Forskaren söker i sin analys efter

textens mening utifrån det perspektiv skaparen haft. Att utgå från hermeneutik i

tolkning av datamaterialet skapar en vidare kunskap från egen förförståelse och ett

samspel mellan förståelse och förklaring enligt Thomassen (2007) som även

beskriver begreppet ”hermeneutisk cirkel” där förståelsen utvecklas genom att ta del

av delarna förstår vi och utvecklar helheten. Ny förståelse kommer från delar och

pågår genom en ständig rörelse från del till helhet. Kunskapen i denna studie bygger

på begreppet ”hermeneutisk cirkel” där för författaren har utvecklat sin kunskap

genom att söka ny kunskap i litteratur och tidigare forskning för att utveckla

helhelheten.

Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie som enligt Bryman (2012) lämpar sig

väl när syftet är att undersöka händelser, handlingar, normer och värden utifrån den

studerades personernas eget perspektiv. Vidare menar Bryman (2012) att med en

kvalitativ studie eftersträvas att se saker och ting genom aktörens ögon. I studien

eftersöks informantens bild av verkligheten, dennes erfarenheter och värderingar

angående styrkor och svagheter i ANDT-undervisningen. Därav utgår studien från

kunskapssynen hermeneutik som enligt Thurén (2007) kan användas för att förstå

informanters tankar på en djupare nivå.

Litteratursökning

I denna studie söktes efter tidigare forskning genom att eftersöka avhandlingar,

artiklar, böcker och examensarbeten i databaser. Sökorden som användes i databaser

var både på engelska och svenska. Sökorden var: drug use prevention, prevent

alcohol and drug use, prevention + school, ANDT + undervisning och förebygga

alkohol och narkotika. I större vetenskapliga rapporter fann jag intressanta

referenser som innehöll samma område som studien.

15

Etiska frågor

Etiska frågor har i arbetet med denna studie beaktas redan från planeringsstadiet av

forskningsprocessen och därefter genomsyrat hela arbetet. Denna studie utgått från

Vetenskapsrådet (2002) Vetenskapsrådet (2017) samt Kvale och Brinkmann (2009)

etiska förhållningsätt.

Informationskravet

Medverkan i denna studie bygger på frivillighet och möjligheten att lämna studien

fanns för informanterna. Information gällande frivillighet lämnades innan

intervjuförfarandet och informanterna informerades om studiens syfte samt vilka

risker och fördelar som föreligger vid en medverkan.

Samtyckeskravet

Frågan om vem som skall ge samtycke lyftes med informanterna och det förelåg inga

hinder för att överordnad skulle ge sitt samtycke.

Konfidentialitetskravet

Datan som används i studien har behandlats konfidentiellt och data som kan

identifiera informanterna kommer inte redovisas offentligt.

Nyttjandekravet

Uppgifterna som är används i denna studie kommer inte utlånas för kommersiellt bruk

eller användas i andra icke-vetenskapliga syften.

Urval av deltagare

Genom att kontakta Folkhälsomyndigheten och efterfråga nyckelpersoner som

påverkar skolans ANDT-undervisningen togs av Folkhälsomyndigheten föreslagna

nyckelpersoner i Västra Götaland med i studien. De två kommunala grundskolor

som finns med i studien valdes ut genom att en är placerad i närområdet och den

andra skolan är belägen i närliggande kommun. Ansvarig för skolornas ANDT-

undervisning är rektorn, därav valdes rektorerna med i studien. Socialpedagogen

valdes ut då denne hade ett tätt samarbete med rektorn gällande ANDT-frågorna på

en av de utvalda skolorna. Samtliga deltagare kontaktades via telefon eller mail där

studiens syfte förklarades och att medverkan självklart var frivillig samt att de hade

möjlighet att lämna studien när det ville. Efter kontakt bokades tid för en intervju där

16

ANDT-frågan diskuterades. Slutligen sammanställdes intervjuerna och flertalet

teman fanns att arbeta vidare med. Detta arbete beskrivs mer utförligt nedan under

databearbetning och analys.

Tabell 1. Studiens informanter.

Informant Antal

Länsstyrelsen ANDT-samordnare 1

Kommunal ANDT-samordnare 2

Rektorer 2

Socialpedagog 1

Totalt 6

Kort information om informanterna

Länsstyrelsen ANDT-samordnare benämns som informant (A) fortsättningsvis och

har ansvar för den regionala ANDT-samordningen. Vidare så har denne person det

regionala ansvaret föra att sprida kunskap gällande metoder och material, samordna,

stödja lokala och regionala aktörer i frågor som rör ANDT-frågor.

De två kommunala ANDT-samordnarna arbetar i mellanstora kommuner i Västra

Götaland och ansvarar för den kommunala ANDT-strategin. De har i dessa

kommuner stor påverkan på hur skolan arbetar med ANDT-frågor och har ett tätt

samarbete med skolorna i kommunen.

Kommunala ANDT-samordnare från kommun med ca 26000 invånare benämns som

informant (B) fortsättningsvis.

Kommunal ANDT-samordnare från kommun med ca 31000 invånare benämns som

informant (C) fortsättningsvis.

Två rektorer intervjuades i denna studie. Rektorn har det slutliga ansvaret för hur

deras skola skall arbeta med ANDT-frågor.

Rektor 1. Ansvarar för en skola med verksamhet från förskola till årskurs 9. Rektorn

benämns som informant (D) fortsättningsvis.

17

Rektor 2. Ansvarar för en skola med verksamhet från årskurs 6 – 9 och skolan har 65

% elever med annat modersmål än svenska. Rektorn benämns som informant (E)

fortsättningsvis.

Socialpedagogen är verksam på en skola med verksamhet från förskola till årskurs 9

och är ansvarig för ANDT-frågorna på skolan. Socialpedagogen benämns som

informant (F) fortsättningsvis.

Genomförande

Målet för studien var att undersöka informanternas syn på vad som är styrkor och

svagheter i ANDT-undervisningen. Därav användes semistrukturerade intervjuer och

utifrån Bryman (2012) intervjuguide som beskriver att frågorna är mer allmänt

formulerade än i en strukturerar intervju. Informanten tilläts i denna studie att öppet

och flexibelt prata och utveckla hur de upplever sin värld.

Utifrån studiens syfte och tidigare forskning planerades en intervjuguide (se bilaga 2)

som informanten fick möjlighet att berätta fritt om. Formuleringarna i de inledande

frågorna var av öppen karaktär för att möjliggöra att informanten utifrån sin

erfarenhet och sina värderingar kunde berätta fritt utifrån sitt synsätt. Innan

intervjutillfälle utgick jag från Bryman (2018) guide för utformning av en

intervjuguide. Samt Kvale och Brinkmann (2009) tips och färdigheter för en

framgångsrik intervjuare.

Databearbetning och analys

Data från intervjuerna sammanställdes efter angreppssättet ”tematisk analys” som

enligt Bryman (2018) är ett sätt att söka efter tema eller kod. Teman identifierades

utifrån intervjuutskrifterna av de 6 informanterna. Data analyserades utifrån

studiens syfte och frågeställningar. Denna process genererade teman som utgör

studiens resultat.

Utifrån Hjerm et al. (2014) vetenskapliga tillvägagångssätt systematiserade och

strukturerades samtlig insamlade data. Med data avses insamlad information om

omvärlden.

18

Det finns enligt Bryman (2018) samt Kvale och Brinkmann (2009) en diskussion hur

relevanta begreppen validitet och reliabilitet är i kvalitativa studier, då validitet ofta

rör frågor gällande mätning och reliabilitet vanligtvis gäller att utföra studien på ett

tillförlitligt sätt. I kvalitativa studier är mätning inte det främsta intresset för studiens

resultat och det finns därmed svårigheter att använda begreppet reliabilitet i

intervjuer och observationer enligt Patel och Davidsson (2011). Reliabilitet som

fortsättningsvis benämns enligt Bryman (2018), Kvale och Brinkmann (2009) samt

Patel & Davidsson (2011) som tillförlitligheten i kvalitativa studier. För att nå en god

tillförlitlighet i kvalitativa studier delas enligt Bryman (2018) upp tillförlitlighet i fyra

delkriterier som genomsyrar studien datainsamling.

1. Trovärdighet

Denna studie utgick från respondentvalidering där informanten delgavs muntligen

resultatet av den sammanställda intervjun. Informanten fick under delgivningen

möjligheten att yttra sig för att bekräfta, revidera eller lägga till mer information i

sammanställningen. Respondentvalidering säkerhetsställer att intervjuaren har

uppfattat informanten rätt för att öka tillförlitligheten i studiens resultat.

2. Överförbarhet

Vanligtvis innefattar kvalitativa studier en liten grupp individer med förhållandevis

gemensamma egenskaper. I denna studie är individerna samtliga personer som

arbetar med ANDT-frågor på olika nivåer. Gemensamt för individerna är att de

ansvarar och arbetar med val av ANDT-metod samt förespråkar en så pass bra

ANDT-undervisning som möjligt. I studien finns en medvetenhet om att resultatet i

denna studie inte är reproducerbart och kan överföras och generaliseras till andra

skolors situationer. Möjligheten finns att andra informanter skulle kunna ge en

annorlunda bild av verkligheten. Den bilden skulle i så fall belysa deras verklighet

och inte vara applicerbar i denna studie. Däremot finns möjligheten för andra aktörer

att jämföra och identifiera sin verksamhet mot denna studie för att finna styrkor och

svagheter i sin verksamhet.

3. Pålitlighet

Pålitlighet kan enligt Bryman (2018) jämföras med reliabilitet inom kvantitativ

forskning. Utifrån Bryman (2018) bygger denna studie på att den genomsyrats av ett

granskande synsätt av bland annat handledaren och en student. Studien bygger på

19

transparens för en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla processer och

problemformulering, val av informanter, intervjumallar och beslut rörande analys

presenteras öppet och i studien.

4. Möjligheten att styrka och konfirmera.

I en kvalitativ studie finns det enligt Bryman (2018) en svårighet med att nå en

fullständig objektivitet. Författaren påverkas bland annat av tidigare erfarenheter

och värderingar. Utifrån en medvetenhet och insikt har personliga värderingar och

teoretiska inriktar inte medvetet påverkat utförandet denna studie.

Resultat

Studien viktigaste resultat sammanfattas i följande teman:

• Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar

• Skolans ansvar, metoder och engagemang

• Tydlighet, ansvar, brandkårsutryckningar och lokalförankring

Härnäst presenteras dessa teman mer i detalj och i nästa kapitel kommer dessa

resultat att analyseras.

Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar

Resultaten av intervjuanalysen visar att nätverkande, kunskapsinhämtning och

samarbete är av stor betydelse för att nå framgång i ANDT-undervisning.

Nätverkande

Flera informanter underströk att Länsstyrelsen är en viktig drivande regional

kunskapsaktör inom området. Informanterna lyfte också fram och betonade att

Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att samordna, utveckla, samla in och sprida

kunskap i det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i

länet. I detta sammanhang uttryckte informanterna (B & C) från den kommunal

ANDT- samordningen oberoende av varandra “att Länsstyrelsen är en viktig

20

samarbetspartner” för att delge och samordna kunskap. Den kommunal ANDT-

samordnare, informant (B) uppger att de har en betydelsefull roll för den kommunala

skolans ANDT-undervisning och att de inhämtar mycket av sin kunskap och aktuell

information av Länsstyrelsen men även från andra nationella aktörer som CAN

(central upplysningen för alkohol och narkotikafrågor), Folkhälsomyndigheten, Polis,

sjukvård, socialtjänst samt och olika nätverk som är tätt knutna till forskning. Den

andra av kommunens ANDT-samordnare, informant (D) uppger att de är

representerade i nationella nätverk som PRODIS (Prevention av dopning i Sverige),

Länsstyrelsens drogförebyggande arbete, HAP (haschavvändningsprogram) samt

olika missbruksnätverk. Det finns även en tät kontakt med lokala aktörer som polis,

socialtjänst, missbruksvård och andra kommunala ANDT-samordnare.

Informationsutbytet sker vanligtvis genom nätverkande, möten, seminarium och

föreläsningar. Fokus ligger oftast på förbättringsarbetet, uppdateringar, erfaren-

hetsutbyte och samverkan för att lyfta problem som rör ANDT-frågor. Vidare säger

en av kommunens ANDT-samordnare, informant (C) att just kontakten och

samarbetet med andra kommuners ANDT-samordnare är ”väldigt viktig, det är i

dessa forum vi byter tankar och idéer om vad som fungerar och vad som inte

fungerar”.

Kunskapsinhämtning

Informant (A) från Länsstyrelsen uppger att Länsstyrelsen har en tät kontakt med

forskare för att kunna ta del av den senaste forskningen inom ANDT-området detta

för att kunna uppdatera och delge aktörerna som är knutna till Länsstyrelsens

nätverk.

Vidare uppger informant (A) från Länsstyrelsen att de inte ser det som sin uppgift att

påverka skolan utan vänder sig till kommunerna i regionen för att förmedla sin

kunskap. Informanten menar att Länsstyrelsen är en lokal samordnare av ANDT-

frågor men det är kommunen som i skall påverka skolorna hur de bör arbeta med

ANDT-prevention.

Resultat av intervjuanalysen av skolans informanter (D, E & F) visar att skolorna i

denna studie förlitar sig mycket på den kommunala ANDT-samordnaren.

Informanterna uppger att den kommunala ANDT-samordnaren är en nyckelperson i

skolans val av metod/ arbetssätt och kunskapsspridning. Informanterna uppger att

21

skolorna själva bjuder in den kommunala ANDT-samordnaren för att få aktuell

lägesbild av ANDT-situationen i kommunen och för att uppdaterar lärarna om

senaste vetenskapliga rönen gällande ANDT-undervisning och uppgav att samarbetet

var bra och tillräckligt.

De två kommunal ANDT-samordnare, informant (B & C) uppgav att samarbetet med

skolorna kunde vara bättre men var skiftande beroende på olika skolor. Informant

(B) uppgav att ”vi blir vanligtvis inbjudna vid terminsstart eller om det krävs en akut

åtgärd, en brandkårsutryckning”.

Samverkan med föräldrar

En av de två kommunala ANDT-samordnarna (informant (B) uttryckte sig i intervjun

”det viktigaste i ANDT-frågor är mötet med människor och hållbara, bärande

relationer med ungdomar och deras föräldrar”. Samtliga informanter berör vikten av

en väl fungerande samverkan med föräldrar. Informant (F) socialpedagogen uppger

att denne har ett väl fungerade samarbete med föräldrar. Vanligtvis så bjuds föräldrar

in till föräldramöte vid terminens start eller vid extra ordinära händelser. Där ligger

stort fokus på vikten av god föräldrasamverkan och samverkan med externa aktörer

som socialtjänstens fältenhet och polis. Informant (F) delger även föräldrarna en

lägesbild om vilka ”problem” som finns i lokalsamhället och skolan.

22

Skolans ansvar, metoder och engagemang

Skolans ansvar

Båda rektorerna, informant (D & E) uppger att de är medvetna om att de bär ansvaret

för ANDT-undervisning på skolan. I praktiken har de båda rektorerna delegerat

ansvaret till någon annan i organisationen. De båda uppgav att ANDT-undervisning

är ett viktigt område men att de samtidigt inte påverkar pedagogerna i deras

arbetssätt. De undviker att detaljstyra pedagogerna utan ser sitt ansvar som

övergripande. Det finns inte möjlighet att sätta sig in vald undervisningsmetod utan

delegerar ansvaret till någon som är bättra lämpad och har mer kompetens för

uppdraget.

ANDT-samordnarna på kommunen, informant (B & C) uppger att de upplever att det

görs för lite i det förebyggande arbetet på skolan. Det finns en osäkerhet om hur

skolan skall arbeta med frågan.

Informant (D, E & F) från skolan upplever att de är duktiga på att fånga upp elever

som påbörjat ett missbruk eller har andra problem och det finns färdiga

handlingsplaner och strategier för att hjälpa den enskilde. Men upplever att de är

sämre på det förebyggande arbetet och medger att de oftast blir så kallas

”brandkårsutryckningar”. Det vill säga att när något akut problem gällande ANDT

blir aktuellt så arbetas det för att släcka branden. Under den fasen lyfts ANDT-

frågorna fram i ljuset och diskuteras för att lösa situationen. Stor fokus ligger i den

akuta fasen på samverkan, föräldrakontakt och informationsmöten. När situationen

lugnat ner sig och problemen är identifierade och uppföljda anses de ofta som

åtgärdade. Vilket då resulterar i att ANDT-frågor inte prioriteras.

Informant (F), socialpedagogen uppger att dennes skola idag har ett nära samarbete

med flera aktörer men bedömer ändå att den viktigaste i samarbetet är den

kommunala ANDT-samordnaren. Från ANDT-samordnaren kommer strategin och

nya kunskaper gällande det förebyggande arbetet. Andra viktiga aktörer, enligt

socialpedagogen är skolans kurator, polis och socialtjänst i form av fältenheten. Från

dessa aktörer kommer vanligtvis information om vad som pågår på skolan eller på

fritiden. Socialpedagogen får aktuell information om vad skolans ungdomar sysslar

med. Finns det problem med alkohol, narkotika, doping eller tobak fångas den

23

informationen upp och delges socialpedagogen som uppger att denna för vidare

informationen till berörda lärare som då skall lyfta frågan i skolklassen eller med

aktuell elev. Kontakten är viktig då skolan kan rikta viss förebyggande undervisning

mot ett aktuellt problem. Om det exempelvis går rykte om att en viss grupp på skolan

sysslar med doping kan ansvarig sammankalla lärare för att belysa problemet och

vanligtvis integreras det förebyggande arbetet då med ett hälsoperspektiv i flera

ämnen och fokus ligger på de riskerna som följer ett bruk av anabola steroider. Det

vill säga att i idrott och biologi kan läraren lyfta och fokusera på vad som sker i

kroppen vid användning av anabola steroider.

Metoder i skolan

Länsstyrelsens ANDT-samordnare, informant (A) uppger att kunskapen om hur

skolorna arbetar idag är bristfällig och att Länsstyrelsen uppgift är att förmedla sin

kunskap sen är det upp till den kommunala aktören att avgöra vad som passar bäst

för deras verksamhet.

Informant (A) uppger att det idag ”inte finns någon metod som är bättre än andra”

och att ”tilltron för någon specifik metod har fått sig en törn”. Idag förespråkar

Länsstyrelsen inte någon specifik metod utan bygger och förmedlar sin kunskap på

breda universella risk och skyddsfaktorer. Det är faktorer som utgör en risk eller

skyddar ungdomar från risken. Kunskapen som förmedlas går ut på att stärka

skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna på flera nivåer.

De kommunala ANDT-samordnarna, informant (B & C) förklarar sitt arbetssätt

gällande metoder de försöker implementera i skolan.

Den kommunal ANDT-samordnaren, informant (B). Bygger sin metod på EFFEKT

med vissa personliga modifieringar för att göra metoden träffande och lokalt

förankrad. Informant (B) uppger att det inte är samtliga skolor i kommunen som

använder metoden.

Den kommunala ANDT-samordnaren, informant (C). Uppger att det för ca 3 år sedan

frångick metoden ”EFFEKT” då den inte passade i kommunen. Den gav inte de

resultat som presenterats. Idag arbetar kommunen med en metod som kallas ”ANDT

på schemat” som är ett metodmaterial för lärare. Samt ett föräldrastödjande program

utarbetad av Borås kommun, som benämns - Dags att prata samman! Fokus ligger på

24

att vara en stödjande förälder som sätter tydliga regler och förväntningar på vad

barnet skall rätta sig efter. Informant (C) uppger att metoden inte används på

samtliga skolor i kommunen.

De båda rektorerna, informant (D & E) uppger att ansvaret i ANDT-frågor vilar på två

ben. Lärarlaget och elevhälsan. Informant (D & E) uppger att kommunala ANDT-

samordnare bjuds in vid behov eller om denne bjöd in sig själv för att presentera ny

information och det är socialpedagogen som ansvarar för kontakten med den

kommunala ANDT-samordnaren. Båda rektorerna uppgav att ett stort ansvar i

ANDT-frågorna delegerats till socialpedagogen som ansvarade för ANDT-frågor på

individ och gruppnivå. Informant (F) socialpedagogen uppger att ny kunskap

gällande ANDT-frågor oftast kommer från kommunens ANDT-samordnare.

Varken informant (F) socialpedagogen eller informant (D & E) rektorerna, kände till

om skolan arbetade med någon specifik metod utan uppgav att lärarna ansvarar

själva för att det förebyggande arbetet lyfts in i den vanliga undervisningen. I

intervjun uppgav informant (E), rektor: ”jag har dålig erfarenhet av metoder och vill

kalla dem fenomen som kommer och går. Titta på konceptet Friends anti-

mobbingsorganisationen som i efterhand har visat sig delvis ha motsatt effekt, det

känns märkligt när en sådan organisation kan sponsra en arena i Stockholm och

cheferna lyfter ovanligt stora löner, det känns inte seriöst”.

Vidare uppgav informant (F) socialpedagogen och informant (D & E) de två

rektorerna att det förebyggande arbetet skall sättas i ett sammanhang och

implementeras i ämnen som läraren ansvarar för. Exempelvis, kan läraren använda

frågor, vad som händer i kroppen vid tobak, alkohol och narkotikaanvändning,

frågorna kan diskuteras i biologi eller hälsa. Frågor gällande ANDT kan sättas i sitt

sammanhang i samhällsvetenskap där brott och straff kan diskuteras. Informant (D,

E & F) från skolan uppgav att ANDT-undervisning skall belysas från flera perspektiv,

som att implementera undervisningen i flera ämnen, samt att bygga på goda

relationer mellan lärare och elev.

Informant (F) socialpedagogen uppgav att det viktiga i ANDT-arbetet är att följa

utvecklingen i samhället. I intervjun uppgav denne ”att idag röker nästan inga

ungdomar däremot ökar användningen av cannabis och andra droger därför bör

fokus ligga på drogprevention och inte tobak”.

25

Vidare uppgav informant (F), socialpedagogen att samarbete med kommunens

ANDT-samordnare är viktigt. Ny kunskap, uppdaterad lokal lägesbild,

föräldrasamverkan samt samarbete med externa aktörer kommer från den

kommunala ANDT-samordnaren. Socialpedagogens uppger att denne lägger stort

fokus på att arbeta utifrån hälsoperspektivet i ANDT-frågor. Denna bedömning görs

utifrån erfarenhet då socialpedagogen uppger att ungdomarna blir mer mottagliga

när fokus ligger på hälsoperspektivet.

Ungdomarna skall få kunskap om vad som kan ske med kroppen om de konsumerar

stora mängder energidryck, dricker alkohol, använder narkotika, doping eller röker.

Samtliga informanter som är intervjuade i denna studie förutom informant (F)

socialpedagogen uppger att de upplever metoderna som finns och har funnits kan

upplevas som ett mode, vissa år pekar metoderna mot värderingsövningar för att

sedan riktas mot föräldrasamverkan. De upplever en viss tveksamhet mot vad som är

rätt arbetssätt inom ANDT-området. Detta även om metoden marknadsförs som

evidensbaserad. Idag kan metoderna upplevas som kortsiktiga och samtliga uppger

vikten av att arbeta långsiktigt. Informant (A) Länsstyrelsen ANDT-samordnare

beskriver och uttrycker att ”det inte finns någon quick fix och att det tar tid att

förändra attityder”.

Samtliga informanter uppger på olika sätt, att det finns en viss känsla av norm eller

grupptryck inom området. Som informant (B) rektor, beskriver det. ”Arbetar de flesta

skolorna i kommunen efter en metod så väljer jag samma metod, det finns ingen

anledning att jag skall välja ett annorlunda arbetssätt.

Samtliga uppger att de arbetar utifrån den senaste metoden. Informant (B),

kommunal ANDT-samordnare uppger att denne tar till sig nya arbetssätt och är

mottaglig men är mer tveksam till de moderna metoderna och brukar modifiera

metoderna för att passa sin egen verksamhet. Denne uppger att erfarenhet har visat

att det mesta moderna inte alltid är mest lämpat. Det tar tid att utvärdera metoder

och flera år kan vara bortkastade i ANDT-undervisningen genom att den ansvarige

hoppat på metoden som anses populär för stunden.

26

Engagemang

En betydande faktor i ANDT-frågan är den ansvariges engagemang. Brister det i

engagemanget faller ofta trovärdigheten, samarbetet och i slutändan blir ANDT-

undervisningen bristfällig och av dålig kvalitet. I dag ser engagemanget väldigt olika

ut uppger informant (B & C) kommunala ANDT-samordnare. Vissa skolors ansvariga

har ett stort engagemang och har kontinuerliga möten och god samverkan med

kommunens ANDT-samordnare. Andra skolors ansvariga brister i engagemang och

kommunens ANDT-samordnare tvingas påminna och bjuda in sig själv till skolan för

att erbjuda och kunskap och stöd i frågan.

Även informant (F) socialpedagogen, uppger vikten av engagemang och säger att: ”

Jag önskar ett större engagemang från lärarnas sida. Idag är kvalitén skiftande

beroende på lärare och jag tvingas ibland ”trycka på” vissa lärare för att arbeta med

de förebyggande frågorna.” Det är lärarens roll att implementera ANDT-

undervisningen i ämnen uppger informant (F) socialpedagogen, och önskar ett

separat ämne där den förebyggande undervisningen är i fokus. Det finns bra

handlingsplaner om extraordinära händelser inträffar på skolan gällande ANDT-

frågan men inga bra handlingsplaner gällande ANDT-strategier på skolan uppger

informant (F).

Tydlighet, ansvar, brandkårsutryckningar och lokalförankring

Tydlighet och ansvar

Samtliga informanter upplever att ansvaret gällande ANDT-undervisningen inte är

helt tydligt. De kommunala ANDT-samordnarna vänder sig ofta till samtliga lärare

och informerar på arbetsplatsträffar eller föräldraträffar vid terminens start.

Både informant (D & E) rektorerna, uppger att de har ansvaret för ANDT-

undervisningen men påtalar att de inte har tid att sätta sig in i frågan. Idag är

arbetsbelastningen för stor och mycket ansvar delegeras ut till lärarlaget, kurator och

elevhälsan för att ansvarsfrågan skall hamna på individer med rätt sakkunskap.

De kommunala ANDT-samordnarna, informant (B & C) uppger att det ofta saknas en

tydlighet om hur skolan skall arbeta med frågan och vem som bär ansvaret. Rektorn

har det formella ansvaret men i praktiken hamnar ansvaret på någon som är

27

engagerad i frågan. De kommunala ANDT-samordnarna, informant (B & C) upplever

detta som en brist och fokus ligger idag på att förmedla aktuell kunskap, påverka och

engagera lärarna i skolan. De uttrycker en önskan om mer engagemang och tydligare

ansvar från skolorna, idag är engagemang och ansvaret bristande och otydligt. Det

finns en önskan från informanterna (D, E & F) om att skapa ett ämne som exempelvis

kan kallas livskunskap där ANDT-frågor belyses.

Ansvarsfrågan skiljer sig mellan informanterna. En kommunal ANDT-samordnare,

informant (C) tror inte på valfriheten utan önskar mer styrning från Skolverket som

idag inte påverkar skolorna i frågan. Styrningen skulle kunna vara en nationell

strategi som anpassas till en lokal version. Informant (C) uttrycker sig: ”Det är inte

möjligt att ha en absolut modell men det borde vara en strategi om hur skolorna bör

arbeta i frågan. Strategin bör vara övergripande och peka ut vem som bär ansvaret

och vilken strategi skolorna skall använda. Det krävs dock en lokal förankring för att

göra undervisningen träffande”.

Den andra kommunala ANDT-samordnaren informant (B) är kritisk till nationell

styrning och säger:

”Ofta med nationell styrning kommer en metod som är för akademisk och

den går inte hem hos föräldrarna. Utifrån min erfarenhet så förstår inte

föräldrar metoden och den får ingen respons. För att nå den stora massan av

föräldrar krävs en lokal anpassad information. När jag pratar om vad som

sker här hos oss, då vaknar föräldrarna och vill engagera sig”.

Brandkårsutryckningar

En kommunal ANDT-samordnare, informant (B) beskriver sin vanligaste upplevda

brist i ANDT-arbetet. ”Den förebyggande processen måste rulla på i skolorna, brister

det i engagemanget så blir det oftast brandkårsutryckningar när händelser uppdagas

på skolorna. Om det framkommer att ungdomar på skolan exempelvis ”röker på” blir

det fart på ANDT-undervisningen. Föräldrar kallas till skolan för informationsmöte,

lektioner fokuserar på narkotika, samverkan tas upp med externa aktörer. När

problemet är löst försvinner ANDT-undervisningen och samverkan, engagemanget,

föräldrastödet ebbar ut och återgå till obefintligt till nästa händelse inträffar på

skolan. Då blir det akut utryckning igen.” Saknas grundpaketet (den förebyggande

processen) i skolan så ser det vanligtvis ut som ovan beskrivet med

28

”brandkårsutryckningar”. Det är inte en hållbar ANDT-strategi och skolan förlorar

mycket kunskap, samverkan och information uppger informant (B).

Lokalförankring

Samtliga informanter uppger på olika sätt att mer fokus bör ligga på att känna av det

lokala sammanhanget. Att presentera och arbeta utifrån en nationell strategisk metod

utan lokal förankring kan stjälpa det lokala ANDT-arbetet i skolan. Det är av stor vikt

att det finns en lokal förankring och samarbete med lokala aktörer samt att känna av

vilken nivå ungdomarna och deras föräldrar befinner sig på. Det finns fördelar med

att finna sin egen väg i arbetet. En kommunal ANDT-samordnare, informant (B)

uttrycker problemet med nationella metoder: ” Min erfarenhet visar att stå och

presentera en nationell metod för föräldrasamverkan kan få negativ inverkan.

Föräldrarna känner sig inte träffade av informationen och sitter och halvsover under

informationsträffen. Det upplevs däremot som positivt och träffande när lokal

information om läget på skolan och kommunen presenteras. Föräldrar vaknar till liv

när föreläsaren presenterar fakta om kommunen, skolan och ungdomarna”. Här

brister det ofta i de nationella metoderna uppger den kommunala ANDT-

samordnaren.

Socialpedagogen, informant (F) vill belysa att samverkan med andra aktörer samt en

lokal förankring och tät samverkan med föräldrar är av stor vikt. En önskan finns att

arbeta mer med ANDT-frågor och göra undervisningen bättre för lärarna. Idag tror

socialpedagogiken att det finns en osäkerhet hos många lärare och beskriver det som

att kunskapen hos lärarna “att det spretar mycket”. De finns en önskan att hålla

ämnet levande, idag går det upp och ner och det är nuläget på skolan som styr. Det

förebyggande arbetet skall anpassas efter elevernas behov säger socialpedagogen.

29

Analys

Av föregående kapitel framkommer att studiens huvudresultat kan sammanfattas i

följande teman.

• Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar

• Skolans ansvar, metoder och engagemang

• Tydlighet, ansvar, brandkårsutryckningar och lokalförankring

Här följer nu analysen där resultaten diskuteras och jämförs med tidigare forskning.

Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar

Nätverkande och kunskapsinhämtning

Nätverkande och kunskapsinhämtning är enligt resultatet viktiga faktorer för ett

fungerande arbete med ANDT-frågor. Betydelsen av detta är också något som

uppmärksammats av berörda myndigheter på nationell nivå. Regeringen har enligt

Socialdepartementet (2017) gett Folkhälsomyndigheten i uppgift att vara den

nationella aktören inom ANDT-området. De skall verka för nationell samordning och

för ett effektivt kunskapsbaserat arbete. Verksamheten ska utgöra ett stöd för

strategisk planering och ANDT-förebyggande arbete på nationell, regional och lokal

nivå menar Folkhälsomyndigheteten (2017).

Även på regional nivån betonar berörda aktörer betydelsen av nätverkande,

samarbete och kunskapsinhämtning. ANDT-undervisningen skall bygga på

samverkan, lokalanpassning och aktuella forskning enligt Sivertum och Heldin

(2006). Detta framgår även av det ANDT-förebyggande arbetet på Länsstyrelsen som

beskrivs av Länsstyrelsen (u.å.) att det skall finnas en uppbyggd struktur för stöd till

kommunerna i genomförandet av den nationella ANDT-strategin.

Av studiens resultat framkommer det att på regional nivå finns flera sam-

arbetspartners inom regionen för att vidareutveckla arbetet inom ANDT-området.

Bland annat finns närliggande universitet där Länsstyrelsen tar till sig det senaste

inom områdets forskning. Denna kunskap förmedlas vidare av Länsstyrelsen som är

30

den regionala samordnaren genom att de kallar samman de kommunala ANDT-

samordnarna och delger dem en uppdatering av läget och nya rön inom forskningen.

Vägen från toppen (strategin) till mottagaren (eleven) kan upplevas som lång och

byråkratisk och processen med flera inblandade aktörer innehåller både för och

nackdelar. Huruvida det är positivt eller negativ att kunskapen passerar flera

myndigheter och påverkas av externa aktörer på väg till mottagaren är inte syftet att

svara på i denna studie utan läsaren får själv tolka denna process. Informant (B)

uppger att denne tar till sig kunskapen och bearbetar den för att passa den lokala

skolan vilket kan vara bra enligt Botvin och Griffin (2007) som hävdar att det finns

fördelar med att lokalt anpassa ANDT-undervisningen efter lokala och kulturella

behov. De båda ANT-samordnarna från kommunen, informant B och C uppger att de

förespråkar ett tätt samarbete med föräldrar och andra externa lokala aktörer för att

nå framgång i ANDT-frågor.

Samverkan med föräldrar

Flera studier har undersökt effekter av program som riktade sig till föräldrar och

familjesamverkan.

Brown et al. (2005) som har utvärderat programmet ”Raising healthy children” som

delvis bygger på föräldrasamverkan och är ett preventionsprogram från USA och

framarbetat av University of Washington. Utvärderingen av programmet visar att det

finns en viss effekt på att försena debut av alkohol samt minska konsumtion av

alkohol och cannabis. Programmet är långsiktigt och bygger på att stärka

skyddsfaktorerna, utbilda och involvera lärare och föräldrar, samverka och stärka

banden mellan elev – lärare – föräldrar.

Anmärkningsvärt är att Catalano som är en av ägare och skapare av metoden

”Raising healthy children” är med som författare i den vetenskapliga utvärderingen

av metoden. Skolor som vill använda programmet ”Raising healthy children” betalar

950 dollar per år och lärare.

Även det svenska preventionsprogrammet ”Örebro preventions program” (ÖPP) har

genomgått en utvärdering av programmets ägare Koutakis et al. (2008) och påstår

31

där att ”Örebro preventions program” är effektivt för att skjuta fram alkoholdebuten

och minska berusningsdrickandet.

”Örebro preventions program” och har senare blivit utvärderad av Bodin och

Strandberg (2011), slutsatsen där är att ”Örebro prevention program” inte påverkar

alkoholdebut, berusningsdrickande och konsumtionen av alkohol. Här skiljer sig

forskning signifikant. Beaktansvärt är att preventionsprogrammens skapare som

Catalano och Koutakis kan utvärdera sina egna program. Senare utvärderade även

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2015) ”Örebro

prevention program” genom att bedöma två randomiserade studier som gjorts i

Sverige, Bodin och Strandberg (2011) samt Koning et al. (2011) i Nederländerna och

kommit fram till att ”Örebro prevention program” inte bedöms minska

alkoholkonsumtionen bland skolelever.

”Aussie optimism” är ett program utarbetat i Australien och bygger på samverkan

med föräldrar. Fokus för eleven bygger på att identifiera och hantera känslor, skapa

och underhålla vänner, lösa sociala problem, tänka positivt och arbeta med

självkänslan. En genomgång av programmet finns på ”Aussie optimism” hemsida

Aussie optimism, (2018). Roberts et al. (2011) har utvärderat programmet och

resultatet visar att programmet har en preventiv effekt på tobak och alkohol.

Den tredje större utvärderingen av ett föräldrastöd i skolan är programmet ”Family

school partnership” som bygger upprepade träffar för familjen med lärare och

skolpsykolog. Fokus ligger på att skapa, samarbete, bra relationer, respekt,

ansvarstagande och tillit. I programmet benämns familjen som den viktigaste faktorn

i uppfostringssyfte och lärande innan, under och efter skoltiden. Därav utbildas hela

familjen i programmet enligt Family-school & community partnerships bureau,

(2018).

En utvärdering är gjord av programmet av Furr-Holden et al. (2004) och resultatet

visar att programmet har preventiva effekter på tobak men ingen effekt på alkohol

eller narkotika.

Flera informanter (A, B, D, E & F) uppger att de förespråkar tät kontakt med

föräldrar och andra externa aktörer och i utvärderingarna från ovanstående program

läggs stor vikt på föräldrasamverkan för att nå goda resultat.

32

Skolans ansvar, metoder och engagemang

Skolans ansvar

Skolan har ett stort ansvar och informanterna uppger i resultatet att det finns en brist

i ansvarsfrågan på skolorna. Ansvarat vilar ofta på engagemang och den som har

ansvaret är oftast den som är mest engagerad i frågan. Enligt Andersson och

Anderberg (2013) är det en utmaning för den svenska skolan att ge lärare relevant

utbildning i ANDT-undervisning och att skolledningen stödjer utvecklingen av en

sådan undervisning. Utöver en stödjande ledning visar forskning att en god skolmiljö

med goda relationer mellan elever och lärare som möjliggör att samtliga elever går ur

skolan med godkända betyg verkar förebyggande när det gäller användningen av

alkohol och narkotika. McBride (2003) har i sin studie kommit fram till att bäst

resultat uppnås om lärarna som håller i ANDT-undervisningen har goda kunskaper

om elevernas behov och utvecklingsnivå då läraren kan implementera ANDT-

undervisningen i den ordinarie undervisningen när eleverna har behov och är på rätt

utvecklingsnivå. Skolans ansvar är viktigt i frågan. Finns det bristande resurser,

oengagerad personal, otydlighet och brister under implementeringen av ANDT-frågor

kan även metoder som har visat bra resultat fallera och effekten av bra ANDT-

undervisning minskar eller uteblir visar Dusenbury et al. (2003). Enligt Andersson

och Anderberg (2013) påvisar de att läraren skall ha en adekvat utbildning i ANDT-

undervisningens metod eller program. Utbildningen ska innefatta, såväl

implementering, innehåll och utförandestruktur av program eller metod. Läraren

som innehar uppgiften skall vara motiverad och kontinuerligt genomgå utbildning i

frågan vilket bland annat Mcbride (2003) påminner om. Framgångar i skolans

preventionsmetoder beror mycket på en stödjande organisation och ledning som ger

tillräckligt med stöd såväl som tidsmässigt, ekonomiskt, och att förutsättningar

skapas för tillämpning och implementering enligt Dusenbury et al. (2003).

Metoder i skolan

Det finns idag flertalet metoder som utger sig att nå framgång i ANDT-frågan. Många

metoder presenteras på fina hemsidor där de påstås bygga på forskning som påvisar

en positiv effekt av metoden. Flertalet av metoderna är inte granskade vetenskapligt

och de som är granskade påvisar små eller inga förbättringar i ungdomar alkohol och

drogvanor. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU (2015),

33

visar i sin rapport att inget av de manualbaserade metoder i svensk skola har visat sig

fungera drogförebyggande. Enstaka program har visats kunna minska användning av

tobak, cannabis och tungt episodiskt drickande och att vissa skol- och

föräldrastödsprogram till och med lätt till en ökad konsumtion. Samtidigt poängterar

rapporten att det utifrån det vetenskapliga stödet inte går att dra några slutsatser då

det finns för lite vetenskapligt stöd.

De kommunala ANDT - samordnarna, informant (B & C) uppger att de arbetar

utifrån metoder. Informant (B) uppger att denne använder metoden ”EFFEKT” med

vissa personliga förändringar för att skapa bättre träffsäkerhet och förankra metoden

med lokal information. Enligt Andersson och Anderberg (2013) är det ett vanligt

fenomen att lärare upplever svårigheter att slaviskt följa en färdig modell då det ofta

finns lokala avvikelser som kan vara kulturella och gruppstyrda normer i en klass.

Lärarna känner större träffsäkerhet om de utgår från elevernas specifika behov.

Enligt Botvin och Griffin (2007) bör ANT-undervisningen utgå och anpassas för

målgruppens specifika behov och det är viktigt att ta hänsyn till faktorer som klass

och etnicitet hos tänkta elever och föräldragrupper menar Sivertun och Heldin

(2006).

Informant (C) uppger att det för ca 3 år sedan frångick metoden ”EFFEKT” då den

inte passade i kommunen. Den gav inte de resultat som presenterats. Idag arbetar

kommunen med en metod som kallas ”ANDT på schemat” som är ett metodmaterial

för lärare. Samt ett föräldrastödjande program utarbetad av Borås kommun, som

benämns – ”Dags att prata samman”! Fokus ligger på att vara en stödjande förälder

som sätter tydliga regler och förväntningar på vad barnet skall rätta sig efter.

Informant (E), rektor uppger:

”Jag har dålig erfarenhet av metoder och vill kalla dem fenomen som

kommer och går. Titta på konceptet Friends anti-mobbingsorganisationen

som i efterhand har visat sig delvis ha motsatt effekt, det känns märkligt när

en sådan organisation kan sponsra en arena i Stockholm och cheferna lyfter

ovanligt stora löner, det känns inte seriöst”.

Länsstyrelsen som har det regionala och lokala ansvaret att föra ut relevant och ny

information i ANDT - frågor har frångått metoder och förespråkar ett arbete mot risk

och skyddsfaktorer. Även Andersson och Anderberg (2013) framhåller att för att

34

lyckas med ANDT-undervisningen bör undervisningen knytas till ett teoretiskt

ramverk kring risk- och skyddsfaktorer. Även UNODC (2015) som sammanfattar

forskning från hela världen i sin rapport förespråkar att fokus i drogprevention bör

bland annat ligga på risk och skyddsfaktorer.

De kommunala ANDT – samordnarna och de ansvariga på skolorna har ännu inte

tagit till sig detta arbete utan arbetar fortfarande utifrån metoderna ”EFFEKT”,”

ANDT på schemat” och ”Dags att prata samman”.

Engagemang

I resultatet framkommer från flera informanter att engagemanget är av stor

betydelse. Utan en engagerad ANDT-samordnare eller en ansvarig lärare på skolan

får preventionsundervisningen ofta ett dåligt resultat. FN organet UNODC (2015)

beskriver i sin rapport vad som kännetecknar en framgångsrik prevention.

I rapporten lyfts metoden fram som viktigt men lika viktig är personen som genomför

metoden. Enskilda eldsjälar kan förbättra resultaten oavsett vilken metod som

används. De belyser även problemet med att reproducera en metod som visat sig vara

framgångsrik om insatsen i hög grad bygger på prestationer från en karismatisk

engagerad eldsjäl. Resultatet kan bli avsevärt sämre om en oengagerad person

använder samma framgångsrika metod (UNODC, 2015).

Även Dusenbury et al. (2003) påtalar att engagerad personal som skapar

engagemang är av betydelse i ANDT-undervisningen samt att tankeutbyte och

interaktivitet är avgörande för ett bra resultat.

Enligt Andersson och Anderberg (2013) skall ANDT-undervisningen innefatta ett

förhållningssätt och övningar som skapar delaktighet och engagemang. Lärarens

uppgift med i ett interaktivt förhållningssätt är att engagera, initiera, planera in

eleverna i arbetet och ge positiv och konstruktiv kritik.

35

Tydlighet, ansvar, brandkårsutryckningar och lokalförankring

Tydlighet och ansvar

Flera informanter upplever en brist i tydlighet och ansvarsfrågan. Oftast hamnar

ANDT-frågorna hos någon som har ett engagemang och frivilligt driver ANDT-frågor.

Informant (B & C), kommunala ANDT-samordnare upplever detta vid kontakt med

vissa skolor. Ofta tvingas de bjuda in sig själva för att leverera nya rön gällande

ANDT-frågor och det upplevs ibland som vissa lärare är ointresserade i frågor

gällande ANDT. Även forskning visar att det ofta saknas engagemang och acceptans

hos såväl ansvariga som skolledning vid implementering av nya preventionsprogram,

vilket bland annat Dusenbury et al. (2003) har påtalat. De rektorer som är intervjuad

i denna studie har anställt en socialpedagog som ansvarar för ANDT-frågor och skall

vara den person som fungerar som länken mellan den kommunala ANDT-

samordnaren och skolans personal.

Brandkårsutryckningar

Brandkårsutryckningar kan definieras genom att vid akuta problem så görs väldigt

mycket i ANDT-frågan och när problemet är löst så återgår ANDT-undervisningen till

en normal fas där allt ansvar oftast ligger på den engagerade läraren eller annan

ansvarig person. Informant (C) uppger att detta är problematiskt. ANDT-

undervisningen blir effektivast när den är väl implementerad och långsiktigt planerad

och utförd.

Även informant (B) uppger att kortsiktiga insatser upplevs som negativt. Det finns

dock forskning som påvisar att kortvariga punktinsatser ”brandkårsutryckningar”

kan minska alkoholkonsumtionen hos unga om insatsen består av motiverande

samtal och så kallad personanpassad normativ återkoppling enligt SBU (2015).

Gottfredson och Wilssons (2003) påtalar i sin studie att det inte finns några bevis för

att längre långsiktig ANDT-undervisning ger bättre resultat än kortvariga insatser.

Lokalförankring

Samtliga informanter uppger på olika sätt att mer fokus bör ligga på att känna av och

arbeta utifrån den lokala situationen. Att bortse från den lokala situationen och

36

arbeta utifrån en nationell strategisk metod kan stjälpa det lokala ANDT-arbetet i

skolan. Informant (B) uttrycker problemet med nationella strategier och metoder:

” Min erfarenhet visar att stå och presentera en nationell metod för

föräldrasamverkan kan få negativ inverkan”.

Även Informant (F) påtalar vikten av lokal anpassning och förankring som är tät

knuten till andra lokala aktörer och föräldrar.

Enligt Botvin och Griffin (2007) finns det stora fördelar med att anpassa ANDT-

undervisningen efter lokala och kulturella behov. Detta för att kunna göra ANDT-

undervisningen mer träffsäker och beröra kulturella och socioekonomiska aspekter.

Även SBU (2015) påtalar i sin studie att det krävs lokal anpassning och ett samarbete

med andra lokala aktörer. Samarbetet benämner de som ”multimodala” och innebär

att olika aktörer i lokalsamhället agerar gemensamt vid insatser och tillgänglighets

begränsar förekomsten av alkohol och droger.

37

Avslutande diskussion

Metoddiskussion

Det finns mycket information gällande ANDT-undervisning och det var relativt enkelt

att samla in underlag för denna studie. Svårigheten var att flertalet av metoderna

utger sig att vara vetenskapligt testade och påvisar en fungerande preventionseffekt.

Under datainsamling första fas och hittades mängder av information som kunde vara

användbara i denna studie. Efter ett källkritiskt förhållningssätt upptäcktes att

väldigt få metoder var vetenskapligt förankrade och påvisade att bra resultat. Arbetet

med att selektera ut värdefull information var arbetsamt och tidskrävande.

Upplevelsen av att samtliga informanter tackade Ja till att medverka i studien kändes

positivt och samtliga informanter anser att ämnet är viktigt och att det råder en stor

osäkerhet i vad som är styrkor och svagheter i ANDT-undervisningen.

Det som fungerade mindre bra i samband i denna studien var att återge likheter i

informanternas svar då ANDT-undervisningen saknar nationell styrning och regler.

Kommunerna som har en viktig roll för att påverka skolorna har inget krav på sig att

ha en ANDT-samordnare vars roll är att påverka skolan i kommunen. Detta gör att

arbetsmetoderna från kommun till kommun och skola till skola kan variera mycket.

Det finns en svårighet att systematisera och återge informanternas svar då det i

kommun och skola kan se väldigt olika ut i beslutsvägar och pedagogiskt

förhållningssätt.

Om jag skulle göra om denna studie skulle jag tänka på att få ett bredare och större

underlag av informanter. Eftersom ANDT-undervisningen kan variera från skola till

skola och det är rektorn som avgör vilket arbetssätt som skall användas finns det

fördelar med att använda exempelvis en skola i varje svensk kommun för att göra

studien mer träffsäker.

38

Resultatdiskussion

Resultatet påvisar att det idag finns flera styrkor i skolornas ANDT-undervisning

men även flertalet svagheter.

Styrkor

Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar, goda

relationer, brandkårsutryckningar och lokalförankring

Nätverkande och kunskapsinhämtning

Resultatet visar att det finns ett stort nätverk för kunskapsinhämtning och en tät

kontakt med universitet för att uppdatera preventionsarbetet efter de senaste rönen.

Nackdelen är att det inte finns någon given struktur för nätverkandet och

kunskapsinhämtningen. Till stor del beror nätverkandet och kunskapsinhämtningen

på en eldsjäl eller engagerad person. Finns inte denna eldsjäl eller engagemanget hos

personal blir ANDT-undervisningen bristfällig. Det finns idag inget krav att

kommunerna skall ha en ANDT-samordnare som håller kontakt med den så viktiga

aktören Länsstyrelsen. Följden är att det kan se väldigt olika ut i Sveriges kommuner

och skolor.

Samverkan med föräldrar

Positivt i denna studie är att de båda kommunala ANDT-samordnarna informant (B

& C) arbetar med att ha en god samverkan med föräldrar. Detta är även något som

informanterna från skolan ser som självklart i preventionsarbetet.

Samtliga informanter tror på och arbetar utifrån en lokalförankring med flera

samarbetspartner lokalt. Studien visar att det är av stor vikt att anpassa ANDT-

undervisning mot lokala skillnader, avvikelser samt att ha en eller flera lokala aktörer

som samarbetar i frågan. Initialt tolkade jag lokala avvikelser som negativt och då de

avvek från givna riktlinjer i preventionsarbetet, men desto längre i arbetet jag

kommit desto mer acceptans och självklart uppfattade jag att det är ett måste att

lokalanpassa ANDT-undervisningen för att göra den träffsäker och effektiv.

39

Goda relationer

Båda intervjuade rektorerna, informant (D & E) uppgav att de fokuserade mycket på

att relationer mellan lärare och elever skulle bli så bra som möjligt samt att

skolmiljön var viktig. En god skolmiljö med goda relationer mellan elever och lärare

som möjliggör att samtliga elever går ur skolan med godkända betyg verkar

förebyggande och främjande när det gäller användningen av alkohol och narkotika.

Brandkårsutryckningar

Båda skolorna i denna studie använder sig av korta insatser vid akuta problem. Så

kallade brandkårsutryckningarna! Uppfattning innan denna studie var att kortvariga

insatser var negativa och inte påvisade något resultat. Denna syn delades även av

informant (B). Vad som framkommer i studien påvisar att det inte finns bevis för att

långvariga insatser är bättre än kortvariga insatser och enligt SBU (2015) kan

kortvariga insatser i form av motiverande samtal och så kallad personanpassad

normativ återkoppling minska alkoholkonsumtion hos unga.

Svagheter

Kunskapsöverföring, metoder, engagemang

I resultatet framkommer att det finns en brist i kunskapsöverföring mellan

Länsstyrelsen och de kommunala ANDT - samordnarna. Länsstyrelsen har frångått

att arbetet bygger på en given metod och övergått till att huvudsakligen bygga ANDT

– undervisningen med fokus på risk och skyddsfaktorer. Det gör mig förvånad att

inte de kommunala ANDT–samordnarna informant (B &C) har tagit till sig arbetet

med risk och skyddsfaktorer. En viktig forskningsrapport i ämnet av FN organet

UNODC (2015) där närmare 100 forskare från hela världen inom området var

representerade i arbetet och där slutsatsen för framgång i ANDT-prevention är att

arbetet bland annat ska utgå från risk och skyddsfaktorer. Här tolkar jag det som att

vi idag befinner oss i en övergångsperiod. Länsstyrelsen arbetar idag på att nå ut och

förändra det lokala arbetssättet från en preventiv metod och programtänk till att

förändra arbetssättet mot att arbete med risk och skyddsfaktorer.

40

Resultatet presenterar även svagheter i skolans ANDT-undervisning. Utifrån min

egen tolkning så ser jag det som negativt att regeringens ANDT-strategi passerar flera

myndigheter på vägen till mottagaren. Att information passerar flera myndigheter

gör informationsflödet långsamt, byråkratiskt och mindre effektivt. Det kan

möjligtvis vara svaret på varför inte skolorna idag arbetar utifrån arbetssättet med

risk och skyddsfaktorer.

Metoder

Skolorna i denna studie använder sig av metoderna ”EFFEKT” och ”ANDT på

schemat” och föräldrastödprogrammet ”Dags att prata samman”. Varför skolorna

använder sig av metoder som inte har en bevisad effekt skulle kunna vara en brist i

kunskapsöverföringen. Anmärkningsvärt är även att kommunens ANDT-samordnare

har en tät kontakt med Länsstyrelsen och fortfarande förespråkar metoder i form av

”EFFEKT” och ”ANDT-på schemat” när forskning påvisar att metoderna inte har

någon positiv effekt. Jag tror, att om kommunens samordnare varit uppdaterade i

forskning, bättre kunnat påverka skolan att fokusera på att arbeta utifrån risk och

skyddsfaktorer. I sammanhanget är det dock viktigt att poängtera att det är rektorn

som slutligen beslutar vilken metod skolan skall använda i sin ANDT-undervisning.

Ytterligare en anmärkningsvärd faktor gällande metoder i preventionsarbetet är att

det finns ett ekonomiskt intresse i metoder. Exempelvis de populära metoderna

”Örebro prevention program” som 2008 användes i 190 svenska kommuner enligt

Bodin och Strandberg (2011) samt ”EFFEKT” som på Länsstyrelsen (u.å.) hemsida

beskrivs som det mest spridda föräldrastödprogram tvingas kommunerna betala en

avgift som baseras på kommunens invånarantal. En kommun som har fler än 150

000 invånare betalar 18,000 kr/ år uppger Statens beredning för medicinsk och

social utvärdering hemsida enligt SBU, (u.å.). I USA kostar det 950 dollar per år och

lärare att ingå i programmet ”Raising healthy children”.

I två kända metoder upptäcktes att skaparna till metoderna är med som författare i

utvärderingarna. Catalano som är en av ägare och skapare av metoden ”Raising

healthy children” är med som författare i den vetenskapliga utvärderingen av

metoden. Även det svenska preventionsprogrammet ”Örebro preventions program”

41

har genomgått en utvärdering av programmets ägare Koutakis et al. (2008) och

påstår där att ”Örebro preventions program” är effektivt för att skjuta fram

alkoholdebuten och minska berusningsdrickandet.

”Örebro preventions program” och har senare blivit utvärderad av Bodin och

Strandberg (2011), slutsatsen där är att ”Örebro prevention program” inte påverkar

alkoholdebut, berusningsdrickande och konsumtionen av alkohol. Här skiljer sig

forskning signifikant. Anmärkningsvärt är att preventionsprograms skapare som

Catalano och Koutakis kan utvärdera sina egna program. Senare utvärderade även

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2015) ”Örebro

prevention program” genom att bedöma två randomiserade studier som gjorts i

Sverige, Bodin och Strandberg (2011) samt Koning et al. (2011) i Nederländerna och

kommit fram till att ”Örebro prevention program” inte bedöms minska

alkoholkonsumtionen bland skolelever.

Engagemang

Det identifierades även brister i det så viktiga engagemanget och drivet från

skolperson och ledning. Min uppfattning är att det finns stora fördelar med en

nationell strategi. Det vill säga att en myndighet förslagsvis Skolverket ger ut tydliga

riktlinjer om hur skolan skall organisera sig för att skapa en tydlighet i ansvarsfrågan

och därefter förklarar ett översiktligt arbetssätt med fokus på risk och skyddsfaktorer

som därefter anpassas efter lokala omständigheter av en engagerad och utbildad

skolpersonal/lärare. Skolledningen skall ansvara för att skolan arbetar efter

nationella riktlinjer och tillse att en engagerad skolpersonal/ lärare får relevant

utbildning i frågorna.

Ansvar och tydlighet

I resultatet kan ansvarsfrågan och tydligheten tolkas med en viss tvetydighet. Finns

det en engagerad ansvarig samt en stödjande ledning finns det förutsättningar för att

lyckas med ANDT-undervisningen. Informant (F) socialpedagogen visade ett stort

engagemang i frågan men upplevde en negativ påverkan från lärarkollegors ointresse.

Denne önskade även mer stöttning och tydlighet från ledingen. Detta tolkar jag som

att det krävs mer engagemang för att nå framgång. Att en person är engagerad och

42

driven är självklart bättre än att ingen är det. Informant (F) hade troligtvis haft ännu

bättre framgång i ANDT-arbetet med engagerade kollegor och en ledning som

uppmanade fortbildning och avsatte tid för att förbättra arbetet. Skolans ansvar är

viktigt i frågan och finns det bristande resurser, oengagerad personal, otydlighet och

brister i implementeringen blir ANDT-undervisningen bristande.

Framtiden

I dag bygger mycket av det aktuella preventionsarbetet på en forskningsrapport gjord

av, United nations office on drugs an crime (UNODC, 2015) som förespråkar att

ANDT-undervisningen ska fokusera på att minimera riskfaktorer och stärka

skyddsfaktorer. Riskfaktorer kan bland annat vara: psykiska problem, brister i

föräldrastödet, dålig anpassning i skolan, asociala normer i kamratgrupp, uppväxt i

marginaliserade stadsdelar. Gemensamt för dessa faktorer är enligt Johnson et al.

(2017) att de ligger utanför vad den unge själv kan kontrollera. Skyddsfaktorer kan

ses som motsatsen till riskfaktorer och kan vara psykologisk och emotionellt

välbefinnande, personlig och social kompetens, engagerade föräldrar samt

tillhörighet till skolan enligt (UNODC, 2015).

En viktig faktor är att skapa en främjande och förebyggande skolmiljö där

relationerna är goda mellan elever och lärare samt att möjliggöra att samtliga elever

går ut grundskolan med godkända betyg. Bland de starkaste skyddsfaktorerna som

kan tillföras ungdomar är en fungerande och tillfredställande skolgång enligt

Andersson och Anderberg (2013).

Den bästa preventionen är sammanfattningsvis att växa upp i en harmonisk familj, i

ett bostadsområde där människor bryr sig om varandra och att gå i en skola som både

utgör en gynnsam social miljö och som förmedlar kunskaper på ett framgångsrikt

sätt.

43

Förlag på framtida forskning

Under arbetet med denna studie fann jag flera frågor, som det kan vara intressant att

söka svar på. Jag kan rekommendera att fokusera på hur skolornas akuta

handlingsplaner är uppbyggda. Används de vetenskapligt bevisade metoderna med

personanpassad normativ återkoppling och motiverande samtal. Idag finns färdiga

och utarbetade handlingsplaner för ”akut uppkomna problem” det är dock oklart

huruvida dessa handlingsplaner utgår från personanpassad normativ återkoppling

och motiverande samtal.

Intressant skulle även vara att fråga samtliga svenska skolor vilken arbetsmetod de

använder i ANDT-undervisningen. Denna studie visar att båda undersökta skolor

arbetar utifrån metoder som inte är vetenskapligt förankrade. Jag ser ett stort

intresse i att undersöka hur det ser ut i övriga Sverige.

44

Referenser

Andersson, B,. & Anderberg, M. (2013) Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANDT): en praktiknära litteraturgenomgång. Stockholm: Skolverket.

Aussie optimism (2018) Drug and alcohol information. Hämtat 2018-04-18, från https://positivechoices.org.au/teachers/aussie-optimism-program

Bergström, G,. & Boréus, K. (2017) Textens och mening och makt. Lund: Studentlitteratur.

Bodin, M. C, & Strandberg, A. K. (2011). The Örebro prevention program revisited: a cluster randomized effectiveness trial of programme effects on youth drinking. Addiction journal, 106(12), 2134-2143. Tillgänglig: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/j.1360-0443.2011.03540.x

Botvin, G.J. & Griffin, K.W. (2007). School-based programmes to prevent alcohol, tobacco and other drug use. International reviews of psychiatry, 19(6), 607-615. Tillgänglig:https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09540260701797753

Brown, E. C., Catalano, R. F., Fleming, C. B., Haggerty, K.P., & Abbot, R.D. (2005). Adolescent substance use outcomes in the Raising Healthy Children Project: A two-part latent growth curve analysis. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 73(4), 699–710. Tillgänglig: http://psycnet.apa.org/doiLanding?doi=10.1037%2F0022-006X.73.4.699

Bryman, A. (2012) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber. Malmö

Brottsförebyggande rådet (1999) Ungdomar, droger och polisens insatser. BRÅ-rapport 1999:1. Tillgänglig:https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800021622/1371914732410/1999_19_ungdomar_droger_polisens_insatser.pdf

Curtin University (2017) Aussie Optimism. Hämtat 2018-07-13, från https://healthsciences.curtin.edu.au/schools/psychology/aussie-optimism/programs/

Dusenbury, L., Brannigan, R., Falco, M., & Hansen, W. B (2003). A review of research on fidility of implementation: Implications for drug abuse prevention in school settings. Health education research, 18(2), 237-256. Tillgänglig:http://ovidsp.tx.ovid.com/sp3.29.1a/ovidweb.cgi?T=JS&PAGE=fulltext&D=ovft&AN=00055749-200304000-00010&NEWS=N&CSC=Y&CHANNEL=PubMed

Family-school & community partnerships bureau (2018) What Are Family-School Partnerships. Hämtad 2018–04–18, från http://www.familyschool.org.au/building-partnersh/introduction-family-school-community-partnerships/

Folkhälsomyndigheten (2017) Genomförandet av den nationella ANDT-politiken. Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/l/lansstyrelserna-stodjer-genomforandet-av-den-nationella-andt-politiken/

Furr-Holden, C.D., Ialongo, N.S., Anthony, J.C., Petras, H., & Kellam, S. G. (2004) Developmentally inspired drug prevention: middle school outcome in a school-based randomized prevention trial. Drug Alcohol dependence, 73(2), 149-158. Tillgänglig: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14725954

GAO (United states government accountability office) (2003) Youth illicit drug use prevention, GAO-03-172R, Washington, DC. Tillgänglig:18-04-25: https://www.gao.gov/products/GAO-03-172R

Goldberg, T. (2010) Hur blir man narkoman? – och hur förhindrar vi det. Solna: Academic publishing of Sweden.

Gottfredson, D. C., & Wilson, D. B. (2003) Characteristics of effective school-based substance abuse prevention. Prevention Science, 4(1), 27-38. Tillgänglig: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMH0020317/

Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups. Johnson, B., Richter, T., & Svensson, B. (2017) Alkohol- och narkotikaproblem. Lund: Studentlitteratur.

45

Koning, I.M., Van den Eijnden, R.J., Verdurmen, J. E., Engels, R.C., & Vollebergh, W. A. (2011) Long-term effects of a parent and student intervention on alcohol use in adolescents: a cluster randomized controlled trial. American journal of preventive medicine, 40(5), 541-547. Tillgänglig: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21496753

Koutakis, N., Stattin, H., & Kerr, M. (2008) Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: Örebro prevention program Tillgänglig: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/j.1360-0443.2008.02326.x

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kunskapskällan (2018). Alkohol och andra droger. Hämtad 2018-07-13, från https://socialutveckling.goteborg.se/team/kunskapskallarn/

Länsstyrelsen (u.å). ANDT-förebyggande arbete. Hämtad 2018-04-10, från https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/stat-och-kommun/social-hallbarhet/andt-forebyggande-arbete.html

McBride, N. (2003) A systematic review of school drug education. Health education research, 18(6), 729-742. Tillgänglig: https://academic.oup.com/her/article/18/6/729/634377

Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Roberts, C., Willams, R., Kane, R., Pintabona, Y., Cross, D., Zubrick, S., & Silbrun, S. (2011) Impact of a mental health promotion program on substance use in young adolescent. Advance in mental health, 10(1), 72-82. Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.5172/jamh.2011.10.1.72

SBU (2015) Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga, rapport 243/2015. Stockholm. Tillgänglig: https://www.sbu.se/contentassets/39d7bef539ef40559c0e9d6d7997d881/forebygga_missbruk_alkohol_droger_spel_barn_unga_2015.pdf

SBU (u.å). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Interventionslista. Hämtade 2018-04-10, från https://www.sbu.se/sv/publikationer/interventionslista-sbu-databas/orebro-prevention-program-opp/

Sivertun, U., & Helldin, R. (2006). Utvärdering av Trestadsprojektet: Drogpreventivt arbete i fem Stockholmsskolor. Stockholm: Lärarhögskolan. Tillgänglig: https://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.44398.1320917296!/IOL_Forskning_33_Ulf_Sivertun_Rolf_Helldin.pdf

Skolverket (2017) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2017. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3813.pdf%3Fk%3D3813

Skolverket (2018) Regler och ansvar i skolfrågor. Hämtad 2018-07-13, från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor

Socialdepartementet (2017) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020. Mål och insatsområden. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/491aa1/contentassets/0cb3c9b3b28b49678a7205a3672b3e85/en-samlad-strategi-for-alkohol--narkotika--dopnings--och-tobakspolitiken-20162020-skr.-2015_16-86.pdf

Thomassen, M. (2007) Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerups. Tullverket (2017) Nationell beslagsstatistik. Hämtad 2018-05-06, från http://www.tullverket.se/sv/omoss/press/beslagsstatistik/nationellbeslagsstatistik.4.226de36015804b8cf353da7.html

University of Washington (2018) Social development research group. Hämtad 2018-04-18, från http://www.sdrg.org/rhcsummary.asp

UNODC (2015) International standards on drug use prevention. Tillgänglig: https://www.unodc.org/documents/prevention/UNODC_2013_2015_international_standards_on_drug_use_prevention_E.pdf

46

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Tillgänglig: https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Tillgänglig: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf

47

Bilaga 1

Informationsbrev

Hej!

Mitt namn är Peter och jag studerar pedagogik vid Umeå universitet. Jag har påbörjat

min kandidatkurs och kommer skriva en kandidatuppsats där syftet är att identifiera

styrkor och svagheter ANDT-undervisningen. Tanken är att intervjua personer som

är med och väljer metod samt utformar skolans ANDT-undervisning.

Mitt syfte och frågeställningar i studien är:

Studiens syfte är att bidra med kunskap om grundskolans ANDT-undervisnings

styrkor och svagheter.

• Hur sker ANDT-arbetet i skolan vad beträffar ansvarsfördelning,

engagemang och metoder som används?

• Finns framgångsfaktorerna för en effektiv ANDT-undervisning?

• Vilka brister kan identifieras i skolornas ANDT-undervisning?

Jag önskar intervjua dig gällande ANDT-frågor i din verksamhet.

Intervjun tar ca 30 – 60 minuter och görs över telefon.

Om du tackar JA har du när som helst möjlighet att ångra dig och lämna studien. Ditt

namn och din verksamhet kommer inte nämnas i studien.

Tack på förhand

Peter

48

Bilaga 2

Intervjuguiden

Bakgrundsfrågor

Verksamhet, roll, arbetsuppgifter och år i tjänst.

Beskriv ANDT-frågor utifrån hur du arbetar?

Styrkor och svagheter. I organisation, processen (var kommer kunskapen/riktlinjerna

ifrån).

Vilken frihet har du i val av metod?

Metoder. Tidigare, idag och framtid.

Nätverk.

Forskning, vetenskaplig grund.

Din uppfattning om ANDT.