Embed Size (px)
Citation preview
Självständigt arbete
Läroplanen och föräldrars
inflytande i förskolan En kvalitativ studie ur förskollärares perspektiv
Författare: Emma Wallin & Hanna
Björkesjö
Handledare: Anja Kraus
Examinator: Anette Emilson
Termin: HT17
Ämne: Självständigt arbete i
förskolepedagogiskt område
Nivå:15 hp
Kurskod: 2FL01E
i
Abstrakt
Svensk titel: Läroplanen och föräldrars inflytande i förskolan.
Engelsk titel: The Swedish preschool curriculum and parental influence in preschool.
Syftet är att bidra med kunskap om föräldrarnas möjligheter att framföra sina åsikter i
verksamheten samt hur de tar del av läroplanen i avsikt att få inflytande. Ämnet studeras
utifrån förskollärares perspektiv. Vi har valt att utgå ifrån två frågeställningar. 1.) Vilka
möjligheter anser förskollärare att föräldrar har att uttrycka sina synpunkter gällande
verksamheten? 2.) Vilka möjligheter och svårigheter anser förskollärare att det finns
med att förmedla läroplanen och dess innehåll till föräldrar?
Studien utgår och har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet som betonar
interaktion och kommunikation mellan människor.
För att söka svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade
intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor i kommunen.
Studiens resultat visade att förskollärarna tycker det är viktigt med god kommunikation
för att föräldrarna ska få inflytande i verksamheten. Föräldrarna erbjuds enligt
förskollärarna flera tillfällen att uttrycka sina åsikter gällande verksamheten och därmed
få ett inflytande. Det framkom att förskollärarna såg läroplanen som viktig att
presentera för föräldrarna i syfte att de skulle få mer förståelse för verksamheten. De
svårigheter som framkom med att förmedla läroplanen var främst relaterade till språk
och kommunikation.
Nyckelord förskola, förskollärare, föräldrar, inflytande, läroplan, kommunikation
ii
Innehållsförteckning
1 Inledning ____________________________________________________________ 4
2 Bakgrund ___________________________________________________________ 5
3 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 7
4 Tidigare forskning ____________________________________________________ 8
4.1 Relationer och kommunikation mellan hem och förskola __________________ 8 4.2 Förskollärares metoder för samarbete med föräldrar ______________________ 9 4.3 Förståelse för läroplanen och det pedagogiska arbetet ____________________ 10
5 Sociokulturellt perspektiv _____________________________________________ 11
6 Metod _____________________________________________________________ 12 6.1 Val av metod ____________________________________________________ 12 6.2 Genomförande __________________________________________________ 12 6.3 Val av intervjupersoner ___________________________________________ 12
6.4 Forskningsetiska principer _________________________________________ 13 6.5 Bearbetning av data ______________________________________________ 13 6.6 Trovärdighet ____________________________________________________ 14
7 Resultat ____________________________________________________________ 14 7.1 Föräldrarnas möjligheter att uttrycka sina synpunkter ____________________ 14
7.1.1 Kommunikation och goda relationer möjliggör för föräldrarna att uttrycka
sina synpunkter ___________________________________________________ 14
7.1.2 Formella samtal som en möjlighet för föräldrarna att uttrycka sina
synpunkter _______________________________________________________ 15
7.1.3 Sociala tillställningar som ett möjligt tillfälle för föräldrarna att delge sina
synpunkter _______________________________________________________ 15
7.1.4 Föräldraenkäten som en möjlighet för föräldrarna att uttrycka sina
synpunkter _______________________________________________________ 16
7.2 Möjligheter och svårigheter med att förmedla läroplanen _________________ 16 7.2.1 Introduktion av läroplanen för föräldrarna ________________________ 16
7.2.2 Möjligheten att synliggöra och framhäva läroplanen i praktiken ________ 17
7.2.3 Möjligheten att synliggöra det pedagogiska arbetet __________________ 17
7.2.4 Möjligheten att synliggöra förskolans uppdrag och förskollärares roll ___ 17
7.2.5 Språk- och kommunikationssvårigheter vid förmedlingen av läroplanen __ 18
8 Analys _____________________________________________________________ 19
9 Resultatdiskussion ___________________________________________________ 20
10 Metoddiskussion ___________________________________________________ 21
11 Fortsatt forskning __________________________________________________ 22
12 Pedagogiska implikationer och slutsats _________________________________ 22
iii
Referenser ___________________________________________________________ 24
Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A: Brev till förskolechefer inom kommunen __________________________ I Bilaga B: Intervjufrågor _______________________________________________ II Bilaga C: Deltagandes medgivande och information till intervju ______________ III
4
1 Inledning
Föreliggande studie ligger till grund för föräldrarnas inflytande i förskolan. Studien
undersöker hur förskollärare arbetar med att kommunicera och förmedla läroplanen till
föräldrarna samt föräldrarnas möjligheter att framföra sina åsikter och synpunkter i
verksamheten, i syfte att få inflytande. Föräldrars inflytande i förskolan är ett angeläget
ämne att studera då både förskolans läroplan och skollagen belyser detta ämne
(Skolverket; SFS, 2010). Ämnet studeras ur förskollärares synvinkel för att få kunskap
om hur de arbetar med föräldrarnas inflytande i verksamheten. Läroplanen för förskolan
uttrycker bland annat att...
”Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och
påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är
därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.”
(Skolverket, 2016 s. 13.)
För att föräldrarna ska bli delaktiga och få inflytande i verksamheten är det därför
viktigt att ta reda på hur förskollärare synliggör läroplanen för föräldrarna.
5
2 Bakgrund
Under år 2016 var det 84 % av 1-5 åringarna i Sverige som var inskrivna i en
förskoleverksamhet (Skolverket, 2017). Detta innebär att de flesta föräldrar i Sverige
har sina barn på förskolan och därmed har någon form av relation till förskolan.
Föräldrar är det begrepp som kommer att användas i samband med denna studie. Med
detta begrepp menas barnets vårdnadshavare. Anledningen till valet av att använda
föräldrar istället för vårdnadshavare är för att få en röd tråd i arbetet då detta begrepp
ofta förekommer i den tidigare forskningen och i förskolans läroplan. Även föräldrars
inflytande är återkommande begrepp. I studien menas detta att föräldrar ska kunna få en
förståelse för hur verksamheten fungerar samt att vara en del av den genom att
kommunicera sina åsikter till förskolan utifrån den kunskapen
Föräldrars inflytande i förskolan framhålls idag som viktig av flera anledningar
(Tallberg Broman, 2013). En av anledningarna till detta är att dagens samhälle är
demokratiskt samt att föräldrarna på den senare tiden har fått ett större ansvar och
utökade rättigheter i samband med deras barns utbildning (Tallberg Broman, 2013).
Föräldrars inflytande i förskola och skola är idag efterfrågat i samhället på grund av att
den ökade mångfalden har bidragit med allt fler utmaningar, så väl kunskapsmässiga,
sociala, moraliska och psykologiska (Tallberg Broman, 2013). Föräldrarna ses därför
som en av förutsättningarna för att det ska kunna vara möjligt att möta dessa. Ett utökat
inflytande och insyn i verksamheten bidrar även till ett delat ansvar mellan förskola och
föräldrar. I allmänna råd för förskolan som är skolverkets (2017) rekommendationer för
hur förskolan ska omsätta bestämmelser och förordningar i praktiken står det bland
annat gällande föräldrars inflytande att ”Som ansvariga för barnens fostran är
vårdnadshavarnas möjlighet till inflytande och insyn i verksamheten självklar”
(Skolverket, 2017 s. 24).
Ytterligare en anledning till föräldrars inflytande i verksamheten har att göra med barns
utveckling, lärande och välbefinnande (Tallberg Broman, 2013). Föräldrarna har enligt
(Bridge, 2001) en positiv inverkan på barns utveckling och lärande, i den bemärkelsen
att föräldrarna är de som har störst inverkan gällande barns lust och motivation till att
lära. Även Markström (2013) styrker vikten av föräldrars inflytande i samband med
barns utveckling och lärande samt att goda relationer mellan förskola och föräldrar kan
ha en positiv påverkan. Genom att skapa och ta del av kunskap om hur förskollärare gör
det möjligt för föräldrarna att uttrycka sina åsikter och därmed få inflytande i
verksamheten skulle det även i sin tur alltså kunna leda till ett utökat lärande hos
barnen. Frågan är därför vilka möjligheter som faktiskt ges för att föräldrarna ska kunna
delge sina åsikter.
Förskolan fick sin första nationella läroplan år 1998 och är ett viktigt styrdokument för
förskolan. År 2010 blev den reviderad för första gången, vilket innebar en
kvalitetssäkring för verksamheten (Skolverket, 2010). Genom detta menar Brodin och
Renblad (2015) att synen förändrades på förskollärares ansvarsområden inom
pedagogiken. Det framgick av de nya målen inom styrdokumenten även att föräldrarna
ska ha en betydande inblick i hur verksamheten fungerar och vad det innebär för deras
barn och utveckling. En ytterligare reviderad upplaga av förskolans läroplan Lpfö98
gjordes år 2016 och är den läroplanen som studien främst kommer att relatera till
(Skolverket, 2016). I presentationen av den tidigare forskningen kan det dock
6
förekomma andra internationella läroplaner och styrdokument samt tidigare upplagor av
den svenska läroplanen.
Förutom att förskolans läroplan innehåller strävansmål och riktlinjer angående bland
annat normer och värden samt utveckling och lärande framgår det även vilka
ansvarsområden förskollärare, arbetslaget och förskolechefen har samt att föräldrar ska
ges inflytande i verksamheten (Skolverket, 2016). När det gäller förskollärares ansvar
står det bland annat att de ska ansvara för att ”ge föräldrarna möjligheter till delaktighet
i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska
planeringen” (Skolverket, 2016, s.13). Vidare ska arbetslaget enligt förskolans läroplan
ansvara för att ”beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och
genomförande av verksamheten” (Skolverket, 2016, s.13). För att föräldrarna ska kunna
ha inflytande över den pedagogiska planeringen krävs det förutom att de ska ha en
inblick i verksamheten även att de är medvetna om förskolans läroplan samt att de får
en förståelse för dess innehåll. Förskollärarna har därför en betydande roll gällande hur
de erbjuder föräldrarna inflytande i verksamheten samt hur de gör innehållet i
läroplanen förståeligt och begripligt för föräldrarna.
I en föräldraundersökning som skolverket (2013) genomförde visade det sig att de flesta
föräldrar kände till att förskolan har en läroplan. Hälften av föräldrarna ansåg själva att
de även var medvetna om innehållet. Det var däremot en skillnad mellan olika grupper
och även en skillnad mellan olika kommuner. Skolverket (2013) hävdar dock att det är
viktigt att medvetenheten om läroplanen och vad den innebär sträcker sig till alla. För
att föräldrarna ska bli medvetna om läroplanen är det därför viktigt att identifiera hur de
får tillgång till den informationen idag. Genom att de blir medvetna om läroplanen, kan
de även bli medvetna om vilka krav de kan ställa på förskolan samt vad som förväntas
av dem som föräldrar (Skolverket, 2011). För att föräldrarna i sin tur ska kunna
framföra sina åsikter är det av betydelse att förskollärarna bjuder in föräldrarna till
verksamheten och att föräldrarna känner att de kan ha inflytande och insyn i förskolan
(Fredriksson, 1991; Jonsdottir & Nyberg, 2013).
7
3 Syfte och frågeställningar
Syftet är att bidra med kunskap om föräldrarnas möjligheter att framföra sina åsikter i
verksamheten samt hur de tar del av läroplanen i avsikt att få inflytande. Ämnet studeras
utifrån förskollärares perspektiv. Vi har valt att utgå utifrån följande forskningsfrågor:
• Vilka möjligheter anser förskollärare att föräldrarna har att uttrycka sina
synpunkter gällande verksamheten?
• Vilka möjligheter och svårigheter anser förskollärare att det finns med att
förmedla läroplanen och dess innehåll till föräldrarna?
8
4 Tidigare forskning
I kommande avsnitt presenteras tidigare forskning om föräldrars inflytande och
förskolans läroplan. Forskningen kommer även behandla samarbete mellan förskollärare
och föräldrar eftersom det framgår som betydande för att föräldrar ska kunna få
inflytande i förskolan. Gällande föräldrars inflytande presenteras relationer och
kommunikation mellan hem och förskola samt förskollärares metoder för samarbete
med föräldrar. Vidare presenteras forskning som fokuserar mer på läroplanen och
föräldrars inflytande och deras samband, det vill säga förståelse av läroplanen och det
pedagogiska arbetet.
4.1 Relationer och kommunikation mellan hem och förskola
I förskola och skola utvecklas olika typer av relationer som kan ha betydelse för hur
mycket inflytande föräldrarna kan ha i verksamheten. Eriksson (2004) förklarar i sin
avhandling fyra olika typer av förhållanden som uttrycks i principer och kan uppstå
mellan hem och skola. Principerna kan även vara aktuella när det gäller förskolan och är
därmed relevanta i denna studie.
Den första principen som Ericsson (2004) tar upp är partnerskapsprincipen som
innefattar att skola och föräldrar samverkar tillsammans som partners om vad de
gemensamt kan tillföra och uppnå. Principen kan även sägas symbolisera hur en god
relation mellan skola och föräldrar ska vara, då partnerskapsprincipen är den princip
som många eftersträvar. Den andra principen som Ericsson (2004) tar upp är
brukarinflytandeprincipen som är en speciell typ av inflytande i verksamheten på ett
mer formellt plan. Föräldrarna får ett mer reellt inflytande över verksamheten.
Föräldrars inflytande kopplas då till ett större perspektiv. Ytterligare en princip menar
Ericsson (2004) är valfrihetsprincipen, det vill säga föräldrars inflytande där de själva
har rätt till att välja vilken skola eller förskola som barnet ska gå på samt att föräldrarna
då ses som kunder från skolans och förskolans sida. Den sista principen som Ericsson
(2004) tar upp är isärhållandeprincipen som innefattar avståndet mellan föräldrar och
skola. Det syftar till aspekter som håller skolan och föräldrar ifrån varandra samt att
förskollärare och föräldrar har olika roller. Det är alltså olikheterna som står i centrum
för isärhållandeprincipen. Det som är intressant är huruvida dessa principer uttrycks och
synliggörs i förskolans verksamhet i syfte att göra föräldrarna delaktiga och få
inflytande i verksamheten.
Föräldrar vill ha en ömsesidig dialog med förskollärarna, detta framgår i en studie av
Gunilla Fredriksson där hon intervjuat föräldrar om just kommunikation med förskolan
(Fredriksson, 1991). Fredriksson hävdar att hennes resultat pekar på att det är viktigt att
personalen på förskolan månar om att skapa goda relationer med föräldrarna, vilket är
en förutsättning för samtal och kommunikation mellan verksamheten och hemmet.
Kommunikationen mellan förskollärare och föräldrar är också en viktig aspekt gällande
samarbete med föräldrarna och föräldrarnas inflytande i förskolan (Sandberg &
Vuorinen, 2008). Detta framgår i en svensk studie där 26 förskollärare och 32 föräldrar
intervjuades. Den dagliga kontakten sågs som viktig och prioriterades högt eftersom att
föräldrar oftast vill veta hur barnet har haft det under dagen. Kommunikationen i
samband med den dagliga kontakten blir dock inte alltid helt lyckad eftersom det oftast
beror på vilken tidpunkt som barnen blir hämtade på samt om flera barn blir hämtade
9
samtidigt. Vidare var enskilda samtal mellan förskollärare och föräldrar gällande
barnets utveckling ytterligare något som var högt prioriterat. Detta var något som de
flesta föräldrarna brukade efterfråga. Föräldramöten, som kunde innebära förmedling av
information, föreläsning eller diskussion var något som däremot var mindre prioriterat
bland föräldrarna. En svårighet som studien också tar upp är att det kan finnas
språksvårigheter samt kulturella skillnader (Sandberg & Vuorinen, 2008). Förskollärare
och föräldrar kan då ha helt olika erfarenheter, vilket kan försvåra både
kommunikationen mellan de båda parterna och övrigt samarbete.
4.2 Förskollärares metoder för samarbete med föräldrar
Beroende på hur läroplanen är utformad och vilka mål det finns inom ämnet har
förskollärarna gjort olika tolkningar av läroplanen och utvecklat metoder för vad som
anses bäst för deras verksamhet. Bridge (2001) och Bloch-Poulsen har utvecklat
metoder i samband med föräldrars inflytande och barns utveckling och lärande. Genom
detta bildas förståelse för hur de bemöter föräldrars inflytande utifrån ett annat
perspektiv och hur de behandlar sina egna styrdokument och läroplan för att få
föräldrarnas inflytande på verksamheten till ett samarbete.
Heather Bridge (2001) har på en förskola i England undersökt barns lärande och
utveckling i samband med föräldrars inflytande i förskoleverksamheten. Den metoden
som användes kallades för förälder-barn planering. Den går ut på att barnens egna idéer
som de får i hemmet ska tas tillvara på i förskolan. Föräldrarna, barnen och
förskolepersonal samarbetar med att utveckla barnets lärande och utveckling
tillsammans genom att ta tillvara på barnets idé och förmedla den mellan varandra.
Detta för att motivera barnet till vidareutveckling i sitt lärande samt att förbättra
föräldrarnas inflytande och samverkan med förskolan och dess personal.
Undersökningen visar att föräldrarna är de som har störst påverkan till barnets lust och
motivation till att utvecklas och att lära. Därför gynnas förskolan av att föräldrar får ett
inflytande i deras barns förskoletid och föräldrarna har en viktig roll i hur
läroplansmålen uppnås. Heather Bridge (2001) nämner att hennes fynd i och med denna
studie inte backas upp av de läroplansmål som den Engelska regeringen har stiftat för
förskolan. De målen är mer ur ett skolperspektiv och är fokuserade på barnens faktiska
lärande. Vilket hon tror gör så att man bortser från föräldrarnas påverkan och inflytande
av barnens lärande och utveckling.
Genom att föräldrar tar till sig information och framför sina åsikter främjar detta
samarbetet mellan förskollärare och föräldrar att nå de uppsatta målen för verksamheten
(Markström & Simonsson, 2013). Detta menar författaren gäller i samband med
utvecklingssamtal. Detta är något som en förskola i Danmark har arbetat med och som
kan liknas vid den svenska modellen av ett utvecklingssamtal (Bloch-Poulsen 2013).
Bloch-Poulsen presenterar en samtalsmodell i samband med ett
aktionsforskningsprojekt där föräldrarna skulle få inflytande i verksamheten genom att
pedagogerna i samarbete med föräldrarna, dels skulle förbättra arbetsrutiner och dels
förbättra barnens möjligheter till utveckling. Studien hade som syfte att föra
diskussioner gällande den framtagna samtalsmodellen och hur den kunde utvecklas.
Bloch Poulsen (2013) beskriver samtalsmodellen som en form av ett föräldrasamtal och
liknar den samtalsmodellen som i Sverige kallas för utvecklingssamtal. Bloch-Poulsen
(2013) menar att föräldrarna dels var med i utvecklingen av en bättre handlingsplan och
10
dels var med och utvecklade själva samtalsmodellen. I samtalet mellan de båda parterna
får föräldrarna skriva ner något som de själva anser är viktigt och som de vill att barnet
ska uppnå. Målet hamnar sedan under en specifik kategori som, exempelvis
grovmotorik. Den givna kategorin är något som de sedan arbetar vidare med. I fråga om
vad föräldrarna ansåg om modellen fick den mycket positiv respons där föräldrarna
bland annat värdesatte att de blev tillfrågade om va de tyckte var viktigt samt att de på
så sätt kunde arbeta utifrån samma strategier (Bloch-Poulsen, 2013). Modellen får även
positiv respons av pedagogerna i den bemärkelsen (Bloch-Poulsen, 2013). Studien
belyser ett sätt för förskolan att ta tillvara på föräldrarnas åsikter vilket då innebär att de
då får ett inflytande i verksamheten i samband med deras målsättningar då de är med
och utvecklar en samtalsmodell som kommer användas i syfte för verksamheten och
barnens utveckling.
4.3 Förståelse för läroplanen och det pedagogiska arbetet
Förskollärare anser att läroplanen för förskolan kan vara användbar i samband med
kommunikationen med föräldrarna (Brodin & Renblad, 2015). Detta framgår av en
studie där 111 förskollärare och barnskötare från södra Sverige har deltagit. Samarbetet
med barnens föräldrar rörande barnens inlärning och utveckling som är baserad på
läroplanen anses vara svår av vissa av förskollärarna. Dock framgår det att mer än
hälften (68%) av förskollärarna ändå funnit att det är användbart att använda och
informera om den när det kommer till samarbete med föräldrarna. Däremot verkar det
vara så att målen som finns i läroplanen är komplexa för förskollärarna att tolka och kan
därför utgöra ett hinder, menar flertalet förskollärare ( 83%). Ändå så håller lärarna med
om att målen är användbara i en positiv mening, för ingen har svarat att målen är satta
för lågt och bara 2 personer har påpekat att de tycker att de är för höga. Majoriteten har
sagt att standarden och målen är relevanta för förskoleverksamheten och de anser sig
vara nöjda med utformningen av läroplanen ( Brodin & Renblad, 2015). Däremot
framgår det i en annan studie gällande förskollärares syn på deras kompetens i
samarbete mellan hem och förskola att förskollärare upplever att det kan vara svårt att
synliggöra lärandet för föräldrarna (Sandberg, Sheridan & Williams, 2014). De menar
att det finns tre olika typer av information som presenteras i mötet med föräldrarna,
nämligen information gällande hur barnet har haft det i förskolan under dagen,
information gällande förskolans aktiviteter samt information gällande barnets lärande.
Förskollärarna upplever att det finns en svårighet med att förklara för föräldrarna att
aktiviteter och situationer i förskolan är relaterat till lärande och en pedagogisk
planering. Förskollärarnas uppfattningar är att föräldrarna anser att omsorgen är
viktigare än lärandet, med motivering att lärande ofta definieras med typiska
skolämnen.
Det finns dock olika strategier för hur förskollärare arbetar när det handlar om föräldrars
inflytande och kvalitetsredovisning i förskolan (Löfdahl, 2014). Dessa strategier har
Annica Löfdahl (2014) undersökt och menar att förskollärare använder sig av. Det är
framförallt en av strategierna som är relevanta i samband med att synliggöra läroplanen
för föräldrarna. Strategin menar Löfdahl (2014) är en sorts tillits relation mellan
förskollärare och föräldrar. Strategin handlar om att föräldrarna ska få tillit till
förskollärarna i form av att förskollärarna förklarar för föräldrarna hur verksamheten är
kopplad till förskolans läroplan. Förskollärarna ska sedan informera föräldrarna om hur
de kan få ytterligare information om förskolans verksamhet och läroplanen. Löfdahl
(2014) menar vidare att relationen sedan bevaras genom att skapa distans, vilket
11
uttrycks som professionellt. Distansen kan skapas genom att exempelvis skicka
veckobrev till föräldrarna där förskollärarna redogör för vad som hänt under veckan,
dock utan att ge möjlighet att påverka kommande innehåll eftersom aktiviteterna
utformas av de som är professionella och kunniga inom området.
5 Sociokulturellt perspektiv
För att kunna hantera och analysera den insamlade datan används det sociokulturella
perspektivet eftersom perspektivet betonar interaktion och kommunikation mellan
människor (Säljö, 2014; Bråten, 1998). Den som utvecklade det sociokulturella
perspektivet var Lev Vygotskij som var mycket angelägen i utvecklingspsykologiska
frågor. Det som är utmärkande för det sociokulturella perspektivet är framförallt att
människor lär och förstår sin omvärld i samspel med varandra. Det innebär att
föräldrarnas delaktighet och hur de blir delaktiga i förskolan spelar roll då det i sin tur
kan bidra med ett ytterligare samspel med barnen om deras lärande och deras vistelse på
förskolan. Säljö (2014) betonar också det sociokulturella perspektivets kunskapssyn och
menar att kunskap snarare är något som människor tar del av, det vill säga blir delaktiga
i, än något som är överförbart mellan individer. Enligt Vygotskij så har
kommunikationen en stor roll, då den har en inverkan på hur vi utvecklas socialt samt
att det är genom att kommunicera med andra människor som vi också tar del av ett
specifikt samhälle. Det sociokulturella perspektivet används därför i föreliggande
studie utifrån hur förskollärare samspelar och kommunicerar samt skapar relationer med
föräldrar för att göra föräldrarna delaktiga och få inflytande i verksamheten. Mediering
är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014). Begreppet kan förstås
som förmedling. Vid mediering används språkliga och materiella redskap, det vill säga
medierande redskap. De språkliga redskapen kan förstås som mentala redskap och
innefattar exempelvis olika tecken som bokstäver, siffror och begrepp. För att tänka och
kommunicera med andra använder människan denna typ av redskap. Med materiella
redskap menas fysiska ting som exempelvis en bok. Ibland händer det också att dessa
fysiska och materiella redskap kombineras och de kan då istället förstås som kulturella
redskap. Ytterligare ett begrepp som används inom den sociokulturella teorin är
appropiering. Till skillnad från mediering handlar detta begrepp istället om att
människan tar till sig kunskap (Säljö, 2014).
12
6 Metod
I nedanstående metodavsnitt presenteras delar som rör studiens tillvägagående. De olika
avsnitten benämns som val av metod, val av intervjupersoner, studiens genomförande,
forskningsetiska principer, bearbetning av data samt trovärdighet.
6.1 Val av metod
För att söka svar på de angivna forskningsfrågorna har kvalitativa intervjuer använts.
Det som är utmärkande för kvalitativ forskning är att ord eller bilder analyseras
(Denscombe, 2016). I detta fall användes förskollärarnas ord som enhet för
analys. Anledningen till valet av intervju som metod är att förskollärares kompetens,
erfarenheter och uppfattningar krävs för att få svar på de ställda forskningsfrågorna.
Detta är aspekter som Denscombe (2016) tar upp som aktuella kriterier för att använda
sig av intervjuer. Denscombe (2016) menar att intervjuer är en fördel att använda sig av
när det handlar om frågor som kräver mer djupgående förklaringar och en djupare
förståelse. Intervjuer är därmed relevant för undersökningen, då ytterligare följdfrågor
ska kunna ställas för att få en så djup förståelse som möjligt. Intervjuerna är
semistrukturerade i sin karaktär, vilket innebär att frågorna utgår utifrån en färdigställd
lista. Frågornas ordningsföljd kan däremot ändras beroende på hur respondenterna
uttrycker sig. Utmärkande för semistrukturerade intervjuer är också att respondenten
utvecklar sina svar och synpunkter. De intervjufrågorna som informanterna tog del av
var öppna. Dimenäs (2007) menar att en öppen fråga innebär att det finns flera
svarsalternativ, det vill säga att det inte på förhand finns svar som är givna.
6.2 Genomförande
Innan studiens början skickades ett mail ut till förskolechefer inom kommunen, där det
efterfrågades om det fanns några frivilliga förskollärare som ville delta i
undersökningen. Utifrån responsen från förskolecheferna intervjuades de förskollärare
som var intresserade av att delta. På förhand hade det sammanställts ett intervjuunderlag
med frågor som skulle ställas till förskollärarna. Dessa intervjufrågor finns bifogade
som en bilaga i slutet av arbetet. I underlaget låg fokus på att frågorna som skulle ställas
var så kallade öppna frågor (Dimenäs, 2007). Intervjuerna spelades in med hjälp av en
inspelnings-app i telefonen. Dimenäs (2007) menar att det är en fördel med att spela in
intervjuerna eftersom det då finns en möjlighet att höra hur frågorna till den intervjuade
ställs samt att allt som sägs under intervjun kommer med. En lugn miljö på förskolan
valdes sedan ut för att på sätt kunna sitta ostört med de intervjuade, vilket även Dimenäs
(2007) tar upp som en viktig aspekt.
6.3 Val av intervjupersoner
För att söka svar på de angivna frågeställningarna genomfördes sex intervjuer med olika
förskollärare inom samma kommun. Intervjuerna utgick från olika förskolor och därmed
intervjuades en till två förskollärare från varje förskola. Anledningen till att intervjuerna
genomfördes med olika förskollärare från olika förskolor är på grund av att den
13
insamlade datan skulle bli så oberoende av varandra som möjligt. Efter att mailet från
förskolecheferna skickats ut svarade sex stycken frivilliga förskollärare omgående att de
ville medverka i en intervju. På grund av tidsbrist valdes de sex förskollärarna som
svarat först ut för att delta i intervjuer.
6.4 Forskningsetiska principer
Forskningsetik handlar om hur personer som medverkar i forskningen bör bli
behandlade (Vetenskapsrådet, 2017). Exempelvis handlar det om att personer som
medverkar i en forskningsstudie inte får komma till skada eller på något sätt bli illa
behandlade. För att ta hänsyn till forskningsetiken så har vi därför vidtagit de
forskningsetiska principerna som vetenskapsrådet (2002) tagit fram.
I samband med studien har de vetenskapliga principerna från vetenskapsrådet (2002)
vidtagits. Principerna innefattar fyra huvudkrav, nämligen informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet
innebär att de som medverkar i undersökningen ska få ta del av syftet med
undersökningen (vetenskapsrådet, 2002). För att uppnå detta krav skickades det först ut
ett mail till förskolechefer med innehållande information om studiens syfte. Vidare
informerades varje deltagare både muntligt och skriftligt innan varje intervju
påbörjades. I mailet efterfrågades om det fanns några förskollärare som ville delta i
intervjun. Det tydliggjorde även att det var frivilligt att medverka i undersökningen samt
om rätten att när som helst dra sig ur. Detta berör samtyckeskravet då de medverkande
själva fick bestämma om de vill delta i studien (Vetenskapsrådet, 2002).
Konfidentialitetskravet menar vetenskapsrådet (2002) innebär att uppgifterna gällande
de som medverkar i studien ska vara konfidentiella vilket kopplas till sekretess och
tystnadsplikt. Det insamlade materialet ska också förvaras på ett sådant sätt att
obehöriga inte kan komma åt det. I studien är de medverkande anonyma, vilket innebär
att inga riktiga namn uppges, varken på förskolor eller förskollärare. Det insamlade
materialet behandlas med försiktighet och kommer att förstöras efter att uppsatsen blivit
publicerad. Den insamlade datan kommer endast att användas i samband med denna
studie för att också uppfylla nyttjandekravet, som innebär att insamlat material gällande
enskilda individer bara får användas i forskningssammanhang (vetenskapsrådet, 2002).
För att vara extra tydliga och med säkerhet veta att de medverkande i studien har tagit
del av dessa principer har principerna informerats både muntligt och skriftligt innan
varje intervju påbörjats. En underskrift begärdes av de medverkande i undersökningen
där de bekräftade att de tagit del av de forskningsetiska principerna.
6.5 Bearbetning av data
De inspelade intervjuerna lyssnades först igenom för att sedan transkriberades ordagrant
för att på så sätt kunna få syn på detaljerad information samt för att lättare kunna
jämföra och få syn på likheter och skillnader i materialet (Denscombe, 2016).
Intervjuerna lästes sedan igenom för att därefter kunna hitta mönster och kategorier
utifrån de frågeställningar som tidigare ställts (Kihlström, 2007). För att kategorisera
och hitta mönster utifrån det valda perspektivet användes olika färgpennor, där en viss
färg representerade en särskild kategori. Kategoriseringen utgick först efter studiens
frågeställningarna. Därefter bröts svaren ner ytterligare för att kunna hitta olika
14
kategorier under varje frågeställning. Det skrevs sedan en sammanfattande text utifrån
de funna kategorierna och de tolkningar som gjorts. De kategorier som funnits styrktes
med citat (Kihlström, 2007). Förskollärarna benämndes med olika bokstäver, det vill
säga A, B, C, D, E, F. Detta för visa hur datan använts i resultatet.
6.6 Trovärdighet
Enligt Denscombe (2016) innebär trovärdighet i vilken mån som forskare kan förklara
att den insamlade datan stämmer och är träffsäker. Denscombe menar att det inte finns
någon exakt garanti att bevisa trovärdigheten i kvalitativ forskning. För att ändå visa att
resultatet i studien stämmer och är trovärdigt har de olika kategorierna som hittats i
resultatet styrkts med citat från förskollärarna. Vidare har texterna, det vill säga
transkriberingarna även granskats noga för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt
(Denscombe, 2016). Denscombe tar också upp respondentvalidiering, vilket innebär att
respondenterna får kontrollera fynden i datan för att säkerställa resultatet. Detta har inte
varit möjligt att genomföra på grund av tidsbrist. I övrigt valdes intervjuer av
förskollärare för att söka svar på frågeställningarna, just för att få kunskap om deras
uppfattningar om föräldrars inflytande och deras arbete med läroplanen.
7 Resultat
I detta kapitel redovisas de resultat som framkommit utifrån syftet med undersökningen
och de ställda forskningsfrågorna. De olika förskollärarna som deltagit i undersökning
presenteras med bokstäver, nämligen A, B, C, D, E, F, där varje bokstav representerar
en förskollärare. Detta för att förskollärarna ska vara anonyma och deras identitet inte
ska kunna spåras (Vetenskapsrådet, 2002). De kategorier som framkommit, som
förskollärarna anser som möjligheter för föräldrarna att uttrycka sina synpunkter
gällande verksamheten är genom kommunikation och goda relationer, formella samtal,
sociala tillställningar och genom en föräldraenkät. De möjligheter som förskollärarna
anser att det finns med att förmedla läroplanen och dess innehåll är genom introduktion
av läroplanen, att synliggöra och framhäva läroplanen i praktiken, synliggöra det
pedagogiska arbetet samt att synliggöra förskolans uppdrag och förskollärares roll. De
svårigheter som förskollärarna anser att det finns med att förmedla läroplanen till
föräldrarna är språk-och kommunikationssvårigheter.
7.1 Föräldrarnas möjligheter att uttrycka sina synpunkter
7.1.1 Kommunikation och goda relationer möjliggör för föräldrarna att uttrycka sina synpunkter
Vikten av att ha en bra kommunikation med föräldrarna var gemensamt för alla
respondenter. Enligt respondenterna finns det olika sätt att möjliggöra detta. Det som
framkom var bland annat kommunikation i frågor som främst rörde det egna barnet.
Detta skedde i vardagliga samtal, vid hämtning och lämning av barnet. Respondenterna
menade att goda relationer med föräldrar leder till en bra kommunikation och ett gott
samarbete.
15
“…en förälder som sa att jag tycker det är så värdefullt att att jag känner
att ni vet så mycket som möjligt om mitt barn… att dom märker att vi
lyssnar och blir lyssnade på“(A)
“Genom att prata öppet med dem och ta allt de säger på allvar, om det
kommer en förälder och säger, ja men jag vill gärna att mitt barn…” (E).
“Har man bra kontakt med föräldern, för mycket av det här med
inflytande handlar ju om att ha bra relationer” (A).
”Det är väl egentligen när dom känner det behovet känner jag. Alltså det
är ju bra att man påminner föräldrarna om att dom har, dom har ju en
röst och dom får jättegärna påpeka vad dom tycker liksom om
verksamheten” (B)
7.1.2 Formella samtal som en möjlighet för föräldrarna att uttrycka sina synpunkter
Med formella samtal menas sådana samtal som är strukturerade och inplanerade möten.
Samtliga förskollärare tar upp olika samtal som ett sätt att möjliggöra för föräldrarna att
kunna ha inflytande i verksamheten. De samtal som främst tas upp är föräldramöte och
utvecklingssamtal. Gemensamt för samtliga respondenter var att föräldramötet var ett
sätt för föräldrarna att kunna lyfta sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet till ett
inflytande i verksamheten. Respondent B och F uttrycker att
“Främst föräldramötet för då kan man ju stå och prata med föräldrarna
och liksom verkligen säga att här har ni chansen att kunna påverka vad ni
tycker att man ska få göra och uppleva … eller vad man tycker att man
ska ändra eller vad som är bra…”(B).
“Sen är det ju föräldramötet, där kan dom ju också delta, dels genom att
lyssna på det vi berättar, men också ställa frågor kring någonting och vi
brukar alltid ha en punkt där föräldrarna få lämna in punkter om dom vill
diskutera någonting” (F).
“Sen har vi ju utvecklingssamtal, där är de ju också med att påverkar,
ställer frågor och ger sin syn på, på vad vi gör här på dagarna” (F).
7.1.3 Sociala tillställningar som ett möjligt tillfälle för föräldrarna att delge sina synpunkter
Ett återkommande ämne där förskollärarna lyfter fram föräldrarnas inflytande och
möjligheter till inflytande i verksamheten var vid olika sociala tillställningar som
planerades för föräldrarna och barnen. Olika sociala tillställningar som togs upp var
drop-in fika, familjefest och höstfest. Att ha sociala tillställningar var gemensamt för A,
C, D och F.
“Vi hade en familjefest i veckan, då vi liksom möts, vi grillar. Alltså att
man har trevligheter tillsammans och då blir det ju andra samtal som
uppstår...ja både det som rör det pedagogiska arbetet, men också att
16
man inte glömmer att man kan ha trevligt tillsammans …. En del vill
bidra när man har fester, att man kommer med mat eller kakor” (A).
“Vi har ett ställe som vi alltid brukar gå till och då tar vi med oss mat och
sådär, och där hade vi drop-in fika så då kunde alla föräldrar komma dit
och hämta sina barn där” (D).
“Utan vi hade en annan liten trevlig tillställlning, vi körde en liten sen
höstfest. Så det är sånna saker kan jag tycka att dom har, föräldrarna
petar lite i” (C).
7.1.4 Föräldraenkäten som en möjlighet för föräldrarna att uttrycka sina synpunkter
Flera av respondenterna, nämligen A, B, C och F tog upp föräldraenkäten som skickas
ut av kommunen. De menar att den ger föräldrarna en chans till att kunna uttrycka sina
åsikter gällande verksamheten. Detta är dock på ett mer övergripande plan eftersom
enkäten är gemensam för hela kommunen.
“ Alltså man har ju sett ibland nån enkät eller så, då kanske det är nån
förälder som har svarat att dom har upplevt ett bemötande negativt eller
att det är nåt annat som varit negativt då” (B).
“Hela … kommun svarar ju på en föräldraenkät, varje höst… och det är
ju också en stor del av föräldradelaktigheten, där har man ju verkligen
liksom chans att påverka” (F).
“Ibland är det ju ofta att att dom får svara på enkäter, och då kommer det
ju centralt genom hela kommunen” (A).
7.2 Möjligheter och svårigheter med att förmedla läroplanen
7.2.1 Introduktion av läroplanen för föräldrarna
Detta var en kategori som skilde sig något åt i svaren från respondenterna. Fyra av
respondenterna, nämligen A, B, D och F nämnde att de presenterar läroplanen för
föräldrarna vid det första föräldramötet. Det skilde sig dock något åt när detta
föräldramöte inträffade, då exempelvis respondent A menade att det första
föräldramötet ägde rum innan inskolningen. Respondent B svarade däremot att det
första föräldramötet ägde rum två månader efter inskolningen. Respondent A och F
svarade att de visar deras verksamhetsidé vid inskolningen, som består av deras
tolkningar av läroplanen.
“Så oftast är det ju första föräldramötet… Det brukar ju komma efter två månader”(B).
“...sen framförallt när vi hade vårt första föräldramöte då berättar man ju om att det är
den här läroplanen vi följer, i den så står det hur vi ska jobba” (D).
17
7.2.2 Möjligheten att synliggöra och framhäva läroplanen i praktiken
När det kommer till att visa läroplanen i praktiken så framgår det att alla respondenter
använder citat ur läroplanen i dokumentation, underlag för utvecklingssamtal och vid
föräldramöten för att koppla den till verksamheten och barnens utveckling och lärande.
Medan läroplanen i sin helhet presenteras genom att vara tillgänglig för föräldern då den
sitter upphängd i hallen hos respondent E och F. Specifikt för en av förskollärarna,
respondent A var att de förutom citat ur läroplanen i verksamheten också gjorde
innehållet i läroplanen förståelig genom att titta på barnens lek och att föräldrarna sedan
får en fråga, exempelvis angående vilken matematik som föräldrarna kan se i den
specifika leken. Detta för att synliggöra att matematiken innebär mer än att räkna.
“Det gör dom genom att vi bombarderar dom med läroplanscitat” (C).
“Ibland har man ju gjort så att man satt upp citat när man gjort en
dokumentation” (D).
“Alltså att synliggöra i sin helhet kan ju vara svårt, det är ju vanligt att
man hänger upp läroplanen i hallen” (E).
“Att vi liksom visar dom konkreta exempel, visar filmer, visar bilder och
sekvenser så. Och då diskutera det tillsammans… vad ser ni för lärande i
den här situationen kring matematik till exempel” (A).
7.2.3 Möjligheten att synliggöra det pedagogiska arbetet
Majoriteten av förskollärarna upplevde att läroplanen är ett redskap för att synliggöra
den pedagogiska verksamheten för föräldrarna. Genom att de bli informerade om
läroplanen så får de en förståelse över varför det är viktigt att barnen går i förskolan,
nämligen för att det sker ett lärande.
”Möjligheterna är ju det att dom redan liksom kommer underfund med
väldigt snabbt med att här sker ett lärande och att det är så otroligt viktigt
att dom går i förskola” (A).
”Det är viktigt att vi visar dem varför gjorde vi det här, för det kanske inte
de eller alla förstår,som till exempel att äta frukt, att det ligger mycket
lärande i det, och det kan vara ett väldigt bra sätt att belysa den delen,
och att det är ju en påminnelse för oss själva också, att vi ständigt lägger
en kvalitetsstämpel på det vi gör, att det är viktigt för andra och oss
själva” (E).
”Jag tycker ju att den där förbaskade läroplanen, alltså den är ju
jätteviktig och därför är det så viktigt, i stort sätt dagligen att man ser,
som vårdnadshavare eller förälder ska man se att det finns ett tänk bakom
det här”(C).
7.2.4 Möjligheten att synliggöra förskolans uppdrag och förskollärares roll
Det framkom att majoriteten av respondenterna var överens om varför läroplanens
innehåll förmedlas till föräldrarna, nämligen för att synliggöra förskollärares och
förskolans uppdrag samt för att upplysa barnen och föräldrarna om det.
18
“Alltså vi har vårt uppdrag, vi har vår läroplan och den ska föräldrarna
på nåt sätt också kunna” (C)
“...mycket för liksom i och med att många fortfarande använder ordet
dagis om förskolan, så tror jag att det är för att liksom märkvärdiggöra
liksom vårt yrke… … Så därför tror jag att det är viktigt hela tiden, att
föräldrarna förstår att vi också har styrdokument i förskolan” (A).
“Det är ju att synliggöra vårt uppdrag, att det här är inget som vi hittar
på själva. Utan att vår verksamhet bygger på det här och att det är
nånting som står i vår skollag som vi ska göra” (F).
7.2.5 Språk- och kommunikationssvårigheter vid förmedlingen av läroplanen
Språk- och eller kommunikationssvårigheter var något som framkom som en svårighet i
att förmedla innehållet i läroplanen för föräldrarna. Antingen gällde svårigheterna
språket som förskollärare använder i sin yrkesroll eller svårigheter med olika
modersmål och nationalitet/ kultur. Detta upplevde de flesta förskollärare utom
förskollärare C.
“...men jag har upplevt när jag har pratat om läroplanen med dom att de
inte ens vet vad jag har pratat om, att det inte ens var någonting som
existerade, då har man ju fått anpassa det pratet så att de förstår” (E).
“Föräldrarna är nyanlända och har inte svenska som gör att man kan ta
till sig det här i text, det är ju såklart en svårighet, det behöver vi ju alla
tänka på kring, att man liksom erbjuder på andra språk och
översättningar och sånt, att det ska finnas tillgängligt” (F).
19
8 Analys
Resultatet i studien analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Vi utgick från
hur förskollärare samspelar och kommunicerar samt skapar relationer med föräldrar i
syfte att de ska få inflytande och insyn i verksamheten.
Att ha en god kommunikation med föräldrarna och att skapa goda relationer med dem
var något som förskollärarna såg som viktig för att kunna möjliggöra för föräldrarna att
få inflytande i verksamheten. När det kom till kommunikation och goda relationer så
framhävde respondenterna att det oftast handlade om kommunikation vid
hämtning/lämning och vikten av att prata öppet med föräldrarna samt svara på frågor
rörande barnets omsorg. Att det var en förutsättning för att få en god relation med
föräldrarna för att enklare kunna få föräldrarna delaktiga i vad som händer och sker i
verksamheten. Det sociokulturella perspektivet belyser vikten av kommunikation
mellan människor (Säljö, 2014; Bråten 1998). Kommunikationen i detta fall innebar att
det var viktigt med en öppenhet vid kommunikations tillfällena, vilket grundas i goda
relationer.
Ytterligare kategorier som framkom i resultatet var formella samtal och sociala
tillställningar som kan kopplas till det sociokulturella perspektivets begrepp mediering.
De fester och inbjudningar som förskollärarna nämner valdes att benämnas som sociala
tillställningar, beroende på att det var olika sorters tillställningar som de olika
förskolorna bjöd in föräldrarna till. Det gemensamma var att det var till för föräldrarna
och ett sätt att visa och bjuda in till verksamheten. De formella samtalen var olika
tillfällen som gavs för att föräldrarna skulle kunna förmedla sina tankar och åsikter
gällande verksamheten. Detta var också tillfällen för förskollärare att förmedla
information till föräldrarna. Det kan därför kopplas till det sociokulturella perspektivets
begrepp aproppiera (Säljö, 2014) eftersom tillfällena också innebar att både föräldrar
och förskollärare utbytte information, det vill säga tog till sig kunskap av varandra.
Även föräldraenkäten var ett sätt för föräldrarna att förmedla sina åsikter gällande
verksamheten. Enkäten kan kopplas till begreppet medierande redskap eftersom detta
var ett fysiskt redskap för att förmedla information. Föräldraenkäten nämndes av
respondenterna som en sätt att möjliggöra för föräldrars inflytande. Det är en enkät som
är gemensam för förskolorna som blir utskickad av kommunen. Där uttrycktes det av
respondenterna vara ett sätt att få inflytande över verksamheterna.
Resultatet visade också att respondenterna använde sig av olika medierande redskap när
de förmedlade läroplanen till föräldrarna. Framförallt var citat ur läroplanen vanligt och
kan därför kopplas till de språkliga redskapen. Det framgår också att citaten ur
läroplanen förmedlades på olika sätt. Det framgick att förskollärarna synliggör och
framhäver läroplanen i praktiken genom att citera läroplanen i dokumentation och vid
utvecklingssamtal för att på så sätt kunna knyta läroplanen till verksamheten och barnen
rent praktiskt detta kan kopplas till medierande redskap (Säljö, 2014). Läroplanen fanns
dels tillgänglig för föräldrarna vilket innebär att läroplanen i sig kan ses som ett
medierande redskap av fysisk karaktär. När det gällde svårigheterna i att förmedla
förskolans läroplan framkom det att det främst handlade om språk- och
kommunikationssvårigheter vilket även i detta fall kopplas mediering, då detta var
exempel på när förmedlingen av information fungerade mindre bra. Gällande
möjligheterna att synliggöra läroplanen för föräldrarna så fungerade läroplanen som ett
medierande redskap i bemärkelse att synliggöra det pedagogiska arbetet. Språk och
kommunikationssvårigheterna kunde ligga i att förskolläraren använde sig av ett
20
formellt språkbruk vilket för föräldrarna kan vara svårt att uppfatta eller att man helt
enkelt talade olika språk
Samtliga respondenter var också överens om att läroplanen var viktig att förmedla.
Resultatet tyder på att förskollärarna anser att det är viktigt att förmedla läroplanen till
föräldrarna i syftet att synliggöra verksamheten så att föräldrarna får en överblick av
arbetet inom verksamheten, vilket kan kopplas till det sociokulturella perspektivet
eftersom perspektivet syftar till att kunskap är något som människor tar del av (Säljö
2014). När läroplanen förmedlades för första gången var dock något som skilde sig åt
mellan respondenterna. Resultaten när det kom till introduktion av läroplanen var olika
hos respondenterna på grund av olika tidpunkter som förskollärarna informerar om
läroplanen för föräldrarna. Dock framgår det av studien att de alla informerar om den.
9 Resultatdiskussion
I resultatet framkom det att föräldrarna erbjuds flera tillfällen att ge uttryck för sina
synpunkter. En viktig förutsättning för att föräldrarna skulle kunna uttrycka sina
synpunkter var även enligt förskollärarna att ha en bra kommunikation och en god
relationer till föräldrarna. Det framkom även att förskollärarna såg läroplanen som
viktig att presentera för föräldrarna i syfte för att de skulle få mer förståelse för
verksamheten och på sätt kunna få ett mer reellt inflytande. Förskollärarna förmedlade
läroplanen på ett praktiskt sätt, främst genom att hänvisa till citat ur läroplanen. Detta
synliggjordes för föräldrarna i dokumentationer, utvecklingssamtal och föräldrasamtal.
Resultatet visade också på att det fanns svårigheter för förskollärarna att förmedla
läroplanen för föräldrarna, detta var svårigheter relaterade till språk och
kommunikation. Möjligheterna med att förmedla läroplanen för föräldrarna var att
synliggöra det pedagogiska arbetet. Utifrån resultatet så finns vissa aspekter som har lett
till diskussioner om hur förskollärare faktiskt arbetar med föräldrars inflytande och
synliggörandet av läroplanen.
När det kommer till bra kommunikation och relation i förhållandet mellan förskollärare
och föräldrar ser vi att det är av positiv bemärkelse att den relationen gynnas. Då det är
ur relationer som samarbete föds.Vikten av kommunikation och goda relationer
bekräftas av (Fredriksson, 1991) då det framgick i hennes studie föräldrarna ville ha en
ömsesidig dialog. Det framgår av resultatet att förskollärarna har en medvetenhet
angående samarbetet med föräldrarna och deras inflytande, att detta är förutsättning för
deras barns lärande och att det därför är viktigt att förmedla läroplanen. Detta relateras
till Bridge (2001) där hennes studie menar att föräldrars inflytande har betydelse för
barns lärande och utveckling. För att föräldrarna ska få inflytande i verksamheten så
gäller det för förskollärarna att ha en bra dialog med föräldrarna där åsikter om
verksamheten tas tillvara för att underbygga ett reellt inflytande. Vi anser att förskolan
erbjöd flera tillfällen för föräldrarna att uttrycka sina åsikter. Detta kopplar vi till
Ericsson (2004) där partnerskapsprincipen är det förhållande mellan förskola och hem
där de samarbetar tillsammans vad de gemensamt kan tillföra verksamheten och barnet.
Det gäller även för förskolläraren att informera föräldrarna om läroplanen och dess mål
för att de på så sätt ska få en inblick i hur verksamheten fungerar och vad de som
föräldrar har inflytande över. Om föräldrarna inte blir informerade om läroplanen hur
ska de då veta vad de kan ha inflytande över och hur förstår de då verksamhetens mål
21
för deras barn? För att föräldrarna ska förstå deras roll i det hela så krävs det att de blir
informerad om ämnet, i det här fallet läroplanen.
I resultatet påvisas att förskollärarna använder sig av olika former för att presentera
läroplanen för föräldrarna i syfte om att öka deras inflytande i verksamheten. Det som
förskollärarna valde främst att använda för att synliggöra läroplanen var att påvisa valda
citat ur den för föräldrarna. En fråga som är värd att ställas är om detta är ett bra sätt för
föräldrarna att att få förståelse för läroplanens innebörd för dem själva och för deras
barn. Citaten förklaras sällan grundligt vad de innebär och varför de används. Att citaten
kommer från läroplanens innehåll kanske går att koppla för föräldrarna men är en
svårighet om de inte är insatta i vad innehållet i läroplanen är.
När det kom till att förmedla innehållet i läroplanen för föräldrarna så framgick det att
de intervjuade förskollärarna upplevde svårigheter när det kom till att använda
språkbruk. Exempelvis kunde det det handla om svåra begrepp alternativt att föräldrarna
hade annat modersmål och nationalitet. Det senare kan kopplas till (Sandberg och
Vuorinen) då de menar att språksvårigheter på grund av annan nationalitet kan vara ett
hinder. I detta fall handlade det också om språk i form av att förskollärare använder sig
av svåra begrepp, vilket alltså inte behöver innebära att föräldrarna har ett annat
modersmål. Det kan innebära att förskollärare behöver tänka på hur de uttrycker sig i
förmedlingen av läroplanen och därmed använda sig av ett enklare språk. En möjlighet
med att synliggöra läroplanen ansåg förskollärarna var att föräldrarna fick en förståelse
för att förskolan är en pedagogisk verksamhet och att läroplanen kan användas som ett
redskap för att synliggöra detta. Detta menar Brodin och Renblad (2015) är en
förutsättning för att föräldrarna ska förstå läroplanens syfte och innehåll. Samtidigt
framgick det i samma studie att läroplanen mestadels ses som användbar i samband med
kommunikationen med föräldrarna. Det som kan ifrågasättas utifrån vårt resultat är
därför om den alltid är användbar, eftersom det verkar förekomma språksvårigheter i
förmedlingen av läroplanen.
10 Metoddiskussion
Som metod för att få svar på forskningsfrågorna användes semistrukturerade intervjuer.
Fördelarna med att använda intervjuer som metod var att respondenterna kunde utveckla
sina svar samt att det fanns möjlighet till att ställa följdfrågor. I efterhand insåg vi hur
svårt det är att faktiskt få svar på det som skulle studeras, då det krävs en oerhörd
skicklighet från intervjuaren. Att kunna ställa frågor och inte leda in respondenten till ett
svar var svårt då vissa av respondenterna behövde följdfrågor för att kunna utveckla ett
svar på frågan som ställdes. Vi ställer oss frågande till om våra intervjufrågor var
svårtolkade av respondenterna och att det ledde till att vi tyvärr inte fick svar på alla
forskningsfrågorna som var ställda från början. Vid kategoriseringen av svaren så
upptäckte vi att svaren inte stämde överens med det vi hade från början förväntat oss
som svar. Vilket ledde till att vi fick ändra två av tre frågeställningar något för att kunna
spegla resultatet rättvist. Detta skulle kunna bero på de förberedda intervjufrågorna som
ställdes och att vi som intervjuare skulle behövt ställa fler följdfrågor än vad vi gjorde.
Intervjufrågorna bidrog däremot till att vi fick andra svar vilket gör att intervjuer som
metod ändå kan ses som värdefull. En fördel med intervjuerna var även att
förskollärarna inte hade tillgång till frågorna innan, vilket gjorde att vi uppfattade
svaren som direkta och ärliga. Om undersökningen hade utgått från enkäter hade det
kanske funnits en risk att förskollärarna istället funderat på det svar som de anser är det
22
“rätta” svaret och det svar som de tror att vi förväntar oss, istället för att utgå från hur
det verkligen är. En nackdel med intervjuerna var att det tog väldigt lång tid att
transkribera dem med tanke på det snäva tidschemat. Genom en kvalitativ studie utifrån
enkäter hade tid kunnat sparas in då inga transkriberingar hade behövts göras. Dock
hade vi kanske inte fått lika utförliga och trovärdiga svar. En nackdel som vi ser är
också att studien är ensidig eftersom studien bara visar förskollärares uppfattningar. Ett
bredare perspektiv hade varit att undersöka föräldrarnas uppfattningar utifrån samma
ämne, för att sedan kunna ställa dem emot varandra. Det verkliga resultatet om hur det
egentligen ser ut gällande föräldrars inflytande i relationen till läroplanen hade på sätt
kunnat få ett annat resultat eftersom det i så fall hade synliggjort även föräldrarnas
tankar.
11 Fortsatt forskning
I resultatet så framgår det en svårighet för förskollärarna att förmedla läroplanen för
föräldrarna. Att få läroplanen att vara levande i alla beslut och aktiviteter som
förskollärarna gör är svårt att förmedla för föräldrarna på ett bra sätt så att det
uppmärksammas. Att kunna koppla läroplansmålen till vad man gör rent praktiskt i
verksamheten och kunna förtydliga det för föräldrarna så att de förstår är en utmaning.
Detta tyder på en osäkerhet för hur förskollärare förmedlar läroplanen. Det skulle kunna
gå att forska mer om detta ämne genom att utöka studien till fler områden inom Sverige
för att på så sätt få syn på hur man faktiskt förmedlar läroplanen till föräldrarna. Man
kanske då kan få ett mer tydligt mönster över för- och nackdelar med hur läroplanen
förmedlas. För att kunna öka föräldrarnas inflytande i verksamheten så har vi genom
studien sett att det är till fördel att ha goda relationer och kontakt med föräldrarna i
grunden, samt en öppen kommunikation från båda hållen. Detta för att öka chanserna
till att föräldrarna vill vara mer delaktiga i verksamheten. Ytterligare sätt att kunna få se
hur läroplanen förmedlas och föräldrars inflyande i verksamheten skulle vara att istället
för att intervjua förskollärare vända sig till föräldrarna. Vad har de för uppfattning av
läroplanen? Hur gör förskollärarna den synlig för mig? Vad känner jag som förälder att
jag har inflytande över? Är frågor som skulle kunna utgöra ytterligare en helhetsbild av
detta ämne.
12 Pedagogiska implikationer och slutsats
Det som utläses i resultatet är att det är en komplex roll som förskollärare har i att skapa
inflytande för föräldrar och att informera om läroplanen i det syftet. Dels måste de
bygga ett förtroende och en relation med föräldrarna för att kunna skapa en dialog och
ett informationsutbyte. Sedan gäller det att kunna förmedla informationen om
läroplanen och dess innehåll till föräldrarna på ett begripligt sätt för att föräldrarna ska
kunna förstå den. Genom att föräldrarna har fått till sig informationen om läroplanen så
är det önskvärt att de då vet hur de kan ha inflytande i verksamheten och deras barns
utveckling och lärande. Vi ser att det finns ett hål i vår forskning där vi inte vet
föräldrarnas sida om detta ämne. Vi vet ju faktiskt inte om eller hur mycket inflytande
som föräldrarna faktiskt vill ha i verksamheten. Det hade varit en bra förutsättning om
det funnits forskning gällande vad föräldrar vill i frågan om föräldrars inflytande i
verksamheten och deras medvetenhet om styrdokumenten. Kanske är de helt enkelt inte
lika intresserade av det som vi förutsätter att de är. Dock står det i läroplanen att
23
förskollärarna ska göra det möjligt för föräldrarna att ha inflytande i verksamheten och
att de ska informera dem om läroplanens innehåll. Detta är en balansgång som
förskollärare måste avgöra och anpassa sig efter. Däremot så gäller det för
förskolläraren att ge alla föräldrar samma förutsättningar att sätta sig in i vad
verksamheten gör, både för deras barn och i helhet, för att de på så sätt ska kunna förstå
sin roll och hur de kan få inflytande i verksamheten. Detta kan mycket väl göras genom
de olika former som förskollärarna använder sig av i vår undersökning. Frågan är om
dessa former bidrar till att föräldrar får en bättre uppfattning om läroplanen och att de
får ett verkligt inflytande i verksamheten? Det vi uppfattar av vår studie är att det i
största allmänhet handlar om kommunikation. Kommunikation mellan föräldrar och
verksamhet. Utan den så leder inte detta arbete med att synliggöra läroplanen i syfte för
att föräldrar ska få inflytande någonstans.
24
Referenser
Björkdahl Ordell, S. (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I. J.
Dimenäs. (Red.), Lära till lärare: Att utveckla läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt
och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Bloch-Poulsen, J. (2013) Dialogiske forældresamtaler:alle vil jo gerne inddrages?(s. 5,
11 66-67, 100-123, 145-148). Aalborg: Aalborg universitetsforlag. Hämtad
från: http://vbn.aau.dk/files/72855399/Dialogiske_for_ldresamtaler_alle_vil_jo_gerne_
inddrages.pdf september 12, 2017
Bridge, H. (2001). Increasing Parental Involvement in the Preschool Curriculum: What
an action research case study revealed Accroître la Participation Parentale dans le
Programme Préscolaire: Résultats d'une étude de cas d'une recherche-action Aumentar
la Participación de los Padres en el Plan de Estudios Preescolar: Lo que reveló un
estudio de investigación de medidas, International Journal of Early Years Education,
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/713670676?needAccess=true
Brodin, J. & Renblad, K. (2015). Early Childhood Educators’ Perspectives of the
Swedish National Curriculum for Preschool and Quality Work. Early Childhood
Education Journal, 43(5), 347-355. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D306
Bråten, I. (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I. I. Bråten. (Red.), Vygotskij och
pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, L. (2004). Föräldrar och skola. Örebro: Örebro universitetsbibliotek. Hämtad
från: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A137381&dswid=-4548
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fredriksson, G. (1991). Föräldrasamarbete i förskolan: pedagogernas, föräldrarnas
och barnens syn på samarbete. Lund: Studentlitteratur
Jonsdottir, F & Nyberg, E. (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska
samtal. I Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald makt och möjligheter. Lund:
Studentlitteratur.
Kihlström, S. (2007). Att genomföra en intervju. I. J. Dimenäs. (Red.), Lära till lärare:
Att utveckla läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.
Stockholm: Liber.
Löfdahl, A. (2014). Förändrade relationer mellan lärare och föräldrar i förskolan –
aspekter av en förändrad lärarprofession (s. 260-261). Institutionen för pedagogiska
studier: Karlstads universitet. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr 4-5 2014 issn
1401-6788 Hämtad från:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/13163/11752
25
Sandberg, A & Vuorinen, T. (2008). Preschool–home cooperation in
change. International Journal of Early Years Education, 16:2, 151-161,
DOI:10.1080/09669760802025165. Hämtad
från http://dx.doi.org/10.1080/09669760802025165
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö, 98. (Rev. uppl.) Stockholm:
Skolverket
Skolverket (2011). Förskolan är till för ditt barn: En broshyr om förskolans läroplan.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem: Resultat
från föräldraundersökningen 2012. Rapport 392. Skolverket: Stockholm.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2017). PM – Barn och personal i förskolan hösten 2016. Hämtad:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-
enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2
Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3777.pdf%3Fk%3D3777
Säljö. R (2014). Den lärande människan: -teoretiska traditioner. I. U P. Lundgren, R.
Säljö & C. Liberg. (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm:
Natur & Kultur.
Tallberg Broman, I. (2013). Föräldrasamverkan i förändring. I. Harju, A & Tallberg
Broman, I. (Red.), Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vuorinen, T, Sandberg, A, Sheridan, S, & Williams, P. (2014) Preschool teachers'
views on competence in the context of home and preschool collaboration. Early Child
Development and Care, 184:1, 149-159, DOI: 10.1080/03004430.2013.773992. Hämtad
från:
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03004430.2013.773992?scroll=top&need
Access=true
I
Bilagor
Bilaga A: Brev till förskolechefer inom kommunen
Hej!
Vi är två studenter från Linnéuniversitet som går sista terminen på
förskollärarprogrammet. Vi håller just nu på att skriva vårt examensarbete som handlar
om föräldrars inflytande i verksamheten i relation till förskolans läroplan utifrån
förskollärares perspektiv. Vi letar därför efter förskollärare som skulle vilja ställa upp
att delta i en intervju och ser gärna att er förskola deltar. Den insamlade empirin
kommer att behandlas på ett respektfullt sätt och endast användas till vårt
examensarbete. Alla namn på förskolor och förskollärare och övrig data som kan vara
spårbart kommer att förbli anonymt. Vi skulle vara tacksamma om ni ville höra er för
ute i verksamheten om det är någon eller några (1-2) på er förskola som vill ställa upp. I
så fall vill vi gärna veta vilken avdelning och namn på eventuella personer som vi ska
besöka. Skicka gärna deras mailadress alternativ att de mailar oss! Intervjuerna kommer
att ske i slutet av vecka 39, alternativt att vi kommer överens om en passande tid längre
fram! Hör gärna av er om ni har några funderingar!
Emma: [email protected]
Hanna: [email protected]
MVH Emma Wallin & Hanna Björkesjö.
II
Bilaga B: Intervjufrågor
Vilka möjligheter ser förskollärarna att föräldrarna har att uttrycka sina
synpunkter gällande verksamheten?
- På vilket sätt bjuder ni in föräldrar att vara delaktiga i verksamheten
- Vad är föräldrarna delaktiga i?
- Vad upplever ni att föräldrarna vill vara delaktiga i verksamheten?
- Vad upplever ni att föräldrarna inte vill vara delaktiga i verksamheten?
- Vid vilka tillfällen är det extra bra att föräldrarna får inflytande i verksamheten?
- När upplever du att det är viktigt att föräldrarna har inflytande i verksamheten?
- Hur upplever du i föräldrarnas chanser att kunna påverka verksamheten?
- Hur möjliggör ni som förskollärare att föräldrarna kan påverka verksamheten?
·
Vilka möjligheter och svårigheter anser förskollärarna att det finns med att göra
föräldrarna medvetna om läroplanen och dess innehåll?
-När presenterar ni läroplanen för föräldrarna första gången?
-Hur presenterar ni läroplanen för föräldrarna första gången?
-I vilket syfte informerar ni om läroplanen?
-Vilka punkter/avsnitt i läroplanen nämns i första hand för föräldrarna?
-Vilka svårigheter upplever du att det finns med att synliggöra läroplanen för
föräldrarna?
-På vilket sätt synliggör ni läroplanen under förskoletiden?
-Vilka aspekter anser du som är viktigt att nämna om läroplanen?
-Vilka svårigheter upplever du att det finns med att synliggöra läroplanen för
föräldrarna?
-Vilka möjligheter upplever du att det finns med att synliggöra läroplanen för
föräldrarna?
-På vilket sätt blir föräldrarna delaktiga i läroplanen under förskoletiden?
-Vilka frågor om läroplanen upplever du att föräldrarna brukar ställa?
-Vilka delar av läroplanen upplever du är lättast för föräldrarna att förstå?
-Vilka delar av läroplanen upplever du att föräldrarna har svårast att förstå?
III
Bilaga C: Deltagandes medgivande och information till intervju
Hej!
Här kommer lite information om vad som gäller för er som kommer att delta i en
intervju. Som deltagande i studien har ni rätt till att bli informerade om studiens syfte
enligt informationskravet från vetenskapsrådet. Vårt syfte med studien är att bidra med
kunskap om föräldrars möjligheter att få inflytande i förskolans verksamhet i relation
till förskolans läroplan. Principerna är till för att skydda er samt det insamlade
materialet som sker i samband med intervjun. Var god läs nedanstående punkter.
● De som medverkar i en undersökning har rätt att självständigt bestämma om, hur
länge och på vilka villkor de skall delta. De får avbryta sin medverkan utan att
detta medför negativa följder för dem.
● I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte de som deltar i
undersökningen utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan.
Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta
undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare.
● Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och
avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av
utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt
känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att
komma åt uppgifterna. Allt insamlat material kommer därför att raderas efter att
uppsatsen har blivit godkänd. I uppsatsen kommer vi också att använda oss av
fiktiva namn.
● Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller
utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.
Här med godkänner jag att jag tagit del och förstått innebörden av att delta i intervjun:
-------------------------------------- --------------------------------------
Deltagarens namn (Texta) Hanna Björkesjö/ Emma Wallin
-------------------------------------- --------------------------------------
Deltagarens sigantur Signatur
