Examinerade humanisters och teologers etablering p ......under samma period 12,9 %, eller 2 102 examina. Under den andra undersökningsperioden, 1997-2002 finns 9 908 examinerade inom

Ingerregprojektet: Humaniora Øresund Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet, Caja Lennartsdotter 2005-12-31

Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden

1983/1997 – 1997/2002

2

Sammanfattning 6 1. Inledning 8 1.1 Projektbeskrivning; Plattform humaniora 9

1.1.1 Bakgrund 9 1.1.2 Syfte 9

1.2 Förutsättningar för studien 9

1.2.1 SNI översikt 10 1.2.2 Utvecklingen på universitet och högskolor 12 1.2.3 Examensformer 14

1.2.4 Högskoleexamen 14 1.2.5 Kandidatexamen 14 1.2.6 Magisterexamen 14 1.2.7 Linje-examen 15

2. Sverige 16

Figur 1. Översikt över sysselsättning 16

2.1 Förhållande inom branschregistret 17

Figur 2. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena 1983-2002 17 2.2 Fördelning inom examensformer 19

Figur 3. Examensfördelning inom näringslivsområden 1983-2002 20 Figur 4. Akademikerarbetslöshet 21

2.3 Specificering av branschområden 22

Figur 5. O: Andra samhälleliga och personliga tjänster 22 Figur 6. M: Utbildning 23 Figur 7. K: Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster 23 Figur 8. D: Tillverkning 25 Figur 9. I: Transport, magasinering och kommunikation 26 Figur 10. J: Finansiell verksamhet 26

2.4 Könsfördelning inom kategorierna 27

Figur 11. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 1983-1997 27 Figur 12. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 1997-2002 28

3. Lunds Universitet 29

Figur 13. Översikt över sysselsättnings 29 3.1 Tillfälliga besökare och ”mörkertal” vid Lunds Universitet 30

Figur 14. Helårsstudenter vid Lunds Universitet 31

3.2 Förhållande inom branschregistret 32 Figur 15. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena 1983-2002 33

3.3 Fördelning inom examensformer 34

Figur 16. Examensfördelning inom näringslivsområden 1983-2002 35

3.4 Specificering av branschområden 36 Figur 17. D: Tillverkning 37 Figur 18. I: Transport, magasinering och kommunikation 38

Figur 19. J: Finansiell verksamhet 38 Figur 20. K: Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster 39 Figur 21. M: Utbildning 39 Figur 22 .O: Andra samhälleliga och personliga tjänster 40

3

3.5 Könsfördelning inom Kategorierna 41 Figur 23. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 1983-1997 41 Figur 24. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 1997-2002 42

4. Malmö Högskola 43 5. Avslutande diskussion 44 6. Ämnesöversikt – Examinerade humanister och teologer i Sverige 47 6.1 Ämnesfördelning över humaniora och teologi i Sverige 48

6.1.1 Hela Sverige 1983-1997 48 6.1.2 Hela Sverige 1997-2002 51

6.2 Ämnesfördelning över humaniora och teologi vid Lunds universitet 54 6.2.1 Lund 1983-1997 54

6.2.2 Lund 1997-2002 56

7. Ämnesfördjupning – Examinerade humanister och teologer inom näringslivet 58 7.1 Historisk-filosofisk sektion 58

7.1.1 Antikens kultur och samhällsliv 59 7.1.2 Arkeologi 60 7.1.3 Arkiv- och informationsvetenskap/Arkivkunskap m.fl. 61 7.1.4 Biblioteks- och infovetenskap 62 7.1.5 Bok- och bibliotekshistoria 63 7.1.6 Datalingvistik 64 7.1.7 Etnologi 65 7.1.8 Estetik 66 7.1.9 Filmvetenskap 67 7.1.10 Filosofi 68 7.1.11 Historia 69 7.1.12 Historisk osteologi 70 7.1.13 Idé och lärdomshistoria/Idéhistoria 71 7.1.14 Informatik/informations- och medievetenskap 72 7.1.15 Informationslinjen 73 7.1.16 Informatörlinjen 74 7.1.17 Kommunikationsvetenskap 75 7.1.18 Konst- och bildvetenskap 76 7.1.19 Konstvetenskap 77 7.1.20 Konstvetenskap och visuell kommunikation 78 7.1.21 Kultur- och mediagestaltning 79 7.1.22 Kulturadministration 80 7.1.23 Kulturantropologi 81 7.1.24 Kulturarbetarlinjen 82 7.1.25 Kulturpedagogik 83 7.1.26 Kulturvetenskap 84 7.1.27 Logik 85 7.1.28 Medeltidsarkeologi 86 7.1.29 Mediatekniklinjen 87 7.1.30 Medie- och kommunikationsvetenskap 88 7.1.31 Medievetenskap 89 7.1.32 Museivetenskaplig linje/Museologi 90 7.1.33Musikvetenskap 91 7.1.34 Praktisk filosofi 92 7.1.35 Pressvetenskap 93 7.1.36 Reklam- och kommunikationslinjen 94 7.1.37 Teatervetenskap 95 7.1.38 Teoretisk filosofi 96 7.1.39 Vetenskapsjournalistik 97 7.1.40 Vetenskapsteori 98

4

7.1.41 Övrig - Humaniora/teologi 99

7.2 Teologisk sektion 100 7.2.1 Islamologi 101 7.2.2 Judaistik 102 7.2.3 Religionshistoria 103 7.2.4 Religionsvetenskap/kunskap 104 7.2.5 Religionsvetenskaplig linje, allmän gren 105 7.2.6 Religionsvetenskaplig linje, särskild gren 106

7.3 Språkvetenskaplig sektion 107

7.3.1 Allmän språkvetenskap 108 7.3.2 Arabiska 109 7.3.3 Arabvärldslinjen 110 7.3.4 Assyriologi 111 7.3.5 Bulgariska 112 7.3.6 Danska 113 7.3.7 Egyptologi 114 7.3.8 Engelska 115 7.3.9 Estniska 116 7.3.10 Finska 117 7.3.11 Finsk-ugriska språk 118 7.3.12 Fonetik 119 7.3.13 Franska 120 7.3.14 Grekiska 121 7.3.15 Hebreiska 122 7.3.16 Indologi 123 7.3.17 Indonesiska 124 7.3.18 Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden 125 7.3.19 Iranska språk 126 7.3.20 Italienska 127 7.3.21 Japanska 128 7.3.22 Jämförande indoeuropeisk språkforskning 129 7.3.23 Keltiska språk 130 7.3.24 Kinesiska 131 7.3.25 Koreanska 132 7.3.26 Kroatiska och serbiska 133 7.3.27 Latin 134 7.3.28 Latinamerikakunskap 135 7.3.29 Lettiska 136 7.3.30 Lingvistik 137 7.3.31 Lingvistik med barnspråklig inriktning 138 7.3.32 Linjen för språk och information 139 7.3.33 Litteraturvetenskap 140 7.3.34 Barn- och ungdomslitteratur/Litteraturvetenskap, barns/ungdoms-läsning 141 7.3.35 Litteraturvetenskap kultur och medier 142 7.3.36 Mellanösternkunskap 143 7.3.37 Nederländska 144 7.3.38 Nordiska språk 145 7.3.39 Nusvenska 146 7.3.40 Nygrekiska 147 7.3.41 Orientalistiklinjen 148 7.3.42 Persiska 149 7.3.43 Polska 150 7.3.44 Portugisiska 151 7.3.45 Praktisk svenska 152 7.3.46 Rumänska 153 7.3.47 Ryska 154 7.3.48 Samiska 155 7.3.49 Sanskrit med jämförande språkforskning 156 7.3.50 Semitiska språk 157 7.3.51 Spanska 158 7.3.52 Språkkonsultlinjen 159

5

7.3.53 Svenska 160 7.3.54 Svenska för invandrar undervisare 161 7.3.55 Svenska som andra språk 162 7.3.56 Svenska/Nordiska språk 163 7.3.57 Swahili 164 7.3.58 Teckenspråk 165 7.3.59 Thai 166 7.3.60 Tjeckiska 167 7.3.61 Turkiska språk 168 7.3.62 Tyska 169 7.3.63 Ungerska 170 7.3.64 Öst- och Centraleuropakunskap 171 7.3.65 Öst- och Sydöstasienlinjen 172 7.3.66 Östasienlinjen 173

7.4 Övrigt 174

7.4.1 Allmänpraktisk medialinje 175 7.4.2 Arkitektskolan 176 7.4.3 Bebyggelseantikvarisk linje 177 7.4.4 Bibliotekarielinjen 178 7.4.5 Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek 179 7.4.6 Bibliotekarielinjen, forsknings- och företagsbibliotek 180 7.4.7 Bokhandelslinjen 181 7.4.8 Dokumentalistlinjen 182 7.4.9 Facköversättning 183 7.4.10 Grafisk linje 184 7.4.11 Internationella arbetslivsstudier 185 7.4.12 Journalistik 186 7.4.13 Konservatorslinjen 187 7.4.14 Teologi 188 7.4.15 Tolklinjen (inriktningar: Arabiska m.fl.) 189 7.4.16 TV-journalistik 190 7.4.17 Utbildning i restaureringskonst 191 7.4.18 Översättarlinjen 192

Källförteckning 193

6

Sammanfattning Avsikten med studien är att undersöka var humanisterna och teologerna befinner sig på arbetsmarknaden efter avlagd examen, samt att se på om det har skett en förändring av sysselsättningsmönstret mellan de två undersökningsperioderna. Studien baserats på ett material över examinerade från högskolans grundutbildning, humanister och teologers etablering på arbetsmarknaden i hela Sverige, respektive Lunds Universitet och Malmö Högskola. Via Statistiska Centralbyrån har det gjorts en beställning av mikrodata som belyser humanisters sysselsättning. Materialet är uppdelat på två tidsperioder och sträcker sig så långt bakåt som register är tillgängliga, alltså perioden från år 1983 och framåt. Den första under-sökningsperioden omfattar läsåren från 1983/1984 t o m 1996/1997 samt sysselsättningsstatus och arbetsställets SNI 1997 (branschklassificering). Den andra undersökningsperioden omfattar läsåren 1997/1998 – 2001/2002, samt sysselsättningsstatus och arbetsställets SNI 2003 (branschklassificering). Den första undersökningsperioden återfinns 16 235 uttagna examina för hela Sverige inom humaniora och teologi. Lunds Universitets examinerade humanister och teologer, motsvarar under samma period 12,9 %, eller 2 102 examina. Under den andra undersökningsperioden, 1997-2002 finns 9 908 examinerade inom humaniora/teologi. Lunds Universitet står för motsvarande 15,1 % av dessa, det vill säga 1 492 examina. Malmö Högskola tillkom under den andra undersökningsperioden och knappt 0,05 % av det samlade antalet uttagna examina kommer från Malmö Högskola. Branschanalyserna visar att de tre största yrkesområdena för humanister/teologer finns inom så kallade ”traditionella” yrkesområden. Av dessa är Andra samhälliga och personliga tjänster (kategori O, se figur 2, 5, 15 och 22) det största området. Konkret inkluderar detta område: verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisa-tioner, film- och videoverksamhet, radio- och TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. Allt som allt sysselsätter Andra samhälliga och personliga tjänster i Sverige 25,3 % av humanisterna och teologerna (religionsvetarna) under första undersökningsperioden 1983-1997, samt 21,3 % av humanisterna/teologerna i den andra perioden 1997-2002. Motsvarande siffror för examina vid Lunds Universitet är 28,5 % i första undersökningsperioden samt 21,4 % i andra undersökningsperioden. Inom Andra samhälliga och personliga tjänster, är det för teologerna verksamheter i religiösa samfund som står för större delen av sysselsättningen, medan det för humanisterna är det biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet samt radio- och TV-programverksamheter som sysselsätter merparten (se figur 11 och 24). Näst största sysselsättningsområdet är Utbildningsväsendet (kategori M, se figur 2, 6, 15 och 21). För hela Sverige sysselsätter detta område 11,6 % av de examinerade under perioden 1983-1997 och under andra undersökningsperioden 17,5 %. För Lunds Universitet är siffrorna liknande och motsvarar under den första perioden 12,6 % och under den andra perioden 17,4 %. Det tredje största sysselsättningsområdet för de svenska humanisterna/teologerna är, Fastig-hets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster (kategori K, se figur 2, 7, 15 och 20). Det markanta i denna kategori är: Forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksam-het och databehandlingsverksamhet.

7

I hela Sverige sysselsätter området 10,7 %, under första undersökningsperioden samt 12,3 % den andra perioden. För examina från Lunds Universitet är det inte Fastighets- och uthyr-ningsverksamhet, företagstjänster som är det tredje största sysselsättningsområdet under den första undersökningsperioden utan istället Tillverkning (Kategori D, se figur 15 och 17), som bland annat inkluderar områdena förlagsverksamhet och grafisk produktion. Detta område står under den första perioden för 6,7 % av den samlade sysselsättningen medan Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster, motsvarar 5,5 %. Under den andra undersökningsperioden 1997-2002, motsvarar detta område 10 % (företagstjänster) och är det tredje största sysselsättningsområdet för humanister/teologer, examinerade vid Lunds Universitet. Utifrån ett könsperspektiv är kvinnor tydligt överrepresenterade inom humaniora/teologi. I hela Sverige är 66 % av humanister/teologer kvinnor under den första undersökningsperioden 1983-1997. Denna andel ökar till perioden 1997-2002, där kvinnorna motsvarar 70 % av materialet (se figur 11 och 12). Vid Lunds Universitet är andelen något mindre, 62 % under den första undersökningsperioden och 65 % under den andra undersökningsperioden (se figur 23 och 24).

8

1. Inledning Föreliggande studie är ett resultat av ett projektarbete kring Öresundsregionens arbetsmarknad. Under tiden projektet tog form, växte ett stort material fram kring de svenska humanisterna och deras etablering på arbetsmarknaden. Grundstudien bygger på ett material om humanister i Sverige och Danmark. Av storleksskäl beslutades att låta hela det svenska materialet läggas fram i en självständig rapport, parallellt med rapporten kring den komparativa studien av humanisters kompetens och etablering på arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Studien bygger på kvantitativt material och behandlar både ett makroperspektiv (hela Sverige) och ett mikroperspektiv (Lunds Universitet och Malmö Högskola) samt indelning inom enskilda ämnen i humaniora och teologi. Gränslinjen mellan vilka ämnen som ingår i humaniora kan stundtals vara flytande. För att ge studien tydliga ramar, krävs klara definitioner. Lunds Universitet spelar en central roll i studien och därför har deras uppdelning fått vara vägledande för de klassificeringar som gjorts i denna studie. Exempelvis räknas teologi i Danmark inte fullt ut tillsammans med humaniora. Vid Lunds Universitet, däremot, behandlas teologin tillsammans med humaniora. Som ett direkt resultat av detta behandlas humanister och teologer som en kategori i studien. Syftet med studien är att undersöka var humanisterna/teologerna återfinns på arbetsmark-naden och att undersöka hur utvecklingen har skett under de senare decennierna. Projektledare har varit Ole Krarup Jensen vid Det humanistiske fakultetssekretariat, Køben-havns Universitet ([email protected]). Han har även medverkat skriftligt i några av avsnitten. I arbetet med materialet och informationssökningen bör en del personer lyftas fram för sina bidrag med expertis och vägledning. Följande gäller: Vid Köpenhamns Universitet Dorthe Vejen Hansen samt Laura Louise Sarauw, vid Enhverskontakten vid humanistiska fakulteten Vid Statistiska Centralbyrån Hans-Eric Ohlsson Vid Lunds Universitet Jan Svensson, Dekan for område HT Birgitta Armgard, tidigare studievägledare Litteraturvetenskap Gunilla Boström, Studerandeenheten Gunnel Holm, kanslichef humanistiska fakulteten Sven Eriksson, Arbetslivscentrum Professor Orvar Löfgren, etnologiska institutionen Olof Nelsson, vid Utvärderingsenheten Ingrid Nilsson, studievägledare Litteraturvetenskap Margareta Stigsdotter, studievägledare etnologi Vid Malmö Högskola Ingrid Elam, Områdesperfekt för K3

9

1.1 Projektbeskrivning 1.1.1 Bakgrund Universiteten utbildar humaniorakandidater/bachelorer, magistrar/kandidater som har utbildning med ett högst varierat innehåll. Vid Humanistiske Fakultet, Københavns Universi-tet, har det under senare år genomförts branschanalyser och undersökningar av var fakultetens kandidater/bachelorer blir anställda, och i vilket omfattning deras kvalifikationer kommer till användning. Som ett steg i dessa undersökningar skapades idén att det kunde vara spännande att vidareutveckla dessa och göra en komparativ studie inom Öresundsregionen – det vill säga att jämföra förhållandena på den svenska och den danska sidan. Hur ser humanisternas situation ut på arbetsmarknaden i Sverige och Danmark? Plattform Humaniora som består av de humanistiska fakulteterna vid Roskilde Universitets-center, Malmö Högskola, Lunds Universitet och Københavns Universitet, ansökte våren 2004 om en ”Interreg-bevilling” (EU-medel till gränsregionen Öresund) för att bland annat genomföra en komparativ studie av humanistiska kandidater/bachelorer, magi-strars/kandidaters sysselsättning i Öresundsregionen. ”Interreg” beviljade medel för studien Följande rapport är en del av det samlade projektet som också omfattar en komparativ studie av humanisternas sysselsättning i Danmark och Sverige, inom Öresundsregionen samt intervjuer med humanister i näringslivet och i viss utsträckning deras chefer.

I Danmark har det humanistiske Fakultet, Københavns Universitet genomfört undersökningar kring sysselsättningsmönster för deras humanister 2000 och 2003. Roskilde Universitetscenter har genomfört en större enkättundersökning av deras kandidaters anställningsförhållanden samt hur den kompetens studenterna skaffat sig under utbildningen kommer till bruk. Vid Lunds Universitet återfanns två studier kring humanisters väg ut på arbetsmarknaden; Humanister i Yrkeslivet nr. 86:143 och Humanistiska studier och arbetslivet – uppföljning av

studenter efter avslutad utbildning nr. 2002:217. Det svenska materialet visade sig inte vara tillräckligt omfattade för en komparativ studie. Därför införskaffades motsvarande data över de svenska humanisterna. Föreliggande rapport är ett resultat av denna studie. 1.1.2 Syfte Syftet är att få en mer precis kunskap om Öresundsregionens arbetsmarknad. Humanister från både Sverige och Danmark skall ges bättre förutsättningar att finna - och kvalificera sig för befattningar på båda sidor om sundet. För detta krävs bättre kunskaper inom vilka branscher det finns arbetsmöjligheter. Vidare förväntas en dialog mellan näringslivsorganisationer, verksamheter, AF, och kandida-ter/magistrar. En sådan dialog mellan arbetsgivare, företrädare för näringsliv och universitet och studenter, bör kunna medverka till att Öresundsregionen uppfattas som en gemensam arbetsmarknad – också för humanisterna.

1.2 Förutsättningar för studien

Materialet till den statistiska delen av undersökningen är en beställning från Statistiska Centralbyrån i Sverige. Materialet utgår ifrån så kallad mikrodata över uttagna examina i högskolans grundutbildning inom området Humaniora och Teologi, med separat redovisning för Lunds Universitet, Malmö högskola och övriga riket. Detta mikromaterial är i sin tur samkört mot sysselsättningsstatus och arbetsplats, SNI 1997 samt SNI 2002.

10

SNI är ett internationellt system inom vilket de olika branschområdena kategoriserar, utifrån att skapa en internationell måttstock att kunna arbeta med, dels i samband med arbetsmark-nadsanalyser. Nedan ses en övergripande fördelning av de olika huvudkategorier som de olika branscherna faller inom, merparten är relativt självförklarande i sin benämning kring vad som inkluderas. Däremot sett till humanister/teologer är deras stora arbetsfält något vag vid en snabb överblick och tydliggörs nedan. 1.2.1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN

SNI 2002: Struktur Översikt NACE Rev. 1.1

Benämning

Avdelning A Jordbruk, jakt och skogsbruk Avdelning B Fiske Avdelning C Utvinning av mineral

Avdelning D Tillverkning (se figur 8 och 17), inkluderar bland annat för humanis-ter/teologer, områdena förlagsverksamhet och grafisk produktion.

Avdelning E El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Avdelning F Byggverksamhet

Avdelning G Partihandel och detaljhandel; reparation av motorfordon, hus-hållsartiklar och personliga artiklar

Avdelning H Hotell- och restaurangverksamhet Avdelning I Transport, magasinering och kommunikation Avdelning J Finansiell verksamhet

Avdelning K

Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster (avdelning K, se figur 7och 20)de områden som inkluderas här och är relevanta i avseende till humanister/teologer är; forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverk-samhet.

Avdelning L Offentlig förvaltning och försvar; obli gatorisk socialförsäkring

Avdelning M Utbildning (se figur 6 och 21), vilken omfattar sysselsättning inom grund- och gymnasieskolor, utbildning vid universitet och högskolor samt annan eftergymnasial- och vuxenutbildning.

Avdelning N Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet

Avdelning O

Andra samhälleliga och personliga tjänster (avdelning O, se figur 5 och 22) vilket dels inkluderar; verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radio- och TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m.

Avdelning P Hushållens verksamhet

Avdelning Q Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambas-sader o.d.

Sammanfattning av SNI, branschregistret, mottaget från Statistiska Centralbyrån 2005-07-14 Poängteras bör att det i Sverige inte automatiskt utfärdas ett examensbevis när utbildningen är genomförd. Vid avslutad utbildning måste den enskilda individen på egen hand ansöka om examen inom Humaniora och Teologi. Resultatet är att enbart de som tagit ut en examen är

11

representerade i detta material. Samma förutsättningar gör sig gällande i de huvudämnen som är representerade i denna studie. Enbart de huvudämnen som det har tagits ut en examen i är representerade i denna studie. Ovannämnda material från Statistiska Centralbyrån mottogs 2005-07-14. Studien är uppdelad i två tidsperioder, 1983-1997 samt 1997-2002. Valet av dessa perioder baseras på en tidigare genomförd dansk studie och ligger till grund för undersökningen (Krarup Jensen 2003). Utgångspunkten för den komparativa studien var att göra materialet från de två länderna så jämförbart som möjligt. Det föreligger dock en del skillnader, exempelvis började Danmark föra standardiserade register över examen och sysselsättning 1975, några år före Sverige, som började föra godtagbara register först 1983. Första perioden, 1983-1997, omfattar data kring examina uttagna mellan läsåren 1983/1984 – 1996/1997, ställda mot sysselsättningsregistret hösten 1997. Andra perioden, 1997-2002, omfattar examina uttagna mellan läsåren 1997/1998 – 2001/2002, gentemot sysselsättningsre-gistret hösten 2003. I de fall en person har tagit ut en examen, men inte återfunnits i syssel-sättningsregistret vid tidpunkten för jämförelsen, har dessa personer sökts i register över grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, höstterminen 1997 samt hösttermi-nen 2003. Noteras bör att första undersökningsperioden omfattar fjorton år medan den andra enbart spänner över fem år. För studien medför detta att, utslaget per år, det målar en annan bild än om bara procenttalen jämförs mellan de två undersökningsperioderna. En annan skillnad mellan de två perioderna är den tid de examinerade har haft på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden. I den första undersökningsperioden 1983-1997 inkluderas uttagna examina till och med våren 1997 och ställs mot sysselsättningsregistret hösten 1997. Detta medför att de sent examinerade från den första undersökningsperioden har haft enbart ett halvår på sig för att hinna etablera sig på arbetsmarknaden. Under perioden, 1997-2002, ställd mot sysselsättningsregistret hösten 2003, fick de sent examinerade motsvarande ett och ett halvt år på sig. I arbetet med materialet har även diskussionen kring lärarutbildning och om huruvida dessa är med i undersökningen uppstått. Ingen examen utifrån lärarutbildningen är representerad i undersökningsmaterialet, däremot utesluter detta inte möjligheten för att personer som först valt en traditionell humaniora/teologi-examen, senare väljer att komplettera denna med ett tillvalsprogram vid lärarutbildningen på 60p, och även erhåller en lärarexamen. Examina, som omtalas, ovan motsvarar de examina som är representerade i studien, vilka är styrda av nationella standarder. I de examina som omtalas är det enbart möjligt att utröna inom vilket huvudämne respektive examen är utfärdad inom humaniora/teologi. Vilka tillvalsämnen som ingår i de olika examina kan det enbart spekuleras kring. De personer som är representerade i studien innehar mellan 1-4 examina. För varje läsårsintervall av examine-rade har prioritering skett så att en person endast förekommer en gång. Kriterierna har lyfts fram utifrån följande:

1. Yrkesexamen (motsvarande) prioriteras före generell examen 2. Senaste datum för utfärdande av examensbeviset 3. Högsta poäng i examen

12

1.2.2 Utvecklingen vid universitet och högskolor Sverige har genomfört två stora högskolereformer, där den senare sammanfaller med andra delen av studiens första undersökningsperiod. Detta medför att förutsättningarna kring de examina som har tagits ut inom Humaniora och Teologi skiljer sig åt, både med avseende på praktiska förutsättningar och med avseende på inställningen för uttagandet av examen hos enskilda individer. För att möta de nya strömningarna och framväxten av nya universitet och högskolor tillkom Högskolereformen 1977. Synen på examen och studiegång i första undersökningsperioden, 1983-1997, är en reflektion av dessa. Förslaget där de filosofiska fakulteterna skulle organise-ras i 35 olika utbildningslinjer, presenterades 1968, något som gav extra bränsle till elden för studenterna under 68-rörelsen. Ett modifierat förslag genomfördes sedan 1969 med 18 utbild-ningslinjer och ett ökat lokalt inflyttande över innehållet. Tillkom gjorde även det poäng-system som fortfarande är i bruk, där ett års heltidsstudier motsvarar 40 poäng. Samtidigt tillsattes även en ny undersökning med målet att göra en allsidig utredning. Förslagen från denna undersökning resulterade i 1975 års proposition och i förlängningen den första stora högskolereformen, 1977. Avsikten med reformen var:

- att ytterligare öka utbildningens tillgänglighet, särskilt för andra studerande-grupper än de traditionella, och befrämja den sociala utjämningen,

- att bredda och differentiera det samlade utbildningsutbudet, särskilt med hänsyn till anknytningen till arbetsmarknaden och förnyelse av arbetslivet,

- att demokratisera utbildningens organisation och anpassa dess verksamhets-former till en mer allsidig rekrytering av studerande.

I praktiken innebar det att all eftergymnasial utbildning fördes in under det kollektiva begreppet högskola. Fler utbildningar än tidigare kom att omfattas av högskolan, däribland; lärarutbildningen, förskolelärarutbildningen, vårdutbildning, högre konstnärlig utbildning, utbildningarna vid socialhögskolorna och gymnastik- och idrottshögskolornas utbildning samt yrkestekniska utbildningar. Högskoleutbildningarna skulle yrkesinriktas och sättas i relevans till det övriga samhället. Retrospektivt kan det ifrågasättas om den delen av reformen fick något genomslag, utöver ett uppmärksammande kring att, de filosofiska fakulteterna bör förbereda sina studenter för ett liv utanför akademin. Merparten av utbildningarna organiserade i utbildningslinjer (35 stycken), där anknytningen till arbetsmarknaden tydliggjordes genom att utbildningarna grupperades i fem utbildnings-sektorer:

- Teknisk yrkesutbildning - Administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning - Vårdyrkesutbildning - Utbildning för undervisningsyrken - Utbildning för kultur- och informationsyrken

Den nya yrkes- och linjeinriktningen satte nytt fokus. Vikten lades, i ett första led, vid att personen studerade, och de erfarenheter som kom ut av dessa studier, samt i nästa led, hur dessa erfarenheter kunde bli gynnsamma för näringslivet och samhället i stort. Förändringen kring synen på akademin, utifrån att vara en del av samhället och inte en fristående enhet, medförde i praktiken, att examen reducerades till en bit papper (Olof Nelson vid Utvärde-ringsenheten, Lunds Universitet, 2005-06-27).

13

Sverige delades in i sex högskoleregioner med ett universitet och ett antal högskolor i varje region. De olika regionerna styrdes av regionstyrelser som samordnade den grundläggande högskole-utbildningen; detta system avvecklades 1988. Istället eftersträvades en övergång mot mål- och resultatstyrning, vilken fick det föregående planeringssystemet att framstå som komplicerat och otidsenligt. Det nya synsättet ledde till den andra stora reformen, 1993, vilket gör att den senare delen av den första undersökningsperioden ligger mitt i övergången från en struktur till en annan. Med reformen 1993 kom stora förändringar som medförde att statens detaljinflyttande över universitet och högskolor minskade. Ansvaret för kvalitén på utbildningen fördes över på de enskilda läroverken och rektorn, alternativt ett nyinrättat kanslersämbete. Resurstilldelningen till lärosätena blev baserad på per capitaersättning för antalet helårsstudenter och helårspre-stationer samt maximerades genom ett så kallat takbelopp, exempelvis:

För ett helår av studier på det tekniska området ges skolan en kompensation på 37 286 kronor. Denna del får skolan oavsett hur bra studenterna klarar studierna. Skolan får dock också 34 096 kronor per 40 poäng som studenten tar per år (Emissionen Nr 3 2001).

Motsvarande siffror för en humanist vid Lunds Universitet är mellan 16 978 - 17 217 kronor (2005). Universiteten och högskolorna började fungera utifrån ett ekonomiskt tänkande; den nya friheten kom med ett redovisningskrav. Före reformen 1993 hade systemet strukturerats utifrån antalet tilltänkta studieplatser, och det var utifrån dessa som universitetens ekonomiska ersättning beslutades (Olof Nelsson, Utvärderingsenheten Lunds Universitet, 2005-10-06). Fördelningen av resurserna, i vilken humaniora och samhällsvetenskap rankar lägst, är delningen av kakan inte alltid glasklar. Vid K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö Högskola, varierar ersättningen per student från år till år. Här är det en sammanslagning av design, teknik och humaniora vilket medför att variationen rör sig från 18 000 kronor ända upp till 54 000 kronor per student (Ingrid Elam, Områdesprefekt K3, Malmö Högskola 2005-10-05).

Högskolereformen skapade en mer decentraliserad högskola som styrdes av studenternas efterfrågan, det-ta ledde naturligtvis till viss ”överproduktion” och andra ”barnsjukdomar” i systemet (Sveriges Förenade Studentkårer, Dnr: U27-1/9900).

I och med högskolereformen 1993 avskaffades linjeinriktningarna och lärosätena beslutar själva kring utbildningsutbudet och studieorganisationen. Detta sker inom ramen för en ny högskolelag och en ny högskoleförordning, där varje lärosäte erhåller ett utbildningsuppdrag beslutat av riksdagen, i vilket mål och ramar anges. I denna examensordning har regeringen fastlagt vilka examina som får utfärdas och villkoren för dessa. Idag finns huvudsakligen två typer av examina, generella examina (högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesdjup, samt magisterexamen med ämnesbredd) och yrkesexamina (finns inom områdena teknik, vård, juridik och konst) (www.hsv.se 2005-09-05).

14

1.2.3 Examensformer 1.2.4

Högskoleexamen Minimum 80 poäng motsvarande minimum 2 års heltidsstudier 1 Termin 20 p « Övriga poäng kan valfritt fördelas kring ämne

1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p.

B-kurs, 21-40 p « Huvudämne om minst 40 poäng

A-kurs 1-20 p

Praktik kan ej tillgodoses i en högskoleexamen Källa: Högskoleverket, www.hsv.se, 2005-09-05 och Lunds universitet, www.lu.se, 2005-06-21. I undersökningen återfinns högskoleexamen uttagna utifrån en poäng mängd på 80 poäng (2 års heltidsstudier) och upp till 160 poäng (4 års heltidsstudier). 1.2.5

Kandidatexamen 120 poäng motsvarande 3 års heltidsstudier 1 Termin 20 p « Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne


Tillvalsämne kurs 1-20 p « Annat ämne än huvudämnet

C-kurs, 41-60 p 10 p Uppsats « Huvudämne 60 poäng

B-kurs, 21-40 p

A-kurs 1-20 p

I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 80/100 poäng

Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, www.hsv.se, 2005-09-05 och Lunds universitet, www.lu.se, 2005-06-21. 1.2.6

Magisterexamen 160 poäng motsvarande 4 års heltidsstudier 1 Termin 20 p « Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne


Tillvalsämne kurs 21-40 p « Annat ämne än huvudämnet

Tillvalsämne kurs 1-20 p

D-kurs, 61-80 p 10 p Uppsats « Huvudämne 80 poäng

C-kurs, 41-60 p 10 p Uppsats

B-kurs, 21-40 p

A-kurs 1-20 p

I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 100/120 poäng

Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, www.hsv.se, 2005-09-05 och Lunds universitet, www.lu.se, 2005-06-21. Möjligheten inom dessa examina är även att kunna läsa två huvudämne och kombinera till en kandidat- eller magisterexamen.

15

1.2.7 Linjeexamen En examensform som idag är borttagen men återfinns i studiematerialet är den mer yrkesin-riktade linje-examen (till och med 2000-09-30). Generellt omfattar en linje-examen 120 poäng (3 års heltidsstudier). Dock med en del undantag som vissa språkorienterade linjer som omfattades av 80 poäng (2 års heltidsstudier), samt religionsvetenskaplig linje som omfattade antingen 140 poäng eller 160 poäng (3 ½ års alternativt 4 års heltidsstudier). Ett annat undantag är en mindre journalist-linje som omfattade 40 poäng (1 års heltidsstudier). Då dessa linje-examina var yrkesorienterade bestod ofta den sista terminen (20 poäng) av praktik och liknande yrkesorientering (Olof Nelson, Utvärderingsenheten, Lunds universitet, 2005-09-26). Merparten av utbildningarna organiserade i utbildningslinjer (35 stycken), där anknytningen till arbetsmarknaden tydliggjordes genom att utbildningarna grupperades i fem utbildnings-sektorer:

- Teknisk yrkesutbildning - Administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning - Vårdyrkesutbildning - Utbildning för undervisningsyrken - Utbildning för kultur- och informationsyrken

16

2. Sverige

Figur 1. Översikt över sysselsättning

1983-1997

Oupplysta20,4 %

Aktiva i grundutbildningen

4,7 %

Aktiva inom branschregistret

72,7 %

Aktiva i forskarutbildningen

2,3 %

1997-2002


2,3 %


4,7 %


74,3 %

Oupplysta18,7 %

Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret.

17

2.1 Förhållande inom branschregistret Figur 1 och 2 visar sysselsättningsfördelningen för humaniora/teologi examinerade med examina uttagna, 1983-1997 och 1997-2002. De tre stora sysselsättningsområdena är Andra samhälleliga och personliga tjänster (kategori O, figur 2,3 och 5), Utbildning (kategori M, figur 2,3 och 6) och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster (kategori K, figur 2,3 och 7). Figur 2. Förvärvsarbete inom de olika närings-livsområdena 1983-2002

1983-1997 14 år

1997-2002 5 år

Differens

% Antal % Antal % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,2 40 0,1 11 -0,1 D. Tillverkning 9,9 1 611 5,6 555 -4,3 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning

0,2 31 0,2 17 0

F. Byggverksamhet 0,2 40 0,3 31 0,1 G. Parti-, och detaljhandel 2,4 396 3,7 367 1,3 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,3 52 0,4 43 0,1 I. Transport, magasinering och kommunikation

1,7 278 1,7 168 0

J. Finansiell verksamhet 0,7 114 1,3 128 0,6 K. Fastighets- och uthyrnings-verksamhet, företagstjänster

10,7 1 737 12,3 1 216 1,6

L. Offentlig förvaltning och försvar 6,5 1 050 6,9 684 0,4 M. Utbildning 11,6 1 879 17,5 1 733 5,9 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2,8 455 3,7 369 0,9 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

25,3 4 111 21,3 2 107 -4

Oupplyst 20,4 3 311 18,7 1 849 -1,7 Aktiva vid grundutbildning 4,7 757 4,7 467 0 Aktiva vid forskarutbildning 2,3 368 1,6 158 -0,7 Aktiva vid forskarutbildning pr. år 26,2 31,6 I allt 100 16 235 100 9 908

Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1 160 1 982 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. Humanisterna och teologerna i näringslivet befinner sig i första hand inom så kalla-de ”traditionella” yrkesområden. Det största området Andra samhälliga och personliga tjänster (kategori O, se figur 2,3 och 5), inkluderar områdena; verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radio- och TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. I allt sysselsätter andra samhälliga och personliga tjänster 25,3 % av humanisterna och teologerna (religionsvetare) under första undersökningsperioden 1983-1997, samt 21,3 % av humanisterna/teologerna i den andra

18

undersökningsperioden 1997-2002. Inom Andra samhälliga och personliga tjänster, är det för teologerna verksamheter i religiösa samfund som lockar. Medan det för humanisterna är bibliotek-, arkiv-, och museiverksamhet samt radio- och TV-programverksamheter som sysselsätter merparten (se figur 5). I andra hand är det Utbildningsväsendet i alla dess former som utgör den näst största syssel-sättningskategorin (kategori M, se figur 2,3 och 6). Den tredje största sysselsättningen i avseende av de svenska humanisterna/teologerna är, Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster. Vid en första anblick ger denna kategori inte sken av att stå för någon större sysselsättning för humanister/teologer men skenet bedrar, i undergrupperna av denna kategori ingår dels forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehand-lingsverksamhet (kategori K, se figur 7). De större utvecklingar som går att utröna mellan de två undersökningsperioderna är hur Tillverknings och Andra samhälliga och personliga tjänster får en tillbakagång på -4,3 % och -4 %. Medan det är en mer markant framgång för Utbildning och Fastighets- och uthyrnings-verksamhet, företagstjänster med 5,9 % och 1,6 %. I branschregistret tydliggörs inte vilken position personen har i sin anställning. Detta medför att det inte går att avgöra om det arbete som utförs är kvalificerat eller okvalificerat. Exem-pelvis förefaller kategori F, Byggverksamhet inte vara en kvalificerad arbetsplats för humanis-ter/teologer, däremot är de flesta företag idag bestående av en administrativ sektor vilken ger utrymme för att rymma kvalificerade arbetsområden för humanister/teologer. I Danska studier, där det även är möjligt att utläsa så kallade ”ställningskoder”, synliggörs hur över 90 % av humanisterna upprätthåller kvalificerade arbeten utifrån sin utbildningsnivå (Krarup Jensen 2003). Motsvarande siffror finns inte tillgängliga i Sverige, men de kan följas som en indikator på att motsvarande förhållande troligen är liknande. Det Svenska systemet innebär i teorin att en person kan fortsätta att studera hur länge som helst, och är fri att ta ut och läsa till X antal examina. Somliga väljer att läsa till en eller fler examina, att bygga i en kombination av ämnen från exempelvis samhällsvetenskap och humaniora, juridik och humaniora o.s.v. Möjligheterna är oändliga för att skapa ett eget innehåll i examen, där enbart fantasin sätter gränserna. I praktiken begränsas studiegången av ekonomiska faktorer, där CSN (Centrala Studiestödsnämnden) beviljar studiemedel upp till tolv terminer (6 år). I studien synliggörs konsekvenserna av detta på flera sätt. I studier av humanister och deras fullföljande av utbildningen återfinns ett stort bortfall. Grovt räknat är ungefär 13-14 % av alla högskolestudenter, aktiva inom humaniora och teologi. Däremot är det enbart 6 % av uttagna examina, inom humaniora och teologi. Detta innebär att över hälften av dem som påbörjar en humanistisk/teologisk utbildning inte fullföljer till examen. Grunden till detta varierar, men en stor del av studenterna väljer säkert att läsa humaniora/teologi som en del av en utbildning och tar sedan ut en examen med huvud-ämnet utanför humaniora/teologi. I figuren (1 och 2) ovan motsvarar de personer som fortsatt vid grundutbildningen efter fullförd examen, i perioden 1983-1997, 4,7 %, en siffra som håller sig stabil under perioden 1997-2002. Ser vi till det faktiska antalet och fördelar detta på antal år under vardera under-sökningsperiod motsvarar, synliggörs en fördubbling av dem som fortsätter att hålla sig aktiva inom grundutbildningen. Detta är en inte helt ovanlig företeelse. En del väljer att först ta ut en kandidatexamen och sedan fortsätta med sina studier vidare till en magisternivå. Dock har 11 % av dem som är fortsatt aktiva i grundutbildningen i perioden 1983-1997 redan uppnått magisternivå, och i perioden 1997-2002 har detta ökat till att de som redan fullföljt magister-nivå motsvarar 27,8 %. En möjlig förklaring är att studenterna använder sig av fortsatta

19

studier vid grundnivå som en metod för att undvika arbetslöshet. Detta styrks av att 10,4 % av dem som läser vidare inom grundutbildningen redan har tagit ut två till fyra examina i den första undersökningsperioden. Motsvarande siffra för den andra perioden är 12 %. En annan möjlig förklaring till att det återfinns en så markant ökning inom fortsatt aktiva vid grundut-bildning kan vara att en del väljer att komplettera sina studier vid lärarhögskola, för att uppnå lärarkompetens. I studien återfinns en annan grupp utanför sysselsättningsregistret, de aktiva inom forskarut-bildningen. Den relativa andelen av personer som fortsätter aktivt vid forskarutbildningen har fallit från 2,3 % till 1,6 %. Sett till de faktiska talen och mätt per år, är det fråga om en stigning från 26,3 examina per år 1983-1997, till 31,6 examina från 1997-2002, - detta kan vara en förklaring till att andelen inom lektorer vid högskolor och universitet ser en ökning från första till andra undersökningsperioden, se Utbildning (kategori M, se figur 6). 2.2 Fördelnings inom examensformer Generellt utgår en högskoleexamen från minimum 80 poäng, men dessa poäng kan mycket väl vara samma poäng som ingår som en del i en magisterexamen. Samma kriterier gör sig gällande för en linjeexamen. För att materialet ska vara hanterbart har dessa förts samman till en grupp, trots de variationer detta kan innebära.

De olika examina har ovan delats in i tre grupper: linje- och högskoleexamen, kandidatexa-men och magisterexamen. Detta görs för att materialet skall vara hanterbart och överskådligt. Examina på kandidat- och magisternivå är två relativt fasta grupper utifrån kriterierna som ingår i dessa. Mindre skillnader kan återfinnas i examina med språk som huvudämne. Kraven kan där variera något. Exempelvis, kräver en del språk att huvudämnet motsvarar 80-100 poäng på kandidatnivå, där normen är 60 poäng. På magisternivå ska huvudämnet, inom en del språk, bestå av 100-120 poäng, där normen är 80 poäng. Några avvikelser kan även förekomma i yrkesexamina. I denna studie ingår dock enbart en yrkesexamen, teologie kandidatexamen. Kategoriseringen när det gäller linje- och högskoleexamen är mer flytande. En linje- eller en högskoleexamen kan variera med avseende på antal poäng som krävs.

20

Figur 3. Examensfördelning inom näringslivsområden 1983-2002 Linje-

Högskole 1983-1997

Linje-Högskole

1997-2002

Differens Kandidat 1983-1997

Kandidat 1997-2002

Differens Magister 1983-1997

Magister 1997-2002

Differens

% % % % % % % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk

0,3 0,3 0 0,1 0,1 0 0,1 0,1 0

D. Tillverkning 12,2 4,9 -7,3 7 7 0 4,5 3,5 -1 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning

0,2 0 -0,2 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 0

F. Byggverksamhet 0,2 0,1 -0,1 0,3 0,4 0,1 0,1 0,2 0,1 G. Parti-, och detaljhandel

2,1 3,5 1,4 3,1 4,7 1,6 1,8 2,2 0,4

H. Hotell- och restaurangverksamhet

0,2 0,2 0 0,5 0,5 0 0,1 0,3 0,2

I. Transport, magasinering och kommunikation

1,6 1,5 -0,1 2 2,1 0,1 1,6 1,1 -0,5

J. Finansiell verksamhet

0,6 0,7 0,1 1,1 1,5 0,4 0,2 1,1 0,9

K. Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster

10,4 7,1 -3,3 11,7 12,5 0,8 8,5 13,3 4,8

L. Offentlig förvaltning och försvar

6,1 5,9 -0,2 7,2 7,4 0,2 6 6,4 0,4

M. Utbildning 9,5 12,9 3,4 13,6 13,7 0,1 20,5 24,9 4,4 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster

2,9 5 2,1 2,6 3,9 1,3 2,5 3,1 0,6

O. Andra samhälleli-ga och personliga tjänster

33,8 31,9 -1,9 12,6 21,2 8,6 13,8 18,6 4,8

Oupplyst 16,6 18,8 2,2 27 18,9 -8,1 20,8 18,1 -2,7 Aktiva vid grundut-bildning

2,8 6,6 3,8 7,4 5 -2,4 7,8 3,8 -4

Aktiva vid forskarut-bildning

0,5 0,6 0,1 3,6 0,9 -2,7 11,3 3 -8,3

I allt 100 100 100 100 100 100 Antal 9 691 904 5 510 5 583 1 034 3 421 % av alla – Var period för sig 59,7% 9,1% 33,9% 56,3% 6,3% 34,5% Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. I och med att den andra undersökningsperioden ställs mot den första blir effekterna av reformen 1993 synliggjorda, genom att linje-examen nästan helt har försvunnit från första till andra undersökningsperioden. Det antal examina denna grupp tidigare utgjort, förflyttas över

21

till de andra fälten (se figur 3 ovan). Det är kategorin magisterexamina som får den största tillväxten mellan undersökningsperioderna. Istället för linje- och högskoleexamina, blir, i den andra undersökningsperioden, kategorin kandidatexamina den största gruppen, trots att antalet är relativt konstant. Konsekvenserna av reformen och omfördelningen mellan kategorierna spelar ingen avgörande roll för tillväxten eller tillbakagången av sysselsättningen i de olika huvudgrupperna av branschregistret. ”Oupplysta” motsvarar omkring en femtedel av undersökningsmaterialet, mer exakt 18,7 % och inkluderar de som är ej sysselsatta, de där uppgifterna om bransch saknas samt förtids-pensionerade och arbetslösa m.m. Enligt SACO:s månadsstatistik kring arbetslösa akademiker är i genomsnitt 4,9 % av huma-nisterna/teologerna öppet arbetslösa (2005-10-31). Därtill är 1,4 % aktiverade genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt deras siffror är i allt 6,3 % av humanister-na/teologerna inom benämningen arbetslösa eller sysselsatta i olika åtgärder.

SACO:s uppgifter rörande arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkluderar personer med minst två års eftergymnasial utbildning och bygger på de uppgifter personerna själva uppgett när de skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Detta medför att det här troligen finns personer som läst tvärvetenskapligt och kommit att kategorisera till andra områden än humaniora. Till skillnad från SACO:s kategoriseringskriterier utgår denna undersökning från siffror baserade på uttagna examina. Noteras bör att det i SACO:s uppgifter kan ingå personer med viss högskoleutbildning men utan att ha tagit examen. Figur 4.

Akademiker arbetslöshet

Öppet Arbetslösa

I arbetsmark-nadsprogram Totalt

% Antal % Antal % Antal Juli

Humanister 5,7 % 3 241 1,1 % 680 6,9 % 3 921

Alla akademiker 4,3 % 60 307 1,1 % 16 161 5,5 % 76 468 Augusti

Humanister 5,2 % 2 967 1,3 % 761 6,5 % 3 728

Alla akademiker 4,0 % 55 559 1,2 % 17 821 5,3 % 73 380 September

Humanister 4,4 % 2 523 1,4 % 834 5,9 % 3 357

Alla akademiker 3,5 % 49 070 1,3 % 19 165 4,9 % 68 235 Oktober

Humanister 4,1 % 2 360 1,6 % 947 5,8 % 3 307

Alla akademiker 3,3 % 45 885 1,4 % 20 220 4,8 % 66 114 Källa: SACO – Sveriges akademikers centralorganisation, www.saco.se, 2005-11-28 samt 2005-10-25.

22

2.3 Specificering av branschområden Det här avsnittet fördjupar sig inom några av de mer framträdande branschområdena inom branschregistret (figur 2). Fokus ligger här på de tre största branschområden som sysselsätter humanister/teologer; Andra samhälliga och personliga tjänster (kategori O, figur 6), Utbild-ning (kategori M, figur 6) och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster (kategori K, figur 7). Därtill har områdena Tillverkning (kategori D, figur 9) och Transport, magasinering och kommunikation (kategori I, figur 9) lyfts fram baserat på att de uppfattas som traditionella sysselsättningsområden för humanister/teologer. Finansiell verksamhet (kategori J, figur 10) lyfts fram då den är intressant tack vare en markant tillväxt mellan den första och den andra undersökningsperioden. Kategorin som sysselsätter flest humanister/teologer i båda undersökningsperioderna är Andra samhälliga och personliga tjänster (O). Storleksmässigt minskar andelen 4 % av sysselsätt-ningen från första till andra undersökningsperioden (figur 2,3 och 5). I reella tal, fördelat per år är det fråga om en tillväxt. Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet, är under hela undersökningstiden det största området i denna kategori och sysselsätter huvudsakligen humanister. Det är värt att notera att det näst största sysselsättningsområdet i denna kategori är religiösa samfund som nästan uteslutande består av teologer/religionsvetare. I allt är det 1 588 examina av dessa som återfinns inom religiösa samfund, sträckt över hela undersöknings-tiden 1983-2002. Figur 5. O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

Sverige 1983-1997

Sverige 1997-2002

% Antal % Antal Avloppsrensning, avfallshantering, renhållning o.d. 0,2 6 0,2 5 Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer 1,2 48 1,9 40 Intressebevakning inom arbetstagarorganisationer 1,7 70 1,7 37 Verksamhet i religiösa samfund 35,6 1 462 35,2 741 Verksamhet i politiska- och andra intresseorganisa-tioner 4,7 195 4,8 102 Film- och videoverksamhet 1,6 65 1,4 30 Radio- och TV-programverksamhet 10,3 425 7,6 160 Övrig kulturell verksamhet och underhållnings-verksamhet 5,7 233 5,1 107 Nyhetsservice 1,7 69 2,4 50 Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. 35,9 1 477 37 780 Sportverksamhet 0,5 22 1,2 26 Annan serviceverksamhet 1 39 1,4 29 I allt 100 4 111 100 2 107 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 294 421 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Utbildning (figur 2,3 och 6) är den näst största kategorin av sysselsättning. Procentuellt sker en ökning på 5,9 % mellan undersökningsperioderna. Sett till reella siffror per år rör det sig om en ökning på ett genomsnitt från 134 anställda till 347 anställda per år. Den höjda sysselsättningen består huvudsakligen av en ökning vid grund- och gymnasieskola. Sett till de

23

reella tal så har antalet magisterexamina haft en god tillväxt inom utbildning för universitet och högskola. Medan kandidatexamina och linje- och högskoleexamina har haft en tillbaka-gång i samma område. Figur 6. M. Utbildning Sverige 1983-

1997 Sverige 1997-

2002 % Antal % Antal Grundskoleutbildning 18,6 350 26,8 465 Gymnasial utbildning 17,2 324 19,4 336 Utbildning vid universitet och högskolor 40,6 763 41 710 Övrig eftergymnasial utbildning 4,6 87 0,7 13 Vuxenutbildning och övrig utbildning 18,9 355 12,1 209 I allt 100 1 879 100 1 733 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 134 347 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Den tredje största kategorin är Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster (kategori K, figur 7). I första hand är det forskning och utveckling, som är det största syssel-sättningsområdet, och ett ”traditionellt” arbetsområde för humanister/teologer. Mellan undersökningsperioderna sker en markant ökning från ett genomsnitt av 33 till 66 examina per arbetsområde, per år. En liknande ökning sker inom juridisk och ekonomisk konsultverk-samhet samt holdingverksamhet. Detta är alltså ett arbetsområde som har fördubblats (i reella tal) från den första undersökningsperioden, 1983-1997, till den andra undersökningsperioden, 1997-2002, även om de procentuella skillnaderna är små. Figur 7. K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

Sverige 1983-1997

Sverige 1997-2002

% Antal % Antal Fastighetsverksamhet 4 70 4,9 59 Uthyrning av fordon och maskiner utan beman-ning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk 0,5 8 0,5 6 Databehandlingsverksamhet m.m. 7,7 134 13,2 160 Forskning och utveckling 26,7 463 27,1 330 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, holdingverksamhet 18 313 14,4 175 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o.d. 8,8 153 4,4 54 Reklamverksamhet 16 277 7,7 94 Andra företagstjänster 18,4 319 27,8 338 I allt 100 1 737 100 1 216 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 124 243 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen.

24

Inom Reklamverksamheter ger den procentuella minskningen sken av en nedgång medan det i reella tal rör sig om en mindre ökning, sett på årsbasis. Överlag är det dock Databehandlings-verksamheter som är den verkliga framgångssagan i detta huvudområde, med en ökning i reella tal från ett genomsnitt på 9,6 till 32 examina fördelat per år. Ett annat område som också ser en god tillväxt är Andra företagstjänster, där bland annat arbetsförmedling och rekrytering, detektiv- och bevakningsverksamhet, säkerhetstjänst, rengörning och sotning samt övriga företagstjänster i form av fotoverksamhet, förpackningsverksamhet, kontorsservi-ce och översättningsverksamhet, telefonserviceverksamhet, inkasso- och kreditkontrollverk-samhet ingår. Tillverkning (kategori D, figur 8) är den enda av de undersökta kategorierna som har haft en tillbakagång i alla avseende. I det att det faktiska antalet examina i denna kategori sjunker från den första till den andra undersökningsperioden, är den reella tillväxten betydligt mindre än för de andra kategorierna. Utslaget på antal år, i reella tal, i de två perioderna, är det en stagnering, i avseende till de andra kategorierna (sett till att exempelvis kategori K (Fastig-hets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster), har en ökning på närmare en faktor 3. I figuren nedan, syns sysselsättningen inom grafisk produktion och förlagsverksamhet. Trots en tillbakagång är detta fortfarande ett av de större sysselsättningsområdena för humanis-ter/teologer i kategorin. Överlag är det en relativ tillbakagång, men exempelvis utgivning av tidskrifter får ett mindre uppsving. Anmärkningsvärd är också tillväxten inom tillverkning av läkemedel. Möjligen kan det vara en indikator på hur humanister/teologer börjar söka sig utanför de ”traditionella” arbetsområdena.

25

Figur 8. D. Tillverkning Sverige 1983-

1997 Sverige 1997-

2002 DE. Massa-, pappers- och pappersvarutill-verkning; Förlagsverksamhet och Grafisk produktion % Antal % Antal Bokutgivning 11,6 187 14,2 79 Dagstidningsutgivning 39,2 632 31,9 177 Annonstidningsutgivning 0,5 8 0,2 1 Utgivning av tidskrifter 12,2 197 14,1 78 Utgivning av ljudinspelning 0,6 9 0,9 5 Annan förlagsverksamhet 1,1 17 0,7 4 Tryckning av dagstidningar 1,3 21 0,2 1 Tryckning av tidskrifter 1,2 20 0 0 Tryckning av böcker och övriga trycksaker 7 112 0,4 2 Bokbindning 0,1 2 0 0 Grafisk verksamhet före tryckning 1,4 23 0,7 4 Annan verksamhet i samband med tryckning 0,3 4 0,4 2 Reproduktion av ljudinspelning 0,1 1 0,5 3 Reproduktion av videoinspelning 0,1 1 0,2 1 Reproduktion av data och dataprogram 0,2 3 0 0 DG. Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter Tillverkning av farmaceutiska basprodukter 0,1 1 0 0 Tillverkning av läkemedel 2,9 47 5,6 31 Annan tillverkning 20,2 326 30,1 167 I allt 100 1 611 100 555 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 115 111 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Kategorin, Transport, magasinering och kommunikation (I, figur 9) har flest sysselsatta inom turistservice och post- telekommunikation. Detta arbetsfält håller sig relativt oförändrat under de nästan 20 år som undersökningen sträcker sig över. Inom området arrangerande och försäljning av resor och turistservice, är det svårt att avgöra vilken form arbetsuppgifter som utförs. Sett till språkvetenskapliga sektionen samt olika former av tolklinjer återfinns däremot en hel del kvalificerade arbete inom turism som troligen står för en stor del av representatio-nen inom branschen.

26

Figur 9. I. Transport, magasinering och kom-munikation

Sverige 1983-1997

Sverige 1997-2002

% Antal % Antal Järnvägstransport 3,2 9 1,2 2 Annan linjebunden landstransport av passagera-re 9,7 27 14,3 24 Taxitrafik 2,5 7 4,8 8 Annan landstransport av passagerare 0,4 1 0 0 Vägtransport av gods 0,4 1 1,8 3 Sjötransport 2,9 8 2,4 4 Lufttransport 7,2 20 7,1 12 Godshantering och magasinering 13,3 37 8,3 14 Arrangerande och försäljning av resor; turistser-vice 21,6 60 24,4 41 Post- och telekommunikation 38,9 108 35,7 60 I allt 100 278 100 168 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 20 34 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Ett litet arbetsfält i detta sammanhang är kategori J, (figur 10) Finansiell verksamhet. Bortsett från storlek är detta dock det område som har den största tillväxten sett i reella tal per år. Misstänkas kan också att några av de humanister/teologer som arbetar i detta område troligen har en examen som är kompletterad med ekonomi, alternativt har en annan examen vid sidan av. Dock kan det även vara att humanisterna innehåller arbetsfunktioner inom exempelvis personal-, förmedlings- och vidareutbildningsområde och annan administration, vilka är mer ”traditionella” områden för humanister. Figur 10. J. Finansiell verksamhet Sverige 1983-

1997 Sverige 1997-

2002

% Antal % Antal Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 58,8 67 71,1 91 Försäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring 27,2 31 20,3 26 Stödtjänster till finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 14 16 8,6 11 I allt 100 114 100 128 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 8 26 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen.

27

2.4 Könsfördelning inom kategorierna Inte helt obekant har humaniora/teologi ett överskott av kvinnor; i den första undersöknings-perioden 1983-1997, är 66 % kvinnor. Under den andra undersökningsperioden, 1997-2002, är samma siffra uppe på 70 %, en ökning med 4 %. Detta är en obalans som kan följas genom hela branschregistret under båda perioderna (figur 11 och 12). Snedfördelning beror i hög utsträckning på den språkliga sektionen, då denna nästan uteslutande består av kvinnor. Huvudsakligen är det de stora språken; engelska, franska, italienska, nordiska språk, svenska och tyska som har en fördelning med över 80 % kvinnor. Även litteraturvetenskap, som numera skrivs samman med språk, har en stor obalans med ett överskott av kvinnor. Synas istället den teologiska sektionen (se avsnitt 6.1.1), märks en jämnare fördelning med fler män. Samma förhållande är det vid den historisk-filosofiska sektionen, där en relativt jämn snittfördelning råder vid en sammanslagning av berörda huvudämnen. Sett till de enskilda ämnena återfinns dock en del snedfördelningar. Vid ämnen som historia, musikve-tenskap och filosofi finns en tydlig övervikt av män, medan det omvänt är fler kvinnor vid exempelvis konstvetenskap. Sett till uttagna examina inom området humaniora/teologi, framstår en stereotyp bild av könsförhållandena, med en överrepresentation av kvinnor. Inte helt överraskande, men synnerligen anmärkningsvärt, är dock att fördelningen mellan män och kvinnor, från 30/70 på grundutbildningen, istället närmare 49/51 hos aktiva inom forskarutbildningen . Figur 11.

Sysselsättningsgrupperingar fördelt på kön 1983-1997

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

A. Jor

dbru

k, jak

t och

skog

sbr u

k

D. Tillv

ernin

g

E. El-,

gas-,

värm

e- &

vatte

nför

sör jn

ing

F. Byg

gver

ksam

het

G. Par

ti-, &

deta

ljhan

del

H. Hote

ll- & re

staur

angv

erksa

mhet

I. Tra

nspo

r t, m

agasi

nerin

g & ko

mm

unika

t ion

J. Fina

nsiell v

erks

amhe

t

K. Fas

tighe

ts- &

uthy

rning

sver

ksam

het, f

öret

agstj

änste

r

L. O

ffent

lig fö

rvalt

ning

& försv

ar

M. U

tbild

ning

N. Häls

o- & sj

ukvå

r d, so

ciala

tjäns

ter

O. And

ra sa

mhällig

a & pe

rsonli

ga tjä

nste

r

Oupply

sta

Aktiva

gru

ndut

bildn

ing

Aktiva

i For

skar

utbild

ning

♂

♀

Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort.

28

Figur 12.

Sysselsättningsgrupper fördelt på kön 1997-2002

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

A. Jor

dbru

k, jak

t och

skog

sbr u

k

D. Tillv

ernin

g

E. El-,

gas-,

värm

e- &

vatte

nför

sör jn

ing

F. Byg

gver

ksam

het

G. Par

ti-, &

deta

ljhan

del

H. Hote

ll- & re

staur

angv

erksa

mhet

I. Tra

nspo

r t, m

agasi

nerin

g & ko

mm

unika

t ion

J. Fina

nsiell v

erks

amhe

t

K. Fas

tighe

ts- &

uthy

rning

sver

ksam

het, f

öret

agstj

änste

r

L. O

ffent

lig fö

rvalt

ning

& försv

ar

M. U

tbild

ning

N. Häls

o- & sj

ukvå

r d, so

ciala

tjäns

ter

O. And

ra sa

mhällig

a & pe

rsonli

ga tjä

nste

r

Oupply

sta

Aktiva

gru

ndut

bildn

ing

Aktiva

i For

skar

utbild

ning

♂

♀


29

3. Lunds Universitet

Figur 13. Översikt över sysselsättning

1983-1997

Oupplysta24,8 %


65,0 %


6,0 %


4,2 %

1997-2002Aktiva i

grundutbildningen5,0 % Aktiva i

forskarutbildningen2,2 %

Oupplysta21,9 %


70,9 %

Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret.

30

3.1 Tillfälliga besökare och ”mörkertal” vid Lunds Universitet Lunds Universitets examinerade humanister/teologer, motsvarar i perioden, 1983-1997, 12,94 % av alla examinerade inom samma disciplin i Sverige. Till andra undersökningsperioden har humaniora/teologiexamina stigit i antal och motsvarar här, 1997-2002, 15,05 % av hela rikets examinerade humanister/teologer. I genomsnitt tas 150 examina ut per år i första undersök-ningsperioden 1983-1997, under andra perioden, 1997-2002, har antalet stigit till ett genom-snitt på 298 examina per år inom humaniora/teologi vid Lunds Universitet. Detta kan ses som ett uttryck för en stigande tendens att ta ut examina, även utifrån att genomsnittet helårstuderande har ökat med ungefär 50 % - sett som ett genomsnitt över de senare åren. Helårsstudenterna var 1983/1984, 2 638 stycken och vår- och höstterminen 2003, bestod de av 4 672 stycken (se figur 14), vilket alltså ger vid handen en fördubbling av antalet helårsstudenter vid Lunds Universitet under den samlade 20-årsperiod som undersökningen sträcker sig över. Antalet helårsstudenter inom humaniora/teologi har under de senaste 20 åren haft en ojämn utveckling, vilket framgår av figur 14. En uppgång sedan början av 1990-talet i samband med att den andra stora högskolereformen går igenom. Före denna håller sig antalet helårsstudenter på en relativt jämn nivå. Sett till antalet helårsstudenter, per år, vid humanistiska/teologiska fakulteten, och sedan till det genomsnittliga antalet examen som tas ut på ett år i första respektive andra undersökningsperioden, blir en bristande överens-stämmelse väldigt tydlig. Höstterminen 2000, startade 1 253 nya studenter (novischer) vid Lunds universitet inom humanistisk/teologisk fakultet. Under det första läsåret lämnade 58 % av dessa universitetet. 50 % av dem som fortsatte vid universitet till andra läsåret, fortsatte sina studier vid andra fakulteter. Efter tre läsår (6 terminer), finns bara 1/3 av de ursprungliga 1 253 studenterna kvar vid universitet och av dessa har över hälften fortsatt vid andra fakulteter. I slutändan återstår ungefär 200 humaniststudenter efter sex terminer, av dessa är det enbart 64 som kontinuerligt har varit registrerade som humanist under de tre läsåren. Av de 1 253 ”novi-scher” som började vid humanistiska institutioner höstterminen 2000, var strax över 1 000 av dessa ”tillfälliga besökare”. Till att börja med har flertalet undersökningar visat på hur humaniora/teologi till stor del består av ”tillfälliga besökare” (Studentbarometern 2003), personer som läser en eller två terminer, antingen för att ta med poängen i en annan examen, eller huvudsakligen av intresse för ämnet. Ytterligare en grupp vill pröva på universitetsstudi-er och börjar med humaniora/teologi, för att sedan leta sig vidare till andra områden (Student-barometern: humaniora, Utvärderingsenheten Lunds universitet, rapport nr: 2003: 221). Nybörjarna utgör enbart en del av antalet helårsstudenter, och fortfarande är det en relativt liten del av helårsstudenterna som tar ut sina examina. Någonstans existerar ett mörkertal. Det vi återkommande konstaterar är att det i Sverige är valfritt att ta ut en examen efter avslutade studier. Ursprungligen var detta en trend från `68-rörelsen. Denna har gått in och satt sig på djupet. Trots en förändring hos den enskilda individen kring att ta ut sina examina, är det fortfarande en stor del som väljer att inte ta ut dem. Utifrån en undersökning av LADOK-registret vid Lunds Universitet, har Gunilla Boström, Ladok-avdelningen (2005-09-27), med hjälp av olika premisser sökt efter personer som hade kunnat plocka ut en examen i de två undersökningsperioderna. Premisserna i registersökandet har varit: Personer med minst 120 poäng godkända kurser, godkänt på någon/några kurser på C/D-nivå inom området humaniora/teologi och som inte tagit ut en examen. Under perioden 1983-1997, återfanns 636 personer som uppfyller kriterierna och hade kunnat ta ut en examen inom humaniora/teologi, vilket medför att antalet uttagna examen under denna period hade kunnat vara 30 % högre. I samma period så blev det uttaget 2 102 examina vid Lunds

31

universitet inom humaniora/teologi. Noteras bör att siffrorna från LADOK-registret under 1980-talet, kan vara bristfälliga då personer som varit inaktiva i 5 år gallrades bort. Detta öppnar för möjligheten att talen i denna period egentligen kan vara ännu högre. Under andra perioden 1997-2002, återfanns 677 personer som uppfyllde kriterierna och hade kunnat plocka ut en examen inom humaniora/teologi. Sett till hur det i samma period vid Lunds universitet togs ut 1 492 examina inom humaniora/teolog, hade detta antal kunnat vara 45 % högre om alla tagit ut sina examina. I denna senare period ingår troligen även de som är på väg att ta ut sin examen men som väntar med att ta ut den tills de helt har slutfört sina studier. En del av ökningen kan troligen förklaras genom att en del väljer att föra vidare sina studier mot lärarutbildningen. Figur 14.

Helårsstudenter vid Lunds Universitet

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

ht -8

3/vt -

84

ht -8

4/vt -

85

ht -8

5/vt

-86

ht -8

6/vt -

87

ht -8

7/vt

-88

ht -8

8/vt -

89

ht -8

9/vt

-90

ht -9

0/vt -

91

ht -9

1/vt

-92

ht -9

2/vt

-93

ht -9

3/vt -

94

ht -9

4/vt -

95

ht -9

5/vt

-96

vt/ht

-96

vt/h

t -97

vt/ht

-98

vt/ht

-99

vt/ht

-00

vt/h

t -01

vt/ht

-02

vt/ht -

03

vt/h

t -04

Källa: Utvärderingsenheten Lunds Universitet. Utlämnat av Olof Nelsson 2005-10-06. Definition: ht = Hösttermin, vt = vårtermin. Under 1996 läggs systemet om, för att räkna år och istället för att som tidigare omfatta en hösttermin och vårtermin blir istället vårtermin och hösttermin så att årsräkningen infaller på samma år.

32

3.2 Förhållande inom branschregistret I likhet med riket i stort, befinner sig humanister/teologer examinerade vid Lunds Universitet, i första hand inom så kallade ”traditionella” yrkesområden. Det största området av dessa är Andra samhälliga och personliga tjänster (kategori O, se figur 15 och 22). Vidare är det Utbildningsväsendet i alla dess former som utgör den näst största sysselsättningskategorin (kategori M, se figur 15 och 21). Tredje största sysselsättningen för humanister/teologer examinerade vid Lunds Universitet är inte densamma som för resten av Sverige. I första undersökningsperioden 1983-1997 är det istället Tillverkning (kategori D, se figur 15 och 17) som är den tredje största kategorin. Däremot i andra undersökningsperioden 1997-2002 följs trenderna för resten av Sverige, med Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster (kategori K, se figur 15 och 20) som tredje största sysselsättningsområde för humanis-ter/teologer. Sett till hur fördelningen håller sig inom de olika kategorierna i de två undersökningsperio-derna, blir den största förskjutningen den hos aktiva vid forskarutbildningen. Från att i första undersökningsperioden stå för 4,2 %, fördelas detta om till att under den andra motsvara 2,2 %. I faktiska siffrorna fördelat på år, är det omkring 6 personer per år i båda undersöknings-perioderna. Även när vi ser till fördelningen kring aktiva vid grundutbildning, sker en förskjutning och området minskar med 1 % till den andra undersökningsperioden, medan det för hela Sverige är ingen skillnad mellan de två perioderna. Sett till faktiska tal är det även vid Lunds Univer-sitet en tillväxt av dem som väljer att läsa vidare efter uttagen examina. Indikationerna på ett medvetet system av att läsa vidare för att undvika arbetslöshet, blir ännu tydliga sett enbart till Lunds Universitets examinerade, än för hela riket. I den första undersökningsperioden 1983-1997, har 11,9 % redan uppnått magisternivå och 10,3 % som fortsatt är aktiva inom grundut-bildningen har två eller fler examen av något slag sedan tidigare. Till den andra undersök-ningsperioden 1997-2002, har dessa tal ökat en del. Här är det 13,3 % som har två eller fler examen sedan tidigare och 33,3 %, av dem som fortsätter inom grundutbildningen, har redan uppnått magisternivå. En annan möjlig förklaring är att studenterna för att kunna bli konkur-renskraftiga på arbetsmarknaden behöver komplettera med andra kompetens områden. Generellt följer sysselsättningstrenden resten av riket med en del procentuella skillnader, bland annat avdelning D, Tillverkning (kategori D, se figur 15 och 17), har en minskning på 0,7 % medan Sverige i stort har en minskning på 4,3 %. För hela riket får detta område en generell nedgång även utifrån faktiska tal, vilket är det enda område som har den utvecklingen. Medan sett till Tillverkning utifrån Lund Universitet är omfördelningen mellan de två undersökningsperioderna minimal och utifrån faktiska tal, fördelat på år, är det en egentlig tillväxt vilken går emot trenden för hela riket. Omvänt förhåller det sig med Andra samhälliga och personliga tjänster (kategori O, figur 15 och 22), som i Lund har en minskning på 7,1 % medan resterande delar av landet har en minskning på 4 %. Sett till reella tal, är det en egentlig ökning, som håller sig på samma nivå som för resten av riket.

33

Figur 15. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena 1983-2002

1983-1997 14år

1997-2002 5år

Differens

% Antal % Antal % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,5 11 0,2 3 -0,3 D. Tillverkning 6,7 140 6 89 -0,7 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning

0,2 5 0,3 4 0,1

F. Byggverksamhet 0,2 5 0,4 6 0,2 G. Parti-, och detaljhandel 2 44 3,8 57 1,8 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,3 7 0,5 7 0,2


1,5 32 1,6 24 0,1

J. Finansiell verksamhet 0,7 15 1,3 19 0,6 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

5,5 115 10 150 4,5

L. Offentlig förvaltning och försvar 4 86 5,2 77 1,2 M. Utbildning 12,6 264 17,4 259 4,8 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster

2 42 2,7 41 0,7

O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

28,5 600 21,4 320 -7,1

Oupplyst 24,8 521 21,9 327 -2,9 Aktiva vid grundutbildning 6 126 5 75 -1 Aktiva vid forskarutbildning 4,2 88 2,2 33 -2 Aktiva vid forskarutbildning pr. år 6,3 6,6 I allt 100 2 102 100 1 492 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 150 298 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort.

Den omfördelning som skett inom områdena syns framförallt i att, Andra samhälliga och personliga tjänster (se figur 15) minskar i omfång. Tas detta till fasta utifrån Utbildning, M, och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster (kategori K, se figur 15 och 20) vilka delar en tillväxt på 4,8 % respektive 4,5 %. Utifrån reella tal, fördelat på år, får område-na M och K en mycket hög tillväxt. Fastighets- och uthyrningsverksamhet och företagstjäns-ter får, utifrån antalet personer fördelat på år, en ökning på 265 % från den första till den andra undersökningsperioden. Motsvarande siffra för Utbildning, är en ökning på 174 % i reella tal. Den synliga utvecklingen mellan de två undersökningsperioderna blir en tillbakagång på -7,1 % för Andra samhälliga och personliga tjänster, samt 0,7 % för Tillverkning. Samtidigt ser vi en tillväxt för Utbildning på 4,8 % samt en likvärdig tillväxt för Fastighets-, uthyrnings-verksamhet, företagstjänster på 4,5 %. Det är samma utveckling som för hela Sverige, däremot skiljer sig storleken på tillbakagång och tillväxt åt mellan Lunds Universitet och hela

34

Sverige. Exempelvis är tillbakagången för Andra samhälliga och personliga tjänster i hela Sverige enbart -4 %. 3.3 Fördelning inom examensformer Utifrån de examinerade från Lunds Universitet och deras förflyttning ut i arbetslivet, framgår att enbart kategorierna Parti- och detaljhandel (kategori G, se figur 15 och 16) samt K, Fastighets-, uthyrningsverksamhet, företagstjänster får en tillväxt för alla tre grupperna (linje- och högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen, se figur 15). För hela riket är det kategorierna G, Parti-, och detaljhandel, J, Finansiell verksamhet, M, Utbildning samt N, Hälso-, och sjukvård, sociala tjänster (se figur 15 och 16), där alla examensformer får en tillväxt. M, Utbildning som tillsammans med K, Fastighets-, uthyrningsverksamhet, företagstjänster, står för den största procentuella tillväxten av sysselsättningen (se figur 15), har inte till fullo haft samma jämna fördelning överlag när det ses utifrån de olika examensgrupperna. För gruppen kandidatexamina är det omvänt, där de utifrån procent får en mindre nedgång, samtidigt som att de utifrån antal delat på år, får en ökning. Gruppen med magisterexamina står här för den stora förändringen, som procentuellt håller sig oförändrad, men utifrån reella tal, står för den faktiska tillväxten inom sysselsättningsområdet, Utbildning. Lunds universitet har inte, i samma utsträckning som resten av riket, haft linjebaserade utbildningar. Reformen 1993 och dess påverkan på linjeutbildningarna har varit av mindre betydelse för Lunds Universitet. Förklaringen ligger i att enbart tre linjeorienterade utbild-ningar finns med i materialet och som kommer med i denna undersökning; kulturvetenskaplig linje, religionsvetenskaplig linje allmän gren samt religionsvetenskaplig linje särskild gren. Dessa linjer ligger fortfarande kvar i andra undersökningsperioden men har minskat i omfång. Kulturvetenskaplig linje går från att i första undersökningsperioden omfatta 9,1 % av undersökningsmaterialet till att omfatta 2 % i den andra undersökningsperioden. För religi-onsvetenskaplig linje allmän och särskild gren är motsvarande siffror 13,5 % till 1,3 % samt 13,7 % till 2,7 %. Dessa förändringar kan följas i figur 16.

35

Figur 16. Examensfördelning inom näringslivsområden 1983-2002 Linje-

Högskole 1983-1997

Linje-Högskole

1997-2002

Differens Kandidat 1983-1997

Kandidat 1997-2002

Differens Magister 1983-1997

Magister 1997-2002

Differens

% % % % % % % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk

1,1 0 -1,1 0,2 0,2 0 0 0,2 0,2

D. Tillverkning 3,7 5,7 2 8,9 7,4 -1,5 6,1 3,6 -2,5 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning

0,1 0 -0,1 0,4 0,2 -0,2 0 0,4 0,4

F. Byggverksamhet 0,4 0 -0,4 0,2 0,5 0,3 0 0,4 0,4

G. Parti-, och detaljhandel

1,5 3,3 1,8 2,6 4,1 1,5 1,8 3,6 1,8

H. Hotell- och restaurangverksamhet

0,2 0 -0,2 0,4 0,5 0,1 0 0,6 0,6


1,3 0,8 -0,5 1,8 2,2 0,4 0,6 0,8 0,2

J. Finansiell verksamhet

0,2 0 -0,2 1,2 1,7 0,5 0 0,8 0,8

K. Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster

2,8 4,1 1,3 7,2 10,7 3,5 6,7 10,5 3,8

L. Offentlig förvaltning och försvar

1,6 7,4 5,8 5,7 5 0,7 5,5 4,9 -0,6

M. Utbildning 6,6 10,7 4,1 15 13,4 -1,6 25,6 25,6 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster

2,2 5,7 3,5 2 3,5 1,5 1,2 0,8 -0,4

O. Andra samhälleli-ga och personliga tjänster

56 35,2 -20,8 11,4 22,2 10,8 8,5 16,8 8,3

Oupplyst 17,4 18,9 1,5 31,3 21,8 -9,5 17,1 22,9 5,8 Aktiva vid grundut-bildning

2,8 6,6 3,8 7,9 4,9 -3 9,1 4,9 -4,2

Aktiva vid forskarut-bildning

2,1 1,6 -0,5 3,8 1,6 -2,2 17,7 3,4 -14,3

I allt 100 100 100 100 100 100

Antal 818 122 1 120 863 164 507 % av alla – var period för sig 38,9 % 8 % 53,3 % 58 % 7,8 % 34 % Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort.

Kategorin oupplysta följer trenden för hela Sverige med att motsvara omkring en femtedel av undersökningsmaterialet.

36

3.4 Specificering av branschområden Följande avsnitt fokuserar på några av de mer framträdande branschområdena inom sysselsat-ta (figur 13). Vikten läggs vid de tre största branschområden som sysselsätter humanis-ter/teologer; Andra samhälliga och personliga tjänster (kategori O, figur 22), Utbildning (kategori M, figur 21). Till skillnad från Sverige i stort är Tillverkning (kategori D, figur 17) det tredje största sysselsättningsområdet i den första undersökningsperioden medan det i den andra är Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster (kategori K, figur 20). Transport, magasinering och kommunikation (kategori I, figur 18) har inkluderats utifrån att vara ett traditionellt sysselsättningsområde för humanister/teologer. Finansiell verksamhet (kategori J, figur 19) är även här intressant i och med tillväxten mellan den första och den andra undersökningsperioden. Huvudbransch D, Tillverkning (kategori M, figur 21 på nästa sida), i den andra undersök-ningsperioden, är i storleksordningen det fjärde största sysselsättningsområdet för examinera-de humanister/teologer från Lunds Universitet. Inom det ”traditionella” arbetsfältet förlags-verksamhet, har det varit en tillbakagång både i procentuell fördelning och utifrån antal per år. Även i hela riket har detta arbetsfält haft en tillbakagång. Vid en överblick är kategorin relativt stabila med hänsyn till antalet examinerade vid Lunds Universitet, men med en ökning utifrån ett genomsnitt per år. Ett annat område inom Tillverkning där några humanis-ter/teologer hittar arbetstillfällen är tillverkning av läkemedel, där tillväxten är större för Lunds Universitet än för resten av Sverige. En skillnad som troligen kan förklaras med att Lund är en Universitetsstad och att i samband med detta även har blivit en stad för utveckling, särskilt inom medicin och teknik. De humanister som har hittat arbetstillfällen inom denna sektor är troligen verksamma inom administrativa områden, alternativt kan deras examina vara kombinerade med exempelvis kemi. I de två undersökningsperioderna utifrån Lunds Universitet, blir de representerade talen i de olika branschområdena stundtals mycket små. Detta kan medföra att minsta förskjutning av enbart en person kan påverka resultatet, däremot följer siffrorna utifrån examinerade humanis-ter/teologer vid Lunds Universitet i hög grad de nationella trenderna. Till trots föreligger risken med övertolkning utifrån en liten representation vilket bör tas i beaktan.

37

Figur 17. D. Tillverkning Lund 1983-

1997 Lund 1997-

2002

DE. Massa-, pappers- och pappersvarutill-verkning; Förlagsverksamhet och Grafisk produktion % Antal % Antal Bokutgivning 20 28 13,5 12 Dagstidningsutgivning 30,7 43 29,2 26 Annonstidningsutgivning 1,4 2 0 0 Utgivning av tidskrifter 5,7 8 7,9 7 Utgivning av ljudinspelning 0 0 1,1 1 Annan förlagsverksamhet 2,9 4 0 0 Tryckning av dagstidningar 0 0 0 0 Tryckning av tidskrifter 0,7 1 0 0 Tryckning av böcker och övriga trycksaker 1,4 2 0 0 Bokbindning 0 0 0 0 Grafisk verksamhet före tryckning 0,7 1 2,3 2 Annan verksamhet i samband med tryckning 0 0 0 0 Reproduktion av ljudinspelning 0 0 0 0 Reproduktion av videoinspelning 0 0 0 0 Reproduktion av data och dataprogram 0 0 0 0 DG. Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter Tillverkning av farmaceutiska basprodukter 0 0 0 0 Tillverkning av läkemedel 6,4 9 9 8 Annan tillverkning 30 42 37,1 33 I allt 100 140 100 89 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 10 18 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Förhållandevis är Transport, magasinering och kommunikation (kategori I, figur 18) ett relativt litet sysselsättningsområde för humanister/teologer. I första undersökningsperioden motsvarar kategorin 1,5 % av den samlade mängden sysselsatta, och i den andra undersök-ningsperioden 1,6 % (se figur 15). Däremot ska det observeras att det här är fråga om små tal, där små förändringar kan ge markanta förskjutningar. I den första undersökningsperioden är de områden som står för flest arbetstillfällen, förmedling av resor, godshantering och luft-transport, grupper som alla får en tillbakagång i den andra undersökningsperioden där de stora grupperna för arbetstillfällen istället är, post och telekommunikation, förmedling av resor samt annan linjebunden landstransport av passagerare.

38

Figur 18. I. Transport, magasinering och kommunikation

Lund 1983-1997

Lund 1997-2002

% Antal % Antal Järnvägstransport 6,3 2 0 0 Annan linjebunden landstransport av passage-rare 3,1 1 16,7 4 Taxitrafik 3,1 1 4,2 1 Annan landstransport av passagerare 0 0 0 0 Vägtransport av gods 0 0 0 0 Sjötransport 3,1 1 0 0 Lufttransport 15,6 5 4,2 1 Godshantering och magasinering 15,6 5 4,2 1 Arrangerande och försäljning av resor; turistservice 37,5 12 33,3 8 Post- och telekommunikation 15,6 5 37,5 9 I allt 100 32 100 24 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,3 1,7 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Sysselsättningsområdet, Finansiell verksamhet (kategori J, figur 19) har trots sin ringa storlek haft tillväxt, med en relativ uppgång, en ökning som också gör sig gällande utifrån antal fördelat per år. Dock bör det observeras att det i denna kategori är frågan om mycket små tal, där minsta förskjutning kan ge stort statistiskt utslag. Däremot kan vi se hur utvecklingen utifrån Lunds Universitet följer trenden för hela riket och att de små talen stämmer överens med den generella bilden Figur 19. J. Finansiell verksamhet Lund 1983-

1997 Lund 1997-

2002

% Antal % Antal Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 60 9 63,2 12 Försäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring 26,7 4 21,1 4 Stödtjänster till finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 13,3 2 15,8 3 I allt 100 15 100 19 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,1 3,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. .

39

Figur 20. K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

Lund 1983-1997

Lund 1997-2002

% Antal % Antal Fastighetsverksamhet 7 8 4 6 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk 0 0 0,7 1 Databehandlingsverksamhet m.m. 5,2 6 14 21 Forskning och utveckling 17,4 20 15,3 23 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, holdingverksamhet 18,3 21 16,7 25 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o.d. 7 8 6 9 Reklamverksamhet 20 23 10,7 16 Andra företagstjänster 25,2 29 32,7 49 I allt 100 115 100 150 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 8 30 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Även Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster (kategori K, figur 20) har för humanister/teologer varit ett framgångsrikt branschområde som nästan har fördubblats utifrån procentfördelningen (5,5 % för hela Sverige och 10 % för Lunds Universitet), från den första till den andra undersökningsperioden. En bild som även bekräftas utifrån de reella talen. Däremot har området forskning och utveckling, haft en tillbakagång, medan den i realiteten har fördubblats utifrån antal per år. Den ökning som syns (figur 15) kan i första hand spåras tillbaka till fler sysselsatta inom databehandlingsverksamhet, både utifrån en procentfördel-ning och faktiska tal, dock är det fråga om små tal. Sannolikt innehas dessa arbetstillfällen av personer med en kompletterande examina av något slag, till exempel data. Alternativt arbetar de inom personalavdelningar, kommunikation, marknadsföring, vidareutbildning eller liknande. Flera förklaringar är möjliga, men för stunden kan vi enbart belägga att det har varit en tillväxt. Figur 21. M. Utbildning Lund 1983-

1997 Lund 1997-

2002

% Antal % Antal Grundskoleutbildning 13,6 36 22,4 58 Gymnasial utbildning 8,7 23 16,2 42 Utbildning vid universitet och högskolor 55,7 147 50,2 130 Övrig eftergymnasial utbildning

4,9 13 1,2 3 Vuxenutbildning och övrig utbildning 17,1 45 10 26 I allt 100 264 100 259 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 19 52 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen.

40

Liksom i resten av riket är Utbildning (kategori M, figur 21) det nästa största sysselsättnings-området för humanister/teologer. Även om den procentuella tillväxten har varit stor är den ändå mindre än för hela riket, med en stor tillväxt. Förklaringen ligger även här i ökad sysselsättning vid grundskola och gymnasium. Markant är hur stor pass stor del som återfinns vid universitet och högskolor, över 50 % av området återfinns i denna kategori. Förhållande-vis närmare 10 % mer än för hela Sverige, den troligaste förklaringen till detta är det faktum att Lund är en universitetsstad. Figur 22. O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

Lund 1983-1997

Lund 1997-2002

% Antal % Antal Avloppsrensning, avfallshantering, renhållning o.d. 0 0 0,3 1 Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer 1 6 0,9 3 Intressebevakning inom arbetstagarorganisationer 0,7 4 1,3 4 Verksamhet i religiösa samfund 68,5 411 51,3 164 Verksamhet i politiska- och andra intresseorganisa-tioner 3,3 20 3,4 11 Film- och videoverksamhet 0,5 3 0 0 Radio- och TV-programverksamhet 4 24 3,8 12 Övrig kulturell verksamhet och underhållningsverk-samhet 3 18 2,8 9 Nyhetsservice 0,5 3 0,6 2 Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. 18 108 32,8 105 Sportverksamhet 0,2 1 0,9 3 Annan serviceverksamhet 0,3 2 1,9 6 I allt 100 600 100 320 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 43 64 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Fältet som sysselsätter flest humanister/teologer (kategori O, se figur 22), Andra samhälliga och personliga tjänster, följer den nationella trenden, och har likt övriga Sverige haft en tillbakagång utifrån en procentuell fördelning, men i faktiska tal är det en tillväxt. Det är överlag en tillväxt, som i förhållande till andra arbetsområden, har haft en långsamt stegrande ökning.

41

3.5 Könsfördelning inom kategorierna

Sett till kön och uttagna examina i humaniora/teologi vid Lunds Universitet, är den nationella trenden av en snedfördelning i form av överrepresentation av kvinnor förhållandevis likvärdig till resten av Sverige. Fördelningen mellan könen i första undersökningsperioden 1983-1997 (se figur 23) är 62 % kvinnor, mot 65 % kvinnor i andra undersökningsperioden 1997-2002 (se figur 24). Även om dessa siffror visar på en överrepresentation av kvinnor, är denna mindre än för riket i stort, där utvecklingen går från 66 % till 70 %. Figur 23.


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

A. Jor

dbru

k, jak

t och

skog

sbr u

k

D. Tillv

ernin

g

E. El-,

gas-,

värm

e- &

vatte

nför

sör jn

ing

F. Byg

gver

ksam

het

G. Par

ti-, &

deta

ljhan

del

H. Hote

ll- & re

staur

angv

erksa

mhet

I. Tra

nspo

r t, m

agasi

nerin

g & ko

mm

unika

t ion

J. Fina

nsiell v

erks

amhe

t

K. Fas

tighe

ts- &

uthy

rning

sver

ksam

het, f

öret

agstj

änste

r

L. O

ffent

lig fö

rvalt

ning

& försv

ar

M. U

tbild

ning

N. Häls

o- & sj

ukvå

r d, so

ciala

tjäns

ter

O. And

ra sa

mhällig

a & pe

rsonli

ga tjä

nste

r

Oupply

sta

Aktiva

gru

ndut

bildn

ing

Aktiva

i For

skar

utbild

ning

♂

♀


42

Figur 24.


0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

A. Jor

dbru

k , jak

t och

skog

sbru

k

D. Tillv

ernin

g

E. El-,

gas

-, vär

me-

& vatte

nför

sörjn

ing

F. Byg

gver

ksam

het

G. Par

ti-, &

deta

lj han

del

H. Hote

ll- &

resta

uran

gverk

sam

het

I. Tra

nspo

rt, m

agas

inerin

g & ko

mmun

ikatio

n

J. Fina

nsiel

l ver

ksam

het

K. Fas

tighe

ts- &

uth

yrnin

gsver

ksam

het,

föret

agstj

änste

r

L. Offe

ntlig

förv

altnin

g & fö

rsva

r

M. U

tbild

ning

N. Häls

o- &

sjuk

vård

, soc

iala

tjäns

ter

O. And

ra sa

mhä

lliga

& per

sonli

ga tjä

nster

Oupply

sta

Aktiva

gru

ndut

bildn

ing

Aktiva

i For

skar

utbil

dning

♂

♀

Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. Diagrammen ovan, ger sken av en någorlunda jämn fördelning inom Aktiva vid forskarutbild-ning. Ser vi däremot till att två tredjedelar av alla studenter på grundnivå är kvinnor, blir den bild som målas upp helt annorlunda. Tydligt är också hur andelen kvinnor inom forskarut-bildningen minskar kraftigt mellan undersökningsperioderna. Inom kategori I, Transport, magasinering och kommunikation har utvecklingen däremot balanserats från att i den första undersökningsperioden bestå av över 70 % kvinnor till att i den andra undersökningsperioden bestå enbart av lite över 50 % kvinnor. Inom de historisk-filosofiska, teologiska och språkliga sektionerna, är fördelningen ungefär som för nationen. Den språkliga sektionen består till stor del av kvinnor, medan den historisk-filosofiska är mer balanserad sett som sammanslagen grupp, men sett till enskilda ämne är övervikten av män i ämnen som arkeologi, historia och filosofi stor. Inom kultur- och konstvetenskap, samt media och kommunikationskunskap råder omvänt en övervikt av kvinnor. Tidigare har litteraturvetenskap varit ett av de kvinnodominerade ämnena inom historisk-filosofisk sektion. Sedan sommaren 2005, har litteraturvetenskap flyttats till SOL, språk- och litteraturvetenskap. Detta medför att den balansering som litteraturvetenskap tidigare medfört inom den historisk-filosofiska sektionen förskjuts något, men också att den kvinnliga dominans, som sedan tidigare har funnits inom språksektionen, blir ännu mer framträdande. Den stora överraskningen här blir den teologiska sektionen som i första undersökningsperioden har en övervikt av män, till den andra undersökningsperioden har fått en relativt balanserad fördelning mellan könen (se avsnitt 5.2.1 och 5.2.2 ).

43

4. Malmö Högskola Malmö Högskola inrättades först 1998 och är en ung tillkomst i Öresundsregionen. Då den andra delen av undersökningen sträcker sig från perioden 1997-2002 (uttagna examen 1997-2002, med en samkörning mot sysselsättningsregistret hösten 2003), är det på en hårsmån att några av de studenter som studerat humaniora har hunnit komma med i statistiken. Dessa studenter utgör en så pass liten grupp att de egentligen inte är statistiskt mätbara. Däremot kan nämnas att studenterna med en kandidatexamen inom medie- och kommunikationsvetenskap uppnått en hundraprocentig sysselsättning. I näringslivsregistret syns en väl fördelad sysselsättningsfördelning, där en befinner sig inom Tillverkning (Kategori D), en annan inom Parti- och detaljhandel (kategori G), en tredje återfinns inom Finansiell verksamhet (kategori J). De resterande två återfinns i kategori K (Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster) och den femte och sista inom, kategori O (Andra samhälliga och personliga tjänster). Den manliga närvaron uppgår till 40 % och den kvinnliga till 60 %. Även om denna representation knappast ger en talande bild för humanister vid Malmö Högskola, visar den i det minsta ett bra grund för framtiden att bygga på.

44

5. Avslutande diskussion Humanisters etablering på arbetsmarknaden är ett livligt debatterat ämne. Dock är det en diskussion som har förts sedan 1980-talet och frågeställningarna och konklusionerna fortsätter att vara de samma. Humanisterna och teologerna behöver bryta ny mark, de ”traditionella” sysselsättningsområdena (som exempelvis, arkeolog, arkivarie, bibliotekarie, diakon, journalist, kulturförmedlare och museitjänsteman) är fulla och kan inte inhysa alla. I en ny undersökning från SACO (2005); om 81 akademikeryrken och deras framtidsutsikter för 2010, omtalas att följande område förväntas lida av överskott:

Arkeolog Bibliotekarie Dietist Film- Radio och TV-yrken Folkhälsovetare Förlagsredaktör Idrottsvetare Informatör/kommunikatör Kulturförmedlare

Lärare inom grundskolans tidigare år Lärare inom grundskolans senare år Museiyrken Naturvetare/Biologi Naturvetare/Biomedicin Naturvetare/Geovetare Samhällsvetare Webbredaktör

Listan ovan består av en stor de så kallade traditionella humanistyrken. De är yrken som spås bli överbelastade och som därmed inte ger hopp om goda arbetstillfällen för humanister. Ser vi till yrken som kan inkluderas i humanistiska/teologiska områden och bedöms vara i balans 2010, nämns följande: Arbetsmiljöinspektor Arkivarie Lärare/Gymnasielärare, allmänna ämne Personalvetare I förhållande till områden med väntat överskott, krymper arbetsmarknaden för humanister-na/teologerna snabbt utifrån de yrken som förväntas få en balans 2010, åtminstone sett till ”traditionella” områden. En ljusning väntas däremot i arbetsmöjligheterna för teologerna, lärarkåren och några andra yrkesområden: Arbetsförmedlare Arbetsterapeut Diakon Lärare/Förskolelärare Lärare/Gymnasielärare yrkesämnen Lärare eller forskare vid universitet och högskolor Präst Teckenspråkstolk I föreliggande studie behandlas 131 olika humanistiska/teologiska huvudämnen som ingått i olika examenskonstellationer. I SACO-undersökningen ingår 81 akademikeryrken, varav 22 har en humanistisk/teologisk karaktär. Flertalet av huvudämnena som återfinns i denna studie har inte en tydlig arbetsmarknad som studenterna kan söka sig till efter avklarade studier. Faktorer som sammansättningen av examen och den egna drivkraften och kreativiteten är svår att mäta, men kan vara avgörande för utsikterna på en arbetsmarknad som förflyttar sig mot mer kreativt inriktade arbeten.

45

Ämnen inom humaniora och teologi har fallit mellan stolarna under de stora reformer som ägt rum i Sverige under senare år, och de har aldrig fullt ut strukturerats för att möta arbetsmark-naden samt livet utanför akademin. Detta är dock inte samma sak som att de enskilda studenterna inte är förberedda för att möta arbetslivet, utan snarare att de har redskapen, men inte fullt ut vet hur dessa bör brukas. Generellt omtalas att det för humanister/teologer tar några år innan de etablerar sig på arbetsmarknaden, och en vanlig vandring är att arbeta inom olika projekt innan en faktisk etablering åstadkoms. Huruvida de 6,3 % arbetslösa i Sverige är nyexaminerade, framgår inte av den allmänna arbetsmarknadsstatistiken. Danska underök-ningar visar emellertid på att det tar ett par år för en nyutbildad humanist att etablera sig på arbetsmarknaden och det vill säga att de har en högre arbetslöshet. Samtidigt bör det sägas att studien visar att även om de så kallade traditionella sysselsätt-ningsområdena i form av de mer uppenbara som arkeolog, arkivarie, bibliotekarie, diakon, journalist, kulturförmedlare och museitjänsteman är mer eller mindre fullsatta, så har merpar-ten av de examinerade humanisterna/teologerna ändå funnit sysselsättning, framför allt inom stora fält som Tillverkning, Företagstjänster, Utbildning och Andra samhälliga och personli-ga tjänster. Det är på dessa fält som merparten av de traditionella arbetsområdena återfinns, men på grund av att dessa områden inte kan inhysa alla är det inte enbart på de förväntade områdena som humanisterna/teologerna återfinns. Fler har blivit kreativa och finner nya möjligheter, att fortfarande sysselsätta sig inom de så kallade ”traditionella” områdena men inte helt i de ”traditionella” former som kunnat väntas. Att sysselsättningen är så pass hög trots omtalad dålig arbetsmarknad för humanister/teologer, tyder en del på att fler börjar tänka utanför boxen och inte uppfatta sin utbildning som en begränsning till vissa fält utan en möjlighet till nya vägar. En av dessa vägar är inom Företagstjänster, där några av de arbets-fält som haft en god tillväxt av arbetstillfällen finns: olika former av konsultverksamhet, reklamverksamhet, förmedling och design, för att bara nämna några få. Trots allt är rädslan för arbetslöshet sedan länge uttalad bland humanister. En grund till detta kan vara osäkerhet kring utbildningens slutgiltiga yrkesmål. I studien syns indikationer på att studenterna för att undvika arbetslöshet fortsätter att hålla sig aktiva vid grundutbildningarna. I Sverige hade, under den första undersökningsperioden, 11 % av dem som var aktiva vid olika grundutbildningar redan uppnått magisternivå och i andra perioden har denna siffra stigit till 27,8 %. Trenden blir ännu tydligare vid Lunds Universitet där det under första undersökningsperioden är 11,9 % som fortsatt är aktiva vid grundutbildningen trots att de uppnått magisternivå, medan det under andra perioden rör sig om 33,3 %. En ökning som motiverar frågeställningar kring om universiteten håller på bli förvaringsplatser, eller om andra förklaringsmodeller ska sökas. En sådan möjlig förklaring kan vara ökade krav från arbetsmarknaden, med en hårdnande konkurrens, vilket kan medföra att fler väljer att komplettera sina utbildningar ytterligare. En annan förklaring är hur en stor del av de som fortsätter vara aktiva vid grundutbildning, troligen fortsätter vid lärarutbildningen där de kompletterar upp till att även inneha lärarkompetens. Flera viktiga faktorer syns i resultatet även om ett visst mörkertal alltid finns. Från första undersökningsperioden 1983-1997 till den andra undersökningsperioden 1997-2002 märks en kraftig ökning av uttagna examina inom humaniora/teologi. Första perioden utgörs av närmare 14 år. I denna period uttages 16235 examina, alltså i genomsnitt 1160 humanistis-ka/teologiska examina per år. Under andra periodens 4 år, uppgår antalet uttagna examina till 9 908, ett genomsnitt på 2 477 examina per år. Sett till genomsnitten är detta en fördubbling

46

av uttagna examina inom humaniora/teologi. En orsak är att antalet studieplatser har ökat, där det vid Lunds universitet har blivit en fördubbling av dessa i perioden 1983-1997. Bara vid Lunds Universitet hade antalet av uttagna examina kunnat vara över en tredjedel större i båda undersökningsperioderna, om alla hade tagit ut sina examina. Möjligen kan detta även vara en indikator på att tidigare trend att avstå från att ta ut examina håller på att vända och att det papper som de uttagna examina motsvarar har börjat fyllas upp med ett värde. Det positiva som kan utläsas av studien är att humanisterna/teologerna är kreativa i sina yrkesval och sprider sig bortom de ”förväntade” och ”traditionella” yrkesområdena som exempelvis delar av Andra samhälliga och personliga tjänster och Utbildningsväsendet. Systemet att fritt kunna forma sin examen ökar humanistens/teologens möjligheter att träda in på andra yrkesområden, exempelvis olika IT-branscher och tillverkning av läkemedel. Däremot finns en baksida av detta system; valfriheten medför en osäkerhet kring yrkesorien-tering i relation till arbetsmarknaden, vilken behöver tydliggöras för att underlätta vägen ut i arbetslivet. Problemen som omtalas kring humaniora/teologi består egentligen inte i att arbetsmarknaden saknas eller att utbildningen brister, snarare är det ett glapp mellan de två världarna, de humanistiska fakulteten och arbetsmarknaden. Humanisterna/teologerna behöver lära sig tro på den egna kompetensen och förses med redskap för att kunna marknadsföra densamma. Omvänt behöver näringslivet få mer kunskap om vilka kompetenser humanisterna/teologerna har och hur dessa kan komma till användning för dem. Vem som bör ta på sig ansvaret för att överbrygga denna klyfta är en fråga som inte besvaras här. Utifrån exempel från England, Canada, USA och Australien, där humaniora/teologi har en annan plats är det tydligt att det finns en arbetsmarknad för humanister/teologer, något som även studien visar på. Däremot behöver vi tänka utanför rådande strukturer och göra dessa möjligheter synliga för alla.

6. Ämnesöversikt - Examinerade humanister och teologer i Sverige

1983/1997 – 1997/2002

48

6.1 Ämnesfördelning över humaniora och teologi i Sverige 6.1.1

Hela Sverige 1983-1997 Examen per ämne samt andelen kvinnor inom de olika examensformer

Ämnesområde Alla Linje- Högskole Kandidat Magister Historisk-filosofisk sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Antikens kultur & samhällsliv 116 0,7 3 33 110 79 3 33 Arkeologi 540 3,3 4 25 406 57 130 60 Biblioteks- & info. vetenskap 163 1 6 67 11 91 146 77 Etnologi 292 1,8 4 100 252 74 36 72 Estetik 10 0 0 0 7 57 3 33 Filmvetenskap 190 1,2 4 75 162 65 24 58 Filosofi 91 0,6 0 0 89 12 2 0 Historia 584 3,6 14 14 472 39 98 34 Historisk osteologi 2 0 0 0 2 50 0 0 Idé- & lärdomshistoria/Idéhistoria 154 0,9 0 0 121 65 33 39 Informationslinjen 553 3,4 505 80 48 71 0 0 Informatörlinjen 213 1,3 213 82 0 0 0 0 Kommunikationsvetenskap 176 1,1 0 0 174 82 2 100 Konst- & bildvetenskap 12 0 0 0 8 50 4 50 Konstvetenskap 530 3,3 1 100 478 75 51 67 Kulturadministration 10 0 0 0 0 0 10 80 Kulturantropologi 11 0 0 0 9 67 2 0 Kulturarbetarlinjen 71 0,4 71 78 0 0 0 0 Kulturpedagogik 21 0 11 82 10 100 0 0 Kulturvetenskap 1 492 9,2 1 429 74 63 86 0 0 Logik 1 0 0 0 0 0 1 0 Medeltidsarkeologi 18 0 0 0 9 44 9 67 Mediatekniklinjen 19 0 19 63 0 0 0 0 Medie- & kommunikationsvetenskap. 612 3,8 9 67 534 80 69 75 Museivetenskaplig linje 1 0 1 0 0 0 0 0 Musikvetenskap 93 0,6 3 33 68 35 22 32 Praktisk filosofi 27 0 0 0 22 18 5 60 Pressvetenskap 4 0 0 0 3 67 1 0 Reklam- & kommunikationslinjen 405 2,5 405 64 0 0 0 0 Teatervetenskap 47 0,3 1 100 43 81 3 67 Teoretisk filosofi 29 0 0 0 20 35 9 11 Vetenskapsjournalistik 2 0 0 0 0 0 2 100 Vetenskapsteori 7 0 1 100 0 0 6 67

Övrigt - human/teologi 31 0,2 31 71 0 0 0 0

I allt historisk-filosofisk sektion 6 527 2 735 3 121 671

Teologiska sektionen Islamologi 2 0 0 0 2 0 0 0 Judaistik 3 0 0 0 3 100 0 0

Religionshistoria 34 0,2 0 0 29 45 5 80

49

Ämnesområde Alla Linje- Högskole Kandidat Magister Teologiska sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Religionsvetenskap/-kunskap 200 1,2 97 39 84 50 19 42

Religionsvetenskapliga linjen, allmän 1 254 7,7 1 254 48 0 0 0 0

Religionsvetenskapliga linjen, särskild 542 3,3 542 51 0 0 0 0

I allt teologiska 2 035 1 893 118 24

Språkvetenskaplig sektion

Allmän språkvetenskap 35 0,2 1 0 27 67 7 43

Arabiska 31 0,2 1 100 25 64 5 80

Arabvärldslinjen 5 0 5 60 0 0 0 0

Bulgariska 5 0 0 0 2 100 3 33

Danska 1 0 0 0 1 100 0 0

Datalingvistik 28 0 20 50 0 0 8 75

Egyptologi 13 0 0 0 12 50 1 0

Engelska 738 4,5 17 94 623 80 98 78

Estniska 2 0 0 0 0 0 2 50

Finska 36 0,2 1 0 32 66 3 100

Finsk-ugriska språk 11 0 0 0 11 55 0 0

Fonetik 7 0 1 100 4 50 2 50

Franska 241 1,5 7 100 212 84 22 77

Grekiska 12 0 0 0 11 27 1 0

Hebreiska 2 0 0 0 1 0 1 0

Indologi 7 0 1 0 6 50 0 0

Indonesiska 1 0 0 0 1 100 0 0

Internationell språk- och kulturlinjen 1 0 1 100 0 0 0 0

Iranska språk 2 0 0 0 2 100 0 0

Italienska 54 0,3 1 100 49 92 4 100

Japanska 41 0,3 0 0 34 82 7 57

Jämförande indoeuropeisk språkfors. 3 0 0 0 0 0 3 33

Kinesiska 60 0,4 2 50 38 45 20 70

Koreanska 6 0 0 0 3 33 3 67

Kroatiska och serbiska 8 0 0 0 8 50 0 0

Latin 17 0 0 0 14 50 3 67

Latinamerikakunskap 5 0 5 80 0 0 0 0

Lettiska 6 0 0 0 6 67 0 0

Lingvistik 40 0,3 1 100 37 60 2 50

Linjen för språk & information 4 0 4 75 0 0 0 0

Litteraturvetenskap 596 3,7 8 75 514 70 74 66

Nederländska 4 0 1 100 3 100 0 0

Nordiska språk 85 0,5 2 50 78 71 5 80

Nusvenska 16 0 0 0 13 85 3 67

Nygrekiska 9 0 1 100 8 100 0 0

Orientalistiklinjen 17 0 5 80 12 100 0 0

Persiska 1 0 0 0 0 0 1 100

Polska 5 0 0 0 1 100 4 100

Portugisiska 4 0 0 0 4 75 0 0

50

Ämnesområde Alla Linje- Högskole Kandidat Magister språkvetenskapliga sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Ryska 49 0,3 2 50 42 67 5 20

Samiska 2 0 0 0 2 50 0 0 Sanskrit med jämförande språkforsk-ning. 2 0 0 0 2 50 0 0

Semitiska språk 2 0 0 0 2 0 0 0

Spanska 77 0,5 4 100 55 73 18 89

Språkkonsultlinjen, 63 0,4 63 86 0 0 0 0

Svenska 132 0,8 5 100 124 74 3 100

Svenska f invandrarundervisare 1 0 1 100 0 0 0 0

Svenska som andra språk 7 0 0 0 7 100 0 0

Svenska/Nordiska språk 10 0 2 100 5 80 3 67

Thai 1 0 0 0 1 0 0 0

Tjeckiska 4 0 1 100 2 50 1 0

Tyska 163 1 9 100 128 82 26 77

Ungerska 1 0 0 0 0 0 1 100

Öst- & sydöstasienlinjen 43 0,3 34 59 9 67 0 0

Östasienlinjen 34 0,2 28 61 6 67 0 0

I allt språkvetenskapliga sektionen 2 750 234 2 177 339

Annat/Övrigt

Allmänpraktiska medielinjen 117 0,7 117 56 0 0 0 0

Arkitekturskolan 168 1 168 39 0 0 0 0

Arkivkunskap & dokumenthantering 3 0 0 0 3 33 0 0

Bebyggelseantikvarisk linje 36 0,2 36 44 0 0 0 0

Bibliotekarielinjen 2 021 12,5 2 021 78 0 0 0 0

Bibliotekarielinjen, folk- & skolbibliotek 7 0 7 71 0 0 0 0 Bibliotekarielinjen, forsk- & företags-bibliotek 6 0 6 83 0 0 0 0

Bokhandelslinjen 42 0,3 42 83 0 0 0 0

Dokumentalistlinjen 140 0,9 140 73 0 0 0 0

Grafiska linjen 484 3 484 45 0 0 0 0

Internationella arbetslivsstudier 2 0 0 0 2 50 0 0

Journalistik 1660 10 1 621 63 39 77 0 0

Konservatorslinjen 26 0,2 26 81 0 0 0 0

Teologie kandidatexamen 50 0,3 0 0 50 48 0 0

Tolklinjen, arabiska 7 0 7 0 0 0 0 0

Tolklinjen, engelska 2 0 2 100 0 0 0 0

Tolklinjen, finska 29 0 29 90 0 0 0 0

Tolklinjen, franska 1 0 1 100 0 0 0 0

Tolklinjen, spanska 20 0,1 20 80 0 0 0 0

Tolklinjen, teckenspråk 9 0 9 67 0 0 0 0

TV-journalistik 11 0 11 27 0 0 0 0

Utbildning i restaureringskonst 72 0,4 72 47 0 0 0 0

Översättarlinjen 10 0 10 90 0 0 0 0

I allt övriga 4 923 4 829 94 0

I allt alla 16 235 9 691 5 510 1 034

51

6.1.2

Hela Sverige 1997-2002 Examen per ämne samt andelen kvinnor inom de olika examensformer Ämnesområde Alla Linje- Högskole Kandidat Magister Historisk-filosofisk sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Antikens kultur & samhällsliv 67 0,7 4 25 46 59 17 65 Arkeologi 520 5,3 6 50 166 59 348 69 Arkiv- & informationsvetenskap 3 0 0 0 3 100 0 0 Arkivkunskap 4 0 0 0 4 100 0 0 Arkivkunskap & dokumenthantering 2 0 0 0 2 100 0 0 Biblioteks- & informationsvetenskap 777 7,8 46 91 37 87 694 83 Bok- & bibliotekshistoria 6 0,1 0 0 4 50 2 100 Estetik 5 0,1 0 0 4 100 1 0 Etnologi 306 3,1 7 71 177 84 122 68 Filmvetenskap 210 2,1 5 80 151 60 54 54 Filosofi 12 0,1 0 0 9 22 3 0 Historia 688 6,9 26 31 392 45 270 43 Historisk osteologi 7 0,1 0 0 2 100 5 60 Idé- & lärdomshistoria/Idéhistoria 131 1,3 5 100 79 43 47 45 Informationslinjen 10 0,1 2 50 8 100 0 0 Informatik/informations- & mediev. 14 0,1 1 0 13 46 0 0 Kommunikationsvetenskap 29 0,3 0 0 19 68 10 90 Konst- & bildvetenskap 23 0,2 0 0 14 93 9 78 Konstvetenskap 490 4,9 23 74 342 83 125 75 Konstvetenskap & visuell kommunik. 5 0,1 0 0 2 50 3 67 Kultur- & mediagestaltning 15 0,2 0 0 2 100 13 62 Kulturadministration 47 0,5 1 100 0 0 46 91 Kulturantropologi 34 0,3 1 100 18 89 15 80 Kulturpedagogik 26 0,3 8 100 16 88 2 100 Kulturvetenskap 121 1,2 75 83 41 81 5 40 Medeltidsarkeologi 29 0,3 0 0 6 83 23 65 Medie- & kommunikationsvetenskap. 1 392 14,1 54 67 1 177 81 161 75 Medievetenskap 26 0,3 13 62 13 69 0 0 Museologi 9 0,1 2 0 5 80 2 50 Musikvetenskap 96 1 5 40 57 44 34 53 Praktisk filosofi 54 0,5 1 0 33 30 20 20 Pressvetenskap 12 0,1 0 0 7 71 5 60 Teatervetenskap 64 0,7 0 0 55 91 9 44

Teoretisk filosofi 77 0,8 1 100 57 28 19 21

Vetenskapsjournalistik 42 42 0 0 0 0 42 67

Vetenskapsteori 10 0,1 1 0 3 33 6 33

Övrigt - human/teologi 32 0,3 32 6 0 0 0 0

I allt historisk-filosofisk sektion 5 395 319 2 964 2 112

Teologiska sektionen

Islamologi 8 0,1 0 0 5 40 3 0

Judaistik 3 0 0 0 3 67 0 0

52

Ämnesområde Alla Linje- Högskole Kandidat Magister Teologiska sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Religionshistoria 50 0,5 1 100 29 76 20 25

Religionsvetenskap/-kunskap 330 3,3 153 44 98 59 79 54

Religionsvetenskapliga linjen allmän 93 0,9 93 59 0 0 0 0

Religionsvetenskapliga linjen särskild 109 1,1 109 61 0 0 0 0

I allt teologiska 593 356 135 102

Språkvetenskaplig sektion Allmän språkvetenskap 66 0,7 5 80 41 76 20 0 Arabiska 51 0,5 5 100 29 52 17 77 Assyriologi 2 0 1 100 0 0 1 0 Barn- & ungdomslitteratur 2 0 0 0 2 100 0 0 Danska 1 0 0 0 1 100 0 0 Datalingvistik 72 0,7 1 0 21 81 50 68 Egyptologi 3 0 0 0 2 0 1 100 Engelska 756 7,6 38 90 375 86 343 79 Estniska 3 0 0 0 0 0 3 67 Finska 21 0,2 2 100 12 92 7 100 Finsk-ugriska språk 1 0 0 0 1 10 0 0 Fonetik 13 0,1 1 100 6 67 6 83 Franska 329 3,3 14 79 195 84 120 88 Grekiska 12 0,1 1 100 3 0 8 38 Hebreiska 4 0 0 0 2 100 2 5 Indologi 5 0,1 1 0 1 0 3 33 Indonesiska 3 0 0 0 2 0 1 0 Iranska språk 6 0,1 0 0 4 75 2 100 Italienska 67 0,7 1 100 47 87 19 84 Japanska 58 0,6 6 50 23 30 29 59 Jämförande indoeuropeisk språkfors. 1 0 1 0 0 0 0 0 Keltiska språk 2 0 2 0 0 0 0 0 Kinesiska 60 0,6 3 67 26 65 31 65 Koreanska 6 0,1 0 0 0 0 6 8 Kroatiska och serbiska 3 0 0 0 1 100 2 50 Latin 11 0,1 0 0 5 60 6 50 Lettiska 2 0 0 0 1 0 1 100 Lingvistik 18 0,2 1 0 6 100 11 64 Lingvistik med barnsprålig inriktning 1 0 0 0 1 100 0 0 Litteraturvetenskap: barns/ungdoms 2 0 0 0 2 100 0 0 Litteraturvetenskap 616 6,2 22 86 387 71 207 64 Litteraturvetenskap: kultur/medier 5 0,1 0 0 4 75 1 100 Mellanösternkunskap 7 0,1 0 0 7 29 0 0 Nederländska 7 0,1 0 0 3 67 4 50 Nordiska språk 54 0,6 3 33 28 64 23 74

Nusvenska 29 0,3 1 100 14 86 14 71

Nygrekiska 7 0,1 2 50 2 100 3 100

Orientalistiklinjen 4 0 0 0 4 25 0 0

Persiska 4 0 0 0 2 100 2 50

53

Ämnesområde Alla Linje- Högskole Kandidat Magister Språkvetenskapliga sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Polska 11 0,1 0 0 6 50 5 60 Portugisiska 10 0,1 0 0 5 60 5 60 Praktisk svenska 1 0 1 100 0 0 0 0 Rumänska 1 0 0 0 1 100 0 0 Ryska 56 0,6 5 60 33 49 18 56 Samiska 5 0,1 0 0 2 100 3 67 Sanskrit med jämförande språkfors. 2 0 0 0 1 100 1 0 Semitiska språk 2 0 0 0 2 50 0 0 Spanska 153 1,5 12 58 87 79 54 78 Swahili 2 0 0 0 0 0 2 50 Svenska 131 1,3 15 67 91 89 25 68 Svenska f invandrarundervisare 3 0 2 100 1 100 0 0 Svenska som andra språk 30 0,3 4 100 16 94 10 90 Svenska/Nordiska språk 15 0,2 0 0 10 90 5 100

Teckenspråk 4 0 1 100 2 50 1 100

Thai 4 0 2 100 2 0 0 0

Turkiska språk 4 0 0 0 1 100 3 67

Tyska 206 2,1 10 50 107 80 89 81 Ungerska 1 0 0 0 0 0 1 100 Öst- & Centraleuropakunskap 5 0,1 1 0 3 67 1 100 Öst- & Sydöstasienlinjen 11 0,1 0 0 6 67 5 60

Östasienlinjen 3 0 0 0 3 100 0 0

I allt språkvetenskapliga sektionen 2 974 164 1 639 1 171

Annat/Övrigt Bebyggelseantikvarisk linje 4 0 4 75 0 0 0 0 Bibliotekarielinjen 8 0,1 8 75 0 0 0 0 Facköversättning 39 0,4 1 0 4 100 34 91 Internationella arbetslivsstudier 19 0,2 2 100 15 87 2 100 Journalistik 267 2,7 47 68 220 57 0 0 Konservatorslinjen 2 0 2 50 0 0 0 0 Teologie kandidatexamen 606 6,1 0 0 606 52 0 0

Översättarlinjen 1 0 1 10 0 0 0 0

I allt övriga 946 65 845 36

I allt alla 9 908 904 5 583 3 421

54

6.2 Ämnesfördelning över humaniora och teologi vid Lunds universitet 6.2.1

Lund 1983-1997

Examen per ämne samt andelen kvinnor inom de olika examensformer

Ämnesområde Alla Linje- Högskole Kandidat Magister

Historisk-filosofisk sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Antikens kultur och samhällsliv 24 1,1 0 0 22 82 2 50 Arkeologi 134 6,4 0 0 120 51 14 79 Biblioteks- o info.vet 22 1 0 0 0 0 22 86 Etnologi 73 3,5 1 100 63 76 9 78 Filmvetenskap 1 0 0 0 1 100 0 0 Filosofi 22 1 0 0 22 18 0 0 Historia 96 4,6 3 33 73 40 20 35 Idé- o lärdomshistoria/Idéhistoria 24 1,1 0 0 16 38 8 50 Kommunikationsvetenskap 10 0,5 0 0 10 70 0 0 Konstvetenskap 120 5,7 0 0 113 72 7 71 Kulturantropologi 1 0 0 0 1 100 0 0 Kulturvetenskap 208 9,9 191 77 17 88 0 0 Medeltidsarkeologi 18 0,9 0 0 9 44 9 67 Medie- och kommunikationsvetenskap 143 6,8 0 0 133 81 10 90 Musikvetenskap 11 0,5 0 0 10 20 1 0 Praktisk filosofi 6 0,3 0 0 3 33 3 67 Pressvetenskap 4 0,2 0 0 3 67 1 0 Teatervetenskap 1 0 0 0 1 100 0 0


I allt historisk-filosofisk sektion 927 195 624 108

Teologiska Judaistik 3 0,1 0 0 3 100 0 0 Islamologi 2 0,1 0 0 2 0 0 0 Religionshistoria 14 0,7 0 0 13 23 1 100 Religionsvetenskap/-kunskap 25 1,2 4 50 18 50 3 33 Religionsvetenskapliga linjen allmän 283 13,5 283 52 0 0 0 0

Religionsvetenskapliga linjen särskild 287 13,7 287 45 0 0 0 0


Språkvetenskaplig sektion Allmän språkvetenskap 6 0,3 0 0 4 75 2 50 Arabiska 15 0,7 0 0 15 60 0 0 Arabvärldslinjen 5 0,2 5 60 0 0 0 0 Bulgariska 1 0 0 0 1 100 0 0 Engelska 141 6,7 2 100 118 84 21 76 Finska 2 0,1 0 0 2 50 0 0 Finsk-ugriska språk 2 0,1 0 0 2 100 0 0 Fonetik 2 0,1 0 0 2 50 0 0 Franska 47 2,2 2 100 42 76 3 100

55


Språkvetenskapliga sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Grekiska 3 0,1 0 0 3 33 0 0 Indonesiska 1 0 0 0 1 100 0 0 Italienska 13 0,6 1 100 12 100 0 0 Japanska 9 0,4 0 0 9 67 0 0 Kinesiska 13 0,6 0 0 13 38 0 0 Koreanska 2 0,1 0 0 2 50 0 0 Kroatiska & serbiska 1 0 0 0 1 100 0 0 Latin 1 0 0 0 1 100 0 0 Lingvistik 12 0,6 0 0 10 70 2 50 Litteraturvetenskap 129 6,1 1 100 110 63 18 75 Nordiska språk 17 0,8 0 0 16 63 1 100 Ny grekiska 2 0,1 1 100 1 100 0 0 Ryska 6 0,3 0 0 6 50 0 0 Semitiska språk 2 0,1 0 0 2 0 0 0 Spanska 8 0,4 0 0 6 83 2 100 Svenska 39 1,9 0 0 39 69 0 0 Svenska som andra språk 1 0 0 0 1 100 0 0 Thai 1 0 0 0 1 0 0 0 Tyska 22 1 3 100 17 88 2 50 Ungerska 1 0 0 0 0 0 1 100

Öst- och sydöstasienlinjen 43 2 34 59 9 67 0 0

I allt språkvetenskapliga sektionen 547 49 446 52

Övrigt/annat



I allt alla 2 102 818 1 120 164

56

6.2.2

Lund 1997-2002

Examen per ämne samt andelen kvinnor inom de olika examensformer


Historisk-filosofisk sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Antikens kultur och samhällsliv 10 0,7 0 0 7 57 3 67 Arkeologi 83 5,6 0 0 26 50 57 68 Biblioteks- & informationsvetenskap 77 5,2 0 0 0 0 77 86 Bok- & bibliotekshistoria 6 0,4 0 0 4 50 2 100 Etnologi 46 3,1 1 100 22 95 23 70 Filmvetenskap 4 0,3 0 0 4 50 0 0 Filosofi 1 0,1 0 0 1 100 0 0 Historia 96 6,4 2 50 55 33 39 41 Historisk osteologi 1 0,1 0 0 1 100 0 0 Idé- & lärdomshistoria/Idéhistoria 16 1,1 0 0 10 60 6 50 Konstvetenskap 98 6,6 4 75 77 71 17 71 Kulturvetenskap 49 3,3 30 77 19 84 0 0 Medeltidsarkeologi 29 1,9 0 0 6 83 23 65 Medie- & kommunikationsvetenskap 130 8,7 6 67 107 82 17 77 Musikvetenskap 12 0,8 0 0 8 25 4 25 Praktisk filosofi 20 1,3 0 0 9 22 11 18 Pressvetenskap 12 0,8 0 0 7 71 5 60


I allt historisk-filosofisk sektion 700 43 370 287

Teologiska sektionen Islamologi 8 0,5 0 0 5 40 3 0 Judaistik 3 0,2 0 0 3 67 0 0 Religionshistoria 22 1,5 0 0 13 77 9 22 Religionsvetenskap/-kunskap 31 2,1 4 25 17 65 10 50 Religionsvetenskapliga linjen allmän gren 19 1,3 19 68 0 0 0 0 Religionsvetenskapliga linjen särskild gren 40 2,7 40 55 0 0 0 0


Språkvetenskaplig sektion Allmän språkvetenskap 11 0,7 1 100 8 88 2 100 Arabiska 9 0,6 0 0 7 43 2 100 Datalingvistik 1 0,1 0 0 0 0 1 100 Engelska 102 6,8 2 50 54 80 46 76 Finska 2 0,1 0 0 1 0 1 100 Finsk-ugriska språk 1 0,1 0 0 1 100 0 0 Fonetik 5 0,3 0 0 3 100 2 100 Franska 58 3,9 0 0 39 90 19 95 Grekiska 8 0,5 1 100 2 0 5 60 Hebreiska 1 0,1 0 0 1 100 0 0 Indonesiska 3 0,2 0 0 2 0 1 0

Italienska 17 1,1 0 0 9 89 8 63

57


Språkvetenskapliga sektion Antal % Antal ♀ % Antal ♀ % Antal ♀ % Japanska 13 0,9 2 50 10 60 1 0 Kinesiska 21 1,4 1 0 14 64 6 33 Latin 2 0,1 0 0 2 50 0 0 Lingvistik 2 0,1 0 0 0 0 2 100 Lingvistik med barnsprålig inriktning 1 0,1 0 0 1 100 0 0 Litteraturvetenskap: barns/ungdoms läsning 2 0,1 0 0 2 100 0 0 Litteraturvetenskap 115 7,7 1 0 64 58 50 50 Litteraturvetenskap: kultur/medier 5 0,3 0 0 4 75 1 100 Mellanösternkunskap 7 0,5 0 0 7 29 0 0 Nordiska språk 4 0,3 1 100 0 0 3 67 Nygrekiska 4 0,3 0 0 2 100 2 100 Polska 2 0,1 0 0 2 50 0 0 Rumänska 1 0,1 0 0 1 100 0 0 Ryska 4 0,3 0 0 4 50 0 0 Semitiska språk 1 0,1 0 0 1 100 0 0 Spanska 21 1,4 0 0 9 67 12 75 Svenska 15 1 1 0 9 100 5 80 Svenska som andra språk 10 0,7 2 100 2 50 6 100 Thai 4 0,3 2 100 2 0 0 0 Tyska 40 2,7 1 0 23 65 16 63 Ungerska 1 0,1 0 0 0 0 1 100 Öst- & Centraleuropakunskap 5 0,3 1 0 3 67 1 100

Öst- & Sydöstasienlinjen 11 0,7 0 0 6 67 5 60

I allt språkvetenskapliga sektionen 509 16 295 198

Annat/Övrigt



I allt alla 1 492 122 863 507

7. Ämnesfördjupning – Examinerade humanister och teologer inom näringslivet

1983/1997 – 1997/2002

7.1 Historisk-filosofisk sektion

7.1.1 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Antikens kultur och samhällsliv

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 2,6 1,5 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0,9 7,5 0 20 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,9 3 0 10 I. Transport, magasinering och kommunikation

0,9 0 0 0

J. Finansiell verksamhet 1,7 0 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

6,9 16,4 8,3 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 5,2 4,5 4,2 0 M. Utbildning 7,8 11,9 16,7 10 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 3,4 6 0 10 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

6 10,5 4,2 20

Oupplyst 49,1 20,9 58,3 10 Aktiva vid grundutbildning 0,9 7,5 0 10 Aktiva vid forskarutbildning 13,8 10,4 8,3 10 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 116 67 24 10 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 8,3 13,4 1,7 2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 116st examinerade i Antikens kultur och samhällsliv. I Sverige, 1997-2002, är 67st examinerade i Antikens kultur och samhällsliv. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 24st examinerade i Antikens kultur och samhällsliv. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 10st examinerade i Antikens kultur och samhällsliv. I allt har 183st examina tagits ut, med Antikens kultur och samhällsliv som huvudämne, under perioden 1983-2002.

60

7.1.2 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Arkeologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,4 0,4 0 1,2 D. Tillverkning 1,1 1,9 0,8 3,6 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0,2 0 0 0

F. Byggverksamhet 0,2 0,6 0,8 1,2 G. Parti-, och detaljhandel 1,3 2,3 3 2,4 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,2 0,8 0 1,2 I. Transport, magasinering och kommunikation

1,3 1,3 0,8 1,2

J. Finansiell verksamhet 0,4 1 0 2,4 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

5,2 10,2 3 2,4

L. Offentlig förvaltning och försvar 20,7 8,1 20,9 2,4 M. Utbildning 6,1 9,4 10,4 10,8 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1,5 3,5 0,8 2,4 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

26,9 32,1 29,1 39,8

Oupplyst 21,3 19,6 23,1 18,1 Aktiva vid grundutbildning 7,2 4,8 4,5 7,2 Aktiva vid forskarutbildning 6,1 4 3 3,6 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 540 520 134 83 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 38,6 104 9,6 16,6 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 540st examinerade i Arkeologi. I Sverige, 1997-2002, är 520st examinerade i Arkeologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 134st examinerade i Arkeologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 83st examinerade i Arkeologi. I allt har 1 060st examina tagits ut, med Arkeologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

61

7.1.3 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Arkiv- och informationsvetenskap/ Arkivkunskap/Arkivkunskap och dokumenthantering

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 0 0 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning 0 0 0 0 F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

33,3 0 0 0

J. Finansiell verksamhet 0 0 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster

0 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 22,2 0 0 M. Utbildning 33,3 33,3 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 44,4 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 33,3 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 3 9 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,2 1,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 3st examinerade inom olika former av Arkivkunskap. I Sverige, 1997-2002, är 9st examinerade inom olika former av Arkivkunskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade inom olika former av Arkivkunskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade inom olika former av Arkivkunskap. I allt har 12st examina tagits ut, inom olika former av Arkivkunskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

62

7.1.4 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Biblioteks- och infovetenskap

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 3,1 1,3 0 2,6 E. El-, gas-, värme-, och vattenför-sörjning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0,6 2,1 9,1 9,1 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0,1 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0,6 0,3 0 0

J. Finansiell verksamhet 0,6 1,2 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

6,1 5,3 18,2 2,6

L. Offentlig förvaltning och försvar 10,4 6,1 13,6 5,2 M. Utbildning 28,8 29,2 40,9 41,6 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster

3,1 4,6 0 0

O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

20,9 40,3 13,6 32,5

Oupplyst 19,6 8 0 6,5 Aktiva vid grundutbildning 4,3 1,4 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 1,2 0,3 4,5 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 163 777 22 77 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 11,6 155,4 1,6 15,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 163st examinerade i Biblioteks- och infovetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 777st examinerade i Biblioteks- och infovetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 22st examinerade i Biblioteks- och infovetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 77st examinerade i Biblioteks- och infovetenskap. I allt har 940st examina tagits ut, med Biblioteks- och infovetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

63

7.1.5 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Bok- och bibliotekshistoria

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 0 0 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 16,7 0 16,7 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 0 0 0

J. Finansiell verksamhet 0 0 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

0 33,3 0 33,3

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 16,7 0 16,7 M. Utbildning 0 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 16,7 0 16,7

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 16,7 0 16,7 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 100 Antal examina i allt 0 6 0 6 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 1,2 0 1,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade inom Bok- och bibliotekshistoria. I Sverige, 1997-2002, är 6st examinerade inom Bok- och bibliotekshistoria. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade inom Bok- och bibliotekshistoria. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 6st examinerade inom Bok- och bibliotekshistoria. I allt har 6st examina tagits ut, med Bok- och bibliotekshistoria som huvudämne, under perioden 1983-2002.

64

7.1.6 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Datalingvistik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 5,6 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

3,6 6,9 0 0

J. Finansiell verksamhet 0 2,8 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

42,9 34,7 0 100

L. Offentlig förvaltning och försvar 3,6 1,4 0 0 M. Utbildning 32,1 15,3 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 2,8 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 10,7 19,4 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 2,8 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 1,4 0 0 I allt % 100 100 0 100 Antal examina i allt 28 72 0 1 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2 14,4 0 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 28st examinerade i Datalingvistik. I Sverige, 1997-2002, är 72st examinerade i Datalingvistik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Datalingvistik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 1st examinerade i Datalingvistik. I allt har 100st examina tagits ut, med Datalingvistik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

65

7.1.7 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Etnologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 2,7 2,3 2,7 2,2 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0,7 1 0 2,2 G. Parti-, och detaljhandel 1 3,3 0 2,2 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

2,1 1,6 0 0

J. Finansiell verksamhet 0,7 0,3 1,4 2,2 K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

5,8 8,8 2,7 4,4

L. Offentlig förvaltning och försvar 8,6 9,2 6,9 15,2 M. Utbildning 19,5 19 20,5 23,9 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2,7 4,9 4,1 2,2 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

18,5 23,5 15,1 15,2

Oupplyst 26,4 19,9 27,4 23,9 Aktiva vid grundutbildning 7,9 4,9 13,7 6,5 Aktiva vid forskarutbildning 3,4 1,3 5,5 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 292 306 73 46 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 20,9 61,2 5,2 9,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 292st examinerade i Etnologi. I Sverige, 1997-2002, är 306st examinerade i Etnologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 73st examinerade i Etnologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 46st examinerade i Etnologi. I allt har 598st examina tagits ut, med Etnologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

66

7.1.8 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Estetik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 10 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

10 0 0 0


0 20 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 10 0 0 0 M. Utbildning 0 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 20 0 0

Oupplyst 20 60 0 0 Aktiva vid grundutbildning 10 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 30 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 10 5 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,7 1 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 10st examinerade i Estetik. I Sverige, 1997-2002, är 5st examinerade i Estetik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Estetik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Estetik. I allt har 15st examina tagits ut, med Estetik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

67

7.1.9 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Filmvetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0,5 0 0 D. Tillverkning 9 4,8 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0,5 0 0

F. Byggverksamhet 0 0,5 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 5,8 5,7 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 1,1 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

1,6 1,9 0 0


12,6 10 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 2,6 6,2 0 0 M. Utbildning 6,8 14,8 0 25 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1,1 2,9 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

21,1 21,9 0 25

Oupplyst 28,4 17,6 0 0 Aktiva vid grundutbildning 6,8 11,9 100 50 Aktiva vid forskarutbildning 2,1 0,5 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 190 210 1 4 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 13,6 42 0,07 0,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 190st examinerade i Filmvetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 210st examinerade i Filmvetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 1st examinerade i Filmvetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 4st examinerade i Filmvetenskap. I allt har 400st examina tagits ut, med Filmvetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

68

7.1.10 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Filosofi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 7,7 8,3 9,1 100 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 1,1 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

1,1 8,3 0 0


18,7 16,7 4,5 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 2,2 8,3 4,5 0 M. Utbildning 28,6 8,3 27,3 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1,1 0 4,5 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

3,3 0 4,5 0

Oupplyst 24,2 41,7 36,4 0 Aktiva vid grundutbildning 2,2 8,3 4,5 0 Aktiva vid forskarutbildning 8,8 0 4,5 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 91 12 22 1 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 6,5 2,4 1,6 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 91st examinerade i Filosofi. I Sverige, 1997-2002, är 12st examinerade i Filosofi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 22st examinerade i Filosofi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 1st examinerade i Filosofi. I allt har 103st examina tagits ut, med Filosofi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

69

7.1.11 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Historia Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0,2 0 0

F. Byggverksamhet 0,2 1 1 1 G. Parti-, och detaljhandel 1,9 3,1 1 3,1 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,9 0,4 2,1 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

1,5 1,7 2,1 1

J. Finansiell verksamhet 0,3 1,7 1 3,1 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

7,9 10,2 3,1 6,3

L. Offentlig förvaltning och försvar 8,9 8 5,2 6,3 M. Utbildning 20,6 30,2 25 29,2 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2,4 3,8 1 5,2 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

12,5 12,4 9,4 11,5

Oupplyst 20,6 16,1 24 19,8 Aktiva vid grundutbildning 11,3 4,9 9,4 6,3 Aktiva vid forskarutbildning 6 2,2 7,3 1 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 584 688 96 96 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 41,7 137,6 6,9 19,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 584st examinerade i Historia. I Sverige, 1997-2002, är 688st examinerade i Historia. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 96st examinerade i Historia. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 96st examinerade i Historia. I allt har 1 272st examina tagits ut, med Historia som huvudämne, under perioden 1983-2002.

70

7.1.12 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Historisk osteologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 14,3 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 28,6 0 0 M. Utbildning 0 28,6 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 14,3 0 100 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 100 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 14,3 0 0 I allt % 100 100 0 100 Antal examina i allt 2 7 0 1 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 1,4 0 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2st examinerade i Historisk osteologi. I Sverige, 1997-2002, är 7st examinerade i Historisk osteologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Historisk osteologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 1st examinerade i Historisk osteologi. I allt har 9st examina tagits ut med Historisk osteologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

71

7.1.13 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Idé och lärdoms-historia/Idéhistoria

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0,7 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 1,3 2,3 0 6,3 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,7 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0,7 2,3 0 0

J. Finansiell verksamhet 1,3 1,5 4,2 0 K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

14,3 20,6 0 18,8

L. Offentlig förvaltning och försvar 2 7,6 0 6,3 M. Utbildning 17,5 10,7 33,3 12,5 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 3,3 4,6 0 6,3 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

11 6,1 8,3 0

Oupplyst 18,2 22,1 20,8 12,5 Aktiva vid grundutbildning 8,4 8,4 4,2 18,8 Aktiva vid forskarutbildning 13,6 3,8 25 6,3 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 154 131 24 16 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 11 26,2 1,7 3,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 154st examinerade i Idé och lärdomshistoria/Idéhistoria. I Sverige, 1997-2002, är 131st examinerade i Idé och lärdomshistoria/Idéhistoria. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 24st examinerade i Idé och lärdomshistoria/Idéhistoria. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 16st examinerade i Idé och lärdomshistoria/Idéhistoria. I allt har 285st examina tagits ut, med Idé och lärdomshistoria/Idéhistoria som huvudämne, under perioden 1983-2002.

72

7.1.14 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Informatik/informations- och medievetenskap

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 0 14,3 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0


0 0 0 0

J. Finansiell verksamhet 0 0 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

0 14,3 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 7,1 0 0 M. Utbildning 0 28,6 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 0 21,4 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 7,1 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 14 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 2,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Informatik/informations- och medievetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 14st examinerade i Informatik/informations- och medievetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Informatik/informations- och medievetenskap. Vid Lund universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Informatik/informations- och medieve-tenskap. I allt har 14st examina tagits ut, med Informatik/informations- och medievetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

73

7.1.15 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Informationslinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,5 0 0 0 D. Tillverkning 15,7 20 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

1,5 0 0 0

F. Byggverksamhet 0,2 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 5,2 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,5 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

4,5 0 0 0


17,2 10 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 10,7 20 0 0 M. Utbildning 9,8 10 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 3,1 10 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

13,7 0 0 0

Oupplyst 13,4 30 0 0 Aktiva vid grundutbildning 3,3 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 553 10 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 39,5 2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 553st examinerade i Informationslinjen. I Sverige, 1997-2002, är 10st examinerade i Informationslinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Informationslinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Informationslinjen. I allt har 563st examina tagits ut, med Informationslinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

74

7.1.16 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Informatörlinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 14,6 0 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0,9 0 0 0


6,1 0 0 0


26,8 0 0 0


8,9 0 0 0

Oupplyst 12,7 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 1,9 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 213 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 15,2 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 213st examinerade i Informatörslinjen. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Informatörslinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Informatörslinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Informatörslinjen. I allt har 213st examina tagits ut, med Informatörslinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

75

7.1.17 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Kommunikationsvetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0,6 0 10 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 6,8 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,6 0 10 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

4,5 0 10 0

J. Finansiell verksamhet 1,7 3,5 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

17,6 13,8 30 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 12,5 17,2 0 0 M. Utbildning 12,5 37,9 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 5,1 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

8 17,2 0 0

Oupplyst 15,3 3,5 20 0 Aktiva vid grundutbildning 5,1 3,5 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 100 0 Antal examina i allt 176 29 10 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 12,6 5,8 0,7 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 176st examinerade i Kommunikationsvetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 29st examinerade i Kommunikationsvetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 10st examinerade i Kommunikationsvetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Kommunikationsvetenskap. I allt har 205st examina tagits ut, med Kommunikationsvetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

76

7.1.18 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Konst- och bildvetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


8,3 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 8,3 8,7 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 0 0 0

J. Finansiell verksamhet 0 4,4 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

8,3 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 8,3 4,4 0 0 M. Utbildning 16,6 17,4 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 17,4 0 0

Oupplyst 33,3 39,1 0 0 Aktiva vid grundutbildning 8,3 4,4 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 4,4 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 12 23 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,9 4,6 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 12st examinerade i Konst- och bildvetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 23st examinerade i Konst- och bildvetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Konst- och bildvetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Konst- och bildvetenskap. I allt har 35st examina tagits ut, med Konst- och bildvetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

77

7.1.19 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Konstvetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0,2 0 0 D. Tillverkning 3,6 3,5 5 2 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0,4 0 1 G. Parti-, och detaljhandel 4,9 6,3 5 5,1 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0,4 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

1,1 2,3 2,5 4,1


8,5 10,6 9,2 14,3

L. Offentlig förvaltning och försvar 5,9 7,4 3,3 7,1 M. Utbildning 7 9,8 9,2 12,3 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 3,2 2,5 2,5 2 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

20 21 15 15,3

Oupplyst 32,8 26,1 32,5 24,5 Aktiva vid grundutbildning 7,4 6,9 10 8,2 Aktiva vid forskarutbildning 5,1 1,6 5,8 3,1 I allt % 99,8 100 100 100 Antal examina i allt 530 490 120 98 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 37,9 98 8,6 19,6 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 530st examinerade i Konstvetenskap, av dessa är 1person/0,2 % inom kategori Q: verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. I Sverige, 1997-2002, är 490st examinerade i Konstvetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 120st examinerade i Konstvetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 98st examinerade i Konstvetenskap. I allt har 1 020st examina tagits ut, med Konstvetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

78

7.1.20 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Konstvetenskap och visuell kommunikation

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 40 0 0


0 20 0 0

Oupplyst 0 20 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 20 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 5 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 1 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Konstvetenskap och visuell kommunikation. I Sverige, 1997-2002, är 5st examinerade i Konstvetenskap och visuell kommunikation. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Konstvetenskap och visuell kommu-nikation. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Konstvetenskap och visuell kommu-nikation. I allt har 5st examina tagits ut, med Konstvetenskap och visuell kommunikation som huvud-ämne, under perioden 1983-2002.

79

7.1.21 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Kultur- och mediagestaltning

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 6,7 0 0


0 13,3 0 0

Oupplyst 0 20 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 6,7 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 15 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 3 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Kultur- och mediagestaltning. I Sverige, 1997-2002, är 15st examinerade i Kultur- och mediagestaltning. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Kultur- och mediagestaltning. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Kultur- och mediagestaltning. I allt har 15st examina tagits ut, med, Kultur- och mediagestaltning som huvudämne, under perioden 1983-2002.

80

7.1.22 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Kulturadministration Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 4,3 0 0

F. Byggverksamhet 10 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 4,3 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 2,1 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 2,1 0 0

J. Finansiell verksamhet 0 2,1 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

0 8,5 0 0


10 34 0 0

Oupplyst 40 10,6 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 4,3 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 10 47 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,7 9,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 10st examinerade i Kulturadministration. I Sverige, 1997-2002, är 47st examinerade i Kulturadministration. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Kulturadministration. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Kulturadministration. I allt har 57st examina tagits ut, med Kulturadministration som huvudämne, under perioden 1983-2002.

81

7.1.23 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Kulturantropologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


9,1 0 0 0


9,1 23,5 0 0


0 17,7 0 0

Oupplyst 36,4 23,5 0 0 Aktiva vid grundutbildning 27,3 0 100 0 Aktiva vid forskarutbildning 18,2 2,9 0 0 I allt % 100 100 100 0 Antal examina i allt 11 34 1 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,8 6,8 0,07 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 11st examinerade i Kulturantropologi. I Sverige, 1997-2002, är 34st examinerade i Kulturantropologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 1st examinerade i Kulturantropologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Kulturantropologi. I allt har 45st examina tagits ut, med Kulturantropologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

82

7.1.24 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Kulturarbetarlinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 1,4 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 0 0 0


8,5 0 0 0


35,2 0 0 0

Oupplyst 26,8 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 2,8 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 71 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 5,1 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 71st examinerade i Kulturarbetarlinjen. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Kulturarbetarlinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Kulturarbetarlinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Kulturarbetarlinjen. I allt har 71st examina tagits ut, med Kulturarbetarlinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

83

7.1.25 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Kulturpedagogik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 3,9 0 0


9,5 3,9 0 0

Oupplyst 19,1 34,6 0 0 Aktiva vid grundutbildning 9,5 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 3,9 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 21 26 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,5 5,2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 21st examinerade i Kulturpedagogik. I Sverige, 1997-2002, är 26st examinerade i Kulturpedagogik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Kulturpedagogik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Kulturpedagogik. I allt har 47st examina tagits ut, med Kulturpedagogik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

84

7.1.26 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Kulturvetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,3 1,7 1 0 D. Tillverkning 10,3 10,7 11,5 16,3 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0,3 0 0,5 0

F. Byggverksamhet 0,1 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 3,3 2,5 4,8 2 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,4 0,8 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

2,6 1,7 3,4 0

J. Finansiell verksamhet 0,9 0,8 0,5 2 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

9 10,7 9,6 8,2

L. Offentlig förvaltning och försvar 9,6 7,4 3,9 8,2 M. Utbildning 9,5 14,1 9,1 16,3 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 3,1 5 2,4 4,1 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

23,9 19 24 12,3

Oupplyst 20,8 20,6 24,5 22,5 Aktiva vid grundutbildning 5,2 5 4,3 8,2 Aktiva vid forskarutbildning 0,8 0 0,5 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 1 492 121 208 49 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 106,6 24,2 14,9 9,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1 492st examinerade i Kulturvetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 121st examinerade i Kulturvetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 208st examinerade i Kulturvetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 49st examinerade i Kulturvetenskap. I allt har 1 613st examina tagits ut, med Kulturvetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

85

7.1.27 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Logik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 100 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 1 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,07 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Logik. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Logik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Logik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Logik I allt har 1st examina tagits ut, med Logik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

86

7.1.28 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Medeltidsarkeologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 3,5 0 3,5 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 3,5 0 3,5 I. Transport, magasinering och kommunikation

5,6 0 5,6 0


11,1 6,9 11,1 6,9

L. Offentlig förvaltning och försvar 16,7 6,9 16,7 6,9 M. Utbildning 0 10,4 0 10,4 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 5,6 0 5,6 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

27,8 37,9 27,8 37,9

Oupplyst 22,2 20,7 22,2 20,7 Aktiva vid grundutbildning 5,6 6,9 5,6 6,9 Aktiva vid forskarutbildning 5,6 3,5 5,6 3,5 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 18 29 18 29 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,3 5,8 1,3 5,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 18st examinerade i Medeltidsarkeologi. I Sverige, 1997-2002, är 29st examinerade i Medeltidsarkeologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 18st examinerade i Medeltidsarkeologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 29st examinerade i Medeltidsarkeologi I allt har 47st examina tagits ut, med Medeltidsarkeologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

87

7.1.29 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Mediatekniklinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 5,3 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

5,3 0 0 0


10,5 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 0 0 0 M. Utbildning 5,3 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 5,3 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

21,1 0 0 0

Oupplyst 15,8 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 5,3 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 19 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,4 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 19st examinerade i Mediatekniklinjen. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Mediatekniklinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Mediatekniklinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Mediatekniklinjen. I allt har 19st examina tagits ut med, Mediatekniklinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

88

7.1.30 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Medie- och kommunika-tionsvetenskap

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,3 0,2 0 0,8 D. Tillverkning 11,9 9,3 16,8 10 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0,8 0,6 1,4 2,3

F. Byggverksamhet 0,7 0,8 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 5,2 6,8 4,2 6,2 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,2 0,7 0 0,8 I. Transport, magasinering och kommunikation

2,9 3 2,8 2,3

J. Finansiell verksamhet 1,6 2,1 2,1 5,4 K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

20,6 20,6 17,5 28,5

L. Offentlig förvaltning och försvar 7 12,8 3,5 8,5 M. Utbildning 8,2 10,2 11,2 6,9 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2,6 3,9 1,4 0,8 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

13,1 11 11,2 4,6

Oupplyst 19,4 14,9 23,8 20,8 Aktiva vid grundutbildning 4,6 2,9 4,2 1,5 Aktiva vid forskarutbildning 0,8 0,2 0 0 I allt % 100 99,9 100 99,2 Antal examina i allt 612 1 392 143 130 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 43,7 278,4 10,2 26 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 612st examinerade i Medie- och kommunikationsvetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 1 392st examinerade i Medie- och kommunikationsvetenskap, av dessa är 1person/0,1 % inom kategori Q, verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 143st examinerade i Medie- och kommunikationsveten-skap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 130st examinerade i Medie- och kommunikationsveten-skap, av dessa är 1person/0,8 % inom kategori Q, verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. I allt har 2 004st examina tagits ut, med Medie- och kommunikationsvetenskap som huvud-ämne, under perioden 1983-2002.

89

7.1.31 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Medievetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 3,9 0 0


0 3,9 0 0


0 11,5 0 0


0 26,9 0 0

Oupplyst 0 3,9 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 3,9 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 26 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 5,2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Medievetenskap I Sverige, 1997-2002, är 26st examinerade i Medievetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Medievetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Medievetenskap. I allt har 26st examina tagits ut, med Medievetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

90

7.1.32 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Museivetenskaplig linje/ Museologi

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 11,1 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 0 0 0 M. Utbildning 0 22,2 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 33,3 0 0

Oupplyst 100 33,3 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 1 9 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,07 1,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Museivetenskaplig linje/Museologi. I Sverige, 1997-2002, är 9st examinerade i Museivetenskaplig linje/Museologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Museivetenskaplig linje/Museologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Museivetenskaplig linje/Museologi. I allt har 10st examina tagits ut, med Museivetenskaplig linje/Museologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

91

7.1.33 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Musikvetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 1,1 1 9,1 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 1,1 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

4,3 1 0 0


9,7 11,5 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 5,4 4,2 0 0 M. Utbildning 18,3 15,6 18,2 33,3 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 4,3 5,2 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

15,1 21,9 9,1 16,7

Oupplyst 22,6 22,9 45,5 25 Aktiva vid grundutbildning 8,6 7,3 9,1 8,3 Aktiva vid forskarutbildning 6,5 5,2 9,1 16,7 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 93 96 11 12 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 6,6 19,2 0,8 2,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 93st examinerade i Musikvetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 96st examinerade i Musikvetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 11st examinerade i Musikvetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 12st examinerade i Musikvetenskap. I allt har 189st examina tagits ut, med Musikvetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

92

7.1.34 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Praktisk filosofi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 7,4 0 16,7 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0


3,7 1,9 0 5


14,8 24,1 16,7 20

L. Offentlig förvaltning och försvar 7,4 5,6 0 10 M. Utbildning 7,4 27,8 16,7 25 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 3,7 0 5 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 5,6 0 5

Oupplyst 22,2 22,2 16,7 30 Aktiva vid grundutbildning 18,5 7,4 16,7 0 Aktiva vid forskarutbildning 18,5 0 16,7 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 27 54 6 20 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,9 10,8 0,4 4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 27st examinerade i Praktisk filosofi. I Sverige, 1997-2002, är 54st examinerade i Praktisk filosofi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 6st examinerade i Praktisk filosofi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 20st examinerade i Praktisk filosofi. I allt har 81st examina tagits ut, med Praktisk filosofi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

93

7.1.35 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Pressvetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 50 33,3 50 33,3 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0


0 0 0 0


0 16,7 0 16,7

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 8,3 0 8,3 M. Utbildning 0 25 0 25 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

25 8,3 25 8,3

Oupplyst 25 0 25 0 Aktiva vid grundutbildning 0 8,3 0 8,3 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 4 12 4 12 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,3 2,4 0,3 2,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 4st examinerade i Pressvetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 12st examinerade i Pressvetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 4st examinerade i Pressvetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 12st examinerade i Pressvetenskap. I allt har 16st examina tagits ut, med Pressvetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

94

7.1.36 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Reklam- och kommunikationslinjen

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0,7 0 0 0


5,4 0 0 0

J. Finansiell verksamhet 3,2 0 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverksam-het, företagstjänster

31,9 0 0 0


7,2 0 0 0

Oupplyst 17,5 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0,5 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 405 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 28,9 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 405st examinerade i Reklam- och kommunikationslinjen. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Reklam- och kommunikationslinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Reklam- och kommunikationslinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Reklam- och kommunikationslinjen. I allt har 405st examina tagits ut, med Reklam- och kommunikationslinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

95

7.1.37 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Teatervetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


4,3 1,6 0 0


10,6 14,1 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 2,1 0 0 0 M. Utbildning 12,8 7,8 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 6,4 3,1 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

27,7 32,8 100 0

Oupplyst 17 25 0 0 Aktiva vid grundutbildning 6,4 4,7 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 2,1 4,7 0 0 I allt % 100 100 100 0 Antal examina i allt 47 64 1 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 3,4 12,8 0,07 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 47st examinerade i Teatervetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 64st examinerade i Teatervetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 1st examinerade i Teatervetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Teatervetenskap. I allt har 111st examina tagits ut, med Teatervetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

96

7.1.38 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Teoretisk filosofi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 1,3 0 0


10,4 20,8 11,1 20

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 2,6 0 0 M. Utbildning 17,2 19,5 33,3 20 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 3,5 10,4 0 10 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 6,5 0 20

Oupplyst 31 20,8 22,2 20 Aktiva vid grundutbildning 13,8 9,1 11,1 0 Aktiva vid forskarutbildning 24,1 0 22,2 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 29 77 9 10 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,1 15,4 0,6 2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 29st examinerade i Teoretisk filosofi. I Sverige, 1997-2002, är 77st examinerade i Teoretisk filosofi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 9st examinerade i Teoretisk filosofi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 10st examinerade i Teoretisk filosofi. I allt har 106st examina tagits ut, med Teoretisk filosofi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

97

7.1.39 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Vetenskapsjournalistik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 4,8 0 0


0 23,8 0 0

Oupplyst 0 14,3 0 0 Aktiva vid grundutbildning 50 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 2 42 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 8,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2st examinerade i Vetenskapsjournalistik. I Sverige, 1997-2002, är 42st examinerade i Vetenskapsjournalistik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Vetenskapsjournalistik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Vetenskapsjournalistik. I allt har 44st examina tagits ut, med Vetenskapsjournalistik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

98

7.1.40 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Vetenskapsteori Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 14,3 30 0 0 M. Utbildning 28,6 40 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 10 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 10 0 0

Oupplyst 57,1 10 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 7 10 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,5 2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 7st examinerade i Vetenskapsteori. I Sverige, 1997-2002, är 10st examinerade i Vetenskapsteori. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Vetenskapsteori. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Vetenskapsteori. I allt har 17st examina tagits ut, med Vetenskapsteori som huvudämne, under perioden 1983-2002.

99

7.1.41 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Övrig - Humaniora/teologi

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


6,5 3,1 0 0


16,1 25 0 0


6,5 0 0 0

Oupplyst 29 21,9 0 0 Aktiva vid grundutbildning 19,4 6,3 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 31 32 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,2 6,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 31st examinerade i Övrig – Humaniora/teologi. I Sverige, 1997-2002, är 32st examinerade i Övrig – Humaniora/teologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Övrig – Humaniora/teologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Övrig – Humaniora/teologi. I allt har 63st examina tagits ut, med Övrig – Humaniora/teologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

100

7.2 Teologisk sektion

101

7.2.1 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Islamologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 12,5 0 12,5


0 12,5 0 12,5

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 0 0 0 M. Utbildning 50 12,5 50 12,5 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 12,5 0 12,5

Oupplyst 50 12,5 50 12,5 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 25 0 25 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 2 8 2 8 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 1,6 0,1 1,6 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2st examinerade i Islamologi. I Sverige, 1997-2002, är 8st examinerade i Islamologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 2st examinerade i Islamologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 8st examinerade i Islamologi. I allt har 10st examina tagits ut, med Islamologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

102

7.2.2 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Judaistik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 33,3 0 33,3

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 0 0 0 M. Utbildning 0 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 33,3 0 33,3 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 33,3 33,3 33,3 33,3 Aktiva vid grundutbildning 33,3 0 33,3 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 33,3 0 33,3 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 3 3 3 3 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,2 0,6 0,2 0,6 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 3st examinerade i Judaistik. I Sverige, 1997-2002, är 3st examinerade i Judaistik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 3st examinerade i Judaistik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 3st examinerade i Judaistik. I allt har 6st examina tagits ut, med Judaistik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

103

7.2.3 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Religionshistoria Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 6 0 4,5 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 2 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

2,9 2 0 4,5


8,8 10 7,1 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 8,8 8 21,4 9,1 M. Utbildning 2,9 14 0 22,7 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 8,8 6 7,1 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

17,7 20 21,4 27,3

Oupplyst 23,5 20 14,3 22,7 Aktiva vid grundutbildning 11,8 6 21,4 9,1 Aktiva vid forskarutbildning 8,8 2 7,1 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 34 50 14 22 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,4 10 1 4,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 34st examinerade i Religionshistoria. I Sverige, 1997-2002, är 50st examinerade i Religionshistoria. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 14st examinerade i Religionshistoria. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 22st examinerade i Religionshistoria. I allt har 84st examina tagits ut, med Religionshistoria som huvudämne, under perioden 1983-2002.

104

7.2.4 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Religionsvetenskap/kunskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 2,5 2,4 0 6,5 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0,5 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 1 2,7 0 3,2 H. Hotell- och restaurangverksamhet 1,5 0,3 4 0 I. Transport, magasinering och kommu-nikation

0,5 0,3 0 0

J. Finansiell verksamhet 0 0,3 0 0 K. Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster

3 4,2 4 3,2

L. Offentlig förvaltning och försvar 2 4,9 0 3,2 M. Utbildning 11 20,6 24 22,6 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 5,5 4,5 4 6,5 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

30,5 32,7 4 12,9

Oupplyst 21,5 17,9 36 29 Aktiva vid grundutbildning 15 7 12 6,5 Aktiva vid forskarutbildning 5,5 2,1 12 6,5 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 200 330 25 31 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 14,3 66 1,8 6,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 200st examinerade i Religionsvetenskap/kunskap. I Sverige, 1997-2002, är 330st examinerade i Religionsvetenskap/kunskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 25st examinerade i Religionsvetenskap/kunskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 31st examinerade i Religionsvetenskap/kunskap. I allt har 530st examina tagits ut, med Religionsvetenskap/kunskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

105

7.2.5 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Religionsvetenskaplig linje, allmän gren

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 1 0 1,1 0 D. Tillverkning 0,6 3,2 0,7 5,3 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0,2 0 0,7 0 G. Parti-, och detaljhandel 0,1 2,2 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,3 0 0,3 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0,4 2,2 0,7 0


2,1 0 0,7 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0,7 2,2 1,1 0 M. Utbildning 4,9 11,8 7,4 10,5 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2,1 8,6 3,2 15,8 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

70,8 46,2 63,6 26,3

Oupplyst 13,1 18,3 16,6 31,6 Aktiva vid grundutbildning 1,7 3,2 1,4 5,3 Aktiva vid forskarutbildning 1,9 2,2 2,5 5,3 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 1 254 93 283 19 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 89,6 18,6 20,2 3,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1 254st examinerade i Religionsvetenskaplig linje allmän gren. I Sverige, 1997-2002, är 93st examinerade i Religionsvetenskaplig linje allmän gren. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 283st examinerade i Religionsvetenskaplig linje allmän gren. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 19st examinerade i Religionsvetenskaplig linje allmän gren. I allt har 1 347st examina tagits ut, med Religionsvetenskaplig linje allmän gren som huvud-ämne, under perioden 1983-2002.

106

7.2.6 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Religionsvetenskaplig linje, särskild gren

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 1,3 0 1,4 0 D. Tillverkning 0,2 0 0,4 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0,2 0,9 0,4 2,5 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,2 0 0,4 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0,2 0 0,4 0


1,7 1,8 0,4 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0,4 1,8 0,4 0 M. Utbildning 3 6,4 4,2 5 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1,3 3,7 1,1 5 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

81,4 75,2 79,1 80

Oupplyst 7,4 6,4 8 2,5 Aktiva vid grundutbildning 1,3 1,8 1,4 2,5 Aktiva vid forskarutbildning 1,7 1,8 2,8 2,5 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 542 109 287 40 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 38,7 21,8 20,5 8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 542st examinerade i Religionsvetenskaplig linje särskild gren. I Sverige, 1997-2002, är 109st examinerade i Religionsvetenskaplig linje särskild gren. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 287st examinerade i Religionsvetenskaplig linje särskild gren. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 40st examinerade i Religionsvetenskaplig linje särskild gren. I allt har 651st examina tagits ut, med Religionsvetenskaplig linje särskild gren som huvud-ämne, under perioden 1983-2002.

107

7.3 Språkvetenskaplig sektion

108

7.3.1 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Allmän språkvetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 4,6 0 9,1 H. Hotell- och restaurangverksamhet 2,9 1,5 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

8,6 0 0 0


25,7 28,8 0 9,1

L. Offentlig förvaltning och försvar 2,9 3 0 0 M. Utbildning 14,3 19,7 33,3 36,4 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2,9 1,5 16,7 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

5,7 6,1 16,7 9,1

Oupplyst 22,9 22,7 16,7 27,3 Aktiva vid grundutbildning 2,9 3 16,7 0 Aktiva vid forskarutbildning 8,6 3 0 9,1 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 35 66 6 11 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,5 13,2 0,4 2,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 35st examinerade i Allmän språkvetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 66st examinerade i Allmän språkvetenskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 6st examinerade i Allmän språkvetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 11st examinerade i Allmän språkvetenskap. I allt har 101st examina tagits ut, med Allmän språkvetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

109

7.3.2 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Arabiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 5,9 0 22,2


12,9 5,9 26,7 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 3,2 13,7 0 11,1 M. Utbildning 12,9 15,8 6,7 11,1 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 9,8 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

3,2 5,9 0 0

Oupplyst 38,7 35,3 33,3 44,4 Aktiva vid grundutbildning 9,7 7,8 13,3 11,1 Aktiva vid forskarutbildning 9,7 0 6,7 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 31 51 15 9 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,2 10,2 1,1 1,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 31st examinerade i Arabiska. I Sverige, 1997-2002, är 51st examinerade i Arabiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 15st examinerade i Arabiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 9st examinerade i Arabiska. I allt har 82st examina tagits ut, med Arabiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

110

7.3.3 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Arabvärldslinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


20 0 20 0


20 0 20 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 100 0 Antal examina i allt 5 0 5 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,4 0 0,4 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 5st examinerade i Arabvärldslinjen. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Arabvärldslinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 5st examinerade i Arabvärldslinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Arabvärldslinjen. I allt har 5st examina tagits ut, med Arabvärldslinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

111

7.3.4 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Assyriologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 50 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 50 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 2 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 0,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Assyriologi. I Sverige, 1997-2002, är 2st examinerade i Assyriologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Assyriologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Assyriologi. I allt har 2st examina tagits ut, med Assyriologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

112

7.3.5 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Bulgariska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 60 0 100 0 Aktiva vid grundutbildning 20 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 100 0 Antal examina i allt 5 0 1 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,4 0 0,07 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 5st examinerade i Bulgariska. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Bulgariska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 5st examinerade i Bulgariska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Bulgariska. I allt har 5st examina tagits ut, med Bulgariska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

113

7.3.6 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Danska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


100 100 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 1 1 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,07 0,2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Danska. I Sverige, 1997-2002, är 1st examinerade i Danska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Danska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Danska. I allt har 2st examina tagits ut, med Danska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

114

7.3.7 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Egyptologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


7,7 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 38,5 66,6 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 38,5 33,3 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 13 3 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,9 0,6 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 13st examinerade i Egyptologi. I Sverige, 1997-2002, är 3st examinerade i Egyptologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Egyptologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Egyptologi. I allt har 16st examina tagits ut, med Egyptologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

115

7.3.8 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Engelska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,1 0,1 0 0 D. Tillverkning 6 5,4 9,9 3,9 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0,1 0,1 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 2,2 3,6 2,8 4,9 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,5 0,5 0 1 I. Transport, magasinering och kommunikation

2,9 1,9 0,7 2,9

J. Finansiell verksamhet 1,5 2 0,7 0 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

13 12,4 6,4 14,7


4,5 4,5 4,3 2,9

Oupplyst 28,6 26,5 37,6 33,3 Aktiva vid grundutbildning 10 6,8 12,8 4,9 Aktiva vid forskarutbildning 3,3 1,1 6,4 1 I allt % 100 99,9 100 100 Antal examina i allt 738 756 141 102 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 52,7 151,2 10,1 20,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 738st examinerade i Engelska. I Sverige, 1997-2002, är 756st examinerade i Engelska, av dessa är 1person/0,1 % inom kategori Q: verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 141st examinerade i Engelska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 102st examinerade i Engelska. I allt har 1 494st examina tagits ut, med Engelska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

116

7.3.9 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Estniska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 33,3 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 0 0 0 M. Utbildning 0 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 33,3 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 50 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 50 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 2 3 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 0,6 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2st examinerade i Estniska. I Sverige, 1997-2002, är 3st examinerade i Estniska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Estniska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Estniska. I allt har 5st examina tagits ut, med Estniska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

117

7.3.10 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Finska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


13,9 0 0 0


2,8 9,5 0 0

Oupplyst 44,4 42,9 50 0 Aktiva vid grundutbildning 2,8 4,8 50 0 Aktiva vid forskarutbildning 2,8 0 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 36 21 2 2 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,6 4,2 0,1 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 36st examinerade i Finska. I Sverige, 1997-2002, är 21st examinerade i Finska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 2st examinerade i Finska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 2st examinerade i Finska. I allt har 57st examina tagits ut, med Finska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

118

7.3.11 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Finsk-ugriska språk Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


18,2 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 45,5 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 9,1 0 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 11 1 2 1 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,8 0,2 0,1 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 11st examinerade i Finsk-ugriska språk. I Sverige, 1997-2002, är 1st examinerade i Finsk-ugriska språk. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 2st examinerade i Finsk-ugriska språk. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 1st examinerade i Finsk-ugriska språk. I allt har 12st examina tagits ut, med Finsk-ugriska språk som huvudämne, under perioden 1983-2002.

119

7.3.12 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Fonetik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


14,3 0 0 0


14,3 30,8 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 7,7 0 0 M. Utbildning 42,9 46,2 100 80 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 28,6 7,7 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 7,7 0 20 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 7 13 2 5 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,5 2,6 0,1 1 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 7st examinerade i Fonetik I Sverige, 1997-2002, är 13st examinerade i Fonetik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 2st examinerade i Fonetik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 5st examinerade i Fonetik. I allt har 20st examina tagits ut, med Fonetik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

120

7.3.13 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Franska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,4 0 2,1 0 D. Tillverkning 7,1 5,8 4,3 10,3 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0,6 0 1,7

F. Byggverksamhet 0,8 0 2,1 0 G. Parti-, och detaljhandel 2,9 3 4,3 1,7 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,8 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

2,5 2,4 2,1 1,7

J. Finansiell verksamhet 2,1 1,2 2,1 1,7 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

15,4 19,8 2,1 17,2

L. Offentlig förvaltning och försvar 5,4 5,8 2,1 1,7 M. Utbildning 10 17 12,8 10,3 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2,1 3 2,1 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

4,6 4,9 2,1 3,5

Oupplyst 32,8 29,2 44,7 43,1 Aktiva vid grundutbildning 9,1 5,8 14,9 6,9 Aktiva vid forskarutbildning 3,3 1,2 2,1 0 I allt % 99,2 99,7 100 100 Antal examina i allt 241 329 47 58 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 17,2 65,8 3,4 11,6 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 241st examinerade i Franska, av dessa är 2st/0,8 % verksamma inom kategori Q: verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. I Sverige, 1997-2002, är 329st examinerade i Franska, av dessa är 1st/0,3 % verksam inom kategori Q: verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 47st examinerade i Franska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 58st examinerade i Franska. I allt har 570st examina tagits ut, med Franska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

121

7.3.14 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Grekiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 8,3 0 12,5 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 0 0 0


16,7 8,3 0 12,5

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 0 0 0 M. Utbildning 25 33,3 33,3 37,5 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 41,7 16,7 66,6 12,5 Aktiva vid grundutbildning 0 8,3 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 16,7 16,7 0 12,5 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 12 12 3 8 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,9 2,4 0,2 1,6 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 12st examinerade i Grekiska. I Sverige, 1997-2002, är 12st examinerade i Grekiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 3st examinerade i Grekiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 8st examinerade i Grekiska. I allt har 24st examina tagits ut, med Grekiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

122

7.3.15 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Hebreiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


50 25 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 50 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 25 0 0 I allt % 100 100 0 100 Antal examina i allt 2 4 0 1 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 0,3 0 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2st examinerade i Hebreiska I Sverige, 1997-2002, är 4st examinerade i Hebreiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Hebreiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 1st examinerade i Hebreiska. I allt har 6st examina tagits ut, med Hebreiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

123

7.3.16 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Indologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 40 0 0


14,3 40 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 14,3 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 14,3 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 57,1 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 7 5 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,5 1 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 7st examinerade i Indologi. I Sverige, 1997-2002, är 5st examinerade i Indologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Indologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Indologi. I allt har 12st examina tagits ut, med Indologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

124

7.3.17 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Indonesiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 100 33,3 100 33,3 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 33,3 0 33,3 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 1 3 1 3 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,07 0,6 0,07 0,6 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Indonesiska. I Sverige, 1997-2002, är 3st examinerade i Indonesiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 1st examinerade i Indonesiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 3st examinerade i Indonesiska. I allt har 4st examina tagits ut, med Indonesiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

125

7.3.18 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 100 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 1 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,07 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden. I allt har 1st examina tagits ut med, Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden som huvudämne, under perioden 1983-2002.

126

7.3.19 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Iranska språk Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


50 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 50 33,3 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 16,7 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 16,7 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 2 6 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 1,2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Iranska språk. I Sverige, 1997-2002, är 6st examinerade i Iranska språk. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Iranska språk. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Iranska språk. I allt har 7st examina tagits ut, med Iranska språk som huvudämne, under perioden 1983-2002.

127

7.3.20 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Italienska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 3,7 3 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 3,7 1,5 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

3,7 3 0 0


11,1 17,9 0 11,8

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 4,5 0 5,9 M. Utbildning 20,4 11,9 15,4 23,5 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1,9 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

1,9 3 0 0

Oupplyst 35,2 35,8 69,2 41,2 Aktiva vid grundutbildning 9,3 9 0 5,9 Aktiva vid forskarutbildning 5,6 3 15,4 5,9 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 54 67 13 17 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 3,9 13,4 0,9 3,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 54st examinerade i Italienska. I Sverige, 1997-2002, är 67st examinerade i Italienska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 13st examinerade i Italienska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 17st examinerade i Italienska. I allt har 121st examina tagits ut, med Italienska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

128

7.3.21 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Japanska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 2,4 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 4,9 10,3 11,1 7,7 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

7,3 5,2 11,1 15,4


2,4 25,9 0 23,1

L. Offentlig förvaltning och försvar 2,4 1,7 11,1 0 M. Utbildning 22 3,5 11,1 7,7 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2,4 1,7 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

7,3 3,5 11,1 7,7

Oupplyst 31,7 27,6 33,3 30,8 Aktiva vid grundutbildning 7,3 6,9 11,1 0 Aktiva vid forskarutbildning 7,3 1,7 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 41 58 9 13 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,9 11,6 0,6 2,6 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 41st examinerade i Japanska. I Sverige, 1997-2002, är 58st examinerade i Japanska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 9st examinerade i Japanska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 13st examinerade i Japanska. I allt har 99st examina tagits ut, med Japanska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

129

7.3.22 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Jämförande indoeuropeisk språkforskning

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 100 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 100 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 3 1 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,2 0,2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 3st examinerade i Jämförande indoeuropeisk språkforskning. I Sverige, 1997-2002, är 1st examinerade i Jämförande indoeuropeisk språkforskning. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Jämförande indoeuropeisk språk-forskning. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Jämförande indoeuropeisk språk-forskning. I allt har 4st examina tagits ut, med Jämförande indoeuropeisk språkforskning som huvudäm-ne, under perioden 1983-2002.

130

7.3.23 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Keltiska språk Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 2 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 0,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Keltiska språk. I Sverige, 1997-2002, är 2st examinerade i Keltiska språk. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Keltiska språk. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Keltiska språk. I allt har 2st examina tagits ut, med Keltiska språk som huvudämne, under perioden 1983-2002.

131

7.3.24 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Kinesiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 5 11,7 0 9,5 H. Hotell- och restaurangverksamhet 1,7 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

1,7 1,7 0 4,8


11,7 18,3 15,4 19,1

L. Offentlig förvaltning och försvar 5 10 7,7 0 M. Utbildning 15 3,3 23,1 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1,7 3,3 7,7 4,8 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

3,3 3,3 0 0

Oupplyst 46,7 38,3 15,4 47,6 Aktiva vid grundutbildning 5 8,3 23,1 9,5 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 60 60 13 21 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 4,3 12 0,9 4,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 60st examinerade i Kinesiska. I Sverige, 1997-2002, är 60st examinerade i Kinesiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 13st examinerade i Kinesiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 21st examinerade i Kinesiska. I allt har 120st examina tagits ut, med Kinesiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

132

7.3.25 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Koreanska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 16,7 0 0


16,7 16,7 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 16,7 0 0 M. Utbildning 0 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 16,7 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

16,7 0 0 0

Oupplyst 50 33,3 100 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 100 0 Antal examina i allt 6 6 2 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,4 1,2 0,1 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 6st examinerade i Koreanska. I Sverige, 1997-2002, är 6st examinerade i Koreanska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 2st examinerade i Koreanska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Koreanska. I allt har 12st examina tagits ut, med Koreanska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

133

7.3.26 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Kroatiska och serbiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


12,5 0 0 0


12,5 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 25 66,6 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 100 0 Antal examina i allt 8 3 1 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,6 0,6 0,07 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 8st examinerade i Kroatiska och serbiska. I Sverige, 1997-2002, är 3st examinerade i Kroatiska och serbiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 1st examinerade i Kroatiska och serbiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Kroatiska och serbiska. I allt har 11st examina tagits ut, med Kroatiska och serbiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

134

7.3.27 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Latin Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 9,1 0 0


17,7 36,4 100 100

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 0 0 0 M. Utbildning 11,8 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 11,8 9,1 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

11,8 0 0 0

Oupplyst 17,7 18,2 0 0 Aktiva vid grundutbildning 5,9 9,1 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 17,7 18,2 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 17 11 1 2 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,2 2,2 0,07 0,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 17st examinerade i Latin. I Sverige, 1997-2002, är 11st examinerade i Latin. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 1st examinerade i Latin. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 2st examinerade i Latin. I allt har 28st examina tagits ut, med Latin som huvudämne, under perioden 1983-2002.

135

7.3.28 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Latinamerikakunskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 40 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 20 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 5 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,4 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 5st examinerade i Latinamerikakunskap. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Latinamerikakunskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Latinamerikakunskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Latinamerikakunskap. I allt har 5st examina tagits ut, med Latinamerikakunskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

136

7.3.29 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Lettiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 33,3 50 0 0 Aktiva vid grundutbildning 16,7 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 6 2 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,4 0,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 6st examinerade i Lettiska. I Sverige, 1997-2002, är 2st examinerade i Lettiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Lettiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Lettiska. I allt har 8st examina tagits ut, med Lettiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

137

7.3.30 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Lingvistik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 5,6 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 2,5 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 5,6 0 0


15 5,6 8,3 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 11,1 0 0 M. Utbildning 17,5 16,7 25 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 7,5 5,6 8,3 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

2,5 0 0 0

Oupplyst 47,5 38,9 41,7 100 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 5 0 16,7 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 40 18 12 2 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,9 3,6 0,9 0,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 40st examinerade i Lingvistik. I Sverige, 1997-2002, är 18st examinerade i Lingvistik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 12st examinerade i Lingvistik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 2st examinerade i Lingvistik. I allt har 58st examina tagits ut, med Lingvistik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

138

7.3.31 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Lingvistik med barnspråklig inriktning

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 100 0 100 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 100 Antal examina i allt 0 1 0 1 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 0,2 0 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Lingvistik med barnspråklig inriktning. I Sverige, 1997-2002, är 1st examinerade i Lingvistik med barnspråklig inriktning. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Lingvistik med barnspråklig inrikt-ning. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 1st examinerade i Lingvistik med barnspråklig inrikt-ning. I allt har 1st examina tagits ut, med Lingvistik med barnspråklig inriktning som huvudämne, under perioden 1983-2002.

139

7.3.32 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Linjen för språk och information

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 25 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 25 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 4 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,3 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 4st examinerade i Linjen för språk och information. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Linjen för språk och information. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Linjen för språk och information. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Linjen för språk och information. I allt har 4st examina tagits ut, med Linjen för språk och information som huvudämne, under perioden 1983-2002.

140

7.3.33 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Litteraturvetenskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 14,8 13 22,5 16,5 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0,2 0 0,8 0

F. Byggverksamhet 0,2 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 4 3,7 1,6 4,4 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,5 0,7 0,8 0,9 I. Transport, magasinering och kommunikation

0,7 1 0 0,9


10,1 9,6 4,7 9,6


13,4 13,2 10,9 11,3

Oupplyst 26,2 22,1 29,5 23,5 Aktiva vid grundutbildning 7,2 6,5 3,9 7 Aktiva vid forskarutbildning 4,4 1,6 5,4 0,9 I allt % 100 99,8 100 100 Antal examina i allt 596 616 129 115 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 42,6 123,2 9,2 23 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 596st examinerade i Litteraturvetenskap. I Sverige, 1997-2002, är 616st examinerade i Litteraturvetenskap, av dessa är 1st/0,2 % verksam inom kategori Q: verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 129st examinerade i Litteraturvetenskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 115st examinerade i Litteraturvetenskap. I allt har 1 212st examina tagits ut, med Litteraturvetenskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

141

7.3.34 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Barn- och ungdomslittera-tur / Litteraturvetenskap: barns/ungdoms läsning

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 100 Antal examina i allt 0 4 0 2 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 0,8 0 0,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Barn- och ungdomslitteratur. I Sverige, 1997-2002, är 4st examinerade i Barn- och ungdomslitteratur. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Barn- och ungdomslitteratur. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 2st examinerade i Barn- och ungdomslitteratur. I allt har 4st examina tagits ut, med Barn- och ungdomslitteratur som huvudämne, under perioden 1983-2002.

142

7.3.35 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Litteraturvetenskap: kultur och medier

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 60 0 60 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 100 Antal examina i allt 0 5 0 5 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 1 0 1 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Litteraturvetenskap: kultur och medier. I Sverige, 1997-2002, är 5st examinerade i Litteraturvetenskap: kultur och medier. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Litteraturvetenskap: kultur och medier. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 5st examinerade i Litteraturvetenskap: kultur och medier. I allt har 5st examina tagits ut, med Litteraturvetenskap: kultur och medier som huvudämne, under perioden 1983-2002.

143

7.3.36 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Mellanösternkunskap Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 14,3 0 14,3 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 0 0 0


0 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 14,3 0 14,3 M. Utbildning 0 14,3 0 14,3 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 14,3 0 14,3 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 0 28,6 0 28,6 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 100 Antal examina i allt 0 7 0 7 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 1,4 0 1,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Mellanösternkunskap. I Sverige, 1997-2002, är 7st examinerade i Mellanösternkunskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Mellanösternkunskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 7st examinerade i Mellanösternkunskap. I allt har 7st examina tagits ut, med Mellanösternkunskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

144

7.3.37 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Nederländska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


25 28,6 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 0 0 0 M. Utbildning 25 28,6 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 28,6 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

25 0 0 0

Oupplyst 25 14,3 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 4 7 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,3 1,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 4st examinerade i Nederländska. I Sverige, 1997-2002, är 7st examinerade i Nederländska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Nederländska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Nederländska. I allt har 11st examina tagits ut, med Nederländska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

145

7.3.38 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Nordiska språk Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 2,4 1,9 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 1,9 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

2,4 0 5,9 0

J. Finansiell verksamhet 3,5 1,9 11,8 0 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

12,9 25,9 5,9 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 5,9 5,6 0 25 M. Utbildning 31,8 22,2 5,9 25 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 5,6 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

3,5 3,7 0 0

Oupplyst 17,7 14,8 35,3 25 Aktiva vid grundutbildning 7,1 5,6 11,8 25 Aktiva vid forskarutbildning 3,5 11,1 5,9 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 85 54 17 4 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 6,1 10,8 1,2 0,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 85st examinerade i Nordiska språk. I Sverige, 1997-2002, är 54st examinerade i Nordiska språk. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 17st examinerade i Nordiska språk. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 4st examinerade i Nordiska språk. I allt har 139st examina tagits ut, med Nordiska språk som huvudämne, under perioden 1983-2002.

146

7.3.39 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Nusvenska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


18,8 24,1 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 3,5 0 0 M. Utbildning 6,3 31 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 6,9 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

18,8 6,9 0 0

Oupplyst 18,8 10,4 0 0 Aktiva vid grundutbildning 31,3 17,2 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 16 29 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,1 5,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 16st examinerade i Nusvenska. I Sverige, 1997-2002, är 29st examinerade i Nusvenska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Nusvenska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Nusvenska. I allt har 45st examina tagits ut, med Nusvenska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

147

7.3.40 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Nygrekiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 14,3 0 25

L. Offentlig förvaltning och försvar 0 0 0 0 M. Utbildning 11,1 42,9 0 50 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 14,3 0 25

Oupplyst 66,6 28,6 100 0 Aktiva vid grundutbildning 11,1 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 11,1 0 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 9 7 2 4 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,6 1,4 0,1 0,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 9st examinerade i Nygrekiska. I Sverige, 1997-2002, är 7st examinerade i Nygrekiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 2st examinerade i Nygrekiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 4st examinerade i Nygrekiska. I allt har 16st examina tagits ut, med Nygrekiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

148

7.3.41 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Orientalistiklinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 25 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 35,3 25 0 0 Aktiva vid grundutbildning 23,5 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 17 4 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,2 0,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 17st examinerade i Orientalistiklinjen. I Sverige, 1997-2002, är 4st examinerade i Orientalistiklinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Orientalistiklinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Orientalistiklinjen. I allt har 21st examina tagits ut, med Orientalistiklinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

149

7.3.42 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Persiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 25 0 0


100 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 1 4 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,07 0,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Persiska. I Sverige, 1997-2002, är 4st examinerade i Persiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Persiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Persiska. I allt har 5st examina tagits ut, med Persiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

150

7.3.43 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Polska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 9,1 0 0


0 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 20 18,2 0 0 M. Utbildning 0 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 0 0 0

Oupplyst 60 45,5 0 50 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 20 18,2 0 0 I allt % 100 100 0 100 Antal examina i allt 5 11 0 2 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,4 2,2 0 0,4 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 5st examinerade i Polska. I Sverige, 1997-2002, är 11st examinerade i Polska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Polska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 2st examinerade i Polska. I allt har 16st examina tagits ut, med Polska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

151

7.3.44 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Portugisiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 60 0 0


25 10 0 0

Oupplyst 25 20 0 0 Aktiva vid grundutbildning 25 10 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 4 10 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,3 2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 4st examinerade i Portugisiska. I Sverige, 1997-2002, är 10st examinerade i Portugisiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Portugisiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Portugisiska. I allt har 14st examina tagits ut, med Portugisiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

152

7.3.45 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Praktisk svenska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 100 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 1 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 0,2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Praktisk svenska. I Sverige, 1997-2002, är 1st examinerade i Praktisk svenska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Praktisk svenska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Praktisk svenska. I allt har 1st examina tagits ut, med Praktisk svenska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

153

7.3.46 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Rumänska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 100 Antal examina i allt 0 1 0 1 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 0,2 0 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Rumänska. I Sverige, 1997-2002, är 1st examinerade i Rumänska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Rumänska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 1st examinerade i Rumänska. I allt har 1st examina tagits ut, med Rumänska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

154

7.3.47 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Ryska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 2 1,8 16,7 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0


0 0 0 0


14,3 25 0 50

L. Offentlig förvaltning och försvar 18,4 10,7 16,7 0 M. Utbildning 10,2 10,7 33,3 25 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 4,1 1,8 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

10,2 8,9 0 0

Oupplyst 30,6 23,2 16,7 0 Aktiva vid grundutbildning 4,1 8,9 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 6,1 1,8 16,7 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 49 56 6 4 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 3,5 1,2 0,4 0,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 49st examinerade i Ryska. I Sverige, 1997-2002, är 56st examinerade i Ryska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 6st examinerade i Ryska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 4st examinerade i Ryska. I allt har 105st examina tagits ut, med Ryska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

155

7.3.48 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Samiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 20 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 2 5 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 1 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2st examinerade i Samiska. I Sverige, 1997-2002, är 5st examinerade i Samiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Samiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Samiska. I allt har 7st examina tagits ut, med Samiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

156

7.3.49 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Sanskrit med jämförande språkforskning

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 50 0 0

Oupplyst 50 50 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 2 2 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 0,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2st examinerade i Sanskrit med jämförande språkforskning. I Sverige, 1997-2002, är 2st examinerade i Sanskrit med jämförande språkforskning. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Sanskrit med jämförande språkforsk-ning. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Sanskrit med jämförande språkforsk-ning. I allt har 4st examina tagits ut, med Sanskrit med jämförande språkforskning som huvudämne, under perioden 1983-2002.

157

7.3.50 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Semitiska språk Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 50 0 50 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 50 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 2 2 2 1 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 0,4 0,1 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2st examinerade i Semitiska språk. I Sverige, 1997-2002, är 2st examinerade i Semitiska språk. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 2st examinerade i Semitiska språk. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 1st examinerade i Semitiska språk. I allt har 4st examina tagits ut, med Semitiska språk som huvudämne, under perioden 1983-2002.

158

7.3.51 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Spanska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 1,3 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 6,5 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0,7 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

2,6 3,3 12,5 0


14,3 13,7 0 4,8

L. Offentlig förvaltning och försvar 3,9 3,9 0 9,5 M. Utbildning 26 26,1 25 28,6 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1,3 3,9 0 4,8 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

1,3 3,9 0 0

Oupplyst 28,6 24,2 37,5 33,3 Aktiva vid grundutbildning 13 5,9 25 14,3 Aktiva vid forskarutbildning 1,3 1,3 0 0 I allt % 100 99,3 100 100 Antal examina i allt 77 153 8 21 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 5,5 30,6 0,6 4,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 77st examinerade i Spanska. I Sverige, 1997-2002, är 153st examinerade i Spanska, av dessa är 1st/0,7 % inom kategori Q: verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 8st examinerade i Spanska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 21st examinerade i Spanska. I allt har 230st examina tagits ut, med Spanska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

159

7.3.52 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Språkkonsultlinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


25,4 0 0 0


9,5 0 0 0

Oupplyst 15,9 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 1,6 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 63 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 4,5 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 63st examinerade i Språkkonsultlinjen. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Språkkonsultlinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Språkkonsultlinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Språkkonsultlinjen. I allt har 63st examina tagits ut, med Språkkonsultlinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

160

7.3.53 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Svenska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,8 0 2,6 0 D. Tillverkning 10,6 6,1 12,8 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0,8 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 2,3 1,5 0 6,7 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0,8 1,5 2,6 0


16,7 21,4 7,7 13,3

L. Offentlig förvaltning och försvar 2,3 7,6 5,1 6,7 M. Utbildning 25,8 33,6 38,5 40 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1,5 4,6 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

5,3 6,1 5,1 20

Oupplyst 24,2 12,2 12,8 6,7 Aktiva vid grundutbildning 2,3 3,1 5,1 0 Aktiva vid forskarutbildning 2,3 1,5 5,1 6,7 I allt % 99,2 100 97,4 100 Antal examina i allt 132 131 39 15 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 9,4 26,2 2,8 3 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 132st examinerade i Svenska, av dessa är 1st/0,8 % i kategori C: utvinning av mineral. I Sverige, 1997-2002, är 131st examinerade i Svenska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 39st examinerade i Svenska, av dessa är 1st/2,6 % i kategori C: utvinning av mineral. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 15st examinerade i Svenska. I allt har 263st examina tagits ut, med Svenska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

161

7.3.54 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Svenska för invandrar undervisare

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 33,3 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 1 3 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,07 0,6 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Svenska för invandrar undervisare. I Sverige, 1997-2002, är 3st examinerade i Svenska för invandrar undervisare. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Svenska för invandrar undervisare. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Svenska för invandrar undervisare. I allt har 4st examina tagits ut, med Svenska för invandrar undervisare som huvudämne, under perioden 1983-2002.

162

7.3.55 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Svenska som andra språk Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 3,3 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 3,3 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 0 0 0


0 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 14,3 13,3 0 0 M. Utbildning 85,7 50 100 60 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 3,3 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

0 6,7 0 0

Oupplyst 0 20 0 40 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 7 30 1 10 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,5 6 0,07 2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 7st examinerade i Svenska som andra språk. I Sverige, 1997-2002, är 30st examinerade i Svenska som andra språk. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 1st examinerade i Svenska som andra språk. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 10st examinerade i Svenska som andra språk. I allt har 37st examina tagits ut, med Svenska som andra språk som huvudämne, under perioden 1983-2002.

163

7.3.56 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Svenska/Nordiska språk Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 6,7 0 0

Oupplyst 10 13,3 0 0 Aktiva vid grundutbildning 20 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 10 15 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,7 3 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 10st examinerade i Svenska/Nordiska språk. I Sverige, 1997-2002, är 15st examinerade i Svenska/Nordiska språk. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Svenska/Nordiska språk. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Svenska/Nordiska språk. I allt har 25st examina tagits ut, med Svenska/Nordiska språk som huvudämne, under perioden 1983-2002.

164

7.3.57 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Swahili Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 50 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 2 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 0,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Swahili. I Sverige, 1997-2002, är 2st examinerade i Swahili Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Swahili. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Swahili I allt har 2st examina tagits ut, med Swahili som huvudämne, under perioden 1983-2002.

165

7.3.58 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Teckenspråk Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 25 0 0


0 25 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 4 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 0,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Teckenspråk. I Sverige, 1997-2002, är 4st examinerade i Teckenspråk. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Teckenspråk. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Teckenspråk. I allt har 4st examina tagits ut, med Teckenspråk som huvudämne, under perioden 1983-2002.

166

7.3.59 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Thai Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 75 0 75 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 1 4 1 4 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,07 0,8 0,07 0,8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Thai. I Sverige, 1997-2002, är 4st examinerade i Thai. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 1st examinerade i Thai. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 4st examinerade i Thai. I allt har 5st examina tagits ut, med Thai som huvudämne, under perioden 1983-2002.

167

7.3.60 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Tjeckiska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 50 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 25 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 4 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,3 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 4st examinerade i Tjeckiska. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Tjeckiska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Tjeckiska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Tjeckiska. I allt har 4st examina tagits ut, med Tjeckiska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

168

7.3.61 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Turkiska språk Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 25 0 0

Oupplyst 0 25 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 25 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 4 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 0,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Turkiska språk. I Sverige, 1997-2002, är 4st examinerade i Turkiska språk. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Turkiska språk. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Turkiska språk. I allt har 4st examina tagits ut, med Turkiska språk som huvudämne, under perioden 1983-2002.

169

7.3.62 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Tyska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0 0 0 D. Tillverkning 3,7 1,5 9,1 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0,5 0 2,5 G. Parti-, och detaljhandel 3,7 5,8 13,6 5 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,6 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

3,7 1 9,1 0


12,3 14,1 4,5 20

L. Offentlig förvaltning och försvar 3,1 5,8 4,5 2,5 M. Utbildning 23,9 26,2 9,1 20 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1,8 3,4 4,5 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

2,5 1,9 0 0

Oupplyst 32,5 27,7 45,5 35 Aktiva vid grundutbildning 8 7,3 0 5 Aktiva vid forskarutbildning 4,3 3,9 0 10 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 163 206 22 40 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 11,6 41,2 1,6 8 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 163st examinerade i Tyska. I Sverige, 1997-2002, är 206st examinerade i Tyska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 22st examinerade i Tyska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 40st examinerade i Tyska. I allt har 369st examina tagits ut, med Tyska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

170

7.3.63 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Ungerska Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 100 0 100 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 1 1 1 1 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,07 0,2 0,07 0,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1st examinerade i Ungerska. I Sverige, 1997-2002, är 1st examinerade i Ungerska. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 1st examinerade i Ungerska. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 1st examinerade i Ungerska. I allt har 2st examina tagits ut, med Ungerska som huvudämne, under perioden 1983-2002.

171

7.3.64 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Öst- och Centraleuropakunskap

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


0 20 0 20

Oupplyst 0 20 0 20 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 100 Antal examina i allt 0 5 0 5 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 1 0 1 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Öst- och Centraleuropakunskap. I Sverige, 1997-2002, är 5st examinerade i Öst- och Centraleuropakunskap. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Öst- och Centraleuropakunskap. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 5st examinerade i Öst- och Centraleuropakunskap. I allt har 5st examina tagits ut, med Öst- och Centraleuropakunskap som huvudämne, under perioden 1983-2002.

172

7.3.65 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Öst- och Sydöstasienlinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 2,3 0 2,3 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

4,7 0 4,7 0

J. Finansiell verksamhet 4,7 0 4,7 0 K. Fastighets- och uthyrningsverk-samhet, företagstjänster

2,3 9,1 2,3 9,1

L. Offentlig förvaltning och försvar 2,3 0 2,3 0 M. Utbildning 9,3 9,1 9,3 9,1 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

4,7 0 4,7 0

Oupplyst 51,2 72,7 51,2 72,7 Aktiva vid grundutbildning 11,6 0 11,6 0 Aktiva vid forskarutbildning 2,3 0 2,3 0 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 43 11 43 11 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 3,1 2,2 3,1 2,2 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 43st examinerade i Öst- och Sydöstasienlinjen. I Sverige, 1997-2002, är 11st examinerade i Öst- och Sydöstasienlinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 43st examinerade i Öst- och Sydöstasienlinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 11st examinerade i Öst- och Sydöstasienlinjen. I allt har 54st examina tagits ut, med Öst- och Sydöstasienlinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

173

7.3.66 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Östasienlinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 2,9 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 2,9 0 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

2,9 0 0 0


11,8 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 14,7 33,3 0 0 M. Utbildning 0 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2,9 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

11,8 33,3 0 0

Oupplyst 38,2 33,3 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 34 3 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,4 0,6 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 34st examinerade i Östasienlinjen. I Sverige, 1997-2002, är 3st examinerade i Östasienlinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Östasienlinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Östasienlinjen. I allt har 37st examina tagits ut, med Östasienlinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

174

7.4 Övrigt

175

7.4.1 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Allmänpraktisk medialinje

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


1,7 0 0 0


9,4 0 0 0

Oupplyst 17,1 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 117 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 8,4 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 117st examinerade i Allmänpraktisk medialinje. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Allmänpraktisk medialinje. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Allmänpraktisk medialinje. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Allmänpraktisk medialinje. I allt har 117st examina tagits ut, med Allmänpraktisk medialinje som huvudämne, under perioden 1983-2002.

176

7.4.2 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Arkitektskolan Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0,6 0 0 0


48,2 0 0 0


2,4 0 0 0

Oupplyst 26,2 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 1,2 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 168 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 12 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 168st examinerade i Arkitektskolan. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Arkitektskolan. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Arkitektskolan. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Arkitektskolan. I allt har 168st examina tagits ut, med Arkitektskolan som huvudämne, under perioden 1983-2002.

177

7.4.3 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Bebyggelseantikvarisk linje

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


5,6 0 0 0


44,4 75 0 0

Oupplyst 11,1 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 2,8 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 36 4 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,6 0,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 36st examinerade i Bebyggelseantikvarisk linje. I Sverige, 1997-2002, är 4st examinerade i Bebyggelseantikvarisk linje. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Bebyggelseantikvarisk linje. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Bebyggelseantikvarisk linje. I allt har 40st examina tagits ut, med Bebyggelseantikvarisk linje som huvudämne, under perioden 1983-2002.

178

7.4.4 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Bibliotekarielinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,2 0 0 0 D. Tillverkning 2,8 0 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0,1 0 0 0


0,3 0 0 0


6,9 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 7,3 12,5 0 0 M. Utbildning 19,8 25 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 4,8 12,5 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

41,2 25 0 0

Oupplyst 14,4 25 0 0 Aktiva vid grundutbildning 1 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 2 021 8 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 144,4 1,6 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2 021st examinerade i Bibliotekarielinjen, av dessa är 1st/0 % inom kategori Q: verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. I Sverige, 1997-2002, är 8st examinerade i Bibliotekarielinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Bibliotekarielinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Bibliotekarielinjen. I allt har 2 029st examina tagits ut, med Bibliotekarielinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

179

7.4.5 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 14,3 0 0 0 D. Tillverkning 0 0 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0 0 0


0 0 0 0


14,3 0 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 14,3 0 0 0 M. Utbildning 0 0 0 0 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 0 0 0 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

42,9 0 0 0

Oupplyst 14,3 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 7 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,5 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 7st examinerade i Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek. I allt har 7st examina tagits ut, med Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek som huvud-ämne, under perioden 1983-2002.

180

7.4.6 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Bibliotekarielinjen, forsknings- och företags-bibliotek

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


0 0 0 0


66,6 0 0 0

Oupplyst 33,3 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 6 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,4 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 6st examinerade i Bibliotekarielinjen, forsknings- och företagsbiblio-tek. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Bibliotekarielinjen, forsknings- och företagsbiblio-tek. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Bibliotekarielinjen, forsknings- och företagsbibliotek. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Bibliotekarielinjen, forsknings- och företagsbibliotek. I allt har 6st examina tagits ut, med Bibliotekarielinjen, forsknings- och företagsbibliotek som huvudämne, under perioden 1983-2002.

181

7.4.7 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Bokhandelslinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


2,3 0 0 0


9,5 0 0 0


2,3 0 0 0

Oupplyst 19,1 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 16,7 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 42 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 3 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 42st examinerade i Bokhandelslinjen. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Bokhandelslinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Bokhandelslinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Bokhandelslinjen. I allt har 42st examina tagits ut, med Bokhandelslinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

182

7.4.8 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Dokumentalistlinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0,7 0 0 0


1,4 0 0 0


11,4 0 0 0


15,7 0 0 0

Oupplyst 17,9 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 1,4 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 140 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 10 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 140st examinerade i Dokumentalistlinjen. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Dokumentalistlinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Dokumentalistlinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Dokumentalistlinjen. I allt har 140st examina tagits ut, med Dokumentalistlinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

183

7.4.9 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Facköversättning Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0

F. Byggverksamhet 0 0 0 0 G. Parti-, och detaljhandel 0 0 0 0 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0 2,6 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 0 0 0


0 51,3 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 20,5 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 0 100 0 0 Antal examina i allt 0 39 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0 7,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 0st examinerade i Facköversättning. I Sverige, 1997-2002, är 39st examinerade i Facköversättning. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Facköversättning. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Facköversättning. I allt har 39st examina tagits ut, med Facköversättning som huvudämne, under perioden 1983-2002.

184

7.4.10 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Grafisk linje Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


2,5 0 0 0


22,3 0 0 0


3,5 0 0 0

Oupplyst 18,8 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 1,9 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 484 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 34,6 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 484st examinerade i Grafisk linje. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Grafisk linje. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Grafisk linje. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Grafisk linje. I allt har 484st examina tagits ut, med Grafisk linje som huvudämne, under perioden 1983-2002.

185

7.4.11 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Internationella arbetslivsstudier

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 10,5 0 0


100 5,3 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 0 21,1 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 2 19 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,1 3,8 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 2st examinerade i Internationella arbetslivsstudier. I Sverige, 1997-2002, är 19st examinerade i Internationella arbetslivsstudier. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Internationella arbetslivsstudier. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Internationella arbetslivsstudier. I allt har 21st examina tagits ut, med Internationella arbetslivsstudier som huvudämne, under perioden 1983-2002.

186

7.4.12 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Journalistik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0,1 0,4 0 0


0,9 1,5 0 0


6,8 7,1 0 0


27,3 35,2 0 0

Oupplyst 16,5 12,4 0 0 Aktiva vid grundutbildning 3,3 2,6 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0,1 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 1 660 267 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 118,6 53,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 1 660st examinerade i Journalistik. I Sverige, 1997-2002, är 267st examinerade i Journalistik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Journalistik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Journalistik. I allt har 1 927st examina tagits ut, med Journalistik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

187

7.4.13 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Konservatorslinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


3,9 0 0 0


57,7 50 0 0

Oupplyst 19,2 50 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 26 2 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,9 0,4 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 26st examinerade i Konservatorslinjen. I Sverige, 1997-2002, är 2st examinerade i Konservatorslinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Konservatorslinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Konservatorslinjen. I allt har 28st examina tagits ut, med Konservatorslinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

188

7.4.14 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Teologi Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år

% % % % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0 0,2 0 0,6 D. Tillverkning 0 0,7 0 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörj-ning

0 0,2 0 0

F. Byggverksamhet 0 0,2 0 0,6 G. Parti-, och detaljhandel 0 0,3 0 1,3 H. Hotell- och restaurangverksamhet 2 0,2 0 0 I. Transport, magasinering och kommunikation

0 0,5 0 1,3


2 0,8 0 0

L. Offentlig förvaltning och försvar 2 0,7 7,1 1,9 M. Utbildning 6 6,1 7,1 6,3 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 0 2,8 0 3,8 O. Andra samhälleliga och personliga tjänster

50 79 21,4 76,9

Oupplyst 26 6,4 28,6 5 Aktiva vid grundutbildning 6 1 14,3 0,6 Aktiva vid forskarutbildning 6 1 21,4 1,9 I allt % 100 100 100 100 Antal examina i allt 50 606 14 160 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 3,6 121,2 1 32 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 50st examinerade i Teologi. I Sverige, 1997-2002, är 606st examinerade i Teologi. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 4st examinerade i Teologi. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 160st examinerade i Teologi. I allt har 656st examina tagits ut, med Teologi som huvudämne, under perioden 1983-2002.

189

7.4.15 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Tolklinjen (inriktningar: Arabiska, Engelska, Finska, Franska, Spanska samt Teckenspråk)

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


1,5 0 0 0


20,6 0 0 0


5,9 0 0 0

Oupplyst 36,8 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 1,5 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 68 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 4,9 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 68st examinerade i Tolklinjen. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Tolklinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Tolklinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Tolklinjen. I allt har 68st examina tagits ut, med Tolklinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

190

7.4.16 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina TV-journalistik Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


36,4 0 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 18,2 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 11 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,8 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 11st examinerade i TV-journalistik. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i TV-journalistik. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i TV-journalistik. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i TV-journalistik. I allt har 11st examina tagits ut, med TV-journalistik som huvudämne, under perioden 1983-2002.

191

7.4.17 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Utbildning i restaureringskonst

Sverige 1983-1997

14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


33,3 0 0 0


8,3 0 0 0

Oupplyst 27,8 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 0 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 1,4 0 0 0 I allt % 100 0 0 0 Antal examina i allt 72 0 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 5,1 0 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 72st examinerade i Utbildning i restaureringskonst. I Sverige, 1997-2002, är 0st examinerade i Utbildning i restaureringskonst. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Utbildning i restaureringskonst. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Utbildning i restaureringskonst. I allt har 72st examina tagits ut, med Utbildning i restaureringskonst som huvudämne, under perioden 1983-2002.

192

7.4.18 Utvecklingen inom förvärvsarbete för; linje-, högskole-, kandidat- och magisterexamina Översättarlinjen Sverige

1983-1997 14 år

Sverige 1997-2002

5 år

Lund 1983-1997

14 år

Lund 1997-2002

5 år


0 0 0 0


0 0 0 0


10 100 0 0


0 0 0 0

Oupplyst 40 0 0 0 Aktiva vid grundutbildning 10 0 0 0 Aktiva vid forskarutbildning 0 0 0 0 I allt % 100 100 0 0 Antal examina i allt 10 1 0 0 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 0,7 0,2 0 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff (för alla ämnena) under båda undersökningsperioder-na och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar (för alla ämnena) av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara mycket större och har därav valts att plockas bort. Examina motsvara i stort sett till personer, då samma person inte har förekommit mer än en gång per undersökningsperiod. I Sverige, 1983-1997, är 10st examinerade i Översättarlinjen. I Sverige, 1997-2002, är 1st examinerade i Översättarlinjen. Vid Lunds universitet, 1983-1997, är 0st examinerade i Översättarlinjen. Vid Lunds universitet, 1997-2002, är 0st examinerade i Översättarlinjen. I allt har 11st examina tagits ut, med Översättarlinjen som huvudämne, under perioden 1983-2002.

193

Källförteckning Mikrodata Statistiska Centralbyrån, två filer med mikrodata för examinerade i högskolans grundutbild-ning inom området Humaniora och Teologi, vid Lunds universitet och Malmö högskola.

• Fil 1 innehåller lärosäte, kön och examenskod för läsåren 1983/1984 – 1996/1997, samt syssel-sättningsstatus och arbetsställets SNI 1997.

• Fil 2 innehåller lärosäte, kön och examenskod för läsåren 1997/1998 – 2001/2002, samt syssel-sättningsstatus och arbetsställets SNI 2003.

• Mottaget 2005-07-14

Muntliga källor Gunilla Boström, Studerande enheten, Lunds Universitet 2005-09-27. Ingrid Elam, Områdesprefekt K3, Malmö Högskola 2005-10-05. Olof Nelson, Utvärderingsenheten, Lunds universitet, 2005-06-27, 2005-09-26 samt 2005-10-06. Internet källor www.hsv.se, 2005-09-05 www.lu.se, 2005-06-21. www.saco.se, 2005-11-28 samt 2005-10-25. Bildhänvisningar Försättsblad, bilden är hämtad från www.axentum.com Sida 1, bilden är hämtad från www.ub.umu.se Sida 47, bilden är hämtad från www.historie.enssib.fr Sida 51, bilden är hämtad från www.bjorn-carlen.se Sida 63, bilden är hämtad från www.jarnriket.com Sida 105, bilden är hämtad från www.brunstad.org Sida 113, bilden är hämtad från www.wikapedia.org Sida 181, bilden är hämtad från www.solinsantikvariat.se Tryckta källor Armgard, Birgitta 1986: Humanister i yrkeslivet. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds Universitet nr 86: 143 Armgard, Birgitta, Fasth, Eva och Nelsson, Olof 2002: Humanistiska studier och arbetslivet – Uppföljning av studenter efter avslutad utbildning. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2002: 217

194

Emissionen 2001nr 3: Högskolans expansion, www.e.kth.se/org/emissionen/2001/3/reform.html Krarup Jensen, Ole 2003: Udviklingen i humanisternes beskæftigelse. Det humanistiske fakultetssekretariat, Københavns Universitet SACO: Framtidsutsikter för 81 akademikeryrken – En sammanställning av hur SACO:s förbund ser på

arbetsmarknaden 2010. November 2005 Studentbarometern 2003. Lunds universitet, Utvärderingsenheten. Rapport nr: 2003: 221 Sveriges Förenade Studentkårer: Utbildningsfabrik eller fri akademi – Ett debattinlägg. Dnr: U27-1/9900).

Documents

Examinerade humanisters och teologers etablering p ......under samma period 12,9 %, eller 2 102 examina. Under den andra undersökningsperioden, 1997-2002 finns 9 908 examinerade inom