Externanalys av Cloetta ABIndustriell ekonomi IEK-415

Edvin Listo Zec 920625-2967Emma Ekberg 930729-0867Evelin Blom 930403-2668Holger Lindström 930916-0738Jessica Fredby 931203-6644Sofia Toivonen 910917-4566

Sammanfattning

I den här rapporten har vi gjort en räkenskapsanalys för tre olika företag, Cloetta AB, Monde-lez Sverige AB och Ferrero Scandinavia AB. En aktieanalys gjordes även för det företag somvi inriktat oss mest på, Cloetta. Vi har kollat hur det har gått för de tre företagen under åren2009-2012, jämfört resultaten och utifrån detta analyserat hur väl företagen är rustade införframtiden. För att få en bättre inblick så har vi även gjort en djupare presentation av Cloettadär vi tar upp företagets struktur, historia och mål. Alla fakta till företagspresentationenkommer mestadels från Cloettas hemsida och deras årsredovisning och till räkenskapsana-lysen har vi hämtat data och siffror för de olika företagen från AffärsData. Med hjälp avdetta har vi sedan kunnat räkna ut alla våra nödvändiga nyckeltal till räkenskapsanalysen.Nyckeltalen har också ställts upp i diagram för att på ett enkelt sätt kunna se de resultat viräknat fram.

Utifrån detta kunde vi sedan tolka hur det har gått för företagen i förhållande till varand-ra. Att jämföra just dessa tre företag kan anses relevant eftersom de är i samma bransch,choklad- och konfektyrbranschen. Vi har sett att Ferrero är ett väldigt risktagande företagmed en hög lönsamhet. Företaget Mondelez har lyckats ta sig ur ett dåligt årsresultat ochökat sin lönsamhet. Vår finansiella analys visar också att Cloetta är ett stabilt företag påmarknaden med en bra finansiell ställning och en bra tillväxt.

Innehåll

1 Introduktion 11.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.5 Begränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2 Företagspresentation 22.1 Bransch och marknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22.2 Företagets historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32.3 Ägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32.4 Affärside . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42.5 Strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42.6 Produktion och organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52.7 Leverantörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

3 Räkenskapsanalys 63.1 Tillväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

3.1.1 Balansomslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63.1.2 Nettoomsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73.1.3 Antal anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

3.2 Lönsamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83.2.1 Räntabilitet på totalt kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83.2.2 Räntabilitet på eget kapital och hävstångsanalys . . . . . . . . . . . . 103.2.3 Räntabilitet på sysselsatt kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113.2.4 Vinstmarginal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123.2.5 Kapitalomsättningshastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

3.3 Finansiell ställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133.3.1 Soliditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133.3.2 Skuldsättningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143.3.3 Kassalikviditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143.3.4 Balanslikviditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

4 Aktieanalys 15

5 Slutdiskussion 175.1 SWOT-analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

5.1.1 Styrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175.1.2 Svagheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175.1.3 Möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175.1.4 Hot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

5.2 Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

I alla tider har människan dragits till sötsaker och i Sverige konsumeras det idag mest godisper person i hela världen.[1] Redan på 1500-talet så började raffinerandet av socker spridasig med väldig fart i Europa och det var också då sjöfararen Columbus tog med sig chokladfrån andra kontinenter.[2][3] År 1873 startade bröderna Cloetta den första svenska choklad-fabriken i Malmö som också lade grunden för choklad- och konfektyrindustrin i Sverige.[4]

Choklad- och konfektyrbranchen har efter det här bara vuxit sig större och större. I vårrapport kommer vi ur ett finansiellt perspektiv analysera ett företag och också jämföra före-taget med två andra företag inom samma bransch och se på hur de förhåller sig till varandra.Vi valde choklad- och konfektyrbranschen eftersom den är lätt att kunna relatera till, menäven för att det finns många konkurrenter inom Sverige. Som vårt huvudföretag valde vi Clo-etta som idag tillverkar sockerkonfektyrer, chokladprodukter, pastiller och tuggummi [5] ochsom jämförelsebolag valde vi Mondelez och Ferrero. Mondelez är ett företag som i över 100 århar tillverkat bland annat kex, ost, godis, choklad och kaffe[6] och företaget Ferrero har sedan1940 tillverkat praliner, chokladgodis och bakverk.[7] Alla de här tre företagen har välkändavarumärken och deras produkter kan hittas i de allra flesta butiker inom dagligvaruhandeln.

1.2 Syfte

Syftet med den här rapporten är att göra en finansiell analys över tre av de större svenskaföretagen inom choklad- och konfektyrindustrin. Huvudfokus ligger på Cloetta AB med Mon-delez Sverige AB och Ferrero Scandinavia AB som jämförelsebolag. Det här innebär alltsåatt vi kommer betrakta och jämföra olika nyckeltal och analysera aktiekursen hos de härföretagen, men även undersöka Cloettas ställning på marknaden och jämföra med Mondelezoch Ferrero för att få en bild av hur väl rustat företaget är inför framtiden.

1.3 Metod

Vid valet av företag sökte vi runt på Stockholmsbörsen och valde ett företag som lät in-tressant. Vi fastnade för choklad- och konfektyrsproducenten Cloetta. När vi sedan letadeföretag att jämföra med gjorde vi det via AffärsData med hjälp av den så kallade SNI-koden.De företag inom samma bransch vi valde att jämföra med var Ferrero och Mondelez. De varde företagen som mest liknande Cloetta när det kom till bland annat antal anställda ochomsättning.

Därefter sammanställde vi en presentation av Cloetta och gav en överskådlig bild av företa-gets nuvarande och framtida situation, det här för att underlätta vid analysen av företaget.Informationen till företagspresentationen har huvudsakligen hämtats från Cloettas hemsidaoch kan på så vis vara något partisk. Vi har tagit hänsyn till detta när vi hämtat faktadärifrån genom att jämföra med annan fakta från opartiska källor.

Efter presentationen av Cloetta gjorde vi en räkenskapsanalys där vi beräknade nyckeltalför de tre företagen. För att beräkna nyckeltalen hämtade vi hem finansiella data från Af-färsData och sedan gjordes beräkningarna i Excel. Därefter sammanställde vi våra nyckeltali olika diagram och jämförde dem med de andra företagen, samt kommenterade resultaten

1

som syntes i diagrammen.

I aktieanalysen jämförde vi aktiekursen för Cloetta med de 30 största bolagen på Stock-holmsbörsen. Vi hade även tänkt analysera några nyckeltal för aktien, men stötte på problemvilket vi tar upp under begränsningar.

Slutligen analyserade och sammanställde vi våra resultat, bland annat med hjälp av enSWOT-analys.

1.4 Avgränsningar

Vi valde att jämföra Cloetta med Mondelez och Ferrero, då dessa två företag är verksammainom samma bransch. Cloetta är ett stort företag som är verksam inom både choklad- ochkonfektyrindustrin vilket gör det svårt att hitta företag att jämföra med, men om man ser tillchokladkonfektyrbranchen så är Mondelez och Ferrero två av deras större konkurrenter. Vi hardock inte valt att avgränsa Cloettas verksamhet, utan har med hela verksamheten i analysen.

Vårt fokus har legat på att analysera företagets förändringar, som sedan påverkat räken-skapsanalysen. Vi har dock inte valt att analysera hur socker- och kakaoindustrins ställningpåverkat Cloetta, utan bara tagit med att den kan ha bidragit till vissa förändringar.

1.5 Begränsningar

I räkenskapsanalysen har vi studerat företagen under 4 år, 2009-2012, då vi inte hittadesiffror från alla tre företagen från ett femte år. I aktieanlysen har vi begränsat oss med attbara analysera Cloetta, då vi inte hittade någon aktiekurs för varken Mondelez eller Ferrero.Vi har även begränsat oss med att inte beräkna nyckeltalen. Detta på grund av att vidberäkning av nyckeltal så dividerar man med nettovinsten, vilken var noll under flertalet år.Även nyckeltalet som avser utdelningen per aktie var noll under flera år och det gjorde detsvårt att analysera.

2 Företagspresentation

2.1 Bransch och marknad

I konfektyrbranchen dominerar stora internationella företag så som Mondelez, Mars, Perfettioch Ferrero, [8] dessutom pågår en sakta men säker konsolidering [9]. Trots de internationellaföretagens starka ställning har de mer regionala företagen, som exempelvis Cloetta och Fazer,vanligtvis starkt fotfäste lokalt tack vare konsumenternas lojalitet [10].

Konfektyrhandeln är en av de mest impulsdrivna delarna av detaljhandeln [11] och därför harsociala medier blivit en allt viktigare kanal för bland annat reklam och för vidareutveckling avvarumärkets ställning [12]. Världsmarknaden är relativt stabil och påverkas mer av säsongerän konjuktursvängningar, eftersom försäljningen ökar betydligt mer under påsk, halloweenoch jul [13].

Även om industrin har funnits länge och efterfrågan samt tillväxten ständigt ökar har få

2

teknologiska utvecklingar skett den senaste tiden [14]. Istället har branchens företag fått ut-veckla och modernisera sitt existerande sortiment. Några trender är till exempel ett ökatintresse för “premiumprodukter” och naturliga råvaror [15].

2.2 Företagets historia

Cloetta grundades 1862 i Köpenhamn av de tre schweiziska bröderna Bernard, Christofferoch Nutin Cloëtta under namnet Brødrene Cloëtta. Ett decennium senare etablerade de sigi Malmö och blev således först i Sverige med att framställa choklad fabrikmässigt i ångcho-kladfabriker. Fabriken flyttades 1901 till en ny fabrik i Ljungsbro där en av de viktigasteproduktionsanläggningarna återfinns även idag. [16]

1917 köptes firman från bröderna Cloëtta av Svenska Chokladfabriks AB där familjen Sven-felt blev huvudägare. Under 1900-talets första hälft lanserades många av de i dag kändamärkena så som Läkerol, Kexchoklad och Plopp. Cloetta förvärvade många olika livsmedels-företag under 1980-talet och framåt och 1994 listades Cloettas B-aktie på Stockholmsbörsen.1998 köpte Cloetta upp konkurrenten Candelia AB och som ett resultat av detta skapadesSveriges största choklad- och konfektyrkoncern [17].

Cloettas roll som ledande koncern inom choklad och konfektyr stärktes ytterligare år 2000då Cloetta slog ihop sig med finländska Fazers konfektyrtillverkning och blev således Nor-dens ledande konfektyrföretag: Cloetta Fazer AB. Karamellpojkarna i Alingsås köptes upp avCloetta år 2007. Året därpå delades Cloetta Fazer AB upp och Cloetta blev då återigen ettsjälvständigt bolag och Stockholmbörsnoterades. År 2011 gick Cloetta och LEAF sammantill ett bolag. Idag omsätter Cloetta ca 4.8 mdkr och deras största konkurrenter i Sverige ärMondelez och Ferrero [18].

2.3 Ägare

Som ses i tabell 1 så ägde AB Malfors Promotor 41,0% av Cloetta AB:s röster och 22,9%av aktiekapitalet den 31 december 2013. Antalet privatpersoner som investerade i CloettaAB var 5 675 och de ägde 7,5% av rösterna. Sverige ägde 81,8% av rösterna och 76,3% avaktiekapitalet, vilket är majoriteten av alla länder som investerade.[19]

År 2011 utfördes ett samgående mellan de båda konfektyrbolagen Cloetta och LEAF.[20]Det nya företaget valde att behålla det väletablerade namnet Cloetta. I samband med sam-gåendet tecknades det också ett aktieägaravtal mellan de tre huvudägarna Malfors Promotor,CVC och Nordic Capital. I avtalet bestämdes det att Cloettas styrelse ska bestå av nio leda-möter, där huvudägarna har rätt att nominera två styrelseledamöter var. Huvudägarna skaockså tillsammans nominera tre oberoende styrelseledamöter, varav en väljs till ordförande istyrelsen.[21]

3

Figur 1: Tabell över delägare i Cloetta

2.4 Affärside

Cloettas affärsidé är en sammanställning av deras vision, mål och strategi. De strävar efteratt förgylla stunderna mellan måltiderna genom sina starka lokala varumärken inom “MunchyMoments1". [22] Närheten till kunder och konsumenter, kunskap om marknadsförhållandenoch starka lokala varumärken gör att Cloetta fortsätter vara konkurrenskraftiga på markna-den. Cloetta anser att deras effektiva produktion och höga kvalitet är en bidragande faktortill den fortsatta tillväxten. [23]

För att uppnå affärsidén om att bli den största tillfredställaren av “Munchy Moments” harman satt upp fyra finansiella delmål. Första målet är inom organisk försäljningstillväxt därCloetta strävar efter att långsiktigt öka sin försäljning i minst samma takt som marknaden. Desträvar också efter att ha en underliggande EBIT2-marginal, dvs ett rörelseresultat om minst14%. Inom skuldsättning har de som långsiktigt mål att kvoten nettoskulden/EBITDA3 skavara runt 2,5 ggr. Slutligen finns ett sista mål om utdelning, som säger att Cloetta har föravsikt att dela ut 40-60% av resultatet efter skatt. [24]

2.5 Strategier

Cloettas huvudstrategi för att kunna uppnå sina mål är inriktat på tre huvudområden: mar-ginalexpansion och volymtillväxt, kostnadseffektivitet samt medarbetarnas utveckling. Inommarginalexpansion och volymtillväxt ligger fokus mycket på att vinna fler konsumenter genomatt bredda marknaden geografiskt och ha starka varumärken som många känner till. Kost-nadseffektiviteten handlar om att förbättra produktivitet och effektivitet genom att blandannat förbättra processer och system och rationalisera lagerverksamhet. Medarbetarnas ut-veckling ser till att det finns en kultur i företaget, att man fortsätter attrahera och utvecklakompetenta medarbetare och att man lär av varandra. [25]

1Munchy moments - Stunderna mellan de huvudsakliga måltiderna2EBIT - “Earnings Before Interest and Taxes”3EBITDA - “Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization”

4

2.6 Produktion och organisation

Cloetta har tack vare sina omtyckta lokala varumärken, som innefattar socker- och choklad-konfektyr, tuggummi och pastiller, en bra position på huvudmarknaden. Koncernens produk-tion sker i tio olika fabriker runtom i Europa, och totalt tillverkades 96 700 ton konfektyrunder 2012. [26] Cloetta har i sin koncern 2 600 anställda och 27,5% av alla anställda ärsvenskar, vilket gör Sverige till marknaden med flest anställda. [27] Försäljningen och ävenmarknadsföringen sker via fyra regionenheter, och en bild på hela organisationsuppbyggnadenkan ses i figur 2.

Figur 2: Organisationsschema för Cloetta [27]

2.7 Leverantörer

Inom konfektyrbranchen är de största kostnaderna råvaror och emballage, i Cloettas fall upp-går dessa till 60% av tillverkningskostnaderna. Fördelningen av dessa kostnader kam ses ifigur 3. Cloetta gör sina råvaruinköp centralt och köper in så att man har tillräckligt för pro-duktion i mellan 6 till 9 månader. Detta leder till att de får ett mer stabilt ekonomiskt utfall.Innan en leverantör godkänns måste dess råvaror genomgå vissa kvalitetstester, exempelvisgällande miljökrav. [28]

Figur 3: Cirkeldiagram över kostnadsfördelningen [28]

5

3 Räkenskapsanalys

Att analysera ett företags ekonomiska eller finansiella situation utifrån företagets resultaträk-ning och balansräkning brukar kallas för att man gör en räkenskapsanalys. Det finns två olikasorters räkenskapsanalyser, en extern och en intern. Vid en extern analys, som vi jobbar medi den här rapporten, har man bara offentliga material som underlag, vilket först och främstbrukar fås från ett företags årsredovisning. Vid en intern analys har man tillgång till ett meromfattande underlag.[29] I den här räkenskapsanalysen kommer vi jämföra siffror från fyraårs årsredovisningar och analysera olika nyckeltal för de tre företagen Cloetta AB, MondelezAB och Ferrero AB.

3.1 Tillväxt

Tillväxt hos ett företag är oftast ett tecken på vitalitet, effektivitet och förnyelseförmåga därdet då också krävs att tillväxten är, eller kommer att bli, lönsam. En ökad tillväxt kan kommasig ur att ett företag erbjuder nya varor eller tjänster som tillgodoser marknadens behov.Man kan mäta tillväxten genom att analysera volymutveckling, omsättningens utvecklingoch utvecklingen i antalet anställda.[29] Nedan har vi valt att analysera balansomslutningen,omsättningen och antalet anställda hos Cloetta, Mondelez och Ferrero för att kunna mätaföretagens tillväxt under de senaste åren.

3.1.1 Balansomslutning

I figur 4 ser vi att alla tre företagen har haft en jämn mängd tillgångar under åren 2009-2011. Det beror på att konfektyrbranschen har en stabil marknad som inte påverkas avkonjunktursvägningar. 2012 ökade dock Cloettas balansomslutning markant, samma år somde slog ihop sig med LEAF.

Figur 4: Balansomslutningen för Cloetta, Mondelez och Ferrero mellan år 2009-2012

6

3.1.2 Nettoomsättning

I figur 5 ser man tydligt att alla tre företagen har haft en stadig försäljning under dessa fyraår, även 2009 då effekterna från den ekonomiska krisen från 2007/2008 fortfarande dröjde sigkvar. Cloetta och Ferrero har haft en i stort sett konstant omsättning över åren medan Mon-delez har haft en liten men tydlig ökning trots lågkonjukturen. Det här är möjligt eftersomkonfektyrmarknaden är relativt oberoende av konjunktursvängningar.

Figur 5: Omsättningen för Cloetta, Mondelez och Ferrero mellan år 2009-2012

3.1.3 Antal anställda

Som ses i diagram 6 så är det två staplar som utmärker sig från de andra. År 2009 är an-talet anställda inom Mondelez betydligt fler än för de kommande åren. Det här kan kopplassamman med diagrammet över vinstmarginal, se figur 12. Ur diagrammet kan man se attMondelez år 2009 gick med stor förlust och det var antagligen därför som mer än hälften avde anställda sparkades så att företaget skulle kunna komma på fötter igen. Dessutom ökadeantalet anställda i Cloetta drastiskt år 2012 med över 2000 personer, vilket berodde på attCloetta det året slog ihop sig med LEAF.

7

Figur 6: Antal anställda för Cloetta, Mondelez och Ferrero mellan år 2009-2012

3.2 Lönsamhet

Man brukar mena att ett företag som går med vinst är ett lönsamt företag. Lönsamheten kanmätas som resultatet i förhållande till någonting, till exempel så är räntabilitet ett mått påresultatet i relation till kapitalet. Att analysera ett företags räntabilitet brukar syfta till attavgöra huruvida vinsten är tillräckligt stor jämfört med kapitalet. [29] För det här finns ingetdefinitivt svar på hur hög räntabiliteten för ett företag bör vara utan det beror bland annatpå tidigare års resultat, andra företag i branschen samt konjunkturläget.

3.2.1 Räntabilitet på totalt kapital

Alla tre företagen har totalt sett mellan 2009-2012 lyckats öka sin avkastning på det totalakapitalet. I figur 7 syns dock en nedgång för Fererro mellan 2009-2010, en period som förde andra två företagen genererat den största ökningen i avkastningen. En anledning till attFerrero har så pass mycket högre räntabilitet på sitt totala kapital kan bero på att de harstörre skulder, vilket inte tas hänsyn till när man beräknar räntabiliteten på totalt kapital.

Diagram 8 visar hur en viss räntabilitetsnivå på totalt kapital kan uppnås med hjälp avolika kombinationer av vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet. Ett sådant diagrambrukar kallas för ett isoräntabilitetsdiagram.[29] Som vi ser så har det gått bäst för Ferrerosom mellan år 2009-2010 nådde en räntabilitet på omkring 10%, vilken också ökade till 15%år 2011-2012.

Mondelez hade en väldigt dålig vinstmarginal år 2009 som inte hade kunnat vägas upp hurhög kapitalomsättningshastighet de än hade haft, vilket ledde till en extremt låg räntabilitetdet året. Åren efter det har de dock jobbat upp sin vinstmarginal och på så sätt fått uppräntabilitetsnivån till omkring 5%.

Cloetta har hållit sig ganska stadigt på en räntabilitetsnivå runt 2%. Detta trots att defick en lägre kapitalomsättningshastighet vid förenandet med LEAF år 2012 [20] då de lyc-kades öka sin vinstmarginal tillräckligt mycket för att behålla räntabiliteten på samma nivå.

8

Figur 7: Räntabilitet på totalt kapital för Cloetta, Mondelez och Ferrero mellan år 2009-2012

Figur 8: Isoräntabilitetsdiagram för Cloetta, Mondelez och Ferrero åren 2009-2012

9

3.2.2 Räntabilitet på eget kapital och hävstångsanalys

Räntabiliteten på det egna kapitalet beräknas här efter skatt, vilket också är det vanligastealternativet. I det egna kapitalet räknas de 78% av obeskattade reserverna in. Det här måttetvisar hur väl företaget har utnyttjat ägarnas kapital. Även här har Ferrero en betydligt högreräntabilitet än de övriga, som tydligt kan ses i diagram 9.

Figur 9: Räntabilitet på eget kapital för Cloetta, Mondelez och Ferrero åren 2009-2012

Med Hävstångsanalys kan man beskriva hur räntabiliteten på eget kapital förändras vid olikaräntabiliteter på totalt kapital och olika skuldsättningsgrader[30], vilket kan ses i diagram 10.När vi räknade på hävstångsformeln använde vi den genomsnittliga skuldränta Cloetta hadeår 2012. Som vi ser i diagrammet så krävs det att Cloettas räntabilitet på totalt kapital ärhögre än 5%, dvs högre än Cloettas skuldränta som låg på 4.8%, för att man ska få en tydligpositiv hävstångseffekt. De kan då ha en hög skuldsättningsgrad och fortfarande få en högräntabilitet på det egna kapitalet.

Motsvarande gäller även för värden där räntabiliteten på totalt kapital ligger under skul-dräntan, men som då resulterar i en negativ hävstångseffekt. Det ses också ganska tydligt idiagram 10 att redan vid en räntabilitet på totalt kapital på 3% så får Cloetta snabbt en ne-gativ avkastning på det egna kapitalet. Sammanfattningsvis ger alltså en stor skillnad mellanskuldränta och räntabilitet på totalt kapital också en stor hävstångseffekt, medan en litenskillnad ger en liten effekt. Cloetta har genom åren haft en relativt låg skuldsättningsgradoch har på så vis inte tagit så stora risker. Det har bidragit till att de inte heller påverkatsså mycket av hävstångseffekten.

10

Figur 10: Hävstångsanalys för Cloetta år 2012.

3.2.3 Räntabilitet på sysselsatt kapital

Räntabilitet på sysselsatt kapital är ett bättre mått på avkastning än räntabilitet på totaltkapital eftersom den endast tar hänsyn till kapital som kräver avkastning i form av ränta,utdelning och värdetillväxt. Detta gör räntabilitet på sysselsatt kapital till ett vanligt ochpå många sätt betydande nyckeltal. I diagram 11 syns det att Cloetta under åren 2009-2012haft en ökning i räntabilitet på sysselsatt kapital och det lite högre värdet 2012 kan kanskeförklaras av Cloettas sammanslagning med LEAF. Ferrero har markant större räntabilitet iförhållande till sysselsatt kapital än de andra under alla fyra år även om de vissa av årentotalt sett har haft en lägre avkastning.

Figur 11: Räntabilitet på sysselsatt kapital för Cloetta, Mondelez och Ferrero år 2009-2012.

11

3.2.4 Vinstmarginal

I diagram 12 ser vi tydligt att Cloettas och LEAF:s sammanslagning 2012 påverkade vinst-marginalen, då vinsten ökade kraftigt under 2012. [20] Vi ser även att Mondelez hade enkraftig nedgång 2009, som tros vara en påverkan av den tidigare lågkonjunkturen. Till 2010ökade sedan vinstmarginalen avsevärt, vilket berodde på att Mondelez efter 2009 sparkademer än hälften av sina anställda, vilket kan ses i figur 6. Anledningen till den stora ned-skärningen kan bero på att de gick med så stor förlust under året och man trodde att färreanställda kunde öka vinstmarginalen. Färre anställda medförde att de kunde lägga pengarnasom tidigare gått till löner på att investera i att bygga upp företaget igen och därmed ökavinsten.

Figur 12: Vinstmarginalen för Cloetta, Mondelez och Ferrero år 2009-2012.

3.2.5 Kapitalomsättningshastighet

Kapitalomsättningshastighet visar på hur stor omsättning gentemot hur stort totalt kapitalett företag har, dvs hur mycket kapital ett företag kräver för att nå en viss omsättning. [31] Deolika företagens kapitalomsättningshastighet i relation till varandra kan ses i figur 13. För allatre företag så håller sig kapitalomsättningshastigheten ganska jämn förutom för Cloetta år2012. Det här beror inte på att Cloetta det året gjorde en dålig försäljning gentemot tidigareår, utan på att de slog ihop sig med LEAF [20] och då fick ett större kapital.

12

Figur 13: Kapitalomsättningshastigheten för Cloetta, Mondelez och Ferrero år 2009-2012.

3.3 Finansiell ställning

När man analyserar ett företags finansiella ställning brukar man ta hänsyn till de olika nyckel-talen soliditet, likviditet samt skuldsättningsgrad. Likviditeten syftar till att bedöma företa-gets kortfristiga betalningsförmåga medan soliditeten bedömer den långfristiga betalningsför-mågan och även dess motståndskraft mot förluster. Det här innebär att man vill ha både högsoliditet och likviditet, men däremot en låg skuldsättningsgrad eftersom den anger skuldernasförhållande till det egna kapitalet. [29]

3.3.1 Soliditet

Det finansiella nyckeltalet soliditet anger hur förmöget ett företag är, dvs hur mycket avdet egna kapitalet som finansierar tillgångarna. [32] Som ses i diagram 14 så sjönk Cloettassoliditet år 2012, vilket kan förklaras med att de det året köpte upp LEAF. Därmed gjordesen investering och som med de allra flesta investeringar så räknar man med vinst först efternågra år. [33] Uppköpet medförde att Cloettas skulder ökade det året, vilket påverkade soli-diteten negativt.

Vi noterar även att Ferreros soliditet ligger mycket lägre än för Cloetta och Mondelez. Detberor på att de har en mycket högre skuldsättningsgrad och även mycket mindre eget kapitalän de båda andra företagen, se figur 15 och figur 4. År 2010 hade Ferreros soliditet en dippoch det året hade de också en extra hög skuldsättningsgrad.

13

Figur 14: Soliditet för Cloetta, Mondelez och Ferrero år 2009-2012.

3.3.2 Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden är ett mått som anger skuldernas storlek i förhållande till det egnakapitalet, man kan säga att det är ett alternativt mått på kapitalstyrka. Ju högre skuld-sättningsgrad ett företag har desto mer känsligt är företaget för ränteändringar och kon-juktursvängningar. [29] Alltså ser vi i figur 15 att Ferrero är mer risktagande än Cloettaoch Mondelez. Det gör att Ferrero skulle drabbas hårdare än de båda andra företagen i enlågkonjuktur medan en högkonjuktur skulle kunna gynna Ferrero desto mer.

Figur 15: Skuldsättningsgraden för Cloetta, Mondelez och Ferrero år 2009-2012.

3.3.3 Kassalikviditet

Som tydligt ses i figur 16 har alla tre företag en jämn kassalikviditet under de första åren, ävenom både Cloettas och Mondelez är något hög. Cloettas kraftiga nedgång 2011-2012 beror påatt de slogs samman med LEAF och det då stora personaltillskottet ökade de kortfristigaskulderna kraftigt.[20] Deras kassalikviditet hamnar då under ett, dvs ett värde som är lägreän vad som anses bra.

14

Figur 16: Kassalikviditeten för Cloetta, Mondelez och Ferrero år 2009-2012.

3.3.4 Balanslikviditet

Nyckeltalet för balanslikviditet, se diagram 17, liknar det för kassalikviditet där enda skillna-den är att balanslikviditeten även inkluderar varulagret. Det gör att nedgången för Cloetta2012 även här kan förklaras av sammanslagnigen med LEAF. Balanslikviditeten är önskvärdatt ligga över två, som både Cloettas och Mondelez gör. Dock är Ferreros balanslikviditetlägre än vad man kan önska, då den ligger kring ett.

Figur 17: Balanslikviditeten för Cloetta, Mondelez och Ferrero år 2009-2012.

4 Aktieanalys

I diagrammet ser vi aktiekursen mellan år 2009-2012 för Cloetta och OMXS30. Vi valde attjämföra Cloetta med indexet OMXS30, som visar de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen.Det här för att få en bra bild av hur deras aktie har förändrats genom åren.

15

Figur 18: Aktiekurs för Cloetta från och med 2009 [34].

Det lägsta värdet i diagrammet ligger precis i början av 2009 vilket kan förklaras med attCloetta fortfarande var ny på Stockholmsbörsen. Att aktien låg lågt den här perioden kanäven förklaras med att Cloetta slutade sälja Fazers produkter.[18]

I början av 2012 ligger det högsta värdet på Cloettas aktie, vilket beror på en nyemission somutfärdats av företaget på grund av förenandet med LEAF.[35] Det här är en vanlig metodför att hjälpa ett företag finansiellt vid en expansion, precis som i Cloettas fall. Aktieägarnafick alltså en teckningsrätt per innehavd aktie och därmed ställdes de inför valet att antingensälja sina aktier eller investera i fler aktier för ett rabatterat pris.[36]

En intressant period i Cloettas aktiekurs är det första halvåret under år 2010, då kurseni början gick väldigt dåligt men som sedan vände hastigt. Det låga aktievärdet hade singrund i att Cloettas råvarukostnader hade påverkats negativt på grund av ett högt kakaoprisoch en svag svensk krona.[37] Däremot vände den här dåliga trenden under våren och Cloettalyckades ta sig in på en för dem ny marknad när de fick förfrågan att göra den Kungliga Bröl-lopschokladen till kronprinsessan Victorias och prins Daniels bröllop. Cloetta hade nämligeninte tidigare setts som en tillverkare av finare pralinaskar.[38]

Sammanfattningsvis ligger Cloetta nästan alltid strax under index, men vi ser att i bör-jan av år 2009, 2010 och 2012 så presterade Cloetta bättre än index. Ett tydligt mönster äratt aktien i början av varje år faktiskt skjuter i höjden, vilket kan bero på flera orsaker så sområvarupriser och efterfrågan. Utvecklingen av råvarupriserna beror mestadels på utbud ochefterfrågan och det är något som Cloetta saknar kontroll över. Dessa priser påverkas även avjordbrukspolitiken inom EU, en ökad levnadsstandard och hur gärna aktörer vill investera påråvarubörsen. Det behövs också tilläggas att då Cloetta är ett konfektyrföretag vars marknadhistoriskt sett påverkas jämförelsevis lite av konjukturförändringar så drabbas inte företagetlika hårt som företag inom andra branscher gör under lågkonjukturer. Dock bör det nämnasatt under en lågkonjuktur så kan det skapas prispress för Cloetta på grund av försämradekonsumtionsmönster och en dålig lönsamhet hos konsumenterna. Men å andra sidan skaparCloetta produkter som de flesta har råd att köpa, vilket också hjälper till att hålla företageti balans under hårda tider.[39]

Det bör tilläggas att vi inte har analyserat några nyckeltal som normalt ingår i en aktie-analys. Det här på grund av att när man beräknar dessa nyckeltal så ska man dividera mednettovinsten, vilken var noll under tre av de fyra år som vi har analyserat.

16

5 Slutdiskussion

I slutdiskussionen har vi valt att göra en SWOT-analys där vi har kartlagt Cloettas styrkoroch svagheter samt de möjligheter och hot som företaget kan komma att möta från omvärlden.Vi har även kollat på hur väl Cloetta är rustat för framtiden och också jämfört tillväxten,lönsamheten och den finansiella ställningen för de tre företagen Cloetta, Mondelez och Ferrero.

5.1 SWOT-analys

5.1.1 Styrkor

Cloettas styrkor som företag är bl.a. att de har en stark marknadsposition i Norden samtstarka och väletablerade varumärken som konsumenterna prioriterar. Detta är några av fak-torerna som gör dem till Nordens största konfektyrföretag.

5.1.2 Svagheter

Trots att Cloetta är det ledande konfektyrföretaget i Norden så har de ett starkt beroendegentemot återförsäljare och således en svag förhandlingsstyrka. De är även starkt beroendeav råvaror och dess priser.

5.1.3 Möjligheter

Cloetta som ett ledande konfektyrföretag har möjligheterna att expandera inom chokladseg-mentet samt utnyttja det ökade intresset för mörk choklad. I modern tid har hälsotrendentagit fart och medfört ett ökat intresse för naturliga råvaror. Cloetta kan således genomatt använda mer naturliga råvaror och minska på E-ämnen även dra fördel av den ökadehälsotrenden.

5.1.4 Hot

Det största hotet som finns för företag i konfektyrbranschen just nu är att tillgången påkakao drastiskt minskar [40]. Det här kommer i sin tur också höja råvarupriserna på kakaoden närmsta tiden. Hur råvarupriserna utvecklas, även för många av Cloettas andra råvarorutöver kakao, beror också på hur efterfrågan och utbud ser ut. Priserna kan även kommaatt påverkas av andra faktorer såsom EU:s jordbrukspolitik, en ökad levnadsstandard ochintresset i att investera i råvarubörser.

Dessutom finns det för tillfället en överkapacitet i branschen som skulle kunna vara ett po-tentiellt hot då marknaden på lång sikt inte har rum för alla aktörer. Utöver detta pågår fleraomfattande diskussioner om sockerkonsumtionen och vilka hälsorisker som följer av ett högtsockerintag. Det här kan eventuellt skada hela branschen och då även Cloetta.

En ökad globalisering medför en ökad medvetenhet bland de enskilda konsumenterna. Konsu-menter tänker mer och mer på vad konsumtionsvaror har för effekt på miljön samt de socialaoch etiska faktorerna. Ett möjligt hot för Cloetta är därmed potentiella uppgifter om attföretaget eller dess leverantörer inte tar det ansvar som förväntas av konsumenterna.

17

5.2 Slutsats

Kortfattat handlar Cloettas affärsidé om att utveckla, tillverka och marknadsföra choklad-och sockerkonfektyr för olika marknader under egna varumärken. De finansiella målen är attprodukterna ska generera starka kassaflöden som ska möjliggöra god utdelningstillväxt ochockså öka värdet i Cloettaaktien. I viss mån speglar aktiekursen hur bra företaget har preste-rat och i Cloettas fall berättar den att Cloetta överlag har presterat sämre än jämfört index.Cloetta har en generell strategi där man ska använda sina styrkor som handlar om att ut-nyttja sitt hållbarhetsarbete, det starka Cloettavarumärket och marknadsledande positioner.

Utifrån diagrammen under rubriken för tillväxt i vår räkenskapsanalys så noterar vi tyd-ligt att det enda av de tre företagen som har ökat sin tillväxt är Cloetta. År 2012 ökadebåde deras totala tillgångar och antalet anställda, vilket beror på att de det året slog sigsamman med LEAF. Däremot fick Mondelez en negativ tillväxt inför år 2010 då det ser utsom att de var tvungna att skära ner på sin personal. Tyvärr är detta ett vanligt fenomensom sker när ett företag vill göra en effektiv förbättring av sin vinstmarginal eftersom enkostnadsbesparing ger en större verkan än om man ökar sin omsättning. Mondelez hade år2009 en dålig vinstmarginal och hanterade det inte genom att öka sin omsättning (se diagram5) utan genom att minska antalet anställda, allt detta för att kunna öka sin lönsamhet. Dockverkar Ferrero vara det företag som har högst lönsamhet. De har de högsta räntabiliteternapå både totalt, eget och sysselsatt kapital och de har även relativt hög vinstmarginal ochkapitalomsättningshastighet. Både Cloetta och Mondelez (efter år 2009) håller sig ganskastabila och verkar mer satsa på att vara hyfsat lönsamma samtidigt som de håller sig på densäkra sidan.

Utifrån soliditets-, likviditets- och skuldsättningsgradsdiagrammen kan vi också analyseraföretagens finansiella ställningar. Både Cloetta och Mondelez har en relativt låg skuldsätt-ningsgrad och en hög soliditet och likviditet, vilket ger dem bättre förutsättningar för attklara av framtida förluster och en bättre handlingsfrihet inför framtida expansioner. Det härkan jämföras med Ferrero som har en mycket lägre soliditet och likviditet än både Cloetta ochMondelez och även en väldigt hög skuldsättningsgrad. Därmed är Ferrero mer risktagandesom företag, dvs de skulle inte klara en längre tid av förluster men kan däremot erhålla enstörre vinst i bra tider.

Choklad- och konfektyrbranschen är en bransch som drabbas relativt lite av konjuktur-svängingar då produkterna oftast är lågprisvaror som konsumenter köper även under svåraretider. På så sätt kan det anses vara smart av Ferrero att ta stora risker eftersom de än-då befinner sig i en relativt konjukturstabil bransch. Men det finns fortfarande risker underlågkonjukturer som inte helt kan bortses från och det är att det kan skapas prispress på pro-dukterna på grund av försämrade konsumtionsmönster och en dålig lönsamhet hos kunderna.

Sammanfattningsvis så är Ferrero ett väldigt risktagande företag med en hög lönsamhet förtillfället, men som hastigt kan komma att vändas. Företaget Mondelez har lyckats ta sig urett dåligt resultat och ökat sin lönsamhet och de verkar nu ligga mer stabilt inför framtiden.Vår finansiella analys visar också att Cloetta är ett stabilt företag på marknaden med brafinansiell ställning och en bra tillväxt. I och med sammanslagningen med LEAF så siktarföretaget även på en ökad lönsamhet i framtiden.

18

Referenser

[1] Gunnar Sörbring. Svenskarna äter mest godis i världen. [Hämtad 2014-02-11]. 2009.url: http://www.dn.se/nyheter/svenskarna-ater-mest-godis-i-varlden/.

[2] [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.cloetta.se/sv/Cloetta-i-Sverige.aspx.[3] [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.kioskpiraten.se/godishistoria.htm.[4] Cloetta i Sverige. [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.cloetta.se/sv/Cloetta-

i-Sverige.aspx.[5] Cloettas erbjudanden. [Hämtad 2014-02-18]. url: http://www.cloetta.com/sv/vart-

erbjudande/.[6] Mondelez i Sverige. [Hämtad 2014-02-18]. url: http://www.mondelezinternational.

se/about-us/mondelez-sweden.[7] Ferreros filosofi. [Hämtad 2014-02-18]. url: www.ferrero.se/foretagsfilosofi/.[8] Chokladmarknaden. [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.unctad.info/en/Infocomm/

Beverages/Cocoa2/Companies/.[9] Drivkrafter. [Hämtad 2014-02-04]. url: http://www.cloetta.com/sv/om-cloetta/

marknadsoversikt/drivkrafter-i-omvarlden/.[10] Marknadsöversikt. [Hämtad 2014-02-04]. url: http://www.cloetta.com/sv/om-

cloetta/marknadsoversikt/.[11] Komsumtionsmönster. [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.cloetta.com/sv/om-

cloetta/marknadsoversikt/konsumtionsmonster/.[12] Konsumenttrender. [Hämtad 2014-02-04]. url: http://www.cloetta.com/sv/om-

cloetta/marknadsoversikt/konsumenttrender/.[13] Säsongsbundna trender. [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.confectionerynews.

com/Trends/Seasonal.[14] Teknologi. [Hämtad 2014-02-11]. url: http : / / www . unctad . info / en / Infocomm /

Beverages/Cocoa2/Technology/.[15] Hälsotrender. [Hämtad 2014-02-11]. url: http : / / www . confectionerynews . com /

Trends/Health-Functionality.[16] Historik. [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.cloetta.com/sv/om- cloetta/

historik/.[17] Cloetta i korthet. [Hämtad 2014-02-04]. url: http://www.cloetta.com/sv/om-

cloetta/cloetta-i-korthet/.[18] [Hämtad 2014-02-11]. url: http://sv.wikipedia.org/wiki/Cloetta_AB.[19] Cloettas akiteägarstruktur. [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.cloetta.com/sv/

investerare/cloetta-aktien/aktieagarstruktur/.[20] Cloetta och LEAF. [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.cloetta.com/sv/artikel/

cloetta-och-leaf-samgaende-presentation/.[21] Cloettas aktieägaravtal. [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.cloetta.com/sv/

investerare/cloetta-aktien/aktieagaravtal/.[22] Vision. [Hämtad 2014-02-04]. url: http://www.cloetta.com/sv/om- cloetta/

vision-mission-och-karnvarden/.[23] Affärside och affärsmodell. [Hämtad 2014-02-04]. url: http://www.cloetta.com/sv/

om-cloetta/affarside-och-affarsmodell/.[24] Finansiella mål. [Hämtad 2014-02-04]. url: http : / / www . cloetta . com / sv / om -

cloetta/finansiella-mal/.[25] Strategier. [Hämtad 2014-02-04]. url: ttp://www.cloetta.com/sv/om- cloetta/

strategier/.[26] Produktion. [Hämtad 2014-02-04]. url: http://www.cloetta.com/sv/om-cloetta/

var-verksamhet/produktion/.

19

[27] Organisation. [Hämtad 2014-02-04]. url: http://www.cloetta.com/sv/om-cloetta/organisation/.

[28] Inköp. [Hämtad 2014-02-04]. url: http://www.cloetta.com/sv/om-cloetta/var-verksamhet/inkop/.

[29] Jan Olsson och Per-Hugo Skärvad. Företagsekonomi 100. uppl. 16. Malmö: Liber AB,2013.

[30] Hävstångsformel. [Hämtad 2014-02-18]. url: http://www.aktiesite.se/sv- SE/article/leverage-formula/.

[31] Kapitalomsättingshastighet. [Hämtad 2014-02-18]. url: http://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/kapitalomsattningshastighet.

[32] Soliditet. [Hämtad 2014-02-18]. url: http://sv.wikipedia.org/wiki/Soliditet.[33] Stockholm TT. Cloetta går samman med Leaf. [Hämtad 2014-02-18]. 2011. url: http:

//www.svd.se/naringsliv/cloetta-gar-samman-med-leaf_6713661.svd.[34] Aktiekurs. [Hämtad 2014-02-18]. url: https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.

html/163148/cloetta-b.[35] Tomas Linnala. Cloettas fall är en uppgång. [Hämtad 2014-02-18]. url: https : / /

www.avanza.se/placera/redaktionellt/2012/03/13/cloettas- fall- ar- en-uppgang.html.

[36] Nyemission. [Hämtad 2014-02-18]. url: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nyemission.[37] Nyhetsbyrån Direkt 2010. Sura siffror från Cloetta. [Hämtad 2014-02-11]. url: https:

//www.avanza.se/placera/redaktionellt/2010/03/23/sura- siffror- fran-cloetta.html.

[38] Frida Andersson. Bröllopet dörröppnare för Cloetta. [Hämtad 2014-02-11]. url: https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2010/06/18/brollopet-dorroppnare-for-cloetta.html.

[39] Cloettas bransch- och marknadsrelaterade risker. [Hämtad 2014-02-11]. url: http://www.cloetta.com/sv/files/Cloetta-Bransch-och-marknadsrelaterade-risker.pdf.

[40] Emma Klöfver. Då dör chokladen. [Hämtad 2014-02-18]. url: http://www.vk.se/996242/da-dor-chokladen.

20