Upload
vonhan
View
215
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
• Ytterligare genomgång av några “bra att kunna saker” iAutoCad (ritar Ö1)
• Genomgång av Övningsuppgift 3• Lite ritteknik• Årets “barnsjukdomar”‐ workspace, pdf, enstaka
felinläsningar av program (kontakta Peter Valuer)
Bra att kunna
Find-letar bokstäver/siffror/ord, ändrar automatiskt om man vill
Match Properties- linjer/hatchärver egenskaperna från andra linjer/hatch
Toolbar Standard
Toolbar Draw order
Flyttar linjer framåt eller bakåt
Geometrin kan vara godtycklig, under förutsättning att linjen är sammanhängande-polyline
Region/Mass Properties
Gör så att det blir en sammanhängande yta med Region
Ej flyttat till origo
Yttröghetsmoment= ∙ = ∙ 1000000 ∙ 15972.262 2.55 14
Tröghetsradie=i = 268.68
Yttröghetsmoment runt huvudaxlarna = = ∙ 8.333 10
Flyttat till origo
Bra att kunna-forts.
Här finns detaljritningar på de delar ni ska rita av.
Bilder från byggskedet.
I denna fil ska ni rita i.
Genomgång av underlaget till Övningsuppgift 3
Två olika sätt att redovisa K-handlingar
Hela sektioner på byggnaden- från grund till nockNackdel-dålig upplösning/detaljrikedom samt missar info omvad som händer mellan sektionerna.
Uttnyttjar planerna (grund, bjälklag- och takplan) för attmarkera sektionernas läge och redovisar detaljrika sektioner i mindre skala
Ska ni göra i övningsuppgift 3Sektion
Så är det gjort i verkligheten
Grundplan Grundplan/sektioner
Bjälklagsplan Bjälklagsplan/sektioner
Takplan Takplan/sektioner
A-ritning-fasader
Material- ritning vs. verklighet
Tegelblock
Betong
Nätarmerig
Fiberduk Makadam
Cellplast
Lättklinkerblock
Dräneringsrör
Puts
Betongpanna
Vinkelbeslag
Stenull
U-block
Prefab tegelskift
Gipsskiva
Lösull
Råspont
Träregel
Spikplåt
Fransk bult
Bult och mutter
Ankarskruv
LinjetyperSkiljer på 3 olika linjetyper
Symbollinjer: teoretiska linjer utan materiell motsvarighet
Materiallinjer: grafisk bild av verkligheten
Hjälplinjer: är I första hand en länk mellan text, mått och figurer
LinjebredderArv från tuschpennornas tid
0.13, 0.18, 0.26, 0.35, 0.50, 0.70mm
Normalt används det relativa förhållandet 0.5, 1 och 2
Vilket leder till antingen
0.13, 0,26, 0.5 eller0.18, 0.35, 0.70
I praktiken används vanligtvis 0.18, 0.25, 0.35, 0.5cyan, röd, grön, vit
KONTURLINJE=0.25MÅTTSÄTTNING=0.18TEXT=0.25
KONTURLINJE=0.18MÅTTSÄTTNING=0.18TEXT=0.18
KONTURLINJE=0.5MÅTTSÄTTNING=0.5TEXT=0.5
Var och hur används de olika linjerna
Linjekaraktärer
Heldragen
Streckad
Punkstreckad
Dubbel-punktstreckad
Snitt genom objekt
Bortom och dolt
Hitom och synligt
Hitom och dolt
använda sig av skalor för byggritningar
skalan ska vara anpassad till aktuellt objekt beroende på vilket syfte ritningen ska ha
RITNINGSTYP SKALA1:1000 1:500 1:100 1:50 1:20
Översiktsplaner X XSituationsplaner XPlaner X XFasader XSektioner X XDetaljritningar XFörteckningsritningar X XArmeringsritningar X XSchemor - - - - -
Vilka skalor används i byggprocessen
Exempel på andra skalor:1:2001:101:51:21:1
Måttsättning
Normalt två olika sätt
Baslinjemåttsättning (Sve iso)
Pilmåttsättning (utgår från en sekundärlinje)
(Sve iso pil)
Sekundärlinje (”fysisk linje”), viktigast linjen på bygget
Ex. på pilmåttsättning
Ex. på baslinjemåttsättning
Varför man ska använda pilmåttsättning
Redovisning av snitt
Ex. Småhus
Gäller konstruktör
Grundplan (står på golvet och tittar neråt)
Bjälklagsplan/takplan (står på golvet och tittar neråt påen spegel)
Gäller arkitekt
Tittar alltid neråt
”Snittpositioner”
SPEGLADPARALLELLPROJEKTION
Ritningsstorlek
Absolut vanligaste ritningsformatet är A1 och A3, båda finns i förlängda versioner.
Normalt görs A3-ritning utav A1 dvs. halvskala viks till A4-format (lättare att hantera)
Status
Lokaliseringsfigur
Projektbenämning
Projektörer
Ritningens innehåll
Reserverat område för förklaring och namnruta
Revidering nr. 3Aktuell skala/or
revideringsmoln
Hantering av ritningsnumrering A – ArkitektE – ElprojektörG – GeoteknikerI – InredningsarkitektK- ByggnadskonstruktörL – LandskapsarkitektM – MarkprojektörR – VA-projektörS – Styr och övervakningV – VVS-projektörW – VS-projektör
1 - 2 3 . 4 - 5 6 7
Position 1. Projektörsbeteckning
Position 2-3. BSAB-kod för byggdel (ibland utnyttjas fler fält)
Position 4. Ritningskategori
Position 5-7. Numrering enligt lägeskod alternativt löpnummer
Vilken typ av ritning såsom ex. planritning (1), detaljritning (6)
Uppbyggnad av lägeskod skall dokumenteras och förklaras med en lokaliseringsfigur (specifikt för varje projekt).Löpnummer ex. Bottenplan (1), grundplan (2)
BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar (mer info i kommande föreläsning)
A - 4 0 . 1 - 1 1 2
Ex. Arkitekt, sammansatta byggdelar, planritning, hus 1, del 1, våning 2
Hantering av ritnings/modellfiler och layouter
Följer samma mönster som vid namngivning av ritningsnummer (på namnruta)
Om ritningsnr. är: V-57.1-111
Kallas ritnings/modell-filen V-57_1-111.dwg (eftersom punkt inte är giltigt i ett filnamn), Samma numrering gäller layoutfliken, V-57_1-111
Om modellfil redovisar helt våningsplan och tre olika layouter ska presenteras
Modellfilen är döpt till A-40_1-102.dwg
Layout 1: A-40_1-112 (namngivning sker på flik, se nedan)
Layout 2: A-40_1-122
Layout 3: A-40_1-132
Hantering av lager A – ArkitektE – ElprojektörG – GeoteknikerI – InredningsarkitektK- ByggnadskonstruktörL – LandskapsarkitektM – MarkprojektörR – VA-projektörS – Styr och övervakningV – VVS-projektörW – VS-projektör
Position 1-2.. Projektörsbeteckning
Position 3-6. BSAB-kod för byggdel
Position 7-8 beskriver egenskapskoder
Position 9-10. Presentationsformen
Kompletterande beskrivning(
Beskrivande informationEx. Namnruta (F2)Ytmarkering/hatch (H1)Sektionspilar (J2)Beskrivande grafik (E) vanligast
BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar, enl tid.
A E P1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ansvarigpart
Element Presentation
A - - - - - - - F 2
Ex. namnruta till en ritning ritad av ansvarig arkitekt.