22
F2. Introduktion till Ritoch Redovisningsteknik Johan Jönsson

F2. Introduktion Rit Redovisningsteknik · •Lite ritteknik • Årets “barnsjukdomar”‐workspace, pdf, enstaka felinläsningar av program (kontaktaPeter Valuer) Bra att kunna

  • Upload
    vonhan

  • View
    215

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

F2. Introduktion till Rit‐ och Redovisningsteknik

Johan Jönsson

• Ytterligare genomgång av några “bra att kunna saker” iAutoCad (ritar Ö1)

• Genomgång av Övningsuppgift 3• Lite ritteknik• Årets “barnsjukdomar”‐ workspace, pdf, enstaka

felinläsningar av program (kontakta Peter Valuer)

Bra att kunna

Find-letar bokstäver/siffror/ord, ändrar automatiskt om man vill

Match Properties- linjer/hatchärver egenskaperna från andra linjer/hatch

Toolbar Standard

Toolbar Draw order

Flyttar linjer framåt eller bakåt

Toolbar Inquiry

DISTANCE

RADIUS

ANGLE

AREA

VOLUME

Toolbar MesaurementTools

Bra att kunna-forts.

Geometrin kan vara godtycklig, under förutsättning att linjen är sammanhängande-polyline

Region/Mass Properties

Gör så att det blir en sammanhängande yta med Region

Ej flyttat till origo

Yttröghetsmoment= ∙ = ∙ 1000000 ∙ 15972.262 2.55 14

Tröghetsradie=i = 268.68

Yttröghetsmoment runt huvudaxlarna = = ∙ 8.333 10

Flyttat till origo

Bra att kunna-forts.

List

Locate Point:Ger x,y,z-koordinat

Bra att kunna-forts.

Här finns detaljritningar på de delar ni ska rita av.

Bilder från byggskedet.

I denna fil ska ni rita i.

Genomgång av underlaget till Övningsuppgift 3

Två olika sätt att redovisa K-handlingar

Hela sektioner på byggnaden- från grund till nockNackdel-dålig upplösning/detaljrikedom samt missar info omvad som händer mellan sektionerna.

Uttnyttjar planerna (grund, bjälklag- och takplan) för attmarkera sektionernas läge och redovisar detaljrika sektioner i mindre skala

Ska ni göra i övningsuppgift 3Sektion

Så är det gjort i verkligheten

Grundplan Grundplan/sektioner

Bjälklagsplan Bjälklagsplan/sektioner

Takplan Takplan/sektioner

A-ritning-fasader

Material- ritning vs. verklighet

Tegelblock

Betong

Nätarmerig

Fiberduk Makadam

Cellplast

Lättklinkerblock

Dräneringsrör

Puts

Betongpanna

Vinkelbeslag

Stenull

U-block

Prefab tegelskift

Gipsskiva

Lösull

Råspont

Träregel

Spikplåt

Fransk bult

Bult och mutter

Ankarskruv

LinjetyperSkiljer på 3 olika linjetyper

Symbollinjer: teoretiska linjer utan materiell motsvarighet

Materiallinjer: grafisk bild av verkligheten

Hjälplinjer: är I första hand en länk mellan text, mått och figurer

LinjebredderArv från tuschpennornas tid

0.13, 0.18, 0.26, 0.35, 0.50, 0.70mm

Normalt används det relativa förhållandet 0.5, 1 och 2

Vilket leder till antingen

0.13, 0,26, 0.5 eller0.18, 0.35, 0.70

I praktiken används vanligtvis 0.18, 0.25, 0.35, 0.5cyan, röd, grön, vit

KONTURLINJE=0.25MÅTTSÄTTNING=0.18TEXT=0.25

KONTURLINJE=0.18MÅTTSÄTTNING=0.18TEXT=0.18

KONTURLINJE=0.5MÅTTSÄTTNING=0.5TEXT=0.5

Var och hur används de olika linjerna

Linjekaraktärer

Heldragen

Streckad

Punkstreckad

Dubbel-punktstreckad

Snitt genom objekt

Bortom och dolt

Hitom och synligt

Hitom och dolt

använda sig av skalor för byggritningar

skalan ska vara anpassad till aktuellt objekt beroende på vilket syfte ritningen ska ha

RITNINGSTYP SKALA1:1000 1:500 1:100 1:50 1:20

Översiktsplaner X XSituationsplaner XPlaner X XFasader XSektioner X XDetaljritningar XFörteckningsritningar X XArmeringsritningar X XSchemor - - - - -

Vilka skalor används i byggprocessen

Exempel på andra skalor:1:2001:101:51:21:1

Måttsättning

Normalt två olika sätt

Baslinjemåttsättning (Sve iso)

Pilmåttsättning (utgår från en sekundärlinje)

(Sve iso pil)

Sekundärlinje (”fysisk linje”), viktigast linjen på bygget

Ex. på pilmåttsättning

Ex. på baslinjemåttsättning

Varför man ska använda pilmåttsättning

Redovisning av snitt

Ex. Småhus

Gäller konstruktör

Grundplan (står på golvet och tittar neråt)

Bjälklagsplan/takplan (står på golvet och tittar neråt påen spegel)

Gäller arkitekt

Tittar alltid neråt

”Snittpositioner”

SPEGLADPARALLELLPROJEKTION

Ritningsstorlek

Absolut vanligaste ritningsformatet är A1 och A3, båda finns i förlängda versioner.

Normalt görs A3-ritning utav A1 dvs. halvskala viks till A4-format (lättare att hantera)

Status

Lokaliseringsfigur

Projektbenämning

Projektörer

Ritningens innehåll

Reserverat område för förklaring och namnruta

Revidering nr. 3Aktuell skala/or

revideringsmoln

Hantering av ritningsnumrering A – ArkitektE – ElprojektörG – GeoteknikerI – InredningsarkitektK- ByggnadskonstruktörL – LandskapsarkitektM – MarkprojektörR – VA-projektörS – Styr och övervakningV – VVS-projektörW – VS-projektör

1 - 2 3 . 4 - 5 6 7

Position 1. Projektörsbeteckning

Position 2-3. BSAB-kod för byggdel (ibland utnyttjas fler fält)

Position 4. Ritningskategori

Position 5-7. Numrering enligt lägeskod alternativt löpnummer

Vilken typ av ritning såsom ex. planritning (1), detaljritning (6)

Uppbyggnad av lägeskod skall dokumenteras och förklaras med en lokaliseringsfigur (specifikt för varje projekt).Löpnummer ex. Bottenplan (1), grundplan (2)

BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar (mer info i kommande föreläsning)

A - 4 0 . 1 - 1 1 2

Ex. Arkitekt, sammansatta byggdelar, planritning, hus 1, del 1, våning 2

Hantering av ritnings/modellfiler och layouter

Följer samma mönster som vid namngivning av ritningsnummer (på namnruta)

Om ritningsnr. är: V-57.1-111

Kallas ritnings/modell-filen V-57_1-111.dwg (eftersom punkt inte är giltigt i ett filnamn), Samma numrering gäller layoutfliken, V-57_1-111

Om modellfil redovisar helt våningsplan och tre olika layouter ska presenteras

Modellfilen är döpt till A-40_1-102.dwg

Layout 1: A-40_1-112 (namngivning sker på flik, se nedan)

Layout 2: A-40_1-122

Layout 3: A-40_1-132

Hantering av lager A – ArkitektE – ElprojektörG – GeoteknikerI – InredningsarkitektK- ByggnadskonstruktörL – LandskapsarkitektM – MarkprojektörR – VA-projektörS – Styr och övervakningV – VVS-projektörW – VS-projektör

Position 1-2.. Projektörsbeteckning

Position 3-6. BSAB-kod för byggdel

Position 7-8 beskriver egenskapskoder

Position 9-10. Presentationsformen

Kompletterande beskrivning(

Beskrivande informationEx. Namnruta (F2)Ytmarkering/hatch (H1)Sektionspilar (J2)Beskrivande grafik (E) vanligast

BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar, enl tid.

A E P1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ansvarigpart

Element Presentation

A - - - - - - - F 2

Ex. namnruta till en ritning ritad av ansvarig arkitekt.

• Andra frågor?• Repetera från F1?• Utskrift återigen?