FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS

KOMMUNIKATION MED UTAGERANDE PATIENTER

En litteraturöversikt utifrån sjuksköterskans perspektiv

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng

Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Examinationsdatum: 2018-10-29

Kurs: 50

Författare: Stefan Hedman Handledare: Lena Skoglund (Arvidsson)

Författare: Rifat Sultana Examinator: Jenny Stern

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Hot och våld är ett vanligt förekommande problem inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Sjuksköterskor kommer i kontakt med många patienter och är en särskilt utsatt

yrkeskategori. Riskfaktorer för hot och våld kan vara bristande och otydlig kommunikation

eller dåligt bemötande. Kommunikation innefattar både verbalt och icke-verbalt språk och

är en central del i vårdrelationen. Kommunikation kan både möjliggöra förståelse men

även orsaka konflikter.

Syfte

Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans

kommunikation med utagerande patienter.

Metod

En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Sexton originalartiklar inkluderades,

analyserades och sammanställdes i en matristabell.

Resultat

Två kategorier identifierades. Kommunikationsfaktorer kunde vara främjande genom att

förhindra uppkomst av hot- eller våldsincidenter, eller hindrande och bidra till uppkomst

av hot- eller våldsincidenter.

Slutsats

Kommunikation är en väsentlig del i sjuksköterskerollen och har betydelse för både

hindrande och uppkomst av hot- eller våldsincidenter. Patienters utagerande beteende kan

leda till att sjuksköterskor distanserar sig. Hälso- och sjukvårdspersonal kan få riktlinjer

om hur de bör agera för att hantera utagerande patienter. Slutligen önskas vidare forskning

kring sjuksköterskors negativa beteenden eftersom det är en orsak till hot- och

våldsincidenter.

Nyckelord: Hot, Kommunikation, Sjuksköterska, Utagerande patienter, Våld

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ........................................................................................................................ 1

BAKGRUND ........................................................................................................................ 1

Sjuksköterskans professionella ansvar .......................................................................... 1

Definition av hot och våld ............................................................................................... 1

Arbetsmiljö och lagar ...................................................................................................... 2

Hot och våld inom sjukvården ....................................................................................... 3

Hot- och våldsprevention ................................................................................................ 4

Personcentrerad omvårdnad .......................................................................................... 5

Kommunikation ............................................................................................................... 6

Problemformulering ........................................................................................................ 7

SYFTE .................................................................................................................................. 7

METOD ................................................................................................................................ 7

Val av metod .................................................................................................................... 7

Urval ................................................................................................................................. 7

Datainsamling .................................................................................................................. 8

Databearbetning .............................................................................................................. 9

Dataanalys ...................................................................................................................... 10

Forskningsetiska överväganden ................................................................................... 10

RESULTAT ....................................................................................................................... 11

Främjande kommunikationsfaktorer .......................................................................... 11

Hindrande kommunikationsfaktorer .......................................................................... 12

DISKUSSION .................................................................................................................... 12

Resultatdiskussion ......................................................................................................... 12

Metoddiskussion ............................................................................................................ 16

Slutsats ............................................................................................................................ 18

Fortsatta studier ........................................................Fel! Bokmärket är inte definierat.

Klinisk tillämpbarhet ................................................Fel! Bokmärket är inte definierat.

REFERENSER .................................................................................................................. 20

BILAGA A-B

1

INLEDNING

Under verksamhetsförlagd utbildning påträffades situationer där patienter varit utagerande.

Dessa situationer öppnande en nyfikenhet för att undersöka sjuksköterskans

kommunikation med utagerande patienter samt på vilket sätt detta påverkar vårdrelationen. Utagerande innebär aggressivt beteende och definieras som “alltifrån verbal aggressivitet

och destruktivitet mot föremål till aggressionshandlingar mot djur och människor”

(Utagerande, u.å.). I denna litteraturöversikt gjordes inga begränsningar gällande form av

aggressivt beteende, utagerande patienter eller typ av hot och våld.

BAKGRUND

Sjuksköterskans professionella ansvar

Sjuksköterskans övergripande ansvar anges genom de fyra områdena: främja hälsa,

förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (International Council of Nurses

[ICN], 2017). Svensk Sjuksköterskeförening (2017) beskriver att sjuksköterskans

kompetens är inom omvårdnad och innefattar både vetenskapligt kunnande samt

patientnära arbete. Sjuksköterskan ska se patientens behov och problem i ett

helhetsperspektiv, med kunskap om exempelvis kommunikation, psykosociala-, andliga-

eller kulturella faktorer. Sjuksköterskans kompetensbeskrivning omfattar även respekt för

patientens rättigheter och egna val gällande sin vård. Vidare ska sjuksköterskan arbeta

patientsäkert genom att förebygga och identifiera risker för att förhindra uppkomst av

vårdskador (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterskans professionella ansvar riktas i första hand mot vårdbehövande människor

och innefattar allt från basal omvårdnad till medicin-tekniskt kunnande (ICN, 2017).

Utöver omvårdnadsuppgifter tillkommer kompetens att etablera förtroendefulla relationer

med patienter samt deras anhöriga. Vidare behöver sjuksköterskan även ha god kontakt

med övriga yrkeskategorier involverade i patientens vård. Kommunikationen mellan

personal och patienter ska bygga på ömsesidig dialog för att bjuda in till optimal

delaktighet i både vård och behandling. Sjuksköterskan ska ha förmåga att värdera,

prioritera och märka förändringar i patientens olika tillstånd och vidta lämpliga åtgärder

vid behov (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).

Den etiska koden av ICN (2017) anger att sjuksköterskan ska skydda patienter när deras

hälsa hotas av andra personers handlande. Ett exempel på detta kan ses i studien från

Lantta, Anttila, Kontio, Adams & Välimäki (2016) som beskriver att sjuksköterskor

försökte skydda andra patienter samt att själva försöka hålla sig lugna vid hot- eller

våldsincidenter.

Definition av hot och våld

Hot avser muntliga eller skriftliga hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse och kan även

vara riktade mot vårdtagaren själv, exempelvis i form av självmord. Även sexuella eller

obscena anspelningar och gester samt nervärdering kan definieras som hot

(Arbetsmiljöverket, 2011).

2

Våld som begrepp är svårt att definiera p.g.a. dess komplexitet. World Health Organisation

[WHO] (2018) kategoriserar våld i fyra olika typer: fysiskt, sexuellt, psykologiskt och

berövande samt definierar begreppet våld:

“Violence is the intentional use of physical force or power, threatened or

actual, against a person, or against a group or community that either results in

or has a high likelihood of resulting in injury, death, psychological harm,

maldevelopment or deprivation” (WHO, 2002, s. 4).

Fysiskt våld innefattar flertalet olika handlingar såsom att slå, sparka, knuffa, skaka,

använda tillhygge, riva, bita eller spotta.

Psykiskt våld kännetecknas av hot, tvång, trakasserier och förlöjliganden.

Sexuellt våld kan innefatta våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, sexuella

trakasserier och sexuellt kränkande språk (Socialstyrelsen, 2016).

Berövande våld innefattar frihetsinskränkningar socialt, materiellt eller ekonomiskt

(Socialstyrelsen, u.å).

Olika typer av våld medför olika grader av skador och besvär. Skador och besvär kan vara

både fysiska eller psykiska och kännetecknas bl.a. av blåmärken, sår, oro, värk eller

smärta. Psykisk ohälsa i form av bl. a. depression, sämre självförtroende, undvikande samt

isolering kan vara konsekvenser av att utsättas för våld (Socialstyrelsen, 2016). I en studie

av Magnavita (2013) sammankopplas icke fysiskt våld med en ökad risk för både ångest

och depression.

Arbetsmiljö och lagar

Arbetsmiljön är viktig ur många olika aspekter, dels för att förebygga incidenter och

arbetsskador men även för att personal ska trivas på arbetet. Brister i rutiner kan medföra

flertalet negativa konsekvenser för individer och samhällen. Hot och våld kan leda till stora

skador hos alla inblandade, inte bara fysiskt eller psykiskt utan även ekonomiskt

(Arbetsmiljöverket, 2011).

Arbetsgivaren har stort ansvar för att genomföra förbättringar samt bedriva förebyggande

arbete med mål att förhindra eventuella incidenter och problem. Arbetsgivaren ska enligt

arbetsmiljölagen, kapitel 3, 2 § ”vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att

arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” (SFS, 1997:1160). Ytterligare svensk

lagstiftning påpekar vikten av att se var, när och hur risker uppkommer, för att med

statistik kunna förbättra våldspreventiva åtgärder (AFS 1993:2, 2 §). I en otrygg

arbetsmiljö påverkas arbetsklimatet och personal som känner sig rädda kan inte utföra sitt

arbete på bästa sätt. Detta kan ha negativa konsekvenser för vårdkvaliteten samt även

påverka vårdrelationen (Centrum för arbets- och miljömedicin, u.å). Efter en hot- eller

våldsincident upplevde tre av fyra i vårdpersonalen på akutmottagningar i Turkiet att de

inte längre trivdes på jobbet (Çıkrıklar et al., 2016).

Arbetsmiljöverket (2011) beskriver att i takt med att den psykosociala arbetsmiljön

försämrats har hot och våld mot personal inom vård och omsorg ökat. Denna ökning beror

bl.a. på ett ökat antal patienter som är mer vårdkrävande (Arbetsmiljöverket, 2009). Vidare

beskriver Arbetsmiljöverket (2011) att dagens sjukvård är förknippad med brist på både

personal och tid vilket genererar mindre tid för en patientnära kontakt som slutligen kan

3

leda till ett försämrat bemötande. Ett gott bemötande kräver tid för att kommunicera och

lyssna på ett inbjudande sätt, med respekt för patientens självbestämmande och eventuella

svårigheter. Arbetsmiljöverket har genom sin rapport (2011) bl.a. föreslagit att ett bättre

bemötande av patienter inom vård och omsorg kan vara ett viktigt steg för att reducera

risken för hot- och våldsincidenter.

Hot och våld inom sjukvården

Flertalet studier belyser att hot och våld är vanligt förekommande inom hälso- och

sjukvården (Alameddine, Mourad & Dimassi, 2015; Alsaleem et al., 2018; Al-Turki, Afify,

& AlAteeq, 2016; Franz, Zeh, Schablon, Kuhnert, & Nienhaus, 2010; Guan, 2017;

Schablon, Wendeler, Kozak, Nienhaus & Steinke, 2018; Sisawo, Ouédraogo & Huang,

2017). Statistiska Centralbyrån (2018) visar statistiskt att andelen personer som arbetar i

Sverige inom vård och omsorg är mest drabbade av både hot och våld jämfört med andra

yrkeskategorier. En studie från Sverige belyser att sjuksköterskor inom psykatrin är mest

utsatta för hot och våld på arbetet (Vaez, Josephson, Vingård & Voss, 2014). Men hot och

våld finns rapporterat från flera olika länder. I USA står hälso- och sjukvårdspersonal för

60 procent av alla rapporterade hot- och våldsincidenter på arbetsplatser (Wax, Pinette &

Catrin, 2016). En studie av Kvas & Seljak (2014) rapporterar att 61.6 procent av

sjuksköterskor i Slovenien drabbats av hot eller våld under det senaste året. Statistik från

Kina visar att 71.9 procent av sjuksköterskor drabbats av icke-fysiskt våld och 7.8 procent

drabbats av fysiskt våld under det senaste året (Jiao et al., 2015).

Studier pekar på att prevalensen av våld är vanligare inom psykiatrin (Edward, Ousey,

Warelow & Lui, 2014; Vaez et al., 2014). Edward et al., (2014) påstår att verbalt våld är

vanligare bland allmänna sjuksköterskor. Flertalet studier styrker att verbalt våld är den

vanligaste formen som drabbar sjukvårdspersonal (Cheung, Lee & Yip, 2017; Hedayati

Emam, Alimohammadi, Zolfaghari Sadrabad & Hatamabadi, 2018; Kwok et al., 2006;

Lepiešová et al., 2015; Park, Cho & Hong, 2015; Teymourzadeh, Rashidian, Arab, Akbari-

Sari & Hakimzadeh, 2014). I en studie av Henderson (2003) rapporterade sjuksköterskor

att verbal aggression skedde nästan dagligen. Enligt studier av Farrell Bobrowski &

Bobrowski (2006) och Zampieron, Galeazzo, Turra & Buja (2010) framkom att

våldsförövarna vanligtvis är patienter eller deras anhöriga.

Riskfaktorer för hot- och våldsincidenter

Enligt Gillespie, Gates, Miller & Howard (2010) är bl.a. psykisk ohälsa, drog- eller

alkoholmissbruk, en oförmåga att hantera kriser samt att själv vara ett offer för våld olika

riskfaktorer som kan trigga en våldshandling. Sandström (2007) beskriver dåligt

bemötande som en riskfaktor som kan leda till aggressivitet i vårdmötet. Ett dåligt

bemötande av patienter kan påverkas av sjuksköterskans människosyn, etik, arbetsbörda,

konflikter, överbelastning, stämning på arbetsplatsen samt stress. Vidare beskriver

Sandström (2007) att patienters aggression ofta föregås av frustration som kan orsakas av

exempelvis, långa väntetider, negativa beslut, kulturkrockar, otydlig kommunikation eller

bristande delaktighet. Avsaknad av att inte få vara i fred och personalbrist identifieras även

av Lown & Setnik (2018) som möjliga riskfaktorer. I en studie av Abdollahzadeh, Asghari,

Ebrahimi, Rahmani & Vahidi (2017) ansåg sjuksköterskor att bristande lämplig

kommunikation till patienter var en riskfaktor för utagerande beteende. Enligt Isaksson,

Åström, Sandman & Karlsson (2009) kan även den yttre miljön, hur verksamhetslokalerna

är utformade, dess belysning, skick och beskaffning påverka antalet incidenter.

4

Enligt Shattel (2004) är interaktioner med patienter är en av de centrala delarna i

sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskan kommer i kontakt med många olika patienter under

sina karriärer och utför vissa medicintekniska moment som kan orsaka smärta eller obehag

för patienter. Den här aspekten av sjuksköterskerollen leder till en ökad risk för att drabbas

av hot eller våld i samband med att vård ges menar Liu, Lewis, & Evans (2013). Dessutom

råder en obalans i förhållandet mellan vårdgivare och patienter. Patienter är beroende av

vård och sjukvårdspersonal har därmed en maktposition, vilket i sig kan ses som ett hot

(Arbetsmiljöverket, 2011).

Underrapportering

I en enkätstudie från Palestina svarade 56.3 procent av deltagarna att de inte rapporterat

våldsincidenter (Kitaneh & Hamdan, 2012). I studien från Hedayati Emam et al., (2018)

framkommer att 76.4 procent av deltagarna inte rapporterade våldsincidenter delvis p.g.a.

att de kände rapporteringen som menlös. I studien av Li et al., (2018) framkom att nästan

hälften av deltagarna saknade tillvägagångssätt att rapportera våld på sina arbetsplatser.

Underrapportering kan leda till att beslutsfattande organisationer inte kan se en tydlig

helhetsbild av hot- och våldsincidenter. Vidare kan detta leda till att utvecklingen av

förebyggande åtgärder hindras (Arnetz, Hamblin, Sudan & Arnetz, 2018).

Underrapportering och normalisering av våld identifierades av Brophy, Keith & Hurley

(2018) som möjliga barriärer för hot- och våldsprevention.

Hot- och våldsprevention

Sandström (2007) förklarar en modell i fem steg som kan användas för säkerhetsarbetet. I

steg ett nämns förebyggande arbete till vad som kan orsaka aggression. Steg två behandlar

individuell kunskap för konflikthantering. Steg tre innefattar skydd och repression av våld.

Steg fyra handlar om bearbetning och sista steget handlar om efterarbete och att ta lärdom

av händelserna. Vidare påpekar Sandström (2007) vikten av den fysiska arbetsmiljön,

tillgång till larm och larmövningar samt att undvika ensamarbete i potentiellt farliga

situationer som viktiga aspekter i säkerhetsarbetet. Slutligen belyses även att långsiktig

statistik i form av korrekt rapportering av hot- och våldsincidenter kan skapa förståelse för

förebyggande åtgärder.

Bergenmodellen

Inom psykiatrin i Stockholms läns landsting lärs Bergenmodellen ut i syfte att förebygga

och bemöta hot och våld. Bergenmodellen utvecklades på Haukeland universitetssjukhus i

Bergen och bygger på beprövad erfarenhet med förankring i WHO:s rekommendationer.

Bergenmodellen har ur sjukvårdspersonalens och patienternas perspektiv haft positiv effekt

på våldspreventionen (Stockholms läns sjukvårdsområde SLSO, 2011). Bergenmodellen är

uppbyggd i tre nivåer med grunden att skapa en god relation för att förebygga uppkomsten

av hot- och våldsincidenter. Utöver de teoretiska kunskaperna som lärs ut i

Bergenmodellen tillkommer även en praktisk del med skyddstekniker (Statens

institutionsstyrelse SiS, 2017).

De-eskalering

De-eskalering benämns av Harwood (2017) som icke-farmakologiska interventioner eller

beteendestrategier. De-eskalering används främst av sjuksköterskor inom psykiatrin och

5

innefattar olika teoretiska tekniker, som dock saknar empiriskt stöd (Hallett & Dickens,

2017). Hallett & Dickens (2017) ämnar förklara de-eskalering som koncept och deras

teoretiska definition lyder:

"A collective term for a range of interwoven staff-delivered components

comprising communication, self-regulation, assessment, actions, and safety

maintenance which aims to extinguish or reduce patient aggression/agitation

irrespective of its cause, and improve staff-patient relationships while

eliminating or minimising coercion or restriction" (Hallett & Dickens, 2017,

s. 13).

Personcentrerad omvårdnad

Personcentrerad omvårdnad handlar i grunden om att se patienter som unika individer

(Balint, 1969). Personcentrerad omvårdnad består av tre nyckelbegrepp: patientberättelsen,

partnerskapet och dokumentationen (Ekman, 2015). I personcentrerad omvårdnad lyfts

hela personen fram istället för fokus endast på patienten, med mål att göra denne aktivt

delaktig i vården. Personens egna åsikter angående sin situation sätts alltid främst (Ekman

et al., 2011). Patientberättelsen möjligör att patienter själva beskriver sina sjukdomar och

symtom samt hur deras livssituation påverkas. I samtal med sjukvårdspersonal formas ett

partnerskap då respekten för varandras kunskap säkerställs. Samtalet inkluderar delad

information, delad överläggning samt delat beslutsfattande (Ekman, 2015).

Dokumentationen i personcentrerad omvårdnad är mer utförlig och innehåller personernas

åsikter, preferenser och värderingar samt delaktighet gällande sin vård. Detta syftar till att

stärka patientperspektivet, gör partnerskapet transparent samt bidrar till kontinuitet i

vården (Ekman et al., 2011).

Vårdrelation Vårdrelation är ett komplext begrepp inom omvårdnaden som kan ses från flera olika

perspektiv (Almerud Osterberg, 2014). Eriksson (2000) beskriver att vårdrelationen utgör

grunden för både vårdandet och vårdprocessen och bygger på ömsesidighet. Vidare ska

vårdrelationen grunda sig på kunskap och uppfylla etiska krav. Patienter ges utrymme att

uttrycka sina behov och problem och får lära sig att både ge och ta, vilket enligt Eriksson

(2000) inte ska uppfattas som självklart. En bättre kommunikationsförmåga från

sjuksköterskan underlättar vårdrelationer där patienter har möjlighet att uttrycka sina

känslor, önskningar och/eller behov (Snellman, 2014). Patientdelaktighet är en central del i

vårdrelationen och därför är vårdgivarna skyldiga att främja trygghet och stöd för att

patienter ska känna sig medvetna och aktiva i sina behandlingar (Almerud Osterberg,

2014). Enligt Ekman (2015) bör information delas jämlikt i vårdrelationer vilket kan

innebära att anhöriga räknas in i planeringen och beslutsfattanden. Vidare belyser Ekman

(2015) vikten av att vårdarna är etiskt medvetna i vårdrelationen. Sjukdom eller skada hos

patienten kan orsaka en känsla av utsatthet och existentiella påfrestningar som kanske inte

syns.

Vårdlidande Omvårdnad kan innebära fysisk och emotionell vård för personer som är tillfälligt sjuka

både fysiologiskt och psykologiskt. På grund av patienters olika sjukdomstillstånd kan

själva omvårdnaden ibland bli ett lidande. Ett lidande som skapas av vården kallas för ett

vårdlidande och kan uppkomma om patienter erhåller orättvis behandling från personalen.

6

Vårdlidande kan orsakas av bl.a. maktutövning, fördömelse eller utebliven vård (Eriksson,

1994). Sjukvårdspersonal som inte lyssnar på patienter eller tar tillvara på deras

erfarenheter bidrar till att öka deras lidande enligt Berglund, Westin, Svanström & Sundler

(2012). Alla dessa negativa handlingar kränker patientens integritet och människovärde

och är inte förenligt med en personcentrerad hälso- och sjukvård (Eriksson, 1994).

Kommunikation

Kommunikation innebär att överföra information från en sändare till en mottagare,

exempelvis via verbala uttryck eller kroppsspråk. Kommunikation är avgörande för både

överlevnad och samarbete med andra individer, exempelvis ett spädbarns skrik efter sin

mamma (Fossum, 2013). Enligt Hallett (2018) handlar kommunikation om mer än bara

talade ord. Kommunikation kan vara paraverbal, d.v.s. sättet som orden sägs med tonläge,

tempo samt volym tillsammans med ansiktsuttryck och kroppsspråk. Wiklund Gustin &

Bergbom (2012) menar att kommunikation mellan vårdgivare och patienter även är

tvetydig då den både kan samverka och möjliggöra en ömsesidig förståelse, men den kan

även orsaka friktion och konflikter i vårdrelationen. För att undvika eventuella hinder i

kommunikationen med patienter kan språket behöva anpassas, medicinska uttryck, slang

och jargong bör därför inte användas (Fossum, 2013).

Kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor är en hörnsten för att främja en

effektiv vård (Baggens & Sandén, 2014). Inom hälso- och sjukvården sker dagligen möten

med patienter som kräver kunskap på en god kommunikativ förmåga hos

sjukvårdspersonalen. Patienter delges bl.a. information eller erhåller undervisning. Hälso-

och sjukvårdspersonal har till uppgift att tillgodose patienters behov, därför är det viktigt

att kommunikationen fungerar optimalt (Fossum, 2013). Enligt Kourkouta &

Papathanasiou (2014) bidrar god kommunikation till att förbättra vårdkvaliten för

patienter. Fakhr-Movahedi, Rahnavard, Salsali & Negarandeh (2016) påstår att den

kommunikativa delen av sjuksköterskerollen formas av patienters behov och att

sjuksköterskor försökte förbättra vårdkvaliteten med olika kommunikativa beteenden

såsom att vinna tillit och förmedla lugn hos patienter.

Vårdande kommunikation Wiklund Gustin & Bergbom (2012) anser att vårdande kommunikation sett i ett

vårdvetenskapligt begrepp innefattar tre typer av kommunikation som är tätt förbundna

med varandra.

Relationell kommunikation, den gemenskap som förbinder vårdare och patienter.

Narrativ kommunikation, den världsbild som patienter genom sina historier och lidande

förmedlar till vårdarna.

Etisk kommunikation, synliggörs av den ömsesidiga respekten mellan människor.

Ibland kan lidande vara svårt att kommunicera och tolka, det är då sjukvårdspersonalens

ansvar att upprätthålla kommunikationen. Kommunikationen inom sjukvården utspelar sig

ofta i samtal mellan patienter och vårdpersonal. Vårdpersonalen kan med ett

helhetsperspektiv i form av aktivt lyssnande, beröring och närvaro skapa möjlighet för

patienters hälsa och välbefinnande (Wiklund Gustin & Bergbom, 2012).

7

Problemformulering

Hot och våld på arbetsplatser är ett vanligt förekommande problem vilket flertalet studier

runt om i världen belyser och sjuksköterskor är en särskilt utsatt yrkeskategori. Utagerande

patienter bidrar till en sämre arbetsmiljö för vårdpersonalen med både fysiskt och psykiskt

lidande som följd. Mätt i större skala är det även ett samhällsproblem med stora

ekonomiska förluster. Kommunikationen är essentiell för vårdrelationen och

kommunikationsbrister kan skapa missförstånd eller konflikter i vårdmötet. Utagerande

patienter kanske inte alltid heller får den vård de behöver, vilket i sin tur leder till ett

vårdlidande. Den här studien syftar till att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans

kommunikation med utagerande patienter. Kännedom om dessa faktorer kan möjliggöra

utvecklandet av våldspreventiva rutiner.

SYFTE

Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans

kommunikation med utagerande patienter.

METOD

Val av metod

För att få en bild av det aktuella kunskapsområdet valdes allmän litteraturöversikt som

metod för denna studie (Forsberg & Wengström, 2015). En litteraturöversikt är en bra

metod för att belysa aktuell kunskap som kan tillämpas i det praktiska arbetet (Kristensson,

2017). Allmän litteraturöversikt innebär att göra en djupare undersökning i redan

existerande forskning, med motivet att skapa en beskrivande sammanställning av ett

område samt identifiera brister i forskningen (Friberg, 2017). Denna sammanställning kan

sedan bidra som bas till ytterligare forskning för att utveckla evidensbaserad vård (Polit &

Beck, 2017). Evidensbaserad vård bygger på att identifiera kunskapsluckor och definiera

kliniska frågor som bör lyftas fram inom hälso- och sjukvården (Rosén, 2017). Denna

studie designades på ett induktivt sätt, vilket innebar att utifrån empirin studera ämnet

förutsättningslöst och därefter beskriva detta korrekt via teoretiska begrepp eller slutsatser

(Priebe & Landström, 2017).

Urval

Enligt Friberg (2017) kan kvalitativa och kvantitativa metoder blandas för att kartlägga

kunskapsområdet. För denna studie inkluderades kvalitativa artiklar då de ansågs kunna

förklara kommunikationsrelaterade faktorer på ett beskrivande sätt. Kvantitativa artiklar

valdes för att identifiera generaliserbara faktorer kopplade till kommunikation.

Avgränsningar som tillämpades var att artiklarna skulle vara originalkällor, vilket en

litteraturöversikt bör baseras på enligt Polit & Beck (2017). Vidare skulle även artiklarna

vara skrivna på engelska. Engelska behärskas av båda studieförfattarna och andra språk

kunde misstolkas. Till denna studie inkluderades endast vetenskapliga artiklar som

publicerats inom de fem senaste åren (2013-2018). Detta motiverades med att, det denna

studie ämnar beskriva var ett aktuellt problem och kunde gagnas av den nyaste forskningen

och statistiken. Ytterligare ett sätt att säkerställa kvaliteten på forskningen görs via “peer

review”. ”Peer review” innebär att andra forskare granskat texten innan publicering

8

(Karlsson, 2017; Polit & Beck, 2017). För högsta evidensbaserad forskning valdes därför

att endast inkludera artiklar som genomgått “peer review”. Denna studie inriktades på

sjuksköterskor i allmänhet därför fattades beslut om att inte exkludera någon inriktning i

sjuksköterskeyrket, typ av vårdavdelning eller geografisk hemvist. Vidare är

kommunikation ett brett begrepp som innefattar bl.a. verbala uttryck och kroppsspråk. Till

sökningarna i denna litteraturöversikt gjordes inga begränsningar i olika typer av

kommunikation.

Datainsamling

Till denna studie valdes att söka hjälp av bibliotekarie för att databassökningarna skulle

effektiviseras och generera bästa möjliga resultat (Forsberg & Wengström, 2015).

Datainsamlingen påbörjades i augusti 2018 och avslutades i september 2018 utifrån

sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. CINAHL innehåller i stort sett referenser

till alla engelskspråkiga tidskrifter som publicerar omvårdnadsvetenskaplig forskning och

PubMed är erkänd som den primära källan för biomedicinsk litteratur. Dessa två databaser

är särskilt användbara för sjuksköterskor som forskar (Polit & Beck, 2017).

PubMed indexerar sina publicerade artiklar via Medical Subject Headings (MeSH) som

gör att liknande synonymer till sökordet även uppkommer. CINAHL använder CINAHL

Headings för att gruppera liknande ämnesord. Sökningar i indexerade termer kan ge

ledtrådar för ytterligare söktermer som kan effektivisera databassökningarna (Polit &

Beck, 2017). Den booleska operatorn AND är en generell funktion i olika databaser för att

kombinera två eller flera söktermer och används för att begränsa sökningar (Forsberg &

Wengström, 2015; Polit & Beck, 2017). Till sökningarna i PubMed användes MeSH-

termer i kombination med booleska operatorn AND. Till sökningarna i CINAHL användes

CINAHL Headings som likar MeSH-termer för att identifiera rubriker och skapa block-

sökningar som också avgränsats med booleska operatorn AND. Resultaten av

databassökningarna redovisas fullständigt i Tabell 1.

Tabell 1: presentation av databassökning i PubMed och Cinahl.

Databas

Datum

Sökord Totalt

antal

träffar

Antal

lästa

abstrakt

Antal

lästa

artiklar

Antal

inkluderade

artiklar

PubMed

20180830

Workplace Violence (MeSH

Terms) AND Nurse-Patient

Relations (MeSH Terms)

24 10 5 3

PubMed

20180830

Nursing (MeSH Terms)

AND Patient aggression

(MeSH Terms)

55 20 12 2

PubMed

20180912

Fritextsökning i PubMed

“De-escalation Prevention

Aggression”

23 7 3 1

9

Databas

Datum

Sökord Totalt

antal

träffar

Antal

lästa

abstrakt

Antal

lästa

artiklar

Antal

inkluderade

artiklar

PubMed

20180912

Workplace Violence AND

Prevention AND

Communication

29 5 4 1

PubMed

20180910

Medical Staff (MeSH) AND

Aggression (MeSH) AND

Violence (MeSH)

5 3 2 1

PubMed

20180905

Fritextsökning i PubMed

“effective communication

workplace violence”

12 4 4 1

CINAHL

20180830

Nurse-Patient Relations

(MH) AND Patient Assault

24 14 9 5

CINAHL

20180830

Nursing Staff, Hospital

(MH) AND Patient Assault

(MH) AND Communication

12 4 2 1

CINAHL

20180830

Nursing Role (MH) AND

Aggression (MH)

3 3 3 1

TOTALT 187 70 44 16

Sökord

Utifrån relevans till syftet identifierades och användes följande 14 sökord: “Workplace

Violence”, “Nurse-Patient Relations”, “Nursing”, “Medical Staff”, “Patient Aggression”,

“Aggression”, “Communication”, “Communication Skills”, “Nursing Role”, “Patient

Assault”, “Nursing Staff, Hospital”, “Prevention”, “Effective” och “De-escalation”.

Databearbetning

Alla sökningar sammanställdes i Tabell 1 och granskades därefter var för sig. En kritisk

värdering av datainsamlingen utfördes på ett systematiskt tillvägagångssätt (Willman,

2016). Utsållningen av datainsamlingen skedde genom att först lästes titeln till artikeln, om

relevant till syftet lästes sedan abstraktet. Därefter skedde ytterligare en utsållning där de

relevanta artiklarna lästes i sin helhet och valdes ut att ingå till denna studie. Vid oenighet

räckte det med att en av författarna till denna studie bedömde artikeln som relevant för att

den skulle läsas enligt devisen “bättre fria än fälla” (Rosén, 2017,s. 382). För bättre

granskning utfördes denna sållningsprocess genom att båda författarna läste artiklarna

tillsammans samt diskuterade och jämförde sina tolkningar (Willman, 2016). Slutligen

kvalitetsbedömdes de utvalda vetenskapliga artiklarna i enlighet med Sophiahemmet

högskolas bedömningsunderlag (Bilaga A) för vetenskaplig klassificering samt kvalitet

avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats, modifierad utifrån Berg,

Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Artiklar som

10

var litteraturöversikter samt tre artiklar som bedömdes ha låg kvalitet exkluderades. En

artikel med låg kvalitet inkluderades dock eftersom resultatet var intressant för syftet i

denna litteraturöversikt. Databearbetningsprocessen ledde slutligen till att 16 vetenskapliga

artiklar inkluderades till denna litteraturöversikt.

Dataanalys

Dataanalysen inleddes med att sammanställa alla 16 kvalitetsbedömda artiklar i

Sophiahemmet högskolas matris (Bilaga B). Processen för innehållsanalys gjordes

systematiskt, enhetligt och noggrant för att underlätta identifikation av mönster (Forsberg

& Wengström, 2015). Matrisen med de redovisade artiklarna skapade en god

överskådlighet där likheter och skillnader utkristalliserades. Matrisen bidrog även till ett

enklare sätt att läsa resultaten istället för att bläddra igenom de utskrivna artiklarna (Polit &

Beck, 2017). Enligt Friberg (2017) kan artiklar läsas flera gånger för en ökad förståelse av

helheten och Rosén (2017) menar att reliabiliteten i studien kan stärkas genom att läsa

artiklarna enskilt. Därför fattades beslut om att de utvalda artiklarna skulle läsas upprepade

gånger, enskilt och oberoende av varandra. Resultat som var relevanta till kommunikation

markerades med olika färger. Därefter sammanfattades varje artikel som stöd i

analysarbetet med hjälp av post-it-lappar. Slutligen jämfördes de olika fynden för att

identifiera information som kunde användas i resultatet och besvara syftet. Huvuddelen av

tolkningen var överensstämmande då den baserades på resultaten från matrisen (Bilaga B).

Ett nytt datadokument skapades för att sammanställa alla liknande resultat som därefter

kategoriserades. För att skapa en helhetsbild sorterades informationen från övergripande

till mer detaljerad text. Resultatet baseras på artiklarna i sin helhet och jämfördes mot

innehållet i matrisen för att inte exkludera något viktigt ämne.

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetiken styrs av Helsingforsdeklarationen som är ett internationellt dokumentet

och gäller alla som forskar inom medicin och hälsovård. Helsingforsdeklarationen

fokuserar bl.a. på att skydda människors rättigheter gentemot forskningsnyttan (WMA

Declaration of Helsinki, 2018). För en etisk vetenskaplig studie krävs att den är väsentlig,

bygger på god vetenskaplig kvalitet samt genomförs på ett etiskt sätt (Sandman &

Kjellström, 2013). God forskning ska bygga på bra metoder, vara grundlig, noggrann i all

undersökning samt ha högt i tak gällande kritisk granskning. Under framställandet av

denna allmänna litteraturöversikt tillämpades en god forskningssed. Detta innebar att vi

följde vetenskapens interna spelregler och de vetenskapliga artiklarna granskades kritiskt

ur ett etiskt perspektiv. Inget innehåll fabricerades eller plagierades och all data och

resultat därav redovisades korrekt utan förvanskning. Ett extra steg för att säkerställa att

plagiering inte gjorts, även om den varit omedveten, var att Urkund granskat

arbetsmaterialet. Hänsyn togs till att översätta så precist som möjligt samt att alla som

bidrog till arbetet gällande data och information refererades på ett korrekt sätt (Helgesson,

2015). All referenshantering genomfördes i enlighet med forskningsetiska principer för att

förhindra risken för plagiering (Codex, 2018). Under framställningsprocessen av denna

studie lästes inga andra litteraturöversikter som kunde svara på vårt syfte för att undvika

påverkan på vårt resultat. Vidare uppmärksammades att etiska frågor kunde uppkomma i

alla delar under arbetets gång. Detta ställde krav på en genomgående etisk reflektion inför

dessa tillfällen (Sandman & Kjellström, 2013).

11

RESULTAT

Denna litteraturöversikt syftade till att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans

kommunikation med utagerande patienter och utgår från sjuksköterskans perspektiv.

Resultatet baseras på 16 originalartiklar som redovisas i Bilaga B och bygger

huvudsakligen på sjuksköterskornas egna åsikter. Resultatet från inkluderade artiklar

kategoriserades i två kategorier: främjande eller hindrande kommunikationsfaktorer.

Främjande kommunikationsfaktorer

Kommunikation identifierades som en huvudfaktor för att förhindra hot- eller

våldsincidenter (Angland, Dowling & Casey, 2014; Avander, 2016; Gerdtz et al., 2013).

Flertalet studier belyste vikten av att närma sig patienter på ett respektfullt sätt och att

sjuksköterskor var flexibla i sina tillvägagångssätt i kommunikation med utagerande

patienter (Heckemann, Breimaier, Halfens, Schols & Hahn, 2016; Isaksson, Åström &

Graneheim, 2013; Morken, Alsaker & Johansen, 2016; Najafi, Fallahi‐Khoshknab,

Ahmadi, Dalvandi & Rahgozar, 2018; Shafran-Tikva, Chinitz, Stern & Feder-Bubis,

2017). Förtroendefulla vårdrelationer skapades genom att patienters perspektiv och behov

sattes i fokus. Sjuksköterskor var närvarande, talade lugnt med ett vänligt uppträdande och

tänkte på röstläge, ton och kroppsspråk. Sjuksköterskor som uppvisade ett lugnt beteende

kunde sprida lugn vidare till upprörda patienter. Ett annat sätt att lugna ner patienter var

genom beröring (Avander, 2016; Boafo, 2016; Gerdtz et al., 2013; Hallett & Dickens,

2015; Heckemann et al., 2016; Isaksson et al., 2013; Morken et al., 2016; Najafi et al.,

2018; Vandecasteele et al., 2015; Yang, Hsieh, Lee & Chen, 2016).

Sjuksköterskor observerade kroppsspråk, röst- och tonläge för att bedöma potentiellt

hotfulla situationer. Empati, god tillförlitlig kommunikation samt att komma överens om

gemensamma förväntningar med patienter var faktorer för att undvika konflikter (Angland

et al., 2014; Falkenstrom, 2017; Hallett & Dickens, 2015; Heckemann et al., 2016; Najafi

et al., 2018; Tan, Lopez & Cleary, 2015). Sjuksköterskor belyste vikten av att ha faktisk

arbetslivserfarenhet från hot- eller våldssituationer samt att insamla information och vara

väl förberedd inför patientkontakter. Sjuksköterskor satte tydliga gränser för vilka

beteenden som skulle tillåtas eller ej. Sjuksköterskor som kände patienter mer personligt

och förstod deras behov, upplevde det utagerande beteendet som mindre allvarligt

(Falkenstrom, 2017; Hallett & Dickens, 2015; Isaksson et al., 2013; Tan et al., 2015;

Vandecasteele et al., 2015). Sjuksköterskor som drabbats av hot eller våld behandlande

utagerande patienter varsamt vid interaktioner. Detta bidrog till att öka deras

professionalitet, främja god kvalitetsvård och minskade risken för att bli utsatt igen (Yang

et al., 2016).

För att undvika hot eller våld använde sjuksköterskor verbal eller fysisk distraktion,

undvek och minimerade kontakten med patienter, prioriterade om arbetsuppgifter, lämnade

över arbetet till andra kollegor eller sköt upp arbetet temporärt. Patienter gavs även tid och

utrymme för att agera ut sina frustrationer (Avander, 2016; Hallett & Dickens, 2015;

Heckemann et al., 2016; Isaksson et al., 2013; Tan et al., 2015; Yang et al., 2016). Flertalet

studier belyste vikten av att hålla säkerhetsavstånd för att undvika fysiskt våld. En av de

mest effektiva åtgärderna för att undvika hot eller våld var att hålla patienter informerade

och uppdaterade under väntetider (Falkenstrom, 2017; Gerdtz et al., 2013; Hallett &

12

Dickens, 2015; Heckemann et al., 2016; Isaksson et al., 2013; Najafi et al., 2018; Tan et

al., 2015; Yang et al., 2016).

Hindrande kommunikationsfaktorer

Negativ kommunikation från sjuksköterskor till patienter var en starkt bidragande faktor

för uppkomst av hot- och våldsincidenter (Boafo, 2016; McCann, Baird & Muir-Cochrane,

2014; Morphet et al., 2014; Najafi et al., 2018; Shafran-Tikva et al., 2017). Tids- och

personalbrist ledde till försämrad kommunikation och missnöje hos patienter.

Sjuksköterskors kommunikationsstilar, strängt eller oförskämt språk eller att inte lyssna på

patienter var vanliga orsaker till hot- eller våldsincidenter. Språk och skillnader i dialekt

kunde orsaka problem i kommunikationen, även kulturella bakgrunder och skillnader

kunde leda till hot- eller våldsincidenter. Felaktig information från kollegor, samt att inte

vara närvarande och besvara patienters förfrågningar var andra riskfaktorer. Ibland kunde

en oönskad beröring trigga ett utagerande beteende (Angland et al., 2014; Boafo, 2016;

Gerdtz et al., 2013; Mccann et al., 2014; Morken et al., 2016; Najafi et al., 2018).

Hög arbetsbelastning var hinder för lämplig kommunikation och stress var en faktor som

påverkade skapandet av goda vårdrelationer och även ledde till negativa attityder hos

sjuksköterskor. Sjuksköterskor rapporterade att de kände sig hindrade i sin yrkesroll och

person. Till följd undvek de att prata om vissa samtalsämnen och ibland ljög de för

patienter. Vården av utagerande patienter upplevdes som tidskrävande och sjuksköterskor

rapporterade att de inte hann med andra arbetsuppgifter (Angland et al., 2014; Avander,

2016; Najafi et al., 2018; Shafran-Tikva et al., 2017; Tan et al., 2015).

Sjuksköterskor påverkades negativt av hotfulla situationer och drabbades bl.a. av rädsla

och oro som gjorde dem mer på sin vakt och agerade mer återhållsamt mot vissa typer av

patienter. Rädslan gjorde även att de ibland gick med på orimliga krav från patienter

(Angland et al., 2014; Avander, 2016; Falkenstrom, 2017; Najafi et al., 2018; Shafran-

Tikva et al., 2017; Yang et al., 2016). Sjuksköterskor som arbetade på avdelningar där hot

eller våld var mer vanligt förekommande, rationaliserade detta med att våld var normalt

och en del av arbetet. Vidare upplevde sjuksköterskor att regler och etik kunde hindra dem

från att visa negativa känslor eller besvara förövaren på ett negativt sätt. Detta innebar att

sjuksköterskor bar med sig sina negativa känslor hem vilket påverkade deras privata

relationer. Vissa sjuksköterskor berättade att de ibland agerade hämndlystet p.g.a.

avsaknad av stöd och support från ledningen (Najafi et al., 2018; Yang et al., 2016).

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Den här studien syftade till att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans

kommunikation med utagerande patienter och flertalet främjande kommunikationsfaktorer

identifierades. Det framkom i resultatet att det var viktigt för sjuksköterskor att närma sig

patienter och uppträda på ett respektfullt sätt (Heckemann et al., 2016; Najafi et al., 2018;

Shafran-Tikva et al., 2017). Tidigare forskning har också belyst vikten av respektfullt

beteende. Resultatet från studien av Luck, Jackson & Usher (2009) var att respekt för

människor var en central del för att förebygga hot- eller våldsincidenter. Vidare beskrev

Luck et al., (2009) att respekt bl.a. innehöll, artigt språk, medvetenhet om kroppsspråk med

13

ett icke dömande förhållningssätt.

Sjuksköterskors attityder och sättet de gav information kunde påverka vårdkvaliteten

positivt. Både det verbala och ickeverbala språket var viktigt, liksom att tänka på röstläge

och tonen när sjuksköterskor tilltalade patienter. Exempelvis kunde negativa beslut delges

på ett trevligt sätt genom att modulera sin röst för att tala mer lugnt (Avander, 2016; Boafo,

2016; Gerdtz et al., 2013; Hallett & Dickens, 2015; Morken et al., 2016; Morphet et al.,

2014; Najafi et al., 2018; Yang et al., 2016). Vikten av kroppsspråkets betydelse belyses

även i annan forskning. Richmond et al., (2012) påpekar att det är viktigt att kroppsspråket

är entydigt med det verbala ordet för att patienter ska kunna lita på vårdpersonalen.

Misstolkningar av kroppsspråket kan bidra till att konflikter förvärras.

En framträdande faktor i resultatet var att sjuksköterskor var flexibla i tillvägagångssättet i

kommunikationen med utagerande patienter (Heckeman et al., 2016; Isaksson et al., 2013;

Morken et al., 2016). Sjuksköterskor kontrollerade sina egna reaktioner för att ge vård i

linje med patientens olika tillstånd. Denna flexibilitet innebar att de i olika situationer och

med olika patienter kunde tolka kommunikativa tecken på hur de skulle interagera

(Isaksson et al., 2013). Ytterligare en viktig egenskap hos sjuksköterskor för att undvika

konflikter var empati (Hallett & Dickens, 2015; Heckemann et al., 2016; Najafi et al.,

2018). Gränssättning var en förebyggande åtgärd som identifierades i resultatet.

Sjuksköterskor satte tydliga gränser för patienter för vad som skulle tillåtas eller ej samt

varnade om möjliga konsekvenser av deras beteenden (Falkenstrom, 2017; Hallett &

Dickens, 2015; Isaksson et al., 2013).

Fysisk beröring är en viktig aspekt i en holistisk omvårdnad och är accepterat som en

naturlig del av vårdarbetet (Chang, 2001). Resultatet från denna studie identifierade två

helt olika sidor av beröring. Beröringar kunde hjälpa sjuksköterskor att lugna utagerande

patienter men ibland var dock beröringar inte önskade och kunde trigga ett utagerande

beteende hos patienter (Isaksson et al., 2013; Morken et al., 2016). Vi tänker att det är

viktigt att känna patienter innan man fysiskt berör dem, då oönskade beröringar kan väcka

djupa trauman. En beröring bör vara kommunikativt informerad innan den utförs,

exempelvis via tydliga tecken eller kroppssignaler för att samtycke ska respekteras.

Ekman (2015) anser att i en jämlik vårdrelation mellan sjuksköterskor och patienter bör

information delas, samt att även anhöriga eller bekanta blir delaktiga gällande planering

och beslutsfattande. I denna studies resultat framkom att insamla information och att vara

förberedd inför varje patientmöte var viktiga hjälpmedel för sjuksköterskor att bemöta

utagerande patienter. Anhöriga betraktades vanligen som en resurs för information

angående patienters bakgrunder (Falkenstrom, 2017; Hallett & Dickens, 2015; Isaksson et

al., 2013). Som framkommit i bakgrunden, säkerställs respekten för varandras kunskap

genom partnerskap mellan vårdpersonal och patienter (Ekman, 2015). Dock tror vi att

bakgrundsinformation även kan vara negativ för sjuksköterskor som arbetar med

exempelvis våldsförövare, kriminella eller patienter med andra icke-normativa beteenden.

Information angående deras bakgrund kan leda till förutfattade meningar och således

påverka sättet som sjuksköterskor kommunicerar med dessa patienter.

Bättre bemötande av patienter inom vård och omsorg ser Arbetsmiljöverket (2011) som en

viktig åtgärd för att reducera risken för hot- och våldsincidenter. Weyant, Clukey, Roberts

& Henderson (2017) undersökte vad patienter upplevde som bra vård från sjuksköterskor

14

inom akutsjukvård. Enligt patienterna i den studien innefattade bra vård att delge

information, ge trygghet, inge förtroende, vara närvarande samt ge guidning med ett lugnt

och trevligt röstläge. Detta upplevs vara i linje med resultaten i denna studie.

Sjuksköterskor lyckades förhindra hot- eller våldsincidenter genom att uppvisa positiva

attityder, vänligt inbjudande kroppsspråk, de talade lugnt och respektfullt samt var flexibla.

Vi tolkar alla dessa aspekter som en del av ett bra bemötande.

För att förebygga hot- eller våldsincidenter använde sig sjuksköterskor av distraktion.

Distraktion kunde innefatta både verbala eller fysiska handlingar. Exempel på verbal

distraktion kunde vara att sjunga eller tala om ett bekant ämne som intresserar patienten.

Exempel på fysisk distraktion kunde vara att sätta på musik eller erbjuda något att äta eller

dricka (Hallett & Dickens, 2015; Isaksson et al., 2013). Ett annat sätt att förebygga hot-

eller våldsincidenter var att undvika och minimera kontakten med patienter. Två metoder

för att undvika och minimera kontakten med patienter var att skjuta upp arbetsuppgiften

temporärt, eller att lämna över arbetet till andra kollegor (Heckemann et al., 2016; Isaksson

et al., 2013; Tan et al., 2015). För att undvika fysiskt våld var det viktigt att hålla ett säkert

avstånd till patienter. Detta säkerhetsavstånd bidrog även till att respektera patientens

personliga utrymme samtidigt som den höjde säkerheten för sjuksköterskan (Falkenstrom,

2017; Hallett & Dickens, 2015; Heckemann et al., 2016; Isaksson et al., 2013; Yang et al.,

2016). Säkerhetsavstånd nämns även i annan forskning. Studien från Richmond et al.,

(2012) rekommenderar ett avstånd om minst två armslängder från utagerande patienter för

att hinna reagera på ett fysiskt angrepp. I bakgrunden beskrevs att patienters aggression

ofta föregås av frustration som kan orsakas av exempelvis långa väntetider eller otydlig

kommunikation (Sandström, 2007). I resultatet framkom att en av de mest effektiva

åtgärderna för att undvika hot- eller våldsincidenter var att hålla patienter informerade och

uppdaterade under väntetider (Gerdtz et al., 2013; Heckemann et al., 2016; Najafi et al.,

2018; Tan et al., 2015).

Utöver alla de främjande faktorerna av kommunikation med utagerande patienter som

diskuterats framkom även flertalet hindrande faktorer. Sjuksköterskor kunde själva vara en

bidragande faktor till uppkomst av hot- eller våldsincidenter genom negativ

kommunikation. Sjuksköterskor som inte var närvarande, lyssnade eller besvarade

patienters förfrågningar eller misslyckades att leva upp till deras förväntningar riskerade att

orsaka en hot- eller våldssituation (Boafo, 2016; Gerdtz et al., 2013; McCann et al., 2014;

Morphet et al., 2014; Najafi et al., 2018; Shafran-Tikva et al., 2017). Boafo (2016) &

Shafran-Tikva (2017) identifierade följande negativa attityder hos sjuksköterskor som

kunde påverka uppkomst av hot eller våld: avvisande attityd, arrogans, visa sig överlägsen,

respektlöshet, nedlåtenhet och förakt, strängt eller oförskämt språk, använda ett högt, eller

barskt röstläge samt att vara burdus. För att undvika hotfulla situationer förändrade

sjuksköterskor sina förhållningssätt. Detta upplevdes som hinder både i yrkes- och i den

personliga rollen. Konsekvensen blev att sjuksköterskor undvek vissa samtalsämnen eller

ljög för patienter (Avander, 2016). Att ljuga för patienter anser vi inte vara förenligt med

god kommunikation som enligt Angland et al., (2014) skulle baseras på ärlighet och

tillförlitlighet.

Dagens sjukvård är förknippad med både brist av personal och tid vilket kan resultera i

sämre bemötande (Arbetsmiljöverket, 2011). I resultatet framkom att tids- och

personalbrist ledde till försämrad kommunikation samt missnöje hos patienter. Hög

arbetsbelastning försämrade kommunikationen och stressfyllda miljöer hindrade skapandet

15

av vårdrelationer. Sjuksköterskor som var påverkade av stress uppvisade negativa attityder

gentemot patienter (Angland et al., 2014; Najafi et al., 2018). Vidare rapporterade

sjuksköterskor att omvårdnaden av utagerande patienter var tidskrävande, vilket ledde till

att de inte hann med andra arbetsuppgifter (Tan et al., 2015). Både att vara närvarande och

att lyssna på patienter kräver tid och resurser. Vi tror att sjuksköterskor i grunden har en

vilja att bemöta patienter positivt och att negativa attityder och negativ kommunikation

mot patienter är en del av en organisatorisk problematik. Vidare tror vi att missnöjda

sjuksköterskors beteenden kan smitta av sig och påverka såväl vårdkulturen som enskilda

patienters upplevelse av vården. Vi tror därför att om det fanns mer resurser samt mer tid

för kommunikation med patienter, kunde många hot- och våldsincidenter förebyggas.

Sjuksköterskor utsattes ibland för situationer då de tvingades reparera felaktig information

från kollegor (Angland et al., 2014). Annan forskning har utnämnt sjuksköterskor som en

redan utsatt grupp gällande hot och våld (Liu et al., 2013). Vi upplever att situationer där

sjuksköterskor tvingas reparera felaktig information kan bidra till att göra sjuksköterskor

ännu mer sårbara. Kulturella skillnader samt även skillnader i språk och dialekt kunde vara

orsaker till hot- eller våldsincidenter (Mccann et al., 2014; Najafi et al., 2018).

Användandet av tolk var det som rekommenderades om det fanns språkliga barriärer (Tan

et al., 2015). Ytterligare åtgärder eller hjälpmedel vid språkliga eller kulturella konflikter

identifierades inte i resultatet.

Sjuksköterskans arbete kunde påverkas av hot- eller våldsincidenter. Sjuksköterskor kunde

agera mer återhållsamt, där de distanserade sig eller undvek vissa typer av patienter

(Avander, 2016). Sjuksköterskor kunde även interagera mer varsamt mot patienter, vilket

bidrog till en ökad kvalitet på vården med minskad risk för att bli utsatt igen (Yang et al.,

2016). Vi tror att både mängden och typen av hot eller våld som drabbar sjuksköterskor har

betydelse för deras fortsatta vårdarbete. Vidare anser vi att det föreligger ett etiskt dilemma

att behöva ge omvårdnad till utagerande patienter. Sjuksköterskan behöver kunna separera

sin yrkesroll från sin personlig roll, vilket ställer högt krav på professionalitet.

Efter en hot- eller våldsincident drabbades sjuksköterskor ofta av rädsla och en oro för att

drabbas igen. Oron gjorde att sjuksköterskor blev mer alerta och var på sin vakt mot andra

patienter. Rädsla gjorde även att sjuksköterskor ibland inte besvarade hotfulla patienter

eller tvingades gå med på orimliga krav (Angland et al., 2014; Avander, 2016;

Falkenstrom, 2017; Najafi et al., 2018; Shafran-Tikva et al., 2017; Yang et al., 2016). Vi

tolkar därmed rädslan som ett hinder för skapandet av en vårdrelation eftersom det bl.a.

leder till distansering. Sjuksköterskor som tvingas vara på sin vakt mot andra patienter

anser vi uppvisa negativa attityder om än omedvetet, vilket kan påverka vårdrelationer.

I resultatet identifierades att sjuksköterskor som arbetar på avdelningar där hot och våld

var mer vanligt förekommande ibland rationaliserade detta. Denna rationalisering innebar

att hot och våld sågs som normalt och en del av arbetet. Dock kunde denna rationalisering

hjälpa sjuksköterskor genom att lugna dem samt att de kunde fortsätta ge vård utan

negativa attityder (Yang et al., 2016). Vi tror att det är lätt att det blir slentrian om

sjuksköterskor ofta utsätts för hot eller våld på arbetet. Denna attityd kan göra att

sjuksköterskor glömmer eller ignorerar att rapportera incidenter. Slutligen kan denna

underrapportering långsiktigt leda till sämre vård eftersom statistiken blir missvisande, och

våldsprevention kanske inte prioriteras. Forskning har redan tidigare belyst

underrapportering inom hälso- och sjukvården som ett problem (Kitaneh & Hamdan, 2012;

16

Li et al., 2018).

Sjuksköterskor upplevde att yrkesregler och etik förhindrade dem från att besvara

förövaren och/eller visa negativa känslor på arbetet. Sjuksköterskor som inte kunde agera

ut dessa negativa känslor på arbetet bar med sig detta hem och deras personliga relationer

påverkades (Najafi et al., 2018). Vidare upplevde sjuksköterskor att socialt stöd från

kollegor samt egna copingstrategier var viktiga för att bearbeta och släppa negativa känslor

(Tan et al., 2015). Eriksson (1994) har skrivit om vårdlidande, där patienter kan drabbas

genom att utsättas för negligens, orättvis eller utebliven behandling från vårdpersonal. I

resultatet fann vi att sjuksköterskor som inte kände stöd från ledningen i samband med hot-

eller våldsincidenter ibland agerade hämndlystet gentemot patienter. Detta innebar att de

medvetet gav sämre omvårdnad (Najafi et al., 2018). Vi anser att denna konsekvens är

mycket allvarlig men svår att identifiera och önskar vidare forskning i detta ämne.

Metoddiskussion

En allmän litteraturöversikt valdes som metod för att genomföra den här studien. Allmän

litteraturöversikt används för att få en bild av det aktuella kunskapsområdet samt belysa

kunskap som kan tillämpas i det praktiska arbetet (Forsberg & Wengström, 2015;

Kristensson, 2017). En systematisk litteraturöversikt hade kunnat varit ett lämpligare val

av metod eftersom den metoden innefattar samtlig relevant litteratur inom ämnet (Rosén,

2017). Dock gjorde begränsningar av tid och resurser, att en systematisk litteraturöversikt

inte var praktiskt genomförbar. En aspekt att beakta är att ingen av oss tidigare har skrivit

en allmän litteraturöversikt. Processen har därmed även varit lärande och fokus har ibland

hamnat på materialinsamling inte tillhörande denna studie. Detta kan även innebära att

samtliga moment har utförts mer kritiskt, långsamt och noggrant utan påverkan från

tidigare erfarenheter.

Valet av sökord innefattade 14 stycken sökord som utfördes i olika kombinationer.

Sökorden kanske inte är optimala då den här studiens syfte har ändrats under arbetets gång.

För att hitta relevanta artiklar utfördes sökningar i två olika databaser med

omvårdnadsfokus, PubMed och CINAHL. Sökorden hade hög sensitivitet eftersom det

framkom flertalet dubbletter i sökningarna. För att ytterligare specificera och komplettera

sökningarna valdes därför att göra två fritextsökningar (Henricson, 2017). Manuell sökning

beaktades men valdes bort p.g.a. komplikationer för reproducerbarhet. Databassökningarna

ledde fram till tillräckligt många artiklar med relevans för att besvara syftet. Dock

försvårades urvalsprocessen genom att flertalet artiklar gällande prevalens av hot och våld

samt systematiska litteraturstudier också hittades. En begränsning som valdes till denna

studie var att artiklarna som inkluderades högst skulle vara fem år gamla (2013-2018).

Denna begränsning gjordes för att få tillgång till den senaste forskningen, men

retrospektivt har kanske viktigt material missats att inkluderas. Andra begränsningar som

gjordes var att artiklarna skulle vara originalartiklar skrivna på engelska och granskade av

andra forskare genom “peer review”. För att få en bredare bild användes inga

exklusionskriterier gällande sjuksköterskeyrket, typ av vårdavdelning eller geografisk

hemvist. Dock kan detta innebära att inte alla aspekter är tillämpbara eller jämförbara

mellan olika sjuksköterskeprofessioner, avdelningar eller länder.

Datainsamlingen begränsades endast av fåtalet artiklar som var tvungna att beställas

fysiskt. Alla andra artiklar kunde nås via högskolans tillgång till låst material. För att

17

kontrollera databassökningarna utfördes kontrollsökningar med samma termer för att

styrka att sökningarna var korrekta. Initialt identifierades dubbletter som hinder i

sökningarna eftersom vi inte utvecklat ett tillvägagångssätt att sortera dem endast i en

sökning. För att underlätta arbetsprocessen skapades därför ett specifikt dokument där alla

dubbletter kunde urskiljas.

Resultatet inkluderade 16 vetenskapliga artiklar som kvalitetsbedömdes i enlighet med

Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag (Bilaga A). Granskningarna av artiklarna

gjordes av båda studieförfattarna tillsammans. En nackdel kan vara att ingen av oss tidigare

utfört sådana granskningar, därför valde vi att hellre bedöma artiklarna som lägre i kvalitet

vid tveksamhet. Ytterligare en begränsning var att bedömningsunderlaget inte inkluderade

mixed-method studier. För att bedöma dessa artiklar användes riktlinjer enligt Polit &

Beck (2017). Tre artiklar sållades bort eftersom de bedömdes ha låg kvalitet. Däremot

valdes till resultatet att inkludera en artikel med låg kvalitet, där metoddelen var svagt

beskriven men övrigt material var adekvat. Bedömningen resulterade i nio artiklar med hög

kvalitet (I), sex artiklar med medel kvalitet (II) samt en artikel med låg kvalitet (III). Elva

av de inkluderade artiklarna var av kvalitativ design, fyra artiklar var mixed method och en

artikel var icke-kontrollerad studie. Överlag i dessa inkluderade artiklar är det få bortfall av

deltagare, vilket kan stärka trovärdigheten i deras resultat (Kristensson, 2014). Eftersom

inga geografiska begränsningar gjordes har studier från i stort sett hela världen inkluderats.

Tre studier var från Australien, två studier var från Sverige, resten var från: Irland, Ghana,

USA, Storbritannien, Schweiz, Norge, Iran, Israel, Singapore, Belgien och Taiwan. Denna

globala mix bidrar till ett helhetsperspektiv och inkluderar jämförbara förhållanden och

erfarenheter världen över. Samtidigt kan denna varietet av länder med olika kulturer och

lagar skilja sig åt jämfört med svensk sjukvård. Majoriteten av artiklarna anser vi dock

vara jämförbara med västerländsk sjukvård. Resultatet menar vi därför är generaliserbart

för sjuksköterskor som möter utagerande patienter.

Samtliga artiklar skrevs ut i två exemplar förutom den artikel som köpts av biblioteket på

Sophiahemmets högskola. Artiklarna lästes var för sig för att skapa en helhetsbild, därefter

jämfördes fynden vid en gemensam genomgång. Denna genomgång skapade en djupare

och mer övergripande bild av innehållet och lade grunden för resultatet. Eftersom denna

studie har två författare, har dataanalysen gjorts av flera personer vilket minskat enskild

bias samt att eventuella misstag lättare kunnat identifieras. Detta kallas för triangulering

och kan stärka tillförlitligheten i denna studiens resultat (Kristensson, 2014). Något som

kan stärka validiteten i denna studie ytterligare är handledningsgrupper som skett veckovis

under arbetsprocessen. Feedback har mottagits av både handledare och av andra

handledningsgrupper som bidragit till att förbättra utformandet av denna studie. Genom

delaktighet har medlemmarna i handledningsgrupper granskat vårt resultat för att försäkra

att insamlad data stämde (Graneheim & Lundman, 2004). Ytterligare en kritisk granskning

av studien har utförts av examinator som lett till att ett nytt perspektiv tillförts.

Analysprocessen har beskrivits detaljerat och noggrant för att öka tillförlitligheten och kan

göra denna studie reproducerbar (Kristensson, 2014). Aspekter som diskuterades var

begreppen våld och utagerande patienter. Flertalet studier använder olika termer för att

definiera dessa begrepp. Under arbetets gång enades vi om att enhetligt använda samma

termer för dessa begrepp vilket kan ha påverkan på resultatet och studien i helhet. Slutligen

har tagits i åtanke att inte alla inkluderade artiklar enbart har haft sjuksköterskor som

deltagare. Vi har dock strävat efter att endast inkludera resultat där sjuksköterskor kunde

identifieras, huruvida detta uppfylldes är osäkert. Vår förförståelse av kommunikation

18

innefattade inte betydelsen av kroppsspråk. Kommunikation betraktades mest som verbala

uttryck när databassökningarna utfördes. Dock gjordes inga begränsningar i sökorden och

vår tidigare kunskap påverkade därmed inte datainsamlingen eller analysen.

Handledningsgrupperna har medfört såväl positiva som negativa aspekter. Tillfälligt

åsidosättande av denna studie har gjorts för att kritiskt kunna granska andras arbeten.

Hänsyn har tagits till alla deadlines för att kunna ge andra handledningsgrupper möjlighet

att utvärdera vårt arbete. Detta har bidragit till att rådande formalia samt referering inte

alltid har uppfyllts inför handledning. Utöver detta har även översättning från engelska till

svenska varit ett fokusområde. Vid översättning kan finnas risk för egna tolkningar och ord

kan ha olika betydelser i olika sammanhang. Extra noggrannhet tillämpades vid

översättning i resultatet för att bibehålla rätta ord och de uttryck som originalforskarna

använde. För att undvika feltolkningar har etiska reflektioner kring översättningar varit en

genomgående process under hela arbetets gång (Helgesson, 2015). Större delen av arbetet

har utförts tillsammans för att förhindra egna attityder och påverkan på innehållet, vilket vi

tror var positivt och speglas i studien som helhet. All information gällande kommunikation

från artiklarna som ingår i resultatet redovisades utan att vinklas. Både positiva och

negativa faktorer av kommunikation lyfts fram, då det vore oetiskt att endast presentera

resultat som speglar ena sidan (Forsberg & Wengström, 2015).

Slutsats

Kommunikation, både verbal och icke-verbal, kan skapa eller förhindra uppkomst av hot-

eller våldsincidenter. Främjande kommunikationsfaktorer innefattar framförallt ett

respektfullt bemötande och flexibel kommunikation och kan stävja konflikter. Hindrande

kommunikationsfaktorer beroende bland annat på personal- och tidsbrist samt negativa

kommunikationsstilar. Möten med utagerande patienter leder till att sjuksköterskor

distanserar sig, vilket kan anses ha negativa effekter på vården.

Fortsatta studier

Vi anser att denna litteraturöversikt bidrar till att beskriva ett problematiskt och svårforskat

område. Vi tror att sjuksköterskor besitter mycket tyst kunskap i detta ämne och egen

erfarenhet kan vara av betydande roll. Hot- och våldsförebyggande arbete med hjälp av

kommunikationstekniker kan vara svårt att värdera och tillämpa i olika miljöer.

Prevalensen av hot- och våldsincidenter sker mestadels inom psykiatrisk vård vilket

begränsar möjliga interventioner. Fokus för denna studie var inte att identifiera de bästa

eller mest effektiva åtgärderna för att kommunicera med utagerande patienter vilket skulle

kunna vara ett tänkbart syfte att forska vidare i. Eftersom en del av incidenterna orsakas av

sjuksköterskor själva kunde det även vara önskvärt med forskning kring vad som orsakar

deras negativa beteenden.

Klinisk tillämpbarhet

Denna allmänna litteraturöversikt kan hjälpa vårdpersonal som möter och kommunicerar

med utagerande patienter. Flertalet konflikter i vården orsakas av vårdpersonal och kan

anses vara påverkbara, och skulle därför kunna reduceras. Vi anser att om hälso- och

sjukvården tar del av detta material och tillämpar det i praktiken kunde flertalet

kommunikationsrelaterade konflikter i vården undvikas. Från denna studie kan

vårdpersonal få en riktlinje om hur de bör agera genom att ta del av lämpliga

kommunikativa strategier, för att hantera och förebygga uppkomst av hot- eller

19

våldsincidenter. Vidare kan denna studie ge en insikt och en medvetenhet kring sitt egna

kroppsspråk, tonläge samt val av ord i möten med patienter. Implementerade av de

främjande kommunikationsfaktorerna från denna studie skulle kunna ha en positiv

påverkan på sjuksköterskans dagliga arbete i kontakt med patienter. Detta skulle kunna

leda till färre hot- och våldsincidenter i hälso- och sjukvården och främja hälsa för

individer samt generera vinster för samhället.

20

REFERENSER

Artiklar inkluderade i resultatet är markerade med en asterisk (*) i referenslistan.

Abdollahzadeh, F., Asghari, E., Ebrahimi, H., Rahmani, A., & Vahidi, M. (2017). How to

Prevent Workplace Incivility?: Nurses’ Perspective. Iranian Journal of Nursing and

Midwifery Research, 22(2), 157–163. doi: org/10.4103/1735-9066.205966

AFS 1993:2. Vald och hot i arbetsmiljon. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 06

Oktober 2018, från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/vald-

och-hot-i-arbetsmiljon- foreskrifter-afs1993-2.pdf

Alameddine, M., Mourad, Y., & Dimassi, H. (2015). A National Study on Nurses’

Exposure to Occupational Violence in Lebanon: Prevalence, Consequences and Associated

Factors. Plos One, 10(9). doi: org/10.1371/journal.pone.0137105

Almerud Osterberg, S. (2014). Akut omhändertagande ur ett omvårdnadsperspektiv. I A.-

K. Edberg., & H. Wjik (Red.), Omvardnadens grunder: Halsa och ohalsa (2. uppl., ss.

687- 701). Lund: Studentlitteratur.

Alsaleem, S. A., Alsabaani, A., Alamri, R. S., Hadi, R. A., Alkhayri, M. H., Badawi, K. K.,

… Al-Bishi, A. M. (2018). Violence towards healthcare workers: A study conducted in

Abha City, Saudi Arabia. Journal of Family & Community Medicine, 25(3), 188–193. doi:

org/10.4103/jfcm.JFCM_170_17

Al-Turki, N., Afify, A. A., & AlAteeq, M. (2016). Violence against health workers in

Family Medicine Centers. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 9, 257–266. doi:

org/10.2147/JMDH.S105407

*Angland, S., Dowling, M., & Casey, D. (2014). Nurses' perceptions of the factors which

cause violence and aggression in the emergency department: a qualitative study.

International Emergency Nursing, 22(3), 134-139. doi: 10.1016/j.ienj.2013.09.005

Arbetsmiljöverket. (2009). Vård och omsorg i ordinärt boende. Stockholm:

Arbetsmiljöverket. Hämtad 06 Oktober, 2018, från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/vard-och-omsorg-i-ordinart-

boende-tillsynsomrade-rapport-rap-2009-02.pdf

Arbetsmiljöverket. (2011). Kunskapsöversikt: Hot och våld inom vård och omsorg.

(Rapport 2011:16, ISSN 1650-3171). Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 06 Oktober,

2018, från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och-

vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf

Arnetz, J., Hamblin, L. E., Sudan, S., & Arnetz, B. (2018). Organizational Determinants of

Workplace Violence Against Hospital Workers. HHS Public Access, 60(8), 693–699. doi:

10.1097/JOM.0000000000001345

21

*Avander, K. (2016). Trauma Nurses' Experience of Workplace Violence and Threats:

Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal Of Trauma Nursing,

23(2), 51-57. doi: 10.1097/JTN.0000000000000186

Baggens, C. & Sandén, I. (2014). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F.

Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (2:3.

uppl., ss. 508-537). Lund: Studentlitteratur.

Balint, E. (1969). The possibilities of patient-centered medicine. The Journal of the Royal

College of General Practitioners, 17(82), 269–276. Hämtad från

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2236836/pdf/jroyalcgprac00372-0009.pdf

Berg, A., Dencker, K. &, Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid behandling

av personer med depressionssjukdomar (Evidensbaserad omvårdnad,1999:3). Stockholm:

SBU, SFF.

Berglund, M., Westin, L., Svanström, R., & Sundler, A. J. (2012). Suffering caused by

care—Patients’ experiences from hospital settings. International Journal of Qualitative

Studies on Health and Well-Being, 7. doi: org/10.3402/qhw.v7i0.18688

*Boafo, I. M. (2016). "…they think we are conversing, so we don't care about them…"

Examining the causes of workplace violence against nurses in Ghana. BMC Nursing, 15,

1–8. doi: org/10.1186/s12912-016-0189-8

Brophy, J. T., Keith, M. M., & Hurley, M. (2018). Assaulted and Unheard: Violence

Against Healthcare Staff. New Solutions: A Journal Of Environmental And Occupational

Health Policy: NS, 27(4), 581–606. doi: org/10.1177/1048291117732301

Centrum för arbets- och miljömedicin. (u.å). Hämtad den 19 oktober 2018 från

http://dok.slso.sll.se/CAMM/Faktablad/hot_och_vald_vard_omsorg_2013.pdf

Chang, S. O. (2001). The conceptual structure of physical touch in caring. Journal of

Advanced Nursing, 33: 820-827. doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01721.x

Cheung, T., Lee, P. H., & Yip, P. S. F. (2017). Workplace Violence toward Physicians and

Nurses: Prevalence and Correlates in Macau. International Journal of Environmental

Research and Public Health, 14(8), 879. doi: org/10.3390/ijerph14080879

Çıkrıklar, H.I., Yürümez, Y., Güngör, B., Aşkın, R., Yücel, M., & Baydemir, C. (2016).

Violence against emergency department employees and the attitude of employees towards

violence. Hong Kong Medical Journal, 22(5), 464-71. doi: 10.12809/hkmj154714

Codex (2018). Forskarens etik. Hämtad 5 september, 2018, från

http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

Edward, K. I., Ousey, K., Warelow, P., & Lui, S. (2014). Nursing and aggression in the

workplace: a systematic review: BJN-British Journal of Nursing, 23(12), 653-656. doi:

org/10.12968/bjon.2014.23.12.653

22

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Sunnerhagen,

K. S. (2011). Person-centered care--ready for prime time. European Journal Of

Cardiovascular Nursing: Journal Of The Working Group On Cardiovascular Nursing Of

The European Society Of Cardiology, 10(4), 248–251. doi:

org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Ekman, I. (Red.) (2015). Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till

praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (2000). Vårdprocessen. (5. uppl.) Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB

Fakhr-Movahedi, A., Rahnavard, Z., Salsali, M., & Negarandeh, R. (2016). Exploring

Nurse’s Communicative Role in Nurse-Patient Relations: A Qualitative Study. Journal of

Caring Sciences, 5(4), 267–276. doi: org/10.15171/jcs.2016.028

*Falkenstrom, M. K. (2017). A Qualitative Study of Difficult Nurse-Patient Encounters in

Home Health Care. ANS. Advances In Nursing Science, 40(2), 168-183. doi:

10.1097/ANS.0000000000000156

Farrell, G.A., Bobrowski, C., & Bobrowski, P. (2006). Scoping workplace aggression in

nursing: findings from an Australian study. Journal of Advanced Nursing, 55(6), 778–787.

doi: org/10.1111/j.1365-2648.2006.03956.x

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Johanneshov: MTM.

Fossum, B. (Red.) (2013). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (2. uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

Franz, S., Zeh, A., Schablon, A., Kuhnert, S., & Nienhaus, A. (2010). Aggression and

violence against health care workers in Germany--a cross sectional retrospective survey.

BMC Health Services Research, 1051. doi: 10.1186/1472-6963-10-51

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags for uppsats:

vagledning for litteraturbaserade examensarbeten. (3:1. uppl.ss. 141-152). Lund:

Studentlitteratur.

*Gerdtz, M. F., Daniel, C., Dearie, V., Prematunga, R., Bamert, M., & Duxbury, J. (2013).

The outcome of a rapid training program on nurses' attitudes regarding the prevention of

aggression in emergency departments: a multi-site evaluation. International Journal Of

Nursing Studies, 50(11), 1434-1445. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.01.007

Gillespie, G. L., Gates, D. M., Miller, M., & Howard, P. K. (2010). Workplace violence in

healthcare settings: risk factors and protective strategies. Rehabilitation Nursing: The

Official Journal Of The Association Of Rehabilitation Nurses, 35(5), 177-184. Hämtad från

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm&AN=20836482&site=eh

ost-live

23

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,

24(2), 105–112. Hämtad från

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm&AN=14769454&site=eh

ost-live

Guan, J. (2017). Origin and Prevention of Workplace Violence in Health Care in China:

Legal and Ethical Considerations. Chinese Medical Journal, 130(14), 1731–1736. doi:

org/10.4103/0366-6999.209888

Hallett, N. (2018). Preventing and managing challenging behaviour. Nursing Standard

(Royal College Of Nursing (Great Britain): 1987), 32(26), 51–63. doi:

org/10.7748/ns.2018.e10969

*Hallett, N., & Dickens, G. L. (2015). De-escalation: A survey of clinical staff in a secure

mental health inpatient service. International Journal Of Mental Health Nursing, 24(4),

324-333. doi: 10.1111/inm.12136

Hallett, N., & Dickens, G. L. (2017). De-escalation of aggressive behaviour in healthcare

settings: Concept analysis. International Journal Of Nursing Studies, 75, 10–20. doi:

org/10.1016/j.ijnurstu.2017.07.003

Harwood, R. H. (2017). How to deal with violent and aggressive patients in acute medical

settings. The Journal Of The Royal College Of Physicians Of Edinburgh, 47(2), 94–101.

doi: org/10.4997/JRCPE.2017.218

*Heckemann, B., Breimaier, H. E., Halfens, R. J., Schols, J. M., & Hahn, S. (2016). The

participant's perspective: learning from an aggression management training course for

nurses. Insights from a qualitative interview study. Scandinavian Journal Of Caring

Sciences, 30(3), 574-585. doi: 10.1111/scs.12281

Hedayati Emam, G., Alimohammadi, H., Zolfaghari Sadrabad, A., & Hatamabadi, H.

(2018). Workplace Violence against Residents in Emergency Department and Reasons for

not Reporting Them; a Cross Sectional Study. Emergency, 6(1), e7. Hämtad från

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5827053/pdf/emerg-6-e7.pdf

Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Henderson, A. D. (2003). Nurses and workplace violence: nurses’ experiences of verbal

and physical abuse at work. Nursing Leadership (Toronto, Ont.), 16(4), 82–98. Hämtad

från

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm&AN=14983926&site=eh

ost-live

Henricson, M. (2017) Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

fran ide till examination inom omvardnad. (2:1. uppl., ss. 411-420). Lund:

Studentlitteratur.

24

International Council of Nurses. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 06 Oktober, 2018, från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

*Isaksson, U., Åström, S., & Graneheim, U. H. (2013). Being flexible and tuning in:

professional caregivers' reflections on management of violent behaviour in nursing homes.

International Journal Of Older People Nursing, 8(4), 290-298. doi: 10.1111/opn.12005

Isaksson, U., Åström, S., Sandman, P.-O., & Karlsson, S. (2009). Factors associated with

the prevalence of violent behaviour among residents living in nursing homes. Journal Of

Clinical Nursing, 18(7), 972–980. doi: org/10.1111/j.1365-2702.2008.02440.x

Jiao, M., Ning, N., Li, Y., Gao, L., Cui, Y., Sun, H., & ... Hao, Y. (2015). Workplace

violence against nurses in Chinese hospitals: a cross-sectional survey. BMJ Open, 5(3),

e006719. doi: 10.1136/bmjopen-2014-006719

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: fran ide till examination inom omvardnad. (2:1. uppl., ss. 81-98). Lund:

Studentlitteratur.

Kitaneh, M., & Hamdan, M. (2012). Workplace violence against physicians and nurses in

Palestinian public hospitals: a cross-sectional study. BMC Health Services Research, 12,

469. doi: org/10.1186/1472-6963-12-469

Kourkouta, L., & Papathanasiou, I.V. (2014). Communication in Nursing Practice: Materia

Socio-Medica-The Academy of Medical Sciences of Bosnia and Herzegovina, 26(1), 65–

67. doi: 10.5455/msm.2014.26.65-67

Kristensson, J. (2017). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Kvas, A., Seljak, J. (2014). Nursing Work Life Research. Unreported workplace violence

in nursing. International Nursing Review, 61(3), 344-51. doi: 10.1111/inr.12106

Kwok, R.P.W., Law, Y.K., Li, K.E., Ng, Y.C., Cheung, M.H., Fung, V.K.P., ... Leung,

W.C. (2006). Prevalence of workplace violence against nurses in Hong Kong. Hongkong

Medical Journal = Xianggang Yi Xue Za Zhi, 12 (1), 6-9. Hämtad från

http://www.hkmj.org/system/files/hkm0602p6.pdf

Lantta, T., Anttila, M., Kontio, R., Adams, C. E., & Välimäki, M. (2016). Violent events,

ward climate and ideas for violence prevention among nurses in psychiatric wards: a focus

group study. International Journal of Mental Health Systems, 10, 27. doi:

org/10.1186/s13033-016-0059-5

Lepiešová, M., Tomagová, M., Bóriková, I., Farský, I., Žiaková, K., Kurucová, R. (2015).

Experience of nurses with in-patient aggression in the slovak republic. Central European

Journal of Nursing and Midwifery, 6(3), 306-312. doi: 10.15452/CEJNM.2015.06.0020

25

Li, P., Xing, K., Qiao, H., Fang, H., Ma, H., Jiao, M., Hao, Y., Li, Y., Liang, L., Gao, L.,

Kang, Z., Cui, Y., Sun, H., Wu, Q., … Liu, M. (2018). Psychological violence against

general practitioners and nurses in Chinese township hospitals: incidence and implications.

Health and quality of life outcomes, 16(1), 117. doi: 10.1186/s12955-018-0940-9

Liu, J., Lewis, G., & Evans, L. (2013). Understanding aggressive behaviour across the

lifespan. Journal Of Psychiatric And Mental Health Nursing, 20(2), 156-168. doi:

10.1111/j.1365-2850.2012.01902.x

Lown, B. A., & Setnik, G. S. (2018). Utilizing compassion and collaboration to reduce

violence in healthcare settings. Israel Journal Of Health Policy Research, 7(1), 39. doi:

org/10.1186/s13584-018-0234-z

Luck, L., Jackson, D., & Usher, K. (2009). Conveying caring: nurse attributes to avert

violence in the ED. International Journal of Nursing Practice, 15(3), 205-212. doi:

10.1111/j.1440-172X.2009.01749.x

Magnavita, N. (2013). The exploding spark: workplace violence in an infectious disease

hospital a longitudinal study. Biomed Research International, (3) 247–261. doi:

10.1155/2013/316358

*McCann, T. V., Baird, J., & Muir-Cochrane, E. (2014). Attitudes of clinical staff toward

the causes and management of aggression in acute old age psychiatry inpatient units. BMC

Psychiatry, 1480. doi: 10.1186/1471-244X-14-80

*Morken, T., Alsaker, K., & Johansen, I. H. (2016). Emergency primary care personnel's

perception of professional-patient interaction in aggressive incidents -- a qualitative study.

BMC Family Practice, 1754. doi: 10.1186/s12875-016-0454-7

*Morphet, J., Griffiths, D., Plummer, V., Innes, K., Fairhall, R., & Beattie, J. (2014). At

the crossroads of violence and aggression in the emergency department: perspectives of

Australian emergency nurses. Australian Health Review: A Publication Of The Australian

Hospital Association, 38(2), 194-201. doi: 10.1071/AH13189

*Najafi, F., Fallahi‐Khoshknab, M., Ahmadi, F., Dalvandi, A., & Rahgozar, M. (2018).

Antecedents and consequences of workplace violence against nurses: A qualitative study.

Journal Of Clinical Nursing, 27(1/2), e116-e128. doi: 10.1111/jocn.13884

Park, M., Cho, S., & Hong, H. (2015). Prevalence and Perpetrators of Workplace Violence

by Nursing Unit and the Relationship Between Violence and the Perceived Work

Environment. Journal Of Nursing Scholarship, 47(1), 87-95. doi: 10.1111/jnu.12112

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence

for Nursing Practice. (10th. ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Priebe, G., Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar-grundläggande vetenskapsteori. I Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: fran ide till examination inom omvardnad. (2:1. uppl., ss. 375-387). Lund:

Studentlitteratur.

26

Richmond, J. S., Berlin, J. S., Fishkind, A. B., Holloman, G. H., Jr, Zeller, S. L., Wilson,

M. P., Rifai, M.A., Ng, A. T. (2012). Verbal De-escalation of the Agitated Patient:

Consensus Statement of the American Association for Emergency Psychiatry Project

BETA De-escalation Workgroup. The Western Journal Of Emergency Medicine, 13(1),

17–25. doi: org/10.5811/westjem.2011.9.6864

Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: fran ide till examination inom omvardnad. (2:1. uppl., ss. 375-387). Lund:

Studentlitteratur.

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Sandström, S. (2007). Hot & våld i vård, omsorg och socialt arbete. (1. uppl.) Stockholm:

Gothia.

Schablon, A., Wendeler, D., Kozak, A., Nienhaus, A., & Steinke, S. (2018). Prevalence

and Consequences of Aggression and Violence towards Nursing and Care Staff in

Germany—A Survey. International Journal of Environmental Research and Public

Health, 15(6), 1274. doi: org/10.3390/ijerph15061274

SFS 1997:1160 Arbetsmiljolagen. Hämtad 06 Oktober, 2018, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160

*Shafran-Tikva, S., Chinitz, D., Stern, Z., & Feder-Bubis, P. (2017). Violence against

physicians and nurses in a hospital: How does it happen? A mixed-methods study. Israel

Journal Of Health Policy Research, 6(1), 59. doi: 10.1186/s13584-017-0183-y

Shattel, M. (2004). Nurse-patient interaction: A review of the literature. Journal of Clinical

Nursing, 13(6), 714-722- doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.00965.x

Sisawo, E. J., Ouédraogo, S. Y. Y. A., & Huang, S.-L. (2017). Workplace violence against

nurses in the Gambia: mixed methods design. BMC Health Services Research, 17(1), 311.

doi: org/10.1186/s12913-017-2258-4

Snellman, I. (2014). Vårdrelationer: En empirisk belysning. I F. Friberg & J. Ohlén (Red.),

Omvardnadens grunder: Perspektiv och forhallningssatt. (2:3. uppl., ss. 467-482 )Lund:

Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2016). Vald: Handbok om socialtjanstens och halso- och sjukvardens

arbete med vald i nara relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 19 Oktober, 2018,

från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20252/2016-6-37.pdf

Socialstyrelsen. (u.å). Definition av våld och utsatthet i nära relationer. Hämtad 06

Oktober, 2018, från https://www.socialstyrelsen.se/valds-

ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition

27

Statens institutionsstyrelse SiS. (2017). Hantering av hot och våld: Personalens syn på

etik, bemötande och säkerhet i mötet med ungdomar på institutioner. Stockholm: Statens

institutionsstyrelse SiS. Hämtad 06 Oktober, 2018, från https://www.stat-

inst.se/contentassets/945dd96e76ce438a8f7fc8147c52651e/nr-12-2017-hantering-av-hot-

och-vald.-personalens-syn-pa-etik-bemotande-och-sakerhet-i-motet-med-ungdomar-pa-

institutioner.pdf

Statistiska Centralbyrån. (2018). Hot, våld och oro 1980-2017. Hämtad 06 Oktober, 2018,

från

http://www.scb.se/contentassets/14f8221b75044059a52f293df0bd1f6f/le0101_2016i17_sm

_lebr1802.pdf

Stockholms läns sjukvårdsområde SLSO. (2011). Bergenmodellen [Broschyr]. Hämtad 06

Oktober, 2018, från http://dok.slso.sll.se/Psykiatri.sll.se/bergenmodellen.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Hämtad 24 Augusti, 2018 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-

legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

*Tan, M. F., Lopez, V., & Cleary, M. (2015). Nursing management of aggression in a

Singapore emergency department: A qualitative study. Nursing & Health Sciences, 17(3),

307-312. doi: 10.1111/nhs.12188

Teymourzadeh, E., Rashidian, A., Arab, M., Akbari-Sari, A., & Hakimzadeh, S. M. (2014).

Nurses exposure to workplace violence in a large teaching hospital in Iran. International

Journal of Health Policy and Management, 3(6), 301–305. doi:

org/10.15171/ijhpm.2014.98

Utagerande. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 5 oktober, 2018, från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/utagerande

Vaez, M., Josephson, M., Vingård, E., & Voss, M. (2014). Work-related violence and its

association with self-rated general health among public sector employees in Sweden.

Work, 49(1), 163–171. doi: 10.3233/WOR-131715

*Vandecasteele, T., Debyser, B., Van Hecke, A., De Backer, T., Beeckman, D., &

Verhaeghe, S. (2015). Nurses' perceptions of transgressive behaviour in care relationships:

a qualitative study. Journal Of Advanced Nursing, 71(12), 2786-2798. doi:

10.1111/jan.12749

Wax, J. R., Pinette, M. G., & Cartin, A. (2016). Workplace Violence in Health Care-It's

Not "Part of the Job". Obstetrical & Gynecological Survey, 71(7), 427-434. doi:

10.1097/OGX.0000000000000334

Weyant, R. A., Clukey, L., Roberts, M., & Henderson, A. (2017). Show Your Stuff and

Watch Your Tone: Nurses’ Caring Behaviors. American Journal Of Critical Care: An

Official Publication, American Association Of Critical-Care Nurses, 26(2), 111–117. doi:

org/10.4037/ajcc2017462

28

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (Red.) (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och

praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Willman, A. (Red.) (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och

klinisk verksamhet. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Valda delar).

WMA Declaration of Helsinki (2018). Helsingforsdeklarationen (Rev.utg.). Hämtad 06

Oktober, 2018, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-

ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

World Health Organization. (2002). World report on violence and health. Geneva:

Switzerland. Hämtad 06 Oktober, 2018, från

http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42495/9241545615_eng.pdf;jsessionid=32

FAD4DCCF75350E257F8429A69DDA31?sequence=1

World Health Organization (WHO). (2018). Definition and typology of violence. Hämtad

06 Oktober, 2018, från http://www.who.int/violenceprevention/approach/definition/en/

*Yang, C., Hsieh, W., Lee, L., & Chen, S. (2016). Assault experiences: Lessons learned

from mental health nurses in Taiwan. International Journal Of Mental Health Nursing,

25(3), 225-233. doi: 10.1111/inm.12203

Zampieron, A., Galeazzo, M., Turra, S. & Buja, A. (2010). Perceived aggression towards

nurses: study in two Italian health institutions. Journal of clinical nursing, 19(15–16),

2329–2341. doi: org/10.1111/j.1365-2702.2009.03118.x

I

BILAGA A

Tabell 1. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ

och kvalitativ metodansats, modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011).

KOD OCH KLASSIFICERING VETENSKAPLIG KVALITET

I = Hög kvalitet II =

Medel

III = Låg kvalitet

Randomiserad kontrollerad

studie/Randomised controlled trial (RCT)

är prospektiv och innebär jämförelse mellan

en kontrollgrupp och en eller flera

experimentgrupper.

Större välplanerad och välgenomförd

multicenterstudie med adekvat beskrivning

av protokoll, material och metoder

inklusive behandlingsteknik. Antalet

patienter/deltagare tillräckligt stort för att

besvara frågeställningen.

Adekvata statistiska metoder.

*

Randomiserad studie med få patienter/deltagare och/eller för

många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka.

Bristfälligt antal patienter/deltagare, otillräckligt beskrivet eller

stort bortfall.

Klinisk kontrollerad studie/Clinical

controlled trial ( CCT) är prospektiv och

innebär jämförelse mellan kontrollgrupp och

en eller flera experimentgrupper. Är inte

randomiserad.

Välplanerad och välgenomförd studie med

adekvat beskrivning av protokoll, material

och metoder inklusive behandlingsteknik.

Antalet patienter/deltagare tillräckligt stort

för att besvara frågeställningen. Adekvata

statistiska metoder.

*

Begränsat/för få patienter/deltagare, metoden otillräckligt

beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska

metoder.

Icke- kontrollerad studie (P) är prospektiv

men utan relevant och samtida

kontrollgrupp.

Väldefinierad frågeställning, tillräckligt

antal patienter/deltagre och adekvata

statistiska metoder.

*

Begränsat/för få patienter/deltagare, metoden otillräckligt

beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska

metoder.

Retrospektiv studie (R) är en analys av

historiskt material som relateras till något

som redan har inträffat, exempelvis

journalhandlingar.

Antal patienter/deltagare tillräckligt stort

för att besvara frågeställningen. Väl

planerad och välgenomförd studie med

adekvat beskrivning av protokoll, material

och metoder.

*

Begränsat/för få patienter/deltagare, metoden otillräckligt

beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska

metoder.

Kvalitativ studie (K) är vanligen en

undersökning där avsikten är att studera

fenomen eller tolka mening, upplevelser och

erfarenheter utifrån de utforskades

perspektiv. Avvsikten kan också vara att

utveckla begrepp och begreppsmässiga

strukturer (teorier och modeller).

Klart beskriven kontext (sammanhang).

Motiverat urval. Välbeskriven urvals-

process; datainsamlingsmetod,

transkriberingsprocess och analysmetod.

Beskrivna tillförlitlighets/

reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan

data och tolkning påvisas. Metodkritik.

*

Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Patient/deltagargruppen

för otillräckligt beskriven. Metod/analys ej tillräckligt beskriven.

Bristfällig resultatredovisning.

* Några av kriterierna utifrån I = Hög kvalitetet är inte uppfyllda men den vetenskapliga kvaliten värderas högre än III = Låg kvalitet.

BILAGA B

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

I

Matris över inkluderade artiklar

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Angland S,

Downling M

Casey D

2013

Irland

Nurses’

perceptions of

the factors

which cause

violence and

aggression in

the emergency

department: A

qualitative study

Undersöka

sjuksköterskors

uppfattning om de

faktorer som

orsakar våld och

aggression på en

irländsk

akutmottagning.

Design: Kvalitativ studie.

Urval: Sjuksköterskor som arbetat

minst sex månader inom

akutsjukvård som drabbats eller

varit inblandad i en hot- eller

våldsincident senaste månaden.

Datainsamling: Semistrukturerade

intervjuer.

Analys: Tematisk analys.

12

(0)

Kommunikation var en huvudfaktor till hot och våld.

Kommunikation var väsentlig och kunde minska våld

eller aggression. Sjuksköterskorna belyste vikten av

att vara ärlig och sanningsenlig vid kommunikation.

Den kommunikationsrelaterade aggressionen kunde

orsakas av felaktig information. Sjuksköterskorna

uppvisade ofta negativ attityd mot patienter eller

anhöriga när de var stresspåverkade.

K

II

Avander K,

Heikki A,

Bjerså K,

Engström M

2016

Sverige

Trauma Nurses’

Experience of

Workplace

Violence and

Threats: Short-

and Long-Term

Consequences

in a Swedish

Setting

Undersöka

erfarenheter av

hot och våld samt

dess konsekvenser

bland

sjuksköterskor på

en svensk

traumaavdelning.

Design: Induktiv kvalitativ studie.

Urval: Minst ett års erfarenhet som

registrerad sjuksköterska, utbildad

inom akutsjukvård enligt ATLS-

koncept samt minst arbetat ett år på

nuvarande traumaavdelning.

Datainsamling: Tre

semistrukturerade

fokusgruppsintervjuer.

Analys: Induktiv ansats.

14

(0)

Kommunikation var en nyckelfaktor för att undvika

hotfulla situationer. Sjuksköterskor upplevde rädsla

och besvarade oftast inte hotfulla personer.

Sjuksköterskor förändrade sitt tillvägagångssätt, blev

mer alerta och agerade mer återhållsamt mot vissa

patienter. De prioriterade om sitt arbete för att behaga

vissa patienter och gick med på deras krav. De kände

sig hindrade i sin professionella och personliga roll

som ledde till att de undvek vissa samtalsämnen eller

ljög. I mötet med stressade patienter kunde

kommunikation på ett lugnt sätt med mjuk ton hjälpa.

Andra patienter reagerade bättre på att vara definitiv

och konkret.

K

I

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

II

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Boafo IM

2016

Ghana

“...they think we

are conversing,

so we don’t care

about them…”

Examining the

causes of

workplace

violence against

nurses in Ghana

Utforska

huvudorsakerna

till fysiskt och

verbalt våld mot

sjuksköterskor på

arbetsplatsen,

orsakade av

patienter eller

anhöriga ur

sjuksköterskans

perspektiv.

Design: Mixed Method.

Urval: Sjukhus från hela landet är

representerade. Sjuksköterskor som

verkade ha erfarenhet och arbetade

på dessa sjukhus.

Datainsamling: Alla intervjuer

hölls av författaren och spelades in.

Några av deltagarna fick granska

transkripten.

Analys: Tematisk analys.

24

(0)

Kommunikation med strängt eller oförskämt språk var

en av de främsta orsakerna till arbetsplatsvåld mot

sjuksköterskor. Både det verbala och ickeverbala

språket i interaktionen var viktigt. Bristande kontakt

var en orsak till aggressionsincidenter.

MM

II

Falkenstrom MK

2017

USA

A Qualitative

Study of

Difficult Nurse-

Patient

Encounters in

Home Health

Care

Utforska mötet

mellan

sjuksköterskor

och patienter som

inte gick bra från

sjuksköterskans

perspektiv i

hemsjukvård.

Design: Deskriptiv kvalitativ

studie.

Urval: Sjuksköterskor över 18 år,

tidigare arbetat eller arbetar i

hemsjukvård samt behärskar

engelska.

Datainsamling: Författaren

använde en semistrukturerad

intervjuguide. Anteckningar

utfördes och intervjuerna spelades

in. Deltagarna lämnade ett

demografiskt dataformulär.

Analys: Iterativ process. En

kombinerad kvalitativ

innehållsanalys och grundad teori

användes.

20

(0)

Sjuksköterskor var observanta på patienters

kroppsspråk. Sjuksköterskor försökte lösa konflikter

om det gick att resonera, tills patienter gått över deras

gräns. Sjuksköterskor litar på egen erfarenhet och

magkänsla och försöker lugna patienter i svåra

situationer. Sjuksköterskor var medvetna om att

trötthet kunde påverka konflikthanteringen.

Sjuksköterskor distanserade sig för att försöka förstå

orsaken till utbrotten. Konflikter kunde lösas med

tystnad, att lyssna, ursäktande eller interventioner.

K

I

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

III

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Gerdtz MF,

Daniel C, Dearie V,

Prematunga R,

Bamert M,

Duxbury J

2013

Australien

The outcome of

a rapid training

program on

nurses’ attitudes

regarding the

prevention of

aggression in

emergency

departments: A

multi-site

evaluation

Mäta utfallet av

en

utbildningsinterve

ntion (MOCA-

REDI) kring

attityder hos

personalen

gällande

prevention och

tidig hantering av

patienters

aggression.

Design: Mixed method med pre-

test post-test enkätstudie och

individuella intervjuer med chefer

och utbildningsledare.

Urval: Sjuksköterskor eller

barnmorskor på akutmottagningar i

den offentliga sektorn i Victoria.

Datainsamling: Enkäterna

behandlades digitalt. Därefter

utfördes semistrukturerade

telefonintervjuer med chefer och

utbildningsledare.

Analys: Enkätdatan analyserades

digitalt. Telefonintervjuerna

undersöktes genom strukturell

analys.

755

(284)

+

34

(6)

Att inte besvara, lyssna eller uppmärksamma patienter

kunde leda till aggression. Sjuksköterskor fick en

ökad medvetenhet för kommunikationskvaliteten

mellan personal och patienter. Personalattityder hade

en positiv påverkan på vårdkvaliteten och förmågan

till kommunikationsfärdigheter att de-eskalera

aggression.

MM

I

Hallett N, Dickens

GL

2015

Storbritannien

De-escalation:

A survey of

clinical staff in a

secure mental

health inpatient

service

Undersöka

åsikterna från

klinisk personal

gällande de-

eskalering.

Design: En tvärsektionell mixed

method enkätundersökning med

kvantitativa och kvalitativa

element.

Urval: Rekryteringen bestod av

klinisk avdelningspersonal som

antingen arbetade eller genomgick

vårdrelaterad utbildning.

Datainsamling: Författarna

utvecklade en enkät bestående av

tio punkter med både öppna och

slutna frågor.

Analys: Fritextsvar analyserades

tematiskt, annan data analyserades

digitalt.

80

(8)

Kommunikationsstrategier innehöll problemlösning,

ge uppmuntran och stöd samt identifiera för- och

nackdelar med patientens beteende. Kommunikation

för att de-eskalera skulle inkludera röstläget och

kroppsspråket med interpersonella färdigheter som

empati och humor. Distraktion användes för att få

patienter att skifta fokus, ibland lät de patienterna

lugna ner sig. Vid aggressionshändelse användes

säkerhetsavstånd. Samtal med ett lugnt och vänligt

uppträdande var den mest effektiva interventionen för

de-eskalering.

MM

I

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

IV

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Heckemann B,

Berimaier HE,

Halfens RJG,

Schols JMGA,

Hahn S

2016

Schweiz

The

participant’s

perspective:

learning from an

aggression

management

training course

for nurses.

Insights from a

qualitative

interview study

Insamla

information ur

sjuksköterskans

perspektiv

angående vad de

lärt sig från att

genomgå en

aggressionhanteri

ngsutbildning.

Design: Semistrukturerad kvalitativ

intervjustudie.

Urval: Registrerade sjuksköterskor

som antingen genomgick eller var

uttagen till aggressionshanterings-

utbildning.

Datainsamling: En intervjuguide

översattes till tyska och anpassades

till studien. Alla intervjuer spelades

in digitalt och transkriberades.

Analys: Analysen skedde i fyra

steg. Deduktiv initial kodning följt

av induktiv kodning. I tredje steget

reducerade och granskade de datan.

I sista steget arbetade två författare

gemensamt och genom diskussion

tolkades datan.

9

(2)

Före utbildningen: att närma sig patienten på ett

respektfullt sätt, vara mottagliga samt ta patienterna

seriöst kunde förebygga våld. Sjuksköterksor var

flexibla och tillgodosedde patientens önskningar.

Konflikter kunde lösas med kommunikation och

empati. Sjuksköterskor betonar vikten av att hålla sig

lugn och kontrollera sina känslor i yrkesrollen. Om de

blev arga försökte de lugna sig själva genom att

försöka förstå patientens situation. Entydigt socialt

stöd från kollegor var viktigt i aggressiva situationer.

Efter utbildningen: Sjuksköterskor strävade efter att

hålla patienter uppdaterade med information under

väntetider. De ökade medvetenheten om att hålla

säkert avstånd. De blev mer varse om sitt egna

röstläge, gester, kroppshållning samt positioneringen i

interaktioner.

Sjuksköterskor observerade ansiktsuttryck och gester

hos patienter. Sjuksköterskor kunde känna skuld och

minimera personlig kontakt. Sjuksköterskor lärde sig

att släppa sina personliga känslor och besvara

patienterna bättre.

K

II

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

V

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Isaksson U, Åström

S, Graneheim UH

2013

Sverige

Being flexible

and tuning in:

professional

caregivers’

reflections on

management of

violent

behaviour in

nursing homes

Belysa

professionella

vårdgivares

reflektioner kring

hanteringen av

våldsamt beteende

av boende på

vårdhem.

Design: Kvalitativ deskriptiv

studie.

Urval: Tre vårdhem med totalt 14

avdelningar i norra Sverige.

41 kvinnliga vårdgivare i åldrarna

20-59 år med 1-39 års

arbetserfarenhet med äldre.

Datainsamling: 41 intervjuer

utförda i närheten av arbetsplatsen.

Analys: Kvalitativ innehållsanalys.

41

(0)

Våld hanterades genom att vara flexibel och i

samspråk med patienterna. Förebyggande arbete

innefattade att ge tid och utrymme, lugna samt

distrahera patienterna. Det var viktigt att ha

information och vara förberedd inför interaktioner.

Lugnt uppträdande smittade av sig och patienterna

kunde även lugnas med beröring. Distraktion kunde

vara verbala eller fysiska. Konflikter kunde lämnas

över till kollegor eller skjutas upp temporärt.

Sjuksköterskor använde säkerhetsavstånd.

Sjuksköterskor var proaktiva med information

angående aktiviteter med tydlig gränssättning om vad

som skulle tillåtas eller ej.

K

I

McCann T, Baird J,

Muir Cochrane E

2014

Australien

Attitudes of

clinical staff

toward the

causes and

management of

aggression in

acute old age

psychiatry

inpatient units

Undersöka

attityderna hos

den kliniska

personalen

angående

orsakerna och

hanteringen av

aggression

orsakade av

patienter i akuta

äldrepsykiatrin.

Design: Enkätundersökning.

Urval: Personal på tre olika slutna

psykiatriska avdelningar i

Melbourne. Helg och nattarbetare

exkluderades.

Datainsamling: En enkät med 27

avsnitt baserad på 4-punkts Likert-

skala.

Analys: Dataanalysen utfördes av

R. Datan delades upp för att

redovisa socioekonomiska

skillnader samt besvara syftet.

90

(5)

Sättet som personalen kommunicerar med patienter

samt dålig kommunikation var riskfaktorer för våld.

Kulturell bakgrund och kulturella skillnader i

kommunikationen kunde bidra till

aggressionsincidenter. Personcentrerade alternativ

som förhandling och de-eskalering var mer effektiva

än inlåsning eller medicinering för att hantera

aggression.

K

III

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

VI

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Morken T, Alsaker

K, Johansen IH

2016

Norge

Emergency

primary care

personnel’s

perception of

professional-

patient

interaction in

aggressive

incidents - a

qualitative study

Utforska

personalens

uppfattning av

professionella

patientinteraktion

er i aggressiva

situationer på

akutmottagning i

primärvård.

Design: Retrospektiv studie.

Urval: Omläsning av datamaterial

från en fokusgruppstudie.

Huvudkriteriet var egen erfarenhet

av hot och våld samt

arbetserfarenhet från

akutmottagningen i primärvård.

Datainsamling: Deltagarna delades

in i åtta fokusgrupper som vardera

höll en diskussion och spelades in.

En kort intervjuguide var bas för

diskussionen.

Analys: Baserad på systematisk

textkondensation.

37

(0)

Sjuksköterskors beteende kunde bidra till att det

uppstår aggression i ett möte. Oönskad beröring

kunde leda till våld. Dåliga besked kunde ges på ett

trevligt sätt genom att modulera sin röst för att tala

mer lugnt. Sjuksköterskor försökte att skapa en allians

med patienten genom att vara flexibla eller genom att

presentera lösningar som återskapar eller ökar

patientens värdighet.

K

I

Morphet J, Griffiths

D, Plummer V,

Innes K, Fairhall R,

Beattie J

2014

Australien

At the

crossroads of

violence and

aggression in

the emergency

department:

perspectives of

Australian

emergency

nurses

Undersöka

faktorerna som

fortsätter att bidra

till våld och

aggression i

akutmottagningar

från perspektivet

av triage-

sjuksköterskor,

chefssjukskötersk

or och

sjuksköterskor.

Design: Enkätundersökning med

Delphi-tekniken.

Urval: Sjuksköterskor på

akutmottagningar i Australien.

Deltagarna var även medlemmar i

CENA.

Datainsamling: Skedde i tre

omgångar.

Analys: Kvantitativa svar från

omgångarna analyserades via

median och kvartilintervall för att

jämföra teman.

189

(32)

+

160

(28)

+

170

(12)

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning bidrog

till våld genom dålig kommunikation.

Medkänsloutmatting d.v.s. avsaknad av tolerans eller

empati samt attityder och hur människor hanteras

bidrar till våld.

P

I

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

VII

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Najafi F,

Fallahi-Khoshknab

M, Ahmadi F,

Dalvandi A,

Rahgozar, M

2017

Iran

Antecedents and

consequences of

workplace

violence against

nurses: A

qualitative study

Utforska iranska

sjuksköterskors

uppfattning samt

erfarenheter av

triggers och

konsekvenser av

arbetsplatsvåld

orsakat av

patienter,

anhöriga, kollegor

eller chefer.

Design: Deskriptiv kvalitativ

studie.

Urval: Sjuksköterskor som arbetat

minst sex månader på sjukhus i

Tehran och upplevt arbetsplatsvåld.

Datainsamling: Djupgående

ostrukturerade intervjuer.

Intervjuerna utfördes på respektive

arbetsplats och spelade in digitalt.

Analys: Kvalitativ innehållsanalys.

22

(0)

En av de främst orsakerna till arbetsplatsvåld var

otillräcklig kommunikation. Avsaknad av tid för att

svara patienter samt deras förväntningar på svar var

möjliga triggers till arbetsplatsvåld.

Relationsskapande hindrades av stressfyllda miljöer

och arbetsbelastning försämrade kommunikationen.

Kommunikationsproblem kunde orsakas av olika

språk eller dialektala skillnader. Sjuksköterskor

upplevde att regler och etik hindrade dem från att

utagera negativa känslor på arbetsplatsen som

påverkade deras personliga relationer. Dålig

kommunikation med patienter eller kollegor var en

konsekvens av våld. Ibland agerade sjuksköterskor

hämndlystet till svar på aggression då de upplevdes

sakna stöd från ledningen.

K

II

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

VIII

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Shafran-Tikva S,

Chinitz D, Stern Z,

Feder-Bubis P

2017

Israel

Violence against

physicians and

nurses in a

hospital: How

does it happen?

A mixed-

methods study

Undersöka

konstellationen av

faktorer och

processer som

bidrar till att

skapa en våldsam

händelse mellan

patient och

personal på ett

sjukhus. Utifrån

perspektivet av

alla som befinner

sig på sjukhuset.

Design: Mixed-method med

fallstudie, fokusgruppintervjuer

och enkätundersökning.

Urval: Dokumenterade våldsamma

händelser på universitetssjukhuset

där säkerhetspersonal varit

inblandad. Till varje fokusgrupp

inkluderades totalt 20 personer

med 5 personer från samma

yrkeskategori. Till de 18

semistrukturerade intervjuerna

användes både personal som blivit

utsatt för våld samt förövaren.

Datainsamling: Fyra fokusgrupper,

18 semistrukturerade intervjuer

samt två öppna frågor som

inkluderades i enkätstudien.

Enkäten innehöll 36 påståenden

som graderades med Likert-skalan.

Analys: Kvalitativ data

analyserades med grundad teori.

Den kvantitativa enkätdatan

analyserades digitalt.

20

(0)

18

(0)

676

(93%)

Efter en konflikt skyllde de inblandade på varandra.

Vid en våldshändelse önskade personalen avlägsna

förövaren omedelbart. Sjuksköterskor som kände sig

hotade agerade på ett sätt avsett att visa beslutsamhet

mot den andra sidan. Personliga karaktärsegenskaper

och beteende var avgörande för att förebygga våld.

Negativt beteende innehöll, en avvisande attityd,

arrogans, uppvisa överlägsenhet, respektlöst beteende,

nedlåtenhet och förakt, genom att använda en burdus

eller hög ton på rösten, extrema reaktioner samt

hänsynslöshet. Positivt beteende innefattade

koordination av förväntningar, vägledning, att

introducera sig själv, visa och uppföra sig på ett

respektfullt sätt.

MM

I

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

IX

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Tan MF, Lopez V,

Cleary M

2015

Singapore

Nursing

management of

aggression in a

Singapore

emergency

department: A

qualitative study

Undersöka

sjuksköterskors

uppfattning om att

hantera aggressiva

patienter som

befinner sig på

akutmottagning.

Design: Kvalitativ studie.

Urval: Sjuksköterskor som arbetat

mindre än tre månader på

vuxenakutmottagning och haft

kontakt med aggressiva patienter.

Datainsamling: Intervjuerna

genomfördes med en guide och på

engelska och spelades in digitalt.

Analys: Ordagrann transkription av

datan analyserades med tematisk

analys.

10

(0)

Sjuksköterskor använde sina observationsfärdigheter

för att bedöma potentiellt aggressiva patienter.

Observationen innefattade, kroppsspråk, verbala

ledord, tecken på missnöje, via innehållet, tonen och

volymen på patientens röst. Frekventa interaktioner

med patienter och att delge information och

uppdateringar var viktigt för att förebygga

aggressionsincidenter. Tolkar skulle inkluderas om

språket var en barriär.

K

II

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

X

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Vandercasteele T,

Debyser B,

Van Hecke A,

De Backer T,

Beeckman D,

Verhaeghe S

2015

Belgien

Nurses’

perceptions of

transgressive

behaviour in

care

relationships: a

qualitative study

Studien ämnar

svara på två

frågor ur

sjuksköterskans

perspektiv: (1)

Vilka beteenden i

patient-

sjuksköterska

relationen upplevs

som

gränsöverskridand

e. (2) Vilka

processer och

mekanismer som

påverkar den

upplevda

allvarligheten av

det

gränsöverskridand

e beteendet.

Design: Kvalitativ studie med

grundad teori.

Urval: Sex avdelningar på två

allmänna sjukhus i Belgien.

Sjuksköterskor valdes med bred

variation i ålder, erfarenheter och

utbildning. Efter nio intervjuer

valdes ett annat sjukhus för att

bedöma sjukhuskulterns inflytande.

För dessa intervjuer användes

teoretiskt urval.

Datainsamling: Semistrukturerade

intervjuer. Alla intervjuer spelades

in och transkriberades och icke

verbala uttryck noterades.

Två analytiker granskade varje

transkript och la till viktig

information angående deltagarnas

uttryck och reaktioner.

Analys: Alla intervjuer lästes för en

helhetsbild och meningsfullt

innehåll kodades. Fyra forskare

jämförde och diskuterade

regelbundet datan.

18

(0)

Sjuksköterskor som inte kände sig uppskattade

värderade vårdrelationen mindre och distanserade sig

från patienten. När sjuksköterskan kände patienten på

ett mer personligt plan samt förstod invididens behov,

upplevdes gränsöverskridande betende som mindre

allvarligt. Det vanligaste sättet att undvika

gränsöverskridande beteende var att undvika

interaktioner. Sjuksköterskor rapporterar att de inte

visste hur de skulle agera och förblev tysta och

undvek vissa patienter.

K

I

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) Mixed Method

(MM) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

XI

Författare

År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval,

datainsamling och

analys)

Deltagare

(bortfall)

Resultat Typ

Kvalitet

Yang CI, Hsieh WP,

Lee LH, Chen SL

2016

Taiwan

Assault

experiences:

Lessons learned

from mental

health nurses in

Taiwan

Förstå

psykiatrisjuksköte

rskors

erfarenheter av att

bli angripna,

påverkan på deras

patientvård, och

deras perspektiv

på effektiviteten

av

våldspreventions-

utbildning i

tjänsten.

Design: Deskriptiv kvalitativ

studie.

Urval: Två psykiatriska

anläggningar i Taiwan. Alla

sjuksköterskor skulle ha varit

angripna.

Datainsamling: Semistrukturerade

intervjuer som skedde på

sjuksköterskornas avdelning och

spelades in.

Analys: Tematisk analys av alla

författare.

16

(6)

En överensstämmande attityd från sjuksköterskor mot

patienter var viktig för att förebygga aggression.

Sjuksköterskor justerade sina sätt att interagera med

patienter för att undvika att bli utsatta igen. De valde

sina ord noggrant, och tänkte på sitt röstläge när de

samtalade med patienter samt behandlade dem vänligt

vid interaktioner. Vissa sjuksköterskor påverkades av

långvarigt psykologiskt trauma vilket påverkade

vårdrelationen negativt. Dessa personer distanserade

sig på ett säkert avstånd och interagerade försiktigt

med patienter.

K

II