Faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården

En systematisk litteraturstudie

Factors that affect teamwork in the perioperative care

A systematic literature study

Linda Johansson & Martina Svensson

Fakulteten hälsa-, natur- och teknikvetenskap

Instutitionen för hälsovetenskaper

Specialistsjuksköterska inom operationssjukvård

Examensarbete i omvårdnad 15hp, avancerad nivå

Handledare Lennart Christensson

Examinator Lillemor Lindwall

2015-05-

Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning operationsvård

Avancerad nivå, 15 hp

Handledare Lennart Christensson

Examinator Lillemor Lindvall

2015-04-26

SAMMANFATTNING

Titel: Faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården.

Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Författare: Linda Johansson och Martina Svensson

Handledare: Lennart Christensson

Examinerande lärare: Ingrid Rystedt

Examinator Lillemor Lindwall

Sidor: 30 samt bilagor

Datum för examination: 2015-06-01

Svenska nyckelord: Perioperativ vård, ledarskap, kommunikation och teamarbete.

en kort men tydlig beskrivning av det huvudsakliga innehållet

Introduktion: Inom den perioperativa vården blir det vanligare med fokus på teamarbete mellan

professionerna. Att arbeta i team och använda varandras kompetenser på rätt sätt, stärker arbetsmoralen och

ger en patientsäker vård. Arbetsteamen varierar från dag till dag på grund av olika typer av operationer och

arbetsscheman.

Syfte: Att identifiera och beskriva faktorer som påverkar teamarbetet i den perioperativa vården.

Metoden: En systematisk litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmetod. 14

artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts. Databaserna CINAHL och PubMed

användes.

Resultat: Sex faktorer framträdde som påverkade teamarbetet; Kommunikation inom teamet, Kompetens i

teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och

Ledarskap inom teamet.

Konklusion: Faktorerna som påverkar teamarbetet ligger nära varandra och det ena utesluter inte det

andra. Ett välfungerande teamarbete på operationsavdelningen är viktigt med tanke på den komplexa

miljön. Ensam är inte stark, vilket innebär att varje profession utifrån sin kompetens måste veta vilka

uppgifter som skall göras. God kommunikation tolkas som en av de viktigaste faktorerna som påverkar

teamarbetet idag enligt denna studie. Att arbeta i team innebär att utsättas för olika situationer med olika

professioner som har olika bakgrunder, utbildning och syn på situationen.

ABSTRACT (English)

Title: Factors that affect teamwork in the perioperative care.

Faculty: Health, Science and Technology

Course: Degree project - nursing, 15 ECTS

Authors: Linda Johansson and Martina Svensson

Supervisor: Lennart Christensson

Examiner: Ingrid Rystedt

Examiner: Lillemor Lindwall

Pages: 30 and attachments

Date for the examination: 2015-06-01

Key words: Perioperative care, leadership, communication, and teamwork.

Introduction: A focus on teamwork between professions is becoming more common in the perioperative

care. Working in teams and using each other's skills correctly, strengthens morale and provides a safe

patient care. The work team varies from day to day because of the different types of operations and work

schedules.

Aim: To identify and describe factors that affect teamwork in the perioperative care.

Methods: A systematic literature review was conducted according to Polit and

Beck's (2012) nine step method. 14 items with both qualitative and quantitative approach have been

used. Database CINAHL and PubMed was used.

Results: Six factors emerged that affected the team work; Communication within the team, Competence

of the team, Experience of the team, Planning and time within the team, Respect and teamwork within the

team and Leadership within the team.

Conclusion: The factors that affect teamwork are close together and one does not exclude the other. A

successful teamwork in the surgical department is important because of the complex environment. Alone

is not strong, which means that each profession based on their skills has to know what task is to be made.

God communication is considered to be one of the most important factors that influence the teamwork

today. Working in a team means being exposed to different situations with different professions who have

different backgrounds, education and views on the situation.

Innehåll

Introduktion ..................................................................................................................................... 5

Vårdledarskap ................................................................................................................................... 5

Kommunikation ................................................................................................................................. 6

Operationsteam ................................................................................................................................. 6

Teamarbete ........................................................................................................................................ 7

Syfte ...................................................................................................................................................... 8

Metod ................................................................................................................................................... 8

Datainsamling .................................................................................................................................... 9

Granskning av studierna ................................................................................................................ 11

Dataanalys ...................................................................................................................................... 12

Forskningsetiska överväganden ..................................................................................................... 12

Resultat ............................................................................................................................................. 12

Kommunikation inom teamet ......................................................................................................... 13

Kompetens i teamet ......................................................................................................................... 13

Erfarenhet i teamet ......................................................................................................................... 14

Planering och tid inom teamet........................................................................................................ 15

Respekt och samarbete inom teamet ............................................................................................. 16

Ledarskap inom teamet .................................................................................................................. 17

Diskussion ....................................................................................................................................... 18

Metoddiskussion .............................................................................................................................. 18

Resultatdiskussion ........................................................................................................................... 20

Konklusion ...................................................................................................................................... 26

Referenser ....................................................................................................................................... 27

Bilaga 1 Granskningsmall för kvalitetsbedömning – Kvalitativa studier

Bilaga 2 Granskningsmall för kvalitetsbedömning – Kvantitativa studier

Bilaga 3 Artikelmatris

5

Introduktion

Dagens samhälle är under ständig förändring och därför är det viktigt att operationsteamet

följer med i utvecklingen. Inom den svenska perioperativa vården blir det vanligare med

fokus på samarbete mellan professioner. Att arbeta i team och använda varandras

kompetenser på rätt sätt, stärker arbetesmoralen, samarbetet och ger framförallt en säkrare

patientvård. Detta styrks även av den nya Patientlagen (SFS 2014:821) som började gälla från

2015-01-01. Lagen har framförallt fokus på patientens rättigheter, detta medför att högre krav

ställs på operationsteamet såsom tillgänglighet för att ha ett bra flöde på operationerna, vilket

i sin tur påverkar teamarbetets effektivitet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763)

ska vården bedrivas så att den infriar kraven på en god vård, vilket innebär att

operationsteamet ska bedriva en patientsäker vård så att inga patienter utsätts för onödiga

risker och skador som är orsakade av vården. Detta ställer höga krav på teamarbetet i den

perioperativa vården som består av flera olika professioner. Arbetsteamen ser olika ut från

dag till dag då det är beroende av personalschema och vilka operationer som är planerade.

Perioperativ vård innefattar tre olika steg; pre-, intra- och postoperativ. Preoperativ vård

består av vården före operationen, intraoperativ är tidsperioden under själva operationen och

postoperativ vård avse tidsperioden närmast efter avslutad operation (Tollerud, et al., 1985).

Operationssjuksköterskan och anestesisjuksköterskan har tillsammans ansvar för patienten i

den perioperativa omvårdnaden och läkarna har det medicinska ansvaret (Lindwall & von

Post, 2008).

Vårdledarskap

Ledarskap beskrivs enligt Lundin & Sandström (2010) som förmågan att skapa bästa möjliga

förutsättningar för verksamheten. De beskriver att ledarskap innebär att ”ensam är inte stark”.

Ledare finns på alla nivåer inom Hälso- och sjukvårdsorganisationer. Vårdledarskap bygger

på en integrerad vårdprofession med ansvar för att leda och utveckla vården utifrån evidens

och beprövad erfarenhet. Vårdledarskap innebär att vara en bra förebild och ledare för att

uppnå en god vård och omsorg (Rosengren, 2014). Enligt Kompetensbeskrivningen för

legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot

operationssjukvård (2012) är ett av operationssjuksköterskans kompetensområde ledarskap.

Operationssjuksköterskans ledarskap består av att planera, kommunicera, informera och

samarbeta med både patient och medarbetare i den perioperativa vården. Kontinuitet, kvalitet,

6

patientsäkerhet och effektivitet i samband med operationen styrs av att operationsteamet

tillsammans kan initiera och vidarebefordra adekvat information till varandra i teamet. Ett

ledarskap innebär även att förvalta det förtroende som patienten givit till operationsteamet och

arbeta för att främja patientsäkerheten (Lindwall & von Post, 2008).

Operationssjuksköterskan tillsammans med sitt team ska ta ansvar, ta initiativ och bidra till att

lösa aktuella uppgifter det vill säga att utöva ett självledarskap (Rosengren, 2004).

Kommunikation

Kommunikation anses vara en central faktor för att ha ett fungerande teamarbete och

ledarskap. Att förmedla ett budskap kan ske både skriftligt, muntligt, genom icke verbal

kommunikation såsom ögonkontakt och genom kroppspråk (Lundin & Sandström, 2010;

Osbiston, 2013). I kommunikation är det av värde att effektivt kunna förmedla relevant

information och utbyta idéer samt diskutera i teamet (Hall, 2005). Förmågan att kunna

förmedla ett budskap är en del av kommunikation, men även förmågan att lyssna.

Kommunikation är en process där förmedlaren och mottagaren har en fortlöpande relation

med varandra som är ömsesidig och leder till att ett team växer fram (Lundin & Sandström,

2010; Xyrichis & Ream, 2008). Sjuksköterskor i den perioperativa vården betonade att det är

viktigt att ha en två-vägs kommunikation för att få ett kvitto på att alla i teamet har förstått

vad som har sagts (Nestel & Kidd, 2006). För att undvika bristande kommunikation är det

viktigt att parterna har förståelse för varandra, om detta inte fungerar så leder det till att

konflikter uppstår. Båda parter ser verkligheten men med olika perspektiv. Vi lever i en

mångdimensionell värld och ser från en dimension i taget (Lundin & Sandström, 2010). En

annan orsak till bristande kommunikation kan vara att motparten har en förväntan på vad den

vill höra, vilket kan leda till att motparten har svårt att ta till sig det oväntade. Detta leder till

att motparten ignorerar eller missförstår informationen så att det stämmer in med den

förväntan som motparten har. Den bristande kommunikationen leder till sämre fungerande

teamarbete (Lundin & Sandström, 2010). Kommunikationen i den föreliggande studien

handlar om kommunikation mellan teammedlemmarna och inte kommunikation med

patienten.

Operationsteam

Team bestående av olika professioner blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården.

Operationsteamet innefattar kirurger, operations- och anestesisjuksköterskor och

anestesiläkare samt undersköterskor som arbetar tillsammans som ett team. De bedriver ett

interprofessionellt teamarbete, vilket innebär att två eller fler medlemmar från olika

7

professioner arbetar för att bedriva ett bra samarbete med hög kvalité i den patientcentrerade

perioperativa vården. Det är viktigt att ha respekt för varandras kunskap och professioner

(Xyrichis & Ream, 2008; Osbiston, 2013). Vårdverksamheten ställer höga krav på

personalens kompetens, där samtliga medarbetare oavsett nivå inom organisationen är

delaktiga i verksamheten och har möjlighet att påverka den vård som ges. Dagens teknik- och

kunskapsutveckling går snabbt framåt, vilket ställer högre krav på de anställdas kompetens i

att bedriva vård som ligger i fas med forskningen (Rosengren, 2014). Utmärkande för

operationssjuksköterskors profession är områdena hygien och aseptik, samt kunskap om

medicintekniska produkter såsom instrument och avancerad teknisk apparatur. Förutom det

bör operationssjuksköterskor ha kunskap om ledarskap, kommunikation och teamsamarbete i

den perioperativa vården (Bäckström, 2012; Svensk Sjuksköterskeförening, 2012). Ett bra

team växer fram när förståelse finns för varandra, en god kommunikation och möjlighet att

fatta gemensamma beslut (Xyrichis & Ream, 2008).

Teamarbete

Det kan vara svårt att arbeta i ett team och därför behöver ett team ha tydliga mål, ha en god

och effektiv kommunikation samt ha medlemmar med tydliga ansvarsområden och

funktioner, för att uppnå ett bra teamarbete. Varje medlem arbetar efter den erfarenhet och

yrkesmässiga kompetens som de besitter utifrån sin profession (Vårdhandboken, 2014). Varje

persons roll i teamet var viktig för att uppnå de gemensamma målen och effektivt teamarbete

samt att alla samarbetar mot de gemensamma målen (Rosengren, 2014; Vårdhandboken,

2014). Teammedlemmarna är beroende av varandra och bör ha en ömsesidig förståelse för

situationen som leder till att gemensamma beslut tas och målet nås. Effektiv kommunikation i

teamet samt skapa tillit är två faktorer som påverkar ett bra teamarbete. Det var viktigt att alla

i teamet kände sig trygga för att våga säga ifrån om det skulle vara något som till exempel

utmanar patientsäkerheten (Vårdhandboken, 2014). Gardezi et al., (2009) observerade att

sjuksköterskor ofta konsulterade andra sjuksköterskor i teamet för att lösa ett problem som

egentligen kunde lösas direkt av operatören om han/hon tillfrågades. Tystnaden kan vara

tecken på dels målmedvetenhet i operationsarbetet samt respekt för varandra i teamet. Det kan

också bero på hierarkiska förhållanden som fanns i teamet och påverkade teamarbetet.

Teamarbete kan påverkas av många olika faktorer; kommunikation, tidspress, kompetens,

hierakier och ledarskap. De faktorer som är positiva för ett effektivt teamarbete är aktivt

lyssnande, respekt för varandra i teamet och kunna hantera konflikter om de uppstår (Taylor,

2001; Vårdhandboken, 2014).

8

Författarna har i den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt att det talas väldigt lite om

ledarskap och teamarbete. I den perioperativa vården bör operationsteamet ha ett effektivt

fungerande teamsamarbete mellan de olika yrkesprofessionerna. Det är högaktuellt i dagens

samhälle att utveckla och effektivisera teamarbete i den perioperativa vården enligt

författarna. Som blivande operationssjuksköterskor är det viktigt att ha kunskap om teamet

och arbeta för gott teamarbete inom den perioperativa vården, att veta vilka faktorer som

påverkar teamarbetet och hur de kan utveckla sig. Kommunikationen i den föreliggande

studien handlar om kommunikation mellan teammedlemmarna och inte kommunikation med

patienten. Intresset väcktes således att titta närmare på teamarbetet i den perioperativa vården

och vilka faktorer som påverkar detta.

Syfte

Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som påverkar teamarbete i den

perioperativa vården.

Metod

Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie av aktuell forskning (Polit & Beck,

2012) inom området perioperativ vård med betoning på teamarbete. Litteraturstudien innehöll

både artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats som har kritiskt granskats, analyserats och

sammanställts. Syftet med litteraturstudien var att skapa en sammanfattning av tidigare

forskning och att få en ökad förståelse och kunskap om teamarbete samt vilka faktorer som

påverkar. I studien har det använts artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats för att

det skulle bidra till ett bredare resultat.

Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks (2012) metod, som bestod av nio steg.

Nedan följer en sammanfattning av de nio stegen.

1. Formulering av primära och sekundära frågor som ledde fram till syftet.

2. Sökstrategi bestämdes, pilotsökning genomfördes och databaser valdes ut och sökord

identifierades.

3. Sökning i aktuella databaser.

9

4. Granskning av materialet och bedömning av relevansen.

5. Materialet som bedömts som relevant lästes enskilt. Det som inte var relevant sorterades

bort.

6. Aktuell information från artiklarna till studiens syfte sorterades ut och analyseras.

7. En kritisk granskning gjordes med bedömningsmallarna bilaga 1 och 2.

8. Den relevanta information som sorterats ut analyserades och därefter identifierades teman

som benämndes faktorer.

9. Resultatet sammanställdes.

I steg 1 formulerades primära och sekundära frågor som i sin tur ledde fram till studiens syfte.

Vidare i steg 2 beskrevs strategierna för sökningarna av urval av artiklar, vilka databaser och

sökord som har använts. I steg 3 söktes relevanta artiklar i databaserna och i steg 4 utfördes

en bedömning av lämplighet och relevans från dessa. I steg 5 lästes artiklarna som valts ut och

de studier som inte ansågs relevanta valdes bort. Vidare i steg 6 så inhämtades och

sammanfattades och analyserades information från studierna. Steg 7 innebar en kritisk

granskning av studierna genom att artiklarna lästes flera gånger enskilt och granskades med

hjälp av bedömningsmallarna (Bilaga 2) samt diskuterades kritiskt. I steg 8 analyserades och

integrerades informationen i studierna och teman identifierades som sedan blev faktorer. I det

sista steg 9 sammanställdes materialet. Steg 3 och steg 4 upprepades ett flertal gånger för att

hitta nya studier och steg 5 likaså för att exkludera irrelevanta artiklar (Polit & Beck, 2012).

Datainsamling

Datainsamlingen påbörjades genom att göra en pilotsökning i databaserna Cinahl, PubMed

och SweMed+. Sökning av relevant litteratur till studien gjordes via bibliotekets katalog på

Karlstad universitet. Fem sökord sammanställdes utifrån studiens syfte och relevant litteratur;

operationssjukvård, teamarbete, perioperativ vård, ledarskap och rollteori. Sökorden användes

enskilt och i kombination enligt sökordstabell 1. Den booleska sökoperatören som användes

var ordet AND. Utförandet av sökningarna i databaserna utfördes med MeSH-termer i

PubMed samt i SweMed+ och Thesaurus-termer i Cinahl för att få en korrekt sökning. De

termer som inte fanns som MeSH-termer respektive Thesaurus-termer söktes som fritext.

Sökord som användes men inte gav några träffar på relevanta artiklar redovisas inte. Sökning i

Cinahl med sökorden operating room nursing and teamwork gav 31 träffar, perioperative care

och leadership gav 56 träffar, role theory och operating care gav 22 träffar och perioperative

nursing och teamwork resulterade i 70 träffar. I PubMed användes perioperative nursing och

10

teamwork som gav 40 träffar och där perioperative nursing användes som major, medan

teamwork söktes som fritext. Likadan sökning gjordes med operating room nursing och

teamwork, där major användes vid operating room nursing och gav 22 träffar. Role theory och

operating care söktes i fritext i PubMed och gav 32 träffar. Perioperative care som major och

leadership som fritext gav 57 träffar. I Tabell 1 redovisas sökmetoden som använts och de

artiklar som framkom från de olika urvalen, dubbletter redovisas inte i tabellen. I den sökning

som gav träffar först på artikel är där den är redovisad i Tabell 1. Sökorden kombinerades i

olika former för att minimera antal artiklar som inte var relevanta samt för att få fram aktuella

artiklar för studiens syfte. Detta är enligt Polit & Becks (2012) metod steg tre till fem och

upprepades för att hitta nya intressanta vetenskapliga artiklar. Sökningar i SweMed+ gjordes

men gav inga relevanta artiklar som svarar till studiens syfte.

Inklusionskriterierna som användes för artiklarna som användes i resultatdelen var att de

skulle finnas med i Cinahl och PubMed. Följande kriterier valdes; peer review och

forskningsartiklar vilket innebar att de var vetenskapligt granskade, samt att de var

publicerade på engelska och mellan år 2004 till 2014. Först valdes från år 2004 till 2014, men

detta gav ett för litet urval av relevanta artiklar. Det senare inklusionskriteriet togs senare bort

för att öka urvalet av relevanta artiklar. En artikel hade engelsk titel och abstract, som visade

sig vara norsk vid genomläsning. Ansågs vara relevant och togs med trots inklusionskriteriet

publicerad på engelska. Exklusionskriterierna för sökningarna som gjordes var review-artiklar

och artiklar som inte hade något abstract. Detta för att använda tillförlitliga och relevanta

artiklar som var vetenskapliga, samt att gå till ursprungskällan.

Sökningarna som gjordes gav 329 antal träffar, där alla titlar lästes. Totalt lästes 99 abstract.

Därefter exkluderades de artiklar som inte ansågs relevanta för studiens syfte. De artiklar som

bedömdes relevanta inkluderades i den systematiska litteratursammanställningen och

behandlades vidare i kvalitetsgranskning. Samtliga artiklar som lästes igenom

kvalitetsgranskades individuellt och bedömdes sedan tillsammans med stöd av

granskningsmallen för både kvalitativ och kvantitativ ansats beroende på vilken typ av studie

det var (Bilaga 1 och 2). För att få en tydlighet över de aktuella artiklarna som användes i

studien, gjordes en matris (Bilaga 3). I matrisen redovisas författare, årtal för publicering,

land, titel, studiens syfte, design/urval, resultat och kvalitetspoäng. Efter att ha upprepat steg

tre till fem så blev det följande; 99 abstract primärgranskades utifrån studiens syfte och 27

artiklar valdes ut och lästes i fulltext. I fas två granskades dessa artiklars resultat utifrån

11

studiens syfte. 13 artiklar uteslöts på grund av att de inte var aktuella för studiens syfte, samt

att den inte innehöll de valda inklusionskriterierna. Tre artiklar hittades genom så kallad

snöbolleffekt, vilket innebär relevanta träffar relaterat till våra sökningar som kommer upp

automatiskt som en länk vid sidan av i databaserna. Totalt blev det 14 artiklar, varav 10 var

kvalitativa, 2 kvantitativa och 2 med blandad metod.

Tabell 1. Använda databaser, sökord och antalet sökträffar.

Databas Datum Sökord Antal

träffar

Antal lästa

abstract

Antal lästa i

fulltext

Antal artiklar

till resultatet

Cinahl 141218 Operating room nursing AND

teamwork

31 31 7 4

Cinahl 141218 Perioperative care AND

leadership

56 25 10 2

Cinahl 141218 Role theory AND operating

care

22 5 2 2

Cinahl 141218 Perioperative nursing AND

teamwork

70 13 4 2

PubMed 141230 Role theory AND operating

care

32 5 4 1

Manuell 141210 Sökning via s.k.

”snöbollseffekt”

3

Summa 329 99 27 14

Granskning av studierna

Artiklarna som användes i den föreliggande studiens resultatdel har genomgått en

granskningsmall som var en kombination av granskningsmallar från Willman, et al., (2011)

samt Forsberg och Wengström, (2012), med olika typer av granskningsmallar för kvalitativa

och för kvantitativa studier (Bilaga 1 & 2). Det utgjorde steg fyra enligt Polit och Beck,

(2012). Den kvalitativa granskningsmallen bestod av 25 frågor med max poäng 25 och den

kvantitativa bestod av 29 frågor med maxpoäng 29. Frågorna besvarades med ja eller nej, där

ja gav ett poäng och nej gav noll poäng. Gällande den kvalitativa granskningsmallen så

innebar 15 poäng en låg kvalité, 15-19 poäng innebar medel kvalité och över 20 poäng

innebar hög kvalité. På den kvantitativa granskningsmallen innebar mindre än 18 poäng låg

12

kvalité, mellan 18 till 22 poäng gav medel kvalité och över 22 blev det hög kvalité. De studier

som erhöll låg kvalité exkluderades ur studien.

Dataanalys

Dataanalysen påbörjades med att ta fram artiklar som svarade mot studiens syfte och

identifiera artiklarnas resultat. Artiklarna som valts ut, analyserades oberoende vilken design

de hade. De delades inte in i respektive design innan analysen började. Artiklarna lästes

igenom enskilt ett flertal gånger för att skapa sig en bra bild av dess innehåll och därefter

diskuterades tillsammans. Tolkningar av nyckelbegrepp skrevs ner och identifierades med

olika färgpennor för att sortera och få ett mönster (Polit & Beck, 2012). Detta gjordes enskilt.

Därefter granskades artiklarna igen för att kontrollera att de var relevanta till studiens syfte.

Därefter grupperades och kategoriserades nyckelbegreppen in i liknande områden så kallade

teman som sedan blev sex faktorer, detta gjordes tillsammans. Till sist gjordes en

sammanställning av faktorerna som växt fram och resultatdelen sammanställdes (Polit &

Beck, 2012).

Forskningsetiska överväganden

Studien har genomförts på ett systematiskt tillvägagångssätt baserat på Polit och Becks (2012)

niostegsmetod. Vid granskning av artiklarna så var målet att vidhålla en objektivitet av

innehållet, med ett försök att sätta den egna förförståelsen åt sidan. Detta genom att artiklarna

lästes och granskades enskilt först och sedan jämfördes med varandra och slutligen

sammanställdes till ett resultat. Vid granskning av artiklarna kontrollerade författarna att ett

etiskt övervägande gjorts eller att tillstånd från etisk kommitté fanns i respektive studie. I alla

studier som använts i vårt resultat var detta gjort. För att minska risken för stöld, förfalskning,

plagiat eller fabricering av datamaterial skall ske så skall referenserna noggrant har angetts i

texten (Vetenskapsrådet 2014).

Resultat

Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som påverkar teamarbete i den

perioperativa vården. Studiens resultat bygger på analyser av 14 vetenskapliga artiklar, varav

tio med kvalitativ ansats och två med kvantitativ och två med både kvalitativ och kvantitativ

ansats, som var publicerade mellan 1999 till 2012. Artikelmatriser sammanställdes för att få

en överblick av artiklarna som använts i föreliggande studie (Bilaga 3). De faktorer som

13

framkom och visade sig påverka teamarbetet inom den perioperativa vården var;

Kommunikation inom teamet, Kompetens i teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid

inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och Ledarskap inom teamet.

Kommunikation inom teamet

God kommunikation framkom som en viktig faktor vid bra teamarbete (Björn & Lindberg

Boström, 2008; Undre et el., 2006). För att få kontroll över en situation, exempelvis utförande

av patientpositionering, var kommunikation en viktig förutsättning för att kunna samarbeta

och ta beslut (Lingard et al., 2004). Genom att arbeta i ett sammansvetsat, erfaret och

välbekant arbetslag kunde teammedlemmarna ta hänsyn till varandras styrkor och svagheter.

De hade utvecklat en färdighet i icke-verbal kommunikation. Bara genom en gest eller

ögonkontakt förmedlades ett budskap, vilket var uppskattat då det inte alltid var möjligt att

kommunicera verbalt. Det var en färdighet som oftast kom efter lång erfarenhet i den

perioperativa vården. För att ha god kommunikation ansågs kompetens inom teamarbete en

fördel (Silén-Lipponen et al., 2005; Rasmussen & Torjuul, 2012; Silén-Lipponen et al.,

2004b). I studien Gillespie et al., (2009) framkom det att operationssjuksköterskor

förväntades kunna tolka och ge komplex klinisk information till andra professioner i teamet,

dock hade mindre erfarna operationssjuksköterskor svårare för detta. Det betonades av alla

deltagare att delge information samt visa hänsyn och respekt för varandra, var gynnsamt

framförallt för de mindre erfarna sjuksköterskors självförtroende och kapacitet.

Information som gavs mellan teammedlemmarna skulle vara tydlig och effektiv. På en del

operationsavdelningar gavs inte alltid information mellan teammedlemmarna, vilket i sin tur

påverkade teamets prestation och sammanhållning negativt. Denna brist kunde leda till att

patientsäkerheten utmanades genom att viktig information inte förmedlades mellan

professionerna (Gillespie et al., 2009). Bristande kommunikation och därmed dålig funktion i

teamet kunde till viss del bero på olika professioners syner utifrån sin yrkesroll samt bristande

stöd från organisationen i sig (Rydenfält et al., 2012). Bristande kommunikation har också

visat sig bidra till att stress utlöses i olika situationer. Stress som gav uttryck till osäkerhet och

otrygghet kunde i sin tur smittas över från en person till övriga personer i teamet (Rasmussen

& Torjuul, 2012).

Kompetens i teamet

I det professionella operationsteamet fordrades kompetens som inkluderar praktisk färdighet,

att kunna prioritera och en vilja att samarbeta kring patienten (Silén-Lipponen et al., 2004b).

14

Gillespie et al., (2009); Rasmussen & Torjuul (2012) beskrev att operationssjuksköterskor

hade ett behov av att vara uppdaterade gällande kunskap om den medicintekniska apparatur

som användes i samband med operation samt ha kunskap om de ingrepp som utfördes. Detta

för att kunna bemöta teammedlemmar, organisation, patient och följa de lagar och

förordningar som styr den perioperativa vården. Att ha kunskap och beredskap för att kunna

handla i oväntade situationer var en fördel för att teamarbetet skulle fungera så bra som

möjligt (Rasmussen & Torjuul, 2012). Operationssjuksköterskor betonade att kompetens var

en nödvändighet för att upprätthålla ett bra teamarbete. Detta för att inte teamet skulle riskera

patientsäkerheten och det baserades på kännedom om rutiner, lagar och föreskrifter (Gillespie

et al., 2009). Det styrks även av Silén-Lipponen et al., (2005) som betonade att

operationssjuksköterskor i teamet skulle ha mångsidig kunskap, lära sig nya färdigheter och

upprätthålla funktionsnoggrannhet av utrustning som användes vid operation samt ha ett

ansvar gentemot sina kollegor i operationsteamet.

Erfarenhet i teamet

Erfarenhet ansågs ge kunskap som återspeglas i en förmåga att förutse behov i specifika

situationer som ofta baseras på tidigare erfarenheter från liknande situationer, s.k.

situationsbunden kunskap. Situationskunskap var att kunna förutse svåra moment utifrån

patientens anatomi eller förutsättningar, vilket gynnade hela operationsteamet. Tillika hade

erfarna lättare för att ställa om sig och ändra fokus i akuta situationer, vilket var till fördel för

hela teamet (Gillespie et al., 2009). Björn et al., (2008) beskrev att operationssjuksköterskors

kunskap utvecklades parallellt med deras erfarenheter, vilket innebar att de klarade av mer

avancerade operationer med desto mer erfarenhet de hade. Gillespie et al., (2009) visade på att

färdighet och kunskap i ledarskap och koordination var grundläggande för

operationssjuksköterskor, vilket gynnade teamsamarbetet.

Om teammedlemmar inte var medvetna om varandras svaghet och osäkerhet, var det lätt att

fel uppstod vilket kunde påverkar teamet negativt. När ofrivilliga förändringar hade skett

skapades misstro och försämrat teamarbete. Därför rekommenderas att blanda erfaren och

oerfaren personal på de olika salarna och arbetsskiften (Silérn-Lipponen et al., 2005). Om

teamet bestod av samma personal som arbetade inom en specialitet, genererade det till

trygghet, mer erfarenhet och effektivitet i teamarbetet. Det resulterade i att alla visste var de

hade varandra i teamet och operationssjuksköterskor med erfarenhet kunde lättare ha

beredskap för eventuella oväntade händelser under ett specifikt ingrepp. Enligt kirurger skulle

15

det vara en fördel med team som var specialiserade inom ett specifikt område.

Operationssjuksköterskor och narkossjuksköterskor önskade ha variation i sitt arbete, vilket

gav en bredd av olika kirurgiska ingrepp samt arbeta med olika personer. Detta var motsatt till

kirurgers önskan gällande att arbeta i team (Rydenfält et al., 2012).

Operationssjuksköterskor med kort yrkeserfarenhet uppfattades av mer erfarna

operationssjuksköterskor som inkompetenta på grund av att de inte hade utvecklat färdigt sina

grundläggande kunskaper, vilket påverkade samarbetet i teamet (Gillespie et al., 2009).

Nyutbildade operationssjuksköterskor ville göra det som de lärt sig i utbildningen, vilket inte

alltid fungerade i verkligheten i teamet (Rasmusen & Torjuul, 2012). Andra aspekter som

påverkade teamarbetet var att operationssjuksköterskor med kort erfarenhet upplevde att det

var svårt att vara förberedd på eventuella risker såsom oväntad blödning. De erfarna

operationssjuksköterkorna betonade att de med mindre erfarenhet inte visste vad de skulle

titta efter när det gällde varningssignaler eller komplikationer. Oerfarna

operationssjuksköterskor hade därför svårt att improvisera eftersom det ansågs komma med

mer erfarenhet. Vilket kunde leda till att patientsäkerheten utmanades samt att

teammedlemmarna kunde uppleva negativitetet och frustration (Rasmusen & Torjuul, 2012).

Planering och tid inom teamet

För att bedriva en patientsäker vård samt att gynna teamarbetet mellan de olika professionerna

var det viktigt med bra planering och ett bra flöde av operationerna (Silén-Lipponen et al.,

2005). Teammedlemmarna hade kännedom om respektive styrkor och svagheter och kunde

leda till effektiv tidssparande planering genom bättre flöde i teamarbetet (Rydenfält et al.,

2012). Tidspress var en faktor som påverkade alla professioner och deras teamarbete.

Exempelvis kunde denna tidspress bestå av förberedelser inför operation, byte av instrument

eller förändringar som ledde till förseningar (Lingard et al., 2004). Kirurger önskade att tiden

mellan operationerna förkortades. Vidare beskrevs att förseningar oftast hade skett på grund

av kommunikationsproblem och att förseningen var en subjektiv upplevelse utifrån den egna

professions perspektiv (Rydenfält et al., 2012). En annan faktor som påverkade

operationsteamet kopplat till tiden och planering var övertid och hotande övertid.

Medlemmarna i teamet tappade koncentrationen och kunde lättare göra fel i sitt arbete, det

kunde bero på att de tog kortare raster eller pauser. De kände skuldkänslor gentemot patienter

som kanske riskerade att inte bli opererad på grund av tidsbrist (Silén-Lipponen et al., 2005).

Problem med det dagliga operationsprogrammet som alltid var överbokat, gjorde att

16

operationssjuksköterskorna ständigt kände press att jobba över (Silén-Lipponen et al., 2004b).

Respekt och samarbete inom teamet

Tillit till varandra i teamet på operationssalen var huvudsakligen baserad på åtaganden och tro

på kompetens hos kollegorna, brist på respekt påverkade teamarbetet negativt (Rydenfält et

al., 2012; Rasmussen & Torjuul, 2012; Björn & Lindberg Boström, 2008). Ett bra och

balanserat operationsteam ansågs ha medlemmar med teknisk och social kompetens, samt att

de var flexibla i olika situationer. Ett bra balanserat operationsteam som var fokuserade på

uppgiften, ledde till att personalen i teamet arbetade mer avslappnat och kunde prata om andra

saker men ändå har fullt fokus på sin uppgift och behålla sin flexibilitet ifall

operationssituationen skulle ändras till att patientens liv blev hotat till exempel (Silén-

Lipponen et al., 2004b). Att ha ett utvecklat samarbete mellan de olika professionerna gav

mer arbetstillfredsställelse och gynnade ett gott teamarbete. Det gavs möjligheter till

avancerade förberedelse som kunde verkställas om ett utvecklat samarbete fanns (Silén-

Lipponen et al., 2005).

När meningsskiljaktigheter uppstod mellan kirurger, narkosläkare och narkossjuksköterskor,

kunde operationssjuksköterskor agera som en brobyggare och medlare (Silén-Lipponen et al.,

2005). Operationssjuksköterskor och kirurger delade oftast samma åsikter kring den

perioperativa vården. Utifrån operationssjuksköterskors synvinkel sågs de som ett enat team,

på grund av att de ofta hade samma åsikt och en av operationssjuksköterskornas nyckelroll

var att assistera kirurgerna (McGarvey et al., 1999; Rydenfält et al., 2012;).

Lingard et al., (2004) starkaste tema var diskussioner och konflikter som inkluderade de olika

teammedlemmarnas professioners ansvarsområden och den tekniska apparaturen. Stämningen

i teamet kunde snabbt förändras om medlemmarna hade olika syn på en situation, detta på

grund av att teammedlemmarna hade olika prioriteringar utifrån vad som skulle åtgärdas

omgående. Likaså när antaganden gjordes gällande yttersta ansvar, expertis eller auktoritet,

vilket kunde upplevas som misstroendeförklaring av den motsatta parten i teamet. Det styrks

av Lingard et al., (2002) som betonade de olika teammedlemmarnas uppfattningar utifrån sin

profession och att de hade olika tolkningar och värderingar. Därför kunde det lätt uppstå

spänningar och konflikter i teamet. Spänningar och konflikter mellan kirurger och

operationssjuksköterskor var mest framträdande. Silén-Lipponen et al., (2005) ; Rydenfält et

17

al., (2012) visade på att konflikter mellan teammedlemmarna under operation kunde leda till

överhettade känslor, som i sin tur kunde äventyra patientsäkerheten. Därför tvingade

operationssjuksköterskorna sig själva att förbli lugna och fortsätta sitt arbete professionellt för

att tillfredsställa kirurgen samt för att upprätthålla patientsäkerheten. Målet för

operationssalens team var att arbeta felfritt. Rädsla för att göra fel eller misstag fanns, vilket

bedömdes hårt och ledde till offentlig förnedring bland teammedlemmarna och på

avdelningen. (Silén-Lipponen et al., 2005; Silén-Lipponen et al., 2004a; Silén-Lipponen et al.,

2004b). Detta i sin tur orsakade nervositet hos teammedlemmarna som kunde leda till nya

misstag och kunde orsaka en känsla av skuld (Silén-Lipponen et al., 2005). Ett annat

störningsmoment var att det var mycket folk på salen och hög ljudnivå, som i sin tur kunde

påverka teammedlemmarnas humör och koncentration på sin uppgift utifrån sin profession

(Rydenfält et al., 2012).

Generellt upplevde kirurger och narkosläkare sig vara nöjda med samarbetet med respektive

sjuksköterska inom sin profession. Detta upplevdes inte av operations- och

narkossjuksköterskorna. Enligt läkarna var det bra samarbete med sjuksköterskorna när de

följde instruktioner och tillfredsställde deras krav. Läkarnas höga bedömning av samarbetet

var alltså inte besvarat av sjuksköterskorna. Jämfört med läkarna upplevde sjuksköterskorna

att det var mindre positivt att säga sin åsikt och de kände mindre stöd från andra professioner.

När konflikter skulle lösas mellan läkare och sjuksköterskor, var sjuksköterskornas arbetssyn

mindre uppmärksammad av läkarna, vilket genererade till att sjuksköterskornas röster inte

blev hörda (Sexton et al., 2006).

Ledarskap inom teamet

Stanley (2009) visade på en ny teori om det kliniska ledarskapet så kallat Kongruent

ledarskap. Teorin tillfredsställde och demonstrerade alla de kvalitéer och kategorier som

stämde in på den kliniska ledaren. Inom sjukvården fanns det många icke-titulerade ledare

och ledarskapsstilen innebar att ledaren var motiverande, inspirerande, organiserande och en

effektiv kommunikatör samt relationsbyggare. Denna ledarskapsstil förklarade varför och hur

operationssjuksköterskor och andra icke-titulerade ledare kunde fungera och vara effektiva i

operationsteamet. Även en formell ledare kunde ha dessa kvalitéer och kategorier enligt

kongruent ledarskap. Sjuksköterskorna beskrev att de inte var medvetna om att de var kliniska

ledare. Kongruent ledarskap var baserat på ledarens värderingar, trosuppfattningar och

principer. Silén-Lipponen et al., (2005) visade att utbildning, kompetens och individuell

18

motivation var viktiga aspekter hos en ledare i operationsteamet. Enligt studien McGarvey et

al., 1999 var operationssjuksköterskor som kliniska ledare hade svårighet att identifiera sin

profession och sitt arbete i operationsteamet i den perioperativa vården. En

operationssjuksköterska beskrev att arbetet som operationssjuksköterska var svårt att beskriva

på grund av att det gick på rutin. En annan operationssjuksköterska menade att det var svårt

att beskriva eftersom arbetet varierade. Även om operationssjuksköterskorna hade svårt att

beskriva sin profession och deras arbete som kliniska ledare i operationsteamet, var de

överens om att yrkesrollen var komplex och specialiserad. Operations- och

anestesisjuksköterskorna hade en stark roll som klinisk ledare, både med det tekniska och

medicinska förberedelserna innan operation (McGarvey et al., 1999). Alla professioner som

medverkade i teamet ansåg sig ha bättre förståelse för sina kollegors roller än vad kollegorna

förstod sin egen roll. Detta upplevdes ömsesidigt av alla professioner i operationsteamet men

operatörerna upplevde det starkast (Undre et al., 2006).

Diskussion

Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som påverkade teamarbete i den

perioperativa vården. Studien byggde på 14 vetenskapliga artiklar som var grunden till

resultatet. Resultatet presenterades utifrån följande faktorer; Kommunikation inom teamet,

Kompetens i teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och

samarbete inom teamet och Ledarskap inom teamet.

Metoddiskussion

Den föreliggande studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Det innebär att få

en kunskapsöversikt över ett specifikt område (Forsberg & Wengström, 2012). Metoden

valdes för att genom vetenskapliga studier få en ökad förståelse och kunskap om faktorer som

påverkar teamarbetet i den perioperativa vården. Databaserna som gav relevanta sökningar

var Cinahl och PubMed, vilket innebär en hög grad av trovärdighet eftersom de innehåller

vetenskapliga artiklar inom ämnet omvårdnad. Större delen av träffarna på relevanta artiklar

kom från sökningarna i Cinahl. Sökningen började med en pilotsökning och slutade med

sökorden som redovisas i Tabell 1. Sökordet Role theory användes efter pilotsökning var

gjord och var ett nyckelord som fanns i flera artiklar som tolkades relevanta inom valt ämne.

Role theory blev därför ett aktuellt sökord i föreliggande studie. De sökord som inte gav

relevanta artiklar valdes bort och redovisades inte. Sökningar i Cinahl gjordes med både

19

major headings och med sökord i fritext. Sökningarna med fritext gav ett bredare område,

vilket kan ses som en nackdel men även en fördel då sökningen gav ett mer exakt sökresultat

av vad som söktes. Det bedömdes som nödvändigt för att hitta relevanta artiklar till studiens

syfte på grund av svårigheter att hitta användbara artiklar. I databasen PubMed användes

Mesh-termer och fritextord. Enligt SBU (2012) kan indexeringsord vara för enhetliga

samtidigt som fritextord kan vara en fördel och ger träffar på ord som inte är indexerade,

vilket innebär nya artiklar. I denna studie var det därför en fördel att indexeringsord och

fritextord kombinerades. I båda databaserna användes den booleska sökoperatören ordet AND

och inte OR, vilket kan ses som en svaghet genom att eventuellt relevanta artiklar kan missats.

Tre av artiklarna kom fram genom så kallad snöbollseffekt under sökningar i Cinahl och

PubMed. Det innebar att relevanta artiklar inom sökområdet kommer upp som en länk i

respektive databas i samband med sökningar.

Totalt bygger studien på 14 vetenskapliga artiklar varav tio är kvalitativa, två kvantitativa och

två med både kvantitativ och kvalitativ metod. De två sistnämnda artiklarna med båda

metoderna granskades med både kvalitativ och kvantitativ granskningsmall och redovisas i

artikelmatrisen (Bilaga 3). Övervägande antal artiklar var kvalitativa, vilket var positivt i

sökandet efter att identifiera faktorer som påverkar teamarbetet i den perioperativa vården. De

kvalitativa artiklarna gav en mer beskrivande inblick över vilka faktorer som påverkade

teamarbetet i den perioperativa vården. Dock ansågs artiklarna med kvantitativ metod inte

påverka resultatet negativt då de visade på likvärdiga resultat som de kvalitativa. Författarna

har inte gjort en mer ingående jämförelse av skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ

metod. Författarna har inte i analysen delat in artiklarna i respektive design utan har

analyserat dem oberoende av vilken design som använts. Det hade varit intressant att delat in

dem i de olika designtyperna för att undersöka eventuella skillnader i resultat mellan dem.

Utifrån granskningsmall för den kvalitativa metoden så höll sex artiklar medelhög kvalité och

tre artiklar höll hög kvalité. De två kvantitativa artiklarna höll medelhög kvalité och de två

artiklarna med båda metoder höll också medelhög kvalité. Granskningsmallarna ansågs under

granskningens gång vara bristande då det var svårt att tolka inklusions- och

exklusionskriterier i artiklarna. Det upplevdes svårt att utläsa kriterierna ur flera artiklar,

varpå en tredje part konsulterades för en second opinion. Författarna var konsekventa och

räknade inte med de tvivelaktiga kriterierna då det var en tolkningsfråga om de var redovisade

i artiklarna eller inte. Efter att bedömningen gjorts av artiklarna konstaterades det att

bedömningsmallen hade brister, vilket eventuellt har påverkat poängen på granskningarna,

20

vilket i sin tur påverkat kvalitén. En annan svaghet som kan ha påverkat artikelgranskningarna

var författarnas bristande erfarenhet av detta. Artiklarna som resultatet byggde på beskrev

studier från Norden, Europa, Australien, Canada och USA vilket är en positiv faktor då det är

bra spridning över världen. Det kan också ses som en svaghet på grund av att det kan vara

olika system i vården i respektive världsdel vilket påverkar jämförbarheten i resultaten. Tre

artiklar hade i princip samma författare, vilket kan ses som en svaghet om resultaten gav

likvärdiga svar inom samma område.

Det var svårt och komplext att få tag i relevanta artiklar till syftet så därför användes ingen

tidsbegränsning gällande år. Artiklarna i resultatet var publicerade från 1999-2012, detta var

nödvändigt för att få ett tillräckligt stort urval i litteraturöversikten. För att bedöma

tillförlitligheten och giltigheten används begreppen validitet och reliabilitet avseende

kvantitativ forskning, samt om datainsamlingen och bearbetningen har skett på ett

systematiskt sätt. Artikelsökningen i den föreliggande studien följde niostegsmetoden enligt

(Polit och Beck, 2012). Artiklarna lästes först enskilt och analyserades, vilket gjorde att

tolkningen blev individuell och färgmarkeringar gjordes för att identifiera faktorer som

påverkade teamarbetet. Första analysen gjordes enskilt vilket var positivt då analyserna inte

färgades av någon annans tolkningar. Därefter diskuterades gemensamt innehållet från

artiklarna som sedan sammanställdes till sex faktorer. De individuella färgmarkeringarna

gjorde analyserna lättöverskådliga. Risken för feltolkning minimerades eftersom varje enskild

artikel diskuterades efter att en enskild granskning gjordes. Artiklarna som användes i

resultatet var på engelska förutom en som var på norska, vilket kan resultera i att information

vid översättning kan förbisetts samt feltolkats. För att undvika detta så lästes artiklarna av

båda författarna och svåra stycken diskuterades och om vederbörande inte var överens så

konsulterades ytterligare en tredje part för second opinion. Översättningslexikon har använts

löpande under granskning av artiklarna. Examensarbetet är skrivet av sjuksköterskor som

läser vidareutbildning till operationssjuksköterskor.

Resultatdiskussion

Organisationen på operationsavdelningen har blivit allt mer komplex idag, det är många

beslut som skall tas och detta kräver ett intensivt informationsutbyte mellan parterna i teamet,

då de har olika ansvarsområden. Resultatet visar på sex faktorer som påverkar teamarbetet i

den perioperativa vården; Kommunikation inom teamet, Kompetens i teamet, Erfarenhet i

teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och Ledarskap

inom teamet. Faktorerna som framkom i resultatet bygger främst på de kvalitativa artiklarna,

21

men författarna anser att de artiklarna med kvantitativ design och de med båda designtyper

visade på liknande resultat. Dock har detta inte analyserats ingående, utan bygger enbart på

författarnas tolkning efter analysfasen.

En faktor som framkom i resultatet var den goda kommunikationen och den bristande

kommunikationen mellan professionerna, där den bristande kommunikationen kunde leda till

att patientsäkerheten utmanades (Gillespie et al., 2009). Lingard et al., (2004) betonar att en

god kommunikation är en viktig förutsättning för att kunna samarbeta och fatta beslut i

teamet. Nyckeln till god kommunikation i operationssalen bestod av både verbal och icke

verbal kommunikation enligt Nestel & Kidd (2006). Projektet Säker Bukkirurgi betonar att

när patientskador inträffar så är det ofta kommunikationen mellan företrädaren för kirurgi

respektive anestesi som fallerat (Patientsäkerhetsföreningen LÖF, 2011; Riley & Manias,

2006). En förutsättning för en effektiv och god kommunikation är att teamet utbyter viktig

information med varandra och kan föra en diskussion om problem som påverkar teamarbetet

uppstår (Norsen et al., 1995). Erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning har påvisat

bristande kommunikation och missförstånd mellan olika professioner i teamet. Effektiv

kommunikation innebär att kunna förmedla information på ett enkelt och tydligt sätt som alla

förstår. Detta är en pågående process mellan teammedlemmarna då de i teamet måste lära

känna varandra för att kunna förstå varandras uttryck och gester. Det skapar goda

förutsättningar för att bedriva en bra och effektiv kommunikation som leder till gott

teamarbete samt en patientsäker vård. En faktor som inte kommit fram i resultatet, men som

observerats under den verksamhetsförlagda utbildningen var språket. Bristande kunskaper i

svenska språket leder till missförstånd och sämre kommunikation. Hur detta skall undvikas i

den dagliga perioperativa vården är svårt att säga, men en tanke kan vara att ställa högre krav

på språkutbildningen. Det skulle också vara en fördel om teammedlemmarna visar förståelse

och ödmjukhet för vederbörande som inte behärskar språket.

I resultatet visade sig bristande kommunikation leda till stress i olika situationer. Det gav

uttryck i osäkerhet och otrygghet i teamet samt att teamsamarbetet fungerade sämre

(Rasmussen & Torjuul, 2012; Rydenfält et al., 2012). Det överensstämmer även med en

tidigare studie av Riley och Manias (2006) där stress påverkar kommunikationen mellan

teammedlemmarna och leder till att irritation uppstår mellan dem, vilket kan gå ut över

patienten men framförallt över teamet. Stress i olika situationer är svårt att komma undan,

men ett sätt kan vara så kallad teamträning. Att öva på olika scenarier som innefattar

situationer där stress utlöses. Detta för att optimera de olika professionernas arbetsuppgifter

22

samt öva på kommunikationen mellan medlemmarna. Stresspåslaget minskar om

teammedlemmarna vet vad de ska göra samt vilka konsekvenser som kan uppstå. Dock finns

det situationer som är svåra att förutspå och det kan vara andra anledningar till att en

teammedlem känner sig stressad, såsom privata angelägenheter. Det är viktigt att efter

operationer med stressade situationer ha en utvärdering och ge varandra i teamet positiv och

negativ feedback som är konstruktiv för framtiden. Precis som vårdhandboken (2014) lyfter så

är en färdighet som medlem i ett team att vara situationsmedveten. Som är av värde för att

förstå vilken situation man befinner sig i och för att kunna fatta beslut och prioritera i

situationen. I teamet finns olika medlemmar med varierande professioner och erfarenheter och

alla har olika synvinklar att se på situationer och drar därför olika slutsatser om de aktuella

situationerna. Det är viktigt att varje medlem inhämtar relevant information i teamet om den

aktuella situationen för att fortsätta bedriva lämplig vård. Genom att vara situationsmedveten

som teammedlem är så kallade ”överraskningar” lättare att undvika. Detta genom att kunna

förutse och planera eventuella problem och svårigheter. Detta bidrar till att onödig stress för

teamet undviks (Vårdhandboken, 2014).

God kommunikation framkom som en viktig faktor i den föreliggande studien för att bedriva

ett bra teamarbete (Björn & Lindberg Boström, 2008; Undre et al., 2006). Resultatet

överensstämmer även med Riley och Manias (2006) som betonar den goda kommunikationen.

God kommunikation är en faktor som måste infinnas i ett team för att kunna bedriva ett bra

teamarbete och få teamet att fungera på bästa sätt. God kommunikation bidrar även till trevlig

stämning i arbetsgruppen vilket författarna erfarit själva under verksamhetsförlagda

utbildning. Arbetet blir mycket lättare om teammedlemmarna kommunicerar med varandra.

Hellre säga en sak en gång för mycket, än ingen gång alls. Onödiga missförstånd och att inte

ta något för givet undviks om god kommunikation finns.

Flera studier i resultatet visar att en icke-verbal kommunikation har en stor fördel och anses

öka med mängden erfarenhet i den perioperativa vården. Att ha denna färdighet resulterade i

ett sammansvetsat, erfaret och välbekant team där medlemmarna kunde dra nytta av varandras

styrkor i teamet (Rasmussen & Torjuul, 2012; Silen-Lipponen et al., 2004a; Silén-Lipponen et

al., 2005). Icke verbal kommunikation är en värdefull kvalité och kan bidrar till en trevlig

arbetsmiljö och trygghet för alla teammedlemmar. Resultatet samstämmer med erfarenheterna

från den verksamhetsförlagda utbildningen under operationssjuksköterskeutbildningen. Icke-

verbal kommunikation anses dock svårt att behärska som oerfaren vårdpersonal oavsett vilken

profession i teamet det är. Det är viktigt att teammedlemmarna har den insikten och försöker

23

hjälpa den som är ny i teamet eftersom den kanske inte vet hur det ”brukar” vara. Icke-verbal

kommunikation är lika viktig som verbal kommunikation, för att kunna förstå helheten av

patienten. Patienten kan säga en sak och mena en annan med sitt kroppsspråk och

ansiktsuttryck. Likaså kan anestesisjuksköterskor ha en icke-verbal kommunikation med

operatörerna och operationssjuksköterskorna, som ses som en fördel för effektivt teamarbete

(Osbiston, 2013). Ett exempel kan vara om en patient opereras i spinal och av någon

anledning sviktar i sin cirkulation, anestesisjuksköterskorna kan genom en blick signalera till

operatörerna att patienten är instabil, utan att patienten hör detta. Det är en fördel med icke-

verbal kommunikation för att inte oroa patienten.

Kompetens inom sin profession i teamet var en faktor som litteraturstudiens resultat visade

på, samt förståelse och insikt i kollegors profession för att uppnå bra teamarbete. Även

Gillespie et al., (2009) anser att specialistkompetens var nödvändig för att upprätthålla ett bra

teamarbete. Studien av Silén-Lipponen, et al., (2005) visar att medlemmarna i

operationsteamet behöver ha kunskap och förståelse för varandras professioner, samt ha en

positiv attityd till teamarbetet. Detta styrks av tidigare studie av Lary et al., (1997) som menar

att det har skett en explosion av kunskap och information inom vården under de senaste

decennierna. Patientvården har blivit allt mer komplex, vilket resulterar i ökad specialisering

inom alla vårdyrken. Kunskap och information måste fortlöpande uppdateras för alla

teammedlemmar. Detta för att de ska ha möjlighet att följa med utvecklingen i den

perioperativa vården och arbeta för ett teamarbete som är så optimalt som möjligt. Om

vederbörande inte har de kunskaper som krävs i teamet så kan det uppstå konflikter mellan

professionerna och patientsäkerheten brister. I ett operationsteam måste medlemmarna i

gruppen arbeta över varandras gränser för att uppnå bästa resultat med operationen och för att

uppnå effektivt teamsamarbete och bedriva en patientsäker vård. Detta styrks av Baker et al.,

(2006) som betonar att ha kunskap och förståelse om och för varandras professioner, samt ha

en positiv inställning till teamarbete som anses vara en nödvändighet för att uppnå ett bra

teamarbete. Detta för att kunna hjälpa varandra i de olika professionerna och visa förståelse

och respekt för övriga teammedlemmar. Kirurgerna ansåg att ett bra samarbete med

operationssjuksköterskorna var när de följde deras krav. Kirurgernas uppfattning var att

samarbetet fungerade bra medan operationssjuksköterskorna hade en mindre positiv

upplevelse av detta. Arbetsplatsträffar är ett perfekt forum att prata om teamarbete i den

perioperativa vården. Det vore en fördel om alla professioner kunde delta, för att få olika

aspekter på hur teamarbetet fungerar samt vad som kan förbättras och hur det skall uppnås.

24

Operationssjuksköterskorna upplevde även att deras arbetssyn var mindre uppmärksammat av

kirurgerna (Sexton et al., 2006). Det överensstämmer med studien av Makary et al., (2006)

som visar på att 85 % av kirurgerna ansåg att samarbetet var bra eller mycket bra. Endast 48

% av operationssjuksköterskorna tyckte samarbetet var bra eller mycket bra. Det är ytterst

intressant att professionerna har olika perspektiv på detta. Det kan tolkas utifrån ett hierarkiskt

perspektiv, relaterat till Carney et al. (2010) som visar på att kirurgerna uppskattar

teamarbetet mer inom sin egen profession än med andra professioner. Det känns förlegat med

hierarkiskt perspektiv även om det nog finns kvar, men förhoppningen är att dessa gränser

suddas ut och att den perioperativa vården får ett modernare perspektiv på hur teamarbetet

skall bedrivas. Det finns en anledning till att vi har olika professioner i teamet och det bör

vara grunden till att det hierarkiska perspektivet bleknar. Det framkom att det var oacceptabelt

att göra fel och det offentliggjordes, som påverkade teamet negativt genom att

teammedlemmarna blev nervösa (Silén-Lipponen et al., 2005; Silén-Lipponen et al., 2004a; &

Silén-Lipponen et al., 2004b). Enligt studien av Smith (2010) är kränkningar allmänt

förekommande på operationsavdelningar. Detta kan tolkas som en form av ett maktspel, där

vederbörande som kränker en teammedlem själv vill framstå som mer kunnig. Detta kan

också upplevas ur ett hierarkiskt perspektiv, eftersom om läkarna gör fel eller misstag så är

det ingen som pratar om det. Däremot om sjuksköterskorna eller undersköterskorna gör fel så

blir det mer uppmärksammat och oftast på ett negativt sätt.

Majoriteten i studien höll med om att förmedla information och att visa respekt till varandra i

teamet gynnade de mindre erfarna operationssjuksköterskorna genom att de kände sig mer

kompetenta och fick bättre självförtroende (Gillespie, et al., 2009). Att visa respekt och

förmedla information till varandra i teamet är en faktor som måste fungera. Det påverkar både

erfaren som oerfaren personal. Det kan dock tänkas att en oerfaren operationssjuksköterska

inte har så bra självförtroende i sin yrkesprofession till en början och att det är därför som

studien visade på att det gynnade dem mest. Visa respekt skall alla teammedlemmar göra

oavsett erfarenhet. Studien av Smith (2010) belyser att ett bra teamarbete bildas om

teammedlemmarna respekterar varandra och om någon i teamet blir illa behandlad är det

viktigt att övriga medlemmar reagerar.

Oerfarna operationssjuksköterskor hade svårt att känna sig bekväma i olika situationer på

grund av deras inlärningsprocess ofta innebar att ”flytta in och ut” från kirurgiska

specialiteter. När de kände sig bekväma var det dags att börja på en ny specialitet (Gillespie,

et al., 2009). Det kan ändå vara positivt att flytta runt så att vederbörande inte blir för

25

avslappnad och nonchalant under sin specialitet och andra sidan kan det vara en nackdel som

förliggande studien beskriver då det kan tänkas att det är svårt att bygga upp ett

självförtroende. Att delge information till varandra i teamet och visa respekt var värdefullt,

framförallt för de operationssjuksköterskorna med mindre erfarenhet. Det gynnade deras

självförtroende och kapacitet (Gillespie et al., 2009). Att visa respekt för varandras

professioner och kompetens var viktigt för att teamarbetet skulle fungera i den perioperativa

vården (Rydenfält et al., 2012; Rasmussen & Torjuul, 2012; Björn & Lindberg Boström,

2008). Xyrichis och Ream (2008) ansåg också att för att kunna bedriva ett bra teamarbete i

den perioperativa vården krävdes det att teammedlemmarna visade respekt för varandras

kunskaper och professioner. Teamsammanhållningen växte fram när de hade skapat en

förståelse och tillit till varandra och en god kommunikation. För att arbeta som ett

sammansvetsat team krävs det att kollegorna visar respekt för varandras kunskaper och

professioner. I det verkliga livet är det inte alltid så det fungerar, enligt erfarenhet från den

verksamhetsförlagda utbildningen. En orsak kan vara att när det blir för många oerfarna

teammedlemmar i ett team, så kan det bli kommunikationssvårigheter och att vederbörande

inte har kunskap om situationen på grund av att den aldrig har varit med om det tidigare.

Teamet bör bestå av både erfarna och oerfarna teammedlemmar för att få ett välfungerat och

optimalt team. Det blir lättare för de som är oerfarna att komma in i arbetet och känna

trygghet och stöd, samt en långsiktig och utvecklande framtid för operationsavdelningen.

En artikel i resultat visar på en ny ledarstilsteori kallad kongruent ledarskap som beskriver

den kliniska ledaren som inte har en formell ledartitel. Många sjuksköterskor var inte

medvetna om att de var kliniska ledare i teamet. Kongruent ledarskap förklarar varför och hur

de olika professionerna i operationsteamet kan fungera och vara effektiva utan att ha ett

formellt inflytande. En kongruent ledare förklarades som motiverande, inspirerande,

organiserade, effektiv, kommunikatör och relationsbyggare (Stanley, 2009). Det

överensstämmer med Jooste (2004) som lyfter fram ledaregenskapen att vara kommunikatör

som en viktig del i ledarskapet. Likaså att ledaren är motiverande, inspirerande och öppen för

nya möjligheter i teamet, samt arbetar för en positiv arbetsmiljö, vilket anses stämma väldigt

bra in på ett bra teamarbete inom den perioperativa vården. Kongruent ledarskap anses vara

en faktor som främjar ett bra teamarbete. Har teammedlemmarna dessa egenskaper så

stämmer de in på kongruent ledarskap och de övriga faktorerna som diskuterats går hand i

hand med kongruent ledarskap. Kongruent ledarskap sammanfattar ett bra teamarbete samt de

faktorer som resultatet visar på överensstämmer med denna stil.

26

Konklusion

Inom hälso- och sjukvården är forskning inom teamarbete ett relativt nytt område. Resultatet

visar på faktorerna; kommunikation inom teamet, kompetens i teamet, erfarenhet i teamet,

planering och tid inom teamet, respekt och samarbete inom teamet och ledarskap inom teamet

som påverkar på teamarbetet i den perioperativa vården. Faktorerna ligger nära varandra och

det ena utesluter inte det andra. Ett välfungerande teamarbete på operationsavdelningen är

särskilt viktigt med tanke på den komplexa och riskfyllda miljön som teamen arbeta i. Att

arbeta i team innebär att utsättas för olika situationer med olika professioner som har olika

bakgrunder, utbildning och syn på situationen. En trygg och god arbetsmiljö minskar risken

för att missförstånd och fel uppstår i teamet, samt att patientsäkerheten utmanas. ”Ensam är

inte stark”, tillsammans måste varje profession med sin kompetens veta vilka uppgifter som

skall göras. En god kommunikation är en viktig del i operationsteamet för att kunna bedriva

bästa perioperativa vård för patient och teamet. Av denna studie framkommer det att

kommunikationen är en stor faktor som påverkar teamarbetet och det hade därför varit

intressant att göra ytterligare en studie som handlar om kommunikation och språkets

betydelse. Kongruent ledarskap är en förutsättning för att bedriva ett bra teamarbete inom

operationsteamet.

Våra förhoppningar är att vårt resultat kommer till användning i vår nya profession, både för

egen del samt för våra framtida kollegor. Litteraturstudiens resultat kan bidra till en ökad

förståelse hur det är att arbeta i ett sammansvetsat team och hur teamet påverkas av faktorerna

både av dem och när de brister. Kännedomen om de påverkade faktorerna kan innebära en

förbättrad medvetenhet, kunskap och förståelse om varandras professioner, som kan leda till

att lättare kunna arbeta tillsammans som ett team med ett bättre samarbete i framtiden.

27

Referenser

Baker, D.P., Day, R., & Salas, E. (2006). Teamwork as an Essential Component of High-

Reliability Organizations. Health Services Research 41 (4), 1576-1598.

Björn, C & Lindberg Boström, E. (2008). Theatre nurses´understanding of their work – A

phenomenographic study at a hospital theatre. Journal of Advanced Perioperative Care, 3 (4),

149-155.

Bäckström, G. (2012). Operationssjuksköterskans profession. Ingår i Hansen, I (red.),

Operationsjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s.29-45). Lund:

Studentlitteratur.

Carney, B.T., West, P., Neily, J., Mills, P.D., & Bagian, J.P. (2010). Differences in Nurse and

Surgeon Perceptions of Teamwork: Implications for Use of a Briefing checklist in the OR.

AORN Journal, 91 (6), 722-729.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur & Kultur.

Gardezi, F., Lingard, l., Espin, S.L., Whyte, S., Orser, B., & Baker G.R. (2009). Silence,

power and communication in the operating room. Journal of Advanced Nursing, 65 (7), 1390-

1399.

Gillespie, B., Chaboyer, W., Wallis, M., Chang, H-Y., & Werder, H. (2009). Operating

theatre nurses´perceptions of competence: a focus group study. Journal of Advanced Nursing,

65(5), 1019-1028.

Hall, P. (2005). Interprofessional teamwork: Professional cultures as barriers. Journal of

Interprofessional Care, 1, 188-196.

Jooste, K. (2004). Leadership: a new perspective. Journal of Nursing Management, 12, 217-

223.

Lary, M.J., Lavigne, S.E., Muma, R.D., Jones, S.E., & Hoeft, H.J. (1997). Breaking down

barriers: Multidisciplinary educational model. Journal of Allied Health, 26, 63-60.

Lindwall, L., & von Post, I. (2008). Perioperativ vård – att förena teori och praxis. Lund:

Studentlitteratur.

Lingard, L., Garwood, S., & Poenaru, D. (2004). Tensions influencing operating room team

function: does institutional context make difference? MEDICAL EDUCATION, 38, 691-699.

Lingard, L., Reznick, R., DeVito, I & Espin, S. (2002). Forming professional identities on the

health care team: discursive constructions of the “other” in the operating room. MEDICAL

EDUCATION, 36, 728-734.

28

Lundin, K., & Sandström, B. (2010). Ledarskap inom vård & omsorg. Lund: Studentlitteratur.

Makary, M.A., Sexton, J.B., Freischlag, J.A., Holzmueller, C.G., Millman, E.A., Rowen, L.,

& Pronovost, P.J. (2006). Operating Room Teamwork among Physicians and Nurses:

Teamwork in the Eye of the Beholder. The American College of Surgeons, 202 (5), 746-752.

McGarvey, H., Chambers, M., & Boore, J. (1999). Exploratory study of nursing in an

operating department: preliminary findings on the role of the nurse. Intensive and Critical

care Nursing, 15, 346-356.

Nestel, D., & Kidd, J. (2006). Nurses´perceptions and experiences of communication in the

operating theatre: a focus group interview. BMC nursing. 5 (1), 1-9.

Norsen, L., Opladen, J., & Quinn, J. (1995). Practice model: Collaborative practice. Critical

Care Nursing Clinics North America, 7, 43-52.

Osbiston, M. (2013). Interprofessional collaborative teamwork facilitates patient centred care:

a student practitioner´s perspective. Journal of Perioperative Practice. 23 (5), 110-113.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. (9 uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Rasmussen, G., & Torjuul, K. (2012). Being prepared for the unexpected – operating room

nurses´skills in managing unexpected events in the operating room. Vård I Norden, 32 (106),

39-43.

Riley, R., & Manias, E. (2006). Governing time in operating rooms. Journal of Clinical

Nursing, 15 (5) 546-553.

Rosengren, K. (2014). Vårdledarskap. Att utveckla och förbättra framtidens vård och omsorg.

Lund: Studentlitteratur.

Rydenfält, C., Johansson, G., Larsson, P., Åkerman, K., & Odenrick, P. (2012). Social

structures in the operating theatre: how contradicting rationalities and trust affect work.

Journal of Advanced Nursing, 68(4), 783-795.

Sexton, J., Makary, M., Tersigni, A., Pryor, D., Hendrich, A., Thomas, E., Holzmueller, C.,

Knight, A., & Pronovost, P. (2006). Teamwork in the operating room. The American Society

of Anesthesiologist, 105(5), 877-884.

29

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen.Stockholm: Sveriges Riksdag.

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Sveriges Riksdag.

Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K., Turunen, H., & Smith, A. (2004a). Learning about

teamwork in operating room clinical placement. British Journal of Nursing, 13 (5), 244-253.

Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K., Turunen, H., & Smith, A. (2005). Potential errors and

their prevention in operating room teamwork as experienced by Finnish, British and American

nurses. International Journal of nursing Practice, 11, 21-32.

Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K., Turunen, H., Smith, A., & Burdett, K. (2004b).

Teamwork in operating room nursing as experienced by Finnish, British and Amercian

nurses. Health and Social Care, 1, 127-137.

Smith, S L. (2010). “Managing Up” Can Improve Teamwork in the OR. AORN Journal, 91,

(5), 576-582.

Stanley, D. (2009). Behind the mask. The official journal of perioperative in Australia, 22 (1),

14-20.

Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård. [Elektronisk].

Tillgänglig: [2015-04-15].

Tollerud, L., Botsford, J., Hoglund, M.A., Price, J.L., Sawyer, M., & Bradley, J.M. (1985). A

Model for Perioperative Nursing Practice. AORN JOURNAL, 41 (1), 188, 190, 192-194.

Taylor, B. (2001). Identifying and transforming dysfunctional nurse- nurse relationships

through reflective practice and action research. International Journal of Nursing Practice,

7(6), 406-413.

Undre, S., Sevdalis, N., Healey, A., Darzi, S., & Vincent, C. (2006). Teamwork in the

operating theatre: cohesion or confusion? Journal of evaluation in Clinical Pratice, 12 (2),

182-189.

Xyrichis, A., & Ream, E. (2008). Teamwork: a concept analysis. Journal of Advanced

Nursing 61 (2), 232-241.

30

Vetenskapsrådet. (2014). Oredlighet i forskningen. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.html [2015-04-15].

Vårdhandboken. (2014). Team och teamarbete. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.vardhandboken.se/Texter/Teamarbete-och-kommunikation/Team-och-teamarbete/

[2015-04-15].

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan

forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur

Bilaga 1. Granskningmall för kvalitetesbedömning – Kvalitativa studier (Willman, et al.,

2011; Forsberg och Wengström, 2012).

Fråga Ja Nej

1 Motsvarar titeln studiens innehåll?

2 Återger abstraktet studiens innehåll?

3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?

4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?

5 Är studiens syfte tydligt formulerat?

6 Är den kvalitativa metoden beskriven?

7 Är designen relevant utifrån syftet?

8 Finns inklusionskriterierna beskrivna?

9 Är inklusionskriterierna relevanta?

10 Finns exklusionskriterier beskrivna?

11 Är exklusionskriterierna relevanta?

12 Är urvalsmetden beskriven?

13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?

14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?

15 Anges var studien genomfördes?

16 Anges när studien genomfördes?

17 Anges vald datainsamlingsmetod?

18 Är data systematiskt insamlade?

19 Presenteras hur data analyserats?

20 Är resultaten trovärdigt beskrivna?

21 Besvaras studiens syfte?

22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?

23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet?

24 Diskuterar föörfattarna studiens etiska aspekter?

25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?

Bilaga 2. Granskningsmall för kvalitetsbedömning – Kvantitativa studier (Willman, et al.,

2011; Forsberg och Wengström, 2012).

Fråga Ja Nej

1 Motsvarar titeln studiens innehåll?

2 Återger abstraktet studiens innehåll?

3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?

4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?

5 Är studiens syfte tydligt formulerat?

6 Är frågeställningarna tydligt formulerade?

7 Är designen relevant utifrån syftet?

8 Finns inklusionskriterier beskrivna?

9 Är inklusionskriterierna relevanta?

10 Finns exklusionkriterier beskrivna?

11 Är exklusionskriterierna relevanta?

12 Är urvalsmetoden beskriven?

13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?

14 Finns populationen beskriven?

15 Är populationen representativ för studiens syfte?

16 Anges bortfallets storlek?

17 Kan bortfallet accepteras?

18 Anges var studien genomfördes?

19 Anges när studien genomfördes?

20 Anges hur datainsamlingen genomfördes?

21 Anges vilka mätmetoder som användes?

22 Beskriva studiens huvudresultat?

23 Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?

24 Besvaras studiens frågeställningar?

25 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?

26 Diskuterar författarna studiens interna validitet?

27 Diskuterar författarna studiens externa validitet?

28 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter?

29 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?

Bilaga 3

Artikelmatris

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Björn, C., & Lindberg Boström, E.

2008

Sverige

Theatre nurses´

understanding of

their work: A

phenomeno-

graphic study at a

hospital theatre.

Att beskriva operations-

sjuksköterskans arbete

från deras egna

perspektiv.

Kvalitativ metod.

Intervjuer.15

operationssjuksköterkor

deltog från två sjukhus.

Kontroll av situationen,

bra teamarbete leder till

bra kommunikation inom

teamet och professionell

utveckling kommer

genom erfarenhet.

Respekt för varandras

yrkesprofessioner i

teamet.

19p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Gillespie, M, B., Chaboyer, W., Wallis,

M., Chang, A, H-y., Werder, H.

2009

Australien

Operating theatre

nurse´s

perceptions of

competence: a

focus group

study.

Att bättre förstå

sjuksköterskans

kompetens som den

tillämpas i praktiken i

operationssalen.

Kvalitativ metod.

Intervjuer. Tre

fokusgrupper. 27

sjuksköterskor deltog

från tre sjukhus. Ålder

21-62 år.

Vikten av en utvecklad

kommunikation i teamet,

kunna hantera och sam-

ordna operationsflödet,

det krävs att

sjuksköterskan är

teoretisk, praktisk kan

hantera olika situationer.

19p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Hull, L., Arora, S., Kassab, E.,

kneebone, R., & Sevdalis, N.

2011

England

Assessment of

stress and

teamwork in the

operating room:

an exploratory

study.

Var att utforska

teamarbete och stress-

nivåer i operations-

teamet.

Kvantitativ metod.

20 operationsteam

med 6 medlemmar i

varje team. 20

operationsingrepp

observerades.

Teamarbetet fungerade bra

trots stressnivåer.

Medarbetarna i teamet kände

stress i olika faser i den pre-,

intra- och postoperativa

vården.

18p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Lingard, L.,Gardwood, S., Poenaru. D.

2004

Canada

Tensions

influencing

operating room

team function:

does institutional

context make a

difference?

Att beskriva vad som

påverkar samspelet i

vårdteamets sociala

relationer och

kommunikation för att

teamet skall fungera

Kvalitativ metod.

Intervju- och

observations studie.

8 fokusgrupper och 8

intervjuer

genomfördes. 43

deltagare från olika

professioner.

Grounded theory

användes.

Olika syner på olika saker

utifrån sin profession.

Tidspressen som ofta uppstår

och påverka i sin tur

förberedelserna mellan

operationerna. Konflikter

kring tekniska apparater och

sin professions

ansvarsområde. Kontroll

över specifika situationer.

18p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Lingard, L., Reznick, R., DeVito, I., &

Espin, S.

2002

Canada

Forming

professional

identities on the

health care team:

discursive

constructions of

the `other` in the

operating room.

Att utforska team-

medlemmarnas

uppfattning om teamets

kommunikation i

operationssalen.

Kvalitativ metod.

Fokusgruppsintervju.

52 deltagare i 14

fokusgrupper med

blandade

professioner. Ground

theory användes.

Stora skillnader mellan de

olika professionerna, om

deras uppfattningar om

kommunikationsscenarion.

19p

Författare/År /Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

McGarvey, E, H., Chambers, A, G, M.,

Boore, P, R, J.

1999

England

Exploratory study

of nursing in an

operating

department:

preliminary

findings on the

role of the nurse

Att beskriva hur

operations-

sjuksköterskornas

profession upplevdes

utifrån deras perspektiv.

Kvalitativ metod.

Intervju-och

observationsstudie, samt

dokument-analys. 6

sjuksköterskor deltog i

intervju och 23 i

observationer. 22

patienter i

dokumentanalysen.

Beskriver

operationssjuksköterskans

profession i teamet och tre

faktorer som påverkar

teamet var patient-,

medicinsk- och tekniskt

ansvar.

18p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Rasmussen, G., & Torjuul, K.

2012

Norge

Being prepared

for the un-

expected opera-

ting room

nurses´skills in

managing un-

expected events in

the operating

room.

Att belysa operations-

sjuksköterskornas

skickligheter att hantera

oväntade situationer i

operationssalen /teamet.

Kvalitativ studie.

Intervjuer. 23 kvinnliga

sjuksköterskor deltog.

Delades in efter

erfarenhet i två grupper.

Grounded theory

användes och med

fenomenologisk ansats.

Att vara förberedd på det

oväntade i operationssalen

genom att ha kontroll,

flexibilitet, kunna

improvisera, samt kunna

samarbeta i team och ha

akademisk kunskap.

21p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Rydenfält, C., Johansson, G., Larsson,

P-A., Åkerman, K., & Odenrick, P.

2012

Sverige

Social structures

in the operating

theatre: how

contradicting

rationalities and

trust affect work.

Att beskriva hur

vårdpersonal som

arbetar inom kirurgi

förhåller sig till deras

gemensamma uppgift

och hur det påverkas av

orga3nisationen.

Kvalitativ studie.

Semi-strukturerade

intervjuer. 15 deltagare

totalt från olika

profession i teamet.

Ålder 28-63 år.

Bristande kommunikation

på operationssalen mellan

professionerna orsakade

dålig teamfunktion.

Bristande stöd från

organisationen och regler.

Tillit till varandra inom

teamet på operationssalen

påverkade teamet.

20p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Sexton, J., Makary, M., Tersigni, A.,

Pryor, D., Hendrich, A., Thomas, E.,

Holzmueller, C., Knight, A., &

Pronovost, P.

2006

USA

Teamwork in the

operating room.

Var att undersöka

olikheter utifrån

operationsrummets

teamwork.

Kvantitativ metod.

Enkätundersökning;

2135 svar (77,1%).

Överlag upplevde kirurgerna

och narkosläkarna vara nöjda

med samarbetet. Vilket

operations- och

narkossjuksköterskorna inte

instämde till.

21p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K.,

Turunen, H., Smith, A., & Burdett, K.

2004

England

Teamwork in

operating room

nursing as

experienced by

Finnish, British

and American

nurses.

Att beskriva

sjuksköterskors

individuella erfarenheter

om teamarbete på

operation.

Kvalitativ studie,

Intervjuer. Totalt 30

deltagare, 10 från

varje land (24

kvinnor och 6 män).

Studien använder sig

av fenomenologisk

tillvägagångssätt.

Kompetens var en faktor som

lyfter b.la. att kunna

prioritera behov, kunna

samarbeta, praktiska

färdigheter samt erfarenhet

som påverkade kompetensen.

Om fel uppstod accepterades

det inte.

19p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Silén Lipponen, M., Tossavainen,

K., Turunen, H., & Smith, A.

2005

Finland & England

Potential errors

and their

prevention in

operating room

teamwork as

experienced by

Finnish, British

and American

nurses.

Att beskriva tänkbara

felkällor och felaktiga

förberedelser som sker

på operationssalen enligt

erfarenheter av

operationsteam.

Kvalitativ studie.

Intervjuer. Totalt 30

operationssjuksköter

skor.

10 från varje land.

Ålder 24-51 år med

en arbetserfarenhet

2-26 år.

Krav på teamarbete, samt

delat ansvar i teamet och att

teamarbetet är organiserat.

18p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K.,

Turunen, H., & Smith, A.

2004

England

Learning about

teamwork in

operating room

clinical

placement.

Att beskriva hur

sjuksköterskor-

studenter erfara lärdom

om teamarbete under sin

praktik på operation.

Kvalitaitv metod.

Observationsstudie

och öppen enkät. 30

studenter.

Beskrivande

fenomenologisk

metod.

Ett balanserat

teamsamarbete styrktes av

tekniska färdigheter, social

mogenhet och flexibilitet.

20p

Författare/År/Land Titel

Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Stanley, D.

2009

Australien

Leadership:

Behind the mask.

Att diskutera betydelsen

av ledarskapsteorier för

att stödja utvecklingen

av kliniskt ledarskap

inom operations-

sjukvården.

Kvalitativ och

kvantitativ metod.

Enkät, intervjuer och

observationer. Enkät

skickades till 830

och 188 svarade

(22,6%). 42 semi-

strukturerade

intervjuer,

slumpmässigt valda

med kvalificerade

sjuksköterskor

gjordes.

Ledaren vid

operationsbordet med en

ledarskapsteori kallad

Congruent ledarskap. Detta

för att nå en framgångrik

utveckling i

operationsteamet.

16p /18p

Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng

Undre, S., Svedalis, N., Healey, A.,

Darzi, S., & Vincent, C.

2006

England

Teamwork in the

operating theatre:

cohesion or

confusion?

Att empiriskt bedöma

sammanhållningen av

det multidisciplinerade

operationsteamet.

Kvalitativ och

Kvantitativ metod

Semistruktuerade

intervjuer. 24

deltagare. 6 deltagare

i varje grupp och från

fyra enheter.

Alla grupperna med olika

professioner upplevde att

de förstod sina kollegors

profession bättre än deras

kollegor förstod deras

profession. God

kommunikation, att kunna

ge konstruktiv kritik till

varandra och ha

expertiskunskap gynnade

operationsteamet.

18p/21p