Upload
lila-martin
View
53
Download
1
Embed Size (px)
DESCRIPTION
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-13. Njurundersökningar. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO)
Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi
Njursjukdomar och deras behandling
Dick DelbroHt-13
Njurundersökningar Olika typer av röntgenundersökningar
inkl. datortomografi (CT) och magnetkamera-undersökning (MR).
Ultraljud. Njurbiopsi. Funktionsundersökningar. Urinundersökningar, t.ex. albumin,
erytrocyter. Serumanalyser.
Urografi
Njurangiografi
Njurscintigrafi
Ultraljud av njuren
Njurbiopsi
Mätning av filtrationsförmågan = GFR (se bif. information från Janusinfo) http://www.janusinfo.se/v/Kloka-Listan/
Kloka-Rad/Berakna-och-beakta-njurfunktionen-vid-val-och-dosering-av-lakemedel/
Du skall läsa igenom informationen men det kommer inga tentafrågor på det materialet.
Kreatinin: Endogen produkt som frisätts vid muskelarbete. Utsöndras genom glomerulär filtration.
Cystatin C: Endogen proteashämmare. Utsöndras via glomerulär filtration.
Njurmissbildningar Aplasi: Njuren har inte anlagts. Hypoplasi: Njuren är mindre än
normalt. Den friska njuren ökar sin
funktion.
Nefrotiskt syndrom Albuminuri Hypoalbuminemi Ödem Hyperlipidemi (Dessutom ofta: hypertoni,
hypokalcemi, hyperkoagulabilitet, ökad infektionskänslighet)
Nefrotiskt syndrom - orsak Många orsaker – en gemensam
mekanism: Ökad glomerulär permeabilitet.
Nefrotiskt syndrom - utredning Urinundersökning. Serumprover. Njurfunktion (GFR). Ultraljud av njuren. Njurbiopsi.
Nefrotiskt syndrom - behandling Behandling av den specifika
njursjukdomen (kortison; cytostatika; ciklosporin; takrolimus; mykofenalatmofetil).
ACE-hämmare regulariserar glomeruluspermeabilitet.
Loopdiuretika. Statiner. Warfarin. Antibiotika –
pneumokockvaccination.
Inflammationer i njuren Viktig mekanism bakom permanent
njurskada, och därmed orsak till behov av dialys/transplantation.
Två huvudgrupper av inflammation beroende på var den inflammatoriska processen är belägen: Glomerulonefriter och tubulo-interstitiella nefriter.
Glomerulonefrit – primära orsaker Primära: Okända orsaker.
Viktigaste orsak till permanent njurskada hos yngre och medelålders vuxna.
Glomerulonefrit – sekundära orsaker Sekundära: Delfenomen i annan
sjukdom eller direkt konsekvens av yttre orsak. Vanliga orsaker:
- Vaskuliter (kärlinflammationer) pga autoimmuna reaktioner.
- Andra autoimmuna tillstånd, t.ex. SLE eller cancer i olika organ.
Glomerulonefrit – sekundära orsaker (forts.)- Efter bakteriella infektioner
(streptokocker).- Efter viroser (hepatit B, C; HIV).- Efter parasitsjukdomar
(malaria).- Efter läkemedel (guld;
hydralazin; tiouracil).
Glomerulonefrit – symtom, förlopp, utredning, behandling
Allt från milda symtom till livshotande organsvikt.
Sekundär sjukdom ofta aggressivare men svarar bättre på behandling.
Utredning: Serumprover, njurbiopsi. Behandling: Kortison,
cyklofosfamid.
Frisk glomerulus
Glomerulonefrit
Diabetesnefropati - förekomst Den vanligaste orsaken till
kronisk njursvikt. 1/3 av alla diabetespat. (typ 1
och 2) får njurpåverkan, 15-30 år efter diabetesdebuten.
Diabetesnefropati - orsak Strukturella förändringar med
förtjockning av glomerulus-kapillärerna.
Diabetesnefropati – symtom, förlopp, utredning, behandling Hyperfiltration med albuminuri och
utveckling av hypertoni. Sedan minskat GFR och utveckling av njursvikt.
Regelbunden kontroll av albuminutsöndringen.
Noggrann skötsel av grundsjukdomen. ACE-hämmare; AII-hämmare. Lipidbehandling. Proteinrestriktion. Lågdos ASA. Behandling av njursvikt.
Tubulo-interstitiella nefriter - orsaker Sekundärt till:
Urinvägsinfektioner med spridning till njuren (pyelonefrit); obstruktion av urinflödet; läkemedelspåverkan; tungmetaller (kadmium, kvicksilver, bly); metaboliska sjukdomar (urinsyra; oxalsyra; cystin; kalcium).
Tubulo-interstitiella nefriter – histopatologi Infiltration av vita blodkroppar
i njurvävnaden, bindvävsbildning runt tubuli (fibros), atrofi av tubuli.
I sent skede även påverkan på glomerulus med fibros.
Kronisk pyelonefrit
Akut pyelonefrit
Tubulo-interstitiella nefriter – utredning Urinprov, blodprover, urografi,
datortomografi, cystoskopi, blodtryckskontroller.
Tubulo-interstitiella nefriter – förlopp, terapi. Vissa fall går till njursvikt. Ofta utvecklas hypertoni. Behandling av
grundsjukdomen.
Tubulo-interstitiella nefriter – läkemedelsskador NSAID (överkonsumtion); -
laktamantibiotika; litium; ciklosporin.
Akut form – akut njursvikt, läker ut när medicineringen upphör.
Kronisk form som leder till dialys/transplantationsbehov.
Renovaskulära sjukdomar - histopatologi Aterosklerotiska förändringar i
stora njurkärl (njurartärstenos).
Väggförtjockning av små njurkärl.
Renovaskulära sjukdomar - diagnos Angiografi. Ultraljud. Magnetkamera.
Renovaskulära sjukdomar – symtom, förlopp, terapi. Ofta smygande.
Blodtrycksstegring. Njursvikt. Behandling: Kirurgi. ACE-
hämmare.
Hereditära njursjukdomar Cystiska njursjukdomar.
Cystiska njursjukdomar Ca. 1/500. 13% av uremipatienter. Symtomdebut i 20-årsåldern. Symtom: Smärtor; uvi; hematuri;
njursten; hypertoni. Leder till njursvikt med uremi. Diagnos: Ultraljud. MR. Terapi: Beh. komplikationer;
transplantation.
Kirurgiska sjukdomar i njurar, urinvägar, prostata Njursten: Kalciumstenar;
infektionsstenar (ureas-producerande bakterier); urat-stenar; cystinstenar.
Utredning: Urografi eller CT; serumkalcium.
Kirurgiska sjukdomar i njurar, urinvägar, prostata (forts.) Godartad prostataförstoring. Alla män! Lagringssymtom (trängningar,
nattliga miktioner) och tömningssymtom (svag stråle).
Orsak: Prostatatillväxt regleras av testosteron som omvandlas till DHT.
Godartad prostataförstoring (forts.) Utredning: Ultraljud; cystoskopi;
flödesmätning; PSA; ev. biopsi. Behandling: Kirurgisk; farmakologisk
(alfa-1-adrenoceptoranta-gonister[Alfuzosin; doxazosin; terazosin]; testosteron 5-alfareduktas-hämmare [dutasterid; finasterid]; antikolinergika [tolterodin]).
Kirurgiska sjukdomar i njurar, urinvägar, prostata (forts.) Prostatacancer. Den vanligaste manliga cancer-
sjukdomen. 9,000 fall årligen. 2,400 dödsfall årligen. Medelålder 70 år vid diagnos.
Milda symtom. Ofta redan metastaser i skelettet.
Diagnos: PSA; biopsi. Behandling: Kirurgi;
strålbehandling; kastration (GnRH-analog).
Kirurgiska sjukdomar i njurar, urinvägar, prostata (forts.) Njurcancer. Kan förekomma hos små barn, men
vanligast hos 70-75-åriga män (1000 fall per år).
Symtom: Hematuri, hypertoni, hyperkalcemi.
Utredning: CT. Förlopp: Dålig prognos; spridning
till skelett, hjärna, lever.
Renal anemi Vilken är orsaken till detta
tillstånd? Svar: Fr.a. brist på erytropoetin (från interstitiella celler i cortex och yttre medulla) vid kronisk njursjukdom.
Hur behandlas det? Svar: Epoetin s.c.
Nedsatt njurfunktion Antingen nedsatt
filtrationsförmåga (nedsatt glomerulusfunktion), med stegrat urea i blodet, eller nedsatt tubulusfunktion med sänkt koncentrationsförmåga av urinen (elektrolytförluster, ökat serumkalium och acidos).
Akut njursvikt Orsaker:- Prerenal: Minskad
genomblödning av njuren.- Renal: T. ex. akut
glomeulonefrit.- Postrenal: Avflödeshinder.
Uremi Slutstadiet av kronisk njursjukdom är
uremi; orsakas fr. a. av glomerulonefrit, diabetesnefropati och cystnjure-sjukdom.
Orsak: Retention av toxiska substanser, rubbad elektrolyt-vätskebalans, endokrina förändringar.
Den kliniska bilden vid kronisk njursjukdom är mycket varierande.
Uremi - symtom Symtomkomplex vid kronisk njursvikt:- Ospecifika allmänna symtom (törst,
klåda, trötthet).- Hjärtsvikt, hjärtarytmier.- Anemi.- Illamående, kräkningar, diarré.- Hormonrubbningar.- Metabol acidos.- Vätske- elektrolytrubbningar (ödem,
hyperkalemi).
Uremi – behandling: Dialys Indikation: När GFR < 5% av
normalvärdet. Redan när GFR understiger
halva normalvärdet blir det tydliga effekter i kroppen.
Peritonealdialys
Njurtransplantation
Åldrandet och njuren Minskad GFR. Sänkt renalt blodflöde. Minskad maximal
koncentrationsförmåga. Försämrad natrium- och
kaliumreabsorption. Ökad känslighet för störning i
syra-basbalansen.
Åldrandet och njuren (forts.) Många av de läkemedel som
äldre medicinerar med påverkar njurfunktionen och måste användas med försiktighet!
Njuren och läkemedel
Njursjuka skall ha… … samma plasmakoncentration
av ett läkemedel som njurfriska!
Distributionsvolym (V) och proteinbindning vid njursjukdom V ökar för läkemedel som är
kraftigt proteinbundna (pga gifter som binder till albumin).
Läkemedelseliminationen vid njursjukdom Eliminationen beskrivs som
plasmaclearance eller plasma-halveringstid. Halveringstiden T1/2 bestäms av clearance och V – ju lägre clearance, samt ju större V, desto längre T1/2.
Läkemedel som utsöndras i oförändrad form via njurarna Clearance minskar med
avtagande njurfunktion och T1/2 ökar. Plasmakoncentrationen blir avsevärt högre för samma dos än hos njurfriska.
När GFR närmar sig 30 ml/min… Sätt ut kaliumsparande diruretika. Sätt ut kaliumsubstitution. Byt från tiazider till loopdiuretika. Dosreducera ACE-hämmare. Dosreducera läkemedel med renal
utsöndring och liten terapeutisk bredd.
Byt från perorala antidiabetika till insulin.
Ett mycket allvarligt och viktigt exempel: NSAID!! PG vasodilaterar i njuren. Låg halt PG vid njursjukdom. NSAID utlöser akut njursvikt. Grundregel: Aldrig NSAID till
patienter med nedsatt njurfunktion!