1
62 63 Fabio (30), Italien: För ett tag sedan hälsade jag på en kompis i Neapel. Självklart kunde jag inte låta bli att planera in en nätdejt samtidigt. Till min kompis sa jag att jag skulle ut och kolla på stan, när jag egentligen skulle träffa killen jag chattat med. I södra Italien är det väldigt varmt, så alla gamla gubbar sitter som mafiosos utanför husen och följer de förbipasserande med blicken, räknar bilar och väntar på att dagen ska ta slut. Hursomhelst så visste jag inte hur min dejt såg ut, eftersom han inte hade någon bild på sin profil. Vi bestämde träff utomhus och jag tänkte att jag kunde ju kolla in honom och om jag gillade honom, så kunde vi gå hem till honom och ha kul. Inget mer med det. Där bland alla stirrande pensionärer kom så en kille gående, i jeans och boots. Väldigt Brokeback Mountain. Bög. Det märkte man. Och han riktigt slukade mig med blicken, du vet – sög i sig det han såg. Jag var med ens säker på att det var han – min nätdejt. ”Hej” sade jag. Han stannade och tittade på mig. ”Hej...” ”Jag är Fabio.” ”Trevligt att träffas, Fabio.” Konversationen flöt inte på något vidare så jag tog kommandot, frågade hur hans dag varit hittills och föreslog att vi tog en drink någonstans. Han såg tveksam ut. ”Jag skulle verkligen vilja det, men jag måste gå...” Jag blev lite förorättad. Vad fan var det här? Här var killen som jag skulle träffa och han verkade vilja glida undan. Var han inte intresserad? ”Jag måste byta om. För jag ska hålla i mässan nu...” Jag rynkade på ögonbrynen. ”Va? Vilken mässa?” Han tittade försynt på mig. ”Jag måste gå... ” Jag fattade ingenting. Han log. ”Du får ursäkta mig, men församlingen väntar. Men jag skulle gärna vilja träffa dig igen...” Med det skyndade han iväg medan jag förvirrat stod kvar. I samma ögonblick fick jag ett sms. ”Jag är uppe på kullen. Kom hit.” Min nätdejt! Han var lite längre bort. Men... vem var då hunken jag just raggat på? Jag fortsatte uppför gatan, förbi gubbarna som satt och tittade. ”Du gillar bögprästen va?” Den där oigenomträngliga Neapeldialekten. Gubben var minst 80. Jag stannade och tittade på honom. Han log. ”Det där är prästen i vår kyrka. Han är recchione, eller hur?” Recchione – det där gamla uttrycket för bög. Fikus. En passiv fjolla. Ett sånt där glåpord som småpojkar ropade förr i tiden. Jag skyndade vidare. Där uppe på kullen väntade mycket riktigt någon. En riktigt oattraktiv varelse närmare bestämt. Tänk dig RuPaul utan smink. Och han hade en sån där liten chihuahua som var så liten att den inte kunde andas ordentligt. Det lät som om den snarkade. Detta var alltså min nätdejt. Mitt leende frös. Efter några artighetsfraser ursäktade jag mig och förklarade att jag var ”tvungen att avboka vår träff, eftersom något tyvärr kommit upp”. Jag fick ur mig ett hejdå och vände om. Med raska steg letade jag upp kyrkan och bänkade mig bakom tanterna med radbanden. Jag hann precis till att mässan skulle börja... Silfredo (27), Italien: När jag var 20 började jag chatta på nätet. Jag var ung och grön och fattade inte varför vissa hade så konstiga nicks, saker som ”Tro” och ”Devotion”. Sånt som skriker: präst. Jag menar, jag kunde ju inte ens föreställa mig att en katolsk präst kunde vara bög. Jag blev chockad. Men också fascinerad. Det är ju ett sånt tabu. Prästuniformer är ju lite heta dock... Så en dag träffade jag en av dem. Han bodde i Venedig, var kanske 34. Inte så snygg. Ok kropp, men lite av en nörd. Glasögon. Väldigt mycket präst. Jag blev ännu mer fascinerad. ”Du är väldigt snygg” sa han. Han var inte ful. Det var han inte. Och jag var utsvulten på sex. Så jag log förföriskt. ”Ska vi gå till dig?” Han nickade. Så lätt gick det. Han bodde i en paviljong intill katedralen. I olika salar satt enstaka präster och läste medan vi gick till hans rum för att ha sex. Ingen reagerade. Det var ett typiskt litet prästrum, med biblar, krucifix och en liten personlig toalett. Inget mer. Som ett kloster. Spartanskt men rent, marmorgolv och billiga trädörrar. En blandning av antikt och sjuttiotal. Antingen har präster dålig smak, eller så får de inte välja inredning själva. Det styrs väl från Rom. Han verkade lite spänd. Började sakta klä av sig. Jag minns att hans underkläder var allt annat än sexiga. Stora Y-frontkallingar à la 70-talet som gubbar brukar ha. Skulle man se dem på någon annan skulle man tycka att de var töntiga, men på honom funkade det på något sätt. De var del av hela grejen liksom. Att han var präst. Jag var lite chockad att det gick så lätt. Att han bara kunde ta hem någon och ha sex så där. Om jag skulle berätta det här för mina straighta kompisar skulle de tro att jag ljög. För dem är det ju helt omöjligt. Hela bilden av kyrkan är ju att den är helig och oskuldsfull. Senare fick jag reda på att det till och med finns grupper för katolska präster som är bögar. Men det är ju inte tillåtet. Inte alls. Om en präst inom den katolska kyrkan upptäcker att han är bög, eller syndfull på något annat sätt – kanske att han verkligen vill ha sex med en kvinna – då måste han prata med en överordnad, en biskop eller nåt sånt. Sedan får han vänta på deras beslut. De skulle ju inte hota med att bränna honom eller nåt sånt längre, men det skulle leda till att han blir förflyttad. Ombedd att byta post och sysslor och att leta inom sig, efter ett sätt att få slut på dessa tvivel. Kyrkan vill helt enkelt gömma dem. Så att ingen får reda på det och allt kan förnekas sedan. Men man ska ju ha tvivel. På allt. Jag gillar inte människor som är helt övertygade om att de har alla svaren. Vissa av de här prästerna älskar sina jobb. De vill bara ha sex och sen gå tillbaka till sina liv som präster. Det är bara sex. That´s it. De vill få det överstökat, kan inte riktigt slappna av. De är lite stela. Väldigt artiga. Ber om lov. ”Får jag röra dig?” När allt man vill är att de ska kasta sig över en. Det hela blir lite för försiktigt. Lite brittiskt liksom. Präster är inte så bra i sängen. Father I have sinned... Idag har det blivit ett stående skämt att katolska präster är allt annat än heliga. Men finns det någon sanning i det? Mums begav sig till Italien för att ta reda på mer. Där pratade vi med två killar som lärt känna katolska präster väldigt, väldigt väl... “Präster är inte så bra i sängen Berättat för: Petter Wallenberg Foto: F.Grythberg/RHEAD

Father i have sinned

Embed Size (px)

Citation preview

62 63

Fabio (30), Italien:

För ett tag sedan hälsade jag på en kompis i Neapel. Självklart kunde jag inte låta bli att planera in en nätdejt samtidigt. Till min kompis sa jag att jag skulle ut och kolla på stan, när jag egentligen skulle träffa killen jag chattat med. I södra Italien är det väldigt varmt, så alla gamla gubbar sitter som mafiosos utanför husen och följer de förbipasserande med blicken, räknar bilar och väntar på att dagen ska ta slut.Hursomhelst så visste jag inte hur min dejt såg ut, eftersom han inte hade någon bild på sin profil. Vi bestämde träff utomhus och jag tänkte att jag kunde ju kolla in honom och om jag gillade honom, så kunde vi gå hem till honom och ha kul. Inget mer med det. Där bland alla stirrande pensionärer kom så en kille gående, i jeans och boots. Väldigt Brokeback Mountain. Bög. Det märkte man. Och han riktigt slukade mig med blicken, du vet – sög i sig det han såg. Jag var med ens säker på att det var han – min nätdejt. ”Hej” sade jag. Han stannade och tittade på mig.”Hej...””Jag är Fabio.” ”Trevligt att träffas, Fabio.”Konversationen flöt inte på något vidare så jag tog kommandot, frågade hur hans dag varit hittills och föreslog att vi tog en drink någonstans. Han såg tveksam ut.”Jag skulle verkligen vilja det, men jag måste gå...”Jag blev lite förorättad. Vad fan var det här? Här var killen som jag skulle träffa och han verkade vilja glida undan. Var han inte intresserad?”Jag måste byta om. För jag ska hålla i mässan nu...”Jag rynkade på ögonbrynen.”Va? Vilken mässa?” Han tittade försynt på mig. ”Jag måste gå... ”Jag fattade ingenting. Han log.”Du får ursäkta mig, men församlingen väntar. Men jag skulle gärna vilja träffa dig igen...”Med det skyndade han iväg medan jag förvirrat stod kvar. I samma ögonblick fick jag ett sms. ”Jag är uppe på kullen. Kom hit.” Min nätdejt! Han var lite längre bort. Men... vem var då hunken jag just raggat på?Jag fortsatte uppför gatan, förbi gubbarna som satt och tittade.”Du gillar bögprästen va?”Den där oigenomträngliga Neapeldialekten. Gubben var minst 80. Jag stannade och tittade på honom. Han log.”Det där är prästen i vår kyrka. Han är recchione, eller hur?”Recchione – det där gamla uttrycket för bög. Fikus. En passiv fjolla. Ett sånt där glåpord som småpojkar ropade förr i tiden. Jag skyndade vidare. Där uppe på kullen väntade mycket riktigt någon. En riktigt oattraktiv varelse närmare bestämt. Tänk dig RuPaul utan smink. Och

han hade en sån där liten chihuahua som var så liten att den inte kunde andas ordentligt. Det lät som om den snarkade. Detta var alltså min nätdejt. Mitt leende frös.Efter några artighetsfraser ursäktade jag mig och förklarade att jag var ”tvungen att avboka vår träff, eftersom något tyvärr kommit upp”. Jag fick ur mig ett hejdå och vände om.Med raska steg letade jag upp kyrkan och bänkade mig bakom tanterna med radbanden. Jag hann precis till att mässan skulle börja...

Silfredo (27), Italien:

När jag var 20 började jag chatta på nätet. Jag var ung och grön och fattade inte varför vissa hade så konstiga nicks, saker som ”Tro” och ”Devotion”. Sånt som skriker: präst.

Jag menar, jag kunde ju inte ens föreställa mig att en katolsk präst kunde vara bög. Jag blev chockad. Men också fascinerad. Det är ju ett sånt tabu. Prästuniformer är ju lite heta dock...Så en dag träffade jag en av dem. Han bodde i Venedig, var kanske 34. Inte så snygg. Ok kropp, men lite av en nörd. Glasögon. Väldigt mycket präst. Jag blev ännu mer fascinerad. ”Du är väldigt snygg” sa han. Han var inte ful. Det var han inte. Och jag var utsvulten på sex. Så jag log förföriskt.”Ska vi gå till dig?” Han nickade. Så lätt gick det.Han bodde i en paviljong intill katedralen. I olika salar satt enstaka präster och läste medan vi gick till hans rum för att ha sex. Ingen reagerade.Det var ett typiskt litet prästrum, med biblar, krucifix och en liten personlig toalett. Inget mer. Som ett kloster. Spartanskt men rent, marmorgolv och billiga trädörrar. En blandning av antikt och sjuttiotal. Antingen har präster dålig smak, eller så får de inte välja inredning själva. Det styrs väl från Rom.Han verkade lite spänd. Började sakta klä av sig. Jag minns att hans underkläder var allt annat än sexiga. Stora Y-frontkallingar à la 70-talet som gubbar brukar ha. Skulle man se dem på någon annan skulle man tycka att de var töntiga, men på honom funkade det på något sätt. De var del av hela grejen liksom. Att han var präst. Jag var lite chockad att det gick så lätt. Att han bara kunde ta hem någon och ha sex så där. Om jag skulle berätta det här för mina straighta kompisar skulle de tro att jag ljög. För dem är det ju helt omöjligt. Hela bilden av kyrkan är ju att den är helig och oskuldsfull. Senare fick jag reda på att det till och med finns grupper för katolska präster som är bögar. Men det är ju inte tillåtet. Inte alls. Om en präst inom den katolska kyrkan upptäcker att han är bög, eller syndfull på något annat sätt – kanske att han verkligen vill ha sex med en kvinna – då måste han prata med en överordnad, en biskop eller nåt sånt. Sedan får han vänta på deras beslut. De skulle ju inte hota med att bränna honom eller nåt sånt längre, men det skulle leda till att han blir förflyttad. Ombedd att byta post och sysslor och att leta inom sig, efter ett sätt att få slut på dessa tvivel. Kyrkan vill helt enkelt gömma dem. Så att ingen får reda på det och allt kan förnekas sedan. Men man ska ju ha tvivel. På allt. Jag gillar inte människor som är helt övertygade om att de har alla svaren.Vissa av de här prästerna älskar sina jobb. De vill bara ha sex och sen gå tillbaka till sina liv som präster. Det är bara sex. That´s it. De vill få det överstökat, kan inte riktigt slappna av. De är lite stela. Väldigt artiga. Ber om lov. ”Får jag röra dig?” När allt man vill är att de ska kasta sig över en. Det hela blir lite för försiktigt. Lite brittiskt liksom. Präster är inte så bra i sängen.

FatherI have

s inned. . .

Idag har det blivit ett stående skämt att katolska präster är allt annat än heliga. Men finns det någon sanning i det?Mums begav sig till Italien för att ta reda på mer. Där pratade vi med två killar som lärt känna katolska präster väldigt, väldigt väl...

“Präster är inte så bra i sängen

Berättat för: Petter Wallenberg Foto: F.Grythberg/RHEAD