Född t i l l förbundskapten? Sten Eriksson

Docent i pedagogik vid Göteborgs universitet

Har dagens och morgondagens landslagschefer något att lära av går­dagen? På vilket sätt tar vi tillvara erfarenheterna från de människor som tidigare varit med i den idrottsliga hetluften? Dessa och liknande frågor finns anledning att ställa och därför intervjuades ett antal f d landslagschefer. Med "gårdagen" avses slutet av 80-talet och början av 90-talet.

• • • Målgruppen utgjordes av för-bundskaptener (motsvarande) från merparten av de grenar där Sverige är eller har varit internatio­nellt framgångsrikt. Studien spän­ner över idrotter med skilda karak­tärer - små respektive stora grenar, individuella idrotter och lagspor­ter, sommar- och vinteridrotter. Mera konkret omfattar undersök­ningen förbtmdskaptener/elitträ-nare från följande idrottsgrenar: Bandy, basketboll, bordtennis, box­ning, brottning, fotboll friidrott, handboll, ishockey, kanot, oriente­ring, skidor (alpint och längd) samt tennis.

Studien har en koncentration till före detta förbundskaptener - men som ganska nyligen slutat - och till de grenar som brukar sätta Sveri­ge på kartan. Bland undersökta grenar saknas dock ett fåtal stora svenskgrenar (t.ex. simning). Andra som kommer i skymundan i denna studie är, som vanligt kan­ske jag skall säga, kvinnorna i idottsrörelsen. I undersöknings­gruppen finns dock förbundskap­tener för kvinnliga landslag från tre idrottsgrenar (basketboll, fot­boll och orientering). Ytterligare ett par av informantema har även erfarenhet av tränararbete bland kvinnor.

Begränsningar

Studien har således vissa begräns­ningar. Både avgränsningen be­träffande tidpunkt och idrottsgre­nar liksom den antalsmässigt be­gränsade xmdersökningsgruppen gör att resultaten inte självklart bör betraktas som generella för

svensk elitidrott och tränarskap.

Undersökningen är en intervjustu­die, genomförd i form av ganska ostrukturerade öppna samtal. Frågomas innehåll och turordning varierade något, delvis beroende på respondentens egen berättar­teknik. Utgångsläget för intervju­erna var en enkel checklista enligt följande:

# Vägen till framgången? # Din tränarfilosofi? # Exempel på "extra satsningar

på prestationsutveckling? # Saknat stöd? # Samverkan med andra idrot-

# Tips för utveckling av famtida

Intervjuerna genomfördes indivi­duellt med var och en under tids­perioden november 1993 - maj 1994. Samtliga intervjuer banda­des och skrevs därefter ut orda­grant på maskin inför bearbet­ningen

Analysen bygger på noggranna genomläsningar av samtliga inter­vjuer (vardera 2-3 gånger) och där markeringar i texten gjorts för ty­piska svar på respektive fråge-ställning. Eftersom intervjuerna gjordes i ganska fri samtalsform har det hänt att liknande frågor re­spektive svarsalternativ återkom­mit vid flera tillfällen Vid urval och tolkningar har självfallet hän­syn tagits till kontexten - d.va. vad som sagts före och efter de i rapporten valda citaten. I görligas­te mån ges ganska fylliga och tyd­liga svarsexempel från respektive

informanL I övrigt är läsaren del­vis utlämnad till författarens egen bedömning och "förförståelse.

Resultatredovisningen är grovt in­delad enligt områden som i stort motsvarar den checklista som låg till grund för intervjuerna. Rubri-kema är dock något friserade. Ett litet avsnitt om coaching av kvin-nor har även tillkommit.

Fortsättningsvis presenteras några synpunkter och reflekterande kommentarer som försöker belysa resultaten från merparten av inter­vjustudiens frågeställningar.

Sammanfattande ref lektioner

Måtte svensk idrott aldrig hamna i den situationen att ungarna tidigt tvingas till ett engrensurval Detta konstaterande gäller inte bara bredd- och rekreationsidrotten, där prövandet av olika idrottsgre­nar är både inspirerande och mo­toriskt utvecklande. Det gäller i li­ka hög grad för prestationsutveck­ling och elitidrott.

Specialisering i all ära - och det har ju varit ett modeord under en tid, inte minst i yrkesutbildning och näringsliv (omsvängning på gång?) - men vi får inte "mer guld ull Sverige" med ett tidigt sådant tänkande inom idrotten. Dessa slutsatser tycker jag att man kan dra, både utav studien av tidigare olympier (1,2) och av föreliggande förbxnidskapknsundersökning.

En tillräcklig lång tids prövande (varierande beroende på individ) av olika idrottsgrenar under bam-

och ungdomsåren ger större ga­ranti för allsidig utveckling och större chans till utkristallisering av den ^rätta^ idrottsgrenen.

Det borde inte vara så att pap pa^mamma eller denpåhemorten existerande idrottsföreningenoch dessbegränsnmgarigrenutbudet sätter gränserna för ^alle^ och ^tina^ och deras idrottsvärld. Reflektionen är hypotetisk och te orefiserande och jag är medveten omattdenli l laortensutbudger färrexmgar enchans attkomma ^rätt . jag har inga tips på hur svensk folkrörelseidrott skulle jobbaistället, utan konstaterar ba ra att uppmxmtran till flergrens idrottande är befrämjande för svensk idrott alla kategorier. En annan viktig faktor i samman­hanget är ju att utövandet av flera fysiska aktiviteter under längre tid (i varje fall längre än vad som gäl ler för många ungdomar i dag) skulle ge mindre risk för tidig ^psykisk mättnads och i stället Idart ökad motivation när det gäl ler satsningen på prestationsut vecklingd.v.s. elitidrott.

medfött ledarskaps

l^ärdetgällerledare^tränareger denna bredare idrottsbakgrund självfallet också större förmåga till rätt kxmskap och rätt distansiden egna grenen och en större nöd vändig förståelse för samverkan med andra idrotter när det gäller prestationsutveckling, ^er vi till mycket framgångsrika ledare -t.e^ förbundskapten för ett svenskt landslag - så tycks det även existera något som vi kan kalla för medfött ledarskap,elleri varje fall något som är väldigt ti digt utvecklat.lstort sett samtliga vittnesmål talar för det.

UTGANGSLAG2T.

ST2G2T.

Skador "Mättnad" "Född" ledare Vuxna förebilder hittar rätt (idoler)

TRANARFILOSOFI?

* LAGANDAUTV2CKLING

% PLANERING

% OMSORG/FÖRTROENDE

*AKTMISEGENANSWIR

I denna medfödda eller tidigt ut­vecklade ledartalang ligger även inbyggd en nyfikenhet efter mera kunskap som också oftast resulte­rar i jakt på teoretisk uthildning. Det är svårt att här tala om orsak och verkan, men man tycks även ha en relativt sällsynt förmåga att suga åt sig för ledarskapet väsent­liga erfarenheter från den egna ak­tiva idrottsperioden

Flera av våra förbundskaptener var - eller var på väg att bli - dukti-

ga idrottsutövare. Trots att man ha­de ledarskapet "i blodet" krävdes bland dessa oftast en skada för att avstå från det egna tävlandet och följa "kallelsen". För övriga utveck­lades ledarskapet mera av sig självt när man märkte att man inte var tillräckligt bra som aktiv idrottare.

Den s k tränarfilosofi som styr vå­ra framgångsrika tränare och för­bundskaptener har, som tidigare nämnts, i allmänhet beteendeve­

tenskapliga förtecken Förutom att några av informantema markerar nödvändigheten av ökad fysisk träning, så handlar det mera om psykologi och pedagogik. Omvitt­nade detaljer berör nästan aldrig taktik eller praktiska träningsmo-deller. Det är ingen som pratar om hur man tränar styrka, utvecklar mjölksyratålighet, prövar hög­höjdsträning, undviker dopingfäl-lor eller hanterar kost- och vätske­problematiken.

rränarfilosofi

^ränarfilosofm handlar naturligt vis inte om hur många bollar maxi h ä r m e d sig påtränxng, hur man tränar s k fasta situationer xlag-bollspeleller utvecklar nyaspe l system. Det rör sig inte om skrid skoslxpnmg, hur man tränar serve och mottagning, antalet upprep ningar vid styrke-och sxiabbhets-träning eller hur man testar ny teknik och nya materxal.Det sägs heller inget om videostudier av xnotståndare eller egen formtopp-nxngsteknik xnm. Allt detta som måste vara nödvändiga grundpe-larexallidrottochprestatxorxsut-veckling.

l^ej, tränarfilosofi i landslaget handlar i stället om hur man handskasmed folk, hur man ser på måluppfyllelse, hur man klarar xxxformation och kommunikation, hur man skapar trygghet och an sva r ,hurmanhxt ta r det där lilla udda och extra. Det handlar om Ii te mera ^oidentifierbara^ beteen­devetenskapliga termer - kanske något som man egentligen inte kan lära sig på kurser.

Hela det axxatomiska^fysxologxska, idrottsmedxcinska ^batterxet^, re­glerna och delar av admxnistratio-nen-he ladenarse rxa lenharman med sig. Det är ingredienser som är vardagsmat redan på klubbnivå

och det tycks man inte betrakta som väsentligheter i tränarfiloso-fm.Exlosofin det är det där andra som man utvecklat själv med klokskap,erfarenhetochli tefan-

lallmänhet arman kanske inte från början medveten om en klar och tydlig filosofi ^upphängd på rubri­kers Ivlan har det i blodet -^ingerspit^gefuhl^, säger tyskar­na. Efterhand klarnar det dock och övertygelsen blir så småningom hos flertalet så stark att den inte än­dras med åren. Elera av xrxforman-terna skulle använda samma grundfilosofiigenidag ifall man pånytt fick ansvaret för landslaget.

x ^ ^ ^ ^ x s ^ r ^ x ^ s ^ p f ^ x ^

^

studien ger kanske inte såmycket för den som själv befinner sig xnitt i^smeten^.Det mesta känns gam malt och beprövat.Denvisar ock­så lite av att gamla sanningar hål ler. Det gäller t ex beträffande idrottens och samhällets s k EU (elitidrottutbildnxng)stöd dvs olika former av stödåtgärder för ehtidrottare som studerar eller ar betar (^).Det handlar ia l lmänhet om tid och flexibilitet som nyckel ord och ^naggskeppet^bland stöd­åtgärderna är våra idrottsgyxnna-sier. problemet är klassiskt och ständigt aktuellt.

Br is ter isamordning

Idenna studie är det kanske iän nu högre grad bristernaisamord-ningen idrot t och arbetsmark nad^ sonxuppmärksammas-och problemet tycks vara störst bland flickor inom eltidrotten.

En återkommande filosofi handlar om att våga pröva annorlunda grepp och gärna ge grabbarna ^flickorna ett psykologiskt över tag genom en känsla av att göra som andra inte gör. t i m m a n verk-hgen blir bättre spelar ingen roll. l^itetrix och annorlunda grejer ger ofta^sockerpillereffekt^.

Flera förbundskaptenerhar påta lat den långsiktigaprocessenipre-stationsutveckling.Manvill arbe­ta ^färdigt^-och jag har en känsla av att alla inte får den chansen, s tånga förbxmdsstyrelser,trycket från massmedia och^ellersponso rer. Exemplen är många på för­bundskaptener sombytsu tnä r in­te resultaten motsvarar kortsiktiga förväntningar. Risken är störst, ty vär r , ivåra största och massmedi­alt mest in t ressan tagrenar -gre nar som kanske mer än många an drabehöver just tid för ^proces

Idrottsgrenarnas olika karaktär slår inte igenom i denna studie, x^oaching-filosofi och ledaregen skape rha rde tmes t agemensamt oavsett om det handlar om lag­idrotter eller individuella grenar-ivaxje fall på landslagsnxvå. Indi viduellt tänkande och personlig omsorg om individeniet t lag lik­som skapandet av vi-anda och gruppansvar inom individuella grenar gör likheten stor mellan

framgångsrika förbundskaptener! olika xdrotter.Detta konstaterande ökar naturligtvis möjligheterna att lära över grengränserna inte bara när det gäller träning och presta­tionsutveckling utanävenbéträf-fande förbundskaptener och le­darskap.

Ävenomdet in teä r såmycke tny-h e t e r i d e t t a o p u s , s å k a n v i k o n statera att undersökningen dock stärker trovärdigheter av L FU s eget arbete (t e^tränarutvecklxng, grensamverkan, forskning, ut­vecklingscentra mm). Följande tankar får mer eller mindre tydligt uttalat stöd från berörda för-bundskaptner^

e Forskningochutvecklingmed tränare som initiativtagare och ak­tiv par t ipro jek te t (g löm inte de aktiva och deras kompetens). Forskarsamverkan är en ytterliga­re spetsning av tidigare förekom­mande grensamverkan.

e Idrottsmedicinsk service. Mer­parten av förbundskaptenexua ha desjälva (tvmgats7)börjasinle-darkarriärpgaskador,vi lketbor dekunnas tä rkau tveck l ingenav skadeförebyggande arbete (för hoppningsvis resulterar det in te i färre förbundskaptener i framti-

e Utvecklingen av tester är en re­lativt ny sektor inom idrottsområ­det. Flera tester används av flerta let landslagidag men området är långtifrån färdigutvecklat (glöm intebeteevetenskapsområdet^).

e satsningen på regionala ut vecklingscentra-med stor frihet att utveckla egna profiler gärna udda satsningar och annorlunda

e betoning på tränarrådButveck-lingsråd dels för grensamverkan dels som^bollplank^och idébank för gemensamma satsningar. Elittränarnas kunskapstörst och nyfikenhet tycks vara en bra gro grund för utbildning och tema träffar

*^om på pränt

^om sagt, mer spännande än så här blev det inte. Det viktigaste är kanske inte att det blev mycket-

om ens något-nytt . Det väsentliga är att det som finns verkligen kommer på pränt.

En av de intervjuade förbunds­kaptenerna lade ut textenganska mycket när det gäller kopplingen verksamhetochdokumentat ion-även inom idrottsrörelsen, med tanke på kommande generationer.

Tränarfilosofi handlar a l l t s å i h u vudsak ombeteendevetenskap. 1 slutändan handlar det helt enkelt om att rätt kunna motivera de ak­tiva till den enorma fysiska och mentala insats (träning och täv l ing)somdagens och morgonda­gens elitidrott kräver.

Avslutningsvis vill jag återkoxnma t i l lnågra fakta som jag ser som ^lösenord^ och nyckelbegrepp i saxnmanhangeb

e Elitidrott och bra ledar-tränar-skap utvecklas genom flergrensut-övande.

e Förbundskaptener^ehttränare behöver tillräckligt med tid för att utveckla sin filosofi.

e Flergrenssamverkan, liksom samverkan tränare-aktivaforska-re är huvudnyckeln till presta­tionsutveckling.

e Ekonomiska resurser till lands lagslednxngen.Eåt förbundskapte­nen shppa kanslijobbet.

e Inget blir nödvändigtvis bättre för att det gjorts förut. Fröva gärna nya grepp.

referenser

l . ^ r i ^ 5 o n , S . ^ ^ l ^ r a ^ p e r a a d a ^ r a . r^löindai^Oöte^or^ universitet. Institutionen törp^da^o^.

^.^ri^on,S.,l^atri^^on,O.^Str^nim^n, O. ^ ^ texter eiitidrott^^rri^ren. 8a^rund,under5ö^nin^uppiä^^nin^, ^enom-tör^ndeocnoort^ii^anal^. r^löxnd^i^Oöteoor^^ universitet. Institutionen rör peda^o^ .

^.x^rii^^on,S.^^13iitidrottntoiidnin^. x^n^en^modenini^tori^tper^pe^ti^. r^töindai^Oöteoor^nni^er^itet, Institutionen rör peda^o^i^.