finn

lunds domkyrkoförsamling | 1/2014 | www.lundsdomkyrka.se | facebook, twitter, instagram/lundsdomkyrka

LARS ÄR PILGRIM I LARS ÄR PILGRIM I KONSUMTIONSSAMHÄLLETKONSUMTIONSSAMHÄLLETny domprost i lund Möt Kerstin Hesslefors Perssonny församlingsherde i domkyrkan Fredrik Modéusmitt liv i bild Alva tecknar sina känslor jubileum Britt G. Hallqvist – min svärmorgudstjänstens abc Introitus, Pelikan och Vespermissa inte änglarna Du ser dem när du släpper taget

22 FINN

LEDARE

lunds domkyrkoförsamling, svenska kyrkan telefon: 046 35 87 00 (växel)

lundsdomkyrka.se facebook.com/lundsdomkyrka twitter.com/lundsdomkyrka instagram/lundsdomkyrka

info@lundsdomkyrka.se

redaktion, text, form och foto (där inte annat anges) kristina strand larsson ansvarig utgivare: fredrik modéus

T illåt mig att presentera mig. Jag heter Finn och jag har gett namn åt publikationen du just nu läser. Det är jag som står nere i kryptan och håller om en av kolonnerna. Under många år har

legenden om jätten Finn knutits till mig även om ingen riktigt vet vem jag är. Jag kallar mig Finn och jag gläds över alla barn som samlas kring mig för att höra berättelsen.

Nu har jag hållit om den här i kolonnen i så många år att jag nästan börjat glömma varför jag gör det. Enligt legenden var min avsikt att riva hela bygget när Laurentius kom in i kyrkan och högt ropade ut mitt namn. Lönen hade därmed gått förlorad och jag blev arg helt enkelt. Innan den där solstrålen letade sig in genom gluggen i kryptan och stoppade min framfart hann jag dessutom ropa ut att kyrkan aldrig någonsin skulle bli färdig.

Det var tänkt som ett straff, mycket arbete hela tiden och aldrig färdig. Så vill ju ingen ha det. När åren gått har jag insett hur orden fått en annan innebörd. Genom mitt rop har jag faktiskt på sätt och vis fortsatt att bygga kyrkan. Nej, kyrkan blir aldrig färdig och tur är det. Varje generation fortsätter att bygga och lämna sina avtryck. Varje år händer det något nytt, också i vår. I denna tidning, med det vackra namnet, kan du läsa mer om allt som sker. Kom med du också, bygg på kyrkan och lämna avtryck. Den här kyrkan ska aldrig någonsin bli färdig.

Jätten Finn

FINN HAR ORDET

s 4

INNEHÅLL

s 25

s 32

s 10

s 21

2 finn har ordet

4-7 aktuellt

8 konst Françoise Ribeyrolles-Marcus ställer ut ljus i kryptan

9 barn & pedagogik

10-11 musik Hela mitt liv

12-14 porträtt Kerstin Hesslefors Persson: Ett större vi med mod att välkomna

15 någon att tala med

16-18 porträtt Fredrik Modéus: Relation rules

19 pilgrim

20-22 reportage Köp ingenting24-27 Britt G. – min svärmor28-31 Det som inte redan finns

23 finn vidare & våren på väggen

32-33 gästskribent Missa inte änglarna

34-35 abc om gudstjänst

36-39 ur kalendariet

40-41 konstkrönika Vigeland och ljuset

42-43 fördjupning Sidotankar

s 12

s 28

s 20

s 16

DOMKYRKAN/DOMKYRKOFORUM

AKTUELLT

AKTUELLT4 FINN

britt g. hallqvist tar plats i soffanDen här gången har vi ett tema på soffsamtalet. Eva Ström, författare och översättare och Martin Hallqvist, före detta ambassadör, samtalar om Britt G. Hallqvist, som skulle ha fyllt 100 år 2014. Soffsamtalet är den 19 mars kl 19.30 i Domkyrko-forum. Ingen anmälan behövs. Välkommen!

MEET THE WORLD AT 5 P.M.

Every Sunday at 5 p.m. people from all parts of the world meet in the Cathedral to worship together in English. We come from dif-ferent backgrounds and countries. Some of us are students, some

are working for international companies here in Lund and others live here on a permanent basis. What unites us is our belief in Jesus Christ. Our Holy Communion Service is open for all. Afterwards we gather for coffee. You are most welcome! For more information: Student Chaplain Jan Kjellström, jan.kjellstrom@svenskakyrkan.se, 0709 79 89 25.

Gudstjänsten Gemenskap runt bordetarrangeras i samarbete med Diakonicen-tralen tre tisdagar klockan 18.30-20.00. Vi äter en smörgås och dricker kaffe samtidigt som vi lyssnar till orgelmusik. Efter måltiden samtalar vi om ett särskilt tema. Den sista halvtimmen firar vi nattvardsmässa. Måltiden, samtalet och mässan sker vid samma bord. Vi tar del av varandras tankar och erfarenheter och i mässans enkla och nära språk möter vi det gudomliga. Teman våren 2014:

4 februari egoism4 mars tolerans1 april humor

Information: Maria Leijman, diakon, 046 35 87 46, Veronica Helm Andréasson, präst, 046 35 87 44, Mats Jirefalk, diakon, 046 35 87 70.

Tre gånger under våren samlas alla som vill fira en annorlunda gudstjänstrunt ett dukat bord vid ljusgloben i Domkyrkans södra sidoskepp.

EGOISMTOLERANSHUMOR

Vad är livsviktigt?Studentprästerna – någon att tala med

DOMKYRKANS HEMLIGHETERVälkommen till en öppen visning av Domkyrkan! Vi börjar i Domkyrkoforum, visningarna är gratis.

11 januari kl 11.00 Öppen visning på svenska12 januari kl 12.30 Guided Tour in English1 februari kl 11.00 Öppen visning på svenska2 februari kl 12.30 Guided Tour in English1 mars kl 11.00 Öppen visning på svenska2 mars kl 12.30 Guided Tour in English5 april kl 11.00 Öppen visning på svenska6 april kl 12.30 Guided Tour in English3 maj kl 11.00 Öppen visning på svenska4 maj kl 12.30 Guided Tour in English7 juni kl 11.00 Öppen visning på svenska8 juni kl 12.30 Guided Tour in English

Dansens dag på Domkyrkoplatsen 26 april från 14.00: Without walls, Koreografi och dans: Khamlane Halsackda och Rumiko Otsuka. Musik: J. S. Bach och Goldberg variationerna.InsideEye, två individer dansar en duett om tillit. Duetten utvecklas till ett solo kringindividuell integritet.

FINN 5

AKTUELLT

en uråldrig metod att möta sig själv och Gud är att sitta stilla i tystnad. Det kan kallas meditation eller reflektion och finns i de flesta religioner. På Liberiet bredvid Lunds domkyrka kan du öva tyst meditation enligt zen-metoden. Jan Kjellström leder meditationen på månda-gar klockan 12.30-13.30, med introduktion 12.15. Jan har telefon 046 35 87 35. Eva Månsson Carleheden, 046 35 87 36, leder meditation på torsdagar klockan 17. Fredagar klockan 6.45-8.00 leds sitt-ningen av Janet Runeson, 046 222 92 42. Fredagar klockan 8.45-10.00 är det Gunilla Lindén som leder, 046 14 41 97.

MÖT GUD OCH DIG SJÄLV

Nyfiken på kristen tro?vill du samtala med andra om tro, kyrkan och livet? Då är du välkommen till samtalsgruppen Andrum. Vi träffas i Domkyrkoforum under sex måndags-kvällar från den 10 mars till den 14 april klockan 19-21. Gruppen är för dig som är nyfiken på kristen tro och vill dela tankar och frågor med andra. Är du inte redan döpt eller konfirmerad kan deltagande i gruppen leda fram till dop eller konfir-mation i Påsknattens mässa i Domkyr-kan. Veronica Helm Andréasson, präst i Domkyrkoförsamlingen, är ansvarig för gruppen. Kontakta Veronica för informa-tion och anmälan senast 3 mars 2014, 046 35 87 44.

Torsdagen den 3 april är en tyst dag i Domkyrkan. Allt som sker i rummet sker i tystnad. Endast i

gudstjänsterna används rösten. Välkommen in till en oas av stillhet för att vila, tänka och be. Tid 8.00-19.30. Vi firar gudstjänst vid fyra tilfällen under dagen. 8.00 laudes, 9.00 pilgrimsbön, 12.00 middagsmässa 0ch 18.30 Taizéinspirerad mässa.

TYST DAG I DOMKYRKAN

TRÄFFAS OCH TRIVS I INNERSTADENI vår bjuder Domkyrkoförsamlingen, Allhelgonaförsamlingen och S:t Peters klosters församling in till trivselträffar med fika och föredrag. Tid 14.00-16.00. I samarbete med Sensus.

20 januari Allhelgonagården Koss, så mycke´ böcker! Skulle ja´ läsa alla di, skulle ja´ bli tosi´! Minnen från S:t Lars bibliotek,Kjell Wallström. | 3 februari Petersgården Upplevelser i svensk natur, naturfotografen Karlo Pesjak berättar till egna bilder.17 februari Allhelgonagården, Vår tid är nu med diakonerna Åsa, Vera och Maria. | 3 mars Domkyrkoforum, 39 år i diakonins tjänst, Kerstin Nilsson ger oss glimtar från det diakonala arbetet i Lund. | 17 mars Allhelgonagården, Sånger vi minns, Karin och Gunnel Samuelsson. | 31 mars Petersgården, De som finns i ytterkanten, Prästen Veronica Helm Andreasson berättar om Bibelns mindre kända personer. | 14 april Domkyrkoforum, Kyrkans textila skatter, domkyrkoguide Anita Larsson |28 april Petersgården, Rekordår och internationellt engage-mang– 60-talet i ord och ton, Karin och Gunnar Stensson.

RUM FÖR SAMTAL MED S:T LUKASi vår arrangerar S:t Lukas i Lund i samarbete med Domkyrkoförsamlingen en serie samtalskvällar öppna för alla. Tid: 19.30. Plats: Hörsalen i Domkyrko-forum. S:t Lukas erbjuder rum för samtal, både det ostörda terapirummet och det öppna samtalsrummet. Här får människan vara en hel person med kropps-liga, psykiska, sociala och andliga behov.

Tisdag 4/2 Unga muslimer mot antisemitism och främlingsfientlighetSiavosh Derakthi, fritidsledare i Malmö, Raoul Wallenbergpristagare

Onsdag 12/3 Närvaro, empati och tillit. Dramaövningar som samtals-öppnare Ingrid Bolmsjö, präst, Sara Larsdotter, regissör och Nina Norén, skådespelare

Onsdag 9/4 Existentiella rum Johan Linton, arkitekt, formgivare, forskare

Onsdag 7/5 Rum för samtal – vad är psykoterapi? Annelie Pavlatos och hennes terapeutkollegor från S:t Lukas mottagning i Lund

6 FINN

AKTUELLT

domkyrkan Den 24 maj 17.00 är det vårkonsert med Katedralkören. Dirigent Stefan Ekblad. Fri entré.

046 35 88 88 är numret till den nya gemensamma expeditio-nen för bokning av dop, vigslar, begravningar och kyrkobok-föringsarbete. Expeditionen är efter den 1 januari 2014 placerad på Petersgården, Trollebergs-vägen 43. Öppettider hittar du på svenskakyrkan.se/lund.

NYTT

nattkyrkan är en mötesplats i Lunds domkyrka för stillhet, enskilda samtal, fika, andakt och gemenskap. Vi firar en enkel mässa 22.30. Vårens teman är:

Fredag 7 februari KärlekFredag 14 mars MedmänsklighetFredag 11 april GlädjeFredag 16 maj Stillhet mitt i bruset

Mer information om medverkande kommer på lundsdomkyrka.se.

EN VÄN I NATTEN

MUSIK SOM HJÄLPERpå jungfru marie bebådelsedag den 23 mars 15.30 sjunger Mikaels-kören i Domkyrkan till förmån för fasteinsamlingen. Dessutom blir det under fastan brödförsäljning, kyrkkaffe med fastlagsbullar och våfflor samt böss-skrammel – allt till förmån för det internationella arbetet.

4 januari Tomas Willstedt | 11 januari Magnus Berglöf 18 januari Tomas Willstedt | 25 januari Janåke Larson1 februari Tomas Willstedt | 8 februari Maria Wallin15 februari Hugo von Horn | 22 februari Janåke Larson1 mars Ursula Grahm | 8 mars Sven-Eric Erlö | 15 mars Tomas Willstedt22 mars Janåke Larson | 29 mars Tomas Willstedt | 5 april Thomas Wallin12 april Tomas Willstedt | 19 april Påskafton, ingen lördagskonsert26 april Tomas Willstedt | 3 maj Janåke Larson 10 maj Körkonsert med Korallerna |17 maj Carl Adam Landström (Karnevalskonsert)24 maj Tomas Willstedt | 31 maj Ursula Grahm |7 juni Tomas Willstedt | 14 juni Janåke Larson | 21 juni Midsommardagen, ingen lördagskonsert | 28 juni Konsert i samband med Skånes orgelveckor

På lördagar klockan 10 är det konsert i Domkyrkan. Konserterna varar cirka 30 minuter och oftast är det orgelmusik. Fri entré.

GRATIS KONSERT VARJE LÖRDAG

Biskop Antje Jackelén lämnar Lunds stift för att i juni till-träda som ärkebiskop. Som

en avskedsgåva från Domkyrkan inbjuder vi till Biskopens önskekon-sert den 8 mars kl 17.00. Biskop Antje får önska musik och psalmer. Vid utgången tar vi upp kollekt till fasteinsamlingen, Svenska kyrkans internationella arbete.

VäLKoMMen tiLL VårKonsert

VECKANS ALLAGUDSTJÄNSTER

V i firar flera gudstjänster varje dag i Domkyrkan. Välkommen när du vill!

måndagar 8.00 Laudesmåndagar 12.00 Middagsmässatisdagar 8.00 Morgonmässatisdagar 12.00 Middagsbönonsdagar 8.00 Morgonmässaonsdagar 9.00 Pilgrimsbönonsdagar 12.00 Middagsbönonsdagar 18.30 Kvällsmässatorsdagar 08.00 Laudestorsdagar 09.00 Pilgrimsböntorsdagar 12.00 Middagsmässatorsdagar 12.00 Taizémässafredagar 08.00 Morgonmässafredagar 09.00 Pilgrimsbönfredagar 12.00 Middagsbönfredagar 15.30 Paus lördagar 10.00 Lördagskonsertsöndagar 11.00 Högmässasöndagar 17.00 Holy Commu-

nion Servicesöndagar 19.00 Söndagskväll i kryptan

Gud, ge oss ögon som ser änglarna vid vår sidaBibelord: Lukas 2: 10-11, Apostlagärningarna 12: 6-17ur boken Hållplats för själen

TA EN PAUS varje fredag eftermiddag15.30 samlas ungdomar i Lunds domkyrkas krypta för att stanna upp en stund. PAUS – stillhet inför helgen, är en möjlighet för dig som vill samla ihop dina tankar efter skolveckan, koppla av och fira en kort andakt. Välkommen!

BETLEHEM, ROTTERDAM KUNGAR OCH PROFETER

Vårens sammankomster8 februari kl 10.45. med betle-hemsbarnen bakom murenLars Micael Adrian, redaktör för Jerusalemsföreningens tidskrift. 26 april kl 10.45 sjömans-präst i rotterdam,

kyrkoherde Anders Blomstrand. Båda före-dragen är i Laurentiisalen i Domkyrkoforum och inleds med kaffe.

Öppna föreläsningardomare, kungar och profeterVi möter några av Gamla tes-tamentets stora gestalter: Vad berättas om dem? Vad tror de om Gud och om livet? Har de ett budskap till oss och vår tid? Torsdagarna den 6 och 20 februari och 6 och 20 mars kl 10-12 i Laurentiisalen. Ledare:Veronica Helm Andréasson. Alla är välkomna. Ingen föranmälan behövs. Har du frågor, kontakta gärna Veronica Helm Andréasson, 046 35 87 44. I samarbete med Sensus.

Lunds domkyrkas vänner, LDV, är en ideell förening som vill stödja verksamheten i Lunds domkyrka. Alla, medlemmar såväl som icke-medlemmar, är välkomna till föreläsningarna.

Veronica Helm Andréasson.

den 16-18 maj är det karneval i Lund. Temat är Futural karneval. Lundakarnevalen går av stapeln vart fjärde år och arrangeras av cirka 5000 av Lunds studenter. Under karnevalsdagarna förvandlas Lundagård till ett stort kar-nevalsområde med tältnöjen, tombolabodar, nöjesföreställ-ningar, radiosändningar, artister och karnevalståg.

barnevalen är en del av Lundakarnevalen som vänder sig till barn. Barnevalen sätter upp en föreställning och ansva-rar för barnevalsområdet som erbjuder en mängd aktiviteter. I Domkyrkan anknyter vi till karnevalen. Det blir klockspel i Domkyrkan och den 17 och 18 maj Nattkyrka då Domkyrkan är öppen kvällstid. Lördags-musiken blir karnevalsmusik. Högmässan den 19 maj och Söndagskväll i kryptan samma kväll anknyter också till karne-valen.

UPPLEV DOMKYRKAN UTAN STOLARden 24 februari-7 marsscannas Domkyrkan. Då töms hela mittskeppet på stolar. Mät-resultatet ska ligga till grund för framställningen av en 3D-modell som kan användas interaktivt för administration av vård och underhåll. Passa på att uppleva en annorlunda Domkyrka.

Ljus och vatten är grunden för allt liv, och ljus är en förutsättning för att vi ska kunna se.

Som konstnär arbetar jag med det vi ser, men också med det osynliga. Sedan många år har mitt intresse riktats mot na-turfenomen, framför allt ljus och vatten. I botten ligger det en nyfikenhet och en förund-ran över hur saker och ting fungerar i vår värld, men som filosofen Maurice Merleau-Ponty sa: Vetenskapsmannen upptäcker världen och konst-nären lever sig in i den. Det innebär att sedan jag upplevt ett Oh! kommer lusten att gestalta händelsen.

Ljuset kan stoppas, studsa på objekt. Det kan brytas och delas i spektralfärger.

TILLBLIVELSEVad händer när ljus möter materia?

Det kan skickas vidare eller försvinna i oändligheten. Ljuset är dubbelheten vågor-elementarpartiklar. I alla tider har människan varit fascinerad av ljuset för dess immateriella natur och gett det en laddning av mystik.

i min barndom brukade mina föräldrar, mina syskon och jag besöka romanska kyrkor i Auvergne i Frankrike. Dessa var byggda i lavasten som är mycket mörk, nästan svart. Jag var fascinerad av dessa av-skalade, stränga, mörka rum. Det måste ha lämnat sina spår för när jag började arbeta med skulptur drogs jag till svarta stenar, och nu när jag arbetar med ljus söker jag mörka rum för ljusskulpturerna.

Ljuskompositionerna som

visas i Lunds domkyrkas vackra krypta har en uni-versell karaktär. De antyder betydelsen av mötet för det är ju genom mötet allt blir till.

Utställningen pågår 1-23 februari. text/foto Françoise Ribeyrolles-Marcus

FINN 99BARN & PEDAGOGIK

arnen har gjort en tidsresa till den 4 oktober 1406. Lund förbere-der sig för en av de största festerna i stadens historia. Eleverna i Lunds första skola, Domskolan hjälper till. Detta är scenariet i

ett av Domkyrkans pedagogiska program, En dag i Domskolan. Genom programmet får dagens barn uppleva och lära sig mer om livet, skolan och kyrkan på medeltiden. – I de pedagogiska programmen används flera sinnen och olika metoder för att väcka elevernas lust att lära. Ett besök i Lunds domkyrka passar in i flera olika ämnen i skolan, säger Maria Johnsson som är försam-lingspedagog i Lunds domkyrkoförsamling. Programmen erbjuds utan kostnad för skolan och förskolan.

I vår erbjuder vi Domkyrkan berättar om kristen tro, Matte i katedralen, Möte med påsken, Kyrksafari och mycket mer.

Du hittar alla program på www.lundsdomkyrka.se/skola.

Du kanske har sett de svartklädda barnen som går över Domkyrkoplatsen. Vilka är de? Vad gör de?

SPORTLOVSKUL 2014alla behöver mat, men alla får inte äta när de är hungriga. Varför är det så? På sportlovet träffas vi på temat Mat till alla. Du får möta biskop Antje, fira mässa i Dom-kyrkan, sjunga sånger av Britt G. Hallqvist och mycket mer.Tid: 20 februari kl 10.30-14.15.Plats: Domkyrkoforum.Ingen anmälan, ingen kostnad. Ta med matsäck. Välkommen!

PÅSKLOVSKUL 2014fyra ägg och ett landskapberättar om den första kristna påskens händelser. Det handlar om drömmar och längtan, om att komma ihåg, om död, liv och hopp. Vi ses vid påsklandskapet i Domkyrkan.Tid: Måndagen den 14 april, tisdagen den 15 april och onsdagen den 16 april kl 11.15-11.45.

Ingen anmälan, ingen kostnad. Har du frågor, kontakta Maria Johnsson, 046 35 87 34, maria.johnsson@svenskakyrkan.se

10 FINN

MUSIK

HELA MIN VÄRLDherese Bergbom, Joel Roxendal, Olof Måns-son, Patrik Thiman, Pauline Lindborg

och Viktor Svensson är alla konfirmandledare i Lunds domkyrkoförsamling. Och de håller alla på med musik. Musik behöver inte vara prestation, det kan vara ett sätt att uttrycka sig och dela erfarenheter, menar de.

Konfirmandledarna spelar olika instrument, en del av dem flera. Nästan alla sjunger. På temamässorna, gudstjäns-ter för konfirmander som firas flera gånger per termin, turas ledarna om att spela.

– Jag gillar att spela för andra, det är roligt. Akustisk musik fungerar bra för att framföra ett budskap. Det inger lugn, säger Therese Bergbom.

Även Fanny Moberg som spelar gitarr och sjunger, tycker att sammanhanget avgör vilken musik hon vill spela. Det går alltid att göra om låtar till akustisk musik, menar hon.

Patrik Thiman spelar i flera band.

– Det är väldigt olika vilken musik jag gillar. Vissa låtar gör

mig glad, vid andra tillfällen passar lugn musik. Det känns som om den påverkar männ-iskor mer, säger han.

Patrik spelar i samma band som konfirmandledarna Olof Månsson och Hjalmar Freij.

för olof månsson är musiken ett sätt att utmana sig själv och andra. Han har precis börjat skriva egna låtar, men har spelat i flera år.

– Jag gillar de flesta genrer, vilken typ av musik jag väljer beror på vad jag har i hjärtat för tillfället. Nästa månad är det bluesfestival i Eslöv, där ska vi spela. Det är kul att vara med i tävlingar också.

Även Viktor Svensson skri-ver egna låtar.

– Musik är ett jättebra ut-tryckssätt över huvud taget. Alla kan uppskatta musik, även om du bara uppfattar musiken och inte vad texten innebär.

Joel spelar piano och gitarr. Musiken ger honom lugn, han får koll på läget. Det gör en skön känsla helt enkelt.

– Särskilt om du är stres-sad ger musik ett lugn. Sedan är det jättekul att spela med kompisar.

– Musik är hela min värld egentligen. När man skriver låtar vill man dela med sig. Vissa känner igen sig i mina texter, det är kul, säger Patrik Thiman. text/foto Kristina Strand Larsson

är du stressad blir du lugn. Du kan göra det tillsammans med vänner och samtidigt uttrycka vad du själv känner. Musik är ett sätt att leva.

T

FINN 1111

PORTRÄTT12 FINN

ETT STÖRRE VI MED MOD ATT VÄLKOMNAIngen ska stängas ute. Lunds nya domprost Kerstin Hesslefors Persson tror på överraskningarnas Gud, alltid större än vi anar.

Från den 1 januari 2014 är Kerstin Hesslefors Persson domprost i Lunds pastorat. Hennes

arbetsområde är hela Svenska kyrkan i Lund och hennes arbetsrum finns i Domkyrko-forum. Domprosten är speciellt ansvarig för katedralen och har kopplingar till stiftet som biskopens ersät-tare i domkapitel och stiftsstyrelse.

– Svenska kyrkan i Lund blir ett större vi. Lund är en stad där människor flyttar in och ut. Studenterna byts ut efter ett antal år, människor beger sig hit för att arbeta un-der en period. Det är en utma-ning att vara en levande kyrka både i kontinuitet och puls. Vårt uppdrag är att sprida evangeliets sprängkraft och tröst, säger Kerstin Hesslefors Persson.

Den 13 januari 1985 prästvig-des Kerstin Hesslefors Persson i Lunds domkyrka och sändes

på sin första tjänst till Trel-leborg. Den 12 januari 2014 tas hon emot som domprost. Där emellan har hon varit präst i Göteborgs stift och sedan 2008 kyrkoherde i Lunds

Allhelgonaförsamling. Men allt började egentligen i byn Östra Karup utanför Båstad, i kyrkbänken mellan mamma och mormor.

– redan som liten flicka följde jag med mamma och mormor till kyrkan. Pappa var med ibland, men det är närhe-ten och tryggheten hos dessa kvinnor som jag minns så väl. Jag lärde mig be som mormor, som läspade med sina löstän-der. Det gjorde att jag kunde känna igen var s-ljuden kom i bönerna och jag räknade

ljusen i kyrkan. Leken och glädjen i att lära mig utantill och att få tillbringa en hel timme med dessa människor som jag älskade så mycket, har skapat min bild av kyrka och

tro, säger Kerstin. Kerstin är lärarbarn och

har inga präster i släkten, men efter att provat på läraryrket sökte hon in på teologen i Lund. Sakta mognade beslutet, stöt-tat av vänner och Östra Karupsbor. Lily på BP-

macken sade alltid till Kerstin att hon borde bli präst.

som församlingspräst i Gö-teborg fick Kerstin erfarenhe-ten av att arbeta i en försam-ling som var så stor att den fick delas i två distrikt. I Lund upplever hon det motsatta, sju församlingar går samman i ett pastorat. Egentligen är det samma princip, att sätta fokus på hur vi bäst är kyrka med de förutsättningar vi har, menar Kerstin. Hon vill vara en ledare som lyssnar och som får medarbetare och andra att

” Leken och glädjen i att lära mig utantill och att få tillbringa en hel timme med dessa människor som jag älskade så mycket, har skapat min bild av kyrka och tro.”

Kerstin Hesslefors Persson.

växa och utvecklas.– Som ung sade jag att jag ville bli präst eller stepp-dansös. Det var mitt sätt att uttrycka att kyrkan också ska bejaka glädjen och det kroppsliga. Om jag får finnas i kyrkan med lusten och gläd-jen som också tillhör mitt liv, då vill jag vara med. Men om jag måste vara någon annan blir jag rädd. Att säga välkom-men som du är, är något av det modigaste vi kan göra. Är vi beredda på konsekvenserna? säger Kerstin.

kerstin har skrivit ett flertal böcker och hennes produk-tion omfattar ämnen som ledarskap, kommunikation och utbrändhet. Hon har också skrivit bönböcker och psalmer. Just nu läser hon kor-rektur på en bok om kristen tro för vuxna som hon skrivit med två präster i Göteborg.– Jag har alltid varit mån om språket och skrivit för skriv-bordslådan. Mitt intresse

för att skriva psalm vaknade utifrån en längtan. Jag sak-nade ofta en psalm att sjunga efter predikan, en psalm som stämde med det jag just hade talat om. De Anders Frosten-sonstipendier jag fått, med början på slutet av nittiotalet, och de fördjupade psalmut-bildningar de har gett mig möjlighet till, har inspirerat mig och varit betydelsefulla, säger Kerstin.

Kerstin har tre psalmer i Psalmer i 2000-talet. Hon värnar att ha ett inkluderande språk. Är vi inbjudande eller utestängande i vårt tilltal? Vilka får vara med? I en tid när allt inklusive människan ska förbättras och göras om tror Kerstin att det är angelä-get att betona att Gud möter oss i befintligt skick.

– Jag har nog inte en guds-bild utan flera. Så fort vi säger vem Gud är, avgränsar vi. Våra gudsbilder är också våra män-niskobilder. Gud är överrask-ningarnas Gud som ger mig

vem är du?53 år, född och uppvuxen i Östra Karup utanför Båstad.Gift med Ingemar, tre vuxna barn; Maria, Johan och Elin. Bor i Lund. Prästvigd för Lunds stift 1985.Intressen: Jag gillar att vara i eller vid havet, dansa, gå på yoga, äta och dricka gott och vara tillsammans med goa människor.

så pass mycket mod och hopp att jag orkar ett steg till och kan ta nästa andetag. Kristus kommer oss till mötes ur framtiden och möter oss som vi är. Vi är presentöverläm-nare som tar emot Guds gåvor och får lämna dem vidare till varandra. Det är gåvor som ges här och nu, men som sträcker sig in i evigheten.text/fotoKristina Strand Larsson

mottagningsgudstjänstVälkommen till mottagningsgudstjänst för Kerstin Hesslefors Persson i Lunds domkyrka den 12 januari kl 11.00. Fackeltåg från Domkyrkoplatsen kl 14.30 till Allhelgonakyrkan där dagen avslutas med En tid att dansa – mässa i tangostil kl 15.00.

NÅGON ATT TALA MED

livets skeden i domkyrkandopI dopgudstjänsten får vi tacka och be för det nyfödda barnet och säga ja tack till Guds kärlek. Om du inte är döpt som barn, finns alltid möjlighet att döpas som vuxen. Vill du döpas som vuxen, kon-takta en av Domkyrkans präster. I Domkyrkan firas dop på lördagar.

vigselI Lunds domkyrka finns möjlighet till vigselgudstjänst de flesta lördagseftermiddagar året om.

välsignelse av borgerligt ingånget äktenskapI Domkyrkan kan ni fira en välsignelsegudstjänst med förbön för er relation.

begravningBegravningsgudstjänst kan ske i någon av Lunds kyrkor eller i ett av kapellen på kyrkogården. Begravningen är ett avsked och samtidigt en överlåtelse av den avlidne i Guds händer.

Välkommen att kontakta den gemensamma expeditionen, 046 35 88 88.

när du vill tala med någonbiktBikt är en möjlighet att få ta emot Guds förlåtelse i sitt eget liv. Ta kontakt med en av församlingens präster, ring Svenska kyrkans växel på telefon 046 35 87 00 och be att få tala med en av prästerna i Lunds domkyrkoförsamling.

enskilda samtalDet finns möjlighet till samtal med präst eller diakon varje vardag i Domkyrkan klockan 16-17. Du kan också träffa en präst eller dia-kon på en annan tid genom tidsbeställning, ring Svenska kyrkans växel tel 046 35 87 00. En samtalsserie med präst kan leda fram till dop eller konfirmation. För studenter finns studentprästerna tillgängliga.

samtal om sorgFör dig som under året har förlorat en nära anhörig eller vän finns möjlighet att vara med i en samtalsgrupp där du får dela tankar och erfarenheter med andra som är i en liknande situation. Gruppen träffas sju gånger och leds av en präst och en diakon. Församlingarna i Lund samverkar och grupper startar regelbundet i någon av Lunds församlingar. Mer information får du av Maria Leijman, 046 35 87 46.

FINN 15

i lyc

kai s

tres

s

16 FINN

PORTRÄTT

Delaktighet är ett favoritord för Lunds domkyrko-församlings nya församlingsherde

Fredrik Modéus. Han brinner för att människor ska komma till kyrkan som de är. Vill de engagera sig ska de få ansvar, vill de fira gudstjänst eller bara slinka in ibland ska de få det. Gemenskap är flexibelt.

– Jag är en varm anhängare av mångfald när det gäller ålder, kön och nationalitet. Det händer något särskilt när man värnar om människors olikheter och kyrkan är en bra arena för det, säger Fredrik Modéus.

Den nya domprosten Kerstin Hesslefors Persson kommer att ha ett övergri-pande ansvar för de sju för-samlingarna i Lunds pastorat. Dessutom har hon åtaganden för stiftet.Varje församling får en församlingsherde, som blir arbetsledare där. Fredrik Modéus tillträder den för-sta januari 2014 och har sitt arbetsrum i Domkyrkoforum. Domkyrkan har han en stark relation till, sedan ett par år firar Fredrik gudstjänst där

varje söndag. Församlingens präster alternerar som pre-dikanter och celebranter i katedralens gudstjänster och efter den första januari kom-mer gudstjänstfirarna även att möta Fredrik där.

Domkyrkan är en byggnad som har plats för mycket. Här finns flera gudstjänst-gemenskaper med allt från Taizémässa, PAUS för unga i kryptan, söndagens högmässa, pilgrimsbön och gudstjänst på engelska. Det är stiftets kyrka och stadens kyrka.

– många lever på fragment av tro och skärvor av en helhet. Domkyrkan är ett öppet rum, där du själv väljer graden av samhörighet med andra. Hit kan du söka dig med dina frå-gor och dröja dig kvar så länge du vill. Anonymitet är viktigt, men ibland är möjligheten till anonymitet bättre tillgodo-sedd än den till gemenskap. Gemenskap och anonymitet ska inte spelas ut mot varan-dra. Utmaningen är att vara tillsammans och dras in i sam-manhang där vi får ta ansvar för andra och ändå känna oss som individer, säger Fredrik.

Igenkännande är ett annat kodord för Fredrik. Han talar om det rituella igenkän-nandet i en gudstjänst, som oftast är uppbyggd enligt samma grundstruktur. Här kan vi slappna av och hänga med. Minst lika viktigt är det relationella igenkännandet. Vi blir till som människor i relation till andra, när vi blir sedda och tagna i bruk som vi är.

Fredrik Modéus har varit präst sedan 1991. Han har ar-betat i församlingar i Värna-mo, Oskarshamn och Hässle-holm. Efter en kortare period som studentpräst blev han i slutet av 1990-talet kyrko-herde i Helgeands församling i Lund.

–jag är kristen, älskar att fira gudstjänst och tala om kristen tro. Det var självklart för mig att jag skulle bli präst och jag upplever det som det mest meningsfulla man kan göra. Det säger jag också till de blivande präster jag talar med. Det ni ska jobba med är guld värt.

Helgeands församling blev snart känd för ett dynamiskt

RELATION RULESI en kyrka ska det vara lätt att smyga in anonymt med stora frågor. Men gemenskapen ska finnas ett andetag bort.

i lyc

kai s

tres

s

”Jag är en varm anhängare av mångfald när det gäller ålder, kön och nationa-litet. Det händer något särskilt när man värnar om människors olik-heter och kyrkan är en bra arena.”

Fredrik Modéus.

18 FINN

REPORTAGE

gudstjänstliv med ett stort antal engagerade frivilliga. Fredrik skrev böcker om hur de arbetade, böcker som in-spirerade andra. 2009 tog han tjänstledigt för att forska och avhandlingen, som är nästan klar, handlar om vilken roll den gudstjänstfirande försam-lingen spelar och skulle kunna spela i Svenska kyrkan.

– jag känner fortfarande samma glädje över att vara präst, men på senare år har jag också upplevt det som meningsfullt med ledarupp-gifter. Jag har nog lätt för att förstå olika perspektiv och är medveten om mina egna be-gränsningar. Vikten av balans när det gäller arbete och vila har jag lärt mig. Men jag har fortfarande samma nerv och känsla inför prästens uppgif-ter. Det är en del av ledarskapet att kommunicera glädje och förväntan. Det smittar av sig. Dessutom är det faktiskt ärligt, säger Fredrik och skrattar.

Vem är Gud?– De första orden som kom-mer för mig är relation och tillit. Gud är för mig att stå i relation till den som har tänkt mig och som vill mig. Någon-stans ryms allt. Hela mitt liv ryms där. Jag övar mig i tillit till att någon finns under mig. Jag har fallit och jag kommer att falla, men jag kan inte falla så djupt att inte Gud tar emot. text/fotoKristina Strand Larsson

Välkommen till mottagnings-gudstjänst i Lunds domkyrka för Fredrik Modéus den 9 februari kl 11.00.

mottagnings-gudstjänst

vem är du?Jag är 50 år i år, gift med Carina, tre tonårsbarn, Erik, Ida och Arvid. Bor i Lund.Prästvigdes för Växjö stift 1991. Intressen: Musik, jag spelar piano. Är hysteriskt sportintresserad, springer och tycker om allt som har med bollar att göra. Notoriskt intresserad av litteratur, de senaste tio åren också av historia och samhälls-vetenskap.

Killans bönegård på Öster-len är en plats för bön, stillhet, arbete, pilgrims-

vandring och gemenskap. Hit kan du komma för att leva några dagar i bönegårdens rytm. Dagen inleds med Laudes eller morgon-bön. Klockan 12 ber vi Sext eller middagsbön. 17.30 är det Ves-per, kvällsbön. Completorium är bönen som avslutar dagen 21.00. Tillsammans med bönegårdens präst håller volontärer gården vid liv genom att arbeta i trädgården, laga mat, leda böner, städa, leda reträtter och vandringar. Den första mars 2014 fyller Killan tio år. Vill du veta mer, se www.killan.se, 0414 230 55, och killan@telia.com, www.facebook.com/killansbonegard.

Möt Killan i DomkyrkanVarje onsdag klockan 18 i Lunds domkyrkas krypta ber vi Vesper enligt Killans tidebönsbok Timmarnas bön.

Killans bönegård ligger vid Pilgrimsvägen Skåne Blekinge. Hit kan du vandra som pilgrim. Du kan också bo på gården.

EN ANNORLUNDA PLATS

FINN 19

TID FÖR VANDRING OCH BÖN

PilgrimsplatsLiberiet i vårpilgrimsbönDet är pilgrimsbön varje onsdag, torsdag och fredag kl 9.00 i Domkyrkans krypta. Därefter samtalar vi om dagens bibeltext kl 9.20-9.50 på Pilgrimsplats Liberiet. Det är bara att komma in. Alla är välkomna.

kurserPilgrimskurs med ledar-utbildning, 24-27 aprilFördjupa dig i pilgrimsvandringens historia och teologi och lär dig hur man leder en vandring. Kursen startar på Killans bönegård, se www.killan.se. Därefter genomför vi en tredagars utbildningsvand-ring tillsammans. Du anmäler dig via www.sensus.se.

Pilgrimsplats Liberiet är Lunds stifts pilgrimscentrum och navet i Pilgrimsvägen Skåne Blekinge. Pilgrimsplatsen finns till för dig som vill veta mer om pilgrimsvandring – både den yttre och den inre.

Pilgrimens pärm – en studiecirkelKursen är för dig som vill veta mer om pilgrimsvandring och Pilgrimsvägen Skåne Blekinge. Vi använder oss av Pilgrimens pärm och träffas den 12 och 26 februari, den 5 och den 26 mars samt den 9 och 23 april klockan 13-15. Anmäl dig till pilgrim@lundsdomkyrka.se.

Pilgrimskväll i DomkyrkoforumVägen till Santiago de Compostela – en yttre och inre vandring är ti-teln för en pilgrimskväll onsdagen den 12 februari. Kerstin Persson-Wester visar bilder och berättarTid 19.15. Ingen anmälan.

pilgrimsvandringarEkumenisk långfredags-vandring, 18 aprilVi vandrar tillsammans under sång, tystnad och bön till Lunds olika kyrkor. Vandringen arran-geras av Lunds Kristna Råd i samarbete med Pilgrimsplats Liberiet, Lunds domkyrkoförsam-ling. Vandringen avslutas strax före kl 15.00 vid Lunds domkyrka där den som vill kan vara med på korsandakt. Mer information om tider kommer på pilgrimsvagen.se.

Boka en egen vandringDu kan boka labyrintvandring och vandring till Heliga platser för din grupp eller ditt arbetslag.

för information och bokning Kontakta pilgrimspräst Anna Alebo, 046 35 88 64, pilgrim@lundsdomkyrka.se och se www.pilgrimsvagen.se

PILGRIM

Snart är det vår på Killans bönegård.

REPORTAGE20 FINN

T avlan med texten är skapad av Lars Bjer-stams svägerska och

förlagan finns i en scen i en Wallanderfilm. Nu är det inte så att en familj med två tonårsbarn slutar shoppa. Men kanske texten sår ett frö hos dem som passerar dörren i hu-set i Sankt Olof på Österlen.

Lars Bjerstam är driftstek-niker på Fortifikationsverket. och har ansvar för fastighe-terna på Ravlunda skjutfält. ”Det fixar jag” är en vanlig replik hos Lars både i arbetet och bland vänner. Även om han trivs i sociala samman-hang, behöver Lars ibland vila från alla krav och bara dra. Då vandrar han iväg som pilgrim.

–jag har nog aldrig brytt mig om att äga grejer. Saker är lika vackra om de tillhör någon annan. Pilgrimslivet innebär frihet för mig. Du vandrar med din packning på ryggen och allt blir så enkelt. Jag får en skön känsla redan kvällen innan när jag har packat. Jag vet hur bra det blir.

Det var i samband med sonens konfirmation för fyra år sedan, som Lars kom i

kontakt med pilgrimsrörelsen. Pilgrimsprästen Jonas Ahlner arbetade då i Sankt Olofs församling och han bjöd in föräldrarna att vandra med konfirmanderna. Lars blev gripen.

– vi vandrade mellan Rörum och Sankt Olof och Jonas be-rättade om pilgrimsvandring och andlighet. De var häftigt. Det som intresserade mig var berättelserna och historierna. Jag ville veta mer och började gå på Jonas Ahlners föredrag om Bibelberättelser och hel-gonsägner. Jag blev en stalker, säger Lars.

Sedan dess har Lars gått flera vandringar och leder även själv. Allt mer har han blivit pilgrim. Kanske har han alltmer blivit sig själv. I somras konfirmerade sig Lars i samband med Pilgrimssympo-siet i Sankt Olof.

– När jag skulle konfirmeras vid 15 års ålder var det ingen intressant präst i Östra Vem-merlöv, tyckte jag. Efter första träffen gav jag min psalmbok till en kompis och sade att hon kunde lämna tillbaka den nästa gång. Jag tänkte inte

gå tillbaka, trots att farmor påminde mig om att jag inte skulle få några presenter. Jag brydde mig inte. Redan då var jag en pilgrim, skrattar Lars.

Hade Lars konfirmerats då hade han kanske inte suttit här i dag, menar han. Vägen till andlighet och tro är ömtå-lig och den är individuell för varje person. Orden som Lars valde till sin konfirmation var Dag Hammarskjölds Vägen valde dig och du ska tacka.

– det finns en historia om en man som kommer till Sankte Per vid himmelens port. Sankte Per frågar vad mannen heter och mannen svarar med sitt namn. Varför levde du inte som honom då? frågar Sankte Per. Jag har tänkt mycket på den här historien. Jag är inne i en period när mina barn har blivit stora. Det finns mer tid för mig själv och det gäller att prioritera rätt, få ordning på saker och ting och inte fastna i trams. Jag har märkt att jag behöver pilgrimsvandra, gå i kyrkan och emellanåt fira mässa. Vandringarna har för-ändrat mig, säger Lars.Den längsta vandringen Lars

KÖP INGENTINGSå står det ovanför Lars Bjerstams ytterdörr. Varje gång han går ut ur huset vill han påminnas om att leva enkelt. Lars är pilgrim i konsumtionsamhället.

”Jag har nog aldrig brytt mig ”Jag har nog aldrig brytt mig om att äga grejer. Saker är lika om att äga grejer. Saker är lika vackra om de tillhör någon annan.”vackra om de tillhör någon annan.”

Lars Bjerstam.

22 FINN

REPORTAGE

har gjort var under fem dagar. Första dagen är jobbigast. Då tumlar tankarna runt i hjär-nan. Sedan efter hand stillnar allt och pilgrimen faller in i en annan rytm, kanske mer lik människans ursprungliga. Pilgrimsvandring ger andlig-het i vardagen, tycker Lars. Han får tid att tänka klart.

– När man har vandrat en hel dag i tystnad är det befri-ande att prata och skoja. Men jag längtar snart till nästa dags tystnad. Den svetsar samman. Mina medvandrare har blivit riktiga kompisar, jag har mött fantastiska människor.

lars har också vandrat med soldater från P7. Varje år anordnas en march i Fulda i Tyskland, dit soldater från hela världen reser för att gå 2,1 mil per dag. Första året Lars var med gick han förbi katedralen i Fulda. Andra året kände han att han måste gå in. Alla hans kamrater fick pausa en stund medan Lars gick in i kyrkan för att tända ljus och få sitt pilgrimspass stämplat.

– När jag kom tillbaka vir-rade soldaterna på huvudet. Vad skulle jag in i katedralen och göra? Men de väntade gärna på mig. Människor är nyfikna och jag är den jag är i alla situationer i livet. Inte kunde jag väl tro att jag skulle ha telefonnummer till två präster i min telefon för fyra år sen. text/foto Kristina Strand Larsson

TIPS | TANKAR | DIKT | RESA | MUSIKFINN VIDARE

FINN 2323

Hohe Straße och Schilder-gasse heter gågatorna mitt i centrum av Köln,

staden som ligger precis i när-heten av Rhen. Vid Domhotellet slutar Hohe Straße vid en stor, öppen plats. Där ligger ”Der Dom zu Köln”, en fantastisk mäktig byggnad i gråbeige sten. Bygget började på 1200-talet och åren har satt sina spår i den ursprung-ligt ljusa stenen. I dag kämpar man intensivt emot miljöförstöringens inflytande på byggsubstansen. Det är alltid någon byggnadsställ-

Systerkatedralen: Domen som rör himlen

ning som hänger på ett kyrktorn eller en vägg på grund av repara-tioner.

Man blir verkligen imponerad av den katolska domen och kan helt enkelt inte sluta att titta på den. De gotiska kyrktornen skjuter uppåt med sina spetsar som näs-tan ”rör vid himlen”, ett oändligt antal formationer och vinklar gör det lite svårt för ögat att optiskt finna enhetliga delar när man betraktar domen från nära håll. text/foto Helena Cederqvistwww.koelner-dom.de

10-23 januari World wide photowalk. Fotoutställning från fototävling.

14 februari-28 februari Britt G. Hallqvist fyller 100 år I. Illustrationer till Britt G. Hallqvists texter av Elisabet Landen från bland andra böckerna Lustgården och Noaks Ark.

1-15 mars En kvinnas livsvandring genom död till liv. Eva Lindroos, pastell och dikt.

17-31 mars Teckningar, måleri på plexiglas, broderi. Majlis Agbeck.

April Britt G. Hallqvist fyller 100 år II. Illustrationer från Britt G. Hallqvists böcker.

Mer information om utställningar kommer på lundsdomkyrka.se.

VÅREN PÅ VÄGGENPå Väggen i Domkyrkoforum visar vi regelbundet utställningar av konstärer och fotografer. Här ser du något av vad som händer i vår.

KONST & FINN VIDARE

Solveig Hallqvist.

FINN 2525REPORTAGE

BRITT G. – MIN SVÄRMOR

Scenen med den berömda författaren, översätta-ren och psalmdiktaren

Britt G. Hallqvist som läser med sina barnbarn är bara ett av de många minnen Solveig Hallqvist har av sin svärmor. Solveig och hennes man Mar-tin arbetade i många år inom Utrikesdepartementet. Britt kom gärna och hälsade på familjen på olika ställen där de var stationerade.

– britt g. hallqvist älskade samvaron med sina barnbarn. Hennes böcker visar en djup förståelse för barns situation. Britt läste högt och hon och de unga yngsta delade samma glädje i ord och ramsor. Det slog gnistor om deras rolig-heter. Som farmor var hon inte den som kastade sig över barnen och kramade dem. Det handlade mer om intellektuell närkontakt än kroppskontakt, säger Solveig Hallqvist.

Solveig Hallqvist umgicks med Britt G. under många år, från början av 1960-talet till 1997, när Britt gick bort. 2014 skulle Britt G. Hallqvist ha fyllt 100 år. Solveig har till-sammans med sin man Martin och några andra lundaborbildat det litterära Britt G.

Hallqvist-sällskapet och 2014 blir ett jubileumsår med många aktiviteter.

När Solveig och Britt G. träffades var Britt redan en uppburen författare. Solveig var aupair hos Sveriges ambas-sadråd i Moskva. Britt och hennes man Sten kom på besök för att träffa sin son Martin som arbetade på ambas-saden.

– Men utan att veta det hade jag redan träffat henne som ung flicka, i böckernas värld. Det var ju hon, upptäckte jag långt senare, som hade översatt mina älsklingsböcker Anne på Grönkulla, Djungel-boken, Bill-böckerna, Bilbo och Det lilla huset på prärien, säger Solveig.

britt fattade tycke för den unga Solveig. Hon skrev julkort och på sina besök i Solveigs hemstad Helsing-fors fick hon hjälp av Solveig att handla och hitta. Britt G. tyckte illa om att bo på hotell och en gång bodde hon hemma hos Solveigs föräldrar.

– Martin och jag var lite förtjusta i varandra redan i Moskva, men vi var förlovade på varsitt håll. När våra res-pektive förlovningar rann

ut i sanden träffades vi igen och gifte oss direkt, berättar Solveig.

Som ung arbetade Solveig som flygvärdinna. När hon väntade sitt första barn fick hon sluta.

– Så var det då, man fick knappt vara gift.

Paret bodde i Moskva, Tokyo, Helsingfors, New York och Kiev, men också i Stockholm mellan stationeringarna. De två yngre barnen föddes i Tokyo. Solveig är journalist och jobbade som det även

De sitter tillsammans i en soffa, läser en bok och fnissar. Tre är små och en är mycket lång.

Foto: Carl-G

ustaf Edhart.

26 FINN

REPORTAGE

utomlands där det var möj-ligt. I Kiev var hon press- och kulturattaché. Britt besökte gärna sin sons familj under längre perioder – särskilt minns Solveig hennes man Stens fascination över livet på Manhattan.

solveig och britt arbetade båda med ord och delade kärleken för ordvalörer och ovanliga uttryck.

– En liten missräkning för henne var det nog att jag inte hade en högre akademisk examen, det kunde jag känna ibland, säger Solveig.

Britt hade själv en borgerlig intellektuell släktbakgrund. Hennes mamma Dagny, född Henchen, skilde sig från Britts far och flyttade till Lund med de tre yngsta barnen. Här höll hon en litterär salong med tidens författare och kultur-personligheter.

Britt bjöd själv gärna in till gnistrande tillställningar både hemma hos sig och hos Solveig och Martin. Särskilt i Helsing-fors där hon umgicks i den

finlandssvenska kulturkretsen. Britt charmerade omgivning-en med sitt intellekt.

– britt var en imponerande figur att skåda, hela 1,89 cen-timeter lång i sin krafts dagar. Hon gick inte in i ett rum, hon gjorde entré. Först lutade hon sig lite lätt mot dörrpos-ten som för att bestämma var hon skulle sitta. Sedan blev hon den den självklara medel-punkten. Britt briljerade i sällskapslivet med värme och humor. Sina snabba repliker levererade hon med en rostig, lite hes röst, berättar Solveig.

Den rostiga rösten kom kanske från ständigt återkom-mande bronkitis. Och ett envist rökande. Britt arbetade enormt hårt och disciplinerat. Varje morgon steg hon upp klockan sex – eller tidigare – ofta med blixtrande huvud-värk och besvär från ryggen. Hon började sin dag med huvudvärkstabletter, en kopp te och en cigarett. Britt hade alltid tre olika jobb på gång, kanske en översättning, något

eget och en beställning. Efter frukost arbetade Britt

hela förmiddagen. Fastnade hon i en arbetsuppgift, gick hon vidare till nästa ett tag. Vid lunch blev det en paus, då umgicks man. Britt var barnsligt förtjust i god mat. Sedan var det dags att arbeta igen, det gjorde hon fram till middagen. Efter middagen umgicks hon gärna, läste eller såg på teve, särskilt engelska och danska kvalitets-TV-seri-er, som Matador och Upstairs - Downstairs.

under senare år tog Britts man Sten tjänstledigt, dels för att följa med på hennes bo-ende utomlands på författar-stipendium, dels för att sköta markservicen åt sin strängt sysselsatta fru. Sten var präst och senare adjunkt på Spy-kens gymnasieskola i Lund.

Solveig och Martin köpte 1975 en gård på den skånska sydkusten. Här bodde de hela sommaren och hit kom gärna Britt och hälsade på. Som-rarna var fyllda av gäster och

HB 1GB 00Jubileumsåret till Britt G. Hallqvists minne startar i Lunds domkyrka och firas sedan hela 2014. Programmet finns på www.brittghallqvist.se. Detta händer i Domkyrkan och Domkyrkoforum under våren:

14 februari 17.00 Invigning av Elisabet Landens originalillustrationer i Domkyrkoforum i Lund.19.00 Invigning med högtidskonsert i Lunds domkyrka. Därefter är detmingel i Domkyrkoforum med boksläpp av Stiftshistoriska sällskapets årsbok Britt G. Hallqvist – diktare och teolog.19 mars 19.30 Soffsamtal i Domkyrkoforum mellan Eva Ström, författare och översättare och Martin Hallqvist, före detta ambassadör.

vänner till barnen. Britt hade ett eget rum och älskade att vandra vid havet. Hennes gode vän, den norske kompositören Egil Hovland som tonsatte många av Britt G:s psalmer, tyckte också om stället. De kom körande i hans stora amerikanska bil, som Britt trivdes i. ”Raggarbil” sade hon lite förtjust.

– min svärmor var fullstän-digt tondöv. När vi gick i kyrkan kunde hon allt utantill och pratsjöng rytmiskt i psal-merna utan att sjunga. Egil Hovland har skrivit en bok om samarbetet med henne. Där säger han att Britt trots allt är genommusikalisk, men att hon inte får en ren ton ur sig. I hennes texter sjunger orden för henne.

Vid familjetillställningar bad Britt ofta körsångaren Solveig att sjunga. Britt älska-de musik. Britt G. Hallqvists operatexter är rytmiska och lätta att sjunga. Skådespelare säger ibland att hennes texter ligger så fint i munnen. Själv

visste hon att rytm och rim är viktigt också i inlärnings-processen och skrev flera läroböcker för skolan där rytm och vers spelade en stor roll.

solveig minns att hon ibland följde med Britt på premiärer av operor och musikaler där författaren skrivit librettot. Bland annat nyöversatte Britt G. texter till Figaros bröllop, Rigoletto och Jesus Christ Superstar. Solveig såg hur uppburen Britt var och kände sig stolt över sin svärmor. Ing-mar Bergman sade en gång att G. i Britt G. Hallqvist betydde genial.

– Det var ett äventyr med Britt, hon var fascinerande och verkligen genial. Det är klart att hon kunde vara gan-ska så krävande ibland, men är man så begåvad får man ha sina sidor.

Sten gick bort flera år före Britt och när hon bodde ensam på S:t Annegatan i Lund och började bli gammal och skröplig, fick hon hem-tjänst och färdiglagad mat i

plastförpackning. Som den läckergom Britt var, avskydde hon plastmaten. Så Solveig åkte ner från Stockholm och fyllde frysen med hemmagjord mat för en månad.

– Det dråpliga var att de flesta portionerna gick åt som tack till barnbarnen Harald och Oliver, då Lundabor, som hjälpte henne med inköp och städ-ning.

– jag beundrade britt, men jag tyckte också mycket om henne. Under årens lopp kom vi varandra nära och vi bytte många förtroenden, även om hon var ganska förtegen om sin egen uppväxt som skils-mässobarn med fyra bröder och en sträng pappa. Den delen av hennes liv har jag ibland funderat över, säger Solveig.

text/foto Kristina Strand Larsson

”Det var ett äventyr med Britt. Hon var fascinerande och verkligen genial.”

På S:t Annegatan i Lund, där Britt G. Hallqvist bodde i många år, finns i dag ett rum där Britts böcker förvaras.

28 28 FINN

REPORTAGE

Alva Esping.

DET SOM INTE REDAN FINNS

Alla dessa känslor som inte har några namn, dem vill Alva Esping uttrycka i bild.

REPORTAGE30 30 FINN

På Alva Espings instagramkonto möter de din blick, illustrationerna av unga tjejer och kil-

lar eller djur. Ibland gråter de, kryper

ihop eller har ett svart hål i magen. Ibland äter de semla i himlen eller kramar någon de älskar. Gemensamt är att de är oemotståndliga och att de har mycket av sin upphovsmakare i sig. Vem är Alva Esping?

– mitt stora intresse är att teckna och förmedla känslor och berättelser. Jag tog stu-denten vid Mediegymnasiet i juni förra året. Där pluggade jag grafisk design. Nu läser jag en kurs i serieteckning och visuellt berättade på Malmö högskola. Min far har alltid velat att jag ska bli journalist. Men jag vill inte bara arbeta utifrån verkligheten. Jag vill skapa något som inte redan finns, säger Alva.

Ända sedan hon var liten har Alva tecknat. Vid sju års ålder ritade hon upp ett block på nolltid med skisser till sina historier. När hon fick nästa block fortsatte hon på berät-telsen. Serier och illustratio-ner är fortfarande det Alva gillar bäst. En enda serieruta som kan fånga både händelser, känslor och skämt på samma gång är något Alva tycker är genialiskt. I kursen hon läser nu får hon öva på att göra sina egna enrutingar. Som

serietecknare måste man vara snabb. Det är svårt, men också väldigt roligt, tycker Alva som på kursen får prova flytande tusch och andra nya tekniker.

– För första gången tar jag krokilektioner. Jag vill lära mig att uttrycka känslor också genom att teckna kropps-språk. Hittills har jag mest intresserat mig för ansiktsut-tryck, säger hon.

Alva använder sig ofta av självporträtt. Generöst bjuder hon på sig själv och hennes figurer visar naket och självut-lämnande jobbiga och härliga känslor.

– mina kompisar brukar säga att jag har femton olika an-siktsuttryck för varje känsla. Jag provar ofta att göra samma uttryck själv som på dem jag tecknar. Det kan nog se lite lustigt ut, jag lever mig verkli-gen in i det jag avbildar, säger Alva.

För Alva är tecknandet lite av terapi, hon utgår ofta ifrån det som hon kanske inte har bearbetat eller rett ut.

Som liten flicka satt Alva och tittade på människor och studerade dem. Vad önskar de sig? Vad tänker de på? En del säger att det första en konst-när måste lära sig är att se.

– Jag har ritat otroligt många olika ögon. Jag vill att andra människor ska se mig, därför ritar jag ofta ögon. Ju mer jag tecknar och håller på med formgivning, desto mer

”Både jag och många andra bär ofta en mask. Vi måste fortsätta tala med varandra även när det är svårt. Jag har aldrig gillat att chatta eller smsa, för då känns det inte på riktigt.”

FINN 23

GUDSTJÄNST

lägger jag också märke till hur viktiga detaljer kan vara, säger Alva.

Ibland säger Alvas vänner att de känner igen sig i hennes bilder. Då blir hon glad. Bilden av tjejen med ett svart hål inom sig träffade rakt i hjärtat hos Alvas kompis. För ett tag sedan gjorde Alva en serie till Flaskposten, en samtalsgrupp för unga som lever i familjer med missbruksproblem. Det är hennes sätt att bidra.

–jag tycker att det är viktigt att vi säger vad vi tycker och känner. Att kunna prata och få kontakt med våra medmän-niskor är en gåva som vi måste ta vara på. Både jag och många andra bär ofta en mask. Vi måste fortsätta tala med varandra även när det är svårt. Jag har aldrig gillat att chatta eller smsa, för då känns det inte på riktigt, säger Alva.

För Alva kan samtal också föras genom bilder. Hennes illustrationer sänder ut ett budskap, kanske tar någon det

till sig. Enhörningstjejen som äter en semla i himlen bland regnbågar dök upp i Alvas hu-vud och hon var bara tvungen att teckna den. Ofta får Alva först en diffus känsla och en idé till en bild. När hon sedan försöker teckna blir det kan-ske inget. Då får hon gå ifrån en stund för att dammsuga eller göra något annat tråkigt. Efter ett tag kommer Alva tillbaka och börjar rita igen. Det händer att det blir något helt annat än det som hon har tänkt från början. Ingen bild får en titel innan den är klar.

– Det kreativa arbetet kan ibland bli så jobbigt och förvirrande att jag fastnar och inte kan få något gjort. När det händer måste jag lämna arbetet en stund. Jag tycker om att vara ute och gå, ta ett bad eller spela dataspel. Bäst är problemlösningsspel där jag får använda min vänstra hjärnhalva och låta den högra vila. Sedan kommer jag till-baka med förnyad energi. Det handlar om att ”Let go!” När

jag skriver eller tecknar kan jag hamna i ett tillstånd när jag inte tänker. Det bara sker, säger Alva.

Alva är förutom illustratör och serietecknare även grafisk formgivare. Se mer av Alva på www.esping.se eller insta-gram/alvaesping. text/foto Kristina Strand Larsson

illustrationer: Alva Esping.

32 FINN

GÄSTSKRIBENT

Det blir tyst. En vilsam stillhet infinner sig. Minuter blir till en timme.

När gonggongen går och tystnaden bryts hinner snart ”vardagen” ikapp. Tankar sur-rar igång, förflyttar sig mellan förpliktelser och planering. Vi lämnar meditationssalen och skingras åt olika håll. Man uppslukas fort av små-stadsrusningen. Känslan av närvaro byts ut mot kyligare distans.

i det urbana samhället lever vi fysiskt nära varandra, men stadstillvaron präglas av av främlingskap. Vi lever som främlingar bland främlingar.

Jag hoppar på tåget som tar mig till Malmö. Här är kanske främlingskapet än tydligare. Vår relation till främlingar tycks minst sagt ambivalent. Å ena sidan fascination inför det annorlunda. Å andra sidan ängslan inför det som inte faller inom våra referens-ramar.

I Malmö blåser en kall vind. I senaste kyrkovalet fick Sverigedemokraterna fjorton procent. I en stad där mång-kulturen sprudlar växer sig

motståndet starkare. SD:s framgångar ses ofta som ett tecken på missnöje. Är det inte mer komplext? I ett samhälle med flytande skilje-linjer hotas självförståelsen. Därmed riskerar främlingen att bli den som vi projice-rar vår oro och ängslan på. Fascination och nyfikenhet får stå tillbaka för rädsla och aggression. Vi slipper ängslan genom att resa värn.

vi håller främlingen på avstånd när vi låter fördomar svara på våra frågor. Bakom murar är vi trygga. Där riskerar han aldrig komma för nära. Där kan vi hålla fast vid våra förklaringsmodeller. Men att avskärma sig innebär också att låta något gå förlo-rat. Främlingen bär alltid med sig gåvor som tillför något nytt. I Hebreerbrevet kan man läsa om vikten av gästfri-het, eftersom vi kan haft ”änglar till gäster utan att veta om det”. Om vi inte ska gå miste om ”änglarna” blir kanske den viktigaste frågan: hur kan vi omvandla reserva-tion till gästfrihet? Gästfri-het är sällan problematiskt så länge det rör sig om något bekant och välkänt. Mer

I meditationssalen på Liberiet läses ur Dag Hammarskjölds bok Vägmärken: ”–så såg jag att muren aldrig funnits, att det ’oerhörda’ är här och detta, icke ett annat...”

MISSA INTE ÄNGLARNA

Johannes Witkowsky Bengtsson.

bekymmersamt blir det när vi ska bjuda in det främmande. Det radikalt annorlunda som vi inte vet hur vi ska förhålla oss till. Det är främlingen, både den utanför mig och den inom mig, som sätter vår gästfrihet på prov.

den holländske teologen Henri JM Nouwen menar att gästfrihet är att skapa tomhet ”dit främlingar får komma och upptäcka sig själva”. Det är inte ”en fördold inbju-dan att gå in under värdens livsstil” utan att ge rymd att utforska sin egen. Det innebär inte att värden utplånar sig själv, utan bereder plats för ett möte.

Problemet är att den tomma rymden brukar skapa rädsla. Den yttre rymden är förank-rad med vår inre. Att skapa tomhet, fri från kontroll och överblick, utanför oss själva hör ihop med vår förmåga att skapa tomhet inom oss själva. Vi vill veta, vi vill ha kon-troll. Rädslan hänger väl mest samman med vår ovilja att låta olösta frågor förbli olösta och situationer vara ofullbor-dade. Genom snabba svar och direkta lösningar vidmakthål-

ler vi kontrol-len. Vi vågar inte lämna utrymme på grund av räds-lan att förlora mark under fötterna.

Det finns en alternativ bild av Malmö som visar en annan sida av Sverige. I danssalen på Norra Grängesbergsgatan raseras murar. Här möts ”främ-lingar”, människor med olika bakgrunder och från olika områden för att öva tillsam-mans. Dansen kräver ingen kategorisering. Breaking, eller breakdance handlar om att bryta igenom skiljemurarna. I övningen gör vi ofta erfa-renheten av att de murar som tycks skilja oss från varandra egentligen bara är fiktiva.

hammarskjölds rader ärgiltiga även i danssalen. Precis som i meditationssalen försö-ker vi släppa greppet. Strävar efter att inte kontrollera eller värdera, utan istället stanna i det tomma efter en felfritt utförd rörelse. Här ställs frå-

gor och sökes svar. Men med förståelsen att de snabbaste och enklaste lösningarna inte alltid är de bästa. Att sätta tricket tar sin tid och uppnås endast genom att stå ut med övningen, att stå ut med ofull-komligheten.

Därför är övningen i dans-salen och på Liberiet också en övning i gästfrihet. Att våga den inre ofullkomliga och tomma rymden är att ta steget ut i den yttre. Att våga mötet med den yttre främlingen är att öppna för ett möte med det främmande inom sig själv. När allt kommer omkring, är det inte det som egentligen skrämmer oss mest?text Johannes Witkowsky Bengtsson, student i teologifoto Kristina Strand Larsson

AltareBöneplatsenCircumstantesDomsöndagensEvkaristiFastaGloriaHelgonIntroitusJultidenKyrieLångfredagMinistranterNattvardsbönOffertoriumPelikanenQuiriniusRosaSändningTystnadUtomhusVesperXPYlle ZodiakenÅminnelseÄnglar

GUDSTJÄNST 34 FINN

altaret är symbol för Guds närvaro, platsen där bröd och vin dukas för mässan. I Domkyrkan finns sex altare. Det äldsta är kryptans östra altare. Under en vecka firas gudstjänst vid alla.

böneplatsen i dopkapellet är en plats där man kan skriva sina egna böner. Dessa böner bärs fram i gudstjänsterna. Om man vill, läses de upp, annars bärs boken de är skrivna i fram till altaret vid tisdagsmorgonens mässa.

circumstantes, att stå omkring, kallar man sättet att fira mässan när altaret står så att man kan samlas runt det och prästen är vänd mot församlingen vid bönerna över brödet och vinet. Vid Domkyrkans mittskeppsaltare firas mässan circumstantes.

domssöndagen är kyrkoårets sista söndag. Denna söndag har ändrat karaktär genom åren. Från en dyster och nästan skrämmande dag är den nu en dag präglad av glädjen över Kristi återkomst och över att det är han som är kärlek som ska döma oss.

evkaristi är ett grekiskt ord som betyder tacksägelse. Det är ett av mässans alla namn. Namnet understryker att mässan är en glädjefest och ett tack för Guds kärlek och

ABC OM GUDSTJÄNSTför skapelsens gåvor som Gud fäster sin närvaro vid.

fasta föregår festen. Den stora fastan i kyrkoåret är tiden från Askonsdag till Påskdag. Advent är julens fasta. Den liturgiska färgen är violett och i fastan före påsk även grått. Gudstjänsterna i fastan är mer avklädda och tonen kärvare.

gloria heter den korta sång som prästen sjunger innan hela församlingen i mässans början stämmer in i lovsången eller laudamus. Gloria har sin text från den sång som änglarna sjöng för herdarna i den första julnatten.

helgon är kvinnor och män som i sina liv återspeglar Guds vilja och inspirerar oss andra genom sitt liv med Gud, genom sitt mod och sitt engagemang. Bara Gud vet vem som verkligen är ett helgon. På hösten firas Alla helgons dag.

introitus är ett annat namn för ingångssång. Ofta sjunger vi en psalm ur psalmboken i gudstjänstens inledning när processionen går in. Även psaltarpsalmer kan sjungas till ingång. En psalm från Psaltaren sjungs ofta mellan de två första läsningarna.

jultiden i kyrkoåret sträcker sig fram till och med Kyndels-mässodagen. Jultidens melo-dier kommer tillbaka som en påminnelse om julen vid an-dra söndagar som anknyter till jul, som Marie bebådelsedag.

kyrie är grekiska och betyder herre. Det är namnet på en sång i mässans inledning. Texten är Herre förbarma dig, Kristus förbarma dig, Herre förbarma dig. Ibland vävs en längre text in mellan ropen. Det är en bön om att Gud ska förbarma sig över sin skapelse.

långfredag är den dag under kyrkoåret då vi aktualiserar Kristi död. Då är inga ljus tän-da i kyrkan och orgeln är tyst. På altaret finns krucifixet och fem röda rosor, lika många som Jesu sår.

ministranter kallar vi dem som bär kors och ljus i hög-mässan. Ordet betyder en som tjänar och Domkyrkans ministranter gör tjänst genom att leda processioner, duka altaret och även efter mässan vara med och ställa i ordning.

nattvardsbön är den bön där instiftelseorden ingår. Det är ord som berättar om när Jesus första gången firade nattvard med sina lärjungar. I bönen ber vi om Guds närvaro ge-nom sin ande, vi minns Jesu liv och ber för andra.

Altare Böneplatsen Circumstantes Domsöndagens Evkaristi Fasta GloriaHelgon Introitus Jultiden Kyrie Långfredag Ministranter NattvardsbönOffertoriumPelikanen Quirinius Rosa Sändning Tystnad Utomhus VesperXP Ylle Zodiaken Åminnelse Änglar

AltareBöneplatsenCircumstantesDomsöndagensEvkaristi

GloriaHelgonIntroitusJultiden

LångfredagMinistranterNattvardsbönOffertoriumPelikanenQuirinius

SändningTystnadUtomhusVesperXP

ZodiakenÅminnelseÄnglar

offertorium är det moment när altaret dukas med bröd och vin och kollekten bärs fram. Ordet kommer av det latinska offero som betyder bära fram. När vi bär fram bröd och vin bär vi också fram oss själva. Brödet kan sym-bolisera vardagen och mödan och vinet festen och glädjen.

pelikanen är en av bilderna av Kristus i konsten. Det be-rättas om pelikanen att den hackar i sitt eget bröst för att ge ungarna mat. På foten till Laurentiusskulpturen avbildas en pelikan tillsammans med en vindruvsklase. Vi påminns, i mässan ger Kristus liv.

quirinius är ett namn som förekommer i julevangeliet där det står att kejsar Augus-tus vid tiden för Jesu födelse utfärdade den första skatt-skrivningen. Den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Namnet placerar jul-berättelsen i tid och rum.

rosa är en ovanlig liturgisk färg. I Domkyrkan finns en rosa mässhake. Den används bara en gång om året på Mid-fastosöndagen. Det är sönda-gen mitt i fastan som har som tema livets bröd. Den kallas också ibland Rosensöndagen, därav den rosa färgen.

sändning är namnet på hög-mässans sista del. Genom välsignelse och sändningsord sänds vi att gestalta kärlek och hopp i världen. Vi följer korset och ljusen. Gudstjäns-

ten fortsätter utanför kyrko-rummet.

tystnad är en del av bönen och gudstjänstlivet. Torsdags-kvällens mässa i kryptan är inspirerad av kommuniteten i Taizé. Den mässan innehåller mycket tystnad. I högmässan är det alltid tyst en stund före trosbekännelsen och en gång om året har vi en helt tyst dag i Domkyrkan.

utomhus går det också att fira gudstjänst. Ibland liknas kyrkobyggnaden vid ett vind-skydd som egentligen inte är nödvändigt för gudstjänsten. Någon gång om året brukar vi fira gudstjänsten på Domkyrko- platsen, ofta i pingsttid.

vesper betyder kväll. Det är namnet på en bönegudstjänst som firas ungefär vid solned-gången och ingår i de så kalla-de tidebönerna som bes under olika tider på dagen. Vespern är uppbyggd av psaltarpsalmer som växelsjunges eller växel-läses. Marias lovsång, Magnifi-cat, ingår alltid.

XP är en sammanskrivning av de grekiska bokstäverna X (chi) och P (ro), som är de för-sta bokstäverna i Kristus. Mo-nogrammet återfinns bland annat på det stora påskljuset som i påsknattens mässa tänds i kryptan som den natten symboliserar Kristi grav. När ljuset är tänt ropar vi ”Kristus är uppstånden! Ja han är san-nerligen uppstånden!”

ylle är materialet i flera av Domkyrkans mässhakar, den capeliknande dräkt som prästen bär vid mässan. De enkla vita mässhakarna som används när många bär mäss-hake är vävda av ull från får i Jerusalem. I en av mässans sång-er kallas Kristus Guds lamm.

zodiaken finns avbildad i det astronomiska uret. Det är ett annat namn på djurkretsens tolv stjärnbilder. Inte bara människor firar gudstjänst. En biblisk tanke är att hela kos-mos deltar i lovsången – sol och stjärnor, himmel och jord, vatten, vind och träd.

åminnelse är namnet på ett motiv i nattvardsbönen. Med några ord tecknas händelser ur Jesu liv. Vi minns vad han gjort för oss, men vi minns inte bara något som har skett. Åminnelse innebär att det vi minns samtidigt blir närva-rande hos oss här och nu.

änglar är Guds budbärare. I mässans stora lovsång Helig uttrycks hur våra röster blan-das med rösterna i den him-melska lovsången. I gudstjäns-ten är hinnan mellan tid och evighet tunn.

öster är soluppgångens vä-derstreck. Domkyrkan är, som de flesta kyrkor, byggd i riktningen väst-öst. I öster finns absiden och den stora mosaiken med bilden av Kristi återkomst. Från öster kommer ljuset och den nya dagen.

AltareBöneplatsenCircumstantesDomsöndagensEvkaristiFastaGloriaHelgonIntroitusJultidenKyrieLångfredagMinistranterNattvardsbönOffertoriumPelikanenQuiriniusRosaSändningTystnadUtomhusVesperXPYlle ZodiakenÅminnelseÄnglarÄnglar

ZodiakenÅminnelseÄnglar

Lena Sjöstrand,domkyrkokaplan

UR KALENDARIETAll information har inte kommit in i kalendariet vid Finns pressläggning. Komplett kalender hittar du alltid på www.lundsdomkyrka.se. Veckans alla gudstjänster ser du på sidan 7. Böner och öppettider för Pilgrimsplats Liberiet finns på sidan 19. Tider för tyst meditation i Liberiets övre sal hittar du på sidan 5.

36 FINNUR KALENDARIET

JANUARILördag 11/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Magnus Berglöf

Söndag 12/1 Första söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med mottagning av Lunds nya domprost. Kerstin Hesslefors Persson, predikant, biskop Antje Jackelén, celebrant, Koralkören kl 17.00 DomkyrkanHoly Communion Service, Jan Kjellström

Lördag 18/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 19/1 Andra söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Korinterna, dirigent Kerstin Larsson kl 17.00 DomkyrkanHoly Communion Service, Jan Kjellström

Lördag 25/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson

Söndag 26/1 Tredje söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, med prästvigning, Biskop Antje Jackelén,

Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Lördag 1/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt kl 10.30 Domkyrkan Invigning av utställningen Tillblivelse – ljusverk i Lunds domkyrkas krypta, av Francoise Ribeyrolles-Marcus. Domkyrkokaplan Lena Sjöstrand och konstnären medverkar. Visas till och med 23 februari.

Söndag 2/2Kyndelsmässodagen Domkyrkan kl 11.00 Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Korallerna under ledning av Linda Alexandersson kl 15.30 DomkyrkanTemamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 DomkyrkanHoly Communion Service, Veronica Helm Andréasson

Torsdag 6/2 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Tisdag 4/2 18.30 DomkyrkanGemenskap runt bordet, tema Egoism

Fredag 7/2 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Kärlek

Lördag 8/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Maria Wallin Domkyrkoforum kl 10.45 Med Betlehemsbarnen bakom muren,Lars Micael Adrian, redaktör för Jerusalemsföreningens tidskrift. Inleds med kaffe. Lunds domkyrkas vänner

Söndag 9/2Femte söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med mottagning av Domkyrko-församlingens församlingsherde. Fredrik Modéus, predikant, Kerstin Hesslefors Persson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören 14.00 Domkyrkan Teckenspråkig gudstjänst, Beata Sandell kl 17.00 DomkyrkanHoly Communion Service, Jan Kjellström

Onsdag 12/2 kl 19.15 Domkyrkoforum Vägen till Santiago de Compostela – en yttre och inre vandring.Pilgrimskväll med Kerstin Persson-Wester.

UR KALENDARIET FINN 37

Fredag 14/2 kl 17.00Domkyrkoforum Invigning av Elisabet Landens originalillustra-tioner på Väggen

kl 19.00 Domkyrkan Högtids- konsert och invigning av BGH 100, jubileumsåret för Britt G. Hallqvist. Domkyrkoforum Mingel och bok-släpp efter konserten

Lördag 15/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Hugo von Horn

Söndag 16/2Septuagesima kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblenkl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Torsdag 20/2 kl 9.00-15.00 Domkyrkoforum Sportlovskul kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Lördag 22/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson

Söndag 23/2Sexagesima kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, kontraktsprost Jan-Olof Aggedal, predikant, Fredrik Modéus, cele-brant, Stefan Ekblad, organist, Koralkörenkl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Lördag 1/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ursula Grahm

Söndag 2/3Fastlagssöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Fredrik Modéus, predikant, Fredrik Beverhjem, celebrant, Tomas Will-stedt, organist, Korinterna under ledning av Kerstin Larsson kl 15.30 DomkyrkanTemamässa, Fredrik Beverhjelmkl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Angelica Lundberg kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Tisdag 4/3 18.30 DomkyrkanGemenskap runt bordet, tema Tolerans

Torsdag 6/3 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Lördag 8/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Sven-Eric Erlö 17.00 Domkyrkan Biskopens önskekonsert. Alla intäkter går till Svenska kyrkans internationella arbete.

Söndag 9/3 Första söndagen i fastan kl 11.00 DomkyrkanHögmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Jan Kjell-ström, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Lunds domkyrkas gosskör kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Fredag 14/3 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Medmänsklighet

Lördag 15/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 16/3 Andra söndagen i fastan kl 11.00 DomkyrkanHögmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Kerstin Hesslefors Persson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässans-ensemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Torsdag 20/3 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Lördag 22/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson kl 17.00 Domkyrkan Ekumenisk vesper

Söndag 23/3 Jungfru Marie bebådelsedag kl 11.00 DomkyrkanHögmässa, Anna Alebo, predikant, Josefin G. Andersson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Korallerna under ledning av Linda Alexandersson15.30 Sånggudstjänst till förmån för fasteinsamlingen, Veronica Helm Andréasson, präst, Stefan Ekblad, organist, Mikaelskören kl 17.00 Domkyrkan Holy Commu-nion Service, Jan Kjellström

38 38 FINN

UR KALENDARIET

kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Lördag 29/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt 20.30 Earth hour

Söndag 30/3 Midfastosöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Högmässa, Fredrik Beverhjelm predikant, Anna Alebo, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Ostrochorus under ledning av Linda Alexanderssonkl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelmkl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Gunilla Aquilon Elmqvist kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Tisdag 1/4 18.30 DomkyrkanGemenskap runt bordet, tema Humor

Torsdag 3/4 kl 8.00-18.00 Domkyrkan Tyst dag

Fredag 5/4 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Tystnad

Lördag 5/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Thomas Wallin17.00 Domkyrkan Lukaspassionen, Katedralkören

Söndag 6/4 Femte söndagen i fastan kl 11.00 DomkyrkanHögmässa, Fredrik Modéus predikant, Anna Alebo, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Lunds Domkyrkas Gosskör kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Fredag 11/4 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Glädje

Lördag 12/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 13/4 Palmsöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anna Alebo, predikant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Kammarkören under ledning av Daniel Åbergkl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Måndag 14/4 kl 18.30 Domkyrkan Passionsandakt

Tisdag 15/4 kl 18.30 Domkyrkan Passionsandakt

Onsdag 16/4 kl 18.30 Domkyrkan Matteuspassionen, konsert med Malmö Kammarkör, dirigent Jan-Olof Stenlund. Biljetter vid Domkyrkans entré.

Skärtorsdag 17/4 kl 18.30 Domkyrkan Skärtorsdagsmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Fredrik Modéus, celebrant, Stefan Ekblad, organist

Långfredag 18/4 kl 11.00 Domkyrkan Långfredagsguds-tjänst, Fredrik Modéus, präst, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen kl. 15.00 Domkyrkan Korsandakt, Fredrik Beverhjelm, präst k 17.00 Domkyrkan Gravläggningsgudstjänst, Fredrik Beverhjelm, präst

Påskafton 19/4 kl 23.30 Domkyrkan Påsknattsmässa, Biskop Antje Jackelén, Tomas Willstedt, organist

Påskdagen 20/4 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Kerstin Hesslefors Persson, predi-kant, Fredrik Modéus, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Annandag påsk 21/4 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, pre-dikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Stefan Ekblad, organist

Lördag 26/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt Domkyrkoforum kl 10.45, Sjömanspräst i Rotterdam, världens största hamn. Föredrag av kyrkoherde Anders Blomstrand Inleds med kaffe. Lunds domkyrkas vänner.

Söndag 27/4 Andra söndagen i påsktiden kl 11.00 DomkyrkanHögmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Kammarkören under ledning av Daniel Åberg kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Maria Bergius Krämer kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Lördag 3/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larsont

Söndag 4/5 Tredje söndagen i påsktiden kl 11.00 DomkyrkanFredrik Beverhjelm, predikant,

UR KALENDARIET FINN 39

Lena Sjöstrand, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Sofia Motettkör kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Lördag 10/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Körkonsert med Korallerna

Söndag 11/5 Fjärde söndagen i påsktiden kl 11.00 DomkyrkanHögmässa med konfirmation, Fredrik Beverhjelm, präst, musik av konfirmander och konfirmandledare, Tomas Willstedt, organist kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Fredag 16/5 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Stillhet mitt i bruset

Lördag 17/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Carl Adam Landström, karnevalskonsert

Söndag 18/5 Femte söndagen i påsktiden kl 11.00 DomkyrkanFredrik Beverhjelm, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Lördag 24/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 25/5 Bönsöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med katekumenatssändning, Biskop Antje Jackelén,Tomas Willstedt,

organist, Renässansensemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Gunilla Aquilon Elmqvist kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Kristi himmelsfärds dag 29/5kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Josefin G Andersson, predikant, Fredrik Beverhjelm, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Mikaelskören

Lördag 31/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Urula Grahm

JUNISöndag 1/6 Söndagen före pingst kl 11.00 Domkyrkan Jan Kjellström, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Lördag 7/6 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 8/6 Pingstdagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med prästvigning, Biskop Antje Jackelén, Tomas Willstedt organist, Renässansensemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Måndag 9/6 Annandag pingst Domkyrkan kl 18.00 Antje Jackeléns sista mässa som biskop i Lunds stift. Mottagning efter mässan.

40 40 FINNKONSTKRÖNIKA

Det är då de vridna kolonnerna i kryptan kan lyfta av ljuset, det är då glas-

fönstren i koret prunkar. Här är det färgerna som kommer emot oss och inte innehållet i bilden, som är de första män-niskornas historia innan de blev utkörda från Paradiset. Så är det ofta när man står inför konstverk av detta slag.

1928 fick norrmannen Emanuel Vigeland beställ-ningen på glasfönster till Lunds domkyrka. Han arbetade då i Oscarskyrkan i Stockholm. 1930 var glasfönst-ren i domkyrkans sidokapell klara och 1935 fanns absidens fönster färdiga för avhämt-ning i Oslo, där Vigeland även drev en glasmålarskola i anslutning till sin ateljé. ”Ett kostligt juvelskrin” sa den dåvarande domprosten Yngve Brilioth, när de var på plats.

Den medeltida glaskon-sten var imponerande även i Norden, särskilt på Gotland. Med reformationen upphörde nytillverkningen och det är först på slutet av 1800-talet som nygotiken ger glasmåleriet

ett nytt uppsving i svenska kyrkor.

Allhelgonakyrkan i Lund är ett exempel på detta, där glaset kommer från Inns-bruck. I domkyrkan i Trond-heim bytte man redan efter ett par decennier ut de stora 1800-talsfönstren tillverkade av engelska och tyska firmor mot verk av en inhemsk konstnär. Detta uppdrag fick inte Vigeland. Hans stil sades vara för personlig, influerad av engelska prerafaeliter och jugend, vilket tydligen inte var bra. Men Oslo domkyrkas korfönster har han smyckat.

emanuel vigeland kom från Mandal – Norges sydligaste stad. Han var yngst av fyra syskon och växte upp i en sträng, religiös anda med Räkenskapens dag ständigt för ögonen. Fadern var en välmående möbelsnickare, som efter en svår ekonomisk förlust bröt samman, öppnade en lönnkrog i hemmet och fick barn på bygden. 1885 när Emanuel var tio år dog fadern i tuberkulos. Motivet Fader/Son återkommer hos Vigeland.

I Den sjuarmade ljus-

stakens kapell kan vi över altaret se tre bilder med motiv från Den förlorade sonen. I Dopkapellet finns i norr Kristi

gravläggning och uppstån-delse samt i öster Barnen och änglarna. Den skarpsynte kan också se texter av Vigeland. Men det är färgerna, formerna och känslan som griper.

men vigeland var inte bara glaskonstnär. Hans skulpturer och måleri kan man bland an-nat se i det museum i Slemdal i Oslo som han själv planerade och vars ritningar han sände till sin vän Nathan Söderblom för kommentarer. Senare bestämdes att byggnaden även skulle ha en gravkammare, som fylldes av Vigelands stora fresk kallad Vita/Livet. Här placerades hans urna på in-gångsväggen och alla fönster murades märkligt nog igen.

I detta dramatiska rum fjärran från hans barndoms

VIGELAND OCH LJUSET

”Den skarpsynte kan också se texter av Vigeland. Men det är färgerna, formerna och känslan som griper.”

När morgonsolen lyser är Lunds domkyrka som bäst.

Ett av de två små fönster i

Den sjuarmade ljusstakens kapell –

ett fint motiv med en fiolspelande

man och Lunds domkyrka.

världsbild vilar nu den färg-starke ljuskonstnären, som dog 1948. Mot slutet av sitt liv sa han: ”Når så den time kom-mer, då legemet blir trett och tanker slöres bort, sa la meg stille dö mot solen!”Lena Larsén

Den förlorade sonens återkomst.

att läsaNorsk biografisk leksikonThe history of stained glass,Virginia Chieffo Raguin 2003 – vacker bildbok.Emanuel Vigeland, Fred Tybring 1935 Om Gravkammaren kan man läsa i Konsthistorisk tidskrift 1993:2I Jorden tycker om dig sidan 52 skriver Bo Beskow om sina tankar vid arbetet med glas-fönstren i Skara domkyrka.

42 FINN

PÅ DJUPET

T ravade mig fram genom snödrivor och slask för att anlända till en överfylld lokal där

det käkades frukost i varje hörn, något som inte upp-hörde medan jag försökte göra mig hörd med psalm-sång, böner, bibelläsning och predikan. Jag var tveklöst en fisk utanför min lilla damm. ”Ingen av oss är perfekt.” Säger jag som en sidotanke i min predikan. Plötsligt ropar en man ut. ”Jo, jag!” Kvickt fick jag ur mig. ”Ja, då är vi två i alla fall.” Mannen skrat-tade gott. Efter gudstjänsten gick jag upp till honom och tackade honom för att han hjälpt mig att predika. Då brister han ut i gråt.

min gissning är att jag var den första som verkligen såg Honom och inte den överför-friskade pratmakaren som lätt kunde vara första intrycket. Det fick mig att tänka och

känna vad som verkligen är värt något. Alla mina fina ord om Jesus och Gud, alla underbara böner och sånger blir inte värt så mycket om de inte bottnar i närhet och innerlighet. Jag kan gömma mig bakom tjusiga formule-ringar och de kan skydda mig, men det är först när jag står själsnaken inför dem som det stora händer. När det äkta och

innerliga tränger igenom blir orden mer än ord… Se på Jesus så förstår du vad jag menar.

vi lever i en värld där högvis med ord och bilder kommu-niceras galet snabbt. Flödet är så gigantiskt och hetsigt att orken att ta till sig blir mindre

SIDO-Det var första advent och jag var på väg till stadsmissionen.

”Alla mina fina ord om Jesus och Gud, alla underbara böner och sånger blir inte värt så mycket om de inte bottnar i närhet och innerlighet.”

och mindre. Tänk om vi i virrvarret slutar vara inner-liga och äkta och istället blir taktiska. Taktiska kristna, tak-tiska anställda, taktiska i våra relationer... Vad händer då?

livet är och kan inte vara taktiskt, det bara är. Det får sin näring av äkthet och innerlighet. Vi behöver inte vara perfekta, det räcker med

att Gud är det. Ibland landar det rätta rätt, ibland fel. Ibland landar det som är fel rätt.

Livet är inte logiskt det för-stod jag en snöig morgon i decem-

ber. Lev inte taktiskt. Lev äkta, lev innerlighet tänker jag som en enkel sido-tanke denna klara eftermid-dag i november. text Fredrik Beverhjelm, präst i Domkyrkoförsamlingenfoto Kristina Strand Larsson

TANKAR

Det diakonala arbetet Här behöver vi medmänniskor till besökstjänst, gudstjänstvärdar vid äldreboende och medhjälpare till kyrkkaffe och andra mötesplatser. Maria Leijman, diakon 046 35 87 46.

Pilgrimsplats LiberietVi söker dig som vill vara pilgrims-värd på Pilgrimsplats Liberiet, leda pilgrimsvandringar och fördjupa dig i pilgrimstanken. Anna Alebo, pilgrimspräst, 046 35 87 64.

Det engelskspråkiga arbetetTill högmässan på engelska 17.00 varje söndag kommer människor från hela världen. Vi behöver hjälp med det praktiska, men framfö-rallt efterfrågas människor med svensk bakgrund som vill träffa människor från andra kulturer, Jan Kjellström, 046 35 87 37.

KonfirmanderHar du konfirmerats i Domkyrkan kan du bli konfirmandledare. Fredrik Beverhjelm, 046 35 87 45.

Vill du bli en av många ideella medarbetare i Lunds domkyrkoförsamling? Du behövs!

Emma Karlsson är konfirmandledare för de 24 äventyren.

DomkyrkanHär kan du vara gudstjänstvärd och ministrant i olika gudstjänster eller ingå i Domkyrkans frivillig-grupp. Maria Leijman, 046 35 87 46, Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan, 046 35 88 81.

Gruppen för internationellt arbeteDenna grupp är en del av Svenska kyrkans internationella arbete. Veronica Helm Andréasson, präst 046 35 87 44.