1 1

lunds domkyrkoförsamling | 1/2015 | www.lundsdomkyrka.se | facebook, twitter, instagram/lundsdomkyrka

Det rädda numret

finnpolisen Mer rädd för att skada än för att dö läkaren Sanningen lugnar artisten Sjunger på jiddisch i kampen mot rasism och antisemitism prästen Alla andra är så modiga kyrkskräck Louise botade sig själv lejon & änglar Hitta dem i Domkyrkan tro Storpotäten & jag

2 3 2 3

2 3

INNEHÅLL

lunds domkyrkoförsamling, svenska kyrkan telefon: 046 35 87 00 (växel)

lundsdomkyrka.se facebook.com/lundsdomkyrka twitter.com/lundsdomkyrka instagram/lundsdomkyrka

info@lundsdomkyrka.se

redaktör kristina strand larsson. redaktion: kristina strand larsson, rickard bonnevier, lena sjöstrand. text, form och foto: (där inte annat anges) kristina strand larsson. ansvarig utgivare: fredrik modéus. tryck: exaktaprintng, malmö.

4 lundafrågan Vad är du rädd för?

5 tro Storpotäten & jag

6-12 aktuellt

13 när du vill tala med någon

14-15 barn & pedagogik Lek & lär i Domkyrkan

16-17 ung skribent En rädsla som tog mig ett steg närmare Gud

18 passionstid Tre gånger

19 konst Asp Sår Offer

20-21 utblick Memento Mori

22-25 reportage Mir lebn eybik 26-29 Rädslan för att skada är större än för att dö30-33 Det är sanningen som lugnar 34-35 Mia & Bia vill alltid vara fria 36-37 Att möta sin rädsla är enda vägen

38-39 kyrkan i europa Tro i nedersta lådan

40-41 konstkrönika Ängeln i liv och död 42-43 Lejonet mellan gudomligt och mänskligt

44-47 ur kalendariet

48 pilgrim Pilgrimsplatsen flyttar tillfälligt till Domkyrkoforum

49 retreat Vila och be under Österlens himmel

50-51 fördjupning Tillit mitt i livets kaos

3

4 5

VAD ÄR DU RÄDD FÖR?

Jag är rädd för att något ska hända barnen när de är långt

borta ifrån mig. Att de inte ska vara lyckliga eller tillfreds där de är, att de inte ska trivas. Att de ska vara ensamma.Sedan skulle jag aldrig få för mig att hoppa fallskärm, men det är väl knappt något jag är rädd för att bli tvingad till. Cecilia Barnes, redaktör, Gleerups, kommunfullmäktige för Folkpartiet

jag är rädd för de små ste-gens tyranni. Konkret i vår tid

och vår stad: att den människosyn som Sverigedemokraternas handlingar ger bevis för på något sätt skulle normaliseras. Grund-läggande mänskliga värden måste bevakas med gnetig och daglig uppmärksamhet, an-nars riskerar de alltid

att gå förlorade. Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan

I TV-serien Twin Peaks finns det ett litet ögonblick som är outsägligt sorgligt. En kraftfull herre, officer

i flygvapnet får frågan om vad hans största rädsla är. Svaret han ger är "att kärlek inte är tillräckligt". Jag blir alltid lika tagen när

jag tänker på det och blir sam-tidigt rädd för att han har rätt. Tänk om det inte är tillräckligt med själva kärleken? Själv är jag rädd för massor av saker. Jag är rädd för att bli bortvald eller att inte bli mottagen som människa. Dag Oredsson, marknads- och kommunikationschef på AF BostäderJag är inte rädd för kon-

flikter, yttre faror eller döden. Det som skräm-mer mig mest är män-

niskans korta minne som gör att hon beter sig som om hon vore

helt historielös. Vilket ingen människa är. Vi människor kan nämligen gå in i sam-ma elände av tankar, åsikter och beteende i dag, som männis-kan gjorde för bara några årtionden sedan. Samma sak upprepar sig därmed. Det är jag

rädd för. Det är skrämmande. Mats Högelius, föreståndare för Diakonicentralen i Lund

jag är rädd för människor som är rädda. Människor som är trygga i sig själv är positiva till sin omgivning, inkluderande och öppna mot andra sätt att tänka. Människor som är rädda dömer andra människor inte för vad de gör och står för, utan för hur de ser ut och hur de känner. Det är jag rädd för. Emme Adébo, sportchef Lugi

jag är rädd för sociala me-dier. Har du väl lagt upp något där försvinner det aldrig. Vem

som helst kan göra vad hen vill med bilden du har lagt upp. Jag har hört om flera personer som har fått sin

identitet kapad. Isak Strand, student, praktikant i Lunds domkyrkoförsamling

foto

Pon

tus

Tide

man

.

LUNDAFRÅGAN

4 5

4 5

STORPOTÄTEN OCH JAG

TRO

Jag är rädd, ofta. Det räcker med att tvär-bromsa med bilen och inse vad som kunde ha hänt för att min rädsla

ska ta över. Det räcker med mötet med en hotfull människa, eller att slinta med ett ord, låta ilskan stjäla allt fokus… Plöts-ligt tar rädslan över, men vad händer sen?

jag är garanterat inte ensam om att ha varit rädd för barn-programmet Vilse i pannkakan. Varje gång Staffan vände på pannkakan och Storpotäten kom fram ryste jag i kroppen. Men aldrig slutade jag titta. Även om jag var rädd så lät jag inte rädslan bestämma över mig utan jag bestämde över den. Mina ögon vek aldrig undan ( jag kan inte säga samma sak om filmen Hajen ett par år senare). Jag lät mitt mod och min envishet, eller var det nyfikenhet, få bestämma istället. För varje avsnitt blev pannkakans baksida lite mindre skrämmande. Sakta men säkert motade jag rädslan mot dörren och till sist hela vägen ut ur själshuset. Att leva nära och inte gömma undan rädslan kan göra oss mindre rädda, till och med modiga.

Rädsla är en grundläggande instinkt med koppling till neu-

ronerna i hjärnan. Den har även sitt utgångsläge i våra erfaren-heter. Allt detta kommer vi aldrig ifrån. Men vad gör vi av den? Låter vi den förlama oss eller utmanar den oss till mod? Ibland kan vi inte förändra, men ibland kan vi.

jag är övertygad om att även Jesus var rädd. Jag är lika övertygad om att han inte lät sin rädsla överskugga modet till nästa steg. Han flydde inte sin väg på skärtorsdagen, han satt kvar. Han gick inte undan rädslan för svek och utsatt- het, förräderi och förtal eller ens rädslan för sin egen död. Jesus var rädd, precis som jag, precis som du. Han delar den erfarenheten, då som nu, med oss. Han låter aldrig rädslan få sista ordet, för det ordet hör till honom, i dag och i evighet. I dag kan jag modigt konstatera att Stor- potäten och jag har en historia och jag är inte rädd för den. Det är inte så mycket min som Jesus för- tjänst, även om vi är ett synnerligen bra team. Jag är rädd ibland och det är okej. Hur är det med dig?

Jag vill så gärna säga att jag sällan är rädd, men det är inte sant.

text Fredrik Beverhjelm foto Kristina Strand Larsson

5

6 7

DOMKYRKAN/DOMKYRKOFORUM

AKTUELLT

AKTUELLT

VECKANS ALLA GUDSTJÄNSTER

Vi firar flera gudstjänster varje dag i Domkyrkan. Välkommen när du vill!

måndagar 8.00 Laudes måndagar 12.00 Middagsmässa tisdagar 8.00 Morgonmässa tisdagar 12.00 Middagsbön onsdagar 8.00 Morgonmässa onsdagar 9.00 Pilgrimsbön onsdagar 12.00 Middagsbön onsdagar 18.00 Vesper onsdagar 18.30 Kvällsmässa torsdagar 08.00 Laudes torsdagar 09.00 Pilgrimsbön torsdagar 12.00 Middagsmässa torsdagar 18.30 Taizémässa fredagar 08.00 Morgonmässa fredagar 09.00 Pilgrimsbön fredagar 12.00 Middagsbön fredagar 15.30 Paus lördagar 10.00 Lördagskonsert söndagar 11.00 Högmässa söndagar 17.00 Holy Communion Service

Att gifta sig är att säga ja till ett liv tillsammans. Vigseln har juridiska konsekvenser, men framför allt är den en gudomlig gåva. Den rymmer personliga löften, bön för

de nygifta och Guds välsignelse. Det är en dag för att fira kär-leken. Kvinnor som älskar kvinnor, män och kvinnor som älskar varandra, män som älskar varandra, alla par kan gifta sig i Lunds domkyrka. Svenska kyrkan vill stödja och välsigna trofasta relationer, både vad gäller par med samma kön och par med olika kön. Läs mer: lundsdomkyrka.se.

Vill du gifta dig med mig?

soffsamtal med arkeolog och pilgrimsprästDen 4 mars kl 19.30 samtalar Anders Ödman, docent i historisk arkeologi och pilgrimsprästen Anna Alebo i soffan i Domkyrko- forum. Välkommen!

6 7

Gud, hos dig är det aldrig för sentBibelord: Lukas 21: 25-36, Mika 4: 1-4, Jesaja 65: 17-19, Matteus 25: 31-46 ur boken Hållplats för själen

RUM FÖR FINN

SAMTALvåren2015

Kvällarna är ett forum för öppen dialog om existentiella frågor, värde-ringar, mening och sammanhang. S:t Lukas mottagning i Lund erbjuder psykoterapi och andra typer av samtal med fokus på livsfrågor och inre konflikter, lund.sanktlukas.se.

28 januari 19.30 Laga världen med icke-våld, medkänsla och andra verktyg Antoon Geels, professor emeritus i religionspsykologi.

25 mars 19.30 Tro, hopp och fördom - religionen som resurs i mötet med den andraMaria K. Rydinger, präst och projektledare på Fryshuset. Återkoppling av Lisa Vinsander, studentpräst.

20 maj 19.30 Vår existentiella sårbarhet. Om försoning och oförsonlighet.Ulrica Fritzson, initiativtagare till Försoningsgruppen och doktorand i religionsfilosofi.

Våren 2015 fortsätter S:t Lukas i Lund och Lunds domkyrko- församlings samtalskvällar. Tid: 19.30. Plats: Hörsalen i Domkyrkoforum. Fri entré.

Antoon Geels, professor emeritus i religionspsykologi och författare, är en av vårens gäster i Finn rum för samtal.

TYST MEDITATION FLYTTAR EN MINUT BORT

vill du tala med andra om tro, kyrkan och livet? I så fall är du välkommen till samtalsgruppen Andrum. Vi träffas under sex måndagskvällar från 23 februari till 30 mars 2015 kl 19.00-21.00 i Domkyrkoforum. Gruppen är för dig som är nyfiken på kristen tro och vill dela tankar och frågor med andra. Är du inte döpt eller konfirmerad kan deltagande i gruppen leda fram till dop eller konfirmation i Påsknattens mässa i Domkyrkan. Kontakta Veronica Helm Andréasson, präst i Dom-kyrkoförsamlingen, 046 35 87 44. Anmälan senast 16 februari 2015. Läs reportage om Andrum, s 34.

NYFIKEN PÅ KRISTEN TRO?

Den 1 januari 2015 stängde den övre våningen på Liberiet, det medeltida

huset vid Lunds domkyrka, för en omfattande renovering. Renove-ringen tar cirka ett år. Under tiden flyttar den tysta meditationen till Arkaden i Kapitelhuset vid Lunds stiftskansli. Adress: Krafts torg

12 A. Gå in genom valvet, in på gården vid

fontänen. Där tar du glasdörren till vänster. Information: Jan Kjellström, studentpräst, 046 35 87 37, jan.kjellstrom@svenskakyrkan.se

8 9

AKTUELLT

HITTA TYSTNAD MITT I STADEN

Torsdagen den 26 mars är det en tyst dag i Domkyrkan.

Under hela dagen använ-der vi rösten endast vid gudstjänsterna. Övrig tid

värnar vi tystnaden och stillheten i rummet.

– Ibland behöver vi stänga av bruset, alla impulser och intryck som når oss från den yttre världen och göra oss öppna och lyssnande på en annan våglängd. Domkyrkan skyddar oss och skapar en rymd över vår läng-tan, säger domkyrkokaplan Lena Sjöstrand.

En stund i Domkyrkan denna dag är en övning i vila och väntan. Välkommen in till en oas av stillhet för att vila, tänka och be. Dom-kyrkan är öppen 8.00-19.30. Vi firar gudstjänst vid fyra tillfällen; 8.00 laudes, 9.00 pilgrimsbön, 12.00 middagsmässa 0ch 18.30 Taizéinspirerad mässa.

Snygga prylar för en billig pengpresenter, tallrikar till studentrummet, en vacker blåsa från 1963? Detta och mer därtill kan du hitta i Uggleboden som är Diakoni-centralens second handbutik på Råbygatan 17 i Lund. Uggleboden är öppen måndag-fredag 10.00-18.00 och lördagar 10.00-14.00.

Pia Samuelsson hälsar dig välkommen i Uggleboden.

Älskar du musik?

domkyrkan är full av musik. Varje lördag klockan 10 är det orgelkonsert med fritt inträde. Under rub-riken Oratorium 2015 samlar Svenska kyrkan i Lund några av verken som lämpar sig att framföras i Domkyrkan eller Allhelgonakyrkan, Lunds större kyrkorum. Alla oratoriekonserter har fritt inträde. I gudstjänsterna ingår orgelmusik och det är nästan alltid körsång. Ibland spelar Domkyrkans musiker Stefan Ekblad flöjt som på bilden. Domkyrkan har körer för alla åldrar. Vill du lyssna eller sjunga: www. lundsdomkyrka.se.

Britt G. Hallqvist

100-årsfirandet av Britt G. Hallqvist fortsätter. Uppbrott med texter av Britt G. och musik av Johan-Magnus Sjöberg för kör, orgel och klockspel framförs den 7 februari 17.00. Verket urupp-fördes under Lund Choral Festival hösten 2014.

101

9

8 9

Det diakonala arbetet Här behöver vi medmänniskor till besökstjänst, gudstjänstvärdar vid äldreboende och medhjälpare till kyrkkaffe och andra mötesplatser. Maria Leijman, diakon 046 35 87 46.

Pilgrimsplats Liberiet Vi söker dig som vill vara pilgrims-värd, leda pilgrimsvandringar och fördjupa dig i pilgrimstanken. Anna Alebo, pilgrimspräst, 046 35 87 64.

DomkyrkanHär kan du vara gudstjänstvärd och ministrant i olika guds-tjänster eller ingå i Domkyrkans frivilliggrupp. Maria Leijman, 046 35 87 46, Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan, 046 35 88 81.

Gruppen för internationellt arbeteEn del av Svenska kyrkans inter-nationella arbete. Veronica Helm Andréasson, präst 046 35 87 44.

Det engelskspråkiga arbetet Till högmässan på engelska 17.00 varje söndag kommer människor från hela världen. Vi behöver hjälp med det praktiska, men framfö-rallt efterfrågas människor med svensk bakgrund som vill träffa människor från andra kulturer, Jan Kjellström, präst, 046 35 87 37.

KonfirmanderHar du konfirmerats i Domkyrkan kan du bli konfirmandledare. Fredrik Beverhjelm, präst, 046 35 87 45.

Vill du bli en av många ideella medarbetare i Lunds domkyrkoförsamling? Du behövs!

PAUS i kryptan firar 10 årI januari 2015 fyller andakten Paus tio år. Hur ska ni fira, Fredrik Beverhjelm? – Vi kommer att inviga ett konstverk gjort av en gåva från Katedralskolan, nämligen en stock från boken som stod på skolgården. Det är enormt kul att unga människor sedan tio år kommer hit varje fredag för att be och prata.

Paus startade 2005 på initiativ av prästen Fredrik Beverhjelm och strategen Rickard Bonnevier. Andakten är en mötesplats för unga människor och firas varje fredag 15.30 i Domkyrkans krypta.

9

10 11

AKTUELLTT

6 FINN

kladdkaka med daim- och nougattäcke 12-14 bitar. 4 ägg, 3,5 dl socker, 200 g blockchoklad av god kvalitet, 4 msk kakaopulver, 4 dl vetemjöl, 200 g smör1 msk vaniljsocker, ströbröd, 125 g nougat tunt skivad och 200 g daimkulor. Använd gärna ekologiska och rättvise-märkta varor.gör så här 1. Värm ugnen till 175 grader.2. Smält smör och choklad i vattenbad eller i mikron.3. Blanda socker, vaniljsocker, kakao och ägg ordentligt .4. Blanda ned chokladblandningen i äggsmeten, rör sedan i mjöl och blanda tills du får en slät smet. Häll upp i en smord och bröad springform.5. Grädda 20-25 minuter i ugnen, kladdkakan ska vara kladdig i mitten. Ta ut den och fördela nougaten och daimkulorna jämnt över hela kakan. Sätt in kladdkakan i ugnen igen i max 30 sekunder, precis så att nougaten smälter.6. Kyl ned och servera.

Sladana Jankovic är husmor i Lunds domkyrkoförsamling. Hon bakar och lagar mat med samma kärlek. Och vet att choklad kan trösta.

Choklad = tröst

Gud07.07

K lockan 07.07 varje måndag publiceras ett nytt inlägg i Domkyrkans blogg Gud

07.07. Bloggen handlar om kristen tro, livet, vardagen, samhällsfrågor, människan och Gud.

Skribenter är präster, diakoner, konfirmandledare och teologistu-denter, www.lundsdomkyrka.se.

Den 17 mars klockan 19.30-20.30 är du välkommen in i Domkyrkan vid en tidpunkt då kyrkan ofta är stängd.

Kura skymning i den vackra kyrkan, se ljuset sänka sig bland valven.

Tema är I korsets skugga. Vi gör en meditativ vandring genom Domkyrkans olika rum och knyter bland annat an till vårens utställning Asp Sår Offer. Läs mer om utställningen på sidan 19. Du behöver inte anmäla dig.

Information: Veronica Helm Andréasson, präst i Domkyrkoförsamlingen, 046 35 87 44, veronica.helm.andreasson@svenskakyrkan.se

Kura skymning i Domkyrkan

10 11

AKTUELLTLU

ND

S D

OM

KY

RK

AS

VÄN

NER

Lunds domkyrkas vänner har också lördagsföredrag om olika ämnen. Plats är Laurentiisalen i Domkyrkoforum kl 10.45.

7 februari bland judar och araber Bengt Knutsson, docent, orientalist och diplomat. Föredraget inleds med kaffe.

14 mars att bygga församling – tankar kring kyrkans framtid Fredrik Modéus, församlingsherde i Domkyrko- församlingen och biskop electus i Växjö stift.

11 april att leva för en vision – tankar kring ekumenik och kyrkornas enhet Kjell Ove Nilsson, domprost emeritus. Föredraget inleds med kaffe.

vad kan vi lära av Bibelns domare, kungar och profeter? Har de ett budskap till oss i vår tid? Lunds domkyrkas vänner bjuder in till öppna föreläsningar där Domkyrkoförsamlingens präst Veronica Helm Andréasson berättar om Bibelns spännande och mycket mänskliga gestalter. Plats är Laurentiisalen i Dom-kyrkoforum. Tid: 10.00-12.00 den 5 och 19 februari och den 5 och 19 mars.

BIBELNS GESTALTER ÄR INGA SUPERHJÄLTAR

fred

nattkyrkan är en mötesplats i Lunds domkyrka för stillhet, enskilda samtal, fika, andakt och gemenskap. Vi firar en enkel mässa 22.30. Temat för våren 2015 är Fred och försoning.

30 januari 27 februari 20 mars24 april

&

När du besöker Domkyrkoforum möter du oftast Jenny Ahlm. Jenny vikarierar för Susan Lilja

som är föräldraledig.– Det är jätteroligt att vara här i Dom-kyrkoforum. Lokalerna är lugna och rofyllda samtidigt som det händer mycket. Likheten med mitt tidigare arbete på Press Stop i Lund är att jag får möta människor och hjälpa dem tillrätta. Samtidigt har kyrkan också andra värden, säger Jenny.

Det är Jenny du ska tala med om du vill boka lokaler i Domkyrkoforum, jenny.ahlm@svenskakyrkan.se, 046 35 87 39.

Jenny hjälper dig i Domkyrkoforum

Lunds domkyrkas vänner vänder sig till alla intresserade. Du kan komma när du vill. Information: Veronica Helm Andréasson, veronica.helm.andreasson@svenskakyrkan.se, 046 35 87 44.

försoning

12 13

Träffas och trivs i innerstaden våren 2015Måndagar kl 14.00. Ett samarbete mellan Domkyrkoförsamlingen, Allhelgonaförsamlingen och S:t Peters klosters församling. Välkommen!

tid och plats 19 januari Allhelgonagården, 2 februari Petersgården, 16 februari Domkyrkoforum, 2 mars Allhelgonagården, 16 mars Petersgården, 30 mars Allhelgonagården, 13 april Domkyrkoforum,27 april Petersgården. I maj blir det vårutflykt. Mer information kommer.

information Maria Leijman, diakon, Domkyrkoforum, Lilla kyrkogatan 2, 046 35 87 46, Vera Kalle, diakon, Petersgården, Trollebergsvägen 43, 046 35 88 42, Åsa Gustavsson, diakon, Allhelgonagården, Bredgatan 34, 046 35 88 01

Lunds domkyrkoförsamling är en del av den världsvida kyrkan. Detta gestaltar sig bland annat i fasteinsamlingen varje vår.

KÖP EN DUVA – VAR EN ÄNGELi domkyrkoforum säljer vi under fastekampanjen konsthant-verk från International Center of Bethlehem. Duvor i glas kostar 100 kr st. Alla pengar går till Svenska kyrkans internatio-nella arbete. Du hjälper dessutom konsthantverkaren i Betlehem att försörja sig.

det livsviktiga vattnet är temat för årets fastekampanj i Svenska kyrkan. Under insamlingen 2015 kan vi vara med och bidra till projekt som syftar till att stödja människor som drabbas av katastrofer att komma igång att odla igen, små-bönder att utveckla sitt jordbruk så att de kan få större skördar och till arbetet för mänskliga rättigheter och fred. Kampanjen avslutas Palm-söndagen den 29 mars. Håll utkik på kollekterna vid lördagskonserterna, bösskramlande konfir-mander på stan, brödförsäljning och kyrkkaffen där du kan bidra till en bättre värld.

Alla är värda ett gott liv

MUSIK SOM HJÄLPERDen 22 mars klockan 15.30 medverkar Mikaelskören i en musikgudstjänst med titeln Sånger från när och fjärran. Gudstjänsten är ett led i fasteinsamlingen till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete.

MUSIK, MEDITATION OCH MÄSSA

Välkommen till några lugna söndagskvällar i Dom-kyrkan klockan 19. Datum

hittar du på lundsdomkyrka.se.

13

12 13

FINN 23

dopI dopgudstjänsten får vi tacka och be för det nyfödda barnet och säga ja tack till Guds kärlek. Om du inte är döpt som barn, finns alltid möjlighet att döpas som vuxen. Vill du döpas som vuxen, kontakta en av Domkyr-kans präster. I Domkyrkan firas dop på lördagar.

vigselI Lunds domkyrka finns möj-lighet till vigselgudstjänst de flesta lördagseftermiddagar året om. Svenska kyrkan viger par av samma kön och par av olika kön.

välsignelse av borgerligt ingånget äktenskapI Domkyrkan kan ni fira en väl-signelsegudstjänst med förbön för er relation.

när du vill tala med någon... livets skedenbegravningBegravningsgudstjänst kan ske i någon av Lunds kyrkor. Begravningen är ett avsked och samtidigt en överlåtelse av den avlidne i Guds händer. Välkom-men att kontakta Lunds pasto-rats gemensamma expedition, 046 35 88 88.

biktBikt är en möjlighet att få ta emot Guds förlåtelse i sitt eget liv. Ta kontakt med en av församlingens präster, ring Svenska kyrkans växel på telefon 046 35 87 00 och be att få tala med en av prästerna i Lunds domkyrkoförsamling.

enskilda samtalDet finns möjlighet till samtal med präst eller diakon varje vardag i Domkyrkan klockan

16-17. Du kan också träffa en präst eller diakon på en annan tid genom tidsbeställning, ring Svenska kyrkans växel, 046 35 87 00. En samtalsserie med präst kan leda fram till dop eller konfirmation. För studenter finns studentprästerna tillgängliga.

samtal om sorgFör dig som under året har för-lorat en nära anhörig eller vän finns möjlighet att vara med i en samtalsgrupp där du får dela tankar och erfarenheter med andra som är i en liknande situation. Gruppen träffas sju gånger och leds av en präst och en diakon. Församlingarna i Lund samverkar och grupper startar regelbundet i någon av Lunds församlingar. Maria Leijman, diakon, 046 35 87 46.

13

14 15

BARN & PEDAGOGIK

LEK & LÄR I DOMKYRKANFörra året besökte 7000 skolbarn Domkyrkan i ett bokat pedagogiskt program. Vi räknar matte, mäter höjd, räknar djup, tolkar symboler, sorterar djur, skriver på vaxtavlor och talar tro och latin.

Allt sker med utgångspunkt i Domkyrkan. Ibland gör vi en avstickare till Domkyrkoforum där vi målar anfanger, gör stjärnor, ser filmklipp och lyssnar på musik.

7000 barn kommer. Hur tänker ni, Fredrik Beverhjelm, Maria Johnsson och Anita Larsson, ansvariga för Domkyrkans pedagogiska verksamhet?– Vi är glada över alla som vill flytta en lektion till Lunds domkyrka och stolta över förtroendet som pedagogerna visar. För oss är det viktigt att erbjuda en upplevelse av Domkyrkan och kristen tro. Det kan betyda att vi lär genom att göra, säger Fredrik Beverhjelm. Maria Johnsson inflikar: – Det är spännande att se altarskåpet från 1398 bli ett under- visningsredskap i matematik eller valven bli utgångspunkt för ett tekniklärare. Eller när vi reser till medeltiden och provar på hur det är att vara elev på 1400-talet i Domskolan.

Vad händer i vår? – Det blir medeltid, domskola, påskdrama, ja - allt egentligen, säger Maria.

Vill du boka ett program för din klass? Kontakta Maria Johnsson, församlingspedagog, 046 35 87 34, maria.johnsson@svenskakyrkan.se

15 14

14 15

HJÄLP

träffa biskop johan och hjälp honom att salta! Möt Johan Östberg, artist och program-ledare för Boom Shakalack. Gör spännande saltexperiment med Martin Granbom. Torsdagen den19 februari är det sportlovskul i Domkyrkan. Det blir sång och gudstjänst och du får chans att ställa biskopen mot väggen!

PÅSKLOVSKUL 2015

DRÖMMAR LÄNGTAN OCH PÅSK

vi berättar om den första kristna påskens händelser. Det handlar om drömmar och längtan, om att komma ihåg, om död, liv och hopp. Vi ses vid påskland-skapet i Domkyrkan. För tider, se lundsdomkyrka.se. Ingen anmälan, ingen kostnad.

Information: Maria Johnsson, 046 35 87 34, maria.johnsson@svenskakyrkan.se

JOHAN SALTA

SPORTLOVSKUL 2015

Ålder: från 6 år. Tid: 9.30-12.30. Ingen kostnad. Du behöver inte anmäla dig. Fika till självkostnads-pris. Information: Maria Johnsson, 046 35 87 34, maria.johnsson@svenskakyrkan.se. Ett samarbete mellan Svenska kyrkans unga i Lunds stift, Lunds domkyrko- församling och Lunds stift.

15 14

16 17

32 FINN

REPORTAGE

17

16 17

Minnet finns starkt kvar och jag minns tyd-ligt skolutflyk-ten när vi kom

fram till den stora mörka bygg-naden och vår lärare berättade om kyrkans historia. Det som fastnade var främst branden och gravstenarna nere i kryp-tan. Känslan jag fick när vi tåga-de in i Domkyrkan var obehag. Doften där inne var annorlunda, lite instängd och jag uppfattade det som väldigt mörkt.

för en flicka som redan var mörkrädd blev det ingen upp-lyftande guidad tur. Vår lärare sade till oss flera gånger att vi skulle vara tysta där inne, inte röra någonting och inte ha några huvudbonader på. Jag tror alla dessa faktorer gjorde att miljön blev så mycket mer annorlunda än de miljöer jag var van vid och att det på så sätt skapades en väldigt stor respekt för byggnaden. Jag vå-gade knappt röra mig där inne.

De gånger jag besökte Dom-kyrkan efter det var i samband med studiebesök och kunde

räknas på en hand. Det var först efter en gästföreläsning i gymnasiet av prästen Fredrik Beverhjelm som jag tog tillfälle att prata om min rädsla för Domkyrkan och kyrkor överlag.

jag välkomnades till Dom-kyrkoforum i Lund av honom, där vi samtalade och efter x antal samtal och besök i Dom-kyrkan kunde jag vistas där utan att vara rädd. Jag visste att man kunde övervinna olika rädslor och jag hade bestämt

EN RÄDSLA SOM TOG MIG ETT STEG NÄRMARE GUD

Det obehag jag känt för kyrkor har funnits så längre jag kan minnas. Mest rädd var jag för Lunds domkyrka, då jag besökt den som liten i lågstadiet.

mig för att utsätta mig för min. Det tog mig ungefär ett år att besegra den. Nu i efterhand kan jag se att det mer var en inbillning av rädsla än en riktig skräck. Att jag vågade ta steget och be om hjälp har givit mig så mycket mer än jag någonsin kunnat ana.

text Louise Sagéus, student i kommunikation och media och praktikant i domkyrko- församlingen. foto Kristina Strand Larsson

UNG SKRIBENT

Louise Sagéus.

17

18 19

TRE GÅNGER

PASSIONSTID

19

Då och där var det ingen tvekan – han skulle ge sitt liv för honom. Han min-des blandningen

av smärta och något som liknade lättnad när han fick svaret, tuppen ska inte gala förrän du tre gånger har förnekat mig.

sedan var det så mycket som hände. Orden sjönk undan. Natten i Kidrondalen. Mörkret, oron i luften, vaktstyrkorna som plötsligt stod där och Jesus som gick för att möta dem för att säga att han var den de sökte. Som i en enda hel handling drog Petrus svärdet och högg av örat på Malkos, överste-prästens tjänare. Han måste försvara sin vän. Vännen som fick honom att sticka svärdet i skidan igen. Vännen som helade örat.

Tillsammans med en annan lärjunge följde han efter Jesus när de förde iväg honom. I porten till översteprästens gård tittade en

tjänsteflicka länge på honom. Hör inte du också till den mannens lärjungar? Rädslan exploderade i honom. Svaret kom direkt, Nej, det gör jag inte. Han flydde undan frågan in på gården. Också där mötte han blickar, undran. I samma ögon-blick som han för tredje gången sa nej, jag känner honom inte, gol tuppen. Tre gånger hade han förnekat honom innan tuppen gol.

senare, efter alla de omväl-vande händelserna, en morgon på stranden fångade Jesus upp honom med sin fråga: har du mig kär? Tre gånger kom frågan. Tre gånger fick han säga ja. Jesus använde hans första namn, Simon. Han frågade sig ner till botten i honom, ner till det första mötet. I det ögon-blicket möttes rädslan och kär-leken. Du vet att jag har dig kär. text Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan foto Kristina Strand Larsson

Han hade ingen annan tanke än att göra det han sa. Han skulle följa sin vän vart än han gick.

18 19

KONST

Aspen blev delaktig i Kristi död och i förtvivlan över vad den varit med om darrar den ännu ut

i minsta blad. En annan legend berättar hur hela naturen skälvde under Kristi timmar på korset. Djuren gömde sig, gräshopporna tystnade. Träd och växter susade i återhållen förfäran. Cypressen lovade att till minne av den dagen slå rot på gravkullarna.

när kristus ropade ”Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig” darrade trädens alla löv. Aspen ensam var oberörd, men när några droppar av Kristi blod droppade på dess löv började även aspen att skälva. Än i dag skälver aspen och minner om Kristi död på korset.

I vårens utställning i Lunds domkyrkas krypta med namnet Asp Sår Offer finns aspen med. Den tillsammans med de övriga verken i utställningen blir en del av vår meditation under fastan och påskens första tid. Mänskliga erfarenheter av offer och lidande vävs samman med Kristi lidande. Även påsken och det nya livet ryms. Genom

Kristi sår kunde de första lär-jungarna känna igen Jesus som uppstånden.

Konstnären Anna Lindkvist Adolfsson väljer alltid material efter vad hon behöver för att få fram det hon vill säga. Mest ar-betar hon i trä, järn, betong och textil. Det är material hon kän-ner sig hemma med och vuxit upp med. Hennes pappa har en järnverkstad och under Annas uppväxt fanns det även ett sågverk på gården. Aspen vi kan se i skulpturen i kryptan kom-mer från hennes barndomshem och hon har själv varit med och sågat upp den.

på frågan om vad hon tänker inför att ställa ut i kryptan säger konstnären:– Det är alltid av stor bety-delse för mig var jag ställer ut eftersom jag alltid vill förhålla mig till det specifika rummet. Att ställa ut i ett kyrkorum är en stor utmaning, dels rent rumsligt, kryptan är ett fantas-tiskt och redan mycket skulp-turalt rum. Det viktigaste för mig är att det är ett rum gjort för helighet. Att möta det heliga och föra en dialog med det är vad jag verkligen vill med mina

ASP SÅR OFFERAspens löv darrar även vindstilla dagar. Enligt en nordisk

legend var Kristi kors tillverkat av aspträ.

verk. Inga bilder är heliga. Däremot finns det bilder av helighet som kan hjälpa oss att förstå något av det heliga. text Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan foto Anna Lind-kvist Adolfsson

asp sår offer

Utställningen pågår den 7 mars -12 april 2015 och invigs lördagen den 7 mars 10.30 direkt efter lördagsmusiken. Anna Lindkvist Adolfsson och domkyrkokaplan Lena Sjöstrand medverkar.Vå-rens skymningsstund tisdagen den 17 mars 19.30 anknyter till utställningen.

19

20 21

T axin rusar genom den upplysta nat-ten. Chauffören kör mot rött ljus i korsningarna. Tutar

för att varna möjliga trafikan-ter. Han tittar på mig genom backspegeln och flinar. Längs trottoarerna, intill väggarna ligger människor ihopkrupna i skydd för mörkret. Andra vandrar som levande döda sam-landes allt av tänkbart värde. Cracket skördar offer, suger långsamt livet ur människor.

Det påminner mig om något. Tankarna vandrar till dödskal-larna på epitafierna och grav-stenarna i Lunds domkyrka. Memento Mori, ”kom ihåg att du är dödlig”. I mitt inre glor de tomma ögonhålorna mot mig. Det är väl först när vi blir medvetna om att vi har ett liv som vi också blir medvetna om att det kommer tas ifrån oss. Jag minns att det beskri-vits som att känna sitt vara och förnimma sitt icke vara. Tanken skapar ängslan. Inget är bestående, allt är flyktigt.

Gatlyktor svischar förbi, taxin gungar fram över det ojämna underlaget. Det finns mycket i livet att vara rädd för. Att de andra trafikanterna inte ska

höra chaufförens tutningar. Att främlingarna utanför ska komma fram ur skuggan för att råna mig. Att de på vilka vi byggt vårt välstånd ska kräva tillbaka det vi stulit. Att för-låtelsen inte ska gälla oss. Till det mänskliga livet hör rädsla. Och bakom all rädsla en ur-sprunglig fruktan för döden.

en tidig morgon några dagar innan, också i San José. Solen har nyss gått upp, jag vandrar ensam genom centrum på väg hem från en fest. Två poliser sparkar på ett par livlösa ben som sticker fram ur en kar-tong. Jag säger inget, tittar bara bort i rädsla för vad som ligger där under pappen.

Alla har vi olika strategier för att hantera döden. Som-liga banaliserar den, andra betraktar den som porten till evigt liv. Många strävar efter en illusorisk odödlighet, att lämna avtryck, att bli ihåg-kommen. Gemensamt för vårt sökande är väl längtan att finna en berggrund att stå på.

Chauffören säger något, jag lyssnar bara halvt. Tankarna far runt i taxin. Problemet med berggrunder är ju den ständiga risken för att de ska brista som

MEMENTO MORIJohannes Witkowsky Bengtsson är student i teologi

och vaktmästare i Domkyrkan. Just nu befinner han sig i Costa Ricas huvudstad San José som stipendiat.

”äggskal vid minsta seismiska förändring”. Ändå klamrar vi oss ängsligt fast vid vår berg-grund i fruktan för döden, i fruktan för det okända som väntar därutanför taxin. Kanske

21

20 21

UTBLICK

handlar rädslan inte först och främst om att dö, utan om att inte veta. På en berggrund kan vi en tid fortsätta att förneka vår känsla av utsatthet. Men de seismiska förändringarna under våra fötter sätter oss förr eller senare i förbindelse med berggrundens skör-het och hotet om vanmakt.

det finns en sång jag bär med mig som är framförd av Mer-cedes Sosa, Todo Cambia, Allt förändras. Den är skriven av Julio Numhauser, en chilensk musiker som flydde militär-diktaturen i Chile och som hamnade i byn Åkarp, utanför Lund. Numhauser beskriver en berggrund som brustit, kanske rent av insikten att den aldrig funnits. Domkyrkans dödskal-lar, de livlösa benen, solen som sakta stiger över San José på-minner om tillvarons förgäng-lighet. Människans öde; att vara utlämnad åt evig förändring. Döden är inte enbart något som väntar oss, det är något pågå-ende här och nu. I varje ögon-blick dör vi. Föreställningen om en berggrund är illusionen om det motsatta. Men om inte till berggrund, till vad ska jag sätta min tillit när jag är rädd?

Det blåser hårt och sjön går hög under lärjungarnas överfart, Var inte rädda, Jag är. ”Jag är” - Är det en berg-

ten. Det är en jobbig tanke att allt förgås. Memento Mori, taxichauffören fortsät-ter att flina. text Johannes Witkowsky Bengtsson. foto Kristina Strand Larsson

grund Jesus garanterar? Jesus ord skulle kunna tolkas som skydd och befrielse, ett ställe att söka fotfäste. Saken är väl bara den att stormen ald-rig helt bedarrar, att rädslan aldrig helt släpper sitt grepp.

mercedes sosas ord ekar under hela min resa. Hennes röst är vemodig. Desillusio-neringen river upp sår och är svårhanterlig. Men i hennes röst finns också styrka och för-tröstan. Det som skrämmer är väl att tvingas släppa greppet. Förundran är att det kan ges nytt liv i den stunden. Tillvaron präglas av den ständiga rörelsen genom död till liv. Och kanske är det först i det ögonblicket då berggrunden brister, när vi släpper greppet och upplever själva släppandet som vi kan göra erfarenheter som annars inte är möjliga. Mercedes Sosa beskriver just erfarenheten av att något bär i tillvaron, kärlek och medkänsla för de lidande. Jag är, kan kanske läsas som ett löfte om närvaro i döendet istället för befrielse från det. Och att det i en ständigt förän-derlig tillvaro finns värden som håller och som förblir värda att kämpa för. Tryggheten finner vi först när vi förlikar oss med att allt i tillvaron förändras, att inget är bergfast tryggt.

Taxin fortsätter genom nat-

21

22 23

Louisa Lyne.

”Jag hade inte träffat min sambo som är flykting. Jag hade inte kunnat göra den musik jag vill, inte göra det jag älskar, inte leva med dem jag älskar.”

Di Yiddishe Kapelye.

23

22

22

22 23

REPORTAGE

MIR LEBN EYBIK

Louisa Lyne.

Musikvideon för Louisa Lyne och di Yiddishe Kapelye’s låt

Mir Lebn Eybik har i skrivande stund över 45 300visningar på Youtube. Sången som är på jiddisch kommer från Vilnius ghetto, men är otäckt aktuell i dag. Musikvideon spelades in bakom järnvägsstationen i Mal-mö, en stad där antisemitism och främlingsfientlighet blir allt synligare, men också där människor från hela världen lever tillsammans i en kreativ gryta värdig ett litet New York. Det är den smältdegeln bandet vill hylla och samtidigt uppma-na till medkänsla och respekt.

–tidigare hade vår musik mest bestått av romantiska visor på jiddisch, bland annat om det nya förlovade landet USA. Våra konserter var glada och leende, vi ville att publiken skulle tycka om oss, säger Louisa Lyne, sångerska i di Yiddishe Kapelye.Men förra julen kände medlem-marna i bandet att de satt på möjligheten att ta fram musik som kunde inspirera människor

i kampen mot rasism. Allt behövde inte vara så sockersött.

– Till den gamla sången gjor-de vi ett eget arrangemang för att den ska kännas lite hårdare. Vi var i valet och kvalet hur vi skulle få fram vårt budskap. Det ska inte se ut som om det är synd om oss, det ska vara hopp-fullt och kaxigt, säger Louisa.Färgställningen, statisternas klädsel, omgivningen och sång-en på jiddisch ger musikvideon en omisskännelig tidsprägel som ökar känslan och kamp- viljan – aldrig mer.

– medlemmarna i vårt band kommer från olika delar av världen. Själv har jag en svensk mamma och en engelsk pappa, säger Louisa som är musikalar-tist i grunden.

Louisa föddes i Härnösand – staden med Sveriges minsta och enda helt vita domkyrka – och hade en idyllisk uppväxt. Hennes sambo Edin, som är musiker i di Yiddishe Kapelye, kommer från Bosnien och upp-levde under sina tidiga tonår ett fullskaligt krig. Louisa gick musikallinjen vid Balettaka-demien i Göteborg och vidare-

En efter en sluter de upp bakom sångerskan Louisa Lyne, människorna som trotsigt möter kameran.

Vi kommer att leva för evigt.

23

22

24 25

14 FINN

REPORTAGE

utbildade sig sedan i London. Edin flydde från Bosnien när han var 16 år. I Malmö träf-fades de för att skapa musik på jiddisch, ett språk ingen av dem har sitt ursprung i.

– första gången jag hörde jiddisch var på en klezmer-konsert i Göteborg. Musiken tilltalade mig, den liknade inget jag kommit i kontakt

med tidigare. Jag blev berörd och betagen. Sedan var det kört, jag ville veta mer, säger Louisa.

Det tar tid att lära sig en ny kultur och ett helt nytt språk. Louisa köpte skivor, letade efter texter på nätet och transkriberade sig igenom poesi på jiddisch, skriven med hebreiska bokstäver. För att lyckas med det har hon gått

Edin Bahtijaragic. 24

24 25Edin Bahtijaragic.

flera sommarkurser i språket i London.

2008 flyttade Louisa till Malmö och träffade musikerna i bandet året efter. De blev intresserade av Louisas faiblesse för jiddisch och di Yiddishe Ka-pelye såg dagens ljus. I dag tur-nerar bandet flitigt i Sverige och Europa samtidigt som Louisa jobbar som danslärare på olika dansskolor i Lund och Malmö. Bandets första skiva, Debyut, kom 2012. Tvåan ges ut i början av 2015. Nu har Louisa vågat sig på att skriva eget material, men tonsätter också kvinnliga poeter som skrivit på jiddisch. Women in Yiddish Poetry har fått stöd av Malmö stad.

– ju bättre jag blir, desto snabbare går det att översätta från jiddisch. Problemet är att det inte finns något ställe där jag kan utsätta mig för språket i vardagen. Jag är helt bero-ende av mina mentorer, som finns i Lund, Moldavien och i Sveriges Jiddischförbund. Till 99,9 procent har jag bara fått positiv respons inom den judiska kulturen. Kanske kan jag, som inte har mitt ur-sprung där, bli en bro över till gemene man, säger Louisa.

Ett sätt att sprida budska-pet och spela sin musik är att åka på turné. Di Yiddishe Kapelye har gjort flera länstur-néer, den längsta i Uppland.

– Då spelar vi i kyrkor och bygdegårdar, på små orter. Det är jättemysigt och inte speci-ellt glamoröst. I pausen är det

kaffe och tombola och alla i byn kommer eftersom detta är det enda som händer. Folk vet inte vad det är de ska lyssna på, men alla är öppna för att lära sig något nytt. Vi möts med stor värme, säger Louisa.

jiddischkulturen bottnar i en bohemisk livsstil med egen teater, film, litteratur och konst. Före andra världskriget fanns det över 12000 jiddisch-talande i Europa. Nu finns bara spillror kvar. Skräcken för att något sådant ska hända igen finns alltid under ytan.

– Rädsla? Det är en stor fråga. Skulle det här med främlings-fientlighet ha fått ta över skulle

det i förlängningen innebära att jag inte ens hade funnits. Även om engelsmän har en ”coolhets-stämpel” som inte alla invand-rare föräras, är min pappa inte svensk. Jag hade inte träffat min sambo som är flykting. Jag hade inte kunnat göra den musik jag vill, inte göra det jag älskar, inte leva med dem jag älskar. Jag hade nog försökt fly härifrån. Tänk om vi i Sverige om ett antal år står mitt i ett krig. Vi ska passa oss i det vi gör, helt plötsligt behöver vi hjälp. Det är en gåva att människor kommer hit, tänk så inskränkt vår egen lilla värld hade varit utan dem.text/foto Kristina Strand Larsson

24

26 27

REPORTAGE20 FINN

Henrik Andersson. 26

26 27

RÄDSLAN FÖR ATT SKADA ÄR STÖRRE ÄN FÖR ATT DÖ

Det gäller att ha god självkänne-dom och veta vad som triggar dig. Dina styrkor

kan bli svagheter och tvärt-om i en pressad situation.

Henrik Andersson är grupp-ledare för närpolisen i Lund och

har erfarenhet både av eget po-lisarbete och av att leda andra.

– Spänningen blir vardag den också. Ju mer du har upplevt desto större blir din karta som du navigerar efter. En karta växer både av erfarenheter och genom studier. Hamnar du i en ny situation som ligger utanför

din karta kan du bli stressad, men efter varje arbetspass blir kartan större. Människor kan uppleva poliser som lugna eller kalla, men ska vi ha välfung-erande poliser måste vi ha ventiler i form av både humor och distans, säger Henrik.

En polis får uppleva saker

Som polis lär du dig hantera dina reaktioner i farliga situationer. Men sorgen över att ge ett dödsbud försvinner aldrig.

REPORTAGE

26

28 29

REPORTAGE

andra aldrig kommer nära un-der sin livstid. De möter alla sor-ters människor, ett stimuleran-de, men också krävande jobb.

Henrik har aldrig ångrat sitt yrkesval. Dels var det skift-tjänstgöringen som lockade honom, dels intresset för samhällsfrågor och juridik.

– polisen verkar där andra inte verkar. Sedan inbillade jag mig att det var ett fysiskt arbete. Henrik skrattar. – Det är klart att vissa moment kräver god fysik. Annars tror jag att en snickare har ett mer

kroppsligt arbete. Studerar du till ekonom

kanske du drömmer om att få arbeta inom ett visst företag, som Ikea. Polis väljer du för att arbeta inom yrket. Inom polisen finns olika inriktningar, som du kan gå vidare till. Hund-förare eller utredare ligger un-der samma paraply. När Henrik ska beskriva sin tjänst visar det sig också att den är mångfacet-terad. Det är utryckning, varvat med medborgarfrågor och ledarskap. Henrik var engage-rad i karnevalen som insatschef och är en av personerna bakom facebooksidan för Polisen i Lund med över 20 000 gillare och mycket interaktion.– Facebooksidan och insta-

gramkontot startade vi för några år sedan för att nå ut med vårt budskap. När vi pratar med folk på stan kanske vi når tio personer, genom facebook kan vi nå en miljon. Via facebook får människor inblick i vardagen vilket är oerhört viktigt både för förståelse och förtroende, säger Henrik.

Patrullering i radiobil är det många ser framför sig när de tänker på polisen. Och visst är det en del av polisarbetet. Mel-lan utryckningarna kör polisen omkring och jobbar med den lokala problembilden. När

någon ringer 112 vid till exempel en trafikolycka, en akut rattfylla eller självmord, tar larmcentralen emot information och skickar en

av de radiobilar som är i tjänst. Den ena polisen koncentrerar sig på körningen, den andra tar emot anteckningar och lyssnar på radion för att vara förberedd. Brus och filter under vägen kan göra att infor-mationen tolkas fel och ibland ringer polisen i bilen upp den som har ringt för att få klarhet.

– när vi väl är framme vet vi aldrig vad som ska hända. Det är lite av tjusningen som tilltalar en del och kan vara en stress-faktor för andra, säger Henrik.Får en polis bli rädd? Får en polis gråta? – Att säga att jag aldrig blir rädd är fel. Men jag har inte blivit

rädd på det sättet att jag har blivit handlingsförlamad. Istället gör rädsla att jag skär-per till mig. Som polis gör du hela tiden snabbanalyser av det som händer. I en farlig situation går jag in i en agera-roll. Efter ett mer dramatiskt uppdrag kan det komma känslor som behö-ver bearbetas genom samtal med kollegor eller debriefing. Det finns en styrka i att jobba två och två. Då kan man variera exponeringen av belastande situationer. Kamratskapet betyder mycket. Vissa saker är lättare att relatera till med mina kollegor, eftersom vi har varit med om liknande situationer.

Vid en jobbig händelse i sam-band med ett dödsfall arbetade Henrik ensam. Då hjälpte det att vid tre tillfällen besöka platsen där det skedde. – Första gången var dagen efter händelsen. Då träffade jag den ena föräldern och vi gav varan-dra en kram, säger Henrik.

många poliser delar räds-lan och obehaget inför att ge ett dödsbud. Det är svårt att vara budbärare för något som är oåterkalleligt. Polisen har rutiner som de följer. Först berättar de hur dödsfallet gick till, endast säker fakta. Inga spekulationer får förekomma. Vid en viss tidpunkt går infor-mationen inte längre in. En person som har fått ett döds-bud lämnas aldrig ensam. Det viktigaste i en krissituation är att aktivera det sociala stödet.– Är det okej för en polis att

”Att säga att jag aldrig blir rädd är fel. Men jag har inte blivit rädd på det sättet att jag har blivit handlingsförlamad. Istället gör rädsla att jag skärper till mig.”

28 29

28 29

FINN 23

gråta tillsammans med en fa-milj som mist en närstående? Absolut, här finns inget facit. Du måste göra det som känns bäst för dig själv, säger Henrik.

i mycket av den problema-tik som polisen möter finns droger med i bilden. Vapen blir också allt vanligare. Men fort-farande är alkohol en ingredi-ens i mycket av tråkigheterna, oberoende av socioekonomisk bakgrund. Ärenden på helger är nästan bara alkoholrelaterade.

– Känslorna kopplas på, saker förstärks och konsekvenstän-kandet minskar, säger Henrik.

Något annat Henrik märker av är den stora ensamhet som finns i samhället. Som polis får du inte vara närvarande där samtalen tas emot från 112. Det är olika regelverk som gäl-ler. Men Henrik minns från sin utbildning att det fanns människor som ringde för att säga god natt till 112. Ett annat tecken på ensamhet är berusade personer som vill att polisen ska komma hem till dem och prata, om så bara för en liten stund.

de sista åren har Henrik sett att fler och fler familjer har svårt att lösa sina interna kon-flikter. En förälder kan ringa polisen vid ett bråk med tonårs-sonen. En oroande trend, me-nar Henrik som undrar varför vi har blivit så konflikträdda i dag. Konflikter är en del av livet.

Det finns olika sorters räds-lor. En är för att göra fel. Polisen har ett internt kontrollsystem som ska vara en garant för att

ingen missköter sitt jobb, ett slags skydd så att polisen ska följa lagar och riktlinjer. Men kontrollsystemet har en nega-tiv sida. Det genererar rädsla för att hängas ut och brist på initiativ. Henrik tycker att kontrollsystemet är rätt, men att det borde kombineras med ett system för uppmuntran. En person som har gjort något rik-tigt bra ska synliggöras för det.

– rädslan att göra fel får ald-rig vara större än viljan att göra rätt. Framgången har många fäder, men misslyckandet är ofta föräldralöst, säger han.

Att ständigt konfronteras med samhällets såriga bak-sida kan kosta på. Men Henrik utstrålar glädje och humor.

– Det finns mycket positivt i mitt arbete. Jag tror att varje människa har det där lilla extra i sig, det som berör. Att locka fram det, att få någon att skina upp och leva ut det hon har inom sig, det är det som livet går ut på. Det gäller också inom ledarskap. Det lilla extra kostar så lite, men ger så mycket, det är en god investering. Mod handlar om att våga vara den du är. När du stiger ur en polisbil har du allas ögon på dig. Du måste tycka om att synas och vara trygg i dig själv. I boken Profeten av Kahlil Gibran står det ungefär så här, om du tycker det är roligt att baka bröd och gör det med kärlek, blir brödet också gott. text/foto Kristina Strand Larsson

REPORTAGE

28 29

30 31

REPORTAGE

DET ÄR SANNINGEN SOM LUGNAR

Det handlar om sekunder när ett barn föds i tjugofjärde graviditetsveckan. Insvept för att inte förlora värme och fukt flyttas den lilla bebisen till en kuvös för att bli räddad.

I dag överlever majoriteten av de barn som föds så tidigt som i tjugofjärde veckan. Då har du väldigt omogen hud och måste få

hjälp med andningen. För varje vecka bebisen får stanna i sin mammas mage blir det säkrare. Men ibland växer inte barnet som det ska och måste tas ut för att få vård.

ingrid pupp är barnläkare och neonatolog på vid Skånes uni-versitetssjukhus. Hon har arbe-tat vid Neonatalavdelningen i Lund sedan 1995 och har varit med och tagit hand om många för tidigt födda och sjuka barn. från södra Sverige. De vanligaste orsakerna till att barn föds för tidigt är en infektion hos den gravida kvinnan, havande-skapsförgiftning eller en dåligt fungerande moderkaka.

Tillsammans med de för tidigt födda barnen möter Ingrid de-ras chockade, rädda och oroliga föräldrar.–Det går inte att föreställa sig hur det är att få ett för tidigt fött barn. Det är en av de största kriser du kan råka ut för. Det

viktiga från min sida är att hela tiden vara ärlig och inte dölja något i informationen till föräldrarna. Att de kan lita på att du alltid säger sanningen lugnar, säger hon.

vid en väntad mycket för tidig förlossning sätter sig Ingrid hos föräldrarna innan och berättar hur allt går till. Hon visar album från neonatalavdelningen, säger att majoriteten av barnen överlever och låter föräldrarna besöka avdelningen om det finns möjlighet. Ingrid visar helst inte statistik även om föräldrarna vill se. Statistiken gäller inte just deras barn, utan en stor grupp. När barnet sedan kommer ut står Ingrid och en sjuksköterska där och väntar för att hand om det.

den som stöttar andra behö-ver också hitta sätt att hantera sina egna känslor. Ingrid jobbar nära livet och döden och möter både glädje och sorg.– Du måste tillåta dig själv att vara ledsen och aldrig sluta bli berörd. Blev jag inte längre påverkad skulle jag bli rädd och

och vilja sluta jobba. Samti-digt måste du hela tiden ha en professionell attityd. För att hantera rädsla och sorg talar vi kollegor med varandra. Efter att ha arbetat länge tillsammans känner vi varandras styrkor och svagheter. Vid svårare fall får vi också debriefing. Det fascine-rande med mitt jobb är att det alltid sker oväntade händelser även om en del är planerat. Det är klart att det är slitsamt och krävande, men jag har ett fan-tastiskt roligt jobb som jag en gång valde för att jag tycker så mycket om barn, säger Ingrid.

vid neonatalavdelningen i Lund arbetar cirka 130 läkare och sjuksköterskor. Det finns tjugo vårdplatser, varav tio är intensivvårdsplatser. I dag har föräldrarna möjlighet att vistas hos sitt barn dygnet runt och personalen vill att de ska vara där så mycket som möjligt för att knyta an. Hygienen är minutiös och restriktioner finns för till exempel förkylda syskon, men många familjer bor på Ronald McDonalds Hus för att finnas vid bebisens sida hela tiden.

30 31

REPORTAGE FINN 31

Ingrid Pupp.

32 33

34 FINN

REPORTAGE

för att klara sig utan kuvös får familjen åka hem. De flesta tycker det är skönt, berättar Ingrid. Uppföljningen är nog-grann och standardiserad och familjen får stöd. När barnet blir större kan en annan rädsla komma, den för att inte utveck-las normalt. Mycket för tidigt födda kan bli försenade moto-riskt och intellektuellt, men kommer nästan alltid i fatt.

– Föräldrarna kan ibland bli lite överbeskyddande. De tidigaste barnen testas innan de börjar förskolan. Alla föräldrar berättar inte i skolan att deras barn är födda för tidigt. Allt ska normaliseras i dag, men ofta är det är bättre att informera, säger Ingrid.

när det gäller föräldrars reak-tion när de får ett prematurt barn finns det inga kulturella skillnader. Det är urmänskliga känslor av rädsla, kärlek och hopp. Däremot finns det stora skillnader globalt när det gäller

På Ronald McDonalds Hus, som ligger vid sjukhuset, kan föräld-rar och syskon bo tillsammans under behandlingsperioderna.

Extremt för tidigt födda barn får hjälp med att stabilisera andningen och ibland även ett rör i luftstrupen. För föräldrarna kan allt se skört ut och många är rädda för att skada sitt barn när de rör vid det. Vid varje kuvös finns en skärm som visar syre-mätning och hjärtslag och det är lätt att fixera sig vid den.

– föräldrarna kan behöva mycket stöd. Vid det första sam-talet efter att barnet har kom-mit ut brukar vi börja med vad som hände direkt efter födseln. Ofta måste vi upprepa informa-tionen flera gånger eftersom den som är i kris inte hör eller kan ta in information. Vi berät-tar om den aktuella situationen med barnet och är noga med alltid ingjuta hopp hur sjukt barnet än är, säger Ingrid.

Det lilla barnet kan ligga i

sin kuvös i en månad eller mer. Ibland behöver föräldrarna hjälp med interaktionen med sin bebis. Ett fullgånget barn kommunicerar tydligt med ansiktsuttryck och skrik som föräldrar är programmerade att tyda. En för tidigt född har inte lika tydliga signaler och orkar inte försöka kommunicera så länge. Det är mycket som inte har hunnit bli färdigt. Men så fort situationen har stabili-serats kan bebisen få komma ut ur kuvösen och hållas hud mot hud. Detta är något av det starkaste du kan uppleva och föräldrarna tävlar om det.

– mamma eller pappa får sätta på sig en gul rock och ta av sig kläderna under. Sedan får de hålla sitt barn en stund i värmen under rocken. Vi märker att även bebisen blir trygg av detta. Den behöver mindre syrgas och mår bra av att känna förälderns hjärtslag och lukt, säger Ingrid.När bebisen är tillräckligt stark

Foto: Ann-Cathrine Berg.

32

32 33

FINN 35

REPORTAGE

vilken vård du kan få. Skandina-vien är bäst när det gäller över-levnad, berättar Ingrid. Här har man kommit långt när det gäller omvårdnad och föräldrars delaktighet. Alla får också vård i USA och EU-länderna. I ut-vecklingsländer kan resurserna vara små.

– fler extremt för tidigt födda överlever i dag. Antalet prema-tura som föds över huvudtaget ökar inte. Däremot har dödlig-heten för nyfödda inte minskat globalt på samma sätt som möd-radödlighet och småbarnsdöd-lighet. Här kan vi optimera både genom forskning och genom enkla medel som att utbilda i basalt omhändertagande.

Ingrid arbetar själv med nyföddhetsforskning med spe-ciell inriktning mot extremt för tidigt födda barn. Hon är också engagerad i en ideell förening med syfte att stödja forskning som ska förbättra och utveckla det lilla nyfödda barnets hälsa

Foto: Ann-Cathrine Berg.

”Mamma eller pappa får sätta på sig en gul rock och ta av sig kläderna under. Sedan får de hålla sitt barn en stund i värmen under rocken. Vi märker att även bebisen blir trygg av detta.”

och framtid. I styrelsen för den nationella fonden Lilla barnets fond sitter läkare, sjuksköter-skor, och föräldrar som själva varit med om att få ett nyfött barn som sjukt. Fonden får donationer från föräldrar samt sms- och företagsgåvor och pengar delas ut till forskning som rör nyfödda.

– att ta hand om barnen är en av de starkaste drivkrafterna hos människan. Vi gör vad som helst för dem. Jag har jobbat i många år, men jag upphör aldrig att beröras. Extra roligt är det när familjerna kommer tillbaka på besök till avdelningen med sitt barn längre fram. Vissa familjer fäster man sig extra mycket vid. Med alla familjer jag har mött kan jag inte ha kon-takt, men med en del familjer får man en djupare kontakt som kan vara under lång tid.text/foto Kristina Strand Larsson foto Ann-Cathrine Berg

32

34 35

MIA & BIA VILL ALLTID VARA FRIA

När Mia Hafström och Bia Berlin träffas över en kopp kaffe faller de in i varandras

tal som systrar. Men egentligen har de inte känt varandra så länge. 2012 möttes Mia och Bia i Domkyrkans samtalsgrupp Andrum. Vid den här tiden längtade de båda efter ett forum där de kunde tala om existen-tiella frågor utan förkunskaper eller krav på att tänka rätt eller vara ”tillräckligt kristen”.

mia hafström arbetar till vardags med Digitala Kana-ler på Sparbanken Öresund i Lund. Bia Berlin är organisa-tionskonsult för ledarskap och kommunikation och lärare i mindfulness. För Mia och Bia är vän- skapen en bonus från sam- talsgruppen. – Vi fann varandra direkt och kan prata om allt från Spotify till mode och andlighet. Det har blivit en viktig relation i våra liv, säger Mia. Samtalsgruppen Andrum leds av Veronica Helm

Andréasson, präst i Domkyrko-församlingen. Gruppen är till för dem som är nyfikna på kris-ten tro och vill dela tankar och frågor med andra. Den som inte redan är döpt eller konfirmerad kan bli det i påsknattens mässa i Domkyrkan.

När man ska börja röra vid sitt innersta gäller det att sam-manhanget är rätt. Att närma sig kristen tro kan innebära en rädsla. Får jag fortsätta att vara mig själv?

– Det var väldigt befriande att börja i Andrum. Vi måste inte komma fram till något när vi diskuterar. Här finns inga stränga regler och var och en tror på sitt sätt, säger Mia.

samtidigt vill andrum ge del-tagarna en ökad kännedom om kristen tro. Många vill veta mer om vad det står i Bibeln och hur man kan tolka den. Kunskap är ingen motsats till att tänka fritt. Snarare tvärtom. – Jag hade inga förkunskaper att skryta med. Både Mia och jag har en naturvetenskaplig bakgrund och vi kommer inte från direkt kristna hem, säger Bia.Bia som är lärare i mindfulness och även utövar yoga tycker att

Andrum ger något annat.– I mindfulness och yoga handlar det om att landa i dig själv. I Andrum skapas rela-tioner. Alla går in i samtalet utifrån sin situation, här finns stor generositet och humor. De olika metoderna kompletterar varandra, säger hon

Andrum har funnits i flera år och många som är med i grup-pen vill liksom Mia och Bia fort-sätta. Därför ordnar Veronica grupper för fördjupade samtal. Ibland utgår gruppen från en bok i något intressant ämne.

kristen tro kan vara ett red-skap för livet. Vissa ser tro som ett redan färdigt system, med regler för hur livet ska levas, när det istället kan vara en trygghet som samtidigt manar till egna val.– Existentiella redskap sak-nas i dag. Vi har inget att falla tillbaka på. Kyrkan erbjuder gemenskap, gudstjänst och bön. Gud finns nog med i alla sam-manhang. Det är synd att fler människor inte vill, eller kanske inte vågar, vara delaktiga i den gemenskap och värme som finns i kyrkan. Själv vågar jag be nu. Jag ber ibland när jag är ute med hundarna, säger Bia.

Ingen kan tro fel i Andrum.

”Själv vågar jag be nu. Jag ber ibland när jag är ute med hundarna.”

34

34 35

Ingen kan tro fel i Andrum.

text/foto Kristina Strand Larson

REPORTAGE

Mia Hafström och Bia Berlin.

34

36 37

Tiden det tar att cykla mellan Jan Kjellströms bostad och sjukhuset i Lund räcker precis till en bön.

ATT MÖTA SIN RÄDSLA ÄR ENDA VÄGEN

Jan Kjellström behöver bönen för att förbere-da sig och hämta styr-ka. När han kallas till sjukhuset handlar det

nästan alltid om dödsfall. Det kan vara en respirator som ska stängas av eller ett nöddop.

Jan är studentpräst och ansvarig för Domkyrkoför-samlingens engelskspråkiga arbete. Han ingår också i sjuk-huskyrkans externa jourgrupp och sitter vissa nätter som jourhavande präst på tele-fonnummer 112. Jan möter mycket rädsla i sitt jobb. – Föräldrar som håller på att

förlora sitt barn har råkat ut för det som de flesta är allra mest rädda för. Men det finns också en osäkerhet hos dem som är nära de här personerna.

REPORTAGE

Både vårdpersonal och präst fruktar att inte räcka till eller att göra saker värre. I alla de här mötena är det som att gå på äggskal.

Det var värst första gången Jan hade jour och blev upp-ringd av sjukhuset. Efter några gånger övergår rädslan i koncentration. Men han behöver den där bönen på vägen dit.

– det enda sättet att över-vinna sin rädsla är att gå emot den. Vi undviker gärna det vi fasar för. Det kan vara spindlar eller att tala inför folk. Risken är då att skräcken bemästrar oss och inte vi den. Vill du bli av med din fobi eller rädsla, måste du successivt konfrontera den. Det kan du till exempel göra genom KBT, kognitiv beteendeterapi. En annan metod är att lära sig mycket om det som du fruktar, säger Jan.

Många av oss är lite allmänt oroliga. Något kan ju hända.

Vi vet egentligen inte vad. Generaliserat ångestsyndrom innebär att ha ont i magen hela tiden och huka under en överhängande katastrofkänsla. Detta kan handla om en oro för att inte kunna prestera eller att inte leva upp till sina egna krav. Blir oron för stark är den handikappande och vi behöver hjälp.

– du måste själv besluta dig för hur mycket ångest du kan bära. Vill du leva livet fullt ut kan du inte låta rädslan för-minska dig, säger Jan. Tro handlar om förtröstan. – Livet är som det är. Jag kan inte göra något åt det, men jag kan lita på att jag är buren. Jesus själv var faktiskt rädd när han vakade i trädgården Getsemane inför korsfäs-telsen. Det tycker jag känns trösterikt.

text/foto Kristina Strand Larsson

”Vill du leva livet fullt ut kan du inte låta rädslan förminska dig.”

36

36 37

Jan Kjellström.

David Törnqvist och Simone Höckner dansar i Domkyrkan.

38 39

KYRKAN I EUROPA

Hur skulle du beskriva din tro?Ärligt talat tänker jag bara lite

på min tro. Den finns där, men den är inte alltid närvarande utan mer passiv. När jag upplever händel-ser som berör mig känslomässigt, både positiva och negativa saker, då tar jag fram den ur den understa lådan. Jag ser mig som en människa som alltid har tron

hos sig, men som också har blivit för bekväm att agera med den. Jag lever ett stress-sigt liv, men man behöver lugn och ro för att kunna ha sina funderingar om den egna tron.

Din tro i vardagslivet?För fem år sedan dog min mamma i leukemi och hon led mycket och länge. Min mam-ma var inte rädd för döden, men för vägen dit. Hennes tro stärkte henne mycket.

Jag joggar flera gånger i veckan. Då är jag ensam i natu-ren och kan prata med henne. Jag är övertygad om att hon är där och att hon mår bra. För inte så länge sedan förlorade jag två vänner inom tio dagar.

Agnes dog av lungfibros och en tumör som hade satt sig fast i lungan, Hellmut av en hjärn-tumör. Jag berättade för dem att jag bad för dem. Agnes sade: ”Det är fint att du gör det för oss när inte vi kan det längre.” På Hellmuts begravning bad jagFader vår och Agnes hade önskat sig Somewhere over the Rainbow som den sista låten. Då märkte jag igen vad vik-tigt det är att jag har en tro.

Jag är både tacksam för och kanske till och med ödmjuk inför många underbara saker i mitt liv och kan uttrycka det genom att be. Jag går bara till kyrkan vid vissa tillfällen. Min tro betraktar jag mer personligt. Jag betalar fortfarande kyrko-skatt, men är ibland besviken på kyrkan som institution.

Hur var det i din barn-dom? Tvivlade du ibland?Jag växte upp i en starkt tro-ende och engagerad familj i en katolsk by och det religösa livet och dess ritualer var en del av vår vardag. Vi bad vid middags-bordet, på kvällarna vid lägg-dags och på söndagarna gick vi alla tillsammans till kyrkan.

På 70-talet när jag var åtta år gick jag till kommunion i

Helena Cederqvist bor i Tyskland och är lärare i svenska. Ibland frilansar hon för tidningar. Här har Helena intervjuat sin goda vän Carola som arbetar och bor i Wiesbaden.

Carola är sekrete-rare till VD i ett kon-sultbolag. Foto Helena Ceder-qvist.

TRO I NEDERSTA LÅDAN

den katolska kyrkan (motsva-righeten till konfirmationen i den protestantiska kyrkan). Vi fick en ny präst i församlingen som var mycket modern. Han lärde oss ett nytt synsätt både på tron och kyrkan. Prästen befriade på något sätt min tro som jag hade som barn. Nu kunde vi hålla en slags dialog med Gud och inte bara rabbla stränga kvällsböner. Både mina föräldrar och mina mor- och farföräldrar hade ett annor-lunda förhållande till Gud.

När jag var åtta år var jag den förste ministranten i byn och hjälpte till under gudstjänsten och när jag kom upp i tonårs-åldern ledde jag en grupp i kyrkan. Vi åkte på läger tillsam-mans och spelade teater. Jag var med och organiserade både gudstjänster och rockmusik-kvällar och samlade in pengar till behövande. De här kyrkliga aktiviteterna stod för min tro. Jag var lycklig. Teorin kunde äntligen sättas om i praktiken.

Men en del personer som skulle representera tron gjorde mig besviken och förhöll sig inte så som jag hade förvän-tat mig. Nu förändrades mina tankegångar genom egna erfarenheter och jag gick inte

38 39

38 39

även om jag inte längre tänker på dem går rädslan inte bort. Den är alltid där och jag bär den inom mig. För att få bort den under natten brukar jag läsa en bok. För det mesta brukar det hjälpa och mot rädslan hjäl-per att vara ute och springa. I naturen är jag för mig själv, min kropp arbetar och huvudet hänger bara med. Det är väldigt skönt och efteråt känner jag mig befriad.

text Helena Cederqvist foto Helena Cederqvist, Kristina Strand Larsson

till fredagsgudstjänsterna som ägde rum var fjortonde dag på gymnasiet. Det dök upp många frågor gällande det kyrkliga livet, men min tro fanns kvar. Jag tycker att det var lättare att tro på Gud som barn.

När min son Julius var fem år blev han döpt för att jag ville ge honom chansen att få uppleva och känna allt det positiva som jag också hade upplevt. Dopdagen var under-bar. Senare gick han också till kommunion. Vi ber tillsam-mans. Det gör vi också för min mammas och Julius mormors skull som ju inte lever längre.

Hur handskas du med skrämmande händelser?Jag tror att det finns många slags situationer i vardagen som gör att man blir rädd.

När Julius var fem år för-svann han plötsligt på en promenad i en park. Han ville absolut försöka gå över gatan själv, men min man gick bakom honom för att se så att han kunde klara av det. Julius kla-rade det och gick över gatan. Sedan väntade min man på mig och ställde sig för en kort stund med ryggen mot parken. Och plötsligt var Julius borta! Hemska minuter följde; vi sökte i hela parken, frågade folk om de hade sett honom och jag fick panik när vi fortfarande inte såg ett spår av honom, men min man var fortfarande lugn. Vi gick mot city och ett, tu tre kom Julius släntrande nedför en gata med en Fanta i han-den. Han hade haft en euro i fickan, blivit törstig och hade gått till en kiosk. Tårarna rann nedför mina kinder när jag såg honom, men samtidigt var jag också lite stolt över honom att han hade klarat av allt själv.

En annan form är rädslan som kommer under natten när jag ibland inte kan sova, då bör-jar jag att grubbla. Nyheterna kan vara skrämmande, men

”Nu kunde vi hålla en slags dialog med Gud och inte bara rabbla stränga kvällsböner.”

39

40 41

38 FINN

KONSTKRÖNIKA

när började du intressera dig för änglar, lena larsén?– Min djupare relation till ängeln började först 1995 i projektet Tycke och smak där sju etnologer skrev om relationen etnologi – estetik. Jag hade märkt det ökade intresset för änglar och funderade över hur de såg ut och vilka som använde dem. Var detta Guds ängel? Min fråga blev: Får en ängel se ut hur som helst? Jag reste bland annat på en konferens för änglasamlare i Kansas City, besökte Guardian Angel Cathedral i Las Vegas, synade reklamens änglar och julens och intervjuade barn och vuxna. Jag var särskilt intresse-rad av prästernas syn. Ur detta vaskade jag fram hur vi förvaltar och förnyar synen på änglar/angelos/budbärare. Vad kommer de med för budskap i dag?

hur ser din ängel ut ?– Någon sa ”Mysteriet är inte något förklarbart, bakomliggande och osynligt utan något oförklarligt, närvarande och synligt”. Genom att fråga människor hur deras ängel ser ut möter jag i svaret en människa. Jag svarar undanglidande ”Symbolen ger något att tänka på.”

En av Lenas favoritänglar från en Sunnebomålning.

40 41

VAR INTE RÄDD!ängeln i liv och död

”Var inte rädd!” säger ängeln Gabriel, när han plötsligt står framför Maria med budskapet att hon skall föda Guds son.

Frågan är vad Maria först blev rädd för. Ambrosius, biskop på 300-talet menade att det var

ängelns mänskliga/manliga framtoning, som väckte Marias rädsla. Så fort hon insåg att det var en ängel försvann hennes oro. Hon var rädd att visionen var ett bländverk.

änglarnas väsen och uppdrag är mycket skiftande och därmed deras framtoning i bild – de både hjälper och förskräcker oss. I Domkyrkans absidmosaik ser vi änglar som vid Jesu återkomst snällt lyfter bort gravstenar, men också ängeln som med sitt blåsinstrument troligen skräm-mer en kvinna. Hon håller förfärad händerna för öronen!

änglarna lever sitt eget liv som gränsgångare mellan teo-logi och folktro, där de finns på lek och allvar, i nöd och lust, i liv och död.

Relationen mellan Skydds-ängelns och Dödsängelns upp-gifter är svår att förstå. De kan

ses som helt motsatta. Dödens ängel – stark och oresonlig kommer mot oss i Wallins dikt:I sväven lätta i dansens ringar, I stojen yra i nöjets lag,Och myrten blommar, och lyran klingar……Men över tröskeln stiger jag: ……..Då sprider sig sorgen.

Det är samme Wallin som i en psalmbearbetning ber: Sänd Herre dina änglar ut och låt min själ vid tidens slut av dem till dig bli tagen.

änglarna finns även i dag till hands som redskap för att konkretisera tankar och känslor just i samband med döden. En kvinna som förlorade tre av sina fyra barn i tsunamin sa i en intervju: ”Jag tänker att nu har jag ett barn här och tre som är änglar.”

Skyddsänglarna har beskri-vits som en känsla av närvaro, som beskyddare i situationer av rädsla och fara. Det är inte bara Kajsa Kavat som förtrös-tansfullt läst Det går en ängel

runt vårt hus. Fantasin och ängeln hör ihop. Vi gör det osynliga synligt på vårt eget sätt och formar den ängel vi behöver.

hur ser din ängel ut? frågade jag en gång Britt G. Hallqvist, hon som skrivit om så många glada, dansande änglar och fick följande skyddsängel:Det kom en ängel och räddade Lill-Nisse från den stora svarta hunden. Han var fet och gråklädd. Han hade flottig keps och fimp i mungipan. Ängeln tog Lill-Nisse i handen och följde honom hem. Lill-Nisse visste inte att det var en ängel. Ängeln visste det inte heller. ur Herdaminnen och barnasinnen 1995. text Lena Larsén, guide i Domkyrkan. Hennes licentiat-avhandling i etnologi handlar om behovet och bruket av äng-lar. foto Lena Larsén och Kristina Strand Larsson

Lena Larsén.

KONSTKRÖNIKA

42 43

36 FINN

DOMKYRKANS SYMBOLER

LEJONET MELLAN GUDOMLIGT OCH MÄNSKLIGT

Livet är fullt av balanserande motpoler, två motställda sidor som ofta fungerar i en växelverkan. De betingar varandra: vackert – fult, glädje – sorg, liv – död, gudomligt –

mänskligt, rätt – fel, bekant – främmande, vi – de andra, gott – ont.

vägledning i livet. Har du upp-märksammat lejonen i Lunds domkyrka? Så varierande de framställs, än harmoniska och trygga, än aggressiva och skrämmande, ibland både ock.

i kristen symbolik förenar lejonet existensens dubbla natur, båda sidorna finns re-presenterade i ett och samma djur. I Uppenbarelseboken 5:5 möter vi det goda lejonet, det vill säga Jesus Kristus: ”Se han har segrat, lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot.”

Ofta är lejonen placerade

är bekant för dem, som erbjuder identitet, mening och förklaring av själva existensen.Till den motsatta, främmande sidan projiceras osäkerheten och rädslorna, de tar form och får liv. De blir hot. I rädslan för det Andra föds intolerans.

Roten till rädslan finns inom varje människa, i en inre kon-flikt i valet mellan motställda sidor. Medeltidens kristna djursymbolik gjorde denna balansakt lättare att förstå och hantera. Till djurens karak-tärer kopplades egenskaper som fungerade som moralisk

”Den stora frågan är vilket lejon du ser, när och varför du ser vad du ser?”

Genom att definiera det ena, kan vi identifiera det an-dra och vice versa. Det är ett samspel

och en kamp, en balansakt där människans identitet och me-

Madeleine Larsson.

ning med livet utkristallise-ras. Alla människor känner en tillhörighet med den sida som

42 43

vid kyrkans portaler, lejonet markerar gränsen mellan gott och ont samt mellan gudomligt och mänskligt. I Johannes-evangeliet 10:9 säger Jesus: ”Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst.” Det onda lejonet möter vi i Första Petrusbrevet 5:5.

Lejonsymbolen speglar kam-pen mellan motstridiga, men av varandra beroende sidor, som pågår inom varje människa. Längs korstolarnas södra sida finns ett lejon som lutar sig över en hukande människa. Själv såg

jag i många år detta lejon som det onda, en påminnelse till människan att vara vaksam och inte låta sig lockas in på en mo-raliskt förkastlig sida. En djupare förståelse för lejonsymbolen kom plötsligt en dag efter ett samtal med en fyraåring som å det bestämdaste menade att det var ett snällt lejon. Medan jag med den vuxnes misstänksam-het anade ett eventuellt hot, såg flickan med barnets oskulds-fullhet endast någonting gott. Hon såg kattmamman som med tänderna i ungens nackskinn

bär bort den till trygghet. Vilket lejon ser du? När och varför ser du det du ser? Lejonsymbolen kan hjälpa dig att reflektera över dig själv som människa, över vem du är och vilka dina rädslor är – och kanske även att våga möta och utmana desamma.

text Madeleine Larsson, doktorand i historiedidaktik vid Linköpings universitet och tidigare domkyrkoguide foto Kristina Strand Larsson, Elise Larsson

44 45

UR KALENDARIET

All information har inte kommit in i kalendariet vid Finns pressläggning. Komplett kalender hittar du alltid på www.lundsdomkyrka.se. Veckans alla gudstjänster ser du på sidan 8.

UR KALENDARIET

JANUARILördag 10/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson

Söndag 11/1 Första söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa Jan Kjellström, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Lördag 17/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 18/1 Andra söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Lena Sjöstrand celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansenesemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander

Lördag 24/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Magnus Berglöf

Söndag 25/1 Tredje söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med prästvigning, Biskop Johan Tyrberg, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Onsdag 28/1 kl 19.30 Domkyrkoforum Finn rum för samtal, Laga världen med icke-våld, medkänsla och andra verktyg, Antoon Geels, professor emeritus i religionspsykologi

Fredag 30/1 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Fred och försoning

FEBRUARI Lördag 31/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ursula Grahm

Söndag 1/2 Septuagesima Domkyrkan kl 11.00 Högmässa, Fredrik Modéus, predikant, Anna Alebo celebrant, Tomas Willstedt, organist, Svanholm Singers kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Torsdag 5/2 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Lördag 7/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ensemble 14 kl 10.45 Domkyrkoforum Bland judar och araber, Bengt Knutsson, docent, orientalist och diplomat. Inleds med kaffe. Lunds domkyrkas vänner.

kl 17.00 Domkyrkan Uppbrott, konsert för kör, orgel och klockspel. Text: Britt G. Hallqvist. Musik: Johan-Magnus Sjöberg. Fri entré.

Söndag 8/2 Kyndelsmässodagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Josefin G Andersson, predikant, Fredrik Beverhjelm, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Josefin G Andersson, präst Lördag 14/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 15/2 Fastlagssöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Kerstin Hesslefors Persson, predikant, Lisa Vinsander, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander

Onsdag 18/2 kl 18.30 Domkyrkan Askonsdagsmässa, Lena Sjöstrand

Torsdag 19/2 kl 9.00-15.00 Domkyrkoforum Sportlovskul, Hjälp Johan salta. kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter.

45 44

44 45

UR KALENDARIET

Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner.

Fredag 20/3 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Fred och försoning

Lördag 21/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson

Söndag 23/3 Jungfru Marie bebådelsedag kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anna Alebo, predikant, Josefin G. Andersson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Korallerna under ledning av Linda Alexandersson Domkyrkan 15.30 Sånggudstjänst till förmån för fasteinsamlingen, Vi sjunger för hela världen, Veronica Helm Andréasson, präst, Stefan Ekblad, organist, Mikaelskören kl 17.00 Domkyrkan Holy Commu-nion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Josefin G Andersson, präst, Stefan Ekblad, musiker

Onsdag 25/3 kl 19.30 Domkyrkoforum Finn rum för samtal, Tro, hopp och fördom, Maria K Rydinger, Fryshuset, Lisa Vinsander, studentpräst

Torsdag 26/3 kl 8.00-18.00 Domkyrkan Tyst dag

Lördag 28/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 29/3 Palmsöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Anna Alebo, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Korinterna, dirigent Kerstin Larsson kl 17.00 Domkyrkan Holy Commu-nion Service, Jan Kjellström

Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner.

Lördag 21/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson kl 14.00 Domkyrkan Konfirmation med mässa, Fredrik Beverhjelm

Söndag 22/2 Första söndagen i fastan kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anders Ekhem, kyrkoherde i Malmö, predikant, Kerstin Hesslefors Persson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Kammar-kören, dirigent Daniel Åberg kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Lena Sjöstrand, präst

Fredag 27/2 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Fred och försoning

Lördag 28/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

MARS

Söndag 1/3 Andra söndagen i fastan kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Fredrik Beverhjelm, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Cantores Cathedrales, dirigent Olof Elvstam kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Onsdag 4 mars kl 19.30 Dom-kyrkoforum, Soffsamtal, Anders Ödman, docent, historisk arkeologi, Anna Alebo, pilgrimspräst

Torsdag 5/3 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter,

Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Lördag 7/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Hans Nordenborg kl 10.30 Domkyrkan Invigning av Anna Lindkvist Adolfssons utställ-ning Sår, Asp, Offer, konstnären och domkyrkokaplan Lena Sjö-strand medverkar.

Söndag 8/3 Tredje söndagen i fastan kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Fredrik Modéus, ce-lebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Com-munion Service, Jan Kjellström

Lördag 14/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Petri sångare, dirigent Alexander Einarsson kl 10.45 Domkyrkoforum Att bygga församling – tankar kring kyrkans framtid , Fredrik Modéus, församlingsherde i Dom-kyrkoförsamlingen och biskop electus i Växjö stift. Lunds domkyrkas vänner.

Söndag 15/3 Midfastosöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Fredrik Modéus, predi-kant, Lisa Vinsander, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansen-semblen kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Commu-nion Service, Lisa Vinsander

Tisdag 17/3 kl 19.30 Domkyrkan Skymningsstund I korsets skugga, meditativ vand-ring genom Domkyrkan

Torsdag 19/3 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av

45 44

46 47

UR KALENDARIET

Måndag 30/3 kl 18.30 Domkyrkan Passionsandakt

Tisdag 31/3 kl 18.30 Domkyrkan Matteuspassionen, konsert med Malmö Kammarkör, dirigent Dan-Olof Stenlund. Biljetter vid Domkyrkans entré.

APRIL

Skärtorsdag 2/4 kl 18.30 Domkyrkan Skärtorsdagsmässa, Kerstin Hesslefors Persson, pre-dikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Stefan Ekblad, organist

Långfredag 3/4 kl 11.00 Domkyrkan Långfredagsguds-tjänst, Fredrik Beverhjelm, präst, Stefan Ekblad, organist, kl. 15.00 Domkyrkan Korsandakt, Lena Sjöstrand, präst, Tomas Willstedt, organist k 17.00 Domkyrkan Gravläggningsgudstjänst, Lena Sjöstrand, präst, Tomas Willstedt, organist

Påskafton 4/4 kl 23.30 Domkyrkan Påsknattsmässa, Biskop Johan Tyrberg, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen

Påskdagen 5/4 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predi-kant, Fredrik Modéus, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, 6-12 år kl 17.00 Domkyrkan Holy Commu-nion Service, Jan Kjellström

Annandag påsk 6/4 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med avskedspredikan av biskop electus Fredrik Modéus, Kerstin Hesslefors Persson, celebrant, Stefan Ekblad, organist

Torsdag 9/4 kl 19.30 Domkyrkoforum Om bön för världen – 70 år efter Dietrich Bonhoeffers avrättning, biskop Martin Lind. Samarrangemang Förbundet Kristen humanism.

Lördag 11/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt kl 10.45 Domkyrkoforum Att leva för en vision – tankar kring ekumenik och kyrkornas en-het, Kjell Ove Nilsson, domprost emeritus. Inleds med kaffe. Lunds domkyrkas vänner.

Söndag 12/4 Andra söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lisa Vinsander, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Korallerna, dirigent Linda Alexandersson kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Lena Sjöstrand, präst, Stefan Ekblad, musiker

Lördag 18/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ursula Grahm kl 10.30 Domkyrkoforum Klädbytardag, Studentprästerna och Naturskyddsföreningen

Söndag 19/4 Tredje söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Jan Kjellström, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Kammarkören under ledning av Daniel Åbergkl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Fredag 24/4 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Fred och försoning

Lördag 25/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 26/4 Fjärde söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Lunds domkyrkas gosskör, dirigent Stina Wennberg kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Lena Sjöstrand, präst

MAJLördag 2/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larsonkl 16.30 Domkyrkoplatsen Konsert med med Posaunenchor St. Markus från München

Söndag 3/5 Femte söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Svanholm Singers kl 17.00 Domkyrkan Holy Com-munion Service, Jan Kjellström

Lördag 9/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Musikhögskolans damkör, dirigent Lena Ekman Frisk

Söndag 10/5 Bönsöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med konfirmation, Fredrik Bever-hjelm, präst, musik av konfirman-der och konfirmandledare, Tomas Willstedt, organist kl 17.00 Domkyrkan Holy Com-munion Service, Lisa Vinsander

46 47

46 47

UR KALENDARIET

Kristi himmelsfärds dag 14/5 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa Lena Sjöstrand, predikant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Mikaelskören

Lördag 16/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Magnus Berglöf

Söndag 17/5 Söndagen före pingst kl 11.00 Domkyrkan Josefin G Andersson, predikant, Jan Kjell-ström, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Com-munion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Josefin G Andersson, präst

Onsdag 20/5 kl 19.30 Domkyr-koforum Finn rum för samtal, Vår existientiella sårbarhet, Ulrica Fritzon, Försoningsgruppen

Lördag 23/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 24/5 Pingstdagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, biskop emeritus Carl Axel Aure-lius, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant,Tomas Willstedt, orga-nist, Korinterna, dirigent Kerstin Larsson kl 17.00 Domkyrkan Holy Com-munion Service, Jan Kjellström

Måndag 25/5 Annandag pingst kl 18.30 Domkyrkoplatsen Hög-mässa, Kerstin Hesslefors Pers-son, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant

Tisdag 26/5 kl 18.00 Domkyrkan Lunds universitets sommar- avslutning, studentprästerna

Lördag 30/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Urula Grahm

ÖPPNA VISNNGAR I DOMKYRKAN Visningarna startar i Domkyrkoforum. Start in Cathedral Forum.

3/1 kl 11.00-12.00 svensk visning | 4/1 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English

7/2 kl 11.00-12.00 svensk visning | 8/2 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English

7/3 kl 11.00-12.00 svensk visning | 8/3 kl 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English

11/4 kl 11.00-12.00 svensk visning | 12/4 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English

2/5 kl 11.00-12.00 svensk visning| 3/5 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English

17.00 Domkyrkan Konsert

Söndag 31/5 Heliga Trefaldighets dag kl 11.00 Domkyrkan Hög-mässa med katekumenatsänd-ning, biskop Johan Tyrberg, Stefan Ekblad, organist, Ostrochorus, dirigent Linda Alexandersson kl 17.00 Domkyrkan Holy Com-munion Service, Jan Kjellström

JUNI Nationaldagen Lördag 6/6 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 7/6 Första söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med prästvigning, biskop Johan Tyrberg, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Commu-nion Service, Jan Kjellström

Lördag 13/6 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson

Söndag 14/6 Andra söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anna Alebo, predi-kant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Commu-nion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Konsert, Korallerna, San Fransisco Girl Chorus.

46 47

48 49

40 FINN

PILGRIM

PILGRIMSPLATSEN FLYTTAR TILLFÄLLIGT TILL DOMKYRKOFORUMPilgrimsplats Liberiet ska under 2015 genomgå en efterlängtad renovering. Pilgrimsverksamheten fortsätter som vanligt i nya lokaler.

Pilgrimsbönerna är som tidigare i Domkyrkans krypta onsdag, torsdag och fredag kl 9.00-9.15. Bibelsamtalen efter bönen sker i rummet Donatus i Domkyrkoforum. Du kan träffa pilgrimsvärdar, få kartor och information på Torget i Domkyrkoforum onsdagar kl 10.00-12.00. Har du frågor, kontakta pilgrimspräst Anna Alebo, 046 35 87 64, pilgrim@lundsdomkyrka.se

48 49

FINN 45

FINN VIDARE

Killans bönegård på Österlen är en plats för bön, stillhet, arbete, pilgrimsvandring och gemenskap. Hit kan du komma för att leva

några dagar i bönegårdens rytm. Tillsammans med bönegårdens präst har volontärer hand om gården genom att arbeta i trädgården, laga mat, leda böner, städa, leda reträtter och vandringar.

våren 201519-22 mars Reträttdagar med gemensam bön och tystnad, 2-5 april Påskreträtt, 23-26 april Pilgrimskurs/Pilgrimsledarutbildning, 3-8 maj Kurs i ikon-målning, 14-17 maj Pilgrimsreträtt, 26-29 maj Volontär- och bönedagar. Mer informa- tion: 0414 230 55, killan@telia.com, www.killan.se, www.facebook.com/killansbonegard.

möt killan i domkyrkan Varje onsdag 18.00 i Lunds domkyrkas krypta ber vi Vesper enligt Killans tidebönsbok Timmarnas bön.

Killans bönegård ligger vid Pilgrimsvägen Skåne Blekinge. Hit kan du vandra som pilgrim. Du kan också bo på gården.

Vila och be under Österlens himmel

50 51

PÅ DJUPET

Vardagens hjältar som uppmärk-sammar förtryck, griper in mot orättvisor och står

för sin åsikt när andra tycker annorlunda. Jag är avund-sjuk på människor som vå-gar förändras mitt i livet. På dem som värnar sanningen. På dem som lever som de lär.

Min beundran väcks av människor som utan prestige vågar låta andra växa. Av barn som är ärliga. Av tonåringar som vågar gå sin egen väg. Av vuxna som kämpar för det de tror på.

Mod handlar för mig om tillit. Att våga göra det jag tror på, trots att jag är rädd. Rädslan kan lätt bli den dominerande och styrande kraften i livet. Då håller man sig till det invanda och vågar inte leta efter nya vägar att gå, av rädsla för att hamna vilse. Det blir lättare att tala om svaghet än att visa den. Lättare att fundera över orättvi-sans orsaker än att ägna tiden åt att förändra.

Flera av Nya testamentets

texter handlar om mod, tillit och förundran. En av dem be-rättar att Jesu lärjungar är ute i en båt på sjön, Matteus 14:22-33. Det står att Jesus kommer gående till dem på vattnet. Det kan tyckas vara ett mirakel som inträffar, ett underverk som går vid sidan av naturlagarna. Lärjungarna blir rädda, efter-som man faktiskt inte kan gå på vatten. Då säger Jesus: ”Var inte rädda!”

i evangelierna är vattnet ofta en symbol för kaosmakten. Vat-ten har förmågan att ta liv. När det står att Jesus går på vattnet, betyder det att det kaotiska hålls i schack. Jesus lägger det under sig.

Överfört till min egen situa-tion betyder det att Jesus kom-mer gående mot mig. Han går över mitt livs kaos, för att stilla min oro och skapa frid. Gud vill skänka sinnesro just där livet är som mest i oordning. Evangeliet vill berätta att en tillit kan växa fram trots och mitt i livets kaos. En tillit som gör att jag vågar mer. Då svarar Petrus: ”Herre, om

det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet”. När Jesus säger åt honom att kom-ma, stiger han ur båten och går på vattnet. För en stund vågar han och hyser tillit till att det bär. Så börjar det blåsa. Hans livs oro och kaosmakter gör sig påminda, han blir rädd och går mot botten. Jesus sträcker ut handen och griper tag i ho-nom just när han sjunker.

trons språk är både faktaspråk och relationsspråk.Jag behöver ha tillgång till båda för att kun-na hantera den här berättelsen. Om jag bara använder faktaspråk, så stannar jag lätt vid mitt tvivel på berättelsens sanningshalt. Ingen kan gå på vatten. Berät-telsen måste därför vara falsk och påhittad. Alltså bryr jag mig inte om den.

Men för mig är det viktigt att verkligen läsa vad det står. Jesus talar nämligen inte faktaspråk till lärjungarna. Han säger inte: ”Detta måste ni tro på!” eller ”Ju orimligare, desto bättre”. Istället talar han relationsspråk och säger: ”Var inte rädda!”.

Jag önskar att jag var modigare. På alla tänkbara sätt. Jag beundrar dem som vågar offra något för sin övertygelse och imponeras av personer som har tillit att våga säga vad de tycker.

TILLIT MITT I LIVETS KAOS

50

50 51

Ord som vill väcka min tillit.Jag tycker om orden til-

lit och rädsla. För mig är debättre än tro och tvivel. Or-det tro gör att jag associerartill att gissa eller förmoda.Att tro blir en sorts lägregrads vetande, preliminäraantaganden i brist på säkerkunskap. Något som kan er-sättas så snart jag vet bättre.Faktaspråket är då ensamhärskare. Hjärna och hjärtaär inte i balans. Ordet til-lit har vidare associationerän tro. Det betyder att hysaförtroende, att förtrösta ochkänna tillförsikt. Det gerde varma associationernaav att kunna lita på någon.En känsla av att stegen kanbära, trots den oro och ång-est som ett liv innehåller.

ordet tillit är ett starkt ochstabilt ord, det låter till ochmed likadant både fram- ochbaklänges. På samma sätt ärdet lättare att tala om rädslaän om tvivel. Rädsla handlarför mig om motsatsen tilltillit. Upplevelsen av att interiktigt våga, att inte kunnakänna förtröstan och lita påden andre. Stegen bär miginte riktigt när jag är ute ”pådjupt vatten”. Jag sjunker.Vem sträcker sig efter mignär jag går mot botten?

När jag vågar mig ut på re-lationsspråkets djupa vatten,kan jag upptäcka både min rädsla och mitt behov avtillit. När hjärnan härskar iensamt majestät hör jag inte

vad Jesus säger. Men närhjärtat får vara med, kan detsärskilda i underverken hjäl-pa mig att upptäcka vardags-undret. Att tillitens steg kan bära över rädslans kaosdjup.text Fredrik Modéusfoto Kristina Strand Larsson

50

52 52

Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda, frid över er. Upphör aldrig att prisa Gud. Det var inte min förtjänst att jag kom till er, det var Guds vilja att jag skulle göra det. Honom skall ni prisa i all er tid, lovsjung honom. 1 Mack 3:22 Men genast talade Jesus till dem och sade:

”Lugn, det är jag. Var inte rädda.” Matt 17:7 Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: ”Stig upp och var inte rädda.”Mark 6:50

1 Moseboken 50:21 4 Moseboken 14:9 5 Moseboken 1:29 5 Moseboken 5:5 5 Moseboken 20:3 5 Moseboken 31:6 Joshua 10:25 1 Samuelsboken 14:26f 2 Krönikeboken 20:17 2 Krönikeboken 32:7 2 Krönikeboken 32:11f Jesaja 35:4 Jesaja 51:7 Jeremia 2:27f Jeremia 30:10 Jeremia 42:11 Jeremia 46:27 Haggaj 2:6 Sakarja 8:15f

1 Moseboken 50:21 4 Moseboken 14:9 5 Moseboken 1:29 5 Moseboken 5:5 5 Moseboken 20:3 5 Moseboken 31:6 Joshua 10:25 1 Samuelsboken 14:26f 2 Krönikeboken 20:17 2 Krönikeboken 32:7 2 Krönikeboken 32:11f Jesaja 35:4 Jesaja 51:7 Jeremia 2:27f Jeremia 30:10 Jeremia 42:11 Jeremia 46:27 Haggaj 2:6 Sakarja 8:15f Tobit 12:17f

Tobit 12:17f 1 Mack 3:22 1 Mackabeerboken 4:7f 2 Mackabeerboken 6:19/20f Matteusevangeliet 10:26 Matteusevangeliet 10:28 Matteusevangeliet 10:31f Matteusevangeliet 14:27 Matteusevangeliet 17:7 Markusevangeliet 6:50 Lukasevangeliet 12:7f Johannesevangeliet 6:19f Apostlagärningarna 9:26 1 Petrusbrevet 3:14

1 Moseboken 50:21 4 Moseboken 14:9 5 Moseboken 1:29 5 Moseboken 5:5 5 Moseboken 20:3 5 Moseboken 31:6 Joshua 10:25 1 Samuelsboken 14:26f 2 Krönikeboken 20:17 2 Krönikeboken 32:7 2 Krönikeboken 32:11f Jesaja 35:4 Jesaja 51:7 Jeremia 2:27f Jeremia 30:10 Jeremia 42:11 Jeremia 46:27 Haggaj 2:6 Sakarja 8:15f

Tobit 12:17f 1 Mack 3:22 1 Mackabeerboken 4:7f 2 Mackabeerboken 6:19/20f Matteusevangeliet 10:26 Matteusevangeliet 10:28 Matteusevangeliet 10:31f Matteusevangeliet 14:27 Matteusevangeliet 17:7 Markusevangeliet 6:50 Lukasevangeliet 12:7f Johannesevangeliet 6:19f Apostlagärningarna 9:26 1 Petrusbrevet 3:14