Följ Jan Guillous tempelriddare runt i Götalandskapen

2

»Från början behövde jag bara en›svensk‹ riddare för att genom hans ögonskildra kristendomens heliga krig motislam under korstågstiden. Mycket snabbtfann jag att han i så fall borde kommafrån Västra Göta land och vara född unge-fär 1150.

Det blev en lång studieresafrån Skara till Varnhem ochGudhem, borgen Aranäsoch Forshems kyrka ochslagfälten vid Lena och Ges-tilren.

Men snart var det som omdet gick magi i letandet ochfantiserandet, som om ArnMagnusson, som jag döptefter hans tänkta barn-domshem Aranäs, verk ligenhade funnits. Eller åtmin s -tone någon som han.

För borgen Aranäs är byggd enligt ut-ländska förebilder och kyrkan i Fors hemär byggd av samma folk som byggde Ara-näs. Och Forshems kyrka är inte till ägnadJungfru Maria som nästan alla kyrkor vid

den här tiden, utan Guds Grav. Och GudsGrav i Jerusalem vaktades av tempelrid-darna. I en stenrelief av Fors hemsmästa-ren ser vi en riddare som skänker kyrkan– och ovanför Guds anlete på en av deandra relieferna ett tempelriddarkors! Des-sutom måste den eller de som ledde folk-

ungar och erikar tillsegrarna vid Lena och Ges-tilren mot stormakten Dan-mark ha känt till hurstriderna bedrevs i det He-liga Landet. För mod ligendyker både lång bågar ochriddare till häst här upp förförsta gången i vår historia!

Den som byggde kyrkan iForshem, den från det He -liga landet hemkomne tem-pelriddaren, var den somskapade de mirakulösa seg-

rarna vid Lena och Gestil ren. Därför talarvi svenska idag och inte danska. Där föd-des Sverige.

Arn Magnusson »fanns« alltså. Han är vårlandsfader.«

Jan Guillou

»Vägen till Jerusalem« börjar i Skara. Härinleds berättelsen om riddaren Arn Mag-nusson i Jan Guillous roman som tar ossmed på ett äventyr i munkars och tem-pelriddares rike.

Det är den första boken i en populärhis-torisk trilogi som utspelar sig i det me-deltida Västra- och Östra Götaland. Dethär är en tid av förändring och förnyelse.Det är nu Sverige som enat rike tar formoch det är bland annat kristendomenslandvinningar i det hedniska Norden somför med sig grunden till ett nytt samhälle,en ny civilisation och nya kunskaper. I deföljande böckerna »Tempelriddaren« och»Riket vid vägens slut« fortsätter Arnsäventyr.Arn är en uppdiktad person, men hän-

delserna och platserna från romanenbygger på en historisk verklighet, varsbönder, kungar, präster och adelsmän intelängre själva kan berätta något för oss.Men kvar från denna tid finns spåren utei landskapet och i museernas arkiv ochsamlingar. Kvar finns skrifterna och före-målen, kyrkorna och klosterruinerna sommed fantasins hjälp tar oss bakåt i tiden.

Romanen har också blivit film och i land-skapet finns de vackra miljöer som valtstill inspelningen.

Följ med på en rundtur i Arns fotspår. Vihar valt ut besöksmål av stor historisk be-tydelse för upptakten till det svenskariksbildandet och som samtidigt utgörArns viktigaste vistelseorter.

Anja Praesto

Sk

ara

bo

rgSpåren efter Arn Magnusson

I Arns fotspår - en resa kring Svearikets tillkomst

Efter de första levnadsåren i barndoms-hemmet på Aranäs gård hamnar han iVarnhem vid foten av Billingen. Av mun-karna formas han till en Kristi stridsmanoch tempelriddare i det Heliga landet. Itre böcker av Jan Guillou får vi följa Arnpå hans väg genom livet. Svensk filmin-dustri har också filmatiserat berättelsenmed inspiration från platser och original-föremål från Västra Götaland

I »Arvet efter Arn« fortsätter den historiskaberättelsen. I fokus står Birger Magnusson– rikets siste jarl.

»I Arns fotspår« är också titeln påen foto- och faktabok om svenskmedeltid - en fantasins och kun-skapens resa med spännandefördjupningsmaterial om Götalandskapen.

I nådens år 1150 föds Arn Magnusson.

3

54

Dagens domkyrka är en mäktig katedral igotisk stil, uppförd av sandsten från väst-götabergen. Kvar från 1000-talet är blandannat en unik krypta, ett sista vilorum förde första biskoparna. Kyrkan har sedanbyggts om i olika omgångar efter bränderoch vandalisering. Samlingen av sigillfrån medeltida biskopar och vackra glas-fönster bidrar till kyrkans atmosfär.

Men domkyrkan ligger inte längre på sta-dens högsta punkt. 900 år senare har sta-den »vuxit ikapp«. Lager av gödsel,förmultnat avfall och rivna hus liggerstaplade på varandra, sekel för sekel. Da-gens gator och torg vilar på närmare tremeter tjocka kulturlager, som med sinagamla sopor lär oss mycket om de medel-tida stadsbornas levnadsvillkor. Gatunä-tet från den här tiden är i princip bevarattill våra dagar. Gatunamn som Tullporta-gatan och Gråbrödragatan avslöjar någotav stadens historia.

turistinfo

Västergötlands museum: 0511-260 00.Maj–sept öppet alla dagar, vardagar 10–17, hel-ger 12–17, övriga året ti–sö samt kvällsöppet ons-dagar. Sommaröppet i domkyrkan: dagl kl 10–19. Öv-riga året: må–sö 10–16, to 10–19.Sommarvardagar sång och visningsgudstjänster.Ring 0511-26500 eller 26529 för information.Kråks Värdshus: 0511-211 07.Skara turistbyrå: 0511-325 80.

mer att läsa »Skara, del I« Skara Historie-kom-mitté, »Skara i medeltid« Skrift nr 22 från Ska-raborgs länsmuseum.

et var vid Tiburtiusmässan, den dag som räknades som

sommarens första dag och då isarna gick upp i Västra

Götaland. Så många människor som denna dag hade

aldrig varit församlade i Skara ty det var inte vilken mässa som

helst som skulle genomföras. Den nya domkyrkan skulle äntli-

gen invigas. ur vägen till jerusalem

Historien om det tidiga samhället be -skrivs på Västergötlands museum i ut -ställningen »Skara i medeltid«. I fokus stårmedeltidsstaden Skaras storhetstid, ettmakt centrum i Svearikets begynnelse.

Biskopssigill

Sk

ara

I det tidiga medeltidssamhället är Skaracentralort både för kyrkan och för kunga-makten. Det är en »storstad« med runt700 invånare och stadens gränser marke-ras med en hög gärdesgård av stolpar,träslanor och jordvallar. Låga bostadshusav trä trängs med verkstäder, fähus ochvisthusbodar. Man bor trångt och stankenav gödsel och avfall är påträngande. Skill-naden mellan stad och landsbygd är inteså stor, man har boskap och odlar enklaregrödor på små jordlotter.

Men vid sidan av odlandet blomstrarsåväl handel som hantverk och Skara ären mötes- och marknadsplats. En mark-nadsdag uppvisar en brokig skara av köp-män, bönder och hantverkare men ocksåmunkar, kyrkans folk, barn, gycklare ochdjur. I vimlet och sorlet hörs främmande

sånger och nya instrument som tillsam-mans med handelsvarorna kommit tillSkara från kontinenten via Lödöse. Närkungen är i stan bor han på borgen Gä-lakvist.

På stadens högsta punkt ligger domkyr-kan. Kyrktornen som reser sig över sta-den markerar centrum och är riktmärkeför besökaren.

Det är i nådens år 1150 som romanen in leds.Domkyrkan ska invigas och här får fru Sig-rid, Arns mor, sin uppenbarelse att skänkagodset Varnhem till cistercienserna.

Nästan 900 år senare, i advent år 1999, in-vigs domkyrkan återigen. Detta efter enomfattande renovering för att möta nyagenerationer och nya århundraden.

1100-talet 1200–1300-talet 1596–1719 1723–1729 1810–1872 1894– Sve

rige

s äl

dsta

möb

el, S

un

taks

stol

en.

6

Vid foten av natursköna Kinnekulle lig-ger Husaby. Redan på långt håll ser mande mäktiga tornen från Husaby kyrkaresa sig. Tidiga spår vittnar om att Hu-saby var en plats med särskild betydelseför det blivande svenska riket. Med ettdop som ändrar historien inleds en alli-ans mellan kyrka och kungamakt somutgör grunden för riksbildandet. Det ärOlof Skötkonung som enligt traditionenlåter sig döpas här och därmed blir Sveri-ges första kristne konung.

Husaby kyrka är en av landets allramärkligaste kyrkor och den första dom-kyrkan. Dagens byggnad uppfördes på1100-talet av välhuggna sandstensblock,lämningar antyder att det tidigare funnitsen stavkyrka i trä. Utanför ingången finnstvå gravmonument från tidig medeltid.

Nordost om kyrkan ligger Sankt Sigfridskälla. Möjligen var det just här som OlofSkötkonung döptes av den engelske mis-sionären Sigfrid. Därför har detta ocksåblivit en av traktens mest kända och be-sökta historiska platser.

På den plats där kungsgården kan halegat, ligger idag resterna av Husaby bis-kopsborg, påbörjad under 1200-talet. Det är här på kungsgården i Husaby somromanens Arn blir förförd av Algot Påls -sons dotter Katarina. När han senare skaöva julsånger i Husaby kyrka är det förstagången han träffar Algots andra dotter Ce-cilia och ljuv musik uppstår på mer än ettsätt...

turistinfo

Tusen år av kristen tro firades i Husaby år2000.Besök gärna tusenårsaltaret som byggdes tillminne av tusenårsfirandet nedanför Pilgrims-gården. Härifrån går också en pilgrimsled, bl atill Forshem.

Bokning av gruppbesök i kyrkan på pastors-expeditionen i Husaby tfn. 0511- 34 31 41

Turistbyrån Lidköping: 0510-200 20Hembygdsföreningens café: 0511-581 68,0511-34 31 12

mer att läsa: »I spåren av kungens män« och »Tusenårsresan« av Maja Hagerman,»Husaby kyrka« av Stig Antbring.»Palatset som blev en borg« av Jan-Bertil Schnell.

Hu

sa

by tor julotta skulle detta år hållas i Husaby kyrka som var

kungskyrka. Någon kung skulle dock inte visa sig där, ty

kung hade västgötarna värjt sig mot. Men till Husaby

skulle lagman Karle, som var den förnämste mannen i Västra Gö-

taland, komma. Därför skulle också folkungarna fira sin julotta i

Husaby och inte i den egna kyrkan Forshem. ur vägen till jerusalem

Kamsmycke

7

Forshem ståtar med en unik medeltidakyrka som är ett begrepp i Sveriges his-toria. Kyrkan är tillägnad den Heliga Gra-ven i Jerusalem. Äldsta delen ärlånghuset från mitten av 1100-talet.Främst är kyrkan känd för sex olika sten-reliefer.

Med den kristna tiden och det nya sam-hället kom kunskapen att bygga i nyttmaterial: sten. Runt om i trakten uppför-des romanska stenkyrkor. Kinnekulleblev en arena för dagbrott och verkstäder.Hit kom alla Skaraslättens kyrkbyggareför att hämta sandsten och kalk sten tillsina byggen. Med tiden har kyrkorna bli-vit ombyggda men kvar finns bildverken– sten är evighet.

Tre av relieferna i Forshem skildrar pas-sionshistorien och någon sägs vara ettsjälvporträtt på stenmästaren själv. Menvem var han, mannen med hacka, mejseloch klubba? Vi känner inte namnet pådenne skicklige bildhuggare, som var såefterfrågad i Västra Götaland och vida

om kring att han också fick uppdraget somstenmästare vid domkyrkan i Skara. Vikallar honom Forshemsmästaren ellerSkara mästaren. Det är inte otroligt att enav bilderna föreställer kyrkans donatorfrån borgen Aranäs, enligt romanen så le desen avbild av självaste Arn Magnus son.

På 1760-talet omskapades Forshems-kyr-kan till en korskyrka och kring den finnsen värdefull miljö med bland annat präst-gården från 1790 och ett annat gästgiveri.

turistinfo

Kyrkan öppen dagligenOktober-april kl 8-16Maj-september kl 8-20Guidning enligt beställning: 0501-420 10Pilgrimshärbärge finns vid prästgårdenHärifrån går också en pilgrimsled, bl a till Husaby.Stenmuseum öppet dagligen 8-20Turistbyrån Lidköping 0510-200 20Turistbyrån Mariestad 0501-75 58 50

mer att läsa

»Forshems kyrka« av Jan Svanberg och BarbroWestrin.»Folkungar och korsriddare« av Bo J Theuten-berg.

e hade druckit julöl på Arnäs i den stora varma stensa-

len med stockeldar och aldrig hade livet synts så gott.

Vid julottan nere i Forshem kunde Arn utan blygsel visa

sin stolthet över vad han låtit bygga och även att han själv var av-

bildad i sten ovanför kyrkporten som den som skänkte Gud nyck-

larna till kyrkan under ett tempelriddarkors. ur riket vid vägens slut

Fo

rsh

em

98

En av Västergötlands mest uppmärksam-made fornlämningar är skeppssättningeni Askeberga. Skeppssättningen, även kal-lad Ranes stenar, byggdes under järnål-dern (ca 400–500 e Kr). Ranes stenar är55 m lång och landets näst största efterAle stenar i Skåne.

Monumentet har 24 gigantiska stenblockpå tiotals ton vardera. De måste hatrans porterats långa sträckor, eftersomdet inte förekommer så stora block i trak-ten. Arbetet att föra hit och resa stenarnahar krävt en stor arbetsinsats av mångapersoner. Det betyder att de måste ha levti ett välorganiserat och skiktat samhälle.

Kanske är Ranes stenar uppförd somgrav eller minne över en storman somstyrde över området.

Askeberga är platsen där Arn låter upptahalvsyskon och allierade i sin ätt.

turistinfo

Skeppssättningen ligger vid en biväg väster omTidans samhälle, norr om Skövde. Turistcentrum Skövde: 0500-44 66 88.Nordväst om Askeberga finns Lugnås medkopp ling till cisterciensermunkarna.Guidningar i qvarstensgruvan.

mer att läsa

»Arkeologi i Skaraborg« av Gerhard Flink.

edanför Askeberga gamla tingsplats där Tidan gjorde en

brant sväng låg rastplatsen. Fler skutor låg redan halvt

uppdragna vid stranden och det blev stor uppståndelse

bland roddare och rastplatsens folk när den folkungska ägaren herr

Eskil kom. ur riket vid vägens slut

As

ke

be

rga

Det fanns knappast någon plats som lågmera centralt i 1100-talets Sverige än Vi-singsö i Vättern. Ön ligger mitt emellande båda Götalandskapen och var det då-varande rikets maktcentrum. Kungarnaoch deras följen vistades ofta på borgenvid Näs, som var vår första riksborg. Denuppfördes troligen under 1150-talet ochvar snarare en statusmarkering – ett re-sidens – än en försvarsanläggning.

Borgen är främst förknippad med Sver k-ers ätten, men även den Erikska ätten höllhov här periodvis. Fyra kungar uppges haavlidit på ön, bland dem Magnus Ladulås.

Verklighetens dramatik återfinns i roma-nen om Arn, där Arn får bevittna mordet påKarl Sverkersson, en verklig händelse somägde rum 1167.

I början av 1300-talet var Visingsös stor-hetstid över och som kungligt residensersattes Visingsö-borgen successivt avStock holm slott. Borgen försvinner urhistorien 1318, även bokstavligen då densakta börjar rasa ned i Vättern. Idag åter-står några få delar i ruiner.

Visingsö har också ett omfattande grav-bestånd från järnåldern och för den me-deltidsintresserade är ett besök i Brahe- kyrkan och Kumlaby kyrka ett måste.Remmalagen, de öppna hästskjutsarna,är ett populärt transportmedel på ön.

edan sänkte Knut sin röst och förklarade vad som skulle

ske. I Skara hade de köpt många kunskaper, men vikti-

gast från en man som för kort tid sedan lämnat Karl

Sverkerssons tjänst på Näs. De hade fått veta att när ingen fara

fanns på Näs, som nu när isarna varken bar eller brast, tog Karl

Sverkersson varje morgon före allt annat en kort vandring ner till

stranden för att vara för sig själv. ur vägen till jerusalemVis

ing

sö

turistinfo

Gränna-Visingsö turistbyrå: 0390-40193,0390-41010.Jönköpings länsmuseum: 036-30 18 00.

mer att läsa:

»Visingsöartiklar. Tolv artiklar om Visingsöfrån bronsålder till medeltid.« Jönköping 2000.»Gränna-Visingsö historia.« av Grennfelt, Kraft,Lindqvist och Rydén. Stockholm 1980.»Skogshistorien på Visingsö« av L. Kardell. Jön -köping 1997.»Det nära förflutna. Om arkeologi i Jönköpingslän.« Småländska kulturbilder 1997. Jönköping1997.

1110

Slagen vid Lena och Gestilren har sattdjupa spår i vår historia. Kanske var stri-derna som utspelades här i början på1200-talet det avgörande för bildandet avriket Sverige.

Lena blev så småningom Kungslena ochär en kulturhistoriskt intressant miljömed kyrka, herrgård och palatsruin vidbyn.

Enligt traditionen uppfördes Kungslenakyrka av kung Erik Läspe och Halte i mit-ten av 1200-talet till minne av slaget vidLena. Här möttes de erikska och sver-kerska ätterna 31 januari 1208, ett slagdär den erikska styrkan vann en storseger. Två år senare återkom Sverkermed sin här från Danmark, men den härgången vann Eriks kungahus definitivtden långa striden mot Sverkers. I dettaslag, vid Gestilren 1210, stupade nämli-gen kung Sverker.

Kanske vanns denna seger mycket tackvare den nya militära teknik som förts in– bepansrat rytteri, dvs riddare samt hand-bågsskyttar. Vid den här tiden bar ryttarenringpansarskjorta, hjälm och sköld.

I slaget vid Gestilren stupar i romanenflera av Arn Magnussons närstående,bland annat sonen Magnus Månesköld.

Ett stort monument av granit har restsnära kyrkan till minne av slaget vid Lena.Vid vägkorset i Varv några kilometersöder om Kungslena står en minnes stenöver slaget vid Gestilren år 1210.

I vägskälet finns ett originellt vägmärkesom kallas Granne Påle, tillverkad i träoch grant bemålad. Originalet från 1902finns på Turbinhusön i Tidaholm.

På bergssluttningen ovanför Kungslena byligger ruinerna från Lena palats, uppfördav Birger jarl. Grunderna till huset liggertill största delen under jord och syns därförinte. De undersökningar som gjorts tyderpå att palatset inte varit en befästning utanen högreståndsbostad, en mu rad palats-byggnad från senare 1200-tal.

turistinfo

Tidaholms Turistbyrå tfn. 0502-60 62 08. Förguidningar kontakta Rosa Qvist på tfn. 0502-440 70

mer att läsa

»Kungslena kyrka – en kyrkostudie« av SofiaBruto.»Dimbobygden 1997, slaget om Gestilren« avBirgitta Ingvar-Nilsson.»Birjer Magnusson den siste jarlen« Väster-götlands museum.

ch då var det som om det mörknade över slagfältet vid

Lena av ett stort svart moln som först steg och sedan

sjönk mot de anstormande danska ryttarna och det ven

och tjöt i luften som om tusen tranor lyft samtidigt.

När den första salvan pilar slog ner i den framstormande danska

hären var det som om en Guds näve av järn hade drabbat den rakt

uppifrån. ur riket vid vägens slut

Ku

ng

sle

na

och

Ge

sti

lre

n

Modell av Lena palats

Historien om Forsvik går genom sekler.Orten ligger utmed Göta Kanal 10 kmnordväst om Karlsborg. Namnet kommerefter den gård som legat på platsen sedanmedeltiden. Redan då användes vatten-kraften i forsen till att driva en kvarn ochen såg.

På 1400-talet övergick Forsviks gårdgenom donationer till Vadstena kloster påandra sidan Vättern. Forsvik levereradevirke och järn till klostret, som då höll påatt byggas. En ny kvarn, såg och vatten-hammare anlades av klosterfolket ochdetta var början till det blivande Fors viksBruk.

Från 1600-talet var Forsvik ett järnbruksom under 1800-talet ersattes av gjuteri,mekanisk verkstad och träsliperi. Gjut -eriet lades ner på 1970-talet men allaäldre bruksbyggnader står kvar.

Industrimiljön i Forsvik är en av landetsäldsta. Den är väl bevarad och upprustadså att man i detta levande museumlätt kan sätta sig in i stora delar av Sveri-ges industrihistoria.

I romanen bosätter sig Arn i Forsvik närhan återvänder efter sin tid i det Heligalandet. Det är också här som hans »son-son«, Birger Magnusson, känd som Birgerjarl, får växa upp med en mycket kunnig»farfar«. Och det beryktade Fors vikska ryt-teriet utbildas på denna plats.

turistinfo

Forsviks Bruk är sommartid öppet dagligen,0505-188 40. www.forsvik.comHär finns utställningar, bl a utställningen »IArns tid«, sommarteater och ett varierat mu-sikutbud. Dessutom arrangeras guidade vis-ningar och ångbåtsturer. I varvet kan manfölja rekonstruktionen av Hjulångaren ErikNordevall II. I nära anslutning till ForsviksBruk finns vandrarhem och Forsviks Mat &Café. Karlsborgs Turistbyrå, 0505-173 50.

mer att läsa

»Bruksbilder« - boken om Forsvik av BoBremsjö och Lars Bergström. »Forsviks bruk och släkten Tham« av IngemarWikenros»Forsvik. Ett bruk i Sverige« av Eric Julihn

ad än Sigge och Orm hade tänkt sig om hur det skulle

vara att komma fram till drömmarnas Forsvik och söka

efter herr Arn själv så spräcktes alla deras planer genast

av allt det de fick se. Kanske hade de väntat sig ett stort hus med

snidade drakhuvuden vid taknockarna där riddar Arn red på tunet

med sitt blixtrande svärd omgiven av unga män och pojkar som

försökte göra som han. Vad de kom till var en by med fyra gator,

ett vimmel av folk som alla tycktes springa om varandra i bråds-

kan och ett surr av främmande tungomål. ur riket vid vägens slut

Fo

rsv

ik

1312

När en högättad kvinna vid namn Sigriddonerade stormannagodset Varnhem tillcistercienserna var detta munkordenschans att bygga det som skulle bli det me-deltida Sveriges största munkkloster. Detbyggdes åren 1150–1260 efter förebilderi Frankrike och Tyskland. Place ringen avklostret var idealisk. Platsen låg enskilt,bland fina marker för odling och bete,bland skogar för timmer och vilt. BergetBillingen gav sten till klosterbygget, rentvatten och vattenkraft.

Klosterinnevånarna var uppdelade i tvågrupper: prästmunkar och lekbröder.»Ora et labora«, bed och arbeta, är klos-terordens ledstjärna, vilket sammanfattarlivet vid klostret.

Varnhem är platsen där Arn föddes ochfostrades. Han placeras i klostret som»oblat«, det vill säga barn i Guds tjänst.Detta är ett offer av föräldrarna Sigrid ochMagnus, och ett tack till Herren som genomett mirakel låtit Arn återuppstå från döden.

Av bröderna i klostret får Arn kunskaper ispråk, filosofi och teologi, men även prak-tisk skicklighet som smide, sjukvård, odlingoch byggteknik.

Varnhem är gravplats för den erikskakungaätten med bland andra Birger jarlmed maka. Dessutom finns här greveMagnus Gabriel De la Gardies grav. Viden stor restaurering 1918–23 återskapa-des kyrkans medeltida karaktär. Senareårs utgrävningar intill klosterruinen harblottlagt en kyrka vars gravar kan daterastill sent 800-tal.

turistinfo

Nyöppnat klostermuseum 2007. Kyrkan ochklostermuseet är öppna dagligen i april 11-16,maj-augusti 10-18, september 11-16.Entrépriser till Klosterstaden:Vuxen 40 kr. Barn 7-16 år 10 kr. Barn under 7år fritt. Familj högst 100 krGrupper: 20-39 deltagare 25: -/person. Över40 deltagare 20: -/person (guide och chaufförgratis) Skolelever alla stadier 10: -/person.Skolelever från Skara pastorat/kommun - frittinträde (guidning ingår) Bokning: 0511-265 34Härifrån går också en pilgrimsled, bl a tillForshem.

mer att läsa

»Varnhems kloster, kyrkan – ruinerna – museet«av Jan O.M. Karlsson och Ragnar Sigsjö. »Furs-tebilder från Folkungatid« av Jan Svanberg. »RitusCisterciensis« av H. Johansson. »Varnhems klos-terkyrka« av R. Edenheim och I. Rosell.

Va

rnh

em

trax före Bartelsmässan, den brådaste skördetiden och

då också bockarna skulle slaktas i Västra Götaland, såg

Arn hur Varnhems kyrktorn växte upp i fjärran, först

otydligt som bara någon egendomligt knotig eller förtorkad eller av

blixten slagen trädtopp mitt inne i den frodiga ekdungen, sen helt

tydligt.

Han kände inte igen kyrktornet från sin barndom, det var inte det

som rörde honom. Men han visste att där inne låg hans mor be-

graven, henne som han varje kväll talade till i sina böner... Fylld

av högtidlighet red han in genom klosterporten... ur vägen till jerusalem

Sigill

Livet i Gudhems kloster ter sig både kargtoch fridfullt. Innanför klostermurarna ärlivet hårt uppstyrt av sång- och bönestun-der. Reglerna är stränga och brott motdessa bestraffas. Här är kallt och dragigtoch särskilt vintrarna är svåra att uthärda.Men klostret är också en källa till nya kun-skaper och insikter och nunnorna lär signya språk och hantverk.

Klostret grundades vid mitten av 1100-talet med kung Karl Sverkersson som ini-tiativtagare. Gudhems storhetsperiodinföll på 1200-talet, då det gynnades avkung Erik Eriksson, i historien känd somLäspe och Halte. Hans änka drottning Ka-tarina donerade gods och guld år 1250som möjliggjorde uppbyggandet av denklosteranläggning och klosterkyrka, varsruiner vi kan se idag. Drottning Katarinadog i Gudhems kloster, där hon tillbring-ade sina sista levnadsår och också liggerbegravd. Sen 2006 finns en kopia pådrottningens vackra gravhäll.

Det är i Gudhem som Arns fästmö Ceciliafår slita hårt i 20 år under Moder Rikissasjärnhand. Biskop Bengt förklarar i Skaradomkyrka att Cecilia Algots dotter och ArnMagnusson är bannlysta. »Ingen kyrkansman i hela Västra Göta land får vidare be -fatta sig med någon av dessa två i sådantsom rör den kristna gemenskapen. Denenda fristad de kan söka sig är kloster«.

turistinfo

Klostermuseum med unika fynd från utgräv-ningar, Drottning Katarina´s lockhäll samt sou-venirförsäljning. Café och klosterträdgård. Öppet helger och påsk under april 11-17, maj -aug dagligen 11-17 samt sept - okt. helger 11-17.Gästhem Cecilia året runt. Bokning 0703-84 04 39. Gudhems Kyrka öppen sommar-tid mån-fre 9-19, lör-sön 11-19, övriga året öppetunder kontorstid. Guidning beställs på 0515-72 00 11. Ytterligare information fås på:www.gudhem.se Falköpings Turistbyrå 0515-77 70 50, www.falkoping.nu Härifrån går ocksåen pilgrimsled, bl a till Varnhem.

mer att läsa: »Gudhems klosterruin« av StigRoth »Boken om Gudhem« Red. Hilding Jo-hansson »Gudhems Kloster« av Jan-O.M.Karlsson »Kvinnorna runt Birger jarl« i BirgerMagnusson- den siste jarlen

Gu

dh

em et vackraste av alla klosternamn hade ett nunnekloster

som låg i den södra delen av Västra Götaland. Gudhem

hette det och var tillägnat Jungfru Maria. Klostret låg

på en höjd och därifrån kunde man se det blånande berget Billingen

och, om man ansträngde sig bara något, de två tornen på domkyr-

kan i Skara. Norr om Gudhem blänkte Hornborgasjön dit tranorna

kom om våren innan gäddorna börjat leka. Runt klostret låg går-

dar och åkrar och små dungar av ekskog. Det var ett mycket frid-

fullt och vackert landskap som alls inte förde tanken till mörker

och barbari. ur tempelriddaren

14 15

Eriksbergs socken och dess medeltids-kyrka har genom århundradena haft etttraditionsbundet samband med den me-deltida erikska kungaätten. Det anses attsocknen varit födelseort för denna mäktigakunga ätt och att en av dess mest legend-om spunna gestalter, Erik den Helige (ErikJedvardson), på sitt arvegods lät uppföraden gamla kyrkan, av kärlek till sin hem-bygd, och såsom ättens familjehelgedom.

Denna 1100-talskyrka, som också använtssom magasin och tidvis varit rivningsho-tad, är idag pietetsfullt restaurerad ochhar många intressanta inventarier, till ex-empel ett medeltida relikskrin (kopia) ochett altare, som troligen funnits i kyrkanredan från början. Väggmålningarna från1100- och 1200-talen är fortfarande skönj-bara och är bland de äldsta i sitt slag sombevarats i vårt land. Främst märks två ko-nungagestalter försedda med dubbel glo-

ria. I mitten av kyrkan finns en relik-gömma och i koret finns en säregen him-latrappa. Utanför kyrkan står enminnessten över kung Knut Eriksson, rest800 år efter hans död 1196.

Det är här i Eriksberg utan skydd av sten-murar och väpnade män som Knut Eriks son,konung och i romanen Arns gode vän, leversina sista dagar.

turistinfo

Kyrkan öppen dagligen kl 8–20. Kyrkan och historiska platser i trakten visasefter överenskommelse, 0515-43024.Här finns också Prästgården med kaffe, hembaktoch olika temautställningar. Förbokning hosEriks bergs Kultur- och Intresseförening: 0515-43009.Turistinformation kommunhuset i Herrljunga:0513-170 00.

mer att läsa:

»Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara stift«av Viola Hernfjäll.

Eri

ks

be

rg

ungens eriksgata hade gjort en omväg från den vanliga

vägen. Efter att man passerat Jönköping hade man gått

mot Eriksberg, kungens födelseplats och också den plats

där hans far, som nu allt oftare omtalades som helige Sankt Erik,

hade fötts och där erikarna byggt sin kyrka med de vackraste vägg-

målningar i Västra Götaland. ur tempelriddaren

Den karga Axevalla hed var exercisplatsför Skaraborgs och Västergötlands rege-menten från tidigt 1700-tal till 1900-ta-lets mitt. På heden, som hålls öppengenom bete, växer ljung, backtimjan ochenar. Från de fria vidderna har man ut-sikt mot Billingen och Valle. Heden an-vänds bland annat för vandring ochridning. I närheten ligger lämningar avAxevalla Hus från 1200-talet, som var detstarkaste fästet i medeltidens Västergöt-land.

Det är här, vid en plats som kallades Trevägars möte, som Arn vinner tvekampenmot Emund Ulvbane i en strid för att räddasin fars liv och ättens heder. Arn blir en le-gend genom att skona hans liv – men huggerhanden av sin motståndare.

turistinfo

Från Pansarmuseet i Axvall utgår promenad -stigar i omgivningarna bl a till Axevalla Hus.Se Axevalla Hus från sjösidan. Guidad tur medflotte kan beställas: 0511-621 09.Mera tips i området: Turistbyrån Skara: 0511-325 80.

mer att läsa

»Borgar och befästningar i det medeltida Sve-rige« av Christian Lovén.»Axevalla Hus, svenskt medeltidsfäste och säteför västgötakungarna« av Georg Friberg ochBjörn Lippold.

Ax

ev

all

a

lla götars ting skulle hållas utanför kungsgården vid Ax-

evalla.

Kung Karl Sverkersson stod på Axevallas murkrön sam-

man med sina närmaste män och såg folkungarna och den erikska

ätten rida tillsammans mot tingsplatsen. Det var som att se ett

stort blått hav komma, ty folkungarnas färger var blått och silver

och den erikska ättens blått och guld. ur vägen till jerusalem

Yxa medeltid

16 17

Ym

se

bo

rgn timme hade gått och alla folkungar satt upp och red

sakta fram mot portarna på Ymseborg som öppnades för

dem när de var inom ett pilskotts avstånd. De red in på

tunet, ställde upp sina hästar på rad och väntade. ur riket vid vägens slut1

Efter Knut Erikssons död år 1195 utsesSverker till kung mot löftet att någon avKnuts söner senare skulle få ta över efterSverker. Eftersom den svenska me del-tidshistorien är fylld av bittra tron stridermellan rivaliserande stormannaätter, ver-kar det som man nu faktiskt har kommitöverens. Snart står det emellertid klart attSverker inte alls har för avsikt att låtakungakronan lämna släkten. Den erikskaätten samlas då till över läggningar på Äl-garås kungsgård 1205.

Släktmötet på Älgarås kungsgård får ettabrupt slut då eriksätten överrumplas avkung Sverkers trupper den 15 november1205. I striden dödas tre av Knuts sönermen en av dem, Erik Knutsson, lyckasund komma och ta sig till Norge.

Slaget vid Älgarås utgör startpunkten påen mycket blodig uppgörelse om kunga-

kronan mellan de erikska och sverkerskakungaätterna. Erik Knutsson samlar kraftunder sin exil i Norge. Han återvänder tillVästergötland och möter Sverker ochhans lierade danska stormän i slaget vidLena 1208 och slutligen i slaget vid Ges-tilren 1210. Sverker dör och Erik övertarkungakronan.

Älgarås kungsgård brändes ned i sam-band med slaget. Var gården låg är idagokänt, men enligt traditionen i bygdenskall den ha legat 2000 steg öster om kyr-kan. Några systematiska efterforskningarhar ännu inte gjorts.

Älgarås kyrka är den äldsta träkyrkan iVästergötland. Kyrkan har sitt ursprung imedeltidens senare del men har fått sittnuvarande utseende genom senare till-byggnader.

turistinfo

Turism & Resecentrum Töreboda: 0506-101 30.

mer att läsa

»Älgarås kyrka« av Erland Lagerlöf.»Hova–Älgaråsbygden« 1978, 1981, 1990.»Hova–Älgarås. Gränsbygd i norra Skaraborg«1973.

ung Sverkers män var så upphetsade att de för sent upp-

täckte dånet från de blåklädda ryttarna som kom mot dem

knä vid knä och med vällda lansar. Folkungarna kros-

sade allt framför sig på väg in i Älgarås. ur riket vid vägens slut

Älg

arå

s

Ymseborg byggdes i slutet av 1100-talet.Denna tornborg, på sin klippa högt översjön Ymsen, skulle komma att bli skåde-platsen för många bittra inbördes släkt -strider, konspiration mot kungen ochgruvlig hämnd. I mitten av 1200-taletägdes Ymseborg av Filip Knutsson, sontill kung Knut Långe. Filips bror Holm gerKnutsson avrättades genom hals hugg-ning 1248 efter ett misslyckat uppror motden nye jarlen Birger Magnus son ochkung Erik Eriksson (Läspe och Halte).

När man skulle välja en ny kung efterErik Erikssons död 1250 så var Filip påYmseborg en av huvudkandidaterna.Kungavalet slutade dock med att Birgerjarls minderårige son Valdemar blevkung, bara 12 år gammal. Därmed gickkungamakten till Bjälboätten i Östergöt-land där den kom att stanna länge. Filipvar hämndlysten efter broderns avrätt-ning och den rivaliserande Bjälboättensmaktövertagande. Han fortsatte att intri-gera mot kungen och smida hämndpla-ner. För hans del ledde det bara tillhalshuggning. Filips söder, Johan och Bir-ger Filipsson ärvde då borgen och fort-satte att vara aktiva i flera uppror mot

kungamakten. Det mest kända, som ägderum år 1278, ledde till att kung MagnusLadulås tröttnade. Johan och Birger togstillfånga vid ett besök på borgen Gälak-vist i Skara och fördes till Stock holm förhalshuggning. Ymseborg konfiskeradesav kungen och när släkten sedan fick till-baka egendomen år 1282 hade borgenjämnats med marken. Rebellfästet Ymse-borgs stormiga historia var därmed tillända och borgen byggdes aldrig upp igen.

Ymseborg hade försvaret koncentrerattill ett fyrkantigt stentorn högst upp på enuppskjutande bergsklack med milsvid ut-sikt. Fortfarande kan man se grundmurentill det 10x10 m stora tornet. Uppe på ber-get finns också brunnen som än idag hål-ler vatten till ca 3 meters djup.

turistinfo

Turism & Resecentrum Töreboda: 0506-101 30.

mer att läsa

»Ymseborg«. Akademisk avhandling översattfrån latinet av Nils J. Drysén. Inledning ochkommentarer av Sven Blomgren.»Medeltida borgar i Västergötland« av Rune Ekre.»Västergötlands medeltidsborgar« av Rune Ekre.»Borgar och befästningar i det medeltida Sve-rige« av Christian Lovén. »Gårdarna kring sjön« av Erland von Hof sten.

Medeltida svärd

UlfåsaPå en udde vid sjön Boren ligger ruinernaav en borganläggning som troligen bygg-des under 1200-talets senare hälft. I roma-nen får Ingrid Ylva Ulvåsa i mor gon gåva.

turistinfo

Motala Turistbyrå/Upplevelse Motala arrange-rar guidade turer vid udden under sommaren(söndagar): 0141-22 52 54

LinköpingStaden Linköping var påfallande litenunder den tidiga medeltiden, både Skän-ninge och Sö der köping var större, mensnart blev Lin köping en betydelsefullplats med katedralen i centrum. 1287 räk-nas som året för stadens grundande. I romanen är Arn första gången i Linkö-ping när Sverkrar och folkungar förenas iblodet genom Magnus Månesköld och In-grid Ylvas giftemål. Arn och Cecilia tillbröllopet med oro men lämnar det i fredoch försoning med Sverkrarna.

turistinfo

Östergötlands Länsmuseum: 013-23 03 00.Slotts- och Domkyrkemuseet anordnar guidadeturer: 013-12 23 80. Linköpings Turistbyrå: 013-20 68 30.

VadstenaVadstena gård var en av Bjälboättens går-dar och där uppfördes på 1200-taletdet ännu delvis bevarade sk Bjäl bo ättenspalats. Den heliga Birgitta fick kungsgår-den med betydande markom råden somdonation av kung Magnus Eriks son ochhans drottning Blanka 1346. Hon byggdesenare om palatset till kloster. År 2003,vid den heliga Birgittas 700 års jubileum,invigdes Sancta Birgittas klostermuseumhär.

Runt klostret växte stadsbildningen Vad -stena fram. Vadstena fick sina stadsrät-tigheter av unionsdrottningen Margaretaår 1400.

turistinfo

Vadstena Turistbyrå erbjuder guidade vis-ningar i och utanför staden: 0143-315 70. Pil-grimscentrum erbjuder kortare och längrepilgrimsvandringar, kurser, seminarie, and-hämtning etc: 0143-105 71. Sancta Birgitta klostermuseum: 0143-100 31.Klosterkyrkan: 0143-298 50.

19

BjälboBjälbo kyrka är en högst märklig bygg-nad. Den uppfördes troligen under 1100-talets senare hälft kanske på initiativ avBirger Brosa, som var farbror till den merkände Birger jarl. Tornet till kyrkan, da-terat till 1220-talet, är ett imponerandeexempel på medeltida byggkonst i Sve-rige. Traditionen berättar att Birger jarlsmor Ingrid Ylva bott i tornet.I Bjälbo planerar Arn tillsammans med sinfarbror Birger Brosa hur ätten ska styrakampen om makten.

turistinfo

Mjölby/Skänninge Turistbyrå arrangera guid-ningar av Bjällbo kyrka: 0142-850 03.

Vreta klosterEtt benediktinerkloster grundades för-modligen här redan omkring 1100 och varunder medeltidens första hälft det för-nämsta nunneklostret i landet och detäldsta i Sverige.

En händelse som väckte stort uppseendevid denna tid var när kung Sverkers dot-ter Helena blev bortrövad från klostret avriddaren Sune Folkesson. I detalj be -skrevs händelsen i en lång folkvisa Vretaklosterrov« på 66 verser.

turistinfo

I kyrkan intill klosterruinen finns ett litet mu-seum: 013-636 58. För mer information kon-takta Linköpings Turistbyrå: 013-20 68 35

SkänningeSkänninge är en av Östergötlands äldstastäder. Den var under tidig medeltid enviktig och central plats. Här hölls bla ettstort kyrkomöte 1248 – Skänninge möte –under medverkan av Birger jarl. Skän-ninges betydelse dalade något mot slutetav medeltiden efter att Vadstena blivit enviktig och ledande plats. Namnet Skän-ninge nämns första gången 1178 och be-tyder »de som bor vid Skenaån«.

turistinfo

Mjölby/Skänninge Turistbyrå arrangerar stads-turer i Skänninge: 0142-850 03

Alvastra klosterVid Ombergs sydspets ligger ruinerna avett gammalt kloster. Klostret anlades 1143av cisterciensermunkar från Frankrike,hitkallade av kung Sverker d ä och hansdrottning Ulfhild. Vid Gustav Vasas refor-mation på 1500-talet drogs klostret in tillkronan och sten från klostret användessenare som byggnadsmaterial till Vads-tena slott.

Framför högaltaret fann man vid en un-dersökning den Sverkerska konungagra-ven. I ett gravkor från 1300-talet invidkyrkan har Ulf Gudmarsson, heliga Bir-gittas man, legat begravd.

turistinfo

Alastra är idag en kulturmiljö. Varje år arran-geras Alastra krönikespel »Makten och härlig-heten«. Vadstena och Ödeshög anordnarguidningar i området: 0143-315 70 eller 0144-351 67.

18

Arn

i Ö

ste

rgö

tla

nd

Vadstena klosterkyrka

Vägkarta

västergötlands museumBox 253. 532 23 Skara. 0511-260 00. www.vastergotlandsmuseum.se

Följ Arns fotspår på internet: www.arnmagnusson.se. Här finns också tips omresor, souvenirer, litteratur och länkar. Anlita en Arnguide och se efter produktermed logotypen.

»I Arns fotspår« är ett projekt sedan 1999 inom kulturturismen som stöds avkommunerna i Skaraborg och Västra Götalandsregionen och LänsförsäkringarSkaraborg.

20 kr

FACT

UM

20

07