Embed Size (px)
Citation preview
Flygvapnet
under beredskapstiden
Fl ygvapnet genomgi ck en maumlrklig utveckling unshy
der den i deaa andel av beredskapehietoriken
akildrade t iden Fraringn tBga mer In ett 16fte Ar
1936 hade det vid den toumlratlrkta f6rsvaraberedshy
akapatidena alut Ar 1945 bl ivit en betydande
t6rsvaragren med reapektbjudande reeuraer Deaea
var trllaiet an elagkraftig och effektiv styrkamp
1 luft en en inhemek flygindustri dlrbakom en
vll utbyggd apr1dd kri gebuering och en tullshy
vlrdig utbi l clningeorganisation 1 tjlnat
En viss toumlreatlllning om utveoklingene art temshy
po och omtAng erhllea vid en j lmfBralse mellan bull
a) det i september 1939 toumlr obulladelbara operatioshy
ner klar a i viaaa avseenden goda i andra - bl
a de materi altekniskamp - svaga och toumlr ett krig
he l t otill rlckliga tlygYapen pamp en t lygeskader
och nAgra aamverkansfBrband bull m totalt omkring
fyra otulletlndiga f lot tiljer med taga mer aumln
ett hundratal pA intet via moderna lrrigaf1)-gshy
pl an och
b) det i aa j 1945 under andra vlrldekrigets
alutskede krigeberedda houmlgat avsevaumlrt atlrkta
tl1gvapen p tre snart fyra tlygeskadrar m m
i allt mer In 15 fl7gflottiljer (en del vid den
tiden aumlnnu i oke fullt tredauppaatta) 1 med toshy
talt omkri ng 800 ltrigaflrgplan varav omkring
600 omedelbart operationedugliga1 och viktiga
lcTantitativa oob kvalitat iva snart toumlreetAende
foumlrblttringar toumlrberedda inom bampde flygvapnet
ooh f1)-ginduatrien
PA ett annat atAlle i historikene huvudredogoumlshy
rel se del III llaer man foumlljande om se an
aom 17eKadea genomfoumlr a den avra uppgiften a t t
skatta oas ett krigsdugl igt flygvapen - 1 bArd
kamp med mAn~ utanfoumlr f l ygvapnets krets vi l ka
var endera likgil tiga foumlr eller klart ovi l liea
i denna foumlr varingrt land 11 vsviktiga sak Man 1 11shy
aer all te daumlri
9
1 t5regAende nbulllJllJler av FLTGVAPENNYTT eid 31 lovade vi att Aterkomma med nAgra artiklar
be1)-aande tlygvapnete beredskap och utveckshy
l ing under de foumlr vAr fouml r svarsgren s vikti ga
kritiska Aren 1936-1945 I dag infoumlr vi den
foumlreta Den utgoumlres av f oumlrsta delen i den
trJ1lc_ pA den ny11snllmnda perioden eom
tillhoumlr foumlrsvaraberedakapahiet orikens Hushy
vudredogoumlrelee del IlI
En jlmf8relse mellan hibulltorikens t i digare avshy
ani tt och vad dlr anfoumlrts om flygvapne t dess
krige- oob beredakapeorgani bullat ion och debulle utshy
veokling som helhet bet raktat ger vi d handen
1 till halvraskittet 1945 (d v e ti ll tidbull
punkten foumlr den foumlratlrkta foumlrsvareberedekapena
uppblvande) - bortsett fraringn pereonella lcvali tashy
ti va och andra foumlrblttringar - sedan lr 2lsect en
omkring tia li2fl_i~ 6bulllqiy av vArt
flygvapen genomterta under de aex Ar den f 8rshy
stlrlcta f6rsvaraberedakapen pgAt t
Oeneral _ _GB2n_X2resaJ9~1~ flyga tabecbe
1 juli 1936 bull 30 juni 1942 chef fouml r flygvapnet
t r o m 17 1942 tillko111111er rmt_bla~d_all 11ran oob hedern hllrt15r
Vi tergaringr sA till avanittet terblick
Under Aren 1936-1945 framkom ocksA en del p
maringnga hUl ovlntade bullkittningar 1 uppfattningen
om bl a de olika tlygalagena inb15rdee vlrde och
betydelee - till J~tflz~t f8rmln Dessa Aaikshy
ter vann under kriga- och beredekaparen snabbt
ineteg lven i vaumlrt land
De var t15l j der av l uftla-igefoumlringena enormt
oumlkade betydelse luttkrigets snabbt vlrlande
Forta pA naumlsta sida
De 64 till chefen rar flygvapnet i nshyl aumlmnade fol iovoshylymerna - en vaumlrdeshyf ull ti1lgng vid studiet av flygvapshynets beredskap m rn
10
Pi hltleten 1938 boumlrjade utlandet pHopligt intshyressera eig foumlr evenekt flYITB utvecklingsnivaring m m Haumlr n~era houmlca tyeka flygofficerare vid ett etud1ebeeoumlk den 29 augusti 193p p~ Ljungbyhed Fr v generalerna Milch och Stumpff i kordialt eamspr~k med dAvarande chefen foumlr flygvapnet generalloumljtnant Torsten Friis och chefen f oumlr f l ygstaben daringvarande oumlvereten BenBt Nordenshyskioumlld I bakgrunden adjutanten kapten Bengt Flach
Vaumlr beredskap iir god sade den evenska etateshyministern 1 ett tal p sommaren 1939 kor t foumlre andra varldekriret~ utbrott - Ovan aumlr foumlrevareshyminieter Per Edvin Skoumlld cch en del andra herrar frn kanslihuset 1 Stockholm pi inspektion av 7 1 i Vaumletere LAnget t h generallouml j tnant To~sshyten Friie T v see etater~dete adjutant sedershymera major~n Karl Loriche eom omkom i fl ygshytjaumlnet Lr 1944
Efter septemberkrieen 1939 H K H kronpri ns Gustaf Adolf inepekterad9 ~ 1 den 25 september pt Haumlssloumlfin tet Kaumlcka flysoldater och tunga bombplan typ Junkers Ju ()6 K svensk beteckshyning B 3 T v dllvarantie flottiljchefen oumlverste Axel Ljungdahl 1954-61 chef foumlr flygvapnet
oumlverra11ltande nya aspekter earnt dll rmed foumlljande
nya strida- och betvingel eemetoder Tillaumlmpshy
ningen hoa 01s m~jliggjordes av den tekniska
standarden i l andet och av etatemalcternae beshy
redvi llighet att bevilja anslag till flygvapshy
nete utveckling och modernieering
FrAn att Ar 1936 ha blivit gestaltat med utshy
prlglad tyngdpunkt pl bombflyget kom Sveriges
flygvapen under kriceAren 1939 - 1945 och dlJshy
efter med stoumld av r oumlnen fraringn utlandet och
svenska oumlvervaumlganden m m alltmer in paring en utshy
vecklin~slinje eom fraringn ~r l2iQ w det finska
vinterkri ~eta och Battle of Britain e mlrkshy
liga Ar - blev mera j aktflygbetonad VArt hemshy
l ands deee krigsmakts och rikets a lla resurshy
sers effektiva kl1ya_s5r~d_m~t_alf~ll aeno
luft_ blev det krav som traumldde i foumlrgrunden
Medverkan i foumlrsvaret mot invasion och motanshy
fall frn lu ften foumlrblev ock viktiga uppgifter
Vid tiden omkring den 1 juli 1946 hade proporshy
tionen j akt- 1 bomb- 1 epaningsflottiljer hunshy
nit bl i foumlrampndrad till lllmiddot (n Bombf lot til jerna doumlptee 1948 om till atshy
tackflotti ljer~ )
Den inte mindre mlrkliga telrnieka utveckling
s om 1jllva flygpl anen de luftburna vapnen ooh
elektroniken m m undergick under Aren 1936 -1945 liksom under avveokl1nget1den 1945 -1946 Aterverkade bAde under deeea tider och
dArefter etarkt pl vArt fl7g111 ooh hela det
1JVen1ka samlade l ufttoumlrevarete fraee t eg
Uppkometen av reaktionemotortlyg radarhjAlpshy
medel och robotvapen - de eietnaumlmnda sAvaumll
flygplanburna son andra - satte redan mot slushy
tet av foumlravarabered1kaperen 1 gaumlng arbeten
baumlr p de1ea teknieka apec1 alomrAden Det gaumlllshy
de att v1nna klnnedom om och foumlr Sverige koumlpa
Svenskt op~rativt flygs kaumlrna 1 boumlrjan av beredbull ekapat1den tvaringmotoriga tunga bonbplan typ B 3 koumlpta fraringn Tyskland ren 1937 och 1938 Ovan tvA divisioner p~ t illfaumlllig bas i Ljun~ byhed i Skaringne MaekerinremAlningen verket~lld f oumlre leveraneen till oss m~ate - aveiktliRt elshyler inte - roumlja planen p~ varje epanin~efoto
eller ti llbyta eig Ata1natona n~got av vad utshy
landet i deeea avseenden kunde bjuda Satidigt
noumldampampdbullbull mQn att parallell t haumlrmed bedriva helt
evenaka forekni~gar och toumlreoumlk dA det icke var
moumljligt att annat aumln ti l lfaumllligtvia bry ta vAr
iaoleri ng i inkoumlpehaumlneeenden
Utan vampra egna svenaka t ekoibullka oob 1nduat-
ri el la tackmllna inaat aer hade det varit omoumljshy
ligt att alaom det ekedde bygga ut varingr t fl7irshy
vapen 1 omfAng och kvali tet oob att vid krigeshy
alutet 1945 toumlree tl7gvapnet med 6vervlgande
evenek Qateriel
PERSONELL OCH ORGANISAring~RlSK BEREDSKAP
Den peraonella beradekapen etlrkampnde a1U11111anshy
hin8de vad flygvapnet betrlttar naumlra med den
organiaatorielta och utbildninga~iAlaiga utveckshy
lingen och med de taknieka och ekonomibullka moumljshy
ligheterna En oumlve9ik t av de v1kt1gaet e or gashy
ni1ation1oumlkni ngarna toumlljer nedan1
Oumlver1ikt av atoumlrre enheter 1936-1945
a) ill_d~n_322 19J7l 4 fl7gflotti ljer l central tlygaltola 2 centshy
rala t17gverkatAder
b) ill_d~n_32sect 19i2 l tlygaakader 10 t lygtlottiljer l tl7gbaekAr
l central flygekola l flygkrigahoumlgako l a 2
centrala tlygverketlder
o) ill_d~n_32sect 1951 3 tl7geakadrar ( en fjlrde i nf oumlr uppaAttandet)
5 fl7gbaeomraumlden 15 tlygfl ottiljer (en l61de
infoumlr uppsaumlttande en 11de toumlrberodd) 1 flypshy
ba1kAr 5 utbildningeanetal ter och 3 centrala
flygverkatlder
Jllygvapneta 1bullbull2n~llle1 bullkul l e enligt 1936
Are toumlrsvareordning uppgA ti ll obet ydligt oumlver
2600 tidigt tjnatgoumlrande (civila or lllcnade )
Vid den foumlratlr kta foumlrevaraberedakapatidene
elut Ar 1945 var d11n i f oumll j d av eucoeaai va rikemiddot
dagabealut m m ooh uppb1ggnadaarb~tet i allt
n4got 6ver 11000 HArt ill kom oumlver 5000
civila (verkatadlper1onal m r 1)
11
VArt enda j aktflyg houmlsten 1939 F 8 Svea flypshyflotti l j med sina 1937 och 1938 frin Ereland koumlpta Gloeter Gladiator - j aktplan typ J 8 och J 8 A tfotor Mercury S2 reep S3 (licens Bristol paring 625 reep 740 hk max haetiphet omkr 360 resp 390 kmtim - I frivilligf lottiljen F 19 till Finland 1940 ingick en av v~ra tvaring jaktdiviaioshyner J 8 A fraringn F 8 - Pl anen 1 luften ovanfoumlr aumlr B 3or fraringn F t
F 4 JAmtlande flygflottilj 1 om tvA divi eoner 11tta bombplan typ B 4 (Rawlcer Bart) 1 licensshybyggda hoe ASJA 1 Linkoumlping (Saab 11 foumlregaringngare ) CVM (Centrala lygverketaden pA Malmen) och Goumlshytaverken 1 Goumlteborg ingick houmlsten 1939 i varingr dAva rande enda f l ygeekader Motor 650 bk Nohab ~arcu17 - En grupp B 4 ingick 1940 i F 19 unshyf in11k-ryeka vinterkriget
oumlver 11kaumlrgArdar och kuster spanade hela beredshyakap11ti den ut e j oumleaumlkra Hei nkel-monoplan typ S 5 A fraringn F 2 Ros l agens f l ygflottil j De var evenekby~gda med likaeI svenskbyggda 415450 hk Nohab Mercury-rootorer av Brietol- typ Efter hand eg utvecklade och foumlrblttrade versioner dagens ljus - S 5 B C och D Max hastighet foumlr S 5 A 140-150 kmtim Tv~ kul sprutor och bomber houmlrde til 1 utrustningen
Artikeln om FlYGVAPNEr UND3Il BEREDSKAPSTOEN fortsaumltter p~ s idan 15
FLYGVAPNET UNDER BEREDSKAPSTIDEN Forts frn sidan 11
Vid den personella beredskapens staumlrkande mbullte
foumlr ett krigsdugligt flyiltvapen krav pA ]$v~lit~~
staumldse gA foumlre kvantitet En viss kvantitet
syntes likvaumll alltid noumldvaumlndig for att kunna
uppsaumltta ett mot de strategiska behoven svaranshy
de nal krigaflygfoumlrban~ Under beredekapsti-
den kom vi aldrig s~ lAngt att detta sist-
naumlmnda krav ena tillnaumlrmelsevis kunde fyllas
De ~est framtrldande oumlnskemaringlen om ett mot to-
15
talbebovet svarande antal nya foumlrband blev
emellertid genom flygledningens oumlverbefaumllhashy
var ens och statsmakternas ltgaumlrder Atminetone
delvis tillgodosedda Naumlr kriffet syntes stl foumlr
vr doumlrr - eaumlsom under vintern och v~ren 1940
samt de kritiska Aren 1942 och 1943 - blev
betydande foumlrbaumlttringar snabbt beslutade Genom
foumlrandet kom dock - bl a ph grund av personalshy
behoven utbildningekraven och intraumlffande foumlrshy
droumljningar ifraringga om flygplanleveranser och bashy
ser - att ta laumlng tid
En klar straumlvan hos de ansvariga att minska
uppeaumlttoingetiderna - fraringn 1936 Ars sjuiriga
uppsaumlttning till 1942 Ars femaringriga - kan noteshy
ras I oumlvrigt boumlr bemaumlrkae att den personella
och organisatoriska beredskapens tillvaumlxt stod
i intim och omedelbar samklang med aringtgaumlrderna
foumlr houmljandet av flygvapnets aeilla beredshy
skap m m
FLYGVAPENNYrl t~rkommer i naumllllast foumlljande tv~
artiklar i serien naumlrmast till literb li ekens
oumlversikt oumlver de under foumlrsvarsberedskaperen
vidtagna viktigare aringtgaumlrderna foumlr den materielshy
la beredskapens staumlrkande och till de vlaentshy
ligaete aumltgaumlrderna foumlr att foumlrbaumlttra flygvapshy
nets beeering Daumlrefter avses foumllja en oumlvershy
blick oumlver de resultat m m som uppnddes under
beredakapeverkeamheten och genom det atndigt
paumlg~ende h rda och kraumlvande ofta proumlvande
arbetet pauml flygvapnetbull uppbyggnad och ataumlrkanshy
de I s amband daumlrmed terkallae i minnet nAgra
av de fall dllr kamrater i beredakapsflyget
stupat pauml sin poet Aringterblicken avslutas med
naringgra rader om de slutsatser eom man i aveeenshy
de pA flygvapnet bar att draga ur foumlrevarebeshy
redskapstidena erfarenheter
21121962 NILS KNDBERG -------
Augusti 1939 insattes de foumlrsta beredskapsshyfoumlrbanden tv grupper tvlmotoriga plan foumlr strategisk oumlvervakning av krineliggande hav taumlnkbara fientliga inskeppningebamnar ID m ampi av grupperna uppsatt av Roslagens flyeflottil j F 2 bestod av T 2-plan Heinkel aumle 115 med tv~ 830 hk BMil-motorer Naumlr grupperna senare vaumlx te till hel flyRdi visions styrka var nuvaranshyde oumlverbefaumllhavaren reneral Torsten Rapp under bullir kaptenstid chef foumlr F 2s T 2-division
10
Pi hltleten 1938 boumlrjade utlandet pHopligt intshyressera eig foumlr evenekt flYITB utvecklingsnivaring m m Haumlr n~era houmlca tyeka flygofficerare vid ett etud1ebeeoumlk den 29 augusti 193p p~ Ljungbyhed Fr v generalerna Milch och Stumpff i kordialt eamspr~k med dAvarande chefen foumlr flygvapnet generalloumljtnant Torsten Friis och chefen f oumlr f l ygstaben daringvarande oumlvereten BenBt Nordenshyskioumlld I bakgrunden adjutanten kapten Bengt Flach
Vaumlr beredskap iir god sade den evenska etateshyministern 1 ett tal p sommaren 1939 kor t foumlre andra varldekriret~ utbrott - Ovan aumlr foumlrevareshyminieter Per Edvin Skoumlld cch en del andra herrar frn kanslihuset 1 Stockholm pi inspektion av 7 1 i Vaumletere LAnget t h generallouml j tnant To~sshyten Friie T v see etater~dete adjutant sedershymera major~n Karl Loriche eom omkom i fl ygshytjaumlnet Lr 1944
Efter septemberkrieen 1939 H K H kronpri ns Gustaf Adolf inepekterad9 ~ 1 den 25 september pt Haumlssloumlfin tet Kaumlcka flysoldater och tunga bombplan typ Junkers Ju ()6 K svensk beteckshyning B 3 T v dllvarantie flottiljchefen oumlverste Axel Ljungdahl 1954-61 chef foumlr flygvapnet
oumlverra11ltande nya aspekter earnt dll rmed foumlljande
nya strida- och betvingel eemetoder Tillaumlmpshy
ningen hoa 01s m~jliggjordes av den tekniska
standarden i l andet och av etatemalcternae beshy
redvi llighet att bevilja anslag till flygvapshy
nete utveckling och modernieering
FrAn att Ar 1936 ha blivit gestaltat med utshy
prlglad tyngdpunkt pl bombflyget kom Sveriges
flygvapen under kriceAren 1939 - 1945 och dlJshy
efter med stoumld av r oumlnen fraringn utlandet och
svenska oumlvervaumlganden m m alltmer in paring en utshy
vecklin~slinje eom fraringn ~r l2iQ w det finska
vinterkri ~eta och Battle of Britain e mlrkshy
liga Ar - blev mera j aktflygbetonad VArt hemshy
l ands deee krigsmakts och rikets a lla resurshy
sers effektiva kl1ya_s5r~d_m~t_alf~ll aeno
luft_ blev det krav som traumldde i foumlrgrunden
Medverkan i foumlrsvaret mot invasion och motanshy
fall frn lu ften foumlrblev ock viktiga uppgifter
Vid tiden omkring den 1 juli 1946 hade proporshy
tionen j akt- 1 bomb- 1 epaningsflottiljer hunshy
nit bl i foumlrampndrad till lllmiddot (n Bombf lot til jerna doumlptee 1948 om till atshy
tackflotti ljer~ )
Den inte mindre mlrkliga telrnieka utveckling
s om 1jllva flygpl anen de luftburna vapnen ooh
elektroniken m m undergick under Aren 1936 -1945 liksom under avveokl1nget1den 1945 -1946 Aterverkade bAde under deeea tider och
dArefter etarkt pl vArt fl7g111 ooh hela det
1JVen1ka samlade l ufttoumlrevarete fraee t eg
Uppkometen av reaktionemotortlyg radarhjAlpshy
medel och robotvapen - de eietnaumlmnda sAvaumll
flygplanburna son andra - satte redan mot slushy
tet av foumlravarabered1kaperen 1 gaumlng arbeten
baumlr p de1ea teknieka apec1 alomrAden Det gaumlllshy
de att v1nna klnnedom om och foumlr Sverige koumlpa
Svenskt op~rativt flygs kaumlrna 1 boumlrjan av beredbull ekapat1den tvaringmotoriga tunga bonbplan typ B 3 koumlpta fraringn Tyskland ren 1937 och 1938 Ovan tvA divisioner p~ t illfaumlllig bas i Ljun~ byhed i Skaringne MaekerinremAlningen verket~lld f oumlre leveraneen till oss m~ate - aveiktliRt elshyler inte - roumlja planen p~ varje epanin~efoto
eller ti llbyta eig Ata1natona n~got av vad utshy
landet i deeea avseenden kunde bjuda Satidigt
noumldampampdbullbull mQn att parallell t haumlrmed bedriva helt
evenaka forekni~gar och toumlreoumlk dA det icke var
moumljligt att annat aumln ti l lfaumllligtvia bry ta vAr
iaoleri ng i inkoumlpehaumlneeenden
Utan vampra egna svenaka t ekoibullka oob 1nduat-
ri el la tackmllna inaat aer hade det varit omoumljshy
ligt att alaom det ekedde bygga ut varingr t fl7irshy
vapen 1 omfAng och kvali tet oob att vid krigeshy
alutet 1945 toumlree tl7gvapnet med 6vervlgande
evenek Qateriel
PERSONELL OCH ORGANISAring~RlSK BEREDSKAP
Den peraonella beradekapen etlrkampnde a1U11111anshy
hin8de vad flygvapnet betrlttar naumlra med den
organiaatorielta och utbildninga~iAlaiga utveckshy
lingen och med de taknieka och ekonomibullka moumljshy
ligheterna En oumlve9ik t av de v1kt1gaet e or gashy
ni1ation1oumlkni ngarna toumlljer nedan1
Oumlver1ikt av atoumlrre enheter 1936-1945
a) ill_d~n_322 19J7l 4 fl7gflotti ljer l central tlygaltola 2 centshy
rala t17gverkatAder
b) ill_d~n_32sect 19i2 l tlygaakader 10 t lygtlottiljer l tl7gbaekAr
l central flygekola l flygkrigahoumlgako l a 2
centrala tlygverketlder
o) ill_d~n_32sect 1951 3 tl7geakadrar ( en fjlrde i nf oumlr uppaAttandet)
5 fl7gbaeomraumlden 15 tlygfl ottiljer (en l61de
infoumlr uppsaumlttande en 11de toumlrberodd) 1 flypshy
ba1kAr 5 utbildningeanetal ter och 3 centrala
flygverkatlder
Jllygvapneta 1bullbull2n~llle1 bullkul l e enligt 1936
Are toumlrsvareordning uppgA ti ll obet ydligt oumlver
2600 tidigt tjnatgoumlrande (civila or lllcnade )
Vid den foumlratlr kta foumlrevaraberedakapatidene
elut Ar 1945 var d11n i f oumll j d av eucoeaai va rikemiddot
dagabealut m m ooh uppb1ggnadaarb~tet i allt
n4got 6ver 11000 HArt ill kom oumlver 5000
civila (verkatadlper1onal m r 1)
11
VArt enda j aktflyg houmlsten 1939 F 8 Svea flypshyflotti l j med sina 1937 och 1938 frin Ereland koumlpta Gloeter Gladiator - j aktplan typ J 8 och J 8 A tfotor Mercury S2 reep S3 (licens Bristol paring 625 reep 740 hk max haetiphet omkr 360 resp 390 kmtim - I frivilligf lottiljen F 19 till Finland 1940 ingick en av v~ra tvaring jaktdiviaioshyner J 8 A fraringn F 8 - Pl anen 1 luften ovanfoumlr aumlr B 3or fraringn F t
F 4 JAmtlande flygflottilj 1 om tvA divi eoner 11tta bombplan typ B 4 (Rawlcer Bart) 1 licensshybyggda hoe ASJA 1 Linkoumlping (Saab 11 foumlregaringngare ) CVM (Centrala lygverketaden pA Malmen) och Goumlshytaverken 1 Goumlteborg ingick houmlsten 1939 i varingr dAva rande enda f l ygeekader Motor 650 bk Nohab ~arcu17 - En grupp B 4 ingick 1940 i F 19 unshyf in11k-ryeka vinterkriget
oumlver 11kaumlrgArdar och kuster spanade hela beredshyakap11ti den ut e j oumleaumlkra Hei nkel-monoplan typ S 5 A fraringn F 2 Ros l agens f l ygflottil j De var evenekby~gda med likaeI svenskbyggda 415450 hk Nohab Mercury-rootorer av Brietol- typ Efter hand eg utvecklade och foumlrblttrade versioner dagens ljus - S 5 B C och D Max hastighet foumlr S 5 A 140-150 kmtim Tv~ kul sprutor och bomber houmlrde til 1 utrustningen
Artikeln om FlYGVAPNEr UND3Il BEREDSKAPSTOEN fortsaumltter p~ s idan 15
FLYGVAPNET UNDER BEREDSKAPSTIDEN Forts frn sidan 11
Vid den personella beredskapens staumlrkande mbullte
foumlr ett krigsdugligt flyiltvapen krav pA ]$v~lit~~
staumldse gA foumlre kvantitet En viss kvantitet
syntes likvaumll alltid noumldvaumlndig for att kunna
uppsaumltta ett mot de strategiska behoven svaranshy
de nal krigaflygfoumlrban~ Under beredekapsti-
den kom vi aldrig s~ lAngt att detta sist-
naumlmnda krav ena tillnaumlrmelsevis kunde fyllas
De ~est framtrldande oumlnskemaringlen om ett mot to-
15
talbebovet svarande antal nya foumlrband blev
emellertid genom flygledningens oumlverbefaumllhashy
var ens och statsmakternas ltgaumlrder Atminetone
delvis tillgodosedda Naumlr kriffet syntes stl foumlr
vr doumlrr - eaumlsom under vintern och v~ren 1940
samt de kritiska Aren 1942 och 1943 - blev
betydande foumlrbaumlttringar snabbt beslutade Genom
foumlrandet kom dock - bl a ph grund av personalshy
behoven utbildningekraven och intraumlffande foumlrshy
droumljningar ifraringga om flygplanleveranser och bashy
ser - att ta laumlng tid
En klar straumlvan hos de ansvariga att minska
uppeaumlttoingetiderna - fraringn 1936 Ars sjuiriga
uppsaumlttning till 1942 Ars femaringriga - kan noteshy
ras I oumlvrigt boumlr bemaumlrkae att den personella
och organisatoriska beredskapens tillvaumlxt stod
i intim och omedelbar samklang med aringtgaumlrderna
foumlr houmljandet av flygvapnets aeilla beredshy
skap m m
FLYGVAPENNYrl t~rkommer i naumllllast foumlljande tv~
artiklar i serien naumlrmast till literb li ekens
oumlversikt oumlver de under foumlrsvarsberedskaperen
vidtagna viktigare aringtgaumlrderna foumlr den materielshy
la beredskapens staumlrkande och till de vlaentshy
ligaete aumltgaumlrderna foumlr att foumlrbaumlttra flygvapshy
nets beeering Daumlrefter avses foumllja en oumlvershy
blick oumlver de resultat m m som uppnddes under
beredakapeverkeamheten och genom det atndigt
paumlg~ende h rda och kraumlvande ofta proumlvande
arbetet pauml flygvapnetbull uppbyggnad och ataumlrkanshy
de I s amband daumlrmed terkallae i minnet nAgra
av de fall dllr kamrater i beredakapsflyget
stupat pauml sin poet Aringterblicken avslutas med
naringgra rader om de slutsatser eom man i aveeenshy
de pA flygvapnet bar att draga ur foumlrevarebeshy
redskapstidena erfarenheter
21121962 NILS KNDBERG -------
Augusti 1939 insattes de foumlrsta beredskapsshyfoumlrbanden tv grupper tvlmotoriga plan foumlr strategisk oumlvervakning av krineliggande hav taumlnkbara fientliga inskeppningebamnar ID m ampi av grupperna uppsatt av Roslagens flyeflottil j F 2 bestod av T 2-plan Heinkel aumle 115 med tv~ 830 hk BMil-motorer Naumlr grupperna senare vaumlx te till hel flyRdi visions styrka var nuvaranshyde oumlverbefaumllhavaren reneral Torsten Rapp under bullir kaptenstid chef foumlr F 2s T 2-division
eller ti llbyta eig Ata1natona n~got av vad utshy
landet i deeea avseenden kunde bjuda Satidigt
noumldampampdbullbull mQn att parallell t haumlrmed bedriva helt
evenaka forekni~gar och toumlreoumlk dA det icke var
moumljligt att annat aumln ti l lfaumllligtvia bry ta vAr
iaoleri ng i inkoumlpehaumlneeenden
Utan vampra egna svenaka t ekoibullka oob 1nduat-
ri el la tackmllna inaat aer hade det varit omoumljshy
ligt att alaom det ekedde bygga ut varingr t fl7irshy
vapen 1 omfAng och kvali tet oob att vid krigeshy
alutet 1945 toumlree tl7gvapnet med 6vervlgande
evenek Qateriel
PERSONELL OCH ORGANISAring~RlSK BEREDSKAP
Den peraonella beradekapen etlrkampnde a1U11111anshy
hin8de vad flygvapnet betrlttar naumlra med den
organiaatorielta och utbildninga~iAlaiga utveckshy
lingen och med de taknieka och ekonomibullka moumljshy
ligheterna En oumlve9ik t av de v1kt1gaet e or gashy
ni1ation1oumlkni ngarna toumlljer nedan1
Oumlver1ikt av atoumlrre enheter 1936-1945
a) ill_d~n_322 19J7l 4 fl7gflotti ljer l central tlygaltola 2 centshy
rala t17gverkatAder
b) ill_d~n_32sect 19i2 l tlygaakader 10 t lygtlottiljer l tl7gbaekAr
l central flygekola l flygkrigahoumlgako l a 2
centrala tlygverketlder
o) ill_d~n_32sect 1951 3 tl7geakadrar ( en fjlrde i nf oumlr uppaAttandet)
5 fl7gbaeomraumlden 15 tlygfl ottiljer (en l61de
infoumlr uppsaumlttande en 11de toumlrberodd) 1 flypshy
ba1kAr 5 utbildningeanetal ter och 3 centrala
flygverkatlder
Jllygvapneta 1bullbull2n~llle1 bullkul l e enligt 1936
Are toumlrsvareordning uppgA ti ll obet ydligt oumlver
2600 tidigt tjnatgoumlrande (civila or lllcnade )
Vid den foumlratlr kta foumlrevaraberedakapatidene
elut Ar 1945 var d11n i f oumll j d av eucoeaai va rikemiddot
dagabealut m m ooh uppb1ggnadaarb~tet i allt
n4got 6ver 11000 HArt ill kom oumlver 5000
civila (verkatadlper1onal m r 1)
11
VArt enda j aktflyg houmlsten 1939 F 8 Svea flypshyflotti l j med sina 1937 och 1938 frin Ereland koumlpta Gloeter Gladiator - j aktplan typ J 8 och J 8 A tfotor Mercury S2 reep S3 (licens Bristol paring 625 reep 740 hk max haetiphet omkr 360 resp 390 kmtim - I frivilligf lottiljen F 19 till Finland 1940 ingick en av v~ra tvaring jaktdiviaioshyner J 8 A fraringn F 8 - Pl anen 1 luften ovanfoumlr aumlr B 3or fraringn F t
F 4 JAmtlande flygflottilj 1 om tvA divi eoner 11tta bombplan typ B 4 (Rawlcer Bart) 1 licensshybyggda hoe ASJA 1 Linkoumlping (Saab 11 foumlregaringngare ) CVM (Centrala lygverketaden pA Malmen) och Goumlshytaverken 1 Goumlteborg ingick houmlsten 1939 i varingr dAva rande enda f l ygeekader Motor 650 bk Nohab ~arcu17 - En grupp B 4 ingick 1940 i F 19 unshyf in11k-ryeka vinterkriget
oumlver 11kaumlrgArdar och kuster spanade hela beredshyakap11ti den ut e j oumleaumlkra Hei nkel-monoplan typ S 5 A fraringn F 2 Ros l agens f l ygflottil j De var evenekby~gda med likaeI svenskbyggda 415450 hk Nohab Mercury-rootorer av Brietol- typ Efter hand eg utvecklade och foumlrblttrade versioner dagens ljus - S 5 B C och D Max hastighet foumlr S 5 A 140-150 kmtim Tv~ kul sprutor och bomber houmlrde til 1 utrustningen
Artikeln om FlYGVAPNEr UND3Il BEREDSKAPSTOEN fortsaumltter p~ s idan 15
FLYGVAPNET UNDER BEREDSKAPSTIDEN Forts frn sidan 11
Vid den personella beredskapens staumlrkande mbullte
foumlr ett krigsdugligt flyiltvapen krav pA ]$v~lit~~
staumldse gA foumlre kvantitet En viss kvantitet
syntes likvaumll alltid noumldvaumlndig for att kunna
uppsaumltta ett mot de strategiska behoven svaranshy
de nal krigaflygfoumlrban~ Under beredekapsti-
den kom vi aldrig s~ lAngt att detta sist-
naumlmnda krav ena tillnaumlrmelsevis kunde fyllas
De ~est framtrldande oumlnskemaringlen om ett mot to-
15
talbebovet svarande antal nya foumlrband blev
emellertid genom flygledningens oumlverbefaumllhashy
var ens och statsmakternas ltgaumlrder Atminetone
delvis tillgodosedda Naumlr kriffet syntes stl foumlr
vr doumlrr - eaumlsom under vintern och v~ren 1940
samt de kritiska Aren 1942 och 1943 - blev
betydande foumlrbaumlttringar snabbt beslutade Genom
foumlrandet kom dock - bl a ph grund av personalshy
behoven utbildningekraven och intraumlffande foumlrshy
droumljningar ifraringga om flygplanleveranser och bashy
ser - att ta laumlng tid
En klar straumlvan hos de ansvariga att minska
uppeaumlttoingetiderna - fraringn 1936 Ars sjuiriga
uppsaumlttning till 1942 Ars femaringriga - kan noteshy
ras I oumlvrigt boumlr bemaumlrkae att den personella
och organisatoriska beredskapens tillvaumlxt stod
i intim och omedelbar samklang med aringtgaumlrderna
foumlr houmljandet av flygvapnets aeilla beredshy
skap m m
FLYGVAPENNYrl t~rkommer i naumllllast foumlljande tv~
artiklar i serien naumlrmast till literb li ekens
oumlversikt oumlver de under foumlrsvarsberedskaperen
vidtagna viktigare aringtgaumlrderna foumlr den materielshy
la beredskapens staumlrkande och till de vlaentshy
ligaete aumltgaumlrderna foumlr att foumlrbaumlttra flygvapshy
nets beeering Daumlrefter avses foumllja en oumlvershy
blick oumlver de resultat m m som uppnddes under
beredakapeverkeamheten och genom det atndigt
paumlg~ende h rda och kraumlvande ofta proumlvande
arbetet pauml flygvapnetbull uppbyggnad och ataumlrkanshy
de I s amband daumlrmed terkallae i minnet nAgra
av de fall dllr kamrater i beredakapsflyget
stupat pauml sin poet Aringterblicken avslutas med
naringgra rader om de slutsatser eom man i aveeenshy
de pA flygvapnet bar att draga ur foumlrevarebeshy
redskapstidena erfarenheter
21121962 NILS KNDBERG -------
Augusti 1939 insattes de foumlrsta beredskapsshyfoumlrbanden tv grupper tvlmotoriga plan foumlr strategisk oumlvervakning av krineliggande hav taumlnkbara fientliga inskeppningebamnar ID m ampi av grupperna uppsatt av Roslagens flyeflottil j F 2 bestod av T 2-plan Heinkel aumle 115 med tv~ 830 hk BMil-motorer Naumlr grupperna senare vaumlx te till hel flyRdi visions styrka var nuvaranshyde oumlverbefaumllhavaren reneral Torsten Rapp under bullir kaptenstid chef foumlr F 2s T 2-division
FLYGVAPNET UNDER BEREDSKAPSTIDEN Forts frn sidan 11
Vid den personella beredskapens staumlrkande mbullte
foumlr ett krigsdugligt flyiltvapen krav pA ]$v~lit~~
staumldse gA foumlre kvantitet En viss kvantitet
syntes likvaumll alltid noumldvaumlndig for att kunna
uppsaumltta ett mot de strategiska behoven svaranshy
de nal krigaflygfoumlrban~ Under beredekapsti-
den kom vi aldrig s~ lAngt att detta sist-
naumlmnda krav ena tillnaumlrmelsevis kunde fyllas
De ~est framtrldande oumlnskemaringlen om ett mot to-
15
talbebovet svarande antal nya foumlrband blev
emellertid genom flygledningens oumlverbefaumllhashy
var ens och statsmakternas ltgaumlrder Atminetone
delvis tillgodosedda Naumlr kriffet syntes stl foumlr
vr doumlrr - eaumlsom under vintern och v~ren 1940
samt de kritiska Aren 1942 och 1943 - blev
betydande foumlrbaumlttringar snabbt beslutade Genom
foumlrandet kom dock - bl a ph grund av personalshy
behoven utbildningekraven och intraumlffande foumlrshy
droumljningar ifraringga om flygplanleveranser och bashy
ser - att ta laumlng tid
En klar straumlvan hos de ansvariga att minska
uppeaumlttoingetiderna - fraringn 1936 Ars sjuiriga
uppsaumlttning till 1942 Ars femaringriga - kan noteshy
ras I oumlvrigt boumlr bemaumlrkae att den personella
och organisatoriska beredskapens tillvaumlxt stod
i intim och omedelbar samklang med aringtgaumlrderna
foumlr houmljandet av flygvapnets aeilla beredshy
skap m m
FLYGVAPENNYrl t~rkommer i naumllllast foumlljande tv~
artiklar i serien naumlrmast till literb li ekens
oumlversikt oumlver de under foumlrsvarsberedskaperen
vidtagna viktigare aringtgaumlrderna foumlr den materielshy
la beredskapens staumlrkande och till de vlaentshy
ligaete aumltgaumlrderna foumlr att foumlrbaumlttra flygvapshy
nets beeering Daumlrefter avses foumllja en oumlvershy
blick oumlver de resultat m m som uppnddes under
beredakapeverkeamheten och genom det atndigt
paumlg~ende h rda och kraumlvande ofta proumlvande
arbetet pauml flygvapnetbull uppbyggnad och ataumlrkanshy
de I s amband daumlrmed terkallae i minnet nAgra
av de fall dllr kamrater i beredakapsflyget
stupat pauml sin poet Aringterblicken avslutas med
naringgra rader om de slutsatser eom man i aveeenshy
de pA flygvapnet bar att draga ur foumlrevarebeshy
redskapstidena erfarenheter
21121962 NILS KNDBERG -------
Augusti 1939 insattes de foumlrsta beredskapsshyfoumlrbanden tv grupper tvlmotoriga plan foumlr strategisk oumlvervakning av krineliggande hav taumlnkbara fientliga inskeppningebamnar ID m ampi av grupperna uppsatt av Roslagens flyeflottil j F 2 bestod av T 2-plan Heinkel aumle 115 med tv~ 830 hk BMil-motorer Naumlr grupperna senare vaumlx te till hel flyRdi visions styrka var nuvaranshyde oumlverbefaumllhavaren reneral Torsten Rapp under bullir kaptenstid chef foumlr F 2s T 2-division
