2023-04-10

SIDAN 1

Utveckling av professionalitet genom

kvalitetsarbetet Utbildningsförvaltningen i Stockholm, Pirkko leporanta-Morley, 2011

Ny skollag, I juni 2011, reviderad läroplan 1 juli 2011, (=> förändring av lärarutbildningen)

Huvudmännen ansvarar för att utbildningarna håller hög kvalitet och att de

är likvärdiga. Barn har rätt till en förskola av sådan kvalitet att de får likvärdiga

förutsättningar för utveckling och lärande.

Samma regler ska gälla för kommunala och fristående förskolor om inget

annat anges. Det betyder bland annat att en verksamhet med enskild huvudman ska

använda sig av samma läroplan som den kommunala förskolan.

Förskolechefens ansvar och beslutanderätt förtydligas. Förskolechef har inte

tidigare varit en reglerad befattning. I den nya skollagen regleras förskolechefens lednings-

och samordningsansvar.

Huvudmannen ska planera, följa upp och utveckla verksamheten på det sätt

som denne anser vara lämpligast. Arbetet ska dokumenteras och huvudmannen

måste alltid agera om det under det systematiska kvalitetsarbetet framkommer att det

finns brister i verksamheten.

2023-04-10

SIDAN 2

Vi står inför ny tolkning av professionen, omformning av det professionella handlandet ( ”signatur pedagogiken ”/”Signature pedagogies”, Shulman, Lee S.)

Signatur pedagogik är tecken eller former för

Hur vi förstår vårt yrke / tänker om vårt yrke (habits of the mind)

Hur vi upplever vad som är ”rätt” och vad som är ”fel” inom vårt yrke

(habits of the heart)

Hur vi konkret agerar och utför vårt yrke (habits of the hand)

2023-04-10

SIDAN 3

Helhetsperspektiv på kvalitetsarbetet i förskolan (Sheridan, S. 2010)

Vilka är de normer, värderingar, traditioner, kulturella och

samhällspolitiska aspekter som förverkligas i verksamheten?

Vilka är de kvaliteter (värden) vi bevakar och bejakar i verksamheten, i

dess pedagogiska processer?

Hur skapar man förutsättningar för barns rätt att lära och utvecklas, att

delta i och påverka, gällande innehåll, strukturer och processer?

Hur skapar man förutsättningar för barns möjlighet att bli respekterade,

lyssnade till och betraktade som betydelsefulla samhällsmedborgare

inom verksamheten?

2023-04-10

SIDAN 4

2023-04-10

SIDAN 5

Genom kvalitetsarbetet Sheridan, S & Pramling Samuelsson, I, 2009

Knyts verksamheten till läroplan, teori och beprövad

erfarenhet (värden, mål, arbetssätt, resursfördelning)

Sker kontinuerlig granskning och förbättring av

verksamheten (dokumentation, uppföljning, utvärdering.)

Skapar ledningen stöd och utmanar verksamheten vidare

(genom ledningsorganisation med gemensamma mål och värden,

informationsstruktur, kompetensutveckling, kvalitetsutvecklingsarbete,

allas delaktighet i processerna)

Målen ska ange riktning på vad förskolan ska arbeta mot och sträva efter

”Det är kvaliteten på den pedagogiska verksamheten som skall

utvärderas och bedömas, inte barns enskilda prestationer, att kunskap

om varje barns utveckling och lärande ska finnas på förskolan men att

det är verksamheten som ska utvärderas - inte barnen. Utvärderingen

av verksamheten är till för att arbetslaget ska få insikt i vad förskolan

ska arbeta med och vad man kan göra för att det ska bli bättre”, Ulf

Holm, (utbildningsråd).

2023-04-10

SIDAN 6

Medarbetarnas förståelse som utgångspunkt – (”Uppföljning ska skapa förståelse, som är mera än vetande och kunskap”, Targama & Sandberg)

Det krävs ett ifrågasättande och medvetenhet om att man sitter fast i en viss förståelse. (För att medarbetare ska

utveckla förståelsen för sitt arbete krävs någon form av ‘störning’ av nuvarande förståelse. )

Förståelsebaserat ledarskap förutsätter att ledare gör medarbetarna delaktiga, så att de tillsammans reflekterar över

erfarenheter och skapar en förståelse av vad arbetet går ut på och hur det bör utföras.

Ledarskapet får karaktären av en social process där människor i interaktion med varandra utvecklar sin förståelse snarare än att en person informerar om hur något ska vara. (Sandberg & Targama, 1998; Sjöstrand, Sandberg

& Tyrstrup, 1999).

2023-04-10

SIDAN 7

Målformulering; Lärandets vem, varför, vad och hurPerspektiv på barndom och barns lärande (Kunskapsöversikt, Hartsman, N & Jönsson, Skolverket, 2010, juni)

Innehåll, arbetsformer och arbetssätt ska stå i fokus för

planering

Val av innehåll ska medvetet prioriteras och alltid ifrågasättas

Vem - vad- och varför- frågorna måste få en framträdande plats

i planering och uppföljning (förrän man tar upp hur (!)

Vem -, vad- och varför- frågorna ska ha en tydlig koppling till

varandra i planeringen och uppföljningen

2023-04-10

SIDAN 8

Nya skollagen förtydligar förskolechefens ansvar för

den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet

arbetet med barn i behov av särskilt stöd

personalens kompetensutveckling

att det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt genomförs och

dokumenteras på förskoleenheten.

förskolans samarbete med övriga skolformer, fritidshem och det

omgivande samhället

2023-04-10

SIDAN 9

I den reviderade läroplanen får förskollärare ett särskilt ansvar för

det pedagogiska arbetet i förskolan genom uppföljning, utvärdering och

utveckling av verksamheten.

analysen av utvärderingen som ska ge insikt i vad förskolan ska arbeta

med och vad man kan förändra.

att det skapas kunskap om varje barns utveckling och lärande på

förskolan.

att det i utvärderingen finns ett tydligt barnperspektiv där barnen ska

vara med och påverka.

utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande

att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.2023-04-10

SIDAN 10

Arbetslaget ska gemensamt ansvara och genomföra kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser

barnens möjligheter att utvecklas och lära kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och

inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som

intressant, meningsfull och rolig, de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar

med barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv,

utforskande, frågor och idéer tas till vara visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull

relation mellan förskolans personal och barnens familjer föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel

utveckling och lärande både i och utanför förskolan genomföra utvecklingssamtal beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av

verksamheten, föräldrars inflytande i utvärderingar, möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara

2023-04-10

SIDAN 11

Ett samhälleligt uppdrag, pedagogisk verksamhet som inkluderar omsorgen, barns livslånga lärande, kvalitetsutveckling utifrån läroplanens strävansmål (Sonja Sheridan, 2010)

För detta krävs: bedömarkompetens - att kunna se, förstå och bedöma

barnens behov i deras lärande och utveckling

handlingskompetens, att ha tillgång till olika metoder och

arbetssätt för att kunna möta barnen där de är i sitt

lärande

reflektionskompetens - att reflektera över den egna

praktiken samt handlingar och arbetet med de övergripande

normer som pedagoger driver i sin praktik

2023-04-10

SIDAN 12

2023-04-10

SIDAN 13

Uppföljning

Synliggör och skapar förutsättningar för att förstå processernas kvalitet i relation till mål och kriterier.

Utgår från värden och den teoretisk syn på barns lärande och utveckling som verksamheten bygger på.

Skapar förutsättningar för att synliggöra och redovisa resultat som verksamheten ger barnen.

Skapar förutsättningar för att synliggöra resultat utifrån olika intressenters perspektiv! (Föräldrar, kompetensutveckling, ekonomi, annat)

Skapar möjligheter att förstå resultat i relation till verksamhetens strukturella och kvalitativa förutsättningar.

Fokuseringar i dokumentationen synliggör olika perspektiv på verksamheten! Hur får man kunskap om att barnen har utvecklat t.ex.

skriftspråkande, delaktighet, förståelse/tänkande om naturvetenskap och/eller matematik?

Hur hanteras dilemmat mellan att anknyta innehållet till barns aktuella språk och erfarenheter och samtidigt utmana deras lärande?

Hur får man veta vad i arbetet som har bidragit till barnens lärande om olika innehåll?

Hur bidrar samtalen som förs mellan pedagoger och barn till att barnen utvecklar logiska resonemang, förmåga att dra slutsatser, tänka kritiskt?

Hur upplever barnen att de har inflytande i verksamheten? Hur syns det i deras agerande, verbalt / ickeverbalt?

(Tänk på ”Rättigheten att få uttrycka sin mening och bli motsagd(!) Wistedt, Inger,2001)

”Romanska bågar”, (ur ”För levande och döda”, Tomas Tranströmer, 1989)

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna

i halvmörkret.

Valv gapande bakom valv och ingen överblick.

Några ljuslågor fladdrade.

En ängel utan ansikte omfamnade mig

och viskade genom hela kroppen:

"Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall."

Jag var blind av tårar

och föstes ut på den solsjudande piazzan

tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och

Signora Sabatini

och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

2023-04-10

SIDAN 15

The power of collective capacity (Kraften i den kollektiva kapaciteten)

”It enables ordinary people to accomplish extraordinary things – for two

reasons. ( Den möjliggör att vanliga människor uppnår extraordinarie

saker på grund av två orsaker.)

1. Knowledge about effective practice becomes more widely

available and accessible on a daily basis. (Kunskap om

framgångsrika arbetsformer blir bredare tillgängliga i vardagen.)

2. The second reason is more powerful still – working together

generates commitment.” (Den andra orsaken är ännu mer kraftfull

– att arbeta tillsammans genererar engagemang och delaktighet.)

Michael Fullan, McKinsey Rapport, 2010

2023-04-10

SIDAN 16

Vad vet vi om hur vi påverkar barns lärande?

”Vilka värderingar vill du och de andra lärarna egentligen förmedla? Är ni

överens och hur lyckas ni med det ni vill? Vad får eleverna (barn) tänka

fritt, och vad menar ni att de ska tänka? Hur tar ni hänsyn till föräldrarnas

rätt att fostra sina egna barn?” (David Lifmark, 2010)

Hur tänker vi om barns inflytande över sitt lärande? vår roll som medforskande?/ som samtalspartner?

- val av miljö? - val av material? - val av litteratur/ språkform/ typ av ord som

används, introduceras? organisering av samverkans mellan barnen? samverkan mellan pedagoger och barn? reflektion med barnen för att synliggöra processer/strategier? former för skapande verksamhet för att fördjupa förståelsen? vad vill vi/barnen synliggöra i dokumentationen? hur skapar vi utrymme för olikhet som tillgång?

Vad behöver vi i dag öka vår förståelse över?

2023-04-10

SIDAN 17