Frdjupad

versiktsplan Nybro stad 2013

2Medverkande

Politisk bestllareKommunstyrelsen

BestllareJan Lagerqvist, kommunchef

ProjektledareLina Andersdotter, versiktsplanerare

ReferensgruppMarkus Lund (kommunstyrelsens ordfrande), Peter Lilja (kommunstyrel-sens vice ordfrande), Mats Larsson (myndighetsnmndens ordfrande), Jan Enarsson (myndighetsnmndens vice ordfrande), Lennart Storm (Teknik- och samhllsbyggnadsnmndens ordfrande), Lars-Gunnar Hellstrm (Teknik- och samhllsbyggnadsnmndens vice ordfrande), Jan Lagerqvist (kommunchef), Marie Leandersson (Samhllsbyggnadschef), Jessica Dahl (bitrdande samhllsbyggnadschef), Stefan Bjrn (Plane-ringschef)

ProjektgruppMalin Ekstedt (Exploateringschef), Per Ahlgren (miljinspektr), Lise Svensson (GIS-samordnare), Kerstin Ivansson (planarkitekt), Jonas Alborn (planarkitekt), Karin Thyberg (chef Gata-Park), Lars Linder (trafik- och projekteringsingenjr)

3Kommunens versiktsplan med frdjupningar tar sin viktigaste utgngspunkt i den vergripande visionen om att vi ska vara en vxande kommun, som tar sin del av ansvaret med att utveckla och skapa en befolkningskning i regionen. Den knyter ocks an till kommunens mngriga strvan att vara en lngsiktigt hllbar kommun samt kommunens strategiska lge i Glasriket, mellan universitetsstderna Kalmar och Vxj.

Hllbarhet handlar om helheten, om att vva ihop sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter, men ven om att ta ansvar fr kommande generationer. Hllbarhet handlar om att frsvara allas lika vrde och att vrna delaktighet och inflytande. Att skapa ett lngsiktigt stabilt och dynamiskt samhlle dr grundlggande mnskliga behov uppfylls. Ett samhlle dr naturresurserna utnyttjas p ansvarsfullt stt, s att miljn, folkhlsan och den biologiska mngfalden vrnas och klimatfrndringar motverkas. Ett samhlle med en hllbar tillvxt fr att skerstlla vra gemensamma tillgngar, kunskaps- och nringslivsutveckling och mjligheterna till arbete.

Frord

Markus LundKommunstyrelsen ordfrande

Peter LiljaKommunstyrelsen vice ordfrande

4Innehll

1. InledningVad r en versiktsplan?Strategiskt versiktsplanearbeteVad sger lagen?MedborgardialogS hr gr arbetet tillVisioner och ml fr versiktsplaneringenPlaneringshistoria Nybro stad

s.5s.5s.6s.6s.7s.7s.9

2. Jag vill bo i Nybro stadDetta vill vi uppnVarfr vill vi uppn detta?Vad gr vi fr att komma dit?

s.10s.10s.12

3. Hr r det grnt & sknt och bltt och flottDetta vill vi uppnVarfr vill vi uppn detta?Vad gr vi fr att komma dit?

s.17s.17s.18

s.23s.23s.25

5. Hr vill jag handla,tillverka och gra affrerDetta vill vi uppnVarfr vill vi uppn detta?Vad gr vi fr att komma dit?

s.30s.30s.31

6. Hr fr mina sinnen spira!Detta vill vi uppnVarfr vill vi uppn detta?Vad gr vi fr att komma dit?

s.33s.33s.34

7. Ett hllbart NybroDetta vill vi uppnVarfr vill vi uppn detta?Vad gr vi fr att komma dit?

s.38s.38s.40

8. Riksintressen s.45

9. Mitt framtida Nybro9.1. Centrum9.2. Norra Nybro9.3. stra Nybro9.4. Sdra Nybro9.5. Vstra Nybro9.6. Sydstra Nybro

s.50s.52s.54s.56s.58s.60

4. Jag, Nybro, Kalmarsund och vrldenDetta vill vi uppnVarfr vill vi uppn detta?Vad gr vi fr att komma dit?

BilagorVisioner och ml Nybro kommunLnsstyrelsen i Kalmar lns granskningsyttrande

s.85s.92

Sakordlista s.96

Miljkonsekvensbeskrivning s.63

51. Inledning

Vad r en versiktsplan?Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska varje kommun ha en aktuell versiktsplan, P. En versiktsplan behandlar mark- och vattenanvndningen samt bebyggelseutvecklingen fr kommunens hela yta. versiktsplaner r inte bindande fr myndigheter och enskilda men ska ge vgledning fr beslut om anvndningen av mark- och vattenomrden samt om hur den byggda miljn ska utvecklas och bevaras.

versiktsplanen r kommunens viktigaste planeringsinstrument, som genom sin grundliga process fr en srskild tyngd i jmfrelse med andra kommunala beslutsunderlag. Planeringsprocessen ger medborgarna mjlighet till insyn i processen och mjlighet att lmna synpunkter p planen. versiktsplanen utgr ett viktigt vgledande dokument fr kommunens vardagsbeslut och r en del av arbetet fr en hllbar utveckling och en god livsmilj.

Kommunen har ett srskilt ansvar fr att bebyggelse uppfrs p mark som r lmplig fr ndamlet och fr att milj-, hlso- och andra risker beaktas. Mark- och vattenomrden skall anvndas fr det eller de ndaml som de r mest lmpade fr med hnsyn till beskaffenhet och lge samt freliggande behov. Fretrde skall ges sdan anvndning som medfr en frn allmn synpunkt god hushllning.

Eftersom planen r ett beslutsunderlag, en vgledning och en verenskommelse r det ndvndigt att den hlls aktuell. Nya frutsttningar uppstr genom att omvrlden stndigt frndras. Kunskapen om miljn kar, bostadsbyggandet och nringslivet stlls infr ndrade villkor och kommuninvnarnas vrderingar frndras. Kommunfullmktige ska drfr minst en gng varje mandatperiod ta stllning till om versiktsplanen r aktuell. Om kommunfullmktige anser att planen inte r aktuell, kan beslut tas om en versyn av planen.

Nybro kommuns aktuella versiktsplan r frn r 2007. Den berr hela kommunen men frmst omrdet utanfr Nybro stad. Eftersom den fysiska utbyggnaden ofta r komplex i en stad har denna frdjupning av versiktsplanen tagits fram. Fokus ligger p Nybro stad och dess utveckling i samklang med omkringliggande orter och kommuner och har tagits fram med nationellt och internationellt perspektiv.

Strategiskt versiktsplanearbeteDen kommunomfattande versiktsplanen och den frdjupade versiktsplanen fr Nybro stad r vra tv huvuddokument som stter den strategiska agendan fr staden, orterna och landsbygden. Nybro kommun jobbar efter hand med att dela upp versiktsplanedokumenten p fler, mindre omfattande dokument under teman. Detta ger oss mjlighet att g djupare in p specifika frgor utan att f fr stora och tungrodda planer. Drmed gr det lttare och snabbare att uppdatera materialet nr det behver revideras. Vra tematiska tillgg kan komma att glla bde kommunen som stort eller endast Nybro stad. Ett tillgg till versiktsplanen kan ven behandla en frga som inte tagits upp tidigare eller behandlats tillrckligt i kommunens versiktsplan.

?

6Inle

dnin

g versiktsplaneringen berr mnga delar av den kommunala frvaltningen och ges drfr en bred frankring inom kommunens organisation. versiktsplaneringen ska vara ett stndigt pgende arbete som r en naturlig del i diskussionerna kring Nybro kommuns utveckling.

Vad sger lagen?Plan- och bygglagen, PBL, 3 kap 2-3 str fljande: versiktsplanen ska ange inriktningen fr den lngsiktiga utvecklingen av den fysiska miljn. Planen ska ge vgledning fr beslut om hur mark- och vattenomrden ska anvndas och hur den byggda miljn ska anvndas, utvecklas och bevaras. versiktsplanen r inte bindande.

4 sger: Kommunen ska i versiktsplanen redovisa sin bedmning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hnsyn till allmnna intressen vid beslut om anvndningen av mark- och vattenomrden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. Miljbalken anges srskilt.

23 sger: En versiktsplan kan ndras fr en viss del av kommunen. Den kan ocks ndras genom ett tillgg fr att tillgodose ett srskilt allmnt intresse. En ndring av planen fr en viss del av kommunen fr redovisas med en annan detaljeringsgrad n fr versiktsplanen i vrigt.

I miljbalken anges bland annat att balken syftar till att frmja en hllbar utveckling som innebr att nuvarande och kommande generationer tillfrskras en hlsosam och god milj. I kapitel 3 och 4 finns bestmmelser fr hushllning med mark och vatten. Bestmmelserna i dessa kapitel skall tillmpas vid prvning enligt plan- och bygglagen.

MedborgardialogInitialt pbrjades arbetet med revideringen av den frdjupade versiktsplanen fr Nybro stad redan r 2008. Kommunen jobbade d med ett dialogforum som kallades fr Framtidsstaden vilket innebar att man mtte medborgarna direkt i deras vardag, bland annat p torget och i skolor. Det fanns en enkt ute dr medborgare ombads lmna synpunkter bde digitalt och i pappersform. Kommunen jobbade ven med nltavlor dr medborgare gavs mjlighet att visa med en nl p en karta var man till exempel upplevde otrygghet i staden eller farliga korsningar. Materialet frn Framtidsstaden har legat till grund fr det fortsatta revideringsarbetet under 2010-2013. ven under detta arbete har Nybro kommun aktivt gtt ut och mtt medborgarna, bland annat genom att trffa skolor och freningar och genom att vara p plats vid evenemang i staden. Kommunens tjnstemn och politiker har ven under sammanlagt tre veckor befunnit sig i en lokal i centrum och p Nybro bibliotek fr att trffa medborgare och diskutera FP Nybro.

Nybro kommun jobbar ven aktivt med att frankra versiktsplanen i hela den kommunala organisationen. Det gr att vi fr bttre gehr fr alla berrda frgor och skapar ett vergripande arbete med den fysiska utformningen av staden.

7S hr gr arbetet tillFramtagningsskedeDetta r en lng process som tar flera mnader eller till och med r. Under denna period samlas undelagsmaterial in fr bedmningar av till exempel framtida utbyggnadsomrden. Detta sker genom faktainsamling frn databaser, bibliotek och tidigare utfrda underskningar, men ven genom enkter, intervjuer och samtal med allmnhet, fretagare och organistationer.

SamrdsskedeDen frdjupade versiktsplanen fr Nybro stad var ute p samrd under perioden 1 mars - 30 april, 2012. Under denna tvmnadersperiod gavs allmnheten mjlighet att lmna synpunkter p det frslag som lmnats fram av kommunen. GranskningsskedeGranskningen pgick under perioden 10 december, 2012 - 4 februari, 2013. Planfrslaget hade reviderats utefter de synpunkter som kom in under samrdsperioden. Till granskningsmaterialet hr en samrdsredogrelse som besvarar alla inkomna yttranden.

AntagandeskedeEfter granskningen har materialet revideras nnu en gng efter inkomna synpunkter. Ett granskningsutltande som besvara alla inkomna synpunkter har tillkommit planen.

Kommunfullmktige tog beslut att anta planen 27 maj, 2013 och planen vann laga kraft 7 november 2014.

Visioner och ml fr versiktsplaneringenNybro kommun har vergripande visioner och ml fr versiktsplaneringen i kommunen. Dessa ml hittar du i Bilaga 1. Mlen som fljer r specifika ml fr Nybro stad. Mlen r grunden fr hela versiktsplanen.

En attraktiv och levande stadI centrum ska det finnas en spnnande sammansttning av bostder, butiker, restauranger, kultur, njen och upplevelser. Salutorget ska vrnas som en central mtesplats och i stadskrnan ska det finnas plats fr olika evenemang. Antalet uteserveringar ska ka.

Nybro stad ska vara en tillgnglig stad med ett varierat utbud av bostder, en handel med hg serviceniv, mnga arrangemang, attraktiva mtesplatser och parker, ett rikt frenings- och idrottsliv och en god tillgng till natur, kultur och rekreation . Framfr allt ska antalet boende i centrum ka, fr att bland annat strka stadens handel. En kande befolkning leder till ett kat behov av bostder. Detta klaras genom en god planberedskap fr bostder.

Ny bebyggelse ska i frsta hand tillkomma genom frttning av staden. Omrden med gngavstnd till salutorget, centrala delen av Storgatan och

Framtagande av samrdsfrslag

Samrd1 mars-30april,

2012

Sammanstllning av inkomna yttranden

iSamrdsredogrelse

Revidering av samrdsfrslaget

Granskning10 december, 2012 -

4 februari, 2013

Revidering av granskningsfrslaget

Antagande i kommun-

fullmktige

Planen vinner laga kraft

i

Sammanstllning av inkomna yttranden

iGranskningsutltande

i

i

i

i

i

i

i

Inle

dnin

g

8resecentrum ska i frsta hand reserveras fr flerbostadshus. ven personalintensiva verksamheter, undervisningslokaler, kulturella verksamheter, hotell mm br lokaliseras i, eller i direkt anslutning till, stadskrnan. Vandrings- och cykelleder ska passera resecentrum och plats fr cykeluthyrning medmera ska finnas.

Ett varierat och tillgngligt utbud av parker, grnomrden och skyddad naturDen biologiska mngfalden i staden ska bevaras och andelen hrdgjord yta per person ska inte ka. Grnstrukturen ska knytas samman med vra vattendrag och vattenomrden (blstrukturen). Sammanhngande grnstrk ska behllas och nyskapas och knyta an till skyddade omrden runt staden.

Grnstrukturens vrdekrna - den grna lungan - ska bevaras och gras mer tillgnglig. Omrdet kring Linnasjn ska vara ett omrde bde fr naturupplevelser och fr aktiviteter. Gngstrket mellan Pukeberg och stadskrnan ska frbttras och bli mer attraktivt. Joelskogens campingplats ska utvecklas och uppgraderas.

Svartbcksmla - ett centrum fr naturupplevelser och friluftsaktiviteterSvartbcksmla ska utvecklas till sydstra Sveriges bsta vintersportomrde. Nya naturstigar och ridvgar ska skapas fr sommaraktiviteter. En camping, som kompletterar campingen i Joelskogen, ska etableras. Naturreservatet ska vrnas som ett tyst omrde. ven Rismla naturreservat ska frstrkas som rekreations- och fritidsomrde.

Det ska g att bada och fiska i Linneasjn och Rismla glFler vtmarker ska skapas, som renar dagvattnet innan det slpps ut i vattendragen. P sikt ska det ven g att fiska delfisk i Nybro stads vattendrag. Kommunen ska drfr arbeta fr att de vandringshinder som finns i vattendragen tas bort. Kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut i omrdet kring Rismla gl.

Nybro stad - centrum fr transportnringen i regionenI den lngsiktiga planeringen ska det finnas utrymme fr transportnringens utvecklingsbehov. Befintliga industrispr ska vrnas och mark intill spren ska reserveras fr transportintensiva verksamheter. Uppstllningsplatser fr slp och fr farligt gods ska finnas. Fr god tillgnglighet till bl.a. Verksamhetsomrdena i Smedstorp och kombiterminalen ster om Nybro, ska kommunen verka fr en planskild korsning vid Glasporten.

Inle

dnin

g

9 Planeringshistoria Nybro stad

Inle

dnin

g

1824 Garvare Hindric Nyberg anlgger ett garveri vid Lortbron p grnsen mellan Madesj kyrkoherde bostlle och Gljemla grd vid det som idag r Nybro torg.

1845 Frsta kartlggningen av lgenhet Nybro utfrs av kommissionslantmtaren C J Lidman. Enligt kartan fanns fem tomter bebodda av hantverkare, industriidkare och en apotekare.

1863 Nytt frslag till tomtindelning upprttas av frste lantmtaren C J A Magnet infr kpingsbildningen.

1865 Lgenhet Nybro blir kping den 3 februari. Magnets tomtreglering faststlls. Marken kommer frn Gljemla grd och omfattar 37 tomter. Nstan alla r be-byggda. 297 personer bor i kpingen som redan utmrker sig som en hantverksstad. Hr finns 45 hantverksmstare frdelade p 18 yrken.

1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin.

1874 Den 8 augusti invigs jrnvgen Kalmar - Emma-boda.

1876 Invigning av jrnvgslinjen Nybro - Svsjstrm. Stadfstande av byggnads- och brandordning. Ny karta och frslag till tomtindelning upprttas av frste lantmtaren N.F Liedbck. Mer mark hade inkorporerats norr om Lng-gatan, jrnvgsomrdet hade tillkommit och byggnads- och brandordningen krvde anpassningar.

1880 Nybro skiljs frn Madesj och blir egen kommun.

1881 N F Liedbcks uppgjorda frslag till ny tomtindel-ning stadfsts. Nu finns sammanlagt 70 tomter och omr-den i Linneaparken och Brunnsparken har infrlivats.

1882-83 Starten fr Nybro kallvattenkuranstalt, senare Nybro Brunn och Badanstalt.

1895 Villor avsedda fr kurortens gster brjar byggas. Skogshyddan 1 och 2 samt villa Beijer, Sofia, Hjalmar och Oskar.

1904-18 Arbetet med en ny stadsplan. Hela Gljemla grd och Kvarnasltt har infrlivats vilket har gett tillgng till marken p de omrden som idag kallas Grnvgsom-rdet och stermalm samt omrden vid Flyebo och Trans-torp. Frslaget upprttades av kommissionslantmtare 0 Gtherstrm. Frslaget diskuterades under flera r och reviderades 1912 av stadsarkitekten i Kalmar J Fred Olson. r 1918 stadsfstes frslaget. I planen kan man se klart stadsmssiga drag, som srskiljande av olika verksamhets-omrden och tomter fr allmnna byggnader. Stadskrnan frblir ofrndrad. Ny bebyggelse placeras p inkorpore-rad mark runt centrum och lngs med Kalmarvgen, med-an nya industrier frlggs utmed jrnvgen.

1930-talet Omrdet Sdra Nybro brjar utvidgas s-derut. Grnsen gr i en linje Sknegatan Vsterngsga-tan.

1930 Inkorporering av Fagersltten och del av Prst-skogen.

1931 Frslag till utvidgning och revidering av Nybro stadsplan upprttas av Th Bergentz, arkitekt vid Kungliga Byggnadsstyrelsen.

1932 Den frste januari blir Nybro stad.

1933 Th Bergentz stadsplanefrslag av r 1931 faststlls.

1934 Nybro kyrka, efter ritningar av J Fred Olson, in-vigs. Th Bergentz utarbetar en ndring av Nybro stadsplan.

1935 Stadshuset med hotell byggs.

1938 Th Bergentz stadsplan faststlls.

1939 Stadsplan fr centrala Nybro upprttas av stadsar-kitekt G Gerdsi. 1940-talet Fortsatt utvidgning av Sdra Nybro. Nu gr grnsen vid Mregatan. Egnahemsomrdet Myrdalen brjar bebyggas.

1941 Inkorporering av delar av Flyebo (bl a Emmatorp), Transtorp och Hanemla. Totalt frfogar kommunen nu ver 665 ha.

1945 Stadsplan fr de norra och stra delarna av Nybro upprttas av stadsarkitekt G Gerdsi.

1949 G Gerdsis stadsplan faststlls.

1950-talet Flera bostadsomrden utvidgas eller br-jar bebyggas. Ett nytt omrde som fr sin frsta bebyg-gelse r Fredrikslund. Sdra Nybro utvidgas till grnsen Smlandsgatan, Hallandsgatan och Ringvgen. I Madesj byggs nya villaomrden norr och sder om kyrkbyn. Fler-familjshus uppfrs p Dr Sandbergs gata och i stra delen av Paradisomrdet. I slutet av 1950-talet byggs de frsta punkthusen i Emmatorp.

1954 Inkorporeras frn Madesj del av Idehult nr. 2, del av Madesj nr. 3, Hanemla, Smedstorp, Harstenslycke, del av Transtorp och Persmla samt Flyebo.

1956 Stadsplan fr centrala Nybro upprttas av stadsar-kitekt Kl E Larsson.

1960-talet Stora frndringar av Nybro centrum. ldre bebyggelse rivs eller flyttas. En ny tomtindelning grs. I kv.. Jupiter byggs flerlkarstationen och biblioteket. Mittemot i kv.. Tor byggs Folkets Hus. Hanemlaomrdet brjar byggas ut p allvar. I Madesj-Idehult utvidgas vil-laomrdet.

1969 Nybro blir centralort i Nybro storkommun.

1970-talet Kv.. Lnnen rivs och ett nytt varuhus byggs. Stora omrden i centrala delarna blir rivningstomter. Vil-labebyggelsen i Hanemla, Fredrikslund, Madesj-Idehult och Idehult utvidgas. Nya villaomrden tillkommer vid krahll och Pukeberg.

1971 Ny stadsplan fr centrala Nybro.

1980-talet Pukebergsomrdet utvidgas. Flerfamiljs-hus byggs i Hanemla by. I kvarteret Korgmakaren rivs den ldre villabebyggelsen och nya flerfamiljshus uppfrs.

1990-talet Idehultsomrdet utvidgas.

2000-talet Nya flerfamiljshus i kv.. Borgmstaren, Skrddaren,Venus och rlan. Nya villakvarter i Pukeberg, Hanemla och lngs Strandvgen.

10

2. Jag vill bo i Nybro stad

Detta vill vi uppn: Befolkningen i Nybro stad ska ka Jag vill bo i Nybro stad!

En attraktiv och levande stad

I Nybro kan tiden gnas t det viktiga i livet

Trygga och aktiva invnare

Varfr vill vi uppn detta?

Jag vill bo i Nybro stadDet r viktigt fr oss att vxa och ka vr befolkning. En strre befolkning ger bttre underlag fr skola, freningsliv, arbete och handel, vilket i sin tur bidrar till fortsatt utveckling. Samtidigt r det viktigt att de personer som bor i vr stad idag trivs och stannar kvar.

Nybro stad r kommunens motor och ungefr tv tredjedelar av kommunens befolkning bor hr. Nyproduktion av bostderna i Nybro kommun sker frmst i Nybro stad. Av de bostder som tillkommit p senare r r den strsta andelen lgenheter i flerbostadshus, men ven villabebyggelsen har kat stadigt under 2000-talet.

Figur 1. Befolkningen i Nybro stad r 2012. Diagrammet visar hur mnga kvinnor och mn det finns i varje lderkategori.

11

Jag

vill

bo i

Nyb

ro s

tad

Olika skeden i livet kan krva olika typer av bostder. Nr du flyttar hemifrn frsta gngen kan en mindre lgenhet eller rum vara aktuellt. Om du skaffar familj kan ett strre boende, kanske en villa, vara det som behvs. Nr du blir ldre kan du finna tryggheten i ett boende med extra std och hjlp anpassat till dina behov.

Boende fr ldre och barnfamiljer gr ofta hand i hand d de ldre lmnar sina villor fr ett annat boende till frmn fr unga familjer som kan flytta in i de lediga husen. Fr att f denna rotation p bostadsmarknaden behvs bra, anpassat boende fr ldre. Det kan vara lgenheter i marknra lge med en egen liten tppa eller ngon typ av trygghetsboende, ofta i centrala lgen.

ven studenter och ungdomar efterfrgar bostder i attraktiva lgen och till attraktiva priser. Att kunna tillgodose detta kan vara en konkurrensfaktor som fr dessa grupper att vlja Nybro som bostadsort framfr ngon annan plats.

En attraktiv och levande stadDet offentliga rummet blir allt viktigare nr antalet bostder i stadens centrala delar kar. Ett levande och lttillgngligt offentligt rum ger mjlighet till att uppehlla sig eller umgs utanfr bostadens vggar. Staden mste vlkomna alla personer oavsett kn, etnicitet, lder eller funktionshinder. Planeringen av staden ska drfr ske med mnniskan i centrum.

En stad med en egen srprgel skapar en identitetsknsla, vilket bidrar till att man r stolt ver sin stad och tar hand om den. Stadens krna ska vara en plats fr att umgs, utrtta renden eller bara strosa. Det r viktigt att man har en levande handel och ett stadsliv som fungerar under strre delen av dagen. Nr en verksamhet stnger tar en annan vid, s att staden inte knns tom.

Nybro stad har en alldeles egen srprgel med mnga vackra miljer. Vra kulturmiljutredningar visar att stadskrnan och flera omrden runt om i staden r vrdefulla och br bevaras. Det r samtidigt viktigt att lta alla epoker i historien synas, ven i vr tid. Staden behver stndig frndring fr att fortstta vara intressant. Det handlar om nybyggnation och renovering men ven om exempelvis ny belysning och planteringar.

ven entrerna in till staden r betydelsefulla fr bilden av Nybro. Oavsett hur man frdas in till staden r det viktigt att man mts av ett vlkomnande intryck.

Det viktiga i livetFrttning innebr att platser inne i staden ges ett nytt anvndningsomrde. Frttning sker oftast p ytor som antingen tappat sin funktion eller aldrig tagits i bruk. Det kan vara en obebyggd tomt eller en fre detta industri, parkeringsytor eller delar av grnomrden. Befintlig bebyggelse kan frttas till exempel genom att byggnader kompletteras med fler vningar. Frttningen gr att markytan anvnds effektivare. Ofta finns bde vgar, ledningar och befintlig kollektivtrafik i omrdet sedan tidigare. En utmaning nr man frttar r att bevara tillrckligt med grnytor, parker och parkeringsplatser i stadens centrala delar samtidigt som fler bostder kan komma till stnd.

Planeringen av staden ska drfr ske med mnniskan i centrum

12

I Nybro stad r det viktigt att bygga bostder i nra anslutning till Nybro station. Det gr att fler mnniskor kan flytta in till den centrala delen av staden och drmed f en vardaglig nrhet till butiker, offentlig service, arbetsplatser samt tg- och busstrafik. Bilberoendet minskar om man har nra till vardagsbestyr och att kunna bo nra stationen ger frihet bde fr daglig pendling och fritidsresor. Verksamheter nra stationen skapar ocks mjligheter fr boende i andra kommuner att p ett enkelt stt komma till arbetsplatser i Nybro.

Trygga och aktiva invnareTrygghet handlar om att kunna rra sig i och kring sin bostad, i skolor och butiker, i parker och andra gemensamma miljer utan att uppleva oro eller begrnsningar. Ofta handlar det d om bra belysning p rtt stllen, frre buskage och fler ppna platser, men ven om hur platserna skts. Det handlar ocks om skra trafiklsningar, tillgngliga byggnader och offentliga platser och om tillrckligt mnga offentliga toaletter. Trygghet kan ocks vara att kunna bo kvar i sin invanda milj nr behovet av std kar p grund av lder, sjukdom, funktionshinder eller andra skl.

Hur barn upplever den byggda miljn r mnga gnger annorlunda mot hur en vuxen upplever sin omgivning. Barn rr sig, sjlva eller i sllskap, utanfr hemmets vggar exempelvis p vg till eller frn skola eller fritidsaktiviteter eller fr lek i sin nrmilj. Det r d viktigt att miljerna r anpassade fr barnen och fungerar fr att skra deras behov av en trygg milj. Vi ska drfr srskilt uppmrksamma barn och ungdomar i planeringen.

Jag vill bo i Nybro stadBefolkningen i Nybro stad ska ka och staden ska vara en motor fr kommunens tillvxt. Genom kad attraktionskraft, en kvalitetsskrad krnverksamhet, delaktighet och inflytande i samhllslivet, ett gott hllbarhetsarbete och goda kommunikationer blir inflyttningen till kommunen strre n utflyttningen.

Vi ska strva efter att skapa ett varierat utbud av bostder vilket ger mjlighet till en kad valfrihet. Det innebr att vi ska tillgodose allt frn centralt belgna lgenheter, studentbostder och trygghetsboende fr ldre, till nya villaomrden och hstgrdar i stadens direkta nrhet. Detta klaras bland annat genom en god planberedskap.

Ny bebyggelse ska i frsta hand tillkomma genom frttning av staden. Omrden med gngavstnd till salutorget, centrala delen av Storgatan och resecentrum ska i frsta hand reserveras fr flerbostadshus. ven i stadsdelen Kungshall kan frttning i form av flerbostadshus ske. I detta omrde r denna form av bostder redan etablerat och det finns platser som passar fr kompletterande bebyggelse.

Jag

vill

bo i

Nyb

ro s

tad

Vad gr vi fr att komma dit?

13

En vergripande strategi fr Nybro stad ska vara att frtta centrum utifrn en radie av 500 meter frn Nybro station.

Vid en etablering av en pendelstation i Hanemla kommer behovet av bostder att ka ven i detta omrde. Fr att bidra till visionen om 25 000 invnare behver vi ven ha planberedskap fr strre, helt nya bostadsomrden.

ven personalintensiva verksamheter, undervisningslokaler, kulturella verksamheter, hotell med mera br lokaliseras i, eller i direkt anslutning till, stadskrnan. Vandrings- och cykelleder ska passera Nybro station och plats fr cykeluthyrning med mera ska finnas.

Det viktiga i livetGenom ett varierat och blandat utbud av bostder, arbetsplatser, service, idrott, kultur, utbildning och natur skapar vi nrhet i det dagliga livet. Det ska finnas olika sorters mtesplatser och anlggningar fr fritidsaktiviteter och idrott, svl utomhus som inomhus, men ven mtesplatser fr mnniskors kulturella upplevelser och eget skapande.

En attraktiv och levande stadI centrum ska det finnas en spnnande sammansttning av bostder, butiker, restauranger, kultur, njen och upplevelser. Salutorget ska vrnas som en central mtesplats och i stadskrnan ska det finnas plats fr olika evenemang. Antalet uteserveringar och sittplatser ska ka.

Fr att strka stadens offentliga liv behvs fler aktiviteter och platser i staden som r till fr allmnheten. Aktiviteter ska helst ske i stadskrnan, med frdel p torget. De kan vara frberedda eller spontana, vilket innebr allt frn en stadsfest till en trubadur. Nybro kommun ska genom ppenhet och enkla tillvgagngsstt vlkomna aktiviteter i stadskrnan.

Genom att skapa mtesplatser i staden som r vlkomnande, trygga och trevliga ger vi allmnheten strre mjligheter och anledning att uppehlla sig i staden.

P minst tv stllen ska staden kompletteras med platser med torgliknande karaktr. Mellan biblioteket och kulturhuset Kristallen ska det skapas rum fr rekreation och avkoppling. Detta rum kommer att f en torgliknande karaktr och kan utformas som ett gngfartsomrde och de stora ytorna p platsen ger mjligheter till exempelvis uteservering, sittplatser och nya planteringar. ven korsningen Garvare Nybergs gata/ Stora Nygatan ska omvandlas till ett trevligt rum, med plats fr uteservering och sittplatser men ven lek. Kontakten med Bolanders bck ska strkas. Stadens entrer ska uppmrksammas och gras mer vlkomnande och via tydligare gestaltning visa stadens identitet.

I kvarteren Mars, Sirius och Venus ska vi skapa ett tydligare stadsrum med planteringar, nya byggnader och staket/murar samt parkeringar inneslutna p grdarna. Fr att strka vyn frbi kulturhuset Kristallen frn centrum kan alln frn kyrkan frlngas. Det skapar en rakare och tydligare siktvy, fullfljer planeringstankarna frn frr och strker kyrktornet som landmrke.

Jag

vill

bo i

Nyb

ro s

tad

14

Trygga och aktiva invnareVi ska skapa en trygg stad genom dialog med medborgarna om vilka platser som upplevs som otrygga. Vid planlggning av nya omrden och verksamheter ska vi ta srskild hnsyn till barns och ungdomars livsmilj och behov samt till jmstlldhet.

Lekplatser ska bli en integrerad del av staden dr barn och vuxna trivs tillsammans. Skolor samt lokaler och fritidsanlggningar fr barn- och ungdomar ska alltid kunna ns via trygga gng- och cykelvgar. Fler platser i staden ska utvecklas fr ungdomars aktiviteter och umgnge. Omrdet kring Viktoriavallen och Badhusparken ska utvecklas med exempelvis mjlighet till mer fritidsaktiviteter, motionsslingor, utomhusbad och bttre kontakt med centrum.

Staden ska utformas med hnsyn till personer med funktionshinder. Ramper, tydliga kontrastmarkeringar och en vlsktt stadskrna ger trygghet och underlttar vardagen. Offentliga toaletter i och i anslutning till stadskrnan ska finnas.

Jag

vill

bo i

Nyb

ro s

tad

15

Stad

skrna

n

Jag

vill

bo i

Nyb

ro s

tad

16

Lin

nas

jn

Sva

rtgl

MADESJVGEN

GUST

AVSG

ATAN

ERIK

SGAT

AN

VS

TER

NG

SG

ATAN

VASA

GATA

N

KARL

AGAT

AN

KARL

AGAT

AN

ADELGA

TAN

GRN

VGE

N

VEG

AG

ATAN

SKR

UVE

NS V

G

VILL

AG

ATA

N

BOKVG

EN

ASPV

GEN

GOTLANDS

GATAN

UPPLANDSGATA

N

STGTAGATAN

MREGATAN

ST

G

TAG

ATA

N

HALL

AN

DSG

ATAN

EMM

ABO

DAV

GE

N

SM

LAN

DSG

ATAN

SNICKA

REGATA

N

HERK

ULESG

ATAN

GRN

ADAL

SGAT

AN

PRS

TGAT

AN

SG

AR

EGAT

AN

MREGATAN

BLEKINGEGATAN

SM

LAN

DSG

ATAN

SKNEGATAN

LA

NDS

GAT

AN

GR

NSK

OG

SGAT

AN

VILLAG

ATAN

FREJ

AGAT

AN

ODEN

GATAN

NRK

EGAT

AN

VILL

AG

ATA

N

LINNA

VGEN

STR

M

GAT

AN

DOKT

OR SA

NDBE

RGS G

ATA

REPS

LAGAR

EGATA

N

SKOMAK

AREGAT

AN

SKOM

AKAR

EGAT

AN

SMEDJE

GATAN

BANG

ATAN

HOR

NSG

ATAN

GRNVGEN

BORGMST

AREGATAN

GARVAR

E NYBE

RGS G

ATA

SVEAPLAN

SGATAN

LN

GG

ATA

N

FABR

IKSG

ATAN

TUNNELGA

TAN

LN

GG

ATA

N

LILLA TRDGRDSGATAN

KYR

KO

GAT

AN

TUN

NEL

GAT

AN

NORR

A ESP

LANA

DEN

NOR

RA

ESP

LAN

ADEN

MEJERIVGE

N

DUNDERBERGSGATAN

ENG

SHYT

TEG

ATAN

TORG

ET

FABRIKSGATAN

STO

RG

ATAN

KANALG

ATAN

STATIONSGATAN

GAMLA STATIONSGATAN

VSTRA M AGASINSGATAN

STO

RA

NY

GAT

AN

BERGGATAN

MEL

LAN

GAT

AN

STORA TRDGRDSGATAN

SVEA

VGE

N

BORG

AREG

ATAN

HANT

VERK

AREG

ATAN

KLOC

KARE

GATA

N

HORN

SGAT

AN

SVAR

TG

LSG

ATA

N

KVAR

NGAT

AN

STE

RGAT

AN

EMM AGATAN

HASSELVGEN

UVA

FOR

SGAT

ANKV

ARN

STIG

EN

SKOG

STOR

PSGA

TAN

ALGATAN

PUKEBE

RGSG

ATAN

KYRK

OGR

DSV

GEN

FOLK

PARK

SVG

EN

TEATE

RVG

EN

OSK

AR

SGAT

AN

JUTEGA

TAN

STRA

NDV

GEN

STOR

GATA

N

DACKEGATA

N

GR

NV

GEN

IDEGA

TAN

VASA

GATA

N

KVARN

ESLT

TSGA

TAN

FOLKP

ARKS

VGE

N

GRN

VGE

N

JOE

LSG

ATAN

SD

RA IN

DU

STR

IGAT

AN

LUND

EGAT

AN

SAMARITGATA

N

JOE

LSG

ATAN

STRA

NDV

GEN

LUDV

IGSG

ATAN

STOR

GATA

N

WIDEGA

TAN

JAKOBS

GATAN

NORR

A LN

GGAT

AN

GTGATAN

JRN

VG

SGAT

AN

PAR

ADIS

GAT

AN

VILHE

LMSG

ATAN

G

LJEM

LAG

ATA

N

STUR

EGAT

AN

VILHELM SGA

TAN

PASS

VG

EN

STUREG

ATAN

LEJO

NG

ATAN

OLOFSGATAN

PRS

TGR

DSG

RN

D

KYRKOESPLANADEN

DIKT

ARE

NS V

G

JAKO

BSG

ATAN

NORRA LN

GGATAN

TRA

NST

OR

PSV

GEN

Prio

riter

at f

rtt

ning

som

rde

015

030

045

060

075

Met

er

Cirk

eln

utg

r fr

n st

atio

nen

och

har e

n ra

die

p 5

00 m

eter

.

Jag

vill

bo i

Nyb

ro s

tad

17

Varfr vill vi uppn detta?

3. Hr r det grnt och sknt & bltt och flott

Detta vill vi uppn: Ett varierat och tillgngligt utbud av parker, grnomrden och skyddad natur

Svartbcksmla - ett centrum fr naturupplevelser och friluftsaktiviteter

Det ska g att bada och fiska i Linneasjn och Rismla gl

Ett rikt vxt- och djurliv ska gynnas och bevaras

Parker, grnomrden och skyddad naturGrnstrukturens roll r en av stadens viktigaste strategiska frgor. Det handlar om att skapa attraktiva platser fr boende och beskare, att skydda vrt dricksvatten och att f stadens vriga ekosystemtjnster att fungera. Exempel p de viktigaste ekosystemtjnsterna r rening av luft, klimatutjmning, dagvattenrening och bullerdmpning. Grnstrukturen bidrar ven till attraktiva mtesplatser och utemiljer fr rekreation och vila och r drmed mycket viktig fr folkhlsan.

Fysisk aktivitet och utevistelse i grna miljer r viktigt fr att upprtthlla och terskapa en god hlsa. Fr att utemiljn ska ge dessa positiva effekter mste man skapa miljer som lockar och stimulerar till utevistelse. Variation, tillgng och nrhet till grna miljer r helt avgrande fr om mnniskorna ska utnyttja dem ofta.

Hur utemiljerna utformas har stor betydelse fr hur ofta funktionshindrade och barn har mjlighet till utevistelse.

Ett rikt vxt- och djurlivEn bevarad natur med plats fr fungerande miljer fr vxter och djur r en ndvndig frutsttning fr uthllig utveckling och drmed fr vr verlevnad. Naturen r en viktig frutsttning fr vlbefinnande och rekreation, men ven fr ekologiska processer. Den ger oss ocks en stor del av vrt behov av sknhetsupplevelser och r en viktig inspirationsklla till kreativitet.

18

Hr

r d

et g

rnt

och

sk

nt &

bl

tt o

ch fl

ott

En stor utmaning r hur den befintliga bebyggelsen ska hantera klimatfrndringar, i vrt fall, troligtvis mer och kraftigare regn under vinterhalvret och torrare och varmare somrar. Trd, grnomrden, vattendrag och dammar mste hanteras strategiskt och bindas ihop till en helhet med stadens bebyggelse och stadens omland. Fr att kunna hantera balansen vid kad nederbrd r det drfr viktigt att vatten- och avloppsplanering, naturvrd och grnstruktur ses som en helhet fr att klimatanpassa Nybro.

Stadens trdTrden r viktiga fr stadsbilden genom att de frsknar och frstrker vrt vlbefinnande. Trd renar luften, de binder stora mngder vatten vid nederbrd och trdens rtter stabiliserar och motverkar erosion. Med frvntade klimatfrndringar kommer trdens betydelse ven fr lokalklimatet att ka genom att de ger skugga och utjmnar temperaturvariationer. Trdplantering r ett kostnadseffektivt stt att hantera dagvatten, samtidigt som det skapar mervrden.

Trd, framfr allt dellvtrd, r ocks viktiga livsmiljer fr ett stort antal vxter och djur. Eklandskapet i Kalmar ln r mycket vrdefullt ven i ett internationellt perspektiv. Hr finns flera globalt hotade arter som r knutna till gamla och dda ekar fortfarande kvar. Vrdefulla trdmiljer kan till exempel vara trdkldda betesmarker, aller, parker och kyrkogrdar. ven i och kring Nybro stad finns ett antal av dessa skyddsvrda jttetrd.

Parker, grnomrden och skyddad naturBebyggelsen ska utformas s att den ger goda frutsttningar fr en kad fysisk aktivitet och uppmuntrar till vistelse i grnomrden. Vid varje ttort ska det finnas minst ett stort naturomrde dr naturen och befolkningens rekreation prioriteras frmst. En stor andel av dessa grnomrden ska vara tillgngliga fr alla. Alla kommunens skolor ska ha tillgng till naturomrden inom nravstnd och skolgrdarna ska vara grna, stimulerande och variationsrika.

Lekplatser ska bli en integrerad del av staden dr barn och vuxna trivs tillsammans. Fler platser i staden ska utvecklas fr ungdomars aktiviteter och umgnge. Omrdet kring Viktoriavallen och Badhusparken ska utvecklas med exempelvis mer fritidsaktiviteter, motionsslingor, utomhusbad och bttre kontakt med centrum.

Svartbcksmla ska utvecklas till sydstra Sveriges bsta vintersportomrde. Nya naturstigar och ridvgar ska skapas fr sommaraktiviteter. En camping, som erstter campingen i Joelskogen, ska etableras. Naturreservatets centrala delar ska vrnas som ett tyst omrde. Rismla naturreservat ska frdigstllas som rekreations- och fritidsomrde. Sktselplanerna fr reservaten ska revideras.

Vad gr vi fr att komma dit?

19

Ett rikt vxt- och djurlivDet rika vxt- och djurlivet i staden ska bevaras och andelen hrdgjord yta per person ska inte ka. Grnstrukturen ska knytas samman med vra vattendrag och vattenomrden, omrden som riskerar att versvmmas, skyddszoner samt stadens kullar och hjder. Sammanhngande grnstrk ska behllas och nyskapas och knyta an till skyddade omrden runt staden.

Grnstrukturens vrdekrna - den grna lungan - ska bevaras och gras mer tillgnglig. Omrdet kring Linnasjn ska vara ett omrde bde fr naturupplevelser och fr aktiviteter. Gngstrket mellan Pukeberg och stadskrnan ska frbttras och bli mer attraktivt.

Vrdefulla och intressanta natur- och kulturmiljer ska vrdas och skyddas. Kommunen ska vara restriktiv med att tillta exploatering av vrdefulla naturbetesmarker. ven i Nybro stad ska rester av det gamla odlingslandskapet skyddas. Klockarngen, Rismla grd, och Pukebergsgrden ska sktas s att de kan behlla de viktigaste delarna av sina natur- och kulturvrden. Betande djur fr finnas i stadens omedelbara nrhet, ridning som rekreation ska vara mjlig och ridskolan i Rismla vrnas.

Stadens trdNya aller ska skapas i hela staden och nya parker ska skapas i takt med att staden vxer. dellvtrden i staden ska vrnas, speciellt de mnga och stora ekarna. Varje nedtaget dellvtrd ska ersttas med ett nytt, frmst genom att unga trd sparas. Kommunen ska vara mycket restriktiv med att tillta exploatering av omrden med grova lvtrd, fr att skydda arter som r globalt hotade. De mest skyddsvrda trden ska naturminnesmrkas.

Fr att kompensera ett varmare sommarklimat ska antalet trd och buskar i stadens centrala delar ka. Runt Linnasjn ska en del barrtrd tas bort fr att gynna lvtrdsarter. Vid nyplantering ska dellvtrd av olika arter anvndas fr att minska risken fr att stora trdbestnd skadas i samband med ett frndrat klimat.

Hr

r d

et g

rnt

och

sk

nt &

bl

tt o

ch fl

ott

Grnstrukturens roll r en av stadens viktigaste strategiska frgor

20

Frs

tag

l

Krr

ing

agl

en

Linn

asj

n

Sva

rtgl

Ris

ml

a g

l

Vrd

eful

la n

atur

milj

er

vr

iga

vrd

eful

la n

atur

- och

rekr

eatio

nsom

rde

n

Nat

urre

serv

at

Vrd

eful

l nat

ur K

lass

I en

ligt L

nss

tyre

lsen

Hr

r d

et g

rnt

och

sk

nt &

bl

tt o

ch fl

ott

21

Hr

r d

et g

rnt

och

sk

nt &

bl

tt o

ch fl

ott

Frs

tag

l

Krri

ngag

len

Linn

asj

n

Svar

tgl

Rism

la

gl

Klas

snin

g gr

n- o

ch b

lst

rukt

ur

Nat

urre

serv

at

Gr

nstru

ktur

som

fung

erar

som

sky

ddsz

on

Beva

rand

evr

d gr

nst

rukt

ur

Beva

rand

evr

d bl

stru

ktur

22

Hr

r d

et g

rnt

och

sk

nt &

bl

tt o

ch fl

ott

Tyst

om

rde

23

4. Jag, Nybro, Kalmarsund och vrlden

Detta vill vi uppn: Goda kommunikationer

Inga korta bilresor

En attraktiv och levande stad

Nybro stad - centrum fr transportnringen i Kalmarsundsregionen

I dagens samhlle r vi pverkade och p mnga stt beroende av omvrlden. Med vra nrmaste grannar sker dagligen frflyttningar ver kommungrnserna fr arbete, tjnster och utbildning. Det krver goda frbindelser med kollektivtrafik och vl fungerande struktur fr jrnvgar, vgar och flygplatser.

Kalmarsundsregionen r det begrepp kommunerna i denna del av Sverige valt att samlas kring nr vi pratar geografisk anknytning. Det skapar en identitet som hjlper till att ka vrt samarbete kring regionens utveckling.

Goda kommunikationerGoda kommunikationer handlar om att skapa starka noder varifrn man snabbt och enkelt tar sig till de strre strken. Frn noden finns det olika alternativ fr fortsatt frdstt och destination. I kommunen r Nybro stad med Nybro station denna viktiga nod. Man kan snabbt ta sig bde till och frn Nybro s snart man har ntt stambanan eller riksvg 25. Som Nybrobo r man endast ngra minuter bort frn att starta sin resa mot nya destinationer. Detta r en oerhrt viktig konkurrensfrdel som ska frvaltas vl.

Ett fullgott kommunikationsnt med vra nrliggande kommuner fr cyklar, tg och motorfordon r av hgsta vikt. Det ger vra medborgare mjlighet att sjlva vlja hur de ska frflytta sig i regionen utifrn behov, tid och ekonomi. Strre delen av detta kommunikationsnt br g via Nybro d en stor del av kommunens invnare r bosatta i staden. Goda kommunikationer skapar en kad attraktivitet fr staden. Med tg ligger Kalmar centrum bara 15 minuter bort, Vxj snart bara 35 minuter bort och Malm/Kpenhamn endast ca 3 timmar bort.

Att ka kontakten med Kalmar skapar en mer dynamisk arbetsmarknadsregion och gynnar handeln i bda stderna. Den viktigaste kontakten med Kalmar r via tg och bil. Kalmar ligger s pass nra Nybro (15 min med tg, 35 min med

Varfr vill vi uppn detta?

24

Jag

, Nyb

ro, K

alm

arsu

nd o

ch v

rld

en bil) att man, med internationella mtt mtt, kan klassa Nybro och Kalmar som en gemensam stad. Exempelvis kan man som boende i Stockholm med tunnelbana f rra sig ver den dubbla tiden vid sin dagliga pendling, beroende p i vilken del av staden man bor.

Trafiken till och frn Vxj och Karlskrona behver strkas. Hr handlar det frmst om att frbttra tgtrafiken. Kartan i slutet p kapitlet visar de omrden inom vilket de stora strken i regionen behver utvecklas fr att strka bde Nybro och regionen.

Inga korta bilresorInne i staden finns en bra grund fr cykelvgar, men det r mnga delar av cykelntet dr man som cyklist r hnvisad till blandtrafik. S stora delar av cykelntet som mjligt br erbjuda separerade cykelbanor. Det fr inte skapas ngra brutna lnkar fr cyklisterna dr ondiga hinder eller stopp minskar framkomligheten eller skapar andra problem. Det ska vara smidigt och enkelt att cykla i hela staden, under hela ret.

Det r ven viktigt, speciellt fr vra ungdomar, att cykelntet r sammankopplat med vra vriga orter i kommunen. D kar mjligheten att cykla till och frn jobb och skola och delta i aktiviteter i Nybro ven om man inte har bil eller kollektivtrafikens tider inte passar.

Cyklister och gende skapar en lugn och skert stad med ett levande stadsrum. Att cykla eller g i vardagen r ett enkelt stt att tillgodogra sig motion. Mjligheten att cykla r drfr en viktig folkhlsofrga. Tillgngen p bra cykelvgar styr starkt hur mycket man cyklar. Cykelvgar efterfrgas sllan bland medborgarna men nr nya och frbttrade cykelvgar byggs brjar fler personer att cykla. Det r drfr viktigt att initiativet kommer frn kommunen, ven om cykelvgar inte uttryckligen efterfrgas.

Barn och ungdomar har inte samma frihet som vuxna nr det gller att transportera sig. Skra cykelvgar blir drfr en vldigt viktig barn- och ungdomsfrga eftersom det mjliggr fr att frldrar ska vga lta sina barn cykla och g sjlva i och kring staden.

God kollektivtrafik innebr en snabb och effektiv resa utan fr mnga byten eller vntetider till ett rimligt pris. Att resa kollektivt r bra fr miljn och skapar mindre trafik p vra vgar.

En attraktiv och levande stadParkeringar i staden ska nyttjas p ett effektivt stt. Parkeringar ska finnas p omrden dr det r hg vakans och hg rotation p platserna. Parkeringar med korta parkeringstider i attraktiva lgen ger fler personer mjlighet att parkera i nrheten av stadskrnan och risken minskar att parkeringsplatser str antingen tomma eller r ockuperade under stra delar av dagen. Fr en person som tnker stanna lnge i staden, exempelvis fr en flanr p stadens gator eller fr att arbeta under dagen s finns stora parkeringsytor endast 450 meter frn stadskrnan.

25

Frn Nybros sdra spets till den norra tar det ca 15 minuter att cykla. Frn Nybros stra spets till den vstra tar det ca 35 minuter att cykla.

Det finns med andra ord ingen som helst anledning att frflytta sig med bil inne i staden om man r boende och arbetar eller pluggar i Nybro!

Jag

, Nyb

ro, K

alm

arsu

nd o

ch v

rld

enNybro stad - centrum fr transportnringen i KalmarsundsregionenTransportnringen r en mycket viktig samhllsfunktion. Transportnringen r ven viktig del av nringslivet i Nybro kommun, hr finns flera stora logistikfretag med mnga anstllda. Fr att strka dessa fretag och bidra till nringens miljfrbttringar br vi se lngsiktigt p nringens behov. Sannolikt kommer det i framtiden bli viktigare med jrnvgstransporter och omlastning mellan jrnvg och lastbil.

I den nordvstra delen av Nybro vxer en kombiterminal fram. En kombiterminal r en omlastningsstation dr godset frn exempelvis en lastbil eller ett tg byter transportstt genom att godset flyttas frn ett transportmedel till ett annat. Detta gr det mjligt att flytta gods lnga strckor med tg och lta lastbilarna kra sista strckan fram till avlmningsplasten. Kombiterminaler skapar frutsttningar fr transportnringen att frflytta gods p ett mer miljvnligt stt.

Farligt godsUppstllningsplatser fr farligt eller lckande gods behvs fr att, vid en olycka, kunna minimera skador p mnniskor, bebyggelse och milj. Placeringen av dessa r drfr viktig, platserna ska vara lttillgngliga fr chauffrer nr olyckan vl r framme. Platsen ska kunna samla upp lckage utan att det farliga materialet rinner vidare till omkringliggande mark- och vattensystem.

Goda kommunikationer I Kalmarsunds arbetsmarknadsregion ska det finnas trafikskra, tillgngliga och hllbara kommunikationer. Nybro kommun ska bland annat verka fr fortsatt utbyggnad av planskilda korsningar lngs riksvg 25 och fr fortsatt upprustning av Kust-till-kust-banan, s att resenrerna fr korta och stabila restider.

Arbetspendling inom regionen Kalmar-Karlskrona-Vxj ska vara mjlig och strckan Nybro-Vxj ska hgst ta 35 minuter. Det ska finnas pendeltgs-trafik mellan Kalmar och Vxj som avgr varje halvtimme under hgtrafik, med mjlighet till av- och pstigning i Hanemla, Nybro centrum och rsj. God kollektivtrafik ven kvllstid, mellan Kalmar och Nybro centrum ska vrnas, fr att strka kultur- och idrottsutbudet i bda stderna.

Inga korta bilresorI trafikplaneringen ska skra och miljvnliga trafiklsningar vljas. Cykeltrafiken ska alltid vara en given del av trafikplaneringen och inne i stadskrnan ska gende och cyklister prioriteras. Barn och ungdomar ska alltid kunna ta sig till skola och sina fritidsaktiviteter med skra gng- och cykelvgar. Personer med funktionsnedsttning ska tryggt kunna anvnda

Vad gr vi fr att komma dit?

26

stadens gng- och cykelnt. Nybyggda exploateringsomrden ska alltid kopplas samman med befintligt cykelnt. I den kommunomfattande cykelplaneringen fr nya cykelstrk ska, s lngt det r mjligt, nya vgar kopplas samman med strk som leder till Nybro stad. Srskilt ska cykelstrk mot Kalmar och S:t Sigfrid strkas.

En attraktiv och levande stadParkeringsplatserna i staden ska vara nyttiga och effektiva. Rationella och effektiva parkeringsplatser gynnar bde handeln och staden. Detta sker genom att parkeringar i direkt anslutning till centrumkrnan har en kortare parkeringstid som leder till hgre omsttning av parkeringsplatserna. Det kan ven behvas omlokalisering av en del parkeringsplatser. Skyltningen till parkeringsplatserna i centrum behver tydliggras.

Det finns korsningar inne i staden som behver bttre trafiklsningar, platser som r dels olycksdrabbade och dels skapar problem fr samkrningen mellan bilister och cyklister. Dessa ska tgrdas efter utredning.

Nybro stad - centrum fr transportnringen i KalmarsundsregionenI den lngsiktiga planeringen ska det finnas utrymme fr transportnringens utvecklingsbehov. Befintliga industrispr ska vrnas och mark intill spren ska reserveras fr transportintensiva verksamheter. Kombiterminalen ska elektrifieras. Fr god tillgnglighet till bland annat industriomrdena i Smedstorp och kombiterminalen ster om Nybro, ska kommunen verka fr en planskild korsning vid Glasporten. Tomter i anslutning till industrispr ska frmst reserveras fr transportintensiva verksamheter. Uppstllningsplatser fr slp och fr farligt gods ska finnas. Genom att erbjuda mjlighet till etablering av verksamheter i anslutning till kombiterminalen och nra vra industrispr skapar vi mjligheter fr transportnringens fortsatta utveckling och ppnar upp fr nyetableringar av fretag.

Jag

, Nyb

ro, K

alm

arsu

nd o

ch v

rld

en

27

Frs

tag

l

Kr

ringa

gle

n

Linn

asj

n

Sva

rtgl

Ris

ml

a g

l

Gng

- och

cyk

elv

gar

Befin

tlig

gng

- och

cyk

elv

g

Fram

tida

gng

- och

cyk

elv

g

Jag

, Nyb

ro, K

alm

arsu

nd o

ch v

rld

en

28

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

Vxj

Karlskrona

Kalmar

Frjestaden

Mrbylnga

Borgholm

Mnsters

Oskarshamn

Nybro

Orrefors

S:t Sigfridrsj

Holmsj

Emmaboda

Lessebo Kristvallabrunn

Trekanten

Kommungrns

! ver 60 min

! 45-60 min

! 20-45 min

! under 20 min

Restid till/frn Nybro stad

Jag

, Nyb

ro, K

alm

arsu

nd o

ch v

rld

en

29

*

Bereds

kaps

karta

Elle

dnin

g

Jrn

vg

Frb

ud a

tt k

ra m

ed tu

ng la

stbi

l

Prim

rle

d tu

ng tr

afik

Seku

ndr

led

tung

traf

ik

*U

ppst

lln

ings

plat

s fa

rligt

god

s

Jag

, Nyb

ro, K

alm

arsu

nd o

ch v

rld

en

30

Ett expansivt nringsliv med starka varumrkenEn ekonomiskt hllbar utveckling innebr att mnniskor har mjlighet att frsrja sig, att fretagen r konkurrenskraftiga samt att det offentliga samhllet kan utfra sina uppgifter. En aktiv fysisk planering ska stimulera en ekonomiskt hllbar utveckling genom att ge std fr en ndamlsenlig anvndning av mark och vatten. P s stt skapas frutsttningar fr nyinvesteringar i samklang med ekologisk och social hllbarhet, samtidigt som vi bidrar till ett effektivt utnyttjande av redan gjorda investeringar.

Nybro kommun har ett starkt nringsliv inom tillverkningsindustrin och den ska ges utrymme fr fortsatt utveckling. Frutom det traditionella nringslivets utveckling pongterar regionfrbundet i den regionala utvecklingsplanen att besksnringen kommer att f stor betydelse fr lnets utveckling.

Nr fretag etablerar nytt idag behver de ofta mark i attraktiva lgen med goda kommunikationer. Vissa fretag behver stora ytor fr sin verksamhet. Kan en kommun erbjuda den mark som fretaget efterstrvar med en snabb lsning finns mjligheten att fretaget vljer att placera sig i kommunen.

En vlfungerande handel med hg servicenivEn koncentration av fretag inom ett omrde i en stad skapar liv och rrelse och nyttig konkurrenskraft. Vid gott samarbete kan ven koncentrationen skapa utveckling och kad produktion. En stor koncentration av fretag skapar ocks en stor koncentration av mnniskor. Detta kar kpkraften och leder i sin tur till fler etableringar. Drfr r det viktigt att behlla handeln i centrum.

Detta vill vi uppn: Ett expansivt nringsliv med starka varumrken

En vl fungerande handel med en hg serviceniv

Pukeberg ett nationellt designcentrum

En av norra Europas starkaste regioner inom besksnringen

5. Hr vill jag handla, tillverka och gra affrer

Varfr vill vi uppn detta?

31

Hr

vill

jag

hand

la, t

illve

rka

och

gra

aff

rerDet r viktigt med en stark lokal handel som skapar arbetstillfllen och ger

service till medborgarna. I den lilla staden mste dagligvaruhandeln ha en hg serviceniv och sllanvaruhandeln mste hitta ett unikt koncept som kan konkurrera med nrliggande strre stder.

Universitet och utbildningI Nybro har man nra till skolan och ungdomar kan studera upp till gymnasieniv i sin hemkommun. Linnuniversitets etablering i staden har ven skapat kontakter med universitetsvrlden. Kring universitet skapas entreprenrsanda, utveckling, inspirerande miljer, driv- och skaparkraft. Denna positiva atmosfr sprids vidare i resten av kommunen. Linnuniversitet kar mjligheterna till att rekrytera hgutbildade personer till kommunen och regionen. Tack vare universitet har ven fler unga personer flyttat till Nybro.

En av norra Europas starkaste regioner inom besksnringenNybro stad r en del i besksnringen i kommunen och i regionen. I staden finns mycket att se och uppleva. Tillsammans med resterande delar av kommunen, Glasriket och Kalmarsundsregionen finns mjligheter till en helhetsupplevelse fr beskande. Glasriket och Smland r kommunens viktigaste varumrken och ska fortsatt utvecklas.

En nyckelfrga fr turismen r bra platser att bo p som passar beskarnas behov. Det kan vara hotell, vandrarhem, camping eller bara en uppstllningsplats fr husbil. Turister hjlper ven till att strka nringslivet genom att de shoppar och ter nr de r p besk. Shopping i sig r idag en stor del av turistnringen.

Fr att tillgodose nringslivets behov av konferenslokaler och vernattningsmjligheter fr kunder och gster behvs hotelletableringar centralt i staden. Beskare ska kunna bo i nrheten av kollektivtrafik.

Ett expansivt nringsliv med starka varumrkenTillverkningsindustrin ska vrnas och ges utrymme fr fortsatt utveckling. Vi ska ven planera fr ett mer differentierat nringsliv med mjligheter att bland annat etablera tjnstefretag i centrala lgen.

Kommunen ska ha en hg markberedskap fr olika verksamheter och exploateringsmark ska reserveras i olika lgen fr olika slags verksamheter. Strre industriomrdesetableringar ska planeras i ster lngs med vg 25, i norr lngs med Norra vgen samt vid kombiterminalen. Ett stort sammanhngande markomrde ska finnas tillgngligt fr strre etableringar. Befintliga verksamheter med lg markutnyttjandegrad och tyngre och strande industri br p sikt flyttas ut frn centrala verksamhetsomrden. Industriella kulturvrden ska dock skyddas.

Vad gr vi fr att komma dit?

Pukeberg ska etableras

som nationellt och inter- nationellt design-centrum

32

Pukeberg ett nationellt designcentrumPukeberg ska etableras som nationellt och internationellt designcentrum och omrdet ska utvecklas genom samarbete mellan akademi, nringsliv och offentlighet. Fr att ge Linnuniversitetet och studentlivet goda frutsttningar att utvecklas br bostder byggas i anslutning till Pukeberg och kontakten mellan Pukeberg och Nybro centrum frbttras. Detta ska ske med exempelvis nya gng- och cykelvgar och frbttrad skyltning mellan Pukeberg och centrum.

En vl fungerande handel med en hg servicenivHandeln ska i frsta hand koncentreras till stadskrnan (detaljhandel)och i anslutning till Glasrondellen (frmst skrymmande varor). Handeln i centrum ska bindas ihop med handelsomrdet lngs Bangatan. Placeringen av kommunens tekniska frrd ska utredas, platsen kan anvndas fr nya handelsetableringar norr om Glasrondellen. Tillgngligheten till handelsomrdena med cykel ska vara god. Vid handelsomrdena ska det finnas nyttiga bilparkeringar som r ltta att hitta via tydlig skyltning.

En av norra Europas starkaste regioner inom besksnringenNybro stad ska strkas som besksml genom en levande stadskrna med en vl fungerade handel med hg serviceniv och som lever upp till devisen Staden i Glasriket. Det gller ven att sl vakt om de satsningar som grs fr olika typer av aktiviteter, som i till exempel Svartbcksmla och Viktoriaomrdet, bland annat genom tydlig skyltning och genom att skapa boendemjligheter i nrheten av satsningarna.

Det ska finnas mjlighet att bygga hotell i anslutning till jrnvgstationen. En camping, som kompletterar campingen i Joelskogen, ska etableras i Svartbcksmla.

Hr

vill

jag

hand

la, t

illve

rka

och

gra

aff

rer

33

6. Hr fr mina sinnen spira!

En livsmilj med historiskt djupKulturen kan ses som kittet som hller samman mnniskorna i ett samhlle, som skapar vr identitet och som utgr grunden fr demokrati och ett dynamiskt och kreativt samhlle. Ett levande kultur- och fritidsliv som tar vara p det mngkulturella samhllet strker ven nringslivet och den ekonomiska tillvxten. Kultur och upplevelser r i mnga avseenden en frskvara som skapas i nuet och som stndigt frndras samtidigt som vi har ett kulturarv att bevara. Det r drfr vsentligt att omrden och aktiviteter av stort kulturhistoriskt vrde bevaras, samtidigt som vi ger frutsttningar fr fortsatt brukande och nya satsningar som blir kulturarv frn vr tid.

Industriutvecklingen i kommunen bygger i mycket stor utrckning p frstelse fr designens betydelse. I mer n hundra r har vra industriorter, med starka varumrken, varit mtesplatser fr olika hantverkare och formgivare. Detta formgivningsarv har utvecklats och breddats och har nu en stark designprofil med bde en nationell och internationell marknad. Ett strkande av designfrgorna och av Linnuniversitetets Campus Pukeberg r av central betydelse fr kommunens utveckling.

God bebyggd miljMed kulturmiljvrd menar vi det historiska arv vi har vertagit i form av landskap och bebyggelse, dr bde nutida miljer och ldre strukturer ingr svl i staden som p landsbygden. Kulturmiljn bestr inte enbart av den byggda miljn, utan ocks av vrt grna kulturarv, dvs odlingslandskap, parker och trdgrdar. I Nybro stad finns bde byggd och grn milj med hgt bevarandevrde.

Detta vill vi uppn: En livsmilj med historiskt djup

God bebyggd milj

Trygga och aktiva invnare

Det ska g att bada och fiska i Linneasjn och Rismla gl

Svartbcksmla - ett centrum fr naturupplevelser och friluftsaktiviteter

Varfr vill vi uppn detta?

34

Trygga och aktiva invnareNrheten till rekreation och mjlighet att rra p sig r viktigt fr att stimulera hlsan bde fysiskt och psykiskt. Fr att detta ska vara mjligt fr alla ska motionsslingor och promenadstrk finnas tillgngliga och ltt kunna ns frn alla delar av staden. Det ska ven finnas slingor som r anpassade fr personer med minskade rrelsemjligheter. Tillgngen till cykelvgar r ocks en avgrande frga fr att tillgodogra sig motion i vardagen.

Barn som rr sig och leker mycket ute i naturen fr bttre koncentrationsfrmga och bttre motorik. Fr att skerstlla motion och underltta fr barnen ska aktiviteter finnas nra hemmet och skolan med mjlighet att ns med skra transportstrckor, frmst gng- och cykeltrafik.

Idrotten och freningslivet har en stor betydelse fr Nybrobornas vlbefinnande. Ett aktivt idrotts- och freningsliv bidrar bland annat till att strka ungdomarnas sjlvknsla och ger en frbttrad folkhlsa. Orter med ett utbrett freningsliv knnetecknas ofta av en medborgaranda som strker demokratin. Freningslivet kan fra samman mnniskor med olika etniska bakgrunder, livsvillkor, lder och frutsttningar. Det medfr en strre frstelse fr mnniskors olika situationer.

Antalet utvare, ideellt arbetande och p annat stt engagerade mnniskor r stort i Nybro. Idrott, kultur och freningslivet i vrigt kan ven bidra till att platser och regioner blir attraktiva att bo i och anvnds ibland fr att marknadsfra orten. Kultur, idrott och upplevelser spelar en aktiv roll i strkandet av Nybro kommuns profil och attraktionskraft.

Hstnringen har vuxit i Sverige de senaste ren. Ridning r en vxande folksport och r nst efter fotbollen den strsta ungdomssporten i landet. Ridning r ocks den strsta handikappidrotten i Sverige. Inom ridsporten r mnga barn och ungdomar aktiva och 85 % av utvarna r flickor och kvinnor. Ridsporten r drfr en viktig jmstlldhetsfrga. Hstsektorn r ven viktig fr nringslivet och sysselsttningen. Var tionde hst generar i snitt ett helrsarbete.

Spridningen av hstallergen r inte s omfattande som man tidigare trott. Redan efter 50-100 m r spridning mycket lg. Mjligheterna kar drmed att ha hstar nra ttorterna. Hstar nra staden hjlper ven till att skapa ett ppet landskap och tillfr verksamhet och aktivitet i stadens nrhet.

En livsmilj med historiskt djupKulturarvet ska vara synligt och tillgngligt fr alla, s att kulturen blir en naturlig del av mnniskornas vardag. Ett omrdes natur- och kulturhistoriska vrden ska ses som en resurs fr kommunens och nringslivets utveckling. Det offentliga rummet i Nybro stad ska strka den lokala identiteten. I Nybro stad ska det finnas tydliga uttryck fr glasets betydelse fr kommunen.

Hr

fr

min

a si

nnen

spi

ra!

Vad gr vi fr att komma dit?

Ridsporten r drfr en viktig

jmstlldhets-frga

35

Vid nybyggnation ska stadens helhet beaktas, speciellt i kulturellt vrdefulla miljer. Detta innebr att ny bebyggelse ska smlta in och anpassas i form och hjd efter befintlig bebyggelse eller som s anses passande fr platsen. Stadens identitet och historia ska synas i stadsmiljn och dess byggnationer. Detta uppns genom god kunskap om stadens kulturmilj och historia. Vid exploatering ska denna kunskap anvndas fr att planera en stad som bde frvaltar sin identitet och som kan vxa och frndras.

God bebyggd miljByggnader och miljer som r kulturhistoriskt vrdefulla ska skyddas och sktas s att dess vrden inte gr frlorade. Tillbyggnader, ombyggnader eller andra frndringar i vrdefull bebyggelse eller miljer ska gras varsamt s att byggnadens eller miljns karaktrsdrag bevaras. Vid upprttandet av nya detaljplaner eller omrdesbestmmelser ska de kulturhistoriska vrdena preciseras och skyddas genom skydds- eller varsamhetsbestmmelser. Information om kulturmiljerna i staden ska delges allmnheten vid lmpliga tillfllen fr att skapa en bttre frstelse fr vrt kulturarv.

Trygga och aktiva invnareMjligheten till utveckling och stimulans ska finnas fr alla och allas behov i Nybro, vare sig man r intresserad av kultur, idrott eller rekreation i strsta allmnhet. I Nybro ska det finnas mjligheter fr alla att utva och ta del av kulturen. Det ska finnas idrottsanlggningar fr stora och sm och varje del av staden ska ha idrottsomrden s att barn och unga enkelt ta sig till dessa frn sina hem. Viktoriaomrdet ska utvecklas till ett idrottscentrum. Flickors och kvinnors idrottsmjligheter ska gnas srskild uppmrksamhet.

Det ska vara nra att n ett park- eller skogsomrde som kan erbjuda rekreation. Mnga omrden ska ven kunna anvndas av personer med nedsatt rrelsefrmga. I staden ska hundrastgrdar och hundbadplats uppfras fr att ka tillgngligheten fr hundgare att rasta sina djur.

Hstnringen ska ges utrymme i anslutning till staden. Detta sker i form av planering fr strre tomter med mjlighet till hsthllning. Nya ridstigar ska anlggas i anslutning till Nybro stad. Eftersom det r mnga unga som rider behvs bra och skra gng- och cykelvgar till ridskolorna.

LinneasjnDet behvs en upprustning och tillgngliggring av Linnasjn. Den viktigaste frgan r frbttrade stigsystem runt hela sjn, frmst fr att skapa tillgnglighet fr handikappade eller personer som gr med exempelvis barnvagn. Det behvs ven kade sittmjligheter med jmna mellanrum lngs med stigsystemet s att det finns en skerhet i att det finns mjlighet att vila under sin promenad. Det behvs fler mjlighet till samlingsplatser, exempelvis grillplatser. Fisket ska uppmrksammas genom anlagda fiskebryggor. Badmjligheterna ska ka genom bttre tillgng till badplatser, hopptorn, bryggor och toaletter. Linnasjn ska vara en del i den dagliga motionen som strker mnniskors vlbefinnande.

Hr

fr

min

a si

nnen

spi

ra!

36

Svartbcksmla - ett centrum fr naturupplevelser och friluftsaktiviteterSvartbcksmla ska utvecklas till sydstra Sveriges bsta vintersportomrde. Nya naturstigar och ridvgar ska skapas fr sommaraktiviteter. En camping, som kompletterar campingen i Joelskogen, ska etableras. Centrala delen av naturreservatet ska vrnas som ett tyst omrde, vilket innebr att inga strande bullerkllor fr etableras i eller kring omrdet som str dess lugna milj. Rismla naturreservat ska frdigstllas som rekreations- och fritidsomrde. Omrdena i sig ska vara lttillgngliga och kunna ns med olika frdmedel och i viss utstrckning vara anpassade fr personer med nedsatt rrelsefrmga.

Hr

fr

min

a si

nnen

spi

ra!

37

Frs

tag

l

Krri

nga

gle

n

Linn

as

jn

Sva

rtg

l

Rism

la

gl

V GE N

LY CK V

GE N

S KO L

V G E

N

SV

EN

K

R

K

S

V

G

SV

EN

K

R

K

S

V

G

HE

RM

AN

ST

OR

PS

V

GE

N

ME

DE

LI

US

V

G

E NG S

T R

M S V

G

G R D

S V G

E N

N

SM

AN

S V

G

BORGV

GEN

EM

MA

BO

DA

V

GE

N

MADESJVGEN

MAD E

S J

V G E

N

JU TA RN A S V

G

E L MR O T

H SV G

E L MR O T

H SV G

H AL L

NS

V G

JUTA

RN

AS

V

G

B OL A

N DE R

S V

G

S TA L

LV G E

N

GA

ML

A

KY

RK

V

GE

N

NY

N

GS

V

GE

N

S KO L

V G E

N

NY

LA

ND

SV

G

EN

HU

ML

EV

G

EN

R E D INS V

G

RID

DA

RE

V

GE

N

NY

LA

ND

SV

G

EN

T RN V

G EN

K

ER

V

GE

N

HE

DV

G

EN

HE

DV

G

EN

TU

RE

S

V

G

K

ER

V

GE

N

TIT

AN

V

GE

N

BID

AL

IT

EV

G

EN

KU

LL

AG

AT

AN

OR

RE

FO

RS

V

GE

N

TOR

PV

G

EN

HA

GV

G

EN

BA

CK

V

GE

N

G R D S V G E N

S T AL LV

G E N

SKRIN

DVG

EN

AL

LFA

RV

G

EN

LAND

VG

EN

KARO

SSV

GEN

DROS

KVG

EN

SMED

JELU

NDS

VGE

N

STALLVGEN

RESEBOV

GEN

H

GA

LU

ND

SV

G

EN

O RR E

F OR S

V G

E N

B LA D

S V G

ST

ILL

A G

AT

AN

SVAM

PVG

EN

BR

N

EG

ATA

N

DESE

MLAV

GEN

A F TO N S

T I GE N

A FT O

N ST I

G EN

KUSK

ENS

GR

ND

KRS

VEN

NENS

GR

ND

MORG

ONST

IGEN

MORG

ONST

IGEN

OXELVGEN

GU

ST

AV

SG

ATA

N

ER

IKS

GA

TA

N

V

ST

ER

N

GS

GA

TA

N

VAS

AG

AT

AN

KARL

AGAT

AN

KA

RL

AG

AT

AN

ADEL

GATA

N

GR

N

V

GE

N

VE

GA

GA

TA

N

S

DR

A

V

GE

N

SK

RU

VE

NS

V

G

PU

KE

BE

RG

S G

R

D

VIL

LA

GA

TA

N

CIT

RU

SV

G

EN

CIT

RU

SV

G

EN

FIKONV

GEN

RU

SS

IN

V

GE

N

RIN

GV

G

EN

BOKV

GEN

AS

PV

G

EN

EKVGE

N

G O TL A N

D SG A T

A N

UPPLANDS

GATAN

STGTAGATA

N

MREGATAN

S

TG

TA

GA

TA

N

HA

LL

AN

DS

GA

TA

N

EM

MA

BO

DA

V

GE

N

SM

L

AN

DS

GA

TA

N

S NIC K

A RE G

A TA N

H ER K

U LE S

G AT A

N

GR

N

AD

AL

SG

AT

AN

PR

S

TG

AT

AN

S

GA

RE

GA

TA

N

M R E GA T A N

B L E K IN GE G A T A N

SM

L

AN

DS

GA

TA

N

S K N E G A TA N

L

AN

DS

GA

TA

N

GR

N

SK

OG

SG

AT

AN

VILLA

GATA

N

FR

EJ

AG

AT

AN

ODEN

GAT

AN

N

RK

EG

ATA

N

VIL

LA

GA

TA

N

LINN

AVG

EN

ST

R

MG

AT

AN

DOKT

OR SA

NDB

ERGS

GATA

REPS

LAGA

REGA

TAN

SKOM

AKA

REGA

TAN

S KO M

AK A

R EG A

T AN

SMED

JEG

ATAN

BA

NG

AT

AN

HO

RN

SG

AT

AN

G R N V G E N

BORGM

STARE

GATAN

GARV

ARE

NYBE

RGS

GATA

SVEAPL

ANSGA

TAN

LN

GG

AT

AN

FAB

RIK

SG

AT

AN

TUNNEL

GATAN

LN

GG

AT

AN

LILLA TRDGRDS

GATAN

KY

RK

OG

AT

AN

TU

NN

EL

GA

TA

N

NO

RR

A

ES

PL

AN

AD

EN

NO

RR

A

ES

PL

AN

AD

EN

M E JE R I

V GE N

DUNDERBERGSG

ATAN

EN

GS

HY

TT

EG

AT

AN

TOR

GE

T

FABRIKSGATAN

ST

OR

GA

TA

N

KANA

LGAT

AN

STATIONSGATAN

G A M L A S T A T IO N S G A T A N

V S T R A M AG A S IN S G A

T A N

ST

OR

A

NY

GA

TA

N

B E R G G A TA N

ME

LL

AN

GA

TA

N

STORA TRDGR

DSGATAN

DA

HL

BO

RG

SG

AT

AN

KU

NG

SH

AL

LS

V

GE

N

K UN G

S HA L

L SV

G EN

SV

EA

V

GE

N

BORG

ARE

GATA

N

BO

ND

EG

AT

AN

HA

NT

VE

RK

AR

EG

AT

AN

KL

OC

KA

RE

GA

TA

N

HO

RN

SG

AT

AN

DA

MM

GA

TA

N

MA

RI

EG

RO

PS

GA

TA

N

ID EH U

L TS G

A TA N

P LA T

V G

E N

SV

AR

TG

LS

GA

TA

N

FLO

RA

GA

TA

N

FLO

RA

GA

TA

N

KV

AR

NG

AT

AN

FLYEBOV

GEN

K A R L S B O R G S G A T A N

A LG A

T AN

VAT

TU

GA

TA

N

S

TE

RG

ATA

N

E M M A G A T A N

H A S S E L V GE N

UV

AF

OR

SG

AT

AN

KV

AR

NS

TI

GE

N

SK

OG

ST

OR

PS

GA

TA

N

A L G A T A N

GRUS

TK

TVG

EN

IDEHU

LTSG

ATAN

M R T V G E N

MRTV

GEN

KA

RP

V

GE

N

SA

NK

T

SIG

FR

IDS

V

GE

N

OR

KE

ST

ER

V

GE

N

GR

N

MO

V

GE

N

SV

AR

TB

C

KS

M

LA

V

GE

N

V

RG

AT

AN

SOMMARGA

TAN

H

ST

GA

TA

N

VINTERGATAN

VIN

TE

RG

AT

AN

V

DE

RG

ATA

N

DBELNSGA

TAN

NYGRND

PE

DE

R

DJ

UP

S

GA

TA

JAK

OB

BA

GG

ES

GA

TA

TR

OL

LE

GA

TA

N

BIELKEG

ATAN

S AN K

T S IG

F RID S

V G

E N

KIH

LS

GA

TA

N

GE

RM

UN

DS

GA

TAN

JD

DE

GA

TA

N

TALLVGE

N

STENBOC

KS VG

FR

ED

RI

KS

LU

ND

SG

AT

AN

F

GE

LV

G

EN

STRA ESPL

ANADEN

BA

N

RG

ATA

N

PO

ST

MA

KA

RE

GA

TA

N

MA

LM

GA

TA

N

GLAS

BRUK

SGAT

AN

PUKE

BERG

SGAT

AN

F RIL U

F TS V

GE N

PU

KE

BE

RG

AR

NA

S V

G

MA

RS

CH

V

GE

N

MU

SI

KV

G

EN

K YR K

O G R

D SV

G EN

FO

LK

PA

RK

SV

G

ENTE

ATER

VGE

N

OS

KA

RS

GA

TA

N

JUTE

GATA

N

RIP

V

GE

N

ST

RA

ND

V

GE

N

ST

OR

GA

TA

N

DACKEG

ATAN

GR

N

V

GE

N

ID EG

A TAN

VAS

AG

AT

AN

K VA R

N ES L

TT S

G AT A

N

LILLA

GATA

N

BIN

DA

RE

V

GE

N

BIN

DA

RE

V

GE

N

AB

BO

RR

V

GE

N

G

SV

G

EN

G

SV

G

EN

LAX

V

GE

N

LAX

V

GE

N

G

DD

V

GE

N

AB

BO

RR

V

GE

N

HA

NE

S

V

G

G

DD

V

GE

N

SIK

V

GE

N

SIK

V

GE

N

S

V

GE

N

TR

S

KA

RE

V

GE

N

R

FS

AR

EV

G

EN

SK

R

DE

V

GE

N

TOM

TE

ST

IG

EN

TOM

TE

ST

IG

EN

GR

AN

V

GE

N

V

NS

TE

RK

RO

KE

N

V

NS

TE

RK

RO

KE

N

H

GE

RK

RO

KE

N

H

GE

RK

RO

KE

N

V

ND

ST

IG

EN

BL

OM

ST

ER

V

GE

N

TALL

V

GE

N

EN

EV

G

EN

ENEVGE

N

ENEVGE

N

HA

NE

M

LA

V

GE

N

HANE

S V

G

HARVAR

EVGE

N

V

DE

RG

ATA

N

SA

GO

V

GE

N

SA

GO

V

GE

N

DV

R

GS

TIG

END

V

RG

ST

IGE

N

LV

ST

IGE

N

LV

ST

IGE

N

SL

T

TE

RV

G

EN

SL

T

TE

RV

G

EN

SK

R

DE

V

GE

N

HARVAR

EVGE

N

HA

NE

M

LA

V

GE

N

HANES

VG

KA

LM

AR

V

GE

N

BRSRY

DSVGE

N

NY

LY

CK

EV

G

EN

TE

GE

LV

G

EN

SKIFFER

VGEN

GR

AN

IT

V

GE

N

DIA

BA

SV

G

EN

JR

NV

G

SG

AT

AN

KRRGA

TAN

N O RR A

V GE N

V E R KS T A D

S G AT A N

SPNST

IGEN

FOLK

PARK

SVG

EN

GRN

VGE

N

JOE

LS

GA

TA

N

S

DR

A

IND

US

TR

IG

AT

AN

LUN D

E GA T

A N

SAMARITG

ATAN

JOE

LS

GA

TA

N

S TR A

N DV

G EN

LUD

VIG

SG

AT

AN

S TO R

G AT A

N

WIDE

GATA

N

JAKOB

SGAT

AN

NO

RR

A

L

NG

GA

TA

N

GTGATAN

JR

NV

G

SG

AT

AN

PAR

AD

IS

GA

TA

N

VILHE

LMSG

ATAN

G

LJ

EM

L

AG

AT

AN

ST

UR

EG

AT

AN

V IL HE L M

S G AT A N

PAS

SV

G

EN

STUR

EGAT

AN

LEJO

NG

AT

AN

OLOFSGATAN

PR

S

TG

R

DS

GR

N

D

KYRKOESPLANADE

N

KR

AF

TV

G

EN

SK

AL

DE

NS

V

G

DIK

TA

RE

NS

V

G

F

RF

AT

TA

RV

G

EN

K S R E

N S V G

LY RIK E R

N S V G

TALL

G

RD

SV

G

EN

MOSSVGEN

TALL

G

LS

GA

TA

N

JAK

OB

SG

AT

AN

PO

ET

EN

S

V

G

N O RR A

L NG G

A T AN

TR

AN

ST

OR

PS

V

GE

N

VE

RK

TY

GS

GA

TA

N

RIS

M

LA

G

RD

SY

MF

ON

IV

GE

N

! (! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (! (

! (

! (! (

! (

! (

! (! (

! (

! (! (

! (

! (

! (

! (! (

! (! (

! (

! (

! (! (! (

! ( ! (! ( ! (! ( ! (! (! (

! (

! (

! (

! (! (

! (

! (! (! ( ! (

! (! (

! (! (

! (

! (! (! (! (

! (

! ( ! (

! (

! (

! ( ! (! (

! (

! (

! (

! (

! (! (

! (! (

! (

! (! (! (

! (! (

! (

! (

! (! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (! (

! (! (! (! (! (! (! (! (! (! (

! ( ! (

! (! (

! (! (! (

! (

! (! (

! (! (

! (

! (! (

! (

! (

! (

! (! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (! ( ! (! ( ! ( ! (! ( ! (

! (! (! (! (! ( ! (

! (! (

! (

! (

! (! (

! ( ! (

! (

! (

! (

! (! (

! (

! ( ! ( ! ( ! (! ( ! ( ! ( ! (

! (! (! (! (! (! (! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (

! (! (

! (! (

! (

! (

! (

! (

! (! (

! (! (! (

! (! (! (

! (! (

! (! (

! (

! (

! ( ! (

! (! (! (

! ( ! (

! (

! (! (

! (

! (

! (! (

! (! (

! (

! (

! ( ! (

! (! (

! (! (

! (! (! (! (! (! (! (

! (! ( ! ( ! (! ( ! (! (

! (! (

! ( ! (! (! (! (! (! (! ( ! ( ! ( ! ( ! (

! (! (! (! (! (

! (

! (

! ( ! (

! (

! (

! (

! (

! (! (! (! (

! (

! (

! (! (

! (! (

! ( ! (

! (

! (

! ( ! (

! (

! (! (

! (

! (

! (! (

! (! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (! (

! (

! (

! (! (

! (

! (

! (

! (! (

! (! (

! (! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (! (

! (

! (

! (! (

! (! (

! (! (

! (

! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (

! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! (! (! (! (! (! (! (! ( ! (! (! (! (! (! (

! (

! (

! (

! (

! (! (! (! (! (! (! (

! (! (

! (! (

! (

! (

! ( ! (

! ( ! ( ! ( ! (

! (! (

! (! (

! (! (

! (

! ( ! (

! (

! (! (! (! (

! (

! (! (

! (! (

! (

! ( ! (

! (

! (! (

! (! (

! (

! (

! (

! (! (

! ( ! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

049

098

01

470

1 96

024

5M

eterSk

ydds

vrd

kul

turm

ilj

och

beby

ggel

seS

rski

lt v

rdef

ull b

ebyg

gels

e!(

Vars

amhe

tsom

rde

Rik

sint

ress

e f

r kul

turm

iljv

rde

n

Vrd

eful

l beb

ygge

lse

!(

Hr

fr

min

a si

nnen

spi

ra!

38

Hllbarhet handlar om helheten, om att vva ihop sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter, men ven om att ta ansvar fr kommande generationer. Hllbarhet handlar om att frsvara allas lika vrde och att vrna delaktighet och inflytande. Det handlar ocks om att skapa ett lngsiktigt stabilt och dynamiskt samhlle dr grundlggande mnskliga behov uppfylls. Ett samhlle dr naturresurserna utnyttjas p ett ansvarsfullt stt, s att miljn, folkhlsan och den biologiska mngfalden vrnas och klimatfrndringar motverkas. Ett samhlle med en hllbar tillvxt fr att skerstlla vra gemensamma tillgngar, kunskaps- och nringslivsutveckling och rtten till arbete.

Inget nettoutslpp av fossil koldioxid frn Nybro kommun Mnniskans utslpp av vxthusgaser pverkar klimatet, vilket pverkar oss alla. Ett aktivt klimatarbete mste visa vgen fr den omstllning som r ndvndig runt om i vrlden. Men ven om ndvndiga utslppsminskningar genomfrs kan vi inte frhindra de effekter av klimatfrndringar som redan har uppsttt.

God hnsyn till klimatfrndringarnaEtt frndrat klimat kar riskerna fr extremt vder ven i Nybro. Hos oss leder uppvrmningen sannolikt till att vegetationsperioden frlngs och

Detta vill vi uppn: Inget nettoutslpp av fossil koldioxid frn Nybro kommun

God hnsyn till klimatfrndringarna

En lngsiktigt god hushllning med mark, vatten och natur- resurser

God bebyggd milj

Sjar och vattendrag samt grundvattnet ska ha en god ekologisk status

Strre delen av vra grussar ska bevaras och vattenfrande geologiska formationer av vikt ska skyddas fr framtiden

Skra och hllbara frsrjningssystem

7. Ett hllbart Nybro

Varfr vill vi uppn detta?

39

att nederbrdsmngderna kar. Det kommer att regna oftare under frmst vinterhalvret, men ocks kraftigare. Frndringarna sommartid i sdra delarna av landet ser ut att innebra ett torrare och varmare klimat. Nederbrden blir dock intensivare ven under sommaren. Grundvattenniverna frvntas ocks variera mer, vilket kan leda till skred och skador p byggnader. I Nybro kommun handlar klimatanpassning frmst om att hantera mer intensiv nederbrd under vinterhalvret samt hgre temperatur sommartid jmfrt med idag.

Hushllning med mark, vatten och naturresurserEtt varsamt brukande av naturresurser s att resursbasen inte frstrs r grundlggande fr allt levandes fortlevnad. I dag anvnder vi dock lngt mer av vra naturresurser n vad som r lngsiktigt hllbart. Nr vi anvnder vra mark- och vattenresurser p bsta stt blir den negativa pverkan p mnniskors hlsa och den omgivande natur- och kulturmiljn s liten som mjligt. Hur markytorna i centrala staden anvnds r en strategiskt viktig resursfrga.

I en industristad som Nybro finns det p flera platser spr av ldre verksamheter i form av frorenade omrden. Frorenade omrden kan begrnsa mjligheterna att anvnda marken, beroende p typen av frorening och halter. De knda frorenade omrdena r karterade och versiktligt beskrivna. Hur frorenade omrden ska hanteras utreds frmst vid varje frndring av markanvndningen, vid miljtillsyn av befintliga industrier och i samband med strre saneringsprojekt.

En aktiv fysisk planering ska ven stimulera en ekonomiskt hllbar utveckling. P s stt skapas frutsttningar fr nyinvesteringar samtidigt som vi bidrar till ett effektivt utnyttjande av redan gjorda investeringar. Det innebr att miljstrande verksamheter kan behva vrnas fr att kunna utvecklas, samtidigt som de inte fr verka strande fr omgivningen. Vra mark, vatten och naturresurser i sig bidrar dessutom till en god ekonomisk utveckling fr vr kommun och region.

God bebyggd miljI Nybro finns goda frutsttningar fr ett gott och hlsosamt liv. Planeringen