1 (76)

Framtid Gällivare – Malmberget – Koskullskulle

Fördjupad översiktsplan FÖP 2008-2025

Del 4

Planeringsförutsättningar

ANTAGANDEHANDLING

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 3 NOVEMBER 2008 § 166

Gällivare

Malmberget Koskullskulle

2 (76)

3 (76)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD 6

INLEDNING 7

LÄSHÄNVISNING 8

PLANOMRÅDET 9

AVGRÄNSNING AV PLANOMRÅDET 9 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 10

BAKGRUND 11

SWOT- ANALYS (STYRKOR, SVAGHETER, MÖJLIGHETER OCH HOT) 11 STYRKOR 12 SVAGHETER 12 MÖJLIGHETER 12 HOT 13

TIDIGARE PLANERING 15

ÖVERSIKTLIGA PLANER 15 DETALJPLANER 17

ÖVERGRIPANDE MÅL 18

NATIONELLA MÅL 18 AGENDA 21 18 MILJÖKVALITETSMÅL 18 REGIONALA MÅL 18 KOMMUNALA MÅL 19

GRUNDLÄGGANDE BESLUT 19

PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) 19 MILJÖBALKEN (MB) 19 MILJÖKVALITETSNORMER 20 RIKSINTRESSEN 20 NATURA 2000 21 NATURRESERVAT 21 VATTENDIREKTIVET 21 STRANDSKYDD 21 SKYDD FÖR LANDSKAPSBILDEN 22

4 (76)

BYGGFÖRBUD ENLIGT STRANDLAGEN 23 MINERALLAGEN 23 BIOTOPSKYDD 23 KULTURMINNESLAGEN 23

PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 24

NATUR 24 NATURMILJÖ 24 MARKFÖRHÅLLANDEN 24 KLIMAT OCH SOLVÄRDEN 24 RIKSINTRESSEN FÖR NATURVÅRD 25 NATURA 2000, TORNE- OCH KALIX ÄLVSYSTEM SAMT DUNDRET 25 DUNDRETS NATURRESERVAT 25 NATURVÄRDEN ENLIGT SKOGSVÅRDSSTYRELSEN 27 RENNÄRINGEN 29 RENBETESMARKER/SAMEBYAR 29 RIKSINTRESSE FÖR RENNÄRINGEN 30 NATURRESURSER 32 MALMER OCH MINERALER 32 RIKSINTRESSE MINERALUTVINNING 33 GRUS, BERG OCH TÄKTER 35 VINDKRAFT 36 VATTENOMRÅDEN 37 SJÖAR OCH VATTENDRAG 37 VÅTMARKER 38 REKREATION, TURISM, FRILUFTSLIV OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR 39 RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET 39 TURISM 39 DUNDRETS SKID- KONFERENS- OCH ÄVENTYRSANLÄGGNING 41 ÖVRIGA FRITIDSANLÄGGNINGAR 41 PARKER, LEK- OCH GRÖNOMRÅDEN 41 KULTUR 42 RIKSINTRESSEN 42 OMRÅDEN MED KULTURMILJÖVÄRDEN 43 FÖRÄNDRINGSOMRÅDEN 47 FORNLÄMNINGAR 48 BEBYGGELSESTRUKTUR 50 BEBYGGELSEOMRÅDEN/OMRÅDESTYPER 50 ORTSANALYS GÄLLIVARE 51 BEFOLKNING 52 ÖVERGRIPANDE OM BEFOLKNING OCH BOENDESTRUKTUR 52 NUVARANDE BEFOLKNING OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING 52 BOSTÄDER 53 MELLANOMRÅDET 53 RIVNINGAR OCH FLYTTNINGAR 54 FRITIDSBEBYGGELSE 54 VERKSAMHETER 54 ALLMÄNT OM ARBETSTILLFÄLLEN 54 GRUVINDUSTRIN 55 TILLVERKNINGSINDUSTRI 55

5 (76)

OFFENTLIG SERVICE 56 BARNOMSORG 57 GRUND- OCH GYMNASIESKOLOR 57 HÖGRE UTBILDNING 57 ÄLDREOMSORG 58 HANDIKAPPOMSORG 58 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 58 HANDEL 60 GÄLLIVARE CENTRUM 60 MALMHEDEN 60 ERIKSSON CENTER 60 MALMBERGET 61 KOSKULLSKULLE 61 KOMMUNIKATIONER 62 RIKSINTRESSEN 62 JÄRNVÄGSTRAFIK 63 BUSSTRAFIK 63 FLYGTRAFIK 63 BILTRAFIK 65 PARKERING 65 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR 66 SKOTERLEDER 66 TEKNISKFÖRSÖRJNING 68 GRUNDVATTEN 69 VATTEN OCH AVLOPPSNÄT 69 DAGVATTEN 70 ELNÄT 70 FJÄRRVÄRME 70 AVFALLSHANTERING 70 SNÖRÖJNING 71

BILAGA: HISTORIK 72

6 (76)

FÖRORD Till Läsaren Du har just nu framför dig en del av det material som ingår i Framtid Gällivare – Malmberget – Koskullskulle, fördjupad översiktsplan 2008-2025. Egentligen är kunskapen och förmågan att kunna förutse utveckling under ett sådant långt tidsperspektiv som ca 20 år begränsat. Ändock finns det ett stort värde att med det kunskapsunderlag och planeringstänkandet som finns, göra ställningstaganden om hur vi vill ha det i framtiden. Hur vi på bästa sätt förvaltar vår kommun. Översiktsplanen är en bra hjälp. Denna skrift är antagandehandlingen och är ett förslag på en idé över hur framtiden kan utvecklas i kommunen. En inte helt lätt uppgift då översiktsplanen i stora delar är beroende av exempelvis gruvdriftens utveckling. En utveckling som ingen säkert kan förutspå, men oerhört väsentlig i planeringsarbetet. Viktigt är därför att skapa alternativ, handlingsfrihet, kunskap och dialog om framtiden. Utgångspunkten i arbetet är bl.a att det skall skapas idéer, diskussion, inspiration, möjligheter och framtidstro. Dessutom att finna en färdväg för politiker, tjänstemän, kommuninnevånare, näringsliv, organisationer m.fl. att komma fram till ett gemensamt mål, en positiv utveckling i kommunen på kort och lång sikt. Översiktsplanen är en viktig del i detta sammanhang. En central del i arbetet är att försöka redovisa översiktsplanematerialet på sådant sätt att läsare som vanligtvis inte är i kontakt med ”planeringsvardagen” ändå skall känna att det är lätt och betydelsefullt att ta del av materialet. Samt att man vill vara delaktig i planeringsprocessen och göra sig hörd! Traditionellt sett så kan en översiktsplan uppfattas som tung och svår att ta till sig. Detta vill vi försöka ändra på. En utmaning som inspirerar, liksom utmaningen att finna rätt ”färdväg” för översiktsplanens innehåll och upplägg. Tonvikten läggs på kärnfrågor och utesluta alltför djuplodande statistik och detaljredovisningar. Vi tar tacksamt emot synpunkter liksom nya uppslag och idéer. Då vet vi att vi är på rätt väg. För det är precis vad vi vill vara, på rätt väg i dialog och samverkan om kommunens framtid! Översiktsplanearbetet har varit utställt mellan den 3 mars – 29 april 2008. Planen fanns tillgänglig att studera på bl a kommunhuset i Gällivare under denna tidsperiod. Utställningen är en ”avstämning” med berörda. Tidsperioden 3 mars – 29 april är viktig då allmänhetens och övrigas synpunkter är av stor vikt för att uppnå det gemensamma målet, en positiv utveckling i kommunen, tillsammans med dess innevånare och verksamhetsutövare. Bengt Gustavsson Lennart Johansson Kjell Sundvall Planförf. o projekt Kommunchef Miljö- och byggchef samordnare.

7 (76)

INLEDNING Beslut om att låta upprätta en fördjupad översiktsplan har tagits av Gällivare kommun.

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Kommunen kan även göra fördjupade översiktsplaner för mindre områden inom kommunen som i detta fall. I det framtagna dokumentet ”Start PM, För revidering av fördjupad översiktsplan över Gällivare - Malmberget - Koskullskulle”, daterat 2006-02-27 går följande att läsa:

”För tätorten Gällivare-Malmberget-Koskullskulle antog kommunfullmäktige 2003-10-17 § 196 en fördjupad översiktsplan. Dess aktualitet är idag ifrågasatt med hänsyn till gruvnäringens förändrade och utvidgade gruvbrytning. Den direkta och fysiska påverkan sker främst i Malmberget men effekter och påverkan på resten av tätorten är påtaglig bl.a. vad gäller bebyggelse- och näringslivsutveckling, utbildning, teknisk försörjning, infrastruktur, kultur, vård och omsorg m.m. Framtiden för tätorten med hänsyn till gruvnäringens utvidgning är dock långsiktigt oviss. Planeringsförutsättningarna är till största delen beroende av gruvnäringens verksamhet och förändringar. Planeringshorisonten för gruvnäringen ligger idag på ca 10 år och är relativt kort. En rad undersökningstillstånd finns och nya har sökts. Huruvida dessa undersökningar faller och blir framtida gruvbrytning är oklart. Vi konstaterar att osäkerheten är stor men påverkan på tätorten är påtaglig varför gällande fördjupad översiktsplan inte fungerar som ett aktuellt planeringsunderlag och därmed behöver revideras.”

Ovan har föranlett att kommunen under 2006 har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för centrala delarna av kommunen. En projektgrupp tillsattes som påbörjade arbetet med översiktsplanen. Mars 2007 förändrades organisationen och en ny grupp av konsulter från WSP Samhällsbyggnad anlitades. Arbetsmaterial från den tidigare konsultgruppen har inarbetats i tillämpliga delar. Den politiska styrningen av arbetet har skett genom den så kallade Översiktsplanegruppen. Gruppen har bestått av politiker från olika nämnder och styrelser. Dessutom har i gruppens arbete även deltagit kommunala tjänstemän samt en konsultgrupp från WSP samhällsbyggnad. Kontaktpersoner utöver den politiska organisationen är bl.a: Lennart Johansson Kommunchef 0970-181 12 Kjell Sundvall Miljö- och byggchef 0970-182 60 Ulla-Britt Larsson Marksekreterare 0970-182 37 Bengt Gustavsson Planarkitekt, projektsamordnare, uppdragsansv. WSP 011-13 95 48 Ann-Mari Talling Landskapsarkitekt, bitr. projektsamordnare WSP 011-13 95 49 Frida Sjöblom Planeringsarkitekt, FÖP, MKB WSP 011-23 55 80 Johannes Nilsson Planeringsarkitekt, FÖP WSP 011-13 95 45 Johan Grander Landskapsarkitekt, MKB WSP 011-13 95 56 Birgitta Johansson Planingenjör WSP 011-13 95 59 Helene Snöberg GIS WSP 011-13 95 51

8 (76)

LÄSHÄNVISNING Handlingarna för översiktsplanen har delats upp i fem separata delar. Dessa är:

DEL 1: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Fördjupad översiktsplan FÖP 2008-2025 DEL 2: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Plankarta DEL 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) DEL 4: Planeringsförutsättningar (PF) DEL 5: Folder /Sammanfattning DEL 6: Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning DEL 7: Utlåtande inklusive bilagda Särskild sammanställning

DEL 4 – Planeringsförutsättningar (PF)

Materialet i denna handling, DEL 4, beskriver befintliga förutsättningar för området Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Syftet med handlingen är att utgöra underlag till förslaget till den fördjupade översiktsplanen. Del 4 skall främst läsas i kombination med del 1, planförslaget och del 2, plankartan. Övriga delar i handlingarna Del 1 Planförslag Del 2 Karta över den framtida utvecklingen och användandet av mark och vattenområden. Del 3 Beskriver hälso- och miljömässiga konsekvenserna benämnd miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Del 5 Folder/sammanfattning Del 6 Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning Del 7 Utlåtande inklusive bilagda Särskild sammanställning

9 (76)

PLANOMRÅDET

AVGRÄNSNING AV PLANOMRÅDET Den geografiska avgränsningen följer i sak den nu gällande fördjupade översiktsplanen (antagen 2003) kompletterat med hela Vassaraträsk, hela Dundret och området ner mot södra delarna av Harrträsk, området mellan järnvägen och Harrträsk, området kring Nunisvaara utmed E10, området kring Vassaraberget utmed Nattavaaravägen samt utvidgning av Vuskonjärviområdet. Planområdet omfattas enligt nedanstående kartbild.

Planområdets omfattning inom streckad linje

10 (76)

MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN

Större markägare inom planområdet

11 (76)

BAKGRUND Gällivare, Malmberget och Koskullskulle bildar tillsammans kommunens tätortsområde. Inom tätortsområdet bor ca 16 000 av kommunens totala befolkning på ca 19 000 invånare. Kommunen har under de senaste decennierna genomgått en genomgripande strukturomvandling. Befolkningsminskningen fram till 2003 har lett till rivningar av bostadsbebyggelse. Den kommunala servicen har också drabbats av att befolkningsunderlaget minskat i samband med neddragning av gruvdriften. Gällivare/Malmberget/Koskullskulle har till huvuddel vuxit fram baserat på malmfyndigheterna. Gällivare etablerades som ett sockencentrum och handelsplats på 1700-talet. Det geografiska läget i Gällivare med tillgång på mark och förbättrade kommunikationer tillsammans med ortens historik som gammal handelsplats medverkade till en utveckling av området. När järnvägen drogs fram 1888 till Malmberget kunde gruvbrytning ske i stor skala och ett nytt samhälle växte upp. Eftersom transportsystemet omkring år 1900 inte möjliggjorde långa resor till/från arbetet, kom Malmberget, som det skulle visa sig, att olyckligtvis bli byggd ovanpå flera av de viktigaste malmkropparna. Gradvis ökade Gällivare sin befolkning och staden utvidgades åt öster och söder, medan Malmbergets befolkningsmängd gick tillbaka genom att en stor del av Malmbergets centrala delar revs för att ge möjlighet för fortsatt gruvdrift. 1960-2000 var en dramatisk period. Under 1960-talet revs byggnader i Malmberget, främst inom gruvbolaget LKAB:s eget bostadsbestånd. Under 1970-talet utvidgas Gropen och delade alltmer av Malmberget. Som kompensation planerades ett nytt bostadsområde, Mellanområdet söder om Malmberget samtidigt som Gällivare förtätades. Arbetsmarknaden förändrades kraftigt under denna tidsperiod, främst genom att antalet anställda i gruvdriften halverades. Världsmarknadens kraftigt ökade efterfrågan på metall de senaste åren har bidragit till kraftigt utökad brytning av järnmalm i området. Detta har fortsatt påverka Malmberget. Gropens förväntade utbredning klyver därmed Malmberget ytterligare i en västlig och en östlig del med allt vad det innebär för samhällets framtid. Se bilaga för mer utförlig redovisning av områdets historik.

SWOT- analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) Hur ser den översiktliga bilden ut över ortens starka och svaga sidor? För att finna dessa sidor kan man använda sig av en så kallad SWOT-analys. Analysverktyget ska användas både för att identifiera nuvarande förhållanden och potentiella utvecklingsmöjligheter. SWOT står för styrkor (Strengths), svagheter (weaknesses), möjligheter (opportunities) och hot (threaths). En enkel SWOT-analys har resulterat i följande bedömning av orten:

12 (76)

Styrkor Ekonomiska: Stora naturtillgångar Stora internationella företag och försörjningsbas Expansiv exportindustri inom solenergi och medicinteknik Spetskompetens industri och produktion Stora natur- och vildmarksområden Det nordliga läget och klimatet (medför fördelar för längre vinterturism) Närhet och tillgång till flygplats Sociala och kulturella: Den lilla stadens fördelar med närhet, livskvalitet och socialt nätverk Goda tillgångar till rekreation, friluftsliv och idrott vilket främjar god hälsa Värdefulla och speciella kulturmiljöer med speciell bebyggelse och arkitektur Ekologiska: Klimat, läge och snö Stor och ovanlig biologisk mångfald Tillgång till stora och orörda naturområden Bra lokalklimat, ren luft, rent vatten och goda ljudnivåer God tillgänglighet från centrala bostadsområden till naturområden Svagheter Ekonomiska: Ensidig dominans av råvaruindustrin Ensidig dominans av arbetstillfällen Stor andel offentligt anställda Långa transporter, avstånd för utväxling av varor och tjänster Bristande kommunikationer, stor utpendling, svag inpendling Det nordliga läget och klimatet Utflyttning och befolkningsminskning Ogynnsam befolkningsstruktur Sociala och kulturella: Ensidig dominans av arbetstillfällen Utflyttning, brist på kvinnor och ungdomar Malmbrytningens utbredning och konjunkturkänslighet skapar oro och osäkerhet inför framtiden Långt avstånd till kulturutbyte och socialt utbyte med övriga delar av landet och världen Långt avstånd till och brist på högre utbildning Ekologiska: Konflikt mellan olika intressen, ex rennäring, skoterleder, störande industri och bostäder. Gruvindustrins påverkan på värdefulla naturmiljöer Påverkan från gruvindustrin genom lukt, dam och vibrationer Det nordliga läget skapar ett kärvt klimat Möjligheter Ekonomiska: Nuvarande konjunkturuppgång Fortsatt ökning av industriellt produktionsvärde

13 (76)

Utveckling och utökning av gruvindustrin genom nya fyndigheter Expansiv exportindustri inom solenergi och medicinteknik Tillgång till arbetskraft Utveckla vinterturismen med hänsyn till en längre och mer snösäker vintersäsong än andra nordliga anläggningar Ökad sommarturism Öka utbildningsutbudet och utbildningsnivån Sociala och kulturella: Senaste åren har befolkningsminskningen reducerats Utveckla vinterturismen med hänsyn till en längre och mer snösäker vintersäsong än andra nordliga anläggningar Ökad sommarturism Öka utbildningsutbudet och utbildningsnivån Unik chans att bygga upp ny attraktiv stadsstruktur, stadsdelar och boendemiljöer (Malmbergets flytt/avveckling) Unik chans att skapa alternativa boendeformer som attraherar olika grupper, så väl lokalt, nationellt som internationell Ökat samarbete nationellt och internationellt Ekologiska: Dra nytta av befintliga naturtillgångar Stora och orörda naturområden Lättillgängliga och attraktiva fritids- och naturupplevelser Klimatet möjliggör för en lång vintersäsong vilken kan utnyttjas av olika verksamheter Klimat, läge och snö Stor och ovanlig biologisk mångfald Tillgång till bra lokalklimat, ren luft, rent vatten och goda ljudnivåer God tillgänglighet från centrala bostadsområden till naturområden Hot Ekonomiska: Världsmarknadens svängningar och prisläget på malm sjunker Malmfyndigheterna tar slut eller är inte längre lönsamma att bryta Bristande förädling av råvaror Förändringar i det övergripande trafiknätet i Norrland Utslag av nischade företag leder till nedläggning och arbetslöshet Otillräcklig infrastruktur, underlag och kostnader leder till omlokalisering av företag på annan ort Turismen minskar Utflyttning fortsätter, kommunen avbefolkas Eftersökt kompetens kan inte lockas till kommunen Sociala och kulturella: Delar eller hela Malmberget måste flyttas eller rivas. Gruvindustrins påverkan på samhällsstruktur, tillgång till service och kommunikationer (i Malmberget) Segregation och social nedgång i isolerade områden Splittrad oattraktiv stad och boendemiljöer med minskad servicetillgång Gruvans miljöpåverkan på intilliggande bostäder genom vibrationer, damning och buller Gruvindustrins utbredning i rika kulturmiljöer

14 (76)

Konjunkturnedgång, utflyttning eller segregation, utarmning av kulturellt bostadsbestånd och miljöer Arbetskraftsbrist och brist på högre kompetens Ekologiska: Malmbrytningens påverkan på värdefulla naturmiljöer Risker för omgivningen kring Nitro Nobel Klimatförändringar påverkar flora och fauna Golfströmmen förändras och leder till kallare klimat

15 (76)

TIDIGARE PLANERING ÖVERSIKTLIGA PLANER Gällivares kommunomfattande översiktsplan är antagen 1991-09-30 och saknar därmed aktualitet. Planen avses omarbetas under nuvarande politiska mandatperiod. För Gällivare-Malmberget-Koskullskulle finns en fördjupad översiktsplan antagen i oktober 2003. Planen behöver nu revideras med anledning av eventuell utvidgning av gruvområdet och dess konsekvenser.

Utdrag ur gällande fördjupad översiktsplan 2003

16 (76)

Områden som omfattas av detaljplaner, områdesbestämmelser samt markanvisat område. För beskrivning av

markanvisat område se sidan 23.

17 (76)

DETALJPLANER

Detaljplan skall upprättas vid större förändringar av mark- och vattenanvändning eller för enstaka byggnad/anläggning med stor omgivningspåverkan. Detaljplan används också om bebyggelsens utformning ska styras.

En detaljplan är juridiskt bindande. Planen har en genomförandetid på mellan 5 och 15 år. Under den tiden garanteras byggrätter mm Det krävs mycket starka skäl för att ändra planen under genomförandetiden.

De centrala delarna av Gällivare och Malmberget planlades i början av seklet. För Koskullskulle upprättades en regleringsplan. Större delen av tätortsområdet täcks idag av detaljplan. Bolagsområdena Hermelin, Johannes och Kilen är dock inte detaljplanelagda. Stora delar av de äldre områdena i Koskullskulle omfattas inte heller av detaljplan.

Det finns många outnyttjade byggrätter i detaljplanerna i de centrala delarna av Gällivare. I kvarteren Aspen, Almen, Bergtallen, Granen, Gråtruten, Höken och Domaren finns byggrätter för flerfamiljshus i tre våningar och i något fall fyra. I en del fall tillåts även handel eller kontor. I kvarteren Gladan och Höken finns outnyttjad byggrätt för centrumbebyggelse. Genomförandetiden har utgått för de flesta detaljplanerna i området. OMRÅDESBESTÄMMELSER

Områdesbestämmelser kan användas t ex för att reglera något eller några enstaka förhållanden - till exempel utformningen av bebyggelse eller maximal byggnadsarea - utan att ta ställning till markanvändningen i detalj. Områdesbestämmelser är bindande för bygglovprövningen.

Inom planområdet finns områdesbestämmelser på Andra Sidan, området kring Vassaraträsket och Dundrets sluttning. Även LKAB:s industriområde i Vitåfors omfattas av områdesbestämmelser.

I områdesbestämmelserna för Andra Sidan har stora områden pekats ut som viktiga kulturmiljöer. Marken får endast användas på ett sådant sätt att kulturlandskapet bevaras. Endast mindre områden är avsatta för bebyggelse.

Bestämmelserna för Dundret - Repisvaara- Harrträsk (norra sidan) innebär att området till största delen skall användas för mindre anläggningar för sport och rörligt friluftsliv. Längs Porjusvägen finns ett antal mindre områden för fritidsbebyggelse och längs Harrträskets norra strand får bebyggelse för fiskets, skogsbrukets, renskötselns och den allmänna samfärdselns behov uppföras.

18 (76)

ÖVERGRIPANDE MÅL NATIONELLA MÅL Agenda 21 Agenda 21 är handlingsprogrammet från FN: s miljökonferens i Rio 1992. Det ska leda oss vidare i det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling. I Sverige har regeringen givit kommunerna i uppdrag att arbeta fram lokala handlingsplaner för Agenda 21 där utgångspunkten ska vara ett kretsloppstänkande. Ett arbete med handlingsplan för kommunen bör upprättas. Miljökvalitetsmål I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål och i november 2005 antogs det 16:e miljökvalitetsmålet. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Miljömålen ska styra valet av de åtgärder som krävs för att nå dit och fungera som gemensamma riktmärken för allt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs.

Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Miljömålen ska i huvudsak vara uppnådda 2020.

REGIONALA MÅL Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att regionalt anpassa och konkretisera de nationella miljökvalitetsmålen. Miljömål nr 13 ”Levande skogar” ansvarar dock Skogsvårdsstyrelsen för. Länsstyrelsen i Norrbottens län har för vissa av miljökvalitetsmålen anpassat dessa efter länets speciella förutsättningar, se nedan. För varje mål (undantag mål nr 16) finns dessutom fastställda delmål.

De 16 nationella miljökvalitetsmålen är;

Miljökvalitetsmål Regional anpassning i Norrbotten

Regionala delmål i Norrbotten

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. En giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt djur och växtliv

Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej

19 (76)

KOMMUNALA MÅL Ett visionsarbete pågår i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen. GRUNDLÄGGANDE BESLUT Ett flertal lagar, regler, beslut mm som stiftats av olika myndigheter och organ berör planområdet i olika delar. Nedan följer några av de övergripande grundläggande beslut som är aktuella i området.

PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta enligt plan- och bygglagen, PBL. Denna fysiska plan ska ange de långsiktiga grunddragen i användningen av mark och vattenområden och ge vägledande beslut om hur kommunens bebyggda miljö ska utvecklas eller bevaras. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande för så väl myndigheter eller enskilda. Enligt PBL skall miljö- och riskfaktorer samt riksintressen redovisas i planen. Kommunen ska också visa hur de i den fortsatta utvecklingen av kommunen avser att förhålla sig till riksintressen och miljökvalitetsmål. Enligt 2 kap. PBL skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetisk tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap, miljöbalken överträds. Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bland annat boendes och övriga hälsa, jord-, berg- och vattenförhållanden, möjligheten att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp och samhällsservice, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. En MKB skall upprättas till översiktsplanen enligt 4 kap. PBL.

MILJÖBALKEN (MB) Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt ska enligt Miljöbalken 3 kapitel § 3 skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Områden som ska skyddas är: • Områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma återväxtförutsättningar. • Områden som inrymmer växt- och djurarter som är utrotningshotade. • Urskogsområden samt rester av äldre skogsbestånd i hårt nyttjade omgivningar. • Våtmarker med särskilda ekologiska värden. • Viktiga häckningsområden samt rast- och födolokaler för fåglar. • Sjöar och vattendrag med särskilt god vattenkvalitet och som är viktiga reproduktionsområden samt

vandringsvägar för fisk. • Sjöar och vattendrag som utgör viktiga tillrinningsområden till andra ekologiskt känsliga områden. • Områden med speciella klimatologiska förhållanden.

20 (76)

Flertalet av denna typ av områden finns inom planområdet varav de viktigaste redovisas nedan.

MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. Miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer: • Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), • Parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) • Omgivningsbuller (SFS 2004:675). Till 5 kap. Miljöbalken hör förordningen (SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft som innehåller de normer som hittills tagits fram, dvs. normerna för högsta halt av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Inom Gällivare kommun är det för arbetet med den fördjupade översiktsplanen parametrar i fisk- och musselvatten (Torne- och Kalix älvsystem) samt miljökvalitetsnormen för utomhusluft som är direkt tillämpbar. För utomhusluft gäller följande miljökvalitetsnormer (MKN):

MKN Datum efter vilket MKN ej längre får överträdas

Kvävedioxid MKN ska redan vara uppfylld

Kväveoxider MKN ska redan vara uppfylld

Svaveldioxid MKN ska redan vara uppfylld

Kolmonoxid MKN ska redan vara uppfylld

Bly MKN ska redan vara uppfylld

Bensen 1 januari 2010

Partiklar (PM10) MKN ska redan vara uppfylld

Ozon 31 december 2009 (skall eftersträvas) resp. 31 december 2019

RIKSINTRESSEN Miljöbalken kapitel 3 innehåller bestämmelser om hushållning med mark och vatten och preciserar vissa slag av mark- och vattenområden som är av allmänt intresse. Ett riksintresse har betydelse för hela landet eller en landsdel. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet (3 kapitlet Miljöbalken). Även Natura 2000-områden är av riksintresse, se vidare nedan. Se sidorna 25, 30, 33, 39, 42, 62 för berörda riksintresseområden inom planområdet

21 (76)

NATURA 2000 Ett nätverk av värdefulla naturområden inom Europeiska Unionen kallas för Natura 2000. Syftet är att värna om fåglar, naturtyper och livsmiljöer (habitat) samt vissa andra arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s habitat- och fågeldirektiv. Sverige och övriga EU-länder skall föreslå områden med de berörda naturtyperna och arter som nämns i art- och habitatdirektivet. Dessa områden bildar tillsammans med de områden som utpekas enligt fågeldirektivet nätverket Natura 2000. Sverige skall se till att områden som ingår i nätverket får den skötsel de behöver, samt övervaka att deras naturvärden bevaras. Detta innebär lite förenklat att "ängen ska förbli äng" och att "naturskogen ska fortsätta att vara naturskog" och att arterna ska fortleva i livskraftiga bestånd. Se sidorna 25-26 för berörda Natura 2000-områden inom planområdet.

NATURRESERVAT Naturreservat är den mest använda skyddsformen. Naturreservat skyddas enligt miljöbalken kapitel 7 § 4.

Naturreservat kan bildas i syfte att • bevara biologisk mångfald • vårda, bevara, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer • tillgodose behov av områden för friluftslivet • skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Se sidorna 25-26 för berört naturreservat inom planområdet

VATTENDIREKTIVET Vattendirektivet är ett EU-direktiv som ska ge oss ett nytt sätt att se på vatten. Alla måste bli medvetna för att kunna hjälpa till att skydda, förvalta och vårda våra sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Detta innebär att alla som påverkar vattnet inom det aktuella avrinningsområdet ska samverka i åtgärderna för att skapa och vidmakthålla god vattenkvalitet. Alla sjöar och vattendrag inom planområdet ingår i Kalixälvens avrinningssystem och sorterar under Torne- och Kalix älvars vattenvårdsförbund.

STRANDSKYDD Samtliga vattendrag inom planområdet omfattas av strandskydd. Strandskyddet inom planområdet gäller 100 m inåt land och 100 m ut i vattnet. Vid Harrträskets norra och östra sida gäller utökat strandskydd om 200 m. Syftet med skyddet var ursprungligen att slå vakt om allmänhetens tillgång till strändernas land- och vattenområden. Syftet har senare utvidgats till att även skydda och bevara växters och djurs livsmiljöer inom strandområdet.

För att få bygga eller utföra anläggningar mm inom strandområdet krävs dispens alternativt att strandskyddet upphävs om detaljplan upprättas. För att få dispens krävs särskilda skäl. Länsstyrelsen har delegerat rätten att besluta om dispens till kommunens miljö- och byggnämnd.

22 (76)

SKYDD FÖR LANDSKAPSBILDEN Ett större område på Repisvaara och runt Harrträsket omfattas av bestämmelser till skydd för landskapsbilden.

Skydd för landskapsbilden vid Dundret

23 (76)

BYGGFÖRBUD ENLIGT STRANDLAGEN Ett område vid badplatsen söder om vattenverket och området runt sjön Abborrträsk omfattas av förbud mot nybebyggelse samt ändring av byggnad för väsentligt annat ändamål.

MINERALLAGEN LKAB är innehavare av bearbetningskoncessioner enligt minerallagen (1991:45). Koncessionerna innebär att företaget har rätt att utvinna och tillgodogöras sig järn i berggrunden. Till bearbetningskoncessionerna är knutna rättigheter att använda och påverka det område på markytan som anvisats enligt samma lag. Det område som på markytan godkänts för att få påverkas av gruvbryning, det markanvisade området, visas på karta sidan 16.

BIOTOPSKYDD Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde (enligt miljöbalken 7 kap 11 § ) . Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Regeringen har beslutat att följande mindre mark- och vattenområden i jordbruksmark utgör biotopskyddsområden (så kallat generellt biotopskydd): • Alléer (minst 5 träd) • Källor med omgivande våtmark (högst 1 hektar) • Odlingsrösen • Pilevallar • Småvatten och våtmarker (högst 1 hektar) • Stenmurar • Åkerholmar (högst 0,5 hektar) Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen medge undantag från biotopskydd i de biotoper som omfattas av det generella skyddet. Efter särskilt beslut av länsstyrelsen kan följande biotoper, inom markområden som inte omfattas av skogsvårdslagen, skyddas: • Naturbetesmarker • Naturliga ängar • Naturliga bäckfåror • Ras- och bergbranter • Rik- och kalkkärr Skogsvårdsstyrelsen kan på motsvarande sätt skydda biotoper på skogsmark, till exempel brandfält, äldre naturskogsartade lövbestånd och ravinskogar.

KULTURMINNESLAGEN För kulturminnen gäller kulturminneslagen. Lagen innehåller bl a bestämmelser om skydd och vård av vår kulturmiljö, fasta fornlämningar, kyrkobyggnader och begravningsplatser. Se Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för mer ingående beskrivning.

24 (76)

PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

NATUR Naturmiljö Gällivare, Malmberget och Koskullskulle ligger i det fjällnära skogslandskapet och ingår i den naturgeografiska regionen Norra barrskogs-Lappland. Området karaktäriseras huvudsakligen av bergkullslätt med mindre förfjälls- och fjällområden.

Terrängen inom planområdet varierar från Gällivare tätort på ca 395 m ö h, Sarkasvaara på 442, Malmberget på 616, till Dundrets topp på 820 m ö h. Bebyggelsen i Gällivare ligger i dalgången mellan Dundret i söder och Malmberget i norr. Terrängen är relativt flack med en högsta punkt öster om centrum, Silfwerbrandshöjden. Bebyggelsen i Malmberget ligger på bergets sydsluttning. Terrängen är kuperad med bitvis branta sluttningar och stora höjdskillnader. Från Elevhemsområdet vid bergets fot höjer sig terrängen ca 110 höjdmetrar till bebyggelsens högsta punkt i Bolagsområdet, en sträcka på ca 2 km. I den dalgång som bildas öster om Malmberget mot Pahtavaara-Sarkasvaara ligger Koskullskulle. Bebyggelsen ligger på Malmbergets östsluttning ned mot Linaälven med en höjdskillnad på ca 50 meter.

Planområdet ingår i den nordligt Boreala vegetationszonen, vilken karaktäriseras av glesa barrskogar samt stora arealer våtmark. Vegetationen inom området är formad efter dess läge i terrängen. Det dominerande trädslaget inom planområdet är barrträd. Tallskogen trivs bäst i terrängens torrare markområden medan granskogen växer främst i de blötare partierna. I den låglänta terrängen vid sjöar och vattendrag dominerar lövträden, t ex björk, sälg, hägg, rönn och asp. Även fjällbjörk finns inom planområdet. Fjällbjörken är en variant av glasbjörk och är anpassad till det kärva klimatet i terrängens högpunkter. Fjällbjörken bildar en trädgräns på ca 700 m ö h. där klimatet, vanligtvis sommartemperaturen, sätter gränsen för reproduktion. De övre delarna av Dundret ligger ovan trädgränsen.

Markförhållanden Gällivare, Malmberget och Koskullskulle ligger i den svekofenniska delprovinsen där bergarterna bildades i samband med den svekokarelska bergskedjeveckningen. Inom detta område är berggrunden mycket omväxlande med magmatiska, sedimentära och vulkaniska bergarter som omvandlats under värme och högt tryck till metamorfa bergarter. Berggrunden i större delen av området norr och öster om Gällivare består av sura och intermediära vulkaniska bergarter medan övervägande delen av området söder om Gällivare samt Dundret består av gabbro. De dominerande jordarterna är morän och isälvssediment. Även områden med torv och kalt berg med tunt eller ej sammanhängande jordtäcke på berg förekommer. I området är podsol den vanligaste jordmånen. För förorenad mark, se Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Klimat och solvärden Gällivare har kall vinter under en lång period av året och korta somrar med relativt höga temperaturer under högsommaren. Till följd av den rådande klimatzonen är det av stor betydelse att i planeringen ta tillvara områden med bra mikroklimat. Detta gjordes också i tidigare skeden av Malmberget, där särskilt delar av bolagsområdet har bra mikroklimat såväl sommar- som vintertid. Centrala Gällivare har genom läget i Vassaraälvens dalgång låga vintertemperaturer. Repisvaara/Dundret har ofta 5-7 grader mindre kallt på vintern än omgivande områden och Repisvaara har dessutom genom sitt sydvästvända läge bra lokalklimat även sommartid.

25 (76)

Gällivares centrala delar och Andra sidan påverkas under vinterhalvåret i betydande grad av skuggning från Dundret. Detta gäller även delar kring Björnfällan.

Riksintressen för naturvård Inget riksintresse för naturvården finns inom planområdet. Närmsta riksintresseområden för naturvård är Muddus nationalpark samt Veiki-Tjautjasjaure, ca 9 km respektive 11 km från planområdet. Dock jämställs Natura 2000-områden med riksintresseområden, se nästa rubrik.

Natura 2000, Torne- och Kalix älvsystem samt Dundret Inom planområdet finns Natura 2000-områdena; Torne- och Kalix älvsystem samt Dundret. Hela Torne och Kalix älvsystem är utpekat som Natura 2000-område. Biflöden ingår som regel i utpekandet av vattendrag inom Natura 2000. Det innebär att flera vattendrag och sjöar omfattas av Natura 2000 i Gällivare-Malmberget; Harrträsket, Vassaraträsket, Vassaraälven och Linaälven. Se karta nästa sida.

Främsta värdegrunden för utpekandet är det faktum att älvsystemen utgör större naturliga vattensystem. De dominerande naturtyperna är oligo-mesotrofa sjöar (d v s mineralfattiga klarvattensjöar) 36 % och naturliga större vattendrag 27 %. Arter som nämns i Natura 2000-beslutet och således är av relevans för hela älvsystemet är utter, lax, stensimpa, flodpärlmussla, grön flodtrollslända och venhavre. För beskrivning av Dundrets värden, se under nästa rubrik, Dundrets naturreservat.

Dundrets naturreservat Dundret är ett naturreservat med anläggningar för vandring, tur- och utförsåkning. Med sina 820 meter över havet når Dundret långt över skogsgränsen och från toppen ser man vid klart väder både Sarekfjällen och Kebnekaise. Syftet med reservatet är att skydda ett område av väsentlig betydelse för friluftslivet. Naturvärdena har således inte varit primära för reservatsbildningen. Reservatets yta är 52 kvadratkilometer. Dundret hör till urberget och ingår alltså inte i fjällkedjan, men är botaniskt en alpin miljö. Ett 30-tal riktiga fjällväxter växer här, bland annat lappljung, krypljung, ripbär och fjällgröna. Här lever också många av fjällens djur och fåglar såsom fjällripa, dalripa, ljungpipare, fjällpipare, blåhake, snösparv och lappsparv. Större delen av Dundret består av bergarten gabbro, Norrbottens landskapssten. De dominerande naturtyperna är fjällhedar och boreala hedar 40 % och västlig taiga 43 %. Västlig taiga är ett prioriterat habitat vilket innebär ett starkt skydd.

26 (76)

Karta över natura 2000-områden inom planområdet. Natura 2000-området som omfattar Dundret ligger inom den

södra delen av planområdet och är tillika naturreservat

27 (76)

Inom Dundrets naturreservat med undantag av den del som är avsatt för koncentrerade fritidsaktiviteter är det utan tillstånd av Länsstyrelsen inte tillåtet att bl.a. utföra fyllning, anlägga vägar och stigar, anlägga linbana, utföra nybyggnad eller utföra skogsavverkning eller röjning. Det finns även särskilda föreskrifter som gäller allmänheten bl.a. är det inte tillåtet att förstöra eller skada fasta naturföremål, att framföra motorfordon annat än på befintliga och därtill upplåtna vägar eller framföra snöskoter. För uppförande av nya anläggningar och planområden inom Dundrets naturreservat krävs dispens, tillstånd, ändring eller upphävande av reservatsföreskrifter. Eftersom naturreservatet även är ett Natura 2000-område kommer det att krävas tillstånd enligt 7 kap 28a§ Miljöbalken om utpekade värden kan skadas eller om betydande miljöpåverkan kan antas. Naturvärden enligt Skogsvårdsstyrelsen Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter.

Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns 5 st nyckelbiotoper. Ingen av dessa hyser något lagstadgat skydd (biotopskydd) enligt miljöbalken. Se karta nästa sida. • Mellan Dundrets parkering vid dalstationen och Harrträskets norra strand ligger en barrnaturskog med stort inslag av senvuxna träd, torrträd och naturliga stubbar. Skogen domineras av gran. • På Repisvaaras branta nordostsluttning ligger en grandominerad barrnaturskog med riklig hänglavsförekomst, senvuxna träd, död ved och naturliga stubbar. • Öster om Harrträsk och söder om Harrträskberget ligger en talldominerad barrskog med brandspår, spärrgreniga grova träd och rikligt med döda träd och naturliga stubbar. • Öster om Vassaravaara och söder och Vassaraälven finns en urskogsartad barrnaturskog med skog-myrmosaik, rikligt med döda träd och högstubbar, rikligt med lågor, stort inslag av senvuxna träd och underlag av sandig morän. • Nordöst om Koskullskulle, vid Linaälven finns en Källpåverkad mark, örtrika bäckdrog, bäck och låga av gran.

Naturvärden och sumpskogar Termen objekt med naturvärden är framtagen av Skogsstyrelsen för att tillämpas i samband med naturvärdesinventeringar i skog. Denna typ av område har vissa naturvärden utan att objekten når upp till kvaliteten nyckelbiotop. De kan däremot förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid.

Inom planområdet finns två stycken områden med naturvärden som pekats ut av Skogsstyrelsen. Det ena området är beläget öster om Harrträsk och söder om Harrträskberget och utgörs av barrskog. Det andra är beläget öster om Vassaravaara och söder och Vassaraälven och utgörs också av barrskog.

En stor del av Sverige täcks av fuktiga eller blöta skogar, så kallade sumpskogar. I planområdet finns ett stort antal sumpskogar som inventerats av Skogsstyrelsen.

28 (76)

Karta över naturvärden enligt skogsvårdsstyrelsen

29 (76)

RENNÄRINGEN Renbetesmarker/samebyar

Karta över samebyarna i anslutning till planområdet

30 (76)

Renbetesmarkerna kring Gällivare är gemensamma för några samebyar (se karta nästa sida). Sör-Kaitums sameby och Gällivare skogssameby delar marker öster om Dundret. Särskilt Sör-Kaitums sameby berörs av den planering som nu genomförs. Sör-Kaitum är en fjällsameby med marker i högfjällen, lågfjällen och skogslandet. Samebyn har 36 registrerade rennäringsföretag och ett högsta tillåtna antal renar på 8000.

Báste Cearrus sameby är en fjällsameby med marker i högfjällen, lågfjällen och skogslandet. Samebyn har ca 30 registrerade rennäringsföretag och ett högsta tillåtna antal renar på 7000.

Gällivare sameby har sina marker i östra delen av planområdet. Inom området finns flera fasta renskötselanläggningar för kalvmärkning, slakt och bete. Riksintresse för rennäringen Enligt 3 kap. 5 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Områden av riksintresse för rennäring ska skyddas mot sådana åtgärder. Se karta nästa sida.

För rennäringen är inom planområdet hela Dundret av riksintresse (s k svår passage). Öster om Linaälven finns en s k flyttled (vilken tangerar planområdet) av riksintresse. Områden av riksintresse (s k kärnområden) finns också vid Nunisvaara och österut samt väster om Vassaraträsk mot Attavaara. Inom planområdet verkar tre samebyar Báste Cearru, Sörkaitum och Gällivare samebyar. Alla dessa samebyar har utpekade riksintressen i området. Kärnområden Kärnområde är områden som utgör kraftcentrum inom samebyn. Sådana bör skyddas därför att de har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. De tillfredsställer renens behov av betesro och utrymme och de besöks återkommande.

Gällivare sameby ligger inom riksintresse för kärnområde. Leipojärvi är kärnområde särskilt under vinterhalvåret. Området ligger öster om Gällivare, längs E10, mellan Nunisvaara i väst och Björkberget i sydöst.

Kärnområde av riksintresse inom Sörkaitums sameby ligger till en mindre del inom planområdet strax väster om Vassaraträsket.

Kärnområde av riksintresse inom Báste Cearru sameby ligger till vissa mindre delar inom planområdet - i den nordligaste delen samt utmed Lina älv. Även ett kärnområde av riksintresse finns ca 1 km väster om planområdet.

Flyttleder Flyttlederna visar de förflyttningar som sker med renhjordarna mellan olika årstidsland.

Flyttlederna kan vara röjda eller särskilt iordningställda. I flertalet fall är de dock helt omarkerade och utgörs av naturligt avgränsade stråk i topografin, ex myrstråk, isbelagda sjöar och vattendrag osv.

Báste Cearru sameby har flyttleder av riksintresse i utkanten av planområdets gränser norr om Linaälven.

31 (76)

Karta över riksintresse för rennäringen

32 (76)

Svåra passager Vid förflyttningar mellan betesområden - både med samlad hjord och vid strövbetning - är det ofta svårt att få renarna att passera t ex branta sluttningar, vadställen, tät vegetation m m. Då kan små störningar medföra att renarna vägrar att flytta igenom passagen. I närheten av dessa bör alla aktiviteter, som renarna kan se eller höra när de passerar, så långt som möjligt förhindras. Sörkaitums sameby har flera områden av riksintresse utpekade inom sina betesmarker. Närmast söder om Gällivare, vid Dundret, finns ett större område utpekat som ”Svår passage av riksintresse” inom Sörkaitums sameby. Svåra passager kan utpekas på detta sätt för att tydliggöra vikten av en hänsynsfull markanvändning och fysisk planering. Svåra passager kan t ex innebära fördjupade samråd med skogsnäringen om skogsbruksmetoder. De utpekade svåra passagerna har också betydelse för etablering av ny bebyggelse etc. För Sörkaitums sameby innebär utpekandet av en svår passage av riksintresse på de centrala och norra delarna av Dundret att samebyn är trängd av rörligt friluftsliv på Dundret och i dess sluttningar, skidanläggningen Dundret samt närheten till själva tätorten Gällivare. För de vinterbetesgrupper som gör en nordlig förflyttning mellan åretruntmarkerna i väster och vinterbetesmarkerna i öster innebär dessa företeelser en svårighet vid flyttningen. Av denna anledning har länsstyrelsen valt att markera denna passage som en svår passage, vilket också har beaktats i planförslaget. Rastbeten Dessa utgörs av mindre områden utefter en flyttled, vilka är nödvändiga för att leden skall kunna utnyttjas. Rastbetet ger föda och vila för renhjorden och underlättar att hålla den samlad så att flyttningen kan fortsätta.

Rastbeten av riksintresse finns inte inom planområdet, utan återfinns som närmast ca 2 km öster om Koskullskulle.

NATURRESURSER

Malmer och mineraler Sverige är EU:s främsta gruvland främst genom fyndigheterna i Gällivare/Kiruna och i Västerbotten. Gruvnäringen i Gällivare och Kiruna har båda mycket stora produktionsvolymer, inom gruvnäringen. Dessa produktionsvolymer är tillsammans med övrig malmutvinning i landet av mycket stor betydelse för produktionsvärdena i den svenska industrin och för industrin inom EU. Sammantaget producerar svensk metallbaserad industri för närmare 500 miljarder kronor per år. Det är således av stor vikt för landet i övrigt att en hållbar utveckling kan säkerställas för Gällivare och Kiruna. Detta är inte bara en kommunal fråga utan i hög grad en nationell angelägenhet och en angelägenhet för EU. Samtidigt är malmer och mineraler ändliga naturresurser (liksom naturgrus, kol, olja och gas) till skillnad från t ex grundvatten som är en förnybar naturresurs. Exploatering av malmer och mineraler kan liksom naturgrus hota geologiska och kulturhistoriska värden, påverka landskapsbilden, hamna i konflikt med attraktiva rekreationsvärden samt innebära att materialet blir en bristvara. Detta beskriv i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) För att få utvinna malmer i ett område krävs undersökningstillstånd. Ett undersökningstillstånd ger ensamrätt till undersökning inom ett bestämt område, tillträde till marken inom tillståndsområdet och företrädesrätt till eventuell bearbetningskoncession. Bergsstaten är beslutande myndighet.

33 (76)

Det är inte bara malmförekomst som påverkar beslut om brytning utan även faktorer som konjunktur på världsmarknaden, malmkvalitet, produktionsmetoder och eventuell påverkan på infrastruktur ovan jord som inverkar på ett slutligt beslut om brytning. Undersökningstillstånd beviljas inledningsvis alltid för en treårsperiod. För undersökningsarbetena krävs ofta även särskilda tillstånd, i regel av länsstyrelsen, till exempel om miljön skulle påverkas väsentligt av arbetet. Undersökningstillstånden kan efter de första tre åren förlängas efter särskild prövning, beroende på de indikationer som erhålls. Ett undersökningstillstånd som förlängs för ett område, så att det gällt i mer än sex år tyder oftast på att resultaten varit lovande. I vissa särskilda fall kan Bergsstaten bedöma att sådant samhällsintresse föreligger redan efter kortare undersökningstid. Undersökningstillstånd ger inte rätt att bedriva undersökningsarbete som inte stämmer med de miljöregler som kan gälla för området. Ansökan om dispens görs i regel hos länsstyrelsen. En bearbetningskoncession innebär bland annat att koncessionshavaren fått rätt att utvinna och tillgodogöra sig de mineral som anges i koncessionen utan hinder av bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken. Rätten gäller i 25 år men förlängs med tio år i sänder för gruvverksamhet som pågår. Idag har LKAB fem undersökningstillstånd inom Malmberget. De fem undersökningstillstånden i Malmberget indikerar att området är intressant för klarläggning av förekomst av malmkroppar. Idag kan inte bedömas ifall brytning kommer att bli aktuell i samtliga, några eller något av de områden som studeras. I FÖP-planeringen behövs dock en framförhållning som möjliggör att boende och verksamheter kan omlokaliseras till lämpliga områden. Gruvans verksamhet har varit under miljöprövning. Efter samrådet har miljödomen genom sitt tillståndgivande ansett att boendemiljöerna i östra och västra Malmberget är godtagbara, samtidigt som gruvans verksamhet ges tillstånd fortgå och utökas. Se vidare i delarna Planförslag och Miljökonsekvensbeskrivning. I det nord-sydliga ”kopparstråket”, ca 10 km från tätorten, finns ett 15-tal ytterligare undersökningstillstånd beviljade. Några av dessa kan förväntas leda till brytning. Riksintresse mineralutvinning Gruvan i Malmberget med omgivning är av riksintresse för mineralutvinning. (3:7 MB). Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Bestämmelsen är, på samma sätt som övriga bestämmelser om riksintressen, en hushållningsbestämmelse och ett anspråk om riksintresse. Innebörden är att det ankommer på berörda prövningsmyndighter att, i de olika enskilda fall som kan komma upp till prövning hos respektive myndighet, göra bedömningen huruvida den åtgärd som prövas innebär en åtgärd som kan påtagligt försvåra utvinningen. Blått område på kartan nedan visar riksintresset för järnmalm inom vilket LKAB:s verksamhet i Malmberget ingår. Det gröna området är riksintresse för icke järnmalm och omfattar Bolidens gruva Aitik, söder om planområdet.

34 (76)

Karta över riksintresse för värdefulla ämnen

35 (76)

Grus, berg och täkter

Karta över naturgrus och täkter inom planområdet

36 (76)

Naturgrus Naturgrus är en ändlig resurs, som numera exploateras med stor försiktighet. Rullstensåsar och andra lösa avlagringar av grovt material kan vara utmärkta som vattentäkter. Därför måste exploateringen av naturgrus noga prövas mot bakgrund av värdet som framtida vattentäkt ur hushållnings- och föroreningssynpunkt.

Det samlade naturvärdet indelas i följande klasser:

Klass I

Områden som från naturvårdssynpunkt har särskilt stort värde och inte kan upplåtas för täkt.

Klass II

Områden med så stort värde för naturvården att särskild uppmärksamhet erfordras vid prövning av ansökningar om täkt.

Klass III

Områden som från naturvårdssynpunkt har begränsat värde och som normalt bör kunna upplåtas för täkt. Täkttillstånd bör kunna lämnas efter prövning av ansökan med täktplan.

Inom planområdet finns en stor grustäkt som sträcker sig från östra Koskullskulle och söderut längs båda sidor om Lina älv. Inom täktområdet finns material med naturvärdesklass II och III. De olika täktområdena har varierande värden för friluftslivet, landskapsbilden samt hydrologiska värden. Kommunens huvudvattentäkt ligger inom detta naturgrusområde varför särskild hänsyn måste tas.

På nordsluttningen av Dundret har flera sandavlagringar avsatts. Förekomsterna ingår i Dundrets naturreservat med stora värden för friluftslivet och landskapsbilden. Områdena på Dundrets nordsluttning har klassificerats som naturvärde I.

Runt Vassaraträsket finns områden med naturvärdesklass II och III. Osäkerhet råder kring om brytningen avslutats i dessa täkter.

Krossberg Krossberg används i första hand som vägbyggnadsmaterial men även för inblandning i betong.

Inventering har genomförts för att bedöma befintliga bergarters lämplighet som makadam. På berget Nunisvaara är materialet av god kvalitet. Bergmassorna bedöms vara lämpliga både för bärlager och för slitlager.

På berget Vassaravaara bedöms materialet vara av något sämre kvalitet, mindre lämplig som krossberg.

Övriga täkter Förutom tidigare nämnd naturgrustäkt finns även en skrotstenstäkt och två moräntäkter inom planområdet.

Vindkraft Gällivare kommun har stora potentialer, men inom planområdet finns tillräckliga vindvärden endast på Dundret. Eftersom Dundret har stor betydelse för det rörliga friluftslivet avvaktas ställningstaganden kring eventuell vindkraft till dess att erfarenheter vunnits från andra etableringar.

37 (76)

VATTENOMRÅDEN

Sjöar och vattendrag Vassaraträsk Vassaraträsk är en tätortsnära belägen sjö. I nära anslutning till sjön finns olika miljöstörande verksamheter, bland annat flyghangarer och bangårdsområdet. Sjön och närområdet nyttjas av befolkningen som rekreationsområde. Vid sjön finns även en allmän badplats. Runt hela Vassarträsk finns fritidsbebyggelse. Endast en liten del av bostadshusen vid Vassaraträsk har i dag kommunalt vatten och avlopp. Hög belastning i form av många små enskilda avloppsanläggningar påverkar mottagande recipient negativt. Med hänsyn till eventuell framtida ökad bebyggelse och ökat helårsboende samt att sjön är klassificerad som Natura 2000-område har Vassaraträsk fått en högre skyddsnivå med avseende på miljö- och hälsoskyddet. Harrträsk Harrträsksjön vid foten av Dundret fungerar idag som reservvattentäkt för tätorterna. Kring sjön finns idag fritidsbebyggelse. Dundrets fritidsområde/ bebyggelse ligger också nära sjön. Med hänsyn till eventuell framtida ökad exploateringsgrad samt att sjön utgör reservvattentäkt och är klassificerad som Natura 2000-område har Harrträsk i dag en högre skyddsnivå med avseende på miljö- och hälsoskyddet. Vassaraälven Vassaraälven som klassas som Natura 2000-område, rinner igenom en del av Gällivare samhälle. Älvområdet används både i turistiska sammanhang och som ett populärt promenadstråk med rastplatser för de boende i samhället. Sjukhuset i Gällivare har klassificerat älven som reservvattentäkt för sin verksamhet. Lina älv Linaälven tangerar planområdet och fungerar som recipient för de större verksamheterna invid tätorterna, så som t ex LKAB, Gällivare avloppsreningsverk, dagvatten från Koskullskulle m.fl. Intill älven ligger tätortens vattentäkt. Hälften av dricksvattnet kommer via induktion från Lina älv. Älven ingår i Natura-2000-nätverket. Nuolajärvi Sjön Nuolajärvi som ligger intill bostadsområdet Apelqvistheden används som rekreationsområde för fiske och har även handikappanpassade gångvägar och bryggor. Abborrtjärn Abborrtjärn har en mindre sandstrand som nyttjas till bad av boende i tätorterna trots att det inte är klassat som en allmän badplats. Sjön fungerar som rekreationsområde för LKAB Fritid.

38 (76)

Våtmarker Inom planområdet finns ett fåtal våtmarker. Flygplatsen omgärdas av en våtmark av naturvärdesklass 2. En våtmark väster om Repisvaara samt en öster om sjukhuset är av naturvärdesklass 3. Åtgärder som kan påverka våtmarker kräver samråd med länsstyrelsen.

Karta över våtmarker i anslutning till programområdet

39 (76)

Länsstyrelsen har inventerat våtmarker samt gjort en klassning i en fyrgradig skala där: • klass 1 är särskilt värdefulla objekt med så stora naturvärden att de bör bevaras för all framtid • klass 2 är sådana objekt som ur naturvårdssynpunkt är så värdefulla objekt att de bör skonas från ingrepp. • klass 3 utgörs av objekt med vissa naturvärden. I dessa kan ingrepp som t ex dikning och torvtäkt tillåtas under förutsättning att skador på naturmiljön begränsas, genom att till exempel vissa känsliga partier undantas från ingrepp eller att dräneringsdiken läggs så att den hydrologiska påverkan begränsas. • klass 4 är objekt utan nämnvärt naturvårdsintresse. De är vanligen redan påverkade av tidigare dikningar och torvtäkter.

REKREATION, TURISM, FRILUFTSLIV OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR

Riksintresse för friluftslivet Dundret är av riksintresse för friluftslivet (3:6 MB). Området är avsatt som naturreservat för friluftsliv. Karta över området finns på nästa sida. Turism Turismnäringen är av stor betydelse för utvecklingen av ett attraktivt Gällivare. Gällivare har tidigare genom Dundret (se angående Dundret även under nästkommande rubrik) och vildmarksturismen haft en betydelsefull roll i det svenska turistiska systemet. Beroende på osäkert flygutbud och otillräcklig styrka hos turistiska aktörer har emellertid Gällivare förlorat i betydelse. Antalet turist-gästnätter och antalet alpina skiddagar har minskat kraftigt. Förbättrat flyg, nya turistiska aktörer innebär stärkta förutsättningar.

Utbudet av turism vid sidan om Dundret är idag tydligt koncentrerat till två begränsade områden i Gällivare respektive Malmberget. Övernattningsmöjligheter finns främst i Gällivare centrum samt söder om Vassaraälven. Det finns dock ett annex i Mellanområdet.

Själva tätorten Gällivare-Malmbergets attraktivitet är viktig för regionens attraktion. Förutom turistiska målpunkter och möjlighet till frilufts- och naturupplevelser nära tätorten, är det viktigt med service, såsom restauranger mm med godtagbara öppettider. Tillgängligheten mellan olika turistiska målpunkter, tydlig skyltning mm stödjer turisters orientering i staden.

Kåkstaden samt Gruvmuséet i Malmberget är turistattraktioner idag och behöver tas väl tillvara i den fortsatta planeringen om/när expansionen av gruvverksamheten medför att de inte kan finnas kvar på samma plats.

I dagsläget är sevärdheterna/besöksmålen i eller i omedelbar närhet till centrum få, trots att boende och restauranger etc finns samlade där. Omlokalisering av Malmbergets besöksmål till närheten av centrum vore därför positivt ur Gällivare centrums synpunkt.

Gällivare kommun och tätorten tillhör och tangerar olika kultur- och naturlandskap med turism av olika karaktär i Norrbotten och näromgivning. Det utgör en verksamhets- och konkurrensmiljö men även en potential för samspel t ex genom gemensamma koncept eller varumärken. Kommunen är en del av svenska delen av Sàpmi, sameland. Kommunen tillhör och är alltså omgiven av viktiga turistiska områden i resten av Norrbotten.

Historien och nuläget är, precis som naturmiljön, en viktig förutsättning för turistiskt utbud, potential till turismutveckling och varumärke. Olika tidsåldrar har påverkat Gällivare och omgivningen. Detta tar sig uttryck i det utbud av kulturella, industriella och historiska besöksmål samt i arrangemangsföretagens utbud. De viktigaste besöksmålen i Gällivare tätort (vid sidan om Dundret) är relaterade till industrialiseringen.

40 (76)

Mycket händer inom besöksnäringen i Gällivare-Malmberget. Dundret och Repisvaara sameviste har ny ägare och vidareutvecklas. Fjällnäs träslott vid Dundret utvecklas av italienska företagare. Omvandlingen av staden är en chans för utvecklingen av besöksnäringen.

Karta över riksintresse för friluftslivet

41 (76)

Dundrets skid- konferens- och äventyrsanläggning Dundret är en högklassig skid- konferens- och äventyrsanläggning med en mycket bra försäsongsbacke, dock med något lägre fallhöjd och färre pister än anläggningarna i Kiruna kommun och i Narvik. En styrka för Dundret är närheten till tätorternas utbud. Skidanläggningen har 6 liftar, 13 nedfarter med fallhöjd på 340 meter samt hoppbacke. Där finns även ”Thunder Park” för snowboard och längdskidstadion med tillhörande spårsystem. Det finns en ambition att utveckla Dundret till en utpräglad året-runt-anläggning. Tillgång till naturreservatet skulle främja utveckling av sommarsäsongen. Övriga fritidsanläggningar Förutom Dundrets anläggning har Gällivare ett rikt fritidsutbud. Inom tätorten finns ett flertal idrotts- och fritidsanläggningar. Här finns bl a golfbana med 18 hål samt 6 håls korthålsbana, ridhus, tre idrottsplatser belägna i Malmberget, Mellanområdet och Gällivare (Hembygdsområdet). I Malmberget finns simhall med utomhusbassäng, sporthall och ishall. I Gällivare finns även ett badhus i anslutning till Sjöparksskolan. Mellanområdets idrottsplats är idag mest lämpad för sommaridrott, främst fotboll. Mindre bollplaner finns spritt på ett flertal platser inom tätortsområdet. I Koskullskulle finns bollplaner och en skidhoppanläggning. Mellan Koskullskulle och Gällivare finns en modern skytteanläggning innehållande en 300-meters gevärs- samt pistol- och korthållsskyttebana inklusive klubbhus. Det saknas dock en bra friidrottsanläggning inom området. Vid Gällivare idrottsplats/Hembygdsgården ligger tätortens campingplats. Gällivare Camping har under senare tid utvecklats till en av kommunens större turistföretag.

Parker, lek- och grönområden De största parkerna i Gällivare är Wassaraparken och Sjöparken. Den centrala parken som kallas Wassaraparken ombyggdes i början av 1990, där finns möjlighet till arrangemang, avkoppling, lek och spel. I Malmberget finns Svanparken som är en kulturhistorisk park sedan många årtionden. Där finns ett rikt fågelliv och möjlighet till rekreation avkoppling och lek. Den är uppskattad av alla årsgrupper. I Koskullskulle finns Myranparken, som är belägen intill Koskullskulles grundskola. Parken är ett större grönområde med möjlighet till lek, avkoppling och grillmöjlighet.

42 (76)

KULTUR Riksintressen Malmberget och Koskullskulle är av riksintresse för kulturmiljövården. (3:6 MB). Se karta nedan. De båda gruvsamhällena har en tidstypisk bebyggelse med bostäder och gruvbyggnader från början av 1900-talet men även typiska bostadsområden från 1960- och 1970-talen.

Karta över riksintresse för kultur

43 (76)

Områden med kulturmiljövärden Delar av Malmberget är som nämnts, liksom delar av Koskullskulle, riksintresse för kulturmiljövården. Motivet är att de är gruvsamhällen med för dem karaktäristisk och tidstypisk bebyggelse som väl speglar konjunkturförändringar och social skiktning från och med 1800-talets slut. Bolagsområdena var, då beslutet om riksintresse togs 1987, relativt intakta, med arbetar- och tjänstebostäder, en disponentvilla och byggnader med direkt anknytning till gruvbrytningen. Sedan 1987 har den allmänna synen på vad som kan betraktas som kulturhistoriskt intressant bebyggelse blivit bredare. Nu beaktas även yngre bebyggelse och större sammanhang av bebyggelse. I Norrbottens miljökulturprogram (Länsstyrelsen rapport 10/1998) anges hela Malmberget, Koskullskulle med omland innefattande gruvområde och området söder om Malmberget ner till Mellanvägen som intresseområde för kulturmiljövården. Detta innebär att även senare tillkomna delar av bebyggelsen är viktiga för förståelse av samhällenas historia. En bevarandeplan, Bevarandeplan för den kulturhistoriska bebyggelsen i Gällivare Malmberget Koskullskulle, finns upprättad för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader med beslut att bevara samt ambition att bevara. Bevarandeplanen är upprättad 1985 och är idag föråldrad och innehar brister. En kulturmiljöanalys, Bebyggelsemiljöer i Malmberget/Koskullskulle/Gällivare - en kulturmiljöanalys, Gällivare kommun – Kulturen, har gjorts över aktuellt planområde, för att belysa värdena och hur dessa värden kan tas tillvara eller flyttas när gruvan eventuellt expanderar. Kulturmiljöanalysen har inte i detalj beskrivit vilken bebyggelse som bör/skall rivas eller flyttas och vart de kan flyttas. Kulturmiljöanalysen har istället så långt som möjligt belyst vikten av att se till områdena som en helhet. Analysen har försökt att beskriva hur en lämplig ny miljö kan se ut för att byggnaderna både ska kunna föra historien vidare och fungera i sitt nya sammanhang. Dock ges vissa områdesspecifika råd för framtida hantering av den kulturhistoriska bebyggelsen. För Malmberget och Elevhemsområdet som direkt påverkas av gruvdriften inom en snar framtid, finns en bedömning för möjligheten att flytta befintlig bebyggelse, se under rubrik Förändringsområden. I den fördjupade översiktsplanens del 1, Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Fördjupad översiktsplan FÖP 2008-2025 ges förslag på områden dit bebyggelsen eventuellt kan flyttas till. Nedanstående text och bilder är hämtat från nämnda kulturmiljöanalys. För ortens framväxt och historik, se även bilaga Historik.

Malmberget Malmberget ligger högt, mestadels i en södersluttning. Orten har stark prägel av gruvdriften. De centrala delarna har kvar strukturen från den första stadsplanen medan senare tillkomna områden har en friare struktur. Delar av Malmberget är sedan 1987 av riksintresse för kulturmiljövården. Heldragen linje betecknar gränsen för den första stadsplanen (se karta nedan) 1. Bolagsområdet – se beskrivning under rubriken Förändringsområden, sidorna 47-48. 2. Elevhemsområdet – se beskrivning under rubriken Förändringsområden, sidorna 47-48. 3. Centrum. Området ligger inom och just i kanten av den första stadsplanen och är tätt och stadsmässigt med slutna kvarter med ett salutorg med bostäder och handel samt en öppnare struktur för andra funktioner. Det innehåller ett antal byggnader som är tydliga representanter för sin tid. Det har fått sitt nuvarande utseende under 1950 till 1970-talen. På lite längre sikt kan de centrala delarna av Malmberget påverkas av gruvdriften. Men även andra faktorer som t ex efterfrågan på service och förändringar i utvecklingen av köpbeteende kan påverka dess framtid. 4. Gamla järnvägsområdet. När järnvägen försvann 1962 byggdes här allmänna byggnader. Området har fortfarande en gles struktur med en hel del grönska.

44 (76)

Malmberget med delområden (se i text angående namn på delområden)

5. Finnstaområdet och Östra Malmberget. Områdena har kvar sin struktur från den gamla stadsplanen medan bebyggelsen är väldigt blandad med få rester kvar av det ”gamla Malmberget” i Finnstaområdet medan Östra Malmberget innehåller mer äldre bebyggelse. Bebyggelsen är idag av olika typ med mestadels flerbostadshus i Finnstan och enbostadshus i östra Malmberget. 6. Kilen är Malmbergets andra bolagsområde med samma glesa struktur som Bolagsområdet och ungefär samma typ av byggnader dock mest för arbetare. Området har haft en än mer blandad bebyggelse men en del har redan försvunnit p g a gruvans utbredning. 7. Bäckenområde och Malmsta. Några kvarter har kvar strukturen från den gamla stadsplanen. Bebyggelsen består av enbostadshus. Här finns både äldre välbevarade byggnader och enbostadshus från 50- och 60-talen. Koskullskulle Koskullskulle är liksom Malmberget en bruksort med samma struktur med Bolagsområde och rutnätsplan. Samhället är omgivet av skog och det finns kvar mycket vegetation mellan de olika områdena. Bolagsområdet ligger högre med den stadsplanelagda delen nedanför. Se karta nedan. 1. Bolagsområdet i Koskullskulle begränsas av området väster om järnvägen med undantag av den nyare bebyggelsen kring Apatitvägen och Solbacken. Det gränsar i norr till gruvområdet vilket begränsar möjligheten till expansion åt det hållet. Området har blandad bebyggelse från tidigt 1900-tal med några insprängda senare tillkomna flerbostadshus i tegel och några enbostadshus. Miljön är kulturhistoriskt intressant p g a sin brukskaraktär och sin blandade bebyggelse. 2. Området öster om järnvägen/Första stadsplanen omfattar hela den östra delen av Koskullskulle. Det begränsas i norr av gruvområdet vilket begränsar möjligheten till expansion åt det hållet. Bebyggelsen inom detta område består mest av enbostadshus tillkomna under en lång period från 1900-1970-talet. Området har en gammal rutnätsplan som utvidgats efter behov. Bebyggelsen som är småskalig är tidsmässigt och utseendemässigt blandad vilket speglar ett levande samhälle som utvecklats i liten skala. 3. Solbacken har en gles struktur med ett sammanhängande gatunät kantat av enbostadshus. Bebyggelsen är tillkommen under 1960-talet.

45 (76)

Koskullskulle med delområden

(se i text angående namn på delområden) 4. Utvidgning av stadsplanen. Området består i princip av en gatuslinga som indirekt är en förlängning av stadsplanens rutnätsstruktur. Bebyggelsen består av enbostadshus. Området är glest med mycket grönska och är bebyggt under 1950- talet. 5. I sydöstra delen har bebyggelsen tillkommit under 1970-talet. Gällivare Gällivare har växt upp kring älven och ligger relativt lågt vid Dundrets fot men med södersluttning i de delar som ligger på det som tidigare kallades Malmbergsbacken. De centrala delarna har kvar strukturen från den första stadsplanen medan ytterområdena har en friare uppbyggnad. Utsträckningen följer i viss mån de gamla landsvägarna samt begränsas i söder av järnvägen, älven och Dundret. Se karta nedan. Heldragen linje betecknar gränsen för första stadsplanen. 1. Centrum och Karhakkaområdet. Området består av de mest centrala kvarteren mellan Malmbergsvägen. Lasarettsgatan och Parkgatsleden samt delarna söder om Lasarettsgatan mot öster. Bebyggelsen i centrum är blandad med endast få äldre byggnader. Största delen är uppförd under 1950-80-tal. Den består mest av 3 - 4 våningshus med verksamhet i botten och bostäder högre upp. Karhakkaområdet har en mindre skala och är glesare än t o m den gamla bebyggelsen i centrum var. Områdets värde består av den gamla rutnätsstrukturen och den blandade bebyggelsen med mycket tidstypiska byggnader från olika tider. 2. Övre och Nedre heden är två områden som ligger innanför gränsen till den första stadsplanen men som idag har lite olika karaktär. Övre Heden har till stora delar kvar strukturen från stadsplanen men har en bebyggelse som till största delen tillkommit under 1950- och 60-talen. Några äldre hus finns kvar. Bebyggelsen är mest enbostadshus. Nedre Heden har en glesare och friare struktur med mycket blandad bebyggelse tillkommen under en längre tidsperiod. 3. Björkmansheden har en fri struktur där gatorna är sammanhängande slingor. Bebyggelsen består av enbostadshus tillkomna under 1960- och 70-talen med varierande utseende. Kvar finns även byggnader från jordbruksfastigheterna. 4. Industriområden finns längs järnvägen och kring Kulleporten. Kulleporten är Gällivares första externa industriområde som idag innehåller småindustri och handel. Det har en brokig karaktär med många återvändsgator. Det har stor betydelse för handeln i Gällivare kommun.

46 (76)

Gällivare med delområden (se i text angående namn på delområden)

5. Silfwerbrandshöjden och Sjöparksområdet är utbyggda på 1960-talet. Silfwerbrandshöjden ligger på en skogklädd höjd och är bebyggt med enbostadshus efter sammanhängande gatuslingor. Sjöparksområdet i den här beskrivningen omfattar Samariten och Sjöjungfrun och är bebyggt med flerbostadshus och Sjöparksskolan samt badhus. Sjöparksområdet ligger till stor del på Junkamyren vilket ger området dess karaktär. 6. Folketsparkområdet och Hedeberga är utbyggda under1970-talet och har för den tiden typiska återvändsslingor. Hedeberga ligger högt på en ås medan Folketsparkområdet ligger på nordsluttning och lågt. Hedeberga har mer vegetation medan Folketsparkområdet ger ett glesare intryck då det inte finns så mycket vegetation i området. Inom Hedebergaområdet finns det kvar byggnader från de jordbruk som låg här. 7. Forsvallen byggdes ut under 1970-talet och har en tydlig karaktär av den epoken med gruppbyggda enbostadshus efter återvändsslingor. 8. Apelqvistheden, Forsheden och Fjällnäs är tre områden som blivit bebyggda under 1980-talet. Områdena har lite olika karaktär men alla har ett visst avstånd till centrum och övrig bebyggelse. Apelqvistheden består av ett bilfritt område med flerbostadshus, ett område med gruppbyggda enbostadshus och ett område för enskilt byggda enbostadshus. Flerbostadshusområdet ligger i en nordsluttning. Enbostadshusen ligger i olika terräng. Forsheden består av flerbostadshus i skogen. Fjällnäsområdet ligger på en liten platå och i norrsluttning och är uppbyggt i parken kring Fjällnäs slott. Bebyggelsen består av tvåvånings flerbostadshus i grupper.

47 (76)

9. Andra sidan. Bebyggelsen är gles och består av enbostadshus tillkomna under olika perioder och av blandad karaktär förutom inom Fjällnäsområdet som består av flerbostadshus. Området har ett högt kulturhistoriskt miljövärde Det finns en ambition att området ska få behålla sin nuvarande karaktär. Det omfattas därför av områdesbestämmelser som reglerar utformningen av ny bebyggelse. Mellanområdet Mellanområdet har vuxit fram under främst 1970-talet efter generalplanen 1964 och upptar ett stort område mellan Gällivare och Malmberget. Området är kuperat och skogklätt. Varje enskilt område ligger avskilt från de övriga. I området finns en skola och bostäderna består av både enbostadshus och flerbostadshus i skilda områden. Se karta nedan. 1. Bostadsområdena (gula) bär tydlig prägel av de planeringsideal som rådde då de planlades. De olika områdena ligger klart avgränsade från varandra med mycket skog emellan samt har lokala återvändsgator från matargator, som har kontakt med de övriga delarna. De flesta områdena är gruppbyggda men består av olika typer av hus. Ett par områden med flerbostadshus är rivna. 2. Industriområdena (gråa) är relativt samlade och utbyggda. De består av en blandning av småindustri och handel. Området uppvisar en vanligt förekommande karaktär för sådana här områden i samhällens utkanter.

Mellanområdet

Förändringsområden Bolagsområdet i Malmberget Området omfattar hela Bolagsområdet bestående av Johannes och Hermelin. Hela området drabbas inte i det första skedet. Det är ändå viktigt att det behandlas i ett sammanhang eftersom det representerar en sammanhållen enhet med egen historia. Detta även om åtgärderna sker etappvis under en längre period. Bebyggelsen är låg i 1-2 våningar. Det mesta är äldre från början av 1900- talet med tillägg gjorda främst under 1950- och -60 talen. Miljön har ett stort kulturhistoriskt värde som helhet p g a sin tydliga brukskaraktär. De enskilda bostadshusen har också stora värden. De representerar dels byggnadstyper som inte finns i det övriga

48 (76)

samhället och är välbevarade till sitt yttre. De representerar en social struktur som inte finns kvar och är tidstypiska för sina olika byggnadsperioder. Bostadshusen har även ett bruksvärde som bostäder med många positiva egenskaper och är attraktiva på dagens bostadsmarknad. Inom området finns också många sociala värden. De små bostadsenheterna bidrar till att folk lär känna varandra. De står också för immateriella värden eftersom många människor har minnen från området. Bolagsområdet har en enhetlig karaktär på grund av sin sammanhållande historia. Troligen är det svårt att hitta ett nytt område dit hela bolagsområdet kan flyttas. Bebyggelsen bör därför flyttas i grupper eller etapper. Exempel på grupper som bör flyttas tillsammans är Långa raden, Krok- och Puoitakvägen. Inom området finns viss solitära byggnader som även kan flytta som enskilda objekt. Dock bör exempelvis Disponentvillan och tillhörande tjänstebostäder flyttas som en enhet. Dessa solitära byggnader bör i sin nya position få en funktion, gärna något publikt. Denna och liknande bebyggelse kan med fördel flyttas till centrala områden i Gällivare, där omgivningen ger tillräckligt underlag och distans. I centrala Gällivare finns i övrigt inget större områden dit grupper av bostäder kan flyttas. Nya bostadsmiljöer med denna bebyggelse bör på sikt efterlikna nuvarande beträffande tillgänglighet och öppenhet. Marginell förtätning kan tillåtas inom gruppen, men bör ändå upplevas som glesa och avgränsade bostadsområden. Det är även viktigt med koppling till övrig bebyggelse. Flyttade byggnader bör integreras med och ingå som del i annan bostadsbebyggelse. Byggnaderna från bolagsområdet bör i huvudsak användas som bostäder, då det finns ett bruksvärde i byggnaderna. Elevhemsområdet i Malmberget Området omfattas här av hela området söder om dagens grop och som inom en snar framtid kommer att beröras av fortsatt brytning. Det består dels av kvarter inom den gamla stadsplanestrukturen och dels av det som idag kallas Elevhemsområdet med bebyggelse som tillkommit främst under 1960-talet. Områdets värdefulla drag är sammanhanget till Malmberget och närheten till naturen. Miljöerna är tidstypiska var för sig och har ett kulturhistoriskt värde som representanter för sin tid. Det finns dock ingen enskild byggnad som representerar något unikt värde. Husen är inte platsspecifika utan hade lika gärna kunnat stå någon annanstans. Den största delen av bebyggelsen torde dock ha ett stort bruksvärde som bostäder. Dessa byggnader går relativt lätt att flytta till nya områden då de inte är platsspecifika. Deras kulturhistoriska värde är deras ålder och tidstypiska utseende. Bebyggelsen bör dock placeras i en miljö med likvärdig tomt- och gatuindelning som i det befintliga området om de tidstypiska dragen ska bevaras. Framförallt bör de äldre husen få en placering inom en rutnätsplan i anslutning till annan bebyggelse. Elevhemsområdets senare bebyggelse bör också ges en ny miljö utan återvändsgator och med ett sammanhang till ett samhälle eller närhet till naturen. Fornlämningar Det finns registrerade fornlämningar inom planområdet, se karta nedan.

49 (76)

Karta över fornlämningar i och omkring planområdet

50 (76)

BEBYGGELSESTRUKTUR Bebyggelseområden/områdestyper

Gällivare I norra delen mellan Malmbanan och Malmbergsleden ligger Kulleportens industriområde (1) inklusive Malmhedens handelsområde. Utmed järnvägen söderut mot järnvägsstationen finns likaså verksamheter (2). Järnvägen delar centrum från Vassaraträsk. Bebyggelsen i centrum är blandad ofta med verksamhet i botten och bostäder ovanpå, ofta i 3-4 våningar. Vassaratorg (3) utgör en större öppen yta mitt i centrum. Ett flertal större skolor finns centralt i Gällivare såsom Sjöparksskolan (med simhall och sporthall), Parkskolan och Hedskolan.

51 (76)

I öster utmed Vassara älv finns lasarettet (4) och strax norr om detta ligger vårdcentral, tandvårdshus, gruppboende mm. Sydväst om lasarettet (i Karhakka) ligger Gällivare idrottsplats, hembygdsgården och en campingplats (5). Omgivande områden såsom Övre och Nedre Heden (6), Björkmansheden (7), Sifwerbrandshöjden (8), Folketsparkområdet (9), Forsvallen (10), Apelqvistheden(11), Forsheden (12), Fjällnäs (13) samt Andra sidan (14) inrymmer i huvudsak bostadsbebyggelse. Mellanområdet Mellanområdet är i huvudsak ett bostadsområde. Inslag av skolor och idrottsplats finns centralt i området. Stora områden av grönstruktur omger de olika bostadsenklaverna som karaktäriserar området. Industri- och verksamhetsområden finns i väster, Nya industriområdet (15) och Vuoskonjärvi industriområde (16). Även handelsområdet Eriksson Center finns i de västra delarna (17). I öster utmed Malmbergsleden (Norr Kulleporten) finns ytterligare ett verksamhetsområde (18). Malmberget Finnstan/Centrumområdet/Gamla järnvägsområdet (19): Norr om Järnvägsgatan innehåller offentliga byggnader såsom servicehus, skolor, sporthall, simhall. Söder om järnvägsgatan är handel och bostäder integrerade med varandra i slutna kvarter. Bolagsområdet (Johannes och Hermelin) i norr (20), Bäcken i sydväst (21), Elevhemsområdet i söder (22), Kilen i nordost (23), Malmsta/Östra Malmberget i öster (24), innehåller huvudsakligen bostadsbebyggelse. LKAB:s stora gruvområde är i norra delen av Malmberget med ”Gropen” som klyver Malmberget mitt itu (25). Koskullskulle I väster når LKAB:s gruvområde Koskullskulle (26). Centralt i området finns skola och förskola (27). Övriga delar är uteslutande bostadsområden.

Ortsanalys Gällivare En ortsanalys över Gällivare tätort upprättades under 2006. Analysen är inte politiskt beslutad, utan får ses som ett diskussionsunderlag i arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Ortsanalysen beskriver framförallt de centrala delarna av Gällivare och de förtätningspotentialer för bebyggelse som bedöms finnas. Ett utdrag ur analysen följer nedan angående förtätning mm. Vid inventering av Gällivare framstår att det finns påtagligt stora möjligheter att förtäta centrum. Förtätning behöver tillämpas för att skapa fler bostäder, men också för att skapa förbättrad boende- och vistelsekvalitet i centrum. För underlaget till handeln och servicenäringen är detta också viktigt. Därmed kan man nyttja redan befintlig infrastruktur och teknisk försörjning samt ge möjlighet till nyexploatering i redan attraktiva lägen. Förtätning skall även vara ett medel för att skapa en mer tydlig och renodlad stadsbild i innerstaden där till exempel kvartershörn bebyggs för att tydliggöra bebyggelsestrukturen. Förtätning behöver även ske i vissa glesa och sargade kvartersmiljöer vilket stärker såväl gatumiljön som bebyggelsestrukturen.

52 (76)

BEFOLKNING Övergripande om befolkning och boendestruktur Gällivares bostadsmarknad har sedan decennier präglats av kraftig befolkningsminskning och omfattande rivning av flerbostadshus. Nyproduktion av flerbostadshus har av dessa skäl inte förekommit under senare decennier och byggande av enbostadshus har endast förekommit i enstaka fall (och förutsatt god privatekonomi eftersom bankerna ser risker). Expansionen inom gruvnäringen har medfört att det sedan ett antal månader saknas lediga lägenheter och att det finns ett stort antal bostadssökande i lägenhetskön. Sammantaget råder en betydligt större efterfrågan än vad dagens lägenhets- och villautbud kan tillgodose, samtidigt som investeringsviljan/-benägenheten för nybyggnation är låg/obefintlig till följd av de ekonomiska realiteterna. Bostadsmarknaden kan därför betraktas ha ”gått i baklås”. Detta innebär att boendealternativ i andra kommuner blivit mera attraktiva särskilt kategorin 50+ och att det är svårt att skaffa boende för potentiella inflyttare.

Nuvarande befolkning och befolkningsutveckling Från 1970 fram till år 2006 har befolkningen minskat från 25 413 till 19 077 invånare. Under 2005 minskade folkmängden med 127 personer. Befolkningen i Gällivare tätort har under perioden 1970-2000 legat relativt konstant på 8 000 invånare. Befolkningstätheten är störst i de centrala delarna, samt i områdena Apelqvistheden och Fjällnäs. Malmberget hade i början av 1970-talet drygt 13 000 invånare och har sedan successivt minskat till knappt 5 000 invånare år 2000. Befolkningstätheten är störst i centrala Malmberget. Elevhemsområdet planeras att avvecklas 2012-2015, varvid ett 50-tal villor flyttas till Mellanområdet. I övrigt kan viss flyttning förväntas till centrala Gällivare, ifall bostadsmarknaden utvecklats med nya attraktiva flerbostadshus. Bolagsområdet norr om Malmberget och i Kilen kan komma avvecklas successivt på grund av gruvdriften och nya boendealternativ erfordras i så fall. Koskullskulles befolkning har under perioden varit relativt konstant kring 1 000 invånare. Mellanområdet etablerades i början av 1970-talet. Befolkningen i området växte till ca 3 000 vid mitten av 80-talet och har sedan minskat något till ca 2 500 invånare. Befolkningen är relativt jämnt fördelad i området, dock med större koncentration till området Granbacka. Gällivare har betydande ungdomsunderskott och kvinnounderskott, vilket innebär att kommunen också har födelseunderskott. Underskottet beror på flera faktorer, bl a otillräckligt utbud av högre utbildning och vissa brister i aktivitetsutbud samt att antalet arbetstillfällen av intresse för kvinnor inte är tillräckligt. Från och med 2003 har flyttnettot blivit betydligt bättre balanserat främst till följd av satsningarna inom gruvindustrin. Befolkningsminskningen beror idag i huvudsak på födelseunderskott till följd av tidigare utflyttning främst av unga kvinnor. Den framtida befolkningsutvecklingen för Gällivare beror både på yttre faktorer (som världsmarknadspriset på metall) och kommunalt påverkbara faktorer (som attraktiv utveckling av staden, fritidsaktiviteter etc). Ifall utvecklingen fortsätter som genomsnittet av åren 1991-2005 skulle Gällivare kommun minska från 19 000 till ungefär 10 000 år 2040. Detta skulle i praktiken innebära att Malmberget och lika mycket till kunde avvecklas utan att behöva ersättas av ny bebyggelse. Denna utveckling skulle vara mycket negativ. Arbetskraftsbrist skulle uppkomma och framtidsoptimismen och livskvaliteten skulle avsevärt försämras.

53 (76)

Med flyttnetto noll, dvs med lika mycket inflyttning som utflyttning i samtliga åldersgrupper skulle befolkningen minska från 19 000 till ungefär 16 000 år 2040 beroende på födelseunderskott till följd av tidigare utflyttning. Om den genomsnittliga utvecklingen 2003-2005 skulle hålla i sig skulle befolkningen minska till ca 15000 invånare år 2040. Utvecklingen 2003-2005 har alltså legat nära flyttnetto noll.

BOSTÄDER Bostäderna inom bostadsområdena/stadsdelarna är från olika tidsepokrar. Nedan följer en beskrivning av de olika områdena. Uppgifterna är hämtade ur Bebyggelsemiljöer i Malmberget/Koskullskulle/Gällivare - en kulturmiljöanalys, Gällivare kommun – Kulturen. Gällivare Gällivare är uppdelat i flera olika bostadsområden enligt följande; Centrum/Karhakka är de centrala kvarteren. Bebyggelsen i centrum är blandad ofta med bostäder ovanpå verksamheter som finns i botten. En stor del av bebyggelsen är från 1950-80. Karhakka har blandad bebyggelse med flerfamiljshus, yngre småhus och offentliga byggnader. Övre Heden har stadsplanestrukturen kvar medan Nedre Heden har glesare struktur. Bebyggelsen innehåller främst enbostadshus och är från 1950-60 talen främst. I Nedre Heden återfinns Hedskolan och Hedgårdens servicehus. Björkmansheden innefattar framförallt enbostadshus från 1960-70-talen. Sifwerbrandshöjden innehåller främst enbostadshus och Sjöparksområdet flerbostadshus. Inom Folketsparkområdet finns i huvudsak enbostadshus från 1970-talet. Forsvallen består företrädesvis av enbostadshus från 1970-talet. Apelqvistheden, Forsheden och Fjällnäs är från 1980-talet och består av flerbostadshus samt gruppbyggda enbostadshus. Andra sidan inrymmer enbostadshus i landsbygdskaraktär. Mellanområdet Området består i huvudsak av enbostadshus från 1970-talet med matargator och återvändsgator. Ett par områden med flerbostadshus finns centralt i området, men stora delar av flerbostadshusområdena har rivits. Malmberget Malmberget är uppdelat i flera olika bostadsområden enligt följande; Bolagsområdet tillkom i samband med gruvverksamheten. Bebyggelsen är framförallt bostäder i 1-2 våningar. Några större solitära byggnader finns, liksom tjänstebostäder. Södra och västra delarna är från 1888-1950 och nordöstra delen är från 1950-70. Centrumområdet har slutna kvarter med bostäder och handel integrerat. Bebyggelsen är främst från 1950-70-talen. Finnstan innehåller främst flerbostadshus som är från olika tidsperioder. Elevhemsområdet innehåller främst egnahemstomter i stora delar från 1960-talet. Tidigare fanns även flerbostadshus i området men dessa revs på 90-talet. Östra Malmberget inrymmer i huvudsak enbostadshus som är av äldre slag.

54 (76)

I Kilen, också ett bolagsområde, finns framförallt flerbostadshus, något yngre bebyggelse än Bolagsområdet i väster. Bäcken/Malmsta inbegriper huvudsakligen enbostadshus från 1950-60-talen. Koskullskulle I Koskullskulle finns främst enbostadshus i rutnätsplan. I sydväst finns Koskullskulles bolagsområde från tidigt 1900-tal. Öster om järnvägen finns enbostadshus alltifrån 1900-1970. Rivningar och flyttningar Antalet lägenheter har minskat fr o m 90-talet och framåt till följd av rivningar p g a gruvverksamhetens expansion. Rivningar av bostadsområden har främst skett i Malmberget och Mellanområdet. Malmbergets centrum och Gällivare centrum har hittills förskonats.

Urvalskriterierna för valet av vilka byggnader som hittills har rivits har varit problemområden, bostäder med tekniska brister, bostäder som inte har varit attraktiva bland hyresgästerna, äldre bostadshus, bostadshus som på sikt hotas av gruvdriften och de vägomläggningar som rasriskområdets utvidgning har inneburit.

Cirka 50 villor planeras att flyttas och ca 110 avvecklas när gruvbrytningen når Elevhemsområdet. Ett underskott av bostäder riskeras, vilket kan innebära att åldrarna 50+ väljer andra bostadsorter. Vidare riskeras att nyckelpersoner inte kan rekryteras. Detta är ofta liktydigt med att barnfamiljer inte flyttar in.

Fritidsbebyggelse Vassaraträsk är till vissa delar exploaterat och det finns ca 200 tomter kring sjön. Även om det finns efterfrågan på utökade byggrätter och fler tomter så måste frågan om vatten och avlopp lösas först.

VERKSAMHETER

Allmänt om arbetstillfällen Gällivare har relativt hög andel sysselsatta inom tillverkning och offentlig sektor. Andelen sysselsatta inom tjänstesektorn är lägre än rikssnitt.

Gällivare har en spridning mellan stora, medelstora och små företag med LKAB och Boliden Aitik som de klart dominerande.

Kommunens arbetstillfällen domineras av gruvnäringen med tillhörande serviceindustri samt kommun och landsting.

I Gällivare centralort finns 551 arbetsplatser (år 2004). LKAB i Vitofors och sjukhusområdet har i särklass störst antal sysselsatta följt av Aitik. Ett 90-tal arbetsplatser finns inom detaljhandeln i centralorten, varav ett 20-tal inom dagligvaruhandeln och ett 70-tal inom sällanköpshandeln (kläder, skor, fritidsartiklar etc).

I Malmberget finns totalt drygt 100 arbetsplatser (år 2004). Av dessa finns ett 10-tal inom detaljhandeln, ett 60-tal inom tjänstesektorn, varav 2 kommunala sport- och idrottsanläggningar, och resterande inom privata tjänstesektorn. Företagen inom den privata tjänstesektorn består främst av enmansföretag som bedriver lokal serviceverksamhet, teknisk konsulting, restaurangverksamhet etc.

I Koskullskulle finns totalt 21 arbetsställen (år 2004), varav de flesta är enskilda firmor inom den privata tjänstesektorn.

55 (76)

Arbetspendlingen till/från Gällivare begränsas starkt av de långa avstånden och bristfälliga kommunikationerna. Merparten av utpendlingen sker till Kiruna, följt av Luleå. Inpendlingen, som är betydligt lägre, sker i första hand från Kiruna.

Även rennäringen är en betydande näringsgren i Gällivare kommun. Se under rubrik Rennäringen på sidan 29 angående rennäringen.

Gruvindustrin Gruvnäringen har en särskilt stor betydelse i Gällivare/Malmberget/Koskullskulle. Ca 2 200 personer, en fjärdedel av kommunens sysselsatta, arbetar inom Gruvindustrin, främst inom LKAB och inom Boliden kopplat till Aitikgruvan. Gruvan (dagbrottet) är belägen ca 18 km sydost om planområdet.

Malmbergsgruvan täcker ett område som är 4.5 km i öst-västlig och 2.5 km i nord-sydlig riktning. Gruvan består av ett 20-tal malmkroppar, av vilka tio bryts för närvarande. Malmkropparna ligger norr och sydost om Malmberget och stupar under samhället. Efterfrågan på LKAB:s produkter är stor och därför söker LKAB tillstånd enligt miljöbalken för att ytterligare öka produktionen till 20 miljoner ton råmalm samt 9 miljoner ton pellets per år. Produktionsökningen uppnås genom ökat uttag av råmalm från gruvan samt genom ombyggnationer i förädlingsverken och genom att ett nytt pelletsverk (MK3) togs i drift i december 2006. Under några år kommer MK3 delvis att förses med råmalm från gruvan i Kiruna. Tillverkningsindustri Gällivare har relativt stor andel maskin- och metallvaruindustri (ca 400 sysselsatta). Många av dessa företag har utvecklats med den lokala gruvnäringen som bas och har utvecklat specialistkompetens inom gruvnäring. LKAB och Boliden är viktiga baskunder till dessa företag. Delar av företagens produktion går också på export till övriga Sverige och internationellt.

Gällivare har utöver gruvindustrin och anknytande näringar, expansiv exportindustri inom solenergi och medicinteknik. Många av dessa kunskaps- och industriföretag är lokaliserade i Gällivare företagscentrum.

GPV - Gällivare PhotoVoltaic AB, med ett 70-tal anställda i Gällivare, är den största producenten av solenergimoduler i Skandinavien. Ett annat företag i solenergibranschen är Arctic Solar AB som tillverkar och säljer solcellspaneler.

Medicinteknikföretaget Miwana AB, etablerade i Gällivareföretagscentrum, utvecklar, producerar och marknadsför egna näs- och ögonprodukter på den europeiska marknaden.

I den naturnära miljön i Gällivare företagscentrum finns fler företag inom det medicintekniska området etablerade, vilket innebär en kreativ samverkansmiljö som stärker produktutvecklingen.

56 (76)

OFFENTLIG SERVICE

Karta över skolor, förskolor mm. Se sidan 59 för karta över vård och omsorg.

57 (76)

Barnomsorg Kommunens förskolor täcker hela tätortsområdet. Idag finns 8 kommunala förskolor, 1 förskola för samer, Skierri förskola samt ett föräldrakooperativ inom tätortsområdet. I Malmberget finns två förskolor, Humlan med 4 avdelningar samt Bäckskolan med 4 avdelningar.

I Koskullskulle är förskolor integrerat med Myranskolan. Förskolan inrymmer 3 avdelningar.

I Mellanområdet finns barnomsorgen på Tallbackaskolan, 1 avdelning. I Gällivare finns 4 förskolor. Mandolinen med 3 avdelningar, Älvens förskola med 5 avdelningar, Trumman med 4 avdelningar och Maria förskola med 5 avdelningar.

Om den rådande utflyttningen och minskade födelsetal fortsätter kommer troligtvis barnkullarna att minska de närmaste åren.

Grund- och gymnasieskolor Allmänt I Gällivare kommun finns idag 14 kommunala grundskolor med cirka 1900 elever. Dessutom finns det en friskola i Malmberget och en sameskola i Gällivare tätort. Kommunens gymnasium, Välkommaskolan, finns i Malmberget. På Välkommaskolans ungdomsgymnasium, erbjuds 13 nationella program samt det individuella programmet.

Skidgymnasiet, där eleverna kombinerar studier med elitidrott, är riksrekryterande. Detta är en tillgång för Gällivare kommun och stärker kommunens varumärke. Ett 40-tal elever från andra kommuner går på Välkommaskolan, som därigenom kan säkerställa ett brett utbildningsutbud för kommunens ungdomar. Gymnasiesärskola och särvux finns inom Välkommaskolans verksamhetsområde. En del elever i gymnasiesärskolan integreras i olika omfattning i gymnasieskolan.

I Malmberget ligger kommunens utbildningscentrum med ABF; Komvux, kommunens huvudbibliotek och universitetsfilialen Kunskapsgruvan. Eventuell flyttning av skolor Den fortsatta gruvbrytningen i Malmberget kan komma att innebära omfattande fysiska förändringar i Gällivares utbildningsstruktur inom den närmaste framtiden. De olika skolorna i Malmberget, bland annat Välkommaskolan och Gunillaskolan kan behöva flytta på grund av gruvdriften. Om delar av Malmberget/Kilen/Elevhemsområdet försvinner minskar dessutom elevunderlaget i området. Högre utbildning I Gällivare/Malmberget finns Kunskapsgruvan, en del av Lapplands Kommunalförbund. Kunskapsgruvans startades i början av 90-talet med syfte att främja, samordna och utveckla högre utbildning inom regionen (Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Pajala).

Programutbudet innefattar idag i huvudsak vård-/skola-/omsorgsinriktade program (socionom, lärare etc), men även mer tekniskt inriktade program som systemvetenskap och tekniskt naturvetenskapligt basår. Utbudet av fristående kurser uppvisar nu stor bredd, t ex språk, statsvetenskap, juridik, ekonomi, IT och vård.

Från slutet av 90-talet, har antalet utbildningar ökat markant, läsåret 05/06 var utbudet 13 program och 76 fristående kurser. Det finns idag kapacitet för fler studenter i Gällivare. Läsåret 05/06 var beläggningen 23 av 76 kurser.

58 (76)

År 2005 hade Kunskapsgruvan i Gällivare/Malmberget ca 250 studenter, varav ca hälften på program och hälften på fristående kurser. Ökningar förväntas genom nya utbildningar såsom socionomutbildning och polisutbildning.

Äldreomsorg Den nationella och lokala utvecklingen visar på att allt fler äldre vill och kan få möjlighet att bo kvar i det egna hemmet. Ett ökat intresse för seniorboenden finns i Gällivare. Närhet till omsorg, handel samt en trygg och handikappanpassad utomhusmiljö är en förutsättning för kvarboende. Närhet till aktiviteter och social samvaro kan öka möjligheten att trivas i ett eget boende och genom att samla seniorernas boenden kan aktiviteterna nyttjas bättre. Kommunens omsorgsverksamhet är i huvudsak koncentrerad till Malmberget, Mellanområdet och Gällivare (se karta nästa sida för social omsorg och vård). För de äldre finns tre servicehus, Lövberga, Hedgården och Enen samt två sjukhem, Gunillahem och Älvgården. Det finns också ett flertal gruppbostäder för äldre och människor med särskilda vårdbehov. Dessa gruppbostäder är spridda över tätorten, integrerade i bostadsområdena. Totalt fanns det 297 platser inom äldreboendet 2006 enligt Socialförvaltningens uppgifter. I Malmberget finns Gunillahem och Lövberga servicehus och gruppboende samt Alpens dagcenter. Dessa etableringar kan påverkas av en förändring av Malmberget. Avvecklingen av Elevhemsområdet utgör en viss osäkerhetsfaktor i kommunens planering av framtidens äldreboende på grund av områdets höga andel av äldre befolkning. Handikappomsorg Enligt kommunens socialförvaltning bor idag flertalet handikappade hemma hos föräldrar. Omsorgsverksamheten är i huvudsak koncentrerad till Malmberget, Mellanområdet och Gällivare. Det finns också ett flertal gruppbostäder för människor med särskilda vårdbehov. Dessa gruppbostäder är spridda över tätorten, integrerade i bostadsområdena.

För handikappomsorgen finns ökat behov av LSS-insatser vilket ställer krav på omfördelning och resursförstärkning till handikappomsorgen då ett LSS-boende är en livslång insats. Boenden för psykiskt funktionshindrade kommer sannolikt att minska i antal i takt med att de äldre som följt med från landstingets psykiatriska institutioner blir färre. Behovet av omstrukturering finns för att specialisera boendeplatser för nya grupper och grupper med stora tillsyns- och omvårdnadsbehov. Behov av någon typ av missbruksboende kommer att öka i takt med de ökande drogproblemen i samhället om ingen förändring sker.

Hälso- och sjukvård Gällivare lasarett ligger vid Vassara älv i sydöstra delen av tätorten. Lasarettet utgör centrallasarett för länets norra distrikt och tar emot akutvårdspatienter från angränsande kommuner. Vid lasarettet finns en landningsplats för helikopter för sjuktransporter. Räddningstrafik med helikopterflyg finns även vid Vassaraträsk, nära badplatsen.

59 (76)

Karta över befintlig social omsorg och vård inom planområdet.

60 (76)

HANDEL Handeln är ett av FÖP:s prioriterade utvecklingsområden. Handeln har strategisk betydelse för att utveckla en attraktiv kommun och ett attraktivt stadscentrum. Handeln har också betydelse för turismnäringen. Gällivare har fyra större handelsområden; Gällivare Centrum, Malmheden, Eriksson Center och Malmberget. Detaljhandel finns även i Koskullskulle. Detaljhandeln i Gällivare-Malmberget omsätter sammantaget ca 650 miljoner kronor. En analys av handeln i Gällivare, Handel i Gällivare - Utveckling i Centrum och Malmheden (arbetsmaterial), har tagits fram av ÅF parallellt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Analysen är inte politiskt beslutad, utan får ses som ett diskussionsunderlag i arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Nedanstående material är hämtat i huvudsak från detta material. Gällivare centrum Centrala Gällivare har stor variation av målpunkter av olika slag. Här finns olika typer av offentlig service, handel, hotell och restauranger, skolor och idrottsanläggningar. Handeln i centrum är tillgänglig för en stor andel av Gällivares befolkning. Många har möjlighet att nå handel till fots med cykel, buss och bil. I centrum finns även en stor koncentration av företagsinriktade tjänster, såsom personaluthyrning, advokat- och revisionsföretag och call centers. Gällivare centrum svarar för den största andelen av detaljhandeln, men ändå inte mer än ca 40 % av handeln i Gällivare-Malmberget. Malmheden Malmheden etablerades främst som ett industri-/verksamhetsområde (Kulleportens industriområde). Området har med åren fått inslag av handel. Handelsområdet ligger halvexternt i Gällivare tätort i jämförelse med stadens centrala del för handel där övrig handel finns. Kunderna är i huvudsak bilburna. Handelsverksamheter är främst etablerade utmed Metallvägen och Sommarvägen. Coop Forum är det enskilt största handelsstället. Dessutom finns möbelvaruhus, bilhandelsföretag, belysningsbutik, leksaksvaruhus, järnhandel, Expo stormarknad etc. Önskemål finns från Coop Forum om utbyggnad i området. Diskussioner har förts kring ytterligare etableringar av bl a stormarknadshandel i området. Ett programarbete i Malmheden pågår parallellt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för att pröva förutsättningarna för Malmhedens fortsatta utveckling som ett verksamhets- och handelsområde. Malmheden svarar för ca en tredjedel av detaljhandelsomsättningen, vilket är en hög andel i en ort som Gällivare/ Malmberget. Eriksson Center Köpcentret Eriksson Center på Upplagsvägen mellan Gällivare och Malmberget svarar för ca 11 procent av detaljhandelsomsättningen i Gällivare-Malmberget. Här finns sportbutik, jakt och fritidsbutik, hemelektronik, köksutrustning och Radio/TV-handel.

61 (76)

Malmberget Detaljhandeln i Malmberget Centrum omsätter ca 70 miljoner kronor, dvs ca 10 % av totala omsättningen i kommunen. Konsumhallen är det enskilt största handelsstället. I Malmberget finns även optikaffär, sport- och fritidsbutik, Pressbyrå mm. Genom samhällets successiva avveckling har även handelsutbudet avvecklats successivt sedan 1960-talet. Det är emellertid av stor betydelse för Malmbergets funktion att Malmbergets centrum kan fungera uthålligt fram till sannolik genomgripande avveckling av samhället till följd av kraftigt utökad gruvdrift. Koskullskulle Detaljhandeln i Koskullskulle är begränsad till kioskbutiken Godishuset. Konsumbutiken lades ned vid halvåret 2005. Koskullskulleborna är nu hänvisade till Malmberget (ca 4 km) och Gällivare (ca 6 km) för livsmedelsinköp.

62 (76)

KOMMUNIKATIONER Riksintressen Flygplatsen, Väg E10 och E45 samt Malmbanan (järnvägen) är riksintresse för kommunikationer.

Karta över riksintresse för trafik

63 (76)

För ett riksintresse gäller att ny bebyggelse och verksamheter inte bör lokaliseras i anslutning till viktiga transportleder, flygplatser eller hamnområden så att verksamhetens funktion äventyras. Även de omgivande influensområdena för buller och höjdbegränsande områdena kring flygplatser ska skyddas.

Järnvägstrafik Gällivares tågutbud utgörs idag av två dubbelturer med nattåg (Luleå-Göteborg och Narvik/Luleå-Stockholm) samt en dubbeltur Kiruna-Luleå med dagtåg. Dagens tågrestider är konkurrenskraftiga jämfört med busstrafiken i stråket Luleå-Narvik.

Järnvägsavståndet Kiruna-Gällivare är ca 100 km (120 km med bil/buss) och Gällivare-Luleå är ca 204 km (244 km med bil/buss). Eftersom järnvägen går genare än bilvägen har tågen, trots låg turtäthet, en hög marknadsandel jämfört med bil- och busstrafiken. Detta gäller särskilt relationerna Kiruna/Gällivare - Luleå.

Tågtrafiken Narvik-Kiruna-Gällivare-Luleå, som idag sker med lokdragna regionaltåg, har potentialer för ytterligare restidsförbättringar. Med moderna motorvagnståg som har högre accelerations- och retardationsprestanda samt en tydlig prioritering av persontågen på banan, skulle restiden kunna reduceras. Detta skulle avsevärt stärka Gällivares samspel med både Kiruna och Luleå.

Banverket har genomfört en teknisk utredning för ökad största tillåtna hastighet för persontåg sträckan Kiruna-Luleå. Resultatet blev följande gångtider för ett motorvagnståg typ Regina (X50):

Kiruna-Gällivare 44 min

Gällivare-Luleå 2 timmar 4 minuter

Totalt 2 timmar 59 minuter

(Till dessa tider tillkommer tidtabellstillägg för tågmöten mm på ca 10 minuter.)

Busstrafik Tätortstrafiken omfattar 3 st linjer. Linje 1 går sträckan Gällivare – Mellanområdet – Malmberget – Koskullskulle. Även linje 2 går sträckan Gällivare – Mellanområdet – Malmberget – Koskullskulle, men turen skiljer sig något från linje 1 i Mellanområdet. Linje 3 är en snabbuss som trafikerar sträckan Malmberget – Gällivare. Kollektivtrafiken har stor betydelse för att orten ska fungera väl för alla grupper i samhället. Vid omvandlingen av Gällivare/Malmberget/Koskullskulle behövs busstrafikförsörjningen ägnas särskild uppmärksamhet eftersom dagens vägförbindelser (bl a Bergmansgatan) bryts 2012. Regionaltrafiken i Gällivare har två dubbelturer vardagar på sträckan Gällivare-Luleå längs väg E10 och ytterligare två dubbelturer till Luleå via Jokkmokk. Restiden till Luleå är ca 3 timmar och 15 minuter med bussturerna längs E10. Sträckan Gällivare-Kiruna har 4 dubbelturer. Restiden är ca 1 timme och 25 minuter. Flygtrafik Gällivare flygplats drivs kommunalt och är näst Östersund och Kiruna den inlandsflygplats som har högst reguljärflygresande. Efter avregleringen föll resandet till följd av instabilt utbud från ca 50 000 per år till ca 30 000 per år 2002. En återhämtning har inletts och 2005 hade Gällivare flygplats ca 42 000 passagerare. Under 2006 skedde ett operatörsbyte och oktober 2006 infördes större flygplanstyp, MD 87, med mellanlandning i Kramfors.

64 (76)

Den allmänna trafikpliktens minsta turtäthetskrav på Gällivare-Arlanda är idag 2 dubbelturer per vardag respektive 1 daglig dubbeltur lördag och söndag. Tidtabellen får anpassas till högsommar och jul samt till övriga helgperioder såsom påsk beroende på efterfrågan. Restiden till Stockholm är ca 2 timmar.

Runt flygplatsen finns områden som begränsar byggnadshöjder som bör skyddas för att flygsäkerheten inte ska äventyras, se bild nedan. Områdena skyddas genom att byggnadsverkens höjder inte får överstiga höjdbegränsningarna. Alla byggnadsverk berörs såväl fasta (byggnader, master, vindkraftverk etc.) som tillfälliga (byggnadskranar etc.). De höjdbegränsande områden medför restriktioner för markanvändningen runt flygplatsen och måste tas hänsyn till i den fysiska planeringen. Höjderna är angivna i höjd över havet. Runt helikopterplatserna finns inga fastställda hinderytor.

Höjdbegränsande områden kring flygplatsen. Kartan är upprättad avLuftfartsverket (LFV) och hämtad från Luftfartsstyrelsens hemsida (www.luftfartsstyrelsen.se).

65 (76)

Vid Vassaraträsket finns Gällivare Flygsällskaps sjöflyganläggning (se bild ovan).

Biltrafik En trafiknätsanalys upprättades år 2005 i syfte att främja förbättringar i trafiknätet. Målet är att uppnå ett trafiksäkert, mer miljöanpassat, trivsammare och mer estetiskt tilltalande trafiknät i tätorten. Gatunätet inom tätortsområdet är uppbyggt kring huvudstråk av vägar som förbinder de olika tätortsdelarna. Huvudvägarna har i allmänhet god standard och framkomlighet. Malmbergsleden som förbinder Gällivare med Malmberget har de högsta trafikmängderna. Inne i Gällivare tätort är Malmbergsvägen och Lasarettsvägen de mest trafikerade gatorna. Även Norska vägen har mycket trafik och trafikmängden har ökat till följd av externhandeln. På Norska vägen förekommer höga hastigheter och fartbegränsande åtgärder övervägs. Trafiken är livlig vid Coop Forum och en trafikreglering bör övervägas i området. Längs Hantverkargatan är trafiken livlig och trafikregleringar bör övervägas. I Malmberget är trafiken i östvästlig riktning intensiv. Många gatuomläggningar har skett på grund av Gropens utbredning. Många biltrafikanter väljer idag att svänga söderut längs Hertiggatan. Såväl Bergmansgatan som Hertiggatan bryts när gruvbrytningen av Fabianmalmen fortsätter, ca 2012 respektive 2020. Biltrafikflödena kan förväntas få relativt stora omfördelningar för vissa områden och gator i samband med den omvandling som fortlöpande kommer att ske av Malmberget och Gällivare. För transporter med farligt gods och trafikbuller, se Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Parkering Parkeringsfrågorna är betydelsefulla för vissa områdens funktion. Därför specialstuderas nu stadscentrum och Malmheden.

Parkeringsnormen för Gällivare är från 1980-talet och behöver revideras.

Gällivare Flygsällskaps sjöflyganläggning.

Vassaraträsket

66 (76)

Gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägar inom tätortsområdet, Gällivare, Malmberget och Koskullskulle förbinder bostadsområden, skolor, arbetsplatser, idrottsytor, parker, lek- och grönområden. Se karta nästa sida.

Gång- och cykelvägarna förbinder också med ströv- och kulturstigar till natur- och strövområden mellan Gällivare Koskullskulle. Strandpromenaden i Gällivare längs Vassaraälven är en mycket uppskattad gångväg. Den har tilltalande landskapsavsnitt under alla årstider med en fantastisk vy över lågfjället Dundret. Längs strandpromenaden finns även Stallarparken, som anlades år 2003. Den är uppkallad från Stallarområdet där Tväråns såg bedrev impregnering av virke mellan 1953 och 1984. Området sanerades under vintern 2002/2003.

Gång- och cykelvägen som förbinder Gällivare, Malmberget och Koskullskulle, även kallad ”kärleksstigen” är klassificerad som kulturstig där natur- och kulturminnen bevaras.

Skoterleder Skoterleder utgår från tätortsområdet i alla riktningar, till alla grannkommuner och till fjällvärden (se karta ovan). Kommunen har det övergripande ansvaret för lederna. Drift och underhåll av lederna ombesörjs av skoterklubbarna. Inom tätortsområdet inklusive Dundret råder det i princip skoterförbud. Undantag är dock en led mellan Malmberget och Mellanområdet samt Vassaraälven söder om Gällivare som inkluderar ett stickspår med en led in mot centrum där det finns en skoterparkering. Boendeanläggningarna på Dundret, Dundrets fritidsby, vandrarhemmet och Gällivare Camping har skoterled ”in på bron” vid sina anläggningar. Här råder hastighetsbegränsningar på 30 km/t samt endast tillåten skotertrafik dagtid mellan 05.00-23.00. Störningar förekommer ibland vid Vassaraälven främst beroende på hastighetsbegränsningarna inte efterlevs. Även Dundret ingår i förbudsområdet. En skoterled utgår dock från Vassaraträsket upp till Dundret. Inom förbudsområdet tillåts skotertrafik endast på utmärkt led.

67 (76)

Karta över befintliga gång- och cykelvägar och skoterleder

68 (76)

TEKNISKFÖRSÖRJNING

Karta över den tekniska försörjningen inom planområdet

69 (76)

Grundvatten Grundvatten med god kvalitet och i tillräcklig mängd finns endast i åsformationer utmed Lina älv. Här, i Sarkasvaara, finns även tätortens grundvattentäkt vilken är viktig att skydda för att förhindra påverkan på dricksvattnet.

Harrträsk fungerar som reservvattentäkt för tätorterna. Det har varit betydande svårigheter att finna dricksvatten med god kvalitet och i tillräcklig mängd intill tätorterna. En tillräcklig dricksvattenreserv finns i Storsjön, belägen ca 10 km från Koskullskulle. Grundvattenvariationerna är stora inom planområdet. Grundvatten som kan nyttjas till dricksvatten är svårt att finna inom planområdet. De flesta grundvattenförande åsformationerna innehåller höga halter järn och mangan. Grundvattnet kring hela Vassaraområdet har hög järnhalt.

Gruvverksamheten i Malmberget har troligen resulterat i grundvattensänkningar i påverkansområdet.

Vatten och avloppsnät Vatten Gällivare tätorts vattenledningsnät uppgår till 170 km. Större delen av tätorten är anslutet via det kommunala vattenledningsnätet. LKAB har dock ett eget ledningsnät inom sina bostadsområden i Hermelin-Johannes och Kilen. Vattentäkten i Sarkasvaara utgörs av 5 grusfilterbrunnar.

Till Sarkasvaara infiltreras 50 % Linaälvsvatten och de resterande 50 % tillförs från grundvattnet. Grundvattnet pumpas via en tryckstegringsstation på Forsvallen till Vassara vattenverk. Vattenverket är i första hand ett grundvattenverk som vid ordinarie drift erhåller råvatten från Sarkasvaara. Som reservvattentäkt nyttjas vatten från Harrträsk vilket kräver en kompletterande behandling. Efter rening leds vattnet till tre lågreservoarer, 1 560 m3, i anslutning till verket. Från reservoarerna pumpas vattnet via fyra högtryckspumpar ut på ledningsnätet. Två pumpar försörjer Gällivare och två Malmberget-Koskullskulle.

Malmberget respektive Gällivare bildar normalt två tryckzoner som är avskilda från varandra med en avstängningsventil. Genom att öppna ventilen kan en gemensam tryckzon bildas och då kan all försörjning ske via ledning mot Malmberget respektive Gällivare. Malmbergets och Koskullskulle tryckzon: Vattnet pumpas från Malmbergsområdet via Mellanområdet till Mosebacke där tryckstegring sker via två pumpar för vidare pumpning till Malmberget och Kaptens högreservoarer, 2100 m3 samt mot Koskullskulles högreservoar. Kapten fungerar som högreservoar för Malmberget, mellanområdet samt Koskullskulle. I Kapten finns även tryckstegringsstation för Johannesområdet. På Gravsta finns en tryckstegring för Kilenområdet. Från Malmbergets tryckzon går en vattenledning längs Mellanvägen till Koskullskulle. Från denna ledning kommer vattnet att tryckstegras till Malmsta.

Koskullskulle högreservoar förser Koskullskulle med vatten och matas via huvudvattenledning som följer Mellanvägen till Koskullskulle. Avlopp Avloppsledningsnätet täcker merparten av tätortsområdet. Det kommunala ledningsnätets längd uppgår till 233 km. LKAB har eget avloppsledningsnät inom bolagsområdet. Kommunen tar dock hand om avloppet från LKAB: s bostadsområden. Avloppsvattnet från Malmberget och Mellanområdet leds med självfallsledningar till Kavahedens avloppsreningsverk. När elevhemsområdet har utrymts kommer västra Malmbergets avlopp att pumpas till en självfallsledning mot Kavaheden. Slammet som blir kvar efter rening blandas med hästgödsel, träflis och trädgårdsavfall till en kompost som sedan blir färdig anläggningsjord.

70 (76)

Avloppsvattnet från Gällivare transporteras med hjälp av 10 avloppspumpstationer till Kavahedens avloppsreningsverk. Kavahedens avloppsreningsverk har idag ca 16 500 pe (personekvivalent) anslutna. Avloppsvattnet från Koskullskulle transporteras med hjälp av två avloppspumpstationer till Kavahedens avloppsverk. Efter rening och behandling avleds vattnet till Bergbäcken och vidare till Lina älv. Enskilda anläggningar vatten- och avlopp I Gällivare kommun finns i dag cirka 1 000 registrerade enskilda avloppsanläggningar. Utsläpp av avloppsvatten från enskilda anläggningar klassas som miljöfarlig verksamhet och påverkar mottagande recipient (grund- och ytvatten) i varierande grad i form av ökad tillförsel av näringsämnen och även med risk för smittämnen.

Lagstiftningen inom miljöområdet med Miljöbalken och dess förordningar ställer högre krav på utsläppsnivåer idag än tidigare.

Inom Gällivare kommun ska olika skyddsnivåer för miljö- och hälsoskyddet tillämpas och fastställas utifrån Miljöbalkens krav.

Dagvatten Utbyggda dagvattensystem finns även inom tätorten Koskullskulle. Ett stort antal utsläppspunkter från dagvattensystemet finns till olika recipienter. Dagvatten från Koskullskulle leds ut i Lina älv. Från Gällivare leds dagvattnet ut i Vassara älv, vid ett flertal utsläppspunkter. Från Malmberget leds dagvatten ut i bäcksystemet ned till Kavajoki och vidare ut i Lina älv. Allt dagvatten släpps ut orenat till recipient. I Miljöbalken betraktas dagvatten som avloppsvatten. Ett utsläpp behöver inte förprövas, men tillsynsmyndigheten kan ställa krav och till och med förbjuda utsläpp när det ger upphov till betydande olägenhet. För planområdet bör, trots ovan, dagvattnet i möjligaste mån renas lokalt med naturliga metoder som infiltration till grundvattnet eller avdunstning, så kallat lokalt omhändertagande av dagvattnet (LOD).

Elnät Elnätet täcker hela tätortsområdet. På kartan redovisas endast huvudledningsnätets sträckning. Huvuddelen av nätet är förlagd i gatumark. Luftledningar dominerar utanför stadsplaneområdet. Inom tätorten finns tre stycken mottagningsstationer 40/10 kV, varav en i Malmberget och två i Gällivare. Mottagningsstationen i Malmberget kan på sikt hotas av gruvdriften. Fjärrvärme Värmeverket i Gällivare förser stora delar av tätorterna med hetvatten för värme och varmvatten. Anläggningen består av en olje- och en fastbränslepanna. Även reservpannor finns. Fastbränslepannan eldas till största delen med torv, men även träbriketter används. Stoft från verket samlas upp i containrar för transport till kommunens avfallsupplag på Kavaheden. Besiktning sker årligen av stoft samt driftinstrument. Ledningsnätet täcker större delen av tätortsområdet utom den östra delen där Gropen utgör en barriär för anslutning av bostäder österut. Det finns kapacitet i nuvarande anläggningen att ansluta fler abonnenter.

Avfallshantering I Gällivare kommun antogs den nu gällande renhållningsordningen 2003-11-25 § 234 och började gälla 2004-01-01.

Kommunens skyldighet är att omhänderta avfall från verksamheter omfattande ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall” och enligt Gällivare Kommuns renhållningsordning och kommunfullmäktiges beslut ligger ansvaret för denna avfallshantering på Service- och tekniknämnden.

71 (76)

Insamlingen, transport, återvinning och borttransport av hushållsavfallet sker genom kommunens försorg.

Farligt avfall från hushåll kan lämnas vid fyra miljöstationer belägna i Gällivare, Malmberget, Koskullskulle och vid Kavahedens avfallsanläggning. Kommunen ansvarar sedan för att det insamlade materialet transporteras till en behandlingsanläggning. På landsbygden kan farligt avfall lämnas till Miljöbilen.

På Kavahedens avfallsanläggning finns en återvinningscentral och på den sorteringsrampen kan nästan allt utsorterat avfall lämnas. Kavahedens avfallsanläggning är kommunens anläggning för deponering, sortering, mellanlagring av hushålls- och industriavfall. Inom anläggningen slutbehandlas avfallet eller transporteras till extern anläggning för t.ex. förbränning eller återvinning.

Insamlingen av hushållens producentansvarsmaterial såsom glas, plast, metall, tidningar, kartonger och förpackningar av papp sker via 24 återvinningsstationer som finns ute på landsbygden och tätorten. Ansvaret för återvinningsstationerna ligger på förpackningsinsamlingen ”fti” och en samordningsentreprenör som sköter om skötseln av stationerna.

För ”annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall” ligger ansvaret hos avfallsproducenten själv att omhänderta enligt gällande lagar och förordningar. I detta ingår branschspecifikt industriavfall i fast eller flytande form som uppkommer som en direkt följd av den bedrivna verksamheten samt farligt avfall. Snöröjning Stora delar av året är Gällivare täckt med snö i större mängder. Tillräcklig bredd på gatorna vintertid har därför stor betydelse för framkomlighet, tillgänglighet samt trafiksäkerhet så att tillräckliga ytor finns att tillgå för bl a snöupplag. Utrymmesbehovet för snöröjning kan stå i konflikt med behovet av parkering.

72 (76)

Bilaga: Historik Gällivaremalmen var känd sedan mitten av 1600-talet. Vid mitten av 1700-talet upptogs gruvbrytning i mindre skala. Malmen fraktades till kusten, där en bruksrörelse uppstod med vidareförädling av järnmalmen. Malmen gav i detta tidiga skede inte upphov till en samhällsbildning.

Bilden hämtad ur; Bebyggelsemiljöer i Malmberget/Koskullskulle/

Gällivare - en kulturmiljöanalys, Gällivare kommun – Kulturen Gällivare uppstod som egen socken under mitten av 1700-talet. År 1879 ansökte en grupp engelska finansiärer om koncession för en järnväg Gällivare-Luleå med anknytning till stambanan vid Boden. När järnvägen våren 1888 nådde Gällivare inleddes en ny epok i bergets historia.

73 (76)

Denna jordbruksby, sockencentrum och handelsplats hade endast 276 innevånare. Arbetsstyrkan på järnvägen var under slutfasen ca 3000 man och kunde jämföras med kommunens hela folkmängd, som vid slutet av 1887 uppgick till 3 527 personer. Det engelska järnvägsbolaget arrenderade brytningsrätten till malmerna av det engelskägda bolaget Gellivare AB. Redan första året bröts över 20 000 ton berg. Säsongsarbetets tid var förbi. Järnvägsbolaget startade gruvbrytning 1888 med 199 anställda. 1891 hade arbetsstyrkan sjunkit till 60 personer. Det engelskägda bolaget Gellivare AB fick ekonomiska bekymmer och hamnade i en rättstvist om brytningsrätten. Ett svenskt bolag, Bergman & Hummel lyckades överta huvuddelen av utmålen i Gellivare malmberg som överflyttades från utländska till svenska ägare. Efter förlikning och ekonomisk ersättning avstod det engelska bolaget alla anspråk på gruvorna. Bergman sålde nu sina rättigheter till AGM, som också förvärvade det av Bergman uppförda Fjällnäs i Gällivare till bostad och kontor för sin platschef. Efter AGM:s övertagande 1892 utökades produktionen snabbt. Från 1892 till 1903 ökade arbetsstyrkan från 459 till 1520 personer. Totalt disponerade det engelska bolaget Gellivare AB vid slutet av perioden ett 20-tal bostadshus med ett 70-tal lägenheter. Bostadsbeståndet täckte inte på långa vägar bostadsbehovet. Den svåra bostadsbristen förvärrades också av att en stor arbetsstyrka krävdes för det fortsatta järnvägsbygget mot Kiruna. Bolagsbebyggelsen i Malmberget kompletterades därför med jordkojor och enkla brädkåkar. En kåkstad uppstod vid sidan av bolagsbebyggelsen, eftersom det var viktigt att ha nära till arbetsplatsen. Redan från början uppstod kulturella skillnader mellan den ursprungliga befolkningen där finska och lapska var huvudmodersmålen och den inflyttade befolkningen som kom från hela Sverige för att söka sin utkomst. Några år innan järnvägen nådde fram till Gällivare blev det tydligt att förutsättningarna för det lilla jordbrukande samhället skulle bli helt förändrade. Frågan om att upprätta en stadsplan och bilda ett municipalsamhälle aktualiserades. Vid stämman den 22 april 1888 förevisades järnvägsingenjören Wennerströms förslag till stadsplan. Förslaget vann landshövdingens och nu även sockenmännens gillande. Regleringsplanen fastställdes först den 5 juni 1894 men planen tillämpas i praktiken redan 1892. Gällivare blev municipalsamhälle 1893 och stadsplaneområdet avgränsade municipet. Med samma beräkningsgrund som för Malmberget dimensionerades planen för ca 15.000 personer, dvs. tillräckligt för både centralortens och gruvbrytningens behov. Stadsplanen baserades på att Malmberget skulle bli den huvudsakliga bostadsorten för gruvarbetarna. Tanken att gruvarbetarna skulle kunna bo i Gällivare var med dåtidens kommunikationer orealistisk. Gruvbolaget med C O Bergman i spetsen ansåg att bostadsfrågan skulle lösas genom bolagets försorg. År 1895 inkom AGM med en ansökan om att arrendera ett stort markområde kring utmålen, bl a annat den del som ansågs lämplig för privat bostadsbebyggelse. Arrendeanspråken från bolagets sida försenade stadsplaneprocessen. Bolaget ville säkerställa mark för den framtida gruvbrytningen. En intressant skrivelse från bolagets sida daterat den 9 september 1895 är följande text: ”Vidare är, om och ännu ej med säkerhet känt dock ganska sannolikt att det malmlager som brytes i Kaptenshöjden har sin fortsättning under östra delen av ifrågavarande stadsplan, hvadan det ingalunda är omöjligt att i grufarbete i en framtid här kommer att anläggas” Som ersättning för det markområde som planlades av Wennerström var bolaget istället villigt att överlåta ett markområde söder och öster om nuvarande stadsplan. AGM återkallade senare sina markanspråk år 1897 på den östra delen av Wennerströms tidigare planlagda område. År 1898 utarbetades ett nytt stadsplaneförslag som godkändes den 6 maj 1899. Den västra delen av det ursprungliga stadsplaneförslaget behövdes som upplagsplats för varpmalm från Hermelinstollen,

74 (76)

nuvarande Tippsta. Malmberget var nu uppdelat i tre tydliga bälten, i norr bolagsområdet, i mitten bangården med järnvägsområdet, nuvarande skolområdet, och i söder stadsplaneområdet med privatägda bostäder. När väl stadsplanen fastställdes tog byggandet fart. En nästan explosionsartad utveckling varade fram till 1905. Befolkningen steg kraftigt fram till 1920 dock i en något långsammare takt. Malmbergets kyrkobokföringsdistrikt hade då ökat sin befolkning till 7 761 personer, medan Gällivares befolkning uppgick till 3 154 personer. Redan tidigt utvecklades Gällivare och Malmberget olika. Gällivare utvecklades tidigt till ett handels- och sockencentrum med ett väl utbyggt kontaktnät med omlandet. Malmberget var och förblev i första hand en gruvort. Inflyttningen till Malmberget skedde i ökad grad från folk som kom från andra län, främst skogslänen, medan Gällivares inflyttning ofta skedde från andra delar av Norrbotten. Det historiska arvet har i hög grad präglat befolkning och mentalitet i de båda tätorterna. De kulturella skillnaderna minskar emellertid successivt. Gruvdriften i Koskullskulle kom igång i slutet av 1800- talet. När Frejabolaget började bryta malm i Koskullskulle fanns endast ett bostadshus. År 1898 byggdes ytterligare fyra familjebostäder. Den första regleringsplanen upprättades av järnvägsingenjören Wennerström 1902. Den omfattade 114 ha öster om järnvägen. Koskullskulle är idag den enda kvarvarande gruvförorten som har levt vidare och stärkts sedan gruvdriften och malmförädlingen koncentrerades till Vitåfors. Idag har Koskullskulle utvecklats till ett omtyckt samhälle med egen identitet. Malmberget delas i ett bolagsområde och ett stadsplanelagt område för privatbostäder öster om järnvägen. Tidigare fanns flera mindre gruvförorter som Dennewitz, Tingvallskulle och Vitåfors. Den samlade stadsplanearealen uppgick vid början av 1930-talet till 156 000 hektar. Fram till 1950- talet skedde en kontinuerlig utbyggnad. Malmberget växte huvudsakligen söderut, (Bäcken) och åt öster (Malmsta) medan Gällivare expanderade norrut (Östra Heden och Norra Heden). Under perioden från 1930 fram till 50-talet expanderar tätortsområdet med ytterligare 95 000 hektar som stadsplanerades. LKAB bidrog aktivt till att stimulera byggande i Malmberget genom lobbyverksamhet och bidrag till anställda som uppförde bebyggelse i gruvorten. Fram till 1950 hade Malmberget det största utbudet av handel och tjänster. Efter 1950 börjar bilden förändras. Gällivares handel och serviceutbud växte och flera köpmän i Malmberget valde att etablera sig i Gällivare. Tillgången på mark i Gällivare samt bättre kommunikationer med omvärlden bidrog starkt till denna utveckling. Gruvdriften i Malmberget och Koskullskulle var tidigare uppdelad på flera utfraktstollar. År 1948 påbörjades utbyggnaden av ett nytt industriområde i Vitåfors, vilket medförde att malmförädlingen kunde koncentreras till ett område. Vid 1950-talets början stod det klart att Kaptensmalmens fortsatta sträckning, kunde innebära att den framtida gruvdriften skulle kunna komma att påverka samhället. Frågan togs upp på en generalplanekonferens i Gällivare i mars 1956. Det stod då klart att bostadsbebyggelsen söder om Kaptensvägen kunde komma i riskzonen, om brytningen i Kaptenslagret skulle fortsätta utanför det då gällande utmålet. Vid en konferens på länsstyrelsen i Luleå förklarade LKAB att man hade för avsikt att närmare undersöka Kaptensmalmens utsträckning. Beskedet upplevdes av Malmbergets invånare som dramatiskt. Samrealskola, kyrka, badhus, Folkets Hus skulle beröras liksom hyreshus och egnahem. Totalt skulle ett 20-tal kvarter med ca 350 lägenheter påverkas av gruvbrytningen. Under 50-talets mitt upplöstes municipalsamhällena och ett gemensamt generalplanearbete inleddes för Gällivare, Malmberget och Koskullskulle, som med moderna kommunikationer blivit funktionellt mera sammanhängande. Eglers stadsplanebyrå fick 1958 i uppdrag att tillsammans med kommunen, LKAB och

75 (76)

Länsmyndigheterna arbeta fram ett preliminärt generalplaneförslag. Sedan LKAB 1961 lämnat besked om att brytvärd malm fanns under stadsplanen måste malmfrågan utredas ytterligare innan något slutgiltigt planförslag kunde läggas fram. Enligt 1938 års gruvlag förelåg hinder för inmutning av permanent bostadsbebyggelse inom stadsplan. Ett dispensförfarande för sådana inmutningar infördes dock 1966. LKAB inledde 1961 en systematisk inlösen av fastigheter inom det hotade området. Samtidigt planlades Elevhemsområdet strax söder om den centrala delen av samhället. Området bestod av myrmark som tidigare inte kunnat exploateras, men som med moderna maskiner kunde göras i ordning för bebyggelse. Området avvecklas nu efter ca 40 år, eftersom Kaptensmalmen och Fabianmalmen sträcker sig under bostadsområdet. År 1962 lades järnvägstrafiken ner i Malmberget och det gamla bangårdsområdet blev tillgängligt för bebyggelse. När exploateringen av malmen under stadsplanen inleddes kunde en del av det gamla centrumet flyttas till bangårdsområdet, främst offentliga byggnader som skolor, badhus, sporthall, ishall mm. Gällivare expanderade norrut. Under 60-talet förvärvades mark i Övre Heden, som bebyggdes med egnahem. Samtidigt planlades mark norr om bostadsområdet för industriändamål. Gällivare expanderade även åt öster med Lasarettet och Silverbrandshöjden. Under 60-talet ökade stadsplaneområdet med ytterligare 137 000 hektar. Samtidigt upphävdes en stor del av stadsplanen i Malmberget när gruvbrytningen fortsatte söderut genom tätorten. Under 1970-talet inleddes en ”villaboom”. Gynnsamma skatteregler, hög inflation, samtidigt som hushållen fick bättre ekonomi när kvinnorna på allvar kom ut på arbetsmarknaden, gynnade denna utveckling. Ända fram till mitten av 60-talet var samhällena täta med god service i form av livsmedelsbutiker, postkontor etc. Under 70-talet förändrades samhällsbilden. Bebyggelsestrukturen blev glesare och bilinnehavet ökade ytterligare. Boende- och ytstandarden för hushållen ökade markant under denna period. Under 70-talet expanderade Malmberget västerut. Först genom Norra Mosebacke och sedan söderut när Mellanområdet planlades och bebyggdes. Det fanns en ambition att bygga ihop Malmberget och Gällivare. Mellanområdet genomkorsas av ett antal bäckraviner, som bidragit till att glesa ut bostadsområdet. Gällivare expanderade samtidigt åt öster, Folkets Parkområdet, Hedberga och mot söder, Forsvallen, samtidigt som en inre förtätning av centrum aktualiserades. Under 80-talet bromsades utbyggnadstakten. Gällivare fortsatte att växa åt öster, Apelqvistheden, Forsheden, och åt söder, Andra Sidan, samt med en inre förtätning av de centrala delarna. Malmberget hade gått tillbaka genom rivningar, eftersom Gropen och rasriskområdet successivt utvidgas. Rivningar av bostäder har både berört LKAB:s egna områden i Kilen samt stadsplaneområdet söderut då allt fler kvarter har påverkats av gruvbrytningen. Utbyggnaden av tätortsområdet under 80-talet uppgick till 22 000 hektar. Samtidigt innebar Gropens utbredning att stadsplaneområdet minskade i omfattning. Gällivare har haft en mer positiv utveckling än Malmberget. Befolkningen har ökat och Gällivare har etablerat sig som kommunens centrum för handel och näringsliv. Under 90-talet har Malmberget gått tillbaka genom rivningar av bostäder till följd av Gropens utbredning och till följd av vakanser av lägenheter inom hyreshusbeståndet. Vuoskonjärvi industriområde etablerades under 90-talet och hit har en stor del av de nya jobben lokaliserats. Utflyttning ledde till kraftig befolkningsminskning och rivning av hyreshus. Denna negativa trend har sedan början av 2000-talet brutits tillföljd av att efterfrågan på metall kraftigt utvecklats på världsmarknaden. Det är nu en stor utmaning att utveckla en hållbar strategi för centralortens långsiktiga utveckling.

76 (76)