Förnybar energi 2 2016

Förnybar EnergiTidskrifT för EnErgiEffEkTivisEring, vaTTEn- och vindkrafT, solEnErgi, BioEnErgi och gEoEnErgi

Mats Enmark årets SERO-pristagareSid 19

Huset som kapat ”sladden” till elnätetSid 20

Nr 2/2016,

ÅrgÅNg: 33

När jag för drygt ett år sedan blev vice ordfö-rande i SERO hade jag bakom mig 20 år som riksdagsledamot. Under ett antal år av dessa hade jag ett speciellt engagemang i energipo-litiken. Med andra ord var jag ingen gröngö-ling när jag kom in i SERO. Likväl är det stor skillnad på det jag nu vill vara med om att förverkliga och det jag tidigare fokuserade på. Förskjutningen handlar inte främst om mitt byte av plattform utan snarare om en påverkan från två olika håll samtidigt: dels den allmänna politiska förskjutningen som resulterat i större respekt för olikheter och individualiseringen kraft, dels den tekniska utvecklingen i sig.

Den allmänpolitiska förändringen. Grund-stämningen i samhället har förskjutits bort från det normerande och dess storskaliga lika-för-alla-lösningar i riktning mot att fler ska kunna bidra till det gemensamma på sina egna villkor. För det krävs en politik och en solidaritet grundad i en respekt för män-niskors olikheter. Genom sin självständighet och delaktighet vill de vara med och själva ta ansvar. Engagemanget, tryggheten och stolt-heten i att kunna göra själv, gärna tillsam-mans med andra i självvalda grupper, vilar

på en ständigt pågående återkoppling. Man utvecklas, lär och växer genom sitt görande och flyttar sig därmed allt längre bort från att vara tillfredställd av det färdigserverade.

Den tekniska utvecklingen. Ett av teknikens särdrag är dess snabba utveckling. På energi-området kan detta knappast framgå tydli-gare än på SERO:s årskonferens i Karlstad. Bland annat översiktsföreläsningarna av Tomas Kåberger, Lennart Söder och Anders Wijkman ledde till många djupandningar hos oss som var med och ledde till ett myller av vittgående frågor.

I förstone kan alla dess”bättre-och-bättre-dag-för-dag”-resultaten i teknikvärlden framstå som om de härrörde från en själv-pollinerande teknikvärld i dess växelverkan med marknadskrafterna. Så är det givetvis inte. Alla dessa oerhörda framsteg sker i den rådande tidsandan och under den ovan skis-sade allmänpolitiska förändringen. Därför är det knappast energipolitikens uppgift att ”bara” beräkna framtidens effekt- och ener-gibehov, trygga att detta tillfredsställs och i övrigt begränsa sig till att ge teknikföretag

Både teknik och människor utvecklas

Tidningen ges ut av SERO och utkommer med fyra nummer per år i 3.000 exemplar

ADRESS: SERO, Romelevägen 7, 681 52 KristinehamnE-mail: [email protected]

ADRESSÄNDRINGAR: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse, 046-20 02 21, 070-621 71 96E-mail: [email protected]

ANNONSER: Olof Karlsson, 0221-197 65, 070-285 19 88E-mail: [email protected]

REDAKTÖR: Staffan Bengtsson, 070-584 46 39E-mail: staffan@ teknikfor.se

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseChrister SöderbergOlof KarlssonRoland Davidsson

Tryckeri: Trydells, LaholmPapper: Arctic Silk

Omslagsbild: Korsnäs Kraftverk, Bild: Christer Söderberg

Var med och påverka!Bli medlem!Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.Som medlem får Du 4 nummer av tidnin-gen Förnybar Energi.

Prenumeration kostnad: 300 kr/år

Du kan bli medlem genom att skicka ett mail på [email protected] med kompletta adressuppgifter och helst med telefon.

Ann-Kristine Johansson, vice ordförande SERO.

Förnybar EnergiTidskrifT för EnErgiEffEkTivisEring, vaTTEn- och vindkrafT, solEnErgi, BioEnErgi och gEoEnErgi

Mats Enmark årets SERO-pristagareSid 19

Huset som kapat ”sladden” till elnätetSid 20

Nr 2/2016,

ÅrgÅNg: 33

Fortsättning nästa sida

förnybar energi 2/20164

FÖR

ENIN

GEN

och marknad långsiktigt hållbara lagar och regler. Fokuserar man enbart på det kan man lätt utifrån existerande stuprörs-avgränsningar bygga sig fast i en oflexibel storskalighet. Det är inte bara tekniken som utvecklar sig. Det gör också människan.

Se människan!Vad jag själv vill medverka till med SERO som plattform är att

också energipolitiken tydligare försöker:• Utforma en lagstiftning på energiområdet som inte bromsar

men väl möjliggör för människor och deras energisamspel i samhället.

• Öka medvetenheten om att individer inte bara är konsumen-ter och användare utan också i allra högsta grad aktörer och ibland själva även elproducenter. Snart blir detta en vardag. Solcellsområdet är ett av de uppenbara tillämpningsområdena där många människor behöver rimliga förutsättningar att pro-ducera el i sin egen närhet och ta ett väsentligt ökat egenansvar. Hitintills har de politiska diskussionerna kring detta främst rört ekonomiska subventioner. För framtiden kan det bli än viktigare att undanröja hinder och trösklar och möjliggöra den ovan-nämnda egna tryggheten, stoltheten och engagemanget utifrån

den egna elförsörjningen. Ge möjligheter för energiområdet att utvecklas på olika sätt i olika delar av Sverige, allt efter de lokala och regionala förutsättningarna.

• Vidga det nordiska samarbetet, inte bara utifrån att de nordiska länderna har stora likheter i sina energiförutsättningar utan också utifrån att de grundläggande tankemönstren i de nordiska länderna har stora likheter. Detta ger unika och än så länge bara marginellt utnyttjade förutsättningar för ett nära samarbete.

• Våga analysera riskperspektiv och synliggöra hur ansvaret för risker i energi- och effekttillgången kan delas. Det kan gå att garantera något 90, 95 eller 99 %:igt men det kan bli orimligt dyrt och därtill passiviserande att en part, ofta staten, ska ut-färda 100%:iga garantier för 100%:igt tillfredsställda energibe-hov också den kallaste vinterdag. Samtal bör snarast påbörjas om hur vi på olika nivåer kan ta och fördela risker och vara beredda att ta konsekvenserna av det riktigt sällsynta genom att på förhand ha gjort dem hanterbara. n

April 2016 Ann-Kristine Johansson Vice ordf SERO

Vid EREFs ( European Renewable Energies Federation) årsmöte i London i början av maj valdes Göran Bryntse till vice presi-dent, med särskilt ansvar för Norden. En regional konferens planeras i höst i Köpenhamn. EREFs president, Savvas Seima-nidis från Grekland, betonade att EUs Energy Union måste ha Paris-överenskommelsen som utgångspunkt om klimatpolitiken genom att prioritera förnybar energi och energieffektivisering-ar. EREF kommer att lägga fokus i år på att påverka bildandet av Energiunionens regelverk i syfte att försvara den småskaliga elproduktionen. 2016 blir ett avgörande år för Energiunionen. Dess syfte bör vara att bidra till en stabil och säker energiför-sörjning inom EU baserad på en hög grad av självförsörjning med hjälp av förnybar energi. EREFs VD, Döerte Fouquet, un-

derströk att EREF vill värna om rätten till nationella styrmedel samt prioritet till nätet för för-nybar el. EREF säger däremot nej till en kapacitetsmarknad, som i första hand skulle gynna de stora kraftbolagen.

I EREF ingår ett tjugotal föreningar från femton länder inom EU med syfte att främja förnybar energi.

Göran Bryntse vald till vice president i EREF

Göran Bryntse är nyvald vice president i EREF.

Energimyndigheten har gjort ett antal studier om hur det framtida energisystemet kan komma att se ut.

Det har resulterat i fyra versioner av det framtida energisys-temet. Den 17 maj presenterades detta arbete samtidigt som rapporten ”Fyra framtider-Energisystemet efter 2020” gavs ut.

I de fyra renodlade versionerna har man givit energipoli-tiken, den tekniska utvecklingen och omvärldsförändringar olika inriktning.

Det finns en inspiration från Vivaldis komposition De Fyra Årstiderna när man givit namn åt de fyra energialternativen, Forte, Legato, Espressivo och Vivace.

Energiframtiden Forte som betyder starkt innebär hög ener-gianvändning och därmed stor energitillförsel. Kärnkraften kommer att finnas kvar.

Legato betyder sammanbundet och här ser man en avsevärd sänkning av energianvändningen vilket även innebär klimat-

och miljöpåverkan. Ekologisk hållbarhet och global rättvisa är viktiga ledord.

Espressivo betyder uttrycksfull och även detta alternativ har relativt hög energianvändning men energianvändaren försöker i större utsträckning själv hantera sina energibehov.

Vivace som sista version betyder livligt och innebär även relativt hög energianvändning. Detta scenario visar en till-växt på klimatets villkor och en utvecklad miljöteknik för ett hållbart globalt energisystem.

Seminariet var intressant och det gav underlag för en hel del nytänkande och för debatter om kommande utformning av energisystemet.

Rapporten kan beställas från Energimyndigheten eller lad-das ned från hemsidan www.energimyndigheten.se.

Christer Söderberg

Energiframtider efter årstider

FlödesOptimering FOAB Sverige AB är ett innovativt företag som projekterar, tillverkar och levererar utrustning för optimering av vattenkraft. FOAB utvecklar tekniken för dammluckor, galler och rensmaskiner så att man kan utvinna maximal energi från vattnet med minimal inverkan på miljö och fauna.FOAB strävar efter att kunna leverera framtidens lösningar redan idag med ledorden Kunskap, Erfarenhet och Kvalitet.

Adress: Ehnsgata 9, 511 56 Kinna. Telefon: 0320–106 00. E-post: [email protected]ödesOptimering FOAB Sverige AB är certifierade i enlighet med:EN1090-1, ISO 3834-3 och ISO 9001.

Dags att FlödesOptimeraLåt oss på FOAB optimera er kraftstation och öka er produktion. Då elpriserna är låga krävs att man kan sälja mer för att ekonomin ska bli så bra som möjligt. Ett stort steg i rätt riktning är att minimera fallförlusten med en rensmaskin från FOAB. Ring oss på telefonnummer 0320-106 00, så berättar vi mer om vad vi kan göra för just er kraftstation.

RH2S RH1S

RH1R

Rensmaskin från Foab

• Robust

• Driftsäker

• Lång livslängd

• Bra totalekonomi

• Serviceavtal

• Trygghet

• Säker


AK

TUEL

LT

Elcertifikatsystemet i Sverige och Norge gav 3,6 TWh ny elproduk-tion förra året.

Nästan 4 TWh ny förnybar elproduktion 2015

Utbyggnaden av förnybar elproduk-tion var under 2015 större än förväntat. Produktionen från vindkraft ökade med nästan 30 procent jämfört med föregå-ende år, och nådde därmed nytt produk-tionsrekord. Intresset för solelsproduk-tion är fortsatt högt. Inte sedan 2006 har kundens kostnad för elcertifikaten varit så här låga.

Under 2015 godkände Energimyndig-heten 1 632 st nya anläggningar inom elcertifikatsystemet. Av dessa var 1 411 solanläggningar, en dubblering från föregående år, vilket visar fortsatt högt intresse för solproduktion. Produktionen från sol ökade med 56 procent.

Vindkraftens produktionsökning med 29,4 procent, jämfört med 2014, inne-bär att vindkraften står för den absolut högsta andelen av den förnybara elpro-duktionen inom elcertifikatsystemet, 71,8 procent av den totala produktionen under 2015. Biokraften stod för 19,9 procent, vattenkraften för ca 7,8 procent samt sol och torv för mindre än 0,1 pro-cent vardera.

I Sverige och Norge har 3,6 TWh förny-bar elproduktion tillkommit under 2015.

Sedan 2012 har det svensk-norska elcer-tifikatsystemet bidragit med 13,8 TWh förnybar elproduktion, varav Sverige byggt 11,6 TWh.

Den höga produktionstakten, i kombi-nation med en minskad elanvändning, har skapat ett överskott på elcertifikat. Årsmedelpriset på elcertifikat blev 162 kronor, vilket är det lägsta på flera år. Medelpriset för elcertifikaten i kombi-nation med årets kvot på 14,3 procent

medför att elleverantörens kostnad för elcertifikat varit 2,3 öre/kWh.

−Kundens kostnad för elcertifikaten har nu sjunkit flera år i rad. Den goda tillgången på elcertifikat, i kombination med lägre kvoter, borde vara förklaringen till den lägre kostnaden för slutkunden, säger Gustav Ebenå på Energimyndighe-ten.

Förnybar elproduktion mellan åren 2003 till 2015 som är berättigad av certifikat. År 2013 förändrades reglerna för certifikaten vilken gjorde att många gamla anläggningar inte längre var berättigade till certifikat.

Energimyndigheten vill ha en plattform för solenergi som liknar den som gäller för vindenergi.

De som vill satsa på solel, ska lättare hitta samlad information och checklistor. För att veta om ett tak lönar sig för solceller, behövs också en ny nationell solkarta. Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att ta fram förslag till strategi för mer solel i Sverige. Målet är att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar en-ergi och att solelen ska öka

Under arbetet med utredningen har En-ergimyndigheten bett att få inspel kring vad som hindrar satsningar på solenergi. Det kom in ett 40-tal synpunkter.

– Många tar upp att det är krångliga regler och svårt att överblicka alla efter-som flera myndigheter är inblandade. Därför föreslår vi nu att all information som producenten vill ha samlas på ett ställe, liknande den informationsplatt-form som i dag finns kring vindenergi, säger projektledare Zinaida Kadic.

Plattformen blir då ett nav för all offent-lig information om till exempel tillstånd, stöd och installation av solelanläggning-ar. Den kan också innehålla interaktiva delar som solkarta och räknesnurra för att räkna ut inkomster och kostnader för en specifik solcellsinvestering.

Inspel till utredningen har också handlat om att det finns många olika stödsystem för solel och att det är svårt

att överblicka dem. Därför har Energi-myndigheten redan tidigare föreslagit och står kvar vid bedömningen att investeringsstödet för solel inte ska gälla för villor, som i stället kan använda ROT-avdraget. Det blir också ett sätt att korta ner kötiderna för andra grupper som söker investeringsstödet, som lantbruk och bostadsrättsföreningar.

– För att få fler att satsa på solenergi är det viktigt att vi nu har ett systemper-spektiv, där helheten och styrmedlens samverkan med varandra är viktiga, för att i höst kunna komma med förslag som stimulerar ökad användning av solel i Sverige, säger Zinaida Kadic på Energi-myndigheten.

Myndighet vill ha nationell solkarta

Käl

la: E

nerg

imyn

digh

eten

förnybar energi2/2016 7

Branschorganisationen Svensk Vinden-ergi nya statistikvisar att investeringar-na i vindkraft i Sverige har sjunkit kraf-tigt det senaste året. Under det första kvartalet 2016 har investeringsbeslut i vindkraftsanläggningar motsvarande en effekt på 62,5 megawatt tagits, vilket är en dramatisk minskning jämfört med samma period 2015, då nästan 190 me-gawatt beställdes. För att kunna vända den negativa trenden kräver Svensk Vindenergi förändringar i styrmedlet för förnybar elproduktion, tillsammans med ett nytt utbyggnadsmål till 2030.

− Dessa siffror är ett direkt resultat av politikernas och myndigheternas nonchalans inför branschens behov av ett fungerande styrmedel och långsiktiga spelregler. Sverige har ett gyllene läge att attrahera utländska investeringar som skulle kunna möjlig-göra ökad elexport till kontinenten. Men för att det ska bli verklighet krävs hårt

jobb, inte bara av vindkraftsbranschens aktörer, utan även av våra politiker. De måste gå från förhandling till handling

– och det nu, säger Charlotte Unger Larson, vd på Svensk Vindenergi.

AK

TUEL

LT

Användningen av solel ökar snabbt, både i Sverige och utom-lands, och det är en pusselbit i omställningen mot ett hållbart energisystem. Energimyndigheten startar forsknings- och innovationsprogrammet.

– Sverige är framstående på solelområdet. Genom att erbjuda finansiering för skickliga forskare och kreativa innovatörer ska El från solen stötta omställningen mot förnybart energisystem och samtidigt stimulera till att skapa arbetstillfällen på hem-

maplan, säger Sara Bargi, chef för enheten för hållbar el på Energimyndigheten.

Förutom att bidra till ny kunskap samt nya tekniker, tjänster och system ska programmet bidra till en ökad, hållbar, utbygg-nad av solelen i Sverige. Programmet inkluderar även forskning och innovation som rör integrering i elsystemet och användar- och samhällsfrågor. På så sätt fångas en bred palett av forsk-ningsområden upp inom programmet.

160 miljoner kr satsas på ”El från solen”

Kräftgång för vindkraften

Installerad effekt samt planerad utbyggnad i de fyra olika elområdena i Sverige. Allra mest vindkraft finns i elområde 2 (mellan Norrland) och där finns också mest planer för framtiden.

Vindkraften fortsatte att byggas ut under 2015 trots många prog-noser om inbromsning. Förra året installerades 743 MW vind-kraft i Sverige, till största delen handlar det om stora turbiner. Mer än hälften, 404 MW, installerades i Västernorrlands län.

Det är ofta bättre ekonomi i storskaliga projekt, vilket har lett till att det numera är färre men större vindkraftverk som byggs. Under förra året var utbyggnaden över landet ovanligt ojämnt fördelad. Nästan 80 procent av all nybyggnad skedde i Jämtland, Västerbotten och Västernorrland (elområde SE2). Förra årets utbyggnad har också gjort att den installerade effekten i de olika elområdena har jämnats ut. Den beräknade årsproduktionen från vindkraften som installerades under förra året är på drygt 2 TWh. Totalt producerades drygt 16 TWh vindkraftel i Sverige under 2015, vilket är ett nytt produktionsrekord för vindkraften.

Västernorrland satsar på vindkraft

Käl

la: S

vens

k V

inde

nerg

i


SOLE

NER

GI

På Campus Ultuna installerar nu Akademiska Hus sin till ytan största solcellsanläggning i landet. Anläggningen är 1500 kvadratmeter stor och beräknas producera 170 000 kWh per år. Satsningen är ett led i arbetet för ett hållbart campus som Akademiska Hus och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ge-mensamt driver.

Under senare år har Ultuna genomgått ett omfattande förvandling för att förverkliga Akademiska Hus och SLU:s gemensamma vision om ett grönare campus. Bland de senaste satsningarna utmärker sig Green Innovation Park, som innebär att campus öppnas upp för andra verksamheter än akademi så att ett centrum för hållbart näringsliv kan bildas i Uppsala. För att ytterligare bidra till Ultunas gröna profil anlägger Akade-

miska Hus nu solcellspaneler, som förutom att ge ett energief-fektivt tillskott på campus också ytmässigt är Akademiska Hus största solcellsanläggning i landet.

– Investeringen i solceller är en del i vårt arbete för att bli mer energieffektiva tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet. Det är också ett led i Akademiska Hus övergripande målsätt-ning att göra Sveriges campusområden än mer hållbara, säger Peter Bohman, regiondirektör för Akademiska Hus region Uppsala.

Solcellerna som installeras i Ultuna har kapacitet att produ-cera 170 000 kWh per år, vilket motsvarar ett års totala elför-brukning för tio normalstora villor.

Ultuna får solcellsanläggning

Hälften av svenskarna tror att solenergi kommer att stå för 20 procent av den svenska energiproduktionen om 10 år. Det visar en undersökning som YouGov genomfört på uppdrag av E.ON. Det är en drastisk ökning mot idag då solenergi står för mindre än en procent av energiproduktionen. I undersökningen fram-går även att solenergi är det mest populära förnybara energisla-get och att hela fyra av fem vill installera solceller i hemmet.

Svenskarna är inte bara förtjusta i solenergi, de har även hög tilltro till energislagets potential i framtiden. Över sju av tio (72 procent) tror på solenergin som en framtida energikälla och varannan svensk tror att solenergi inom tio år kommer svara för en femtedel av den svenska energiproduktionen. Det kan

jämföras med att solenergin idag står för mindre än en procent av energiproduktionen.

– Vi har sett en stor förändring i svenskars inställning till sol-energin bara under det senaste året. Undersökningen visar att det finns en stark framtidstro på solen och att många svenskar efterfrågar solenergi i sitt elavtal, säger Karin Jarl- Månsson, VD, E.ON Försäljning.

Hela 80 procent av alla hus- och villaägare i Sverige är posi-tiva till att installera solceller på sina tak. 68 procent som bor i flerfamiljsbostad, t.ex. hyresrätt eller bostadsrätt önskar att de själva eller t.ex. bostadsrättföreningen kunde installera solcel-ler på hustaken.

Sju av tio svenskar tror på solen

Och kortfilmer ska öka acceptansen för solMed solceller på taken kan många hushåll bli självförsör-jande på el, men först måste några mentala hinder undan-röjas. Forskare vid Green Leap vid KTH har tagit fram fyra kortfilmer som spräcker vanliga myter, som att solceller är dyra och krångliga. Filmerna visar också hur hushållen kan använda sparad el när solen inte skiner.

Solceller skapar energi på ett miljövänligt sätt, fungerar bra under lång tid och är lönsamma för många som bor i småhus. Ändå är det få hushåll i Sverige som har solceller och forskare vid Green Leap vid KTH i Stockholm .

− Många tror att det är dyrt med solceller och de som börjat titta på att köpa solceller upplever det som krångligt och besvärligt. Vi märker också att människor inte förstår hur solceller fungerar och inte känner till att deras hushåll fortfarande skulle vara kopplat till elnätet. De undrar till exempel hur de skulle få el på natten och på vintern, säger projektledaren Teo Enlund vid Green Leap.

Foto

: Aka

dem

iska

Hus


SOLE

NER

GI

Genom att använda rätt typ av teknik kan man öka lönsamheten och egenanvändningen av solen-ergi. Richard Thygesen är forskare vid Mälardalens högskola (MDH) och resultatet av hans unika studie visar att en kombination av berg-värmepump och solcellssystem är det mest effektiva alternativet.

Bygg- och bostadssektorn är ett priori-terat område inom EU som planerar att sänka den totala energianvändningen med 20 procent till 2020. Under senare år har det i Sverige blivit allt mer popu-lärt med solcellssystem för att generera el. Samtidigt har antalet värmepumps-system i bostäder ökat vilket ligger till grund för ett behov av att analysera systemen i kombination med varandra.

Richard Thygesens avhandling handlar om hur man i lågenergibyggnader utrustade med bergvärmepump kan öka egenanvändningen av solel med olika tekniska lösningar. Han har även analy-serat hur framtida byggregler hanterar solel. En så genomgripande analys har aldrig utförts tidigare. Resultatet av analysen visar att ett lågenergihus med en bergvärmepump i kombination med ett solcellssystem kan vara lönsamt och ha höga nivåer av egenanvändning. Ana-lysen visar också att energilagringssyste-men med batterier och varmvattenlager i dagsläget inte är lönsamma men ger höga nivåer av egenanvändning.

Öka egenanvändningen– Vi har visat att det är möjligt att öka

egenanvändningen ganska mycket med rätt typ av teknisk lösning. I Sverige är solelen fortfarande i sin linda och i stora delar av Europa har egenanvändning av solel varit en ickefråga tills för bara något år sedan. Om vi bygger system med hög egenanvändning kommer vi ha möjlighet att installera mycket mer soleleffekt innan eventuella problem som överspänning, uppkommer i elnä-tet, säger Richard Thygesen, doktorand i energi- och miljöteknik.

38-åriga Richard Thygesen bor utanför Västerås tillsammans med sin familj. Det stora intresset för energifrågor fick honom att hoppa på en forskarutbild-

ning i energiteknik vid MDH. I framtiden planerar han att fortsätta forska och målet är att bli docent om tre år.

– Med rätt teknisk lösning är det möjligt att öka egenanvändningen ganska mycket. Det är viktigt eftersom en hög egenanvändning möjliggör installation av mer soleffekt innan problem uppstår med överspänning i elnäten, säger Richard Thygesen.

Solel och bergvärme en effektiv kombination

Alingsås har solkartaDen 6 april premiärvisasdes en ny solcellskarta, som visar hur lämpade taken i Alingsås tätort är för solceller. Det är Alingsås Energi som tillsammans med Alingsås kommun tagit fram kartan.Solenergi och egen produktion har blivit ett mycket hett ämne bland alingsåsarna. – Det känns extra roligt att Alingsås Energis solkarta är en ”in house”- lösning som vi dessutom anser vara tydligare än solkartor som tidigare gjorts i Sverige, säger Fredrik Bergman, miljöstrateg på Alingsås kommun.– Solceller och egen produktion är ett hett och växande ämne och vi på Alingsås Energi har dessutom solenergi som ett av våra fokusområden under 2016. Solkartan är ett led i detta arbete. Vi ser gärna att fler installerar solceller och vi är övertygade om att kartan kommer att underlätta för de kunder som går i solcellstankar säger Jan Olofzon, VD på Alingsås Energi.


30 november 1982 gjorde föreningen sin första stora insats för medlemmarna. Med en grupp på sex personer uppvak-tades skatteutskottet med anledning av förslag till införande av en vattenkraft skatt på 2 öre per kWh, vilket vid den här tidpunkten motsvarade 20 procent av intäkterna. Dagen efter uppvaktningen bordlades förslaget. Vid uppvaktningen deltog bland annat Gunnar Elfversson, Christer Söderberg, Roland Davidsson och Uno Leander från TURAB. Bland skatteutskottets ledamöter fanns bland

annat Anna Lind och Per Unckel.1984 föreslås en sammanslagning av

SERO:s vattenkraftsektion och SRF och den 23 mars 1985 höll föreningarna ett första gemensamt årsmöte på HOOK:s herrgård. Där presenterades för första gången förslaget till kraftverksförsäk-ringen som förhandlats fram tillsam-mans med Folksam. Ytterligare en viktig punkt avhandlades, det var införandet av mottagningsplikten i ellagen. Änd-ringen i ellagen föreslogs senare i Propo-sition 1986/87:167 med lydelsen :

”OmrådeskoncessionDen som innehar områdeskoncession

för yrkesmässig distribution är skyldig att, om det inte finns anledning till särskilda undantag, köpa ström från elproduktionsanläggning som är belägen inom området och som kan leverera en effekt om högst 1500 kW. Ersättningen till lokala producenter ska följa alter-nativkostnadsprincipen innebärande

att lokal elproduktion ska ersättas med samma pris som elbolaget får betala till sin ordinarie leverantör .”

VATT

ENK

RA

FT

Mottagningsplikten räddade vattenkraftenI början av 1980-talet fanns ett stort hot mot den småskaliga vat-tenkraften. Hur detta problem kla-rades ut handlar del 2 liksom hur blickarna vände ut från Sverige.

Serie: Småskalig vattenkraft, del 2

Av Christer SöderbergRoland Davidsson


Sverige har alltid haft goda energitill-gångar, främst de förnybara. Någon olja, kol eller naturgas av betydelse har vi aldrig haft.Skogen har varit en stor energitillgång men har tidvis överutnyttjats. Halva Sverige var ett kalhygge vid mitten av 1800-talet för att förse bruken med bränsle och råvara.

Uttrycket ”Baggböleri” myntades vid denna tid.Sverige har även varit rikt på vä-

der- och vattenkvarnar, vid mitten av 1800-talet uppskattades antalet vatten-kvarnar till 25 000.

Fart på industrinDen riktiga farten inom industrin i Sverige kom med utvecklingen av vat-tenturbinen och därmed vattenkraften under den andra halvan av 1800 – talet och 1894 kunde man för första gången överföra el längre sträckor med hjälp av högspänd växelström. Detta tillsam-

mans med den generellt snabba tekniska utvecklingen fick en oerhörd betydelse för industrin och välfärden i Sverige.I begynnelsen var vattenkraftverken närmast småskaliga, men utvecklingen gick mot större anlägganingar, i synner-het under perioden 1930-1970.Detta medförde att de äldre och min-dre kraftverken inte blev lönsamma att renovera, en massnedläggning startade i mitten av 1950-talet.Även planerna på kärnkraft bidrog till detta, ”kärnkraften kommer för all fram-tid att lösa vår elförsörjning” hette det.Men så inträffade någonting som framförallt fick västvärlden att tänka till, oljekriserna på 1970-talet. Oljekartellen OPEC ansåg att man fick för låg ersätt-ning för oljan, medan mottagarländerna

I några artiklar kommer Christer Söderberg och Roland Davidsson ge en historisk bild av hur den småskaliga vattenkraften utvecklats i Sverige. I Sverige har det funnits 25000 vattenkvarnar vid mitten av 1800-talet. Idag finns det knappt 2.000 mindre vattenkraftverk i drift.

Ny serie: En återblick översmåskalig vattenkraft

I Korsnäs kraftverk har det producerat el sedan 1909. En fin byggnad som smälter samman med naturen. Foto: Christer Söderberg.

VATT

ENK

RA

FT

Foto

:Jör

gen

Ek

Från förra numret.


VATT

ENK

RA

FT

EKOVISAMFör att åstadkomma detta infördes ett

särskilt regelverk kallat EKOVISAM, och eftersom elmarknaden då var ett mono-pol fanns övervakningsorganet Prisreg-leringsnämnden För Elektrisk Ström, där SERO tilldelades fyra platser, två ordina-rie Christer Söderberg och Olof Karlsson samt två suppleanter Roland Davidsson och Bengt Simmingsköld.Bengt hade tidigare tillsammans med Olof Karlsson startat EOLUS Vind.

1996 infördes en elmarknadsreform, elhandelen var inte längre ett monopol, nätverksamheten fortsatte emellertid att vara det. För att skydda små lokala elproducenter infördes leveranskonces-sionsprincipen, som i praktiken var en fortsättning av EKOVISAM. När denna princip i förtid upphörde infördes ett tillfälligt stöd, ”9-öringen”, i avvaktan på ett planerat ordinarie stödsystem, vilket infördes 2003 och blev Elcertifikatsyste-met.

Christer Söderberg efterträdde 1991 Gunnar Elfverson som ordförande i SRF och SERO:s vattenkraftsektion, SERO/SRF. Under Christers tid som ordförande blev SERO/SRF medlem i ESHA, Euro-pean small Hydropower Association, med Christer som representant.

Många kontakterChrister blev senare vice ordförande i

ESHA. Ett ökat samarbete inleddes med Danmarks representant Jörgen Krogs-gaard för ökat inflytande för skandina-visk småskalig vattenkraft

Genom Christers representation i ESHA skapades många kontakter i Europa med bl.a Tyska Vattenkraftföreningen och dess dåvarande ordförande Mattias Engelsber-ger som vid den tiden var förbundsdags-ledamot för CSU som med 21 år i tyska Förbundsdagen lyckades driva igenom ”Stromeinspeisungsgesetz”, ett EEGregel-verk med fastprisystem för ersättning till mindre elproducenter. EEG trädde i kraft 1 januari 1991 och blev riktmärket för ersättning till mindre producenter även utanför Tyskland.

Så internationaliserades SEROI november 1992 åkte Christer, Roland

och Gunilla ned till Siegsdorf för att träffa Engelsberger för att få ytterligare information om tyska regelverk och mil-jöaktiviteter.

1992 arrangerade den första studiere-san till vattenkraftkollegor i Europa. Ge-

nom Christers stora kontaktnät skapade resorna en fantastisk inblick i villkoren i andra EU-länder. Under resan anordna-des ett antal seminarier och studiebesök på en mängd vattenkraftverk med inblick i frågor rörande miljö, tillståndsfrågor, ersättningsregler mm. Resans längd var ca en vecka med 30-35 deltagare i samar-bete med Ramnäs Buss. En resa med ett antal entreprenörer instängda i en buss i en vecka skapar en enorm potential för goda idéer och informationsutbyte. Totalt arrangerades under åren 15 resor med Christer som reseledare och navigatör.

Vid resan till Spanien 1997 föreslog Juan Fages som då representerade APPA, SEROs motsvarighet i Spanien, att vi ge-

mensamt skulle bilda en paraplyorganisa-tion för Europas föreningar som jobbade med förnybar energi. Organisationen EREF (European Renewable Energies Federation) bildades 1998 i Bryssel och Juan Fages blev organisationens första ordförande. Organisationen kom att ledas av Dörte Fouqét, som fortfarande leder verksamheten. Vid bildandet deltog Roland Davidsson och Gunilla Hjortsberg som representanter för SERO. n

Nästa nummer: Detta avsnitt behand-lar perioden 1983-2002, nästa avsnitt kommer att behandla perioden 2003-2016.

En resa med ett antal entreprenörer instängda i en buss skapar en enorm potental för nya idéer och informationsutbyte. Här Peter Danielsson vid ett besök i ett kraftverk i Litauen.

De många resorna lade grunden till den internationella organisationen EREF som bildades 1998 i Bryssel.

Foto

:Jör

gen

EkFo

to:J

örge

n Ek


NÄ

RIN

GSL

IVET

Enkla energiåtgärder oftast effektivast

Free Energys inverterstyrda värmepumpar i effektspannet 2 – 12,1 kW har i kombination med solfångare uppnått högsta Ener-gimärkning (A+++), för både värme och varmvatten, enligt det gällande Ekodesign- och energimärkningskrav.

Free Energys Hybrid Solar System (HYSS) når den högsta Ener-gimärkningen för både värme och varmvatten på samtliga av sina tre värmepumpsmodeller för villamarknaden. Solkretsen tillför värme direkt till varmvattenberedaren så snart temperaturen är tillräckligt hög.

En stor del av året används också värmen från solfångarna för att höja temperaturen på köldbäraren. I vissa driftlägen återförs även värme till borrhål och markslinga. Genom att nyttja solvär-men där den ger bäst nytta ökar värmepumpens SCOP-Combi (värme och varmvatten) till 5-7.

Hybridsystem sol/värmepump ger hög verkningsgrad

Detta hus i Löddeköping har haft HYSS-systemet sedan 2014.

– Enkla justeringsåtgärder och utbild-ning gör mest skillnad för att skapa energieffektiva fastigheter, enligt en färsk undersökning av Schneider Electric bland 100 kommuner och 100 energiin-tensiva företag. Enligt undersökningen anser flest att smarta fastigheter är den viktigaste faktorn för att skapa smarta städer.

Idag har i stort sett alla kommuner och större energiintensiva företag genom-fört energieffektiviseringsprojekt som minskat energianvändningen, allt enligt Energiindikatorn, Schneider Electrics

årliga undersökning om energieffektivi-sering. Det är en mångdubbling i antalet projekt jämfört med 2010, när Energiin-dikatorn genomfördes för första gången av Schneider Electric, den globala specialisten inom energihantering och automation. De åtgärder som både före-tag och kommuner i undersökningen har bedömt göra störst skillnad på kort sikt för energieffektiviteten är utbildning (28 %), följt av injusteringar av värme och ventilation (27 %) och sänkt rumstem-peratur (27 %). Bland de åtgärder som ger störst effekt på lång sikt anger flest

injustering av värme och ventilation (37 %), följt av belysningsstyrning (34 %), tilläggsisolering och fönsterbyten (32 %) och vattenbesparingar (28 %). Smarta fastigheter, med effektiv energihantering anser flest (75 %) är viktigt för att att städer ska bli mer hållbara och energi-effektiva. Därefter kommer smartare planering och dirigering av trafik (62 %), följt av smarta produkter och lösningar konsumenter/medborgare som gör att det är enkelt att se och påverka sin ener-gianvändning (59 %).

Stort intresse för biogas i SverigeTrots att de senaste åren har varit tuffa för småskaliga biogasproducenter, har närmare 200 aktörer i Sverige deltagit vid fysiska träffar och webb-utbildningar genom projektet Biogas3, eller tagit vara på möjligheten till personlig rådgivning. Totalt har det tvååriga EU-projektet enga-gerat uppemot 2 000 biogasintresserade européer i utbildningar och personliga möten, vilket är nästan dubbelt så många

som man hade hoppats på.– Vi är jätteglada att intresset har varit

så stort för småskalig biogasproduk-tion i Sverige. Men eftersom man måste planera noga för att få ekonomi på en biogassatsning, är det många som tvekar att satsa, säger Henrik Olsson på JTI, Institutet för jordbruks- och miljötek-nik som har varit projektledare för den svenska delen av projektet. Sammanlagt

sju länder har deltagit i projektet Biogas3, som har syftat till att uppmuntra lant-brukare och små livsmedelsföretag att etablera småskaliga biogasanläggningar (under 100 kW elproduktionskapacitet).

Genom rötning av gödsel och organiska re Av totalt cirka 17 000 biogasanlägg-ningar i Europa i början av 2015, fanns fler än 10 000 i Tyskland och 1 500 i Ita-lien. Sverige tillhörde tillsammans med bland andra Frankrike en grupp länder med 100-800 biogasanläggningar. Av Sveriges totalt cirka 280 biogasanlägg-ningar är cirka 40 gårdsbiogasanlägg-ningar av den typ som detta projekt ville stimulera till utbyggnad av.

Åsen kraftverk moderniserasAndritz Hydro har erhållit en order från Fortum Sverige AB på upprustning av tur-bin i Åsen kraftverk, som ligger utanför Mora i Dalarna, i Dalälven.

Aggregatet som upprustas med nytt oljefritt löphjul är ursprungligen installerat 1963, och blir genom upprustningen ~7% effektivare.

Turbinen är en Kaplan turbin som har 24 meters bruttofallhöjd, och har en diame-ter av 4050 mm.


Förnybara

GWh sökesVi förvaltar din elportföljVi är ett av de elbolag i Norden som köper mest närproducerad, förnybar el och är vana vid att hantera stora volymer. Som erfaren direktaktör på elbörsen NordPool har vi både kunskapen som ger dig lång- siktig lönsamhet och den administrativa kompetensen att förvalta din elportfölj. Vill du veta mer?Ring oss på 0470 – 70 33 83 alt 013 – 20 83 13 eller e-posta [email protected]

I samband med Svensk Vindkraftförenings stämmodag 2016 och tillika 30 års-jubileum delades Årets Vindkraftpris ut. Av tradition utses vid årsstämman varje år en person eller organisation som gjort en särskild insats för att främja vindkraften. I år tilldelades priset Energiminister Ibrahim Baylan, för sitt engagemang för förnybart i Sveriges energiförsörjning.

Motiveringen från Svensk Vindkraftförening i sitt val av vinna-re: Ibrahim Baylan har sen han tillträdde som energiminister på ett tydligt och engagerat sätt tagit ett fast grepp om den svenska energipolitiken. I egenskap av ordförande i Energikommissionen har han åter satt fokus på en bred politisk överenskommelse där samtliga politiska partier är representerade såväl som industri och företagarsidan.

Ibrahim Baylan prisas

Skellefteå Kraft driftsatte under slutet av förra året 30 nya vindkraftturbiner i Blaiken vindkraftpark som lig-ger på Blaikfjället på gränsen mellan Storuman och Sorsele kommun i Västerbotten. De nya kraftverken har levererat över förväntan och den nya tekniken förhindrar isbildning och produktionsstopp.

Sedan tidigare finns 60 vind-kraftverk i vindkraftparken men de nya turbinerna bygger på en delvis annorlunda tek-nik, utan växellåda och med en direktdriven generator. Det är en mer robust och tekniskt enklare lösning, vilket har stor betydelse i det arktiska klimat som råder på Blaikfjället.

– Vindkraftverken har pro-ducerat över förväntan under de tre första månaderna, vilket är glädjande. Vi har haft väldigt få produktions-stopp så hittills har den här turbintypen presterat väldigt bra, säger Jörgen Svensson, affärsenhetschef Vindkraft vid Skellefteå Kraft.

De nya turbinerna har dubb-la system för avisning, både en värmematta som sitter på bladet och ett varmluftsystem som ska förhindra att is bildas på bladen.

– Värmemattan har fungerat bra och isbildning har inte orsakat några större produk-tionsförluster hittills i vinter. Varmluftsystemet ska utvärde-

ras under nästa vinter, säger Jörgen Svensson.

Under 2016 kommer Blaiken vindkraftpark att producera för fullt och samtidigt pågår bygget av en fjärde etapp med ytterligare nio vindkraftverk.

Kinesiska Dongfang Electric kommer att leverera turbi-nerna till den fjärde etappen som kommer att byggas av Skellefteå Kraft och Fortum via det gemensamma bolaget Blaikenvind AB.

Nya vindkraftverk levererar över förväntan

VIN

DK

RA

FT


Väggen som värmer, kyler och ventilerar

ENER

GIE

FFEK

TIV

ISER

ING

ENER

GIE

FFEK

TIV

ISER

ING

Det handlar om en 1800-tals uppfinning som forska-ren Marwa Dabaieh, vid Lunds universitet, vidareut-vecklat.

Väggen bygger på passiv byggteknik och den ur-sprungliga idén är från 1800-talet. Idén utvecklades sedan på 1960-talet av fransmannen Félix Trombé, som fått ge namnet åt väggen, Trombéväggen.

Marwa Dabaieh har tagit över stafettpinnen och vidareutvecklat tekniken så att den blivit mer effektiv för såväl uppvärmning som kylning. Ett problem som Marwa löst är överhettningsproblem som är vanliga i vissa klimat för en tromébevägg.

Mångsidig väggVäggen är på samma gång en solfångare, ett en-

ergilager och värmeväxlare. Precis som en vanlig solfångare består den av glas på utsidan ett luftlager och ett material som har bra värmelagringsförmåga. Den placeras på södersidan av huset för att så mycket värmeenergi som möjligt ska kunna tas tillvara.

Marwas vägg har dessutom dubbla ventiler, en yttre och en inre. Dessa ventiler får stängas och öppnas ma-nuellt efter vilket behov av värme och kyla som finns.

Värme lagras på dagen som kan användas nattetid för att värma huset medan kyla lagras nattetid för används under dagen.

En vägg som samtidigt är en solfångare, värmelager och värmeväxlare. Således har den tre funktioner – uppvärmning, kyla och ventilation.

Marwa Dabaieh har forskat på en vidare utvecklad så kallad Trombévägg . Den bidrar till komfort-kyla samtidigt som överhettningsprob-lem undviks.

Teknisk skiss av Marwas Trombévägg.

Utsida, södersida

Ventilation, vid takfoten

Gardin av ull

Övre ventiler

Träluckor med hög reflek-tionsfaktor

6 mm dubbelglas med 6 mm luftwspalt

40 cms vägg

15 cm isolering med bomull

Ljust gråmålad färg med lågt u-värde

Nedre ventiler

Stenfundament


ENER

GIE

FFEK

TIV

ISER

ING

– Det krävs ingen extern tillförsel av energi alls så lös-ningen är helt fri från koldioxidutsläpp. Materialen som krävs är sten, trä, ull och glas som kan tillverkas i lokalt, säger Marwa Dabaeih.

– Min anpassade vägg kan ge nästan hela värmebehovet och samtidigt 70 procent av nedkylningen.

Väggen kommer bäst till sin rätt i områden med stora temperaturväxlingar exempelvis ökenområden.

Ett problem med trombéväggar kan vara att man får överhettningsproblem i huset. Marwa har därför anpassat väggen på tre sätt. Det första är att använda grå färg istäl-let för svart. Det andra är att sätta luckor på fönstret som är målade med färg som reflekterar ljusstrålning. Därtill kan man forcera ventilationen genom att öppna ventiler och få till ett tvärdrag i huset.

Just nu testas väggen i Saint Katherine i Egypten, en ort belägen i södra Sinai.

Väggen är lokal byggd och är enkel att uppföra även för en icke fackman. Det är en av idéerna. I Egypten kommer den också väl till pass då uppvärmning av hus till stor del görs med olja.

Kan då tekniken användas i Sverige?– Ja, inte hela året vintertid, men väl under 8 till 9 må-

nader. Den kan också byggas som ett byggnadselement så att det anpassas efter förhållanden här. n

Staffan Bengtsson

Just nu utvärderas väggen i Egypten vid Saint Katherine i Sinai öknen.

Tel: 0221-502 89E-post: [email protected]

www.smide.se

DAMMLUCKOR OCH GRINDRENSAREVälkommen med era förfrågningar!


Målet 100 % förnybar är det många står bakom. Till och med Vattenfall har anta-git målet, lite i det tysta, men det ska gäl-la för det statliga företaget numera. Det gäller också för 5 av 8 politiska partier. Numera är det bara moderater, liberaler och sverigedemokrater som inte ställt sig bakom målet.

Att åstadkomma ett elsystem på 100 procent förnybart har utmålats som en ekonomisk omöjlighet av många bara för tio år sedan. Numera råder det nästan koncensus i frågan att det är möjligt att uppnå.

Effekten kostar max 1,5 öre/kWhDet gäller även elsystemet en vindfattig

en kall vinterdag. Det intygade landets ledande specialist på området, Lennart Söder, som studerat effektfrågan sedan 1982. Att klara de timmar med störst

effektbehov kostar 1,5 öre/kWh. Det är då utslaget på landets alla konsumerade kWh, det vill säga ca 140.000.000.000 kWh, vilket ger en årlig kostnad per år på 2,1 miljarder kr per år.

– Effektfrågan handlar inte om att det är tekniskt möjligt att klara den utan om hur man ekonomiskt och miljömässigt gör det. Det kostar max 1,5 öre/kWh

att göra det med gasturbiner. Finns det åtgärder som är bättre än detta, så är det självklart intressant.

Vän av ordning invänder kanske att gasturbiner kräver fossil olja och därmed är det inte 100 procent förnybart. Det finns dock oljekvalitéer från biobränslen som skulle kunna tas fram och lagras för användning i gasturbiner när det så behövs.

Det finns dock ett annat problem i ett elsystem som är 100 procent förnybart. Ibland blir produktionen för hög och användningen liten. Då måste man ”spilla el”.

Enligt Lennart Söder handlar det om drygt 1,5 TWh el som måste hanteras på något sätt.

– Att göra vätgas är väldigt dyrt som föreslagits av en del. Då tror jag mer på att exempelvis lagra det som värme via elpatron i ackumulatortankar. Det är mycket billigare, men det finns också många andra idéer som är gångbara.

Fortsatt lågt elprisFör övrigt förutspådde Lennart Söder

att elpriset skulle förbli fortsatt lågt de närmsta åren. Detta trots att Sverige kommer lägga ned en del kärnkraftverk.

– Många länder bygger ut vindkraft och solel och det är kraftslag med låga mar-ginalkostnader, vilket verkar prispres-

ÅR

SMÖ

TET

100 % förnybart var ”temat” och den röda tråden för SEROs årsmöte och seminarium i Karl-stad den 22 till 23 april. Listan över intressanta föredrag, så lång att denna artikel inte kan referera alla. De finns dock att tillgå på SEROs hemsida www.sero.se.

100 procent förnybart temat för årets årsmöte

Intresset var stort vid SEROs seminarium och årsmöte på hur Sverige når en 100 procentig energiförsörjning med förnybara resurser.

– Effektfrågan handlar om teknik och miljö, inte om att det är tekniskt möjligt att lösa den, påtalade Lennart Söder, professor vid KTH.

Foto

: Sve

n B

erne

sson


ÅR

SMÖ

TET

sande på elpriset. Att man gör så beror i sin tur att alla är rädda för energibrist.

Kärnavfallet ett kostnadsproblemEtt problem för kärnkraftindustrin är

att de intäkter som finns för förvaring av kärnavfallet inte kommer att räcka till. När kapacitet försvinner blir det allt

färre producerade kWh som ska täcka kostnader. Därmed måste avgiften per kWh höjas. Därtill växer inte de pengar som fonderats alls i den lågräntemiljö som finns idag.

– Här måste politikerna och energi-kommissionen göra något, ansåg Len-nart Söder.

Den stora bildenThomas Kåberger, numera professor

vid Chalmers och styrelseledamot i Vat-tenfall, presenterade den stora bilden under rubriken ”Snabbt mer än 100 % förnybart”.

Han visade flera bilder på hur förnybar energi växer exponentiellt i takt med att kostnaderna sjunker för så gott som alla förnybar energiteknik.

Kina är numera det ledande landet när det gäller installation av såväl vindkraft som solceller. Här har Kina övertagit Tysklands tidigare ledar roll.

Men det växer även på andra håll. I Bangladesh installeras numera ett sol-cellsystem varje minut.

Även i Sverige har det skett en kraftig utveckling av solelen. Medelkostnaden för ett svenskt solcellsystem har sjunkit

med en 60 till 80 procent sedan början av 2000-talet.

Och snart är vi kanske i Bangladeshs klass med installation av ett system varje minut. I Sverige finns det ju många tak där solceller är möjligt.

Solen som folkrörelseEn som arbetar just med solceller på

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Enkel montering

Korrosionsbeständiga

Utmärkta hydrauliskaegenskaper

Amiantit Norway AS • Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.amiantit.eu Ett företag i koncernen

Flowtite GRP-rör – få ut mer av din kraftverksinvestering

Tomas Kåberger visade exponentiella kurvor på hur solenergi och vindkraft växer världen över.

Solenergin i Sverige är på väg att bli en folkrörelse, menade Arne Andersson.

Foto

: Sve

n B

erne

sson

Foto

: Sve

n B

erne

sson


ÅR

SMÖ

TET

lokal nivå är Arne Andersson, med före-taget Sol-El.

Han trodde också på en positiv ut-veckling för solceller om hindren och byråkratin kan tas bort.

– I Sverige har vi ju lyckats krångla skatteregler för privatpersoner som vill investera i sin egen elproduktion. Det gäller så väl vindkraft som solceller.

– Det är något av sanningens minut för solelen i Sverige, ansåg Arne Andersson.

– Solenergin är på väg att bli en verklig folkrörelse i Sverige om det blir enkelt att investera och äga solceller för privat-personer. Än är vi inte där och det krävs även en insats av nätföretagen för att solelen ska utvecklas.

– Nätföretagen är inte alltid så intresse-rade av solelen samtidigt som avläsning och avräkning är komplicerat i Sverige.

En som hade gått till en spådam och tittat i kristallkulan var Lotta Bångens, från EnergiEffektiviseringsföretagen. Förutom att det skulle bli sol Karlstad (!) såg hon att politikerna tänkte införa ett system för vita certifikat.

Vita certifikat fungerar på ett likartat sätt som de ”gröna” (nu heter det inte så utan certifierad el).

De vita certifikaten handlar om kWh som aldrig kommer att konsumeras. Fö-retag som säljer energi åläggs helt enkelt att reducera sina kunders användning med en liten procentsats varje år. För att uppfylla denna procentsats måste man genomföra energieffektiviseringsåtgär-der.

Hon propagerat skickligt för ett sådant system och som flera av EUs länder idag tillämpar.

Många stretar emot i Sverige, men

enligt Lotta Bongens, har vita certifikat har nått acceptans i Danmark och Stor-britannien, bland både användare och producenter.

– Energiföretagen mer pengar på att sälja tjänster och lösningar som reduce-rar energianvändningen än att enbart sälja kWh:ar. Och kunden tjänar i läng-den på att få en lägre elräkning.

– Vem vill ha ett nytt Hammarby sjö-stad i Sverige. Sämsta fastigheten kon-sumerar 220 kWh/m2 och år mot målet 100 kWh/m2 och år. För samhället skulle vita certifikat säkerställa att en faktisk energieffektivisering uppnås.

Hittills har svenska staten tyckt att de energi- och miljöskatter räcker som styr-medel för energieffektivisering. Därför har Sverige inte infört vita certifikat. Det argumentet håller inte Lotta Bångens med om.

– Energi- och miljöskatter behöver i sig inte betyda att människor reducerar sin energianvändning.

PolitikernaHur blir det då med Lotta Bångens

spåkula? Ja, två gånger Nordin, Lise och Rickard, representerade politikerna. Lise, Miljöpartiet, och Rickard center-partiet. Båda personerna är för övrigt med i Energikommissionen.

Något riktigt svar fick hon inte. På Rickard Nordins lista fanns inte vita cer-tifikat med. På listan prioriterades värna vattenkraften, oberoende privatperso-ner, förlängda elcertifikat till 2030 och ROT avdrag istället för stöd till solceller samt att effektfrågan ska få en nordisk lösning.

Denna lista motsvarar i stor sett Mil-jöpartiets önskemål, som dock vill ha fortsatt stöd till solceller samt statligt stöd för havsbaserad vindkraft.

Detta beroende på att havsbaserad vindkraft inte är kommersiell lönsam men väl kan ge betydande mängder el i södra Sverige där behovet är som störst, ansåg miljöpartiets Lise Nordin.

Vindkraft ska vara landbaseradEn som dock ifrågasatte utbyggnaden

av havsbaserad vindkraft i Danmark var den danske representanten Preben Mae-gaard. Han företräder Nordisk Folke-center för Förnybar Energi och har varit med i energidebatten sedan 1970-talet.

– I Danmark är det möjligt i goda vind-lägen på land att bygga vindkraft för 25 danska ören (lite drygt 30 svenska ören/

kWh). Det är flera gånger billigare än den havsbaserade som kostar storleks-ordningen 3 gånger så mycket.

– Varför ska vi bygga havsbaserad vindkraft som bara de stora energiföre-tagen tjänar pengar på, bland annat då Vattenfall, som är intresserad av dansk havsbaserad vindkraft, frågade sig Pre-ben Maegaard.

Istället vill Preben se en utbyggnad på land som utförs av privatpersoner istäl-let för energiföretag.

– Det är jätteviktigt att de människor som bor i närheten av vindkraft också får tjäna pengar på vinden. Annars förloras acceptansen för vindkraft, något som håller på att ske i Danmark.

Generellt gäller också i Danmark att medelinkomsten är lägst i de områden där det blåser minst i Danmark.

– Det finns numera 200 lokala protest-grupper mot vindkraft i Danmark, och detta är ett stort problem allra helst då Danmark är ett relativt tättbefolkat land.

Preben Maegard ville också gratulera Sverige till att landet numera är det nordiska landet som har den största produktionen av vindkraft. Samtidigt varnade han för den ”danska utveck-lingen” och ville se fler privatpersoner som investerar direkt eller via andelsför-eningar i vindkraft.

Den inledande inramningen gav Göran Bryntse, ordförande i SERO, och Dag Hallén, från Region Värmland.

Göran Bryntse berättade om SEROs plan för hur Sverige ska ställa om till 100 procent förnybart till år 2040 (Se Förnybar Energi nr 1). Den största utma-ningen med målet är sannolikt vägburna

Lotta Bångens propagerade skickligt och med emfas för Vita certifikat.

Anders Wijkman höjde ett varningens finger för att 2 graders målet inte nås.

Foto

: Sve

n B

erne

sson

Foto

: Sve

n B

erne

sson


ÅR

SMÖ

TET

transporter. Mer om detta finns också att läsa på SEROs hemsida.

Dag Hallén gav en värmländsk inram-ning för konferensen. Länet är ett stort skogslän med mycket tung verkstads- och skogsindustri. Energianvändningen per capita ligger på 65 MWh medan snittet i landet är 40 MWh. Det höga talet beror mycket på den industriella användningen i skogsindustrin.

– Målsättningen är att åstadkomma ett bioekonomisamhälle där skogen får en fortsatt stor plats i regionens energiför-sörjning. Vill öka utbudet av bioenergi bland annat genom innovationer, berät-tade Dag Hallén.

Så omöjligt är det väl inte att Värm-land kan bli föregångare och bli en av

de första regionerna i Sverige med 100 procent förnybart i Sverige.

Gå före i klimatomställningenEn som propagerar för att Sverige ska

gå före i klimatomställningen är Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsdsbe-redningen.

– Sverige har unika möjligheter att gå före. Vi har rikligt med naturresurser som vattenkraft, bra vindlägen och bioenergi, kommuner och företag som är aktiva i klimatomställningen samt ett bra system med koldioxidskatter.

Anders Wijkman höjde också en var-ningens finger.

– Med de åtgärder som presenterades i Paris kommer inte 2 graders målet att

nås. Många bra saker görs men de räcker inte samtidigt finns det också många hot. Ett sådant hot är om USA får en republikansk president som inte vill göra något.

Enligt Anders Wijkman krävs och språngvisa tekniksprång och beteende-förändringar om jordens energiresurser ska räcka för en befolkning på 9-10 miljarder. n

Staffan Bengtsson

Mats Enmark utvecklade en organisation med energijägare som kapat energikostnader för motsvarande 20 miljoner kronor årligen.

Mats Enmark jobbade under tiden som VD för KBAB i Karlstad på ett föredömligt sätt för energieffektivisering och förny-bar energi. En utveckling som startade redan under 1990-talet.

Åtgärderna var många , organisationen förstärktes med ett antal ”energijägare” som kom att sätta igång ett antal pro-cesser för minskad energianvändning. Läckage identifierades, ventilationssys-tem förbättrades och isolering utfördes. Resultatet blev att energibesparingar kunde uppnås som innebar att hela KBAB;s bostadsbestånd med en stor andel miljonprogramsbostäder, hade bättre energiprestanda än nybyggnads-kraven från Boverket. Miljövinsten var betydande och i kronor sparade KBAB energikostnader på ca 20 mkr årligen.

KBAB blev en av deltagarna i de all-männyttiga bostadsföretagens energi-kampanj ”Skåneinitiativet” som drogs igång 2007. Mats insåg att den kunskap som fanns måste delas av fler. Det inne-bar att både större och mindre bostads-företag kunde utbyta erfarenheter och bedriva energijakt i det stora miljonpro-grammet. De allmännyttiga bostadsföre-tagen i Sverige (SABO) organiserar 300 bostadsföretag med 802 000 bostäder och lokalytor på 8,4 miljoner m2.

Det unika med Mats sätt att genomföra

detta i Karlstads Bostads AB var att skapa en demokratisk platt organisation, där värdegrunden var gemensam och där möjligheten för de som jobbade på KBAB att utveckla initiativ var enorm. Egen förnybar energi som vindkraft och sol-energi, för att efter effektivisering fylla behoven, är en strategi som fått många efterföljare.

Färjestads hockeylag har en devis om ”stort hjärta och hårt arbete” för att nå framgång.

I Energi Värmland får man leta efter ett större hjärta och ett större mod, än det som finns hos vår vän Mats Enmark.

Mats är därmed en synnerligen värdig mottagare av SEROs energi och miljö-pris. n

Mats Enmark vinnare av SEROs Miljö och EnergiprisMats Enmark är årets vinnare av SEROs Miljö och Energipris. Här är motiveringen.

Mer om årsmötet och föredrag finns på:www.sero.se


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Huset som kapat ”sladden” till elnätet För att bevisa att det går att bygga energisnålt och med kretsloppstänkande så valde byggföretaget Sisyfos att helt klippa sladden till sitt hus. Utan koppling till el, vatten och avlopp så går det inte att fuska och förbruka mer än man producerar. Med dagens teknik är det möj-ligt, och så här gick det när de tog sig an utmaningen.

”Hus utan sladd” är en villa på 120 kvadrat vid Wenn-garns slott i Sigtuna. Tanken är att det ska vara som en vanlig villa – fast självförsörjande. Huset har solceller på hela sydöstsidan av taket och dessutom två staket med vertikala solceller som ska fånga mer energi på vintern när solen står lågt. Vindsnurran som står på taket ger ett litet tillskott, men eftersom huset ligger bredvid en kulle så är inte läget det bästa. Den stora ut-maningen är energilagring mellan dag till natt, mellan olika dagar och framför allt mellan sommar och vinter.

Solcellerna ger ett stort årligt överskott, men under

de kalla och mörka månaderna när energin behövs som bäst så ger de minst. Från början tittade man mycket på vätgaslösningar, där överskottsenergin från sommaren används till att göra vätgas som sedan kan lagras och ge el och värme på vintern. Den idén över-gavs då det inte verkade finnas någon färdigutvecklad lösning för liten skala som inte var fruktansvärt dyr. Istället blev räddningen en stirlingmotor som drivs med pellets från ett svenskt företag som heter Inresol. Den ger fem kW el och femton kW värme när den körs. Tillsammans med solcellerna, vindsnurran och en batteribackup jämnas nu skillnaderna ut så att huset alltid har el.

Att vara utan sladd är en utmaning också när det gäller vatten och avlopp. Idag tas vattnet från brunn,


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Huset som kapat ”sladden” till elnätet men tankar finns på att istället använda renat regnvatten. Allt avlopp från huset går ut i ett helt biologiskt reningssys-tem från Alnarp Cleanwater. En växtdamm där växternas rötter och de mikroorganismer som bor där tar upp och bryter ner det som inte ska släppas ut i naturen. Det renade vattnet blandas med regnvatten och används till att spola i toaletten. På så sätt sluts åtminstone en del av vattnets kretslopp.

Har då Sisyfos bevisat något med sitt hus? Även om huset är färdigbyggt så kommer det fortsätta utvecklas och

fungera som en lekstuga för ny teknik. Den stora prövningen, vintern, återstår. Klart är

i alla fall att det faktum att även traditio-nella byggföretag börjar intressera sig för hållbart byggande visar att en för-ändring är på gång i byggbranschen. n

Linnéa Nedar, projektledare


För 5 år sedan, år 2010, invigde Mats Weinesson tillsammans med 43 grannar 4 stycken 2 MW vindkraftsverk. Mats investering gick på 30 miljoner vilket motsvarande kostnaden för ett av verken.

”En strålande affär de två första åren när Bixia betalade 75 öre per KWh inkl certifikat. Men nu när totalpriset fallit till 37-43 öre har det blivit en dålig affär att äga och driva vindkraftverk” säger Mats.

”Förra året, som var ett bra vindår, total-produktion 7,1 MWh/verk mot normalt 6,3 för de 4 verken, kompenserade delvis för det låga elpriset men det blev inte mycket över till amortering av lånen. I år blir nog värsta året då vi inte kan räkna med ett lika bra vindår och med priser i botten. Troligtvis kommer inte intäkterna att täcka räntor och service ens för ett så här bra vindläge vilket är riktigt dåligt betyg till det rådande certifikatsystemet.”

”Det är ju bra för konsumenterna att energipriserna är låga men för producen-terna gäller att de hamnat på en ohållbart låg nivå.”

Certifikatsystemet”Cerifikatsytemet har varit en katastrof

för oss som investerade i de nya 2MW-verken när de kom.”

Systemet har ej fungerat som det ska och har gjort att även ersättningen för certifikat har följt med elpriset ned i botten och eintekompenserat för låga elpriser som var meningen från början.

Det innebär att vi som går före och investerar när tekniken är dyr inte får ersättning för det och den inbyggda

teknikrisken är det stora felet med certi-fikatsystemet. Vem vill investera i något som inte går att få hem ekonomiskt utan till och med kan leda till konkurs eller tvångsförsäljning när banker drar in lån med stor förlust.

Ett nytt system måste till och Sverige bör titta på andra länder som har system som är mycket bättre ur producentens synvinkel. Vad jag inte förstår i jämförelse med andra länder är varför Sverige ver-kar vara företagsfientligt. Andra länder ser fördelar i att företag överlever och blir

långsiktigt livskraftiga till gagn för land och arbetstillfällen.”

Under hård press”Nu har priset på nya anläggningar

fallit, ett 2MW-verk som år 2010 kostade 30-34 miljoner nyckelfärdigt ligger i dag på ca 24,5 miljoner och är dessutom ef-fektivare, de skulle idag kunnat klara sig utan stödsystem om elpriserna varit nor-mala men det räcker ändå inte idag för att nå lönsam produktion och vad hjälper det oss som redan investerat? De låga

VIN

DK

RA

FT

– Certifikatsystemet har varit en katastrof för oss som investerade i de nya 2 MW verken, hävdar Mats Weinesson.

Vindkraft har gått från att vara en strålande affär till en dålig affär. Det har Mats Weinesson på östgo-taslätten fått erfara. Idag ifrågasät-ter han utformningen av certifikat-systemet som låter investerarna ta hela risken..

’’Vindkraft har blivit en dålig affär’’


VIN

DK

RA

FT

VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR OPTIMAL ENERGIPRODUKTION

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERATORER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTOMATIKUTRUSTNINGAR • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering• ger optimal energiproduktion

• hög- och låg- spännings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIPRODUKTIONenergipriserna gör att vindkraftsinvesteringarna går kräftgång.Vi har bra vindläge och klarar situationen hjälpligt. Då är det

betydligt svårare för ägare till verk i dåligt vindläge och med läg-re torn. Våra verk är 105 meter höga. Nya verk som blir högre med större och effektivare märkeffekt som byggs i bra vindlägen på hög höjd kan bli lönsamma. Men all planering på jättestora vindkraftsparker i bl.a. Norrland utvecklas allt långsammare pga av den inbyggda teknikrisken i certifikatsystemet.”

Mångsysslaren MatsMats valdes år 2015 till ersättare i SERO styrelse och presen-

terades i Förnybar Energi & Energieffektivisering 3/2015. I år trappade han upp och blev ordinarie ledamot i styrelsen.

Mats är även styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening och har suttit i Svensk Vindenergis styrelse och kan branschens möj-ligheter och problem. Han har även ett förflutet i regionstyrelsen för LRF-Östergötland med klimat och energifrågor samt tillhör ett av LRF:s satsning på 25 framtidsföretag.

Tidigare även politiskt aktiv i 14 år på olika positioner inom kommunpolitiken.

Han har många järn i elden, just när vi mötts på hans gård på den vackra östgötska slättlandet står han färdig att ge sig ut och så 30 hektar lin. Traktorerna han använder går på 100 procent HVO, alltså fossilfritt. HVO framställs ur slaktrester och rapsolja.

Bostaden värms med en effektiv flispanna. I framtidsplanering-en ingår en ny maskinhall/spannmålstork med solceller på taken och eventuellt även solceller på mark.

Överskott på energiÖverskottsenergin ska i förlängningen driva elmotorer som

tillverkar något, tex pellets för drift eller för framställning av vätgas för drift, allt hänger på vilket motorsystem som kommer att driva alla traktorer och maskiner i framtiden.

Jag ser med fördel eldrift av det mesta då det är så energief-fektivt och el går att tillverka av så mycket. Billigare lagring av el kommer snart också.

Även jordvärme finns med i funderingarna inför framtiden då solpanelerna och lagring av el är löst.

”Kanske växthus och grönsaksodling. Vi har bra jordar här på Östgötaslätten, mulljord och syrsand, som lämpar sig för trädgårdsodling. Lite mer än hälften av gården ca 134ha drivs ekologiskt. Förra året odlade vi bla 8 hektar ekologiskt potatis. I år verkar det uppstå överskott på ekologiskt odlad potatis samt att min uppköpare förlorade sin ekomarknad så vi sätter ingen potatis i år. ”Utrustningen finns kvar så vi hoppas att hitta mark-nad för potatisen nästa år igen” säger Mats.

Förnybara traktorbränslenAlla Mats traktorer, tröska och bilar drivs med HVO (Hydrerad

vegetabilisk olja)”Tyvärr har vi hamnat i ett moment där politikerna inte orkar

stå emot den fossila lobbyn som på EU-nivå fått igenom att man inte får gynna förnybara bränslen ofördelaktigt gentemot fossila bränslen vilket inneburit i praktiken att det inte får skilja för mycket i pris?!? dvs skulle det vara billigare att framställa ett förnybart bränsle så straffbeskattas det upp till det fossila priset, man tar sig för pannan för denna idioti. Detta gäller nu för tex RME, då sker ingen omställning.”

I lantbruket blir det ännu värre om man vill vara miljövänlig


VIN

DK

RA

FT

Nu kan Svensk Vattenkrafts medlemmar i hela Sverige teckna en speciellt anpassad försäkring i Länsförsäkringar Halland. Oavsett var i landet din verksamhet bedrivs. Vi har lång erfarenhet av att försäkra vattenkraftverk och en snabb och professionell skadereglering. Vill du veta mer eller få offert? Ring SVAFs försäkringsförmedlare Marsh på 08-412 42 00.

som jag och köra på HVO.I och med att man för den fossila die-

seln får en skattereduktion på 1.70kr/l som man då ej får ersättning för när man kör på HVO så kostar det mig 35-40.000 kr mer per år att vara miljövän-lig. Där är det inte alls konkurrensneu-tralt kontra fossil diesel. Varför ska man straffas för att vara miljövänlig.

Det finns egentligen bara ett sätt att få till en omställning och det är att använda ett devis som jag brukar föra fram på olika nivåer så ofta jag kan och det är ”Till samma nivå vid samma tidpunkt”.

”Det innebär följande: För att en om-ställning ska ske inom hela EU måste punktskatterna sättas till samma nivå vid samma tidpunkt i hela EU.”

Då kan även tex Fransmännen accep-tera en skatteväxling till förnybart med höjda koldioxidavgifter när man vet att det sker i hela EU till samma nivå vid samma tidpunkt och då blir konkur-rensneutralt mellan länderna. Man kan inte som nu straffbeskatta i vissa länder såsom Sverige. I 6 EU-länder tas ingen skatt ut alls på diesel till lantbruket medan Sverige ligger skyhögt över alla andra och vi verkar på samma mark-nad.

”Som jämförelse när jag enbart körde på fossil diesel för några år sen betalade jag gentemot dansken med motsva-rande produktion 90.000kr mer per år för det fossila bränslet.”

Investeringar inte alltid lyckade”De småskaliga satsningarna på mil-

jövänlig energi gynnar konsumenterna men investeringarna blir inte alltid eko-nomiskt lyckade och ett nytt stödsystem borde vara formulerat som ett teknik-stöd, dvs man får bra ersättning för en ny dyr teknik som sedan har en tydlig trappa neråt för att till slut fasas ut när tekniken utvecklats, blivit rationell och billigare. Då ska det till slut bära sig självt utan stödsystem.”

Vi som investerade i de nya 2MW-ver-ken har inte alls blivit ersatta för denna nya teknik och min fråga till politikerna är, ska jag behöva montera ned mitt verk och flytta det utomland för att få lönsamhet då andra länder även ser till företagarens bästa, den frågan belyser ett riktigt underbetyg åt certifikatsyste-met.

”Är Gustav Ebenå som är lite av gene-ral för certifikatsystemet, man nog att erkänna likt Norrmännen att det varit ett dåligt system. Norrmännen vill istäl-let skapa ett långsiktigt lönsamt system och så tänker en nation som även värnar företagen -– äger Mats innan han kliver upp i sin HVO-drivna traktor för att så färdigt Linet som när det blommar blått tillsammans med den gulblommande rapsen vackert bildar färgerna i svenska flaggan.”

Carl Olov Persson [email protected]

Fotnot: Det finns mer att läsa om Mats Weinesson och hans gård på: http://go-daaffarerpafornybarenergi.se/Gardar/Gotala-Gard/

Mats Weinesson är en mångsysslare. Förra året skördades ekologisk potatis från åtta hektar av traktorer som går på HVO(Hydrerad Vegetabilisk Olja). Han har även flera andra energiprojekt på gång.


Arne AnderssonArne Andersson från Skär-blacka i Norrköping valdes som ersättare i SERO styrelsen på årsmötet i Karlstad. Det finns mer att läsa om Arne i anslutning till en artikel som han skrivit i Förnybar Energi nr 4/2015. Han nås på [email protected].

Sanne Godow BrattSanne Godow Bratt från Falun blev ny ersättare i SERO sty-relse på årsmötet i Karlstad. Sanne säger om sig själv:– Jag jobbar för Hållbara en-ergi- och samhällssystem• Upplevde oljekrisen på 70-talet då vi bl.a. förbjöds att använda bilen vissa dagar – med familje- och kompis-gängutflykter per cykel som följd.• Byggt upp och drivit Energi-kompetent Gävleborg (Länsstyrelsen Gävleborg).• Tagit fram delar av åtgärdsprogram för klimat- och energimål 2020 (Läns-styrelsen Gävleborg).• Byggt upp och drivit projektet ”Energieffektivisering av befintliga flerbostadsfastigheter” i samarbete med Högskolan Gävle och fastighetsförval-tare (Länsstyrelsen Gävleborg).• Hållit i Energimyndighetens Energief-fektiviseringsstöd för Gävleborg. • En av initiativtagarna till HÅFFA-festivalen (Hållbar Framtid För Alla) i Falun. • Aktiv styrelsemedlem i Dala Energi-förening sedan 2011, bl.a. ordnat kväll om stirlingmotor och varit moderator på en kväll om temat vad händer när strömmen slås ut långvarigt.– Sammanfattningsvis drivs jag av nyfikenhet, vetgirighet och vetskapen att en enda människa kan åstadkomma väldigt mycket, säger Sanne Godow.Sanna [email protected]

Su-Ping BurmanJag är 100 procent ”made in China” och vidareutvecklad i Sverige (har levt i Sverige i drygt 27 år) säger Su-Ping, som sedan 2006 driver ett företag, SC Burman AB, med inriktning på att underlätta affärskontakter mellan Kina och Sverige, speciellt inom energi och miljöområdet. I sitt nystartade bolag, PingWise AB, jobbar hon nu också med att utveckla och leverera behovsstyrda, trygghetsskapande belysningssystem för utomhusbruk till offentlig sektor och stora fastighetsägare. I grunden är hon utbildad till elektro-nikingenjör i Kina och matematiker på Linköping universitet, jobbat som dataingenjör i Ericsson och Tieto i drygt 10 år. Hon har även jobbat i ett av värl-dens största oljebolag, SINOPEC i Kina.

Su-Ping är gift och har 2 vuxna poj-kar. På fritiden gillar hon att pyssla i trädgården, bada och vandra i skogen för att njuta av den friska luften. Hon

drömmer om att kunna bidra till en positiv utveckling både i Sverige och Kina och att barnen i Kina också ska ha möjlighet att leka i skogen och andas frisk luft på samma sätt som i Sverige, säger hon.

Torgny KindhTorgny Kindh från Loftahammar är kemiingenjör med inriktning på träkemi och cellulosateknik, utbildad vid KTH.Han har under många år verkat som miljökonsult i flera stora bolag (IVL, ÅF, Sweco).Under många år har han drivit egen konsultfirma under, främst inriktad mot papper- och cellulo-saindustrins miljöfrågor värden runt.Han brinner för att utveckla hampa som framtidsprodukt som ersättning till bomull och tillverk-ning av biokol. Tillsammans med bygdens folk arbetar han för att

de tillsammans med bygdens folk få arrendera församlingens kyrktak för att sätta upp solceller. Det har varit ett svårt projekt men Torgny har inte gett upp. Riksantikvarieämbetet sätter sig emot solceller på kyrktak, men de kom-mer att ändra sig, säger Torgny. Torgny nås på [email protected]

Daniel HårdfeltDaniel Hårdfelt har jobbat sedan 2011

som konsult inom energieffektivisering i byggnader och industri med energi-utredning, energikartläggning mm och konstruktion av energieffektiva installa-tionssystem i byggnader.

Han har också varit delaktig i biogas-projekt för Göteborg energi i Västsverige, även gjort projekt för GoBiGas (Gothen-burg Biomass Gasification).

Daniel är ordförande i SEROs lokalför-ening Energi- och Hållbarhetsforum Väst, som grundades i oktober 2015, Energi och hållbarhetsforum väst. n

Carl-Olov Persson

I samband med årsmötet fick SERO fyra nya styrelsemedlemmar – Arne Andersson, Sanne Godow Bratt,Su-Ping och Torgny Kindh. Här en lite kort presentation av de fyra personerna.

Nya styrelsemedlemmar

SU-Ping vill underlätta affärskontakter mellan Sverige och Kina.

FÖR

ENIN

GEN


FÖR

ENIN

GEN

Energisk förening i VästmanlandPå årsmötet togs slutligt beslut om stadgeändring, Västman-lands Energiförening blir Västmanlands/Upplands Energifören-ing. Till ny ordförande valdes Gunnar Öberg. Tidigare ordföran-de, Owe Lundgren lämnar över ordförandeklubban men sitter kvar i styrelsen som ordinarie ledamot.

Nya ordföranden Gunnar Öberg med erfarenheter från bl.a. småskalig vattenkraft (se ”Förnybar Energi” nr 4 2014), pellets- och vedeldning samt vattenburen solvärme

Årsmötet

Årsmötet hölls på Gunnars gård, Hovgården utanför Enköping. Mötet föregicks av ett seminarium med föredrag som anknöt

till olika installationer på gården. En intressant rundvandring på gården med visning av Gunnars installationer av sol-el, vind-el och vedhantering ingick i seminariet. Under eftermid-dagen fanns också möjlighet att se och provköra den kraftfulla elbilen, Tesla modell S med en effekt på över 700 hkr vilket var mycket uppskattat av deltagarna. Aktionsradie för modellen är ca 50 mil på en uppladdning och Tesla bjuder på laddning av batterierna på sina egna laddstationer under hela bilens livstid. Framtidens fossilfria personbilar är här!

HovgårdenHovgården på 25 hektar med åker och skog ligger vackert vid

Mälaren. Några vattenbufflar går som betesdjur och håller fint i hagen mot sjön. Det nybyggda bostadshuset är välisolerat och energisnålt både avseende uppvärmning och materialval som t.ex. cellulosabaserad isolering och minsta möjliga plastmate-rial.

Originellt lågenergihusÅrsmötet och seminariet hölls i en samlingslokal, ”Loftet” som

tillhör gården. Loftet hyrs ut för olika grupparrangemang, nu

senast till en Argentinsk Tangodansklubb. Där finns också möj-lighet att boka övernattning för 10-12 personer.

Solelinstallationen på 10 KW som utförts av Upplands Energi, Vindsnurran på 2 KW som installerats av ISSS i Heby och ved från egen skog gör gården närapå självförsörjd på närproduce-rad, fossilfri energi. För ökad energisäkerhet och för dygnslag-ring av elenergin från vind och sol planeras installation av ett batterilager. På vedbacken

Uppvärmningssystemet i ekonomibyggnaden med en modern vedpanna och en ackumulatortank på 6 kbm försörjer både loftet och bostadshuset via kulvert med värme och varmvatten. Systemet är förberett för vattenburen solvärme som kommer på plats så småningom. Det finns planer på att uppföra ytterligare byggnader och då använda byggmaterial av typen massivträ el-ler IsoTimber där man med en enkel konstruktion uppnår bästa tänkbara miljö- och energiprestanda.

Lagring av solelAnders Finsholm från Upplands Energi berättade om sol-el och

batterilagring med produkter från Solar-Edge som ger möjlighet till uppkoppling via internet så att solpanelernas funktion och elproduktion kan övervakas via dator eller smartphone.

Professor Björn Karlsson höll ett föredrag om växthuseffekten, och Philip Wayer från ISSS (Institute of Swedish Safety and Security) berättade om vind-el och krisberedskap.

Text: Carl Olov Persson Foto: Rolf Nilsson

Ett uppskattat inslag var provkörning av Teslan.Praktisk vedhantering fanns med på programmet.



FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Den största utmaningen är att definiera begreppet OFF-GRID. På det vi säger ”de gamla goda tiderna” var det enklare. Då fanns ingen elektricitet (och därför inga tekniska apparater). Vi hämtade vatten från gårdens brunn och det lilla ljus, utöver dagsljuset vi tillät oss förbruka, hämtades från det vi odlade i skogen och på våra egna fält.

I dagens globaliserade samhälle är

linjerna mindre tydliga. Begreppet “off-grid” refererar till hem/bostäder som kan överleva på egen hand även om civilisation runt om kollapsar, eller på annat sätt uttryckt hem som är självför-sörjande och som därför inte är bero-ende av allmänna offentliga nyttigheter som el, vatten och avfallshantering. För det krävs system och teknik som gör familjen i princip självförsörjd.

Varför ”Off-Grid”?Människor som väljer “off-grid” kan

delas in i tre huvudkategorier - de som producerar egen el, de som anser att elektricitet inte alltid behöver vara till-gänglig och de som är intresserade av en teknik / livsstil som kan minska eskale-rande årliga energikostnader. Den som väljer att producera det egna behovet av el är ofta ute efter att komplettera en

redan vald hållbar och miljömedveten livsstil.

SystemlösningarNär man väljer sol- och vind lösningar,

särskilt i ett svenskt klimat, är det logiskt att införa en hybridlösning. En studie som pågick i 18 månaders visade att ett välbalanserat system kan producera energi kontinuerlig under hela året. Eftersom vintermånaderna i allmänhet innebär större efterfrågan på energi fungerar ett system med 50/50 sol/vind bäst.

Batteriteknik - mindre viktigIdén om batterier för lagring av energi

kan skapa osäkerhet och förseningar i genomförandet. Men i allmänhet har de flesta villor tillräckligt med utrymme för batterier, och att vänta tills det “per-

Går det att skapa elsystem ober-oende av elnätet? På otillgängliga öar med sommarstugor och fyrar finns sådana system idag. Ett företag som utvecklar dessa system vidare är Institute of Swedish Safety & Security.

”OFF-GRID” – att överleva om civilisationen kollapsar


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

fekta” batteriet har utvecklats är inte nödvändigt. Viktigt är att batterierna måste övervakas och underhållas för maximerad livslängd.

UtmaningarAtt utforma ett system som kontinuerligt producerar det

starkt varierande energibehov under hela året är en utmaning. Produktion, lagringskapacitet och leverans är tre områden som måste övervägas noggrant. Exempelvis måste batterisystemet kunna leverera nödvändig belastningen i ampere, ibland upp till 10 gånger den nominella lasten.Sammanfattning

Nyckeln till adekvat “off-grid” leverne är att det skall vara enkelt att kontrollera och anläggningen skall göra att man kan leva opåverkad av externa chocker, strömavbrott, ekono-misk depression, stigande bränslekostnader överhuvudtaget rådande ekonomiskt eller politiskt klimat. Förnybarenergi är framtiden och allas våra val räknas! n

Av Philip Wayer – Institute of Swedish Safety & Security

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

ANEBY Ø 1600 mm

Nu lyfter tekniken för att bli “Off-Grid”. Men det räcker inte bara med vindkraft och solceller utan en backup behövs såsom bat-terier och kraftvärme.

Förnybar Energiönskar läsare och

annonsörer en varmoch skön sommar.

Nästa utgåva kommeri september månad


Det hävdar professor Rickard Gebart, Luleå Tekniska Universitet.

– Vi har en anläggning som fungerar. Tek-niken att förgasa fungerar precis som den är tänkt. Vi har framställt 1 000 ton DME och metanol av högsta tänkbara kvalitet. Proces-serna är mycket effektiva och miljöeffekterna är tillfredsställande. Bränslet DME (Dimety-leter), som vi tillverkat, minskar utsläppen av koldioxid med drygt 90 procent i jämförelse med diesel och i en större anläggning blir reduktionen ännu större.

Men nu tvingas vi ändå avsluta projektet och stänga anläggningen. Energimyndighe-ten som stått för större delen av finansiering-en skjuter inte till mer kapital. Myndigheten menar att det måste finnas privata medfi-nansiärer och eftersom det inte går att nå lönsamhet i tillverkning av biobränsle ställer inte näringslivet upp och utan näringslivets medverkan säger myndigheten nej till fort-satta satsningar. Alla som arbetar på anlägg-ningen är uppsagda till sista maj.

Skattefråga

Rickard Gebart som varit forskningsansva-rig i 16 år är besviken. Men, tyvärr, det går inte att få framställningen av fordonsbränsle ur skogsråvara lönsam.

En bidragande orsak till att det inte går att nå lönsamhet är slopandet av CO2 skatten. I Sverige gynnades det fossila bränslet, i rela-tion till fossilt bränsle, med en skattelindring på 4:50/liter, men när EU krävde att Sverige skulle ha en konkurrensneutral beskattning och regeringen beslutade sig för att följa EU-direktiven sköts idén om svensktillverkat biodrivmedel i sank.

– Men det handlade nog inte bara om att EU sa nej till skattesubventionen. Det handlade nog lika mycket om att staten riskerade för-lora en uthållig skattekälla säger Gebart.

– Politikerna hade kunnat lindra effekten av skattehöjningen genom att göra som flera av våra grannländer och utformat nya skat-teneutrala styrmedel, men det verkar som om politikerna saknar idéer eller vilja säger Gebart.

Anläggning i malpåse

Hoppas få lägga anläggningen i malpåse– Under alla förhållanden hoppas vi på att

Piolotanläggningen för förgasning och framställning av bränslet DMW hotas av stängning och nedläggning. Detta trots att tekniken fungerar. Orsaken stavas skattepolitik.

Skatter sätter stopp förframställning av DME i Pietå

BIO

ENER

GI


anläggningen får finnas kvar och läg-gas i malpåse. På så sätt finns den kvar när utvecklingen förhoppningsvis tar fart igen om ett par år. Det skulle kanske kosta ett par miljoner per år men med hänsyn till vad anlägg-ningen kostat och vad det skulle kosta att bygga en ny vid ett senare tillfälle så är det en ganska blygsam kostnad för att få behålla en anläggning som skulle kunna an-vändas för framtida forskning och som

till en låg kostnad skulle kunna kompletteras med ytterli-gare teknik för att kunna tillverka andra typer av produkter.

– I arrendekontraktet med Smurfit Kappa finns inskrivet att marken skall återställas när verksamheten upphör. Vi har pengar till rivning men vi hoppas slippa ta till en så drastisk åtgärd och jag tror att alla inblandade, även ansva-riga på Energimyndigheten vill se en utveckling av anlägg-ningen i stället för rivning.

– Men för det krävs det att man utvecklar anläggningen vidare, säger Gebart.

Liknande ödé

Pilotanläggningen i Piteå, som ägs av ”LTU Green Fuel AB”, dotterbolag till LTU Holding AB, ligger i anslutning till ”Smurfit-Kappa” i Piteå på företagets tomt med direktan-slutning till brukets ångsystem och kemikalieåtervinning. Projektet har gått ut på att tillverka biodrivmedel genom förgasning av svartlut, en energirik biprodukt hos massa-bruken.

Nu håller en rad liknande projekt i Sverige på att möta samma öde. Som huvudskäl till investerarnas tvekan anges brist på långsiktiga politiska spelregler. Det här är en fråga som Energikommissionen har att föreslå åtgärder för att lösa.

Under alla förhållanden, år 2030 ska hela Sveriges for-donsflotta vara fossilbränsleoberoende. Det har regeringen slagit fast, och en statlig utredning visar hur det kan gå till. Då frågar vi oss vad händer nu?

Tidsplanen ser ut som följer; ”Fossilbränsleoberoende” definieras som att transportsektorns klimatpåverkan mins-kar med 30 % till 2020, 60 % till 2025 och 80 % till 2030 och att till 2050 ska hela samhället vara klimatneutralt. I utredningen framgår att för att nå målen måste vi både ha effektivare fordon, bättre bränslen och ändrat beteende. n

Carl Olov Persson

BIO

ENER

GI

– Vi har en anläggning som fungerar, säger Rickard Gebart.

TEKNIK FÖR VATTENKRAFTNyckelfärdiga lösningar

för nybyggnation och renoveringsprojekt

Francis och Kaplan turbiner producerade i ÖsterrikeTurbiner med hög verkningsgrad

HEROS 3 - Helautomatisk styrsystem

ww

w.g

loba

l-hyd

ro.e

u

Platinagatan 8602 23 NORRKÖPINGSVERIGETelefon 011-311390www.r-con.se

Din Globalpartner i Sverige

Platinagatan 8602 23 NORRKÖPINGPlatinagatan 8602 23 NORRKÖPINGPlatinagatan 8

Din Globalpartner i SverigeDin Globalpartner i Sverige


Alltsedan oljekrisen på 1970-talet har EU verkat för att öka andelen förnybar energi och minska behovet av importe-rade fossila bränslen. Det ökar försörj-ningstryggheten och mins-kar utsläppen av växthusgaser och belastningen på miljön. Medlemsländerna har prövat oli-ka stödsystem såsom investeringsstöd, fastprissystem och kvotsystem.

De förnybara elproduktionsanlägg-ningarna kan inte konkurrera på en avreglerad marknad, som pressar ned priset till marknadspriset, d.v.s. enbart den rörliga kostnaden. De förnybara projekten behöver därför stöd under projektets avskrivningstid normalt 20 år för att täcka av-skrivning och ränta.

100 procent förnybartAllt fler länder har ställt upp det fram-

tida målet att energianvändningen till 100 procent ska komma från förnybara energikällor. Sverige har med sin stora tillgång på vatten- och vind-kraft samt bioenergi goda förutsättningar att nå målet 100 % förnybart och att därutöver ex-portera förnybar elproduktion till EU. Detta förutsätter att olika förnybara energikällor an-vänds. Investerings- och produktionskostnad per producerat kWh varierar för olika förnybara energikällor Mindre anläggningar har högre kostnad än större. Stödet måste behovsanpas-sas för att hjälpa de mindre projekten, vilka kan ha stor regional och lokal betydelse och inte överkompensera de lönsamma stora projekten.

År 1993 införde Sverige investerings-stöd för vindkraft och ersattes år 2003 av elcertifikatsystemet. Några länder har prövat auktionering, som i huvudsak har använts för samhällsägda projekt, men systemet har inte fått något nämnvärt genomslag.

Fastprissystem i TysklandFastprissystemet, som togs fram i Tysk-

land i början på 1990-talet, har resulte-

rat i en stor utbyggnad av både vindkraft och solel och dessutom skapat en stor vindkraftindustri som gett landet export-intäkter. Detta system finns i många länder i Europa och i övriga världen. Staten beräknar varje år stödets storlek utifrån vad det kostar att anlägga och driva olika produktionsslag under 20 år. Hänsyn tas också till anläggningens storlek och vindklass. Inlandslä-gen med lägre vindtillgång får högre ersättning än kustlägen för att kunna täcka sin driftkost-nad. Detta ger kraftverksäga-ren en säker inkomst under 20 år förut-satt att anläggningen är välplanerad och välskött.

KvotsystemEnligt kvotsystemet (elcertifikat)

får kraftverksägaren för all förnybar elproduktion samma ersättning, både ett elpris på Nordpoolbörsen och ett elcertifikatpris på börsen SKM (Svensk Kraftmäkling). Staten bestämmer utbyggnadstakten för att till år 2020 kunna nå målet, 30 TWh ny förnybar el-produktion, ca 23 % av elanvändningen jämfört med år 2002. Alla elan-vändare utom elintensiv industri måste enligt lag köpa en viss andel (kvot) förnybar elproduktion av sin konsumtion. Denna kvot höjs normalt vare år för att kunna ge elcertifikat till nya anläggningar. Systemet ger varje anläggning tilldel-ning under 15 år, kortare tid än i andra system och ger överkompensering till stora anläggningar.

Marknad i obalansElcertifikatutredningen antog att en

nedgång i elpriset skulle ge en uppgång i certifikatpriset. Detta förutsätter att marknaden är i balans och att kraft-verksägarna får tillräcklig avkastning för att inte riskera investeringen. Men mark-naden följer inte alltid teorin. Alltsedan 2011 har priset på både el och certifi-kat sjunkit och överskotten på el och certifikat ökat. Elcertifikatsystemet är trögt, komplicerat, arbetskrävande och intervallen mellan kvotjusteringarna för långa. Staten har inte lyckats hålla elcer-tifikatsystemet i balans. Det finns idag

Elcertifikaten behöver komplet-teras med en variant av fastprissys-tem om målet 100 procent förny-bart ska nås till 2040. Som läget är nu har vindkraftutbyggnaden helt gått i stå.

Det behövs ett nytt stödsystem för förnybar energi

Av Gunnar Grusell

DEB

ATT

Inom EU förespråkas en variant på fastprissystemet, vilket Sverige borde ta efter.


DEB

ATT

ett stort över-skott av certifikat, liksom el, och producenterna får en sammanlagd ersättning runt 30 öre/kWh, både på kort och lite längre sikt (2-3 år?).

Den principiella och viktiga skillnaden mellan fastpris och kvotsystem är att i det första fallet tar staten huvudansvar för investeringen och i det andra fallet är det investeraren som står för risken. Man kan då tycka att staten borde känna ett stort ansvar för att kvotsystemet är i balans och levererar, men så har det inte varit i Sverige.

Investerare i konkursFler investerare har gått i konkurs eller

tvingats sälja till underpriser och nya in-vesteringar har i det närmaste avstannat. Investerarnas förtroende för elcertifikat-systemet är nu mycket lågt och Sverige ser inte ut att nå sina utbyggnadsmål till 2020.

Fastprissystemet anses av många som

för ”säkert” för investerarna och kvotsys-temet för ”osäkert”.

I flera EU-länder förespråkas nu en vari-ant på fastprissystemet, variable Feed-in Premium, vFIP. Här bestämmer staten inför varje nytt år vad utbyggnadskost-naden är för ett ”normal-kraftverk” och översätter det till en ”normalersättning” i öre/kWh av en normalårsproduktion.

De nya anläggningarna får denna ersätt-ning under avskrivningstiden, normalt 20

år. Men själva stödet är enbart skillnaden mellan ”normalersättningen” och elpri-set. Stiger detta mins-kar stöddelen och blir noll när elpriset ligger på samma nivå som ”normalersättningen”. Tan-ken är att ge säkerhet åt investeringen utan att ge överkompensation.

För att överkompensation inte ska ske behöver stödet behovsanpassas, alltså en storleksdif-ferentiering. Ett behovsdif-ferentierat vFIP-system skulle ge ett bra och säkert stöd för alla typer och storle-kar av elproduktion från olika förnybara energikällor, vilket är nödvändigt för att nå 100 procent förnybart till 2040.

Detta system bör införas i Sverige paral-lellt med elcertifikatsystemet snarast men senast 2020. Finansieringen kan ske på liknande sätt som för elcertifikaten, men att insamlade medel slussas vidare till en fond ur vilken producenterna får ersätt-ning. n

Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

’’Staten har inte lyckas hålla marknaden för elcertifikat i balans’’


VVS-branschen missarmiljardinvesteringar

Det behövs installeras 10 miljoner kvdratmeter solfångare om branschföreningen Svensk Solenergis mål på 4 TWh ska infrias. Det svarar mot investeringar på 60 till 70 miljarder kr.

Solenergi är i många avseenden en överlägsen energibärare. Solinstrål-ningen träffar användaren direkt, utan kostnader och miljöpåverkan och dessutom är energiomvandlingen helt klimatneutral. Och tillgången är god, även i Sverige är solinstrålningen omfattande.

Skulle vi täcka tre promille (!) av Sve-riges area med en solenergiteknik med 30 procent verkningsgrad omvandlar denna area lika mycket energi som vårt lands totala energibehov under ett år.

Ett vanligt villatak (på cirka 100 m2) tar emot en solinstrålning som är fem gånger större än husets totala energi-användning under ett år. I takt med att allt bättre solenergiteknik och system-lösningar utvecklas har möjligheterna

att få en ansenlig del av energiförsörj-ningen täckt med solens hjälp ökat.

Stor potentialPotentialen är hissnande! Ordinära sol-

värmeanläggningar för bostäder klarar ungefär 1/3 av husets årliga värme- och varmvattenbehov. Tekniskt är det däre-

mot möjligt att täcka upp till 50 procent av en byggnads totala värme- och varm-vattenbehov med solfångare, utan någon nämnvärd form av säsongslagrad värme.

I ett nationellt perspektiv har bransch-organisationen Svensk Solenergi fram-fört att 10 procent av Sveriges värmelast år 2030 skulle kunna täckas med sol-värme och 10procent av el-behovet med solel. Målet är att bygga ut solvärmen så att det produceras 4 TWh solvärme till år 2020 för att sedan öka till 10 TWh år 2030.

Olycklig trendI det perspektivet är det olyckligt

att den svenska solvärmemarknaden minskar och inte ökar, som den borde. År 2011 drogs investeringsstödet för sol-

Av Lars Andrén Sol-värmeexpert, debattör och tidigare ordf. i Svensk Sol-energi, vd för Free Energy Sverige.

DEB

ATT


DEB

ATT

värme in och efter det har försäljningen minskat med 60-70 procent.

Toppåret 2006 installerades det knappt 30 000 m2 solfångare, under 2014 och 2015 har försäljningen dalat till en bit under 7 000 m2 per år. Det är minst sagt beklagligt med denna utveckling och mina förhoppningar är att vi ska

lyckas vända trenden och ta tillbaks den marknad som solvärmen gör sig förtjänt av och i samma stund skapa en ordentlig omsättning till VVS-branschen.

Det finns naturligtvis många orsaker till den här utvecklingen men ett sam-band med det indragna solvärmestödet är väldigt tydligt. Under senare år kan vi också konstatera att allt intresse för solenergi nu riktas mot solceller och solel, såväl politiskt som industriellt och kanske framför allt det marknadsrelate-rade intresset.

Nu är det dags att lyfta fram solvärmen och se den ekonomiska och tekniska potential som finns med dagens teknik. Solvärmen är väl utvecklad, har hög verkningsgrad och långt mycket bättre ekonomiska förutsättningarna än vad som är allmänt känt. Solvärmen integre-ras i allt större utsträckning med andra värmekällor vilket gör installationerna enklare, funktionen säkrare och lönsam-heten större.

En solfångare har till exempel vid nor-mala driftförutsättningar 50-70 procent verkningsgrad och producerar därmed 500 – 700 kWh värme per m2 och år. I vissa systemlösningar återbetalas solvär-meanläggningen under 5 – 8 år.

60 till 80 öre/kWhDet går också att bygga anläggningar

som producerar värme till en kostnad av 60-80 öre/ kWh under 20 års tid, beroende på kalkylförutsättningarna. Är anläggningarna i drift längre än 20 år blir driftkostnaden i det närmaste noll,

då drivenergin för cirkulationspumparna i systemet är försumbar. I detta sam-manhang kan nämnas att Sveriges äldsta solvärmeanläggning som fortfarande är i drift monterades redan 1978!

För att lyckas och utveckla solvärme-marknaden måste tekniken industrialise-ras för att sänka investeringskostnaden (det vill säga stärka konkurrenskraften) och öka nyttjandegraden. Teknik- och systemutvecklingen bör eftersträva att solvärmen implementeras med annan teknik för att minska merkostnaderna vid investeringstillfället.

Det kan till exempel ske genom att varmvattenberedare från fabrik utrustas med solkretsens alla komponenter, vilket inte bara underlättar monteringsarbetet utan även sänker merkostnaden. På så vis blir det mer självklart att komplet-tera med solfångare i samband med ett beredarbyte.

På samma sätt kan ske vid en inves-tering av en bränslepanna eller värme-pump. Att elda biobränsle sommartid ger inte optimala driftförutsättningar utan skapar stora förluster. Ur resurssyn-punkt är det därför bättre att använda solvärme sommartid än att elda i en bränslepanna. Genom att låta solvärmen integreras med en värmepump förlängs nyttjandetiden från 4-6 månader upp till 8-9 månader per år.

Solvärmen kan kraftfullt bidra till en värmepumpseffektivisering och på så sätt öka drifttimmarna för solkretsen under året och samtidigt minska förlus-terna (ökad verkningsgrad). Detta är intressanta exempel på hur solvärmen kan ge tillskott till annan teknik och skapa ökad konkurrenskraft och bättre resursutnyttjande.

Noll- och plusenergihusDet är också intressant att en byggnad

ämnad för boende använder upp till 80 procent av sin energitillförsel för upp-värmning och varmvatten. Är målet att skapa nollenergihus eller plusenergihus ligger den stora utmaningen i att minska behovet av energitillförsel för uppvärm-ning och varmvatten. För detta ändamål är solvärmen överlägsen att ta den andel som är möjlig.

Solfångare kan med sina 50-70 procent verkningsgrad klara en stor andel av värmeförsörjningen och täckningsgra-den stiger i förhållande till hur väliso-lerat huset är. Generellt är solvärmen extra intressant där det finns stora

varmvattenbehov, speciellt sommartid. Bra objekt kan vara campinganlägg-ningar, idrottsplatser för att nu inte tala om solvärmens möjligheter att värma utomhusbassänger. Naturligtvis är det också intressant att täcka alla former av varmvattenbehov som förekommer inom bostadssektorn, sjukhus, daghem och andra omsorgsbyggnader. Andra an-vändningsområden kan vara biltvättar, livsmedelsindustrier och liknande.

Den så populära solelstekniken har en stor potential och är intressant för alle-handa el-behov. Inom bostadssektorn är det främst hushållselen som blir aktuell. Det är en mindre andel av energianvänd-ningen men inte mindre intressant.

VVS-branschenMed anledning av solvärmens höga

prestanda och välutvecklade teknik är det nu hög tid för VVS-branschen att se möjligheterna med teknikområdet. Varför inte erbjuda solfångare samtidigt som varmvattenberedaren ska bytas ut eller integrerad solvärme med värme-

pumpen? Med samma försäljningsinsats ökar omsättningen och därmed margi-nalerna. Och det finns modern spännan-de teknik att erbjuda kunderna. Teknik som förbättrar verkningsgrader, ger ett smartare resursutnyttjande som leder till till bättre driftekonomi och mindre be-lastning för miljön och klimatet. Vinnare i alla ändar kan tyckas!

Ska Svensk Solenergis mål om 4 TWh solvärme infrias behövs det installeras ungefär 10 miljoner m2 solfångare. I ett solvärmesystem är den här volymen värd 6 000 – 7 000 kr/m2. Med andra ord är det ett marknadsvärde på 60 – 70 miljar-der som väntar på den bransch som vill ta den omsättningen och de vinster som det innebär. För min del är det självklart vilken bransch det är!! n

’’En solfångare kan ge 500-700 kWh per

kvm och år’’

’’Generellt är solvär-men extra intressant där det finns stora

behov av varmvatten’’


Här kommer en sammanfattning om vad rapporten presenterade gällande de eko-nomiska förutsättningarna för kraftsla-gen: kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och kraftvärme.

Oroande situationDet nuvarande låga elpriset gör att alla

kraftslag i Sverige har en oroande ekono-misk situation, speciellt när elpriset spås att fortsätta vara lågt fram till 2020. Läg-ger man även till de skatter och avgifter som belastar de olika kraftslagen blir det en svår situation för kraftbolagen. Det är många faktorer som påverkar elmarkna-den så som elanvändning, bränslepris, utsläppsrättspriser, produktionskapacitet och sammanlänkningar med kontinenten.

Alla dessa parametrar påverkar det svenska elpriset på lång sikt. På den svenska marknaden berörs produktions-tillgången på lång sikt också av utbygg-naden av förnyelsebar kraftproduktion samt utvecklingen för kärnkraften. På kort sikt berörs elpriset i Sverige av den hydrologiska balansen, temperaturen, kärnkraftens driftsituation, vindförhål-

lande och tillgänglig överföringskapacitet mot övriga länder.

Kolet bestämmer prisetDe dominerade faktorerna som påver-

kar elpriset i Sverige är utsläppsrättspri-ser och bränslepriserna för främst kol-kraft. Det kan verka konstigt att Sveriges elpris påverkas av marginalkostnaderna för kolkraft då vi i Sverige inte har någon elproduktion från kolkondenskraftverk. Det beror på att i övriga Europa har kol en mer dominerande roll när det kommer till elproduktionen och eftersom Sverige är fysiskt ihopkopplat med dessa länder så påverkas även vi. Priset på utsläpps-rätter är för tillfället lågt på grund av att det är ett överskott av utsläppsrätter på

marknaden. Detta gör att det inte är lön-samt för företag att investera i att minska sina utsläpp av koldioxid. Vilket gör att kol fortsätter att vara dominant som bränsle ute i Europa och som beskrivet ovan påverkas det svenska elpriset. Priset på utsläppsrätter är ett viktigt politiskt styrmedel (EU-ETS) vilket medför att det är en osäker faktor hur priset på dem kommer att utvecklas.

Mer förnybar elFram till 2020 kommer den förnyel-

sebara kraftproduktionen öka stort i Norden medan förbrukningen av el inte tros öka markant. Troligen kommer en ny kärnkraftsreaktor i Finland att driftsättas 2018 och 2024 är ytterligare en reaktor

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Det låga elpriset pressar alla elproducenterI april publicerades rapporten ”Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag” gjord av teknik-konsultbolaget Sweco på uppdrag av Energikommissionens kansli. Här sammanfattar Anna Karlborg rapportens innehåll.

Av Anna Karlberg, Sweco


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

ANDERS BARDTurbin- och generatorteknik, [email protected] 61 63

TOBIAS SVENSSONKontrollanläggningar, Malmö[email protected] 70 62

CAROLINE SVENSSONMiljötillstånd, Jönkö[email protected] 18 06

JOHAN NILSSONVattenbyggnad, [email protected] 60 34

MARTIN STENQVISTVattenmiljö, miljötillstånd, [email protected] 17 34

DANIEL EDMANDammluckor, [email protected] 60 51

KontaktpersonerVälkommen att ta kontakt så hjälper vi dig att hitta rätt kompetens.

Sweco har arbetat med vattenkraft och dammar i Sverige och utomlands i över 100 år. Vi har projekterat en stor andel av både de stora och små vattenkraftanläggningarna i Sverige och arbetar kontinuerligt med underhålls- och förnyelseåtgärder.

Sweco har också haft en stark utveckling av kompetens och tjänster kring vatten- kraftens miljöfrågor. Fiskvägar och kostnads-/nyttoanalyser för prioritering av åtgärder i vattensystem är endast några av de områden där Sweco kan bistå med kunskap och erfarenhet.

VVi erbjuder tjänster inom både miljö och teknik genom projektets alla skeden och vi vill på detta sätt fortsätta att bidra till att utveckla vattenkraften och säkra produktionen.

Sweco är ett internationellt konsultföretag med kontor på ett femtiotal orter i Sverige. Företaget finns etablerat i ett flertal länder i Europa och utför uppdrag över hela världen. Inom Sweco samverkar ingen-jörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett håll-bart samhälle. www.sweco.se

planerad att driftsättas. Detta stärker den nordiska kraftbalansen och håller elpriset lågt. Det som kan påverka kraftbalansen och elpriset är att flera sammankopp-lingar med kontinenten planeras och att fyra reaktorer ska stängas i Sverige. Alla dessa parametrar gör det svårt med inves-teringsbeslut, risken att elpriset fortsätter att vara lågt och de politiska besluten i Sverige, men även övriga Europa, påver-kar de svenska kraftslagens lönsamhet.

Högre kostnader än intäkterFör några av de svenska kraftverksan-

läggningarna är kostnaderna högre än intäkterna från elmarknaden. De största kostnader som kärnkraften har är drift- och underhålls kostnaderna och dessa varierar mellan anläggningarna på grund av olika tekniska lösningar, ålder, utförda investeringar och drifttimmar. Övriga kostnader är bland annat effektskatten, kärnavfallsavgifter, bränsle och avfalls-kostnader.

Effektskatten har höjts några gånger och senast var i augusti 2015 då den höjdes med 17 %. Kärnavfallsavgiften är även en post som har ökat vid varje koll som SSM (Strålsäkerhetsmyndighe-

ten) gör var tredje år och SSM har även föreslagit att avgiften borde höjas för Oskarshamn och Ringhals då de båda har beslutat om en tidigareläggning av stängning av två reaktorer vardera. Kapi-talkostnaderna kommer att öka på grund av kravet på oberoende härdkylning som måste vara installerat till 2020/2021. Dessa nämnda faktorer gör framtiden oviss för ägare av kärnkraftverk.

Svårt med investeringar i vattenkraftDen svenska vattenkraften har ett stort

investeringsbehov, med läget som är idag gör det svårt för kraftverksägare att ta investeringsbeslut. Det som gör det svårt är osäkerheten kring elpriset, politiska faktorer med fastighetsskatten, krav på miljöåtgärder och den krångliga och om-fattande rättsliga processen med att an-söka om nya miljötillstånd. Produktions-kostnaderna för 1 kWh vattenkraft är ca 20 öre. I den summan ingår fastighets-skatt, slitage/reservdelar, nätavgift och egen personal, där fastighetsskatt är den största kostnaden för kraftverksägarna.

Den osäkra framtiden angående vilka miljöåtgärder som kommer att krävas och vad dessa kommer att kosta, tillsammans

med det låga elpriset gör att många kraft-bolag väljer att renovera/vidmakthålla turbinerna istället för att förnya/uppgra-dera. Då det är svårt att räkna hem en reinvestering/uppgradering av en turbin med den prisbild som existerar idag.

Vill kraftbolagen bygga nytt eller uppgradera en turbin med följden att de måste ansöka om ny vattendom, om vattenföringen förändras, så blir ofta den rättsliga processen kostsam, omfattande och osäker. Det finns flera exempel på långdragna tillståndsprocesser som lett till avslag nästan ett decennium senare.

Vindkraften utvecklats snabbtInom vindkraftstekniken har det varit

en snabb teknisk utveckling de senaste åren framförallt genom förbättrat energi-utbyte och kostnadseffektivitet. Rotor-diametern har ökats inom alla vindhas-tigheter, navhöjden har blivit högre och det har blivit större generatorer. Detta har gjort att man får ut mer energi per vindkraftverk.

Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatmarknad vilket har haft effekter på investeringstakten inom vindkraft i Sverige som har minskat. Nu


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

konkurrerar nya vindkraftsprojekten mot andra nya projekt inom svensk kraft-värme och norsk småskalig vattenkraft och storskalig vindkraft. De låga el- och elcertifikatpriset som är just nu, gör att man måste investera där det är mest lönsamt. Följden av den snabba teknik-utvecklingen inom vindkraft har gjort att de investeringar som gjordes i början när elcertifikatsystemet introducerades i Sverige har sämre lönsamhet och stora nedskrivningar har gjort och kommer att göras. Den stora produktionskostnaden inom vindkraft är kapitalkostnaderna, som kan vara runt 60-80 procent.

Kraftvärme påverkas marginelltAv kraftvärmeanläggningarna i Sverige

är hälften yngre än 20 år och det ser inte ut som att det finns ett akut behov att återinvestera, men det kan variera lokalt. Kraftvärmeverks huvudsyfte är att produ-cera fjärrvärme och elen är en biprodukt, vilket gör att värmeproduktionen styr hur kraftvärmeverket körs och att elproduk-tionen inte alltid körs mest optimalt mot elmarknaden. Då elproduktionen endast är en biprodukt är det svårt att räkna ut vad produktionskostnaderna är för endast elen. Det finns flera metoder men den som användes i denna rapport gav produktionskostnader på 40 öre/kWh för

ett bioeldat kraftverk och 30 öre/kWh för avfallseldade kraftverk. De avfallseldade kraftverken har en lägre kostnad då dessa får betalt för att ta emot avfall.

För att sammanfatta så är det låga elpriset en stor bidragande faktor till att det är svåra tider för kärn-, vatten- och

vindkraften i Sverige. De politiska beslu-ten gällande skatter och avgifter påverkar hur framtiden kommer se ut för kraftsla-gen och osäkerheten gällande bland an-nat miljökrav gör det svårt för investerare inom kraftbranschen att ta beslut. n

Elanvändningen ökar inte i Sverige längre vilket i sin tur pressar elpriset.


FÖR

ENIN

GEN

SEROSveriges Energiföreningars RiksorganisationRomelevägen 7b, 681 52 KristinehamnTel: 0221-824 22E-mail: [email protected], Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseDalby 201, 247 94 Dalby0221-824 22, 070-621 71 96E-mail: [email protected]: Peter Danielsson, 0550-137 61Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem 50 krBankgiro: 829-8481

SERO Service ABRomelevägen 7b, 681 52 KristinehamnVD: Peter Danielsson, 0550-137 61E-post: [email protected] ägs av SEROBankgiro: 5776-4151

Lokalföreningar anslutna till SERODala Energiförening: Dennis Adås, 023-296 85E-mail: [email protected]: 200 kr, Plusgiro: 43442-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson, 0582-660 198E-mail: [email protected] 250 kr, Plusgiro: 347892-2

Smålands Energiförening: Sten Malmström, 0390-405 03E-mail: [email protected]: 250 kr, Bankgiro: 577-7263

Södermanlands Energiförening: Roland Gustafsson, 016-211 40, 070-564 5109E-mail: [email protected]: 200 kr, BG 449-4290

Västmanlands Energiförening: Owe Lundgren, 070-311 535E-mail: [email protected]: 250 kr, Plusgiro: 435 73 54-2

Värmlands Energi- och Vindkraftförening: Anders Björbole, 0590-132 16E-mail: [email protected]: 250 kr, Plusgiro 191 15 22-9

Energi- och hållbarhetsforum VästDaniel HårdfeltE-mail: [email protected] 250 kr, studerand 100 kr därefter 250 kr, BG 5064-8898,www.enfovast.se

FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SEROEnergi på lantgård i Sverige, Box 53, 243 23 HöörMedlemsavgift 300 kr, BG 5618-7875(inkl medlemskap i SERO+tidning)Elbil Sverige, Sven Forsberg, Malmö0704-670882, E-mail: [email protected]

Branschföreningen Biokol SverigeMattias Gustafsson, Svenstorp 1, 6402 24 Sköldinge,E-mail [email protected]

Svensk VattenkraftföreningKvarnvägen 2, 311 64 VessigebroE-mail: [email protected]: www.svenskvattenkraft.seMedlemsavgift: Inkl SERO 400 kr, enbart SVAF 250 kr. För kraft-verksägare tillkommer en momspliktig avdragsgill serviceavgift på 0,29 öre per kWh medelårsproduktion, dock högst 15.000 kr samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgif-ten 1500 kr. Bankgiro 5956-7404

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening, 0495-104 39, 070-678 91 39E-mail: [email protected] Orebrandt, 08-412 42 88, E-mail: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningSven-Erik Vänneå, Trälshult 23, 310 20 Knäred0430-52074, 0701-441213, E-mail: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJSune Haraldsson, Granbäcken,560 13 Hok, 0393-230 62, [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg, 0570-521 51, [email protected]

Svensk VindkraftföreningKvarngatan 2, 311 31 Falkenberg,Hemsida: www.svensk-vindkraft.orgKansli: Ulla Hedman Andrén076-716 05 50, [email protected] privatperson inklusive SERO 650 kr, endast SVIF 500 krFörnybar Energi Sverige ABVD: Jan-Åke Jacobsson, 070-640 57 59E-mail: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Adresser föreningar och partners

010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av nära500 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Bolaget är noterat på Nasdaq Stockholm Small Cap.

Vill du ha ett problemfritt ägande?- Låt Eolus sköta din anläggning!

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning?

Kontakta mig för genomgång av ditt behov.

KENT [email protected] 88 24

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

ReturadressSERO

Romelevägen 7b681 52 Kristinehamn

Posttidning B

Documents

Förnybar energi 2 2016