Förnybar energi nummer 3, 2015

Nummer 3/2015

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA:

Energi från skogen

2 förnybar energi 3/2015

010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning?

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

Är du intresserad av vindkraft?- Ny möjlighet till andelsägande i Stångby!

Katarina Tideman 010-199 88 25

[email protected]

Henric Karlsson 010-199 88 72 [email protected]

Just nu erbjuder Eolus investering i vindpark

Stångby. Vi säljer tiondelar i ett av vindkraft-

verken i vindparken som ligger i Lunds kommun i

Skåne. Parken kommer att byggas under vintern

2015/2016.

Vi kommer även anordna en investeringsträff och

visning av vindpark Stångby i höst.

För mer information kontakta oss!

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Enkel montering

Korrosionsbeständiga

Utmärkta hydrauliskaegenskaper

Amiantit Norway AS • Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.amiantit.eu Ett företag i koncernen

Flowtite GRP-rör – få ut mer av din kraftverksinvestering

3/2015 förnybar energi 3

Göran Bryntse ordförande SERO, Ann-Kristine Johansson vice ordförande SERO

Energikommissionen och de många människornaNu efter sommaren fortsätter Energikommissionen sitt viktiga upp-drag att mejsla ut en både samtids- och framtidsanpassad energi-politik. Ett omfattande expertarbete pågår och politiska förhand-lingsinitiativ växer fram. Med denna debattartikel vill vi inspirera Energikommissionen att också rikta sig mot den breda allmänheten.

LED

ARE

Energiområdet tyngs fortfarande av en mentalt försurande desinformation om en hotande energibrist. Ett Sverige base-rat på 100 % förnybart år 2040 är idag fullt realistiskt, men det förutsätter ett slut för den massiva indoktrineringen att en sådan omställning är omöjlig. Tvärtom: det behövs nu en gedigen folkbildningssatsning för att människor med utgångspunkt i seriösa fakta ska få chansen att

tänka och handla själva. Och inspirera varandra så att

målet ”100 % förnybart” rentav kan förverkligas

före år 2040.Visst måste omställningen mot

förnybar energi få ta tid – men det finns inget som säger att den behöver bli onödigt lång genom

s.k. expertutlåtanden utifrån övertro på det befintliga. Att exempelvis Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) hävdade att det inte gick att integrera mer än ca 10 TWh årlig vindkraft i elnätet bör stäl-las mot att vindkraften idag ger 15 TWh

↪

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: C/O Carl Olov Persson, Majtunavägen 11, 731 43 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 046-200 221 , 070-621 71 96E.mail: [email protected]

REDAKTÖR: Carl Olov PerssonTel. 0221-146 81E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseChrister SöderbergOlof KarlssonSten MalmströmPeter DanielssonRoland Davidsson

ANNONSBOKNING: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2015Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD:Foto: freebigpictures.com

I DETTA NUMMER bl.a:

8 Uppvaktning Värmlands riksdagsmän om misskött hantering av frågor

20 Ett hus utan energi utifrån – en utmaning mot nätägarna

22 Vatten och energiunionen för välstånd, bra miljö och fred i ett oroligt område

23 Fossilfri fordonsflotta – en utmaning

26 Gotland självförsörjt på el – en möjlighet

31 De små vindkraftverken på väg ut

32 Vilken politik behöver Sverige för mer förnybar energi och effektivare energianvändning

34 Vad vi gör nu avgör våra barns framtid

36 Fem frågor till Lars Andrén

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING


LED

ARE

och dessutom är starkt växande. Tveklöst förvärrade KVA genom sitt agerande den uppförsbacke som de tidiga vindkraftsen-tusiasterna och -kooperativen hade att forcera.

Ännu snabbare går det nu med solener-gin – dess installerade effekt fördubblas varje år, främst genom individuella ini-tiativ. Endast i undantagsfall ges samhäl-leligt stöd och den existerande beskatt-ningen försvårar snarare än underlättar. Likväl firar ”ekorren” i människan sina triumfer – hon vill ju så gärna klara sig så långt som möjligt på egen hand, bara det finns något så när rimliga förutsättningar.

Tidiga aktörer klarar att hålla undan både myterna om förnyelsers omöjlighet och propagandan om kärnkraften som den enda ”säkra” komponenten. Men hur är det för dem som inte tillhör själva front-linjen i omställningen? Många upplever att man gärna vill ha mer förnybart, ofta solenergi, privat eller i närområdet. Sam-tidigt är man osäker på kostnadsbilden och fundersam inför teknikens komplexi-tet och hållbarhet. För visst vill man ställa om till förnybart och också spara mer en-ergi i hushåll, småföretag och vårdsektor – men hur gör man allt detta?

Sedan år 1980 har vi inom SERO, Sveri-ges Energiföreningars Riksorganisation, arbetat för upplysning om förnybar energi och energieffektiviseringar. Bland våra medlemmar finns det experter och tidiga aktörer inom alla energiområden. Sam-tidigt ser vi behovet av att fler rycks med av möjligheten 100 % förnybart. En stark folkbildningsinsats på energiområdet sig-nalerar en tillit till medborgares förmåga att tänka och handla, på egen hand och tillsammans. Omvänt: utan ett djupgåen-de, kunskaps- och engagemangsbaserat folkligt stöd blir Energikommissionens förslag kortlivade, detta trots deras efter-strävade långsiktighet.

Vi föreslår nu Energikommissionen att bjuda in studieförbunden till samtal om hur gemene man aktivt kan ges plats i en-ergiomställningsarbetet. Detta kan med fördel ske i samspel med den pågående Miljömålsberedningen – miljömål behö-ver berikas med kunskapsmål för att få ett gediget genomslag på energiområdet. Därtill behövs en allsidig energiinforma-tion i TV, radio och sociala medier.

Göran Bryntse ordförande SEROAnn-Kristine Johansson vice ordförande SERO

SERO föreslår att fortsatt inlagring av använt kärnbränsle i CLAB upphörI ett brev till Mark och Miljödomstolen med kopior till Kärnavfallsrådet och Miljödepar-tementet påtalar SERO de mycket stora risker den svenska modellen med mellanlagring i CLAB, mellanlagret av använt kärnbränsle i anslutning till kärnreaktorerna i Oskars-hamn. Samma metod användes i Fukushima med förödande följder. Samtidigt finns nu en mycket säkrare metod med passiv luftkylning i stora betongtorn som kan placeras var som helst. SERO skriver:

Yttrande avseende komplettering II och III av ansökan om tillstånd enligt miljö-balken till anläggningar i ett samman-hängande system för slutförvaring av an-vänt kärnbränsle och kärnavfall.

(Remissvar CLINK 26 juni 2015).

Sammanfattning: SERO har granskat an-sökan om tillstånd från SKB och funnit att det förslag SKB framlagt inte föreslår bästa tillgängliga modern teknik. Därför hemställer SERO att domstolen avslår an-sökan. Samtidigt bör domstolen uppmana SKB att återkomma med ett bättre förslag t.ex. innefattande torrdeponering med Dry Casks. Domstolen bör samtidigt över-väga indraget tillstånd för fortsatt drift av CLAB med hänsyn till de stora risker fort-satt drift innebär.

Motivering för SERO:s ställningstagan-de är följande:

SERO har konsekvent påpekat begränsning-arna med aktiv kylning kontra passiv kylning• Kräver kontinuerlig övervakning • Kräver kontinuerlig tillförsel av el • Kräver kontinuerlig tillförsel av kyl-

vatten med värmeväxling.• Begränsad livslängd på bassäng be-

klädnad• Allt bränsle i en anläggning skall und-

vikas• Oacceptabelt avstånd till reaktorer i

drift• Stor risk vid bortfall av kylning• Kräver vid fullt lager ca 12 000 ton en el-

förbrukning av min 16 500 000 kWh per år med en fallande förbrukning under 35 år efter stängning av sista reaktorn.

Forts. www.sero.se

Ansvariga för SERO:s yttrande har varitRoland Davidsson, Leif Göransson och Olof Karlsson

Dry Casks – luftkylda betongtorn för mellanlagring av använt kärnbränsle.



FÖRN

YBA

R EN

ERG

I

Tid för omtanke – dags att ställa om!Om världen hade väntat på en billigare och bättre transformatorolja än PCB, så hade vi alltjämt använt PCB. Vi hade väl även haft PCB i alla kondensatorer, i fönsterkitt, m.m. Och varit fullständigt förgiftade. Kanske hade människor i i-länder börjat dö ut, pga. att de flesta graviditeter lett till missfall.

Om världen väntat på något som var bil-ligare och tekniskt bättre än freoner ut-vecklats innan avvecklingen av freoner påbörjats, ja då hade det varit freoner i varje kyl och frys nu också... Och om alla gamla frysar och kylskåp hade hante-rats på ett så "billigt" sätt som möjligt, så hade all freon läckt ut i luften, och förstört ozonlagret en gång för alla. Då hade väl varken jordbruk eller skogsbruk fungerat som idag. Tillväxten hade minskat rejält.

Men när ersättning för råolja diskute-ras, därför att utsläppen av växthusgaser kanske förstör klimatet en gång för all-tid, så att vädret alltid blir extremt, vil-ket kan göra att Jordens skördar minskar kraftigt, och effekten varar i 1000-tals år, ja då måste det först utvecklas billigare och bättre drivmedel, innan råoljebase-rade drivmedel kan förbjudas. Visst är det märkligt? Jordens befolkning ökar och det förbrukas allt mer resurser per person. Då är det uppenbart en dålig idé att fort-sätta användandet av fossil, ändlig energi, och därigenom förstöra möjligheterna att odla mat och driva skogsbruk. Mycket av världens vete och linser kommer från torra stäpper idag. Om dessa stäpper blir lite varmare och torrare, så går de inte att odla. Om polaris smälter och världshaven stiger, försvinner bra jordbruksmark un-der havsytan och går inte att odla. Annan odlingsbar mark översvämmas och spolas bort pga. extremt regnigt väder, andra år torkar allt bort. Skördarna minskar kraf-tigt.

Varför kallas det "dyrt" att sluta elda fossil energi? Det som är dyrt, är alla ska-dor och minskat jordbruk och skogsbruk, pga. mer växthusgaser i atmosfären, därför att fossil energi eldas överallt. I många fall är brytningen av kol inte ens lönsam!!! Fordonsbränsle subventioneras i många av världens folkrika, stora länder. Ökad befolkning + minskat jordbruk/skörd pga. växthuseffekt och extremt kli-mat => Massor av människor får svälta ihjäl. Det kan bli så att råoljedyrkarna blir världshistoriens största och värsta mass-

mördare, indirekt, genom att de orsakar mass-missväxt i jordbruket och därmed massvält. Det visar sig under de närmaste decennierna.

Alternativ som räddar oss: Solcellsel, vindel, el från tidvatten och havsström-mar, elfordon, biodrivmedelskoncept där bioenergin tas tillvara effektivt, sol-kollektorer, spara på energi, mer odling av gröda när det är torrtid, där det är monsunregnsklimat. Det kan ske genom avsaltning av havsvatten. Den tekniken är ganska "mogen" idag och används i många torra områden. Idag byggs det av-saltningsanläggningar i snabb takt i torr-ra delar av världen. Det tillförs ändå lite salt till marken med avsaltat vatten från t.ex. avsaltning som görs m.h.a. omvänd osmos, så därför är det bra att vattna med avsaltat vatten under torrtid och att reg-nen under regntid sköljer bort saltet. I tropiska områden råder det brist på vat-ten under delar av året. Det hindrar att marken odlas kontinuerligt. Hos oss är det vinter. Då är det hopplöst att försöka odla. Det är för kallt och för svagt solljus. Och sommartid har vi sällan brist på vat-ten.

Tyvärr! De stora företagen med mycket pengar har råd att påverka genom lob-bing. Skall politikerna lyckas måste de ta bättre vara på företag som är bärare av nya kunskaper. Vill man att ingenting ska hända ska man ge allt statligt stöd till bio-drivmedel stora oljebolag som har inves-terat sig fast i råolja och teknik för att kon-vertera råolja till drivmedel. Det är lika listigt som att göra bocken till trädgårds-mästare. I Sverige trodde man att Vatten-fall och Sydkraft (numera E.ON) skulle utveckla och kommersialisera vindkraft, om de fick några miljarder kr av staten. Det blev ingenting. I Danmark gav man stöd till entreprenörer och företagare som var intresserade av att utveckla och kommersialisera vindkraft. Det blev en vindkraftsindustri.

Andreas Eklund

Andreas Eklund är forsknings- och utvecklingschef på EcoPar AB, ett ex-panderande företag som startade för 17 år sedan, 1998, och har omkring 500 kunder i Sverige. Det växer hela tiden bl.a. genom köp av företag med intressanta patent, varumärken, produktutveckling, säljare, etc. Företaget finns även i andra EU-länder. EcoPar är expert på ultrarena, syntetiska drivmedel och har sålt 100 % syntetiskt drivmedel sedan år 2003 och är störst i världen på detta. Andra oljebolag som t.ex. Shell vågar bara blanda i 2 till 5 volympro-cent syntetiska drivmedel i råoljebaserade drivmedel. Om man kallar HVO från Neste Oil för "syntetiskt drivmedel" så säljs näs-tan all volym som 10 till 20 % inblandning i råoljebaserad dieselolja. Andreas är även medlem i SIS, utform-ning av tekniska standarder för gasformiga och flytande drivmedel. Andreas är medan-svarig för utformningen av EU-standarden EN15940, syntetiska paraffinoljor för dieselmotorer (ur råvarorna biomassa och naturgas/fackelgaser). I kommande nummer återkommer An-dreas med lösningar på hur skogsråvaror, sopor, etc. kan omvandlas till biobränsle och om det sker i värmeverkens regi får kommunerna värme och el på köpet.

Andreas Eklund. Foto: Jörgen Ek

”Varför kallas det "dyrt" att sluta elda fossil energi?”


Värmland och vattenkraftenI det förra numret av Förnybar Energi skrev jag om ett uppmärksammat vattenkraftmål i Värmland, Gullsby kraft-verk i Brunskog. Jag betecknade detta ärende som en ljusglimt för vattenkraften, men hur går det nu i Värmland?

Jag fick anledning att reflektera över det under en resa till Norge i början av au-gusti, där målet var Eidfjord längst in i Hardangerfjorden i västra Norge. Här är landskapet dramatiskt med höga berg och djupa dalar med små forsar som faller som silvertrådar flera hundra meter utef-ter bergväggarna. Här finns också mycket vattenkraft. Vattenkraften står för 99 pro-cent av elproduktionen i Norge och är ett omhuldat nationellt intresse. Att besöka Sima kraftverk i Eidfjord, 1 120 MW, är en självklar rekommendation från turistby-rån.

Upplever man något liknande på den svenska sidan av gränsen i Värmland? Det är självklart att vi inte kan mäta oss med de stora kraftverken i Norge, inte ens i Klarälven, men hur är det med synen på vattenkraften? Här finns både likheter och olikheter - länsstyrelsen och vissa or-ganisationer gör livet surt före vattenkraf-ten medan den har starkt stöd bland folket på landsbygden.

Detta framgick tydligt när Mallback-ens Byalag och Hushållningssällskapet i Värmland den 25 maj inbjöd till ett infor-mations- och diskussionsmöte om Silver-fors kraftverk och andra mindre kraftverk i Värmland.

Gunnar Eriksson har i 60 år drivit sitt kraftverk i Silverfors, Mallbacken, men för ett år sedan fått föreläggande om ut-rivning.

Mallbacken är ett litet samhälle med 200 invånare och är mest känt för sitt damlag i fotboll som spelar i högsta divi-sionen och kämpar hårt för att hålla sig kvar där.

Att kämpaglöden även gäller andra an-gelägenheter i bygden visade sig genom att man inbjöd till mötet till försvar av Sil-verforsens kraftverk, där mer än 75 perso-ner deltog.

Efter det att arrangörerna hälsat väl-komna redogjorde Eva Nilsson från Hus-hållningssällskapet för dagsläget för vattenkraften i Värmland. Ett tiotal an-läggningar har fått förelägganden och yt-terligare ett 30-tal är under beredning.

Hushållningssällskapet är ofta anlitad som miljökonsult inom vattenkraft och har i en utredning visat att vattenkraften inte har negativ inverkan på biologisk mång-fald, om den drivs på rätt sätt som vid Björ-kaholm, även det i Sunne kommun.

Arkeologen Björn Wallbom redovisade ett intressant arbete han gjort om inven-tering av kulturhistoriska miljöer i vatten, bland annat Silverfors och Walter Johans-son, Svensk Vattenkraftförening gav sin syn på rättsläget.

Länsstyrelsens representanter, Robert Andrén och Torben Ericsson, redogjorde för bakgrunden till sina förelägganden där man hänvisade till kraven i Ramvat-tendirektivet och Miljöbalken.

Därefter utbröt en livlig debatt, många ville komma till tals och hade invänd-ningar mot länsstyrelsens förklaringar. Man ansåg bland annat att Ramvatten-direktivet övertolkades, att Miljöbalken inte avsåg utrivningar och att dessa krav blir ett slag mot näringsverksamheten på landsbygden. Det ansågs dessutom orim-

ligt att ställa sådana krav att verksamhet som hittills varit laglig helt plötsligt tolkas som olaglig och krävs på ett dyrbart nytt tillstånd eller måste läggas ned.

Efter denna engagerade debatt lovade länsstyrelsen se över sina rutiner och åt-gärder beträffande vattenkraft, något som utlöste jubel och applåder från deltagarna.

Nu har det gått tre månader sedan mö-tet i Mallbacken, men ingenting har hörts från länsstyrelsen. Är det semestern, byte av personal eller en långsam process som är orsaken?

Mallbackens Byalag, Hushållningssäll-skapet i Värmland, Värmland-Dalslands

Vattenkraftfören-ing liksom SERO ställer sig denna fråga.

Christer Söderberg

”Nu har det gått tre månader sedan mötet i Mallbacken, men ingenting har hörts från länsstyrelsen. Är det semestern, byte av personal eller en långsam process som är orsaken?”

VATT

ENKR

AFT

Mitten, Gunnar Eriksson, t v Torben Eriksson, t h Robert Andrén, båda från länsstyrelsen.


VATT

ENKR

AFT

VÄRMLAND-DALSLANDS VATTENKRAFTFÖRENING informerar sina rikspolitiker

De små vattenkraftverkens besvärliga situation

Under senare år har det funnits flera konflikter mellan småskalig vattenkraft och motstående intressen, främst strömfiskare med lax och öring som favoriter. Myndigheters prioritering av fri vandringsväg för dessa fiskarter har ibland gått så långt att deras vandringsbehov vare sig ifrågasatts eller utvärderats i specifika vattenmål.

Samtidigt är vattenkraft den energikälla som ger minst skadliga utsläpp (bifogade bild) och är den mest hållbara av de flö-dande förnybara energikällorna. Vattnets energi har i Sverige använts över 1 000 år. Vattenkraftens lokala miljöpåverkan varierar. Så som vattenkraften bedrivs i Björkaholm, Lysvik, är miljöpåverkan inte negativ, vilket en av Hushållningssällska-pet genomförd undersökning visar.

Nedan ska några aspekter på den små-skaliga vattenkraften ur samhälls- och miljösynpunkt redovisas.

Vattenkraftverkens laglighet

Länsstyrelser, med kraftigt understöd av Kammarkollegiet, går ut med föreläg-ganden att kraftverken måste ha tillstånd enligt Miljöbalken. Detta trots att lagen (1988:811) om införande av Miljöbalken i övergångsbestämmelser paragraf 18 anger ”Frågan om laglighet av en vattenan-läggning som tillkommit före Miljöbalken utan tillstånd enligt Vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre bestämmelser be-döms enligt de bestämmelser som gällde vid anläggningens tillkomst”.

Mot denna bakgrund är det obegripligt att kräva nyprövning på det sätt som läns-styrelser gör.

Konsekvenser vid nyprövningVid nyprövning ska den sökande stå för alla kostnader i samband med prövning-en, vid omprövning enbart sina egna, en stor kostnadsskillnad.

Dagens Miljöbalken ställer sådana krav att de kostnader som uppstår vid nypröv-ning ej kan bäras av de små kraftverkens ekonomi, vilken skiljer sig markant från den storskaliga vattenkraftens.

Vid en nyprövning är i allmänhet den enda lösningen att lägga ned driften, men det accepteras inte av länsstyrelser som då kräver utrivning, något som kräver tillstånd och kostnader likartade med ny-prövning, vilket vanligtvis ekonomin hel-ler ej kan bära. Resultatet blir då konkurs och ytterligare en herrelös damm, vilket är både en miljö- och samhällsfara.

Miljökonsekvenser av småskalig vattenkraft

När en damm byggs hindras faunavand-ring, normalt gäller det enbart vandrande fisk som lax och öring, vilka kan klara vandring i strömmande vatten.

Avstängningen resulterar i stället att det bildas en lokal stam av bäcköring som rör sig mellan vandringshindren.

Vandring kan åstadkommas genom anläggning av speciella vandringsvägar,

fisktrappa eller omlöp, vilka dock är kost-nadskrävande och sänker kraftproduktio-nen. Kraftverksägare är generellt positiva till en vandringsväg men saknar möjlig-het att själva finansiera sådana och anser även att det är en inskränkning i deras rät-tigheter. Lösningen är statlig finansiering.

Det är heller inte utan miljökonsekven-ser att öppna för vandring, den biologiska mångfalden förändras, större öring kon-kurrerar ut mindre stationär öring, kräft-


VATT

ENKR

AFT

pest kan spridas och det kan även strida mot EU:s artspridningsdirektiv.

Än värre skador kan uppkomma om en damm rivs ut då näringsämnen som fosfor och andra skadliga ämnen som le-gat parkerade i bottensedimentet sprids nedströms och skapar övergödning mm. Omkringboende förlorar en vacker vat-tenspegel och sitt fiske, bryggor hamnar på torra land och kvar blir ett illaluktande bottenområde med ett litet vattendrag.

Kräver det moderna samhället och mil-jön ett nytt regelverk?

För 75 år sedan och tidigare fanns en an-nan syn på våra vattendrag. De användes för behovsfiske, godstransporter, kvarnar och industri.

De används idag för samhällets behov av el, och har i allt högre utsträckning lockat fritidsboende, fritidsfiskare och fri-tidsbåtar.

Förr såg man inget slut på de fossila bränslena, tillfälliga problem uppstod när OPEC drog åt kranen för att få upp priset, någon verklig energikris var ej i sikte, växthuseffekten var obekant annat än i forskarkretsar. Detta har förändrats och samhället kräver idag en hållbar energi-försörjning.

Vattenkraften är då ett naturligt alter-nativ, men regelverket i Sverige är inte gynnsamt för utveckling av vattenkraft, i synnerhet inte den småskaliga.

Det är inte rimligt att samma krav ställs på ett nytt litet kraftverk som ett nytt Har-språnget.

En storleksdifferentiering som bland annat i Norge är önskvärd

Kraven måste ta hänsyn till vad som är rimligt med hänsyn till behov av energi-försörjning, nu och i framtiden, samhälls-nytta och miljöhänsyn.

Pågående verksamheter som påverkar vattenkraften i Sverige

Vattenverksamhetsutredningen har efter en längre tids utredning lämnat sitt slut-betänkande till regeringen, där det för närvarande bereds. Ca 250 remissyttran-den har inkommit och hur en kommande proposition ser ut finns ingen information om. Många av yttrandena var starkt kri-tiska till betänklandet.

Ramdirektivet om vatten löper in i en ny fas, vattenmyndigheterna har lämnat ett

åtgärdsprogram för kommande 5-årsperi-od. Det är allmänt formulerat och svårt att bilda sig en uppfattning om, men det kan innebära höga kostnader för vattenkraft-ägare och resultera i nedläggning med ökande problem med herrelösa dammar.

Länsstyrelsernas föreläggande

Det är stor skillnad mellan olika länssty-relser vad gäller att utfärda föreläggan-den.

De som gör det hänvisar vanligen till den så kallade Gisslarbo-domen från 2012. Den domen är ganska vag i sin formule-ring om rätten att förelägga om prövning enligt Miljöbalken och strider mot över-gångsregeln vid införandet av Miljöbal-ken.

Resultatet är att det uppstått stor rättso-säkerhet vilket drabbar ägare av mindre vattenkraftverk och lägger en förlamande hand över småskalig vattenkraft i Sverige.

Vad bör göras?

A. Länsstyrelsernas utfärdade föreläg-gande bör tillfälligt dras tillbaka i av-vaktan på säkrare rättspraxis. Inga nya utfärdas tills vidare.

B. Varje vattenmål bör genomgå en skä-lighetsanlys av en expertgrupp för att undvika felaktiga ställningstagande på vägen fram till ett beslut. Ett förslag om detta finns i bifogade PM.

C. En noggrann kostnadsnyttoberäkning bör ingå i alla vattenmål.

D. Det går inte att jämställa ekonomin i stora respektive små vattenkraftverk. Med de krav som nu framförs kommer många mindre kraftverk tvingas till nedläggning och Sverige får fler över-givna dammar.

E. Vattenkraftfrågor är av den digniteten att förändrade villkor bör hanteras i Energikommissionen.

Brunskog den 29 juni 2015

Värmland-Dalslands Vattenkraftförening, VDVF.

Christer HedbergOrdförande

Christer SöderbergSekreterare

Har kammar-kollegiet misstolkat sin uppgift?För att främja utvecklingen av svenskt näringsliv instiftade Gustav Vasa år 1539 Kammarkollegiet. Dess uppgift var att hjälpa till att utveck-la svenska naturtillgångar exempel-vis gruvnäringen och lantbruket.

I dag sysslar Kammarkollegiet med mot-satsen – att riva ner befintlig verksamhet. Det sker genom att man pressar på länssty-relserna att utfärda förelägganden om mil-jöprövning av befintlig vattenkraft. I före-lägganden ställs också ofta så hårda krav att de är omöjliga att uppfylla. Därför blir nedläggning och rivning av tillhörande dammar enda alternativet. Överklagande till Mark och Miljödomstolen kan ske men för att avskräcka från överklagande av ens orimliga förelägganden tar länsstyrel-serna ut mycket höga ersättningar för att agera part i målet med oviss utgång.

Problemet är att det inte finns någon koll på rimligheten i de krav länsstyrel-serna ställer på kraftverksägarna. Efter-som möjligheten att överklaga i praktiken sällan ger framgång, upplever många kraftverksägare att man utsatts för rättsö-vergrepp. För att få hejd på de grova miss-förhållanden som nu råder har SERO som första aktör krävt att regeringen inför ett flerårigt moratorium som avbryter alla pågående prövningsärenden till dess att lagstiftningen setts över t ex tolkningen av EU:s vattendirektiv och miljöbalken. Nuvarande rivningsvåg pga orimliga krav måste stoppas. Kammarkollegiet måste återgå till Gustav Vasas intentioner om att bygga upp och inte driva på nedrivning av befintlig verksamhet.

Olof Karlsson, SERO


VATT

ENKR

AFT

R-CON levererar Kaplanturbin till Fridafors nedreI juni 2010 hade tidigare ägaren till Fridafors vattenkraftstationer och fallrätterna i Mörrumsån, Öresundskraft Kraft & Värme AB fått nog. Alla motgångar i olika miljödomstolar hade gjort att man tröttnat och såg vatten-kraftverken i Fridafors som en belastning. Man beslutade sig för att sälja.

Nya ägare till de två vattenkraftverken, ”Fridafors Övre” och ”Fridafors Nedre”, blev Watten i Sverige AB. Watten i Sverige ägs av dels företaget Batten AB med Chris-ter Johansson (tidigare ägare av Vida kon-cernen) och Jakob Johansson som är VD, och dels av Frank Gunnarsson, som är VD för det nya företaget. (Frank Gunnarsson är även delägare i Barsbro Kraftaktiebolag.)

Watten i Sverige beslutade att genom-föra en certifikatsrenovering och därmed köpa en ny turbin till Fridafors Nedre. Or-dern hamnade hos R-CON AB. Det blev en modern Kaplanturbin från R-CON:s sam-arbetspartner, Global Hydro i Österrike.

I maj 2014 startade ombyggnaden med utrivning av den gamla turbinen därefter följde omfattande bygg- och bilningsarbe-ten. I november 2014 kom vändpunkten i projektet då den förtillverkade sugrörsbö-jen i stål installerades. Samtliga installatio-ner blev klara i maj 2015 och den nya tur-binen levererade kraft på nätet den 21 maj. Turbinen är en vertikal kaplanturbin med direktdriven generator. Vid ett flöde på 37 m3/s har turbinen en effekt på 2,1 MW.

Watten i Sveriges affärsidé är att köpa vattenkraftverk som är i behov av förnyel-se, genomföra ombyggnad i egen regi och sedan driva kraftverken. Frank Gunnars-son har märkt att deras affärsidé har rönt stort intresse på marknaden då de redan fått många propåer från kraftverksägare som vill sälja.

R-CON representerar Global Hydro på den svenska marknaden. Global Hydro är en österrikisk turbinleverantör som nyligen har investerat i ny verkstad och CNC maskiner. De har utvecklat den nya tekniken som medger att man kan fräsa löphjulen ur ett homogent stycke vilket ger en perfekt geometri. Global har även en egen avdelning för CFD-analys vilket innebär att man kan simulera vattenflödet genom hela kraftverket och därmed se om

det finns någon olämplig utformning av vattenvägarna.

Global Hydro har även ett egenutveck-lat styrsystem, Heros, som ger möjlighet

att övervaka och styra samtliga funktio-ner i kraftverket. Med ett Heros-system behöver kraftverksägaren aldrig vara be-kymrad att kompetensen försvinner för

De tre erfarna ägarna till Watten Sverige AB - Frank Gunnarsson, Christer Johansson och Jakob Johansson

Den fiskvänliga vattenkraftskruven.


sitt styrsystem då Global kontinuerligt levererar och utvecklar sitt styrsystem. De leverar ett femtiotal Heros-system om året. Kraftverksägaren kan också få hjälp med optimering, inställningar och felsök-ning direkt från Österrike fjärruppkopp-lat med systemet.

Ytterligare en fördel med Heros-syste-met just för kaplanturbiner är att man kan lägga in kombinationskurvor i 3D. D.v.s i anläggningar med varierande fallhöjd så har man flera kombinationskurvor som systemet själv väljer så man får optimal verkningsgrad. Detta är något Global är värdsledande med.

R-CON och Global har möjlighet att pro-jektera, leverara samt montera all utrust-ning som behövs inom kraftverket vilket medför ett betydligt mindre samordnings-ansvar för kraftverksägaren. Global’s ser-viceavdelning kan utföra serviceuppdrag på äldre turbiner som är tillverkade av an-dra leverantörer samt komma med förslag på förbättringsåtgärder.

R-CON har även en annan produkt för vattenkraften, nämligen vattenkraftskru-ven som är en fiskvänlig lösning och eko-

nomisk vid lägre fallhöjder.Vattenkraft-skruven har blivit vanlig på kontinenten och i England då den p.g.a fiskvänligheten gör det lätt att få tillstånd från myndig-heter samt att det blir möjligt att ytnyttja lägre fallhöjder ekonomiskt. Företaget R-CON AB har 25 anställda, omsätter ca 100 miljoner och verkar på en marknad som täcker Sverige, Norge och Danmark.

Det österrikiska företaget Global Hy-dro har en omsättning på ca 30 miljoner EUR, har 160 anställda och tillverkar ca. 40 turbiner/år. Marknad: Europa, Cen-tral- och Sydamerika samt ett 10 tal län-der i Asien.

Öppet Hus!R-CON och Global Hydro passar även på att bjuda in till ”öppet hus” vid kraftstatio-nen Fridafors Nedre där intresserade får höra mer om projektet, se anläggningen i drift samt få en presentation av turbiner och styrsystemet Heros.Tid: oktober 2015, datum ej fastslaget. För mer information samt anmälan kontakta Robert Hård, tel. 0765-270 395, [email protected]

Fotnot - De båda kraftverken i Mörrumsån byggdes mellan åren 1903 och 1907 och kördes första gången under år 1907.

Carl Olov Persson

VATT

ENKR

AFT

SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner

CORNELIS MEKANISKA AB

För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

Från monteringen av kraftverket – f.v. löphjulet och generatorn lyfts ner


TEKNIK FÖR VATTENKRAFTNyckelfärdiga lösningar

för nybyggnation och renoveringsprojekt

Francis och Kaplan turbiner producerade i ÖsterrikeTurbiner med hög verkningsgrad

HEROS 3 - Helautomatisk styrsystem

ww

w.g

loba

l-hyd

ro.e

u

Platinagatan 8602 23 NORRKÖPINGSVERIGETelefon 011-311390www.r-con.se

Din Globalpartner i Sverige

Platinagatan 8602 23 NORRKÖPINGPlatinagatan 8602 23 NORRKÖPINGPlatinagatan 8

Din Globalpartner i SverigeDin Globalpartner i Sverige

www.global-hydro.eu

www.r-con.sewww.r-con.se

VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERAToRER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTomATIKUTRUSTNINGAR • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering• ger optimal energiproduktion

• hög- och låg- spännings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

SolbilenFör andra gången ställer studen-terna från Jönköping University upp med en egenbyggd solcellsbil i tävlingen ”World Solar Challenge” i Australien. Det handlar om att klara av att köra den 300 mil långa sträckan mellan Darwin och Ade-laide i höst på enbart solenergi.

Elva studenter med olika bakgrund, ut-bildning och erfarenheter bildar, tillsam-mans med ansvariga lärare Jönköping University Solar Team.

”Den unika samlingen kompetens i tea-met, i kombination med en otrolig vilja och ambition kommer att ta oss hela vägen till mållinjen i Adelaide” sa Emma Larsson och Glenn Sondell på SEROs årsmöte 2015. ”Med gemensamma mål och individuella ansvarsområden kommer vi i teamet att bygga den optimala solbilen, vilken med stolthet kommer att representera Jönkö-ping University, Sverige och Norden i World Solar Challenge i oktober i år”.

Carl Olov Persson

Emma Larsson och Glenn Sondell framför kar-tan över Australien. Foto: Jörgen Ek

Volvo Ocean Race39 000 sjömil – jorden runt utan motor. Efter 9 månaders segling med start i Alicante i oktober i fjol gick de 7 båtarna i mål i Göteborg. Team SCA vars besättning bestod av enbart kvinnor hamnade sammanlagt på 6:e plats men i den avslutande hamnserien, lördagen 26 juni, säkrade den kvinnliga besättningen en bronsplacering både i Göteborgsloppet och den totala hamnserien.

Kronprinsessan Viktoria som är båtens gudmor och som dagen till ära fanns om-bord stod vid rodret när båten passerade målbojarna och den kvinnliga besättning-en jublade stort.

Seglarnas ankomst till Göteborg min-ner om gamla tider då Ostindiska Kom-

paniet seglade över världshaven och kom hem till Sverige med intressanta laster från Kina och andra asiatiska länder.

Det går att ta sig fram med enbart vin-den som drivkraft.

Carl Olov Persson

Team SCA med Kronprinsessan Viktoria vid rodret passerar Älvsborgsbron. Foto: Karl Persson

Energi- & hållbarhets-forum – VästIntresserad av förnybar energi? Vi startar upp en ny intresseförening för privatpersoner och företag i Västsverige med studiebesök, föreläsningar och nätverksträffar som verksamhet.

Som första planerade aktivitet kommer vi genomföra 2-3 studiebesök/år hos in-tressanta energi- och miljöaktörer. Bland annat besöker vi Hans-Olof Nilssons plus-energihus i Göteborg och Wapnö AB i Halmstad. På sikt hoppas vi kunna bjuda in till föreläsningar och energikafé i Göte-borg. Verksamheten anpassas efter med-lemmarnas önskemål. Föreningen kommer vara medlem i SERO.

Vi välkomnar nya medlemmar!

För ytterligare information:Daniel Hårdfelt, (interim ordförande), tel. 0702-13 40 72, [email protected]

eller Charlotta Niklasson, (interim kassör), tel. 0704-99 76 42, [email protected]


MA

RKN

AD

SAN

ALY

S EL

Snabba svängningar i hydrologisk balans kan vara möjlighetElprisetSommaren 2015 bjöd på nederbördsrikt väder och en fördröjd vårflod, vilket gjor-de att vattenmagasinen fylldes till rekord-nivåer (fyllnadsgraden passerade 90% för första gången på många år) och att ström-ningskraftverk utan dämningsmöjlighet producerade för fullt. Till detta lades att vindkraften producerad ovanligt mycket på grund av att det blåste mycket. Sam-mantaget gav det effekten att spotpriserna pressades hårt. De senaste veckorna har dock trenden vänt och vi har sett relativt kraftiga uppgångar blandat med ett antal bakslag. Anledningen är svängningar i den hydrologiska balansen, vilket är sum-man av fyllnadsgrad i magasin och prog-nostiserad nederbörd. Så även om vatten-magasinen har höga nivåer, har det växlat kraftigt vad gäller prognostiserad neder-börd. Från den 11 till 17 augusti föll hy-drologiska balansen från 14,7 TWh till 1,7 TWh, för att sedan vara tillbaka uppe på 15,9 TWh den 27 augusti. Detta påverkar priserna väsentligt för kommande kvartal och till viss del för kommande helår.

På lång sikt ser det fortsatt tufft ut. Kinas devalvering och den allmänna nedgången i råvarupriser leder till fortsatt långsamt sjunkande priser på kol, gas och olja. Vi ser dock i skrivande stund en utplaning på de fossila bränslena. Däremot ser vi en viss uppgång på koldioxidutsläppsrätter. Det är sannolikt till störst del enbart spekulation som driver, men det kan också finnas en påverkan av att mer användning av billig kol ger större efterfrågan på utsläppsrät-ter. Slutligen kan det finnas en påverkan av de allt mer optimistiska tongångarna inför klimatmötet i Paris och förutsättningarna för beslut för att nå 2-gradersmålet.

ElcertifikatHandeln låg som vanligt nästan helt still under sommaren, men vi ser nu en svag uppgång. Men det mesta tyder på att det inte kommer att bli några stora prisrörel-ser före beslutet om kontrollstation 2015. Planen är fortfarande att riksdagen ska ta ställning till propositionen den 21 oktober.

Rekommendationer

Den fortsatt dystra utvecklingen på långa elpriskontrakt sätter en generellt låg grundnivå. Men den nordiska väderutveck-lingen och dess växlingar ger möjligheter på kort sikt. Det kan därför finnas anled-ning att börja reflektera över sin nöjdhets-nivå. För att försöka ge någon form av indi-kation på vart elpriserna kan vara på väg är det relevant att titta hur det såg ut förra året så här års. Vi hade i september 2014 låga fyllnadsgrader och inget regn i sikte. Man kunde då som allra bäst låsa helåret 2015 runt 300 SEK/MWh (30 öre/kWh). Idag

har vi ett lägre kolpris och hög fyllnadsgrad vilket gör att det är osannolikt att vi kom-mer se den nivån för avtal för helåret 2016. Med det i bakhuvudet är det sedan viktigt att följa prisutvecklingen och börja låsa av sitt pris när tillfällena ges. Sommarens för-färligt låga spotpriser visar på vikten av att jobba med en aktiv bindningsstrategi.

För elcertifikaten finns det väldigt lite som talar för att binda just nu, men väl vi är framme vid riksdagens godkännande av kontrollstation 2015 och ambitionshöj-ningen kan vi få se kortvariga uppgångar. För mer stabila uppångar behöver vi san-nolikt komma in i 2016, då den höjda kvot-plikten slår igenom.

Observera: Analysen är skriven den 3 september och är baserad på då till-gänglig fakta.

Sten Lillienau och Jakob Vive Munk, Neas Energy

Hydrologiska balansen i TWh de senaste två åren.

LECs-systemet slopasDen brittiska regeringen chockade mark-naden när de den 8 juli offentliggjorde att systemet med LEC (Levy Exemption Cer-tificates) kommer att slopas. Det innebär ramavtalet med Neas Energy inte längre

erbjuder denna typ av certifiering. Istäl-let erbjuds ett fastprisavtal som motsvarar marknadsvärdet på ursprungsgarantier. Ramavtalet kommer däremot erbjuda nya möjligheter att öka värdet på förnybart

producerad el i form av bevakningspris samt en kvartalspoolslösning som kan ge ytterligare tillskott ovanpå ett bundet pris. För vidare information se SEROs hemsida eller kontakta Neas Energy.


Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

MiljömagasinetUpptäck

Sätt in beloppet på plusgiro 24 27-3, uppge ”SERO”samt namn, adress och telefon. Eller hör av dig: 08-640 82 80, [email protected]

Alternativet i svensk press

www.miljomagasinet.se

Miljömagasinet bevakar miljörörelsen, politik, sociala frågor, mänskliga rättigheter, kultur och grön teknik med ett nytt nummer varje fredag.

Miljömagasinet är en politiskt oberoende tidning som verkar för en socialt och ekologiskt hållbar värld.

Prova ett halvår (25 nummer) för bara 190 kr!

25 nummer

för 190 kr

Bli medlem – ett sätt att påverka och göra din röst hörd!

Medlemsavgift 350 kr, famil-jemedlem 50 kr, studerande 150 kr.Som medlem får du 4 num-mer av tidningen ”Förnybar Energi & Energieffektivisering” – gäller från betaldatum

Prenumeration – kostnad 300 kr

Gå in på [email protected] och registrera dina uppgifter så sänder vi medlemsfaktura eller betala medlemsavgiften till SERO:s BG 829-8481, glöm inte fullständig adress och helst även e-post och telefonnummer.


B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

ANEBY Ø 1600 mm

SEROjournalen nr. 3 - 2006 19

Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60

Jag köper din el

Med målet att ställa om till ett hållbart samhälle är Bixia ett av de elbolag som köper in mest närproducerad el från sol, vind och vatten. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss.

Vill du veta mer?Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller e-posta [email protected]. Du kan också läsa mer om oss på bixia.se/producent.

Välkommen till Bixia.

Bli medlem – ett sätt att påverka och göra din röst hörd!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.Som medlem får du 4 nummer av tidningen ”Förnybar Energi & Energieffektivisering” – gäller från betaldatumPrenumeration – kostnad 300 kr

Gå in på [email protected] och registrera dina uppgifter så sänder vi medlemsfaktura eller betala medlemsavgiften till SERO:s BG 829-8481, glöm inte fullständig adress och helst även e-post och telefonnummer.


Eldflugor, kan lagra solljus inför mörkare tiderEldflugan har ett vilseledande namn. Den är egentligen inte en fluga utan en skalbagge med lysförmåga. Eldflu-gorna på bilden hör till mjukbaggarna av släktet Luciola, som är vanligt förekommande i Sydeuropa. De utstrålar ljus från bakkroppen i periodiska blixtar för att attrahera en partner under parningssäsongen.

Produktionen och utsändningen av ljus hos levande organismer heter biolumi-niscens, ett ord som kommer ifrån grekis-kans bios, ”liv”, och latinets, ”lumen”, ljus. Det innebär att energin från en biokemisk reaktion avges i form av ljus. Denna pro-cess är mycket intressant för att få fram ny energisparande belysning.

Efter att mycket noggrant studerat eldflugan har koreanska forskare kom-

mit fram till att en lins med tusentals små bubblor och med den exakta höjden av 120 nanometer, eller 120 miljarddelar av en meter, är det effektivaste sättet för ljusspridning, eftersom alla våglängder av ljus släpps igenom. Traditionell teknik kan skapa ljus av cirka 50 % av energin, resten avges i värme, medan eldflugorna förvandlar hela 98 % av energin till ljus. Denna nya teknik skulle kunna bespara

samhället avsevärt med energi till belys-ning av olika slag.

Bilden är tagen i Parco Caffarella i Rom. Den långa slutartiden gör att eldflugorna ser ut som om de har en grönaktig ”ljus-svans” efter sig.

Bästa hälsningar,Daniel Gahnertz, medlem i Svenska Foto-grafers Förbund.

”Traditionell teknik kan skapa ljus av cirka 50 % av energin, resten avges i värme, medan eldflugorna förvandlar hela 98 % av energin till ljus. Denna nya teknik skulle kunna bespara samhället avsevärt med energi till belysning av olika slag.”


BIO

ENER

GI

Roland Davidsson skissar på storskalig satsning på bioenergiFjärrvärmemarknaden är idag en av de största användarna av bioenergi. Fjärrvärmeverket levererar i huvudsak två produkter – värme och el. Nyttjandetiden är starkt kopplad till avsättning för den spillvärme som levereras via turbinens kondensor till fjärrvärmenätet. Samtidigt minskar efterfrågan på fjärrvärme.

Genom anläggningens beroende av ute-temperaturen begränsas gångtiden för full last till 3000 – 4000 timmar per år. På sommaren kan betydligt mindre mängd värme säljas. Ett normalstort kraftverk förbrukar ca 30 ton biomassa per timma vilket motsvarar ca 100 000 ton per år och anläggningskostnaden kan uppskattas till ca 500 miljoner kr.

Insatsmaterial är baserat på skogsråvara med energiinnehåll

1 ton trädbränsle 50% fukthalt 2 330 kWh 8,4 GJ 11% fukthalt 4 670 kWh 16,8 GJ

Beräkningarna är baserade på 4500 kWh per ton biomassa.

INTÄKTER• Värme 270 GWh per år• El 180 GWh per år• Värme 0,6 kr per kWh • El 0,6 kr per kWh• Summa intäkt ca 250 000 000 kr per år

(exkl. förluster)

Om fjärrvärmeverket byggs om till biokom-biverk ökas driftstiden till mer än 8000 timmar per år.

Biokombiverket levererar i huvudsak tre produkter• Biodrivmedel – BTL (Biogas To Li-

quids) för dieselmotorer• Värme som procent av insatsråvaran • ElBiodrivmedel framställs i två steg, även av biomassa av låg kvalité med fukthalt ca 10 procent. Viss del av processvärme kan be-hövas för torkning, vilket minskar anlägg-ningens intäkter på värmesidan.1. Biomassan förgasas till syntesgas, en

blandning av gaserna CO och H2.2. Syntesgasen omvandlas i katalytiska

processer till flytande drivmedel. Helst ska dessa flytande drivmedel gå att använda i befintlig fordonspark. Pa-raffinoljor (BTL-drivmedel) fungerar i befintliga dieselfordon ute i samhäl-let. BTL-drivmedel går även att blanda med dieselolja i alla proportioner.

Biodrivmedel kan göras av metanol, DME (som alla känner till), syntetiska paraffin-oljor som även kallas för BTL-drivmedel och eventuellt även andra sorts syntetiska biodrivmedel. Bio-metanol kan ihop med rapsolja användas för tillverkningen av RME (Raps-metyl-Ester)

Fördelningen av produkterna baseras på biomassa med ca 10 % fukthalt. Fördel-ningen kan uppskattas till

• Drivmedel BTL 60 till 70 %• Värme 20 till 26 %• El 10 till 14 %Maximalt 10 % av energin blir värmeför-luster.

Ett biokombiverk med byggkostnad 500 miljoner kr kan beräknas förbruka ca 100 000 ton torr biomassa per år och ha en årsproduktion av

• Drivmedel BTL ca 25 000 000 liter per år

• Värme ca 70 GWh per år • El ca 30 GWh per år

INTÄKTER inklusive 10 % förlust• Biodrivmedel 10 kr per liter

ca 270 000 000 kr per år• Värme 0,6 kr per kWh

ca 36 000 000 kr per år• El 0,6 öre per kWh

ca 22 500 000 kr per årSumma intäkt ca 328 500 000 kr per årMinskad import ca 150 000 000 kr per årSamhällsnytta ca 478 500 000 kr per år

Kostnad för biomassa ca 90 000 000 kr per år

Sveriges dieseldrivmedelsförbrukning ca 5 500 000 000 liter per år

Biomassa och samhällsnytta för att täcka Sveriges årsbehov av diesel• Ca 20 000 000 ton per år• Ca 10 TWh• Ca 200 anläggningar a 100 000 ton/år• Eller 100 anläggningar motsvarande

GoBiGas Göteborg• Total investeringskostnad

ca 100 miljarder kronor• Driftpersonal per anläggning: ca 25 vid

sexskift• Värdet av minskad import ca 30 mil-

jarder kronor per år

Roland Davidsson

ANDERS BARDTurbin- och generatorteknik, [email protected] 61 63

TORBJÖRN ANDERSSONKontrollanläggningar, Växjö[email protected] 51 27

CAROLINE SVENSSONMiljötillstånd, Jönkö[email protected] 18 06

JOHAN NILSSONVattenbyggnad, [email protected] 60 34

MARTIN STENQVISTVattenmiljö, miljötillstånd, [email protected] 17 34

DANIEL EDMANDammluckor, [email protected] 60 51

KontaktpersonerVälkommen att ta kontakt så hjälper vi dig att hitta rätt kompetens.

Sweco har arbetat med vattenkraft och dammar i Sverige och utomlands i över 100 år. Vi har projekterat en stor andel av både de stora och små vattenkraftanläggningarna i Sverige och arbetar kontinuerligt med underhålls- och förnyelseåtgärder.

Sweco har också haft en stark utveckling av kompetens och tjänster kring vattenkraftens miljöfrågor. Fiskvägar och kostnads-/nyttoanalyser för prioritering av åtgärder i vattensystem är endast några av de områden där Sweco kan bistå med kunskap och erfarenhet.

VVi erbjuder tjänster inom både miljö och teknik genom projektets alla skeden och vi vill på detta sätt fortsätta att bidra till att utveckla vattenkraften och säkra produktionen.

Sweco är ett internationellt konsultföretag med kontor på ett femtiotal orter i Sverige. Företaget finns etablerat i ett flertal länder i Europa och utför uppdrag över hela världen. Inom Sweco samverkar ingen-jörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett håll-bart samhälle. www.sweco.se
























AP-fonden köpte in sig Ellevio, tidigare ägt av Fortum Distribution 60 miljarder blev priset. Blev inte priset lite för högt det hade kanske räckt med 40 miljarder, kanske mindre?

Men kanske inte, för nu när näten blivit en handelsvara och politikerna inte klarat av att sätta stopp för orimliga höjningar av nätavgifterna höjer Ellevio nätavgifterna. Bara under senaste halvåret har priset på elnättjänsterna höjts flera gånger. Det här har man haft mage att göra trots redan ti-digare ordentliga vinster.

Man ställer sig frågan, vad är skäliga taxor på distributionen av el?

Det höga priset på företaget motivera-des med en extremt hög lönsamhet, en

vinstmarginal upp mot 44 %. Ändå, trots Ellevios extremt höga lönsamhet och utan ökade kostnader höjer man elnätpriserna med omkring 9 %, detta trots att nätfö-retaget driver en så lönsam verksamhet, som andra företag inte ens kan drömma om.

I ellagen står det att elnätpriserna ska vara skäliga. Förarbetena till lagen (Prop. 2008/09:141 s. 79f) angav att skälig av-kastning i nätverksamhet ska motsvara riskfri ränta plus en marknadsmässig

riskpremie. En monopolverksamhet som alla behöver borde inte få vara en handels-vara, som ägarna kan nyttja till att skapa förmögenheter.

För oss konsumenter återstår bara att producera egen el och energieffektivisera, men gör vi det så ser AP-fondens satsning ut drabba oss i form av lägre pension.

Carl Olov Persson


Ett hus utan energi utifrånHans-Olof Nilsson har lagt flera miljoner på sitt hus för att göra det helt oberoende av energi utifrån, annat än av solen, och han har flera olika system som vart och ett kunde ge nog med energi. Det ger garanterat inte till-baka nerlagda pengar, men han vill göra det möjligt att göra huset till en levande demonstrationsanläggning och sedan kunna ge konsulthjälp till intresserade. Dessutom är det så roligt med att pröva olika tekniska lösningar. De nedlagda timmarna är många. Andra åker på semester. Det här är mitt nöje och intresse, säger han.

I mars kopplade han bort sig från elnätet. Systemdesign och installation är hans, men alla komponenter är sådant som finns att köpa redan idag. Den egenproducera-de elen med alla olika system han har kos-tar dubbelt mot att köpa från nätet, men det anser han det vara värt för att slippa det. Nätanslutningen ger ett monopol för elbolagen, som gör att de kan ta ut skyhö-ga nätavgifter. Till det kommer skatt och moms. Även med dagens låga elpriser är solceller lönsamma. På 10 -15 år är de åter-betalda, och livslängden är garanterad till

25 år med bara 20 procent i effektförlustMånga har kommit på besök, och fler

blir det när också bränslecellen, som omvandlar vätgas till el, finns på plats. Elektrolysören som kan spjälka vatten till vätgas med el är redan installerad. Den har cirka 20 000 timmars livslängd. Vattnet måste filtreras och avjoniseras för att den inte skall skadas. Alla solceller på tak och väggar ger ett elöverskott under sommaren på runt 15 000 kWh, som skall omvandlas och lagras till vintern i form av vätgas för att ge energi till huset och

bilarna. Växelriktare förvandlar likström-men till trefas växelström.

Hans-Olof var 2009 bland de första i Sverige att köpa en Tesla. Det finns två elbilar till. Han anser att oron för att få stopp på vägen är onödig. På en laddning kan man köra 40 mil med Teslan och tio med de andra. Det blir allt fler laddplatser. Nu påstår ett israeliskt företag att man har ett system som kan fulladda ett bilbatteri på fem minuter. När vätgasproduktionen kommer igång nästa år kan han köra bil på egen vätgas.

Hans-Olof laddar den egna bilparken med egenproducerad el

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


Vätgasen kommer att förvaras i kolfi-bertankar i marken bredvid huset. De har mycket lågt vätgasläckage, som tidigare varit problem med vätgastankar. Vilket lagringstryck det blir är inte bestämt än. Vätgasbilar nu har 700 bars tryck för att ge lång körsträcka. För att öka trycket till det behövs en kompressor. Kommande vintersäsong körs bränslecellen på köpt vätgas. Med hjälp av hur mycket som för-brukas i vinter får han ett mått på hur systemet skall dimensioneras. Av som-marens elöverskott på 15 000 kWh kan det återskapas upp till 9 000 kWh via bräns-lecellen. För att framställa en kubikmeter vätgas går det åt en liter avjoniserat vatten och cirka 5 kWh el. Bränslecellen ger se-dan igen 3 kWh av den kubikmetern som el och värme med vatten som rest.

Huset var bland de första monterings-färdiga lågenergihusen, där man kunde göra planritningen själv. Hans-Olof tycker det är fel att säga nollenergihus, om man ser till verklighet och inte till matematik. Om man får ett stort energiöverskott på sommaren som dumpas ut på elnätet till låg ersättning, som man sedan måste köpa tillbaka på vintern till högt pris är man inte självförsörjande. Nu förbrukar huset på 500 kvadratmeter 12 000 kWh, och han komma ner i 10 000 kWh utan avkall på komforten efter injusteringar, långt un-der Boverkets norm för lågenergihus på 55 kWh per kvadratmeter.

På södertaket har huset installerade solceller på 20 kW och dessutom 20 kva-dratmeter solfångare. Idag skulle han inte installerat solfångare utan bara solceller. Hälften av dem kan ställas för att ge rätt vinkel mot solen eller vändas upp och ner för att skydda mot snö och frost. Dessutom finns solceller vertikalt på västerväggen som ger rätt vinkel mot kvällssol och på vintern. När temperaturen går under sju grader hämtas tilluften till huset från en 65 meter lång jordkulvert. Frånluften vär-meväxlas. Också avloppet skall värme-växlas. VVC, varmvattencirkulation gör att man inte behöver spola länge innan man får varmvatten. En väderstation på taket styr persienner och solcellernas vin-kel.

Också huset bredvid, som hyser firmans kontor, är täckt av solceller. Hans-Olof sål-de sitt företag i kylbranschen, lånade dub-belt och byggde vindkraftverk. Det blev nio stycken, som nu går med förlust, när producentpriset för ström är nere långt under öre kWh, det borde varit 40 öre.

Hans-Olof säger att han kan klara sig i fem år, ungefär lika länge som han uppskat-tar att det låga elpriset varar. Många har fått slå vantarna i bordet, och det har för tillfället blivit stopp för försäljning av nya vindkraftverk.

Det finns tre stora vattentankar i käl-laren, som räcker för att hålla värmen i huset flera dagar och vid behov smälta is och snö framför ytterdörrar och garage. Elen från solcellerna lagras i kinesiska si-likonbatterier, som är helt täta utan venti-lation och sägs kunna hålla i 25 år. Blybat-terier tar mer plats och är dubbelt så dyra. Litiumbatterier hade tagit bråkdelen av utrymmet, men de är brandfarligare, mycket dyrare och livslängden är kortare. Bränslecellen går igång när laddningsni-vån på batterierna gått under 80 procent.

Priserna för den nya tekniken är fortfa-rande mycket höga. Elektrolysören med kapaciteten två kubikmeter vätgas per

timme går på 660 000 kronor och bräns-lecellen för vätgas 325 000 kronor, men bägge kommer att kosta tiondedelen om tio år. Då blir det mycket konkurrenskraf-tigt. En växelriktare går på 30 000 kronor och en avjonisator 15 000 kronor. Huset har ett busstyrt elsystem, KNX, som gick på en miljon kronor.

Utrymmet i källaren där utrustningen är som en forskningsanläggning med alla apparater och ett otal mätpunkter, med vilka man kan jämföra utfallet av olika förändringar man gör. Det här huset är något helt unik, som borde intressera vil-ken institution som helst. Hans-Olof Nils-son är mycket engagerad i att testa och jämföra. Han har inte mycket till övers för dem som pratar miljö men inte gör. För att kunna förändra måste man ta fram exem-pel.

Hans Sternlycke

Värmelagret.

Elenergilagret.

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I


KRÖ

NIK

A

Energi och Vattenunion i Mellersta Östern!Länderna i Mellersta östern borde bilda en ”Energi och Vattenunion” på idégrunden ”Aldrig mer krig”. I Europa bestämde sig sex länder att bilda Kol- och Stålunionen på den idégrunden. Kol och Stålunionen har utvecklats till EU, ett EU som haltar men där vapenskramlet mellan länderna tystnat. Liknande initiativ borde tas på fler håll i världen. Den israeliske affärsmannen Yitzhak Tshuvas har presenterat en projektidé – ”Avsaltning av havsvatten i Jor-dandalen” - som förverkligad skulle ge näst intill obegränsade tillgångar till sötvatten och fossilfri el. Det skulle skapa förutsättningar för välstånd och fred i områden där ofred härjat i tusentals år.

Med jämna mellanrum har olika projekt lanserats för att rädda Döda havet från ut-torkning, utan att någonsin lyckas ta sig förbi planeringsstadiet. För tre år sedan nåddes dock en överenskommelse mel-lan Israel, Jordanien och den Palestinska Myndigheten om en förberedande studie

för att undersöka hållbarheten i ett pro-jekt kallat Two Seas Canal, en lösning, genom vilken havsvatten från Röda havet leds genom tunnlar och kanaler till Döda havet, där det sedan skulle vara tillgäng-ligt för avsaltning. På så sätt hoppades man både höja vattennivån i Döda havet

och tillgodose Israel, Jordanien och den Palestinska Myndigheten med färskvat-ten.

Den israeliske affärsmannen Yitzhak Tshuva byggde vidare på idén. Vattnet från Röda havet skulle kunna avsaltas redan innan det leds norrut vilket skulle

Kempinski Hotel Ishtar i Dödahavsområdet

”En anläggning som bara kräver några hektar mark skulle räcka för att täcka 15 % av hela Europas energibehov.”


betyda att hela området mellan de två haven skulle kunna konstbevattnas. Yitz-hak Tshuva beskriver projektets nästan gränslösa möjligheter: En blomstrande öken med konstgjorda sjöar och vatten-fall, med kapacitet för hundratusentals turister. Salt och mineraler kan, som re-dan sker vid andra avsaltningsprojekt i Israel, gå tillbaks till havet. Mineralerna skulle också kunna bli en viktig och lön-sam del av projektet. Närmare en miljon arbetstillfällen skulle skapas för både Is-raeler, Jordanier och Palestinier menade Yitzhak Tshuva.

Området skulle skattebefrias och däri-genom locka till sig investerare från hela världen. Projektet skulle vara helt privat-finansierat.

Förutsättningar är de bästa på jorden. Döda havets vattenyta ligger närmare 420 meter under havsytan, med andra ord, fallhöjd och sol ger möjlighet att produ-cera elenergi två gånger, en gång genom utnyttjandet av begränsade delar av fall-höjden och en gång till genom solelan-läggningar. Värmen och det nästan stän-diga solskenet är maximalt fördelaktiga för både avsaltning och energiomvand-ling.

Jordanien, Israel och Palestina skulle få tillgång till el och vatten. En ändå större satsning skulle även kunna försörja den egyptiska och Saudiska delen av kusterna utefter Eilat/Akabaviken med sötvatten och energi. Ett attraktivt boende med härliga fritidsanläggningar skulle kunna växa fram. En sådan satsning skulle locka investerare från alla länderna i Mellersta Östern.

Ingen utopi – nej – ett antal företag i Europa vill satsa på ett liknande projekt i norra Afrika. En anläggning som bara kräver några hektar mark skulle räcka för att täcka 15 % av hela Europas energibe-hov.

I Eritrea ligger ett liknande projekt och väntar på initiativtagare. Söder om kust-staden Massawa finns en sänka på dryga 200 meter under havet, som skulle kunna göra det näst intill ökenliknande området till ett jordiskt paradis.

Släpp entreprenörerna loss! Ett ”Red Sea Investment ” med avsikt att driva framgångsrikt företagande under pro-duktnamnet ”Red Sea” borde startas.

Världen är full av möjligheter.

Carl Olov Persson

Fossilfri trafik en utmaningPellets Förbundet redovisar att av den totala energianvändningen i Sverige år 2013 var 26.4 % Olja, Bensin och diesel.

Skall vi lyckas nå målsättningen ”en fos-silfri fordonsflotta år 2030” måste Politi-kerna ge rätt signaler till entreprenörer och brukare och det brådskar. Det kräver mer än ord, det krävs handling.

Det finns många vägar att välja mellan för att nå en fossilfri fordonstrafik, SVE-BIO presenterar dem. Som vanligt hand-lar det om såväl storskalig som småskalig mångfald.

Det går att göra drivmedel av skogsav-fall, syntetisk diesel och bensin, som ke-miskt liknar de fossila drivmedlen. Det blir till 100 procent förnyelsebar bensin

eller diesel och kan användas i befintlig fordonspark utan teknisk modifiering och det behövs inga särskilda pumpar.

Att kombinera framställning av bio-drivmedel med värmeproduktion och få el på köpet är något för Energikommissio-nen att fundera på.

En kombination av biodrivmedel, ökad eldriven trafik, bränslesnålare teknik och ökat nyttjande av den kollektiva trafiken är framgångsreceptet.

Carl Olov Persson

SERO:s certifikatpool har startatSom service för våra medlemmar har SERO startat en pool för förmedling av små volymer av elcertifikat. Tyvärr är det så att många elhandelsbolag erbjuder sig att köpa elen från solcellanläggningar men inte de elcertifikat som man kan an-söka om att få ut från Energimyndigheten. För var tusende kilowattimme man leve-rerar ut på nätet tilldelas man ett certifi-kat. Dagsvärdet på certifikaten är ca 150 kr om man kan hitta en köpare, vilket visat sig svårt. Därför har medlemmar i SERO bett föreningen organisera en pool dit man kan överföra sina certifikat för ge-mensam försäljning. Poolen är igång och NEAS, det elhandelsbolag SERO har ram-avtal med, köper elcertifikaten från poo-len och betalar samma pris, som man ger till de hundratals vind- och vattenkraft-verk man köper el och cert ifrån.

Tyvärr är inte momslagstiftningen vad gäller elcertifikat ännu inte ändrad men förslag finns. I dag kan den som hyr ut en sommarstuga eller lägenhet för mindre

än 40 000 kr slippa skatt och momsregist-rering. För försäljning av bär och honung gäller ett lägre belopp (tidigare 10 000 kr). Men den som säljer elcertifikat för 150 kr får en moms på 25 %, 37,50 kr pålagd. Ge-nom att tvingas momsregistrera sig skall säljaren föra det beloppet vidare till skat-temyndigheten. Det totala krånglet för att ta ut elcertifikat på några tusen kWh försåld överskottsel avskräcker, vilket gör att många avstår från att ens söka elcer-tifikat, där kravet att momsregistrera sig blir droppen.

Det går att samla på sig elcertifikat un-der flera år innan man överlåter dem till SERO-polen och priset väntas stiga något.

Information om poolen samt anmäl-ningsblankett finns på SEROs hemsida under rubriken Välkommen till SERO långt ner i mittkolumnen.

Upplysninar: Peter Danielsson 0550-137 61Olof Karlsson 0221-19765 070-285 19 88 E-post: [email protected]


Neas Energy!Förnybar Energi & ENERGIEFFEKTIVISERING möter Sten Lillienau från Neas Energys kontor i Stockholm, som är av två Key Account Managers på den svenska marknaden.

– Neas Energy vad sysslar ni med?

– Vi bedriver handel med el, naturgas och CO2-utsläppsrätter. Vi är specialiserade på handel och produktionsstyrning av för-nybart producerad el -sol, vind och vatten samt kraftvärme.

– Lite mer om företaget, tack!

– Neas Energy bildades 1998 av fyra dans-ka kommunala energibolag. År 2011 köpte en grupp lokala investerare företaget. I år har vi fått ett tillskott i ägarbilden när danska ATP-fonden, vilket motsvarar svenska AP-fonderna, går in och förvär-var 30 % och skjuter till 250 miljoner DKK i kapital. Huvudkontoret ligger i Aalborg i Danmark med ytterligare försäljnings-kontor i London, Hamburg och Stock-holm. Vi har växt relativt snabbt och är i dag ett av de största oberoende handelsfö-retagen inom förnybar elproduktion i Eu-ropa. Förra året hanterade vi 30 848 GWh och omsatte dryga 11 miljarder DKK, 200 arbetar i företaget.

– Det finns ett relativt stort överskott på el och det gäller för övrigt alla former av energi och det kommer det troligen att bli flera år framöver. Det betyder väl varaktigt låga priser, varför skall man skriva kontrakt då?

– Du har rätt, långa elprisavtal är his-torisk låga eftersom priserna styrs av en viss överproduktion samt inte minst låga priser på kol och utsläppsrätter. Men på kort sikt, dvs kommande kvartal och upp till ett år, fluktuerar de nordiska priserna eftersom de mest styrs av väder, vind och nederbörd. Och då gäller det för den som producerar el att låsa priset när avtalen ligger på topp och för köparen gäller det att pricka in så lågt pris som möjligt. Vi tillhandahåller prognoser, baserade på ett antal faktorer, framför allt nivåerna i vattenmagasinen och de metrologiska utsikterna. Men det handlar också om att prognostisera efterfrågan. Tillgång och efterfrågan påverkar inte bara elpriset utan bidrar till fluktuationer på elcertifi-katen. Det finns många fler faktorer som påverkar priset, som hur kärnkraftverken

fungerar, hur konjunkturen utvecklas, hur energieffektiviseringen utvecklas, om tillverkande produktion flyttar, kan-ske till andra länder, eller som skett på senare år att det digitala samhället slår ut behovet av papper. Sedan handlar det om valresultat och politiska beslut. Alla dessa faktorer vävs in i en marknadsanalys. För-hoppningsvis leder det i slutändan till att

fristående producenter av förnybar kraft kan jobba aktivt med att binda sina priser vid rätt tillfällen och därmed utnyttja de prissvängningar som vi sannolikt kom-mer att se mer av ju mer vind- och solkraft som kommer in i elproduktionssystemet.

Elcertifikat handlar vi också med. Syf-tet med marknadsbaserade elcertifikat-systemet är ju att stimulera utbyggnad

Den nordiska elmarknaden i förändring


av förnybar energi så att vi når målet på 28,4 TWh nyinstallerad energi fram till år 2020. Grundprognosen för hur mycket produktion som skulle tilldelas elcerti-fikat visade sig vara för lågt satt, vilket gjort att det delats ut fler elcertifikat än beräknat och utbudet därmed blivit för stort. Samtidigt har efterfrågan varit läg-re än beräknat eftersom elkonsumtionen minskat och det är den som är grunden för kvotplikten. Det har gjort att priserna på certifikaten fallit som en sten. Marknaden har också oroats av de oklarheter som fun-nits i den politiska processen för kontroll-station 2015, då kvotplikten ska höjas för att få bort överskottet. När väl höjningen slår igenom från och med 2016, kommer det påverka priserna uppåt. Hur mycket är svårt att prognostisera eftersom det också beror på hur mycket ny förnybar produk-

tion som tas i drift. I varje fall kommer priset att röra sig och då gäller det att fånga chansen och binda pri-set till bra nivå när tillfället ges.

Det gäller att skapa en egen strategi där man be-stämmer sig

för en slags rimlig ”nöjdhetsnivå” där man definitivt skulle låsa sitt pris. När priserna börjar närma sig den nivån kan man välja att börja binda en mindre del av produk-tionen, kanske 25, 50 eller 75 %.

– Hur ser framtiden ut, finns det mer kvar att hämta?

– Det finns betydligt mer att hämta, ju mindre kärnkraft och ju mer oregelbun-den sol- och vindkraft det blir desto mer volatilt blir priset och då är det vår uppgift att komma med väl underbyggda progno-ser allt viktigare. Eftersom vädret är en så viktig faktor för såväl tillgång på el som förbrukning har vi egna meteorologer för att klara av en så bra prognostisering som möjligt. Ju träffsäkrare vi blir, ju bättre kommer vi att tas emot av marknaden, som är såväl leverantörer som konsumen-ter.

Carl Olov Persson

”Eftersom vädret är en så viktig faktor för såväl tillgång på el som förbrukning har vi egna meteorologer för att klara av en så bra prognostisering som möjligt.”

Rivningen av dammar och kraftverk måste stoppasMed över 200 förelägganden om omprövning av miljötillstånden för dam-mar och små vattenkraftverk skapas djup oro. Genom att nuvarande lag-stiftning ger länsstyrelsernas tjänstemän helt fria händer att utforma vilka krav ägarna skalluppfylla inom en viss tid ställs ofta ekonomiskt orimliga krav som tvingar kraftverksägarna att lägga ner driften och riva ut damm och kraftverk. Att få ändring genom överklagande till Mark och Miljö-domstolen har visat sig svårt eftersom lagstiftningen ger stora tolknings-möjligheter. Att hårda förelägganden leder till att familjer förlorar sin ut-komst då driften tvingas upphöra och sin förmögenhet när kraftverken och dammarna rivs på ägarnas bekostnad. Detta är en otrolig jätteskandal i Sverige år 2015.

Bakgrunden till de hårda kraven vid fö-relägganden är ökad hänsyn till biologisk mångfald samt bättre fiskvandring. Pro-blemet är att det finns få utvärderingar som visar att situationen totalt sett blivit bättre. Det man vunnit med något bättre fiskvandring kan med råge ha förlorats med uttorkade våtmarker och brunnar samt ökad näringstillförsel av växtnäring till haven.

Kostnaden för att uppfylla alla utfär-dade förelägganden är många miljarder samt hundratals mänskliga tragedier som vid en granskning i efterhand totalt sett inte gett någon bättring. Därför har SERO krävt att regeringen inför ett mora-

torium under flera år som stoppar hand-läggningen av omprövningsärenden så att nuvarande tolkning av EU:s vattendirek-tiv ändras så att det blir mer likt vad som gäller i Storbritannien liksom en översyn av delar av Miljöbalken. SERO har kontak-tat våra politiska partier samt regeringen och har mött stor förståelse. Det gäller t ex vandaliseringen av vårt kulturarv knutet till verksamheter vid vatten. Nu väntar vi på att regeringen fattar ett snabbt beslut om moratorium innan mer har förstörts.

Olof KarlssonF d Ordf. SERO

Akkats vattenkraftverk med mural målningar av Bengt Lindström och Lars Pirak. Från Wikimedia.(CC BY-SA 4.0). Bengt Lindströms och Lars Piraks Rajden västerut. DXR - Eget arbete.


VATT

ENKR

AFT

Roland Davidsson botaniserar i Gotlands kvarnhistoria Del 1

Ömsom vin ömsom vatten – vattenverk på Gotland ett Sverige i miniatyr – en parallell till VattenverksamhetsutredningenI Danmark och Skåne vet vi att reglerna var strängare. Där tillämpades en s k mölleplikt, som innebar inskränk-ningar i rätten att bygga kvarn för privatpersoner. Också under senmedeltiden hade stat och adel ett fast grepp om landets näringsliv. 1617 ålades kronobönderna (de som brukade kronoägd mark) tullmalningsplikt. Längre fram under 1.600-talet lättades bestämmelserna. I Skåne, som ju i likhet med Gotland hörde till Danmark vid denna tid, tillämpades reglerna något mildare än i moderlandet. Troligen hade påbuden inte heller total genom-slagskraft på Gotland.


VATT

ENKR

AFTOckså i Sverige sökte kronan öka statskas-

san genom tullmalningsbestämmelser. Gustav Vasa arbetade för att få fler och bättre kronokvarnar, och han försökte få landets övriga tullkvarnar att erlägga skatt till staten. De husbehovskvarnar som inte hindrade kronans vattenverk fick emellertid vara kvar, men myndigheterna tolkade gärna lagarna så, att en ny kvarn kunde vara en gammal till förfång även genom den konkurrens som uppstod. Den tolkningen kom sedan att hävdas ända in på 1800-talet. Gustav Vasas söner fort-satte efter samma linje som fadern, och Johan lll hade som mål, att "låtha bordt riffua alle Sqwaltte qwarnar och wederq-warnar, som liggia K:M:Tullquarner till förhinder". De stränga bestämmelserna mötte hårt motstånd, och de tycks inte ha fått avsedd verkan.

Vid början av 1600-talet riktade myn-digheterna åter intresset mot allmoge-kvarnarna i syfte att stärka rikets finan-ser. 1625 infördes för första gången ett generellt tullmalningssystem i Sverige i form av en "konsumtionsskatt" på all mal-ning. Alla kvarnar skulle dessutom rann-sakas av myndigheterna, och de husbe-hovskvarnar, som låg så nära en tullkvarn att de kunde nås "med god bekvämlighet", skulle rivas. Systemet fungerade inte till-fredsställande utan ändrades så att bön-derna fick uppföra husbehovskvarnar efter myndigheternas syn. Skatteplikten hade dock kommit för att stanna.

Skattläggningen 1653

Revisionsboken ger således en god bild av förhållandena: på Gotland vid 1600-talets mitt. Tiden före skattläggningen är däre-mot mer svåråtkomlig. Det är möjligt, att det fanns väderkvarnar på Gotland redan före den danska invasionen 1361. ön var då med säkerhet ett innovasionsområde, d v s ett område där nyheter snabbt får fot-fäste. Det kan också ha förekommit vat-tenkvarnar under tidig medeltid: snarare skulle det vara förvånande om visbyborna saknat vattenkvarn, särskilt som det i sta-dens närhet fanns goda förutsättningar för sådana. Man kan också förmoda, att munkarna vid klostret i Roma mycket ti-digt använde vattenkvarnar. Cistercien-serna var kända för sitt kvarn- byggande,

och kanske var det rent av dessa munkar som introducerade kvarntypen på ön. En antydan därom kan gårdsnamnet Möllbos (mölla=kvarn) i Halla socken vara. Går-den ägdes av Roma kloster under medel-tiden.

Cisterciensermunkarna var sin tids ”High Tech” människor. Ordern bildades 1098 i Citeaux i Côte –d´Or i Bourgogne sydöstra Frankrike, ungefär samtidigt som kristendomen kom till Sverige. Cis-tercienserna byggde fram till mitten av 1100 talet ca 350 kloster i Europa, varav Roma, Alvastra, Nydala är några av de kloster som anlades i Sverige.

Förutom sitt tekniska kunnande var vin ett av kunskapsområdena. Man korsade bl.a druvorna Pinot Noir och Goais Blanc till den druva som vi idag känner under namnet Chardonnay.

Skattläggningen 1807

Vid skattläggningen 1807 redovisades 228 vattenkvarnar och 329 väderkvarnar på Gotland

Överbeskattning

Som måttstock på jordbruksnäringens bärkraft under ett något senare skede i Gotlands historia kan man använda anta-let redovisade ödegårdar. Det är allmänt bekant, att den ekonomiska nedgången under senmedeltiden medförde att många gårdar lämnades obrukade. Vid 1500-ta-lets slut låg inte mindre än cirka 200 hem-man öde eftersom ägarna inte förmådde erlägga skatt till kronan. Läget för jord-bruket vid nyare tidens inträde var såle-des besvärande. Vid 1600-talets början bidrog krig och farsoter ytterligare till en försämring. 1645 beskrivs t ex som ett år med "stor missväxt och dyrtid så att den fattiga allmogen, intet hade att underhål-la sig med"

En parallell till Vattenfall

Kvarnplatsen vid Kopparsvik har använts åtminstone sedan början av 1500-talet. 1697 tillhörde två av kvarnarna där staden och den tredje kronan. De arrenderades alla ut till privata mjölnare för 40 daler per kvarn. I kvarnkommissionens proto-koll noterades, att "de mala åt hela staden samt en del av landet". Kronans kvarn var

emellertid "illa -förfallen" och hade "bästa kvarnstenarna sönder".

Vattenverk

I många äldre arkivhandlingar förekom-mer benämningen "sågkvarn" i stället för vattensåg. På samma sätt kallas vat-tenkvarnarna "mjölkvarnar". Ibland har säkert sågarna också inrymt ett par kvarnstenar trots att deras funktion i för-sta hand varit sågning av virke. Vid skatt-läggningarna bortsåg man oftast från den dubbla användningen, och det är därför inte möjligt att spåra de här kvarnarna i arkiven.

Längre fram, vid slutet av 1700-talet an-lades vid Kopparsvik ett för tiden avance-rat vattenverk med bla valka och två par kvarnstenar, den s k Langs kvarn. Verk-samheten fortsatte ända fram till omkring 1890.

Skvalta

"En skvaltkvarn med överfall men ingen vidare ström än som springer utur en liten källa". Det är uppenbart, att det här och i andra fall rör sig om hjul- kvarnar med under- respektive överfallshjul. Många vat-tenkvarnar kan i och för sig ha varit skvalt-kvarnar, men beteckningen "skvalta" måste i regel tolkas som "liten vattenkvarn".

Naturgeografiska och ekonomiska fak-torer lär snarare än tidpunkten ha varit avgörande för vilken kvarntyp den got-ländske bonden använt sig av. Hjulkvar-narma hade vanligen större kapacitet än skvaltorna, men de var i gengäld dyrare att uppföra och ställde högre krav på vat-tentillförseln. Nästan undantagslöst var man tvungen att bygga en dammanlägg-ning, vilket inte alltid var nödvändigt vid skvaltorna.

Roland DavidssonKälla: Boken heter Väder och Vattenkvarnar på Gotland och är tryckt 1977.

Skriftserien är utgiven av Kulturnämnden i Gotlands KommunGOTLANDICA nr 11

Författare är Jan Andreasson-Utas och Anders Salomonsson


Bernt Breding satsar på beprövad teknik – bygger ångmaskinerEfter 32 år på Volvo i Skövde sadlade Bernt Breding om och satsade i stället på sin hobby, att utveckla och bygga ångmaskiner. I början på 1980-talet konstruerade han sin första egna ångmaskin. Den kallades B2 samma namn fick seder-mera företaget, B2 Ånga. Efter hand utvecklade Bernt tre olika modeller, som har sålts i omkring 300 exemplar, hälften som färdiga maskiner och hälften som rågodssatser. Bernt tillverkar även ångpannor med stående eldrör-spannor, effekt 25, 35 och 45 kW. Pannorna är tillverkade enligt godkända tryckkärlsnormer för 9 bar.

Passagerarbåten Diana har just slussat ner 3,5 meter till Vätterns nivå från sjön Viken

FÖR

NYB

AR

ENER

GI

Bernt Bredings ”Tärnan”, med egentillverkad ångmaskin och ångpanna.

Bernt i den egna verkstaden med en ångmaskin, färdig att leverera.

Hjulångaren Eric Nordvall II


Medlemsavgiften är 350 kr för hela 2015. Familjemedlem betalar 50 kr och studerande betalar 150 kr. Som medlem får du fyra nummer av vår tidning ”Förnybar Energi & Energieffektivisering” Du kan gå in på www.sero.se och registrera dina uppgifter så skickar vi en medlemsfaktura, eller så ringer0221-824 22 eller e-postar [email protected] Du kan också betala in dina medlemsavgift till SERO:s BG 829-8481. Glöm då inte att ange fullständig adress och om möjligt även e-postadress och telefonnummer

Välkommen med!

BLBLI MEDLEM NU!I MEDLEM NU! - ett enkelt sätt att påverka och göra din röst hörd! - ju fler vi blir desto bättre hörs vi!

OBS!Nu kan du

prenumerera på "Förnybar Energi och

ENERGIEFFEKTIVISERING" -

300 kronor för helår

1983 Sjösatte Bernt sin första ångbåt, ”Vi-kens Drottning I”, i Tåtorp vid Göta kanal där han då bodde.

Lars Qvist, Kungslena Finsnickeri och Bernt utvecklade tillsammans Ångslupen Qviding vilken har tillverkats och sålts i ett tjugotal exemplar

2001 flyttade hustru Laila och Bernt till Forsvik eftersom Laila arbetat som sluss-vakt och blivit förtjust i platsen och mil-jön. Bernt arbetade då som projektledare för Hjulångarbygget Eric Nordevall II.

– Att experimentera och ta tillvara gam-mal teknik i vårt moderna samhälle är en utmaning. Dessutom att få ägna sig åt sin hobby och entusiasmera andra teknikin-tresserade människor ger tillfredställelse och livskvalitet, säger Bernt.

I verkstaden, på villatomten, utveckla-de Bernt ett ”minivärmekraftverk” bestå-ende av ångpanna, ångmaskin och gene-rator 2,5 kW. Denna anläggning visade att man kan tillverka sin egen ström. (Se bild)

Hustru Laila startade Kanalbutiken 5 knop, en souvenir och inredningsbutik med marin inriktning.

– 2011 kände vi att det var dags att trappa ner och Lailas dotter, Charlotta, övertog butiken. Produktionen av ångma-

skiner sålde jag till Agne Karlander som driver Vinäs Maskinteknik i Mora, säger Bernt. Eftersom Bernt fortfarande produ-cerar ångpannor jobbar de tillsammans med framtagning av ånganläggningar.

Forsviks historia

Forsvik platsar i en månghundraårig his-toria. Jan Guillous romaner om den fik-tiva korsriddaren Arn Magnusson är ett exempel. Ett annat exempel är kanalen som löper genom samhället. Kanalen och de gamla industrifastigheterna i Forsvik vittnar om en stolt industritradition, som bygdens folk tagit vara på.

En gång i veckan samlas en grupp en-tusiaster på varvet och iordningställer en Ångslup 45, på 14 meter som tillhör Sta-tens Maritima Museer.

Dottern Charlotta med make har för-värvat ”Bolagshuset” från 1810. Huset minner om tiden då Göta Kanal anlades. Där bodde bröderna Nils och John Eriks-son tillsammans med sina föräldrar, där fadern Olof Eriksson var ledare för sluss och kanalbygget i och förbi Forsvik, detta uppdrag fick han av Baltzar von Platen.

Carl Olov Persson

FÖR

NYB

AR

ENER

GI

Erik Breding blev även projektleda-re för det unika projektet Hjulånga-ren Eric Nordevall II, som byggdes på Forsviks varv. 1995 bildades Föreningen Forsviks varv, som i dag har omkring 150 medlemmar? Det tog 15 år innan skeppet kunde sjösättas.

En tur med båten på Göta kanal kan bli en höjdpunkt under kommande sommar.

För den som vill prova på utflykten går det att ringa 0505-412 50 för information och bokning Läs mer på: www.paddlesteamer.se

Originalet byggdes år 1836 men gick till botten i Vättern 20 år senare 1856.


FÖR

NYB

AR

ENER

GI

Ekobonde med energiLeif Jonsson växte upp på en bondgård i Skåne i mitten av 1900-talet och ville fortsätta som lantbrukare liksom sin far. Men föräldrarna ansåg att det inte fanns någon framtid inom jordbruket, så Leif hamnade istället på Chalmers väg- och vattenbyggnad och fick därefter anställning på SKANSKA och sysslade där bland annat med att konstruera kärnkraftverk, vilket var modernt vid denna tid.

Men längtan till jorden blev efter 2 år för stark, Leif hoppade av och köpte Moholms säteri sydost om Mariestad i Västergöt-land och började ett nytt liv som lantbru-kare med inriktning mot grisuppfödning.

Men på gården fanns även ett nedlagt vattenkraftverk och då vaknade Leifs in-tresse för energi från vatten och senare även från vind.

Det faller sig inte onaturligt att om man är intresserad av vad jorden kan leverera är det också lätt att intressera sig för vad naturen kan erbjuda av andra resurser.

Kraftverket renoverades och moderni-serades och det började åter producera el 1989 och har en medelårsproduktion på 1,6 GWh.

Energiaptiten växte och snart hade Leif med ytterligare fyra kollegor byggt tre Nordex 2,5 MW vindkraftverk som i snitt producerar 6,2 GWh per år och verk.

Med en av kollegorna köpte Leif även ett vattenkraftverk i Jämtland med en medelårsproduktion på drygt 5,3 GWh. Detta kraftverk är relativt nybyggt och har en väl fungerande fiskväg i form av ett omlöp med elektronisk fiskräknare.

Men ytterligare expansion inom förny-bar energi skulle komma, biogas!

För 16 år sedan startades Vadsbo Växt-odling AB, som arrenderade mark från de delägande bönderna. För fem år sedan gick man in på mjölkmarknaden genom att bygga en jätteanläggning med över 1200 mjölkkor. Allt arbete med driften av mjölkproduktionen är automatiserad så långt möjligt, men ändå skapas arbete för omkring 20 anställda.

Anläggningen producerar 30 ton mjölk per dygn och är därmed en av de största i Sverige. Vadsbo Mjölk drivs ekologiskt och är KRAV-certifierat.

En sådan mängd kor ger förutsättning-ar för ytterligare verksamhet, produktion av biogas.

En rötningsanläggning och biogasan-läggning som ligger en knapp kilome-ter från kostallarna uppfördes för två år

sedan tillsammans med SBI (Swedish Biogas International AB) och den stora mängden gödsel pumpas i stora rör till rötningsanläggningen. Biogasanlägg-ningen har en uppgraderingsanläggning för att producera fordonsgas.

Biogasen komprimeras i mindre be-hållare som är monterade i containers för daglig leverans till kunder. Största kund var tidigare Arlanda Flygplats, där Swedavia har ambitionen att kraftigt sän-ka utsläppen av växthusgaser från mark-fordonen. För närvarande är det AGA som är störste köpare.

Rötslammet sprids som gödsel över åkrarna och bidrar till kretsloppet i verk-samheten.

Här finns således ett utmärkt exempel på en hållbar användning av mark, ekolo-giska jordbruksprodukter och med fram-ställning av förnybar energi som den sista pusselbiten i kretsloppet.

Men hur är det med lönsamheten, vi överöses dagligen i tidningarna om kri-sen i mjölkbranschen orsakad av prisned-gången på mjölk och många mjölkföretag som läggs ned, hittills i år 145 stycken.

Priset på mjölk har under ett år fallit från 3,55 till 2,80 kr per kg, 75 öre eller 21 procent och för ekomjölk från 4,30 till 3,90 per kg, 40 öre eller 9 procent. En storska-lig producent av ekomjölk klarar sig gan-ska bra i en sådan nedgång, men det är

värre för små producenter av vanlig mjölk.Orsaken till prisnedgången är ökad

import, handelsembargot mot Ryssland samt (troligen tillfällig) överproduktion på världsmarknaden.

Det skrivs mycket i media om krisen för mjölkbranschen, men hur ser det ut på el-marknaden?

För ett år sedan var spotpriset på Nord-pool omkring 25 öre/kWh i juli var det ca 12 öre, en nedgång med 13 öre eller 52 procent, för elcertifikat gäller 19 resp. 14 öre/kWh, en nedgång med 5 öre eller 26 procent.

Prisfallet för elproducenter har alltså varit kraftigare än för mjölkproducenter och värst är det för de elproducenter som inte längre får elcertifikat.

När ska media ge detta lika stort utrym-me som mjölkproducenterna?

Ännu värre blir det om jämför priserna för fem år sedan,

Marknadspriset för el var då ca 50 öre/kWh och prisnedgången till idag är då 76 procent medan för elcertifikat har priset sjunkit med 53 procent från 30 öre/kWh.

Att det har blivit så ska jag försöka för-klara i en kommande artikel.

Men vi kan konstatera att mjölken kla-rat sig bättre är elen.

Christer Söderberg

Leif Jonsson framför gastankarna.


Höjd skatt på diesel och bensinDet kan inte vara roligt att vara finansminister eller sitta i skatteutskottet och bära ansvar för en hållbar finansiering av statens utgifter. Spana bara lite på förslaget om höjd skatt på bensin och diesel. Det handlar knappast om hållbara skatteinkomster, eller hur?

Vi kan ju räkna lite på det. Sammantaget förbrukar vi i Sverige 9 miljarder liter die-sel och bensin. Av priset vi betalar går om-kring 10 kr till skatt, alltså 90 miljarder. Så kommer skattehöjningen på cirka 60 öre per litern. Det skulle ge staten ytterligare 5,5 miljarder. Här är det bäddat för en, ur miljösynpunkt välkommen skattesmit-ning. Den ger vinst för miljön men ebb i statens kassa. Den nya skatten är tänkt att börja gälla från 1.1.2016. Tänk om vi tar ett litet kliv mot det efterlängtade målet, fossilfri trafik år 2030, och redan år 2016 minskar drivmedelsförbrukningen med 10 %. Det skulle innebära att staten skulle få 10 miljarder – 5,5 miljarder = 4,5 miljar-der mindre att röra sig med.

Fler faktorer påverkar, som övergång till hybridbilar, elbilar, ökat kollektivt

åkande o.s.v. bättrar också på miljön sam-tidigt som det hotar de uthålliga skattein-komsterna. (Har du fler infallsvinklar på den här problematiken så hör av dig.)

Att snabbt minska bränsleåtgången med 10 % är inget märkvärdigt. Det och mycket mer skulle kunna uppnås om långtradar- och busstrafik och även per-sontrafik kunde hålla sig inom fastställda fartgränser. Utan att ta ställning i fråga om hur stor eller liten den offentliga sek-torn skall vara går det att konstatera att förnuftigt folk väljer att köra försiktigare och betalar därmed mindre skatt, får mer pengar över, som de kan använda till bätt-re sjukvård, bättre skolor o.s.v. och politi-kerna får mindre att säga till om.

Carl Olov Persson [email protected]

Livet handlar inte bara av energi - ta en paus ibland och läs - gärna -• ”Sigrid – sagan om Valhalla” av Johanne

Hildebrandt. En berättelse från 900-ta-let som utgår från berättelsefragment och faktaspår från en tid där Sverige tar form – mitt betyg 4 på skalan 1-5

• ”Barfotadrottningen” av Ildefonso Falcones där vi får följa förföljda men stolta romska klaner i 1700-talets Spa-nien – 4

• ”I mullbärsträdets skugga” av John Grisham en bok som handlar om kon-flikterna mellan via och färgade i den amerikanska södern, en berättelse som där man kan lära sig en hel del om ame-rikanskt domstolsväsende - 3

Carl Olov Persson

Vind-kraftverk exporterasTrots att vindkraft räknas till det bil-ligaste energislaget att investera i så har lönsamheten försvunnit. Sär-skilt drabbas de verk som ej längre erhåller certifikat efter 15 år. Men också de som investerade i nya verk för 5-7 år sedan har fått se priserna på el och certifikat sjunka kraftigt. Och nu kan man läsa om planera-de vindparker som inte blir av.

Det är svårt att se en positiv framtid för elpriset när elförbrukningen går stabilt nedåt och vattenmagasinen räcker långt. Nerläggningen av kärnkraftverk borde höja priset något.

För bara något år sedan fanns inte ens tanken på att montera ner och sälja vind-kraftverk, men nu är det just vad som sker. Uppskattningsvis har ett 50-tal 225-kW verk sålts i huvudsak till Irland, där det finns både stöd för mindre verk och högre elpris Buden för dessa verk kan vara 600-750 000 kronor och då är alternativet att behålla verken en betydligt sämre affär.

Ägarstrukturen ändras också för vind-kraftverken. Under 80- och 90-talet stod många kooperativ och enskilda lantbru-kare för pionjärarbetet med att etablera den småskaliga vindkraften. Det är de som nu vill sälja, även medelstora verk. De stora bolagen sätter upp vindparker.

Sten Malmström

”Trots att vindkraft räknas till det billigaste energislaget att investera i så har lönsamheten försvunnit.”

FÖR

NYB

AR

ENER

GI


SERO

Vilken politik behöver Sverige för mer förnybar energi och effektivare energianvändningUnder Almedalsveckan anordnade SERO i samarbete med Europahuset en paneldiskussion. Vice ordförande i SERO, Ann-Kristine Johansson, var moderator. I panelen ingick Jytte Guteland (EU-parlamentariker, S, som sit-ter med i Miljöutskottet och det Rättsliga utskottet), Rickard Nordin (C), Ingemar Nilsson (S), Lise Nordin (Mp) (de tre sistnämnda är riksdagsledamöter och även ledamöter i Näringsutskottet och i Energikommissionen), Carlos Andersson (verksamhetschef Passivhuscentrum i Västra Götalands län), Mats Weinesson (LRF, SVIF och SERO), Gustav Melin (vd Svebio och ordf European Biomass Association) och Isadora Wronski (Greenpeace och SERO). Nedan följer en sammanfattning ämnesvis av diskussionen.

Politiska styråtgärder: Generella styr-medel mot uppsatta mål är lämpliga. Höj ambitionsnivån och målsättningen för förnybart. Energiunionen är bra men man måste ta fasta på målen. Man har antagit för svaga mål till 2030. Det krävs ett skarpt ramverk och styrning för att man ska lyck-as. Det krävs ett effektivt övervakningssys-tem. De som inte når målen måste tvingas att betala straffavgifter. Detaljstyrning bör undvikas eftersom politikerna inte har en chans att följa med i den tekniska utvecklingen. Sverige har mycket att ge på energiområdet och det är därför viktigt vara aktivt pådrivande och att, inom EU, staka ut områden där vi vill få inflytande. Sverige och Norden kan gå före och visa vägen inom flera områden. Vi måste enas om vilken skattebas vi ska ha i ett framtida

fossilenergifritt samhälle. Här är mat, bo-ende och energi viktigt. 80 % av de fossila resurserna måste stanna i marken. För det krävs skarpa mål. Idag är de sammanlagda subventionerna till fossil energi 550 mil-jarder dollar i världen. Det kan jämföras med 70 miljarder dollar i subventioner till förnybar energi. Det är viktigt att ändra på detta. De fossila energikällorna måste kosta mer. Den utredning som sker måste resultera i högre koldioxidskatter.

När det gäller elnät, överföringskapaci-tet, lagringsbehov m.m. måste de anpassas till 100 % förnybar energi. Det måste fin-nas en avvägning av vad som är önskvärt och vad som är möjligt. Vi måste bli tuffare mot EU och se till att lagstiftningen refor-meras i rätt riktning. Fungerande subven-tioner för förnybar energi måste utvecklas.

Energiunionen ger en chans till jobb inom den gröna branschen och en chans till in-vesteringar och arbetstillfällen i Sverige. FN vill snabba på utvecklingen mot förny-bar energi och reduktion av växthusgaser. EU är progressiva och visar på vikten av samarbete. Ensamma har vi svårt att på-verka. Tillsammans inom EU blir vi starka och får ett ökat inflytande globalt.

Eldistribution: Det är viktigt att bygga ut elnäten mellan EU:s länder och på så sätt förbättra eldistributionen mellan EU:s regioner. En bra samordning gör att vi kan undvika onödig elproduktion. Ett problem är att förutsättningarna ändras hela tiden. Det måste samtalas mer om hur konsumtionen ska se ut och hur pro-duktions- och distributionssystemet ska se ut. Vi behöver ett smart produktions-

Almedalen, Visby.


SER

O

system med smarta elnät. Kabeln till Bal-tikum är nästan klar. Kablar till Tyskland och Polen måste också byggas. Redan nu ligger överföringskapaciteten mellan de nordiska länderna hästlängder före över-föringskapaciteten mellan EU:s övriga länder. Politiken i EU kan stärka den Eu-ropeiska elmarknaden. Sverige har inga problem att reglera elkraften till 100 % förnybart. För att nå dit är det tre saker att tänka på: transmission, lagring och laststyrning. Vindkraft och solkraft kom-pletterar varandra bra. När det produce-ras mycket vindkraft är det ofta ont om solkraft och vice versa. El är svårt att lagra mellan säsonger. Det är svårt att lagra el till effekttoppar Det gör att industrin oror sig för hur det problemet skall lösas. Bio-massa har en potential till att bidra med 32 TWh el. Då det är riktigt kallt behövs något som kan ersätta vind eller sol. Här går biomassa att använda.

Elcertifikaten: Kostnader för produk-tion av el i de flesta nya anläggningar lig-ger idag kring 50 öre/kWh. Elcertifikaten har gett en snabb och kostnadseffektiv utbyggnad av den förnybara elen. Utbu-det av elcertifikat är stort i förhållande till marknaden. Detta gör att priset på dessa blir lågt. Elcertifikaten gör att mer el till-förs marknaden än vad som behövs, vilket ger mycket låga elpriser. Elcertifikaten driver på så sätt inte utvecklingen mot en effektivare elanvändning. Elcertifikaten var till en början bra och medverkade till att mycket förnybar el tillkom, men nu skapar elcertifikaten problem. Därför bör elcertifikaten omgående avvecklas. Ska mycket ny vindkraft, kortsiktigt, in på marknaden så sjunker elpriset ytterligare. Detta skulle vara en katastrof för de som redan har investerat i vindkraft.

Bioenergi: Transporter är en stor fråga som måste lösas för att trafiken skall bli för-nybar. Biodrivmedel har en stor potential i Sverige. Sverige skulle även kunna expor-tera biodrivmedel och kunnande till andra

länder. Idag exporterar Agroetanol etanol till Tyskland. Kvotplikt finns på biodrivme-del i Tyskland och är orsaken till att svensk etanol kan exporteras dit. RME (rapsolje-metylester) och HVO (hydrerad vegetabi-lisk olja) kan tillsammans med tallolja stå för hela Sveriges behov av drivmedel. Inför stöd där man sätter en början och ett slut tillräckligt långt fram så att biodrivmedlen hinner utvecklas så att de blir självbärande och lönsamma. EU:s statsstödsregler be-gränsar Sveriges användning av biodriv-medel. Här måste Sverige sätta ner foten och se till att reglerna ändras så att skatte-lättnader för biodrivmedel tillåts på ett sätt som gör dessa billigare än motsvarande fossila drivmedel. Den koldioxidskatt som i Sverige finns på fossila bränslen har gjort mycket för att få dessa ersatta med andra alternativ. Tidigare exempel visar hur skat-ter på svavel och kväveoxider kraftigt re-ducerat emissionerna av dessa. Generella styrmedel fungerar ofta bäst. Man måste tänka mer i marknadsekonomiska termer och se till att det skapas en efterfrågan. Biodrivmedel behöver inte kosta mer än 1 euro/liter. Detta gör att det blir billigt att köra på dessa drivmedel i framtidens ener-gieffektiva bilar med hybriddrift och ener-gisnåla motorer.

Vindenergi: Vindkraft är ett energislag med stor potential. Den borde i större ut-sträckning ses som en utmaning och inte som ett problem. Sverige har trots vind-kraftutbyggnad ännu inte lika mycket vindkraft per capita som Tyskland. Po-tentialen för vindkraft kan utvecklas. Nu ska man nå målet om 30 TWh vindel. Den havsbaserade vindkraften måste byggas ut. Det kan vara lättare att få acceptans för denna. Man måste få folk mer delaktiga i vindkraftsutbyggnaden och i utbyggnads-besluten för ökad acceptans. I början av juni producerade vindkraften mer el än kärnkraften.

Vattenkraft: Det finns mycket småskalig vattenkraft i det området i södra Sverige

som har ett underskott på elkraft i förhål-lande till dess konsumtion. Den småska-liga vattenkraften är viktig i de områden där man har kraftunderskott. Vi måste få ett nytt regelverk på plats innan den små-skaliga vattenkraften i Västra Götaland hunnit försvinna och mycket blivit rivet. Man har i flera hundra år utvunnit kraft från vatten. Man kan bygga fiskpassager förbi vattenkraftverken. Man måste inte riva och förstöra kulturhistoriska miljöer.

Elfordon: Regeringen har fipplat bort frågan om laddstationer för elbilar. Vi måste se till att fler laddstationer byggs. Subventioner av laddstationer till elbilar måste in i budgeten.

Byggnader: Sverige ligger långt framme, inom EU, vad gäller energief-fektivisering i byggnader, passivhus och fjärrvärme. Inom dessa områden kan vi driva på utvecklingen. Det är viktigt att få styrmedel mot energieffektivare bygg-nader, sådana användbara stöd kan t.ex. vara investeringsstöd och momsrabat-ter. Det finns, i Sverige, ett stort bestånd av byggnader som är i behov av åtgärder. I Alingsås finns ett exempel där har man vid renovering av byggnader lyckats minska energiförbrukningen med 85 % från 119 till 19 kWh per år och kvadrat-meter. Det är viktigt att få regler som ger ett klimateffektivt byggnadsbestånd. Vita certifikat kan vara ett sätt att få markna-den att ta ansvar för en effektivare ener-gianvändning. 5 % av de hus som byggs idag är nära nollenergihus. Det finns idag husägare som producerar sin egen el och inte är uppkopplade till elnätet. Ibland är det större nät, ibland mikronät. Det måste finnas möjligheter för husägare att lagra sin egenproducerade el. Tesla med sina batterier erbjuder här en lösning.

För sammanfattning av energisemina-rier i Almedalen se SEROs hemsida under Keep on Track-projektet.

Sven Bernesson / SERO

Panelen från vänster: Ann-Kristine Johansson, Jytte Guteland, Rickard Nordin, Carlos Andersson, Mats Weinesson, Isadora Wronski, Gustav Melin, Ingemar Nilsson och Lise Nordin.


Vad vi gör nu avgör våra barns framtidFör att absorbera nuvarande nivåer av koldioxidutsläpp skulle det behövas dubbelt så myck-et skog som nu finns tillgänglig i världen. Samtidigt behöver människan växande utrymme för att odla mat, producera material och bevara livsviktiga ekosystemtjänster som polline-ring och vattenrening. Vi har helt enkelt inte råd att dra upp mer fossila bränslen. "2015 är ett superår för din och min framtid", sa Johan Rockström i sitt sommarprat i radion.

Rockström talade även om att världens ledare ska ses tre gånger i år för att dis-kutera hållbarhet. Dels i Addis Abeba för en månad sedan, en andra gång i FN:s generalförsamling i september och slutli-gen i Paris i början av december. Målet att försöka nå ett globalt avtal som ska hålla den globala uppvärmningen under två grader. Budskapet är tydligt - 80 procent av de fossila tillgångarna måste ligga kvar i marken om vi ska klara tvågradersmålet.

Naturligtvis är ett globalt avtal i Paris ett enormt steg i rätt riktning. Men även om ett avtal om bindande utsläppsminsk-ningar skrivs under så innebär inte detta att frågan är löst. Enbart ett antal namn på ett papper kommer inte att lösa krisen. Det är handling som räknas. Klimatföränd-ringen pågår och för varje gång vi använ-der fossil energi bidrar vi till att de fortsät-ter. Den egentliga omställningen sker inte på ett klimattoppmöte utan måste genom-föras i städer och byar runt om på hela jor-den och pågå i kanske flera generationer. Varenda dag som går, utan att något görs, blir jorden lite varmare. Kampen mot fos-silanvändningen måste fortsätta om hur vi ska kunna leva tillsammans på planeten utan att förstöra den. Detta är ett arbete som kommer att pågå långt efter Paris.

Divestment, innebär att man flyttar kapital från en verksamhet till en annan, med avsikt att minska dess inflytande. Under ett par år har rörelsen Fossil Free, uppmanat investerare att flytta kapital från kol och oljebolag. Rörelsen har spritt sig från USA och Australien till Europa och vidare till Sydostasien och Afrika. En-ligt en rapport från Oxford University har redan 25 lärosäten, dussintals religiösa in-stitutioner och flera städer flyttat över 50 miljarder US-dollar i tillgångar. I Sverige har bland andra Svenska kyrkan, Örebro kommun och Chalmers tekniska högskola uteslutit fossila bolag ur sina placeringar.

Det är i etiken och moralen som rörelsen får sin styrka. Det man försöker göra är pre-cis samma sak som apartheidrörelsen en gång gjorde i Sydafrika. Att skapa ett mo-

raliskt tryck som underminerar verksam-hetens legitimitet och etablerar fossilindu-strin som en oacceptabel investering. Blir fossilindustrin svagare får världens politi-ker ett större handlingsutrymme att våga fatta de beslut som krävs för att klara två-gradersmålet. Att placera i fossila bränslen riskerar att bli en mycket dålig affär.

Den 13 augusti inträffade Overshoot Day, i år tidigare än någonsin. På knappt åtta månader har mänskligheten gjort av med hela årets ekologiska budget. Den största boven är koldioxidutsläppen som står för drygt hälften av det ekologiska fotavtryck-et. Fram till mitten av 70-talet levde män-niskan globalt sett inom planetens gränser, men sedan dess har pressen ökat. I dagens läge skulle krävas det minst 1,5 planeter för att återskapa resurserna som går åt till vårt nuvarande globala ekologiska fotavtryck.

Enligt WWFs Living planet Report 2014 lever vi i Sverige som om vi hade 3,7 plane-ter till vårt förfogande. Enligt WWFs Earth Hour barometer (mars 2015) uppger 35 pro-cent av de intervjuade att de har en ökad oro för klimatet och 57 procent visar lika stor oro som i WWFs tidigare Earth Hour-undersökningar. 8 av 10 svenskar vill att politiker och beslutsfattare ska göra mer för att begränsa klimatförändringarna.

Bioenergi ger ett värdefullt bidrag till att uppfylla energisäkerhet, ekonomisk och social utveckling, samt för att be-gränsa klimatförändringen. Miljömässiga och sociala aspekter och dess inverkan på lokal ekonomi varierar naturligtvis, men beror på skalan och på formen av bioen-ergianvändning t.ex. värme, el eller kyla. Kungl. Vetenskapsakademiens Energiut-skott redovisar i rapporten "Den svenska skogen, energin och koldioxiden" att enbart den årliga skogsbiomassatillväx-ten i Sverige är cirka 85 megaton, vilket omräknat i energienheter motsvarar 425 terawattimmar. Tillväxten i våra skogar är därmed jämförbar med Sveriges årliga totala energianvändning, eller om man vill, i samma storleksordning som Norges årliga oljeproduktion. Till skillnad från

Norges olja är vår bioenergi är en resurs som inte förbrukas, utan förnyas varje år.

För att lyckas vända utvecklingen räcker det inte med enbart information och pap-persavtal, utan det behövs sannolikt både "piska, morot och tamburin". Piskan i form av myndighetskrav och effektivare kon-troll av att myndighetskraven verkligen efterlevs. Moroten kan vara någon form av marknadsstöd, t ex en skrotningspremie för gammal teknik, som riktas till att få bort gammal teknik. Med tamburin menas främst den attitydförändring hos såväl an-vändare och myndigheter som måste till. Idag uppfattas ofta bioenergi som "smutsig" medan t ex elvärme uppfattas som "ren".

Oräknat transportsektorn finns det inom Sverige en marknadspotential på dryga 60 TWh ytterligare termisk bioenergi. Räknat som biomassa skulle hanteringen av denna biomassa ge omkring 16 500 nya varaktiga årsarbeten, och oljeersättningen skulle reducera koldioxidutsläppen med 5,4 mil-joner ton vilket motsvarar ungefär 10 % av landets totala utsläpp. Vid ett försälj-ningspris på 320 kr/MWh motsvarar detta närmare 20 miljarder SEK som till stor del även stannar i lokal och regional ekonomi samtidigt som vår så viktiga skogsindustri får ökad konkurrenskraft genom ökad av-sättning för sina biprodukter.

Men politikerna har ännu inte vågat anta utmaningen på allvar genom att gå in med skarpa politiska och ekonomiska styrmedel. Det handlar både om att be-skatta fossila bränslen och om att förbjuda dem i vissa sammanhang. Industrin är inte det stora problemet här, många indu-strier skriker efter omställning, men inte ens de mest trogna marknadsliberaler tror att det kan gå utan regleringar.

Till sist vill jag fästa uppmärksamheten på meteorologen Pär Holmgren som har forskat och arbetat med klimatföränd-ringar i över 20 år. Här ger Pär en försmak på hur en framtida väderprognos kan se ut. Vågar du titta på framtidens väder?

Bengt- Erik Löfgren

BIO

BR

ÄN

SLE

Bengt Erik Löfgren.Foto: Jörgen Ek


Projektet Förgasning i SvartådalenSvartådalens bygdeutveckling har genomfört ett projekt ”Förgasning i Svartådalen”. En grupp har på egen hand byggt ett mikroskaligt kraftvär-meverk i Sätra brunn utanför Sala genom att återvinna gammal teknik.

Anläggningen genererar både el och värme, ett experiment som lämpar sig väl för studiebesök för dem som önskar se hur förgasning fungerar i verklighe-ten.

Det finns en hel del som arbetar på att utveckla tekniken. Under arbetets gång har flera projekt besökts. Först en ameri-kansk förgasningsanläggning (GEK) som köpts in av en privatperson utanför Väs-terås. Sedan, under våren 2014 studerads en tysk förgasningsanläggning i Lettland, Spanner wood cogeneration. I höstas 2014 studerades ”Gasek” i Åbo, en anläggning anpassad för lantbruk.

En slutsats av det egna projektet och studiebesöken är att förgasningsteknik är effektiv, men dyr. Kostnaden för att pro-ducera anläggningar måste sänkas för att det ska bli ekonomiskt hållbart för fram-tida kunder.

Deltagarna söker nu medel för att ta fram ett kostnadseffektivt kraftvärmeverk för lantbruk. De vidareutvecklar också den egna anläggningen genom ideellt arbete.

Intresserade välkomnas att se anlägg-ningen på Sätra brunn!

Eric Sö[email protected]

Vilka tar täten?Möjligheterna till nya, miljömäs-sigt bättre, svensk-tillverkade driv-medel baserade på svensk skogsrå-vara eller skogsavfall är stora. Värmeverken använder sopor i en del fall importerade, som de får be-talt för att ta emot. Skogsindustrin stänger produktion av mekanisk massa av lägre kvalitet. Detta inne-bär att det finns biomassa i över-skott i Sverige. Önskvärt vore att den biomassan kunde konverteras till nya sorter biodrivmedel som är tekniskt bättre och som ger renare avgaser; Bio-syntetiska drivmedel för dieselmotorer. De kallas även för: BTL (Biomass-To-liquids). De är syntetiska paraffinoljor, och de liknar HVO-drivmedel (HVO = Hydrogenated Vegetable Oils).

Affärsdrivande företag har svårt att hitta bra samarbetsformer. Därför vore det bra om företrädare för t.ex. svenska kom-munala värmeverk, och kanske med skogsägare som har svårt att få avsätt-ning för skogs-produkter, gallringsvirke, bark, grot, allt i skogen som är av fel art, dvs. inte är tall, gran, björk, m.m. kunde ta vara på idéer och forskning hos skogs-industrin, oljebolag, elföretag och andra företag som dessutom har kapital att satsa på utveckling. Skogsstyrelsen och Lant-bruksstyrelsen borde också kunna ta an-svar för en positiv utveckling.

Kommuner har politiker som kan trycka på politiker på riksnivå och på EU-nivå, så att drivmedel ur "cellulosa- och ligninhal-tig råvara" kan få vara skattefria. Eller ga-ranteras marknader. T.ex. att sådana driv-medel SKA användas som drivmedel till stadsbussar i 1:a hand. Endast om volymer inte finns tillgängliga, ska andra drivme-del få användas.

Andreas EklundFoU chef ”EcoPar”

”En slutsats av det egna projektet och studiebesöken är att förgasningsteknik är effektiv, men dyr. Kostnaden för att producera anläggningar måste sänkas för att det ska bli ekonomiskt hållbart för framtida kunder.”

BIO

BR

ÄN

SLE


Fem frågor till Lars Andrénsom i april avslutade sin tid som ordförande i branschorganisationen Svensk Solenergi efter 20 år.

– Den första frågan blir naturligtvis hur det är möjligt att sitta som ordförande i 20 år i branschorganisation, det måste ju vara helt unikt?!

– Först och främst beror det ju på att med-lemmarna gett mig förtroendet att om-väljas under åren och det i sin tur är väl en anledning av att vi haft ett bra styrel-searbete och en väl fungerande organisa-tion som utfört det som medlemmarna förväntat sig och där är ju jag bara en liten kugge i sammanhanget. Med andra ord har jag haft tur att ingå i en organisation som fungerat bra och där vi strukturerat arbetat med strategiska frågor för våra medlemsföretag. En annan orsak är att jag lycktas hålla mig kvar i branschen trots uppgångar och nedgångar i marknader och konjunkturer. Jag har genom mitt egna företag DrivKraft kunnat försörja mig bra genom böcker och föreläsningar och även haft den frihet som behövts för att ägna den tid som Svensk Solenergi krävt.

– Vad har varit det mest intressanta som hänt under tidsperioden 1995 – 2015 som du var ordförande i Svensk Solenergi?

– Åren före mitt tillträde var det intressant att få vara med och bygga dåtiden största solvärmefält i Sverige, ja kanske i hela världen. Jag var anställd på TeknoTerm då och som bland annat byggde solvärme-

anläggningen i Falkenberg 1989 som med sina 5500 m2 var världens då största fjärr-värmeanslutna solvärmeanläggning.

Sedan var det naturligtvis väldigt inspi-rerande när Svensk Solenergi stod värd för ISES (International Solar Energy Asso-ciation), världskongress 2003. Under kon-gressen samlades alla världens samlade solenergiforskare i Göteborg och det var spännande och stimulerande att få vara med att arrangera och delta i ISES 2003.

Under senare år har det varit intressant att se solelens framfart i Sverige. Hur nya målgrupper, som till exempel lantbruks-sektorn, intresserat sig för solel och nu i allt större grad investerar i tekniken. Vi ser nu många solelsföretag växa fram som omsätter allt mer och därmed får resurser att utveckla installationstakten, vilket är en bidragande orsak till den växande marknaden.

– Är det något som du tycker har varit mindre bra under de här åren?

– Den största besvikelsen är nog att sol-värmemarknaden minskat så drastiskt under senare år. Efter att investeringsstö-det togs bort 2011 har försäljningsvolymen minskat med 60-70% vilket får stora kon-sekvenser för företagen i solvärmebran-schen. Sverige var väldigt långt framme under 1980-talet och delar av 1990-talet när det gäller solvärme och det är tråkigt att vi inte behållit den positionen. I många avseenden är solvärmen ett utmärkt kom-plement till biobränsleanläggningar och nu under senare år har vi sett att även vär-mepumpar kan effektiviseras med solvär-men. Sedan är det ju så att en solfångare är ungefär fyra gånger så yteffektiv som en solcell, eller annorlunda uttryckt fyra gånger så hög verkningsgrad.

– Hur tycker du att inställningen till förnybar energi har ändrats under dina år som ordförande i Svensk solenergi?

– Jag tycker att inställningen till den för-nybara energin har förändrats enormt.

MA

RKN

AD

SAN

ALY

S EL

INTE

RV

JU

Energy Globe Award-priset delades ut av handelsrådet Albrecht Zimburg från Österrikes ambassad i Sverige på Teknobyen Innovasjonssenter i Trondheim, 12 maj 2015. Närvarande vid ceremonin var ledningsgrupp och styrelse från Free Energy Innovation AS och representanter från Innovasjon Norge, tillsammans med andra personer som har bidragit till förverkligandet av HYSS- systemet.


Det är en helt annan tilltro idag än hur det var i början på 1990-talet. Nu talas det på ett helt annat sätt om den förnybara ener-gins potential än vad det gjorde då. Och det har ju hänt en hel del. Andelen bio-bränsle av vår totala energianvändning är helt annorlunda idag än för 15-20 år sedan och samma sak med vindkraften. Även solenergin diskuteras på ett annat sätt idag än då. Jag tror plötsligt att jag inom min livstid kommer få uppleva en situa-tion där vi kommer att ha en 100 procen-tig energiförsörjning baserad på förnybar energi. Och det känns naturligtvis väldigt stimulerande. En av mina starka drivkraf-ter under alla år har varit att bidra med ett strå i utvecklingen av den förnybara ener-gin och omställningen av Sveriges energi-försörjning.

– Och vad väntar framöver, nu när tiden i Svensk Solenergi är slut?

– Som läsare av Förnybar Energi tidigare kunna ta del av har jag antagit en ny stor

utmaning i att bygga upp ett nytt företag i Sverige som lanserar en solvärmedri-ven värmepump. Det är intressant och roligt att vara med och bygga upp nå-got nytt. Free Energy är ett företag med många tekniskt intressanta nyheter och moderniteter. Konceptet är i många av-seenden nytänkande och modernt och jag ser med stor tillförsikt på framtiden. Att få vara med i ett innovationsföretag är alltid spännande och intressant. Free Energy och vårt Hybrid Solar System har redan fått en rad utmärkelser, bland an-nat Energy Globe Award, som är ett pris som grundades 1999 av den österrikiska pionjären Wolfgang Neumann och ett av nutidens mest prestigefyllda miljöpriser. I juni fick vi också Solar Regions Skånes solvärmepris, Skåne Solar Award, för den mest intressanta solvärmeanläggningen i Skåne 2014. Priset gavs till Tim Roskvist som installerat ett av våra system och som under sitt första driftår uppnådde en års-värmefaktor på 7,6.

Jag kommer också, om än i mindre skala, fortsätta med mina föredrag och mitt författande. Under året har jag till exempel jobbat med revideringen av min bok ”Solenergi – Praktiska tillämpningar i bebyggelse” som trycktes i sin femte upp-laga i maj och jag har redan en bokidé på gång med en kollega i energibranschen som mitt förlag Svensk Byggtjänst sagt sig villiga att ge ut. Att skriva och att föreläsa ligger mig fortfarande varmt om hjärtat!

Lars Andrén, började arbeta med solvär-me redan 1984 på TeknoTerm i Växjö. 1994 startade han sitt egna företag DrivKraft där han huvudsakligen försörjt sig som föreläsare och författare. Under åren 1995 till 2015 var han ordförande i branschorga-nisationen Svensk Solenergi. Sedan 2014 är Lars anställd som VD på Free Energy Sverige AB med uppdraget att bygga upp en försäljningsorganisation för att lansera företagets solvärmedrivna värmepump.

Carl Olov Persson

Falkenbergs solvärmeanläggning uppfördes 1989 och var med sina 5500 m2 dåtiden största fjärrvärmeanslutna solvärmeanläggning i världen. Anläggningen projekteras och genomfördes av TeknoTerm. Foto: Lars Andrén

INTE

RV

JU



Välkommen med!



Välkommen med!


OBS!Nu kan du

prenumerera på "Förnybar Energi och

ENERGIEFFEKTIVISERING" -

300 kronor för helår


ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNTel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseDalby 201, 24794 DalbyTel. 0221-824 22 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Ekonomi: Peter Danielsson tfn 0550-137 61Redaktionen: Carl Olov Persson tfn 0221-146 81Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

SERO Service ABRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SEROBG 5776-4151

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Smålands Energiförening: Sten MalmströmTel. 0390-405 03 • E-post: [email protected]: 250 kr • BG 577-7263

Södermanlands Energiförening: Roland GustafssonTel: 016 211 40; 070-564 51 [email protected] 200 kr BG 449-4290

Västmanlands Energiförening: Owe LundgrenTel. 021-600 34 • E-post: [email protected]: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO

Energi på lantgård i Sverige Box 153243 23 HöörMedlemsavgift 300 kr BG 5618-7875(inkl. medlemskap i SERO + tidning)

Elbil SverigeSven ForsbergMalmö • Tel. 0704-67 08 82E-post: [email protected]

Branschföreningen Biokol SverigeMattias GustafssonE-post: [email protected]

AD

RESS

ER

Svensk VattenkraftföreningKvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro Tel. 0346-200 01E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216E-post: [email protected] Medlemsavgift: Inkl. SERO 400 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksä-gare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast service-avgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningSven-Erik Vänneå Trälshult 23 310 20 Knäredtel: 0430 52074 / 0701 441213 E-post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningKvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERGTel. 076-716 05 50 • E-post: [email protected]: Ulla Hedman Andrén • E-post: [email protected]ör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: [email protected]: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per instal-lerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Förnybar Energi Sverige ABVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Höj ditt rörliga elpris

SERO och Svensk Vattenkraftförening tillsammans med Neas Energy erbjuder möjligheter att höja ditt rörliga elpris.

Missa inte våra Seminarium som vi håller i samarbete med föreningarna under v.40, anmäl dig senast den 24 september på vår hemsida www.NeasEnergy.se

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och

elcertifikat erbjuder vi analyser, rådgivning och verk-

tyg för att kunna ha en aktiv försäljningsstrategi.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – [email protected]

Sten Lillienau: 072 560 58 95 – [email protected]

www.NeasEnergy.se

ReturadressSERORomelevägen 7b,681 52 KRISTINEHAMN

Documents

Förnybar energi nummer 3, 2015