Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Antagen av Folkhälsorådet 2017-02-22
Folkhälsorådets verksamhetsplan 2017-2018 Arbetssätt och prioriterade områden
1(12)
Innehåll Folkhälsorådet i Hylte ................................................................................................. 2
Rådets övergripande syfte ...................................................................................... 2
Arbetssätt ................................................................................................................ 2
Förutsättningar ........................................................................................................ 2
Roller....................................................................................................................... 2
Övergripande mål för Hylte Kommun och Region Halland ......................................... 3
Hylte Vision 2040 .................................................................................................... 3
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 ..................................................................... 3
Social Hållbarhet och Folkhälsa ................................................................................. 4
Folkhälsorådets prioriterade områden 2017-2018 ...................................................... 5
Målgrupp Barn- och unga ........................................................................................ 5
Tillit ......................................................................................................................... 6
Hur ser det ut i Hylte? .......................................................................................... 7
Tillitsbrist ............................................................................................................. 7
Mål- och delmål ................................................................................................... 7
Alkohol, narkotika, droger och tobak (ANDT). ......................................................... 7
Hur ser det ut i Hylte? .......................................................................................... 8
Mål- och delmål ................................................................................................. 10
Referenser ................................................................................................................ 12
2(12)
Folkhälsorådet i Hylte Folkhälsorådet uppgift är att skapa förutsättningar för ett välfungerande tvärsektoriellt arbete
kring frågor som rör social hållbarhet och folkhälsa i Hylte. Folkhälsorådet är ett rådgivande
organ utan ekonomiska medel där representanter från Kommunstyrelsen, kommunens
nämnder, Region Hallands lokala nämnd i Hylte samt tjänstemän från kommunen och
regionen lyfter upp och diskuterar folkhälsofrågor med strävan att finna gemensamma
områden att kraftsamla kring.
Rådets övergripande syfte
Folkhälsorådet ska verka för att bevara och utveckla hälsan samt minska skillnader i
livsvillkor och hälsa för invånarna i Hylte Kommun. Arbetet sätter medborgarens välfärd och
hälsa i fokus och riktar uppmärksamhet på insatser som bidrar till en ökad social hållbarhet.
Rådets organisation ska skapa förutsättningar för ett gemensamt, långsiktigt, målinriktat och
strategiskt arbete.
Arbetssätt
Folkhälsorådet ska:
Sprida kunskap, följa, bidra, uppmuntra och engagera i arbete som rör folkhälsa och
social hållbarhet.
Arbeta för att barn- och ungaperspektivet uppmärksammas och tas i beaktande i de
olika sammanhang målgruppen berörs.
Stimulera till samverkan
Efterfråga tidiga insatser och att de insatser som görs är systematiska.
Folkhälsorådet kan i vissa fall fungera som styrgrupp för gemensamma projekt
Förutsättningar
En beredning bestående av presidiet för folkhälsorådet samt tillhörande tjänstemän
planerar och förbereder rådets sammanträden.
Rådet sammanträder fyra gånger per år och sammankallas av rådets ordförande.
Dagordningen ska framförallt utgå från de prioriterade områdena.
Protokoll ska föras samt delges som informationsärende i samtliga nämnder.
Roller
Politikers roll är att:
Påverka kommunala och regionala beslut i folkhälsoriktning genom att
uppmärksamma behov, initiera utvecklingsfrågor, efterfråga långsiktiga lösningar och
systematiska insatser.
Förmedla gemensamma överenskommelser och information mellan folkhälsorådet
och de nämnder de företräder, för att nämnderna i sin tur ska besluta i frågorna.
Tjänstemännens roll är att:
Tillsammans med presidiet planera och förbereda rådets möten.
3(12)
Processleda rådets övergripande arbete och aktiviteter.
Bistå rådet som sakkunniga inom folkhälsa och social hållbarhet.
Övergripande mål för Hylte Kommun och Region Halland För att uppnå ett gemensamt, långsiktigt och strategiskt folkhälsoarbete krävs det att arbetet
ligger i linje med kommunens och regionens mål och ambitioner.
Hylte Vision 2040
Visionen har utvecklats för fem områden, Omsorg, Boende, Utbildning, Näringsliv och
Kommunikationer och är antagen av Kommunfullmäktige 2016. Det som direkt berör
folkhälsorådets område är:
Att växa upp här är tryggt, stimulerande och skapar goda förutsättningar för livet.
Hyltes attraktivitet ger stolthet och demokratin är levande.
I Hylte vill vi ge varje barn en god start i livet och fortsatt goda förutsättningar genom
skolåren.
Kommunen har hittat strukturer och arbetsformer i sitt integrationsarbete som ger
goda resultat för såväl individen som för samhället i stort. Här finns en välkomnande
medmänsklighet.
I samverkan med ett aktivt föreningsliv har mötesplatser utvecklats, för unga, för
gamla och för olika intressen, men också för möten över gränserna.
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020
Tillväxtstrategin för Halland pekar ut riktningen för att Halland ska bli en mer attraktiv,
inkluderande och konkurrenskraftig region. Tillväxtstrategin är uppbyggd på mål, strategiska
val och prioriteringar. Här följer de två mål med tillhörande strategiska val och prioriteringar
som har tydligast koppling till folkhälsorådets arbete:
Ett Hylte med utvecklingskraft,
stolthet och medmänsklighet
Halland ska vara en mer attraktiv,
inkluderande och konkurrenskraftig
region år 2020 än år 2014.
4(12)
När fler mår bra kan fler bidra till att bygga ett gott samhälle. Ett mer jämlikt samhälle
fungerar bättre än samhällen med stora klyftor. Samhällets gemensamma resurser kan
användas till annat än att åtgärda negativa effekter av stora skillnader i förutsättningar.
Jämlik hälsa är därmed både ett mål och ett medel för social hållbarhet.
Barns möjligheter att lyckas i livet påverkas av socioekonomisk situation, livsstil, sociala
sammanhang samt individuella faktorer. En viktig uppgift för samhället är därför att ge varje
barn goda och jämlika förutsättningar för att då en bra uppväxt och att få utveckla de
förmågor som krävs för att leva ett gott liv.
Social Hållbarhet och Folkhälsa Social hållbarhet har sitt ursprung i Brundtlandkommissionens rapport "Vår Gemensamma
Framtid" som skrevs 1987. I rapporten definieras hållbar utveckling som "en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov". Ett socialt hållbart samhälle är ett samhälle där människor lever ett
gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där
människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende
och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det
demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. (1)
Folkhälsa handlar om goda och likvärdiga livsvillkor för hela befolkningen, och att de
skillnader som finns ska vara så små som möjligt. När levnadsvillkoren försämras för vissa
grupper, försämras folkhälsan. Om skillnaderna i livsvillkor minskar, förbättras den. Vi talar
ofta om ohälsans orsaker men rör oss då på en ganska ytlig nivå. Det är viktigt att också
våga tala om ”orsakernas orsak”, det vill säga de bakomliggande skillnaderna i samhället och
om människors olika livsvillkor. (2)
Hög attraktivitet
Halland, en region som erbjuder attraktiva och
socialt hållbara mötesplatser, boende-
och livsmiljöer
Insatser som utjämnar hälsoskillnader
Fler i arbete
Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar
En god start i livet
5(12)
Den stora påverkansmöjligheten att minska skillnader i hälsa ligger inte inom hälso- och
sjukvården, utan genom att påverka tidiga bestämningsfaktorer för hälsa, som levandsvanor,
livsmiljöer, litteracitet (förmågan att förstå och tillgodogöra sig text och budskap) samt ett
inkluderande samhälle. Insatserna behöver också riktas och det kan handla om stärkande
faktorer som sociala nätverk, goda livsmiljöer och ökad delaktighet. (3)
Folkhälsorådets prioriterade områden 2017-2018 Folkhälsorådet har prioriterat en målgrupp och två fokusområden vilka är:
Målgrupp: Barn och unga
Tillit
Alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT)
Målgrupp Barn- och unga
Att investera i barns utveckling är en viktig väg till social hållbarhet och minskade skillnader i
hälsa. (4) Barns hälsa är beroende av många olika faktorer, t.ex. relationer till familj och
kamrater, ekonomi, utbildning, framtidsutsikter, miljö och boende. De första levnadsåren har
stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan också i ett livsperspektiv. Välfungerande
hälsofrämjande, förebyggande samt vårdande och stödjande insatser i ett tidigt skede kan
förväntas ge positiva effekter på barns framtida hälsa och välbefinnande, som i sin tur skapar
positiva effekter för samhället. (5)
6(12)
Tillit
Människan är en social varelse. Vårt behov av social gemenskap är grundläggande för
välbefinnande och livskvalitet men också för vår hälsa. Att vara del i ett socialt sammanhang,
socialt nätverk och stöd, att vara sedd, hörd och känna delaktighet är viktiga skyddsfaktorer
för hälsan. Tillgången till socialt nätverk är mindre hos den som har en lägre socioekonomisk
situation. (6) Tillit spelar stor roll för ett lands utveckling. Tillit till andra människor gör livet lite
enklare: det är lättare att få stöd och hjälp när man behöver det, och med ett bra socialt
nätverk öppnas fler dörrar i livet. De sociala friktionerna i samhället minskar. (7)
Figur 2. Sammanhanget mellan olika nivåer av tolerans och tillit. ”Tillit och tolerans – en skrift om det sociala
kapitalets betydelse för platsens utveckling” Jan Torége (2015)
För att ett samhälle ska fungera på ett bra sätt behövs både tillit och tolerans. Med hög grad
av ömsesidig tillit och tolerans i samhället följer en förvissning om att människor generellt
behandlas lika av myndigheterna, att offentliga pengar används på ett rimligt sätt, att det som
sagts också blir gjort och att människor överlag helt enkelt gör så gott de kan osv.(7)
Tilliten är generellt lägre i de grupper människor som är födda utanför Sverige, är i
arbetslöshet, uppbär sjuk/aktivitetsersättning och som upplever sitt allmänna hälsotillstånd
som ganska/mycket dåligt. (8)
Offentlig sektor kan ha stor påverkan på tilliten bland annat genom att:
Invånarnas och företagen känner sig väl bemötta, att myndigheterna handlägger ärenden snabbt och effektivt samt att beslut känns rättvisa.
Den fysiska samhällsplaneringen är viktig av främst tre skäl; En god samhällsplanering skapar fler och bättre mötesplatser för människor, den ökar tryggheten i utomhusmiljöerna och den kan bidra till att invånarna känner stolthet för platsen där de bor.
Alla barn måste ha samma rättigheter och möjligheter till en bra utbildning. På individnivå är utbildning kanske den viktigaste förklaringen till hög tillit och tolerans.
Vara en god arbetsgivare. Den bild som anställda förmedlar till andra i kommunen påverkar också i hög grad allmänhetens uppfattning av kommunen och den kommunala organisationen i sin helhet.
Genom att ge förutsättningar för ett starkt civilsamhälle.
Ett gott samspel mellan kommunens företrädare och det lokala näringslivet.(7)
7(12)
Hur ser det ut i Hylte?
Tillitsbrist
Figur 3. Andel av befolkningen (%) som i allmänhet inte kan lita på de flesta människor i sin omgivning. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland
Hylte är i nivå med de andra Halländska kommunerna och riket när det gäller Brist på tillit.
Var tredje person i åldern 18-44 år har svårt att lita på de flesta människor i sin omgivning.
Stört brist på tillit finns bland männen (9).
Mål- och delmål
Övergripande mål:
Ökad tillit mellan människor
Ökad kunskap om tillitens betydelse för folkhälsan och samhällsutvecklingen
Indikatorer att följa:
Andelen kvinnor och män som uppger att de inte kan lita på de flesta
Alkohol, narkotika, droger och tobak (ANDT).
Att minska tobaksbruket och begränsa alkoholskadorna samt att arbeta för ett narkotika- och
dopningsfritt samhälle har länge varit viktiga mål för folkhälsoarbetet i Sverige. Bruk av
ANDT kan leda till olika fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Alkohol- och
narkotikabruk under ungdomen riskerar att skapa störningar eller avbrott i processen att bli
vuxen, vilket minskar möjligheten att slutföra utbildning och få ett arbete. Detta är något som
i sin tur ökar risken för social utslagning, psykisk ohälsa, kriminalitet och allvarligare
missbruksproblem senare i livet. Bruk och missbruk av ANDT har starkt samband med
individers livsvillkor och sociala position och är vanligare i socioekonomiskt svagare grupper
och i grupper med låg utbildningsnivå. (5)
8(12)
Hur ser det ut i Hylte?
Figur 4. Andel av befolkningen (%) som röker dagligen. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland
Folkhälsan i Halland visar att daglig rökning har minskat i länet och riket i kontinuerlig takt.
Hyltes män röker mest i Halland även om rökning i denna grupp har minskat över tid i likhet
med resten av befolkningen. (9)
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) 2014 visar att 9 procent av killarna och 8
procent av tjejerna i årskurs 7-9 uppger att de röker minst en gång i veckan. Motsvarade
siffra i riket är ca 5 procent.(10)
När det gäller rökande spädbarnsföräldrar ligger Hylte mycket högt, både jämfört med riket
och Halland i övrigt.
Kommun Moder röker Fader röker Rökare i barnets hemmiljö
Antal % Antal % Antal %
Hallands län 172 4,9 313 9,0 403 11,6
1315 Hylte 11 8,0 30 21,9 36 26,3
1380 Halmstad 70 6,2 129 11,5 167 14,8
1381 Laholm 16 7,7 25 12,0 34 16,3
1382 Falkenberg 30 6,2 67 13,9 79 16,3
1383 Varberg 19 2,9 35 5,4 40 6,1
1384 Kungsbacka 26 3,0 27 3,1 47 5,4 Figur 5. Tobaksrökning bland föräldrar till barn vid 0–4 veckors ålder samt total exponering för tobaksrökning i barnets hemmiljö, per kommun, barn födda 2014. Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014, Socialstyrelsen.
9(12)
Figur 6. Andel av befolkningen (%) med riskabel alkoholkonsumtion. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland
Folkhälsan i Halland visar att Hylte är den kommun i Halland som har lägst andel av riskabel
alkoholkonsumtion även om det är marginella skillnader. Störst andel med riskabel
alkoholkonsumtion är män 18-29 år, 29 procent. Samma siffra för kvinnor i samma ålder är
12 procent.(9)
LUPP visar att 86 procent av tjejerna och 82 procent av killarna i årskurs 7-9 aldrig dricker
alkohol. Motsvarande siffror för riket är 92 procent av tjejerna och 86 procent av killarna. Det
vanligaste sättet att få tag på alkohol är genom kompisar, kompisars syskon eller av sina
föräldrar. (10)
10(12
)
Figur 4. Andel av befolkningen (%) som någon gång provat hasch och/eller marijuana. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland
Folkhälsan i Halland visar att Hylte är den kommun i Halland som har lägst andel som
uppger att de använt hasch-marijuana. I Hylte har 20 procent av männen 18-29 år någon
gång provat hasch/marijuana, motsvarande siffra för kvinnor i samma ålder är 6 procent.(9)
Enligt elevhälsoundersökningen som görs i årskurs 8 uppger 1 procent av alla elever i
årskurs 8 under läsåren 2014/2015 och 2015/2016 att de kanske skulle säga ja om de blev
erbjudna narkotika, övriga uppger att de skulle säga nej/troligen nej.
Mål- och delmål
Övergripande mål:
Andelen barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller
debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska.
Andelen barn och unga som växer upp i miljöer med förekomst av droger, doping eller
riskabelt bruk av alkohol och tobak ska minska.
Delmål:
I Hylte ska det bedrivas ett aktivt, systematiskt och evidensbaserat arbete för ett minskat
bruk av ANDT.
11(12
)
Indikatorer att följa:
Andel elever i årskurs 8 som uppger att de aldrig provat att röka
Andel vuxna dagligrökare
Andel elever i årskurs 8 som uppger att de aldrig använt alkohol
Andel vuxna som uppger riskabla alkoholvanor
Andel elever i årskurs 8 som uppger att de kanske skulle säga ja/säga ja, om de blir
erbjudna narkotika
Andel vuxna som uppger att de använt narkotika
Andel föräldrar till barn i 0-4 veckors ålder som röker samt total exponering för
tobaksrökning i barnets hemmiljö.
12(12
)
Referenser 1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/
(2017-01-27) 2. Linde Jan. Folkhälsa är politik. Svensk förening för Folkhälsoarbete 3. Hyltenämndens verksamhetsplan 2017 4. Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020, Kommunikationsservice, Region Halland 5. Regeringens skrivelse 2015/16:86; En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,
dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020. 6. Berkman LF (1996) The role of social ties in health promotion, Review.
Psychosomatic Med 7. Torége, Jan (2015) Tillit och tolerans – en skrift om det sociala kapitalets betydelse
för platsens utveckling 8. Rothstein B, Holberg S, Arkhede D (2016) Mellanmänsklig tillit i Sverige. SOM-
rapport nr 2016:02 9. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland 10. Eirefelt J, Erlingson E, Gröndahl E (2015) Att vara ung i Hylte Kommun.