Forskningsbilaga 2014

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING BAKOM MEDALJREGN

PAPPER GÖR BILAR MER ENERGISNÅLA

LJUSARE FRAMTID FÖR VINDKRAFTEN

Hela denna bilaga är en annons från MittuniversitetetANNONS ANNONS

På Nationellt Vintersportcentrum och Sportstech i Östersund läggs grunden till både OS-medaljer och bättre livskvalitet och hälsaför patienter över hela landet.

Sidan 12

Superkondensatorer av papper och grafen kan minska energi-åtgången med 25 procent.

Sidan 8

Sensorteknik kan undanröjaflera av vindkraftens problem

Sidan 6

forskningFÖR EN BÄTTRE VÄRLD En tidning från Mittuniversitetet om

forskning för samhälle och näringsliv

EN TIDNING FRÅN MITTUNIVERSITETETFrågor om innehållet besvaras av:

ANDERS MOSSINGForskningskommunikatör [email protected]

060-1488829

crossmedia communicationskristallen n.b. | 754 50 uppsala

projektledare: Oskar Nylander 0700-84 00 50

redaktör: Mats Hellström

grafisk form: Annika Magnusson

omslagsbild: Scanpix

repro: stibo Mediatryck: Mittmedia

Forskningen vid Mittuniversitetet ska hålla hög kvalitet och vara rele-vant för samhällets utveckling. Så står det i vår forskningsstrategi och så är det också i verkligheten skulle jag vilja påstå. Axplocket av forsknings-exempel i den här tidningen visar på det. Allt från starka profilerade forsk-ningsspetsar till bred framgångsrik ämnesforskning. Allt från guldlabb till demensvård. Allt från 3D-printing till humaniora.

Mittuniversitetets forskning spän-ner över ett brett spektrum av äm-nen, men gemensamt är att den ofta genomförs tillsammans med ledande parter på internationell, nationell och regional nivå. Samarbetspartner som i högsta grad bidrar till framgångar inom forskningen genom att de på olika sätt kan dela med sig av tid och resurser i arbetet med att lösa viktiga framtidsfrågor. Bland våra partner märks både stora världsledande före-tag, små innovationsbolag och olika offentliga organisationer. Ett särskilt samarbete som är värt att lyfta fram är Mittuniversitetets långsiktiga och stra-tegiska samarbeten med campuskom-munerna Sundsvall och Östersund för stärkt forskning och ökad attraktivitet.

VÅR FORSKNING HAR en god kvali-tet och attraherar externa forsknings-medel. Det är positivt och att den hål-ler en hög kvalitet har vi nyligen fått kvitto på. På eget initiativ har all forsk-ning gått igenom en internationell ex-pertutvärdering under 2013. Den visar att många områden har en forskning som håller yppersta klass.

För en fortsatt stark forskning så sat-sar universitetet vidare. Cirka 100 mil-joner kommer att användas de kom-mande åren för insatser som stärker forskningen och som skapar utrymme för fler forskare.

Det finns alltså all anledning att se ljust på framtiden för Mittuniversitetets forskning. Samverkan är nyckeln och tillsammans med många samarbets-partner kan vi växa gemensamt, skapa mer och ännu bättre forskning och däri-genom bidra till ett bättre samhälle.

Trevlig läsning!

ANDERS SÖDERHOLM, REKTOR

NÄRA TILL ANVÄNDBAR FORSKNING

En stor del av Mittuniversitetets spetsforskning sker inom ramen för universitetets sju olika forskningscenter, som också fungerar som arenor för samverkan med finansiärer och andra intressenter. Dessa är :

Sju center för forskning i världsklass

CER : CENTRUM FÖR FORSKNING OM EKONOMISKA RELATIONERCER bedriver forskning om företags och individers eko-nomiska relationer och kopplar samman praktiker, fors-kare och studenter. I centrum för verksamheten finns branscherna bank, fastighet, försäkring, pension och revision samt deras leverantörer och kunder. Sid 20 www.miun.se/cer

DEMICOM : CENTRUM FÖR STUDIER AV DEMOKRATI OCH KOMMUNIKATIONDEMICOM:s forskning inom medie- och kommunika-tionsvetenskap förenas av ett fokus på relationer mel-lan demokrati och kommunikation och dess villkor i ett föränderligt samhälle.Sid 22 www.miun.se/demicom

ETOUR : TURISMFORSKNINGSINSTITUTETTurismforskningsinstitutet ETOUR utvecklar och kom-municerar kunskap om turism och resande. Forsk-ningen bedrivs med utgångspunkt i samhällets och näringslivets kunskapsbehov. Naturbaserad turism och destinationsutveckling är två av fokusområdena. Sid 4 www.miun.se/etour

FSCN : FIBRE SCIENCE AND COMMUNICATION NETWORKForskningscentret FSCN startade 1999. Forskningen sker i nära samarbete med skogsindustrin och närings-livet. Den syftar till att öka industrins lönsamhet genom energieffektivisering och stötta utveckling av nya pro-dukter och affärsområden baserade på skogsråvaror.

Resurshushållning, miljöfrågor och nya tekniker står i centrum för forskningen. Forskningen bidrar till ut-veckling av de industriella ekosystemen. Sid 8 www.miun.se/fscn

NVC : NATIONELLT VINTERSPORTCENTRUMNVC är ett multidisciplinärt idrottsvetenskapligt forsk-ningscenter med omfattande internationellt forsknings-samarbete och nära samverkan med ledande företag inom sport- och outdoorsektorn. De huvudsakliga forskningsinriktningarna är prestationsidrott och fysisk aktivitet och hälsa. Ett mål för NVC är att använda kun-skap från elitidrott även inom hälsoområdet. Sid 12 www.miun.se/nvc RCR : RISK AND CRISIS RESEARCH CENTRERCR samlar forskare som studerar risker och kriser i samhället. Genom RCR finns en unik möjlighet att ta del av forskningsresultat om bland annat hur människor bedömer risker, hur organisationer hanterar kriser och vad som påverkar samhällets sårbarhet. Sid 4, 18, 22 www.miun.se/rcr

STC : SENSIBLE THINGS THAT COMMUNICATESensible Things that Communicate, STC, utvecklar sensorbaserade system och tjänster inom elektronik och datateknikområdet med fokus på industriell IT, mobi-la tjänster och miljöövervakning. Hit vänder sig både stora och små företag med speciella önskemål eller pro-blem som behöver lösas. Sid 6 www.miun.se/stc

BILDER: TINA STAFRÉN


3


4

I en tid där varenda destination anordnar evenemang som ska locka folk blir det allt viktigare att möta gästernas behov. Evenemangskompassen hjälper arrangörerna att nå sina mål och har redan fått internationellt genomslag. En väg till ett lyckat evenemang är att arbeta med säkerheten.

Att besöka ett evenemang har blivit en allt vanligare anledning till att ge sig ut och resa. Detta har lett till att i princip alla destinationer vill arrang-era evenemang som lockar folk och det ökade utbudet ställer förstås allt större krav på arrangörerna.

− Utbudet har blivit större än ef-terfrågan. Men jag har sett att de som jobbar systematiskt med att utveckla sina evenemang också lyckas bättre med att tillfredsstäl-la besökarna, säger Robert Pettersson,

forskare vid ETOUR (Turismforsk-ningsinstitutet) och en av de som står bakom projektet Evenemangskompas-sen, en modell för hur man ska lyckas med ett evenemang.

Modellen har tre stadier. Först gör man en värdering av evenemanget, där arrangören själv får svara på ett antal

frågor. Andra steget är att utifrån vär-deringsresultatet göra en rekommen-dation för hur arrangören ska kunna utveckla evenemanget. I det sista sta-diet får evenemanget en certifiering, ett betyg. Efter flera år av internationell forskning testades Evenemangskom-passen för första gången under världs-cupen i skidskytte i Östersund.

− Det har varit väldigt värdefullt att forskare tittat på vårt evenemang. Vi vet redan att vissa saker behöver för-ändras, men det är bra att få en påmin-nelse. Vi har till exempel börjat tänka mer på vilken bild av evenemanget vi förmedlar på platsen. Nästa år kom-mer vi att arbeta med en helt ny evene-mangsplats och vi gör gärna ett sam-arbete igen, säger Patrik Jemteborn, ordförande för OC Östersund som står bakom cupen.

LOCKAR OS-ARRANGÖRERDet har kommit in intresseförfrågningar för Evenemangskompassen från bland andra Indianapolis i USA, Birmingham

i England och Event Southern Austra-lia. Projektet har blivit internationellt redan i sin linda, och det finns planer på att utveckla det ytterligare.

− Vi har sett en efterfrågan från ar-rangörer som försöker vinna hem stora evenemang, som exempelvis OS eller VM, där man konkurrerar med andra. Här finns ett behov av att jobba syste-matiskt och vi tänker nu ta fram en va-riant av Evenemangskompassen även för den typen av budgivningsevent.

VIKTIGT SKAPA TRYGGHETEn viktig pusselbit för ett lyckat eve-nemang är säkerheten – att man som besökare kan känna sig trygg vad gäl-ler faktorer som brandsäkerhet, risk för våld eller trängsel. På Risk and Crisis Research Centre forskar man på hur man bäst får arrangemang att bli trygga för besökarna, med syftet att göra Mittsverige mer attraktivt som besöksmål.

− Tidigare har det forskats mycket

kring dem som jobbar, som polis och säkerhetspersonal, och hur de ska agera. Det finns väldigt lite forskning om allmänheten och hur man bäst kommunicerar till den gruppen för att öka säkerheten. Det räcker inte att bara personalen vet att man ska föra ut pu-bliken en viss väg, även publiken be-höver veta det, säger Erna Danielsson, forskare vid RCR.

Första steget är att arrangören fun-derar över vilka förväntningar delta-garna har, och tar fram vissa frågeställ-ningar redan innan evenemanget. Vad är det för typ av publik? När sker eve-nemanget och var? Utifrån svaren går det ofta att se vilka problem som kan uppkomma.

− Steg två är att informera deltagarna om säkerheten, utan att försämra upp-levelsen kring evenemanget. Till exem-pel kan man informera om säkerheten i en app eller en film. Det ska vara något som är lättåtkomligt och trevligt, säger Erna Danielsson.

Så skapas evenemang av världsklass

MUSIKFESTIVAL FÅR KOMPASSHJÄLPÄven om det visats mycket internationellt intresse för Evenemangskompassen ligger fokus fortfarande på regionen. Eftersom personalen framför allt finns i Östersund har man utnämnt Jämtland som testarena. Efter att nu ha testat hur kompassen fungerar på ett stort sportevenemang är det dags att sätta tänderna i ett stort kulturevenemang: musikfestivalen Storsjöyran som äger rum den 31 juli till 2 augusti 2014, med artister som Veronica Maggio, Laleh och Icona Pop.

Robert Pettersson

Storsjöyran. Första steget i Evenemangskompassen är att ta reda på vad det är för publik.

Kristina Zampoukos

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: STORSJÖYRAN & TINA STAFRÉN

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: TINA STAFRÉN

MER LÅNGSIKTIGHET BEHÖVS I TURISMBRANSCHENTurismbranschen står inför stora utmaningar. De företag som kan attrahera turister året runt och erbjuda sina anställda karriärmöjligheter kommer att klara sig bäst, visar en studie från ETOUR.

Den nationella strategin för besöks-näringen har satt målet att fördubbla omsättningen och öka antalet anställ-da från 160 000 till 260 000 inom tio år. Samtidigt krymper rekryteringsbasen och turismbranschen brottas med en bristande långsiktighet.

− Detta är två bilder som inte går ihop: strategin inför framtiden och hur många ser på branschen. Man kan därför se att det är en utmaning för företagen att ut-veckla och säkra sin kompetensförsörj-

ning, säger turismforskaren Kristina Zampoukos som har gjort en fallstudie där hon undersökt tre hotellföretag.

DÅ RÖRLIGHETEN i branschen är hög har hon särskilt tittat på arbetskrafts-rörlighet och hur det påverkar företa-gen. I studien har hon intervjuat chefer och personal på ett exklusivt storstads-hotell, en internationell hotellkedja, och ett säsongshotell.

− Slutsatsen är att det kommer att

se väldigt olika ut för företagen, vilka som klarar av en generationsväxling. Hur man klarar sig beror delvis på var i landet man befinner sig – framför allt blir det allt svårare för företag i gles-bygden. Men det är också lättare för de företag som fungerar året runt, och inte bara under en viss säsong.

En lösning är att försöka få företag att vara attraktiva året runt, där en förut-sättning troligtvis är att organisera sig kollektivt i exempelvis destinations-

bolag. Särskilt viktigt kan detta vara för små företag som annars kanske inte har råd att genomföra satsningar på exempelvis kompetensutveckling.

Hur man klarar sig

beror delvis på var i

landet man befinner

sig.



5

cgi.se/karriar

Nya medarbetare till CGI i Sundsvall och ÖstersundNu vill vi förstärka med ännu fl er duktiga medarbetare till våra expansiva kontor i Sundsvall och Östersund. Vi söker såväl nyutexaminerade som erfarna och mycket erfarna med-arbetare. Du kommer arbeta tillsammans med kompetenta kollegor i spännande uppdrag och vi vågar lova inspirerande möten och utveckling. Personlig utveckling prioriteras av oss. Hos oss får du vara med att förverkliga vår gemensamma dröm, vilken är att bygga ett företag som vi alla kan vara stolta över!

Som medarbetare hos oss fi nns det möjlig-het att arbeta inom följande områden:

• Analys, design & arkitektur

• Programmering

• Business Intelligence

• Projektledning

• Teknisk testning

• IT-tekniker

Besök oss på cgi.se/karriar idag för att läsa mer om och för att söka din nya tjänst. För mer information kan du även kontakta:CGI Sundsvall: Carin Lindström, 060-7856117CGI Östersund: Pontus Hellgren, 063-152205

CGI Sveriges största IT-tjänsteföretagCGI grundades 1976 och är en ledande global leverantör av tjänster inom IT och affärsprocesser. Med 68 000 medarbetare levererar vi kvalitativa tjänster inom business consulting, systemintegration och outsourcing. Experience the commitment®

Upptäck mer på www.valmet.com

Valmet är nu ett självständigt, börsnoterat bolag, som återuppstod när massa-, pappers- och energiverksamheterna avyttrades från Metso i december 2013. Valmet utvecklar och levererar ledande teknik och service till massa-, pappers- och energiindustrin. Servicen innefattar allt från underhåll och reservdelar till uppgraderingar av bruk och kraftvärmeverk. Vårt breda tekniska kunnande omfattar hela pappersbruk, produktionslinjer för mjukpapper, kartong och papper samt kraft- och värmeverk. Valmet och Metso kommer att ha ett nära samarbete för att kunna erbjuda ledande automationslösningar.

Våra 11 000 medarbetare runtom i världen arbetar för att föra våra kunders verksamhet framåt – varje dag.

Siktet framåtvi har kunden i fokus,varje dag


6

Sensorteknik löser vindkraftsproblemVindkraften blir en allt viktigare energikälla. Genom att mäta förekomsten av vatten i luften med hjälp av sensorer och analysera fåglars flygmönster med kameror kan forskningen nu komma tillrätta med några av vindkraftens största problem.

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: OLLE MELKERHED

Vindkraft är den energikälla som ökar mest i världen. Den är en förnybar en-ergikälla och en viktig del i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. I dag utgör den ungefär 6 procent av elproduktionen i Sverige, men andelen vindkraft växer för varje år. Tekniken brottas dock med en rad problem, inte minst på grund av vårt kalla klimat. När temperaturen är kring nollstrecket eller under bildas isbeläggning på vindkraftverkens rotorblad vid nederbörd, vilket gör att verk-ningsgraden försämras. Detta har bland annat lett till att vindkraftverk tvingats stå stilla under långa perioder.

– Mittuniversitetet verkar i en region med ett kallt klimat, vilket ställer krav på material och på att man kan upptäcka nedisning och ha system för avisning. De som äger vindkraftverken vill förstås kunna ha dem igång då de behövs som mest, alltså när det är kallt, säger Benny Thörnberg, universitetslektor inom elek-tronikkonstruktion.

Han är en av dem som står bakom en stor satsning på vindkraftsforskning som genomförs på STC (forskningscentret Sensible Things that Communicate) med syftet att komma till rätta med problem som just nedisning.

– Få länder som har vindkraft har problem med detta i samma utsträckning som Sverige. Därför är det viktigt att vi har motåtgärder, för att den svenska vind-kraften ska kunna utvecklas.

Inbyggda sensorer transformerar svensk energiBåde miljö och företag tjänar på energieffektivisering och att vi ökar produktionen av förnybar energi. Mittuniversitetets forskningsprofil WiST ska förbättra kunskapen hos Sveriges företag om hur inbyggda sensorer kan åstadkomma effektivisering.

Att minska energiförbrukningen vid in-dustritillverkning är ett sätt att både sänka kostnader och värna om miljön. Detta gäl-ler särskilt då man tillverkar stora volymer, exempelvis pappersmassa, där små för-ändringar kan göra stor skillnad. För att de svenska industrierna ska kunna stå sig i kon-kurrens gäller det att använda råvara och en-ergi på ett så optimalt sätt som möjligt.

I Mittuniversitetets forskningsprofil WiST utvecklas trådlösa sensorer som kan byggas in i processer och gör det möjlighet att mäta och optimera olika tillverkningsprocesser på helt nya sätt. På så vis kan man bland

annat effektivisera energianvändningen el-ler förbättra slutprodukten. Målet är att öka konkurrenskraften hos Sveriges företag.

− Vår forskning riktar sig till företag. Deras problem är vår utgångspunkt, säger Bengt Oelmann, professor i elektronik-systemkonstruktion vid Mittuniversitetet i Sundsvall som leder forskningsprofilen WiST.

WIST ÄR EN av profilsatsningarna inom Mittuniversitetets KK-miljö, och har som övergripande målsättning att genom forsk-ning inom IT och materialteknologi trans-

formera det industriella ekosystemet. Där samverkar Mittuniversitetets två största forskningscenter STC och FSCN. Tillsam-mans har man stor kunskap inom olika spetsområden, såsom fiberforskning och inbyggda trådlösa sensorer. Det fördjupade samarbetet mellan centren är ett resultat av att de båda blev så kallade KK-miljöer, vilket är en form av kvalitetssäkring för att universitetet arbetar långsiktigt och strate-giskt i samverkan med företag i Sverige.

− Närheten till företagen är väldigt posi-tivt. Det blir ett sätt att ge forskningen en riktning, säger Bengt Oelmann. Bengt Oelmann

Kungsörnar och andra rovfåglar lever farligt i närheten av vindkraftverkens rotorblad.

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: CASPER HEDBERG, LARS GÖRAN ABRAHAMSSON

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: HENRIK HALLER

Ekologisk ingenjörs- konst renar marken

Bekämpningsmedel, drivmedel och oaktsam hantering av miljöfar-ligt riskgods har gjort att det finns många förorenade områden som hotar människors och djurs hälsa och sätter ekosystem ur funktion. Särskilt stora problem finns i tredje världen där miljölagstiftningen ofta är outvecklad. När marken sedan ska saneras sker det inte alltid på det mest hållbara sättet.

− Ofta sätter man ett stort värde på att det ska gå fort, men det är inte alltid bäst vare sig ur hållbarhets-perspektiv eller rent ekonomiskt. Om man gräver bort den förorenade marken och gör sig av med den nå-gon annanstans har man dels skapat nytt avfall, dels ruckat på ekosyste-met på platsen, säger Anders Jons-son, docent i miljövetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund.

TESTSTATION I NICARAGUAI ett forskningsprojekt kring hållbar marksanering har Mittuniversitetet byggt en experimentstation i Nica-ragua, ett land där stora mängder avfall och restprodukter genereras, inte minst från jordbruket. Men av-fall behöver inte alltid innebära stora problem, det kan också användas som en resurs. Restprodukter från jordbruk kan exempelvis användas för att stimulera olika mikroorganis-mers förmåga att bryta ner förore-ningar. På plats på en ekologisk gård i Nicaragua finns doktoranden Hen-rik Haller, som gjort ett experiment där han medvetet förorenat 24 boxar jord med diesel och sedan tillsatt olika ämnen för att se vilka effekter det får.

− Även om inget ännu kunnat bevisas med statistisk säkerhet har jag sett tendenser till att vassle har

Förorenad mark är ett stort miljöproblem, framför allt i tredje världen men även i lågprioriterade områden i Sverige. Mittuniversitetet har byggt en experimentanläggning i Nicaragua för att utveckla hållbara metoder för marksanering.

För att få kontroll över förutsättningarna behöver man kunna göra prognoser och då

behövs mer än de vanliga meteorologiska parametrarna. Det är en jättekritisk kom-

ponent för att öka intresset för vindkraften.

PROGNOS FÖR ISI ett projekt mäter man hur mycket flytande vatten det finns i luften samt vattendropparnas storlek, viktiga pa-rametrar för att kunna göra beräkningar och prognoser för nedisning. I dag finns inga sådana verktyg. Patrik Jonsson är både doktorand vid STC på Mittuniversite-tet och anställd på konsultföretaget Combitech. I Pat-riks forskning har man utvecklat en metod för att mäta snö och is på vägbanan och upptäckt att denna metod också går att applicera vid mätning av is på rotorblad.

– För att få kontroll över förutsättningarna behöver man kunna göra prognoser och då behövs mer än de vanliga meteorologiska parametrarna. Det är en jät-tekritisk komponent för att öka intresset för vindkraf-ten. Vårt samarbete med Mittuniversitetet har gjort att Combitech ligger väldigt långt fram och vi har flera mätsystem placerade ute vid vindkraftverk i dag, säger Patrik Jonsson.

KAMEROR SKYDDAR ÖRNAREn annan utmaning som vindkraften står inför är ris-ken att örnar och andra stora rovfåglar som inte ser rotorbladen flyger in i dem, vilket är ett problem med tanke på att örnen är fridlyst och att rotorbladen kan skadas. Universitetslektor Najeem Lawal har under många år forskat på hur man med hjälp av nätverk av kameror ska kunna kartlägga örnar i närheten av vindkraftverk. Genom automatisk analys av bilderna kan man sedan urskilja exempelvis flygmönster, fåg-larnas storlek och position.

– Har man information om hur fåglarna rör sig blir det lättare att minska risken för olyckor när en vindkraftpark ska etableras. Vet man att det kommer att passera fåglar en viss tidpunkt kanske man kan stänga av vindkraft-verket just då.

Problemställningen studeras i nära samverkan med industrin, såsom Vattenfall och Statkraft. En stor etable-ring av vindkraft i regionen är en mycket bra testmiljö för utveckling av metoderna. Tanken är att forskningen ska utvecklas till en tjänst som vindkraftsföretagen ska kunna använda sig av. Framför allt kan den ha stor bety-delse när man planerar anläggningen av nya vindkraft-verk.

– Mätmetoden gör att man med stor precision kan ta reda på om örnar och andra stora fåglar rör sig i områ-det, och vilka problem som kan uppstå om man bygger just där, säger Najeem Lawal.

Patrik Jonsson

Benny Thörnberg

Najeem Lawal

Patrik Jonsson

Hållbar marksanering i Nicaragua.

Jord förorenad med diesel.

en positiv effekt på nedbrytningen. Bioremediering (förorenad jord som saneras biologiskt) är fortfarande i sin linda, och man är i ett stadium där metoder behöver tas fram, säger Henrik Haller.

KAN ANVÄNDAS I SVERIGEProblematiken med förorenade mar-ker är heller inte bara koncentrerad till utvecklingsländer, den är också aktuell i så kallade lågprioriterade områden i Sverige. Naturvårdsver-ket har gjort bedömningen att det här finns 80 000 förorenade områden som utgör risker för människor och djur. Det kan vara gamla industri-tomter, skrotlokaler eller besprutade områden från en tid då Sverige inte kommit särskilt långt i sin miljölag-stiftning. Där kan det fortfarande finnas kvar farliga ämnen och annat avfall.

− Än så länge är vi inne i en lång process där vi utvecklar metoder, men när vi kommit så långt hoppas vi att entreprenörer ska vilja gå vida-re och tillämpa dem, både i Sverige och i andra delar av världen, säger Anders Jonsson.

ANNONS

Mätmetoden gör att man

med stor preci-sion kan ta reda

på om örnar och andra stora

fåglar rör sig i området


8

Ny superkondensator ska lagra energi i bilarAtt minska bränsleförbrukningen och behovet av fossil energi i bilar är en av vår tids största tekniska utmaningar. Men mycket av den teknik som finns i nuläget är för dyr för marknaden. Nu håller forskare på Mittuniversitetet tillsammans med företag i regionen på att ta fram en ny lösning, baserad på ämnet grafen – och vanligt papper.

Elbilarna blir allt fler på vägarna. Men det går långsamt och anledning-arna är flera. Tekniken är dyr i jäm-förelse med den konventionella för-bränningstekniken, det tar lång tid att ladda bilarna och batterierna förlorar kapacitet med tiden. Därför behövs mer konkurrenskraftiga lösningar, och just nu pågår ett projekt inom ramen för FSCN (forskningscentret Fibre Sci-ence and Communications Network) på Mittuniversitetet som syftar till att ta fram en effektiv och billig lagrings-metod för energi i bilar. Det handlar om superkondensatorer, och det unika med just den här metoden är att den involverar vanligt papper i själva lag-ringsprocessen.

– Superkondensatorer är inget nytt, det finns att köpa redan nu. Här är det i stället sättet vi skapar dem på som är det unika, säger forskaren och projekt-ledaren Sven Forsberg.

En fördel med superkondensatorer i jämförelse med batterier är att de kan laddas upp och laddas ur mycket snabbare. Dessutom håller de väldigt bra – har man laddat upp och ur dem en miljon gånger är effekten ändå om-kring 80 procent. Å andra sidan klarar de inte av att lagra lika mycket energi som batterier.

– Därför fokuserar vi på att spara bromsenergi i vårt projekt. I stadstrafik blir cirka 25 procent av bränslet värme vid inbromsning och de system som

TEXT: MATS HELLSTRÖM BILD: TINA STAFRÉN

Britta Andres, doktorand vid Mittuniversitetet, blandar grafit med saltlösning för att skapa elektroder och

utveckla tekniken för super-kondensatorerna.

sök es:

Nya entreprenörer med tro på framtidenFinnes:

Ett av Norrlands bästa företagsklimat med många spännande möjligheter

I Timrå är förutsättningarna för att driva och utveckla företag och idéer ovanligt gynnsamma. Så gynnsamma att vi flera år i rad rankats i den absoluta toppen bland Norrlands alla kommuner när det gäller företagsklimat. Enkel och rak handläggning av ärenden, hög servicegrad, perfekt läge och bra infrastruktur

är några av orsakerna. Vi berättar gärna mer om varför det är lätt att driva företag i Timrå.

Kontakta oss på Näringslivskontoret 060-16 31 40 eller mejla till [email protected] om oss på www.timra.se/naringsliv/


9

Är du student och bostadslös? Inte om du väljer att plugga i Sundsvall. Genom bostadsbolaget Mitthem garanteras både studenter och ”arbetsinflyttare” någonstans att bo.

Bostadsgarantin för studenter inne-bär att alla heltidsstudenter vid Mitt-universitetet garanteras bostad under studietiden. Hos det kommunala bo-stadsbolaget Mitthem finns cirka 900 studentbostäder att tillgå och av dem är de flesta uthyrda.

– Jag har förstått att vi är smått unika i landet genom att kunna er-bjuda denna garanti. Förhoppnings-vis gör detta att Sundsvall ökar sin attraktionskraft bland studenterna, säger Marie Selin, vd på Mitthem.

Mitthem är Sundsvalls största hyresvärd och har cirka 6 000 lä-genheter i kommunen, såväl i den vackra stenstaden som i nybyggda Inre hamnen med utsikt över havet. Och fler lägenheter är på gång. Just nu bygger Mitthem nya bostäder på Vapelhöjden i området Skönsmon. Även övriga byggprojekt ligger i pla-neringsfasen.

– Vi planerar bland annat att bygga

cirka 150 studentlägenheter i nära anslutning till Mittuniversitetet, sä-ger Marie Selin.

På Mitthem prioriteras även så kallade ”arbetsinflyttare”, de som flyttar till staden för att de fått ett jobb här.

– Det är viktigt att vi som bostads-bolag hjälper till att göra Sundsvall attraktivt för de som funderar på att flytta hit. Det är vårt sätt att bidra till Sundsvalls utveckling, säger Marie Selin.

Här får alla studenter bostad

– Det är viktigt att ansöka om bostad senast

den 15 augusti, säger Marie Selin, VD på

Mitthem.

finns för att spara energi idag är inte så effektiva, säger Sven Forsberg.

KAN INSTALLERAS I BILDÖRRENDe material som används för att skapa superkondensatorerna är grafit, en vanlig saltlösning och papper. Grafi-ten består av många lager av ett tvådi-mensionellt material som heter grafen. Grafiten går att sönderdela till grafen, som bara är ett molekyllager tjockt. Av dessa skapas en färg med mycket god ledningsförmåga. Färgen stryks på tunt papper och blir på det viset en elektrod. Pappret fungerar sedan som separatorer och jonledare när de byggs ihop till superkondensatorer.

– Genom att vi använder papper kan vi också lätt forma våra super-kondensatorer och de går därmed att installera var som helst. Exempelvis i bildörren, för att spara plats, berättar Sven Forsberg.

TAR TILLVARA BROMSENERGIParallellt med den här tekniken arbetar forskarna med att ta fram en mer effek-tiv teknik för att tillvarata bromsenergi. Det projektet drivs i samarbete med fö-retaget STT Emtec som har utvecklat en simulator där man kan mäta hur myck-et energi som sparas. Tekniken som

används kallas KERS (Kinetic Energy Recovery Systems) och används av många forskare och fordonsutvecklare.

– Volvo utvecklar exempelvis en me-kanisk teknik där energin som sparas används direkt. Det som gör oss spe-ciella är att vi i stället lagrar energin som elenergi, så att den kan användas för alla bilens funktioner. Dessutom är materialen vi använder både billiga och miljövänliga, säger Micael Blom-quist, vd på STT Emtec.

Sven Forsberg menar att det finns många andra tillämpningar för den här energilagringstekniken, såsom his-sar och lyftkranar. Men projektet är nu helt fokuserat mot just bilindustrin.

– Det är bra att vi har ett tydligt mål och att vi inte bara undersöker hur mycket man kan spara, utan också ta fram en konkret teknik för hur man gör det.

Den teknik för återvinning av bromskraft som används idag sparar bara någon enstaka procent. Målet för samarbetet mellan Mittuniversitetet och STT Emtec är 10 procent, avslöjar Sven Forsberg.

– Men jag tror att vi kommer att nå ännu längre än så när vi väl är klara. Det finns otroligt mycket energi att ta tillvara.

PROJEKT KEPSProjektet KEPS löper under tre år och involverar både fysiker och kemister på Mittuniversitetet samt företagen STT Emtec, Nordic Paper, Superior Graphite och SCA R&D Center. Det finansieras till största delen av Energimyndigheten och till mindre delar av Länsstyrelsen och Bo Rydins Forskningsstiftelse.

Östersund MittuniversitetetÖstersunds ambition är att vara centrum för svensk skidsport och en av norra Europas ledande arrangörsorter av

internationella vinteridrottsevenemang. En viktig del i det här arbetet är vårt nära samarbete med Mittuniversitetet.

Vi fortsätter att göra långsiktiga satsningar i Nationellt vintersportcentrum och Skid- och skidskytteuniversitetet

för att befästa vår position som vintersporternas huvudstad!

Foto

: Han

s P

auls

son


10

HUMANIORA FÅR GRÖNT PERSPEKTIV

Konsumtionsvanor och hur vi lever våra liv har hamnat allt mer i centrum när vi diskuterar global miljöföränd-ring. Från att ha varit ett område inom naturvetenskapen, har miljöstudier blivit ämnesöverskridande och tagit

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: THORVARDUR ARNASSON

TEXT: MATS HELLSTRÖM BILD: RICKARD EK & TINA STAFRÉN

Med vår tids globala miljöproblem är miljöfrågan alltför komplex och viktig för att kunna rymmas inom ett enda forskningsområde. Mittuniversitetet har utvecklat en ny tvärvetenskaplig forskningsprofil för att integrera miljöperspektivet i de humanistiska ämnena.

3D-printing är ett känt begrepp för de flesta. Många har föreställt sig möjlig-heten att i framtiden skapa nästan vilken produkt som helst med en egen 3D-prin-ter. Men det scenariot är fortfarande av-lägset eftersom de 3D-printrar som finns att köpa idag bara kan ta fram enklare produkter, oftast i plast. På Mittuniver-sitetets forskargrupp för sportteknologi, Sportstech, har man däremot kommit närmare ett genombrott för tekniken. Företaget Arcams patenterade teknik elektronstrålesmältning (EBM) har an-vänts för att forma hårda metaller till både implantat och fjädrar till fordon.

Men det hela började någon helt an-nanstans, nämligen i skidverkstaden.

Tredimensionell teknik revolutionerar sjukvårdenKirurgiska implantat som tidigare inte varit möjliga att skapa kan nu bli verklighet. Mittuniversitetets speciella metod för additiv tillverkning har potential att både korta operationstider och minska komplikationer. Och tillämpningsmöjligheterna sträcker sig långt utanför kirurgin.

– Vi försökte se om vi kunde få fram bättre produkter inom längdåkning, exempelvis nya och mer ergonomiska stavhandtag, en ny bindning och så vidare. Men ganska snart kom vi på att vi kunde applicera tekniken inom medicinområdet på ett ännu mer spän-nande sätt, berättar Lars-Erik Rännar, forskare vid Sportstech som är en av de fem personerna i forskargruppen inom additiv tillverkning.

Dagens kirurgiska implantat har en begränsad livslängd och är på grund av tekniska begränsningar inte optimalt anpassade för det område där de ska sitta, förklarar Lars-Erik Rännar vidare.

– Man får bocka och böja för att de

ska passa och ofta blir det bra, men ibland blir det inte så bra. Det är detta moment vi vill ta bort. Kirurgen ska slippa lägga tid på att anpassa implan-tatet under operationen. Allt ska i stäl-let vara helt färdigt att sättas in direkt.

KOMPLICERADE BENBROTTRedan för tio år sedan påbörjade forskargruppen samarbetet med Öst-ersunds sjukhus och inledningsvis tillverkade man plastmodeller av kom-plicerade benbrott med 3D-teknik. Den direkta nyttan för ortopederna var att de fick en helt ny möjlighet att förbe-reda sig för operation, just genom att få möjlighet att vända och vrida på en fysisk modell av skadan.

Sedan dess har forskarna utvecklat tekniken och inlett samarbeten med bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Malmö universitetssjukhus. Idag kan man skapa 3D-bilder av ett skadat område och på så sätt designa perfekt anpassade implantat.

– Genom att implantatet är helt an-passat på förhand kan vi korta ope-rationstiden. En av de senaste patien-terna hade en så komplicerad fraktur att det här blev enda sättet att lyckas. Det hade inte gått att få ihop det med konventionell teknik, säger Lars-Erik Rännar.

INBYGGD FUNKTIONALITETMittuniversitetets forskare utmärker sig genom att de använder metaller, framför allt titan, som material.

– Det finns mängder av företag i Sverige som tillverkar plastprodukter med additiv tillverkning, även inom

Ett av ECOHUM:s projekt äger

rum på Island, en kurs ledd av

Steven Hart-man. Här tittar

man på analyser av isländska

sagor och vad de avslöjar om

Islands miljöför-ändringar, och

hur kunskap om naturen

passerat genom litteraturen.

Ett två millimeter tunt titanskal som är perforerat av tusentals hål - ett exempel på vad tekniken kan åstadkomma.

Lars-Erik Rännar

plats även inom samhällsvetenskapen och humanioran. Ett begrepp som bara funnits i några år är grön humaniora.

− Grön humaniora tar miljöstudier-na ett steg längre. Här tittar man på människans roll och hur människan

Genom att im-plantatet är helt

anpassat på förhand kan vi

korta operations-tiden.


TEXT: MATS HELLSTRÖM

Genom att skapa 3D-bilder av ett skadat område kan forskarna

designa perfekt anpassade implantat.

OSLAGBAR HÅLLBARHET MED AMORFT STÅLDen patenterade EBM-tekniken testas nu för fler användningsområden än implantat. Allra mest intressant är amorf metall, ett område där ett genombrott skulle innebära en revolution inom industrin. Sportstech vid Mittuniversitetet blev först i världen med att ta fram en provdetalj av järnbaserad amorf metall.

Vanliga metaller är ordnade i platta, kristallina lager, vilket gör att de kan utmattas och brytas sönder efter ett tag. Genom en teknik där metall kyls ned kraftigt under några mikrosekun-der är det möjligt att skapa en metall där atomerna fryser innan de ordnat sig i lager. Resultatet är en amorf me-tall, eller stål, med stor elasticitet och nästan oändlig hållbarhet som kan konkurrera ut annat stål.

– Det stål vi har fått fram har en hållfasthet fyra gånger bättre än titan. Hur mycket vi än böjer detta fram och tillbaka så kommer det inte att gå sön-der, säger Mikael Bäckström, forskare vid Sportstech.

DET VÄRLDSOMSPÄNNANDE paten-tet för tillverkning i amorfa metaller med hjälp av EBM-teknik ägs av det svenska företaget Exmet AB. Tillsam-mans med Mittuniversitetet undersö-ker man nu möjligheten att exempelvis göra ihåliga fjädrar som sänker vikten på fordon.

– Det internationella intresset för vår patenterade teknik är stort och vi har fört diskussioner med några av världens största företag inom så vitt skilda områden som flyg-, rymd-, fordons-, elektronik- och implantatin-dustrin, säger Mattias Unosson, vd för Exmet AB.

År 2012 tilldelades forskningspro-jektet om EBM-tekniken pris i en in-ternationell konferens, i konkurrens med bland annat NASA, Boeing och Airbus.

såväl i det stora som ner på individ-nivå påverkar sin omgivning, säger Steven Hartman, professor i engelsk litteratur och en av de som står bakom Mittuniversitetets initiativ Eco-Huma-nites Hub (ECOHUM).

ECOHUM ÄR ETT NYTT tvärveten-skapligt forskningsområde med syfte att integrera miljöperspektivet i framför allt de humanistiska ämnena, och skapa ämnesöverskridande samarbeten.

− Humanioras roll har alltid varit att ha människan i fokus. Det är vårt spe-cialområde och nu tar vi vår kunskap om människan och applicerar på de stora globala miljöförändringarna.

Till exempel kommer man att ut-

veckla nya kurser, arrangera semi-narier och skapa plattformar där forskare från olika ämnen kan mö-tas. En av ambitionerna är att man i olika ämnesområden ska skapa ge-mensamma kurser och till och med forskningsprojekt.

− Grön humaniora blir allt viktiga-re globalt och vi kan bli en betydande institution, både i Sverige och inter-nationellt. Universitetets rektor An-ders Söderholm har nyligen sagt ja till att stödja oss vilket betyder att vi kommer att få ytterligare resurser för att nå ut med vår forskning i världen, och samarbeta med andra forskare och föreläsare av världsklass, säger Steven Hartman.

medicinområdet. Men det finns ett glapp inom just företag som jobbar med additiv tillverkning i metall och därför kommer vi i samarbete med Mittuniversitetets innovationsverk-samhet att starta ett företag där vi som forskargrupp samlar vår imma-terialrätt och kunskap inom bolaget och via det gör tekniken tillgänglig för andra.

Tillverkningen sker genom att 0,05 millimeter tjocka lager av metall läggs på varandra efter en tredimen-sionell ritning. På så vis kan former som inte är möjliga att ta fram på konventionellt sätt skapas.

– Man kan exempelvis göra en boll som ligger i en boll som ligger i en boll. Det går inte om man borrar eller fräser. Vi kan också göra krokiga hål. I förlängningen tänker vi att vi ska kunna bygga nya typer av produkter med inbyggd funktionalitet. Det är något helt nytt och det som gör ad-ditiv tillverkning så speciellt.

ANNONSANNONS

•Därförharvihittillsförvärvatmark-ochbyggrättigheternaföröver2500hemicentralaÖstersund

•DärförharvibyggtFagerskrapan,ettavNorrlandsståtligastehusmedenfantastiskutsiktöverStorsjön,Östersundochfjällvärlden

•Därförharvitagitöverproduktionenav63planeraderad-,par-ochkedjehuspåJägarvallenicentralaÖstersund

•Därförkanduförväntadigännuflersatsningarfrånossframöver

Läsmerpåwww.ostersundshem.se

Fler hem bäddar för framtidens Östersund

Vårpassionärattskapahemförbådenuvarandeochblivandehyresgäster.Samtidigtvillvibidratillattgörakommunenattrak-tivareochdrivaÖstersundmotmålet65000invånareår2025.

Vy från Fagerskrapan - Östersunds nya landmärke.


12

Det är ingen slump att så många av våra välkända skidprofiler bor eller har bott i Östersund. Här finns nämligen något som inte ens Norge kan stoltsera med, världens främsta centrum för skid-forskning. På Nationellt Vintersportcentrum möts forskare, före-tagare, myndigheter, idrottsförbund och aktiva elitidrottare för att gemensamt flytta gränser inom skidsporten. Bakom resultaten lig-ger forskningsprojekt inom allt från hälsa till teknik och material.

– Vi har fokuserat på fysiologi och biomekanik, men nu tittar vi allt mer även på molekylär biologi och ämnen som beklädnadsfy-siologi, säger Glenn Björklund som är verksamhetsledare på NVC.

Att intresset för forskningen är stort märks inte minst i att verk-samheten vuxit för varje år. Bara mellan januari och maj i år pu-blicerade NVC över 30 forskningsartiklar, och man är sedan några år tillbaka officiellt testcentrum för Sveriges Olympiska Kommitté.

Förutom fys- och hälsotester testas exempelvis funktionen hos olika material i syfte att förstå hur materialen kan modifieras för att fungera som man vill. Det kan handla om hur de påverkar kropps-temperaturen eller om greppet i en löparsko eller pjäxa. När de skarpa testerna ska genomföras vänder man sig ofta till de aktiva elitidrottarna, framför allt inom längdåkning, skidskytte, skicross och skridsko.

– Deras upplevelser ligger till grund för hur vi försöker anpassa produkt och material, säger Glenn Björklund.

ELITEN TESTAR ÅKTEKNIKERPå NVC finns också unik träningsutrustning och möjligheter att mäta hur bra träningen går. Information som är guld värd, inte minst för elitåkare som haft det trassligt med skador och vill kunna träna så mycket som möjligt utan att gå över gränsen.

– Johan Olsson och Daniel Rickardsson är två exempel på åkare som lagt mycket tid i våra lokaler och testat olika åktekniker under perfekta förhållanden för att förbättra tekniken. Det är lättare att få ett kvitto här än i en riktig bana eftersom man inte påverkas av yttre omständigheter som väder, snöförhållande och valla.

På de speciella träningsbanden kan hastigheten kontrolleras utan behov av knappar.

– På ett vanligt gym måste man trycka på plus och minus, men vi har utvecklat teknik och maskiner där hastigheten styrs av åkarens egna rörelser. Bandet känner av att du vill åka snabbare och änd-rar automatiskt hastigheten. Då blir åkningen mycket mer lik ett verkligt lopp. Vi kan också mäta i vilken lutning varje åkare bör gå över till en annan växel för att få ut maximalt av energin, eller ställa in exakta banprofiler. Längdåkarna var här och åkte OS-banorna i

TEXT: MATS HELLSTRÖM BILD: SCANPIX, MITTUNIVERSITETET & TINA STAFRÉN

Charlotte Kalla, Johan Olsson, Daniel Richardsson, Ida Ingemarsdotter och Teodor Peterson. Listan över svenska OS-hjältar som tränar och genomför tester på Nationellt Vintersportcentrum i Östersund kan göras ännu längre, och det handlar inte bara om längdåkning. – Jag tillbringar nästan varje dag på deras gym, säger skicrossåkaren Anna Holmlund som tog en bragdartad bronsmedalj efter två säsonger av allvarliga skador.

Världsledande forskning bakom medaljregnet


Många är nyfikna och jag tror att vissa av våra konkurrenter blir lite stressade.Anna Holmlund, OS-bronsmedaljör

Sedan 2011 samarbetar Östersunds kom-mun och Mittuniversitetet strategiskt för att utveckla verksamheten vid NVC och även vid Skid- och skidskytteuni-versitetet – det vill säga möjligheten för elitskidåkare att kombinera studier

vid Mittuniversitetet med en elitsats-ning. Det har lett till att verksamheten har kunnat stärkas och inte mindre än 12 av 17 deltagare i svenska truppen i längdskidåkning vid OS i Sotji har tidi-gare studerat vid Skid- och skidskytte-

universitetet i Östersund. Nyligen skrevs nya avtal mellan Mittuniversitetet, Öst-ersunds kommun, Svenska Skidförbun-det och Svenska Skidskytteförbundet för en fortsatt satsning på Skid- och skid-skytteuniversitetet fram till 2018.

ÖSTERSUND OCH MITTUNIVERSITETET I SAMARBETE

både Vancouver och Sotji i långt innan tävlingarna, berättar Glenn Björklund.

Ibland tar NVC fram speciallösningar för enskilda åkare. Inför OS-säsongen byggde man upp en startkur för skicrossåkare i en industrilokal på området, där 3D-avläsning användes för att regist-rera åkarnas rörelser. Utan den möjligheten hade det med all san-nolikhet inte blivit någon OS-medalj för Anna Holmlund, som bott i Östersund och tränat på NVC sedan 2009.

– Jag kunde inte stå på snö förrän i november på grund av min knäskada, så det har varit fantastiskt att ha den här möjligheten på cykelavstånd från min bostad. Det känns som att vi fått fram mycket kunskap om hur man kan använda kroppen på bästa sätt i startögonblicket, säger hon.

FILMAR LOPP I 3DUnder våren har forskarna även testat att filma åkarna med 3D-teknik under ett helt lopp, och testat att mäta olika hopptekniker, för att förstå hur man dämpar ett fall på bästa sätt.

– Det är mycket vi gör som ligger i framkant av utvecklingen. I början var vi hemlighetsfulla, men nu är vi ganska öppna med vad vi gör. Många är nyfikna och jag tror att vissa av våra konkurrenter blir lite stressade, säger Anna Holmlund.

Det är ganska vanligt att elitidrottarna även tar chansen att läsa kurser eller hela program på Mittuniversitetet i Östersund, paral-lellt med träning och tävling.

– Kurser som har med hälsa, idrott eller turism att göra, är förstås populära, men vissa har valt att läsa till byggingenjör, ekonom eller någon helt annat, säger Glenn Björklund.

– Jag tror att det är bra att ha något vid sidan av elitsatsningen, även om det ibland kan vara tufft att hinna med. Elitkarriären varar ju inte för evigt. Att det finns möjlighet att träna, testa och plugga i en och samma stad är nog en förutsättning för att så många elit-åkare ska orka med allting.

TEXT: MATS HELLSTRÖM

I textillabbet testas bland annat materialens tålighet mot vatten, fukt, ånga, nötning och tvättning – i en lång rad mer eller mindre avancerade ap-parater.

– Vi byggde labbet i dialog med bland annat Woolpower, Hilleberg, Lundhags och Klättermusen, efter att de fått frågan om vad som skulle kunna stärka deras marknadsposition ytterligare, berättar Mikael Bäckström, ämnesföreträdare i maskinteknik Mitt-universitetet.

NÄSTA STEG i Sportstechs utveck-lingsarbete är vindtunneln. Den ska stå färdig i slutet av 2014 och är då världsunik. Med ett 5x3 meter stort rullband, enorma fläktar och ett helt regnsystem kommer man att kunna testa hur produkter och material fungerar i autentisk utomhusmiljö. Som hur kängan beter sig när vi går brant uppför, eller om jackans söm-mar håller tätt för ösregn även när ryggsäcken ligger och skaver.

– I och med bygget av vindtunneln får våra studenter och länets out- doorföretag tillgång till en miljö där testerna kan göras under konstanta provförhållanden, något som aldrig

går att få utomhus, säger Mikael Bäck-ström.

Vindtunnelns användningsområde sträcker sig också långt utöver outdoor-branschens behov. Den kommer bland annat att kunna användas till att testa material som används av funktions-hindrade idrottare, som proteser, rull-stolar, sit-skis med mera. Det kommer också vara möjligt att göra rörelsemät-ningar på personer som till exempel har drabbats av stroke. Testerna kom-mer att göras i nära koppling till den forskning som bedrivs på universitetet och även i samarbete med till exempel ortopeder, tränare och idrottare.

Testmiljöerna på Sportstech i Östersund kan inte jämföras med något annat i landet. Här finns exempelvis ett textillabb där olika klädmaterial kan utsättas för olika typer av fukt och nötning under kontrollerade former, och snart står en världsunik vindtunnel klar.

VÄRLDSUNIK VINDTUNNEL GER PERFEKT TESTMILJÖ

SPORTSTECHSportstech är en forskargrupp vid Mittuniversitetet där både framgångsrik utbildning och forskning bedrivs. Studenterna läser ett utbildningspro-gram som heter Sportteknologi - maskiningenjör inom innovativ produkt-utveckling. Målet är att de ska kunna jobba med utformning och produkt-utveckling inom sport- och outdoor-sektorn, samtidigt som utbildningens bredd gör dem attraktiva även i tradi-tionell industri.

Världsledande forskning bakom medaljregnet

ANNONS ANNONS

NÄRINGSLIVSAVDELNINGEN

SOLLEFTEÅ KOMMUN LYFTER MOT NYA HÖJDER!Samverkan ger resultat!Tillsammans med våra näringslivsorganisationer, Handel Sollefteå, Företagarna, Q-nätverket och Hantverkarna har vi lyckats bryta en mångårig trend!Sollefteå kommun lyfter 45 placeringar i Svenskt Näringslivs företagsklimatranking!

• Våra företag har länets näst bästa lönsamhet och är på 12:e plats i landet i UCs och Företagarnas mätning Årets Företagarkommun 2013.

• Sollefteå kommun har länets största ökning av nyföretagsamhet 2013, enligt Svenskt Näringsliv.

• Sollefteå kommun är bäst i länet och på 8:e plats i landet i SKL:s servicemätning, Insikt 2013.

• Sollefteå kommun attraherar besökare. Sedan 2010 har gästnätterna hos hotell, vandrarhem och stugbyar ökat med 68 %, under 2013 var ökningen 13 063 gäst-nätter (28 %).

www.solleftea.se

Med ett aktivt samarbete skapar vi tillsammans en ljusare framtid.

Framtidstro är ett nyckelord för att vi tillsammans, med stolthet och engagemang ska berätta för alla vi möter att Sollefteå har massor att erbjuda och siktar mot framtiden.

Det är i nuet framtiden formas.

Vi måste alla hjälpas åt att få vår kommun att lyfta till den nivå där vi är värda att vara!

NU ÄR VI PÅ VÄG!

Teknik, syreupptagning, fysik. På Nationellt Vintersportcentrum kan elitåkare tillsammans med forskarna göra alla möjliga tänkbara tester

i jakten på framgångar – eller bara en god hälsa.


14

Studenter gör exjobbPermobil samarbetar sedan flera år till-baka med både Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet. Det handlar om projektarbeten tillsammans med civilingenjörsstudenterna, och att flera studenter gjort sina exjobb hos Permo-bil.

– Det är ett jättebra samarbete där vi får in utomstående personer som går igenom våra produkter och kan bidra med bra idéer, samtidigt som studenter-na får en inblick i hur ett ingenjörsjobb kan se ut.

Studenterna får tänka från start till mål – ta fram kravspecifikationer, göra fält-tester och undersökningar för att därefter jobba med själva teknikutvecklingen och ta fram prototyper. Marcus Uddman gil-lar den här projektformen.

– Samtidigt får man vara noggrann med att inte vara helt beroende av re-sultaten från ett exjobb. Är det bra ska vi kunna använda det och är det inte bra så ska det inte vara någon big deal.

Människa, teknik, estetikIbland blir resultaten extra bra, som med civilingenjörsstudenten Mikael Vikströms exjobb förra året där uppgif-ten var att ta fram ett nytt och ergono-miskt nackstöd för rullstolar.

– Jag har alltid fascinerats av kom-binationen mellan människa, teknik och estetik. Därför designade jag ett nackstöd som följer huvudets form, som är ergonomiskt och mycket lätt i jämförelse med tidigare produkter. Det handlar om att få fram människan i sto-len – det är människan som ska synas, inte själva rullstolen.

Mikael Vikström är nu anställd på Permobil och har den senaste tiden bland annat jobbat med att ta fram ett nytt stöd för knä och bröstkorg samt nya fälgar.

– Jag har känt ett mycket stort stöd och engagemang från första stund, vil-ket gjort att jag aldrig fastnat i mitt ar-bete. Jag trivs som fisken i vattnet!

Marcus Uddman berättar att målet är att ha 1-2 exjobbare per termin, men även några sommarjobbare från Mitt-universitetet.

– Vi gör vad vi kan för att få in fler tjejer också. Jag tycker det märks när man har en bra blandning av tjejer, kil-lar och olika åldrar. Det blir en positiv gruppdynamik.

Smarta lösningar för ett rörligare liv”Varje person har rätt att få sitt funktionshinder kompenserat av hjälpmedel med samma tekniska standard som dem vi alla använder oss av i vår vardag”. Med det mottot startade läkaren Per Uddén företaget Permobil år 1963. Idag samarbetar man med universitetsstudenter för att ta fram de bästa produkterna.

Det som startade som en källarverk-samhet av Per Uddén är idag ett världs-ledande företag med närvaro på ett 40-tal marknader världen över.

– Permobil är idag en del av Inves-tor-sfären men jobbar fortfarande uti-från samma motto. Att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till hjälpmedel av lika hög teknisk klass som moderna teveapparater, bi-lar, mobiltelefoner eller datorer, säger utvecklingschef Marcus Uddman.

Kärnverksamheten är utveckling och försäljning av elektriska rullstolar. De senaste åren har Permobil även foku-serat på vilka möjligheter som finns utöver själva mobiliteten och sett att många värdefulla produkter ännu inte är uppfunna.

– Som ett stort företag med gedigen bakgrund har vi stora möjligheter att ta fram bättre teknik med tydliga tera-peutiska värden. Vi vill också involvera terapeuterna tidigt i processen för att säkerställa att medicinska och fysiska aspekter inkluderas i utvecklingen. Egen erfarenhet tillsammans med in-formation från terapeuter och använ-dare skapar bra lösningar, säger Marcus Uddman.

Gör vardagen bättreOfta startar utvecklingen av en ny pro-dukt med att man identifierat ett pro-blem eller upptäckt en möjlig funktion som man vill att brukarna ska kunna ta del av.

– Sedan jobbar vi tätt tillsammans för att hitta lösningen. Samarbetet är oerhört viktigt. Ska det gå bra måste vi vara nära. Kicken av att se ett funk-tionshindrat barn som upptäcker och blir lycklig av något vi skapat ger så mycket. Det är också därför många av oss jobbar här, för känslan av att vi skapar något som gör folks vardag bättre.

Stolarna ska passa så många som möjligt, men måste samtidigt fungera bra för varje individ, trots stora skill-nader i längd, vikt och rörelseförmåga. Allting ska därför, om möjligt, vara an-passningsbart.

– I Skandinavien är vi också kända som företaget som kan lösa de svåraste situationerna. Om ingen annan rullstol fungerar riktigt bra för ändamålet, så kan man höra av sig till oss. Chansen är stor att vi kan lösa det.

På Permobil får studenterna tänka från start till mål – ta fram kravspecifikationer, göra fälttester och undersökningar för att därefter jobba med själva teknik-utvecklingen och ta fram prototyper.


15

Bitarna har fallit på plats för Sustainable Packaging

SCA GRAPHIC PAPER NORDIC, Tel 060194670

Morgondagens produkter görs av förnybar råvara, hushållar väl med resurser och är snygga. Vi kombinerar vårt stora fiber- och processkunnande med dialog med kunder och användare för att definiera framtidens produkter.

Sedan använder vi den innovativa förmågan hos våra forskare, produkt utvecklare och övriga medarbetare och vårt nära samarbete med Mittuniversitetet för att förverkliga dem.

sca.com/sustainablepackaging

Sundsvalls kommun och Mittuniversitetet tar ett strategiskt grepp om framtiden. Konst Christian Beijer.

Kommun och universitet växer tillsammansGenom gemensamma projekt ska Sundsvalls kommun och Mittuniversitetet få en hållbar utveckling. − Universitetet är en stor tillgång för kommunens tillväxt, säger hållbarhets- och tillväxtstrategen Eva-Marie Tyberg.

Sundsvall, Norr-lands huvud-stad, är en kom-mun i tillväxt. För att öka sin konkurrenskraft, skapa en hållbar utveckling och förnya näringsli-vet har man nu

utvecklat en strategi som fått namnet ”RIKARE”. Strategin förenar behovet av att växa och utvecklas hållbart, och en nyckelspelare för att detta ska lyck-as är Mittuniversitetet.

− Regioner som växer har ofta ett universitet, det är en tillgång för nä-ringslivet och gör att unga människor vill bosätta sig i kommunen. Univer-sitetet är en central tillväxtfaktor, inte bara för kommunen utan för hela re-gionen, säger Eva-Marie Tyberg som arbetar som hållbarhets- och tillväxt-strateg på Sundsvalls kommun.

Förhållandet är ömsesidigt. För att ett universitet ska vara konkurrens-kraftigt och locka till sig studenter och forskare behöver man sticka ut gent-emot andra universitet och högskolor. Här är spetsforskning viktig, men den-na fungerar bäst då den har en regio-nal förankring. Forskarna behöver helt enkelt något att forska på, de vill ha en arbetsmarknad och intressanta case.

− Att få ihop strukturen med ett in-tressant näringsliv, en hållbar utveck-ling, spetsforskning och attraktiva ut-bildningar är vårt gemensamma mål, säger Eva-Marie Tyberg.

Sundsvalls kommun har samarbetat med Mittuniversitetet under många år och har haft gemensamma projekt inom exempelvis it och bank- och för-säkringsområdet. Just nu håller man på att ta fram ett nytt samarbetsavtal och under tre års tid testas en samver-kansmodell, där en styrgrupp beståen-

de av bland andra universitetets rektor och kommundirektören.

− Från kommunen och universi-tetet avsätts också resurser där man samfinansierar gemensamma projekt. Detta skapar ett helikopterperspektiv där vi får en helhetsbild av vad vi gör.

Till exempel håller man nu på med ett projekt kring lyktstolpar och under-söker hur dessa ska kunna bli själv-försörjande på energi och leverera exempelvis nättjänster, där datakom-munikaton skulle kunna ske trådlöst från stolpe till stolpe.

− Det är väldigt roligt att jobba med en kommun som vill vara i framkant när det gäller infrastruktur för energi och kommunikation och hela tiden vill hitta nya lösningar, säger Hans-Erik Nilsson, professor i elektronikkon-struktion och samarbetspartner vid Mittuniversitetet.

Eva-Marie Tyberg


16

Kontakten mellan anställda som är långtidssjukskrivna och arbetsplatsen har blivit bättre på senare år. Mycket bättre. Det innebär att fler sjukskrivna nu kommer tillbaka till sitt arbete, visar forskning som Mittuniversitetet drivit tillsammans med Linköpings universitet.

Redan på 90-talet undersökte John Selander, docent vid Mittuniversite-tet, hur kontakten mellan arbetsgivare och anställda såg ut under långtids-sjukskrivningar. Resultaten var ned-slående. Många av de sjukskrivna upplevde att de mest satt hemma i sina bostäder och aldrig hörde något från arbetsgivaren. Med utgångs-punkten att en god kontakt under-lättar återgången till arbete har John Selander, tillsammans med kollegor från Linköping och genom forsk-ningsmedel från AFA Försäkring, nu återupptagit sin forskning för att se om något förändrats. Totalt har 1 200

långtidssjukskrivna personer bjudits in att svara på en enkät, och resultaten har varit glädjande.

– Vi har sett att kontakten med che-fen varit relativt bra. 93 procent av dem som svarat uppger att de varit i kon-takt med sin chef under perioden och de flesta har varit det i ett tidigt skede. Hälften har också haft kontakt fler än fyra gånger under perioden, och där skiljer sig resultaten mycket från mina tidigare studier.

Mest förvånande var nog ändå att kontakten med arbetskamraterna var så omfattande, menar John Selander.

– Det har visat sig att man har ännu

mer kontakt med arbetskamraterna än med chefen. Man går på bio, fikar tillsammans, och det uppskattas väl-digt mycket. Bara någon enstaka av de 1 200 personerna tycker att det blivit för mycket kontakt.

KVALITET FÖRE KVANTITETEn generell trend är att de som mår bäst också är de personer som har mest kon-takt med jobbet, och som haft en social kontakt där de inte bara pratat om job-bet i sig. Och personer som känner en genuin och stöttande kontakt upplever också att de har större möjligheter att komma tillbaka och ser positivt på det.

TEXT: MATS HELLSTRÖM BILD: MITTUNIVERSITETET

TEXT: MATS HELLSTRÖM BILD: MITTUNIVERSITETET

Lättare att komma tillbaka till jobbet när kollegorna stöttar

PERSONLIGT OMBUD – EN LYCKAD MODELL

– Överlag kan man dra slutsatsen att den upplevda känslan av kontaktens kvalitet är viktigare än rent kvanti-tativa förhållanden, som hur många gånger man haft kontakt, eller hur ti-digt man haft det. Men det är klart att det ofta hänger ihop.

John Selanders slutsats är att arbets-givare blivit bättre på att förstå hur viktig kontakten och stödet är och att det är viktigt att få arbetskamrater och chefer att förstå att de spelar en viktig roll i att få tillbaka folk i arbete.

Resultaten publiceras i juni månad och planen är att få ut dem till orga-nisationer, företag och politiker så att kunskapen kan komma till nytta.

– Ett par gånger per termin träffar vi representanter från bland annat Försäkringskassan, Arbetsförmed-lingen, kommunen, landstinget och företagshälsovården, och de får vara med och ”önska” forskning. Därför blir det vi gör extremt tillämpat och relevant, även om vi förstås alltid måste behålla vår forskningsheder och i slutändan bestämma själva vad vi ska fokusera på.

1995 genomfördes psykiatrirefor-men, med syftet att förbättra livssi-tuationen för personer med psykiskt funktionshinder genom att öka möjlig-heterna till gemenskap och delaktighet i samhället. Tanken var också att stär-ka rättigheterna och självbestämman-det hos den här gruppen och utveckla vård, stöd och service. I samband med detta utvecklades också verksamheten med ”personligt ombud”.

– Vi har ett välfärdssystem där myn-digheter har olika uppdrag, och om den enskilde har behov av stöd från flera aktörer så kan det vara svårt att själv veta vart man kan vända sig, och hur man ska hålla ihop kontakterna, berättar Carolina Klockmo som dispu-

terat i ämnet rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet där hon studerat ”personligt ombud”.

INSPIRATIONEN TILL modellen har hämtats från USA och syftet med om-buden var alltså att uppmärksamma den enskildes behov och se till att vård, stöd och service samordnades.

– Tidigare studier har visat att många varit nöjda och därför ville vi undersö-ka hur det dagliga arbetet med klienter ser ut och vilken roll ombuden har i klienternas återhämtningsprocess.

Undersökningarna visade att en stor del av ombudens arbete handlar om att diskutera, vara ett bollplank för olika valmöjligheter och stödja klienten att

bli aktiv i sin egen process. Allt med utgångspunkt från mål som klienten själv satt upp.

– Många personer som söker kon-takt med verksamheten vill ha en för-ändring, men man kanske inte vet hur och vad.

En betydelsefull faktor för arbetet var enligt ombuden att de har en fri roll i förhållande till de övriga aktörer-na och att de därför kan representera bara klienten och agera utifrån dennes mål.

De goda resultaten har gjort att det nu finns planer på att pröva modellen för fler målgrupper som är i behov av ett mer personligt stöd.

Personligt ombud är ett personligt stöd som främjar en aktiv återhämtningsprocess för personer med psykiska funktionshinder. Efter snart 20 år med personligt ombud står det klart att satsningen varit lyckad.

Många personer som söker kontakt vill ha en

förändring, men man kanske inte vet hur och vad.

Carolina Klockmo



17

PENSIONS

15 OKTOBER • CLARION HOTEL SIGN NORRA BANTORGET STOCKHOLM

WWW.SPV.SE/PENSIONSDAGEN

DAGEN2014

Hur passar bitarna i framtidens pensionspussel?Välkommen till höstens stora evenemang med pensioner i fokus. Lyssna på intressanta föreläsningar med bland annat Jens Henriksson, Elisabeth Svantesson och Olof Röhlander.

LÄS MER OCH ANMÄL DIG PÅwww.spv.se/pensionsdagen

Upplevelser som ger kraft

Havet ger Härnösand en unik karaktär och känsla . Här får du en båtplats nära centrum.

Härnösands kommun och kommunala bolagen använder lokalproducerad el till 100%

Havsnära boende harnosand.se/inflyttning

AL

LTID

.NE

T

FOTO: Dino Vulic och Kenneth Zetterlund


18

SLÅR ETT SLAG FÖR MITTSVERIGES SKOLORGrundskolorna i regionen Mittsverige har kämpat mot försämrade resultat som oroat regionens näringsliv. Nu ska Mittuniversitetets forskare få vinden att vända, i ett projekt som ska ta fram världens bästa regionala utbildningssystem.

För Mittsveriges näringsliv är det viktigt att till största del kunna hitta sin arbetskraft i den egna regionen. Mitt Norrland Utbild-ning är ett samarbete mellan skolor, universi-tet, företag och offentlig sektor och har i tio år anordnat konferenser där man riktat sig till gymnasieelever, de blivande arbetstagarna i regionens näringsliv.

För några år sedan började man dock inse att det för att utveckla en hel region krävs att man börjar längre ner i åldrarna. Det var då forskningsprojektet VBRUS, Världens bästa regionala utbildningssystem, började ta form. Syftet är att skapa en koppling mellan skolor, universitet och näringsliv i regionen, men ock-så att förbättra studieresultaten på skolorna.

− Näringslivet, tillsammans med den of-fentliga sektorn, har sett att skolresultaten i

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: MITTUNIVERSITETET & ISTOCKPHOTO

TEXT: JOHANNA STENIUS BILD: TINA STAFRÉN & ISTOCKPHOTO

Stalkning är ett växande samhällsproblem som är sammankopplat med stor oro och rädsla. Ungefär en miljon svenskar har någon gång blivit utsatta och mörkertalet är stort. Det finns flera metoder för att bedöma risker för stalkning, men tidigare har de alla varit förknip-pade med någon sorts klinisk kompetens. Det vill forskarteamet vid RCR, Risk and Crisis Research Centre, nu ändra på. I flera år har de arbetat med ett screeninginstrument som ska kunna avgöra risken för att ett beteende utvecklas till stalkning. I höst ska instrumentet testas i praktiken.

– Min tanke är att om till exempel en myndighet eller ett företag har ett bra instrument att arbeta med, så kan man tidigt sätta in åtgärder. Det behövs ett som är enklare att använda, säger Susanne Strand, do-cent i kriminologi som forskar kring partnervåld och stalkning.

Instrumentet, som består av ja- och nejfrågor, ska ge vägledning om

Nytt verktyg identifierar stalkareVem är en stalkare? Just nu arbetar forskaren Susanne Strand med ett verktyg för att enkelt screena personer för stalkningsbeteende och risken för att de är eller utvecklas till stalkare.

regionen ligger under riksgenomsnittet. Och eftersom näringslivet vill kunna finnas kvar i regionen och hämta arbetskraft härifrån vill man helt enkelt hjälpa till att förbättra resul-taten, säger Anders Olofsson som är veten-skaplig ledare för projektet.

I VBRUS-PROJEKTET följer forskare från Mitt-universitetets avdelning för utbildningsveten-skap tre olika skolor under tre års tid. Skolor-na har själva fått ansöka om att delta och de tre som nu medverkar i projektet har medve-tet valts ut för sina olika behov. På varje skola finns under denna tid en forskare på plats som både undersöker hur ledarskapet utvecklas och stöttar skolan i sin ledarutveckling. Till varje skola är också ett företag kopplat, en länk mellan grundskolan, gymnasieskolan

Susanne Strand

Vi försöker att minska obehaget för de inblandade genom vår forskning.

hur allvarlig en stalkningssituation är, om åtgärder behöver sättas in eller om man kan släppa det och gå vidare.

– Om det inte är läge att kontakta polisen, kanske det ändå ska finnas system för att hålla en situation under bevakning så att ingen behö-ver känna sig orolig. Tanken är att organisationerna ska utarbeta egna handlingsplaner att arbeta efter i syfte att förhindra att situationen förvärras.

MYCKET KÄNSLOR INBLANDADEI framtiden hoppas hon att varje företag och myndighet ska känna till verktyget och vara förberedd på att hantera stalkningssituationer, innan de utvecklas till långdragna ärenden.

– Det är så mycket känslor kring den här typen av brott. Vi försöker att minska obehaget för de inblandade genom vår forskning.



19

Conny Björkman

Magnus Oskarsson

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: MITTUNIVERSITETET

LEDER PISA-ARBETET I SVERIGEPISA-studien är ett gigantiskt projekt där drygt en halv miljon 15-åringar från 65 länder deltar. Studien är en unik möjlighet att utvärdera skolsystemet, tycker Mittuniversitetets Magnus Oskarsson som är nationell projektledare för PISA i Sverige.

Förra året upprördes många svensk-ar då resultatet från 2012 års PISA-studie offentliggjordes. Den visade att den svenska skolan halkat efter och låg sämst till av de nordiska länderna, och under genomsnittet för de andra OECD-länderna. Tidigare i år kom ett komplement till denna studie där man undersökte elevernas förmåga att för-stå processer, tolka information samt lösa problem. Även där låg de svenska 15-åringarna under genomsnittet.

− Vi ser en ökad skillnad mellan hög- och lågpresterande elever, och börjar se tecken på en sorteringsskola där de duktiga eleverna klarar sig medan de sämre tappar allt mer. PISA är en unik möjlighet att utvärdera sko-lan, och utifrån det se vad som behö-ver förändras i skolsystemet, berättar Magnus Oskarsson som är nationell projektledare för PISA i Sverige.

ÅR 2003 UTSÅGS Mittuniversitetet till att svara för det praktiska genomför-andet av PISA-studien. På Skolverkets uppdrag utformar forskarna i Härnö-sand detta sätt att mäta elevers förut-sättningar att möta framtiden, tillsam-mans med universitet i andra länder.

− Till exempel skickar vi förslag på frågor som ska vara med i det prov som ungefär en halv miljon 15-åringar får genomföra. I nästa PISA-prov kom-mer vi att ha utformat en av frågorna i den naturvetenskapliga delen.

Förutom utformningen av provet arbetar Magnus Oskarsson och hans medarbetare även med att ta fram en-käter som eleverna får svara på samt med att göra urval av vilka skolor som ska delta i studien. Den sjätte PISA-studien genomförs år 2015, och då del-tar elever från 70 länder.

− Det är otroligt intressant att få träffa kollegor ute i världen och på så sätt få se den svenska skolan ur ett annat per-spektiv, säger Magnus Oskarsson.

OM PISAPISA (Programme for International Student Assessment) startades på initiativ av OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) och syftar till att ta reda på i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Studien genomförs var tredje år och elever i alla medverkande länder gör prov inom tre huvudsakliga kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

Vi ser en ökad sillnad mellan

hög- och lågpres-terande elever och

börjar se tecken på en sorterings-

skola.

oss kommer det inte att sluta här, vi jobbar på med nytt arbetssätt och nya kunskaper.

Tanken är att de tre skolorna sedan ska fungera som exempel för hela re-gionen på hur man kan jobba med ut-vecklingsarbete tillsammans med uni-versitet och näringsliv.

− Relationen mellan näringsliv och grundskolor är på väg att förändras. Universitetet kommer in som den kraft som forskar på detta och bidrar till olika aktiviteter kring stöd, säger An-ders Olofsson.

Just nu är de medverkande forskarna mitt uppe i datainsamling, men i höst ska man börja analysera de resultat som kommit fram i projektet.

− Vi hoppas naturligtvis att arbetet ska ha bidragit till en förbättring för eleverna, och att lärarna hittar bättre former för hur de kan jobba med att stärka ledarskapet. Det finns också en önskan från universitet och näringsliv om att projektet ska kunna fortsätta på något sätt. Där är inget bestämt än så länge, men ett alternativ skulle kunna vara att arbeta med fler skolor enligt den här metoden, säger Conny Björkman.

och närings-livet som har lett till spän-nande och oväntade re-sultat.

− Vi har sett exempel på utbyte mel-lan företag och lärare, där de haft en gemensam utbildningsdag och diskuterat målsätt-ningar utifrån sina olika perspektiv. Det var just den typ av utbyte som jag hoppades på, men inte vågade tro att projektet skulle leda till. Så resultaten översteg verkligen mina förväntning-ar, säger Conny Björkman som är pro-jektsamordnare för forskningsdelen av VBRUS.

LARS-IVAR HANSSON är rektor på en av skolorna, Mimergårdens skola i Östersund, där man tack vare projektet kommit att samarbeta med företaget Jämtkraft.

− Våra pedagoger har träffat chefer från Jämtkraft och vi har nu flera sam-arbeten. Projektet med Mittuniversi-tetet har varit otroligt positivt och för

Sundsvalls Hamn är idag Sveriges sjätte största containerhamn och behöver byggas ut. Detta ger basindustrin utvecklingsmöjligheter, vilket är viktigt för hela Sverige.

Vi ger även de andra 456 branscherna i Sundsvall tillgång till hållbara och effektiva transporter – viktigt för ökad konkurrenskraft – viktigt för miljön. Det gör vi genom att;

• Trafikverket ordnar effektiva järvägsanslutningar till hamnen• kommunen och SCA bygger ut hamnen med en containerhamn, kombiterminal och logistikytor.

Redan idag finns en järnvägsanslutning till hamnen och det går regel-bundna sjötransporter till bland annat Rotterdam, Lübeck och London. Tre transportslag på samma plats och flyget endast ett stenkast därifrån.

Här finns också möjlighet att etablera en lagringsplats för LNG ”flytande” naturgas som kan vara ett reservbränsle till biogas.

Etableringsytor för logistikverksamhet och service i anslutning till kombi-terminalen ger nya utvecklingsmöjligheter för näringslivet i regionen.

www.sundsvalllogistikpark.sewww.sundsvallshamn.se

Containerhamn

Logistikytor

Kombiterminal Sundsvalls Hamn

SCA Tunadals sågverkSCA Ortvikens pappersbrukSundsvall Energi

Sundsvall

LNG

E4

Sundsvall-Timrå Airport

SCA Östrand massafabrik

Sundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö- Hamnen, som knyter ihop tre transportslag, blir ännu effektivare

Välkommen till härliga badupplevelser, vattenrutschbanor, bubbelpooler, klättervägg och vattenpist på Sunds-valls äventyrsbad. Vi har ett stort barn-poolområde, multibassäng för träning och en avkopplande relax med takterasser mot Selångersån.

Under sommaren kan du bada i vårt fina utomhusbad med 50 m bassäng och stort grönområde för sköna dagar i solen. Dessutom är vi först i Europa med attraktionen Surfstream, där du surfar som på riktiga vågor.

På www.himlabadet.se hittar du priser, öppettider och all information du behöver. Följ oss på facebook.com/himlabadet Tel 060-19 20 00 eller [email protected]

Välkommen till Sundsvall!

HIMLABADET ligger centralt i Sundsvall på Universitetsallén 13.Härliga plask

& glada stänk!


20

Det enkla är oftast det mest effektiva. Ett exempel på det är demensvården i Härnösand, där ett system för att stötta anhöriga och demenssjuka utvecklats gemensamt av kom-munen och Mittuniversitetet.

– Tanken är att personer ska få stöd så tidigt som möj-ligt efter diagnos, och sedan kunna behålla stödet under en längre tid. I de fall man gjort så har man sett att inflytt-ningen till särskilt boende har kunnat skjutas upp. Och det är otroligt bra, bland annat för att en vårdplats kostar runt 750 000 kronor per år, säger Annika Källman Alm, som är doktorand i omvårdnad och som varit med om att utveckla, utvärdera och förändra metoden.

PER-MODELLEN STÅR FÖR Pedagogiskt, Emotionellt och Relationsbaserat stöd. Modellen bygger på återkommande möten där den sjuke, anhöriga och vårdpersonal träffas

gemensamt med andra i samma situation och där man får stöd, avlastning och hjälp. Resultatet är att vårdtiden på särskilda boenden minskar och den sjuke får en ökad livs-kvalitet. Kommunen har också kunnat spara 5,3 miljoner kronor om året genom det här arbetssättet.

– Det känns fantastiskt bra att studera något som får di-rekt effekt i samhället och för de demenssjuka och deras anhöriga, säger Annika Källman Alm.

Nu ska metoden varumärkesskyddas och spridas natio-nellt. Flera kommuner i närområdet är redan på gång att införa modellen.

Unik demensvård sparar miljonerLivet tar inte slut på grund av en demensdiagnos – med tidigt och långvarigt stöd kan livet fortsätta se ut som vanligt i många år. I Härnösands kommun har man utarbetat en unik, numera varumärkesskyddad modell för demensvård. TEXT: JOHANNA STENIUS BILD: ISTOCKPHOTO

FÖRETAGANDE KVINNOR I FOKUS

Intresset för kvinnors företag och dess betydelse för ett lands ekono-miska utveckling har ökat i världen. Ändå är det bara en fjärdedel av alla företag i Sverige som drivs av kvin-nor, och statistiken ser ungefär lika-dan ut i resten av Norden.

– Det beror delvis på en föreställ-ning om att kvinnor är annorlunda. Att det är män som är normen för fö-retagaren speglas mycket i de struk-turer som byggts upp runt före-tagsstöd. Men att driva företag kan göras utifrån olika affärsmodeller, säger Yvonne von Friedrichs, pro-fessor i företagsekonomi som håller samman forskningsinsatserna kring kvinnors entreprenörskap.

– Vi har byggt upp en forsknings-miljö inom företagsekonomi med flera seniora forskare samt ett antal doktorander som kommer att dispu-tera inom området i år. Vi har även flertalet nationella och internationel-la samarbeten med aktörer inom och utanför akademin, berättar Yvonne von Friedrichs.

Att det är män som är normen för företagaren speglas i

strukturer runt företagsstöd.

AVDELNINGEN FÖR ekonomive-tenskap och juridik har med tiden blivit en nod att räkna med i skan-dinavisk forskning kring kvinnors företagande. Nu planeras flera vik-tiga projekt och förstudier pågår re-dan inför EU:s nya programperiod. Där ska man bland annat undersöka hur kvinnors företagande och inno-vationskraft i ökad utsträckning kan integreras i regionala förnyelsepro-cesser och tillväxtarbete. Under 2013 kom också antologin ”Kvinnors fö-retag och företagande kvinnor”, som redovisar resultat från ett skandina-viskt forsknings- och utvecklings-projekt med syfte att öka kunskapen om tillväxt i kvinnors företag.

TEXT: JOHANNA STENIUS BILD: TINA STAFRÉN

Yvonne von Friedrichs

Revisorer har svårt att tjäna två herrarRevisorernas roll gentemot å ena sidan ägare och å andra sidan klienter gör att de får dubbla lojaliteter. I en prisbelönt artikel presenterar Mittuniversitetet helt ny forskning kring revisorernas komplicerade position.

En revisor jobbar för ägare och intressenter och ska kon-trollera företags redovisning. Samtidigt ska revisorn ha goda relationer med sina klienter, det vill säga de företag som granskas och som också betalar revisorernas arvode.

− Det gör att man tjänar två herrar och har två lojaliteter, säger Peter Öhman, ledare för CER (Centrum för forskning om ekonomiska relationer) vid Mittuniversitetet.

FÖRVÅNANDE RESULTATDet finns tidigare forskning om denna dubbla lojalitet, där man frågat dels intressenterna, dels klienterna om de är nöjda med revisionen. Peter Öhman och Einar Häckner har tillsammans med Dag Sörbom från Uppsala universitet tagit forskningen ett steg vidare. De har frågat revisionsklienter både om de är nöjda med revisionen och huruvida de tror att även intressenterna är nöjda med revisionen. Svaren var något förvånande. Klienterna tenderar nämligen att sätta likhetstecken mellan en revision som de själva är nöjda med och vad som är bra för intressenterna. De anser till exempel att en revisor som har ett skeptiskt eller kritiskt förhållnings-sätt är någonting negativt för intressenterna, vilket inte stämmer enligt teorier om en fungerande revision.

− En skeptisk revisor uppfattas inte positivt av klienterna, men det visar att de har svårt att sätta sig in i vad som är bra för ägare och intressenter, säger Pe-ter Öhman. Något annat vi sett är att de flesta klienter inte uppfattar att deras goda relationer med revisorn kan vara problematiska.

SVÅRT FÖR SKEPTISK REVISORSlutsatsen är att det blir svårt för revisorn att upprätthålla sina båda roller, där både klienter och intressenter ska vara nöjda. Till exempel kan detta resultera i att duktiga men skeptiska revisorer får färre jobb, eftersom de arvoderas av sina klienter.

Forskningen presenterades i den vetenskapliga artikeln “Client satisfaction and usefulness to external stakehol-ders from an audit client perspective” i tidskriften Mange-rial Auditing Journal och tilldelades utmärkelsen ”Highly Commended Paper Award Winner”.

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: TINA STAFRÉN & ISTOCKPHOTO

Peter Öhman

Kvinnor som driver företag är underrepresenterade i Sverige, ett faktum som får allt mer upp-märksamhet. På Mittuniversitetet bedrivs idag framgångsrik forskning kring kvinnors företagande och entreprenörskap.


21

TEXT & BILD: MITTUNIVERSITETET

TEXT: JOHANNA STENIUS

Tänk dig att du befinner dig utom-lands och blir rånad i en mörk gränd. Du ser aldrig hur gärningspersonen ser ut men denne pratar med dig på knagglig engelska. När du sedan ska lämna signalement till polisen kan du med säkerhet säga att det var en man. Men kan du bedöma åldern?

− Det finns inte så mycket forsk-ning kring röst och åldersbedömning. Det finns ju situationer när rösten är den enda ledtråd man har, som när man pratar med någon i telefon el-ler om det varit väldigt mörkt, säger Alexandra Dylman, doktor i psykolo-gi vid Mittuniversitetet i Östersund.

Hon och hennes forskningskolle-gor är intresserade av hur bra vi är på att bedöma ålder på en person beroende på vilket språk denne talar. Att kunna göra en bra bedömning kan till exempel vara viktigt under en brottsutredning där man har ett ”hörvittne”, någon som bara har hört rösten på en person.

− En annan faktor som gör detta intressant just nu är att vi flyttar runt så mycket mer. Migrationen är stor, särskilt inom Europa, och folk reser mycket.

I STUDIEN FICK tre olika grupper höra en röst som talade på svenska. Den första gruppen hade svenska som modersmål, den andra hade svenska som andraspråk och den tredje kunde inte svenska alls. De preliminära resultaten av forskning-en visar att vi är olika bra på att ål-dersbestämma beroende på vilket språk vi hör, där den första gruppen fick bäst resultat och den sista grup-pen sämst.

Nästa steg i studien är att under-söka vilka faktorer som ligger bakom resultatet. Målet är att forskningen sedan ska kunna vara till nytta vid brottsutredningar, men också för om-råden som turism och integration.

RÖSTEN EN LEDTRÅD VID BROTTS-UTREDNINGARSkulle du kunna bedöma någons ålder utifrån rösten? Det beror troligtvis på om personen pratar ditt modersmål eller inte, visar forskning från Mittuniversitetet.

Kraftsamling för tillväxt och förnyelseRegional förankring i forskning med internationell höjd. Så ser Mittuniversitetets forskningsmiljö ut. Många av framgångarna har möjliggjorts genom strategiska samarbeten med en lång rad av regionala, nationella och internationella finansiärer och samarbetspartner.

Vi lever i en föränderlig omvärld och forskningen behö-ver anpassa sig till nya förutsättningar i vår globala miljö. Mittuniversitetet arbetar med att utveckla långsiktiga mål i större sammanhållna visioner för universitetets profilerade forskningsområden. Några exempel på det arbetet finns i vi-sionerna TIE – Transforming the Industrial Ecosystem inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier och den fakultetsövergripande visionen ROAM – Research on Out-door and Mobility. Utvecklingen går fort i forskningsfronten och det strategiska arbetet är en kontinuerlig process som sker i samverkan med externa partner i samhället. Regio-nens innovationssystem Fiber Optic Valley, Peak Innovation, Processum och Åkroken Biobusiness Arena, som finansieras av Vinnova, har exempelvis starka band till Mittuniversite-tets profilerade forskning.

FÖR MAXIMALT GENOMSLAGTIE är visionen bakom det långsiktiga partnerskapet med KK-stiftelsen som omfattar två av universitetets forsknings-center, FSCN och STC. Satsningen som startade december 2011, är en av tre utvalda nationella KK-miljöer från KK-stif-telsen, som startat efter en lång och genomgripande pröv-ningsprocess. Genom att TIE visionen kopplar ihop bran-scherna för skogsindustri och informationsteknologi skapas ett industriellt ekosystem med särskilt spännande framtids-utsikter regionalt och nationellt.

– Vi kraftsamlar inom ett fåtal strategiska profiler tillsam-mans med internationellt ledande men regionalt och natio-nella närvarande företagskluster för maximalt genomslag i forskningen, säger Hans-Erik Nilsson, dekan vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier (NMT).

KK-miljön TIE fungerar som modell för utveckling av starka relationer mellan universitetet, näringsliv och regio-nala innovationssystem. Det ger dynamiska och intressanta miljöer som kan tänka nytt och därigenom driva tillväxt i både etablerade och nya företag.

Sedan partnerskapet inleddes har kopplingen till det

regionala näringslivet stärkts avsevärt. Några exempel på det är att: Antalet industrifinansierade adjungerade professorer har vuxit från 6 till 10 sedan 2011 då KK-miljöarbetet startade Ca 30 doktorer, varav många numera ingår i utvecklingsprocesser i industrin, har examinerats från KK-miljön sedan 2011 Sex avknoppningsföretag har etablerat sig på marknaden och ytterligare tre är på gång inom industriell IT

– Den tydliga satsningen på profilerad forskning ger na-turliga länkar in i de nationella strategiska innovationspro-grammen som drivs av Vinnova, säger Hans-Erik Nilsson.

VISION FÖR REGIONAL UTVECKLINGVisionen ROAM syftar till att knyta samman profilområde-na Turism och upplevelser och Hälsa, idrott och sporttekno-logi till en gemensam vision för den regionala utvecklingen. Detta är regionala styrkeområden med stor potential, som inbegriper frågor om livskvalitet, turism och vintersport, med allt från elitidrott, sportevenemang, funktionshinder och hälsofrämjande aktiviteter till destinationsutveckling. Uppbyggnaden av ROAM finansieras av Tillväxtverket.

Tillväxtverket är också en viktig finansiär för ytterligare två forskningscenter; CER, Centrum för forskning om eko-nomiska relationer, tillsammans med den stora regionala sektorn inom bank, fastighet, försäkring, pension och revi-sion och RCR, Risk and Crisis Research Centre, tillsammans med Myndigheten för samhällskydd och beredskap, blåljus-myndigheterna och krishanteringsbranschen.

– Utöver den profilerande forskningen bedrivs även stark ämnesforskning i samverkan med nationella och regionala aktörer inom områden med stor vikt för regio-nens attraktionskraft, t ex inom vård, skola och omsorg, säger Susanna Öhman, dekan vid fakulteten för Human- vetenskap (HUV).


22

Det hela började med att Gustav Li-dén och Jon Nyhlén, forskare vid av-delningen för samhällsvetenskap och forskningscentret RCR, blev kontakta-de av Migrationsverket som ville få in mer forskningskunskap i sitt arbete. Med en bakgrund av forskning i lik-nande ämnen började de, tillsammans med två kollegor, ta fram statistiskt underlag för att se vad som egentligen avgör vilka kommuner som är villiga att ta emot flest flyktingar.

– Själva flyktingmottagandet är en nationell fråga, men mottagningen sker lokalt och det är kommunerna som avtalar med länsstyrelserna om

hur många man ska ta emot. Därför har vi fokuserat på betydelsen av lo-kala förhållanden, säger Jon Nyhlén.

RESULTATEN VISAR att mindre kom-muner procentuellt sett tar emot fler flyktingar än större kommuner. I dessa kommuner, ofta i Norrlands in-land, är inkomstnivåerna också jämfö-relsevis låga.

– De fallstudier vi gjort i ett par av dessa kommuner visar att man gärna pratar om det solidariska ansvaret, både mot flyktingarna och mot an-dra kommuner. Men det finns också en ekonomisk aspekt då man behö-

ver fler invånare för att samhället ska leva, berättar Gustav Lidén.

De mest restriktiva kommunerna har i stället lyft argumenten att man inte har bostäder för att ta emot fler, och att arbetsmarknaden är för liten. En parla-mentariskt intressant slutsats är också att det visat sig finnas ett samband mel-lan flyktingmottagandet och antalet Sverigedemokrater i kommunfullmäk-tige i en av de genomförda studierna.

– Politiker och maktförhållanden påverkar. Vi kan visa att Sverigedemo-kraterna har inflytande i de kommuner där de fått en vågmästarroll, slår Jon Nyhlén fast.

Det finns också skillnader i attityd till olika flyktinggrupper. Ensamkom-mande flyktingbarn är betydligt mer populära än asylsökande, dels för att ersättningen för dem är högre och dels för att mottagandet av dessa skapar fler jobb.

– Det är ändå glädjande att kunna visa att mottagandet inte bara handlar om ekonomi, utan att det finns ett in-

slag av socialt ansvar och empati, säger Jon Nyhlén.

Nu ska projektet breddas och växa i samarbete med andra universitet och tanken är att snart börja titta på flyk-tingmottagandet även i Norge, Finland och Danmark.

SMÅ KOMMUNER TAR EMOT FLEST FLYKTINGARDet är i de små kommunerna, med låg medelinkomst och låg arbetslöshet, som flyktingar är som mest välkomna. I kommuner med många Sverigedemokrater får flyktingarna däremot oftare kalla handen.

”Det har vi-sat sig finnas ett samband

mellan flyktingmot-

tagandet och antalet

Sverige-demokrater i kommunfull-

mäktige.”

”Partier som förut inte tyckte att reklam hörde hemma i politiken har ändrat sig.”

TEXT: MATS HELLSTRÖM BILD: TINA STAFRÉN

TEXT: MATS HELLSTRÖM BILD: SUSANNE LINDHOLM & OLLE MELKERHED

Gustav Lidén

Jon Nyhlén

Lars Nord

Lars Nord har tillsammans med Jesper Strömbäck studerat valrörelser-na under flera decennier. Det handlar dels om hur partierna arbetar och hur väljarna agerar, men också hur medierna rapporterar. För att få en överblick över väljarna jobbar forskarna med en väljarpanel på omkring 2 000 personer. Partierna intervjuas om hur de arbetar, hur kommunika-tionen inåt och utåt ser ut och medierna följs genom att man mäter och analyserar hur rapporteringen ser ut och förändras.

– Vår utmaning är att länka ihop dessa grupper och se hur de på-verkar varandra, säger Lars Nord.

Forskningen visar tydligt att partierna med åren blivit alltmer pro-fessionella och medvetna i sitt strategiska arbete. Numera använder man statistik för att hitta rätt målgrupper och de personer som leder kampanjerna är i regel professionella kommunikatörer. Ofta med nå-gon sorts samsyn med partiet, men inte nödvändigtvis någon annan koppling.

– Partier som förut inte tyckte att reklam hörde hemma i politiken

2014 är ett ”supervalår”. För forskarna inom DEMICOM (Centrum för studier av demokrati och kommunikation) på Mittuniversitetet är det här ett unikt tillfälle att undersöka i vilken mån två val kan påverka varandra. – Detta är första gången som partierna haft ett ”försöksheat” inför riksdagsvalet. Det blir ett gigantiskt experiment. Ökar deltagandet så är det förstås mycket bra ur demokratisynpunkt, säger professor Lars Nord.

Maktfrågor tar fokus från sakfrågor i mediernahar ändrat sig. Det är mindre skillnad mellan partierna idag och man är mer öppen med att man vill locka väljare, inte bara förmedla sin ideologi.

Det här kan också hänga ihop med att väljarna är mer lättrörliga idag, vilket gör att det anses viktigare att fånga den grupp väljare som flyter emellan än att jobba mot kärngruppen av väljare. Samma tendenser syns i medierna, där maktfrågor fått allt större roll på bekostnad av sakfrågorna. Rapporteringen sker ofta utifrån frågan vem som är vinnare och vem som är förlorare.

– En viss sådan journalistik är intressant, men man kan ju ställa sig frågan om det inte blivit för mycket. I valrörelsen 2002 utsågs Bo Lundgren till förlorare redan innan valet ägde rum och 2010 var det Mona Sahlin. Det är en stämpel som är svår att tvätta bort.

Lars Nord ser flera möjliga förklaringar till utvecklingen, som att den här typen av journalistik är billigare att producera, och att det är lättare att göra braskande ettor som säljer lösnummer.

– För medierna kan det alltså kortsiktigt locka läsare, men våra studier visar också att det långsiktigt minskar förtroendet för poli-tikerna.

INTE BARA I SVERIGEEU-valet har tidigare år fått ungefär en tredjedel så mycket upp-märksamhet i medierna som riksdagsvalet. Nu ska Lars Nord och kollegorna undersöka om uppmärksamheten blivit större i och med det stundande riksdagsvalet.

– I så fall kan resultatet i EU-valet ha påverkats av riksdagsvalet, genom att personer som annars inte hade gått och röstat nu gör det. Våra resultat kommer också att jämföras med andra forskargrupper runt om i EU. Det är inte bara Sverige som har ett supervalår och genom att använda internationell statistik kan vi stärka säkerheten i våra egna slutsatser.

Forskarskola ska lyfta skogs-industrinAkademi och näringsliv tjänar på att samverka med varandra. FORIC är en ny forskarskola inom skogsindustrin som ges inom ramen för Mittuniversitetets KK-miljö. Syftet är att doktorander från universitetet ska öka företagens konkurrenskraft.

I dag har bioraffinering blivit ett vik-tigt sätt att förädla skogens resurser och utveckla industrin i en hållbar riktning. Men inte ens de riktigt stora företagen klarar själva av alla proces-ser kring tekniken som används på ett bioraffinaderi. För att optimera ked-jan från skog till färdig produkt krävs därför samverkan mellan olika före-tag inom skogsindustrin. Det är en av uppgifterna för Mittuniversitetets nya forskningsskola FORIC som startar i höst, inom forskningsområdet ”Skogen som resurs”.

− Forskarskolan vill öka kompeten-sen inom de industriföretag som uni-versitetet samverkar med, så att de kan vidareutbilda sin personal och på så sätt

öka sin konkurrenskraft, säger Per Eng-strand, programdirektör på FORIC.

FÖRETAG EN VINNARE30 forskare och professorer från olika discipliner på Mittuniversitetet kom-mer att vara knutna till skolan. Upp till 50 procent av forskningen finansieras av FORIC och resten av företagen, vil-ket är ett sätt att få ett kvitto på indu-strins intresse. Ett av de företag som kommer att delta är skogsindustriföre-taget SCA R&D.

− Vi har väldigt god erfarenhet av Mittuniversitetet och deras forsknings-skolor sedan tidigare, och det är därför vi har valt att gå in också i detta pro-jekt. Utifrån tidigare samarbeten med

dem har vi sett att det här är ett väl-digt bra sätt att arbeta på, säger Folke Österberg, SCA R&D.

I höst påbörjar 15 doktorander sin forskning som är direkt knuten till fö-retag inom skogsindustrin, men även inom näringar som logistik, återvin-ning och energi. Ett mål är att få företa-gen att samverka med varandra.

− Ta till exempel ett företag som ar-betar med återvinning tillsammans med pappersbruken, säger Per Engs-trand. Idag deponeras eller förbränns det bioslam som är en restprodukt från fabrikernas reningsanläggningar. Om man i stället återvinner slammet på ett miljömässigt hållbart sätt så kan det återföras till skogen. För att lyckas

TEXT: ELLINOR SKAGEGÅRD BILD: MITTUNIVERSITETET & ISTOCKPHOTO

Forskarskolan vill öka kompetensen inom de industri-företag som universitetet samverkar med.Per Engstrand

med detta krävs gemensamma system för skogsindustriföretag och återvin-ningsföretag, och för att dessa system ska synkroniseras spelar FORIC en viktig roll. Just förmågan att inse och skapa synergier samtidigt som sub-optimeringar undviks längs kedjan från skog till produkter utgör kärnan i FORICs forskningsuppgift.

ANNONS

• Vackra timmer-väggar och trägolv

• Ljusa öppna ytor

• Öppen spis i gemensamhets-utrymmen

• Fjäll- och sjöutsikt

IT-GÅRDEN I HACKÅSVälkommen till IT-Gården i Hackås. Här fi nns över 1700 kvadratmeter av möjligheter till företagande. Perfekta lokaler för till exempel callcenterföretag eller liknande endast 30 minuter från Östersund och 45 minuter från den jämtländska fjällvärlden.

UPP TILL 100 KONTORSPLATSER• Hela huset är 1724 kvm, varav kontor 1218

kvm i kontor och öppna lösningar samt 710 kvm i gemensamma ytor.

• Möjliga utökningar på dryga 110 kvm som då binder samman de befi ntliga öppna lösningarna till större rum.

• Konferensrum, personalutrymme, källare med arkiv, serverrum, lastintag samt lastkaj.

BRA INFRASTRUKTUR• Fiber från Telia med möjlighet till 1 GB/S

upp & ned.• Möjlighet till full redundans via annan operatör.• Telefoni. Nätverk för IP-telefoni fi nns.

BERG PRIORITERAR ARBETSGIVAREBergs kommun erbjuder stöd via hemsida, Facebook, Infl yttningskampanjer (Sverige och Holland) samt hjälp att hitta bostäder och tomter och att hitta arbete till medföljande.

MÖJLIGA STÖDFORMERArbetsförmedlingen erbjuder särskilt anställ-ningsstöd samt möjlighet till stöd i rekryterings-processen. Via Länsstyrelsen fi nns möjlighet att få regionalt investeringsstöd för bland annat maskiner samt konsultcheckar för utveckling.

HACKÅS BYHackås har ett attraktivt läge med 30 minuter till Östersund och 45 minuter till fj ällvärlden. Här fi nns arbetstillfällen inom både industri, kom-munal och privat sektor. Många arbetspendlar till Östersund, Svenstavik och Oviken.

MER INFORMATION & PROSPEKTBergs Hyreshus. Tel. 0687-161 [email protected] | www.bergshyreshus.se

syre

.se

Sidsjö är en nygammal stadsdel som tillfrisknat sjukt bra...

www.sidsjofastigheter.se

Förskolor och grundskolor

Vårdcentral

Trygghetsboende

Hotell och restaurang

VisionerEndast två kilometer från Sundsvalls centrum ligger Sidsjö. Namnet kommer från en djup insjö som heter just Sidsjön. Stadsdelen intill växer, frodas och flyter stadigt ovanför ytan. Området karaktäriseras av att vara regionens mest besökta frilufts-område. Unika Sidsjö sjukhus som byggdes 1942 har under de senaste åtta åren genomgått en rejäl omvandling. Idag finns här drygt 800 skolbarn, nya lägenheter och radhus, restaurang, prisvärt hotell, konferens-avdelning, kontorshotell, gruppboenden, trygghetsboende, vårdcentral och mycket spännade framtidsplaner.

”Vi ska vara Norrlands bästa stadsdel att bo och verka i”

Documents

Forskningsbilaga 2014