Forskningsstrategi 2006 Forskningsstrategi för ......I en nationell strategi bör alla aktörer samlas kring ett antal åtgärder för att nå målet att skapa en högkvalitativ samhälls-vetenskaplig

Strategi för samhällsvetenskaplig miljöforskning 2006 3

Forskningsstrategi 2006

Forskningsstrategi för samhällsvetenskapligmiljöforskning – med särskild inriktning påstyrmedel

Strategi för samhällsvetenskaplig miljöforskning 20064


Det är vår gemensamma intention och förhoppning att med-verkande organisationer och myndigheter ska utveckla ochförstärka samarbetet kring den samhällsvetenskapliga miljö-forskningen. Men då de samverkande finansiärerna har olikauppdrag och arbetssätt och därmed olika roller i det svenskaforskningssystemet har det inte varit möjligt att föreslå enenda gemensam forskningsstrategi. Föreliggande förslag tillstrategi gäller därför Formas verksamhet och har i allt väsentligtutformats inom Formas kansli. I flera av de åtgärder som Formashär föreslår finns möjligheter för relevanta finansiärer att med-verka i gemensamma satsningar antingen det gäller tematiskaområden eller frågor om infrastruktur och förutsättningar förskapandet av kreativa och ledande forskningsmiljöer inom områ-det. Omvänt gäller förhållandet att Formas ser positivt på attmedverka när andra finansiärer avser att göra särskilda satsningarinom för Formas angelägna forskningsområden. Samverkans-motivet finns också starkt uttalat vad gäller information ochkommunikation liksom skapandet av plattformar för fortsattdialog mellan olika aktörer i samhället som berörs av frågorna.

Enligt överenskommelse åtföljs rapporten av en bilaga därforskningsbehov och intentioner framgår för Mistra, Naturvårds-verket, STEM och VINNOVA.

Lisa Sennerby ForsseHuvudsekreterare Formas

Förord

Lisa Sennerby ForsseHuvudsekreterareFormas

Formas regeringsuppdrag att i samverkan med andra finansiärer utveckla förslag tillen nationell strategi for samhällsvetenskaplig miljöforskning har resulterat i föreligganderapport. Diskussionen om de strategiska frågorna har lett fram till en gemensam synbland de medverkande organisationerna och myndigheterna på vikten av att samhälls-vetenskaperna på allvar engagerar sig och deltar i forskningen för en hållbar samhälls-utveckling. Det finns också en övertygelse om behovet av samverkan mellan finansiärerför att främja och utveckla excellent forskning inom viktiga forskningsområden genomolika satsningar och stödformer.



Innehållsförteckning

Förord 5

Sammanfattning 9

Inledning 13UppdragetBakgrundAnalysUtgångspunkter

Forsknings- och kompetensbehov 21Viktiga forskningsområden


Internationell utblick 31TrenderEUNorden

Finansiering av samhällsvetenskaplig miljöforskning 35

Referenser 38

Bilagor 40Bilaga 1 Forskningsbehov enligt enkät till myndigheter och intresseorganisationerBilaga 2 Myndigheter och organisationer till vilka enkäten har skickatsBilaga 3 Forskningsbehov enligt Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra)Bilaga 4 Forskningsbehov enligt NaturvårdsverketBilaga 5 Forskningsbehov enligt Statens energimyndighet (STEM)Bilaga 6 Forskningsbehov enligt Verket för innovationssystem (VINNOVA)


Hållbar utveckling - ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

Sammanfattning

Samhällsvetenskapen (inklusive humaniora och juridik) spelaren mycket viktig roll i miljöforskningen. Ämnesövergripandeforskning och tvärvetenskapliga ansatser är de utmaningar somsamhällsvetenskapen står inför både för egen del och i relationtill annan miljöforskning. För att samhällsvetenskaplig miljö-forskning ska kunna utgöra en jämbördig partner till natur-vetenskap och teknik i framtida tvärvetenskapliga satsningarmåste samhällsvetarna utveckla egna problemformuleringar.

I en nationell strategi bör alla aktörer samlas kring ett antalåtgärder för att nå målet att skapa en högkvalitativ samhälls-vetenskaplig miljöforskning som aktivt bidrar i arbetet för hållbarutveckling. Detta har dessvärre inte varit möjligt att få tillstånd.Diskussionerna om de strategiska frågorna har dock lett framtill en gemensam syn, bland de medverkande organisationernaoch myndigheterna, på vikten av att samhällsvetenskapernapå allvar engagerar sig och deltar i forskningen för en hållbarsamhällsutveckling. Det finns också en övertygelse om behovetav samverkan mellan finansiärer för att främja och utvecklaexcellent forskning inom viktiga forskningsområden genomolika satsningar och stödformer.

För att samhällsvetenskaperna även i framtiden ska kunna geviktiga bidrag till hållbar samhällsutveckling krävs en medvetenoch långsiktig kompetensuppbyggnad inom området. Samhälls-vetenskaplig miljöforskning måste göras till ett attraktivtforskningsområde. Att ställa om samhället till hållbar utveck-ling handlar om att förändra såväl teknik och teknikanvändningsom stora delar av samhällets sätt att fungera, men också omatt påverka beteenden, hos individer, företag och organisationer.

Regeringen har uppdragit åt Formas att senast den 1 mars 2006 utarbeta förslag tillen nationell forskningsstrategi för samhällsvetenskaplig miljöforskning med särskildinriktning på styrmedel. En mindre referensgrupp formerades med representanterför Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Naturvårdsverket, Energi-myndigheten (STEM) och VINNOVA. Det föreliggande förslaget till strategi hari allt väsentligt utfomats inom Formas kansli.



Detta öppnar för flera viktiga forskningsfält, som till exempel:

• Maktfrågor och målkonflikter är ett viktigt område församhällsvetenskaplig miljöforskning. Vem har den reella mak-ten över miljöpolitiken? Hur ser de olika målkonflikterna utoch vilka uttryck kan de tänkas ta nationellt och internatio-nellt? Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen bör iökad utsträckning problematisera, analysera och ifrågasättaden diskurs och den praktik som präglar miljöområdet idag.

• Inom ramen för arbetet att skapa en hållbar samhälls-utveckling behöver styrmedelsforskningen stärkas, breddasoch fördjupas. Det kan bland annat gälla incitamentsbaseradeoch rättighetsbaserade styrmedel, men också frågor kringmarknadskonforma styrmedel kontra politiskt beslutaderegelverk – i vilka situationer är den ena eller andra typeneffektiv? Hur fungerar samhällsplanering som faktiskt styr-medel, och kan styrmedel ha en generaliserande effekt?

• Produktions- och konsumtionsmönster. Bakom människorshandlande finns drivkrafter och handlingsmönster somkan studeras och beskrivas som strukturer. Konsumentersefterfrågan kan påverka produktionen i miljömässig riktning.Vilka incitament behövs för att företagen skall lägga om sinproduktion? Vilka problem och utmaningar möter miljö-politiken i en värld av ökande internationell konkurrens medolika krav på ekologisk hållbarhet?

• Andra viktiga samhällsvetenskapliga miljöforskningsområdenär klimatet, stad och landfrågorna, riskanalyser och risk-bedömningar, etiska frågor samt transport- och ekonomi-sektorernas roll för samhällets utveckling i hållbar riktning.

Målet med strategin är att svensk samhällsvetenskaplig miljö-forskning ska nå sådan kvalitet att den kan skapa nya förhållnings-sätt i det svenska och internationella miljöarbetet och bidra tillatt uppnå en hållbar samhällsutveckling. För att en så omfattandeuppgift ska kunna förverkligas krävs samverkan och samarbete.De närmast berörda myndigheterna har olika uppdrag, menarbetet med den samhällsvetenskapliga miljöforskningsstrateginhar visat på viktiga arbetsuppgifter som kräver samverkan kringett antal strategiska frågor.

Den svenska samhällsvetenskapliga forskningen har en betydandevolym. För de närmaste åren förväntas den ligga i storleksord-ningen 250 miljoner kronor per år. Av dessa är 15 – 20 procentforskarinitierad forskning, huvudsakligen finansierad via Formas.Formas anser det vara av stor vikt att ge fortsatt stöd till samhälls-vetenskaplig miljöforskning och har följande förslag:


Formas avser:• att fortsätta med öppna utlysningar som möjliggör för

forskarinitierade samhällsvetenskapliga miljöprojekt att fåfinansiering,

• att ta initiativ till att skapa plattformar för återkommandediskussion och erfarenhetsutbyte med forskarsamhället,

• att fortsätta satsningarna på starka forskningsmiljöer bådeinom samhällsvetenskaplig miljöforskning och inom tvär-vetenskaplig miljöforskning över gränserna mellan natur-vetenskap/teknik och samhällsvetenskap/humaniora,

• att initiera diskussioner med andra finansiärer för att möjlig-göra riktade utlysningar med samhällsvetenskapligt fokuspå hållbar utveckling.

Formas anser:• att myndigheter som idag finansierar mer tillämpad miljö-

forskning kan bidra till att möta forskningsbehovet vad gällersamhällsvetenskap och tvärvetenskap genom samlade sats-ningar inom områden som de bedömer vara särskilt ange-lägna inom sina respektive ansvarsområden,

• att en stärkning av forskningens infrastruktur kan åstad-kommas genom riktade särskilda forskartjänster och merite-ringstjänster. Forskningsområdet kan också stärkas interna-tionellt genom gästforskare, post dok, resestipendier ochkonferenser,

• att forskarskolor med en stark internationell prägel är enlämplig stödform för att bygga upp framtida kompetensinom nya områden eller redan existerande små områden,

• att kommunikation och kunskapsförmedling är viktigainslag i en samhällsvetenskaplig miljöforskningsstrategi.


Inledning


Uppdraget

Regeringen har tidigare uppdragit åt Formas att ta initiativ tillsamordning med berörda forskningsfinansiärer i frågor som rörforskning inom områdena livsmedel, skog, klimat, miljötoxikologioch samhällsvetenskaplig miljöforskning.

I 2005 års regleringsbrev uppdrogs åt Formas att senast den 1 december 2005 utarbeta förslag till en nationell forskningsstrategiför samhällsvetenskaplig miljöforskning med särskild inriktningpå styrmedel i samverkan med andra forskningsfinansiärer ochberörda myndigheter. Regeringen har medgivit att inlämnings-datum flyttats fram till 1 mars 2006.

Formas bildade 2005 en samordningsgrupp med representanterför Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Naturvårds-verket, Riksantikvarieämbetet, Riksbankens Jubileumsfond(RJ), Sida/SAREC, Statens Energimyndighet (STEM),Vetenskapsrådet och VINNOVA.

En mindre referensgrupp formerades med representanter förMistra, Naturvårdsverket, STEM och VINNOVA. Det förelig-gande förslaget till strategi har i allt väsentligt utformats inomFormas kansli.

Det ligger i sakens natur att Formas samordningsuppdrag stöterpå problem när det ska resultera i en nationell forskningsstrategi.Hinder för denna typ av satsningar är ofta av strukturell natur ochhar att göra med finansiärernas olika uppdrag och arbetssätt.De samverkande organisationerna och myndigheterna har heltenkelt olika roller i det svenska forskningssystemet. Dessutomhar de ofta löpande forskningsprogram som tidsmässigt inte påett enkelt sätt kan samordnas. Samverkan kring de strategiskafrågorna har lett fram till en strategi som fokuserar på en radövergripande mål och som också föreslår ett antal åtgärder för attuppnå målen. Dessutom återfinns de samverkande finansiä-rernas forskningsbehov beskrivna i en bilagedel till forsknings-strategin.

Bakgrund

Det dröjde fram till mitten av 1980-talet innan samhälls-vetenskaplig miljöforskning började efterfrågas av forsknings-finansiärer och andra beslutsfattare. Insikten om att miljöproblemär kulturprodukter, det vill säga även samhällsproblem, etableradesdå mer på allvar bland politiker och myndigheter. I och medBrundtlandrapporten 1987 och Riokonferensen 1992 börjadeforskningsområdet expandera. Forskningsvolymen, som låg påmindre än 10 miljoner kronor kring 1990, ökade till drygt 50miljoner år 2000. Från enstaka årliga doktorsavhandlingar medmiljöfokus före år 1990 kom det under den följande 11-års-perioden inte mindre än 86 stycken (Lundgren m.fl. 2002).

Samhällsvetenskaplig miljöforskning har bedrivits i Sverige medstöd från Forskningsrådsnämnden sedan 1981, Naturvårdsverketsedan 1987, och Mistra sedan 1994. Detta har skett genomriktade insatser. När Formas bildades år 2001 tillkom en finan-siär som, vid sidan av Vetenskapsrådet, arbetar företrädesvis medallmänna utlysningar.

År 1996 gjordes den första och hittills enda stora gemensammasatsningen av flera finansiärer – Vägar till uthållig utveckling.Den engagerade nio finansiärer med sammantaget 50 miljonerkronor över en period på sex år. Utvägarprogrammet har lämnatviktiga spår efter sig i miljöforskningens infrastruktur – specielltgäller det från de personer, som direkt engagerades. Programmetkom att engagera ett nätverk av doktorander som var större ände direktfinansierade nätverken. De discipliner som berördesvar företagsekonomi, statsvetenskap, sociologi, psykologi,


Unga och gamla samlades kring almarna i Kungsträdgården i Stockholm.


teknikhistoria och praktisk filosofi. Vid sidan av forskarnasegen publicering gjordes en populärframställning av resultatenUtvägar (Vetenskapsrådet 2002). Därutöver bekostades enrapport, Miljöns mänskliga dimension, (Lundgren m.fl. 2002)och en antologi, Vägar till kunskap (Lundgren, red, 2003) Idessa söker författarna bland annat belysa fördelar och nack-delar med olika finansieringsstrategier samt de dilemmansamhällsvetarna ställs inför när endast forskning som utlovar”lösningar” på miljöproblemen är efterfrågad.

Utvägarprogrammet avslutades när forskningsrådsreformennyss var genomförd. Ett glapp uppstod när det gäller samhälls-vetenskapliga satsningar. De till programmet knutna doktor-anderna har efter examen ofta valt att gå in på andra områden,där det funnits bättre finansieringsmöjligheter. Utlysningarsom engagerat samhällsvetare har genomförts särskilt av Mistraoch Naturvårdsverket, men några riktade satsningar liknandeden på Utvägarprogrammet har inte gjorts.

I detta läge gav Naturvårdsverket tillsammans med Formas ettuppdrag åt professor Lars Ingelstam att ge förslag på hur enutvärdering av samhällsvetenskaplig miljöforskning skullekunna se ut. Ingelstam (2003) kom fram till att det inte var över-sikter eller dylikt som behövdes. Man borde i stället dra slut-satser rörande ett antal principiella frågor kring vilka det redanfinns material. Dessa handlade bland annat om definition avhållbarhet och relevans, om status, självbilder och samverkan,om praktikernas roll. Vid tiden för Ingelstams rapportering avsitt uppdrag formulerades uppdraget till Formas att ta initiativtill samordning av den samhällsvetenskapliga miljöforskningen.


Analys

Inom ramen för ett regeringsuppdrag om forskning till stöd förhållbar utveckling sammanställde och analyserade Forsknings-rådsnämnden den samhällsvetenskapliga miljöforskningen iSverige främst under 1990-talet. Rapporterna Svensk forskningom hållbarhet och Forskning för hållbar utveckling – forsknings-strukturella perspektiv (Forskningsrådsnämnden 1998) är från1998. I Miljöns mänskliga dimension (Lundgren m.fl. 2002)har Anshelm och Hedrén inventerat svenska externfinansieradeprojekt under åren 1989–1997. Problemlösningsinriktade forsk-ningsområden av typen livsstil och miljö, ekonomi och miljövar stora, medan andra infallsvinklar som miljöfrågornas kopp-ling till kulturell identitet, etik, fördelnings- och genusfrågor,demokrati etc. lyste med sin frånvaro.

Kartläggningen beträffande perioden 1998–2000 i samma skriftvisar en fortsatt inriktning mot miljöadministration och miljö-politik, men också att intresset för demokratifrågor hade ökat.Forskare som intervjuades ansåg att de viktigaste resultaten somåstadkommits inte så mycket legat på metodfrågeställningarutan snarare på nya insikter om miljöproblemens karaktär. Dettahar skett genom att frilägga etablerade synsätt som tagits för givnai samhället, som till exempel naturvetenskapliga problem-definitioner, idén om miljöproblemens mätbarhet, teknokrati,reduktionism, ekonomism med mera. Dessa synsätt tenderar attmaskera den del av miljöproblemen som är socialt konstruerade.

Forskningen har också visat att det inte finns någon enkel kopp-ling mellan ”att veta” och ”att göra”. Handlandet styrs av institu-tioner – system som stödjer respektive motverkar ett visst beteende– mer än av kunskap om handlandets konsekvenser. En myckettydlig slutsats av intervjuerna är att samhällsvetarna själva villdelta i formuleringen av forskningsfrågor och problem. Förslagtill nya forskningsområden föreslås också. Miljödiskurserna -samtalen - behöver analyseras och samhällsorganisationensbetydelse för miljöproblemen måste lyftas fram liksom desociala konsekvenserna av den förda miljöpolitiken.

Boken Vägar till kunskap (Lundgren, red, 2003) är en antologisom problematiserar och ifrågasätter vedertagna uppfattningar.Där sägs att det finns en tendens att miljödebatten kvävs avgoda intentioner och behovet att vara korrekt. Man måste våganärmare studera huruvida de termer och begrepp vi använderstyr våra frågor och vårt agerande i en viss riktning. Det finnsnämligen faktorer i samhällets sätt att fungera, som ger upphovtill oacceptabla störningar i miljön. Kanske förs miljödebattenkring fel frågor? Det talas nämligen oftare om oönskade effekterpå miljön, än om vad som driver människor, system och institu-tioner att påverka eller att välja att negligera miljöförhållanden.

FN-konferensen i Johannesburg år 2002 följdes i Sverige av enkonferens om forskningsfrågorna under temat Efter Johannesburg(Miljövårdsberedningen 2003), arrangerad av Formas tillsammans


med Miljövårdsberedningen. Där konstaterades bland annatatt den hittillsvarande ofta snävt disciplinära miljöforskningenmåste breddas till analyser av samspelet mellan det mänskligasamhället och miljön. För att detta ska lyckas krävs ett mycketstörre inslag av samhällsvetenskap. Genomförandeproblematikenansågs ligga i den politiska brännpunkten. Konferensen blev ettgenombrott för ett samhällsvetenskapligt tänkande kring miljö-frågorna. Forskarsamhället ansågs dock inte i tillräcklig utsträck-ning ha flyttat fokus från miljöproblem till människor ochsamhälle.

På alla nivåer från den globala till den lokala finns aktörer somhar betydelsefulla roller. Kunskap om hur människor tänker ochagerar i relation till miljön är betydelsefull. Stämmer samhälletsstrukturer och organisationsformer med en holistisk syn påmiljön? Detta är exempel på viktiga fundament för en hållbarutveckling. Naturvetare kan förklara oönskade effekter på miljönsom människorna åstadkommer. Miljöforskningen behöver oftaveta något mer än detta och då är det samhällsvetare, humanisteroch jurister som kan belysa vad det är hos människor och sam-hälle som får dessa oönskade effekter. De bör också ha förut-sättningar att beskriva hur förändringar kan åstadkommas.

I diskussionen om samhällsvetenskapernas roll inom miljö-forskningen har å ena sidan förts en argumentation som gårut på att samhällsvetarna som grupp betraktat verkar ha avsagt sigdelaktigheten i problemformulerandet. Gruppen tenderar att drasig tillbaka och omformulerar problemet till det egna vetenskaps-området. Det odlas enligt detta synsätt en ”underdogkänsla”eftersom samhällsvetare sällan utgör den drivande kraften i pro-gram eller större projekt. Det hävdas gärna att andra vetenskaps-grenar får mer forskningsanslag etc.

Å andra sidan har motsatt argumentering förekommit i deolika fora som diskuterat innehållet i denna forskningsstrategi.Där har det från forskarhåll hävdats att mycket hänt på senare årnär det gäller utvecklingen inom den samhällsvetenskapligamiljöforskningen. Det är med andra ord dags att vederlägga dennasjälvbild eftersom den av de ledande forskarna upplevs somföråldrad. Beskrivningen av samhällsvetenskapen på miljöområdetsom fragmentiserad, svagt utvecklad och splittrad såväl organisa-toriskt som tematiskt håller alltså inte längre.

Sammanfattningsvis visar diskussionen om samhällsvetenskapensroll i miljöforskningen att den har mycket viktiga bidrag att genu och i framtiden. Samverkan, ämnesövergripande forskningoch tvärvetenskapliga ansatser är den utmaning som samhälls-vetenskapen står inför både för egen del och i relation till annanmiljöforskning. Problemformuleringsansvaret ligger också hossamhällsvetarna. Detta konstaterande är viktigt för att samhälls-vetenskaplig miljöforskning ska utgöra en jämbördig partnertill naturvetenskap och teknik i framtida tvärvetenskapligasatsningar.


Utgångspunkter

Formas uppdrag är att arbeta fram en nationell forskningsstrategiför samhällsvetenskaplig miljöforskning med särskild inriktningpå styrmedel och detta ska ske i samverkan med andra forsknings-finansiärer och myndigheter. Begreppet strategi syftar på hurresurser samlas för att nå uppställda mål. De viktigaste resursernaär i detta fall aktörerna på forskningsarenan dvs. forskare ochfinansiärer. För att forma en nationell strategi bör alla aktörersamlas kring ett antal åtgärder för att nå målet att skapa ensamhällsvetenskaplig miljöforskning som aktivt bidrar i arbetetför hållbar utveckling. Detta har inte varit möjligt att få tillstånd.Det föreliggande förslaget till strategi har därför i allt väsentligtutformats inom Formas kansli

Strikt tolkat kan begreppet samhällsvetenskaplig miljöforskningförstås som forskning utförd av forskare från det samhällsveten-skapliga vetenskapsområdet. I referensgruppens diskussioner haren gemensam syn vuxit fram som innebär att samhällsvetenskapockså inkluderar humaniora och juridik. När det gäller begreppetmiljöforskning avses primärt sådan forskning som har en direktrelation till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarutveckling.

Miljöarbetet skulle ha utvecklats snabbare om det på alla nivåerav beslutsfattande hade funnits en större medvetenhet ommänniskans och samhällsorganisationens betydelse i samman-

Slarv och fusk är huvudorsaken tillbyggfel. Diagrammet visar andel avkostnaden för de fel som upptäcksredan under byggtiden.

De som projekterar, leder arbetet,byggjobbar respektive levererarmaterial svarar vardera för mellanen sjättedel och en fjärdedel av detotala kostnaderna för de fel somuppptäcks redan under byggtiden.


hanget. Både den enskilda människan och beslutsfattaren ärinbäddade i olika nät av förutsättningar och infrastruktur som tillexempel lagregleringar och transportsystem. Dessa nät ger enbegränsad handlingsfrihet även för den mest miljömedvetne.Kunskapen om hur människors miljöhandlande påverkas avinre och yttre faktorer är inte tillräckligt djupgående.

Det är samtidigt viktigt att konstatera att alla problem inte ärkunskapsproblem. Forskning om styrmedel kan inte lösa allaproblem. Förutom de ovan nämnda strukturerna finns ocksåhinder och barriärer som försvårar en överföring av forsknings-resultat till praktisk handling. Intressekonflikter och andra typerav motsättningar förhindrar ofta implementering av redan kändkunskap. Det krävs därför en stark och utvecklad interaktionmellan forskningen och praktiken – inte minst på den kommu-nala lokala nivån. De samhällsvetenskapliga miljöforskarnabehöver också utveckla nätverk med andra som producerarmiljökunskap.

Två vetenskapsområden är strategiskt viktiga att förhålla sig tilli en miljöforskningsstrategi – det ekonomiska och det natur-vetenskapliga.

Ekologisk modernisering är ett uttryck för en föreställning omatt ekonomiska och ekologiska åtgärder, i kombination medny teknik, räcker för att åstadkomma ett hållbart samhälle.Många miljöforskare ifrågasätter dock detta synsätt och hävdaratt det saknas grundläggande konsensus kring ett begrepp som"hållbar tillväxt" eftersom det antyder att det inte skulle finnaskonflikter mellan hållbarhet och tillväxt. Samhällsvetare har hären viktig uppgift att analysera reella samhälleliga motsättningarsamt de makt- och fördelningsfrågor som påverkar möjligheternaatt nå fram till en ekonomiskt, socialt och ekologisk hållbarutveckling.

För att integrera kunskap mellan samhällsvetare och naturvetarefinns behov av discipliner som i sig utgör bryggor. Försök görstill exempel att syntetisera kunskap om socioekologiska system.Forskning om relationer mellan penning-, material- och energi-flöden genom samhällen och ekosystem sker exempelvis i ett fältsom rubriceras som ekologisk ekonomi. Den starka förändrings-kraft som ligger i globaliseringen kräver att forskningen analyse-rar hur i fysisk mening ojämna resursflöden bidrar till en ilängden ohållbar ekonomisk och ekologisk polarisering mellanmindre respektive mera utvecklade regioner och världsdelar.Urbanekologin kan visa hur ekosystemen i staden renar luftenoch reglerar mikroklimatet. Träd, gräs, skogspartier, våtmarker,sjöar och vattendrag ger inte bara livskvalitet utan också viktigaekosystemtjänster. Ekologer kan samarbeta med arkeologer påjakt efter forntida försörjningssystem och bosättningar. Det finnsmånga goda exempel på fungerande samarbete som också kanutgöra modeller för framtida samverkan över vetenskapsområdenoch disciplingränser.


Naturen tar skada av mediciner.

Alltsedan Formas fick det första samordningsuppdraget hardiskussioner förts med forskare i form av seminarier och enfortlöpande diskussion på nätet om vad forskarna anser behöverbelysas med forskning. En rundfråga till berörda myndigheter harockså gjorts för att efterhöra deras forskningsbehov. Forsknings-behoven kan definieras utifrån vetenskapliga discipliner, sak-frågor såväl som utifrån infrastrukturella behov. Samhällsvetare(inklusive jurister och humanister) borde ha speciella förutsätt-ningar att studera den förda miljöpolitikens utfall. I den fördadiskussionen har framförts att:

• Det behövs en medveten och långsiktig kompetensuppbygg-nad inom området samhällsvetenskaplig miljöforskning.De satsningar som nu görs på riktad, problemstyrd forskningbehöver kompletteras med ökad satsning på grundforskningför att en nödvändig baskompetens ska kunna skapas, upp-rätthållas och vidareutvecklas. Arbetet med forskningsstrateginhar visat på behovet samhällsvetenskaplig forskning kringgrundläggande faktorer, särskilt drivkrafter och handlings-mönster hos enskilda och institutionella aktörer som möjlig-gör samhällets omställning till hållbarhet.

• Samhällsvetenskaplig miljöforskning måste göras till ettattraktivt forskningsområde. Den samhällsvetenskapligamiljöforskningen har i huvudsak ägnat sig åt områdenaadministration och politik; åt handlande, görande ochåtgärder. Fältet har därmed definierat in sig i en roll somär politik- och åtgärdsnära. Frågor som på kort och medellångsikt upplevs som påverkbara inom gällande system har fåttförsteg hos forskningsfinansiärerna. Detta gör att forskar-styrda frågeställningar faller utanför. De starka forskare somkan välja problem och finansiärer väljer andra fält. Om enstark svensk samhällsvetenskaplig miljöforskning skallbyggas upp är det viktigt att området ter sig attraktivt ochgenuint nyskapande i stället för som nu relativt grått ochutan lyster.


Forsknings- och kompetensbehov

Viktiga forskningsområden

Att ställa om samhället till hållbar utveckling handlar om attförändra inte bara den enskildes utan också stora delar av sam-hällets sätt att fungera. Samhällets och ekonomins strukturer ochfunktionssätt spelar en stor roll för aktörens möjligheter atthandla miljömässigt ”rätt”, antingen denne/a agerar enskilt ellerför ett kollektiv. Teknik och teknikanvändning kan bidra, menytterst gäller det att påverka beslutsfattande och beteenden hosindivider, företag och organisationer och i samhället. Beteendenkan påverkas, men påverkas inte alltid av kunskaper. De mark-nadsmekanismer och livsstilsfrågor, värderingar och attityder,som ligger bakom dagens agerande, gör att en omställningkräver mycket på många plan. Detta öppnar för flera viktigaforskningsfält:

• Maktfrågor och målkonflikter • Styrmedel • Produktions- och konsumtionsmönster • Hållbart samhällsbyggande och infrastruktur • Klimat och globalisering • Andra centrala värden

Maktfrågor och målkonflikterFrågor om makt är centrala i samhällsvetenskaplig forskning.Vem har makten över miljöpolitiken? Hur ser institutionerna utoch hur fungerar dessa på lokal, regional, nationell och globalnivå? Forskningen bör också analysera avsikterna med miljö-politiken. Existerar det ett medborgardeltagande i formuleringenav politiken? Vilka intressen driver vissa frågor? Har samhälletsinstitutioner nödvändig legitimitet och effektivitet? Hur fungerarmiljöpolitiken i relation till andra politikområden?

De miljöpolitiska målen kan ibland komma i konflikt med – elleruppfattas vara i konflikt med – andra viktiga mål för samhälls-utvecklingen. Fördelningspolitiska konflikter kan exempelvisuppstå, mellan länder, mellan generationer eller mellan människormed olika inkomster om kraven på hållbart resursutnyttjandeinnebär att vissa materiella tillgångar, som uppfattats som viktigavälfärdskomponenter, måste begränsas. De större arbetsmarknads-regioner, som är nödvändiga från regionalpolitiska utgångs-punkter, betyder samtidigt att arbetsresorna ökar, vilket kan hanegativa effekter för miljön. Den ekonomiska tillväxt sombedöms som nödvändig för att klara framtidens sociala välfärd,kan innebära risker för den hållbara utvecklingen, beroende påi vilka former den sker. Hur ser de olika målkonflikterna utoch vilka uttryck kan de tänkas ta internationellt och nationellt?Kan de hanteras genom satsningar på ny, ekologiskt hållbar teknikeller, då det inte räcker, vilka krav på omfördelning kommer dåatt ställas? Behövs det nya politiska instrument för att kunnahantera dessa olika frågor internationellt och nationellt?

StyrmedelInom ramen för arbetet att skapa en hållbar samhällsutvecklingbehöver styrmedelsforskningen stärkas, breddas och fördjupas.Styrmedelsbegreppet måste problematiseras och ses som kommu-


nikationsredskap. Det handlar inte bara om social ingenjörs-konst utan även om mer subtila frågor som attityder, värderingar,kultur, etik, kunskapsintressen, fördelningsfrågor med mera.Kunskaperna om olika styrmedel, deras effekter och bieffekterbehöver därför fördjupas och problematiseras.

Problemdefinieringen är avgörande för att formulera rätt styr-medel. Vem definierar, vem äger frågan, vem har ansvar för lös-ningen? Den kritiska analysen kan gälla allt från lagstiftning,ekonomi, historia och kulturella normer, men också analys aveffektivitet och synergieffekter hos styrmedel. Det är viktigt attse vilka antaganden som ligger bakom de styrmedel som införs,både med avseende på de effekter som ska uppnås och vilka anta-ganden som gjorts om hur målgruppen ska reagera. Följaktligenmåste det finnas en djup kunskap om handlingsmönstret hosden grupp som ska förändra beteendet för att det ska vara möjligtatt identifiera ändamålsenliga styrmedel.

Forskningen bör också analysera och värdera styrmedlens gene-raliserande effekter på aktörers beteende. Här gäller det främstatt studera aktörs- och produktkedjor, implementering ochutvärdering av strategier och miljöeffekter. Det finns en pågåendediskussion om marknadskonforma styrmedel kontra politisktbeslutade regelverk. I vilka situationer är den ena respektive denandra typen mest effektiv?

Forskningen kring styrmedel inom de ekonomiska vetenskapernaarbetar nu med morgondagens styrmedel. Det gäller utvecklandetav nya metoder kring incitamentsbaserade och rättighetsbaseradestyrmedel. Det finns till exempel idag en rättighetsmarknad förutsläppsrätter. Hur kan man utveckla denna teknik till andratillämpningsområden? Hur ska man definiera vad som är enrättighet? Forskningen kring styrmedel har också utvecklatkompensationsmekanismer till exempel NOx avgifter.Forskningen har också påvisat att det existerar ett visst system-beroende. Energi- och miljöskatter hänger ihop med andra skatteri systemet. Här finns ett stort potentiellt samarbetsområde medandra vetenskapsgrenar där samhällsvetare kan vara en motori utvecklingen. Det nordiska samarbetet på detta områdebehöver stärkas.

Forskningen bör också kritiskt granska effekterna av hittillsanvända styrmedel. Nationella policydeklarationer kan spela enviktig roll för att förverkliga den hållbara samhällsutvecklingen.Här kan forskningen bidra med underlag för samhälletsutformning av adekvata styrmedel. Hur har exempelvis imple-menteringen av de 16 miljömålen fungerat? Vilka slutsatser kanman dra vad gäller samarbetet mellan olika myndigheter, mellancentrala och lokala organ, och mellan samhälle och näringsliv?En process som med nödvändighet måste dra nytta av samhälls-vetenskapernas kunskap och kompetens.

Juridiken har en viktig roll i skapandet av ett rättssystem somockså arbetar horisontellt och tittar på orsaker som påverkar rätts-ordningen och analyserar konsekvenserna. Det finns ett behov


av konsekvensanalys av miljödebatten. Den juridiska miljö-forskningen bör i större utsträckning än hittills relatera annanforskning.

Produktions- och konsumtionsmönster Forskningen kan skapa ökad förståelse av hur hållbara konsum-tions- och produktionsmönster kan utvecklas. Marknadensuppbyggnad och funktion bör ses ur ett konsument- såväl somett producentperspektiv. Ett systemtänkande behöver utvecklaskring varors och tjänsters funktion, säkerhet och miljöpåverkan.Betydelsen av marknadsföring, reklam och livsstilsfrågor är stor.Forskningen bör utgå från konsumentens uppfattning, beteendeoch vardagsvillkor. Med en kontextuell förståelse som grundkan underlag för en från miljösynpunkt mer effektiv konsument-politik formuleras. Detsamma gäller produktionssidan. Utankunskap om producentens omvärld, incitament och handlings-mönster kan heller ingen effektiv näringspolitik som tar hänsyntill miljön bedrivas.

Företagens incitament och vilja till omställning är en grundläggan-de faktor. Företagarnas miljöansvar kan fungera om det är för-enligt med konkurrensförutsättningarna, det vill säga om maninte riskerar minskande marknadsandelar och sjunkande vinster.Så länge miljöeffekter är osynliga på kostnadssidan kan miljö-hänsynen få vänta. Konsumenternas efterfrågan kan påverka– miljömedvetenhet spelar roll. Exempel finns på hur förändringari efterfrågan har förmått företag att ändra sina produktions-processer i hållbar riktning.

Bakom människors och företags handlande finns drivkrafter ochhandlingsmönster som kan studeras och beskrivas som strukturer.Det gäller både den enskilda människan likaväl som olika orga-nisationsformer. Vad gör att vissa företag väljer att profilera sigi miljöfrågor, medan andra väljer att vara omedvetna om sin påver-kan på miljön? Den frågan handlar om konsumentpåverkan,medial opinionsbildning och ekonomiska drivkrafter, medföljdfrågan i vilka situationer det kan vara ekonomiskt svårt förett företag att lägga om produktionen. Vad driver den enskilde?Vilka mönster och vilka vanor är svåra att bryta? Är den resurs-snåla generationen på väg ut?

Hållbart samhällsbyggande och infrastrukturSamhällsvetare behövs när det gäller att skapa underlag för attförverkliga visionen om den hållbara staden. Varken den ekolo-giska, ekonomiska eller sociala dimensionen av hållbar utvecklinghar haft särskilt många representanter i den urbana forskningsom hittills bedrivits i Sverige. Detta var en av flera viktiga iaktta-gelser som kan utläsas i Formas rapport Sustainable UrbanDevelopment in Sweden. State of the Art (2005).

Samhällsvetenskaplig forskning bör också innefatta forskningkring effekterna för ekologisk och social hållbarhet av dagenstendenser mot stora tätortsregioner, med ofta stora regionalaarbetsmarknader och därmed stora trafikflöden, och stora kravpå de olika försörjningssystemen.


Vilka drivkrafter styr våra konsumtions-mönster?

Det finns även andra väsentliga frågor som behöver belysasgenom ökade forskningsinsatser. Samhällsplaneringen krävertill exempel allt oftare beslutsunderlag som baseras på risk-analyser och riskbedömningar.

Planering och beslutsfattande kring staden skulle om mananlägger ett hållbarhetsperspektiv, behöva studeras som miljö-handlingar. I detta sammanhang bör också frågorna om relationenstad – land belysas och inte minst den stadsnära landsbygden.Det finns en stor förändringspotential att utnyttja på olika pla-neringsnivåer om fokus läggs på planeraren och beslutsfattarensom miljöaktörer. Aktörerna kan antingen välja en logik som kanbeskrivas i termer av handlingsklokhet och sammanhangs-förståelse eller en logik som innebär att man enbart spelar rollensom genomförare av ett enskilt projekt. Man kan också studerasamhällsplanering som styrmedel. Hur samverkar/motverkar olikaaktörer och olika intressen varandra inom samhällsplaneringen?Hur stor är planeringens roll i förhållande till ekonomiska ochtekniska förändringar, som påverkar exempelvis bosättnings-mönster och arbetsvillkor? Det finns stora utmaningar förforskningen när det gäller att följa hur de sociala och ekologiskadimensionerna utvecklas vid sidan av de ekonomiska i frågorkring hållbar stadsutveckling.

Transportsektorn spelar en viktig roll för samhällets utveckling ihållbar riktning. Ekonomiska styrmedel används för att regleratrafiken och dess miljöeffekter. Utvärderingar och jämförelser medalternativa strategier borde göras för att kvalificera diskussionenkring dessa regleringar. Det finns stora uppgifter för samhälls-vetare, speciellt ekonomer, för att belysa hur exempelvis prissätt-ning av transporter kan förbättras i linje med hållbar utveckling.Samhällsvetenskaperna kan också spela en viktig roll i arbetetmed att öka kollektivtrafikens attraktivitet för kunden. Tranport-marknadernas organisation är ofta hinder för att få fram miljö-vänligare alternativ som tillfredsställer kunden.

Även inom energipolitiken finns ett stort behov av kunskaps-underlag som möjliggör en helhetssyn. Det behövs utvärderingarav styrmedel och deras effektivitet. En önskvärd omställning avenergisystemet beror av kunskaper om olika teknikers påverkanrelaterat till olika miljömål, samt av deras ekonomiska konkur-renskraft, och graden av acceptans, risker och sårbarhet. Demodeller som tagits fram för att beskriva energimarknadernahar vissa svagheter bland annat tenderar de att göra aktörerna merrationella och oberoende av olika hinder jämfört med verklig-heten. Det finns bland annat många hinder hos den enskildeoch hos nuvarande energisystem för att den förnybara energinskall börja användas i större skala.

Klimat och globaliseringForskning kring klimatet är enligt många bedömare det kanskeviktigaste forskningsområdet. Transport- och energisektorn harstor inverkan på klimatet och människors livsmiljö i allmänhet.Dessa områden förtjänar var för sig bättre samhällsvetenskapligforskningsanknytning än vad som hittills varit fallet. Det finns


ett starkt behov av samhällsvetenskaplig miljöforskning somlyfter fram de olika aktörsperspektiven kring vatten, luft, skog ochlandskap. Till aktörsperspektivet hör aktörernas föreställningarom de roller de spelar inom politik, förvaltning, näringsliv, orga-nisationer, medier och inom vetenskapssamhället. Den interna-tionella klimatpolitiken kräver också en bättre genomlysning.Åtaganden kring växthusgasutsläppen, deras konsekvenser ochfördelningen mellan nationer, utformningen av klimatprotokollär sådant som samhällsvetare skulle behöva bygga under ochbelysa med forskning.

En nationell samhällsvetenskaplig forskningsstrategi medinriktning på miljöforskning måste understryka vikten av atti ökad utsträckning forska kring globaliseringens effekter.Med större möjligheter att flytta produktion dit där kostnadernaär lägst kan olika nivå på miljöambitionerna och med det miljö-lagstiftningen skilja sig åt mellan olika länder, något som kanförsvåra för de länder, som har de hårdare kraven. Vilka problemoch utmaningar möter miljöpolitiken i en värld av ökande inter-nationell konkurrens med olika krav på ekologisk hållbarhet?Kan internationella överenskommelser spela en roll för att dämpaskillnaderna? Vilka erfarenheter kan man dra av hittills gjordaförsök i den vägen – vilka problem i form av skilda nationellaintressen och skilda nationella infallsvinklar kommer in i bilden?

Hur kan naturresursexploateringen minimeras? Samhällsvetareoch humanister kan ge viktiga bidrag när det gäller att betraktamiljöproblemen som fördelningsproblem. Miljöbelastnings-förflyttningar är ett viktigt problemområde som måste beskrivasoch analyseras med hjälp av forskning. Ett ekologiskt ojämntutbyte mellan länder borde studeras bland annat med hjälp avmaterialflödesanalyser. Hur ser den fysiska handelsbalansen utmellan Nord och Syd?

Andra centrala värdenEn stark fokusering på naturvärden som till exempel biologiskmångfald kan utmana andra centrala värden i ett demokratisktsystem. Inom forskarvärlden såväl som myndighetssfären finnsinsikten att miljöpolitiken ibland kan få effekter som inte ärönskvärda från andra utgångspunkter. Det kan gälla frågorsom rättvisa mellan generationer, regioner och världsdelar. Detkan gälla frågor som jämlikhet, jämställdhet och hälsa i boendeoch arbete. En alltför ensidig miljöfokusering i ett avseende kanskapa oönskade effekter på andra viktiga områden i samhället.Rättvisa mellan generationer och världsdelar hör till de miljö-etiska frågorna.

Etnologisk forskning kring hållbarhetens kulturella dimensionerkan bidra med att beskriva och analysera drivkrafterna bakomsymboliskt laddade livsstilar och konsumtionsmönster. Idé-historiker med flera kan belysa de begrepp, kunskapssystemoch världsbilder som hindrar respektive främjar en hållbarutveckling. Livsåskådningar, normer och rättvisa är frågekomplexsom också ligger inom hållbarhetens humanistiska etiska fält.


Kaffekooperatör inom Fairtrade, Kenya

Miljöfrågorna har en stark social dimension. Den humanveten-skapliga miljöforskningen intresserar sig för den mänskligaaktiviteten, medan den naturvetenskapliga miljöforskningen ärknuten till den påverkan på natur och miljö som olika aktiviteterger upphov till. Relationen mellan människors tänkande ochhandlande är i fokus, men också om samhällets struktur ochorganisation stödjer eller motverkar ett miljömässigt handlande.Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen bör i ökad utsträck-ning problematisera, analysera och ifrågasätta den diskurs ochden praktik som präglar miljöområdet idag. De termer ochbegrepp som används har ofta en starkt styrande effekt på tankesåväl som handling. Det är kanske därför som miljödebattenoftare fokuserar på effekter än på sambandet mellan aktörernaoch deras drivkrafter.

Etiska frågor bör också finnas med i bilden. Det finns etiskafrågor i relation till kommande generationer. Brundtland-kommissionens rapport är ett bra exempel på detta. Miljö-politiska beslut påverkar inte sällan fundamentala värden somrättvisa mellan generationer, regioner och världsdelar men ocksåvärden som jämlikhet, jämställdhet och hälsa i boende ocharbete. Dessa aspekter kommer också igen i fråga om förvaringav kärnavfall eller i fråga om miljögifter.


Tomma kärl för mat och vatten i Tanzania


Aktörer är forskare vid universitet, högskolor och forsknings-institut med stöd av finansiärer och myndigheter. För en så omfattande uppgift krävs samverkan och samarbete. Även omde närmast berörda myndigheterna har sina egna instruktioneratt följa har arbetet med den samhällsvetenskapliga miljö-forskningsstrategin visat på viktiga arbetsuppgifter som kräversamverkan kring vissa strategiska frågor för att utveckla densamhällsvetenskapliga miljöforskningen.

Formas har följande förslag.

Formas avser:• att fortsätta med öppna utlysningar som möjliggör för

forskarinitierade samhällsvetenskapliga miljöprojekt att fåfinansiering,

• att ta initiativ till att skapa plattformar för återkommandediskussion och erfarenhetsutbyte med forskarsamhället. Dettasamspel är viktigt eftersom de verkliga forskningsutmaning-arna som regel ligger i skärningspunkten mellan naturveten-skap, teknik, samhällsvetenskap och humaniora,

• att fortsätta de påbörjade satsningarna på starka forsknings-miljöer både inom samhällsvetenskaplig miljöforskning ochinom tvärvetenskaplig miljöforskning över gränsen mellannaturvetenskap och teknik samt samhällsvetenskap ochhumaniora, samt

• att initiera diskussioner med andra finansiärer för att möjlig-göra riktade utlysningar med samhällsvetenskapligt fokuspå hållbar utveckling.

Strategi för samhällsvetenskaplig miljöforskning

Regeringen har uttryckt behovet av en nationell forskningsstrategi för samhälls-vetenskaplig miljöforskning med särskild inriktning på styrmedel. Arbetet har delvisbedrivits i samverkan med andra forskningsfinansiärer och berörda myndigheter. Måletär att svensk samhällsvetenskaplig miljöforskning ska nå sådan kvalitet att resultatenfrån den kan bidra till att skapa nya förhållningssätt i det svenska och internationellamiljöarbetet och bidra till att uppnå en hållbar samhällsutveckling.


Formas anser:• att myndigheter som finansierar mer tillämpad miljöforskning

kan bidra till att möta forskningsbehovet vad gäller samhälls-vetenskap och tvärvetenskap genom samlade satsningar inomområden som de bedömer som särskilt angelägna inom sinaansvarsområden. Redan idag sker sådana punktvisa sats-ningar på samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig miljö-forskning av i första hand Energimyndigheten, Mistra,Naturvårdsverket och VINNOVA. Dessa satsningar börfortsätta för att möta behovet av användarorienterad forskning.Fora för dialog mellan forskare, praktiker och beslutsfattarebehöver utvecklas ytterligare för att forskningsresultaten ocksåska komma till nytta.

• att en stärkning av infrastrukturen kan åstadkommas genomriktade särskilda forskartjänster och meriteringstjänster.Forskningsområdet kan också stärkas internationellt genomgästforskare, post dok, resestipendier och konferenser.Dessutom ser Formas ett behov av större sammanhållnasatsningar i samverkan med andra finansiärer för att byggaupp en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftigaforskare.

• att för att en önskvärd kompetensuppbyggnad inomsvensk samhällsvetenskaplig miljöforskning ska leda tillinternationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer krävsett aktivt utbyte med ledande internationella forsknings-miljöer.

• att forskarskolor med stark internationell prägel kan varaen lämplig stödform för att bygga upp framtida kompetensinom nya områden eller redan existerande små områden.

• att kunskapsförmedling är viktiga inslag i en samhälls-vetenskaplig miljöforskningsstrategi. Det är angeläget attuppnådda forskningsresultat också kommer till besluts-fattares kännedom och att de får genomslag i praktiken. Dettakan åstadkommas genom att resurser avsätts för synteser avdet befintliga kunskapsläget och för utvärderingar av genom-förd forskning. Det är Formas bedömning att en bättredialog mellan forskare och praktiker behöver utvecklas föratt bättre belysa aktuella och framtida miljöfrågor.



Internationell utblick

Trender

Som en allmän tendens när det gäller internationella forsknings-insatser med bäring på samhällsvetenskaplig forskning kankonstateras att de samhälleliga aspekterna på miljöutmaningarnahar uppmärksammats alltmer under de senaste två decennierna.Forskningsinsatserna kan indelas i åtminstone två typer:

• de forskningsinsatser som specifikt tar upp samhällsveten-skapliga/humanistiska frågeställningar

• de forskningsinsatser som hanterar större problemkomplexomfattande såväl naturvetenskap, teknik och medicin och därsamhällsvetenskap och humaniora ingår på ett systematisktoch integrerat sätt

Att den första kategorin har ökat kan en lång lista av nya sub-discipliner vittna om; exempelvis miljöhistoria, miljöjuridik,ekologisk ekonomi etc. Den snabba framväxten internationelltav sådana aktiviteter vid såväl universitet och högskolor som vidspecialdestinerade forskningsinstitut är också ett tydligt teckenpå denna utveckling.

Men det är i den andra kategorin som framväxten av denna typav insatser kanske märks mest. Även här finns en stor flora avnya typer av institutionsbildningar inom universitet och hög-skolor av typen Center of Environmental Studies men ocksåfristående institut som har dessa frågor som centrala uppgifter,till exempel IIASA, Stockholm Environment Institute, WorldWatch Institute, Resources for the future med flera. En mängdsådana institutsbildningar har etablerats under det senaste decen-niet och visar på den ökade betydelsen av samhällsvetenskapligakomponenter vid behandlingen av storskaliga fenomen.

Inom de ledande forskningsregionerna i världen har det skapatsplattformar för denna typ av forskning till exempel i Japan,USA och Europa. I länder som Australien och Canada är dennautveckling också märkbar. Stora världsomfattande forsknings-program som The International Human Dimensions Programme(IHDP) som del av Earth Science System Partnership (ESSP)med koppling till bland annat International Council forScience (ICSU) är ytterligare exempel på denna tendens.

EU

Inom EU har miljörelaterad samhällsvetenskaplig forskningbedrivits sedan 1990-talet i samspel med en rad andra disciplineroch kopplad till hållbarhetsfrågor. Detta har främst skett inomramen för miljöforskningsprogram med sin specialisering påfrågor rörande klimat, biodiversitet, vatten, ökenfrågor, natur-relaterade risker etc. samt under de senaste åren i allt högre gradrelaterat till miljöteknik och global övervakning där ocksåsamhällsvetenskaplig forskning allt mer uppmärksammats. Idiskussionerna om det sjunde ramprogrammet för forskninginom EU har en stark koppling föreslagits mellan den samhälls-relaterade forskningen och den tidigare forskning som främstägnats åt policy-relaterad forskning. Uppmärksamheten harriktats mot olika typer av styrmedel som skatter, avgifter, institu-tionella lösningar och ekonomiska incitament men också motden bredare systemiskt orienterade forskningen kring de ”stora”miljöproblemen mer allmänt. Samhällsvetenskapliga frågeställ-ningar inklusive ekonomi är ständigt invävda i dessa olika forsk-ningsansträngningar. Exempel är demokratifrågor, kopplingenmellan Europa och tredje världen i ett policyperspektiv samt frågor om ekonomisk och social konkurrenskraft.

Norden

Frågan om det har gjorts samlade satsningar på samhällsveten-skaplig miljöforskning har ställts till våra närmaste grannländer.

I Norge finns det ett samhällsvetenskapligt program, där ävenmiljörätt inkluderats, med titeln Rambetingelser för en bär-kraftig utveckling (RAMBU) med en budget på cirka 9 miljonernorska kronor. I övrigt integreras den samhällsvetenskapligaforskningen i de aktuella naturvetenskapligt inriktade program-men NORKLIMA och RENERGI.

I Danmark har man tidigare i Det strategiska Miljö-forskningsprogrammet som löpte under tio år och avslutades2001 gjort en samlad forskningssatsning där samhällsvetenskapoch humaniora utgjort ett betydande inslag. Sedan programmetupphört har samhällsvetarnas medverkan i miljöforskningen varitberoende av beslut inom universitet och forskningsinstitut,bland annat forskningsinstitut under Miljöministeriet. År2002 gjorde dock Samhällsvetenskapliga forskningsrådet ensärskild utlysning.


I Finland bedrivs samhällsvetenskaplig miljöforskning avflera centrala aktörer. Under Miljöministeriet finns Finlandsmiljöcentral (SYKE), som forskningsinstitut som har ett pro-gram om miljöpolitik samt ett om produktion och konsumtion,som också berör samhällsvetenskapliga frågor. FinlandsAkademis forskningsråd för kultur och samhälle har ett programom miljö och rätt. Via Tekes (VINNOVAS motsvarighet iFinland) utvecklas affärsverksamhet i anslutning till klimatfrå-gor. En samlad strategi för samhällsvetenskaplig miljöforsk-ning finns emellertid inte.



Miljö och demokrati vid Hallandsåsen.

Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen finansieras av ettstort antal finansiärer med olika uppdrag och inriktning.Forskningslandskapet rymmer både offentliga och privatafinansiärer som skiljer sig genom finansieringsformer (projekt– program), typ av forskning (grund– tillämpad forskning), gradav styrning (top down – bottom up). Det finns forskarstyrdafinansiärer (forskningsråd) som erbjuder både tillämpad ochgrundforskningsinriktad projektfinansiering. Ett antal myndighe-ter finansierar forskning, ofta i programform, i stor utsträckningsom ett stöd för sin myndighetsutövning. Mistra intar en sär-ställning genom sin inriktning på åtgärdsinriktad långsiktigforskning. Ytterligare en annan roll i finansieringssystemet harVINNOVA genom sitt ansvar för utveckling av effektiva innova-tionssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning.

Den svenska samhällsvetenskapliga miljöforskningen har enbetydande volym. För de närmaste åren förväntas den ligga istorleksordningen 250 miljoner kronor per år. Av dessa är 15 – 20procent forskarinitierad forskning, huvudsakligen finansieradvia Formas.

Det finns några få större samhällsvetenskapliga forskningsmiljöermed inriktning mot miljöfrågor. Den allra största delen av forsk-ningen utförs av enskilda forskare med miljöinriktning eller avforskare som tillämpar samhällsvetenskaplig teori och metodikpå miljöområdet i enstaka projekt. Inom den samhällsvetenskap-liga miljöforskningen finns därför ett tydligt behov av strukturellaförändringar i form av ökad samverkan, till exempel genomcentrumbildningar, liksom även uppbyggnad av starka forsk-ningsmiljöer.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande(Formas) är den största svenska forskningsfinansiären inom miljö-området. Formas ska främja forskning för hållbar utvecklingoch stödjer både grundforskning och behovsstyrd forskning inomsina ansvarsområden. Rådet arbetar med en årlig generellutlysning och med riktade utlysningar. En särskild utlysninggörs för mång- och tvärvetenskapliga forskningsinsatser.

Huvuddelen av Formas medel, cirka 70 procent, fördelas påenskilda forskningsprojekt efter öppna utlysningar. Resterande30 procent fördelas genom särskilda satsningar. Av den totalabudgeten på cirka 570 miljoner kronor per år går knappt 10procent (40-45 miljoner kronor) till samhällsvetenskapligforskning, varav samhällsvetenskaplig miljöforskning är dethelt dominerande delområdet.


Finansiering av samhällsvetenskaplig miljöforskning

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) är en betydandefinansiär av miljöforskning i Sverige. Stiftelsens styrelse tillsättsav regeringen, men verksamheten styrs av egna stadgar. Mansatsar huvudsakligen på åtgärdsinriktad långsiktig forskning.Den dominerande finansieringsformen är forskningsprogram.Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar ska tas tillvara. Forskningsinsatserna kan avse såväl ren grundforskningsom tillämpad forskning.

Nivån för den samhällsvetenskapliga miljöforskningen ökaroch når 2008 cirka 80 miljoner kronor och stabiliseras därefterpå nivån 60 – 80 miljoner kronor per år.

Naturvårdsverket ska finansiera tillämpad forskning till stöd fören ekologiskt hållbar utveckling av samhället. Det innebärbland annat forskning som behövs för myndighetsutövandet,till exempel för att nå miljökvalitetsmålen, utvärdera tillämp-ningen av miljöbalken och ge underlag till internationella för-handlingar. För närvarande finansierar Naturvårdsverket tolvforskningsprogram med en spännvidd från naturvård till inte-grerad produktpolitik. Man kan också skräddarsy projekt ochta fram kunskapssammanställningar för mer konkreta behovi miljöarbetet.

Nivån för den samhällsvetenskapliga miljöforskningen liggerkring 25 miljoner kronor per år.

Statens energimyndighet (STEM) finansierar forskning, somska stödja myndighetens arbete för att bidra till den beslutadeenergipolitiken. Det gäller energisystemstudier, energianvänd-ningen i bebyggelsen, industrin, transportsektorn och kraft-systemet.

Man uppskattar att den samhällsvetenskapliga miljöforskningenligger på nivån 25 miljoner per år.

VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveck-ling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovs-motiverad forskning. VINNOVAs insatser syftar till att stärkasamspelet mellan aktörerna för att främja hållbar tillväxt inomverksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation ocharbetsliv. VINNOVAs finansiering av samhällsvetenskaplig miljö-forskning bedrivs framförallt inom programmen Infrastrukturoch effektiva transportsystem, Innovativa logistiksystem ochgodstransporter, samt Effektiv produktframtagning.

Nivån för den samhällsvetenskapliga miljöforskningen låg2004 på 20 miljoner kronor och 2005 på 15 miljoner kronor.Två större utlysningar genomförs hösten 2005 och våren2006, vilket förväntas medföra en nivåhöjning för 2006-2007till cirka 25 miljoner kronor per år.

Vetenskapsrådet är ett forskarstyrt grundforskningsråd. Som denstörsta statliga forskningsfinansiären i Sverige har Vetenskapsrådetstor betydelse för kunskapsuppbyggnaden också inom området


miljö och hållbar utveckling och för att stödja forskningensallmänna infrastruktur.

Även om Formas, Mistra, Naturvårdsverket, Energimyndighetenoch VINNOVA utgör de viktigaste finansiärerna i sammanhang-et, finns det flera andra forskningsråd, stiftelser och myndighetersom på olika sätt stödjer eller bidrar till att utveckla den samhälls-vetenskapliga miljöforskningen. Gemensamt för dessa är att derashuvudsakliga uppdrag i allt väsentligt handlar om att finansieraannan forskning, men att delar av medlen ändå spiller över påsamhällsvetenskapliga miljösatsningar.

Sida/SAREC är ett u-landsforskningsråd för sektorsforskning. Manska bygga upp och hålla uppe en kunskapsbas och kompetens avrelevans för biståndsfrågor och utvecklingsfrågor. Utvecklings-forskningen kan upplevas ha kommit en bit längre än annanmiljöforskning vad gäller förståelsen av de sociokulturelladimensionerna i arbetet för hållbar utveckling.

Det finns därutöver några andra forskningsråd och centralastatliga myndigheter som i ett fåtal projekt berör det som härkallas samhällsvetenskaplig miljöforskning. Till dessa hörStiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Sedan tio år tillbakaavser stiftelsens forskningsanslag huvudsakligen humaniora,teologi, samhällsvetenskap och juridik. Forskningsrådet för arbets-liv och socialvetenskap (FAS) stödjer samhällsvetenskaplig forsk-ning inom arbetsmiljöområdet. Statens råd för kärnavfallsfrågor,(KASAM), finansierar samhällsvetenskaplig forskning medrelevans för den framtida kärnbränslehanteringen.

Utöver de ovan nämnda finns myndigheter med forsknings-uppdrag, till exempel Riksantikvarieämbetet, Vägverket ochBanverket, vilka finansierar samhällsvetenskaplig miljöforsk-ning huvudsakligen som ett stöd för sin myndighetsuppgift.

Större finansiärer av samhällsvetenskaplig miljöforskning i Sverige och avsatta medel

Kriterierna för vad som i detta sammanhang räknas som samhälls-vetenskap i vid mening (humaniora och juridik räknas in) ärom anslagsmottagaren/huvudforskaren i ett projekt är samhälls-vetare och om kvalificerad samhällsvetenskaplig metodanvänds. Inriktning på miljö i ekologisk mening eller hållbarutveckling ska vara tydlig.


Finansiär (miljoner kronor)

2004 2005 2006 Prognos 2007-2008

Formas 34 40 45 45 - 60

Mistra 35 35 55 60 - 80

Naturvårdsverket 21 18 25 25

StatensEnergimyndighet 32 23 35 25 - 45

VINNOVA 20 15 25 25

SUMMA 142 131 185 180 - 240

Samhällsvetenskaplig miljöforskning

Forskningsrådsnämnden (1998): Svensk forskning om hållbar-het – en katalog över forskningsprojekt med socioekonomisk ochkulturell inriktning (Rapport 1998:16, bilaga 3c).

Forskningsrådsnämnden (1998): Forskning för hållbar utveckling– forskningsstrukturella perspektiv (Rapport 1998:20, bilaga 6).

Ingelstam, Lars (2003): Samhällsvetenskaplig miljöforskning:rapport från en förstudie. Naturvårdsverket.

Lundgren, Lars J, Christer Nordlund & Sofie Storbjörk (2002):Miljöns mänskliga dimension. En studie av humanistisk ochsamhällsvetenskaplig miljöforskning. Vetenskapsrådets rapport2002:8.

Lundgren, Lars J (red) (2003): Vägar till kunskap. Någraaspekter på humanvetenskaplig och annan miljöforskning.Stockholm/Stehag: Symposion.

Lövgren, Kerstin (2003): Samhällsvetenskaplig miljöforskning– en internationell utblick. Formas.

Vetenskapsrådet (2002): Ways ahead. Paths to sustainable deve-lopment – behaviour, organisations, structures. Assessment by thescientific review panel 2001.

Vetenskapsrådet (2002): Utvägar. Vägar till uthållig utveckling– beteenden, organisationer, strukturer. Ett humanistiskt samhällsvetenskapligt miljöforskningsprogram 1996-2001.

Referenser


Övrigt

Formas (2002): Miljötoxikologiskt forskningsprogram

Formas (2003): Forskningsstrategi för miljö, areella näringaroch samhällsbyggande. Underlag till den forskningspolitiska pro-positionen 2004/2005

Formas (2005): Sustainable Urban Development in Sweden.State of the Art

Miljövårdsberedningen (2003): Efter Johannesburg – utma-ningar för forskarsamhället. Miljövårdsberedningens rapport2003:1.

Mistra (2003): The first ten years. An evaluation of TheFoundation for Strategic Environmental Research by an interna-tional committee (volume 1, main report)

Malin Mobjörk (2004): En kluven tid? En studie av idéer ochföreställningar om vetenskap och kunskap i Stiftelsen för miljö-strategisk kunskap, Mistra, Linköpings universitet

Naturvårdsverket (2000): Samhällsvetenskapliga kommitténssatsningar 1990-1999, Internrapport

Naturvårdsverket (2003): Miljöarbetet drivs med kunskap.Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget att utarbeta en kun-skaps- och forskningsstrategi inom sitt verksamhetsområde

Naturvårdsverket (2004): Miljömålen – allas vårt ansvar !Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål

SOU 2004:104 Att lära för hållbar utveckling. Stockholm 2004



Bilagor

Bilaga 1Forskningsbehov enligt enkät till myndigheter och intresseorganisationer

Bilaga 2Myndigheter och intresseorganisationer till vilka enkäten har skickats

Bilaga 3Forskningsbehov enligt Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra)

Bilaga 4Forskningsbehov enligt Naturvårdsverket

Bilaga 5Forskningsbehov enligt Statens energimyndighet (STEM)

Bilaga 6Forskningsbehov enligt Verket för innovationssystem (VINNOVA)

I arbetet med att arbeta fram en nationell strategi för samhälls-vetenskaplig miljöforskning sändes en enkät till berörda myn-digheter och intresseorganisationer (se bilaga 2). Flertalet till-frågade svarade, några valde att endast kommentera en eller ettpar av frågorna medan 3 avstod. Flera har koncentrerat sinasvar till de frågor som berör de egna forskningsbehoven ochavstått från att diskutera svensk samhällsvetenskaplig miljö-forskning generellt. Myndigheternas svar är i många fall rela-tivt omfattande och detaljerade. Materialet redovisas därför ien starkt koncentrerad form.

Allmänna kommentarer

Betydelsen av samhällsvetenskaplig forskning för att förståoch hantera miljöproblem har uppmärksammats allt merunder senare år. Genom de senaste decenniernas forskning harinsikten ökat om hur miljöproblemen ser ut och hänger samman.Idag är det allt oftare genomförandenivån som står i fokus.Här har samhällsvetenskaperna inklusive ekonomi viktiga bidragatt ge genom forskning om mänskligt beteende, beslutsfattandeoch sociala och ekonomiska strukturer och institutioner.Tillsammans med naturvetenskaplig, teknisk och humanistiskkunskap ger sådan kunskap oss bättre förutsättningar att hanteraproblem på genomförandenivån. De verkliga forskningsutma-ningarna ligger därför idag i regel i skärningspunkten mellannaturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och humaniora, vilketleder till nya utmaningar för forskarsamhället och forsknings-finansieringssystemet.

Flera av de svarande understryker att samverkan mellan forskare,myndigheter och näringsliv är viktigt, särskilt för att kunnauppnå miljökvalitetsmålen. Att skapa möjligheter för tvärveten-skaplig forskning och förbättrad kommunikation mellan olikavetenskapsområden är också viktigt för miljöfrågorna.

Mistras erfarenhet är att ökningen av den samhällsvetenskapligaforskningen inom miljöområdet inte kommer av sig själv. Densvenska kompetensbasen är relativt begränsad. Det krävs därförett aktivt och långsiktigt arbete för att bygga upp kompetens föratt möta dagens och morgondagens behov av samhällsvetenskap-lig miljöforskning i Sverige.

Riksantikvarieämbetet framhåller att miljöbegreppet utöver demer traditionella luft, vatten, gift och naturfrågorna också börinrymma mer kvalitativa frågor som rör människors identitetoch känsla av sammanhang i tillvaron samt upplevelser av ochdelaktighet i den fysiska miljön.

De juridiska och ekonomiska styrmedlen framhålls ofta, medall rätt, som viktiga i dessa sammanhang. Ur ett kulturmiljö-


Bilaga 1Forskningsbehov enligt enkät till myndigheter och intresseorganisationer


perspektiv är det emellertid också viktigt att peka på de olikaformer av opinionsbildning och dialogarbete som dels skaparförutsättningar för människors engagemang och intresse förden materiella och immateriella kulturmiljön, dels ger män-niskor möjligheter att bruka kulturmiljön i olika samman-hang och syften.

Världsnaturfonden (WWF) vill starkt betona värdet av attnaturvårdsåtgärder sätts in i ett större samhälleligt samman-hang. Dels är naturvård och kulturvård nästan alltid integre-rade verksamheter så till vida att acceptansen för naturvårds-åtgärder alltid är beroende av att de sätts in i ett kulturellt sam-manhang, vare sig det gäller koppling till areella näringar, kul-turminnesvård eller ett allmänt naturnyttjande. Dels är dennakoppling tydligen oberoende av vilken kultur eller vilket sam-hälle som avses – kopplingen är generell och global. Naturvetareoch samhällsvetare har olika utgångspunkt och metoder föratt beskriva och redovisa sina problem och resultat samt görasina analyser. Detta kräver dels ömsesidig anpassning, dels attdenna dubbla och svagt samordnade forskning blir betydligtbättre integrerad. Viktiga miljövårdsproblem måste alltså få enbredare belysning, det vill säga undersökas både från naturve-tenskaplig och samhällsvetenskaplig synpunkt.

Enkätfrågor och -svar

Sammanfattning av svaren:1) Hur uppfattar ni svensk samhällsvetenskaplig miljöforskningmed avseende på inriktning, omfattning, organisation, kvalitetoch användbarhet? Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen uppfattas avflertalet svarande som mycket viktig för att kunna hantera detså kallade "genomförandeunderskottet". Behovet av samhälls-vetenskaplig forskning inom miljöområdet både förändrasoch ökar.

MISTRA och några av de övriga anser att dagens svenska sam-hällsvetenskapliga miljöforskning är splittrad utan större sam-manhållna forskningsmiljöer. Med några få undantag finnsdet inga internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöerinom området i Sverige. Den forskning som finns uppfattassom alltför inriktad på detaljfrågor och av förhållandevis lågvetenskaplig kvalitet och otillräcklig för att ge vägledning vidstrategiska beslut.

Fora för kvalificerat kunskapsutbyte mellan forskare, praktikeroch beslutsfattare saknas som regel.

Miljöproblemen är så komplexa att multidisciplinära ansatserbehövs. All forskning som bidrar till de olika problemens lösningmåste därför betraktas som relevant och legitim.


2) Har ni synpunkter på hur dagens forskningsfinansiering,finansierande organ fungerar eller borde förändras i fråga omden aktuella forskningen? För att kunna möta dagens och morgondagens behov av miljö-forskning i Sverige krävs en aktiv och långsiktig investering i kom-petensuppbyggnad både vad gäller samhällsvetenskaplig forskningoch tvärvetenskaplig forskning över gränsen mellan naturveten-skap/teknik och samhällsvetenskap/humaniora.

En sådan kompetensuppbyggnad kan ske inom ramen för denbefintliga miljöforskningsbudgeten. Olika aktörer kan genom sinaolika roller bidra på olika sätt till denna kompetensuppbyggnad.Det krävs en samordning.

I enkätsvaren föreslås att Formas, som är en av de större svenskaforskningsfinansiärerna inom miljöområdet med en grundforsk-ningsinriktad profil, borde vara nyckelaktör för att bygga uppden svenska kompetensbasen vad gäller både samhällsvetenskap-lig och tvärvetenskaplig forskning.

För att en kompetensuppbyggnad ska leda till internationelltkonkurrenskraftiga forskningsmiljöer krävs även ett aktivt utbytemed ledande internationella forskningsmiljöer. Formas bör därförkunna finansiera sammanhållna satsningar på starka forskarmiljöersom inkluderar både svenska och utländska forskare, med syftet attbygga upp den svenska kompetensbasen.

Myndigheter som finansierar mer tillämpad miljöforskning kanbidra till att möta forskningsbehovet vad gäller samhällsvetenskapoch tvärvetenskap genom samlade satsningar inom områden somde bedömer som särskilt angelägna inom sina ansvarsområden.

Värt att notera är även den ökade betydelsen av EU-finansieradesatsningar i Sverige. Svenska forskare medverkar idag i mycketbegränsad omfattning i EU-program vad avser samhällsvetenskap-lig miljöforskning.

3) Vilken samhällsvetenskaplig miljöforskning anser ni varamest angelägen utifrån era behov? Det finns behov av att aktivt och långsiktigt bygga upp kompetens-basen inom samhällsvetenskaplig miljöforskning. Det skulleinnebära en stärkt grund för strategiska forskningssatsningarinriktade på olika miljöproblem. Man vill också understrykabehovet av tvärvetenskaplig kompetensuppbyggnad över gränsenmellan naturvetenskap/teknik och samhällsvetenskap/humaniora.En förstärkt tvärkompetens är nödvändig för att vi ska kunna för-stå och möta både dagens och morgondagens miljöproblem.

Det är angeläget att forskningen antar det bredare hållbarhets-perspektivet, d v s att forskningen är sektorsövergripande och tarsin utgångspunkt i alla de tre dimensionerna socialt, ekono-miskt och ekologiskt hållbar utveckling.

Forskningen bör ta sin utgångspunkt i uppfattningar, beteendenoch vardagliga villkor. En sådan fordrar en kontextuell förståelse,med andra ord att man tar hänsyn till både strukturella, kul-turella, individuella, fysiska och sociala aspekter. Dessa olikaaspekter bör inte ses som isolerade enheter, inte heller som attnågon är överordnad de andra, utan som interagerande.

Det finns ett stort behov av ökad kunskap om effektiviteten hosolika styrmedel. Det finns också behov av kunskap om nyttan avdetaljreglering av stödåtgärder i förhållande till transaktions-kostnader och vilken miljönytta som uppnås. Man framhållerbehovet av att utreda fördelningseffekter av olika styrmedel.

Intressekonflikter kan vara av många slag, t ex mellan markägareoch myndigheter, oenighet om målen och helt enkelt brist påsamförstånd. Det kan också uppstå konflikter mellan lokala,regionala, nationella och globala miljömål. Hur hanteras och vär-deras målkonflikter, till exempel när miljö ställs mot andra värden?Vilka miljöåtgärder har samhället intresse av att betala för, ochtill vilken kostnad?

Andra intressanta frågeställningar är hur medvetenheten om ettmiljöproblem sprids i samhället och hur opinionsbildningenfungerar, samt vilken effekt styrmedlen har på samhället i stort,hur påverkas konsumenter, företag etc.

Förvaltning av ”ägarlösa” resurser, till exempel fisken i havet,framhålls från flera håll.

4) Vilken samhällsvetenskaplig miljöforskning med inriktningpå styrmedel anser ni mest angelägen?Samhällsvetenskaplig forskning krävs för att förstå och hanterade flesta miljöproblem. Samhällsvetenskaperna bidrar medkunskap om hur olika verksamheter och styrmedel kan utformasför att hantera olika miljöproblem. Komplexa och svårlöstamiljöproblem - som oftast har sin grund i samspelet mellan mänsk-ligt beteende och naturliga företeelser - kräver dessutom bredkunskap om sociala processer för att lämpliga styrmedel skakunna utformas.

För att kunna möta vår tids största miljöutmaningar krävs dockframför allt forskning över gränsen mellan naturvetenskap/ teknik och samhällsvetenskap/humaniora. Det är i mötet mel-lan natur, teknik, mänskligt beteende och socioekonomiskainstitutioner som både problemen och lösningarna står att finna.

Sverige behöver en allmän kompetensuppbyggnad inom samhälls-vetenskaplig miljöforskning med inriktning mot styrmedel.Viktiga områden rör kvalificerad forskning vad gäller utformningoch uppföljning av styrmedel såsom lagstiftning, ekonomiskastyrmedel, förvaltnings- och organisationsformer och samhälls-information.


Det anses vidare vara angeläget att studera och utveckla de styr-medel som bygger på frivillighet.

Några understryker behovet av forskning om olika styrmedelslångsiktiga effekter och dess inbördes relationer.

Hur man kan använda ekonomiska styrmedel som inte är skattereller avgifter och vilka effekter dessa ger, samt styrmedel sominriktas mot betalningsansvar snarare än lagstiftning.

”Nationsöverskridande” styrmedel är fortfarande svagtutvecklade.

5) Vilken är enligt er mening den viktigaste miljöfrågan, därsamhällsvetenskaplig styrmedelsforskning borde sättas in?Frågan om vad som är den viktigaste miljöfrågan har endastbesvarats av några få svaranden, varför svaren kanske inte kangeneraliseras alltför långt.

Från flera svarande framhålls klimatfrågan som den nu viktigastemiljöfrågan.

Det globala perspektivet lyfts fram på olika sätt. Det föreslåsstudier av den svenska konsumtionens effekter och konse-kvenser i andra delar av världen. Man lyfter även fram globalspridning av långlivade miljöfarliga ämnen som kan lagrasupp i levande organismer. Sådana ämnen kan spridas med luftoch vatten, men även genom internationell handel.

Den viktigaste miljöfrågan där samhällsvetenskaplig styrmedels-forskning bör sättas in är hur man skapar hållbara och jämlikakonsumtionsmönster. Med konsumtion avses inte bara mat ochprodukter utan även resor och annat som kan tära på gemen-samma resurser. Finns det något/några styrmedel som kantänkas vara mer effektiva än andra ur jämlikhetssynpunkt ochi så fall vilka är de?


Enkäten har skickats till följande myndigheter och organisatio-ner. De med fet stil har svarat.

Forskningsrådet för Arbetsliv och SocialvetenskapNaturvårdsverketMistra Riksantikvarieämbetet Riksbankens jubileumsfondSida/SARECStatens energimyndighetVINNOVAVetenskapsrådet

BanverketBoverket HållbarhetsrådetFiskeriverket Folkhälsoinstitutet Glesbygdsverket Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Konsumentverket Luftfartsstyrelsen Läkemedelsverket Sjöfartsverket SkogsstyrelsenSocialstyrelsen Sveriges Geologiska UndersökningStatens strålskyddsinstitutVägverket

Svenska Kommunförbundet

ArtdatabankenGreenpeaceKrav – ekonomisk förening Miljöförbundet Jordens vännerSvenska NaturskyddsföreningenVärldsnaturfonden


Bilaga 2Myndigheter och intresseorganisationer till vilka enkäten har skickats

Formas har i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att utarbeta ennationell forskningsstrategi för samhällsvetenskaplig miljö-forskning med särskild inriktning på styrmedel i samverkanmed andra forskningsfinansiärer och berörda myndigheter.Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, vill lyfta framföljande med anledning av Formas uppdrag.

Mistra anser att regeringsuppdraget är angeläget. En medvetenstrategi för samhällsvetenskaplig miljöforskning utgör en nyckel-komponent för en framtida internationellt konkurrenskraftigoch samhällsrelevant svensk miljöforskning.

Betydelsen av samhällsvetenskaplig forskning för att förstå ochhantera miljöproblem har uppmärksammats allt mer undersenare år. Genom de senaste decenniernas forskning har vi fåttbetydligt ökad insikt om hur miljöproblemen ser ut och hängersamman. Idag är det allt oftare genomförandenivån som ståri fokus. Här har samhällsvetenskaperna inklusive ekonomi viktigabidrag att ge genom forskning om mänskligt beteende, besluts-fattande och sociala och ekonomiska strukturer och institutioner.Tillsammans med naturvetenskaplig, teknisk och humanistiskkunskap ger sådan kunskap oss bättre förutsättningar att hanteraproblem på genomförandenivån. De verkliga forskningsutma-ningarna ligger därför idag i regel i skärningspunkten mellannaturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och humaniora, vilketleder till nya utmaningar för forskarsamhället och forsknings-finansieringssystemet.

Mistra har de senaste åren arbetat aktivt med satsningar inom detsamhällsvetenskapliga området. Detta leder till en långsiktigökning av andelen samhällsvetenskap i Mistras programportfölj.Samma situation gäller Mistras satsningar på idéstöd för mindreprojekt av nyskapande karaktär. År 2004 var andelen samhälls-vetenskap ungefär 10 procent av de ungefär 250 miljoner kronorsom delades ut till forskning. År 2007 kommer motsvarandeandel vara ungefär 40 procent av de totalt 200 miljoner kronorsom kommer att delas ut. Mistra tror att detta är en nödvändigförändring i portföljens sammansättning för att forskningenska kunna bidra till lösningen av viktiga miljöproblem.

Mistras erfarenhet är att ökningen av den samhällsvetenskapligaforskningen inom miljöområdet inte kommer av sig själv. Densvenska kompetensbasen är relativt begränsad. Det krävs därförett aktivt och långsiktigt arbete för att bygga upp kompetens föratt möta dagens och morgondagens behov av samhällsvetenskap-lig miljöforskning i Sverige.

Behovet av samhällsvetenskaplig miljöforskning

Betydelsen av samhällsvetenskaplig forskning för att förstå ochhantera miljöproblem har uppmärksammats allt mer under


Bilaga 3Forskningsbehov enligt Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra)

senare år. Genom de senaste decenniernas forskning har vi fåttbetydligt ökad insikt om hur miljöproblemen ser ut och hängersamman. Idag är det allt oftare genomförandenivån som ståri fokus. Detta leder till att vårt behov av samhällsvetenskapligforskning inom miljöområdet både förändras och ökar.

Sedan några decennier finns starkt fokus på naturvetenskapligoch teknisk forskning inom miljöområdet. Finansieringen ochdärmed forskningen inom det samhällsvetenskapliga området ärbetydligt mer begränsad. När uppmärksamheten allt mer riktasmot genomförandenivån ökar behovet av samhällsvetenskapligforskning. Samhällsvetenskaperna förväntas kunna uppfyllaåtminstone tre olika roller inom miljöområdet:

• Bidra med generell kunskap om mänskligt beteende,beslutsfattande och sociala och ekonomiska strukturer ochinstitutioner inom miljöområdet.

• Utgöra en brygga mellan naturvetenskaplig/teknisk forskningoch beslutsfattande inom miljöområdet genom att bidra medkonkret kunskap om hur olika verksamheter eller styrmedelkan utformas för att hantera olika miljöproblem.

• Tillsammans med forskning inom naturvetenskap, teknik ochhumaniora definiera och ta sig an nya och gränsöverskridan-de frågeställningar med betydelse både för den internationellaforskningsfronten och samhällsutvecklingen. De riktigt svåramiljöproblemen kan som regel enbart förstås i skärnings-punkten mellan naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskapoch humaniora, vilket leder till nya utmaningar för forskarnaoch forskningsfinansieringssystemet.

Det ökande behovet leder till en bristsituation. Dagens svens-ka samhällsvetenskapliga miljöforskning är underdimensioneradi förhållande till det forskningsbehov som finns. Den samhälls-vetenskapliga miljöforskningen är även underdimensionerad föratt kunna utgöra en jämbördig part till naturvetenskap och tekniki tvärvetenskapliga satsningar.

Dagens svenska samhällsvetenskapliga miljöforskning är huvud-sakligen splittrad utan större sammanhållna forskningsmiljöer.Med något undantag finns det inga internationellt riktigtkonkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom området i Sverige.

En viktig anledning till den ökade efterfrågan på samhällsveten-skaplig miljöforskning är behovet av strategiskt beslutsunderlagom hur olika verksamheter och styrmedel kan utformas för atthantera olika miljöproblem. Den samhällsvetenskapliga miljö-forskningen är idag dåligt rustad att bidra med strategiskt besluts-underlag. Beslutsunderlag kan endast presteras inom vissaavgränsade områden och då som regel som ett resultat avenskilda satsningar på tillämpad forskning eller som ett resultatav enskilda forskares kompetens och erfarenhet. Fora för kvalifi-cerat kunskapsutbyte mellan forskare, praktiker och besluts-fattare saknas som regel.


Hur kan behovet mötas?

Den bristsituation som råder vad gäller samhällsvetenskapligmiljöforskning har endast i begränsad grad tillåtits få åter-kopplingar i forskningsfinansieringssystemet i Sverige. Sammasituation gäller behov och finansiering av tvärvetenskapligforskning över gränsen mellan naturvetenskap/teknik och sam-hällsvetenskap/humaniora. För att kunna möta dagens ochmorgondagens behov av miljöforskning i Sverige krävs en aktivoch långsiktig investering i kompetensuppbyggnad både vad gällersamhällsvetenskaplig forskning och tvärvetenskaplig forskning övergränsen mellan naturvetenskap/teknik och samhällsvetenskap/humaniora.

Mistra bedömer att en sådan kompetensuppbyggnad kan skeinom ramen för den befintliga miljöforskningsbudgeten. Olikaaktörer kan genom sina olika roller bidra på olika sätt tilldenna kompetensuppbyggnad.

Regeringen bör genom tydliga riktlinjer till relevanta forsknings-finansierande myndigheter stimulera kompetensuppbyggnadbåde vad gäller samhällsvetenskaplig forskning och tvärvetenskap-lig forskning. En balans mellan grundforskningsorienteradoch användarorienterad forskning bör eftersträvas.

Formas är som största svenska forskningsfinansiär inom miljö-området, och med sin grundforskningsinriktade profil, ennyckelaktör för att bygga upp den svenska kompetensbasenvad gäller både samhällsvetenskaplig forskning och tvärvetenskap-lig forskning över gränsen mellan naturvetenskap/teknik ochsamhällsvetenskap/humaniora. Flera finansiärer med mer till-lämpad profil gör idag aktiva satsningar på samhällsvetenskapligforskning. Formas har en viktig roll i att balansera dessa riktadesatsningar med långsiktig, mer grundforskningsorienteradkompetensuppbyggnad.

Andelen samhällsvetenskap i Formas finansieringsportfölj böröka för att kunna möta forskningsbehovet. Det gäller även givetden ökning av Formas totala budget som kommer att ske inomde närmaste åren. För att detta ska kunna ske krävs en medvetenjustering i Formas princip om utbudsstyrd fördelning avforskningsfinansiering. Denna princip konserverar det rådandeforskningslandskapet och förhindrar uppbyggnad av ny kompe-tens. Positiva undantag från denna fördelningsprincip kanlämpligen ske genom aktiva satsningar på sammanhållna starkaforskarmiljöer inom både samhällsvetenskaplig miljöforskningoch inom tvärvetenskaplig miljöforskning över gränsen mellannaturvetenskap/teknik och samhällsvetenskap/humaniora.Det är också angeläget med större sammanhållna satsningar påvissa forskarmiljöer för att skapa varaktig kompetensuppbyggnad.

För att en kompetensuppbyggnad ska leda till internationelltkonkurrenskraftiga forskningsmiljöer krävs även ett aktivtutbyte med ledande internationella forskningsmiljöer. Formasbör därför kunna finansiera sammanhållna satsningar på starkaforskarmiljöer som inkluderar både svenska och utländska fors-


kare, med syftet att bygga upp den svenska kompetensbasen. Denärmaste åren kan det också finnas anledning att se över hurFormas indelning i olika beredningsområden möter de forsknings-behov som finns inom miljöområdet.

Förslag: Formas gör, utöver satsningarna på starka forskarmiljöersom föreslagits i propositionen ”Forskning för ett bättre liv” (Prop.2004/05:80), särskilda satsningar på starka forskarmiljöer bådeinom samhällsvetenskaplig miljöforskning och inom tvärvetenskap-lig miljöforskning över gränsen mellan naturvetenskap/teknik ochsamhällsvetenskap/humaniora. Aktivt internationellt forskarutbytemed ledande internationella forskningsmiljöer inkluderas i sats-ningarna, med syftet att bygga upp den svenska kompetensbasen.

Myndigheter som finansierar mer tillämpad miljöforskning kanbidra till att möta forskningsbehovet vad gäller samhällsvetenskapoch tvärvetenskap genom samlade satsningar inom områden somde bedömer som särskilt angelägna inom sina ansvarsområden.Redan idag sker sådana punktvisa satsningar på samhällsve-tenskaplig och tvärvetenskaplig miljöforskning av i förstahand Energimyndigheten, Naturvårdsverket och VINNOVA.Dessa satsningar bör fortsätta för att möta behovet av användar-orienterad forskning. Fora för dialog mellan forskare, praktikeroch beslutsfattare kan här behöva utvecklas ytterligare för attforskningsresultaten ska komma till nytta.

EU. Värt att notera är även den ökade betydelsen av EU-finan-sierade satsningar i Sverige. Svenska forskare medverkar idag imycket begränsad omfattning i EU-program vad avser samhälls-vetenskaplig miljöforskning. EU:s krav på motfinansiering avforskningssatsningar leder även till nya utmaningar för detsvenska forskningsfinansieringssystemet.

Mistra investerar huvudsakligen i stora, integrerade program somsyftar till att bygga broar mellan forskning och praktik för att lösaviktiga miljöproblem. Mistra arbetar aktivt med satsningar inomdet samhällsvetenskapliga området. Detta leder till en långsiktigökning av andelen samhällsvetenskap i Mistras programportfölj.Under de senaste åren har beslut tagits om följande samhällsve-tenskapliga program: Mistra’s Climate Policy Research Programme,Sustainable Investment Initiative, Sustainable MobilityInitiative, och Trade and Environment. Utöver dessa större pro-gram har flera mindre samhällsvetenskapliga idéstödsprojektstartats.

Mistra satsar även aktivt på tvärvetenskaplig forskning övergränsen mellan naturvetenskap/teknik och samhällsvetenskap/humaniora. Några av Mistras program har sedan många årarbetat på detta sätt för att finna lösningar på komplexa miljö-problem. För närvarande pågår utlysningen av ett Mistra-centrumför tvärvetenskaplig forskning om förvaltning av naturresurser.Mistra avser att finansiera centrumet med ca 20 miljoner kronorper år.


Mistra avser att fortsätta med den här typen av satsningar föratt bidra till en fortsatt förstärkning av forskningen inom områ-det. Mistra ser positivt på diskussioner med andra finansiärerom tänkbara möjligheter till koordination och samarbetekring satsningar inom dessa områden.

Prioriterade kompetensområden

Mistra tror att samhällsvetenskaplig forskning krävs för attförstå och hantera de flesta miljöproblem. Samhällsvetenskapernabidrar med kunskap om hur olika verksamheter och styrmedelkan utformas för att hantera olika miljöproblem. Komplexa ochsvårlösta miljöproblem – som oftast har sin grund i samspeletmellan mänskligt beteende och naturliga företeelser – kräverdessutom bred kunskap om sociala processer för att lämpligastyrmedel ska kunna utformas.

Sverige behöver en allmän kompetensuppbyggnad inom samhälls-vetenskaplig miljöforskning med inriktning mot styrmedel.Viktiga områden rör kvalificerad forskning vad gäller utformningoch uppföljning av styrmedel såsom lagstiftning, ekonomiskastyrmedel, förvaltnings- och organisationsformer och samhälls-information. Det krävs även forskning om sociala och ekonomiskainstitutioner och betydelsen av fenomen såsom ’path dependency’och olika kulturella normer vid utformning av styrmedel. Mistraser för närvarande ett särskilt angeläget behov av stärkt svenskkompetensbas vad avser miljöekonomi och miljöjuridik. Efter-frågan på den typen av forskningskompetens är mycket storbland praktiker som arbetar för att lösa miljöproblem.

För att kunna möta vår tids största miljöutmaningar krävs dockframför allt forskning över gränsen mellan naturvetenskap/teknik och samhällsvetenskap/humaniora. Det är i mötet mellannatur, teknik, mänskligt beteende och socioekonomiska institu-tioner som både problemen och lösningarna står att finna. Föratt forskning om styrmedel ska kunna bidra med användbartunderlag för att lösa eller hantera miljöproblem behöver de oftastinriktas mot specifika miljöproblem. Ofta krävs ett nära samarbetemellan naturvetare/tekniker, samhällsvetare och praktiker inomområdet för att kunna bidra med kvalificerat underlag för beslut.I Sverige behöver både det tvärvetenskapliga samarbetet ochsamarbetet mellan forskare och praktiker utvecklas för attforskningen ska kunna bidra med beslutsunderlag för strategisktbeslutsfattande inom miljöområdet. Det är viktigt att ansöknings-processer och forskningssatsningar utformas på ett sätt sommöjliggör den här typen av gränsöverskridande samarbeten.

Prioriterade miljöfrågor

Mistras strategi pekar ut fem prioriterade miljöområden av såvälsvensk som global betydelse. Mistras forskningssatsningarinriktas i första hand mot dessa miljöområden:• Begränsad klimatpåverkan• Giftfri miljö• Ingen övergödning, med fokus på marin miljö



• Hållbart nyttjande av förnybara naturresurser• Hållbar stadsutveckling

Alla dessa områden kräver samhällsvetenskaplig såväl som tvär-vetenskaplig forskning för att vi ska kunna bidra till lösningar.Detta har visat sig som allra tydligast i Mistras satsningar vad gällerbegränsad klimatpåverkan och hållbart nyttjande av förnybaranaturresurser, där forskning om utformning av styrmedel och olikainstitutionella och organisatoriska lösningar är mycket efterfrågad.

Formas fick i sitt regleringsbrev 2005 i uppdrag att utarbetaen nationell forskningsstrategi för samhällsvetenskaplig miljö-forskning med särskild inriktning på styrmedel i samverkanmed andra forskningsfinansiärer och berörda myndigheter.

Naturvårdsverket redovisar i denna bilaga sina synpunkter påsamhällsvetenskaplig miljöforskning (inklusive forskning omstyrmedel).

Forskningsinsatser

Om vilka ”miljöproblem” forskning bör bedrivas är knappastnågon kontroversiell fråga: den agendan utgörs av de 16 miljö-kvalitetsmålen. Men frågan är om vad, på vilka punkter, det behövsforskning, dvs. vilka viktiga frågor som saknar bra svar, vilkaåtgärder som behöver vidtas, vilka styrmedel som behöver utfor-mas, vilka åtgärder som behöver följas upp och utvärderas.

Så länge man i miljöforskningen tar ”miljöeffekter”, ”miljö-problem” eller ”miljömål” som utgångspunkt kommer den iförsta hand att appellera till naturvetare och i andra hand till miljö-inriktade samhällsvetare. För att attrahera andra samhällsvetarekan man närma sig miljöproblematiken från den samhälleligasidan, inte bara från natursidan. Det bör därför ges möjligheterför samhällsvetare att föreslå och utforma program om miljö-problematikens samhälleliga aspekter och som domineras avsamhällsvetare – som ett komplement till deras deltagande i tvär-vetenskapliga program.

Det torde inte råda någon allmän brist på samhällsvetare. Denbeteendevetenskapliga, statsvetenskapliga, ekonomiska ochorganisationsteoretiska forskningen kring exempelvis beteendeoch handling, implementering, effektivitet och utvärdering äromfattande och miljöfrågorna är knappast så speciella att denforskningen inte kan tillämpas på dem.

Naturvårdsverket ser ingen anledning att satsa på en allmän kom-petensuppbyggnad för samhällsvetare med miljöinriktning:miljöforskningsområdet är väl smalt för att motivera en allmän,mer omfattande sådan. Däremot anser verket att det behövasförstärkningar inom vissa områden som miljöjuridik och miljö-ekonomi, dvs. områden som ligger inom det som kan betraktassom verkets ”kärnområde” ifråga om forskning.

Naturvårdsverket skulle således gärna vilja se mer forskning om • ekonomisk forskning, särskilt om styrmedel (värdering av

befintliga styrmedel och utveckling av nya men ocksåkostnadsnyttoanalyser)

• juridisk forskning, särskilt om styrmedel (värdering avbefintliga styrmedel och utveckling av nya)

• styrmedel inom områdena energi och transporter.


Bilaga 4Forskningsbehov enligt Naturvårdsverket

Till kategorin ”kärnområdet” räknar verket också forskningom:• anpassning till klimatförändringar• effekter på natur och samhälle om halten koldioxidekviva-

lenter stabiliseras vid klimatmålet (550 ppm)• människors uppfattning av miljörisker (riskuppfattning

och påverkan på agerandet, riskuppfattningens betydelseför acceptans resp. icke acceptans av åtgärder etc.)

• tillämpningen av miljöbalken (allmänna hänsynsregler,nationellt, regionalt; i relation till miljömålen, i kombinationmed EU-direktiv; hållbar utveckling, avvägningen ekologiskhållbarhet och ekonomisk tillväxt,)

• tillsyn i praktiken (tillsynens grunder och villkor; rutiner,effektivisering, professionalisering; mötet myndighet-verksamhetsutövare – skillnader mellan olika län och kom-muner; genus, ålder etc.)

• internationell miljövård (framgångsrika samarbetsformer,alliansbyggen, informella mötens betydelse, acceptans förförslag etc.)

• EU- direktiv och internationella konventioner (relationermellan olika konventioner, direktiv och lagstiftning)

• hållbar stadsutveckling (transporter, avfall, VA etc.)• synen på natur, skyddad natur (skäl för skydd, prioritering-

ar, kostnader), bruksnatur och biologisk mångfald – förr, nuoch i framtiden

• konflikter mellan bevarande och utveckling• styrmedel inom rovdjursförvaltningen (lokalt deltagande,

acceptans)• hållbar förvaltning av naturresurser (sociala och kulturella

”system”, ekonomiska, juridiska och informativa styrmedel)• friluftsliv

Bland andra områden och företeelser som bör belysas medhjälp av forskning vill verket framhålla:• politiska processer, makt och inflytande i ett förändrings-

perspektiv, intressekonflikter, målkonflikter (t.ex. relatio-nen mellan miljöpolitik och annan politik)

• effekter och konsekvenser av olika miljövårdande åtgärder(regler, avgifter, program, kampanjer etc.)

• introduktion av ny teknik• stora samhällsförändringar• hur olika normer och föreställningar, regler och incita-

ment påverkar människors och organisationers agerande• hur värderingar och föreställningar om natur och miljö

formas – hos individer, yrkesgrupper och organisationeroch olika generationer

• om hur normer uppstår och förändras på kort och lång sikt• hur miljöfrågor kommer upp på olika agendor • begrepp, metaforer och föreställningar, myter och doktriner

inom politik–förvaltning–näringsliv–organisationer–medier– vetenskap

• den ekologiska moderniseringens utgångspunkter ochutbredning inom olika verksamheter

• företeelsen och föreställningen ”ekologiskt fotavtryck”


• hur hållbar utveckling förstås och praktiseras på olika arenoroch av olika aktörer, företag, myndigheter, organisationeroch hushåll

• konsumentbeteende med inriktning på makten och demäktiga (t.ex. regler, producenter och kommuner) och omhandlingar och företeelser som medför stora miljöeffekter(t.ex. energianvändning, resande, turism)

• rörlighetskulturen (förflyttningar som en följd av rummetsfunktionsuppdelning, ökat välstånd etc.)

Forskning som utflöde av regeringsuppdrag: luft-föroreningar, avfall, klimat och friluftsliv

Naturvårdsverket har hösten 2005 beviljat planeringsbidrag till11 forskargrupper, som fram till april 2006 skall planera nyaforskningsprogram inom områdena luftföroreningar, avfall,klimat och friluftsliv, de tre sistnämnda med stora inslag avsamhällsvetenskap.

Avfallsforskningen gäller framför allt styrmedel, beteende ochinformation. Målet är att få fram väl fungerande avfallssystemmed hög legitimitet, acceptans och effektivitet. Klimatforskningenhandlar om att åstadkomma bättre planeringsunderlag och attutarbeta verktyg för att kunna utveckla kostnadseffektivaanpassningsåtgärder som också tar hänsyn till oönskade effekterpå andra system och eventuella målkonflikter.

Naturvårdsverket fick i sitt regleringsbrev 2005 i uppdrag atti samarbete med andra forskningsfinansiärer utarbeta en strategiför friluftslivsforskning. I strategin skulle jämställdhets-, barn-och folkhälsoperspektiven beaktas. Verket redovisade uppdragetden 30 november 2005.

Forskningsvolymen inom friluftsområdet i Sverige är liten ochforskningskompetensen relativt begränsad. Naturvårdsverketanser att volymen bör öka och att en långsiktig kompetensupp-byggnad (i form av professurer, forskartjänster, doktorandtjäns-ter) är påkallad: friluftsliv är en viktig komponent i såvälnaturvårdsarbetet och folkhälsoarbetet som ifråga om lokaloch regional utveckling.

Naturvårdsverket föreslår forskning om friluftsliv och hälsa, fri-luftsliv i tätortsnära natur och turism i natur och kulturlandskap,friluftsliv som samhälleligt och kulturellt fenomen samt kringplanering och förvaltning för friluftsliv.

Naturvårdsverket har tagit initiativ till en lärobok om friluftslivför högskolenivån. Verket har också beslutat att genomföra enkartläggning av barns, ungdomars och lärares inställning tilloch kunskap om friluftsliv.

Naturvårdsverket utlyste hösten 2005 medel för ett forsknings-program om friluftsliv och har avsatt 4–6 miljoner kronor perår under 4–6 år.

Naturvårdsverket anser att ansvaret för den långsiktiga kompe-tensuppbyggnaden inom friluftslivsforskningen åvilar univer-


siteten, högskolorna och forskningsråden, medan olika forsknings-finansiärer gemensamt kan finansiera särskilda program, projekt,nätverksbyggande och konferenser.

Synteser och utvärdering

Den vetenskapliga specialiseringen ökar. Det finns en massavetande. Men detta vetande kan behöva värderas, tolkas ochintegreras.

Det råder en obalans mellan specialistkunskaper och ”integreradkunskap”. Man når till slut en punkt, där specialiseringensfördelar börjar väga jämt med dess nackdelar. Man kan intekomma från ”träd” till ”skog” enbart genom att studera fler ”träd”.”Skog” innebär en ny nivå, som förutsätter nya perspektiv ochnya frågor. Man skaffar sig inte alltid nya kunskaper genomatt skaffa sig mer information utan genom att reflektera överoch reorganisera det man redan vet.

Det finns ett uttalat önskemål om fler synteser men få görs. Detkan bero på tidsbrist, det kan bero på att de är svåra att göra.Att integrera vetande innebär inte någon enkel kompilationeller addering, att lägga ”kunskapsbit” till ”kunskapsbit” utanen kvalificerad uppgift som kräver god överblick, gott omdömeoch en förmåga att åstadkomma ny kunskap och nya insikter påen ny nivå samt identifiera viktiga kunskapsluckor och nyafruktbara frågor. Men det är en verksamhet som hittills har haftlågt meriteringsvärde och sällan belönats av forskningsfinansiärer.

Naturvårdsverket föreslår att synteser utarbetas om • livsstil och miljö.• hur ett hållbart samhälle ser ut, kriterier, vägar dit etc.• friluftsliv och folkhälsa• risker, riskbedömning och riskkommunikation.

Forskning som innebär uppföljning och utvärdering är alltid viktig, att titta bakåt för att hitta bättre vägar framåt.

Naturvårdsverket föreslår att• ”livsstils- och miljö”-forskningen utvärderas – vetenskap-

ligt och praktiskt • styrmedelsforskningen utvärderas – vetenskapligt och

praktiskt (olika styrmedels miljöeffektivitet, kostnadsef-fektivitet, konsekvenser etc.).

Miljöforskning

Miljö förutsätter, till skillnad mot natur, människor. Miljöomfattar både natur och kultur. Miljö är den del av naturen därmänniskor vistas och som har påverkats av mänsklig aktivitet.Natur och samhälle möts i ”miljön”.

Miljövård, miljöforskning och miljöundervisning måste baserasbåde på kunskaper om naturen och kunskaper om samhället. Miljöforskningen har kommit att handla om sådan påverkanpå naturen som av en eller annan anledning (ofta med avse-ende på människors hälsa och välbefinnande) uppfattas som


icke önskvärd (”miljöproblem”), antingen i form av registre-rade eller förmodade förändringar i naturen ”(miljöeffekter”)eller som registrerade eller förmodade följder i samhället avdessa förändringar i naturen ”(miljökonsekvenser”) på långeller kort sikt. Miljöforskningens uppgift kan således sägasvara att klargöra tillstånd och upptäcka förändringar, att för-stå och förklara förändringarna och deras följder i syfte attunderlätta åtgärder för att minska eller eliminera gapet mel-lan det icke önskvärda och det önskvärda.

Miljöforskning bör definieras funktionellt utifrån de frågor,problem och kunskapsbehov som finns inom miljövården ivid mening. Denna forskning kan vara naturvetenskaplig,medicinsk, teknisk, juridisk, samhällsvetenskaplig eller huma-nistisk. Det torde alltså vara mer rimligt att tala om miljö-vårdsrelevant forskning än om miljöforskning. Det finns enmängd vetande av relevans för miljövården, vetande somkommit till utan någon som helst koppling till miljöproblemoch miljövård. Miljöforskning är ett mångfacetterat och tillsina gränser diffust forskningsområde.

Att miljöforskningen består av både naturvetenskap och sam-hällsvetenskap är i dag en etablerad och tämligen okontrover-siell uppfattning. Frågan handlar snarare om proportionernamellan dem men också om vilket slags samhällsvetenskapligmiljöforskning som bör bedrivas.

Samhällsvetenskaplig miljöforskning

Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen (inklusivehumaniora och juridik) handlar om den mänskliga aktivite-ten och den naturvetenskapliga om den påverkan på naturoch miljö som dessa aktiviteter ger upphov till. Samhällsvetareägnar sig åt relationen mellan människors tänkande (t.ex. vär-deringar, etik, moral, föreställningar, kunskaper och intressen)och handlingar, och mellan handlingar och samhällets struk-tur och organisation (t.ex. makt, politik, lagar, teknik, ekono-mi). Det kan gälla studier av sådant som dagordning, besluts-fattande, genomförande och opinionsbildning på det lokala,nationella och internationella planet. Samhällsvetare analyse-rar kunskapsproduktionens villkor, tolkningen av informa-tion, översättningen av kunskap till åtgärder, expertrollen ochrelationen mellan kunskap, makt och handling. Det kanhandla om att öka förståelsen av det handlande, de händelseroch processer, som bestämmer politikens utformning och för-valtningens arbetssätt och agerande. Det kan gälla regeringen,riksdagen, partier, myndigheter, företag, intresseorganisatio-ner och massmedia. Det kan handla om att klarlägga betydel-sen av procedurer, föreställningar, symboler och myter. Detkan gälla de intellektuella och materiella förutsättningarna förolika verksamheter och företeelser, hur verkligheten ser ut, hurden blivit som den är och varför.

Eller annorlunda uttryckt: samhällsvetarna kan bidra meddiagnoser (vari består problemet, hur har det uppstått), bidratill terapin (verktyg och åtgärder), bidra med utvärdering (vad


blev resultatet av olika åtgärder, varför blev det som det blev)och bidra till kritisk eftertanke (självförståelse, reflektion, nyaperspektiv, nya frågor, problematisering).

Nyfikenhetsforskning och problemorienteradforskning

Till samhällsvetenskapens uppgifter hör att problematiserasådant som tas för givet, både inom politik och vetenskap, attpeka på det villkorliga, och det ibland till och med godtyckli-ga, i de ord, termer och begrepp vi använder och de föreställ-ningar vi utgår ifrån, att spränga det självklara, det-för-givet-tagna. Att ifrågasätta det ”naturliga” perspektivet, att få själv-klarheten att spricka, kan vara ett nödvändigt steg i en proble-matiseringsprocess och det första steget på vägen mot ny vär-defull kunskap.

Att problematisera, att tänka kritiskt, handlar om att tänkaannorlunda, att se problem på ett annorlunda sätt, att se andrasamband än de gängse, att se andra förklaringar än de rådan-de. Kritiskt tänkande kan verka störande och stötande för demsom redan anser sig veta vad som är ett problem och hur pro-blemet ser ut. Men det kan vara nyttigt. Lika viktigt som attdiskutera ”vad bör göras” är det att försöka klara ut ”hur detär” och ”varför det är som det är” för att förbättra diskussio-nen om ”hur det skulle kunna bli”. Det är inte något som kangöras en gång för alla, det är en intellektuell verksamhet sommåste pågå ständigt.

Om den samhällsvetenskapliga miljöforskningen i mångt ochmycket handlar om att kritiskt analysera miljöfrågornas socia-la natur och att dekonstruera och problematisera samhälleligapraktiker och diskurser, så efterfrågar praktikerna däremot,föga förvånande, framför allt en instrumentell, problemorien-terad forskning, dvs. en sådan forskning som inte bara förserdem med kunskap om t.ex. värden och beteenden utan ocksåmed underlag och redskap för att påverka värden och beteen-den. (Praktikerbegreppet tolkas här brett och rymmer politi-ker, tjänstemän inom förvaltningar på olika nivåer och män-niskor verksamma inom företag och organisationer, nationelltoch internationellt.) Många forskare vill förbli enbart forska-re (”veta hur det är”), medan praktikern efterfrågar forskarensom expert ( också ”veta hur man gör”).

Det behövs både en forskarinitierad (kritisk och reflexiv) ochen praktikerinitierad (problemoch åtgärdsorienterad) forsk-ning. Det finns inte en given ”rätt balans” mellan dessa bådatyper av forskning utan det handlar om en ständig avvägning,”en rimlig fördelning”. Det behövs både nyfikenhetsforsk-ning, där forskaren formulerar generella frågor, och praktik-och praktikerorienterad forskning, där praktikernas ofta mereller mindre miljöspecifika problem och frågor är utgångs-punkten.

Forskarnas engagemang torde bli större, om de arbetar medfrågor, som de själva har formulerat. Det kan då handla om


frågor som praktikern inte är intresserad av; det är inte enssäkert att praktikern är intresserad av svaren. Praktikern å sinsida formulerar ibland frågor som forskaren inte kan svara på,ibland är de kanske inte ens ”forskningsbara”. Att översätta ettproblem till en forskningsbar fråga kan vara en omständligintellektuell process. Men det kan vara väl använd tid: det ärfrågandet som är motorn i kunskapsprocessen. ”Bra” forsk-ningsfrågor är för övrigt en bristvara. Det behövs därför enintensifierad dialog mellan praktiker och forskare: om vad detskall forskas om, om varför det bör forskas om en viss förete-else, om forskningens organisation och samarbetsformer ochom hur forskningsresultaten kan tolkas.

Inomvetenskapligt motiverad forskning (”nyfikenhetsforsk-ning”) kan vara miljövårdsrelevant. Miljöspecifik forskning,utomvetenskapligt motiverad forskning (”problemorienteradforskning”) bör vara miljövårdsrelevant. Men det är inte givetatt miljöspecifik forskning är mer miljövårdsrelevant än ickemiljöspecifik. Ett forskningsresultat kan ha både vetenskapligoch praktisk betydelse och det oberoende av vem som har ini-tierat forskningen. Högt värde i den ena variabeln, utesluterinte möjligheten av ett högt värde också i den andra.Vetenskaplig betydelse och praktisk relevans är inga absolutabegrepp, en egenskap som finns eller inte finns hos en vissforskning. Alla slag av forskning kan vara ”samhällsnyttiga”,det vill säga i olika avseenden bidra till förståelse och utveck-ling. Nyfikenhetsforskning kan leda till epokgörande upp-täckter, som kan förändra samhällssyn och samhällsliv. Mångasådana upptäckter har gjorts inom projekt som ansågs somonyttiga, irrelevanta och smått absurda – när de startade.Detta talar emot att göra forskningen alltför snävt praktikin-riktad och anpassad till rådande och dominerande problemoch problemuppfattningar: ”onyttig forskning” kan bli ”nyt-tig” över en natt. ”Det praktiska” och ”det teoretiska” tordemånga gånger gå att förena i en fruktbar symbios och det ärhögst rimligt och befogat att också inom miljöforskningenformulera mer generella och teoretiska frågor.

Att diskutera avvägningen mellan å ena sidan nyfikenhetsori-enterad, inomvetenskapligt motiverad, forskarstyrd forskningoch å den andra problemorienterad, utomvetenskapligt moti-verad, praktik(er)styrd forskning borde vara en lämplig punktpå dagordningen vid de rutinmässiga träffarna mellan forsk-ningsfinansiärer.

Naturvårdsverkets forskningsanslag

Naturvårdsverkets anslag för miljöforskning, som uppgår tilldrygt 85 miljoner kronor, skall enligt 2006 års regleringsbrevanvändas för att åstadkomma kunskap och underlag för mil-jöarbetet. Högst 20 miljoner av anslaget skall utbetalas tillStiftelsen för institutet för vatten- och luftvårdsforskning,SIVL (som samfinansieras med näringslivet). Av denna delskall minst 2 miljoner användas för samfinansierad forskningom avfall och kretslopp. Medlen till stiftelsen får också använ-das för nationell finansiering av EU-projekt. I övrigt skall


Naturvårdsverkets forskningsanslag användas till forsknings-bidrag, uppdragsforskning, bedömningar av ansökningar omforskningsbidrag samt kunskapsöverföring, kunskapssamman-ställningar och utredningar med anknytning till forskningen.

Fördelningen av forskningsmedlen skall beslutas utifrån enanalys av vilken ny kunskap som behövs för att nå miljökva-litetsmålen under beaktande av vetenskaplig kvalitet och enjämn fördelning mellan könen.

Forskningsanslaget skall i första hand användas för att finan-siera forskning till stöd för Naturvårdsverkets arbete med mil-jökvalitetsmålen, miljöbalken samt för att åstadkommaunderlag för internationellt förhandlingsarbete. Det skall des-sutom användas för att finansiera Sveriges bidrag till deninternationella klimatpanelen (Intergovernmental Panel forClimate Change, IPCC).

Naturvårdsverket tillämpar ett integrerat kunskaps- och forsk-ningsansvar, vilket innebär att alla avdelningar inom verketskall integrera forskningsfrågor i sin verksamhet. Det är såle-des handläggarna som i olika beredningsgrupper vaskar framförslag om vilka forskningsområden som skall utannonserasav verket.

Alla program- och projektansökningar granskas dels veten-skapligt av forskare i internationellt sammansatta grupper,dels ur praktisk relevanssynpunkt av handläggare vid i förstahand Naturvårdsverket men vid behov även av andra praktisktverksamma inom miljövårdsområdet.

Beslut rörande miljöforskningsanslaget fattas av Naturvårds-verkets generaldirektör. Till sitt förfogande har han en rådgi-vande miljöforskningsnämnd bestående av forskare.

Naturvårdsverket disponerar också medel för forskning urViltvårdsfonden. För år 2005 har regeringen anslagit 16,4miljoner kronor.

Syftet med dessa forskningsmedel är att utveckla vetenskap-ligt baserad kunskap som underlag för hållbar förvaltning avvilt som naturresurs. Medlen skall användas för forskningsin-satser, enligt ett särskilt ramprogram, till stöd för arbetet inomviltförvaltande myndigheter och organisationer.

Forskningsansökningarna granskas och bereds av en veten-skaplig kommitté. Naturvårdsverkets generaldirektör fattarbeslut om medlen.

Forskningsprogram finansierade av Naturvårdsverket

För närvarande finansierar Naturvårdsverket tretton program.Syftet med programmet ”Naturvårdskedjan länkas ihop –Forskning för naturvårdens mål, styrmedel, åtgärder ochutvärdering” är att stödja myndigheternas naturvårdsarbeteoch att visa på möjligheter och hinder för att åstadkomma en


effektiv naturvård i skogs- och odlingslandskapet. Inom pro-grammet Kommunikation, organisation, makt, effektivitet –COPE studeras hur olika omgivningsfaktorer påverkar möj-ligheterna att introducera och använda olika slag av styrmedelför att genomföra den svenska klimatstrategin. Inom pro-grammet Ökad effektivitet i miljöpolitiken – AGREE studerasom och i vilken omfattning miljöpolitiska åtgärder leder tillförbättringar av hälsa och miljö men också de processer somolika myndighetsåtgärder ger upphov till i företag och andraorganisationer. Syftet med programmet Miljöstrategiska verk-tyg – MIST är att studera olika sätt att effektivt nå miljökvali-tetsmålen. Inom programmet Hållbara hushåll –SHARP stu-deras sambandet mellan hushållens värderingar och aktivite-ter för miljön. Målet är att utforma effektiva styrmedel. Inomprogrammet Förutsättningar för livscykelhänsyn i integreradproduktpolitik – FLIPP studeras produkters miljöpåverkanbåde under olika delar av deras livscykel och deras totala mil-jöbelastning. Syftet med programmet Bedömning av målupp-fyllelse under osäkerhet – ENGO är att utveckla verktyg somkan underlätta uppföljningen av miljökvalitetsmålen.Utgångspunkten för programmet Genomdrivande av miljörätti Europa – ENFORCE är att göra lagstiftningen effektivare. Påuppdrag av Energimyndigheten skall Naturvårdsverket, inomkunskapsprogrammet Vindval, förbättra vetandet om vind-kraftens miljöaspekter, inte minst frågan om attityder tillvindkraft och vindkraftverk.

Flertalet av dessa nio program domineras av samhällsvetare, inågra av dem deltar enstaka samhällsvetare. Det innebär attdet samhällsvetenskapliga inslaget de senaste åren uppgått tilldrygt 20 miljoner kronor per år.

Inom viltforskningen, som kan vara naturvetenskaplig, samhälls-vetenskaplig eller humanistisk, prioriteras för närvarande femforskningsområden:• Adaptiv förvaltning • Den mänskliga dimensionen i förvaltningen av viltet • De stora rovdjuren, bytesdjuren och människan • Jaktens effekter - beskattning, störning och etik • Föränderliga viltpopulationer

De samhällsvetenskapliga inslagen inom program och projektfinansierade av viltvårdsfonden uppgick år 2005 till drygt 2miljoner kronor och år 2006 till drygt 3 miljoner kronor.

Den ökning av det samhällsvetenskapliga inslaget i miljö-forskningen, som ägt rum under en följd av år kan komma attdämpas de närmaste åren. Det behövs visserligen mer kunskapom hur olika miljöproblem skall lösas och hur samhället skallkunna utvecklas i hållbar riktning, vilket implicerar mer samhälls-vetenskaplig forskning, men då och då aktualiseras brister ieffektkunskapen som kräver påtagligt ökade naturvetenskapligaforskningsinsatser, t.ex. nu ifråga om Östersjön.


Forskningens organisation: pluralism i form och innehåll

Samhällsvetenskaplig miljöforskning har alltid utgjort en litenandel av miljöforskningen såväl i Sverige som internationellt.Den har dock ökat i och med att insikten om miljöfrågornaskomplexitet har tilltagit och att miljöforskningen har utvecklatsmot forskning för hållbar utveckling. I Sverige har de externaanslagen till samhällsvetenskaplig miljöforskning de senastefemton åren ökat från mindre än 10 miljoner kronor till ca100 miljoner kronor; detta sagt i medvetenhet om att gränsernamellan miljöspecifik forskning och miljörelevant forskning ärdiffus. Under perioden 1971–1989 lades 17 miljöinriktade av-handlingar fram inom det samhällsvetenskapliga området,under perioden 1990–2000 hade det ökat till 86 avhandlingar.

Även om det numera finns ett antal professurer med miljö-inriktning, så är antalet tjänster på mellannivå alltjämt få. Änså länge är därför den humanvetenskapliga miljöforskningeni hög grad beroende av externa medel.

Genom de satsningar på humanvetenskaplig miljöforskningsom gjordes under 1990-talet har en bred kunskapsbas, solidi vissa avseenden och bräckligare i andra, kunnat byggas upp.Denna kunskap hjälper oss att förstå och förklara dagens miljö-situation: varför det har blivit som det har blivit, varför människoroch samhällen fungerar som de gör, varför risker är omöjliga atthantera på ett objektivt sätt och varför miljö- och utvecklings-problem är så förtvivlat svåra att lösa – trots att det finns såmycket naturvetenskaplig kunskap och tekniskt kunnande.

Samarbete mellan forskare och praktiker är en adekvat ochfruktbar del av kunskapsproduktionen. Samtidigt är det viktigtatt upprätthålla en rimlig fördelning mellan forskarnas ochpraktikernas behov och önskemål. Att på förhand söka avgöravilken slags forskning som på sikt kommer att bli viktig församhället är mycket svårt. Därför behövs det forskning avolika slag.

I Sverige har vi ett forskarstyrt ”grundforskningsråd”, Vetenskaps-rådet, och tre mer eller mindre praktikinriktade finansiärer påmiljöforskningsområdet, Formas, Mistra och Naturvårds-verket. Det vore märkligt – och beklagligt – om de inriktade sigpå samma slag av forskning och på forskning organiserad påsamma sätt; då finns det ingen anledning att ha fyra olika organ.

Det borde vara dags att undersöka om inte avkastningen påforskningen skulle kunna förbättras om en större del av denutfördes i miljöer som befann sig närmare kunskapens använ-dare och delvis lydde under andra dagordningar än den rentinomvetenskapliga, inte som ett alternativ till forskning viduniversitet och högskolor utan som ett komplement, t.ex.genom avtal. Sådana miljöer skulle dessutom kunna erbjuda fler-riktade karriärvägar mellan universitet, näringsliv och förvaltning.



Det borde vara dags att pröva organisationsformer som sam-finansierade, tidsbegränsade centrumbildningar och institut avolika slag, i form av nätverk men framför allt geografiskt kon-centrerade – närhet, daglig kontakt är viktigt för att få till ståndsamarbete mellan forskare från olika discipliner. Dessa centrumbör bemannas med seniora forskare och postdoc-forskare frånolika discipliner och institutioner – gärna också med ickesvenska forskare – men inte bedriva forskarutbildning; det är enprimär uppgift för universitet och högskolor.

Erfarenheter av centrum och institut i Sverige och andra länderbör utnyttjas. Det står klart att om ambitionen är att åstad-komma ett nära samarbete mellan forskare från olika discipliner,i interdisciplinära eller multidisciplinära former, bör man räknamed snarare tioåriga än femåriga satsningar.

Naturvårdsverket skulle gärna se ett forsknings- och utrednings-institut för ”miljöekonomi och styrmedelsforskning”. Detsammagäller ett centrum för forskning om ”kunskap och handling”.

Naturvårdsverket vill dock samtidigt framhålla att det bör finnasmedel för mindre samhällsvetenskapliga projekt, dels inomutpekade områden, dels som ”fri pott”, detta för att ge ett visstutrymme för den innovative, udda ensamforskaren.

Naturvårdsverket kommer rimligen inte att bli någon stor finan-siär av nyfikenhetsforskning. Verket anser att Formas bör få ettsärskilt ansvar för att finansiera nyfikenhetsinriktad miljöspecifikhumanvetenskaplig forskning och för finansiering av forskar-utbildning och infrastruktur inom miljöområdet.

Naturvårdsverket bör få huvudansvaret för forskning om styrmedeltill stöd för det praktiska miljövårdsarbetet. Verket uppfattarstyrmedel brett, inte bara som olika instrument för påverkan utanockså som incitament av olika slag.

Naturvårdsverket kan konstatera att den svenska samhällsveten-skapliga miljöforskningen fortfarande är mycket ”svensk”.Naturvårdsverket skulle gärna se mer komparativ forskning, därföreteelser i olika länder jämfördes och relaterades till varandra,men också om internationella och globala problem och institutio-ner, handel och fördelningsfrågor. Verket anser att forsknings-finansiärerna bör stimulera svenska samhällsvetare att i ökadutsträckning delta i EU-program och bidra med nationellmatchning.

Det finns redan en rad platser och sammanhang där forskare ochpraktiker kan mötas. Det är Naturvårdsverkets ambition att arbetaför fler mötesplatser och tätare möten i form av framför alltmindre konferenser och ”seminarier”.

Naturvårdsverket ser positivt på och har goda erfarenheter avgemensamma satsningar i olika former och i olika konstellationerinom särskilda områden.

Energimyndigheten redovisar i denna promemoria sin syn på densamhällsvetenskapliga miljöforskningen, men främst redovisarmyndigheten de planer och de delar av myndighetens forsknings-strategi som har bäring på Formas uppdrag.

Energimyndigheten är en betydande forskningsfinansiär

Energimyndigheten finansierar forskning, utveckling ochdemonstration, samt i hela kedjan insatser för kommersialisering,i syfte att utveckla energisystemet i en hållbar riktning.

Det nuvarande energiforskningsprogrammet löper under perio-den 2005-2011. Under år 2005 har anslaget varit 440 miljonerkronor. För 2005/06:1 har riksdagen beslutat att 815 miljonerkronor anslås för år 2006. För åren 2007 och 2008 bedömerregeringen i budgetpropositionen 2005/06:1 att anslagsnivånska uppgå till 830 respektive 842 miljoner kronor. Därmed skulleen återställning ske för dessa år i jämförelse med vad som råddei det föregående energforskningsprogrammet.

Energimyndigheten fortsätter det prioriterings- och fokuserings-arbete som inleddes med FOKUS I (Prioritering och fokuseringav satsningar på forskning, utveckling och demonstration påenergiområdet. ER 2004:19) och har den 1 november 2005 tillregeringen redovisat rapporten FOKUS II (Mål för forskning,utveckling, demonstration och kommersialisering inom energi-området, kriterier för prioritering, förslag till prioriterad verksamhetsamt indikatorer för att mäta måluppfyllelse. ER 2005:38) somåterrapportering av två regeringsuppdrag.

I båda rapporterna lyfts Energisystemstudier fram som ettprioriterat temaområde. Energisystemstudier omfattar till stordel samhällsvetenskaplig energi- och klimatforskning.

Temaområdet Energisystemstudier (inklusive internationellasatsningar) bedöms omsluta cirka 70-90 miljoner kronor per årunder åren 2006-2008. En betydande andel (30-50 %) bedömsfördelas till samhällsvetenskapliga (inklusive humanistiskaoch juridiska) forskare, främst inom programmen:• Allmänna energisystemstudier (AES), • Internationell klimatpolitik (Klimatforskningsprogrammet),• Program Energisystem (inkl en forskarskola),• ELAN-programmet, (Elanvändningsfrågor),• Market Designprogrammet, (Elmarknadsregleringsfrågor),• Projektet Nordiska energiperspektiv

(Nordic Energy Perspectives),• Internationellt (IEA och Nordiska energiforsknings-

programmet),


Bilaga 5Forskningsbehov enligt Statens energimyndighet (STEM)

• Samt inom nya föreslagna satsningar på exempelvis Styrmedel för energieffektivisering samt Energi, IT och Design.

Övriga temaområden av mer teknisk karaktär är Byggnadensom energisystem, Transportsektorn, Energiintensiv industri,Kraftsystemet och Bränslebaserade energisystem.

Energimyndigheten arbetar vidare med att se över de totalasatsningarna på Energisystemstudier för bättre samordningoch har i samband med FOKUS II-arbetet inrättat så kalladeUtvecklingsplattformar.

För varje ovan uppräknat temaområde har myndigheten inrättaten Utvecklingsplattform. Dessa är sammansatta av såväl myndig-hetens egen expertis som externa intressenter. Plattformarna skavara ett stöd för Energimyndigheten i arbetet med att ta framoch kontinuerligt revidera myndighetens forskningsstrategierinom respektive område. För temaområdet Energisystem-studier kallas plattformen UPsys.

UPsys är en av flera arenor där myndigheten kan samverka medandra finansiärer. En annan arena är Energiutvecklingsnämnden(beslutande över Energiforskningen) med Formas huvudsekrete-rare som ledamot. Det finns således goda möjligheter för infor-mation och samråd om de båda myndigheternas satsningar. Ettliknande utbyte finns mellan Energimyndigheten och andrafinansiärer. Såväl i AES-programmets styrande grupp som istyrgruppen för Internationell klimatpolitik deltar MISTRAoch i det senare programmet även Naturvårdsverket.

Energimyndigheten har tillsammans med Naturvårdsverketinrättat programmet Vindval. För klimatområdet finns enarbetsfördelning mellan Energimyndigheten, Naturvårdsverket,SMHI och SIDA. För transportområdet finns en nationellstrategi med arbetsfördelning mellan Energimyndigheten,VINNOVA och trafikverken.

Energimyndighetens syn på den samhällsvetenskapliga miljöforskningen

Energimyndigheten menar att den samhällsvetenskapliga miljö-och energiforskningen, inklusive den som inriktas på styrmedel,är relativt svag i Sverige ur ett internationellt perspektiv.

Formas regeringsuppdrag att ta fram en nationell strategi församhällsvetenskaplig miljöforskning med inriktning på styr-medel har därför välkomnats av Energimyndigheten.

Det står sedan länge klart att naturvetenskap och teknik inteensamt förmår lösa samhälleliga problem. LångEn-utredningen,som 2003 lämnade sitt betänkande över det föregående långsiktigaenergipolitiska programmet valde till och med titeln ”EFUD– en del i omställningen av energisystemet” (SOU 2003:80).Utredningen pekade på behovet av samverkan mellan forsknings-och utvecklingsinsatser och andra förhållanden i energisystemet


och på energimarknaden, bl.a. vikten av att ta hänsyn till styr-medels påverkan på utvecklingen. God kunskap om styrmedels-utformning, konsekvenser av styrmedel är därför nödvändig.Ur Energimyndighetens perspektiv är därför en förstärkning avforskning om styrmedel inom miljö- och energiområdet väl-kommen.

Energimyndigheten ser dock även andra områden där samhälls-vetare och humanister kan bistå med kunskap som väsentliga föratt lyckas med det långsiktiga uppdraget att ställa om energi-systemet.

Samhällsvetenskaperna (inklusive humaniora) hjälper oss att för-stå de institutionella hinder, de beteendefrågor, de organisations-frågor de ekonomiska frågor, och de juridiska frågor, bl.a., somär viktiga för att kunna lösa samhällets behov av förändringoch utveckling inom miljö- och energiområdet.

Energimyndigheten satsar därför på tillämpad samhällsvetenskap-lig energiforskning i syfte att bistå dels myndigheten och delsden politiska sfären (samt övriga aktörer inom energiområdet)med bättre beslutsunderlag.

Energimyndigheten och dess föregångare har också satsat lång-siktigt på att bygga upp kapacitet inom behovsmotiverad energi-systemforskning och inom klimatpolitisk forskning. AES-programmet som funnits sedan 1975 har starkt bidragit till att detnu finns ett antal miljöer med systemvetenskaplig, national-ekonomisk och i viss mån samhällsvetenskaplig inriktning förforskning om energi- och miljöfrågor.

Programmet för internationell klimatpolitik har på det senasteknappa decenniet etablerats och byggt upp kapacitet omkringinternationella klimatpolitiska frågor för svensk räkning.

Energisystemforskningen bidrar också till bättre helhetssyn påstatens övriga energipolitiska insatser inom t.ex. energieffekti-visering, men också för åtgärder för att åstadkomma en bättrekommersialisering av forskningsresultaten i enlighet medmyndighetens utökade energiforskningsuppdrag.

Samtidigt menar Energimyndigheten att sektorsmyndigheteninte bör ta ett huvudansvar för att bygga starka grundforsknings-miljöer, utan att det ansvaret i huvudsak faller på forsknings-råden. Energimyndigheten bidrar dock i stor utsträckning tillatt skapa starka miljöer inom den tillämpade forskningen, ochi vissa fall när det gäller naturvetenskaplig grundforskning avhög energirelevans.

Formas har också ett ansvar för att stödja behovsmotiveradforskning inom sitt område (se Formas instruktion). Energi-myndigheten vill därför gärna se att Formas satsar på att byggakapacitet utifrån bland annat övriga sektorsmyndighetersbehov, men givetvis också utifrån forskarnas egna intressen.

Det behöver inte finnas någon motsättning mellan den ”fria


forskningen” och den samhällstillvända, behovsorienteradeforskningen. I själva verket kan och vill många forskare agerapå båda arenorna, både den normativa och för samhället kort-siktigt ”nyttiga” arenan och den inomvetenskapliga och församhället likaså betydelsefulla arenan. De två perspektiven ärkomplementära. De utbildningseffekter som kommer av en merinomvetenskaplig forskning och uppbyggnaden av kompetensär också de välkomna resultat av forskningsrådens satsningar.

Formas har dock det tydligaste uppdraget för att satsa på ochkraftsamla inom den samhällsvetenskapliga miljöforskningen.

Energimyndighetens avsikt med Energisystem-studier (bl.a. samhällsvetenskaplig energi- ochmiljöforskning)

Inom energiområdet har traditionellt begreppet energisystem-studier fått stå för och inkludera det som i Formas uppdragbenämns samhällsvetenskaplig forskning. Energisystemstudierär en bredare term, som också kan inkludera tekniska och natur-vetenskapliga systemstudier, men en övervägande del avEnergimyndighetens satsningar inom detta område riktas motsamhälls- och systemvetenskapliga forskarmiljöer.

Temaområdet Energisystemstudier är sektorsövergripande.Energisystemstudier innefattar tvärvetenskapliga ämnesområdenoch studier om energisystem ur ett brett perspektiv i vilket bådetekniska men framförallt sociala dimensioner ingår.

Forskningen inom temaområdet ska bidra till att beskriva,kategorisera, modellera och problematisera uppfattningar omenergisystemet samt att i stort öka kunskapen i Sverige omenergisystemet, energipolitiken och klimatpolitiken från etthelhetsperspektiv.

I forskningen är därför samhällsvetenskapliga områden avgö-rande för att nå framgång, exempelvis forskning om energi-och klimatpolitik, om styrmedel, om energisystemets aktörer,om energimarknaderna, om individers beteende, om juridis-ka institutioner, m m.

Energisystemstudier bidrar med mångsidig kunskap om ener-gisystemets förutsättningar, utveckling och funktion och attge underlag bör bedömningar av strategier på lång sikt.

Energisystemstudier kan också ge underlag för bättre helhets-bedömningar av tekniskt inriktad EFUD, inklusive bedöm-ningar om miljöeffekter och ekonomiska konsekvenser samtjämförande bedömningar om den långsiktiga betydelsen avolika teknikval.

Energimyndighetens prioriterade delområden inomtemaområdet Energisystemstudier

De nedanstående prioriterade delområdena inkluderas påolika sätt i de tidigare uppräknade systemorienterade forsk-ningsprogrammen, men också till viss del inom ramen för



andra, mer tekniskt orienterade program, då mest som enstakapunktinsatser. Den nedanstående prioriteringslistan är hämtadfrån FOKUS II och är därför preliminär.

Delområde analys av energi- och klimatpolitiska styrmedel• Etablering av forskargrupper som kan bli en långsiktig

kunskapsbas inom miljö- och klimatekonomi.• Utveckling av en stärkt överblickbar helhetsbild på

styrmedelsområdet.• Utveckling av förbättrade metoder för utvärdering av

styrmedels kostnadseffektivitet.• Utveckling av förbättrade metoder för analys av effekter och

samverkansegenskaper mellan styrmedel och policy.

Delområde teknik miljövärdering• Fördjupad kunskap om olika teknikers potential att bidra

till omställningen av energisystemet. Området innefattar jämförelser avseende teknikers- potentiella bidrag till minskad klimatpåverkan- ekonomisk konkurrenskraft- förenlighet med hållbar utveckling- acceptans i samhället- kompatibilitet och integrationsmöjligheter med energi-systemet som helhet (till exempel synergier och tidshorisonter).

• Utveckling av metoder för avvägning mellan miljömål.

Delområde modellutveckling• Utveckling av modeller som bättre kopplar ihop teknik och

marknad, som inte överskattar energimarknadsaktörernas rationalitet och som tar hänsyn till acceptans, drivkrafter och hinder i vid mening.

• Utveckling av enkla och transparenta modeller med förbättradförankring i verkligheten

Delområde internationell klimatpolitik• Etablering av forskargrupper som långsiktigt kan bedriva

forskning på det klimatpolitiska området.• Fördjupad kunskap om olika möjligheter till utformning av

framtida klimatprotokoll.• Forskning om framtida åtaganden att minska växthusgas-

utsläppen, konsekvenser av åtagandens omfattning samt fördelning av dessa åtaganden mellan nationer och sektorer.

• Undersöka förutsättningar för ett breddat deltagande i den internationella klimatprocessen.

• Forskning om Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, deras effektivitet, roll och utformning.


Delområde beteende, genomförande och nyttiggörande• Forskning om förutsättningar för integrering av energi-

planering i samhällsplaneringen.• Forskning om drivkrafter respektive barriärer för realiserande

av potentialer för effektivisering och införande av förnybar energi samt hur dessa effektivt kan tillvaratas respektive övervinnas, inklusive aktörsanalyser.

• Forskning om innovationssystem.

Delområde sårbarhet och riskhantering• Identifiering av sårbarhetsfrågorna i relation till energi-

systemets omställning.

Skolbarn frågar ut politiker om miljöfrågor.

VINNOVAS uppgift är att främja hållbar tillväxt genomutveckling av effektiva innovationssystem och finansiering avbehovsmotiverad forskning. VINNOVAs insatser syftar till attstärka samspelet mellan aktörerna för att främja hållbar tillväxtinom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikationoch arbetsliv. VINNOVAs finansiering av samhällsvetenskapligmiljöforskning bedrivs framförallt inom programmen Infra-struktur och effektiva transportsystem, Innovativa logistiksystemoch godstransporter, samt Effektiv produktframtagning.

Nivån för den samhällsvetenskapliga miljöforskningen låg 2004på 20,2 miljoner kronor och 2005 på 15 miljoner. Två störreutlysningar genomförs hösten 2005 och våren 2006, vilketförväntas medföra en nivåhöjning för 2006-2007 till cirka 25-30 miljoner kronor per år.

Infrastruktur i effektiva transportsystem

VINNOVA har inom programmet Infrastruktur och effektivatransportsystem planerat att de närmaste 2,5 åren göra satsningarinom följande fem områden, där stor andel av forskningenkommer att vara samhällsvetenskaplig:

Hur tillämpa "road pricing" för att effektivisera utnyttjandeav transportsystemet?De teoretiska grunderna för prissättning för att uppnå etteffektivt utnyttjande av transportsystemet är väl kända. Detfattas emellertid viktiga delar av den kunskap som krävs föratt i praktiken tillämpa teorin.

Ett exempel på detta är att detaljerad och praktiskt relevantkunskap saknas om vägtrafikens kortsiktiga samhällsekonomiskamarginalkostnader och hur dessa varierar med olika fordon ochtrafikmiljöer. Forskningsbehoven för att förbättra kunskapslägetinom detta område förgrenar sig snabbt till flera områden sominnefattar frågor om de marginella effekterna på trafiksäkerhet,vägslitage, utsläpp till luft, buller etc. Förutom att mäta storlekenav dessa faktorer krävs det metoder som gör det möjligt att värde-ra dessa effekter i penningtermer. Det faktum att varje pris-sättningssystem idag måste förutsättas samexistera med regle-ringssystem som förändras över tiden kan behöva studerasnärmare i forskningen. Liknande forskningsfrågor finns föralla trafikslag.

Vad krävs för att öka kollektivtrafikens andel av transportarbetet?Ett återkommande tema i transportpolitiska propositioner äratt kollektivtrafikens andel av transportarbetet skall öka. Dettakan dels ske genom en utbyggnad av kollektivtrafiken, delsgenom att kollektivtrafiken blir ett attraktivare alternativ.


Bilaga 6Forskningsbehov enligt Verket för innovationssystem (VINNOVA)

Hittills har stora insatser gjorts när det gäller utbyggnaden avkollektivtrafiken. Utbyggnaden av Mälarbanan i Stockholms-regionen och Västkustbanan i Göteborg- och Malmöregionernahar medfört en påtaglig ökning av kollektivtrafiken. På mot-svarande sätt kommer utbyggnaden av Bottniabanan att främjakollektivtrafiken mellan städerna längs Norrlandskusten.Denna ökning återspeglar såväl en övergång från biltrafik tillkollektivtrafik som en ökning av det totala resandet.

Det är också viktigt med insatser för att öka kollektivtrafikensattraktivitet så att den kan öka sin marknadsandel. En väg attuppnå detta är att bättre anpassa trafiken till resenärers indi-viduella preferenser såväl vad avser egenskaper hos den tjänstsom erbjudes som priset på den. Kunskaper om olika organi-satoriska lösningar och hur informationsteknik kan användasför att anpassa tjänsten till resenärernas krav kan ge insikter omnya lösningar för att förbättra kollektivtrafikens attraktivitet.

Organisering av transportmarknaderPersontransportsystem utmärks av att det offentliga i många fallstår för en betydande del av resenärens kostnader. Offentligamyndigheter träder i dessa fall in som ställföreträdande konsu-ment. Bilden kompliceras av att olika offentliga aktörer haransvar för olika typer av transporter, vilket försvårar en samordningav sådana transporter. Inom områden med en stor offentlig sub-ventionering finns det en uppenbar risk för att konkurrensensnedvrids och att konsumentnyttan blir lägre än vad som annarsskulle vara fallet.

Upphandling av kollektivtrafik illustrerar de speciella organisa-tionsformer som finns inom transportsektorn. Upphandlings-förfarandet innebär att den politiska huvudmannen träder in somkund och upphandlar en tjänst som skall tillfredsställa en utar-betad kravspecifikation. Kravspecifikationen förutsätts återspeglakundernas preferenser under avtalstiden. Operatörens uppgiftblir att leverera den tjänst som specificeras i kravspecifikationentill de betingelser som anges i kontraktet. En sådan ordning gerresenärerna, där män och kvinnor har delvis olika intressen, småmöjligheter att påverka tjänsteutbudet, medan operatören endasthar incitament till kostnadsreducerande insatser. Operatörensutrymme för produktutveckling och innovationer blir mycketbegränsat. Den politiska huvudmannen å andra sidan saknari allmänhet såväl resurser som kompetens för att fungera sominnovatör.

Kunskap om vilka effekter olika typer av modeller för organiseringav transportmarknader har representerar därför ett betydelsefulltkompetensområde inom sektorer med stor offentlig subvention.

Hur effektiva är ekonomiska incitament för att nå klimatmål?Utgångspunkten för transportpolitiken är att beslut om- och huren resa skall ske skall tas av resenärerna. Det aggregerade res-mönstret blir det summerade resultaten av alla resenärernas



individuella beslut. Individernas val kan stå i konflikt medkollektiva ambitioner. Från politiskt håll finns det behov av attpåverka resmönstret antingen för att undvika oönskade kon-sekvenser av det eller för att styra mot uppsatta mål.

För att den enskilde individens val av resa och färdsätt inte skallfå negativa effekter för kollektivet krävs att de externa effektersom en resa/transport ger upphov till internaliseras. Kostnadernaför de externa effekterna skall bäras av resenärerna. Detta kan skegenom att de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för enresa täcks av skatter. Detta innebär att kostnaden för en transportskall återspegla det slitage den ger upphov till och de miljö-effekter den ger. Att omsätta denna teoretiska princip i praktiskhandling är förenat med stora svårigheter.

I praktiken bestäms resenärernas transportkostnad idag av enblandning av skatter, avgifter, subventioner, skattebefrielser etc. I vissa fall har kostnaden formen av fasta årliga belopp, i andraär de relaterade till val av fordon och körsträcka. Förutomovanstående ekonomiska incitament styrs transporternagenom lagar och regler.

För att bättre internalisera de externa effekterna krävs ökadkunskap om effekterna av olika ekonomiska incitament.Hittills har ekonomiska instrument i första hand introduceratsför att uppnå specifika miljömål. Inom detta område finns detbehov av bättre kunskapsunderlag för att ge miljöskatter ochmiljösubventioner en utformning som är kostnadseffektiv.

Metoder för att reglera trafikenMöjligheterna att reglera trafiken är nödvändig om politikernaönskar styra utvecklingen. Begreppet reglering används här i envid mening. Ordet innefattar såväl direkta som indirekta regle-ringar. Till de sistnämnda räknas olika former av ekonomiskastyrmedel. Styrningen kan ha olika syften. En politisk ambitionhar varit att få till stånd en överföring av resenärer från privatbilismtill kollektivtrafik. Denna ambition riktar sig i första hand motmän, då de använder bil i större utsträckning än kvinnor. En annanaktuell diskussion avser försök att med trängselavgifter begränsaantalet bilar i stadskärnor. Det är också aktuellt med regleringarför att minska miljöeffekterna av olika transportslag. Regleringenkan också avse insatser för att göra trafik säkrare, vilket såvälinnefattar risken för att bli skadad i trafiken som risken för attutsättas för övergrepp. Det finns ett uttalat intresse för att påolika sätt reglera trafiken. För att på ett ändamålsenligt sätt kunnagöra detta är kompetens om olika typer av strategier ochmodeller för reglering av trafik kritisk. Kunskaperna om alter-nativa modeller och deras konsekvenser är begränsade. Därförär det angeläget att initiativ tas för att utveckla kunskap sommöjliggör en mer kvalificerad diskussion om olika typer avregleringar och deras konsekvenser.



Documents

Forskningsstrategi 2006 Forskningsstrategi för ......I en nationell strategi bör alla aktörer samlas kring ett antal åtgärder för att nå målet att skapa en högkvalitativ samhälls-vetenskaplig