Framgångsrik ingenjör

FRAMGÅNGSRIK INGENJÖRMORGONDAGENS SUPERHJÄLTE

Petra Wadström – ger fattiga ett bättre liv

Utbyggd infrastruktur – generarar ingenjörsjobb

Behovet i Sverige– 57 000 ingenjörer

Dataingenjör –starkt behov av rätt kompetens

Miljöteknik – ingenjörens utmaningar

Nyexaminerade ingenjörer– storföretagen som lockar

Ingenjör – klättra i karriären

FEBRUARI 2013

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

www.fakturum.se

Vi sänker dina factoringkostnader!– jämför priser från ledande fi nansbolag

2

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

LEDARE

Faveo grundades utifrån drömmen om att leve-rera projektledning i världsklass. Tiotusentals projekt senare och med över tusen pågående kundprojekt ser vi som ett kvitto på att våra kunder känner förtroende för vad vi gör.

Faveo är det latinska ordet för *hjälp och stöd och ligger till grund för begrepp som favour, favou-rable och favorit. Vi valde namnet Faveo för att vi vill betona att vårt viktigaste uppdrag är att skapa trygghet i projekten och värde för våra kunder.

Faveo är ett värderingsstyrt bolag där våra värde-ord och kultur påverkar vårt beteende och är en framgångsfaktor för oss att lyckas. Våra värde-ringar, vår GPS är: Generositet – Professionalism – Samverkan. Med vår GPS vidareutvecklar vi oss som individer och som företag.

Det ligger nära till hands att associera ett företag som har många av sina största kunder i Samhälls-byggnadssektorn med betong, armering och kablar. I Faveo fokuserar vi på människorna. Vi planerar, styr och genomför projekt.

Vi är inte alltid billigast, men visionen är att leverera projektledning i världsklass.

Ett annat sätt att beskriva det är att vi genom professionell projektledning gör att våra kunder kan sova gott på natten.

Vi är det vi heter* och vi skapar trygghet i projekt

Faveo | Korta gatan 7, 171 54 Solna www.faveo.se | 08-56 200 300

Faveo är Nordens ledande företag inom professionell projektledning. Vi erbjuder projektledning, verksamhetsutveckling och specialisttjänster till både små och stora projekt i flera olika branscher, främst inom samhällsbyggnad och energi. Vi har ca 340 medarbetare fördelade på 13 kontor i Sve-rige och Norge. Företaget ägs av medarbe-tarna och är helt oberoende i förhållande till andra aktörer på marknaden.

ANNONS

Tiden då nästan enbart priset styrde, är förbi. Därför är det avgörande att utbildningssystemet är av en sådan kvalitet att företagen kan klara sin långsiktiga kompetensförsörjning.

ATT ALLT I SVERIGE inte är på topp i detta avseende torde stå klart för de allra fl esta. Inte bara den omskrivna PISA-undersökningen som presen-terades i höstas visar det, utan det fi nns många som har varnat för att kunskaperna i framför allt matte och naturvetenskapliga ämnen sjunkit i Sverige under många år.

MEN OM FRÅGAN är viktig för företagen, så är den nästan ännu viktigare för Sverige. Företagen är redan internationella (även till ägan-det), de kan investera, utvecklas och expandera på andra platser än inom Sveriges gränser. En situation som särskilt gäller de verksamheter som inte är så investeringstunga. Och utan exportindustrin skulle Sverige vara ett mycket fattigare land.

FÖR MÅNGA TEKNIKFÖRETAG ligger ingenjörsutbildningarna på hög-skolan i fokus. Där fi ck vi nyligen

ett kvitto på att mycket är bra, men också att det fi nns vissa brister. Jag tänker på Universitetskansleräm-betets kvalitetsutvärderingar som presenterade sina resultat för ingen-jörsutbildningarna i höstas. Och även om fl era av de utbildningar som fi ck anmärkningar fi ck det för bristande vetenskaplighet och inte för bristande arbetslivsanknytning, så fi nns det anledning att fundera på kvaliteten på svensk ingenjörsutbildning.

När vi frågar teknikföretag om vad de tycker om nybakade ingenjörer så är de i stort sett nöjda, men hur står sig ingenjörerna i ett internationellt perspektiv? Och ytterligare en viktig slutsats från den utvärderingen är att det fi nns många olika ingenjörsut-bildningar i Sverige. Väldigt många. Kanske alltför många?

MEN DET ÄR dock inte i första hand brister i högskolan som är orsaken till nedgången, utan mer inom ungdomsskolan. I grundskolan har det länge varit brist på lärare med fokus på matte och teknik, och på gymnasienivå är det än värre. Och inom några år kommer fl era tusen lärare med dessa inriktningar gå i pension samtidigt som färre än hundra om året utbildas. Obalansen bekymrar.

ATT FÅ BUKT MED denna obalans och kvalitetsbrister är en avgörande fråga för teknikföretags verksamhet i Sverige, och därmed även för vår framtida välfärd. Och vi ser att möj-ligheterna till detta stärks när skolan och näringslivet samverkar.

De senaste åren har vi sett en mängd reformer och förändringar inom skolområdet. Mycket kom-mer att visa sig vara rätt och bra, annat kommer att behöva justeras och därtill kommer behov av nya förändringar. Precis så som vi hela tiden arbetar i näringslivet; ständiga förbättringar som ger bättre kvalitet och bättre konkurrenssituation. Så måste även skolan arbeta.

Ständiga förbättringar – även i skolan För teknikföretag är kompetensförsörjning en överlevnadsfråga. Konkurrensen i den globala miljö som exportberoende teknikföretag verkar, är stenhård och det är i allt högre grad teknisk höjd och kvalitet på de varor och tjänster som produ-ceras som avgör.

Åke Svensson,VD, Teknikföretagen

LÄS MER OM...

»Men om frågan är viktig för företagen, så är den nästan ännu viktigare för Sverige.

10 12

FRAMGÅNGSRIK INGENJÖRProjektledare: Nermin Krajinovic, [email protected]: Daniel Sivertsson, [email protected]ärsutvecklare: Marcus Carloni, [email protected]: Anders Edström Frejman, Fredrik Dhejne Omslagsbild: Pernilla Pettersson Redaktionschef: Ruxandra Bocaciu Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Martin Isaksson Distribution: Dagens industri, februari 2014 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, UmeåSmart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email [email protected] · www.smartmediapublishing.com

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund-läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar auto-matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före-tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

04 Arbetsgivare – ingenjörernas önskelista

05 Data/it – inbyggd intelligens

06 Karriär – många valmöjligheter

08 Arbetsmarknad – kommande jobb

10 Profilintervju Petra Wadström

12 Utmaning – miljöns utveckling

14 Anläggningssektorn – behov av ingenjörer

16 Expertpanel – projektledning och ledarskap

18 Krönika

NEXT STEPLockaS du av TEkNiSkT avaNcEradE uTräkNiNgar Ska du Ta MEd fLEr PaNdor i EkvaTioNEN TETra PakTetra Pak har alltid utvecklat komplex och nyskapande teknik – det är en del av vårt DNA. Miljarder människor i världens alla hörn har därmed kunnat äta och dricka produkter tillverkade och förpackade på ett säkert sätt. Vi är marknadsledande inom vårt område, men vill alltid bli bättre. Därför söker vi visionärer som

kan utveckla vår verksamhet, hitta snabbare processer och effektivare lösningar. Allt på ett smart och energi besparande sätt – och samtidigt förpackat i ett sammanhang där människa, miljö och teknik samspelar. Läs mer på www.tetrapak.com och www.facebook.com/tetrapakcareers.

SuSTaiNaBLE TEcHNoLogY

Tetra Pak är stolt partner till WWF Climate Savers, ett initiativ från Världsnaturfonden (WWF). Climate Savers vill göra det möjligt att kombinera minskade koldioxidutsläpp med tillväxt och lönsamhet. Sedan starten 1999 har företag som deltar i programmet tillsammans minskat utsläppen av CO2 med över 100 miljoner ton.

gar

Nu är vi inte bara branschens bästa arbetsgivare– utan även ett av Karriärföretagen 2014.

Nu har vi fått svart på vitt – Bengt Dahlgren är den bästa arbetsgivaren bland byggteknik-konsulter! Våra medarbetare har fått säga sitt i Universums undersökning om Sveriges bästa arbetsgivare. Dessutom har vi nu fått en utmärkelse av Jobtip som placerar oss bland Karriär-företagen 2014. Det är härligt att vara ett bolag som uppskattas både internt och externt.

Med över 350 medarbetare är Bengt Dahlgren AB en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Våra verksamhetsområden är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Teknisk Förvaltning och Brand & Risk. Läs mer på bengtdahlgren.se

An Executive MBA at EFL in partnership with the Lund University School of Economics and Management will give you a powerful competence boost focusing on strategic management, business development and innovation.

Executive MBA – Class of 2016

www.executivemba.se

Information sessions, LundMarch 27 at 3 pmApril 22 at 5 pm

PEtEr LindStröMdirector Business development, Axis CommunicationsExecutive MBA – Class of 2015

04 Arbetsgivare – ingenjörernas önskelista

05 Data/it – inbyggd intelligens

06 Karriär – många valmöjligheter

08 Arbetsmarknad – kommande jobb

10 Profilintervju Petra Wadström

12 Utmaning – miljöns utveckling

14 Anläggningssektorn – behov av ingenjörer

16 Expertpanel – projektledning och ledarskap

18 Krönika

ÖVERBLICK ARBETSGIVARE

– Ingenjörsbarometern, som vi gjort inom konceptet Ingenjörskarriär (ett samarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Ny Teknik) visar tydligt vad våra ingenjörer värderar mest och vad som kännetecknar attraktiva arbetsgivare, säger Malin Lindström, ansvarig för karriärfrågor på Sveriges Ingenjörer.

Ingenjörsbarometern 2013 baseras på en enkät bland drygt 11 000 av Sveriges Ingenjörers yrkesverksamma medlemmar.

– Trygghet och utveckling är nyck-elord. Fast anställning på innovativa företag, där de får utlopp för sin kreati-vitet, är det som attraherar våra ingen-jörer mest, säger Malin Lindström.

82 procent av de svarande anser att fast anställning är mycket viktigt.

Flexibla arbetstider kommer på andra plats (75 procent) och kompetens-utveckling på tredje (72 procent). Stort utrymme för eget ansvar och befogenheter samt utmanande arbets-uppgifter värderas också högt.

Rankinglistan över mest attraktiva arbetsgivare toppas av Google, med mer än dubbelt så många röster som tvåan ABB, och treorna Apple och Ericsson.

Vad värdesätter ingenjörerna gällande sina jobb?– De vill ha stimulerande arbets-uppgifter och en stimulerande miljö med utvecklingsmöjligheter. Att man värdesätts och att man har ett modernt lönesystem är också viktigt. Naturligtvis ska ersättningen vara bra och att det märks när man gör en insats och att arbetsledningen är bra, säger Peter Larsson, samhällspolitiskt chef vid Sveriges Ingenjörer

Han säger vidare att unga ingenjö-rer vill arbeta i team.

– Det är ju det som kännetecknar ingenjörsarbete. Ofta jobbar man med förtroende som grund.

Vad efterfrågar arbetsgivarna?– Arbetsgivare för ingenjörer har

blivit mer mångfacetterade. De stora företagen har alltmer börjat använda konsulter och lägger ut tillverkning och utvecklingsuppdrag på underle-verantörer. Många utvecklingsprojekt är till sin natur långsiktiga, men det har man i dag inte alltid plats för. Och tyvärr tyder en del studier på att innovationskraften i Sverige går ned. Det gör också att en del ingenjörsjobb blir mer begränsade.

– Vi ser också att konsultbran-schen växer och i den ingenjörstunga fordonsindustrin är de tekniska kon-sulterna oerhört betydelsefulla. Sam-tidigt används dessa som dragspel av företagsledningarna. Konsultföreta-gen i sin tur börjar mer och mer an-vända underentreprenörer. Det är en utveckling som vi inte gillar. Vi tror att den varken är bra för företagen

eller för medarbetarna. Vi menar att goda förhållanden för medarbetarna också är bra för företagen.

Per Fagrell arbetar med kompe-tensförsörjning vid Teknikföretagen. Han säger att ingenjörsstudenterna vill ha en bra lön när de får jobb och viktigt är att arbetet är utvecklande och innefattar frihet.

– Företagen tycker att deras varumärke är viktigt. De lägger också mycket krut på branding mot studen-ter. Samtidigt blir de ofta besvikna på att ungdomarna drar vidare. De vill bygga på sitt cv och byter arbets-givare. Det ställer till problem för företagen. Men man får kanske inte det spännande jobbet direkt. Frågan är om de unga ingenjörerna har tålamod för detta.

– Vår industri ute i landet behöver folk till sina anläggningar. Hur ska vi lyckas med det? Vad finns det för förutsättningar? Där jobbar företagen ofta ihop med kommunerna. Ett bra exempel är ABB i Ludvika som har lyckats locka till sig mycket kompe-tenta personer.

Per Fagrell säger att teknikföretag vill att de nyexaminerade ingenjö-rerna har en bättre förståelse för att

jobba, det vill säga både en praktisk arbetslivserfarenhet och en förståelse för företagandets villkor. Det finns en risk att högskoleutbildningarna blir alltför akademiska, menar han.


4

Smart faktaDe 10 mest attraktiva arbetsgivarna 2013 (förra årets placering inom parentes)

1. Google (1) 2. ABB (5) 3. Apple (2) 4. Ericsson (3) 5. Scania (6) 6. Volvokoncernen (4) 7. Ikea (10) 8. Saabkoncernen (-) 9. Sweco (8) 10. Volvo Personvagnar (7)

Ingenjörsbarometern är Sveri-ges största karriärundersökning bland yrkesverksamma ingen-jörer. Den görs inom ramen för Ingenjörskarriär, ett samarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Ny Teknik.

Uppstickare på ingenjörernas önskelistaFast anställning på inno-vativa företag är viktigast när yrkesverksamma ingenjörer får välja. Det visar Ingenjörsbarometern 2013, där Sveriges Ingen-jörer tagit tempen på sina medlemmar i karriären.TEXT FREDRIK DHEJNE

Mikrokök i Googles högkvarter Googleplex i Kalifornien. Google är världens mest attraktiva arbetsgivare.

»Vår industri ute i landet behöver folk till sina anläggningar. Hur ska vi lyckas med det?Per Fagrell

Vi menar att goda förhållanden för medarbetarna också är bra för företagen.Peter Larsson

FO

TO

: G

OO

GL

E

Teknikskifte skapar behov av ingenjörerInnovation, teknikskifte och digitalisering präglar LFV:s arbete. Behovet av ingenjörer blir allt tydligare.

Det sker stora förändringar inom civil luft-fart i Europa – trafikvolymer ökar, ett tydligt fokus på miljö och ett tydligt intensifierat samarbete mellan nationella europeiska flygtrafiktjänstleverantörer där Luftfartsver-ket, LFV är en del. Bland annat handlar det om att bygga en gemensam europeisk kravbild för framtida system för flygtrafik med syfte att skapa skalfördelar. Genom nya system och operativa metoder arbetar vi för att öka kapaciteten, sänka kostnader-na och minska miljöpåverkan utan att göra avkall på den höga säkerhetsnivån.

– Det pågår även ett stort teknikskifte där äldre system moderniseras. Samtidigt går vi på LFV tydligt mot en mer tjänste-orienterad verksamhet för att skapa mer nytta för våra kunder. Trenden går mot in-tegration av avancerade tekniska system.

Det säger Robin Hughes, chef för en-

heten för teknik och projekt på LFV. I sin roll ansvarar han för ca 120 medarbetare, där en stor del är ingenjörer med olika bakgrund. LFV:s ökade behov av kreativa medarbetare med system och databak-grund är tydligt menar han.

LFV:s lösningar för ännu säkrare och mer kostnadseffektiv flygtrafik uppmärk-sammas i omvärlden. Inom innovations-området har LFV tillsammans med SAAB utvecklat Remote Tower Services, fjärr-styrd flygtrafikledning.

– Som ingenjör är det väldigt spän-nande att arbeta i en organisation som i sanning ligger i framkant internationellt på flera områden. De första fjärrstyrda flygledartornen i världen tas till exempel i skarp drift i år i Sverige och vårt inflytande är tydligt med ett ökande antal internatio-nella uppdrag av olika slag.

LFV är ett statligt affärsverk som tillhandahåller en säker, effektiv och miljöanpassad flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart. Som arbetsgivare erbjuder LFV sina med-arbetare utveckling, flexibilitet och utmaningar som stimulerar till nytänkande och förändring. Våra värderingar professionella, aktiva och ansvarstagande genomsyrar hela vår verksamhet.

LFV | 601 79 Norrköping | Tel: 011-192000 | www.lfv.se

ANNONS

Robin Hughes, chef för enheten för teknik och projekt

DATA/IT ÖVERBLICK

5


Att det mesta i vår vardag och vårt samhälle inte skulle fungera utan datorer behöver väl ingen närmare förklaring och motivation. Och att mycket av framtidens produkter, fordon, byggnader och klimatsmarta samhälle i allt högre utsträckning kommer att styras med och stödjas av smarta datorer lär väl ingen hel-ler tvivla på. Inte heller att allt fler prylar i vår vardag kommer att vara uppkopplade mot internet i fram-tiden. Att det är en utveckling som redan tagit fart kan till exempel ses i att en ny våg av skräppostutskick har spårats till uppkopplade hushållsap-parater infekterade av datavirus.

MEN BAKOM BEFINTLIGA och nya kommersiella produkter och tjänster finns det garanterat en ingenjör någonstans. Som utbildningsgren är dock data och it förhållandevis ung. Exempelvis har kompletta ingen-jörsutbildningar inom området bara funnits i några decennier. Det är en ytterst kort historia om man jämför med klassiska utbildningslinjer som teknisk fysik, elektroteknik, maskin-teknik och bergsingenjör. Den första svenska civilingenjörsutbildningen i datateknik började till exempel så

sent som 1975.Utbildningarnas längd varierar

och därmed även syftet och inrikt-ningarna. De femåriga civilingen-jörs-/masterprogrammen på 300 högskoleprogram inom data är likt motsvarande utbildningar inom andra ingenjörsgrenar av hävd är lite mer inriktade på utveckling av ny teknik.

DE ÄR ÄVEN MER forskarförbere-dande än motsvarande kortade hög-skoleingenjörsprogram inom data. Till exempel kandidatprogram på tre år (180 högskolepoäng). De senare

kan dock byggas på till magister eller master med ett respektive två extra år.

BEROENDE PÅ INRIKTNING, utbild-ningslängd och förstås val av arbets-givare så återfinns ingenjörer med datainriktning på en mängd olika positioner. Förutom att självklart

arbeta med handfast program- och sytemutveckling i form av att skriva programkod så är andra vanliga arbetsuppgifter att underhålla och förvalta befintliga datasystem.

EN ANNAN KARRIÄRVÄG, ofta för dem med längre utbildningar, är att driva utvecklingsprojekt i rollen som projektledare. I takt med att it blivit en allt mer kritisk del av ett företags funktion så återfinns ingenjörer med datainriktning ofta i ledande positio-ner i företag. Även om det är vanligt att i dag outsourca olika delar av företagets it-drift till andra företag, så ställs stora krav på den så kallade beställarkompetensen. Även här är ingenjörer med breda och djupa datakunskaper viktiga.

Det kan vara svårt att beskriva framtidsutsikterna för ingenjörer inom data och it utan att uppfattas som klyschig. Men enbart omställ-ningen till en mer hållbar utveckling på klimat- och energiområdet skapar en rad utmaningar där simuleringar och smarta datalösningar för optime-ringar är en viktig del. Detta oavsett om det handlar om samhällsbyggnad och samhällsplanering, framtidens fordon, byggnader, energiproduktion och energidistribution.

Lösningar för ett bättre liv och en renare planetSmå och stora produkter med inbyggd intelligens, stora datasystem eller i planeringsstöd. I framtiden kommer dataingenjörernas osynliga hand finnas i ännu fler delar av mänskligt liv.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Ingenjörsutbild-ningar vinnare i statistiken Även förra hösten mins-kade antalet studenter på de svenska högskolorna. Detta för tredje året i rad – men det är främst fristående kurser som tappar studenter. En förklaring som Universitets-kanslersämbetet ser, trots rekordmånga ansökningar, är att universitet och högskolor prioriterar sina programut-bildningar när de sett om sitt hus och minskat på antalet platser för att anpassa sig efter förändrade ekonomiska förutsättningar.

Antalet nybörjare ökade på nästan alla program. Universi-tetskanslersämbetet konstate-rar att masterprogrammen är fortsatt populära. Hösten 2013 ökade antalet nybörjare med 15 procent jämfört med året innan. Även magisteprogram-men ökar relativt mycket, med nio procent. Trenden fortsät-ter alltså mot att studenter läser allt mer programutbild-ningar och i mindre utsträck-ning fristående kurser.

Två tydliga vinnare med allt fler nybörjare är civilingen-jörsprogram och utbildningar mot högskoleingenjörsexa-men. Här fortsatte ökningen och var till den senaste höst-terminen fem respektive åtta procent, medan civilekonom-examen minskade med hela 30 procent. Det senare kan delvis ha en grund i ett om-strukturerat utbildningsutbud mellan yrkesprogram och generella program.

Smart faktaIngenjörer med datainrikt-ning arbetar i dag inom snart sagt alla branscher och på alla nivåer. En trend är en ökande mängd system inbyggda i pro-dukter som ofta är internet-uppkopplade.

»Smarta datastöd viktiga i ett hållbart samhälle.

» I omställningen till ett hållbart samhälle är datastöd en av nycklarna.

VI HJÄLPER DIG ATT JÄMFÖRA FACTORINGBOLAG

OCH VÄLJA RÄTT AVTAL

VI HJÄLPER DIG ATT JÄMFÖRA FACTORINGBOLAG

OCH VÄLJA RÄTT AVTAL

FAKTURAKÖP | FAKTURABELÅNING | FACTORING

www.fakturum.se

NYSMART

TJÄNST


FRAMTID KARRIÄR

6

Till skillnad från många andra akade-miska yrkesutbildningar som till ex-empel lärare, läkare eller sjukgymnast är ingenjörsyrket mycket brett om man ser till karriärvägarna. Ett annat sätt att beskriva detta skulle kunna vara att en typisk ingenjörs arbets-uppgifter inte lika enkelt kan placeras i fack som nämnda exempel. Den stora yrkesgruppen ”ingenjör” låter sig helt enkelt inte definieras snävt.

En förklaring till detta är självklart den bredd som finns på utbildning-arna och specialiseringarna. Av det följer att ingenjörer återfinns på de mest vitt skilda områden i arbetsli-

vet – inom privata företag, inom stat, kommun och även inom landsting.

Ser man på karriärvägarna så handlar det, som så mycket annat i li-vet, om att vara sin egen lyckas smed, arbeta på sitt kontaktnät och ha en god portion tur. Men några tydliga karriärvägar går ändå att se.

ETT EXEMPEL ÄR traineetjänster som funnits länge och är något som är populärt både av studenter på vitt skilda utbildningsgrenar och bland företag. Även bland arbetsgivare inom offentlig sektor har det börjat bli vanligt.

För en student kan det vara ett utmärkt tillfälle att under en period arbeta i flera olika delar av en organi-sation och snabbt bygga upp erfaren-het och bygga personliga nätverk. I ett multinationellt företag innebär det i praktiken ofta utlandstjänstgöring under någon del av trainee-perioden.

Söktrycket på trainee-platser är ofta hårt. Arbetsgivare ser det som ett utmärkt tillfälle att rekrytera duktiga och motiverade medarbetare med färska kunskaper och forma framtida nyckelmedarbetare – inte

alltför sällan på ledande positioner.Chefskarriär är således en annan

vanlig karriärväg för ingenjörer. I företag där teknik är en central ingre-diens och bredd i teknisk förståelse i kombination med analytiskt förmåga kommer till sin rätt.

MÅNGA AV DE nuvarande och tidiga-re svenska näringslivstopparna inom svensk industri har en civilingenjörs-bakgrund. Tre exempel är Michael Treschow (Atlas Copco, Electrolux), Leif Johansson (Ericsson, AstraZe-neca) och Olof Faxander, vilka är alla civilingenjörer i botten. Den senare har även en ekonomiexamen och blev vd för industrikoncernen Sandvikdryga 40 år gammal.

Konstruktörer, utvecklingsin-genjörer och tekniska experter på forskningsavdelningar representerar

en annan karriärväg. Dessa har lagt och lägger grunden för framgångs-rika exportföretag.

MÅNGA INGENJÖRER gör karriär inom den akademiska världen som forskare, och antalet som gör cross over till näringslivet ökar tack vare täta samarbeten mellan de två.

Sedan har vi självklart entre-prenörerna. Här har Sverige en lång tradition av ingenjörer som byggt upp egna företag. Civilingenjören, nobelpristagaren och AGA-grun-daren Gustaf Dahlén och Gustaf de Laval är två exempel från förra seklet. Kazaa- och Skype-grundaren, numera riskkapitalisten och styrel-seproffset Niklas Zennström är ett exempel från senare tid.

Ingenjören – sin egen lyckas smedKarriärmöjligheterna är lika många som de är goda för ingenjörer på olika nivåer. Det ses inte minst i företags-ledningar och på andra nyckelpositioner i många svenska exporterade industriföretag. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Konstruktion och drift av tekniska system är kanske det man främst associerar med ingenjörer, men arbetsområdena är mycket bredare än så.

...Anders Tangen, vd på Brann!

Varför ska man ha patent?

– Därför att mellan 60 och 80 procent av värdet i ett företag är så kallade ip-rättigheter (intellectual property) som ska skyddas. Det är till exempel patent, varumärken, och möns-ter, säger Anders Tangen.

Han säger att många vet att patent finns men inte vad det verkligen innebär.

– Vi möter ofta kunder som inte förstår att man måste skydda sina ip-rättigheter. Det är ju med dessa man ska bygga värdet i sitt företag.

Anders Tangen rekommende-rar företagare och uppfinnare att ta hjälp av patentkonsulter som förstår både teknik, juri-dik och även det affärsmässiga.

Vilka återkommande frågor får ni?

– Vanligt är att de vill veta vad som går att skydda. Om man ska bilda bolag, var ska rättigheterna placeras, hos uppfinnarna eller i bolaget? Vi avråder från samägande av ip-rättigheter. Det är bättre att de läggs i ett bolag. Ligger pa-tenten uppdelade mellan flera parter kan det bli problem om någon part av olika skäl vill lämna samarbetet.

– Skriv också partnerskaps-avtal som reglerar uppdelning-en av företag och aktier och vad som gäller vid försäljning.

Ett alternativ till patent kan vara att hemlighålla sin process/teknik/recept och så vidare. Patentskydd gäller i princip endast i 20 år.

»Många av närings-livstopparna har en ingenjörsbakgrund.

Sveriges bästa eMBA program två år i rad*

[email protected]/emba*Eduniversal ranking 2012, 2013

Företagsekonomiska institutionen

Boka ett Personligt möte idag

Smart faktaIngenjörer återfinns tack vare bredd i utbildningar och efter-frågade specialiseringar inom såväl den privata som offentliga sektorn. Karriärvägarna är lika många som goda.

HALLÅ DÄR...

Vad kan man bli på Lunds Tekniska Högskola?Tja, fråga lika gärna vad man INTE kan bli?

Här är ett urval av titlar på våra alumni (före detta studenter) som kunnat ses i media det senaste året...

...och de finns överallt i världen.Stockholm, Lausanne, Örnsköldsvik, San Fransisco, Lund, Uppsala, Jakarta,

Kristianstad, Göteborg, Haag, Porsgrunn, Shanghai, Silicon Valley, Milano. Köpenhamn.

ÖVERBLICK SPECIALISERING


8

Sverige behöver fler ingenjörer och Statistiska centralbyråns, SCB, senaste prognos (2011) visar detta tydligt. Även om den bygger på olika antaganden indikerar den att det fram till år 2030 behövs cirka 57 000 ingenjörer. Behovet är störst av gym-nasie- och högskoleingenjörer.

– I dag har vi fler civil- än högsko-le- och gymnasieingenjörer, men vi behöver mer folk som är mer hands on, säger Peter Larsson, samhällspoli-tisk direktör vid Sveriges Ingenjörer.

Peter Larsson noterar att utbudet av ingenjörer kommer att öka om studenterna fullföljer sina studier.

– Intresset för att plugga till in-genjör har vänt. Ingenjörer har högt förtroende bland allmänheten och ”nörden” är inne. Jag tror att man ser ingenjörsstudier som en intressant väg, och när man väl fått ett jobb blir det lättare senare. Intressant nog kan vi också konstatera att av de 20 största företagen i landet utgörs fort-farande 18 av ingenjörsföretag.

Vilka branscher tror du på framöver?– It, elkraft, elfordon och bygg. Vi ser även att konsulterna kommer starkt. I den ingenjörstunga fordonsin-dustrin är de tekniska konsulterna oerhört betydelsefulla. Samtidigt används dessa som dragspel av företagsledningarna. Vi ser också att

konsultföretagen mer och mer börjar använda underentreprenörer. Det är en utveckling som vi inte gillar. Vi tror att den är negativ både för företagen och för medarbetarna.

Han säger vidare att det är posi-tivt att antalet sökande till de mat-tematikorienterade ämnena ökar.

– Tyvärr ökar samtidigt antalet som inte klarar matten. Det beror inte på att våra studenter är obe-gåvade. Det är slående att svenska elever är i världsklass när det gäller språket engelska. Den enda rimliga förklaringen till detta är att barn och ungdomar tidigt ser behovet av språket engelska, men inte i samma utsträckning behovet av matematik eller de naturvetenskapliga ämnena.

Sveriges Ingenjörer menar därför att både gymnasie- och högskolan måste förbättra och utveckla sin undervisning.

Hur går det för ingenjörer födda utanför Sverige?– De har fortfarande svårt för att få

jobb i Sverige. Därför har vi startat projektet ”Ingenjörsmentor” där vi strävar att skapa anknytning till arbetsmarknaden. Det finns också kurser i svenska för ingenjörer.

Per Fagrell arbetar med kompe-tensförsörjning vid Teknikföretagen. Han delar Peter Larssons syn och SCB:s prognos.

– Det är främst högskoleingen-jörer som saknas. De passar jättebra för många jobb.

Han konstaterar att även om tillströmningen av studenter till ingenjörsutbildningarna är hög är antalet genomförda examina bara hälften av dem som antogs.

– Det gör det mer meningsfullt att tala om fler bra ingenjörer än fler platser.

– Det finns ett stort intresse bland invandrare att läsa till ingenjör. Vi måste också ta hand om dem med utländska utbildningar. Där har vi en del problem med att validera deras utbildningar och se till att de får möjlighet att uppgradera sina

utbildningar. Språket betyder också väldigt mycket för att få jobb. Är man utbildad i Sverige är det lättare att få jobb än de som är utbildade utomlands.

Hur ser du på statusen på ingenjörsyrket?– Ungdomar vet att det är hög status på ingenjörsutbildningar. Däremot har det kanske inte lika hög status att jobba som ingenjör. Nyexaminerade får ofta sitt första jobb på en konsult-firma. Företagen köper sin flexibilitet med konsulter, det är en tydlig trend och en stadig ökning.

Per Fagrell säger också att man ibland påstår att ingenjörer var bättre förr.

– Men det är ingen jätteskill-nad mot förr. Vi läser fortfarande mycket matte och teknik. Samtidigt är ingenjörsjobben väldigt breda och det tror jag de blir i framtiden också. Vi räknar även med att industriell till-verkning blir kvar i Sverige även om antalet sysselsatta personer blir färre.

Thomas Lindh är teknologie doktor och ansvarig för högskoleingen-jörsprogrammen Datateknik och Elektroteknik vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH. När jag frågar ho-nom om ingenjörens roll i framtiden pekar han bland annat på examens-målen i högskoleförordningen.

DE INNEBÄR ATT ingenjörer förutom goda kunskaper om den vetenskap-liga grunden inom teknikområdet och förmåga att självständigt tillämpa tekniken, även ska kunna sätta in tek-niken i ett större socialt, ekonomiskt, miljömässigt och etiskt sammanhang.

– Själv anser jag att teknikutveck-ling kopplat till de stora infrastruk-tursystemen är viktigt i framtiden; energi- och elkraftsystem, transport-system, system för fast och trådlös kommunikation, medicinska informa-tions- och kommunikationssystem.

Informations- och kommuni-kationsteknik ingår i snart sagt alla produkter, system och processer.

– Ett exempel är medicinska infor-mations- och kommunikationssystem – allt från sensorer, bärbara enheter och trådlös kommunikation (”Inter-net of things”) till större it-system.

THOMAS LINDH FRAMHÅLLER också användningen av informations- och kommunikationsteknik för automa-tisering och styrning i bostäder och fastigheter.

– För en ingenjör inom data- och elektroteknik blir goda baskunskaper inom kommunikationsteknik och programutveckling kopplat med inbyggda system och industriella processer allt viktigare. Detta är ett spännande område med snabb teknisk utveckling. Även program-utveckling för smarta telefoner och andra bärbara enheter är ett växande område, säger Thomas Lindh.

Många av de kommande ingenjörsjobben finns inom it, infrastruktur och fordonsindustrin.

Arbetsmarknaden för nya ingenjörer ser god ut de närmaste tio till femton åren. Pensionsavgångarna är omfattande och det kommer stora satsningar på infrastrukturen som kräver många ingenjörer. TEXT FREDRIK DHEJNE

Gott om jobb för blivande ingenjörer

»Ungdomar vet att det är hög status på ingenjörs- utbildningar. Per Fagrell

»Det är främst högskoleingenjö-rer som saknas. Per Fagrell

FO

TO

: S

CA

NIA

Ingenjörer utvecklar nästa generations robotgräsklippareHusqvarna var först med konsumentförsäljning av robotgräsklippare och är med marginal störst i världen inom segmentet. Robotklipparen är ett exempel på batteridrivna trädgårdsprodukter som kräver en helt annan sammansättning av ingenjörskunskaper.

Husqvarna Group är ett anrikt företag som började tillverkning redan 1689 och har producerat en rad olika produkter genom åren. Idag är företaget världens största tillverkare av utomhusprodukter som motorsågar, trädgårdstraktorer och trimmers. Men under de senaste åren har robotgräsklipparen blivit en av de mest iögonfallande produkterna.

- Robotgräsklipparen är ett exempel på en mycket ung produkt i en bransch som präglas av lång tradition. Batteridrif-ten och att skapa en tillförlitlig autonom maskin till ett överkomligt pris är var för sig stora steg i denna bransch, säger Olle Markusson, global produktchef på Husqvarna Group.

Det ligger förstås tusentals ingenjörstim-mar bakom robotgräsklipparen och ur-sprungsmodellen från 1995 har följts av ytterligare tre generationer klippare.

En rad kompetenser krävs för att ta fram en produkt av denna typ. Dels traditionell ingenjörskunskap om plast och maskin-

konstruktion, men även kunskap om elek-tronik, batteriteknik, mjukvara och hur de ska samverka på optimalt sätt.

Det ställer förstås helt andra krav på konstruktionssidan och det ingenjörstäta företaget har därför ett tvärsnitt av ingen-jörsmässiga kompetenser.

– En vanlig villaträdgård ser kanske inte särskilt komplex ut, men att konstruera en maskin som kan arbeta tiotusentals tim-mar i ur och skur och prestera ett utmärkt klippresultat utan att den stannar och ber om hjälp ofta – det är en komplex teknisk utmaning.

Vinsten med robotgräsklippare är ju att de ska ersätta ett manuellt moment. En för många oväntad fördel är att gräsmat-tan också blir snyggare. Tätare och väl-klippt alla veckans dagar

– Kunderna uppskattar också den myck-et tysta driften och avsaknad av avgaser.

Trenden är att de nya modellerna klarar av att sköta allt större och svårare områden samtidigt som de blir enklare att hantera.

– Därmed börjar de nu kunna ersätta allt fler av de större bensindrivna produkterna i kapacitet och klippkvalitet.

Arbetet som ingenjör på Husqvarna Group beskriver Olle Markusson som mycket stimulerande. Inom produktled-ning har arbetsuppgifterna till exempel

ett stort socialt inslag då företaget av tradition har mycket nära kontakter med återförsäljare och slutanvändare – både på konsumentsidan och professionella brukare.

– Arbetet med robotklipparen innehåller till exempel omfattande intervjuer med erfarna och potentiella brukare. Det gäll-de och gäller fortfarande att ibland läsa mellan raderna och förstå vad kunden vill ha även om denne inte vet det själv!

”Husqvarna var först i världen med robotgräsklippare.”

ANNONS

”I en robotgräs- klippare ställs samspelet mellan hård- och mjukvara på sin spets.”

Husqvarna Group är världens största tillverkare av utomhusprodukter som robotgräsklippare, trädgårdstraktorer, motorsågar och trimmers. Koncernen är också ledande i Europa inom bevattnings- produkter och är en av de ledande på världsmarknaden inom kaput-rustning och diamantverktyg för byggnads- och stenindustrierna. Koncernens produkter och lös-ningar säljs via fack- och de-taljhandlare till både konsumenter och professionella användare i mer än 100 länder.

Den nya generationen robotklippare klarar av allt större ytor och komplexa trädgårdar.

Husqvarna ABBox 7454 103 02 STOCKHOLM www.husqvarnagroup.com


10

PETRA WADSTRÖMPROFILINTERVJU

Petra Wadström växte upp i Stock-holm i en konstnärligt, praktiskt inriktad och diskussionslysten familj.

– Min storebror är ingenjör och han lärde mig att löda och andra praktiska saker. Jag gick i naturve-tenskapligt gymnasium och har alltid intresserat mig för naturvetenskap och biologi och fortsatte med en forskarassistentutbildning i biokemi. Sedan jobbade jag med forsknings-uppdrag på universitetet i Basel och gick på konstskola på kvällarna.

Efter sex år i Basel återvände Petra Wadström med make och sitt första barn till Sverige där de så små-ningom bosatte sig i Roslagen. Hon arbetade med konst och extrajobb på Karolinska Institutet. 1986 startade hon företag och tog fram produkten Osnodd mot ficktjuvar (inspirera-des när svärmor blev bestulen) och operationsbandaget Opera. Båda produkterna kom ut i produktion.

IDÉN TILL SOLVATTEN fick hon från en tid i Australien och besök i Indo-nesien där hon såg problem orsakade av bristen på rent vatten.

– Jag ville hitta ett redskap som kvinnor kunde använda själva och inte vara beroende av någon.

Tillbaka i Sverige tänkte hon att man borde kunna rena vatten med solenergi. Petra jobbade vidare på idén och byggde flera prototyper.

Med hjälp från Norrvatten testade hon förorenat vatten i sina prototy-per och resultaten blev bra. Solljuset i Sverige under sommaren räcker till för att få upp vattnet till 70 grader.

– Vi testade en kortare serie i Kenya. Där tyckte man att renarna var för små så vi gjorde dem större. Nu tillverkas Solvatten av Konstruk-tionsbakelit i Örkelljunga. Där har vi varit med i varje detalj för att bygga upp tillverkningslinan.

Det var svårt för Petra att få extern finansiering till projektet. Hon fick nej från Sida, Almi och Vinnova, men ja från UN-Habitat som stödde hennes studier i Nepal.

Experimenten där visade att Solvatten fungerar bra på höga höjder. Där är UV-ljuset starkare vilket gör att reningen fungerar bra vid lägre temperatur.

EN STOR FÖRDEL med Solvatten är att den både renar och ger varmt vatten vilket minskar behovet av vedeldning. Det ger stora miljö- och hälsofördelar.

Solvatten distribueras bland annat via olika frivilligorganisationer som

säljer renarna till ett subventionerat pris – en renare per familj.

– Man kan också få låna en renare vilket hjälper till att spara ihop pengar för att köpa loss den. Genom renaren sparar till exempel familjer i Mali cirka 18 amerikanska dollar i månaden på lägre energi- och hälso-kostnader och då kan man betala av den på tio månader.

– Nu har vi också precis startat en insamlingsstiftelse för Solvatten. Vi samarbetar bland annat med Erling Perssons stiftelse om att få ut Solvatten i flyktinglägret Kakuma i Kenya. Där såg vi att ögoninfektio-nerna sjönk drastiskt när man kunde tvätta sig med renat vatten från våra renare. Den finaste utmärkelsen är att komma ner till en familj som fick Solvatten för två-tre år sedan och se vad som hänt. Det är det som man tar med sig hem sedan och får inspi-ration att jobba vidare.

HELA FAMILJEN är engagerad i Solvatten, sönerna David och Oliwer arbetar i företaget.

– Vi har alla en passionerad känsla av att drivas av något stort som inte går att hejda. Även våra investerare har den visionen med sig.

Hon säger att grunden nu är lagd och Solvatten fungerar som den är tänkt. Sedan kanske det är någon an-nan som ska ta ut Solvatten globalt.

Att ge fattiga ett bättre liv är en stark drivkraftPetra Wadström har alltid gillat att hitta lösningar på problem. Hennes kluriga uppfinning Solvatten hjälper i dag tusentals männ-iskor i utvecklingsländer att få rent vatten.TEXT FREDRIK DHEJNE

»Vi har alla en pas-sionerad känsla av att drivas av något stort.

PARKERING

Där innovationer och juridik möts IPQ hjälper dig att identifiera och skydda dina konkurrensfördelar: ditt varumärke, patent och design. Därmed ökar dessa tillgångars värde. Vi ger råd i områden där juridik och innovationer möts. För oss är IP vårt viktigaste fokusområde, för våra klienter ett konkurrensmedel bland flera. Därför är respekten för andra discipliner viktig. Våra rådgivare är specialister inom IP. Samtliga besitter också kunskap från andra områden som t.ex. teknik, organisation och marknadsföring. IPQ har en tydlig metodik och egenutvecklade produkter som vi gärna visar och beskriver och som skapar ett mätbart värdeskapande.

Vill du veta mer om hur du kan identifiera, skydda och öka värdet på dina tillgångar? Kontakta oss för ett möte!

WWW.IPQ.SE • Kontakt: [email protected] • 08-321390 • IPQ IP Specialists AB • Vasagatan 11 • Stockholm

3FÖRÄNDRAR

2 TÄNKER NYTT

1 TILLSAMMANS

WOMEN IN INNOVATION & LAW

IP står för Intellectual Property, på svenska immateriella rättigheter. Genom IP skyddas ditt varumärke, patent och design. Dina affärer stärks genom rätt rådgivning i tvistlösning, avtal och riskanalyser.

PARKERING




3FÖRÄNDRAR

2 TÄNKER NYTT

1 TILLSAMMANS



PARKERING




3FÖRÄNDRAR

2 TÄNKER NYTT

1 TILLSAMMANS




11

PETRA WADSTRÖM PROFILINTERVJU

2013 fi ck Petra Polhemspriset.– Det var väldigt roligt. Hon säger att hon lärt sig otroligt

mycket under utvecklingen av Solvatten – allt från patentfrågor till utvecklingsteknik i u-länder.

– Samtidigt måste man inse hur arbetsamt och tidskrävande det är att jobba med en idé och försöka förverkliga den. Inte minst är patent-processen omfattande och svår.

Har du mött motstånd mot Solvatten?– Klorinföretagen är ju en konkur-rent och det vore bra om vi istället kunde samarbeta med dem. Korrup-tion och handelshinder är andra pro-blem. Vi kan inte betala mutor och vi är ett litet och sårbart företag. Även kolföretagen kan bli en motkraft . De genererar skatter till stater och de som får tillgång till Solvatten kom-mer att minska sin kolförbrukning med kanske upp till hälft en. Vi har därför försökt få med oss några lokala kolsäljare som skulle kunna sälja Solvatten åt oss och det fungerade.

Är det svårare att vara kvinna och uppfinnare än att vara man?– Det fi nns många fördomar och visst har jag upplevt mothugg. Som kvinna måste man nog kämpa bra mycket mer än vad män behöver göra. Och kanske speciellt i en tek-nisk bransch som den här.

Vad är din vision nu?– Att skala upp företaget och att hitta en strategisk partner så att vi kan sprida Solvatten globalt. I dag använ-der 80 000 människor Solvatten. Det är mycket, men behoven är ju oerhört mycket större. Vi försöker fokusera på hälsoprogram runt Victoriasjön så att vi får mätbara resultat och för att se hur Solvatten påverkar hälsoläget, minskar barnadödligheten och att skogen får stå kvar. På så sätt kan vi visa mätbara resultat. Samtidigt har vi köpare i cirka 20 länder, vi säger inte nej när kunder vill köpa Solvatten.

Vad ska du göra när Solvatten klarar sig självt?– Jag längtar nog mest tillbaka till mitt teckningsblock, säger Petra Wadström till sist.

»Jag ville hitta ett redskap som kvinnor kunde använda själva och inte vara beroende av någon.

Smart faktaFödd: 1952 i Stockholm

Bor: Åkersberga

Familj: Make, fyra barn + barnbarn.

Utbildning: Forskningsassistent inom biokemi på Karolinska insti-tutet. Har större delen av sitt liv arbetat som konstnär.

Befattning: Vd på familjeföreta-get Solvatten AB.

...Peter Rohlin vd för certi-fieringsföretaget Incert!

Varför ska vi ha person-certifieringar?

– Det är ett sätt för en bransch att säkra att de som arbetar med saker som kan utgöra en risk för dem själva, andra eller för miljön, har rätt kunskap och verkligen vet vad de håller på med, säger Peter Rohlin.

Företaget verkar huvudsak-ligen inom installationsområ-det i bygg- och anläggnings-branschen, bilbranschen och fartygsnäringen.

– Vi är ackrediterade av Swedac som är en statlig myndighet och vi arbetar med tredjepartscertifiering. Det innebär att vi är oberoende av branscher och företag.

Det finns flera områden i samhället där certifieringar är obligatoriska.

– Inom vårt område har vi en obligatorisk certifiering för dem som arbetar med köld-medier (växthusbildande gas) i värmepumpar, och luftkondi-tioneringsutrustning i fordon eller byggnader. Ytterligare ett obligatoriskt område är för de personer som gör energide-klarationer för fastigheter.

Det finns också frivilliga certifieringar.

– Det största området för oss är de som bygger fibernät för bredband. Där vill branschen ha certifieringar eftersom det är så stora pengar på spel om bredbanden anläggs felaktigt.

Peter Rohlin säger att beho-vet av certifieringar ökar. Dels vill fler branscher ha certifie-ringar, dels ökar certifierings-kraven från EU.

HALLÅ DÄR...

EN

ES

TE

DT

.SE

PATENT

TRANSAKTIONER

JURIDIK

Ännu större affärsmöjligheter

F R Å N I D É T I L L A F FÄ R S N Y T TA

B R A NN A B – KO N S U LT E R I IM M AT E RI A L R ÄT T,

KO M M E R S IE L L J U RID IK O C H T V IS T L Ö S NIN G

[email protected] WWW.BRANN.SE


12

UTMANING

Omställning till ett hållbart samhälle, klimatneutrala produkter och företag och vikten av att minska koldioxid-utsläpp. Kärt barn har många namn. Men i grunden handlar det om att hela tiden göra saker lite smartare och att inte såga av grenen som man sitter på.

DET FINNS I SVERIGE både bred och djup kunskap om olika delar av det man skulle kunna sortera in under miljöteknik. Det har dessutom många gemensamma nämnare med förnyelsebar energi.

Bland energibolag fi nns ett tydligt

mönster när det handlar om nya kraft verk för att komplettera befi nt-liga installationer. Kraft värmeverken i Växjö, Karlstad, skånska Örtoft a och Jönköping är tillsammans med Fortums jättesatsning i Värtaham-nen, Stockholm alla exempel på nya värmeverk. Prislappen för vart och ett av dessa ingenjörstunga projekt är runt miljarden eller som i det senare fallet betydligt mer.

HÄR HANDLAR DET enbart om bio-bränsleeldade kraft värmeverk som alltså både producerar fj ärrvärme och el. Bränslet som eldas är främst rester från skogsbruk. Den extra eko-nomiska moroten från staten – som får kalkylen att lättare gå ihop – är intäkter från elcertifi katssystemet.

Inom nämnda område har det har gjorts stora ingenjörsmässiga framsteg. Bland annat högre verk-ningsgrad, stor bredd i bränslen och eff ektiv rökgasrening med värme-återvinning. Liknande lösningar på samma tema inom energiåtervinning

fi nns även inom den energikrävande industrin.

NYA INTRESSANTA SAMARBETS-

FORMER dyker upp. Ett exempel är det så kallade energikombinatet i Norrköping. Enkelt förklarat kan de anläggningar som Svensk Biogas, Lantmännen Agroetanol och E.ON har på samma plats, med en kraft -värmeverk som hjärta, dra nytta av varandra genom tydliga synergief-fekter. Detta samtidigt som Norrkö-pingsborna får värme i elementen och varmvatten i kranen.

Men det fi nns gott om ingenjörs-mässiga utmaningar med miljöprofi l

i framtiden. Energieff ektivisering av miljonprogrammet och andra äldre byggnader är i sig ett jätteprojekt. Detta med tanke på att det måste ske till en rimlig kostnad för att bli verklighet.

Exempel på nya stora projekt i samhället med miljöfokus är byg-gandet av smartare städer. Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och stadsdelen Hyllie i Malmö är två exempel på projekt som oft a nämns i sammanhanget. Här försöker man skapa nya stadsdelar som är smar-tare ur energi- och miljösynpunkt. Tricket är att göra det i stor skala och utan suboptimering.

FÖRUTOM ENERGIEFFEKTIVA bygg-nader som med rätt byggteknik även kan lagra värmen i väggarna, handlar det i dessa och framtida projekt om byggnader med intelligens, bättre hantering av eff ekttoppar, fastighets-nära producerad energi och att grän-serna mellan energiproducent och konsument gradvis börjar suddas ut.

Ett tredje exempel på projekt där smarta elnät ingår är Smart Grid Gotland som syft ar till att på ett bättre sätt utnyttja och på olika sätt balansera den ökande andelen förny-bar el i distributionsnäten. Vilket i sig är en utmaning för ingenjörerna.

Gotland är en nettoexportör av vindel och utbyggnaden fortsät-ter. Här handlar det att undvika slå i taket gällande distribution in till fastlandet där kabeln är en begrän-sande faktor.

SLUTLIGEN ÄR BIOGAS är ett ingen-jörstungt område. Lejonparten av den biogas som framställs i Sverige produceras från rötslam i renings-verk och antalet biogasanläggningar växer. Ett vanligt exempel på tilläm-ning är drivmedel till stadsbussar i kollektivtrafi ken. En intressant fram-tida utveckling kan vara införandet av kompostkvarnar i stor skala. Det har potential att både leda till bättre kvalitet på rötningsprocessen och förstås en ökad tillgång på biogas.

Många miljöutmaningar för framtidens ingenjörerMycket av det vi håller för självklart i vår vardag grundar sig på ingenjörs-mässiga framsteg och in-genjören spelar en nyckel-roll för vår framtida miljö.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Stora steg har tagits mot ett hållbarare samhälle med hjälp av modern teknik.

»Det finns gott om ingenjörsmässiga utmaningar med miljö-profil i framtiden.

MILJÖ

IT & FINANCE | PARTNER NETWORK | CARE | SOFTWARE SOLUTIONS WWW.CENTRIC.EU

STOCKHOLM | GÖTEBORG | MALMÖ

VI SKRIKER EFTER IT-INGENJÖRER MED DENNA TYSTA ANNONS.

Det är svårt att göra sig hörd genom en annons som denna. Vi kan ju inte direkt lägga på några sköna ljud-effekter eller svepande animationer i det här mediet. Vi kan bara placera bokstäver i en viss ordning och hoppas på det bästa.

Det vi dock vill säga med denna annons är att marknaden formligen skriker efter kompetenta IT-ingenjörer just nu och möjligheterna för dig att hitta ett roligt och utvecklande jobb inom IT är minst sagt goda.

Hör du? Vi skriker efter ingenjörer som du. Om du vill skrika tillbaka så hittar du oss på www.centric.eu.

Vi hörs!

Centric DI Helsida 252x360.indd 2 2014-02-24 14:10

SAMHÄLLSPROJEKTÖVERBLICK

Stockholms län växer så det knakar. Infrastrukturen är hårt ansträngd och bostadsbristen är skriande. Nu aviserar därför politikerna på en omfattande satsning på tunnelbanor och bostadsbyggande – Stockholms-förhandlingen.

Den innebär att regeringen, Stock-holms läns landsting, Stockholms stad och kommunerna Nacka, Solna samt Järfälla beslutat att bygga fyra nya

tunnelbanesträckningar och 78 000 nya bostäder. Totalt 19 kilometer ny tunnelbana och nio nya stationer.

De nya sträckningarna är:• En förlängning av blå linjen

från Kungsträdgården till Nacka C, med nya stationer i Sofia, Hammarby Sjöstad, Sickla, Järla och Nacka C.

• En förlängning av blå linjen från Kungsträdgården till Gullmarsplan för att knyta ihop med dagens Gröna linje, via Södermalm med en ny sta-tion vid Sofia.

• En ny tunnelbana från Oden-plan till Arenastaden via Hagastaden.

• En förlängning av blå linjen från Akalla till Barkarby station via stationen Barkarbystaden.

VID SIDAN AV de nya tunnelbanepro-jekten uppgraderas befintliga banor, berättar Jens Plambeck, chef för strategisk utveckling vid Landsting-ets trafikförvaltning.

– Under 2014 avser vi göra under-hållsinsatser för fem stålbroar och

håller på att utreda hur vi ska upp-gradera gröna linjen, cirka 2019, med fokus på den nordvästra grenen ut mot Hässelby och Vällingby. Vi ska också uppgradera våra C20-vagnar. De kommer bland annat få bättre infosys-tem, bättre passagerarflöde vid på- och avstigningar samt högre komfort.

Den röda linjen får ett nytt signal-system, som gör det möjligt att utöka trafiken och på sikt införa förarlös trafik och nya vagnar, C30. Det slutgiltiga beslutet om den förarlösa driften tas under 2015.

DET PÅGÅR OCKSÅ utbyggnad och planering för nya spårvägar.

– Tvärbanan förlängs i öster från Sickla udde till Sickla köpkvarter med anslutning till Saltsjöbanan. I andra ändan förlängs banan till Solna station. Vi tittar också på en avgre-ning från Ulvsunda via Bromma flyg-plats och Kista till Helenlund, säger Jens Plambeck.

För Djurgårdslinjen pågår

planering för förlängningen upp till Sergelstorg. Dessutom planeras en förlängning av linjen ut till Ropsten med koppling till Lidingöbanan.

– Vi studerar också möjligheten att förbättra kollektivtrafiken utmed sträckan Flemingsberg–Masmo–Kungens kurva/Skärholmen–Fruängen– Älvsjö. Trafiknämnden har fastställt att sträckan Flemings-berg – Kungens kurva ska vara en spårlösning, medan sträckan vidare till Älvsjö ska studeras om till en busslösning på egen körbana så kall-lad Bus Rapid Transit.

Förutom tunnelbane- och spår-vägsprojekten uppgraderas Saltsjöba-

nan med bland annat säkerhetssyste-met ATC och trimningsåtgärder för att kunna ha en tätare trafik.

– Även Roslagsbanan moderni-seras och får nya vagnar. Vi studerar också nya sträckningar på den, bland annat till Arlanda. Också pendeltra-fiken ska få fler nya vagnar. Genom Citybanan ökar kapaciteten med plats för fler tåg vilket kräver fler vagnar. Andra spårinvesteringar är dubbelspår på Nynäsbanan och utbyggnad av järnvägen mellan Tom-teboda och Kallhäll.

TOTALT SETT uppskattar Jens Plam-beck spårinvesteringarna till mycket grovt räknat 80 miljarder kronor till 2025. En del av detta finansieras med högre trängselskatt och kommunal och statlig medfinansiering.

– Viktigt för att detta ska fungera är att kommunerna i länet bidrar mer både ekonomiskt och genom att planera så att spårinvesteringarna inte bromsas, understryker han.


14

Många nya ingenjörsjobb i anläggningssektornDe närmsta tio till femton åren blir det många nya ingenjörsjobb i anläggnings-sektorn i Stockholms län. Fram till 2025 ska kom-munerna, Landstinget och staten investera i nya spår, depåer och fordon för närmare 80 miljarder.TEXT FREDRIK DHEJNE

Det pågår nu omfattande spårsatsningar i Stockholms län. Ett av dessa är en total upprustning av Lidingöbanan som också får nya spårvagnar cirka 2014/2015.

»Viktigt för att detta ska fungera är att kom-munerna i länet bidrar mer både ekonomiskt och genom att planera så att spårinvestering-arna inte bromsas.Peter Larsson

»Även Roslags-banan moderniseras och får nya vagnar.Peter Larsson

Swedavia är en koncern som äger, driver och utvecklar tio flygplatser i hela Sverige. Vår roll är att skapa den tillgänglighet som Sverige behöver för att underlätta resande, affärer och möten. Nöjda och trygga resenärer är grunden för affären och därför genomsyras hela vår verksamhet av kundfokus. Vi är världsledande i utvecklingen av flygplatser med minsta möjliga klimatpåverkan. Koncernen omsätter drygt 5 miljarder kronor per helår och har 2 400 med-

arbetare. På våra flygplatser möter vi hela världen. Det är en unik arbetsplats med flygpuls och atmosfär. Vi ser att olikheter och mångfald berikar, och ser det som en förutsättning för vår framtida utveckling som hållbart företag.

På www.swedavia.se/jobb kan du läsa mer om hur det är att jobba hos oss samt se våra lediga tjänster.

Tillsammans för vi världen närmare

FO

TO

: S

L

Se dina projekt med nya ögon

www.leqm.se

Med VPL® är du aldrig mer än en knapptryckning ifrån total

kontroll i dina utvecklingsprojekt. Funktioner för projekt-uppföljning

kompletteras med en användarvänlighet på planeringsnivå som är unik

i projektvärlden. VPL® är utvecklad så att du som användare alltid har maximal

transparens och flexibilitet samt underlag för beslut som alltid finns tillgängligt,

direkt hämtat från faktiskt planering.

Det tvärfunktionella arbetssättet stärks då planeringsdata mellan inköp,

konstruktion, design etc utbyts i realtid. Status, avvikelser och närtidsplan på

kritiska projektaktiviteter visualiseras direkt i startvyn, skräddarsytt för varje

användare. Dessutom kan planer från underleverantörer enkelt importeras och

visualiseras på samma sätt.

XX

L R

ekla

m &

Kom

mun

ikat

ion

VPL® assisterar projektmedlemmar hos bl a följande företag: Autoliv, Blaupunkt, BROSE, Continental, Haldex Brake Products, Hella Autotechnik, HP Pelzer, IAC Group, ITW, Johnson Controls, Kongsberg Automotive, Magna Mirrors, Mitsubishi Electric Automotive, Sanden International, Standard Profil, TAKATA, TRW Automotive, Valeo, Visteon, Volvo Cars, Webasto, Witte

Programvara för total kontroll i komplexa utvecklingsprojekt

www.lantmateriet.se

Lantmäteriet rekryterar och rustar för framtidenUppdaterade och allt mer detalje-rade geodata, där ortnamnen utgör en del, är en viktig förutsättning för värdet av positioneringstjänster.

Lantmäteriet är en viktig leverantör till förädlare av olika tjänster och produkter som använder geografisk information.

– Vi ser det som en viktig samhällsnytta att slutanvändarna får tillgång till allt fler ortnamn, säger Annette Torensjö som är ansvarig för ortnamnsverksamheten på Lantmäteriet.

Lantmäteriets geografiska information kan användas för många syften. Att hitta rätt är av största betydelse för bl.a. rädd-ningstjänsten. De ska kunna lokalisera fler platser med hjälp av en förtätad namn- redovisning.

– Vi testar också nya insamlingsmeto-der för ortnamn. Detta som alternativ till traditionell datainsamling med hjälp av egen personal i fält.

Förutom ett pågående projekt med redo-visning av kommunernas byggnadsnamn nämner hon en pilotstudie i Gävle med s.k. crowd sourcing. Med hjälp av en mobilapp bidrog allmänheten med nya namnförslag. Många av dessa för mindre lokaliteter i staden, men av stor nytta för bl.a. blåljusmyndigheterna.

Samtidigt som mycket spännande händer inom Lantmäteriet är rekryteringsbehovet betydande.

– Lantmätare är ett bristyrke idag. Så gott som alla som går utbildningen får jobb, arbetslösheten ligger på under en procent och bara i Sverige behövs hundra-tals nya högskole- och civilingenjörer med lantmäteriutbildning varje år. Problemet är att ungdomar inte vet att yrket finns säger Lotta Sjöberg HR-enheten i Gävle.

Lantmäteriet har till uppgift att till-handahålla geografisk information, fastställa ortnamn, ansvara för de geo-detiska referenssystemen och ansvara för fastighetsindelningen i Sverige.

Annette Torensjö, ansvarig för ortnamnsverksamheten

Uppdaterade och allt mer detaljerade geodata, där ortnamnen utgör en del, är en viktig förutsättning för värdet av positioneringstjänster.

EXPERTPANEL


16

Smart faktaPolhemspriset delas ut av Sveri-ges Ingenjörer. Pristagarna väljs ut av Polhemsrådet som består av Bengt Westerberg (ordf), Charlotte Brogren, generaldirek-tör Vinnova, Svante Lindqvist, professor i teknikhistoria och hovmarskalk, Maria Ågren, gd Naturvårdsverket, och Åke Svensson, vd Teknikföretagen.

Här svarar fyra experter på frågor om chefsutbildning, staten som arbetsgivare, behovet av ingenjörer och professionell projektledning.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Projektledning, ledarskap och suget efter ingenjörer

Vilka är de största misstagen som brukar göras i byggprojekt?– För det första att man lägger för lite krut på planering och att man är för snabb att sätta spaden i backen. Varje timme som läggs på planering har man igen. För det andra att man ofta missar att inblandade parter ska samverka tidigt. Att man tillsammans kommer fram till och är överens om vad man vill uppnå.

Kan du ge ett exempel?– En hälsosam skola ska vara ändamålsenlig, hållbar och enkel att underhålla. Om arkitek-ter, teknikkonsulter, materialtillverkare och byggentreprenörer får samverka och bidra med kompetens tidigt, elimineras många potentiella problem och vi får en funktionell skola där våra barn och de som jobbar här kan trivas och må bra.

Vilka fördelar kan finnas med att köpa projektledningstjänster?– Att anlita företag med projektledning som profession och kärnkompetens är en klar fördel. Vi planerar, styr och genomför små och stora, komplexa projekt varje dag. Ett seriöst företag inom projektledning har interna kom-petenscentrum där man delar erfarenheter och utvecklas tillsammans. För oss handlar det om en vilja och en strävan att leda utvecklingen av professionell projektledning.

Hur vill du beskriva relationen mellan projektledning och verksamhetsutveckling? – En projektledare är ”vd” för ett projekt. Verk-samhetsutveckling handlar om att effektivisera och förbättra kunders projektverksamheter till exempel genom att integrera projektstyrning och frigöra kraft i kundens organisation.

Vad är Executive MBA?– Det är en erkänd, formell vidareutbildning och ett ”flaggskepp” inom chefsutveckling med deltidsstudier under två år. Det är ett naturligt steg för personer med gedigen yrkeserfarenhet som har eller förbereder sig för ett helhetsan-svar. Endast några få lärosäten på ett par orter i landet erbjuder Executive MBA-program i egen regi.

Hur upplevs behovet?– Deltagare får en starkare teoretisk insikt i beslutsfattande och ledning, nya infallsvinklar, perspektiv, kritiskt tänkande, gemenskap och nätverk. Kritiskt tänkande, att ifrågasätta vad vi gör och hur vi tänker, är en bristvara. Vår erfarenhet är att framåtblickande beslutsfat-tare inser att Executive MBA gynnar deras organisation och utgör ett uppskattat stöd för bra personer.

Vad menar du med chefsutveckling i ett större perspektiv?– Vår ambition med är att vi ska bidra till utvecklingen av svenskt näringsliv, svensk sam-hällsekonomi och organisationer verksamma i Sverige. Vi vill att våra deltagare ska blicka framåt, åt sidan och runt hörnen och se sig själva som ett slags ”samhällsbyggare”.

Betalar arbetsgivare utbildningen? – Ja, utbildningen, som normalt är avdrags-gill, betalas av arbetsgivaren. Många ledande personer inom näringsliv, offentlig sektor och regering i Sverige har en bakgrund från Stock-holms universitet. Flera hundra personer har genomfört Executive MBA vid lärosätet och många är utbildade ingenjörer.

Vilka utmaningar finns det för ingenjörer i statlig tjänst?– Det finns många olika men ingenjörskompe-tensen är avgörande till exempel för att kunna hålla en hög upphandlingskompetens. Staten är en mycket stor inköpare och förvaltar stora värden. Det är vi medborgare som är staten och det handlar ytterst sett om att förvalta skatte-pengar. Ingenjörer arbetar med hela kedjan från att ta fram kravspecifikationer, genomföra och upphandla, till att testa och verifiera kvaliteten på det som levereras. Inte bara på FMV utan mönst-ret är även tydligt på till exempel Trafikverket.

Kan du ge exempel på bredd på ingenjörer i verksamheten?– Det finns en väldig bredd på ingenjörerna, men maskin, farkost och teknisk fysik är viktiga inriktningar i FMV:s verksamhet vars huvudkund är Försvarsmakten. Utöver det har vi en mängd olika inriktningar till exempel kemiteknik och elektroteknik. Komplexa upp-handlingar, till exempel JAS 39 Gripen, kräver kompetens från flera ingenjörsgrupper.

Vilka är de största fördelarna med att arbeta för staten?– Arbetsuppgifterna ingår ofta i ett tydligt sammanhang, man är en del i en helhet och ett syfte. Generellt sett är också staten en mycket bra arbetsgivare med bra avtal runt försäkring-ar och pensionser och semestervillkor.

Vilka krav ställs på framtida ledare i statliga verk?– Egentligen inget annat än på andra arbets-platser; lyssnande människor som kan skapa motivation. Det finns ett starkt medarbetar-inflytande i statliga verk och en ledare måste kunna förhålla sig till det.

Går det att skönja några tydliga trender på arbetsmarknaden för ingenjörer?– Ja absolut, den tydligaste indikationen på marknaden är självklart hur många annonser våra annonsörer vill ha publicerade inom respektive yrkeskategori. De senaste åren har vi sett en stadig uppgång, det senaste halvåret har dock utvecklingen helt klart varit som starkast. Vi har under denna period gått från 500 till cirka 800 lediga ingenjörsjobb.

Vilka ingenjörer är särskilt eftertraktade?– Varje område inom branschen har sina utmaningar. Det vi ser just nu är att det är väldigt stor efterfrågan på kompetens inom it, och bygg- och anläggning. Vakanser som rör elektronik, mekanik och maskinteknik är också vanliga.

Finns det någon grupp ingenjörer som är överrepresenterade bland jobbsökande?– Vår senaste undersökning visade att den yr-keskategori där konkurrensen verkar vara som störst just nu är inom maskinteknik. Där ser vi en tydlig differens mellan det stora antalet besökare jämfört med utannonserade jobb.

Kan du nämna några vanliga rekryteringsvägar som arbetsgivare använder sig av?– Det beror på vilken typ av ingenjör som annonsören är ute efter, nyexaminerad eller kvalificerad. Det vi hjälper våra kunder mycket med är att nå ut till rätt målgrupp, vare sig den är aktivt jobbsökande eller passivt tillgänglig. De vanligast förekommande metoderna är via målgruppsanpassad annonsering, sociala medier eller diverse utskick såsom exempelvis nyhetsbrev.

Lise Langseth

Vd, Faveo Projekt-ledning

Johan Lembke

Operativ chef, företagsutbildning, Stockholms univer-sitet

Helena Schörling

HR-strateg, Försva-rets Materielverk, FMV

Johan Granqvist

Marknadsansvarig, Ingenjörsjobb

make the connectionastrazeneca.se/karriar

AstraZeneca Sweden Operations i Södertälje är koncernens största tillverkningsenhet. Härifrån kommer runt 30 % av AstraZenecas tillverkningsvolym. Här tillverkar vi aktiv läkemedelssubstans och står för tillverkning, formulering och förpack-ning av slutprodukt. Vi producerar mer än 30 olika läkemedel för � er än 100 marknader. Fem av AstraZenecas tio mest sålda produkter levereras från Södertälje och årsproduktionen ligger på cirka 10 miljarder tabletter och kapslar vilket gör fabriken till världens största. Därtill kommer olika intravenösa beredningar, inhalatorer och pumpsprayer.

Sweden Operations är lanseringssite för nya läkemedel i form av tabletter och kapslar som ska ut på marknaden.

Vi är 2700 heltidsanställda varav ungefär 25% är akademiker och en stor andel ingen-jörer. Vi satsar mycket på utvecklingsarbete och arbetar med ständiga förbättringar. Lean är en viktig del av vår kultur och för det har vi vunnit priser. Att arbeta på AstraZeneca Sweden Operations innebär att arbetai ett kreativt klimat. Det är en plats somstimulerar och ger energi med goda karriärmöjligheter.

Med jämna mellanrum söker vi duktiga in-genjörer. Gå in på vår hemsida under Karriär och registrera din pro� l för matchningsmail. Välkommen!

Allt vi gör handlar om det viktigaste som � nns – hälsa.

Health Connects Us All.

Välkommen till AZ Sweden Operations i Södertälje. Världens största anläggning för läkemedelstillverkning.

En karriär som utvecklas dagligen.

Du hittar oss även under ”astrazeneca careers” i följande sociala medier:

Moderna robotar för utbildning och krävande industri

www.kuka.seKUKA Nordic AB erbjuder den svenska industrin världens bredaste robotsortiment. Vår passion är att hitta innovativa lösningar för att göra de mest komplexa automationsuppgifter enkla. Använd vår spetskompetens för att driva din framgång.

KUKA Nordic AB är det svenska dotterbolaget till KUKA i Augsburg. KUKA Roboter GmbH är en av världens största robottillverkare.

och krävande industrioch krävande industri

KUKA Nordic AB erbjuder den svenska industrin världens bredaste robotsortiment. Vår

och krävande industri

www.kuka.se

www.malarenergi.se Kundcenter 021-39 50 50

För 150 år sedan lyste vi upp Västerås med 40 gaslampor.Idag bygger vi en världsunik samförbränningsanläggningdär avfall och biobränsle blir till värme och el.

Mälarenergi är ett energibolag med starka värderingar, bred kompetens och en stark vilja att ligga i framkant. Vi arbetar stolt med några av livets viktigaste produkter: el, värme, vatten, avlopp och stadsnät samt tjänster för energieffektivisering.

Vi har anläggningar i Västerås, Köping, Hallstahammar, Kungsöroch Arboga. Huvudkontoret finns i mälarstaden Västerås, på bekvämt avstånd från tågstationen.

Vill du bli en av oss?Registrera dig så får du information om våra lediga jobb direkttill din e-post. Se våra lediga tjänster och läs mer på vår hemsida.

I Mälardalen finns framtidens energibolag.Vi har utvecklat samhällsnyttig infrastruktur sen 1861.

Vår kompetens och vårt engagemang skapar försvarsförmåga

Med teknisk och affärsmässig kompetens förser vi det svenska försvaret med produkter, system och tjänster. För våra medarbetare finns stora utvecklingsmöjligheter i de spännande och komplexa projekt vi driver, många i internationell miljö.

Besök oss på www.fmv.se

KRÖNIKA


18

Praktik är första steget in på arbets-marknaden. Sedan en tid finns möjligheten att få smaka på vad som väntar efter skolan. Nu ges du som tagit studenten chansen att prova på livet som ingenjör på några av Sveri-ges häftigaste arbetsplatser. Exem-plen är många på att detta fungera. Praktik är viktigt, både för ungdomar och arbetsgivare.

En undersökning från Statistiska centralbyrån visar att det kommer att saknas 50 000 ingenjörer i Sverige redan år 2030. Motsvarande siffra för hela EU är 500 000. Den hotande ingenjörsbristen är ett internationellt orosmoln. Och tekniker och ingen-jörer kommer att behövas inom allt fler områden i samhället i nästan alla branscher. Tänk bara på din vardag. I allt du ser, hör och gör har en ingen-jör haft ett finger med i spelet, och så kommer det att vara framöver också.

JAG INSER ATT ingenjörsyrket inte passar alla. Men det är i alla fall väl värt att fundera på. Jag är själv ingenjör från KTH och jag har inte ångrat detta en sekund. Tänk vilka möjligheter en sådan bred och gångbar utbildning för med sig. Jag

har påverkat både min egen situation och utveckling och varit med och bidragit till andras. Ingenjör är ett internationellt yrke och ingenjörer är efterfrågade över hela världen.

MIN UTBILDNING HAR tagit med mig till många spännande platser, och tänk vilket socialt yrke det är. Alla möten, alla spännande diskussioner och allt som vi måste ta tag i för att livet ska gå vidare. För dig, din familj, för Sverige och faktiskt för hela mänskligheten. Det är ingen över-drift. Som ingenjör har du faktiskt möjlighet att påverka. Du väljer själv hur mycket du vill engagera dig.

MEN TÄNK OM du inte vet vad du vill göra i framtiden? Hur ska du då kunna välja? Och tänk om det inte kommer att finnas tillräckligt med bra medarbetare för företagen så att de inte hittar på nya spännande tjänster och produkter. Tänk om det blir svårt för arbetsgivarna att hitta rätt teknisk kompetens för att ta sina idéer in i 2020-talet.

Därför är initiativ som Teknik-språnget viktiga. Ett första möte där du får prova på det som kommer sen – fast nu. Det är också viktigt för ar-betsgivare med framtidsambitioner att visa vad som väntar efter studierna. Tänk om du själv hade fått möjlighet att prova på ditt toppjobb redan när du var 18 år. Hur hade det blivit då?

STÅR DU SJÄLV inför ditt fram-tidsval? Eller känner du någon som ska välja utbildning? Kanske hade du själv önskat dig att få prova ditt drömjobb som ung? Tekniksprånget gör detta möjligt för många.

Varför inte prova ditt toppjobb?Praktik låter dig möta din framtida arbetsgivare tidigt. Redan innan utbildningen får du ett smakprov på vad som väntar. Och arbetsgiva-re kan tidigt bygga upp en långsiktig relation med dig.TEXT STAFFAN ERIKSSON, HUVUDPRO-

JEKTLEDARE TEKNIKSPRÅNGET, KUNGL.

INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN

»Min utbildning har tagit med mig till många spännande platser, och tänk vilket socialt yrke det är.

Uppsala universitet utbildar framtidens

kärnkraftsingenjörerHögskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftsteknik – kontakta [email protected]

Skapa nya materialoch produkterKombinera biologi, kemi och ingenjörsvetenskap!

Läs mer på www.umu.se

Med tydlig blick på framtiden ger det nya civilingenjörsprogram-met i bioresursteknik vid Umeå universitet kunskap i att för-ädla skogens gröna guld – till allt från nya material och förnybara bränslen till moderna kemikalier som inte bygger på olja som rå-vara.

VÅRA INGENJÖRSSTUDENTER kommer att kunna vara med och bygga framtiden – bortom oljeberoendet, säger kemisten Tomas Hedlund, programansvarig för utbildningen. Det handlar om så mycket mer än att utveckla nya bränslen. Man kanske inte tänker på det, men många kemikalier vi använder i dag baseras på

olja och de måste framöver produceras med hjälp av andra, förnybara råvaru-källor.

FÖR ATT KLARA omställningen krävs en ny typ av kompetens, en kombination av biologi, grön kemi och ingenjörskonst. Under utbildningen lär du dig metoder för att utveckla biobaserade produkter och kemikalier baserade på förnybar råvara. De tre första åren på civilingenjörspro-grammet i bioresursteknik är gemen-samma för alla studenter och innehåller en blandning av kurser i teknik- och ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och matematik. Undervisningen sker i nära kontakt med näringslivet, bland annat genom studiebesök, gästföreläsningar och näringslivsbaserade projekt.

UTBILDNINGEN ANKNYTER också till flera större forsknings-satsningar och starka forskningsmiljöer vid Umeå universitet och Sveriges Lantbruksu-niversitet, bland annat med inriktning mot skogsbioteknik och konstgjord fotosyntes. År 4–5 väljer du inriktning, antingen Grön kemi eller Växt- och skogsbioteknik. För att ge din utbildning en internationell pro-fil kan du också läsa en termin utomlands under fjärde årets vårtermin.

Sök senast

15 april!

Med visionen följer tre åtaganden:

VI LEDER TEKNIKUTVECKLINGEN Vår forskning och innovation revolutionerar tekniken i framtidens samhällen. Våra stål utmanar ständigt teknikens gränser.

VI FÖDER KREATIVA INDIVIDERVår arbetsmiljö stimulerar människor att utveckla nya samhällslösningar i global samverkan. Vår kreativitet utmanar ständigt tankens gränser.

VI SKAPAR MILJÖNYTTAVår tillverkning använder resurser så effektivt att inget annat än samhällsnyttiga produkter lämnar företagen. Våra ambitioner utmanar ständigt det möjligas gränser.

Stålindustrin i Sverige vill bli en ännu starkare aktör i föränd-ringen till det hållbara samhället och ta ett större ansvar för människa och miljö. Därför har stålindustrin beslutat om en branschgemensam vision för 2050:

Läs mer om stålindustrins vision på www.jernkontoret.se

Documents

Framgångsrik ingenjör