2003Årsredovisning

1 Viktiga händelser under året

2 Rektor summerar

5 Studentkårens syn

6 Fokus på resultat

7 Kvalitetsarbete

8 Grundutbildningen

15 IT-universitetet i Göteborg

16 Forskarutbildningen

20 Forskningen

24 Chalmers fordonsforskning

29 Fortbildningen

30 Pedagogisk utveckling

31 Innovationskraft

34 Chalmers i media

35 Internationella samarbeten

38 Människor och kompetens

41 Nya professorer – ny kunskap

42 Arkitektur

43 Data- och informationsteknik

44 Elektroteknik

45 Fysik och teknisk fysik

46 Kemi- och bioteknik

47 Maskinteknik

48 Matematiska vetenskaper

49 Mikroteknologi och nanovetenskap

50 Miljövetenskap

51 Teknikens ekonomi och organisation

52 Väg- och vattenbyggnad

53 Chalmers Lindholmen högskola

55 Onsala Rymdobservatorium

56 Chalmers bibliotek

57 Arbetsmiljö och säkerhet

59 Chalmers campus

60 Chalmers styrelse

61 Ledning och organisation

62 Förvaltningsberättelse – Chalmers tekniska högskola AB

72 Stiftelsen Chalmers tekniska högskola

74 Förvaltningsberättelse – Stiftelsen Chalmers tekniska högskola

85 Resultat senaste tio åren – Chalmers i siffror

Innehåll

Omslagsbilden visar en

konstgjord nacke till

krockdockor för studier av

whiplash-skador.

Fler statistiska uppgifter finns påwww.chalmers.se/statistik.html

Årsredovisningen finns påwww.chalmers.se/HyperText/Kortinfo-S.html

Viktigt

Stor tillströmning av studenter – inte en enda reserv behövde

kallas till civilingenjörs- och arkitektprogrammen.

Antalet examina i grundutbildningen fler än någonsin

Planering för att Bologna-modellen införs 2004

Högskoleverkets utvärdering av högskoleingenjörsprogrammen

ger Chalmers Lindholmen höga betyg

Nytt designingenjörsprogram på Chalmers Lindholmen

Examinationen av doktorer den högsta någonsin

Kungens miljöprofessur till Chalmers – för tredje gången.

Ny prestationsorienterad modell för fördelning av

fakultetsmedlen inom Chalmers

Mycket hög klass på forskningen inom bioteknologi och materialvetenskap

Bred fordonsteknisk forskning på Chalmers

Chalmers Energicentrum bildat

Chalmers öppnar kontor i Taiwan

under år 2003

2

2003 har varit ett år där händelser i vår omvärld har skakat om oss i

grunden – utbrottet av virussjukdomen SARS, invasionen av Irak och

de efterföljande oroligheterna där, det fasansfulla mordet på Sveriges

utrikesminister Anna Lindh, flera svåra naturkatastrofer, strömavbrott i

USA, Italien och här hemma samt näringslivsskandalerna i Skandia.

Självklart påverkar sådana händelser även oss på Chalmers. Utbild-

ning och forskning spelar en mycket viktig roll för en positiv global

utveckling. Jag är glad att kunna konstatera att vi på Chalmers under

året återigen visat att vi är beredda att ta vårt ansvar och också är

beredda till en djup dialog och samverkan med det omgivande sam-

hället. Detta hoppas jag framgår av den årsredovisning som du nu har

i din hand.

Svensk utbildnings- och forskningspolitik måste i den kommande

forskningspolitiska propositionen ta utgångspunkt i omvärlden och vi

måste ta nya tag i delar där vi halkat efter. Det gäller t ex finansiering-

en av den tekniska forskningen. Sverige måste också fortsätta att vara

föregångare inom högre utbildning och forskning för ett uthålligt

samhälle. Det gäller i lika hög grad Chalmers och vår egen strategi.

Jag är nöjd med det viktiga arbete som gjorts under året med att ta

fram en ny strategisk plan för Chalmers. I detta arbete har stort enga-

gemang visats av ett stort antal medarbetare. Resultatet har blivit ett

mycket användbart styrdokument baserat på några viktiga grund-

läggande värderingar:

– forskargruppernas villkor och förmåga att utvecklas med den

internationella forskningsfronten är en viktig del,

– grundutbildningens utveckling i ett internationellt perspektiv en

annan,

– den regionala samverkan med bl a Göteborgs universitet och

med näringslivet i regionen för att åstadkomma internationell

konkurrenskraft är ytterligare en viktig pelare på vilken strategin

vilar.

Utbildning i förändring

Grunden för Chalmers styrka är kombinationen av stark forskning och

god utbildning. Trots ett fortsatt vikande intresse för tekniska utbild-

ningar så hade Chalmers under 2003 en stor tillströmning av studen-

ter såväl nationellt som internationellt – t ex så behövdes inte en enda

reserv kallas till civilingenjörsutbildningarna. Jag kan inte tänka mig

ett bättre bevis på framgång.

Chalmers 2003

Chalmers goda rykte har förstås sin grund i den goda utbildning Chal-

mers lärare ger, men ett nytt och samordnat rekryteringsarbete väl

synligt på webben har säkert också bidragit till det goda söktrycket.

Studenterna presterar också mycket fina resultat. Inom flera av utbild-

ningsprogrammen finns en klar tendens att studenterna läser fler kurser

från andra områden än det egna programmets för att bredda sin exa-

men. Det vittnar om en medvetenhet bland våra unga studenter om

vikten av bredd i kunskaperna för att lösa morgondagens problem.

På grund av lågkonjunkturen har många av de nyexaminerade haft

svårt att finna adekvata arbeten och arbetslösheten inom denna grupp

är högre än på mycket länge. Detta är oroande för den framtida kompe-

tensförsörjningen. Både industrin och samhället borde ta ett större

ansvar för att hålla uppe kompetensen, dvs att se till att det finns utbil-

dad personal med moderna kunskaper och därmed beredskap att starta

snabbt när konjunkturcykeln svänger. Det är även viktigt för att upprätt-

hålla intresset för teknik och naturvetenskap hos våra ungdomar.

Anställningsbarheten kommer att bli en mycket viktig faktor vid utform-

ningen av våra framtida utbildningsprogram. Här måste studenterna

ges större möjligheter att själva göra sina kursval. Särskilt viktig blir

deras nya möjligheter att profilera slutdelen av utbildningen. Vilka

kunskaper studenterna behöver för sin framtida yrkesverksamhet har

traditionellt varit förutbestämt och har ofta legat fast i civilingenjörs-

programmen. Denna ordning fungerar inte längre i dagens snabbt

föränderliga yrkesliv.

3

Införande av Bologna-modellen

Europa är på väg att gå över till ett utbild-

ningssystem enligt den så kallade Bologna-

modellen. Under året har Chalmers beslutat

att införa denna typ av utbildningsstruktur.

De studenter som börjar läsa vid Chalmers

hösten 2004 antas som vanligt till högskole-

ingenjörs-, civilingenjörs- eller arkitektut-

bildningar. Skillnaden är att de som väljer

någon av de längre utbildningarna kommer

att få en mellanexamen – teknologie kandi-

dat – efter de tre första åren. Därmed får

Chalmers en utbildningsstruktur som blir

internationellt jämförbar. Problemen med

undervärdering av våra utbildningar und-

viks därmed och det blir lättare att röra sig

på den internationella arbetsmarknaden.

Chalmers är först i landet med att genomfö-

ra Bologna-modellen i alla längre utbild-

ningsprogram. Tillsammans med högskolor-

na i Västsverige har Chalmers också tagit

ledningen när det gäller att utveckla ett

nationellt system för att koppla ihop civilingenjörsprogrammen med

den 3-åriga högskoleingenjörsutbildningen och de 1,5-2 åriga mas-

terprogrammen. Det sker med bibehållande av den civilingenjörs-

examen som är karakteristisk för Sverige.

Masterprogrammen kommer i framtiden att fungera som profilerade

avslutningar på civilingenjörsexamen. Tillträde till masterprogram-

men fås genom förkunskaper från annan treårig utbildning eller från

de första tre åren i ett civilingenjörsprogram. Det nya är att man efter

tre år av civilingenjörsutbildningen skall kunna ta ut mellanexamen

(teknologie kandidat) fast man ännu inte har förvärvat yrkesmässig

anställningsbarhet. Sedan går man vidare antingen i ett huvudspår

eller genom att välja en annan profil, eventuellt efter viss komplette-

ring. Studerande med högskoleingenjörsexamen ska med viss kom-

plettering kunna gå vidare till ett masterprogram (kan även vara ett

civilingenjörsprogram) och ta magisterexamen. Därmed skapas ett

samverkanssystem mellan de regionala högskolorna och Chalmers.

Nytänkande behövs inom finansieringen

Bristen på finansiering är det största hotet mot den svenska ingen-

jörsutbildningen. Förvisso har det i absoluta tal skett en satsning på

högre utbildning det senaste decenniet, men satsningen har i huvud-

sak skett genom en expansion av antalet platser. Statsmakterna har

inte ökat ersättningen per plats i proportion till de kostnadsökningar

som skett. Urholkningen riskerar på sikt att äventyra kvaliteten. Även

andra länder har upplevt en liknande utveckling och flera av dem har

börjat införa terminsavgifter för högskolestudier. Chalmers anser att

det är viktigt att nya resurser fokuseras på ersättningen per student

istället för en expansion av antalet studieplatser. Ett trendbrott är

nödvändigt.

Internationell verksamhet för enuthållig samhällsutveckling

Internationaliseringen av både utbildningen och forskningen tog

ytterligare kliv under 2003. På en mycket givande och intressant resa

till Kina, som jag hade förmånen att göra under ledning av utbild-

ningsminister Thomas Östros, blev det tydligt vilka möjligheter forska-

re och näringsliv har till samarbete med den enorma kinesiska

marknaden. Tack vare initiativ och hårt

arbete från chalmersprofessorn Johan Liu

har vi bl a kunnat skriva ett avtal om

forskningssamarbete inom mikrosystem

med Shanghai University.

Chalmers strävan till internationalisering

bar frukt under året. På högsta minister-

nivå ordnade Miljösektionen i juni ett

möte mellan Storbritanniens och Sveriges

miljöministrar. Våra miljöforskare har

tydligt placerat Chalmers på kartan över

dem som kämpar för en hållbar samhälls-

utveckling.

Hans Majestät Konungens miljöprofessur

har glädjande återigen placerats på Chal-

mers. Fysikern Robert Ayres har ägnat

hela sin forskarkarriär åt miljöteknik och

resursfrågor och blir den tredje kunga-

professorn på Chalmers.

Chalmers nya strategidokument lägger

stor vikt vid arbetet med en hållbar sam-

hällsutveckling. Utan överdrift kan man påstå att vi redan är föregång-

are på området. Som jag ser det, är det avgörande för allas vår framtid

att vetenskapen tar stort ansvar för en samhällsutveckling som fören-

ar både ekonomisk tillväxt och hållbarhet. Energitekniken kommer

otvivelaktigt att få stor betydelse för vår tillväxt och det finns all an-

ledning att tro att många nya goda idéer kommer att födas på Chal-

mers. Bildandet av Chalmers Energicentrum CEC är ett initiativ som

jag ser fram emot att få följa.

Stark forskning på Chalmers

Det är mycket glädjande att så många forskare och forskningsområ-

den vid Chalmers vinner nationell och internationell ryktbarhet. Detta

visar sig bland annat i utmärkelser till excellenta forskare och i goda

utfall på forskargruppernas ansökningar om forskningsmedel. Forska-

re från andra länder söker sig också hit och våra forskare inbjuds ofta

att tillbringa kortare eller längre sejourer vid utländska universitet.

Forskningsframgångar inom fysik, mikroteknologi och nanoveten-

skap, materialvetenskap, biovetenskap, kemi och matematik visar att

Chalmers har en stark grundvetenskaplig bas. När Vetenskapsrådet i

slutet av året delade ut forskningsanslag utsågs 14 forskare till excel-

lenta forskare, varav två på Chalmers. De är professor Bengt Anders-

son på Sektionen för kemi och bioteknik och professor Tord Claeson

på Mikroteknologi och nanovetenskap, MC2. I en av Vetenskapsrådet

utförd internationell utvärdering av bioteknikområdet hamnar dess-

utom flera av Chalmers forskare mycket högt upp på listan av framstå-

ende forskargrupper. Enligt utvärderarna håller den svenska biotek-

nikforskningen en mycket hög kvalitet. Flera av projekten visade sig

vara bland de främsta i Europa och i vissa fall världsledande. Till dem

hör Chalmersprofessorn Bengt Nordéns forskargrupp som fick omdö-

met ”outstanding”.

Inom de klassiska teknikområdena elektroteknik, maskin- och for-

donsteknik sker utveckling i nära samarbete med näringslivet. Denna

utveckling är nödvändig för industrins internationella konkurrens-

kraft. Ansvaret för forskningsfinansieringen läggs, i brist på tydliga

statliga industripolitiska satsningar, till stor del på stiftelserna och på

industrin.

4

Även byggindustrin börjar förändra sin traditionstyngda struktur med

större betoning på nya byggmaterial, lätta konstruktioner samt miljö-

vänlig och resurssnål teknik. Internationellt byggande har en utveck-

lingspotential som bör kunna leda till en väsentlig ökning och utveck-

ling av byggnäringen.

Chalmers innovationssystem

Parallellt med utvecklingen av starka forskningsmiljöer har Chalmers

innovationssystem utvecklats under året. Nationellt har tillväxt-

frågorna belysts mycket och i flera sammanhang har man uppmärk-

sammat Chalmers arbete med att öka utväxlingen på forskningen

genom att omsätta resultaten i praktiken. Det sker både via nya före-

tag och genom samarbeten med existerande företag. Chalmers entre-

prenörsskola tillsammans med dotterbolaget Chalmersinvest, stiftel-

serna Chalmers Innovation och Chalmers Industriteknik utgör hörn-

pelarna i denna utveckling. Framgångar i både Venture Cup och Inno-

vation Cup visar konkret att konceptet som Chalmers driver är riktigt.

Utvecklingen på Lindholmen i samverkan med Lindholmen Science

Park utgör också en viktig del i arbetet. Där möter Chalmers regelbun-

det företrädare för näringslivet, kommunen och Göteborgs universitet

i diskussioner kring Lindholmens och Göteborgs utveckling. Arbetet

för att utveckla nya plattformar för samverkan inom bl a områden

som transport och logistik och intelligenta fordonssystem hoppas vi

kunna få finansiering för under 2004.

Förnyelsearbete finansierat av Chalmers stiftelse

Arbetet med att utveckla nya forsknings- och utbildningsprogram

inom Chalmers har pågått i flera år. Förändringsarbetet ställer stora

krav på att medarbetare skall hinna starta nya program samtidigt som

viss löpande verksamhet skall pågå parallellt. Stödet från Chalmers

stiftelse har varit helt avgörande för att få volym på förändringsinsat-

serna och för att kunna frigöra lärare eller nyanställa personal. De

områden som har byggts upp och stöttats är i första hand:

– en bred, internationellt uppmärksammad miljöverksamhet,

– bioteknik,

– uppbyggnad av ny mjukvaruorienterad IT-forskning med nytt

utbildningsprogram och starkt stöd till IT-universitetet,

– ett laboratorium av världsklass inom mikroteknologi och

nanovetenskap, MC2,

– ett brett materialforskningsprogram med samordnad ledning av

Nordeuropas största instrumentpark för materialanalys, MACH.

Andra områden som också har fått ökade möjligheter att utvecklas är

design och produktframtagning med ett nytt utbildningsprogram,

gemensamma utvecklingsprogram inom det övergripande området

husbyggnad, arkitektur och management för drift och underhåll av

fastigheter samt boendemiljö.

Det pedagogiska utvecklingsarbetet har också fått ökade resurser

genom Chalmers stiftelse. Fokus ligger här på bättre förståelse för

kunskapsbildningens villkor och den långsiktiga utvecklingen av

användningen av moderna hjälpmedel inom alla ämnesområden för

att förbättra förutsättningarna för ett kvalitativt studiearbete.

Även de resurser som erhållits från andra forskningsfinansiärer är

inriktade på liknande förändringsområden och från dessa finansiärer

förväntas också bestående förändringar av Chalmers forsknings-

profiler. De EU-finansierade forskningsprojekten blir mer och mer

krävande eftersom finansieringen utgår från att infrastruktur-

kostnaden redan är finansierad.

Finansieringsproblematik

Finansierings- och kostnadsproblematiken har upptagit en stor del av

högskolans och styrelsens ledningsresurser under det gångna året.

I korthet uppstår problemen ur den ovanstående beskrivningen av

förnyelsearbetet. Samtidigt har varje finansiär ambitionen att inte

finansiera hela satsningar utan endast delar, mot att högskolan själv

bidrar. Detta bidrag är svårt att ge när det statliga fakultetsanslaget

inte ökar trots ökade krav inte minst på att examinera fler doktorer.

Endast 29 % av Chalmers forskningsresurser är basanslag från staten,

det s k fakultetsanslaget.

Nyrekrytering för att åstadkomma förnyelse kan emellertid inte ske

utan att samtidigt någon annan verksamhet minskar, eftersom antalet

personer i systemet och därmed kostnaderna redan överstiger intäk-

terna. Detta har bl a lett till att ett nytt system har utvecklats under året

för fördelning av fakultetsmedlen. Det nya systemet, som har till syfte

att stimulera aktivitet och kvalitet i all verksamhet, kommer att imple-

menteras under 2004. Modellen bygger på att vi skall komma ifrån en

historisk, konserverande fördelning och mer påtagligt stimulera kvali-

tativ publicering, forskarutbildning och uppmärksammade resultat.

Kopplingen mellan forskningsinsatser och god undervisning, samt

utveckling av engagerande kursprogram skall också premieras i mo-

dellen. Slutligen ställs en del till rektors förfogande för direkta utveck-

lingsinsatser inom nya områden eller nyckelområden där extern finan-

siering är svag eller obefintlig. Under den första fasen av detta om-

struktureringsarbete kommer rektors resurs att fokuseras på insatser

som ger långsiktiga effekter på kostnadsminskningar inom områden

där vi har övertalighet eller där verksamheten inte längre har ett

vetenskapligt eller näringslivsinriktat fokus som det finns stöd för.

Personal och studenter

I tider av omstrukturering och knappa resurser är påfrestningarna på

personalen stor och det är med en viss oro jag blickar framåt. Hög-

skolans viktigaste uppgift de kommande åren är dock att fortsätta

arbetet med att skapa en stabilare bas för verksamheten och att säker-

ställa att vi inte tappar unga personer inom akademin. Personalen

tillsammans med studenter och tidigare studenter är Chalmers rygg-

rad som under lång tid byggt högskolan till vad den är idag. Under året

som gått har fantastiska insatser gjorts för att nå goda resultat, även

om det bitvis har varit tufft. Samspelet mellan studenter och personal,

både lärare och de som har stödjande uppgifter, har utvecklats i positiv

riktning. Som lärare och forskare vet jag att det inte finns något som

uppväger känslan av att ha haft en bra lektion, att ha genomfört ett

lyckat experiment eller ha sett insikten komma hos studenterna.

Likaså tror jag att det för våra studenter känns tillfredsställande när

de upplever förståelse.

En viktig del i Chalmers arbete är jämställdhetsfrågor och vi arbetar

aktivt med att öka antalet kvinnliga studenter, lärare och forskare det

senare bl a genom riktade stöd till kvinnor i början av sin forskarkarriär.

Fortfarande är dock antalet kvinnor på de högsta befattningarna lågt,

men Chalmers kan trots allt glädjas åt att vi fr o m den 1 januari 2003

har en kvinnlig prorektor.

Trots de kärva tider som akademin för närvarande lever under känner

jag mig mycket stolt över de resultat inom forskning och utbildning

som vi presterat under året. För allas hängivna engagemang vill jag

därför framföra ett stort tack !

Jan-Eric Sundgren

Rektor

5

ChalmersStudentkårs syn på Chalmers

verksamhetsår 2003

Studentkårens

styrelse:

Anders

Ingvarsson, Kim

Leandersson,

ordförande

Dan Persson,

Kristian Holm,

Markus Kvist

och Pernilla

Gilvad. Saknas

på bilden gör

Niklas

Andersson,

Emma Nielsen

och Erik

Holmberg.

Utbildning

Under 2003 har Chalmers tagit krafttag för att vända

den ekonomiska utvecklingen, vilket har inneburit

nedskärningar som även drabbat utbildningen.

Chalmers Studentkår ser allvarligt på neddrag-

ningarna inom grundutbildningen. När den lärarledda

utbildningen och antalet laborationer minskas så

riskerar man att hamna i en nedåtgående spiral

– ju färre teknologer som når upp till kraven ju lägre

inkomster, och då måste man spara ännu mer på

utbildningen. Vi anser att en kritisk punkt nu nåtts

och att det inte är möjligt att spara mer med bibe-

hållen kvalitet. En annan olycklig följd kan bli att

Chalmers som varumärke påverkas negativt, vilket

kan försvåra framtida rekrytering av nya studenter.

Det är glädjande att Chalmers är pådrivande i den

svenska universitetsvärlden när det gäller att imple-

mentera Bologna-modellen. Det ger möjligheter att

forma utvecklingen istället för att formas av den.

Studentkåren anser dock att tempot ibland är lite väl

uppskruvat, vilket riskerar den nödvändiga förank-

ringen i den egna organisationen. Tydligare beslut i

kombination med bättre förankring är något student-

kåren önskar inför nästa år. Likaså är det nödvändigt

att fortsätta arbetet med detaljerna i Chalmers egen

modell. Bland annat måste kraven för den avslutande

delen av utbildningen utformas så att studenterna

utan problem kan genomföra avslutningen oberoen-

de av var de studerat de första tre åren av utbildning-

en utan att systemet urholkas och kvaliteten blir

lidande.

Studentkåren ställer sig positiv till de föreslagna

förändringarna i ledningsstrukturerna på Chalmers.

En grundutbildning som är mer frikopplad från da-

gens sektioner med ett konkurrensutsatt köp/sälj-

förfarande av kurser anser vi kan leda till en bättre

utbildning.

Jämställdhet/jämlikhet

Jämställdhetsarbete är något som Chalmers under

flera år prioriterat högt. Ett viktigt avstamp under året

har varit den enkätundersökning om jämställdhet

som presenterades i maj månad. Den visade på att

många kvinnliga studenter kände sig diskriminerade.

Under året har fokus legat på utbildning och informa-

tion till och för studenter. Inför nästa år är det stu-

dentkårens förhoppning att minst lika stort fokus

kommer att ligga på personal inom hela Chalmers

organisation. Det är viktigt att de anställda håller

jämna steg med studenter i frågan om jämställdhet.

Under året har Chalmers äntligen antagit en handlingsplan för

hur likabehandlingslagen för studenter ska följas. Lagen kom

2001. Handlingsplanen har fortfarande brister, framförallt saknas i

dagsläget den organisation som krävs för att arbeta med vissa

delar i likabehandlingslagen. Arbetet med jämställdhetsfrågor

löper på väldigt bra och här finns en klar ansvarsfördelning på

både Chalmers centralt och på sektionsnivå. Detsamma gäller

funktionshinder även om frågan inte drivs lika aktivt. De största

bristerna är ansvaret för frågor rörande etnicitet, religion eller

annan trosuppfattning samt sexuell läggning. Positivt är dock att

Chalmers under 2004 kommer att se över och organisera arbetet

kring dessa frågor. Samtidigt kommer handlingsplanen att revi-

deras för att råda bot på de brister som finns idag.

Mottagningen

Under året har nya grepp tagits i mottagningen av nya studenter,

där Chalmers har en aktivare roll än tidigare. Högskolan har visat ett

större intresse för det arbete som studenter lägger ner på mottag-

ningen och man arbetar tillsammans med förbättringar. Ambitio-

nen var också att delta under flera nollningsaktiviteter. Inför nästa

år planeras ytterligare förändringar av fadderutbildningen samt en

närmare kontakt mellan Chalmers och nollningskommittéerna.

Studentkåren är övertygad om att kvalitén på en redan förstklassig

mottagning därmed kommer att förbättras ytterligare.

Praktikfrågan

Den obligatoriska praktiken avskaffades i mars 2003 eftersom den

inte ingick i ordinarie kursplan och inte var poängsatt samt att den

förväntades utföras utanför terminstid. Avskaffandet ställer högre

krav på att högskolan bidrar med de praktiska kunskaper och den

yrkesförståelse som annars lätt missas. Ett komplement till prakti-

ken kan vara mentorskap. Ett koncept med mentorer från företag

utvärderas under 2003/04 av Chalmers Studentkår, bl a i samarbete

med Chalmers Careers Service. ❖

6

Fokus påresultat

Totala intäkterna år 2003

uppgick till 2 107 mkr.

Totala kostnaderna år 2003

uppgick till 2 142 mkr.

Chalmers inklusive Chalmers Lindholmen högskola

Verksamhetsresultat (antal) 2003 2002 2001 2000 1999

Grundutbildningen examina 1 599 1 415 1 383 1 346 1294

Forskarutbildningen: Doktorsexamina 142 130 115 94 104

Forskarutbildningen: Licentiatexamina 162 172 140 149 133

Referee-granskade vetenskapliga artiklar 1 800 1 800 1 650 1 750 1650

Övriga artiklar 850 900 900 1 000 900

Intäkter (mkr)

Utbildningsdepartementsmedel 1 031 950 892 836 817

Övriga statliga bidrag och uppdrag 371 356 343 341 349

Bidrag/uppdrag från företag mfl 256 238 169 160 163

Offentliga stiftelsebidrag 118 135 140 130 92

EU-bidrag 54 50 36 36 35

Stiftelsen Chalmers 143 212 253 259 237

Övrigt 113 104 111 115 151

Finansiella intäkter 21 27 39 24 8

Summa intäkter 2 107 2 072 1 983 1 901 1 852

Kostnader

Personalkostnader 1 170 1098 1 077 1 097 1 007

Lokalkostnader 342 349 341 279 261

Övriga driftskostnader 439 454 428 416 458

Avskrivningar 147 162 157 159 153

Finansiella kostnader 44 49 38 33 25

Summa kostnader 2 142 2 112 2 041 1 984 1 904

Resultat – 35 – 40 – 58 – 83 – 52

EU 3 %Finansiellt 1 %

Offentligastiftelser 5 %

Övrigastatliga

18 %

Utbildnings-departementet

49 %Företag mfl 12 %

Övrigt 5 %

Stiftelsen Chalmers 7 %

Övrigt20 %

Avskrivningar7 %

Finansiellt2 %

Lokaler16 %

Personal55 %

Ekonomiskt resultat

Resultatet för Chalmers, inklusive Chalmers Lindhol-

men högskola, uppgår till –35 (–40) mkr efter finan-

siella poster, uppgifter inom parantes avser år 2002.

Det negativa resultatet motsvarar 2 % av omsättning-

en. I resultatet ingår avskrivningskostnader om 35

(50) mkr som i balansräkningen täcks av det aktie-

ägartillskott vilket erhållits till följd av ändrade redo-

visningsprinciper. Resultatet exklusive avskrivnings-

kostnader som täcks av aktieägartillskottet ovan,

uppgår därmed till 0 (10) mkr. Resultatet har belastats

med kostnad för avtalspensioner om 18 (6) mkr samt

för förlustrisker i pågående projekt om 17 (7) mkr.

Finansnettot uppgår till –23 (–22) mkr. Enligt god

redovisningssed skall en del av pensionskostnaden

redovisas som en finansiell kostnad. För år 2003 upp-

går denna till 41 mkr.

Intäkter

Intäkterna har under verksamhetsåret uppgått till

2 107 (2 072) mkr, vilket är en ökning med 35 mkr

(2 %). Intäkter från statliga finansiärer har ökat med

96 mkr (7 %), där intäkter från utbildningsdeparte-

mentet för grundutbildning har ökat med 59 mkr.

Fakultetsmedlen har ökat för lön- och prisuppräk-

ning samt för den nationella forskarskolan i material-

vetenskap som Chalmers är värd för. Bidrag från företag

och andra organisationer har ökat med 18 mkr (8 %),

där Wallenbergstiftelsen har minskat från 52 till 30 mkr

och övriga bidrag har ökat med 40 mkr (22 %). Ökning-

en avser ett antal finansiärer. Intäkter från de offentliga

forskningsstiftelserna har minskat med 17 mkr (–13 %),

främst från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensut-

veckling. Intäkter från Chalmers stiftelse har minskat

med 69 mkr (–33 %), beroende på tidigare beslut om

minskade bidrag till Chalmers. Bidrag från EU har ökat

med 4 mkr (8 %) och övriga intäkter har ökat med 9 mkr

(9 %).

Chalmers tio största forskningsfinansiärer svarar för 72

% (75 %) av intäkterna till forskning och forskarutbild-

ning. Inom grundutbildningen står den största finansiä-

ren, utbildningsdepartementet, för 87 % (86 %) av

intäkterna.

Den statligt finansierade utbildningen och forskningens

andel utgör 67 % av intäkterna och har ökat med 4

procentenheter jämfört med föregående år.

Kostnader

Kostnaderna uppgår till 2 142 (2 112) mkr, vilket är en

ökning med 30 mkr (1 %).

Personalkostnaderna har ökat med 72 mkr (7 %). De

ökade kostnaderna avser huvudsakligen pensioner

med 48 mkr, där avtalspensioner har ökat med 12 mkr,

samt kostnader för årets lönerevision om 21 mkr. Lokal-

kostnaderna har minskat med 7 mkr (–2 %), vilket beror

på lägre driftkostnader och minskade lokalytor. Avskriv-

ningskostnaderna har minskat med 15 mkr (–9 %).

Investeringar i anläggningstillgångar har minskat mar-

kant jämfört med föregående år, vilket har medfört

lägre avskrivningar. Övriga kostnader har minskat med

15 mkr (–3 %), minskningen beror bland annat på de

besparingsåtgärder som Chalmers införde under våren

2003.

Verksamhetsresultat

Grundutbildningen

Antalet examina uppgår till 1599, vilket är en ökning

med 13 % jämfört med föregående år. Såväl antalet

civilingenjörs- som högskoleingenjörsexamina är bland

de högsta någonsin.

Forskarutbildningen

Antalet doktorsexamina uppgår till 142, vilket är en

ökning med 12 examina jämfört med föregående år.

Examinationen är den högsta någonsin. Antalet kvinnor

som avlagt doktorsexamen uppgår år 2003 till 35 styck-

en (25 % av samtliga examina).

Antalet licentiatexamina uppgår till 162, vilket är en

minskning med 10 examina jämfört med föregående år.

Vetenskapliga artiklar

Antalet referee-granskade vetenskapliga tidskriftsartik-

lar och konferensbidrag uppgår till cirka 1800. Till detta

kommer övriga vetenskapliga rapporter etc om 850. ❖

7

KvalitetsarbeteGoda omdömen om Chalmersutbildningar

Under 2003 presenterades Högskoleverkets rapporter

från utvärderingar av miljö- och kemiutbildningarna i

Sverige. För Chalmers del avsåg dessa utvärderingar

endast forskarutbildningen. Grundutbildningen kom-

mer att bedömas vid utvärderingar som omfattar

civilingenjörsutbildningar 2005.

När det gäller miljöutbildningarna konstateras att

Chalmers har drygt en tredjedel av landets alla dokto-

rander inom området. Genom den speciella organisa-

tion som miljövetenskap har på Chalmers och vid

Göteborgs universitet ges doktoranderna tillgång till

rika forskningsmiljöer. Enligt bedömarna leder det till

en forskarutbildning av hög kvalitet, vilket bl a märks

på avhandlingarna. I rapporten framhålls dock att

Chalmers kan göra mer av samarbetet med Göte-

borgs universitet och att det inte är tydligt vad som

skiljer forskarstudier i miljövetenskap från forskarut-

bildning i de basdiscipliner som forskarutbildningen

inom miljöområdet är knuten till.

Beträffande forskarutbildningen i kemi konstaterar

Högskoleverkets utvärdering att kvaliteten är god och

den pekar särskilt på att all forskarutbildning är orga-

niserad i forskarskolor. Bedömarna ser en risk i att

doktoranderna får ta över nya arbetsuppgifter i sam-

band med att den tekniska och administrativa perso-

nalen minskas.

Utvärdering avhögskoleingenjörsprogrammen

Även den 2002 inledda utvärderingen av högskole-

ingenjörsprogrammen rapporterades under 2003.

I bedömningen konstateras att Chalmers högskole-

ingenjörsutbildningar är välbalanserade med avseen-

de på ingående ämnen och att utbildningarna uppfyl-

ler examenskraven. Bedömarna anser att det finns

möjlighet att utveckla samverkan mellan högskole-

ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna och att

dra större nytta av forskningen vid Chalmers för att

stärka de treåriga utbildningarna.

Kvalitetsindikatorer för grundutbildningen

För att bättre kunna bedöma grundutbildningens

kvalitet och om utbildningarnas syften och vidtagna

förbättringsåtgärder når sina syften har Chalmers ett

behov av tillförlitlig information om hur utbildnings-

programmen fungerar. Under två år har Chalmers i

samarbete med tekniska högskolan i Linköping arbe-

tat med ett projekt för att ta fram kvalitetsindikatorer.

Projektet slutfördes under hösten 2003 och har lett

till bedömningsmallar för fyra huvudområden: ung-

domsattityder, studieresultat, studenternas syn på

studierna och deras välbefinnande samt studiernas

relevans och karriärmöjligheter. Enkäter för att ta

fram underlag har också utarbetats under projek-

tets gång. När indikatorerna tas i bruk vid Chalmers

och LiTH skapas även förutsättningar för jämföran-

de uppföljning av utbildningsprogrammen, liksom

samarbete kring åtgärder för att avhjälpa identifie-

rade brister.

Engelskspråkiga program

En intern kvalitetsuppföljning gjordes under hös-

ten av de engelskspråkiga programmen. De har

nära anknytning till respektive forskningsområde

och håller på det hela taget god kvalitet. Uppfölj-

ningen har föranlett förbättringar både vad avser

samordningen av innehållet och organisatoriska

frågor. Chalmers arbetar även med att öka de

internationella studenternas medverkan i kurs-

och programutvärderingar.

Forskning av hög internationell klass

Tunga forskningsfinansiärer utvärderar fortlöpan-

de den forskning de stöder. Under 2003 har Vetenskapsrådet låtit internationel-

la experter utvärdera svensk bioteknikforskning. Enligt utvärderarna håller

forskningen en mycket hög kvalitet och de forskningsområden som särskilt lyfts

fram är att utveckla målsökande, cellgiftliknande molekyler som kan växelverka

med DNA samt undersökning av biologiska modellstrukturer i mikro- och nano-

storlek.

Även Chalmers materialforskning håller hög kvalitet enligt en utvärdering som

gjorts på uppdrag av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Det gäller de tre pro-

grammen Biomimetiska material, Teori, modellering och simulering samt Kom-

plexa oxidmaterial. Programmen uppvisar genomgående mycket goda kontak-

ter såväl nationellt som internationellt både vad gäller forskningssamarbete

och industrikontakter. Även forskarutbildningen är väl omhändertagen.

Medlen fördelas inom Chalmers efter kvalitetskriterier

Den nya fördelningsmodellen för fakultetsmedel baseras delvis på bedömning

av forskningens kvalitet. Under 2004 kommer omfattningen av examina och

externa anslag att gälla som mått på kvaliteten. Fler kvalitetskriterier kommer

att tas med vid fördelningen 2005.

Ledarskapet i akademin måste utvecklas

Fakultetsrådet har under året diskuterat ”ledarskap i akademiska miljöer” och

hur det har påverkats av den ekonomiska situationen och den ökade andelen

externa resurser. En grundförutsättning för en positiv utveckling är att det finns

ett stort förtroende mellan ledningen och kärnverksamheten, d v s utbildning

och forskning. Kärnverksamheten måste sättas i centrum vid förändringar av

organisation, styrsystem och stödprocesser. Ledarrollerna måste utformas så att

det uppfattas som meningsfullt att vara ledare. Samtidigt måste forskarkomp-

etensen kunna upprätthållas.

Bättre effektivitet i processer

För att nå ökad kvalitet i Chalmers administrativa processer har ett omfattande

arbete med att skapa effektivare arbetssätt inom ett antal valda administrativa

nyckelområden genomförts. ❖

8

Grund-

Andel kvinnor i procent i

årskurs ett hösten 2003.

60

Andel kvinnor årskurs ett

50

40

30

100 procent

90

80

70

20

10

0

A D E F I It K KfBt M Td V Z Bi EiDi Ki Mi MeAu SlSkSiDp

Hösten

0

20

10

40

30

50 procent

Andel antagna kvinnor

1999 2000

Arkitekt- ochcivilingenjörs-

program

Högskole-ingenjörsprogram

2001 2002 2003

Andel kvinnor i procent

bland antagna studerande.

Mål

Chalmers mål för 2003 var att uppnå 8 800 helårs-

studenter med en något högre prestationsgrad än

året innan, då den var 85,0 %. Målet var också att

under året examinera minst 893 arkitekter och civil-

ingenjörer, vilket är en fjärdedel av det mål som satts

för perioden 2001-04. Målet var dessutom att öka

såväl antalet examinerade högskoleingenjörer som

antalet examina totalt jämfört med föregående år.

Ett annat mål för 2003 var att fullfölja det princip-

beslut som togs sent 2002, nämligen att förbereda för

att hösten 2004 införa en ny utbildningsstruktur som

anknyter till Bologna-processen.

Ytterligare ett uttalat mål var att fortsätta den peda-

gogiska satsningen för att vidareutveckla utbildnings-

programmens innehåll och genomförande och att ge

studenterna möjlighet till ett mer aktivt lärande och

en bättre förståelse för innehållet.

Rekrytering

Chalmers rekryteringsarbete har som ledstjärnor att

se till helheten, öka samordningen och att finna rätt

kanaler och uttrycksmedel för olika målgrupper.

Chalmers studentrekryteringsarbete har pågått i

projektform även det gångna året. En bärande idé i

arbetet är att få ett sammanhängande koncept ifråga

om marknadsföring, information och vägledning.

Projektformen ger goda möjligheter att sammanföra

personer med olika kompetenser i arbetet och att

samordna de enskilda utbildningarnas rekryterings-

arbete. Rekryteringsarbetet spänner över många

områden, alltifrån tävlingar för grundskolan till semi-

narier för lärare i högstadium och gymnasium.

Chalmers har liksom tidigare år tillsammans med

Tekniska samfundet arrangerat ”Teknikåttan” – en

tekniktävling för årskurs 6. För första gången arrange-

rades också i samarbete med Snilleblixtarna tävlingen

”Rädda ägget”. Tävlingen gick ut på att få ett ägg att

landa utan att gå sönder efter ett fall från en 15 meter

hög kran.

Under året har Chalmers högspänningslaboratorium,

den s k Kopparbunken, tagits i bruk för besöks-

grupper då olika fysikaliska experiment visats.

Även utställningen och visningen av Fysikaliska lek-

saker har fått mer funktionsdugliga lokaler dit många

grupper av barn och ungdomar sökt sig.

Chalmers har information speciellt riktad till flickor i

form av särskilda besöksdagar samt den Tekniska

tjejrundan för flickor i årskurs 6 och 7. Särskilda in-

satser har även under 2003 riktats till grupper av

ungdomar från studieovana hem och till ungdomar

med invandrarbakgrund. Det har skett genom att

några av Chalmers studenter går ut som informatörer,

inspirerare och läxhjälpare i utvalda skolor.

Chalmers har också öppnat en hemsida där intresse-

rade ungdomar kan registrera sig för att få löpande

information om utbildning på Chalmers. Vi tror att

denna kontaktväg bidragit till att så många av de

antagna kom till studiestart hösten 2003.

Antagning

Antagningen till höstterminen var stabil. Alla platser

fylldes i civilingenjörs- och arkitektutbildningarna.

Ingen reserv behövde kallas efter Verkets för hög-

skoleservice andra urval. Överintaget blev något

större än planerade fem procent. Vid högskoleingen-

jörsutbildningarna kunde däremot inte alla platser

fyllas. Intresset för sjöfartsutbildningarna är stort.

Platsgaranti till sjökaptens- och sjöingenjörsutbild-

ningen har erbjudits dem som har matrosbrev res-

pektive motormansbehörighet.

För arkitektutbildningen, som tillhör de utbildningar

som har högt söktryck, har hälften av nybörjarna

antagits på grundval av det särskilda antagnings-

provet. För att särskilja sökande med likvärda prov-

resultat har högskoleprovsresultatet använts.

Antagningspoängen varierar kraftigt mellan de olika

utbildningarna. Det finns en tydlig trend att antag-

ningspoängen stiger för högpoängsutbildningar och

sjunker för utbildningar med redan låga betygs-

medelvärden. För civilingenjörsutbildningen i teknisk

design var lägsta antagningspoäng 20,00, dvs högsta

poäng, och mer än tio kvarvarande sökande med

högsta betyg kom inte in. Till den treåriga design-

ingenjörsutbildningen var lägsta antagningspoäng

18,08. Sjökaptensutbildningen hade en lägsta antag-

ningspoäng på 14,54 för dem som inte redan har

matrosbehörighet.

Andelen nyantagna kvinnor ligger på samma nivå

som de två föregående åren. I civilingenjörs- och

utbildningen

9

Pär Lindén läser kemi på Chalmers. Han fyller 23 i år och har

snart klarat av 3 år på sin civilingenjörsutbildning. Någon större

tvekan om att det var just kemi han ville läsa var det inte. Inte

heller att det skulle bli Chalmers.

”Jag valde Chalmers för att det är en bra skola med ett gott rykte,

men sen tycker jag ju om Göteborg också, och det är bra kommu-

nikationer till Torsby i Värmland där jag är uppväxt. Så det var

inte så svårt att välja egentligen.”

Pär har alltid tyckt att det skulle vara häftigt att vara kemist. Nu är

han på väg, och målet med studierna är att fortsätta med organisk

kemi inom läkemedelsindustrin, för en eventuell senare fortsätt-

ning inom akademin. ”Om jag hittar ett område som intresserar

mig tillräckligt kan jag tänka mig att komma tillbaka till akademin,

men först vill jag ut och jobba ett tag.”

Han trivs mycket bra som student på Chalmers, och tycker om

gemenskapen på skolan. Men i början av studierna var han orolig

att han inte skulle klara av det, för det är höga krav som ställs.

Snart insåg han dock att även om det var tufft så var det inte över-

mäktigt.

”Det är roligt här, och vi pluggar ihop. Det är ju något man inte

har gjort tidigare, men nu när man gör det märker man att det är

mycket roligare att plugga.”

Att Pär skulle tycka det vore annat än roligt att plugga är

svårt att tro. På gymnasiet tog han chansen och studera-

de ett år i USA. Det innebar ett extra år på gymnasiet,

men det tycker Pär att det var värt.

” Jag lärde mig massor, och min engelska utvecklades

enormt, även om jag håller på att tappa en del av det

nu.”

En stor skola med många människor tycker Pär är bra.

”Det är mycket folk, och då är det mycket som händer.”

Det verkar vara viktigt för Pär att det händer saker, och

han ser till att sysselsätta sig. Det senaste året har han

engagerat sig och skrivit i sektionstidningen Kempressen,

även om han inte är någon utpräglad kårmänniska. Dess-

utom är Pär sprinter för friidrottsklubben Ullevi. Det

innebär drygt 20 timmar träning i veckan. Men det är

inget hinder för Pärs studier.

”Jag tror att det är bra för mina studier. Och jag tror inte

att jag får mer gjort om jag inte tränar. Tvärtom, kroppen

behöver också sitt.”

Det verkar som Pär har rätt, han har sprungit i över

halva livet och klarar av studier på toppnivå samtidigt.

”Det är roligt här, …”

10

Antagning och examination

för högskoleingenjörs-

utbildningen respektive

civilingenjörs- och

arkitektutbildningen vid

Chalmers. Examinations-

kurvorna är förskjutna 3

respektive 5 år jämfört med

kurvorna ”Sökande/

antagna”, vilket motsvarar

den ungefärliga median-

studietiden. 0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500 personer

Ansökningar, antagna årskurs ett och examinerade

Hösten1999 2000 2001 2002 20031994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Förstahands-sökande ark. & civing.

Förstahandssökandehögskoleing.

ark. & civing.

ark. & civing.Antagna

högsk.ing.Antagna

Examinerade

Examinerade högsk.ing.

2001 2002 2003

2001 2002 20032000

Utbildningar 180 poäng

A Arkitektur

Bt Bioteknik

D Datateknik

E Elektroteknik

F Teknisk fysik

I Industriell ekonomi

It Informationsteknik

K Kemiteknik

Kf Kemiteknik med fysik

M Maskinteknik

Td Teknisk design

V Väg- och vattenbyggnad

Z Automation & mekatronik Studieresultat för första

årskursens civilingenjörs- och

arkitektstuderande antagna

hösten 1997 till 2003.

Förstahandssökande till hösten 1 Nybörjare 4

2003 2002 2001 2000 1999 2003 2002 2001 2000 1999

Civilingenjörer 2473 2625 2896 3003 3153 1306 1439 1491 1396 1308

Int. Masters of Science 2940 1867 1413 943 830 376 390 286 204 139

Arkitekter 655 643 566 546 395 95 93 89 84 85

Högskoleingenjörer 2 639 568 658 755 736 476 529 542 605 573

Sjökaptener 3 344 280 276 326 322 110 56 79 61 124

Påbyggnad 381 320 312 285 275 173 135 185 140 199

Tekniskt basår 392 401 405 345 390 251 271 213 188 125

Efterfrågan i grundutbildningen 2003, 2002, 2001, 2000 samt 1999.

1 För internationella masters,sjökaptener och påbyggnads-utbildningar redovisassamtliga sökande.

2 Inklusive sjöingenjörer.

3 Inklusive teknologie kandidati sjöfart och logistik.

4 Inklusive antagna tillhögre årskurser

Efterfrågan på utbildningarna vid Chalmers 2003uttryckt i lägsta antagningspoäng

(2002 i kursiv stil. ”alla”= alla behöriga antagna)

Betyg BP BL HP

Utbildningar med 180 p

A 19,81 (19,65) 4,60 (4,64) 1,90 (1,90)

Bt 18,73 (18,33) 3,71 (4,00) 1,60 (1,50)

D 13,13 (14,84) 3,29 (3,94) 0,80 (1,10)

E 13,15 (alla) 3,15 (alla) alla (alla)

F 18,40 (18,06) 3,87 (4,00) 1,50 (1,50)

I 19,43 (19,33) 4,76 (4,73) 1,70 (1,70)

It 14,84 (16,06) alla (3,90) 1,30 (1,20)

K alla (alla) alla (alla) alla (alla)

Kf alla (alla) alla (alla) alla (alla)

M 16,95 (16,76) 3,62 (3,80) 1,20 (1,30)

Td 20,00 (19,93) 5,00 (5,00) 2,00 (1,90)

V 15,29 (13,40) 3,90 (3,53) 1,10 (0,80)

Z 16,59 (17,02) 3,47 (3,20) 1,20 (1,30)

Utbildningar med 120 p

Au 11,57 (alla) alla (alla) alla (alla)

Bi 12,60 (11,33) 3,63 (3,55) 0,70 (0,40)

Di alla (12,28) alla (3,00) alla (0,80)

Dp 18,08 (– ) 3,70 (– ) 1,70 (– )

Ei alla (alla) alla (alla) alla (alla)

Ki alla (alla) alla (alla) alla (alla)

Mi alla (alla) alla (alla) alla (alla)

Me 12,11 (alla) 3,79 (alla) 1,30 (alla)

Si 10,66 (alla) 3,00 (alla) 0,30 (alla)

Sk 14,54 (13,66) 3,88 (3,73) 1,30 (1,10)

Sl alla (alla) alla (alla) alla (alla)

HPHögskoleprov,

max 2,00

BPBetyg från nya

programgymnasiet,max 20,00

BLBetyg från gamlalinjegymnasiet,

max 5,00

Utbildningar 120 poäng

Au Affärsutveckling

Bi Byggnadsingenjör

Di Dataingenjör

Dp Design ochproduktutveckling

Ei Elektroingenjör

Ki Kemiingenjör

Mi Maskiningenjör

Me Mekatronik

Si Sjöingenjör

Sk Sjökapten

Sl Sjöfart och logistik

40 medelpoäng

30

20

10

0

Termin 2Termin 1

Resultat årskurs 1

Antagna 0397 98 99 00 01 02 Bt

MänKvinnor200 personer

Examinerade

150

100

50

0

A D E F I K Kf M V Z BiAu Di Ei Ki Mi SkSiMe

Examinerade år 2003.

11

arkitektutbildningarna är andelen kvinnor i medeltal

26 %. Skillnaden mellan olika utbildningsprogram är

dock stor. Lägst andel kvinnor har datateknikutbild-

ningen, medan som vanligt arkitektur, bioteknik,

kemiteknik och teknisk design alla har mer än 50 %

kvinnor. Den största ökningen sedan i fjol har väg-

och vattenbyggnad med en uppgång från 30 % till

36 %. I högskoleingenjörsutbildningarna är andelen

kvinnor i medeltal 18 %, lägst för mekatronik och

högst för kemiteknik och design.

Till de internationella masterprogrammen var rekry-

teringen synnerligen god, med nästan 3 000 sökande.

Av olika skäl såsom brist på studentbostäder och

takbeloppets begränsning, valde Chalmers att be-

gränsa antagningen av internationella studenter till

högst 400.

Dialogen mellan Chalmers ledning och studentkåren

om introduktionen av nya studenter pågår kontinuer-

ligt. Utbildning av nollkommittéerna och mottag-

ningskommittén om vilka värderingar som ska prägla

mottagandet har genomförts både centralt och på

sektionerna.

Reell kompetens och validering

Projektet med att utveckla metoder för att validera

utländska betyg samt särskilda meriter och reell

kompetens övergick vid årsskiftet från att ha varit ett

särskilt projekt till att ingå i den centrala studieväg-

ledningens löpande arbetsuppgifter. Validering av

utländska betyg och ökat stöd till sökande med ut-

ländsk bakgrund fortgår och samarbetet med de olika

programmen har utvidgats. Under året har ca 150

personer besökt den centrala studievägledningen för

att få stöd. De samarbetsprojekt som initierades med

externa partners såsom arbetsförmedlingen, vuxen-

utbildningen och länsarbetsnämnden har under året

utvecklats.

Arbetet med att utveckla metoder för att bedöma

reell kompetens intensifierades inför antagningen till

höstterminen 2003. När det gäller reell kompetens för

behörighet till studier har Chalmers satsat på omfat-

tande information och vägledning för att stötta sö-

kande via den centrala studievägledningen. På detta

sätt har det hundratal ärenden som har registrerats

hos den centrala studievägledningen resulterat i ett

antal mer genomarbetade ansökningar (30 st). Detta

arbetssätt har visat sig spara mycket arbetstid och

också minska osäkerheten hos de sökande.

De särskilda insatser för komplettering av behörighet

som erbjudits sökande har gett gott resultat och har

under året utvidgats till att även omfatta stöd för

studenter som redan är under utbildning. Möjligheten

att använda studenterna för att ge stöd inne i utbild-

ningarna har undersökts under året. Ett samarbets-

projekt med Göteborgs universitet och Nelson Man-

dela Metro i Port Elisabeth, Sydafrika har startats.

Projektet är finansierat av SIDA och syftar till att un-

Sten

Gro

mar

k

dersöka möjligheter att importera och implementera

en specifik modell för studiestöd kallad Peer Help

Programme.

Tillgodoräknande av högskolepoäng är nästa fas i

utvecklingsarbetet av metoder för bedömning av

reell kompetens och initierades under senhösten.

Diskussioner med sektioner och centralt berörda

avdelningar såsom grund- och forskarutbildning

inom utbildningsavdelningen har påbörjats.

Arbetsmarknaden

Chalmers har under året märkt av den begränsade

arbetsmarknaden för nyexaminerade. Många stude-

rande har valt att stanna kvar litet längre och läsa

några extra kurser. Även redan examinerade har

återvänt i högre grad än tidigare för att komplettera

sin utbildning med ytterligare kurser. Den senaste

tiden har dock examensfrekvensen ökat påtagligt för

alla utbildningar.

Kreativitet kan väckas och

tränas på många sätt.

Arkitektstudenter i första

årskursen fann ständigt

nya sätt att vika ett papper

och teckna ett stilleben.

12

Careers Service, som drivs som ett projekt inom Chal-

mers, har utvecklats under året. Projektet arbetar dels

med stöd till studenter i deras karriärplanering och

strävan att finna rätt arbete, dels på att förmedla

sökande till arbetsgivare. En databas finns där studen-

ter erbjuds att lägga in sin intresseanmälan och Curri-

culum vitae och där företag kan erbjuda anställning

eller praktik. Careers Service fungerar på så sätt som

en mötesplats mellan chalmerister och arbetsgivare.

Förändringsarbete

Hösten 2003 startade ett högskoleingenjörsprogram i

teknisk design och produktutveckling, en utbildning

som liksom sin ”storasyster” teknisk design integrerar

ingenjörsämnen och designämnen.

Civilingenjörsprogrammen inom kemiteknikområdet

införde under året nya studieplaner för andra årskur-

sen. För bioteknikprogrammet pågår ett arbete för att

bredda programmet mot nya områden med koppling

till biotekniken såsom biomaterial, bioinformatik,

biologisk fysik och biomedicinsk teknik.

Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi har

implementerat sin nya studieplan i tredje årskursen

och går 2004 som första program in i den nya struktu-

ren med avslutande fördjupningsprogram, master-

program där internationella studenter och civilingen-

jörsstudenter ingår i samma program.

Under året har ett intensivt arbete pågått med att

planera för en ny utbildningsstruktur enligt Bologna-

modellen. Den nya programplanerna kommer att ge

en större flexibilitet för studenten att byta inriktning

eller universitet efter de tre första åren. Civilingenjörs-

programmen planeras för att alla skall få en tekno-

logie kandidatexamen efter de tre första åren.

Chalmers hade under 2003 ett särskilt uppdrag att i

samarbete med Umeå universitet utveckla en på-

byggnadsutbildning i fordonsdesign. Planeringen är

nu fullföljd för ett engelskspråkigt masterprogram i

Automotive Industrial Design Engineering, som kom-

mer att starta hösten 2004.

Grundutbildningskommitténs roll

Vicerektor för grundutbildningen har som stöd i sitt

arbete en rådgivande grupp bestående av vice-

dekanerna för grundutbildning. I den gruppen har

under året drivits ett intensivt arbete kring föränd-

ringsprocesser, mest med fokus på övergången till ny

utbildningsstruktur. De pedagogiska frågorna inom

ramen för C-SELT-projektet (Chalmers Strategic Effort

on Learning and Teaching) har också ägnats mycken

uppmärksamhet liksom grundutbildningens ekonomi.

Grundutbildningskommittén har tagit en allt tydligare

roll i det strategiska arbetet för utbildningarna.

Studenternas engagemang är viktigt här liksom i alla

de arbetsgrupper, som temporärt arbetar med sär-

skilda frågor. Utöver de formella möten och grupper

där studenterna är representerade ingår också kår-

ordföranden i Chalmers ledningsgrupp. Rektor och

vicerektor för grundutbildningen möter också regel-

bundet studentkårens styrelse i informella ej proto-

kollförda möten.

Fortbildning

Utbudet av påbyggnadsutbildningar har minskat

under året som en följd av att den totala utbildnings-

volymen inte längre kan finansieras under takbelop-

pet. I detta läge har Chalmers valt att särskilt rikta sig

till lärare i ungdomsskolan med sin fortbildning. Under

året har kurser och seminariedagar hållits för natur-

vetenskaps- och tekniklärare. Utveckling av ytterligare

kurser pågår.

Genomströmning

Studieresultaten inom Chalmers som helhet var ex-

tremt goda under första halvåret 2003. I halvårsrap-

porten kunde vi rapportera ett resultat, som pekade

på ett årsresultat på över 9 000 helårsstudenter och en

prestationsgrad på kanske 87 %. Dessvärre höll sig inte

denna trend under hösten trots den goda antag-

ningen. Studieresultaten är något sämre under hösten,

särskilt finns tecken på att matematikresultaten är

sämre än tidigare. Flera studieavbrott har också regist-

rerats och då inte bara på utbildningar med låga

antagningspoäng.

Arbete, studie-uppehåll m m.

Masterprogram60-80 poäng, 1,5-2 år

Teknologiekandidatexamen

Högskole-ingenjörsexamen

Studenter med behörighet, från både svenska och

utländska universitet, kan söka till Chalmers masterprogram.

Val avmaster-programPlatsgaranti

Söka till Chalmers för vidare studier på ett masterprogram.

Examen, i Sverige eller utomlands.

Fortsatta studier påannan högskola, inom eller utom landet.

Högskoleingenjörer kan komplettera och söka till Chalmers masterprogram.

Civilingenjörs- ellerarkitektexamenAntagning till Chalmers arkitekt-

eller civilingenjörsprogram.

Antagning till Chalmers högskoleingenjörsprogram.

Grundläggande studier120 poäng, 3 år

Ingenjörsstudier120 poäng, 3 år

Förenklad beskrivning av

Chalmers övergång till

ny utbildningsstruktur,

den så kallade Bologna-

modellen, hösten 2004.

13

Utbyte med andra länder 2003 VT HT 2002 VT HT 2001 VT HT 2000 VT HT 1999 VT HT

Chalmers-teknologer vidutländska lärosätenSista året utomlands 80 53 39 53 50 53 50 57 47 49

SOKRATES/ERASMUS 55 46 43 55 50 59 55 47 69 53

Nordiska program 5 7 7 8 5 7 6 5 9 5

UNITECH 6 10 — 10 — — — — — —

Totalt 146 116 89 126 105 119 111 109 125 107

Utländska studentervid ChalmersInternational Master 500 777 307 590 237 418 215 291 191 268

SOKRATES/ERASMUS 145 180 104 167 99 100 67 89 76 59

Nordiska program 7 13 7 7 5 7 17 14 9 14

Bilateralt 19 17 16 16 13 20 4 5 — —

UNITECH 7 14 — 10 — — — — — —

Totalt 678 1001 434 790 354 545 303 399 276 341

Chalmers följer regelbundet upp de studerandes

prestationer bland annat genom de olika program-

mens och årskursernas poängproduktion. Vi kan se en

viss nedgång i antalet klarade poäng under första

terminen för civilingenjörsutbildningarna inom elek-

tro- och datateknikområdet. En nedgång, som säkert

kan tillskrivas det låga söktrycket.

Chalmers utbildningsutbud utgörs till mer än 95 %

av programutbildningar. I några fall följer studenter

enskilda kurser ur programmen, t ex utbytesstudenter

och redan examinerade personer, som vill höja sin

kompetens inom särskilda områden.

Examina

Antalet examina har under året varit fler än någonsin

förut. Särskilt noteras det stora antalet arkitekt-

examina, som för året överstiger de senaste årens

medelvärde med 50 %. Såväl civilingenjörsexamina

som högskoleingenjörsexamina har nått ”all time

high”. Antalet arkitekt- och civilingenjörsexamina var

906 och överskred således det uppsatta målet.

Chalmers räknar dock inte med att kunna uppnå

målet 3 570 examina för fyraårsperioden. Antalet

högskoleingenjörsexamina ökade till 356. Därtill

kommer 42 sjöingenjörsexamina. Under året har

också 175 internationella studenter fått en civilingen-

jörs- eller teknologie magisterexamen efter att ha

Helårsstudenter Helårsprestationer Examina

2003 2002 2001 2000 1999 2003 2002 2001 2000 1999 2003 2002 2001 2000 1999

Civilingenjörer 5054 5113 4773 4410 4510 4399 4253 4088 3911 3910 842 716 762 761 835

Masters of Science 634 426 309 273 188 435 331 229 193 165 175 138 119 132 83

Arkitekter 295 306 288 280 255 281 275 243 246 213 64 39 37 38 43

Högskoleingenjörer1 1395 1475 1551 1508 1432 1219 1330 1389 1294 1194 398 352 293 276 259

Sjökaptener 113 162 303 220 217 111 174 255 217 223 52 78 78 54 42

Påbyggnad 105 92 106 99 97 89 81 90 83 78 — — — — —

Tekniskt basår 224 221 216 147 113 158 167 155 107 95 — — — — —

IT-universitetet 190 115 — — — 159 70 — — — — — — — —

Övrigt 823 684 547 634 615 734 624 470 478 496 68 92 94 85 32

Totalt 2 8833 8594 8093 7571 7427 7585 7305 6919 6529 6374 1599 1415 1383 1346 1294

Prestationer och resultat i grundutbildningen 2003, 2002, 2001, 2000 och 1999.

1 Inklusive sjöingenjörer. 2 Av helårsstudenter år 2003 (2002) är 25 (25) % kvinnor respektive 37 (36) % äldre än 24 år.

fullföljt något av de särskilda engelskspråkiga pro-

grammen. Det sammanlagda antalet examina i

Chalmers grundutbildning var 1 599.

Studiesociala frågor

De studiesociala frågorna har även under 2003 haft

hög prioritet. Mottagningen av nya studerande har

givits stor uppmärksamhet. I samband med studie-

starten gavs särskilda föreläsningar inom miljöområ-

det. Arbetet med de frågor som faller inom lagen om

likabehandling har fortsatt och ett handlingsprogram

för att förhindra diskriminering och trakasserier har

vidareutvecklats. En särskild arbetsgrupp har tillsatts

för att arbeta förebyggande. Även Chalmers studie-

sociala nätverk, som utgörs av kurator, studentpräst,

studievägledare, jämställdhetshandläggare, studeran-

deombudsman, stödpersoner för funktionshindrade

och studenthälsan, har en viktig funktion i dessa

frågor. Under året har Chalmers tillsammans med

Göteborgs universitet tecknat nytt avtal om studeran-

dehälsovård. Den nya beställningen är i högre grad

inriktad på förebyggande hälsovård och psykosociala

frågor än vad tidigare uppdrag var.

Chalmers kan i egenskap av stiftelsehögskola inte

delta i kammarkollegiets studerandeförsäkring. Vi har

som tidigare år tecknat försäkring i Länsförsäkringar

för chalmersstudenterna. Under året har särskilda

Uppskattad lärare

Åke Fäldt är universitetslektor vidSektionen för elektroteknik påChalmers. Han har tilldeladsÅForsk-priset på 100 000 kronorför sin dagliga gärning somuppskattad lärare i fysik ochmekanik. Det är Ångpanne-föreningens forskningsstiftelsesom sedan 1995 delat ut Åforsk-priset och som nu belönat ÅkeFäldt för tjugo års framståendeinsatser inom teknisk utbildning.

14

GrundutbildningChalmers inklusive Chalmers Lindholmen högskola

Intäkter (mkr) 2003 2002 2001 2000 1999

Utbildningsdepartementsmedel 637 578 529 486 470

Övriga statliga bidrag & uppdrag 17 8 7 10 4

Bidrag/uppdrag från företag mfl 16 15 12 10 12

Stiftelsen Chalmers 18 24 39 56 45

Övrigt 35 38 39 58 68

Finansiella intäkter 7 8 11 12 4

Summa intäkter 730 671 637 632 603

Totala intäkterna år 2003

uppgick till 730 mkr.

Övrigt5 %

StiftelsenChalmers

3 % Finansiellt 1 %

Övriga statliga 2 %Företag mfl 2 %

Utbildningsdepartementet87 %

insatser gjorts för att kartlägga och säkra skyddet för

inkommande och utresande studenter inom de inter-

nationella utbytesprogrammen.

Internationalisering

År 2003 var det första hela år som Chalmers deltog i

det internationella utbytet inom UNITECH. Chalmers

ingår som hittills enda nordiska universitet i denna

sammanslutning av internationella universitet och

företag. Åtta universitet och 25 företag ingår och varje

högskola kan skicka två studenter till vart och ett av de

sju partneruniversiteten. Chalmers sände hösten 2003

ut 10 studenter och tog emot maximala 14 inkomman-

de studenter.

Antalet sökande till Chalmers internationella master-

program har fortsatt att öka. Genom beslut om ny

utbildningsstruktur kommer antalet masterprogram

att öka kraftigt samtidigt som de integreras fullt ut i

den allmänna programstrukturen. Längst har man

kommit på programmet för industriell ekonomi, där

inte mindre än fem program erbjuds inför hösten 2004.

Resultat

Chalmers internt uppsatta mål för 2003 var 8 800 hel-

årsstudenter med en prestationsgrad på lägst 85 %.

Med Chalmers utbildningsutbud skulle detta innebära

att takbeloppet överskreds och att Chalmers skulle

förbruka ungefär 35 mkr av tidigare sparat takbelopp.

Vid Chalmers utfördes 8 833 helårsstudenter och 7 585

helårsprestationer. Av de redovisade helårsstudenterna

faller 2,4 % inom områdena humaniora eller samhälls-

vetenskap, övriga inom naturvetenskap eller teknik.

Prestationsgraden 85,9 % är något högre än fjolårets

som var 85,0 % .

Chalmers har överskridit sitt ordinarie takbelopp med

nästan 38 mkr. Chalmers redovisar en ytterst liten

verksamhet inom Nätuniversitet. Detta är dessutom

resultat från verksamhet, som påbörjades 2002. För

2003 hade Chalmers ingen ny verksamhet inom Nät-

universitetet.

Chalmers har under året examinerat 64 arkitekter och

842 civilingenjörer. Detta är en markant ökning jämfört

med 2002. Studerande som tidigare avvaktat med att

ta ut examen på grund av den dåliga arbetsmarknaden

verkar nu trots allt ta ut sin examen. Det är emellertid

redan nu tydligt att Chalmers inte kommer att kunna

uppfylla sitt uppdrag att för perioden 2001- 04 exami-

nera 3 570 arkitekter och civilingenjörer. 175 studenter

fullföljde ett internationellt masterprogram och fick

därmed civilingenjörs- eller teknologie magisterexa-

men. Dessa ingår inte i antalet civilingenjörsexamina

enligt ovan. Antalet högskoleingenjörsexamina fort-

satte att öka, nu till 356, jämfört med 310 året innan.

Under året examinerades också 52 sjökaptener och

42 sjöingenjörer. Antalet examinerade sjökaptener har

minskat sedan föregående år. Den goda arbetsmark-

naden på området kan här ha medfört att många går

ut i arbete till sjöss utan att ta ut examen.

Chalmers har fullgjort sitt särskilda utbildnings-

uppdrag i

– kärnkemi: 8 helårsstudenter, 7 helårsprestationer,

– reaktorfysik: 4 helårsstudenter, 3 helårsprestationer,

– fortbildning för aktivt sjöbefäl: 37 helårsstudenter,

34 helårsprestationer.

Chalmers har också erbjudit utbildning i svenska för

sammanlagt 185 inresande studenter inom ERASMUS

och bilaterala avtal. Utbildningen har genomförts vid

Folkuniversitetet i Göteborg men betalats av Chalmers.

Ekonomiskt resultat

Resultatet efter finansiella poster, inklusive Chalmers

Lindholmen högskola, uppgår för år 2003 till 11 (–7)

mkr. Intäkterna har ökat med 59 mkr (9 %) jämfört med

föregående år, där intäkter från utbildningsdeparte-

mentet står för ökningen. I intäkterna för årets grund-

utbildning ingår 38 mkr som avser sparat takbelopp

(maximal erättning) från tidigare år, när Chalmers

grundutbildning inte använde hela det av regeringen

reserverade utrymmet. Av det sparade takutrymmet

återstår efter årets slut 19 mkr. Antalet helårsstudenter

har ökat med 3% och antalet helårsprestationer med

4 %.

Den statligt finansierade grundutbildningens andel

utgör 89 % av intäkterna och har ökat med 2 procen-

tenheter jämfört med föregående år. ❖

Chalmers internationellamasterprogram 2003:

Advanced Materials

Applied EnvironmentalMeasurement Techniques

Automotive Engineering

Bioinformatics

Complex Adaptive Systems

Dependable Computer Systems

Digital Communication Systemsand Technology

Electric Power Engineering

Engineering Mathematics

Environmentally SustainableProcess Technology

Hardware for WirelessCommunications

Management of Production

Management of Logistics andTransportation

Nanoscale Science andTechnology

Naval Architecture

Radio Astronomy andSpace Science

Sound and Vibration

Structural Engineering

Turbulence

Ansökningar till och antal

inskrivna på de internationella

masterprogrammen.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000 personer

Internationella masterprogram

Hösten 00

Ansökningar

9998

150 157204

01

286

02 03

390 376

15

Dekanus Philip Brenner

Intäkter mkr 39varav GU 24

Antal anställda 26varav GU 23

IT-universiteteti GöteborgSyfte och vision

IT-universitetet i Göteborg har bildats för att få en

kraftsamlande helhet och mötesplats för all IT-fokuse-

rad forskning och utbildning vid Göteborgs universitet

och Chalmers. Detta förverkligas genom att:

– skapa ett nätverk och en samarbetsorganisation för

forskning och utbildning inom IT-området vid

Göteborgs universitet och Chalmers,

– bygga upp ny verksamhet i anslutning till Lind-

holmen Science Park inriktad på tvärdisciplinär

forskning och utbildning inom tillämpad

informationsteknologi.

Organisation

För att förverkliga detta finns nu en organisation be-

stående av:

– ett IT-råd gemensamt för Chalmers och Göteborgs

universitet för att hantera det externa nätverket för

näringsliv och offentlig sektor

– en fakultet vid Göteborgs universitet och

motsvarande enhet för forskning och utbildning vid

Chalmers för att hantera den nya verksamheten på

Lindholmen. Denna fakultet har nu även ansvar för

universitetsverksamheten vid Institutionen för

datavetenskap, en institution som är gemensam

mellan fakulteten och D&IT.

På uppdrag av rektorerna har en arbetsgrupp utarbe-

tat ett förslag till en tydligare organisation, där även

samverkansuppdraget och nätverket får en tydlig

plats. Detta är delvis initierat av de möjligheter till

försök med nya organisationsformer inom universitet

och högskolor som aviserats av utbildningsdeparte-

mentet.

Verksamhet

Verksamheten på Lindholmen startade 2001 och har

under det gångna året omfattat 12 olika påbyggnads-

program, allt ifrån Art and Technology och Människa-

Datorinteraktion-Interaktionsdesign till IKT (Informa-

tions- och kommunikationsteknologi) och lärande

samt Business Technology. Dessa program bygger på

att studenterna har en minst treårig universitets-/

högskoleutbildning, som kompletteras med en 3-4

terminers påbyggnad (dessa program ska inte förväx-

las med Chalmers internationella masterprogram).

Därutöver ges ett treårigt grundutbildningsprogram

(Software Engineering and Management).

Hösten 2003 läser mer än 700 studenter inom IT-uni-

versitetets ram på Lindholmen. Av dessa är 260 Chal-

mersstudenter, där andelen kvinnor är 30 %. Söktrycket

har i förhållande till övriga IT-utbildningar varit excep-

tionellt högt för dagens svenska förhållanden.

Forskningen har successivt byggts upp med stöd från

Ericsson och flera gästprofessorer och adjungerade

professorer deltar i denna verksamhet. Forskning är

främst inriktad på Software Engineering and Manage-

ment och även på applikationsutveckling med inrikt-

ning på mobila tjänster och telematik. Extern finansie-

ring från Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen möjliggör

forskning inom IKT och lärande, bl a inom OLC-grup-

pen (Online Learning Communities). Under hösten

2003 har även de första licentiatexamina tagits av ett

par industridoktorander från Volvo.

Verksamheten vid Institutionen för datavetenskap

beskrivs närmare under Sektionen för data- och infor-

mationstekniks redovisning.

Under året initierade IT-rådet tillsammans med Väst-

svenska industri- och handelskammaren och IT-uni-

versitetets fakultet bildandet av åtta tankesmedjor.

De består av 5-6 personer från näringsliv eller offent-

lig sektor och arbetar med att ta reda på vilka önske-

mål det finns om inriktning på IT-universitetets forsk-

ning och utbildning. Med denna utgångspunkt har ett

antal forskargrupper inom IT-universitetet börjat se

om och hur dessa önskemål kan tillmötesgås och

generera för regionen nyttig forskning. ❖

An

na

Dan

iels

son

16

Syfte

Forskarutbildningen vidChalmers syftar till attutbilda och utvecklaeftertraktade forskaresom har förmågan attsjälvständigt bedrivavetenskaplig forskningav internationellt högkvalitet till gagn för ettmänskligt och hållbartsamhälle.

Nyantagning till forskar-

utbildningen på Chalmers

1999 till 2003.

TotaltKvinnor

Nyantagna till forskarutbildning

265

60

226

1999 2000

66

187

2001

49

234

2002

61

2003

221

68

Forskar-

Mål

Målet är att den som examinerats från forskar-

utbildningen på Chalmers skall kunna:

– formulera vetenskapliga frågeställningar

– bedriva forskning genom att tillämpa vetenskaplig

forskningsmetodik och sätta in resultaten i ett

vidare sammanhang

– kritiskt värdera egen och andras forskning

– samverka effektivt i tvärdisciplinära forskargrupper

genom ett öppet förhållningssätt till andra

vetenskapsområden

– förmedla kunskap på ett pedagogiskt sätt

– tillämpa ett forskningsetiskt förhållningssätt

– leda forskningsverksamhet

I verksamhetsplanen för 2003 är Chalmers interna mål

för forskarutbildningen att examinera 180 licentiater

och 145 doktorer.

Chalmers har också kommit överens med staten om

ett examensmål på sammanlagt 590 examens-

ekvivalenter under perioden 2001-04. I måttet exa-

mensekvivalent räknas doktorsexamen som en ekvi-

valent, doktorsexamen med tidigare avlagd licentiat-

examen som en halv och licentiatexamen som en

halv ekvivalent.

Enligt verksamhetsplanen har Chalmers för att nå

målen i forskarutbildningen under 2003 valt att

särskilt fokusera på:

– att påbörja de strukturella förändringar som behövs

för att utveckla gemensamma resurser i forskar-

utbildningen. Detta skall bidra till att öka kvaliteten

och minska kostnaderna. Ett exempel är initiativ till

att utveckla kursutbudet i forskarutbildningen

genom samverkan inom Chalmers och med

Göteborgs universitet.

– att fortsätta utvecklingsarbetet av forskarutbild-

ningen enligt de diskussioner som förts inom

ramen för Bologna-processen vid Chalmers.

Genom att ge studenterna möjlighet att påbörja

forskarutbildningen i slutfasen av grundutbild-

ningen kan en smidigare övergång och effektivare

inledning i forskarutbildningen nås. En sådan

förändring bör också bidra till en ökad synlighet av

Chalmers forskning och forskarutbildning under

grundutbildningen.

– att genom fler kvinnliga förebilder bland lärare/

forskare få fler kvinnliga studenter intresserade av

forskarutbildning.

Rekrytering

Hösten 2003 fanns på Chalmers totalt 1127 (1056)

forskarstuderande, varav 308 (275) kvinnor, med en

aktivitet på minst 10 % av heltid. Andelen kvinnor

ökade från 26 till 27% mellan de båda åren. Bland de

forskarstuderande hade 984 (923), varav 272 (235)

kvinnor, en aktivitet på minst 50 %. I denna grupp

ökade andelen kvinnor från 25 till 28 %.

Under 2003 nyantogs 221 personer till forskarutbild-

ningen, varav 68 kvinnor vilket motsvarar en andel på

31 %. Detta är en ökning jämfört med året innan, då

andelen kvinnor bland de nyantagna var 26 %. För att

få fler kvinnor till forskarutbildningen arbetar Chal-

mers med att öka antalet kvinnliga förebilder bland

lärare och forskare. Sedan mitten av 1990-talet har

högskolan t ex målmedvetet satsat på särskilda tjäns-

ter för kvinnliga lärare och forskare. Chalmers arbetar

också aktivt med kvalitativa aspekter på jämställdhet.

Ett exempel är att delar av doktorandsektionens

styrelse och en grupp doktorander från samtliga

sektioner under året har fått utbildning i genuskun-

skap. Utbildningssatsningens mål är att öka kunska-

pen i jämställdhetsfrågor och att hitta handlingsför-

slag kring lämpliga åtgärder som skapar en arbetsmil-

jö som ger samma förutsättningar för alla oavsett kön.

Detta skall också på sikt leda till att förändra attityder

och värderingar så att fler kvinnor väljer Chalmers.

Chalmers forskarutbildning attraherar många stude-

rande med grundutbildning från andra universitet

och högskolor. Bland de nyantagna år 2003 fanns

68 personer med grundutbildning från annan svensk

högskola och 44 personer med utländsk grundutbild-

ning, vilket motsvarar 31 respektive 20 %. Därtill

kommer 12 personer med examen från något ut-

ländskt universitet och som har läst den avslutande

delen av sin grundutbildning på något av Chalmers

internationella masterprogram.

Rekordmånga doktorer

Under 2003 examinerades 142 doktorer och 162

licentiater vid Chalmers. 110 av doktorerna har tidiga-

re avlagt licentiatexamen som ett etappmål och en

avstämning av forskningsresultaten efter ungefär

halva tiden till doktorsexamen. Examinationen av

doktorer är den högsta någonsin, men antalet

licentiatexamina har minskat något jämfört med året

innan. Chalmers nådde i det närmaste sitt interna mål

för doktorsexaminationen 2003, men inte för exami-

nationen av licentiater. Den minskade examinationen

av licentiater var förväntad mot bakgrund av att

ekonomiska underskott vid flera av sektionerna har

medfört besparingar och minskad nyantagning under

ett antal år. Detta kommer på några års sikt även att

negativt påverka examinationen av doktorer.

Chalmers kan därför inte fortsätta att öka målen för

examinationen i forskarutbildningen.

Examinationen år 2003 motsvarar 168 examensekvi-

valenter, vilket tillsammans med de två föregående

årens sammanlagda examination (306 ekvivalenter)

bidrar till att uppfylla Chalmers mål om sammanlagt

590 examensekvivalenter under perioden 2001-04

Examination inom

forskarutbildningen på

Chalmers 1999 till 2003.

Doktorer, totalt / kvinnor

Licentiater, totalt / kvinnor

Examinerade

162

142

35 35

2003

133

149

94

40

19

104

31

16

1999 2000

140

115

3628

2001

172

130

42 38

2002

utbildningen

17

Nöjd meninte okritisk

Thomas Torounidis är ordförande i doktorandsektionen. Den är

formellt en del av Chalmers studentkår, men eftersom dokto-

randerna har sina speciella frågor att bevaka har sektionen ett eget

avtal med Chalmers och utser egna representanter i styrelse och

olika forum.

”Arbetet med att sköta doktorandsektionen är ett omfattande jobb

som fördelas på oss sex som ingår i styrelsen”, säger Thomas, som är

mycket nöjd med sin styrelse: ”Vi är ett sammansvetsat gäng som

jobbar bra ihop”. Internt har de jobbat på att förbättra informatio-

nen till doktoranderna. ”Sedan i september ger vi ut ett månatligt

nyhetsblad som heter PhD Student News. Vi har förnyat doktorand-

sektionens hemsida och tagit fram en ny mer generell logotyp.

Så har vi funderingar på att jobba med ’frequently asked questions’

för doktoranderna via webben. Vi har även deltagit i en debattkväll

arrangerad av Chalmers och näringslivet och som på temat ’vem

har rätt till resultaten’ behandlade etiken inom forskningen. Slutli-

gen har vi medverkat till införandet av en ny introduktionsdag för

de nya doktoranderna”, berättar Thomas.

”Något som är en ledstjärna för mig och som jag jobbar hårt för är,

att i olika frågor samverka med andra aktörer här på Chalmers –

naturligtvis högskolans representanter, men även studentkåren, de

fackliga organisationerna och andra aktörer. Oftast kämpar vi ju för

samma sak och vi kan tillsammans uträtta så mycket mer än om var

och en driver sina specifika frågor”, förklarar han.

Handledningen för doktorander brukar vara en ständigt aktuell

fråga. Hur är det nu? ”Det finns många och bra regler på Chalmers.

Problemet är att de inte alltid följs. Ett exempel är handledningen

för doktoranderna. Den är mycket viktig och meningen är att alla

doktorander ska ha en huvud- och en bihandledare. I en undersök-

ning har 99 % av doktoranderna svarat att de har huvudhandledare.

Det är en bra siffra, även om den borde vara 100 %. Däremot anger

bara 68 % att de har en bihandledare. Även när det gäller hur

mycket handledning de fått under en termin är inte resultaten till-

räckligt bra, så här finns mer att jobba med. En tröst är kanske att

Chalmers har bättre siffror än riksgenomsnittet”, upplyser Thomas.

Man ligger långt framme med ett arbete att få en doktorandombuds-

man, som ska vara ett stöd för doktoranderna i knepiga situationer

som t ex att byta huvudhandledare.

”Doktorandombudsmannen ska alltså jobba med enskilda fall, vilket

vi i styrelsen inte har kapacitet att göra. Sedan tycker vi att det måste

finnas en kontrollinstans eller överklagandemöjlighet om doktorand-

ombudsmannen skulle stranda. Men det är vi inte klara med ännu”,

upplyser Thomas.

Ett annat viktigt arbete under det gångna året har varit Chalmers nya

strategiska plan. ”Vi har deltagit i den processen och har varit enga-

gerade i alla forum vi kunnat. Jag tycker det mesta har blivit riktigt

bra”, kommenterar Thomas.

Mindre bra är de resultat som gäller jämställdheten som kommit fram

i Högskoleverkets undersökning ’Doktorandspegeln’. Den visar att en

större andel av de kvinnliga doktoranderna på Chalmers inte kan

tänka sig en fortsatt karriär på den egna högskolan än vad som gäller

för männen. ”Detta är en fråga som vi måste undersöka närmare.

Under året har vi tagit hjälp av Chalmers jämställdhetshandläggare

och anordnat en fyra timmars workshop på temat jämställdhet”, kom-

menterar Thomas och fortsätter: ”Detta ska leda fram till en samman-

fattning som ska vara en hjälp i det fortsatta arbetet”.

Chalmers har nu fattat beslut om att införa en utbildningsstruktur

enligt Bologna-modellen. ”Här pågår diskussioner om att korta dok-

torandutbildningen från fyra till tre år. Argumentet är att dagens

svenska doktorer är lite ’för bra’ i jämförelse med sina utländska

motsvarigheter. Det här blir en het potatis under 2004”, säger Thomas

och antyder att doktoranderna själva ogärna vill korta utbildningen.

Men sammantaget förklarar han att doktorandsektionen varit med i

många diskussioner och beslut under 2003 och att han är nöjd med

det man fått gehör för hittills.

18

Påbörjat forskarutbildning … … till lic. 1 Examina 2003 Examina 2002 Examina 2001

2003 2002 2001 2003 2002 Dr därav lic 3 Lic Dr därav lic 3 Lic Dr därav lic 3 Lic

Humaniora 0 0 1 (1) 0 0 0 0 0 0 0 1 (1) 0 0 0

Matematik 9 (1) 9 (3) 12 (4) 0 0 6 (1) 6 (1) 7 (1) 9 (0) 8 (0) 7 (2) 2 (0) 2 (0) 10 (2)

Naturvetenskap 9 (2) 17 (4) 13 (5) 0 0 9 (1) 9 (1) 11 (3) 11 (2) 10 (4)2 22 (7) 12 (7) 8 (5) 8 (2)

Teknikvetenskap 203 (65) 208 (54) 161 (39) 50 (18) 1 (0) 127 (33) 95 (18) 144 (31) 110 (36) 83 (24) 142 (32) 101 (21) 77 (13) 122 (32)

Totalt 221 (68) 234 (61) 187 (49) 50 (18) 1 (0) 142 (35) 110 (20) 162 (35) 130 (38) 101 (28) 172 (42) 115 (28) 87 (18) 140 (36)

Antal personer i forskarutbildningen 2003, 2002 och 2001. Därav antal kvinnor inom parentes.

1 Antal som påbörjat utbildningen med avsikt att avsluta med licentiatexamen. 2 Två kvinnor bytt ämne efter licentiatexamen. 3 Antal avlagda doktorsexamina med tidigare licentiatexamen

Antal personer anställda som

doktorander 1999 till 2003.

TotaltKvinnor

Antal anställda doktorander

20001999

195169

729

2001 2002

197

720720

203

739

2003

219

745

med 80 %. Om examinationen fortsätter på denna

höga nivå även nästa år kommer Chalmers alltså att

nå målet. Andelen examinerade kvinnor i forskarut-

bildningen har under senare år varit ca 25 %. 2003

examinerades 35 kvinnliga doktorer, vilket motsvarar

25 % av totala antalet doktorsexamina. 35 kvinnliga

licentiater examinerades också – en andel på 22 %.

Studietid

Medianvärdet för den sammanlagda tiden från antag-

ning till examen för dem som erhöll doktorsexamen

2003 var 5,3 år och för licentiatexamen 3,2 år. I detta

ingår den tid som doktoranderna medverkar i under-

visning och eventuella tjänstledigheter.

Medianvärdet för den tid som doktoranderna ägnat

åt forskarstudier – dvs avhandlingsarbete och kurser,

sk nettostudietid – var 4,1 år för doktorsexamen och

2,7 år för licentiatexamen. Det visar att de flesta dok-

torander behöver något längre tid än den nominella

studietiden om fyra år för doktorsexamen.

Studiefinansiering

Chalmers har sedan länge haft som policy att anställ-

ning som doktorand skall vara den huvudsakliga

finansieringsformen för forskarstudier. Detta är enligt

Chalmers mening en av de främsta förutsättningarna

för framgångsrika studier. Antalet personer med

doktorandanställning ökade marginellt under 2003

och uppgick till 745, varav 29% kvinnor. Detta mot-

svarar 76% av doktorander med en studieaktivitet

större än 50% av normalarbetstid.

Chalmers ambition är att samverkan med näringslivet

skall öka inom forskarutbildningen, t ex genom fler

industridoktorander. Detta är personer anställda vid

ett företag eller motsvarande och som inom ramen

för anställningen vidareutbildar sig till licentiat eller

doktor på minst halvtid. Forskningsuppgiften har

oftast nära anknytning till industriella problemställ-

ningar och en biträdande handledare finns vid företa-

get. Antalet industridoktorander har inte ökat nämn-

värt under de senaste åren och var 154 under 2003.

Chalmers tolkar detta som en konsekvens av den

långvariga lågkonjunkturen inom näringslivet.

Internationella forskarstuderande som vistas tillfälligt

i Sverige för att utbilda sig vid Chalmers kan tilldelas

stipendium. År 2003 fanns 56 internationella forskar-

studerande med sådana stipendier.

Forskarstuderande med stipendier och stipendiater på

postdoktorsnivå omfattas av studerandeförsäkring som

Chalmers tecknat med Länsförsäkringar.

Chalmers har inga doktorander som finansieras med

utbildningsbidrag.

Bologna-processen i forskarutbildningen

Chalmers inför en ny utbildningsstruktur enligt inten-

tionerna i Bologna-deklarationen med början för dem

som antas till något av Chalmers civilingenjörs- /

arkitektprogram hösten 2004. De diskussioner som

hittills förts på Chalmers kring forskarutbildningen med

Bologna-deklarationen som utgångspunkt är att grund-

utbildningens påbyggnadsprogram skall reflektera

Chalmers forskning och att det skall vara möjligt att

påbörja forskarutbildning under senare delen av grund-

utbildningen.

Doktorandernas pedagogiska träning

Ett av Chalmers utbildningsmål för forskarutbildningen

är att den som har examinerats skall kunna förmedla

kunskap på ett pedagogiskt sätt. Denna träning sker

genom medverkan i grundutbildningen (motsvarande

högst 20 % av heltid), aktiv medverkan vid seminarier

internt och externt samt genom att presentera forsk-

ningsresultat vid internationella konferenser. Under

2003 var doktorandernas undervisning i grundutbild-

ningen i genomsnitt 12 % av heltid vilket är en minsk-

ning med en procentenhet jämfört med året innan.

Samarbete inom Chalmers

Samarbetet i forskarutbildningen sker till stor del inom

forskarskolor och i dessa deltar doktorander från olika

forskargrupper. Gemensamma kurser och seminarie-

verksamhet är en viktiga delar för attt främja tvärdisci-

plinärt samarbete mellan grupperna.

Inom så kallade parprojekt deltar två doktorander från

olika discipliner och flera handledare. Detta tillämpas

till exempel inom bioinformatik där matematiker sam-

arbetar med biologer och kemister.

Samarbetet med andrauniversitet och högskolor

Chalmers har också ett omfattande samarbete i forskar-

utbildningen med andra universitet och högskolor.

Vid de gemensamma enheterna vid Chalmers och

Göteborgs universitet är forskarutbildningen helt inte-

grerad och doktoranderna följer samma studieplaner.

19

Chalmers och Göteborgs universitet samarbetar också

kring gemensamma forskarskolor inom t ex bioveten-

skap och miljövetenskap. De gemensamma forskar-

skolorna ger förutsättningar för ett gemensamt kurs-

utbud och tillgång till ett stort nätverk av doktorander

och handledare.

Chalmers samverkar i forskarutbildningen även med

andra högskolor i regionen. En av samarbetsformerna

består i att doktorander vid högskolor som ännu inte

fått examinationsrätt i forskarutbildningen är antagna

till Chalmers forskarutbildning men anställda vid hem-

mahögskolan. Där utför de i huvudsak sin forsknings-

uppgift, men har tillgång till handledning, utrustning

samt kurser vid Chalmers och att Chalmers svarar för

examinationen. Under 2003 fanns 61 personer i Chal-

mers forskarutbildning som hade hemmahörighet vid

någon högskola utan examinationsrätt.

Ett vanligt sätt för samverkan med universitet och

högskolor i Sverige är inom ramen för de nationella

forskarskolorna. 2003 fanns vid Chalmers 17 nationella

forskarskolor. Dessa är oftast knutna till forsknings-

program med stöd från Stiftelsen för Strategisk forsk-

ning, Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning eller Stif-

telsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling.

Ett exempel på nordiskt samarbete är Biofuels Gradua-

te School. I denna ingår Norges Tekniska och Naturve-

tenskapliga Universitet, Danmarks Tekniska Universitet,

Åbo Akademi och Chalmers. Forskarskolan samverkar

också med några universitet i Baltikum och stöds av

Nordisk Energiforskning.

Doktorandutbyte är en vanlig form av internationellt

samarbete i forskarutbildningen. Under året reste 117

doktorander till något utländskt universitet för att

delta i någon kurs eller utföra någon del av sin forsk-

ningsuppgift. De flesta, 69 studerande, besökte något

EU-land och därefter kom USA med 21 besök. På mot-

svarande sätt vistades 59 utländska doktorander till-

fälligt vid Chalmers, varav 24 kom från ett EU-land och

10 från länder i övriga Europa. Flertalet av dessa ut-

byten består av informellt samarbete, men formalisera-

de samarbetsavtal finns också. Under 2003 skrev t ex

Chalmers ett avtal om samarbete med National Chiao

Tung University i Taiwan. Enligt avtalet skall doktoran-

der efter en inledande period vid Chalmers få möjlig-

het att fortsätta studierna i Taiwan. På motsvarande

sätt kan doktorander vid National Chiao Tung Universi-

ty få fortsätta doktorandstudierna på Chalmers.

Forskarskolor i Materialvetenskap ochGenomik och bioinformatik

Hösten 2000 tog regeringen beslut om en satsning på

sexton nya nationella forskarskolor inom olika ämnes-

områden. Forskarskolorna har till uppgift att öka sam-

arbetet mellan landets universitet och högskolor.

Chalmers utsågs till värdhögskola för en forskarskola i

materialvetenskap och att vara partnerhögskola i en

forskarskola i Genomik och bioinformatik.

Annan hög- Yrkesverksam UppgiftDoktorandtjänst Stipendium skoletjänst utanför högsk. saknas

Humaniora 3 (3) 0 2 (0) 2 (0) 0

Matematik 44 (10) 0 2 (0) 1 (0) 10 (4)

Naturvetenskap 51 (16) 2 (1) 1 (0) 14 (4) 3 (1)

Teknikvetenskap 692 (192) 59 (15) 59 (12) 190 (49) 37 (7)

Totalt 790 (221) 61 (16) 64 (12) 207 (53) 50 (12)

Antal personer som vid något tillfälle under höstterminen 2003innehaft studiefinansiering.Därav antal kvinnor inom parentes. Samma person kan ha fler än en finansieringsform.

Medianvärde för nettostudietid 2003 [år]Värdet har redovisats om antalet studerande är fler än 7.

Doktorsexamen LicentiatexamenMän Kvinnor Män Kvinnor

Humaniora — — — —

Matematik — — — —

Naturvetenskap 4,2 — 2,5 —

Teknikvetenskap 4,1 4,1 2,7 2,6

Forskarskolan i materialvetenskap omfattar hittills 23

nyantagna doktorander med doktorandtjänst. Bland

dessa finns 14 vid Chalmers, tre vid Karlstad universi-

tet, två vid Högskolan i Dalarna och en vardera vid

Högskolan i Borås, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,

Linköpings universitet och Göteborgs universitet.

Sex doktorander med doktorandtjänst nyantogs

under 2003 och ytterligare sex är under rekrytering.

Samtliga doktorander och deras handledare ingår i

nätverk med mellan två och fyra deltagare där nätver-

ken kan vara både disciplinövergripande och fördela-

de över flera lärosäten. Nätverksstrukturen bidrar till

att öka tillgången till handledning och stärka forskar-

utbildningen i mindre miljöer. Forskarskolan anordnar

årliga doktorandsymposier och ger egna doktorand-

kurser. Forskarskolans doktorander erbjuds också att

delta i ett stort utbud av övriga kurser inom material-

vetenskap vid de medverkande universiteten.

I forskarskolan i Genomik och bioinformatik deltar sju

doktorander vid Chalmers, som är finansierade med

forskarskolans medel. Därtill kommer tre doktorander

som följer forskarskolans studieplan och olika aktivi-

teter. Forskarskolan ger årligen sex kurser och inbju-

der till seminariedagar vid partnerhögskolorna. Under

2003 gavs också en uppskattad sommarkurs med

gästlärare från Nya Zeeland.

Doktorer med miljöprofil

Ett av Chalmers uppdrag är att utveckla kunskap och

teknik samt att påverka attityder som leder till ett

mänskligt och hållbart samhälle. Vid Chalmers finns

därför många pågående miljöinriktade forsknings-

projekt och i forskarutbildningen finns möjlighet att

följa en chalmersgemensam studieplan i Miljöveten-

skap. Under 2003 disputerade sju personer som följt

denna studieplan och ytterligare 18 med en miljö-

inriktad avhandling i annat ämne. ❖

Bengt Andersson åretsforskarhandledare

Professor Bengt Andersson harutsetts till årets forskarhandledareför sitt handledarskap som i enanda av kritiskt tänkande ochreflektion skapat en positiv ochproduktiv gemenskap blanddoktoranderna. Handledningen ärpräglad av mångfald genom enstruktur med forskarskolor,biträdande handledare, hand-ledargrupper, mentor ochforskargruppsmöten. Dettainnebär både möjligheter tillkonstruktiv kritik och ett stortutrymme for nätverksskapande.

Utmärkelsen delades ut vidpromotionen i maj.

20

ForskningenMål

Chalmers forskning ska varaväl integrerad med det inter-nationella forskarsamhället.För att stimulera de starkaforskningsmiljöernasutveckling, ska forskningsom utifrån vetenskapligakriterier bedöms vara avhögsta kvalitet aktivtpremieras.

Chalmers forskning ochutbildning ska medverka tillen hållbar samhällstillväxt.

Ny prestationsorienterad fördelningsmodell

Chalmers har sedan några år tillbaka arbetat med att

utforma en ny modell för fördelning av fakultetsmed-

len, jämför diagrammet. I modellen ingår:

– ett basanslag som baseras på antalet disputerade

lärare,

– prestationer inom forskarutbildningen som baseras

på antalet doktors- och licentiatexamina under den

senaste femårsperioden,

– prestationer och kvalitet inom forskningen som

baseras på ett antal parametrar som indikerar hög

kvalitet,

– särskilda satsningar som fördelas av rektor för

långsiktiga strategiska satsningar, för riktade stöd

under kortare perioder, för att dämpa alltför stora

effekter av den nya modellen samt för att

möjliggöra relativt snabba avvecklingar.

Den nya modellen ska premiera kvalitet och presta-

tioner samt underlätta förnyelse av forskningen. Ett

principbeslut fattades om att den nya modellen skulle

införas successivt under en treårsperiod och att fler

kvalitetskriterier ska tas med i modellen under kom-

mande år.

ningsmiljöer utvecklade kring excellenta forskare.

Då finns även förutsättningar för en bra forskarutbild-

ning och rekrytering av unga lovande forskare som kan

bidra med både forskning på hög internationell nivå

och till en regional och global bärkraftig utveckling.

Hög andel seniora lärare och forskare

Rekryteringen av nya forskare/lärare minskade under

2003 på grund av pressad ekonomi och att anställ-

ningsstopp även infördes för lärare under andra halv-

året. Fem professorer slutade men de interna beford-

ringarna fortsatte och det totala antalet professorer

ökade under året med en person. Elva docenter befor-

drades till biträdande professorer och nettoantalet

biträdande professorer ökade med fem personer.

Däremot ökade antalet forskarassistenter med endast

en person.

Inom den närmaste femårsperioden kommer stora

förändringar att ske inom hela lärarkåren till följd av

det förväntade stora antalet pensioneringar. Detta är

särskilt påtagligt bland professorer och biträdande

professorer – se diagram.

Antalet adjungerade professorer uppgick vid årets slut

till 32, d v s en mer än föregående år. Av dem utsågs

nio personer under 2003. Flertalet adjungerade profes-

sorer finns vid sektionerna för maskinteknik samt väg-

och vattenbyggnad.

Fler kvinnliga förebilder

Chalmers arbetar aktivt med att öka antalet kvinnliga

förebilder på såväl ledningsnivå som bland forskare

och lärare och vi kan glädjas åt att fr o m 1 januari 2003

ha en kvinnlig prorektor. Några kvinnor som är potenti-

ella kandidater för ledande positioner har deltagit i

seminarieserien Kvinnligt akademiskt ledarskap, som

anordnas av Sveriges Universitets- och Högskoleför-

bund (SUHF). En kvinna rekryterades under året till en

konstnärlig professur i industridesign, en kvinna utsågs

till adjungerad professor i subatomär fysik och en

kvinna befordrades till biträdande professor i fysik.

Det totala antalet kvinnor är lågt och andelen kvinnliga

lärare/forskare var endast 7,5 % bland kategorin pro-

fessorer och biträdande professorer. Andelen kvinnor i

kategorin docent/universitetslektor var dock 16 % och

bland forskarassistenterna 25 %. Detta är ett resultat av

den långsiktiga strategiska satsningen för att öka

andelen kvinnliga forskare /lärare som påbörjades i

mitten av 1990-talet.

Under 2003 togs beslut om tidsbegränsade, riktade

stöd till ytterligare fem kvinnor i början av sin akade-

miska karriär. Avsikten med de särskilda riktade sats-

ningarna är att de successivt ska leda till fler kvinnor,

även på de högsta befattningarna. Enligt den forsk-

ningsstrategiska planen är målet att Chalmers år 2010

ska ha dubblerat andelen kvinnor på nivåerna profes-

sor/biträdande professor respektive docent/universi-

tetslektor och att andelen kvinnor på forskarassistent-

nivån ska ha ökat från 25 till 35 %.

Prestationerinom forskar-utbildningen

35 %

Särskildasatsningar

25 %

Kvalitet och prestationer

inomforskning

20 %

Basanslag20 %

Chalmers modell för fördelningen

av medel till forskningen.

Den nya modellen, som alltså infördes samtidigt med

att stora besparingar genomfördes inom vissa områ-

den, påskyndade diskussionen om nödvändigheten

av att profilera och koncentrera forskningsverksam-

heten till ett begränsat antal starka forskningsområ-

den eller andra satsningar av strategisk karaktär.

Högskolan kommer i framtiden också att behöva

hjälp från externa bedömare. Rektor har därför i sam-

råd med fakultetsrådet inrättat ett vetenskapligt råd

med internationellt framstående forskare och med

uppgift att ge ledningen övergripande råd om Chal-

mers framtida utveckling.

Satsning på starka forskningsmiljöer

Chalmers har under året utarbetat en ny strategisk

plan, inklusive en särskild forskningsstrategisk plan.

Denna plan lämnades även till regeringen som ett

underlag inför nästa forskningspolitiska proposition.

Detta arbete inkluderade bl a en beskrivning av Chal-

mers styrkor, svagheter, möjligheter och hot. I framti-

den blir det än viktigare att satsa på starka forsk-

Volvo-stipendium tillchalmersdocent

Docent Dag Wedelin har tilldelatsett stipendium på 225 000 kr av”Håkan Frisingers stiftelse förtransportmedelsforskning” för sinforskning kring matematiskametoder för transportoptimering.Wedelin har sedan slutet av 1980-talet arbetat med att lösa opti-meringsproblem med tillämpninginom transportindustrin och harutvecklat Chalmers forskning ochutbildning inom detta område.Bland hans forskningsresultat kannämnas en patenterad algoritmsom bl a möjliggör hur man kankombinera ett stort antal rutter föratt lösa ett transportproblem.Wedelin har även varit ledare förett EU-projekt inom transport-optimering och hans forskning harhaft en avgörande betydelse förGöteborgsföretaget CarmenSystems med cirka 160 anställda.

21

Antalet seniora lärare har ökat den senaste femårsperioden. Många

lärare kommer att pensioneras under den närmaste tioårsperioden.

> 6055-5950-5445-4940-4435-39

< 34

> 6055-5950-5445-4940-4435-39

< 34

> 6055-5950-5445-4940-4435-39

< 34

Totalt antal individer per nivå,därav kvinnor

Lärare vid Chalmers, inklusive Chalmers Lindholmen

1998 2003 0 10 20 30 40 50 personer

0 10 20 30 40 50 60

91

24

204

21

166

9

108

27

235

38

213

16

Forskar-assistenter

Docenter ochuniversitets-

lektorer

Professoreroch

bitr professorer

Trots att Chalmers sedan minst tio år tillbaka arbetat

aktivt med att öka antalet kvinnliga lärare/forskare

kommer vi knappast att nå målet att andelen kvinnor,

av de professorer som nyanställs under fyraårsperio-

den 2001- 2004, kommer att uppgå till 15 procent.

Under treårsperioden 2001- 2003 har endast tre kvin-

nor (7 procent) anställts som professor bland totalt

42 nya professorer. Som framgått ovan räknar vi med

en viss förbättring de närmaste åren. Bland de 30 som

befordrats till biträdande professor under samma

period var fyra kvinnor (13 procent). Vi fortsätter

därför med att varje år försöka öka andelen kvinnor

både bland dem som befordras och nyrekryteras.

Förutom arbetet med att öka antalet kvinnliga före-

bilder bland lärarna/forskarna inklusive fler kvinnor

på olika ledande positioner, arbetar Chalmers aktivt

med att ändra de traditionellt manliga värderingarna

bland såväl lärare som studenter.

Vetenskaplig produktion

Den vetenskapliga produktionen i form av referee-

granskade artiklar och konferensbidrag publicerade i

proceedings uppgick under året till knappt 1 800

artiklar, vilket var ungefär samma antal som föregåen-

de år. Till detta kommer ca 850 vetenskapliga rappor-

ter, populärvetenskapliga skrifter etc. Denna siffra är

något lägre än förra året. 11 nya patent beviljades

under 2003 jämfört med 31 under 2002.

Konungens miljöprofessurtill Chalmers – för tredje gången

Chalmers har under 2002-03 varit värd för Konung

Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap, som inne-

hafts av professor Colin Fudge vid University of West

England, Bristol. Hans tid delades mellan Chalmers

och KTH. Colin Fudges forskning har varit inriktad på

urban och regional samhällsplanering med särskilt

fokus på uthålligt samhällsbyggande.

I slutet av året meddelades från Hovet att Chalmers

även kommer att vara värd för Konungens miljöpro-

fessur 2004-05. Den kommer då att innehas av profes-

sor Robert Ayres vid Centre for the Management of

Environmental Resources (INSEAD) i Frankrike. Denna

gång kommer samverkan att ske med Göteborgs

universitet och Högskolan i Kalmar.

Positiva utvärderingar

Bioteknologi

Vetenskapsrådet genomförde under våren 2003 en

internationell utvärdering av området bioteknologi.

Utvärderarna konstaterar att Sveriges styrka inom

bioteknik grundar sig på en lång tradition. Utma-

ningen är att underhålla denna tradition och bygga

vidare på den. Utvärderarna påpekade också att

forskargrupperna vid samtliga universitet och hög-

skolor i Sverige har små resurser och att det finns ett

tomrum mellan doktorander och seniora forskare

som kan leda till svårigheter att rekrytera forsknings-

ledare i framtiden.

Vid Chalmers utvärderades den forskning som be-

drivs hos professorerna Bengt Nordén och Owe

Orwar vid Institutionen för fysikalisk kemi. Båda fick

mycket goda omdömen och utvärderarna rekom-

menderade starkt att grupperna får fortsatt eko-

nomiskt stöd.

Materialvetenskap

Stiftelsen för Strategisk forskning beslutade år 2000

att under en femårsperiod satsa 241 mkr på 11 olika

forskningsprogram inom materialområdet vid olika

högskolor i Sverige. Programmet startade under 2000

och har när halva tiden gått utvärderats av internatio-

nella bedömare. Det sammanfattande omdömet var

att forskningen håller mycket hög vetenskaplig kvali-

tet och att det finns ett utmärkt nätverk mellan olika

experter, såväl nationellt som internationellt. Även

samarbetet med industrin fungerar väl. Några del-

program fick särskilt bra omdömen; Komplexa oxid-

material (leds av chalmersprofessorn Lars Börjesson),

Teori, modellering och simulering (leds av chalmers-

professorn Göran Wahnström) och Biomimetiska

material (leds från Linköping men med aktiv med-

verkan från Chalmers).

Kompetenscentra

Vinnovas och Energimyndighetens tioårssatsning på

kompetenscentra har gått in i sin slutfas. Fem kompe-

tenscentra vid Chalmers (KCK, CHACH, CHARMEC, HTC

och CERC) har utvärderats under året och har förnyat

eller kommer att få förnyade kontrakt inför den avslu-

tande fjärde fasen som varar i två år. Det sjätte centret

vid Chalmers (CPM) kommer att utvärderas under

våren 2004.

Vetenskapliga och tekniska resultat samt nyttan för

industrin behandlas i utvärderingarna av kompetens-

centren efter att samarbetet mellan industri och

Eftertraktad tjänst tillchalmersforskare

Sedan år 2000 har KungligaVetenskapsakademien inrättat ettfåtal särskilda forskartjänster i syfteatt skapa bästa möjliga förut-sättningar för mycket framståendeforskare att verka i Sverige. En avdessa tjänster har gått till AnnaKidiyarova-Shevchenko, som sedan1998 är knuten till Sektionen förmikroteknologi och nanovetenskap.Hennes forskning rör supraledandematerial för ultrasnabba kretsar,som kan användas bl a inom tele-kommunikation, t ex 3G-teknik ochdigitala kretsar. Tjänsten löperunder fem år och medger friforskning utan rapporteringskrav.Det gör dessa tjänster mycketåtråvärda. Anna har valts ut som enav sju forskare bland drygt 260sökande. Tjänsterna finansieras avKnut och Alice WallenbergsStiftelse. ”Jag är jätteglad, det ärinte så lätt att få finansiering över sålång tid. Det här ger stabilitet åt minforskning, och nu kan jag användaandra anslag helt till forskning ochbehöver inte avsätta en del till lön”,säger Anna Kidiyarova-Shevchenko.

22

högskola nu har funnit en form som betraktas som en

modell för forskningssamverkan. Till detta kommer

den viktiga frågan att förbereda för övergången till en

permanent form och finansiering av centren efter

tioårsperioden.

Utvärderarna ger CHACH en klar rekommendation att

anpassa verksamheten till den teknisk-ekonomiska

förändringen inom höghastighetselektronik samt att

sikta på mer långsiktiga forskningsprogram. Kopp-

lingen mellan forskargrupperna i MC2 och CHACH är

föredömlig och bör kunna utvecklas ytterligare och

utnyttjas för en intensifierad kunskapsöverföring till

industrin.

Utvärderarna ger Energimyndigheten en stark rekom-

mendation att förlänga finansieringen för KCK, CERC

och HTC. De har alla skapat en unik identitet och

position som har möjligheter att förstärkas ytterligare,

inte minst inom ramprogrammen i EU. Man bör också

fortsätta att satsa på områdena bränsleceller, vätgas-

produktion och koldioxidlagring. Forskningen kring

lågtemperaturkatalys, kväveoxid och bränslesprayer

rekommenderas för fortsatt satsning.

Utvärderarna rekommenderar också att man sätter

djärvare mål som att HTC ska satsa på att bli ett euro-

peiskt centrum för högtemperaturkorrosion och att

CERC blir ett europeiskt utbildningscentrum i förbrän-

ningsmotorteknik. Forskningen i järnvägsmekanik

(CHARMEC) ges en mycket tydlig rekommendation att

dels satsa på en ökad andel långsiktig finansiering,

dels att bilda en europeisk plattform för samarbete

där verksamheten anses ha en särskilt stor potential.

Chalmers Energicentrum, CEC

Energiområdets betydelse för samhällsekonomin och

exportindustrin är självklar för forskare inom det

energirelaterade området. Vid Chalmers finns ett

antal forskargrupper som bedriver verksamhet med

olika inriktningar inom flera energirelaterade teknik-

områden. Dessa grupper har under året i nära samar-

bete med näringslivet och Energimyndigheten tagit

initiativet till bildandet av ett centrum – Chalmers

Energicentrum (CEC).

Forskargrupper somingår i CEC-satsningen

Värmeteknik och maskinlära

Energiomvandling

Energisystemteknik

Installationsteknik samtdel av Byggnadsfysik

Fysisk resursteori

Elteknik

Oorganisk miljökemi

Nationella kompetenscentra vid Chalmers finan-sierade av Vinnova respektive Energimyndigheten

CHACH – Chalmers centrum för höghastighetsteknologi

CHARMEC – Kompetenscentrum i järnvägsmekanik

CPM – Kompetenscentrum i produktrelateradmiljöanalys

CERC – Kompetenscentrum i förbränningsmotorteknik

HTC – Kompetenscentrum i högtemperaturkorrosion

KCK – Kompetenscentrum i katalys

GTC – Konsortiet gasturbincentrum – delatmed KTH och LTH

Forskningsprogram där Chalmers ärvärdorganisation finansierade av MISTRA

Uthålligt byggande

Urbana VA-system

Ljudlandskap för bättre hälsa

MISTRA-program i vilket Chalmers deltar

Batterier och bränsleceller

Centrum finansierat av Teknikbrostiftelsen iGöteborg

Swedish Center of Excellence and Innovation inFunctional Foods (SCEIFF)

Forskarskolor vid Chalmers finansierade avföretag och KK-stiftelsen

FENIX – management

MARCHAL – materialvetenskap

CEC har bildats som en intern samarbetsorganisation

inom högskolan för att samordna, marknadsföra och

utveckla nya utbildningsprogram. Syftet med sats-

ningen är att skapa starkare miljöer genom att flera

energirelaterade områden har en gemensam grund

och därmed kan utgöra ett nav för masterprogram

och forskarskola. Organisationen blir starkare genom

ökad synlighet och får bättre möjligheter att ta hel-

hetsgrepp och att genomföra applikationer inom en

mängd områden. Det innebär t ex kapacitet för fler

och gränsöverskridande forskningsprojekt samt

kvalificerade utredningar och näringspolitiska studier

inom energiområdet.

En mycket viktig koppling till energiområdet och

bakgrund till att Chalmers gör CEC-satsningen är den

framgångsrika uppbyggnaden av miljöområdet.

Gränsöverskridande forskning ökar

En tydlig tendens är att forskare i ökande utsträck-

ning samarbetar över traditionella ämnesgränser.

Chalmers stimulerar sådant samarbete som oftast

uppstår spontant men ibland kan behöva en särskild

organisation. Ett exempel är miljöområdet där det

redan på 1980-talet bildades en immateriell sektion.

Senare exempel är kompetenscentra och andra for-

mer av centrumbildningar. De satsningar som gjorts

under den senaste femårsperioden inom bioveten-

skap och material är nyare exempel på hur tvärveten-

skapligt samarbete stimulerats. Inom IT-området har

man tillsammans med Göteborgs universitet bildat IT-

universitetet i Göteborg.

De största forskningsfinansiärerna(mkr) 2003 2002 2001 2000 1999

Utbildningsdepartementet 394 372 363 350 347

Vetenskapsrådet 127 126 126 112 111

Stiftelsen Chalmers 125 188 214 203 192

SSF 89 94 106 97 69

Energimyndigheten 67 57 75 50 31

EU 54 50 36 36 35

Vinnova 53 66 70 61 87

Wallenbergstiftelsen 30 52 17 7 12

Formas 29 24 25 19 21

AB Volvo 19 18 25 24 17

Chalmersforskare iVetenskapsrådet

Två forskare från Chalmers harutsetts till nya ledamöter iVetenskapsrådets ämnesråd.Det är Eva Olsson, professor ielektronmikroskopi, ochHolger Rootzén, professor imatematisk statistik, som medbörjan vid årsskiftet 2003/04kommer att verka i det nyaämnesrådet under entreårsperiod.

Forskare somuppmärksammats

Vetenskapsrådet utsågprofessor Bengt Anderssonvid institutionen för kemiskreaktionsteknik och professorTord Claeson vid MC2 tillexcellent forskare. Till excellentforskare utses ”särskilt fram-stående forskare som medytterligare finansiering upp till500 000 kr per år bedöms göraverkligt betydande forsknings-insatser”.

GSI Exotic Nuclei Community

Professor Göran Nyman,Avdelningen för experimentellfysik har utsetts till ledamot avGSI Exotic Nuclei Community,Darmstadt, som har till uppgiftatt stärka forskningsfältet ochstödja unga forskare.

23

Forskarutbildning och forskningChalmers inklusive Chalmers Lindholmen högskola

Intäkter (mkr) 2003 2002 2001 2000 1999

Utbildningsdepartementsmedel 394 372 363 350 347

Övriga statliga bidrag & uppdrag 354 348 336 331 345

Bidrag/uppdrag från företag mfl 240 223 157 150 151

Offentliga stiftelsebidrag 118 135 140 130 92

EU-bidrag 54 50 36 36 35

Stiftelsen Chalmers 125 188 214 203 192

Övrigt 78 66 72 57 83

Finansiella intäkter 14 19 28 12 4

Summa intäkter 1 377 1 401 1 346 1 269 1 249

Forskningsprogram därChalmers är värdfinansierade av SSF

Bioinformatik

Elektronikproduktion(E-PROPER)

Farkoststrukturer (IVS)

Flerfasströmning

Höghastighetselektronikoch fotonik

Kvantkomponenter ochnanovetenskap

Komplexa oxidmaterial

Systemlösningar förkvantdatorer

Kvävedopade III-V-halvledare

Materialforskarskolan– Biokompatibla material,– Polymera

konstruktionsmaterial– Elektrisk utomhusisolation

Nukleinsyraforskning

Personal Computing andCommunication (PCC)

Produktionsteknik (PROPER)

Forskarskola iproduktionsteknik

Mekanismer för krypoch oxidation

SSF-programdär Chalmers deltar

Biomedicinska forskarskolan iGöteborg (GGBS)

Centre in CombustionScience and Technology(CeCoST)

Energisystem

Forest Products IndustryResearch College (FPIRC)

Fotonik

Kemisk processdesign ochreglering (CPDC)

Konkurrenskraftigt byggande

Livsmedelsproduktion medframtidens teknologier (LiFT)

Realtidssystem (ARTRES)

Selektiv framställning avfinkemikalier och läkemedel

Trämekanik

Träteknologi

Teknisk-vetenskapligaberäkningar

Visual InformationTechnology (VISIT)

Yt- och kolloidteknologi

Högfrekvenskisel

Totala intäkterna år 2003 uppgick till 1 377 mkr.

Finansiellt 1 %EU 4 %

Offentliga stiftelser

9 %

Företag mfl 17 %

Övrigt5 %

StiftelsenChalmers 9 %

Övriga statliga26 %

Utbildnings-departementet

29 %

Hedersdoktorer 2003

Chalmers har utsett fyra nya hedersdoktorer:

Gerhard Ertl, professor och föreståndare för Fritz-

Haber-Institut i Berlin, promoveras till hedersdoktor

för sin världsledande forskning inom gränsområdet

mellan kemi och fysik.

Birgit Jacobson, som tog civilingenjörsexamen på

Chalmers 1963 och disputerade vid Linköpings uni-

versitet, promoveras till hedersdoktor för sina unika

insatser inom avancerad fortbildning, insatser som

också uppmärksammats internationellt.

Gudrun Lönnroth, förste antikvarie vid Göteborgs

Stadsmuseum promoveras till hedersdoktor för sina

viktiga insatser som antikvarie i ombyggnads- och

restaureringsprojekt och för sitt mångåriga och om-

fattande arbete med bevarandeprogram i Göteborg.

Rune Monö promoveras till hedersdoktor för sitt

mångåriga och aktiva engagemang för utveckling av

utbildning och forskning inom området industriell

design.

Hedersdoktorerna Gerhard Ertl,

Birgit Jacobson och Gudrun Lönnroth.

Rune Monö kunde ej deltaga vid cermonin.

Framtidens forskningsledare

SSF har tilldelat följande chalmersforskare 10 mkrvardera under ca 5 år för att utveckla sig och sinforskning:

Anna Kidiyarova-Shevchenko, gigahertzelektronik

Richard Neutze, membranproteiner

Owe Orwar, biosensorer och biodatorsystem

David Sands, datasäkerhet

Jan Swenson, mjuka material

Ekonomisk resultat

Resultatet efter finansiella poster, inklusive Chalmers

Lindholmen högskola, uppgår för år 2003 till –46

(–33) mkr. I resultatet ingår avskrivningskostnader

som, i balansräkningen, täcks av det aktieägartillskott

som erhållits som en följd av ändrade redovisnings-

principer. I Chalmers totala resultat uppgår dessa

kostnader till 35 (50) mkr, varav huvuddelen avser

forskning och forskarutbildning. För förlustrisker i

pågående projekt har resultatet belastats med

17 (7) mkr.

Intäkterna har minskat med 24 mkr (–2 %) jämfört

med föregående år. Statliga intäkter har ökat med

28 mkr (4 %), främst från utbildningsdepartementet.

Fakultetsmedlen har ökat för lön- och prisuppräkning

samt för den nationella forskarskolan i materialveten-

skap som Chalmers är värd för. Bidrag från företag

och andra organisationer har ökat med 17 mkr (8 %),

där Wallenbergstiftelsen har minskat från 52 till 30

mkr och övriga bidrag har ökat med 39 mkr (23 %).

Ökningen avser ett antal finansiärer. Intäkter från

Formas, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen har

ökat medan intäkter från Vinnova har minskat. Bidrag

från de offentliga forskningsstiftelserna har minskat

med 17 mkr (–13 %). Bidrag från Chalmers stiftelse har

minskat med 63 mkr (–34 %), beroende på tidigare

beslutad minskning av bidrag. Chalmers tio största

forskningsfinansiärer svarar för 72 % (75 %) av intäk-

terna till forskning och forskarutbildning. I tabell på

sidan 22 finns redovisning av dessa finansiärer.

Den statligt finansierade forskningen och forskar-

utbildningens andel utgör 55 % av intäkterna och har

ökat med fyra procentenheter jämfört med före-

gående år. ❖

24

CH

AL

ME

RS

FO

RD

ON

SF

OR

SK

NI N

G

Chalmers har sedan många år byggt upp en ledande forsk-

ning inom fordonssäkerhet. Forskningen sker idag vid Insti-

tutionen för maskin- och fordonssystem som består av cirka

55 personer under ledning av professor Per Lövsund. Forsk-

ningen är uppdelad på fyra huvudområden: mekaniska

system, fordonsteknik, teknisk trafiksäkerhet och mekatro-

nik. Särskilt forskningen kring interaktionen människa-

fordon är unik för Chalmers. En som vet det är Niklas Hög-

lund, som inte är chalmerist från början. 1992-

96 studerade han nämligen vid maskinsektio-

nen på KTH i Stockholm, men efter sin civilin-

genjörsexamen där ville han fördjupa sig och

eftersom han är intresserad av fysiologi blev

han attraherad av en doktorandtjänst på Chal-

mers som utlystes och som han också fick.

Niklas forskar kring de mekanismer som orsa-

kar fotskador vid krock. ”Jag studerar vad som händer från

knäet och nedåt kan man säga. Det handlar om krockskador

som oftast inte är dödliga, men som kan orsaka stort lidande

för den som drabbas och stora kostnader för samhället i

form av lång sjukskrivning, rehabilitering och omskolning”,

berättar Niklas och fortsätter: ”Av de allvarligaste ankelska-

dorna är hälbensfraktur den mest kostsamma skadan efter-

som den är så svårläkt. Men det stora problemet är att fot-

och ankelskadorna är väldigt vanliga vid krockar.”

Det är alltså miljön inne i fordonet och vilka mekanismer

som sker vid krock och vilka skador de olika mekanismerna

ger upphov till som Niklas studerar. Allt för att i slutänden

hitta lösningar som ger säkrare fordon. Metoden i dessa

studier är att göra matematiska simuleringar som man sedan

verifierar vid krocktester.

Hur ska manförhindrafotskador vidbilkrockar?

”Viktiga resultat som vi hittills fått fram är kunskap om

en mängd parametrar som inverkar, t ex om den drabba-

de personen är man eller kvinna, om personen är lång

eller kort, om personen är lätt eller tung och hur perso-

nen har fötterna placerade i krockögonblicket. Sedan

har själva krockförloppet naturligtvis stor inverkan”,

säger Niklas. ”En airbag för fötterna tror vi kan vara en

lösning att jobba vidare på. Men airbagen måste reagera

olika, beroende på vilken krock som

är på väg att inträffa och vilken

person som sitter där, annars är

risken att föraren blir mera skadad

med än utan airbag”, förklarar han.

Niklas forskning har skett i samarbe-

te med Saab Automobil och ledde

fram till hans doktorsavhandling i

höstas. Överhuvudtaget finns en stark koppling till for-

donsindustrin i Västsverige och man har bildat ett sär-

skilt konsortium GVSCC (Göteborg Vehicle Safety Cen-

tre at Chalmers) för att stärka samverkan mellan indu-

strin och akademin.

I framtiden vill Niklas gärna fortsätta att jobba inom

området: ”Det återstår mycket arbete med att hitta bra

lösningar. Kanske kan fordonskupén anpassas till vars

och ens konfiguration eller så kanske man kan skapa

intelligenta skyddssystem som ger olika reaktioner

beroende på person. Ja, området är intressant och bjuder

på stora utmaningar. Och så är det kul att jobba med

också. Dessutom trivs jag bra på institutionen, för där

finns det både stor kompetens, bra arbetskamrater och

god stämning.”

25

Pågående forskningEn utförlig inventering av pågående forskning har under åretgenomförts för att tjäna som underlag för satsning på ochsamordning av den grundläggande och målinriktadeforskningen. Resultatet av denna forskning kommer på sikt att fåen mer generell användning än bara inom fordonsindustrin.Fordonsindustrin, som dock är mest näraliggande, erbjuderunder ett par doktorandgenerationer goda möjligheter tillsamarbete och genomförande av utvecklingsarbete samttillämpning av resultat. Exempel på sådana projekt finner maninom Lindholmen Science Park, där laboratorier drivs i sam-verkan med Volvo, Ericsson m fl (Open Arena) för att utvecklaelektroniksystemen i framtidens bilar. Komponentutvecklinginom mikroteknologi och nanovetenskap (MC2) i kombinationmed programvaruutveckling, signalbehandling och reglerteknikär de områden där mest fordonsnära forskning hittills harbedrivits. En påtaglig förändring när det gäller val avforskningsområden är att fordonsområdet ger möjligheter attsåväl vara vetenskapligt relevanta, samtidigt som det är en stortillfredsställelse för forskarna att kunna utveckla produkter somkommer till nytta i samhället.

Tio forskargrupper är idag involverade i denna forskning, sommed ett samlingsnamn kan benämnas Automotive ElectronicsEngineering at Chalmers. Ytterligare ett exempel på satsningsom gjorts tillsammans med västsvenska industrier, industri-forskningsinstitut, Västra Götalandsregionen och berördakommuner är att bilda kluster, där en av huvudapplikationernaär system för kartläggning av fordonsrörelser inbördes och iförhållande till väg.

Integrerad drivlinestyrningForskning inom området optimering och styrning av bränsle-förbrukning, körbarhet och avgasutsläpp är exempel på gräns-överskridande forskning, som också kallas integreraddrivlinestyrning eller Integrated Powertrain Control, IPC.Forskningen har sin kärna inom reglerteknik med utnyttjande avde nya möjligheter som uppkommer för att mäta, styra ochreglera hela framdrivningsystemet. Utveckling av hybridsystem,med olika kombinationer av framdrivningssystem, ligger ocksåinom detta forskningsfält. Området har totalt 10 doktoranderinom reglerteknik och mekatronik, vilka på ett bra sätt samman-förs med näringslivets forskare och utvecklare. Forskningenleder också till utveckling av övervakningssystem i bilar, s k on-board diagnostics.

InformationssystemFörarmiljön och utveckling av fordonens informationssystem tillförare, kommunikationen med andra fordon i den omedelbaranärheten samt information om väg och trafik har redan i vissadelar färdig teknik. Flera insatser görs här inom datalogi,informationsöverföring och signalbearbetning som har direktbetydelse för de prioriterade säkerhetssystemen i fordonen.Förutom den tekniska utvecklingen krävs också beteende-forskning och stöd för beslutsfattande i kritiska situationer,vilket sker inom området människa-maskin-system.

Trådlös överföring av informationSystem för att överföra trådlös information mellan fordon irörelse kräver mycket höga överföringshastigheter för att kunnautnyttjas som ingångsdata för aktiv säkerhetsutrustning ifordon. Dessutom krävs väsentligt ökad beräkningskapacitetoch snabbhet för att kunna dra nytta av informationen. Nyutrustning och komponenter såsom sensorer och högfrekvens-utrustning måste skapas, men också ges en sådan utformningatt den vid användning inte stör andra delar av säkerhets-utrustningen i det egna eller i det mötande fordonet.Erfarenheter från en forskningsgren inom datorteknik medfeltoleranta och säkra system med tillämpningar inom rymd-och satellitindustrin, kan direkt appliceras och byggas in i enliknande form av fordonssäkerhet.

Allt detta, som kan ge intryck av att vara utvecklingsverksamhetför fordonsindustrin, innehåller emellertid vetenskapligautmaningar som kräver kvalificerat nytänkande i de säkerhets-koncept som under den kommande tioårsperioden kommer attsysselsätta forskare inom mikroelektronik, data- och informa-tionsteknologi samt mobil kommunikation.

Fordonsrelaterad verksamhet påChalmers och i Västsverige

CH

AL

ME

RS

FO

RD

ON

SF

OR

SK

NI N

G

Den svenska fordonsindustrin inklusive underleverantörersysselsätter enligt branschorganisationen Bil Sweden 150 000personer och omsätter 150 miljarder kronor per år. Fordons-industrins framtida verksamhet i Sverige är helt beroende avatt de företag som finns i Sverige tar en ledande position inomnågot eller några teknologiområden inom bilindustrinsglobala nätverksföretag.

Lång traditionSamarbetet mellan fordonsindustrin och högskolan har en långtradition i Västsverige. Ursprungligen var detta samarbete inriktatpå fordonens konstruktion och inbyggda säkerhetskomponenter,vilket ledde till världsunika säkerhetskonstruktioner såsom stolaroch bilbälten, barnstolar och krockkuddar. Detta ledde i sin tur tillen industri med global export inom fordonssäkerhet. Chalmersstarka miljöprofil med långsiktig utveckling mot ett uthålligtsamhälle har också haft ett stort värde i denna process.

Samarbete högskola-näringslivUnder senare år har olika initiativ fördjupat samarbetet mellanhögskolan och näringslivet, framförallt genom tillkomsten avVinnovas och Energimyndighetens kompetenscentra, där femcentra vid Chalmers är relevanta för fordonsområdet (katalys ochkatalytisk rening, förbränning och utveckling av förbrännings-processen i motorer, högtemperaturkorrosion, livscykelanalyssamt höghastighetsteknologi). Samarbetet inom ramen för ettkompetenscentrum bygger på att näringslivet deltar och kanpåverka inriktningen på forskningen samtidigt som man medprimär tillgång till forskningsresultaten bygger upp ett nätverkmed forskarna. En intressant effekt är också att inte minstnäringslivets företrädare prioriterar långsiktig forskning för att fåtillgång till den kunskap som är grunden för morgondagensproduktframtagning. Samarbetet har också lett till ett stort antaldoktorsexamina och vetenskapliga artiklar.

Fokus på miljöforskningMiljöaspekterna i fordonsindustrin är ett annat exempel påforskning som kommit att växa i intresse både bland industri ochhögskoleforskare och flera frågeställningar löses som en följd avde tekniska lösningar som utvecklas i kompetenscentren. Reningav avgaser, högre motortemperatur, katalys och styrning av för-bränningsprocessen har sådana effekter. Till detta kommer enökad forskning om logistik och transportteknik, effektivaretransportlösningar och bättre vägar samt planering av städer,industriområden, transportleder och transportmedel. Bullerfrågorhar länge underskattats som miljöproblem, men under densenaste tiden har denna forskning uppmärksammats, bl a genomen utredning om buller som miljöproblem ledd från Chalmers ochgenom en MISTRA-satsning på forskning om ljudlandskapet ochdess hälsoaspekter.

Säkerhetsfrågor i nytt sammanhangSäkerhetsfrågorna kommer idag tillbaka i ett nytt sammanhangnär industrin med hjälp av elektronik, informationsteknologi ochmikroelektroniska komponenter, mikroprocessorer och inbyggdasystem för aktiv, d v s olycksförebyggande, säkerhet i fordons-miljön. Denna säkerhet tar framförallt fasta på stöd till föraren itrafiksituationen, men också stöd för samhällets sjukvård ochräddningsinsatser i olyckssituationer. Denna forskning har storpotential när det gäller att utveckla en säkrare och mindre riskfylldmiljö för trafikanterna. Utvecklingen av detta område innefattarsåväl vetenskapliga utmaningar som kvalificerad tekniskutveckling, vilka kräver gränsöverskridande samarbete inomhögskolan och mellan högskolans forskningsinstitut och olikanäringslivsparter.

Chalmers fordonsforskning har utvecklats och kommer att öka iomfattning i samband med kommunens utbyggnad och etable-ring på Norra älvstranden. Här finns närhet till högskolemiljön ochindustrigrenar som omfattar fordon, telematik och IT, mobilkommunikation samt ett flertal företag med datorbaserad IT,konstruktion och design. Satsningen är början på uppbyggnadenav ett campus som kommer att möjliggöra mycket hög växel-verkan med det omgivande näringslivet i s k klustermiljö. Sättet attarbeta är en vidareutveckling av kompetenscentrumidén medtrepartsrelationen högskola, industri samt kommun och samhälle.

26

Motorlaboratoriet på Chalmers används för många olika

forskningsprojekt. Utrustningen kan användas för att mäta och

analysera bl a höga tryck, höga temperaturer, snabba spray-

förlopp med mera i motorn.Robusthetsanalys av bakparti: Färgkodning visar hur variation i

respektive komponents infästningspunkter förstärks. Härmed

indikeras känsliga områden. Känslighetsmatrisen visar sambandet

mellan variation i infästning och variation i position för alla

komponenter i sammansättningen. Analysen ger tidig vägledning

om var problem kan förväntas samt möjlig orsak till dessa.

Effektiv produktframtagning,konstruktion och produktionsteknikVerksamheten inom Wingquist-laboratoriet vid Sektionen för maskin-teknik etablerades bl a som en följd av att Stiftelsen för StrategiskForskning (SSF) genomförde en strategisk satsning på forskning kringkonstruktion och produktion inom svensk verkstadsindustri.Wingquistlaboratoriet samarbetar med såväl Saab som Volvo och SSFmed målet att utveckla arbetssätt, metoder och verktyg för att ökaproduktkvalitet och sänka produktionskostnader och ledtider. SSF-programmet ”ProViking” stöder också en av Chalmers koordineradforskarskola för doktorander i forskningsområdet. Frågeställningar därbeskriver väl forskningens mål i produktframtagningen, nämligen hurgeometrisk variation i ingående delar och processer orsakar produk-tionsstörningar och hur detta kan undvikas. En annan frågeställning ärhur produktinformationen i produktframtagningsprocessen kanbeskrivas och hanteras för att effektivt stödja alla faser i produktenslivscykel och dessutom möjliggöra användning av samma delar ochdelsystem i olika produktfamiljer, samtidigt som man vill erbjudakunden en rik och varierad produktflora. Forskningen leder tilldatorbaserade metoder och verktyg för generering av nya robustageometriska produktlösningar.

Denna forskning kompletteras av en grupp som i samarbete medVolvo, med matematisk modellering har löst kompliceradeautomatiska bilmonteringssystem som väsentligt minskar såvälställtider som produktionstider för olika moment.

Katalys- och förbränningsforskningInom energi-, katalys- och förbränningsmotorområdet, somfokuserar på motorsystemens bränsle/luft-blandningar och utsläpp,har den största framgången noterats inom ramen för kompetens-

Modellering av

dieselolja i en cylinder

visar ett komplext

flöde. Färgerna visar

olika temperaturer.

CH

AL

ME

RS

FO

RD

ON

SF

OR

SK

NI N

G

Forskarnas eget utrycknings-fordon till olycksplatser.

Göteborgs Vehicle Safety Centreat Chalmers, GVSCCGVSCC för traditionen vidare med forskning om ökad krocksäkerhet,d v s både passiva och aktiva system, genom förbättrad konstruktionav bilar. Bättre förståelse av biomekaniska förlopp och utveckling avprovdockor är t ex en metod för att i Autolivs testanläggning provanya säkerhetslösningar. Likaså utvecklar man system när det gällerolyckslarm samt omhändertagande och höjd beredskap i vård-systemet när olyckor inträffar. Olyckors förlopp och avläsning avskadors möjliga omfattning är information som automatisktkommer att sändas till räddningstjänst och sjukhus.

Eltekniska komponenterForskning om konstruktion av småmotorer och hantering avelförsörjningssystemen i bilar sker vid Avdelningen för kraft-elektronik och elmaskinteknik. Antalet elektriska småmotorer i ettfordon är stort och funktionskraven måste var höga för att helafordonet skall uppfylla brukarens förväntningar

centra inom katalys och katalytisk förbränningsamt förbränningsmotorteknik. Katalysverk-samheten bygger på grundläggande ytfysik ochkemisk reaktionskinetik, val och utveckling avkatalyserande material samt bränsleblandningarmed fokus på bränslespray och avgasefter-behandling. Forskningen har haft storaframgångar med ett mycket gott samarbetemed i första hand Saab och Volvo. Gruppen harockså vunnit internationellt erkännande hos bl aToyota, som identifierat gruppen som ettglobalt vetenskapligt ledande centrum inomområdet katalys. Gruppens resultat äravgörande för att minska avgasutsläpp,framförallt av kväveoxider från biltrafik.Skärpta avgaskrav kommer att kräva att deframdrivningssystem som nämnts i föregåendeavsnitt måste ha integrerad katalytisk rening.

Inom förbränningsmotorteknik fokuserar manpå förbränningsrummets utformning. Medlaserteknologi studeras förbrännings-reaktionerna i bränsleblandningen för att uppnåförbättrad verkningsgrad och minskade utsläpp.Forskningen har stor betydelse för framtidensmotorkoncept, men även för de miljöeffektersom utsläppen från trafiken orsakar. Detkompetenscentrum som här är aktivt har ettnära samarbete med svensk och internationellbilindustri och arbetet har stor betydelse förlandets motorforskning och kommer att leda tillökat engagemang från industrin.

Whiplashprov medBiorid-dockan.

27

Beräkningsmodell av buller från en trafikerad gata

mellan två sexvåningshus som utbreder sig in på gården.

Siffrorna och färgerna anger dämpningen, mätt i dB, av

ljud med frekvensen 1000 Hz.

– 0

– 5

– 10

– 15

– 20– 25

– 30

1 kHz

Byggnad Byggnad Byggnad

En försiktig bedömning av omfattningen av Chalmers samlade fordonsforskning ger att cirka 300 forskareoch doktorander, varav 50 professorer, är direkt involverade. Fordonsdesign kommer, framförallt inomutbildningen, att bli en sammanfattande benämning på den verksamhet som här har beskrivits och delarav den kommer att samlokaliseras med fordonsindustrin på Norra älvstranden.

Komposithjul har visat sig ge extremt lågt vägbanebuller.

Chalmers och Väg- och trafikinstitutet undersöker tillsammans

betydelsen av olika material och utformningar.

Spårbundna fordonUtöver de traditionella fordonsområdena är spårbundna fordon ochjärnvägsmekanik ett annat styrkeområde vid Chalmers med enomfattande forskning och utveckling t ex när det gällerjärnvägshjul, räls, växlar och mekaniska system såsom bromsar samtdoktorandutbildning. Kontakterna med marknadens operatörer ärhär mycket god.

Miljöeffekter och trafikbullerVägtrafikbuller är en begränsande faktor vid utbyggnaden avtransportinfrastrukturen. Akustikforskningen vid Chalmers har därförinriktats på ett flertal fordonsrelaterade områden bl a fordons-komponenternas ljud och vibrationskvalitet, utbredning av bullersamt aktiv bullerbekämpning. Inom däcks- och vägbanebullerarbetar akustikforskarna huvudsakligen med kontaktmekanik mellandäck och vägbana, som är grunden för ljudgenereringen. Gruppensamarbetar med Goodyear och Renault för att utveckla modeller förljudutbredning inne i kupén och till omgivningen. Med modellernakan man göra virtuella prototyper av däck och vägbeläggningar. Ettkomposithjul som är en helt ny däckstyp testas. I detta projekt skersamverkan med den finska däckstillverkaren Nokian och svenskaindustripartners.

Logistik och transportteknikLogistikforskning och transportteknik är betydelsefull ur näringslivs-synpunkt i så motto att 10 % av industrins produktionskostnadutgörs av transportkostnader. Samordning av transporter samteffektivisering och flexiblare lösningar är aspekter som studerats isamverkan med transportföretag och företag med stor varu-distribution.

Miljöeffekterna av dåliga transportlösningar är pådrivande iforsknings- och utvecklingsarbetet. En annan utvecklingsfaktor idenna forskning ligger i datorstöd och utvecklingen av nyaalgoritmer för att lösa transportproblem.Ytterligare en faktor somutgör underlag för forskningen är leveranssäkerhet i industrigrenarsom minimerar kostsam lagerhållning.

Ett kompetenscentrum, benämnt Centrum för logistik och tran-sporter, har bildats tillsammans med Handelshögskolan samtLogistik och transportstiftelsen, LTS. Centret har bildats bland annatför att föra samman ekonomi, logistik och teknisk forskning vidstudiet av transporternas stora ekonomiska påverkan på varuflödet.Samverkan mellan Chalmers och Göteborgs universitet görs ocksåför att rationalisera utbudet av kurser inom utbildningsprogrammenoch inom fortbildningen av branschens anställda.

Studier av

strömning och

turbulens kring

karossdetaljer och

skalmodeller

genomförs i

begränsade

laboratorie-

utrymmen av

chalmersforskare

Hur skall roboten röra sig för att montera instrumentpanelen?

Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik, FCC, har

med Volvo Car Corporation utvecklat ett simuleringsverktyg för

banplanering, som automatiskt hittar kollisionsfria robotbanor.

En erfaren simuleringsingenjör behöver flera dagar för att hitta

en lösning, eftersom befintligt stöd för automatisk programme-

ring är begränsat. FCCs banplanerare hittar en lösning på

mindre än 3 minuter ! FCC har också arbetat med applikationer

för bågsvetsning med ABB Robotics.

Nya materialMaterialforskning är ett annat område, där nya material och kompo-sitmaterial utvecklas med nya egenskaper såsom lägre vikt, bättrekorrosionsbeständighet och ökad energiabsorption vid deforma-tion. Kompetenscentrum för produktrelaterad miljöanalys, somsysslar med livscykelanalys, har utvecklat en databas för konstruk-tionsmaterialens miljöeffekter, vilket är en unik informationskälla föralla produktutvecklare. Produktinformationen om materialenssamlade miljöeffekter under såväl produktionsprocessen sombrukartiden och destruktionen är nödvändig för att en produkt skallkunna säljas på framtidens marknad.

CH

AL

ME

RS

FO

RD

ON

SF

OR

SK

NI N

G

28

CH

AL

ME

RS

FO

RD

ON

SF

OR

SK

NI N

G

Forskning kring kväveoxidreduktion (NOx) är ett styrke-

område vid KCK – en av alla dessa chalmersförkortningaroch som uttytt står för Kompetenscentrum katalys. NOx-reduktion är ett stort forskningsområde inom fordons-

industrin, där KCK ligger långt framme. Det verifieradesgenom mycket positiva omdömen i en utvärdering avkompetenscentret som gjordes under året.

”Min forskning fokuserar på kväveoxidreduktion, somhandlar om att ta hand om avgaserna från dieselmotorer

och s k lean burn bensinmotorer och göra dem mer miljö-vänliga.” Den som säger detta är inte, som man fördoms-fullt kan tro, en bil- och teknikintresserad man, utan en

ung kvinnlig forskare – Louise Olsson. Hon tog sincivilingenjörsexamen vid kemi på Chalmers 1997 ochpåbörjade sina forskarstudier direkt därefter vid KCK.

Det innebar att hon jobbade för de båda institutionernaKemisk reaktionsteknik och Tillämpad fysik, som bådaingår i KCK, fram till doktorsexamen 2002. Under dokto-

randstudierna, närmare bestämt mellan 1997 och 1999jobbade hon med ett intressant projekt som förmedlats avprofessor Bengt Kasemo. ”Det handlade om uppdrags-

forskning åt Rymdbolaget, men eftersom det var sekre-tessbelagt kan jag inte berätta några detaljer”, säger Louiseoch övergår till att förklara det där med NOx-lagring:

”Problemet är alltså att få rena avgaser från dieselmotoreroch lean burn bensinmotorer. Det försöker man göra medkatalysatorer där kväveoxid reduceras till ofarligt kväve.

Jag har jobbat med två olika koncept. I det ena konceptet(NOx-lagring) sker reduceringen med hjälp av bariumkar-bonat, som binder in kväveoxid och som för att kunna

återanvändas pulsas med fet bränsleblandning. Det andrakonceptet heter NH3 SCR (selective catalytic reduction),där man låter ammoniak reagera med NOx med syre när-

varande. Eftersom ammoniak är lättflyktigt och svårhan-terligt tillförs det i form av urea – ett ämne som sönderfal-ler till ammoniak när det värms”, förklarar Louise.

Efter disputationen 2002 har Louise jobbat som projektledare

för ett GM-projekt tillsammans med en kvinnlig doktorand.

”Det har bland annat inneburit att jag fick åka till USA ochjobba i tre månader på General Motors forskningsavdelning iDetroit”, berättar Louise. Sedan hösten 2003 arbetar hon på

deltid även med ett annat projekt, den här gången för Cum-mins som är ett amerikanskt företag inom motorer och relate-rade teknologier med global verksamhet och en årsomsättningpå över 6 miljarder dollar. Även i detta projekt jobbar Louise

ihop med en kvinnlig doktorand som hon handleder.

Hur är det då att jobba som kvinna och forskare inom KCK?”Det är bara positivt. Jag trivs alldeles utmärkt. En stor fördelmed ett ställe som KCK är att tre institutioner jobbar ihop.

Det ger bredd och stor kompetens, vilket stimulerar. Det gerockså goda förutsättningar vad gäller utrustning och resurser”,svarar Louise utan att tveka och fortsätter: ”Sedan är samar-

betet med medlemsföretagen i KCK och även andra företagnågot mycket positivt. Det ger fördelar genom att industri-projekten för verksamheten närmare olika tillämpningar, och

det är ju roligt att kunna se nyttan av det man tillför somforskare”.

Men är det inte ett väldigt mansdominerat område? ”Både jaoch nej. På seniorsidan är jag ensam kvinna, men bland dokto-

randerna här är det idag fifty-fifty. Och jag har faktiskt aldrigupplevt några jämställdhetsproblem, vare sig under utbild-ningen eller nu när jag jobbar och forskar”, svarar Louise.

Vad tänker hon då om framtiden? ”Jag vill gärna fortsätta en

akademisk karriär. Jag har nyligen fått anslag för en heltidsforskarassistenttjänst under fyra år beviljad av Vetenskapsrå-det. Konkurrensen om de tjänsterna är stor, det är bara om-

kring en fjärdedel av ansökningarna som beviljas. Så om femår hoppas jag att jag är kvar på Chalmers och jobbar medindustriprojekt. Kanske har jag en lektors- eller docenttjänst”,

avslutar Louise hoppfullt.

Renare avgaser

29

Fortbildningen

Poänggivande uppdrags-utbildning (antal)

Helårsstudenter 25

Avgiftsbelagdfortbildning mkr

Technologymanagement(CHAMPS) 12,6

Teknik(Industrihögskolan,Sida, CIT och Sjö-säkerhetscentrum) 25,5

Totalt 38,1

Avgiftsfri fortbildning

Fortbildningslinjer 3,7

Fristående kurser 18,2

Lärarfortbildning 0,1

Totalt 22,0

Industrihögskolan

Industrihögskolan är Chalmers enhet för fortbildning

av yrkesverksamma ingenjörer och skräddarsyr ut-

bildningar till näringsliv och samhälle. Verksamheten

genomförs så att utbildning och arbete för kurs-

deltagaren kan ske parallellt. Ämnesområdena spän-

ner över flera av Chalmers verksamhetsområden och

utbildningarna baseras på högskolans forskning som

paketeras om till tillämpad industriell teknikkunskap i

kurserna.

För att erbjuda bättre tjänster med större mervärde

för företagen har ett arbete bedrivits under året för

att ge Chalmers ledning förslag på hur man kan öka

samordningen mellan de enheter som erbjuder tjäns-

ter till näringslivet. Bland annat har ett benchmar-

kingutbyte genomförts med University of Michigan i

Detroit och Georgia Institute of Technology i Atlanta.

Internt har Industrihögskolan genomfört en om-

organisation som tydligare sätter det kundrelaterade

arbetet i centrum. En marknads- och försäljnings-

grupp ska fokusera på det affärsmässiga medan en

produktstödsgrupp ska stödja Chalmers institutioner

i skapandet av kurser och i att kundanpassa genom-

förandet.

Bland större utbildningsprogram som startats under

året märks ”Underhåll för bättre ekonomi” (45 p) och

”Produktionsekonomi och kvalitet” (40 p).

Fortbildning för fordonsindustrin är ett styrkeområde

och belyses i särskild artikel, se sidan 54.

Prodesign

Prodesign är ett femårigt program för att ge små och

medelstora tillverkande företag i hela Sverige skräd-

darsydda utbildningar i innovativ produkt- och pro-

cessutveckling. Programmet är ett konsortium mellan

sju tekniska högskolor och institut. Under året har bl a

ett projekt bedrivits i samarbete med Svensk Industri-

design där sexton svenska tillverkare av specialfordon

och påbyggnationer medverkat. Utbildningsinsatser

genomförs parallellt med utveckling av design-

koncept.

CHAMPS

CHAMPS har under 2003 bedrivit uppdragsutbildning

i form av seminarier samt öppna och företagsinterna

utbildningsprogram inom ämnet Technology Mana-

gement – strategi, organisation och ledarskap i

teknikintensiva verksamheter. Huvuddelen av delta-

garna har varit chefer anställda i svenska företag.

Programmen har genomförts i Sverige, Danmark,

Frankrike, Italien, USA och Japan. För 2003 uppvisar

verksamheten ett svagt positivt driftresultat, vilket i

rådande konjunkturläge måste uppfattas som en

framgång. Under året har också stor kraft lagts vid ett

utvecklingsarbete som initierades genom en affärs-

planeringsprocess hösten 2002. Detta utvecklings-

arbete förväntas få genomslag under 2004.

Chalmers Industriteknik, CIT

Större delen av CITs uppdragsutbildningar under

2003 hänför sig till energi/process/bygg- och miljö-

områdena. Förutom fortbildning inom livscykelanalys,

förpackningar, miljö och energistyrning/optimering/

inneklimat i byggnader för industriella kunder så har

CIT trimmat Västra Götalandsregionen i ekotoxikologi.

CIT medverkar också i handledning av 9 doktorander,

varav 2 industridoktorander.

Kurser för sjöfarten

Sjösäkerhetscentrum är en del av Sjöfartshögskolan

och erbjuder teoretiska/nautiska kurser samt rena

säkerhetsutbildningar såsom brandskydd, sjukvård

och livbåtshantering. Kurserna vänder sig både till

Sjöfartshögskolans studenter och till sjöfartsnäringen

i allmänhet.

Avgiftsfri fortbildning

Under våren 2003 gick 124 personer fortbildnings-

linjerna och under hösten 65 personer. 44 personer gick

gymnasielärarkursen och 50 grundskolelärare deltog i

seminariet under Vetenskapsfestivalen. Under hösten

deltog 68 personer i seminarieserien för grundskolelära-

re liksom ett femtiotal lärare i en seminariedag för gym-

nasielärare. Att lärare från grundskolan bjuds in till kurser

och besök på Chalmers är ett led i en långsiktig rekryte-

ring av teknologer. Lärarfortbildning är idag den stats-

finansierade fortbildning som prioriteras av Chalmers. ❖

Hu

go

Lan

dg

ren

Produktivitetsspelet inom fortbildnings-programmet Underhåll för bättre ekonomi.

30

Pedagogisk utvecklingCentrum för kunskapsbildning och kommunikation

(CKK) arbetar med att stärka och stödja den pedago-

giska utvecklingen på Chalmers, bl a genom att ge

Chalmers lärare och doktorander fortbildning och att

genomföra pedagogiska forsknings- och utvecklings-

projekt. CKK samlar kompetenser från flera olika kun-

skapsområden – utöver pedagogisk kompetens

också vetenskapsteori, kommunikation, digital ge-

staltning samt VR (virtual reality). Genom denna av-

vägda mix kan CKK stödja den pedagogiska utveck-

lingen på många plan samtidigt. CKK har nära anknyt-

ning till Göteborgs universitet, t ex bedrivs tillsam-

mans med den konstnärliga fakulteten forskarutbild-

ning i digital gestaltning och på IT-universitetet ges

en masterskurs i Entertainment Design and Technolo-

gy. Med Pedagogen samarbetar CKK kring seminarier,

kursutveckling och införandet av en ny lärplattform.

Kurser

Under året har CKK varit ansvarig för en lång rad

pedagogiska kurser och har dessutom startat en

uppskattad seminarieserie. Det pedagogiska kursut-

budet har bestått av en baskurs på 10 poäng och ett

antal kursmoduler på 2 poäng som kunnat kombine-

ras fritt. Det innebär ett flexibelt och varierat utbud,

där fortbildningen kombineras med ordinarie arbets-

uppgifter på ett bra sätt. Totalt deltog 175 personer

på kurserna under 2003, varav 70 doktorander. Bland

nyheterna i kursutbudet kan nämnas en kurs för

användning av IT i undervisningen samt att genus-

och mångfaldsfrågor tas upp i alla moduler. CKK håller

också på att utveckla två nya kurser, i etik och i Public

Understanding of Science, som kommer att börja ges

från 2004.

CKK driver även en mentorsverksamhet, där intresse-

rade lärare kan få hjälp med både utrustning och

konsultation för att arbeta med nya digitala inslag i

undervisningen. Denna verksamhet är kopplad till två

pedagogiska nätverk som initierats av CKK. Det ena

ingår i ett av centrats forskningsprojekt och samlar

lärare som intresserar sig för flexibelt lärande. Det

andra nätverket är mer generellt och syftar bland

annat till att vara ett forum för övergripande diskus-

sion av Chalmers pedagogiska utveckling.

Inom grundutbildningen erbjuder CKK två program:

– Teknisk kommunikation, som förser blivande

ingenjörer med kommunikativ kompetens och

förmåga att leda projekt,

– Entertainment Design and Technology, som utbildar

morgondagens kreatörer inom underhållnings-

branschen och fokuserar på användningen av

digitala redskap.

Forskning

CKK driver flera forskningsprojekt inom digital ge-

staltning och kommunikation med finansiering från

bl a Vinnova och Formas.

Exempel på projekt med direkt pedagogisk utgångs-

punkt är:

– Nätverk för flexibelt lärande, som syftar till att bland

lärare på Chalmers skapa ett nätverk med uppgift

att göra läroprocessen mer flexibel och därmed mer

effektiv,

– Det goda lärandet i grupp- och projektarbete, där

olika modeller för grupparbete som förmår öka

kvaliteten i lärandet skapas och testas,

– En helhetssyn på undervisningens mål, metod och

examination på Chalmers, som syftar till att skapa

tydligare sammanhang och bättre integration

mellan olika kursdelar, använda pedagogiska

metoder samt hur kursen tenteras och utvärderas.

C-SELT

Chalmers strategiska satsning för pedagogisk utveck-

ling, C-SELT, administreras från CKK och stöder projekt

inom två huvudområden:

– Lärande, IKT (Informations- och kommunikations-

teknologi) och lokaler

– Lärande och genus/mångfald

Därutöver stöds även utvecklingsprojekt av mer

allmän natur. Det drivs också två direktaktionsprojekt

inom ramen för C-SELT. Det ena handlar om att stödja

användandet av en lärplattform på Chalmers. Det

andra handlar om att etablera ett nytt pedagogiskt

nätverk för gemensamma diskussioner, kompetensut-

veckling och en ökad förmåga att ta uppdrag som

pedagogiskt sakkunnig. ❖

Kurser för lärare och doktorander på CKK år 2003

Kursen Högskolepedagogik för Chalmerslärare startade hösten 2002 ochavslutades våren 2003 och hade 26 deltagare. Som delmoment i kursen,alternativt som fristående moment, erbjöds nedanstående kurser våren 2003:

Filosofi för lärande 15 deltagare

Forskarhandledning 13 deltagare

Lärande i digitala media 11 deltagare

Lärande, undervisning och utvärdering 14 deltagare

Hösten 2003 startade kursen Diplom i Högskolepedagogik. Den kommer attavslutas våren 2004. Följande två delmoment genomfördes hösten 2003:

Att handleda skrivandet av artiklar och avhandlingar 12 deltagare

Lärande, undervisning och utvärdering 14 deltagare

Ytterligare fyra delmoment kommer att genomföras under våren 2004.

Under 2003 gavs tre kurser i Pedagogik för doktorander med sammanlagt 70deltagare.

31

Mål

Chalmers skall ständigt stimulera till och skapa nya

fora för ökad samverkan med det omgivande sam-

hället och bidra till att forskningsresultaten utnyttjas

effektivt och innovativt.

Chalmers innovationssystem

Innovationskraft lyftes fram i Chalmers vision- och

strategidokument. För Chalmers innovationssystem

innebär detta en utmaning och en möjlighet vilket

framgick av en omfattande enkätundersökning kring

nyttiggörande och kommersialisering av kunskap

som forskare på Chalmers deltog i. Resultaten visade

bland annat att attityden till att arbeta med kommer-

sialisering av forskningsresultat var mycket positiv,

men att medvetenheten kring vilket stöd man kan få

generellt var låg. Utmaningen ligger därför i att öka

medvetenheten kring de delvis unika sätt som forska-

re vid Chalmers kan samspela med innovations-

systemet kring kommersialisering. I de konkreta

kommersialiseringsprojekt som drivs blir varje år allt

fler forskare medvetna om hur de kan berika och

förstärka sin forskning i detta samspel och samtidigt

på ett strukturerat sätt bidra till att ny kunskap fak-

tiskt kommer samhället tillgodo.

Under 2003 vidgade Chalmers sin samverkan inom

regionens innovationssystem. Bland händelserna

märks invigningen av Navet inom Lindholmen

Science Park samt skapandet av ett samspelt system

för såddfinansiering för nystartade kunskapsföretag

tillsammans med bl a Västra Götalandsregionen och

Teknikbrostiftelsen.

CIP

Center for Intellectual Property studies vid Chalmers

och Göteborgs universitet genomförde ett uppskattat

CIP Forum där ledande internationella experter inom

Intellectual Property (IP) mötte kunskapsföretagare i

såväl unga tillväxtföretag som etablerade storföretag.

Chalmers Innovation

Företagsinkubatorn Chalmers Innovation, belägen på

Stena Center och Lindholmen, har under 2003 haft

sitt bästa år hittills. Under året var inkubatorn med

och startade tolv nya företag, vilket är fler än något

tidigare år. Sedan starten av inkubatorn 1999 har 49

företag och projekt verkat inom ramen för Chalmers

Innovations verksamhet. Dessa bolag har attraherat

över 630 mkr i privat riskkapital och 60 mkr i offentlig

finansiering. Den totala omsättningen för dessa ut-

vecklingsbolag steg under året med över 40 % till

totalt 75 mkr. Antalet anställda i bolagen steg med

nästan 30 % till 217 personer.

Innovationskraft

Storslam i Venture Cup

Tävlingen Venture Cup startade1998 för att stimulera nyföre-tagande. I årets tävling togföretag med anknytning tillChalmers hem alla tre priserna.Första pris och 200 000 kronorgick till det nystartade företagetOxeon, som utvecklat enpatenterad armeringsteknik.Innovationen har vuxit fram vidChalmers Entreprenörsskola ochkan användas vid tillverkning avflygplan, båtar och bilar.

Andra pris på 100 000 kronor gicktill Illuminate Labs, som utvecklaroch kommersialiserar renderings-teknologi för 3D-grafik. Tredje prisfick företaget Tendera, somerbjuder lättskötta engångstestsom avslöjar tandlossning.

Fem glad chalmerister: Anders Carlsson, Henrik Olofsson, Andan Khokar,

Anna Engblom och Andreas Josefsson tar emot första priset i årets Venture Cup.

Två nystartade bolag – Food Radar Systems och Sali-

gus – illustrerar en ökad samverkan mellan Chalmers

och regionens forskningsinstitut. Bakom bolagen

finns beviljade patent och flera års forskning vid

Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK). Food

Radar Systems arbetar med en ny metod för detek-

tion av främmande föremål i livsmedel och Saligus

arbetar med en ny metod för ”kallpastörisering” av

flytande livsmedel som dramatiskt kan öka livslängd

och minska behovet av tillsatser. Båda dessa projekt

drivs som bolag i Chalmers Innovations förinkubator,

där lovande idéer knyts samman med entreprenöriell

drivkraft och kompetens inom affärsutveckling.

Venture Cup Väst

De tre pallplatserna i affärsplanetävlingen Venture

Cup Väst togs av Oxeon, Illuminate Labs och Tendera,

tre bolag som alla drivs av alumner från Chalmers

Entreprenörsskola. Oxeon utvecklar, producerar och

marknadsför en metod för bandvävning av komposit-

material, baserad på forskning vid Chalmers maskin-

sektion. Oxeon var också vinnare i den nordiska täv-

lingen för Venture Cup – Midnight Sun Pitch.

Chalmersinvest

Chalmersinvest har under året nyinvesterat i två

nystartade företag – Nanoxis och Oxeon – samt till-

läggsinvesterat i fyra groddföretag. Nanoxis utvecklar

analytiska verktyg för läkemedels- och bioteknikindu-

strin med hjälp av nanoteknik. Utöver detta investera-

de Chalmersinvest i förinkubatorerna vid Chalmers

Entreprenörskola och Chalmers Innovation.

32

Första pris i regionalfinalväst i Innovation Cup

Doktoranderna MariaGröndahl och Lisa Erikssonsamt deras handledare,professor Paul Gatenholm, harvunnit första pris i regionfinalväst i Innovation Cup. De hardärmed gått vidare till riks-finalen. Uppfinningen rör enbarriärfilm för förpacknings-industrin, som är baserad påen naturlig biopolymer, xylan.Uppfinnarna har gettprodukten namnet Xylophane.

Chalmersinvest gjorde under 2003 fyra avyttringar.

Kartteknikföretaget Geosition avyttrades i sin helhet

till Kartena, som är verksamt i samma bransch och

som har kompletterande resurser. Härigenom kan

synergier tillvaratas. Q-Sense avyttrades i sin helhet

till det börsnoterade riskkapitalbolaget Biolin. Även

delar av innehavet i Micvac och Elektron avyttrades.

Chalmers Entreprenörsskola

Vid Chalmers Entreprenörsskola drevs under 2003 tio

projekt, varav fyra bolagiserats inom ramen för Entre-

prenörsskolans förinkubator. De 119 studenter som

gått Chalmers Entreprenörsskola sedan 1997 har varit

huvudansvariga för att starta 23 idag aktiva företag

med totalt 94 anställda och en omsättning för 2003

på 56 mkr.

Technology Licensing

I avsaknad av långsiktigt kapital inriktades verksam-

heten vid Chalmers Technology Licensing under 2003

på att tillvarata redan ingångna engagemang.

Ett exempel på innovativ verksamhet med ursprung i

Chalmers Technology Licensing är avknoppningsföre-

taget ECSIBEO AB, som sedan starten 2001 har lyckats

få teknik – utvecklad i samarbete mellan sektionerna

för teknisk fysik samt kemi och bioteknik vid Chal-

mers/GU – att attrahera inte bara forskarvärldens

utan även marknadens intresse. Baserat på patent-

skyddad teknik för platta bildskärmar har en verksam-

het etablerats som sysselsätter 9 personer, varav de

flesta är chalmersforskare, i nära samarbete med

svensk industri och ett flertal utländska kundföretag.

Alumni- & marknadskontakter

Verksamheten bedrivs med målsättningen att söka

stöd till Chalmers i form av donationer från alumner,

privatpersoner och företag samt att stimulera och

utveckla samverkan mellan högskolan och näringsli-

vet. Under året har arbetet genomförts framgångsrikt,

även om det rådande konjunkturläget inverkat på det

förväntade utfallet.

En ny fond, Chalmersvännernas Fond, startades under

året. Syftet är att skapa förutsättningar för våra alum-

ner att kontinuerligt bidra och stödja utvecklingen av

Chalmers. Fonden omfattar därför ett flertal ända-

målsinriktningar i avsikt att ge alumnerna maximal

flexibilitet för att påverka användningen av sina eko-

nomiska bidrag. Fonden, som leds av Mårten Carlsson,

vice ordförande i Chalmers styrelse, har redan erhållit

sina första donationer.

Sune Carlsson, tidigare koncernchef i SKF, har under

året utsetts till ordförande i den rådgivande kommitté

som finns för fundraisingarbetet. Detta har bidragit

mycket positivt till verksamheten. Övriga ledamöter i

kommittén utgörs av ledande representanter för

näringslivet.

Stiftelsen US Friends of Chalmers samverkar med

alumner i USA och har under året intensifierat kontak-

terna, främst med alumner i delstaten Kalifornien.

Under 2003 delade stiftelsen ut sitt första bidrag,

baserat på en donation från Bo Hedfors, med ända-

målet att stödja utvecklandet av Chalmers Entrepre-

nörsskola.

Experimentverkstaden

Fysikaliska Leksaker flyttade

2003 in i nya lokaler. Där finns

cirka 130 experimentuppställ-

ningar som på ett lärorikt och

roande sätt illustrerar naturens

lagar och fenomen. Verkstaden

startade 1997 och är upp-

skattad av skolklasser, före-

ningar och andra besökare.

Verksamheten har byggts upp

av professor Per-Olof Nilsson,

som fått pris framröstat av 400

delegater från 23 länder vid en

europeisk konferens.

33

Exempel på Chalmers organisationer för näringslivssamverkan

Stiftelsen Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik (FCC) har

grundats av Chalmers och det tyska Fraunhofersällskapet som en affärsdrivande,

icke vinstrdrivande svensk stiftelse för att utveckla och anpassa matematiska

metoder för industrin.

Stiftelsen Chalmers Industriteknik (CIT) marknadsför, säljer och genomför

kommersiellt tillämpad forskning och utveckling samt skräddarsydda kompetens-

utvecklingsprogram.

CHAMPS (Chalmers Advanced Management Programs AB) arrangerar kompetens-

utvecklingsprogram i Technology Management för ledare i näringslivet.

Industrihögskolan vid Chalmers Lindholmen erbjuder kompetensutveckling för

yrkesverksamma ingenjörer och sjöbefäl.

Stiftelsen Chalmers Teknikpark skapar förutsättningar för närsamarbete mellan

forskningsavdelningar på storföretag och Chalmers forskare i Chalmers Teknikpark

på chalmersområdet.

Lindholmen Science Park skapar förutsättningar för närsamarbete mellan företag

och företagsavdelningar som arbetar med avancerad teknisk utveckling genom att

initiera och marknadsföra en teknikpark på Lindholmenområdet.

Stiftelsen Medicin och Teknik skapar ökade möjligheter till kommersiellt och

samhälleligt nyttiggörande av medicintekniska forskningsresultat från Chalmers

och Göteborgs universitet.

Stiftelsen IMIT (Institute for Management of Innovation and Technology) bedriver

och främjar forskning inom området teknik och industriell förnyelse och

administration samt medverkar i vidareutbildning för bland annat Chalmers.

Intäkter från näringslivet

Under 2003 hade Chalmersgruppen, inklusive

Champs och CIT, totalt 183 mkr i intäkter och bidrag

från näringslivet för doktorandutbildning, uppdrags-

forskning, vetenskapliga konsultationer samt kompe-

tensutveckling av yrkesverksamma ingenjörer och

sjöbefäl. Detta är en ökning med 16 mkr, jämfört med

2002, varav 12 mkr avser Chalmers.

124 mkr av dessa 183 mkr kommer från kommersiella

uppdrag. Resterande 59 mkr kommer såsom bidrag.

De största enskilda företagsgrupperna som kund/

bidragsgivare är AB Volvo med 19 mkr och Volvo Cars

med 12 mkr.

Chalmers Careers Service

Careers Service, som drivs som ett projekt inom Chal-

mers, har utvecklats under året. Projektet arbetar dels

med stöd till studenter i deras karriärplanering och

strävan att finna rätt arbete, dels på att förmedla

sökande till arbetsgivare. Efterfrågan på dessa tjäns-

ter har ökat under året, särskilt från chalmeristernas

sida. Från arbetsgivarhåll har främst en ökning av

annonsering av lediga jobb på webbsidan noterats.

Aktiviteterna har fokuserats på de chalmerister som

är i slutet av utbildningen eller som precis tagit exa-

men. Av denna målgrupp har Careers Service under

året på olika sätt träffat och bistått 1453 chalmerister.

En databas finns där studenter erbjuds att lägga in sin

intresseanmälan och curriculum vitae och där företag

kan erbjuda anställning eller praktik. Även webbsidan

har förbättrats med tydligare information och länkar

för vidare informationssökning. Careers Service fung-

erar på det sättet som en mötesplats mellan chalme-

rister och arbetsgivare.

Seminarieserien ”Att vara i arbetslivet” startades för

att hjälpa chalmeristerna i förberedelserna för arbets-

livet. Samverkan har utvecklats med IT-programmet,

programmen med Co-op-inriktning samt med Göte-

borgs universitet och Handelshögskolan i Göteborg.

Ett par samarrangemang har genomförts. Careers

Service har också deltagit vid de flesta arbetsmark-

nadsdagar som arrangerats på Chalmers. ❖

Det nyligen invigda Navet utgör kärnan

i teknikparken på Lindholmen.

34

Mediaintresset för Chalmers är starkt och stabilt.

Vi tror att intressant forskning, aktiva studenter och

starkt varumärke är tre huvudnycklar till den breda

allmänhetens intresse. Till massmedia skickade

Chalmers under året 83 pressmeddelanden, huvud-

sakligen om forskningen. Årets svenska artikelskörd

gör det tydligt hur nära människan och samhälls-

utvecklingen stora delar av Chalmers forskning står.

Den medvetna satsningen på miljöforskning ger till

exempel resultat inom flera olika fält:

– Professor Carl-Eric Hagentofts bok om s k sjuka hus

blev omskriven och såldes slut på den stora

Bok&Biblioteksmässans första dag.

– John Holmberg och Jonas Nässén visade att gamla

hus faktiskt är mer energisnåla än de flerbostadshus

som byggs i dag.

– Trafiken är den största källan till bullerproblemen i

vår närmiljö. Pontus Thorssons och Francois-Xavier

Béçots avhandlingar om hur vi kan komma till rätta

med det blev mycket omskrivna.

– Vid årets slut uppmärksammade flertalet tidningar

idén om en delningsbar färja konstruerad för att

rädda liv vid framtida fartygskatastrofer. Bakom

förslaget ligger Olle Rutgersson, professor i

skeppsteknik vid Chalmers.

Toppmöte

Årets publika höjdpunkt för Chalmers miljösatsning

var vårens ministermöte på toppnivå. Som ett led i

Storbritanniens premiärminister Tony Blairs och vår

statsminister Görans Perssons gemensamma strävan

med miljöfrågorna i Europa träffades de båda länder-

nas miljöministrar, Michael Meacher och Lena Som-

mestad. Tack vare den kunskap och det engagemang

som finns hos Chalmers forskare valdes Chalmers som

plats för mötet.

I händelsernas centrum

Säkerheten och tryggheten i samhället har varit en

central fråga i 2003 års nyhetsflöde. Direkt efter mor-

det på utrikesminister Anna Lindh ombads professorn

i digital bildanalys, Tomas Gustavsson, att samordna

arbetet med en analys av de bilder NKs bevaknings-

kameror tagit av den då misstänkte mördaren. Detta

rönte stort intresse i omvärlden, liksom Magnus Lund-

bergs avhandling om hur man kan spåra landminor

genom att kombinera bilder från vanliga och infrarö-

da kameror.

Kärlek och energi

Chalmersforskningen fann under året många olika

vägar till allmänheten, bl a med Göteborgs interna-

tionella vetenskapsfestival som en arena. Med 80 000

besökare var den lika magnetisk som året innan.

Ett av festivalens temata passade Chalmers som hand

i handske, energi. Chalmers forskare drog fulla hus till

seminarier och debatter om ämnen som växthus-

effekten och kärnkraftens framtid. Ett annat tema var

kärlek och professor Bengt Nordén talade om ”Kärle-

kens kemi” på ett sätt som genast ledde till förfråg-

ningar om repriser.

Bok&Biblioteksmässan är medialt ett av de största

årliga evenemangen i Göteborg. 2003 års huvudtema

var populärvetenskap. Chalmers och Göteborgs uni-

versitet deltog, som de flesta högskolorna och univer-

siteten, under Vetenskapsrådets paraply, och på det så

kallade Forskartorget spelades en pjäs framtagen på

Chalmers initiativ. I ett samarbete med Göteborgs

universitet tillkom pjäsen ”Med jorden i centrum” –

från astronomins Kopernicus till dagens rymd- och

miljöforskning på tjugo minuter. Pjäsen skrevs av

skribenten Hannah Wedel, och den blev en stor succé.

Ett starkt medialjus föll på de 30 tjejer och killar på

Maskinteknik som konstruerade Chalmers formula-bil.

Med orutinerade förare och minimal kassa, men med

ett chalmerskt konstruktionskunnande i bagaget,

lyckades chalmersstudenterna ta sig förbi 198 av de

200 deltagarna i studenternas eget VM Formula SAE i

Australien. Georgia Institute of Technology, som ställ-

de upp för tjugonde gången, var de enda som kom

före. Detta kunde man läsa om eller se i TV världen

över.

Sveriges Radios legendariska program ”Sommar,

sommar, sommar ...” är ett av de mest avlyssnade.

Tre av 2003 års sommarpratare var chalmerister:

Christian Azar, professor i fysisk resursteori, Gert Win-

gårdh, arkitektutbildad på Chalmers och aktiv i styrel-

sen för Sektionen för arkitektur samt Johanna Almer,

studentpräst. Alla tre fick höga lyssnarsiffror och stark

respons från lyssnare.

I kunskapssamhället måste forskningen och samhället

i övrigt mötas understryker EU i den del av sjätte

ramprogrammet som kallas Science & Society. Forsk-

ningsinformationen är en av hörnstenarna i strävan

att stärka Europas forskning. Tack vare medel från

Formas kommer Chalmers informationsavdelning att

kunna arbeta med att utveckla och förbättra den

internationella forskningsinformationen. ❖

Chalmers i media

Miljöminister Lena Sommestad

vid konferensen på Chalmers.

Tidningar Artiklar

Dagspress 489 1 088

Fackpress 459 854

Nyhetsbyråer 27 49

Populärpress 5 5

Antal artiklar och notiser i

massmedia som nämner

Chalmers under 2003. Ett

antal radio- och TV-inslag

förekom också.

35

Internationella samarbeten

Antal EU-projekt vid Chalmers 2003 2002 2001 2000 1999

Industriinriktad forskning6 program, t ex Growth, IST, EESD 94 98 94 88 89

Forskarrörlighet IHP, INTAS 26 33 30 31 28

Tekniköverföring INNOVATION, TEMPUS 2 3 3 5 7

Studerandeutbyte, utveckling av utbildning,SOKRATES, LEONARDO 6 4 6 8 4

Totalt 128 138 133 132 128

Pris till yngrechalmersforskare

Mattias Marklund, forskar-assistent vid gruppen förickelinjär elektrodynamik påChalmers, har fått ett prestige-fyllt pris av International Centerfor Theoretical Physics (ITCP).Priset delas ut årligen till enyngre forskare för avgörandeinsatser inom fysik. MattiasMarklund har fått priset för attha ökat förståelsen för komp-lexa plasmafenomen inomastrofysik och för sina ban-brytande insatser inom gräns-överskridande fysik genomtillämpningar av allmänrelativitetsteori och kvant-elektrodynamik.

Mattias Marklund (till

vänster) gratuleras till

utmärkelsen av Robert

Bingham (mitten),

professor vid Rutherford

Appleton Laboratory i

England och Padma K.

Shukla, professor vid

Ruhr-Universität

Bochum i Tyskland.

Internationella utbyten

Det internationella studentutbytet domineras av det

stora antalet utländska studenter vid Chalmers, en

effekt av en långsiktig satsning på internationella

masterprogram. Den drygt 10-åriga erfarenheten av

internationella program har stor betydelse för utveck-

lingen av en ny utbildningsstruktur där masterpro-

gram ersätter de tre sista terminerna i civilingenjörs-

programmen. På den nivån förväntas ett fortsatt stort

inflöde av studenter, både från Sverige och andra

länder.

Intresset för studier utomlands är stort i program som

har ett tydligt innehåll, som t ex UNITECH och medver-

kan vid Chalmers kontor i Taiwan. Övrigt utbyte är

fortfarande av begränsad omfattning men är av stor

betydelse för de studenter som väljer att utnyttja det

breda utbud som finns.

Viktig miljöforskning

Framgångsrikt forskningssamarbete finns inom AGS

(Alliance for Global Sustainability), där Chalmers

deltar i ett antal projekt och så kallade särskilda forsk-

ningssamarbeten. Ett exempel är det omfattande

arbete som rör minskning av koldioxidutsläpp. Profes-

sor Filip Jonsson belyser i ett samarbete med forskare

vid MIT och Tokyo universitet hur man kan hålla tillba-

ka utsläppen av koldioxid, även om användningen av

fossila bränslen ökar. Forskningen handlar inte bara

om de tekniska problemen med att ta tillvara den

koldioxid som bildas och hindra att den sprids i at-

mosfären. Man studerar även hur regelverk och

energipolitik kan anpassas så att teknikerna kan tas i

bruk, vilket kräver strategier för att skapa acceptans

för regelverken och dess ekonomiska konsekvenser.

Forskningssamarbetet, som till stor del finansieras

genom AGS, har därmed också en viktigt samhällsve-

tenskaplig dimension.

Europaprogram

Under 2004 deltog Chalmers i totalt 128 EU-projekt,

vilket är 10 färre än året innan. Huvuddelen av dessa,

120, är forskningsprojekt. Den stora majoriteten avser

det fyraåriga Femte Ramprogrammet (5RP; 1999-

2002), men Chalmers deltar även inom andra program

som exempelvis ECSC (European Coal and Steel Com-

munities) med två projekt. Ett projekt var finansierat

inom 4RP. Chalmers var koordinator i nio av de projekt

som pågick under 2003.

De 120 forskningsprojekten innebär en 9 %-ig minsk-

ning sedan föregående år (132 st). Den största grup-

pen projekt, 94 st, är, precis som under de 13 år Chal-

mers deltagit i EU-forskningsprojekt, ”industriinrikta-

de” projekt inom de tematiska programmen. Sådana

projekt pågår i typiskt tre år och har vanligen ca nio

partners från ca fyra länder. I 79 % av dessa projekt

finns 397 företag som partners. En stor andel, 92 %, av

företagen är icke-svenska, vilket medför att Chalmers

får en bra exponering i den europeiska industrimiljön.

Det program där Chalmers har störst deltagande är

material-/industriprogrammet ”Sustainable Growth”

med 43 projekt. Deltagandet i de övriga tematiska

programmen är: Information Society Technologies: 15;

Energy, Environment and Sustainable Development:

22; Quality of Life: 7 projekt; samt EURATOM: 5 projekt.

Intäkterna under 2003 för alla EU-projekt var sam-

mantaget 54 mkr, vilket är 8 % mer än för 2002, trots

att antalet under året aktiva projekt har minskat med

7 %. Detta är en avspegling av att vi nu befinner oss i

en fas av 5RP med en hög intensitet i projekten och

att projekten i 5RP har större intäkt per projekt jäm-

fört med 4RP. Under året startade 13 nya projekt i 5RP

i vilka Chalmers är partner.

Det nya fyraåriga ramprogrammet, 6RP (2003-2006)

startade med sina första utlysningar den 17 decem-

ber 2002, och hade deadlines för inlämning av pro-

jektförslag under våren 2003. I dessa ansöknings-

omgångar har Chalmers deltagit i 162 ansökningar,

som har resulterat i 46 godkända projekt vilka startar

under början av 2004. Av dessa koordinerar Chalmers

två projekt.

Benägenheten att koordinera projekt i 6RP har mins-

kat jämfört med tidigare. Det torde mest bero på att

de nya projektformaten (”IP – Integrated Project” resp.

”NoE – Network of Excellence”) till sin omfattning är

alltför stora. De IP och NoE, som nu har blivit god-

kända, har i genomsnitt ca 30 partners och en total-

budget (bidrag) på ca 10 miljoner euro (90 mkr) för en

löptid på vanligtvis fyra år. Det i tidigare ramprogram

vanligen förekommande projektformatet återfinns i

6RP under benämningen STREP (Specific Targeted

Research Project). Motsvarande typtal för såväl pro-

jekt i tidigare ramprogram som STREP i 6RP, är nio

partners och 2 miljoner euro (18 mkr) för tre år.

De två nya projekten från ansökningar under 2003,

som koordineras av Chalmers, är båda av typen STREP.

European Consortium ofInnovative Universities

tilldelades professor ChristianAzar som bästa unga forskare iEuropa inom hållbar utveckling.

36

Framtid i Taiwan?”Varför har du kommit till TAIWAN för att studera?” Många taiwa-

neser jag möter förstår inte alls. När jag sedan berättar att Chal-

mers har satt upp ett kontor här, från vilket vi bevakar Asien och

synliggör Chalmers i regionen, ser min nya bekantskap ännu mer

skeptisk ut. Ibland är det lättare att komma utifrån och se vad som

är värdefullt, och varför det finns all anledning att kasta sig in i

denna främmande kultur. Asien är hett, och Taiwan är numera allt

annat än ett billigt produktionsland – levnadsstandarden och löner-

na har höjts till en nivå där man inte kan konkurrera med billig

arbetskraft. Taiwans nya roll i Sydostasien, och en utmaning för

hela industrin, är att skapa innovationer. Stora satsningar görs

inom till exempel bioteknik, ett område passande att satsa på då

det är så pass nytt att mer mogna industrinationer inte ligger allt

för långt före.

I denna turbulenta miljö finns alltså ett Chalmerskontor, startat

och drivet av de chalmerister som studerar på National Chiao Tung

University. Möjligheten att när som helst komma och prata med

oss svenskar har ökat de taiwanesiska studenternas kunskap om

vårt land till att omfatta mer än Abba och Ikea. Många blir positivt

överraskade när de får veta att i Sverige kan de allra flesta prata

engelska och att masterprogrammen är på engelska och avgiftsfria.

Ibland dyker oväntade gäster upp på kontoret, som när en av Chal-

mers hedersdoktorer – Chuan Sheng Liu, nu rektor för ett univer-

sitet i Taiwan – tittar in och säger hej.

På ett halvår som utbytesstudent i Taiwan går det att hinna med en

hel del. Man har rest ett varv runt ön, sjungit karaoke, ätit ris och

druckit sojamjölk. Man har blivit drabbad av sommarvärmen och

fukten, och sedan chockats av vinterns kyla. Tio grader över noll är

egentligen ingenting att klaga över så länge man är ute, men är

mindre roligt när det inte finns någon form av uppvärmning inomhus.

Man har lärt sig säga grundläggande fraser på kinesiska som ”nej, jag

är inte amerikan” och ”en stor kaffe latte tack, inget socker”. Kort

sagt, efter några månader i Taiwan känner man sig ganska hemma

men som utlänning kommer man ständigt att väcka en del uppmärk-

samhet, då det fortfarande är relativt ovanligt med turister och väster-

ländsk arbetskraft. Att komma in i samhället och lära känna taiwane-

ser är dock enkelt. Människor är öppna för att släppa in dig i sitt liv

på ett annat sätt än i till exempel Japan, där man visserligen är artig

mot utlänningar men mer reserverad till att lära känna dem närmare.

Viljan att ta till sig utländska influenser och knyta europeiska

kontakter har jag märkt på intresset från de taiwanesiska företag där

jag sökt examensarbete. Svensk industri och Skandinavisk design har

ett mycket gott rykte och att vara student från Teknisk design har

visat sig gångbart på de taiwanesiska utvecklingsavdelningarna, sär-

skilt som design är ett viktigt medel för att konkurrera på den över-

mättade elektronikmarknaden. En framtid för mig i Taiwan ter sig

inte längre omöjlig. Kinesiska går faktiskt att lära sig, och sojamjölk

är riktigt gott.

UtbytesstudentenKlara Sibeck skriver från

Chalmers lokalkontor i Taiwan.

37

Internationella utbytenvid Chalmers Lindholmen

Det internationella studerandeutbytet på Chalmers

Lindholmen har hittills varit begränsat, men med en

målmedveten satsning på några utvalda samarbeten.

Partnerskapet med Northumbria University har för-

djupats och omfattar förutom det gemensamma

internationella magisterprogrammet även lärarutbyte

och erbjudande till Chalmers studenter att läsa det

tredje året på Northumbria.

Ett samarbete har inletts med Illinois Institute of

Technology i Chicago (IIT) i syfte att bland annat

kunna erbjuda studenterna ett års studier i USA med

start hösten 2004.

Ett samarbetsavtal för studentutbyte inom sjöbefäls-

utbildningarna har tecknats med John Moores Uni-

versity i Liverpool, England (JMU).

Institutionen för fackspråk och kommunikation stod

som värd för den internationella konferensen Develo-

ping Language and Communication in Higher Educa-

tion. Konferensen på Chalmers Lindholmen samlade

ett 60-tal deltagare från framför allt Sverige, England

och USA. Gästföreläsare var professor Art Young från

Clemson University, South Carolina och Associate

professor Donna Reiss, Tidewater Community College,

Virginia, USA.

Utökade samarbeten i Asien

Utvecklingen av samarbeten med asiatiska universitet

påverkades av SARS-epidemin i början av året, men

intresset återhämtade sig redan under andra halvan

av 2003. Kontakterna med Kina har varit i fokus.

I slutet av oktober 2003 kunde Chalmers och Shang-

hais universitet inviga ett gemensamt institut för

mikroteknikproduktion. För att kunna utveckla

gemensamma forskningsprojekt har ett antal dokto-

rander från Shanghai valts ut för att bedriva delar av

sina forskarstudier vid Chalmers. Under hösten har

även ett nätverk av företag inom området skapats i

Shanghai. Stödet från företag kan utgöra ett komple-

ment till den finansiering som söks från Shanghai

stad.

Tidigare under året, i mars, kunde Chalmers Interna-

tional Taiwan Office invigas tack vare ett gott stöd

från National Chaio Tung University (NCTU) och det

enastående arbete som studenter från Chalmers i

Taiwan bidrog med. Kontoret skall dels vara en platt-

form för Chalmers fortsatta samarbete med universi-

tet och företag i östra Asien och dels vara en väsentlig

del av den utbildning som studenter på studerande-

utbyte i Taiwan genomgår. Samarbetet stärktes av en

stor delegation från NCTU som besökte Chalmers i

augusti 2003.

Kurser på export

Chalmers bedriver fortbildning i samarbete med

General Motors (GM). Under 2003 genomfördes en

intenetbaserad kurs i krocksäkerhet riktad till deltaga-

re spridda över fyra kontinenter. Kursen gavs första

gången exklusivt för GM, som därefter släppt ensam-

rätten till kursen. Samtidigt pågick utvecklingen av en

ny kurs, i miljösystemanalys. GM har valt att samarbe-

ta med Chalmers i miljöfrågor dels för att arbetet med

den tidigare kursen har gått bra och dels för att Chal-

mers har en ansats inom miljöområdet som intresse-

rar GM. Utvecklingen av kursen har genomförts med

stort engagemang på båda håll och den är klar att

ges till anställda inom GM över hela världen. Tack vare

samarbetet med GM har Chalmers kunnat marknads-

anpassa internetkurser till att även passa företag

utanför Sverige.

Internationella forskarutbyten

27 lärare/forskare från olika delar av världen vistades

vid Chalmers under längre tid än tre månader, dvs tio

färre än föregående år Antalet Chalmerslärare som

vistades mer än tre månader vid ett utländskt univer-

sitet ökade till 19 personer. Dessa siffror ger dock

ingen rättvisande bild av det internationella utbytet.

Vår erfarenhet är att tre månader är en lång period att

vara borta för en lärare och redan ett utbyte på några

veckor eller någon månad är värdefullt. Till detta

kommer personliga kontakter vid internationella

konferenser, i samband med opponentskap vid dispu-

tationer, som sakkunniga vid tjänstetillsättningar eller

som experter vid t ex utvärderingar. ❖

Pris för nanoteknik

Professor Owe Orwar vidInstitutionen för kemi ochbiovetenskap har vid ettsymposium till hans ära iOrlando, USA fått ta emotThe Pittsburgh ConferenceAchievement Award 2003 försin forskning inom nanoteknik imjuka material. Det är framförallt banbrytande insatser för attutveckla nya analytiska redskapsom kan användas vid t exgrundläggande biofysikaliskforskning och läkemedels-utveckling som nu belönats.

Professor Chang Chun-Yen,

President of NCTU (National

Chiao Tung University i Hsinchu,

Taiwan) och Chalmers rektor Jan-

Eric Sundgren undertecknar ett

samarbetsavtal inom forskar-

utbildning. Professor Chang

Chun-Yen föreläser i samband

med undertecknandet.

Professor Art Young från

Clemson University, USA,

föreläste vid den inter-

nationella fackspråks-

konferensen på Chalmers

Lindholmen.

38

Människor och kompetensDen 31 december 2003 uppgick antalet anställda på

Chalmers till 2 546 personer, vilket motsvarar 2 445

heltidstjänster. Därav hade Chalmers Lindholmen 196

anställda eller 191 omräknat till heltidstjänster. Därtill

kommer dotterbolaget Chalmersfastigheter med 17

anställda och Chalmers Stiftelse med 4 anställda.

Jämfört med 2002 har antalet befattningar minskat

med 33, främst inom kategorierna teknisk och admi-

nistrativ personal. Antalet biträdande professorer har

ökat något på grund av befordringar. Andelen kvinn-

liga doktorander har ökat till 29,5 % (27,5 %). Under-

visande och forskande personal utgör 66,5 % (65,6 %)

av det totala antalet anställda.

Anställningsstopp

För att minska antalet personer i administrativa be-

fattningar har det under 2003 rått anställningsstopp

för teknisk och administrativ personal. I maj 2003

infördes också anställningsstopp för övrig personal.

Det innebär i praktiken att interna vakanser i första

hand tillsätts med personer som hotas av arbetsbrist,

vilket medför ökad rörlighet i organisationen. Undan-

tag från anställningsstoppet beviljas endast när

kompetensen inte kan återfinnas bland tillsvidare-

anställd personal. Personaldirektören fattar beslut om

externa rekryteringar av teknisk och administrativ

personal och rektor om externa rekryteringar av lärare

och forskare.

Minskning av personal

Gjorda processtudier och förändringar i de adminis-

trativa processerna ska leda till att antalet administra-

törer minskas med 50 personer. Hittills har den pro-

cess som förändrar fakturaflödet i verksamheten satts

i drift. Flera processinföranden återstår, men redan

idag kan man räkna med att ca 40 befattningar har

försvunnit och se att målet – minskning av de admi-

nistrativa befattningarna med 50 – kommer att nås

inom processtidsramen år 2004.

Minskningen av personal har skett successivt genom

omfördelning av arbetsuppgifter, avtalspensionering-

ar och uppsägning på grund av arbetsbrist. Antalet

avtalspensioneringar som beslutats under 2003 rör

18 personer (17 teknisk/administrativ personal och

1 lärare). Genomförda uppsägningar p g a arbetsbrist

uppgår till 20 personer, varav 4 lärare.

Chalmers serviceavdelning

Under 2003 har Chalmers serviceavdelning bildats för

att samordna centrala enheter och bättre ta tillvara

kunskaper och kompetenser. Arbete över tidigare

traditionella yrkes- och avdelningsgränser har lett till

en effektivare verksamhet samt en mer flexibel orga-

nisation. Inom lokalvården, som har en viktig roll i det

praktiska miljöarbetet på Chalmers, har arbetsupp-

gifterna vidgats till mer än traditionell städning. Ett

flertal lokalvårdare har fått kombitjänster, vilket inne-

bär att de under en del av sin arbetstid arbetar med

andra arbetsuppgifter, t ex vaktmästeriarbete. Andra

lokalvårdare har fått möjlighet till andra arbetsupp-

gifter på heltid inom Chalmers.

Löneskillnader

Årets kartläggning av löner med anledning av jäm-

ställdhetslagen har skett efter lönerevision per 1 juli

2003. Den visar fortfarande att löneskillnaderna mel-

lan kvinnor och män inom samma befattningskatego-

rier på Chalmers inte är stor, men att kvinnor och män

är ganska strikt uppdelade i olika befattningsgrupper.

Män är forskare eller lärare och ju högre upp i hierar-

kin man kommer desto fler män och högre löner.

Kvinnor är administratörer och de män som förekom-

mer i dessa grupper är i större utsträckning chefer än

kvinnorna. Kvinnors löner totalt på Chalmers var i

augusti 82,8% (82,3%) av männens löner mätt på det

aritmetiska medellönevärdet och 88,1% (88,4%) mätt

på medianlön.

Trygghetsfonden och långsiktigtkompetensunderhåll

I ett ramavtal om löner m m 2001 (RALB 2002) kom de

centrala parterna överens om att avgiften till Trygg-

hetsstiftelsen under perioden 1 april 2001 t o m 31

december 2003 skulle sänkas från 0,70 % till 0,05 % av

lönesumman. Lokalt kom parterna överens om att

dessa medel, ca 12 mkr som är Chalmers tilldelning,

skulle användas till långsiktigt kompetensuppbygg-

nad för att trygga anställningar. Den arbetsgång för

långsiktigt kompetensunderhåll som beslutades ligga

som villkor för att söka medel tar utgångspunkt i

– strategiska samtal/planer på olika nivåer och dess

konsekvenser för verksamhet och personal

– medarbetarsamtalet där framtida krav på en

befattning möter befintlig kompetens hos en

medarbetare.

Anställda fördelade på personalkategorier

1999 2000 2001 2002 2003

100 %

80

60

40

20

0

Bitr professorer

Universitetslektorer

TekniklektorerUniversitetsadjunkter

Professorer

Docenter

Forskarassistenter

Annan undervisande & forskande personal

Teknisk personal

Administrativ personal

Doktorander

Män/Kvinnor

Vid en jämförelse mellan

samtliga personalkategorier

åren 1999-2003 ser man att

andelen lärare/forskare ökar

långsamt liksom andelen

kvinnor inom samma kategori.

Bland doktoranderna har

andelen kvinnor ökat något

snabbare.

39

Att arbetapå Chalmersär en utmaning

Blagica Smilevska har en kombitjänst på Chalmers.

Fyra dagar i veckan arbetar hon som vaktmästare

och en dag som lokalvårdare. Det är en situation

som hon själv är mycket nöjd med.

”Jättebra, jättebra. På båda ställena. Det är jättevik-

tigt att trivas på jobbet, och det gör verkligen jag.”

Första tiden på Chalmers var ett vikariat som lokal-

vårdare 1998. Efter det har Blagica arbetat på flera

andra arbetsplatser, men när hon fick chansen till en

fast tjänst på Chalmers tvekade hon inte.

”Jag trivs så bra på Chalmers, och jag känner mig

mycket tryggare med ett fast jobb, och det gör att

jag vågar visa att jag klarar utmaningar. ”

Det är något Blagica visat tidigare. När hon kom till

Sverige för snart nio år sedan kunde hon inte många

ord svenska. Men det lärde hon sig snabbt på kursen

i svenska för invandrare, samtidigt som hon arbeta-

de. Sedan den första kursen 1995 har hon läst svens-

ka som andraspråk, och idag är svenska det språk

hon använder både när hon pratar med sina två

döttrar och i arbetet.

”I början var det lite svårt med språket, man kände

sig dum. Nu känns det mycket bättre. Jag tror det är

viktigt att först och främst lära sig språket. Och det

bästa stället att lära sig det är på jobbet. Om det finns

många svenskar lär man sig mer.”

Blagica vill gärna lära sig mer svenska och även mer

engelska. I många situationer räcker inte svenska

utan då måste kommunikationen ske på engelska och

det är inte alltid så lätt. Men språket är inte det enda

som Blagica vill utveckla, hon gillar utmaningar och

har en vilja att lära sig mer. Inte minst i arbetet som

vaktmästare.

”Nästan varje dag lär jag mig något nytt. Någon har

ett problem och så vänder de sig till mig och vill att

jag ska hjälpa dem. Det är roligt, och ibland lite käm-

pigt, men alla här är så positiva och hjälpsamma att

det är lätt att ta sig igenom.”

I arbetet som vaktmästare möter Blagica många olika

människor, och hon ser att det finns skillnader på

människor. Ibland större, ibland mindre, men ändock

skillnader som man måste anpassa sig till.

”Alla tänker inte lika, och det gör att det som funge-

rar för några kanske inte gör det för andra. Det måste

man tänka på när man har med många människor att

göra. Alla tänker inte lika. Alla är inte lika.”

40

Professorer

Totalt (Antal kvinnor) Antal

60-7155-5945-5435-4418-34

Kvinnor Män

Bitr professorer

Docenter

Universitetslektorer

Forskarassistenter

Tekniklektorer

Universitetsadjunkter

Doktorander 1

Annan undervisande & forskande personal

Teknisk personal

Administrativ personal

Personalens åldersfördelningPersonalförändringar

501001999 2001 2002 20032000

411 (114)

458 (135)

158 (12)

121 (9)

54 (4)58 (3)

122 (18)103 (9)

111 (20)122 (14)

35 (8)36 (7)

58 (4)50 (4)

242 (53)

307 (54)

106 (26)100 (29)

408 (337)407 (337)

740 (218)720 (169)

0 50 100

174 475

1631814Totalt antal anställda(därav kvinnor)

2445(794)

2478(812)

2490(796)

2482(770)

2445(814)

Antal anställda

(omräknat till heltids-

ekvivalenter) fördelat på

personalkategorier, år

1999 till 2003, samt

åldersfördelningen på

män och kvinnor för

resp personalkategorier

under år 2003.

✽ En omfördelning år 2000 av kategorien ”Annan undervisande och forskande personal” medförde attgrupperna teknisk personal och administrativ personal ökade med 21 resp 36 heltidstjänster.

Arbetsgången har under året presenterats och disku-

terats i sektionernas lednings- och samverkansgrup-

per. Ett antal handlingsplaner för kompetensväxling

och kompetensbreddning har vuxit fram och innehål-

ler åtgärder som arbetsrotation, handledning, littera-

turstudier, projektuppdrag och utbildning.

Ledarutvecklingsprogram för yngre forskare

Tre sektioner samverkar i ett ettårigt ledarutveck-

lingsprogram för yngre forskare. Målet är att delta-

garna ska

– få ökad insikt i ledarrollen,

– vara med om att utveckla viktiga ledningsprocesser

i en akademisk miljö,

– få kunskap om och erfarenhet av att bygga ett team

och delta i multidisciplinära nätverk.

Motorn i programmet är deltagarnas personliga

lärmål samt uppdrag från sektionsledningarna. Upp-

dragen behandlar för sektionerna viktiga strategiska

frågor och innebär bl a att coacha sektionernas led-

ningsgrupper i arbetet med frågorna. Handledning i

konsultativt ledarskap har startat för deltagare i tidi-

gare program.

Jämställdhet

Resultaten från enkäten om sexuella trakasserier

bland studenterna presenterades under våren 2003.

Med anledning av enkätresultaten upprättade Chal-

mers styrelse en handlingsplan i fem punkter:

– tydligare handläggar- och ansvarsstruktur

– utökade utbildningsinsatser för ledare, lärare och

stödpersonal

1 Antal doktorander meddoktorandtjänst vid Chalmers.

– information och tillgänglighet på webben

förbättras

– introduktionen till nyantagna studenter förbättras

– personalenkät genomförs i slutet av 2004

Enkätresultatet har presenterats för högskolans led-

ningsgrupp, grundutbildningskommittén, fakultets-

rådet samt vid ett stormöte för alla studenter och

anställda. Under hösten 2003 har studentkårens olika

utskott och personal inom grundutbildningen erbju-

dits en workshop där enkätresultatet behandlats i

syfte att förändra och förbättra utbildningen med

anledning av enkätresultatet.

Mätinstrument för att ta fram kvalitativa mätbara mål

för jämställdhet är under utveckling i samråd med

Chalmers kvalitetsprogram. Under 2003 har bland

annat två enkäter riktade till studenter tagits fram.

För att bidra till att utveckla ett medvetet genus-

perspektiv inom grundutbildningen har ett C-SELT-

projekt initierats under titeln ”Lärande och genus/

mångfaldsfrågor” och med en serie arbetsseminarier

som ska genomföras under 2004.

Kompetensförsörjning

Under 2003 har stort arbete lagts ned på att kartlägga

administrativa processer på Chalmers. Syftet är att

åstadkomma såväl samordning och standardisering

av handläggningen som ett bättre hushållande med

resurser. Med anledning av kartläggningen beslöts att

verktyg för personalplanering och planering av kom-

petensutveckling skulle tas fram. För närvarande

testas dessa verktyg i verksamheten. ❖

Chalmersmedaljtill tre professorer

Professorerna Peter Jagers, ErikKollberg och Olle Nilsson hartilldelats Chalmers-medaljenför lång gärning som forskare,lärare och akademiska ledarevid Chalmers. Deras insatserhar varit mycket omfattandeoch långt utöver vad som kananses vara en normal insatsinom de områden där deverkat.

41

Nya professorer, ny kunskap

Mer information om de nya professorerna och deras ämnesområden finns på www.chalmers.se/Nyheter/Namnnytt.html

Pär Åhlström,industriellverksamhetsutveckling

Utnämnd1 januari 2003.

Katarina WilhelmsenRolander,subatomär fysik

Utnämnd 1 april 2003.

Konstnärligprofessor

Christer Johansson,flexibel produktion

Utnämnd1 februari 2003.

Professorer

Bo Albinsson,fysikalisk kemi

Utnämnd 1 juli 2003.

Tor Aulin,informationsteori

Utnämnd1 november 2003.

Johan Karlsson,tillförlitliga ochrobustarealtidssystem

Utnämnd1 juni 2003.

Anders Lyngfelt,energiomvandlings-teknik

Utnämnd1 januari 2003.

Dag Winkler, fysik

Utnämnd 1 april 2003.

Ulrike Rahe,industridesign

Utnämnd1 augusti 2003.

Gästprofessorer

Tore M Undeland,kraftelektronik

Utnämnd1 januari 2003.

Adjungeradeprofessorer

Claes Alén,tillämpning avstatistiska metoderinom geotekniken

Utnämnd1 september 2003.

Jan Carlsson,elektromagnetiskberäkningsmetodik

Utnämnd1 mars 2003.

Christer Fureby,hydromekanik

Utnämnd 1 juni 2003.

Yngve Håland,fordonssäkerhet

Utnämnd1 februari 2003.

Lars Olausson,energiteknik förmassa- ochpappersindustrin

Utnämnd 1september 2003.

Björn AndersPettersson Reif,turbulensmodellering

Utnämnd1 mars 2003.

Mats Stading,materialteknik, särskiltbiopolymerer

Utnämnd1 november 2003.

42

ArkitekturDekanus Hans Lindgren

Sektionens teman ochgrupperingar:

Arkitekturens teorioch historia

Byggd miljö ochhållbar utveckling

Design och media

Form och teknik

Innovativ design

Modern arkitekturoch boende

Rum och process

Stad och trafik

Stadsbyggnad

Arkitektexamina 64

Forskarexamina

Licentiatexamina 3

Doktorsexamina 3

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 32

Intäkter (mkr) 80

Antal anställda 94

Utvecklingsstudion Material och form

Vid Chalmers Arkitektursektion finns forsknings- och

utvecklingsmiljöer vars syften är att integrera form-

givning med ingenjörsvetenskap och annan tillämp-

ningsrelevant kunskap till en helhet, för att ge nyska-

pande bidrag till utvecklingen av processer och pro-

dukter. Arbetet bedrivs i ett antal utvecklingsstudior.

En av dessa är Material och form. Inom den utvecklas

designmetoder och verktyg för samverkan mellan

experter på design, material, hållfasthetsanalys, expe-

rimentell provning och produktion. Viktiga verktyg är

avancerad provning och IT-baserade program för

strukturmekanisk analys och visualisering. Med hjälp

av dessa verktyg sker ett formgivningsarbete baserat

på kunskap om och visualisering av samspelet mellan

form, inre kraftfält och deformation. Konsekvenser av

olika formidéer kan göras direkt avläsbara även för en

designer eller tillverkare utan kvalificerad strukturme-

kanisk kompetens. Flera av studions projekt har varit

inriktade på möbelformgivning. Svensk design och

svensk möbelindustri uppmärksammas idag runt om i

världen p g a sin enkelhet och sitt raffinemang. För att

fortsatt hävda sig i den tuffa internationella konkur-

rensen måste möbelindustrin utveckla sina design-

metoder och finna arbetsformer och designverktyg

som stöder en snabb process för att ta fram nya,

attraktiva och hållbara möbler med resurseffektivt

materialutnyttjande. I de senaste årens projekt har vid

sidan av olika chalmersavdelningar också Sveriges

provnings- och forskningsinstitut SP, White Design,

möbelföretagen Kinnarps, Offecct, Interstop, Swedese

Möbler och Svensson & Linnér samt det brittiska

möbelföretaget HJ Berry medverkat i studions arbete.

Genom en statisk egenvärdes-

analys kan man, utan att

belasta en möbel, förutsäga och

visualisera (få möbeln att själv

berätta) vilka belastnings-

situationer den kommer att vara

känslig för. Analysmetoden är

framtagen vid utvecklings-

studion Material och Form.

Exempel på studier av tänkbara utvecklingar.

Grå byggnader är befintliga, röda föreslagna

och gult allmänna ytor och gångstråk.

Stadsbyggande somskapar industriell dynamik

Utvecklingen på Norra Älvstranden i Göteborg och

inom Lindholmen Science Park är i fokus för flera forsk-

ningsarbeten som visar på stadsmiljöns strategiska

betydelse för att skapa synergier i samverkan mellan

näringsliv och universitet. Forskningsresultaten kom-

mer också till direkt användning i utbildningen på

mastersnivå. I den terminslånga kursen City & Innovati-

ve Clusters har arkitekt- och ingenjörsstudenter från

flera europeiska länder tränat att samarbeta med de

verkliga aktörerna: Lindholmen Science Park, Norra

Älvstranden Utveckling AB, Ericsson, SVT, Semcon och

andra i det nya design- och mediakluster, som nu växer

fram. Arbetet i studion bedrevs med realistiska förut-

sättningar och i real tid för att ta tillvara forsknings-

resultat och få erfarenhet av hur företagen med hjälp

av stadsbyggande kan samarbeta i formandet av ett

innovationssystem, ett s k Triple Helix. Studenterna

utvecklade rumsliga lösningar som stödjer interaktion

mellan företagen och deras medarbetare samtidigt

som de skapar kvaliteter för den omgivande staden.

En beskrivning av arbetet samlades i en bok som har

rönt stort intresse. Samarbetet på Älvstranden har

också bidragit till ett långsiktigt samarbetsprojekt,

Urban Laboratory Göteborg, där Chalmers och andra

akademiska institutioner samverkar med näringsliv och

samhälle för att utveckla FoU och fortbildning med

olika aspekter på strategisk stadsutveckling. ❖

43

Dekanus Jan Smith

Sektionens institutioner:

Datavetenskap

Datorteknik

CivilingenjörsexaminaDatateknik 85

Forskarexamina (varav GU)

Licentiatexamina 16 (1)

Doktorsexamina 16 (0)

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 91

Beviljade nya patent 2

Sökta patent 4

Intäkter (mkr) 142 (18)

Antal anställda 166 (10)

Data- ochinformationsteknikSynkronisering för massivt parallella system

Datorer används i alltmer komplexa sammanhang

inom en mängd områden. Att koppla samman flera

datorer och köra dem parallellt ökar kapaciteten och

snabbheten. Forskargruppen Distribuerade beräk-

ningar och system arbetar med nya sätt att effektivt

bemästra beräkningsstyrkan hos parallella och distri-

buerade system.

Prestanda inom parallell

mjukvara är som att ro i grupp,

där man måste eftersträva

perfekt synkronisering.

Håkan Sundell och Philippas Tsigas belönades av IEEE (Institute of Electrical

and Electronics Engineers) och ACM (Association for Computing Machinery).

Realtidsschemaläggning på multiprocessorer

Nästan alla datorer är inbyggda system som inter-

agerar med sin fysiska omgivning, t ex datorer som

kontinuerligt mäter och styr olika processer. Det

innebär att de måste kunna möta deadlines, dvs att

de kan beräkna resultat vid rätt tidpunkt. En dator-

processor kan dock bara göra en sak i taget. Det finns

algoritmer som kan schemalägga program för att

klara alla deadlines även om så mycket som 100 % av

kapaciteten begärs. Men dessa algoritmer fungerar

bara för datorer som har en processor. Björn Anders-

son vid forskargruppen Högpresterande datorsystem

har utvecklat algoritmer som schemalägger program

för att klara deadlines på en dator med många pro-

cessorer. Med dessa algoritmer kan i de flesta fall 80 %

av kapaciteten begäras utan att deadlines missas och

det har bevisats att för varje mängd av periodiskt

anländande program så kan mellan 33 och 50 % av

kapaciteten begäras utan att deadlines missas.

Gruppen har funnit en ny metod som mycket effektivt

medger konstruerandet av högpresterande synkroni-

sering av sådana datorsystem. Metoden ökar dator-

systemens prestanda och effektivitet. Den nya ”vänte-

fria” tekniken är lätt att införliva i olika högpresteran-

de datorsystem och väntas få stor betydelse inom t ex

bioinformatik (studier av DNS och proteinsekvenser),

bilindustrin (krocksimulering) och flygindustrin (flyg-

plansdesign), miljöer för virtuell verklighet och mo-

dellering samt för väderprognoser. Under året belöna-

des Håkan Sundell och Philippas Tsigas för arbete

inom detta område med ett pris för bästa forsknings-

artikel inom området algoritmer vid IEEEs (Institute of

Electrical and Electronics Engineers) och ACMs (Asso-

ciation for Computing Machinery) 17:e internationella

symposium för parallell och distribuerad databehand-

ling 2003, en av de högst rankade konferenserna

inom området. De har även initierat en fortsättning –

projektet NOBLE. Det omfattar ett mjukvarubibliotek,

där gruppens forskningsresultat på ett användbart

och transparent sätt ska göras tillgängligt för andra

utvecklare av parallella applikationer. ❖

44

Dekanus Holger Broman

Sektionens institutioneroch avdelningar:

Elektromagnetik

Antenngruppen

Beräkningsgruppen

Bioeffektgruppen

Informationsteori

Fusion icke linjäravågfenomen

Transportteori

Elteknik

Elkraftsystem

Elmaskinteknik

Högspänningsteknik

Kraftelektronik

Radio- och rymdvetenskap

Avanceradmottagarutveckling

Global miljömätteknik

Optisk fjärranalys

Radarfjärranalys

Radioastronomi

Rymdgeodesi

Signaler och system

Digitala bildsystem ochbildanalys

Kommunikationssystem

Kretskonstruktion

Medicinsk elektronik

Reglerteknik

Signalbehandling

Civilingenjörsexamina

Elektroteknik 139

Forskarexamina

Licentiatexamina 20

Doktorsexamina 26

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 224

Beviljade nya patent 0Sökta patent 1

Intäkter (mkr) 209

Antal anställda 196

ElektroteknikOptisk mindetektering

Enligt Röda korset dödas cirka 10 000 människor och

omkring 30 000 skadas varje år av minor. Även om

antalet stater som tillverkar personminor har minskat

från 55 till 14 kvarstår problemen med utspridda icke-

detonerade minor världen över. Även lång tid efter

det att krig officiellt upphört fortsätter minorna att

skörda oskyldiga offer. Idag används i praktiken sam-

ma metoder vid minröjning som under andra världs-

kriget. Dessvärre är dessa metoder både tidskrävande

och farliga.

Vid Institutionen för signaler och system pågår sedan

lång tid forskning inom nya, innovativa mindetekte-

ringssystem. I augusti 2003 presenterade Magnus

Lundberg sin doktorsavhandling, där han visar en

metod att kombinera bilder från en vanlig och en

infraröd kamera för att lokalisera minor. Eftersom en

nedgrävd mina stör den naturliga värme- och fuktba-

lansen i jorden uppstår temperaturskillnader på ytan.

Skillnaderna går att identifiera med en infraröd kame-

ra men de är oftast mycket små och kraftigt störda.

Genom att kombinera den infraröda bilden med en

vanlig bild kan man reducera störningarna och lättare

identifiera de skillnader en nedgrävd mina orsakar.

Fotograferingen sker från obemannade helikoptrar,

vilket gör det möjligt att söka av stora områden

mycket snabbare och säkrare än idag. Projektet har

drivits i ett långtgående samarbete med Totalförsva-

rets forskningsinstitut (FOI). Genom detta samarbete

deltar man även i EU-projektet ARC inom optiskt

minspaning, vilket även möjliggjort försök på riktiga

minfält i Kroatien.

Den geografiska fördel-

ningen av N2O på nära

20 km höjd under jan-mars.

Störningarna på den polära

virveln p g a stratosfäriska

uppvärmningar syns tydligt

under mitten av januari och

februari.

Bildanalys

Några dagar efter mordet på utrikesminister Anna

Lindh fick Bildanalysgruppen vid Chalmers under

ledning av professor Tomas Gustavsson uppdraget att

etablera ett nätverk av experter på digital bildanalys.

Syftet var att analysera de sk NK-bilderna.

Rörelsesignatur

Analysen inleds med detektion av ett antal väl-

definierade punkter på filmbilderna av kroppen (tex

handled, armbågsled, skulderled, höftled, knäled, och

fotled). Dessa punkter studeras med avseende på hur

dom tidsmässigt rör sig i rummet och i förhållande till

varandra. På basen av denna information extraheras ett

fåtal mått, sk rörelsesignaturer, som beskriver personens

rörelsemönster med en hög grad av noggrannhet. I bästa

fall blir beskrivningen också unik för personen ifråga och

kan därmed användas för identifiering.

AnsiktsanalysI bild a delas ansiktet in i ett antal trianglar där varje triangel innehåller information om

just denna del av ansiktet. Bild b visar det utklippta ansiktet men utan trianglar. I bild c

sker en geometrisk anpassning till formen för ett ”standardansikte”. Bild d visar ett ansikte

som hämtats ur en databas av kända ansikten. Bild c kan nu jämföras med bild d.

a b c d

Odin går vidare

Mer än två år efter upp-

skjutningen av forsknings-

satelliten Odin i februari

2001 fungerar satelliten

bättre än någonsin. Under

vintern 2002-03 har Odin

deltagit i den av EU och USA gemensamt organiserad

ballong- och flygplansmätkampanjen VINTERSOL/

SOLVE-II. Kampanjens mål var att förbättra förståelsen

för processerna bakom ozonnedbrytningen i Arktis.

Odins submillimeter-radiometer, som byggts på

Institutionen för radio- och rymdvetenskap, visade till

exempel att kloraktivering (ett första steg i ozonned-

brytningen) kom igång tidigt detta år, vilket inte var

oväntat på grund av de rekordlåga temperaturerna i

stratosfären under december 2002. Senare samma

vinter stördes den s k polära virveln av stratosfäriska

uppvärmningar, vilket Odins mätningar av spårgasen

N2O tydligt kunnat visa. Trots den kalla början på

vintern och de nämnda uppvärmningshändelserna

begränsades ozonförlusterna och vintern kan som

helhet klassificeras som normal i detta avseende. ❖

45

Fysik och teknisk fysikDekanus Lars Walldén

Sektionens (CHALMERS/GU)institutioner ochavdelningar:

Astronomi och astrofysik

Experimentell fysik

Atomfysik

Fasta tillståndets fysik

Kond. materienselektronstruktur

Materialfysik

Mikroskopi och mikroanalys

Molekylfysik

Subatomär fysik

Fysisk resursteori

Reaktorfysik

Teoretisk fysik o mekanik

Elementarpartikelfysik

Fasta tillståndets teori

Matematisk fysik

Tillämpad fysik

Kemisk fysik

Kondenserade materiensfysik

Kondenserade materiensteori

Material- och ytteori

Ytfysik

Fysikalisk elektronikoch fotonik

Vätskekristaller

Radiofysik

CivilingenjörsexaminaTeknisk fysik 90

Forskarexamina (varav GU)

Licentiatexamina 36 (13)

Doktorsexamina 31 (11)

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 238

Beviljade nya patent 0Sökta patent 2

Intäkter (mkr) 272 (62)

Antal anställda 302 (64)

Nya rön inom nanovetenskap

Forskargrupperna Fasta tillståndets fysik samt Mikro-

skopi och mikroanalys har vid mätningar på s k nano-

kolrör kunnat visa hur dessa kan transportera material

i det hålrum de har. Det som händer är att en ström av

elektroner åstadkommer en vind som sveper med sig

material. Liknande elektronvindar och elektromigra-

tion förekommer i elektriska kretsar med mycket små

dimensioner där de leder till förändringar som orsa-

kar stora bekymmer. Ett nyutvecklat instrument är

förutsättningen för observationerna och gör det

möjligt att både se och röra vid nanometerskala och

mindre. Tidigare var man tvungen att välja. Det nya

instrumentet bygger på erfarenheter från forskningen

på Chalmers och utvecklingen har skett i samarbete

med Nanofactory Instruments AB – ett groddföretag

inom Chalmers Innovation. Instrumentet bygger på

att ett sveptunnelmikroskop inkorporeras i ett trans-

missionselektronmikroskop. Med instrumentet kan

man t ex mäta elektriska och mekaniska egenskaper i

nanoskala och även manipulera sådana strukturer.

Detta är viktigt för vår möjlighet att skräddarsy

material och komponenter för framtiden.

Bildsekvens, tagen med ett transmissionselektron-

mikroskop, som visar hur en järnfyllning i ett nano-

kolrör rör sig under inverkan av en elektronvind

orsakad av en kraftig elektrisk ström.

Magnetiska halvledare

Halvledarmaterial och magnetiska material utgör

grunden för dagens informationsteknologi. Om man

kunde integrera magnetiska egenskaper i halvledar-

material skulle man på ett dramatiskt sätt öka mate-

rialens funktionalitet. Intensiv aktivitet pågår inom

detta område vid många ledande forskningscentra.

En särskilt intressant materialgrupp är s k Mn-dopade

III-V-föreningar, t ex GaAs (galliumarsenid, ett ämne

som kan skicka ut ljus och som inte förekommer

naturligt). Dessa föreningar uppvisar en rad unika

egenskaper som beror på att det ferromagnetiska

tillståndet förmedlas av fria laddningsbärare (de kan

bli polariserade och få spinnorientering) – t ex kan

det magnetiska tillståndet styras med ljus och med

elektriska fält. Den pågående forskningen syftar till att

optimera materialegenskaperna, i första hand att

maximera temperaturen för det ferromagnetiska

tillståndet (att få permanentmagneten att existera i

rumstemperatur och högre temperaturer). Vid Avdel-

ningen för experimentell fysik studeras de styrande

fysikaliska mekanismerna genom studier av elektron-

strukturen vid synkrotronljuslaboratoriet MAX-lab och

genom magnetiseringsmätningar i samarbete med

Uppsala universitet. Som exempel på resultat erhållna

under senaste året visas i figuren hur magnetisering-

en varierar med temperaturen i multilagerstrukturer

bestående av tunna GaMnAs-skikt (galliummangan-

arsenid), separerade med icke-magnetiska GaAs-lager

av varierande tjocklek. Resultaten visar att de ultra-

tunna GaMnAs-skikten faktiskt är ferromagnetiska,

vilket tidigare ifrågasatts, samt att den magnetiska

kopplingen varierar regelbundet med de separerande

skiktens tjocklek. ❖

46

Dekanus Jörgen Albertsson

Sektionens institutioneroch ämnesområden:

Kemi och biovetenskap

Analytisk och marin kemi

Fysikalisk kemi

Livsmedelsvetenskap

Molekylär bioteknik

Organisk kemi

Kemiteknik ochmiljövetenskap

Kemisk apparat- ochanläggningsteknik

Kemisk reaktionsteknik

Skogsindustriell kemiteknik

Kemisk miljövetenskap

Värmeteknik och maskinlära

Material- och ytkemi

Kärnkemi

Oorganisk kemi

Polymerteknologi

Teknisk ytkemi

Keramteknologi

Civilingenjörsexamina

Kemiteknik 97

Kemiteknik med fysik 14

Bioteknik 19

Forskarexamina

Licentiatexamina 28

Doktorsexamina 29

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 295

Beviljade nya patent 4

Sökta patent 22

Intäkter (mkr) 241

Antal anställda 286

Kemi- och bioteknik

Analys av kemiska intermediärermed pulsad femtosekundlaser.

Ultrasnabb forskning

Bo Albinsson, som under året befordrades till profes-

sor i fysikalisk kemi, har fått ett anslag från Veten-

skapsrådet för att anskaffa pulsad laserutrustning för

tidsupplösta fluorescensmätningar. Under tre år har

utrustningsanslag om ca 10 mkr från Vetenskaps-

rådet, Wallenberg- och Hasselbladsstiftelsen investe-

rats i ett toppmodernt laserlaboratorium för ultra-

snabba spektroskopiska studier av kemiska interme-

diärer (mellanprodukter). Genom att belysa ett prov

med en kort laserpuls av storleksordningen 100 fs

(1 femtosekund = 0,000 000 000 000 001 sekund) och

något tidsfördröjt (100 fs eller längre) kan man under-

söka ett provs optiska spektrum och dra slutsatser om

de kemiska intermediärernas karaktär och livslängd.

Detta är mycket viktigt om man vill förstå mekanis-

mer för kemiska reaktioner, eftersom det är på denna

korta tidsskala som molekylens bindningar vibrerar,

nya bindningar bildas och gamla bryts. I forskningen

studeras i huvudsak hur elektroner eller excitations-

energi flyttas mellan olika molekylfragment. Proces-

serna är fundamentala för allt liv på jorden eftersom

de är motorn i de gröna växternas fotosyntes. Forsk-

ningen har också potentiella teknologiska applikatio-

ner inom s k molekylär elektronik.

Virtual prototyping

Utveckling av nya kemiska processer och ny utrust-

ning sker alltmer med simuleringar av typ ”virtual

prototyping” där CFD (Computational Fluid Mecha-

nics) är ett viktigt verktyg. Vid forskargruppen Kemisk

reaktionsteknik utvecklas nya modeller till CFD-pro-

gram för att beskriva de vanligaste kemitekniska

processerna i flerfassystem och system med mycket

snabba reaktioner. Gruppen har haft ett framgångs-

rikt år och professor Bengt Andersson har av Veten-

skapsrådet utsetts till excellent forskare.

Framgångsrik katalysforskning

Forskningen inom Kompetenscentrum Katalys (KCK)

har fått högsta betyg i den utvärdering som Vinnova

och Energimyndigheten gjort av kompetenscentra i

landet. Tekn dr Louise Olsson har i stark konkurrens

fått en forskarassistenttjänst finansierad av Veten-

skapsrådet under fyra år. Hon kan därmed vidare-

utveckla konceptet detaljerad kinetisk modellering av

katalytiska reaktioner och applicera metoden på

miljökatalys, mer specifikt reducering av kväveoxider i

syrerik miljö.

Marin påväxt

Marin påväxt på undersidan av båtar och fartyg är ett

välkänt problem, som idag löses genom att man

blandar tungmetaller och organiska biocider i botten-

färgerna. De aktiva ämnena läcker dock ut ur färg-

filmen och ger stora skador på den marina miljön.

Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har

beviljat ett anslag på 10 mkr per år under fyra år för

forskning inom området vid Teknisk ytkemi på Chal-

mers och flera biologiskt inriktade institutioner på

Göteborgs universitet. Programmet ska utveckla ett

miljömässigt acceptabelt sätt att förhindra havstulpa-

ner, vilka utgör det största påväxtproblemet, från att

fastna på ytor. Forskningen på Chalmers rör syntes av

den aktiva substansen samt formulering av substan-

sen i marinfärg. Detta formuleringsarbete syftar till att

få den biologiskt aktiva substansen att frisläppas med

relativt konstant hastighet under mycket lång tid,

helst flera år. ❖

47

Dekanus Lennart Josefson

Sektionens institutioneroch avdelning:

Elektronikproduktion

Energiteknik

Marin teknik

Maskin- och fordonssystem

Materialteknik

Produkt- ochproduktionsutveckling

Teknisk mekanik

Termo- och fluiddynamik

Civilingenjörsexamina

Maskinteknik 168

Automation & mekatronik 60

Forskarexamina

Licentiatexamina 40

Doktorsexamina 19

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 289

Beviljade nya patent 0

Sökta patent 2

Intäkter (mkr) 327

Antal anställda 331

Maskinteknik

Wingquist Laboratory

2003 har varit framgångsrikt för Wingquist Laboratory.

Ett uppskattat seminarium med 130 deltagare från

industrin hölls i Chalmers kårhus i november. I en

paneldiskussion med ledande industriföreträdare

belystes vilka områden som har förutsättningar att

behållas i Sverige och som därför bör bli föremål för

satsningar. Laboratoriet har även haft ekonomisk

framgång och tilldelades hela 28 mkr av de 70 mkr

som i en första omgång beviljades ur SSFs program

för produktframtagning och produktionssystem, Pro-

Viking. Dessutom kommer Chalmers att vara värd för

den nationella forskarskola som ingår i programmet.

Med Wingquist Laboratory, som startade 2001, har

Chalmers velat skapa ett centrum för forskning inom

virtuell produktframtagning karaktäriserat av helhets-

syn, systemtänkande och samarbete över sektions-

gränserna. Målen är ökad fokusering inom ett fåtal

strategiskt viktiga spjutspetsområden samt att skapa

ett tätare samarbete med industrin. Wingquist Labora-

tory har såväl nationellt som internationellt samarbete

med andra universitet, högskolor och institut. Volvo

Car Corporation, Volvo AB, Saab Automobile, ABB och

SKF är representerade i styrelsen och medverkar aktivt

i de projekt som bedrivs. De största finansiärerna är

SSF och Vinnova.

Nytt prototyplabb

På Sektionen för maskinteknik har under året ett

prototyplabb för teknologerna byggts upp. Labbet är

en viktig del av det s k CDIO-projektet (Conceive,

Design, Implement and Operate), vars syfte är att

utveckla civilingenjörsutbildningen till att vara bättre

anpassad till dagens behov och krav. I CDIO-projektet

är utgångspunkten att ingenjörens roll är att kunna

planera, utveckla, realisera och driva olika typer av

tekniska system. Denna kedja skall utgöra basen för

ingenjörsutbildningen. Genomförandet av en utbild-

ning baserad på CDIOs mål ställer nya krav på under-

visningsmiljön. Det krävs lämplig utrustning och

lokaler för grupparbete i stora projektarbeten, där

målet är att konstruera och tillverka prototyper av

avancerade produkter.

Prototyplabbet har resurser i form av NC-, metall- och

träbearbetningsmaskiner, svetsutrustning och möjlig-

heter för kretskorttillverkning. Teknologerna kommer

att kunna jobba med verklighetsnära projekt som

utvecklar den kreativa förmågan och stödjer en ny

pedagogik.

Forskningen inom fordonssäkerhet stärkt

Under året har Göteborg Vehicle Safety Center at

Chalmers (GVSCC) bildats för att bredda den världs-

ledande forskning inom fordonssäkerhet som bedri-

vits under flera decennier. Hittills har verksamheten

inom fordonssäkerhet i huvudsak avsett krocksäker-

het (passiv säkerhet). Utvecklingen drivs mot mer

fokusering på s k aktiv säkerhet (olycksförebyggande

säkerhet). Chalmers har en mängd kompetenser och

stor potential för en breddning mot aktiv säkerhet.

GVSCC ska utgöra en katalysator för en sådan bredd-

ning och arbetar aktivt för att föra samman forskare

från olika discipliner bl a genom att arrangera semi-

narier. GVSCC har under året lämnat in projektansök-

ningar till ProViking och PFF (Programrådet för for-

donsteknisk forskning) samt påbörjat projektbered-

ningar för IVSS-programmet och Vinnovas kommande

kompetenscentra.

GVSCC är indelat i fyra olika forskningsområden:

Pre-Crash, Crash, Post-Crash samt Integrated Safety.

GVSCCs forskare finns såväl på Chalmers som i indu-

strin, t ex de svenska fordonstillverkarna och under-

leverantörer. Styrelsen består av representanter både

från industrin och från Chalmers. ❖

Göran Stigler går igenom säkerhetsföreskrifter och

funktioner innan studenterna får sina ’körkort’ i det

nya prototyplaboratoriet.

48

Dekanus Bo Berndtsson

Sektionens (CHALMERS/GU)enheter:

Matematik

Matematisk statistik

Beräkningsmatematik

Civilingenjörsexamina( Sektionens kurser ingår i övrigasektioners utbildningsprogram)

Forskarexamina (varav GU)

Licentiatexamina 10 (3)

Doktorsexamina 9 (3)

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 95

Intäkter (mkr) 124 (35)

Antal anställda 177 (30)

Matematiskavetenskaper

”Typisk” bana.

Sannolikhetsfördelning för

några stationära tillstånd.

Mörk färg svarar mot liten

sannolikhet, ljus mot stor,

och rött indikerar maximal

sannolikhet.

De fyra första bilderna

indikerar ”ärrbildning”,

den sista approximativt

likformig fördelning.

Några

slutna

banor.

Ett proteins beta-helix-struktur

(blå) identifierad med hjälp av

mjukvara utvecklad i

ett masterprojekt.

Talteori med kopplingar till kvantkaos

Ett exempel på ett kaotiskt system är en punktformad

boll som rör sig friktionsfritt på ett stadiumformat

biljardbord. För nästan alla val av startpunkt och

riktning kommer bollen efter tillräckligt lång tid att

ha närmat sig alla punkter från alla håll, s k ergodisk

rörelse. En kvantmekanisk motsvarighet är approxi-

mativt likformig sannolikhetsfördelning för kvantpar-

tiklar med bestämd energi (stationära tillstånd, d v s

egenfunktioner till den kvantiserade Hamiltonianen).

Vid numeriska experiment har man dock funnit s k

kvantärr – d v s att vissa egenfunktioner verkar kon-

centrera sig längs slutna banor. Frågan är om dessa

ärr finns vid godtyckligt stora energier. För allmänna

kaotiska system verkar frågan mycket svår att besvara,

men i vissa fall kan talteoretiska metoder användas

med stor framgång. För tidsdiskreta torusavbild-

ningar, s k ”CAT maps”, har ärrbildning för s k desym-

metriserade egenfunktioner kunnat uteslutas, vilket

är ett av de första rigorösa (bevisade) resultaten inom

området. Egenfunktionernas värdefördelning (d v s

hur ofta egenfunktionerna antar stora eller små vär-

den) har också studerats och visats vara oförenlig

med vad som förväntas för generiska kaotiska system,

nämligen Gaussisk normalfördelning. På sikt kan

forskningsresultat inom kvantkaos få tillämpning

inom mikroelektroniken.

Bioinformatik

Sektionen för Matematiska vetenskaper är värdorga-

nisation för Chalmers och delar av Göteborgs univer-

sitets mångvetenskapliga satsning på bioinformatik.

Den ökade antagningen hösten 2002 till Chalmers

internationella masterprogram i bioinformatik samt

flera nya doktorander inom den nationella forskar-

skolan för genomik och bioinformatik har samman-

taget öppnat många nya forsknings- och samarbets-

möjligheter.

Inom ramen för SWEGENE – ett samarbete inom om-

rådet funktionsgenomik som stöds av Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse – har forskare från sektionen

spelat en stor roll när en serviceinriktad gemensam

bioinformatikplattform under året etablerats vid

Sahlgrenska Akademin och Lundberg-laboratoriet.

Det är en enhet för molekylärgenetik som är gemen-

sam för Göteborgs universitets naturvetenskapliga

fakultet och Chalmers. Sektionen samarbetar också

med två nya SSF-stödda bioinformatikforskargrupper

på Fraunhofer Chalmers stiftelsen för industriell

matematik.

Vetenskapligt är bioinformatiksatsningen på god väg,

men det är en krävande uppgift att hänga med i det

snabbt expanderande och föränderliga bioinformatis-

ka forskningsfältet samtidigt som uppbyggnaden av

området sker. På sikt måste även finansieringen, som

initialt sker med medel från Chalmers stiftelse, finna

en hållbar lösning. Att göra det samtidigt med fortsatt

expansion kombinerad med strategiska externa och

interna rekryteringar är den stora utmaningen inom

detta fascinerande vetenskapsområde. ❖

49

Mikroteknologi

Dekanus Stefan Bengtsson

Sektionens avdelningar:

Fasta tillståndetselektronik

Fotonik

Kvantkomponentfysik

MC2 Processlaboratorium

Mikrovågselektronik

Tillämpad kvantfysik

Forskarexamina

Licentiatexamina 4

Doktorsexamina 3

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 208

Beviljade nya patent 5

Sökta patent 14

Intäkter (mkr) 144

Antal anställda 171

Komponenter för kvantdatorer

Kvantdatorer skulle innebära en fundamental föränd-

ring jämfört med dagens datorteknologi. Konventionel-

la datorer är baserade på binär beräkning av klassiska

bitar med tillståndet 1 eller 0. Kvantdatorer gör beräk-

ningar med hjälp av kvantbitar, som kan representera 1

och 0 samtidigt, genom att befinna sig i en s k koherent

kvantmekanisk superposition av två tillstånd. Vid avdel-

ningen för kvantkomponentfysik har en prototyp av en

kvantbit konstruerats bestående av en mikrometerstor

ö av supraledande aluminium, en s k Cooper-par-låda.

Skillnaden mellan kvantbitens två tillstånd är laddnin-

gen av ett enda Cooper-par (elektronpar). Mätning av

kvantbitens tillstånd görs med hjälp av en en-elektron-

transistor som känner av laddningen på Cooper-par-

lådan. Nyligen har koherent kontroll visats och kvant-

mekaniska oscillationer för laddningen i kvantbiten har

observerats. Nästa utmaning är att konstruera system

med många kvantbitar. ❖

Bilder: Thomas Bjørnholm, Nano-Science Center, University of Copenhagen.

Bild: Thomas Tanggaard Larsen, COM, Danmarks tekniska universitet.

”Ihåliga fibrer” avstämbara med vätskekristaller

I ett samarbete mellan Vätskekristallgruppen (Fotonik, MC2), forsk-

ningscentret COM (Danmarks tekniska universitet) och Crystal

Fibre A/S (Danmark) har den första användningen av en aktivt

styrd fotonbandgapsfiber visats. Fotonkristallfibrer (”ihåliga fibrer”)

har en uppsättning periodiskt arrangerade lufthål omkring den

ljusledande kärnan. En kompakt elektro-termo-optisk fiber har

åstadkommits genom att fylla de omgivande hålen med vätske-

kristaller och belägga fibern utvändigt med en resistiv mikrovär-

mare. Därigenom blev fotonbandgapet avstämbart. Inkopplings-

förlusterna var 1 dB och kontrasten var 60 dB för en omslags-

spänning på 5 mV. Resultatet har publicerats i Optics Express.

Nya lasrar

En vertikalkavitetslaser (VCSEL) är en ny typ av halv-

ledarlaser med attraktiva egenskaper för praktiska

tillämpningar. Den har låg tillverkningskostnad och

är redan etablerad i högkapacitiva fiberoptiska nät

för korta överföringsavstånd. Dessa VCSELs är ”multi-

mod”, dvs de emitterar vid några närliggande våg-

längder och strålkvaliteten är relativt dålig. Framtida

tillämpningar som t ex fiberoptisk kommunikation

över längre avstånd, högupplösande printrar, optiska

minnen och spektroskopi kräver singelmod-VCSELs

med välbestämd våglängd och god strålkvalitet.

Forskare vid avdelningen för fotonik har nyligen

utvecklat en ny typ av singelmod-VCSEL som ger en

rekordhög uteffekt vid våglängden 850 nm. Denna

nya design ger en unik kombination av laseregen-

skaper och förenklar tillverkningen.

Molekyltransistor

I det Chalmers-koordinerade EU-projektet IST-FETNA-

NOMOL har nya grundläggande teknologier och

processer kommit fram som möjliggjort två världsny-

heter: en molekyltråds-enelektrontransistor (SET) och

en elektromekanisk klustertransistor. SET-transistorn

visar för första gången en serie av öppna tillstånd

som gör det möjligt att bestämma laddningstillstån-

den för en molekyl modifierad av sin omgivning.

Resultatet, som publicerades i Nature i oktober 2003,

är frukten av ett samarbete mellan Chalmers, Köpen-

hamns universitet och universitetet i Mons-Hainaut i

Belgien. Målet är att få fram chip med avsevärt högre

funktionalitet, reducerad energiförbrukning och lägre

framställningskostnader än idag.

och nanovetenskap

50

Pristagarna Jerker

Samuelsson och Mattias

Olofsson tillsammans med

Renovas vd Christian Baarlid.

Dekanus Oliver Lindqvist

Sektionen för miljövetenskapär en så kallad immateriellsektion som utgörs av ettnätverk av forskare ochdoktorander vid allaChalmers sektioner.Miljösektionen samarbetarmed Göteborgs universitetgenom den gemensammaorganisationen GMV,Göteborgs Miljö-Vetenskapliga centrum.

Miljövetenskap

Uthålliga ochbärkraftiga städer

För andra året i följd

har Chalmers varit

värd för Kung Carl

XVI Gustafs miljöpro-

fessur. Arkitekten och

stadsplaneraren

Colin Fudge från

University of the

West of England har innehaft professuren under

läsåret 2002/03. Vid Byggd miljö och hållbar utveck-

ling på Sektionen för arkitektur har han berikat verk-

samheten på många sätt, bland annat genom att

delta i undervisning och verka som extra stöd i slutfa-

sen av doktorandernas arbete med sina avhandlingar.

Tillsammans med professor Björn Malbert har han

också börjat förberedelserna inför en stor internatio-

nell konferens om stadsforskning, som Arkitektur ska

vara värd för år 2005. Colin Fudge kommer att vara

kvar vid Byggd miljö och hållbar utveckling även

under 2004. Under den tiden kommer arbetet med

framtida gemensamma forskningsuppdrag inom

uthålligt samhällsbyggande att intensifieras för att

bygga allianser mellan Chalmers och Colin Fudges

forskningsavdelning i England. ❖

Ryaverkets avloppsreningsverk i Göteborg. Miljööver-

domstolen har fattat beslut om slutliga villkor för Gryaabs

verksamhet. För att klara dessa måste Ryaverket byggas

ut, men området är begränsat av naturskyddade Rya skog,

industrier och trafikleder.

Avloppsvattnetsmikrobiologi

I september 2002

tillträdde Mino

Takashi som Civilin-

genjörsförbundets

förste gästprofessor

inom miljöområdet.

Under två år kommer

han att verka vid Institutionen vatten miljö transport

(WET). Mino Takashi är vatten- och avloppsingenjör

från University of Tokyo och han forskar kring bakteri-

ers och mikrobers funktioner vid vattenrening. Med

sin kunskap om både teknik och ekologi har Mino

Takashi bland annat engagerat sig i ett forskningspro-

jekt som handlar om Ryaverkets avloppsreningsverk i

Göteborg. För att klara gränsvärdena för fosfat- och

kväveutsläpp skulle verket behöva expandera, men

det finns ingen mark att bygga på. Projektet går ut på

att studera mikrobiologin i reningsprocessen för att

se hur bakterier och andra mikroorganismer reagerar

på olika processer i reningen. Målet är att klara det

ökade fosfor- och kvävetrycket på mikrobiologisk väg,

utan att bygga ut avloppsreningsverket. Mino Takashi

är också inblandad i flera andra projekt på WET och

samarbetar även med Göteborgs universitet.

Nyinstiftat pris

Samarbetet mellan Arkitektur och Väg- och vatten är

gott på miljöområdet. Förhoppningsvis kan det sti-

muleras och utvecklas ytterligare genom det nyinstif-

tade pris, som kommer att delas ut till A- och V-

studenter som samarbetar i projekt kring form, funk-

tion, inomhusklimat och energi. Priset är på 25 000

kronor årligen och har instiftats av den chalmers-

utbildade arkitekten Hans Eek, som donerat en del av

den prissumma han själv fått som årets mottagare av

Göteborgs internationella miljöpris.

Arkitekt Hans Eek.

GR

YAA

B

Anslutna till sektionen

vid Chalmerslärare och forskare 111doktorander 61

inom GMV vidGöteborgs universitetlärare och forskare 121doktorander 72

Antal anställda 18

Miljöstipendium tilldoktorander på Chalmers

För första gången har Renovasmiljöstipendium delats ut.Stipendiesumman på 100 000kronor delades av MattiasOlofsson, doktorand vidInstitutionen för energiteknik,för hans studier av avfalls-hanteringssystem och JerkerSamuelsson vid Institutionenför radio- och rymdvetenskapför hans studier av metan-läckage från avfallsdeponier.

51

Teknikens ekonomioch organisation

Dekanus Mats Johansson

Sektionens institutioner:

Arbetsorganisation

Industriell dynamik

Industriellkvalitetsutveckling

Industriell marknadsföring

Industriell organisationoch ekonomi

Innovationsteknik

Logistik och transport

Projektledning

Service management

Teknik och samhälle

Civilingenjörsexamina

Industriell ekonomi 87

Forskarexamina

Licentiatexamina 9

Doktorsexamina 8

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 110

Intäkter (mkr) 109

Antal anställda 118

Sektionen har under 2003 lagt stor kraft på att full-

följa den stora förändring inom grundutbildningen

som tidigare inletts. Den innebär en övergång till ett

treårigt grundprogram och en avslutning med inter-

nationella masterprogram som ansluter till sektio-

nens forskning. Nya sådana program har utvecklats

inom:

– Innovation management and economics

– Quality

– Supply chain

– Production and operations management

Sektionen har också lagt extra kraft på att utveckla

centra och nätverk, i samarbeten på Chalmers och

med omvärlden. Bland dessa kan nämnas RIDE cen-

ter (R&D, Innovations and Dynamics of Economies),

CELT (Center of excellence in logistics and transpor-

tation) och Network for Business Development in

Telecom and Telematics. En vidareutveckling har

skett av CIP (Center for Intellectual Property Studies)

och forskningsnätverket Management and Econo-

mics of Biotechnology. Genom dessa aktiviteter har

inte minst samarbetet med Göteborgs universitet

och dess Handelshögskola ytterligare stärkts.

RIDE Center

RIDE Center har bildats av Vinnova och Chalmers

under överinseende av IMIT. Verksamheten fokuserar

på sambanden mellan forskning & utveckling och

tillväxt genom synteser av olika teoretiska modeller

och forskningsaspekter. Studierna ska stärka nya rön

inom lärande, forskning och samhällelig nytta av

forskningsresultat. Verksamheten vid RIDE Center är

primärt lokaliserat till Chalmers, men omfattar även

internationella nätverk och ett bredare uppdrag.

Utveckling av forskningsnätverk

Forskningsnätverket ”Management and Economics

of Biotechnology” har vidareutvecklats. Det för sam-

man en grupp svenska forskare inom detta fält och

har en referensgrupp som består av representanter

för industrin och policyskapande institutioner. Fyra

möten avhölls under året och behandlade olika

specifika frågor. Ett exempel är det AstraZeneca-

möte som hållits på temat forskningsproduktivitet

och nya teknologier. Dessa möten ger värdefulla

ingångsvärden för strategiska val inom forskning

och högre utbildning till de deltagande forskarna

från sektionen.

CIP – Centre for Intellectual Property Studies

CIP är ett kompetenscentrum bildat av Chalmers och

Göteborgs universitet och verkar i skärningspunkten

mellan områdena management, ekonomi, juridik och

teknologi. CIP bildades år 2000 och har vuxit till ett av

världens ledande centra för Intellectual Property (IP)

genom undervisning, forskning och övrig verksamhet

baserad på ett innovativt, gränsöverskridande och

handlingsbaserat förhållningssätt.

Under 2003 arrangerades en framgångsrik internatio-

nell IP-konferens benämnd ”CIP Forum 2003: Mana-

ging the Intellectual Value Chain”. Konferensen locka-

de talare och deltagare med intresse för IP-frågor från

hela världen.

CIP har dessutom initierat ett masterprogram om

intellektuellt kapital som kommer att drivas tillsam-

mans med ett parallellt program vid Handelshög-

skolan i Göteborg. Genom ledarskap i ScanBalt IP

Knowledge Centre och för projekt vid Göteborg

Bioscience Business School har CIP också intagit en

framträdande roll inom bioteknikundervisningen. ❖

Professor Ove Granstrand under CIP Forum 2003.Nytt pris för forskning omföretagande

Annika Rickne vid Institutionen förindustriell dynamik på Chalmersär en av två unga forskare sombelönats för intressant forskningom entreprenörskap ochföretagande.

Det är Forum för småföretags-forskning (FSF) och NUTEK som förförsta gången delar ut ettnationellt pris på 25 000 kr tillunga svenska forskare.

Priskommitténs motivering löd:”Med sin avhandling om nyateknologibaserade företag ochindustriell dynamik bland bio-materialföretag och produkter iSverige, Ohio och Massachusettshar hon på ett framträdande sättbidragit till förståelsen om hurdessa företag bildas ochutvecklas.”

52

Dekanus

Carl-Eric Hagentoft

Sektionens forskargrupper:

Byggnadsekonomi

Byggnadsfysik

Byggnadsmaterial

Byggnadsmekanik

Geologi

Geoteknik

Installationsteknik

Konstruktionsteknik

Miljösystemanalys

Teknisk akustik

Vatten Miljö Transport

Civilingenjörsexamina

Väg- och vattenbyggnad 76

Forskarexamina

Licentiatexamina 13

Doktorsexamina 12

Referee-granskadevetenskapliga artiklar 160

Intäkter (mkr) 170

Antal anställda 182

Väg- ochvatten-byggnad

Enkelt sätt att bedöma

hälso- och miljöeffekter

Inom ett Chalmers-koordinerat EU-projekt, kallat

OMNIITOX (Operational Models aNd Information Tools

for Industrial Applications of eco/TOXicological im-

pact assessments), utvecklas enkla metoder för be-

dömning av kemiska ämnens hälso- och miljö-

farlighet. Projektet har samlat europeisk forsknings-

expertis inom området för att tillsammans med indu-

striella användare – däribland Volvo och StoraEnso –

samt EUs kemikaliebyrå utvärdera befintlig metodik

och utveckla ny. Det huvudsakliga intresset fokuseras

på metoder som anpassas för användning inom

livscykelanalys (LCA) eller förenklade bedömningar av

kemiska ämnen. Arbetet omfattar också en jämförelse

mellan riskanalys av kemikalier och LCA-metoderna.

Arbetet på Chalmers utförs av forskare på Miljö-

systemanalys och Industriell miljöinformatik, där ett

informationssystem utvecklas som kommer att vara

användbart i slutet av 2004. ❖

Götatunneln – geotekniska utmaningar och

unika forskningsmöjligheter

Ett av norra Europas mest komplicerade arbeten i lös

lera pågår för närvarande i Göteborg. Det är Göta-

leden som byggs med tunnlar i berg och lös lera.

Schakterna är som mest omkring 20 meter djupa och

de utförs mitt i stadens centrala delar. Ett nära sam-

arbete mellan Vägverket, Chalmers och entreprenörer

har resulterat i två forskningsprojekt som behandlar

stabilitet, rörelser och jordtryck i lera. Omfattande

mätningar, unika laboratorieförsök, avancerade beräk-

ningar och analyser genomförs inom ramen för två

doktorandprojekt. Mätningarna i fält utförs under

komplicerade förhållanden och med stor precision i

anslutning till de aktuella schakterna. Projekten resul-

terar i ökad förståelse för aktuella jordars hållfasthets-

och deformationsegenskaper samtidigt som analys-

verktyg utvecklas i samråd med andra forskare.

Avväxling och grundförstärkning under K-märkt

byggnad för att möjliggöra schakt.

Ett steg mot framtidens ”magisterprogram”

En av studieinriktningarna på V-sektionen utgörs av

”Konstruktion och mekanik”. Inriktningen har för-

nyats samtidigt som den fullständigt integrerats

med det internationella masterprogrammet ”Struc-

tural Engineering”. Resultatet har blivit färre men

bättre samordnade kurser, en ökad samverkan med

näringslivet, att svenska och internationella studen-

ter arbetar tillsammans i blandade projektgrupper

och att alla kurser ges på engelska. Erfarenheterna

hittills är mycket goda. Såväl svenska som internatio-

nella studenter är nöjda och intresset för inrikt-

ningen har ökat.

Inriktningens kurser ges helt i årskurs 4 i ett väl

sammanhållet program som innehåller tre parallella

stråk: beräkningsmekanik, konstruktionsteknik och

syntes. Synteskursen som går genom hela läsåret ger

träning i projektarbete och problemlösning i realis-

tiska övningar, där kunskaper från de olika ämnes-

kurserna tillämpas i ett sammanhang.

53

Chalmers Lindholmen

Rektor Bernt Rönnäng

Chalmers Lindholmensinstitutioner:

Byggteknik

Data- och elektroteknik

Fackspråk ochkommunikation

Industrihögskolan

Kemiteknik

Maskinteknik

Matematik

Sjöfartshögskolan

Examina

Högskoleingenjörer 356

Teknologie kandidater 14

Sjökaptener 52

Sjöingenjörer 42

Refereegranskadevetenskapliga artiklar 15

Intäkter (mkr) 202

Antal anställda 196

Chalmers Lindholmen är ett dotterbolag till Chalmers

med ansvar för utbildning av högskoleingenjörer,

teknologie kandidater och sjöbefäl samt för hög-

skoleförberedande studier i den tekniska basutbild-

ningen. Industrihögskolan erbjuder företag kompe-

tensutveckling genom fort- och vidareutbildning av

yrkesverksamma. Forskningen vid Chalmers Lindhol-

men baseras på industrinära problemställningar och

aktuella behov i näringslivet. Chalmers Lindholmen

har 2 160 (2 180) helårsstudenter och 196 (198) an-

ställda. Omsättningen för 2003 var 202 (202) mkr.

Ingenjörshögskolan

Högskoleverket har genomfört en utvärdering av

landets högskoleingenjörsutbildningar, där man

konstaterar att samtliga högskoleingenjörs-

utbildningar vid Chalmers Lindholmen håller hög

kvalitet och är väl balanserade avseende innehållet av

matematik, teknik och teknikstödjande ämnen. Stu-

denterna trivs och goda exempel finns på pedago-

giskt nytänkande. Flera pedagogiska projekt har

genomförts, bl a har alternativa examinationsformer

med muntliga tentamina och kontinuerlig examina-

tion införts.

Forskningen inom virtual reality för byggindustrin

och oförstörande provning, SCeNDT (Simulation

Center for Non Destructive Testing), fortsätter. Fors-

kargruppen inom WaterJet (bearbetning med vatten

under högt tryck) har beviljats medel från Nordisk

Industrifond i tilläggsfinansiering för fortsatt forsk-

ning och för att öka samverkan mellan waterjetföre-

tag i Norden. Det nya forskningsprojektet GAST (Ge-

nerella Applikationskort för Säkerhetskritiska Tidsstyr-

da system) finansieras av Vinnova. Projektet ligger i

linje med satsningen på fordon och transportsystem,

som är ett av profilområdena inom Lindholmen Sci-

ence Park.

Hösten 2003 antogs 436 (515) sökanden till högskole-

ingenjörs- och teknologie kandidatutbildningarna.

Andelen kvinnor var 18 % (17 %). Prestationsgraden

var 0,86 (0,90) och antalet examinerade under året

370 (317).

Svensk Byggindustris nationella pris för bästa exa-

mensarbetet 2003 gick till två studenter vid Institutio-

nen för byggteknik.

Nya marknadsanpassade program

Ingenjörsutbildningar med andra inriktningar än de

traditionella blir alltmer efterfrågade, bl a ökar indu-

strins behov av kompetens inom designområdet. Att

integrera ingenjörskunnande med industridesign och

ge produkter en attraktiv och funktionell utformning

blir en allt viktigare konkurrensfaktor. För att möta

detta behov startades ett designingenjörsprogram

under hösten 2003. De 30 platserna hade 153 första-

handssökande. 59 % av de antagna var kvinnor.

Hösten 2003 infördes också en s k co-op inriktning

inom kemiteknikutbildningen. Det är ett attraktivt

utbildningsalternativ där studenterna varvar teoretiska

studier med avlönat arbete i industriföretag. Till pro-

grammets 20 platser sökte 32 studenter som första-

handsval. 62 % av de antagna var kvinnor.

Tillsammans med Högskolan i Skövde startades under

hösten en gemensam byggutbildning, där studenter

från Skaraborg läser byggämnena inom ingenjörs-

utbildningen på Chalmers Lindholmen och övriga

ämnen på Högskolan i Skövde. Examensarbetena görs

på företag i Skaraborg och byggmästarföreningen i

Skövde finansierar pendlingen genom att ge ut stipen-

dier. Syftet är att bidra till kompetensförsörjningen

inom västsvenskt näringsliv. Satsningen väntas leda till

att rekryteringen av färdigutbildade byggingenjörer i

Skaraborg underlättas.

Den första kullen mekatronikingenjörer och teknologie

kandidater inom Affärsutveckling Bygg examinerades

under 2003. Även på det internationella magisterpro-

grammet International Project Management, som sker i

samarbete med Northumbria University i Newcastle,

England, fick de första studenterna sin dubbelexamen

under året.

Internationalisering

Under året har partnerskapet med Northumbria Uni-

versity fördjupats och omfattar nu, förutom det ge-

mensamma internationella magisterprogrammet, även

lärarutbyte och erbjudande till våra studenter att läsa

det tredje året på Northumbria. Sedan tidigare finns

också ett samarbetsavtal med Napier University i Edin-

burgh, Skottland. Ett nytt samarbete har inletts med IIT

De första dubbelexaminerade

magisterstudenterna i det

gemensamma International

Project Management-

programmet som drivs

tillsammans med Northumbria

University i Newcastle, UK.

Flankerade av Bert Luvö,

programledare Chalmers

Lindholmen (t v) och Phil

Thomas, programledare

Northumbria University (t h).

54

UtbildningarIngenjörshögskolan

Högskoleingenjör 3 år

Teknologie kandidat 3 år

Teknologie magister 1,5 år

Tekniskt basår 1 år

Tekniskt basprogram 1,5 år

Sjöfartshögskolan

Sjökapten 3 år

Sjöingenjör 3 år

Teknologie kandidat 3 år

Teknologie magister 1 år

Fartygsbefäl klass VII 0,5 år

Industrihögskolan

Kompetensutvecklingav yrkesverksammaingenjörer och sjöbefäl

(Illinois Institute of Technology i Chicago, USA) i syfte

att bl a kunna erbjuda studenterna ett års studier i

USA med start hösten 2004.

Sjöfartshögskolan

Satsningen på forskning inom skeppsteknik med

inriktning på sjösäkerhet fortsätter. Sjöfartshögskol-

ans första doktorsdisputation avsåg en metod för att

beräkna sannolikheten för lastförskjutning vid olika

förhållanden. Sjöfartshögskolan har erhållit medel

från Vinnova, Sjöfartsverket och Stiftelsen Sveriges

Sjömanshus för finansiering av nya forskningsprojekt

som ska förbättra sjösäkerheten.

Under de senaste åren har Chalmers Lindholmen

använt Utbildningsdepartementets utrustningsanslag

för sjöbefälsutbildningarna till

– ombyggnad av vårt övningsfartyg så att det skall

passa undervisningsverksamheten,

– uppbyggnad av ett sjösäkerhetscentrum med bl a

en räddningsplattform,

– uppgradering av navigeringssimulator med bl a

scenario för Göteborgs hamn.

Sjöfartsfrågorna har under senare år hamnat i fokus

allt mer och då inte bara sjösäkerhets- och miljö-

frågor, utan även behovet av breda och ekonomiskt

bärkraftiga transportlösningar till sjöss. Både sjö-

befälsstuderande och sjönäringen har länge önskat

en högre utbildning av sjöbefäl som fokuserar på den

operativa verksamheten. För att tillgodose detta

startades under hösten en ny magisterutbildning

inom sjöfart och logistik.

Intresset för sjöbefälsutbildningar har ökat, framför

allt för sjökaptensprogrammet. Även antalet sökande

till sjöingenjörsprogrammet ökade, tack vare en lyck-

ad rekryteringskampanj under våren. Hösten 2003

antogs 220 (175) studenter till 185 (180) utbildnings-

platser. Andelen kvinnor inom de sjöinriktade utbild-

ningarna ökade till 16 % (10 %). Prestationsgraden var

0,93 (0,95) och antalet utexaminerade under året 52

(78) sjökaptener och 42 (35) sjöingenjörer.

Ett samarbetsavtal med John Moores University i

Liverpool, England (JMU) har tecknats för student-

utbyte inom sjöbefälsutbildningarna.

Industrihögskolan

Industrihögskolan ansvarar för Chalmers-koncernens

fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma ingen-

jörer, tekniker och sjöbefäl samt hanterar enskilda

företags kompetensuppbyggnad utifrån aktuella och

framtida behov. Industrihögskolan har vuxit fram ur

samarbete med näringslivet, där det ömsesidiga

intresset är koncept för långsiktig kompetenssäkring

av de anställda.

Chalmers är sedan ca tre år systemleverantör av fort-

bildning för Volvo Cars (R&D) ingenjörer inom teknik-

området och samverkansformerna utvecklas kontinu-

erligt. Chalmers kompetens inom fordonsforskningen

har även lett till ett samarbete med General Motors,

se artikeln nedan. Läs mer om Industrihögskolans

verksamhet i kapitlet Fortbildning. ❖

Tack vare sin stora kompetens inom fordonssäkerhet fick Chal-

mers uppdraget att utforma och genomföra utbildningen ”Glo-

bal Active and Passive Safety” för General Motors ingenjörer.

Den första kursen, som gav 5 högskolepoäng och huvudsakligen

var webbaserad, startade i januari 2003 med tjugotalet deltagare

från sex nationer över hela världen. Kursen leddes av professor

Per Lövsund inom Maskin- och fordonssystem vid Sektionen för

maskinteknik på Chalmers och fick ett gott mottagande av nöj-

da deltagare som avslutade sin utbildning i maj 2003.

Robert C. Lange, en av GMs verkställande direktörer, understry-

ker att samarbetet med Chalmers ger GM möjlighet att lösa

problem kring fordonssäkerhet tillsammans med den främsta

utbildnings- och forskningsinstitutionen vad gäller forskning

inom området. GMs ingenjörer världen över ges möjlighet att

förstå utmaningar och se de möjligheter som finns för att för-

Chalmersutbildning stärkerGM-ingenjörer världen över

bättra säkerhetsstandarden inom modern internationell fordonsindus-

tri. Robert C. Lange har besökt Chalmers för att ytterligare förstärka

de etablerade kontakterna med högskolan.

”Partnerskapet med GM blev en naturlig fortsättning på tidigare sam-

arbeten inom fort- och vidareutbildning med fordonsindustrin”, säger

Tuula Bergqvist, program director på Industrihögskolan vid Chalmers

Lindholmen och ansvarig för marknadskontakterna med GM i Detroit.

”Vi hoppas på att samarbetet med GM ska stärkas ytterligare, så att

utbildningar inom flera av Chalmers forskningsområden kan ges för

GMs anställda. Det här är också ett steg i vår strävan att öka andelen

internationella uppdrag”, säger hon.

Samarbetet med General Motors växer vilket resulterar i fler samar-

beten med Chalmers institutioner. Bland annat pågår framtagning av

ytterligare en webbaserad utbildning, denna gång i miljösystemanalys

med start vårvintern 2004.

55

Föreståndare Roy Booth

Refereegranskadevetenskapliga artiklar 36

Intäkter (mkr) 36

Antal anställda 30

OnsalaRymdobservatorium

Onsala Rymdobservatorium ärden svenska nationella anlägg-ningen för radioastronomi ochdriver två teleskop i Onsala. Etttredje teleskop, SEST i Chile, drevsfram till mitten av 2003 isamarbete med EuropeiskaSydobservatoriet men är nustängt. Observatoriet deltar nu istället i APEX-projektet, ettteleskop under uppförande iChile.

Observatoriet är navet i Centrumför astrofysik och rymdvetenskap,som inkluderar Institutionen förradio- och rymdvetenskap ochAvdelningen för astronomi ochastrofysik.

Odinobservationer av Orionnebulosan

Odinsatelliten, vars vetenskapliga utrustning till stor

del byggts på Chalmers av personal från Onsala

Rymdobservatorium, fortsätter att leverera intressan-

ta astronomiska och aeronomiska data. Ett exempel är

observationerna av emission från vattenånga i ett

närbeläget stjärnbildningsområde associerat med

den välkända Orionnebulosan. Bilden visar emissions-

spektrer från vattenånga – elektromagnetisk linje-

strålning på våglängden 0,5 mm från grundtillståndet

av rotationsövergången i vattenmolekyler i molnet – i

olika positioner jämfört med infraröd strålning. De

breda spektrallinjerna nära kartans centrum kommer

från ett molekylärt utflöde. Sådana utflöden, vars

drivmekanismer ännu inte förstås fullständigt, är

vanligt förekommande i områden där bildandet av

massiva stjärnor har kommit långt. Odinresultaten

visar att koncentrationen av vattenånga ökar i Orions

utflöde på grund av den termiska och kemiska

omgivningen. Dessa resultat, tillsammans med andra

resultat från Odin och Onsalas teleskop, presentera-

des i en doktorsavhandling i oktober 2003.

Variationer i dygnslängd

observerad med geodetisk VLBI.

Odinsatelliten har observerat spektrer av

radiostrålning på submillimetervåglängder från

vattenånga i Orionnebulosan (infraröd bild).

[Satellitbilden: Rymdbolaget (SSC).IR-bilden: © Subaru Telescope, NAOJ.

All right reserved.]

1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004

LOD

(ms)

1

0.5

0

0.5

1

Jordrotationsmätningar med VLBI

Onsala Rymdobservatorium deltar regelbundet i s k

geodetiska VLBI-mätningar (radio-interferometri på

långa baslinjer), vars resultat används i den geodyna-

miska forskningen. Bland annat studeras variationer

av jordens rotation i växelverkan med geodynamiska

processer i jordens olika sfärer (t ex atmosfär, oceaner

och jordens inre). Bilden visar variationer i dygnsläng-

den, d v s avvikelser från en nominell dygnslängd av

86 400 sekunder. De två starka El-Niño-faserna 1983

och 1997/98 samt La-Niña-fasen 1989 syns tydligt.

El-Niño och La-Niña är storskaliga massförflyttningar i

det tropiska ocean-atmosfär-systemet. VLBI är den

enda metod som kan mäta jordrotationen med lång-

tidsstabilitet och är en viktig informationskälla för en

bättre förståelse av dessa globala geodynamiska

processer. ❖

56

En nod i kunskapsprocessen

Chalmers bibliotek är högskolans viktigaste gemen-

samma informationsresurs och svarar för biblioteks-

och informationstjänster av hög kvalitet till studen-

ter, forskare och lärare inom det tekniskt naturve-

tenskapliga området – primärt för Chalmers, Göte-

borgs naturvetenskapliga fakultet och för IT-univer-

sitetet på Lindholmen. Fokusområden är informa-

tionsförsörjning, elektronisk publicering och utbild-

ning i informationskompetens.

Det digitala biblioteket

Samlingarna av elektroniskt material ökar kontinu-

erligt och består f n av 6 600 elektroniska tidskrifter,

e-böcker och åtskilliga databaser. Samtidigt minskar

inköpen av tryckta tidskrifter, vilket ger lägre kost-

nader.

Antalet sökningar i databaser och nedladdade

fulltextartiklar har ökat med 20 % sedan föregåen-

de år. I takt med större utbud, förfinade sökmöjlig-

heter och mer informationskompetenta kunder

kommer användningen sannolikt att stiga ytter-

ligare.

Virtuella tilläggstjänster

Från våren 2003 kan låntagarna ansluta sig till en

mobiltjänst via SMS. Tjänsten är ett komplement till

de meddelanden angående lån som biblioteket

normalt skickar ut. Utbudet av tjänster via SMS

kommer att öka under kommande år.

Arbete har också pågått för att vid årsskiftet 2003/

04 etablera en chattjänst i realtid för vägledning

och sökhjälp vid informationssökning.

I samarbete med bl a CKK och SVT Göteborg deltar

biblioteket i ett pilotprojekt för att ta fram en inter-

aktiv funktion – en sorts virtuell online-medhjälpare

– som ska underlätta för besökare på hemsidan.

Nya vägar för vetenskaplig publicering

Biblioteket har tagit aktiv del i att informera om ett nytt

system för vetenskaplig publicering. I det existerande

systemet överlåter forskarna äganderätten till publice-

ring och spridning av forskningsresultat till förlag. Det

underminerar principen om öppen kommunikation och

åtkomlighet till information i forskarsamhället, samti-

digt som det ökar kostnaderna för vetenskaplig infor-

mation.

En första steg i det nya systemet, Chalmers Publication

Library (CPL), har tagits i drift under året. CPL utgör

stommen i ett s k institutional repository, där man

kommer att kunna lagra, söka och synliggöra olika

typer av Chalmerspublikationer i elektronisk form.

Två välbesökta seminarier i ämnet har arrangerats

under året:

– ”Systemskifte inom vetenskaplig publicering – om

nya och alternativa publiceringsmöjligheter” för

forskare och anställda på Chalmers

– ”Chalmers Annual Library Seminars” för

biblioteksföreträdare

Det fysiska biblioteket

Utbyggnad av och bättre tillgänglighet till de digitala

resurserna har ingalunda minskat behovet av det fysis-

ka biblioteket. Huvudbibliotekets lokaler anpassas

gradvis för att bättre motsvara kundernas behov. Under

året har nya grupparbetsplatser tillkommit, nya ergono-

miska informationsdiskar har installerats och mer an-

vändarstyrd hantering av reserverat material har

kommit till stånd.

Samarbetet med Göteborgs universitetsbibliotek har

vidgats genom tillkomsten av IT-universitetet, som får

sitt biblioteksbehov tillgodosett genom köp av tjänster

från Chalmers Lindholmens bibliotek. ❖

Chalmers bibliotek

ÖverbibliotekarieLars Nellde

Biblioteksbesök 395 452(Huvudbiblioteket 270 000)(Lindholmen 97 334)(A-biblioteket 28 118)

Öppettimmar per vecka 66(vid extra öppethållande 74)

Lokala lån 46 448(Huvudbiblioteket 31 208)(Lindholmen 7 563)(A-biblioteket 7 677)

Fjärrutlåning 5013

Kopior 6191

Fjärrinlåning 4854

Inköpta böcker 2287(Huvudbiblioteket 1377)(Lindholmen 620)(A-biblioteket 290)

Tidskrifter på papper 819(Huvudbiblioteket 282)(Lindholmen 392)(A-biblioteket 145)

Elektroniska fulltexttidskrifteröver Chalmers-nätet 6688

Elektroniska databaseröver Chalmers-nätet 221

Nedladdadefulltextartiklar > 470 000

Sökningar idatabaser > 585 000

Kursdeltagare iinformationssökning 3042(Huvudbiblioteket 1 950)(Lindholmen 942)(A-biblioteket 150)

Antal anställda 64

Collijnpriset

Lars Jonsson på Chalmersbibliotek har fått Collijnpriset försin magisteruppsats i biblioteks-och informationsvetenskap.Juryn fann att hans uppsats,”Söktjänster för akademiskt bruk– en utvärdering av Google ochArgos med frågor från enakademisk ämnesdisciplin”, påett intressant sätt belyser en förforskningsbiblioteken relevantfrågeställning. Priset är ettstipendium på 10 000 kronorsom delades ut vid SvenskBiblioteksförenings årsmöte.

Kostnader biblioteket

(mkr) 2003 2002 2001

Inkl. lokaler 61 61 61

Exkl. lokaler 51 51 52

Andel av total omsättning

Inkl. lokaler 3% 3 % 3 %

Exkl. lokaler 2% 2 % 3 %

Kostnader övrigbiblioteksverksamhet(mkr) 2003

Inklusive lokaler 15

Exklusive lokaler 10

57

Internt miljöarbete

Under året har Chalmers styrelse i högskolans stra-

tegiska plan för år 2004-07 slagit fast att hållbar

utveckling är en del av Chalmers vision. Konkret

sägs bland annat att ”i vardagen ska varje medarbe-

tare uppleva att Chalmers tar sitt ansvar för den

hållbara samhällsutvecklingen”. Den strategiska

planen utgör en utmaning för verksamheten ge-

nom en tydlig intensifiering av kraven på det redan

pågående interna miljöarbetet.

En översyn och kvalitetsstärkning av Chalmers

obligatoriska utbildning inom miljö och hållbar

utveckling har initierats under året.

Miljöombud

Chalmers miljöombud är en viktig resurs för det

praktiska miljöarbetet på högskolan och även en

viktig kanal för att ständigt påminna om miljöfrå-

gorna. Miljöombuden används också som avstäm-

ningsgrupp och har t ex deltagit i ett samarbete

med Vägverket region väst för att diskutera konkre-

ta trafikmiljö- och trafiksäkerhetsfrågor runt Chal-

mers.

Minskad trafik på campus

Ett långsiktigt arbete pågår för att göra Chalmers

campus till ett område för fotgängare och cyklister.

Förutom att vara en del i miljöarbetet är det också

en fråga om trivsel och trafiksäkerhet. Omdaningen

av Kemigården som skett under året är ett tydligt

exempel på detta arbete. Byggnaderna runt Kemi-

gården är fortfarande tillgängliga för transporter av

rörelsehindrade och utryckningsfordon, men går-

den är nu utformad så att det är tydligt att den inte

är avsedd för biltrafik. Flera välordnade cykelparke-

ringar nära ingångarna har också tillkommit.

Arbetet med att minska mängden transportfordon

har fortsatt. Inom campus styrs speditionsbilar nu i

ökad utsträckning till Chalmers transportcentral för

samordnad distribution med minimalt antal kör-

ningar inom området. En omlokalisering av

transportcentralen har minskat konflikterna mellan

de oskyddade trafikanterna och de fordon som

kommer med leveranser till Chalmers. I samarbete

med olika ramavtals-leverantörer ökas successivt

samordningen av leveranserna, vilket kommer att

minska transporterna genom Göteborg till Chal-

mers.

Fokus på hållbarutveckling

Minskad energianvändning

Chalmers strävar efter att uppnå effektivare energi-

användning. Detta kontinuerliga arbete har givit resul-

tat med något mindre förbrukning varje år.

Miljöfarliga vätskor

Under året uppmärksammades att den mängd skär-

vätskor och processoljor som årligen används på Chal-

mers för metallbearbetning är så stor att högskolan ska

betala miljötillsynsavgift. Merparten av dessa vätskor

används inom forskning och undervisning vid Sektio-

nen för maskinteknik.

Förbättrad avfallshantering

Arbetet med förbättrad avfallshantering och större

flöden till återvinning går vidare. Under året har genom

försök vid centrala administrationen kunnat konstateras

att ett utbyte av papperskorgar mot små påsar har

effekt på de totala avfallsflödena och styr en större

andel papper till återvinning. Utökad användning av

detta system planeras.

58

Arbetsmiljöarbete

Under 2003 har många informationstillfällen om

hur vi människor reagerar i kris anordnats för att

förbereda och stödja personalen i det förändrings-

arbete som pågår på Chalmers, dels på grund av

rådande ekonomiska situation och dels med anled-

ning av de organisationsförändringar som har

verkställts som en följd av genomförda processkart-

läggningar. I det arbete som skett under året med

att ta fram Chalmers nya strategi har även arbets-

miljö- och handikappfrågor behandlats.

Avtal och instruktioner om uppgifts- och ansvars-

fördelning har utarbetats för flera verksamheter

som bedrivs med flera olika arbetsgivare. Dessa har

sedan kompletterats med instruktioner för vissa

arbeten.

Chalmers har ett centralt tillstånd till och med 2007

beträffande hantering av brandfarliga varor. Efter

önskemål från byggnadsnämnden har detta till-

stånd under året decentraliserats till dekanerna,

vilket innebär att hanteringen förs närmare verk-

samheten.

Chalmers har även fastställt en ny telefonpolicy

som tar hänsyn till exponeringen för radiofrekventa

fält från GSM-system. Detta arbete har skett i samar-

bete med professor Yngve Hamnerius vid Institutio-

nen för elektromagnetik.

Hälsovård

Under året har en upphandling av studenthälsovår-

den skett i samverkan med Göteborgs universitet

och ett arbete med att bättre integrera förebyggan-

de studenthälsovård i verksamheten har påbörjats.

Företagshälsovården har fått Chalmers uppdrag att

implementera kunskap om riskbedömning vid

användning av arbetsutrustning ute på alla sektio-

ner. Uppdraget pågår och ska vara färdigt under

2004.

Företagshälsovården håller också på att införa stödåtgär-

der för doktorander i syfte att förebygga utmattningsde-

pressioner och ge doktoranderna stöd i ett hårdnande

arbetsklimat.

Säkerhetsarbete

Inför den nya upphandling av Chalmers företagsförsäk-

ring som genomfördes under året skedde en riskinvente-

ring och revidering av försäkringsvärdena. Det samlade

värdet av egendom har ökat och koncentrerats främst till

byggnaderna där MC2 och sektionen för kemi och biotek-

nik bedriver sin verksamhet. Riskinventeringen visade att

de mest avbrottskänsliga verksamheterna på Chalmers

finns på MC2, kemi och bioteknik samt på teknisk fysik.

Brand och utrymningslarm är nu installerade i de flesta

byggnaderna. Räddningstjänstens rapporter visar att

vanliga orsaker till att brandlarm löser ut är matlagning,

kvarglömda ljus och användning av rökalstrare vid fest-

verksamhet, dvs den mänskliga faktorn. Tekniskt fel i

forskningsutrustning har konstaterats i ett fall. Förmodli-

gen har brandlarmsinstallationerna medverkat till tidigare

upptäckt av tillbud och därmed förhindrat större skador.

Inga skador som resulterat i utbetalning från försäkringar

har inträffat under året.

Ökningen av egendomsbrott (inbrott och stöld) som

noterades under andra halvåret 2002 har fortsatt under

2003. Datorer och datorutrustning i kontorsmiljö är mest

utsatt. Utrustning som finns i datorsalar är mindre utsatt

och anledningen till detta kan vara att studenter arbetar i

datorsalarna under stor del av dygnet. Inga egendoms-

brott som resulterat i utbetalning från försäkringar har

inträffat under året.

Chalmers datorincidentgrupp har sammanställt intrångs-

försök och intrång i datorsystemen. Den ökning av antalet

incidenter som uppmärksammades 2002 har fortsatt

under 2003. Detta är en global trend. Avsikten med dessa

intrång torde i första hand vara att utnyttja Chalmers

datorkapacitet för spridning av information till användare

utanför Chalmers. Åtgärder som vidtagits under senare

delen av 2003 har resulterat i ett minskat antal intrång. ❖

59

Chalmers campusÅr 2003 har inneburit både besparingar och nysats-

ningar i byggnader och lokaler på Chalmers båda

campus. 11 000 m2 ombyggda lokaler har tagits i bruk,

en investering på 75 mkr (97 mkr). Vid årets slut upp-

gick Chalmers totala lokalförbrukning till

235 000 m2 (240 000 m2).

Det bokförda värdet av det fastighetsbestånd som

ägs och förvaltas av Chalmers helägda dotterbolag

Chalmersfastigheter AB var vid årsskiftet 1 242 mkr

(1 014 mkr). Fastighetsbeståndet omfattade en lokal-

yta på 305 000 m2 (300 000 m2).

Chalmersfastigheters omsättning 2003 uppgick till

426 mkr (413 mkr). Ökningarna är i huvudsak effekter

av nyförvärv i anslutning till Campus Lindholmen.

Chalmers mål – lägre lokalkostnader

Chalmers lokalkostnad för 2003 uppgick till 341 mkr

(342 mkr), vilket motsvarar 16,3 % (16,7 %) av hög-

skolans totala intäkter. Chalmers bedriver ett aktivt

arbete med att sänka lokalkostnaderna, t ex genom

minskade lokalytor och effektiviserad lokalplanering.

Målet är att hyreskostnaden år 2007 inte ska överstiga

15 % av högskolans totala intäkter. För att nå detta

mål krävs ytterligare hyresbesparingar på i storleks-

ordningen 30 mkr per år.

För höga hyreskostnader

Av de lokaler Chalmers nyttjar hyrs cirka 70 % från

statliga Akademiska Hus AB. Resterande del ägs och

förvaltas av Chalmersfastigheter, som även har total-

ansvar för högskolans lokalförsörjning och lokal-

planering.

Chalmers uppfattning är att Akademiska Hus över-

debiterar landets högskolor och universitet med

närmare en miljard kronor per år, vilket för Chalmers

del handlar om drygt 50 mkr på årsbasis. Akademiska

Hus, som i det närmaste har monopol på högskole-

fastigheter i Sverige, anser att hyran ska sättas på

marknadsliknande villkor. Chalmers och andra univer-

sitet och högskolor anser att hyrorna ska vara kost-

nadsbaserade, eftersom lokalerna inte är generella

utan anpassade för varje universitets/högskolas be-

hov. En statlig utredning har tillsatts för att se över

detta system och beräknas lämna sitt slutbetänkande

i mars 2004.

Nya satsningar och genomförda projekt

Chalmers har under året gjort ett fastighetsförvärv i

anslutning till Campus Lindholmen, vilket bäddar för

en fortsatt dynamisk utveckling inom Lindholmen

Science Park. Sammantaget har Chalmers köpt fastig-

heter på Lindholmen för cirka 600 mkr.

”Ett Chalmers – två campusmed internationellt efter-frågade forsknings- ochutbildningsmiljöer” är dennya visionen för utvecklingenav Chalmers campusmiljö.

Med kostnadsbesparingar i fokus har endast lokalin-

vesteringar för prioriterade satsningsområden påbör-

jats under året. En förändring av ED-blocket har fär-

digställts och en ombyggnad av Fysiks forskarhus har

inletts. Renoveringen av miljöhuset Vasa 1 fortsatte,

Ekocentrum flyttade in och arbetet för den nya hyres-

gästen IVL påbörjades. IT-universitetet tog nya lokaler

i besittning på Campus Lindholmen. Förbättring av

den utvändiga miljön har inletts med en ombygg-

nation av Kemigården.

Nya studentbostäder

Under 2003 färdigställde Chalmers Studentbostäder

63 nya lägenheter längs skeppsprovningsrännan.

I Chalmersfastigheters regi planeras ytterligare cirka

500 lägenheter på Chalmers campus i centrala Göte-

borg, med planerad inflyttning höstterminen 2006.

Visionen är att på sikt kunna erbjuda alla förstaårs-

studenter och utländska studenter ett boende på

campus. ❖

De nya studentbostäderna mitt

på chalmersområdet respektive

de nyrenoverade lokalerna för

Ekocentrum.

60

Chalmers styrelse Chalmers tekniska högskola AB

Mauritz Sahlin, styrelsens ordförande, direktör

Peter Alehammar, personalföreträdare SACO Chalmers

Bahram Atabeyli, personalföreträdare ST/ATF Chalmers

Ulf Berg, direktör

Petter Bergström, studentkårens fd ordförande, teknolog Chalmers

Ralf Berndtsson, personalföreträdare SECO, Chalmers

Lars Brink, fakultetsrådets ordförande, professor Chalmers

Agneta Granberg, kommunalråd Göteborg

Peter Jagers, professor Chalmers

Kim Leandersson, suppleant, teknolog Chalmers

Jenny Lindau, personalföreträdare SACO, suppleant Chalmers

Solveig Lindström, regionfullmäktige Västra Götaland

Marianne Nivert, direktör

Dan Persson, studentkårens ordförande, teknolog Chalmers

Jan-Eric Sundgren, rektor, professor Chalmers

Thomas Torounidis, doktorandsektionens ordförande, doktorand ChalmersEj med i bild är professor Mårten Carlsson, styrelsens viceordförande, samt Bert-Inge Hogsved, vd Hogia AB.

61

Ledning &organisationStyrelsen för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola är

det högsta beslutande organet och utser högskole-

styrelsen, beslutar om ansvarsfrihet samt förvaltar

stiftelsekapitalet.

Högskolestyrelsen svarar för övergripande planering,

samordning och uppföljning av högskolans verksam-

het. Under högskolestyrelsen svarar rektor för den

samlade verksamheten. Högskolans ledningsgrupp

(HLG), som utformar gemensamma strategier, består

av rektor, prorektor, vicerektorerna, rektorn vid Chal-

mers Lindholmen, dekanerna samt vissa tjänstemän

inom centrala administrationen. Dessutom ingår

representanter för lärare/forskare och studerande

inom grund- och forskarutbildningen.

Fakultetsrådet är ett självständigt representativt

organ för den tekniska fakulteten och behandlar ur

ett akademiskt perspektiv verksamhetsfrågor av

principiell natur.

Sektioner och institutioner

Genomförande av utbildning och forskning sker på

vetenskaplig grund vid högskolans ca 60 institutioner.

Institutionerna leds normalt av en prefekt.

Institutionerna är organiserade i tio sektioner svaran-

de mot teknikens huvudområden samt en immate-

riell sektion för miljövetenskap. Sektionerna för mate-

matiska vetenskaper, fysik och teknisk fysik samt data-

och informationsteknik är organisatoriskt samverkan-

de med Göteborgs universitet. Inom kemiområdet

finns ett nära samarbete med Göteborgs universitet.

Miljösektionen samverkar organisatoriskt med univer-

sitetets samlade vetenskapsområden inom det för

Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma

Göteborgs Miljövetenskapliga centrum.

Vid sektionerna finns en sektionsstyrelse som på strategisk

nivå ansvarar för planering av civilingenjörs- och arkitektut-

bildning, forskning och forskarutbildning. Dekanus ansvarar

för sektionens operativa ledning och utgör tillsammans med

pro- och vicedekaner sektionsledningen.

Vid Chalmers Bibliotek finns litteratur och tidskrifter inom

högskolans alla verksamhetsområden.

Biblioteket har en egen styrelse och leds av en

överbibliotekarie.

Onsala rymdobservatorium är en nationell forsknings-

anläggning som förvaltas av Chalmers.

Högskolans lokal- och fastighetsfrågor är samlade inom

Chalmersfastigheter AB.

Chalmers Lindholmen

Treåriga högskoleingenjörsprogram, teknologie kandidat,

teknisk basutbildning samt Sjöfartshögskolan och Industri-

högskolan är organiserade inom Chalmers Lindholmen

högskola, som är ett dotterbolag.

IT-universitetet i Göteborg

IT-universitetet är en med Göteborgs universitet gemensam

satsning för utbildning och forskning inom informationstek-

nologi. IT-universitetet bedriver egen verksamhet på Lind-

holmen men är också en nätverksorganisation för informa-

tionsteknologisk utbildning och forskning vid de två univer-

siteten.

Centra

Centrum för kunskapsbildning och kommunikation (CKK)

samlar kompetens inom digital gestaltning och pedagogik.

Vid Chalmers finns sex nationella kompetenscentra som

finansieras av Vinnova och Energimyndigheten. Dessutom

finns ytterligare att antal centra som samverkar över tradi-

tionella sektionsgränser. ❖

Högskolestyrelsen

Rektor

Elva sektioner: A D&IT E F I KB M MC2 MV Mi V

Centra:Kompetenscentra,

CKK mfl

Centraladministration

Vicerektorer Rektors kansli

Fakultetsrådet

FöreståndareDekanus

Biblioteket

Överbibliotekarie

Onsala Rymd-observatorium

FöreståndareAdm. direktör

62

Chalmers tekniska högskola AB,org nr: 556479-5598

Förvaltnings-berättelse

Chalmers tekniskahögskola AB

ChalmersLindholmenhögskola AB

ChalmersLindholmen

fastigheter AB

ChalmersTechnology

Licensing AB

EmilsKårhus AB

Elsago AB(vilande)

AB Chalmers-invest

IT-universiteti Göteborg AB

(vilande)

ChalmersAdvanced

ManagementPrograms AB

Forskarpatenti Västsverige AB

Chalmers-fastigheter AB

KoncernenI koncernen ingår moderbolaget Chalmers tekniska

högskola AB (Chalmers) samt följande dotter- och

dotterdotterbolag enligt koncernstruktur nedan.

Samtliga bolag inom koncernen är helägda.

Den 31 december förvärvade moderbolaget Chal-

mers tekniska högskola verksamheten inom Industri-

högskolan från Chalmers Lindholmen högskola AB.

Industrihögskolan ansvarar för Chalmers-koncernens

fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma ingen-

jörer, tekniker och sjöbefäl, samt hanterar enskilda

företags kompetensuppbyggnad utifrån aktuella och

framtida behov. Verksamheten kommer att bedrivas

med eget resultatansvar.

Verksamheten i dotterbolagen

Chalmers Lindholmen högskola AB startade sin verk-

samhet den 1 juli 1999 i samband med att den tidiga-

re bedrivna verksamheten inom Chalmers tekniska

högskola AB, vad gäller högskoleingenjörs- och sjö-

befälsutbildning, överfördes till detta bolag. Den del

av Chalmers Lindholmen högskola, Industrihögskolan,

som bedriver utbildning riktad till företag och

organisationer överfördes till moderbolaget per

31 december 2003.

Chalmersfastigheter AB förvärvades den 1 juli 1999

från Stiftelsen Chalmers tekniska högskola. Verksam-

heten för Chalmersfastigheter med dotterbolag är att

äga, förvalta och utveckla fastigheter och byggnader

samt att svara för inhyrning och uthyrning av lokaler

främst för Chalmers tekniska högskolas räkning, på

ett kostnadseffektivt sätt.

Styrelsen och rektor/verkställande direktören för

Chalmers tekniska högskola AB får härmed avge

årsredovisning samt koncernredovisning för verk-

samhetsåret 1 januari till 31 december 2003.

Information om verksamheten

Chalmers tekniska högskola AB (Chalmers) bedriver

utbildning och forskning. För den av svenska staten

finansierade verksamheten finns ett långsiktigt ram-

avtal mellan svenska staten, Stiftelsen Chalmers tek-

niska högskola och Chalmers tekniska högskola AB.

Ägarförhållanden

Chalmers tekniska högskola AB ägs till 100 % av Stif-

telsen Chalmers tekniska högskola (Stiftelsen). Stiftel-

sen kan enligt stiftelseförordnandet inte avhända sig

aktieinnehavet.

Under räkenskapsåret 2001 erhöll bolaget från Stiftel-

sen ett aktieägartillskott om 213 mkr. Aktieägar-

tillskottet erhölls för att täcka framtida avskrivnings-

kostnader. Dessa avskrivningskostnader har sin bak-

grund i de av Chalmers tidigare tillämpade redovis-

ningsprinciperna rörande bidrag till anläggnings-

tillgångar, vilka innebar att erhållna medel för förvärv

av anläggningstillgångar redovisades som en intäkt

direkt när anläggningen togs i bruk. Aktieägartill-

skottet löses upp i takt med de kommande avskriv-

ningarna på tillgångarna ifråga, vilket har inneburit

att det avräknats 67 mkr (2001) och 50 mkr (2002) och

35 mkr (2003) och därmed kvarstår 61 mkr.

63

Moderbolaget, översikt över resultat och ställning

Belopp i tkr 2003 2002 2001 2000 1999

Nettoomsättning 1 916 770 1 878 304 1 782 165 1 767 770 1 763 724

Resultat efterfinansiella poster – 33 981 – 45 379 – 64 379 – 82 934 – 56 372

Balansomslutning 2 049 654 1 985 747 1 999 362 1 697 650 1 454 905

Medelantal anställda 2 274 2 283 2 288 2 342 2 329

Rörelsens intäkter (inkl Chalmers Lindholmen till och med 1999-06-30)

Belopp i mkr 2003 2002 2001 2000 1999

Departementsmedel 877 797 740 699 750

Övriga statliga bidragoch uppdrag 364 349 341 339 349

Bidrag/uppdrag frånföretag mfl 244 224 157 145 159

Offentliga stiftelser 113 131 139 130 92

EU-bidrag 54 50 36 36 35

Stiftelsen Chalmerstekniska högskola 134 206 247 259 231

Övrigt 131 121 122 160 148

Summa intäkter 1 917 1 878 1 782 1 768 1 764

Rörelsens kostnader (inkl Chalmers Lindholmen till och med 1999-06-30)

Belopp i mkr 2003 2002 2001 2000 1999

Personalkostnader 1 069 1 005 992 1 017 972

Lokalkostnader 306 313 303 278 246

Övriga driftkostnader 419 435 408 401 439

Avskrivningar 135 150 146 147 146

Summa kostnader 1 929 1 903 1 849 1 843 1 803

Koncernen, översikt över resultat och ställning

Belopp i tkr 2003 2002 2001 2000 1999

Nettoomsättning 2 200 275 2 126 321 2 015 414 1 937 137 1 835 837

Resultat efterfinansiella poster – 38 505 – 38 361 – 63 000 – 61 685 – 52 830

Balansomslutning 3 415 892 3 171 474 3 155 028 2 739 687 1 884 661

Medelantal anställda 2 494 2 496 2 479 2 515 2 407

För de i koncernen ingående bolagen fördelar sig nettoomsättning

respektive resultat efter finansiella poster enligt följande:

Resultat efterNettoomsättning finansiella poster

Belopp i tkr 2003 2002 2003 2002

Chalmers tekniskahögskola AB 1 916 770 1 878 304 – 33 981 – 45 379

Chalmers Lindholmenhögskola AB 202 321 201 668 – 726 5 135

KoncernenChalmersfastigheter 426 380 412 808 1 920 1 446

KoncernenChalmersinvest 16 297 10 805 – 5 686 435

Chalmers AdvancedManagement Programs AB 12 723 0 – 35 0

IT-universiteti Göteborg AB 0 0 – 1 – 3

AB Chalmersinvest har högskolans uppdrag att inom högskolesfären i

Göteborg identifiera FoU-resultat som kan komma till nytta i samhället

i form av groddföretag med tillväxtpotential. Chalmersinvest med-

verkar vid företagens bildande, ställer initialfinansiering till förfogande

och engagerar sig tillsammans med upphovsmän och entreprenörer i

företagens utveckling med sikte på god värdetillväxt.

Chalmers Advanced Management Programs AB (CHAMPS) skall mark-

nadsföra, utveckla och genomföra kompetensutvecklingsprogram för

industriledare. Syftet med CHAMPS program är att öka industriledares

och företags förmåga att genomföra omfattande affärsförnyelse och

organisationsutveckling.

IT-universitet i Göteborg AB är ett vilande bolag, vars syfte är att

skydda domännamnet IT-universitetet.

Investeringar

Koncernens investeringar har under året uppgått till 357 (195) mkr.

Därav utgör anläggningsfastigheter 180 (0) mkr, utrustning och inven-

tarier 113 (144) mkr samt pågående arbeten 64 (51) mkr.

Likviditet och finansiering

Likvida medel för koncernen uppgick vid periodens slut till 326 (338)

mkr. Under räkenskapsåret har likvida medel minskat med 12 mkr,

medan utlåningen till moderstiftelsen genom reverser uppgår till

503 mkr vid årets slut.

Moderbolaget

Rörelsens intäkter

Rörelseintäkterna har under verksamhetsåret uppgått till 1 917 (1 878)

mkr, vilket innebär en ökning med 2 %.

Intäkter från statliga finansiärer har ökat med 95 mkr (8 %), varav

intäkter direkt från utbildningsdepartementet för grundutbildning har

ökat med 59 mkr. Bidrags- och uppdragsintäkter från företag och

privata stiftelser har ökat med 20 mkr (9 %). Bidrag från EU har ökat

med 4 mkr (8 %). Intäkter från de offentliga forskningsstiftelserna har

minskat med 18 mkr (–14 %), främst intäkter från Stiftelsen för Kun-

skaps- och kompetensutveckling. Intäkter från Chalmers stiftelse har

minskat med 72 mkr (–35 %), beroende på tidigare beslutad minsk-

ning av bidrag till Chalmers. Övriga intäkter har ökat med 10 mkr

(8 %).

Rörelsens kostnader

Rörelsekostnaderna uppgår till 1 929 (1 903) mkr, en ökning med 1 %.

Personalkostnaderna har ökat med 64 mkr (6 %). De ökade kostna-

derna avser huvudsakligen pensioner med 45 mkr, där avtalspensioner

ökat med 12 mkr, samt kostnader avseende årets lönerevision med

18 mkr. Medelantalet anställda har under året minskat med 9 perso-

ner (främst administrativ personal), vilket reducerat kostnaderna med

4 mkr.

Lokalkostnaderna har minskat med 7 mkr (–2 %), vilket beror på lägre

driftkostnader och minskade lokalytor.

Övriga driftkostnader har minskat med 16 mkr (–4 %). Minskningen

beror bland annat på de besparingsåtgärder som Chalmers beslutade

om under våren.

Avskrivningskostnader har minskat med 15 mkr (–10 %). Investeringar

i anläggningstillgångar har minskat markant jämfört med föregående

år, vilket har lett till lägre avskrivningskostnader.

64

Resultaträkning

Rörelsens intäkter (tkr) NotNettoomsättning 2, 3Övriga rörelseintäkter 4

Summa intäkter

Rörelsens kostnaderPersonalkostnader 5, 6LokalkostnaderÖvriga externa kostnader 7, 9Avskrivningar av anläggningstillgångar 8Övriga rörelsekostnader

Summa kostnader

Rörelseresultat

Resultat från finansiella investeringarResultat från andelar i intresseföretagRänteintäkter och liknande posterRäntekostnader och liknande poster 10

Resultat efter finansiella poster

Skatt på årets resultatUppskjuten skatt 21Minoritetsandel i resultat

ÅRETS RESULTAT

Koncernen

2003 20022 200 275 2 126 321

7 073 7 896

2 207 348 2 134 217

– 1 189 417 – 1 116 583– 335 156 – 332 630– 470 013 – 461 709– 170 192 – 183 702

0 – 949

– 2 164 778 – 2 095 573

42 570 38 644

0 022 066 28 561

– 103 141 – 105 566

– 38 505 – 38 361

– 2 369 – 1 437221 – 495

– 273 – 750

– 40 926 – 41 043

Moderbolaget

2003 20021 916 770 1 878 304

— —

1 916 770 1 878 304

– 1 068 882 – 1 005 399– 306 166 – 313 080– 419 421 – 434 731– 134 667 – 149 782

— —

– 1 929 136 – 1 902 992

– 12 366 – 24 688

— —19 743 26 097

– 41 358 – 46 788

– 33 981 – 45 379

0 00 00 0

– 33 981 – 45 379

Chalmers tekniska högskola AB

Org nr: 556479-5598

Resultat och lönsamhet

Resultatet för Chalmers uppgår, efter finansiella poster, till –34 (–45)

mkr, vilket motsvarar 2 % av omsättningen. I resultatet ingår avskriv-

ningskostnader om 35 mkr som täcks av tidigare lämnat aktieägartill-

skott, vilket erhållits som en följd av ändrade redovisningsprinciper.

Resultatet exklusive avskrivningskostnader som täcks av aktieägartill-

skottet, uppgår till 1 mkr. För befarade förlustrisker i pågående projekt

har reserverats 17 (7) mkr. I resultatet ingår kostnader för avtals-

pensioner med 18 mkr, vilket är en ökning med 12 mkr jämfört med år

2002. Resultatet för grundutbildningen uppgår till 12 (–13) mkr. Resul-

tatet för forskning och forskarutbildning uppgår till –46 (–32) mkr, där

merparten av avskrivningar mot anläggningskapitalet redovisas.

Finansnettot uppgår till –22 (–21) mkr. Enligt god redovisningssed

skall en del av pensionskostnaden redovisas som en finansiell kostnad,

istället för personalkostnad. För 2003 uppgår denna del till 39 mkr.

Investering

Chalmers investering i anläggningstillgångar har uppgått till

108 (133) mkr.

Finansiell ställning och likviditet

Bolagets likvida medel inklusive finansiella placeringar uppgår vid

årets slut till 245 (253) mkr. Chalmers har därutöver en beviljad

checkkredit om 50 mkr.

Framtida utveckling

Chalmers har hävdat sig väl i konkurrens om forskningsbidrag och

studerande. Efterfrågan på Chalmers utbildning och forskning kan

således förutses vara fortsatt god, även i relation till andra tekniska

högskolor. En planerad förändring av organisationen bedöms öka

Chalmers konkurrenskraft.

Behovet av omstrukturering av delar av verksamheten kommer att

leda till fortsatta betydande omställningskostnader

Miljöinformation

Chalmers är anmälningspliktig enligt 9 kap i Miljöbalken p g a att den

årliga användningen av organiska lösningsmedel överskrider 500 kg,

att golvytan kemiska och biologiska laboratorier överskrider 5 000 m2

samt att den årliga användningen av skärvätskor och processoljor för

metallbearbetning överskrider 500 liter. Den övervägande delen av

dessa skärvätskor och processoljor används inom forskning och

undervisning vid Sektionen för maskinteknik. Tillsynsbesök från Miljö-

förvaltningen ägde rum på Chalmers den 28 oktober 2003.

Övrigt

Koncernredovisningen har upprättas enligt förvärvsmetoden. Enligt

upprättad koncernbalansräkning uppgår koncernens fria vinstmedel

till 88 428 161 kr. För koncernen har avsättning till bundna reserver

föreslagits med 0 tkr.

Resultatdisposition

Belopp i kronor

Till bolagsstämmans förfogande står enligt balansräkningen:

Balanserat resultat 106 525 499

Årets resultat – 33 980 502

Summa disponibla medel 72 544 997

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att de disponibla

medlen 72 544 997 kronor överföres i ny räkning.

65

Koncernen

31.12.2003 31.12.2002

7 272 01 258 1 573

8 530 1 573

1 214 191 997 05649 848 53 396

567 515 616 23834 880 23 972

1 866 434 1 690 662

6 484 3 513— —

21 597 28 3011 280 1 280

29 361 33 094

1 904 325 1 725 329

346 1 230

88 144 75 870705 146 592 352

2 000 024 591 21 77167 421 58 743

298 781 358 144

1 186 083 1 106 880

59 832 156 902

265 992 181 133

1 512 253 1 446 145

3 416 578 3 171 474

150 000 150 0002 319 5 773

— —

152 319 155 773

129 354 166 763— —

– 40 926 – 41 043

88 428 125 720

240 747 281 493

1 773 846

806 331 737 499

226 348 113 795461 739 514 445514 924 391 858

4 814 2 511

1 207 825 1 022 609

84 369 81 10716 871 19 21779 063 118 158

979 599 910 545

1 159 902 1 129 027

3 416 578 3 171 474

377 969 378 10914 952 14 022

TILLGÅNGAR

(tkr) NotAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 11

Immateriella tillgångarGoodwill

Summa immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarByggnader och mark 12Investering i lokalanpassning 13Utrustning och inventarier 14Pågående nyanläggning 15

Summa materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångarAndelar i intresseföretag 17Andelar i koncernföretag 16Andra långfristiga värdepappersinnehavBostadsrätter

Summa finansiella anläggningstillgångar

Summa anläggningstillgångar

OmsättningstillgångarVarulager

Kortfristiga fordringarKundfordringarFordringar hos koncernföretagFordringar hos intresseföretagSkattefordranÖvriga fordringarFörutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18

Summa kortfristiga fordringar

Kortfristiga placeringar

Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar

SUMMA TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 19Bundet eget kapital

Aktiekapital (150 000 aktier à nom 1000 kr)Bundna reserverReservfond

Summa bundet eget kapital

Fritt eget kapitalFria reserverBalanserat resultatÅrets resultat

Summa fritt eget kapital

Summa eget kapital

Minoritetsintresse

AvsättningarAvsättningar för pensioner

SkulderLångfristiga skulder 20

CheckräkningskreditLåneskulderSkuld till koncernföretagAvsättning uppskjutna skatter 21

Summa långfristiga skulder

Kortfristiga skulderLeverantörsskulderSkuld till koncernföretagÖvriga skulderUpplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22

Summa kortfristiga skulder

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

Ställda panter 23Ansvarsförbindelser 24

Moderbolaget

31.12.2003 31.12.2002

5 769 —— —

5 769 —

— —49 848 53 396

510 823 541 407— —

560 671 594 803

— —57 100 40 300

15 151 280 1 280

58 395 41 595

624 835 636 398

346 1 230

79 144 64 304792 383 674 710

— —22 575 22 57560 968 55 731

224 510 277 633

1 179 580 1 094 953

59 833 156 902

185 060 96 264

1 424 819 1 349 349

2 049 654 1 985 747

150 000 150 000— —

500 500

150 500 150 500

— —106 526 151 905– 33 981 – 45 379

72 545 106 526

223 045 257 026

— —

760 914 698 160

— —— —— —— —

— —

59 496 50 0006 745 22 086

69 760 105 209929 694 853 266

1 065 695 1 030 561

2 049 654 1 985 747

Inga Inga82 953 73 774

BalansräkningChalmers tekniska högskola AB

Org nr: 556479-5598

66

Kassaflödesanalys

Moderbolaget

2003 2002– 33 981 – 45 379198 379 202 706

0 0

164 398 157 327

884 – 121– 84 628 – 171 312

35 134 – 14 857

115 788 – 28 963

— —— —— —

0 1 586– 107 624 – 132 774

362 218– 16 800 2 200

— —— —— —

– 124 062 – 128 770

0 00 00 00 00 0

0 0

– 8 274 – 157 733

253 166 410 899244 892 253 166

Den löpande verksamheten (tkr)Resultat efter finansiella posterJusteringar för poster som inte ingår i kassaflödetBetald skatt

Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning / minskning av varulagerÖkning av kortfristiga fordringarMinskning / ökning av kortfristiga skulder

Kassaflöde från den löpande verksamheten

InvesteringsverksamhetenInvesteringar i goodwill/ immatriella tillgångarInvesteringar i anläggningsfastigheterInvesteringar i lokalanpassningFörsäljning av investeringar i lokalanpassningInvesteringar i utrustning och inventarierFörsäljning av utrustning och inventarierInvesteringar i andelar i koncernföretagInvesteringar i andelar i intresseföretagInvesteringar i pågående arbetenMinskning/ökning av långfristiga placeringar

Kassaflöde från investeringsverksamheten

FinansieringsverksamhetenErhållet aktieägartillskottCheckräkningskreditUpptagna lånAmortering av lånÖkning av långfristiga skulder

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets börjanLikvida medel vid årets slut

Koncernen

2003 2002– 38 505 – 38 361237 437 241 898

— – 1 437

198 932 202 100

884 – 121– 79 203 – 181 033

30 875 – 15 603

151 488 5 343

– 7 329 – 1 573– 179 610 0

0 00 0

– 106 196 – 144 0997 157 8 993

0 0– 2 971 0

– 64 367 – 51 0766 704 – 2 158

– 346 612 – 189 913

0 0112 553 72 695

0 – 1 738– 52 706 – 51 890123 066 0

182 913 19 067

– 12 211 – 165 503

338 035 503 538325 824 338 035

Chalmers tekniska högskola AB

Org nr: 556479-5598

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad enligt Årsredovisningslagen.

Chalmers tekniska högskola AB (Chalmers) har för tidigare räkenskapsår, tom 30juni 2000, tillämpat principen att direkt intäktsföra erhållna bidrag föranskaffning av anläggningstillgångar. From 1 januari 2001 tillämpar Chalmersmatchningsprincipen fullt ut, vilket innebär att erhållna medel för förvärv avanläggningstillgångar skuldföres i balansräkningen. Skulden löses upp i taktmed de kommande avskrivningarna på tillgången ifråga.

Intäkter och kostnader redovisas enligt god redovisningssed med tillämpningav matchningsprincipen. Chalmers har valt att utgå från kostnaderna vidanvändningen av matchningsprincipen. Bedömning har gjorts av varje enskiltprojekt huruvida detta är pågående eller avslutat per balansdagen. Avslutadeprojekt har därvid resultatavräknats och påverkat årets resultat, medanpågående projekt har periodiserats via balansräkningens fordrings- ochskuldkonton. Tillgångar och skulder har, där annat ej anges, värderats tillanskaffningsvärde. Fordringar har upptagits till belopp varmed de beräknasinflyta.

Koncernens fastighetsinnehav redovisas som anläggningstillgångar. När detgäller pågående ombyggnadsprojekt har färdigställda ombyggnader aktiveratsoch därmed har även avskrivningsperioden påbörjats. På grund av omfattandeombyggnadsarbeten har koncernen enligt god redovisningssed valt attaktivera samtliga till projektet hörande kostnader. Efter ombyggnadsarbetenasfärdigställande kommer reparationer löpande att kostnadsföras.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden vilket innebär attkoncernens egna kapital omfattar moderbolagets egna kapital samt den del avdotterbolagens egna kapital som tillkommer efter förvärvstidpunkten.Chalmers har följt redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisningsom innebär att koncernens resultat- och balansräkning redovisas utanbokslutsdispositioner och obeskattade reserver. De obeskattade reserverna haruppdelats i uppskjuten skatt under långfristiga skulder, respektive eget kapital

under bundna reserver. Köp och försäljningar mellan moderbolag ochkoncernbolag har under året skett till ett värde om 306 respektive 29 mkr.

Från och med 2002 tillämpas Redovisningsrådets rekommendation nr 9 idotterbolagen avseende redovisning av inkomstskatter.

I följande noter anges belopp i tkr om inte annat anges.

Not 2 Upplysningar enligt avtalet med staten

Onsala rymdobservatoriumOnsala rymdobservatorium är den svenska nationella anläggningen förradioastronomi och utgör ett viktigt interdisciplinärt forskningsinstitut inommånga områden av astro- och geofysiken. I enlighet med avtalet mellansvenska staten och Chalmers skall det ekonomiska resultatet vid Onsalarymdobservatorium omnämnas i Chalmers årsredovisning. Till observatoriethör Sveriges del i Swedish ESO Submillimetre Telescope, SEST, vid EuropeiskaSydobservatoriet, ESO. SEST stängdes per 2003-06-30 och därmed harverksamheten upphört. Intäkter, kostnader och resultat fördelar sig enligtföljande avseende 2003, föregående verksamhetsår 2002 inom parentes:

Intäkter Kostnader Resultat

Onsala rymdobservatorium 25 826 26 454 – 628(20 335) (21 285) (– 950)

Submillimetre Telescope 2 030 2 030 0(4 905) (4 646) (259)

Summa 27 856 28 484 – 628(25 240) (25 931) (– 691)

Mervärdesskatt och högskolemoms

För den del av Chalmers omsätttning som inte är mervärdesskattepliktig har168 mkr rekvirerats från Kammarkollegiet. Beloppet är reducerat med 6 mkrför högskolemoms.

67

1 Vad gäller pensionsförmåner för bolagets VD följer dessa samma pensions-plan som för övriga anställda i bolaget. För all personal är pensionskostnadenrelaterad till lönen. Vid uppsägning från högskolans sida äger VD rätt att underen tid av 24 månader uppbära ersättning motsvarande slutlön som VD/rektor.2 Vad gäller pensionsförmåner för bolagets VD och arbetande styrelse-ordförande följer dessa samma pensionsplan som för övriga anställda i bolaget.VD:s anställningsavtal innehåller inget åtagande om avgångsvederlag.3 Vad gäller pensionsförmåner för bolagets VD följer dessa sammapensionsplan som för övriga anställda i bolaget. VD:s anställningsavtalinnehåller ett åtagande om avgångsvederlag under två år, med avräkningmot ersättning från annan arbetsgivare.4 VD:s anställningsavtal innehåller ett åtagande om avgångsvederlaginnebärande 18 månadslöner vid uppsägning från bolagets sida.

Löner och andra ersättningar fördelad mellanstyrelseledamöter och anställda: 2003 2002

Styrelse Övriga Styrelse Övrigaoch VD anställda och VD anställda

Moderbolaget 1 651 713 792 1 600 697 100

Chalmers Lindholmenhögskola AB 1 000 68 087 1 303 63 075

Chalmersfastigheter AB 953 7 599 932 7 246

AB Chalmersinvest 1 028 132 1 677 1 260

Chalmers AdvancedManagement Programs AB 672 2 028 — —

IT-universitetet i Göteborg AB 0 0 0 0

Koncernen totalt 5 304 791 638 5 512 768 681varav tantiem o.d (0) (0)

Sjukfrånvaron redovisas endast för moderbolaget, då de procentuellaförändringarna i tabellerna är marginella för koncernen som helhet.

Summa sjukfrånvarutimmar dividerat med summaarbetade timmar totalt 2003 (procent):

Åldersindelning Kvinnor Män Totalt

19–29 2,08 0,49 0,96

30–49 5,06 0,99 2,35

50– 6,26 2,79 3,94

Totalt 4,79 1,37 2,48

Summa sjukfrånvarutimmar för sjukskrivna mer än 60 dagardividerat med summa arbetade timmar totalt 2003 (procent):

Åldersindelning Kvinnor Män Totalt

19–29 0,91 0,23 0,43

30–49 3,79 0,64 1,69

50– 4,76 2,31 3,12

Totalt 3,47 1,00 1,80

Not 7 Arvoden och ersättningar till revisorer

Koncernen Moderbolaget2003 2002 2003 2002

Ernst & Young ABRevisionsuppdrag 941 1 541 631 745Andra uppdrag 499 345 406 321

RiksrevisionenRevisionsuppdrag 258 323 228 285Andra uppdrag 0 0 0 0

Övriga revisorerAndra uppdrag 9 0 0 0

Not 8 Avskrivningar

Tillgångar vars syfte är att stadigvarande utnyttjas i verksamheten och som harett anskaffningsvärde som överstiger 10 tkr samt en ekonomisk livslängd somär tre år eller längre definieras som anläggningstillgång.

Avskrivningar enligt plan beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden ochbaseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.

Avskrivningar på investering i lokalanpassning följer den skattemässigt högsttillåtna avskrivningssatsen.

Under verksamhetsåret har förändringar skett i avskrivningsplanen för renrums-installationen. Den nya avskrivningsplanen skiljer på AB-montage respektiveCD-montage.

Not 3 Verksamhetsredovisning

Chalmers huvudverksamheter består av utbildning och forskning/forskar-utbildning. Utbildning är uppdelad i grundutbildning och uppdragsutbildning.Inom forskning/forskarutbildning är uppdragsforskning särredovisad. Intäkter,kostnader och resultat fördelar sig på verksamhetsområden enligt följandeavseende 2003, föregående verksamhetsår 2002 inom parentes:

Intäkter Kostnader Resultat inkl fin. intäkter inkl fin. kostnader efter fin. poster

Grundutbildning 557 693 545 792 11 901(508 594) (521 539) (– 12 945)

Uppdragsutbildning 14 863 14 848 15(9 030) (9 219) (– 189)

Forskning och forskarutbildn. 1 265 971 1 312 383 – 46 412(1 303 801) (1 336 647) (– 32 846)

Uppdragsforskning 97 986 97 471 515(82 976) (82 375) ( 601)

Summa 1 936 513 1 970 494 – 33 981(1 904 401) (1 949 780) (– 45 379)

Intäkter respektive kostnader för verksamhet vid Chalmers avseende natur-vetenskaplig fakultet vid Göteborgs universitet uppgår till 44 317 tkr, fördeladepå grundutbildning 25 638 tkr samt forskning och forskarutbildning 18 679 tkr.

Not 4 Övriga rörelseintäkter

Intäkter från anläggningstillgångar som är engagemang 7 073 (7 896) tkr.

Not 5 Medelantalet anställda och ledningsfunktioner

2003 2002Antal Andel Antal Andel

anställda kvinnor anställda kvinnor

Moderbolaget 2 274 33 % 2 283 33 %

Chalmers Lindholmen högskola AB 191 30 % 189 30 %

Chalmersfastigheter AB 19 33 % 18 33 %

AB Chalmersinvest koncernen 4 12 % 6 8 %

Chalmers AdvancedManagement Programs AB 6 50 % — —

IT-universitetet i Göteborg AB 0 0 % 0 0 %

Koncernen totalt 2 494 33 % 2 496 33 %

I ledningsfunktionen är fördelningen mellan män och kvinnor följande:

Koncernen AndelTotalt Män Kvinnor kvinnor

Styrelsen 41 33 8 20 %

Ledningen 39 31 8 21 %

Moderbolaget

Styrelsen 15 12 3 20 %

Ledningen 23 19 4 17 %

Not 6 Löner, andra ersättningar, sociala kostnader och sjukfrånvaro

2003 2002

Löner & Sociala Löner & Socialaandra ers. kostnader andra ers. kostnader

Moderbolaget 715 443 371 055 698 700 327 500varav pensionskostnader 1 (135 450) (98 500)

Chalmers Lindholmenhögskola AB 69 087 32 393 64 400 28 900

varav pensionskostnader 2 (10 599) (8 000)

Chalmersfastigheter AB 8 552 4 607 8 200 4 300varav pensionskostnader 3 (1 559) (1 200)

AB Chalmersinvest 1 160 626 1 140 1 500varav pensionskostnader 4 (202) (179)

Chalmers AdvancedManagement Programs AB 2 700 1 413 0 0

varav pensionskostnader 4 (382) (0)

IT-universitetet i Göteborg AB 0 0 0 0varav pensionskostnader (0) (0)

Koncernen totalt 796 942 410 094 772 440 362 200varav pensionskostnader (148 192) (107 879)

För moderbolaget ingår i posten sociala kostnader avtalspension med 18 (6) mkr.

68

A och B-montage avser delar av infrastrukturen vilka till sin karaktär ärbyggnadslika, dvs det utgör tung infrastruktur, försörjningsstammar ochliknade. C-montage leder media från AB-montage fram till en given maskin,medan D-montage avser kopplingar mellan delar av en och samma utrustning.AB-montage är byggnadslika till sin natur medan CD-montage är merutrustningslika. Förändringen av avskrivningsplanen för A- och B-montagemotiveras av att den ekonomiska såväl som den tekniska livslängden för dessasystem vida överstiger 25 år. CD-montagens mer utrustningslika naturmotiverar att en kortare avskrivningstid behålls.

Följande procentsatser/avskrivningstid används:

Anläggningstillgång % År

Immatriella tillgångar 33,3 3

Dyrbar vetenskaplig utrustning 10 10

Laboratorieutrustning 20 5

Datorutrustning 33,3 3

Kontorsutrustning 33,3 3

Transportmedel 20 5

Möbler och inredning 10-20 5-10

Övrigt 10-20 5-10

Nätverk 10 10

Byggnadsinventarier 10 10

Investering i lokalanpassning 2,7-6,6 15-37

Byggnader 1,5 67

Markanläggningar 5 20

Goodwill 20 5

Skattemässigt skrivs fastigheterna av med maximalt tillåtna belopp.

Avskrivningarnas fördelning:

Koncernen 2003 2002

Immatriella tillgångar 372 91

Utrustning anskaffad före 930701 4 083 6 261

Utrustning anskaffad efter 930701 146 255 159 562

Lokalanpassning 3 548 3 534

Byggnader 15 709 14 162

Markanläggningar 225 92

Summa 170 192 183 702

Moderbolaget

Immatriella tillgångar 58 —

Utrustning anskaffad före 930701 4 190 6 261

Utrustning anskaffad efter 930701 126 871 139 987

Lokalanpassning 3 548 3 534

Summa 134 667 149 782

Not 9 Övriga rörelsekostnader

Kostnader för anläggningstillgångar som är engagemang 14 761 (2 959) tkr.

Not 10 Räntekostnader och liknande poster

Räntedelen av årets pensionskostnad 2003 2002

Koncernen 40 708 44 530

Moderbolaget 38 665 42 516

Not 11 Immatriella tillgångar

Koncernen 2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 1 573 500

Årets investering 7 329 1 573

Nedskrivning 0 – 500

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 902 1 573

Ingående avskrivningar 0 – 181

Årets avskrivningar – 372 – 91

Nedskrivning 0 272

Utgående ackumulerade avskrivningar – 372 0

Utgående planenligt restvärde 8 530 1 573

Moderbolaget 2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 0 0

Årets investering 5 827 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 827 0

Ingående avskrivningar – 0 0

Årets avskrivningar – 58 0

Utgående ackumulerade avskrivningar – 58 0

Utgående planenligt restvärde 5 769 0

De immatriella tillgångarna i moderbolaget utgörs av aktiverade kostnader förutveckling av ekonomisystemet.

Not 12 Byggnader och mark

Investering i byggnader och mark 2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 1 032 379 972 184

Årets investering 179 610 0

Omklassificering 53 459 60 195

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 265 448 1 032 379

Ingående avskrivningar – 35 323 – 21 069

Årets avskrivningar – 15 934 – 14 254

Utgående ackumulerade avskrivningar – 51 257 – 35 323

Utgående planenligt restvärde 1 214 191 997 056

Skattemässigt restvärde 1 169 399 966 237

Not 13 Investering i lokalanpassning

Investering i lokalanpassning före 930701 2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 3 990 3 990

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 990 3 990

Ingående avskrivningar – 943 – 835

Årets avskrivningar – 108 – 108

Utgående ackumulerade avskrivningar – 1 051 – 943

Utgående planenligt restvärde 2 939 3 047

Investering i lokalanpassning efter 930701

Ingående anskaffningsvärde 68 897 70 945

Utrangering / försäljningar 0 – 2 048

Årets investering 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 68 897 68 897

Ingående avskrivningar – 18 548 – 15 476

Årets avskrivningar – 3 440 – 3 534

Utrangeringar / försäljningar 0 462

Utgående ackumulerade avskrivningar – 21 988 – 18 548

Utgående planenligt restvärde 46 909 50 349

Summa utgående planenligt restvärde 49 848 53 396

Not 14 Utrustning och inventarier

Koncernen 2003 2002

Utrustning och inventarier anskaffade före 930701

Ingående anskaffningsvärde 129 258 166 701

Utrangeringar/försäljningar – 2 875 – 37 443

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 126 383 129 258

Ingående avskrivningar – 117 706 – 145 250

Utrangeringar/försäljningar 2 878 33 698

Årets avskrivningar – 4 083 – 6 154

Utgående ackumulerade avskrivningar – 118 911 – 117 706

Utgående planenligt restvärde 7 472 11 552

Utrustning och inventarier anskaffade efter 930701

Ingående anskaffningsvärde 1 447 284 1 344 628

Årets investering 106 196 144 099

Försäljningar – 7 157 – 8 993

Utrangeringar – 51 186 – 32 450

Omstrukturering inom koncernen 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 495 137 1 447 284

69

Ingående avskrivningar – 842 598 – 714 784

Försäljningar 3 413 4 284

Utrangeringar 49 217 27 347

Årets avskrivningar – 145 126 – 159 445

Omstrukturering inom koncernen 0 0

Utgående ackumulerade avskrivningar – 935 094 – 842 598

Utgående planenligt restvärde 560 043 604 686

Summa utgående planenligt restvärde 567 515 616 238

Moderbolaget

Utrustning och inventarier anskaffade före 930701 2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 129 258 166 701

Utrangeringar – 2 875 – 37 443

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 126 383 129 258

Ingående avskrivningar – 117 706 – 145 250

Utrangeringar 2 878 33 698

Årets avskrivningar – 4 083 – 6 154

Utgående ackumulerade avskrivningar – 118 911 – 117 706

Utgående planenligt restvärde 7 472 11 552

Utrustning och inventarier anskaffade efter 930701

Ingående anskaffningsvärde 1 274 534 1 178 272

Årets investering 101 226 132 774

Försäljningar – 931 – 4 062

Utrangeringar – 51 186 – 32 450

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 323 643 1 274 534

Ingående avskrivningar – 744 678 – 634 029

Försäljningar 754 1 880

Utrangeringar 49 217 27 340

Årets avskrivningar – 125 585 – 139 870

Utgående ackumulerade avskrivningar – 820 292 – 744 679

Utgående planenligt restvärde 503 351 529 855

Summa utgående planenligt restvärde 510 823 541 407

Not 15 Pågående nyanläggning

2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 23 972 33 091

Årets investering 64 367 51 076

Omklassificering – 53 459 – 60 195

Utgående pågående nyanläggning 34 880 23 972

Not 16 Andelar i koncernföretag

Kapital Rösträtts- Antal Bokförtandel % andel % andelar värde

Dotter- och dotterdotterbolag

Chalmers Lindholmen högskola AB 100 100 1 000 1 000

Chalmersfastigheter AB 100 100 25 000 30 000Chalmers Lindholmen fastigheter AB 100 100 100 0Emils Kårhus AB 100 100 1 000 0

AB Chalmersinvest 100 100 115 000 22 000Chalmers Technology Licensing AB 100 100 1 000 0

Forskarpatent i Västsverige AB 100 100 1 000 0

Elsago AB 100 100 1 000 0

Chalmers AdvancedManagement Programs AB 100 100 400 4 000

IT-universitetet i Göteborg AB 100 100 1 000 100

Summa 57 100

Dotterbolagens organisationsnummer och säte:

Chalmers Lindholmen högskola AB 556570-6636 Göteborg

Chalmersfastigheter AB 556487-9764 Göteborg

Chalmers Lindholmen fastigheter AB 556579-3634 Göteborg

Emils Kårhus AB 556566-6046 Göteborg

AB Chalmersinvest 556275-3193 Göteborg

Chalmers Technology Licensing AB 556596-4722 Göteborg

Forskarpatent i Västsverige AB 556526-4917 Göteborg

Elsago AB 556512-5860 Göteborg

Chalmers Advanced Management Programs AB 556634-5996 Göteborg

IT-universitetet i Göteborg AB 556605-9704 Göteborg

Not 17 Andelar i intresseföretag

Kapital Rösträtts- Antal Bokförtandel % andel % andelar värde

Alfasensor AB 26,1 26,1 47 027 1 800

Elektron ESI AB 32,8 32,8 492 1 354

Vehicle Communications AB 21,2 21,2 37 280 2 100

KB Entreprenörsskolefonden 01 997

KB Entreprenörsskolefonden 02 – 380

KB Entreprenörsskolefonden 03 883

Nedskrivningar – 270

Summa 6 484

Intressebolagens organisationsnummer och säte:

Alfasensor AB 556619-4840 Göteborg

Elektron ESI AB 556560-9426 Göteborg

Vehicle Communications AB 556614-1205 Göteborg

Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen 2003 2002

Fordran på finansiär 182 621 236 669

Förutbetalda hyreskostnader 69 467 68 403Upplupna ränteintäkter 2 145 4 508

Övriga poster 44 548 48 564

Summa 298 781 358 144

Moderbolaget

Fordran på finansiär 181 466 226 867

Upplupna ränteintäkter 2 145 4 508

Övriga poster 40 899 46 258

Summa 224 510 277 633

Not 19 Eget kapital

Koncernen Bundna Fria ÅretsAktiekapital reserver reserver resultat

Belopp vid årets ingång 150 000 5 773 166 763 – 41 043

Effekt av ändrat boksluti dotterdotterbolag 180

Effekt av byteav redovisninsgprincip

Resultatdisposition 9 – 41 052 41 043

Förskjutning mellanbundet och fritt eget kapital – 3 463 3 463

Årets resultat – 40 926

Belopp vid årets utgång 150 000 2 319 129 354 – 40 926

Moderbolaget Balanserat ÅretsAktiekapital Reservfond resultat resultat

Belopp vid årets ingång 150 000 500 151 905 – 45 379

Resultatdisposition – 45 379 45 379

Årets resultat – 33 981

Belopp vid årets utgång 150 000 500 106 526 – 33 981

Not 20 Långfristiga skulder

Förfallotidpunkt: 2003 2002

1-5 år från balansdagen 811 891 349 434

Senare än fem år från balansdagen 391 120 670 664

Not 21 Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver uppgår till 0 (495) tkr.

70

Göteborg den 25 februari 2004

Mauritz Sahlin Mårten CarlssonOrdförande Vice ordförande

Bahram Atabeyli Ulf Berg Petter Bergström

Ralf Berndtsson Lars Brink Agneta Granberg

Bert-Inge Hogsved Peter Jagers Jenny Lindau

Solveig Lindström Marianne Nivert Dan Persson

Jan-Eric SundgrenRektor och tillika verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 februari 2004

Staffan Gavel Arne MånbergAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen 2003 2002

Skuld till finansiär 736 138 697 375

Semesterlöneskuld 80 203 83 607

Förutbetalda hyresintäkter 15 452 17 672

Sociala avgifter 24 988 39 941

Övriga poster 122 818 71 950

Summa 979 599 910 545

Moderbolaget

Skuld till finansiär 728 880 691 041

Semesterlöneskuld 74 471 77 736

Sociala avgifter 20 577 22 507

Löneskatt 15 996 11 605

Övriga poster 89 770 50 377

Summa 929 694 853 266

Not 23 Ställda panter

Koncernen 2003 2002

Fastighetsinteckningar 370 000 370 000

Pantsättning av aktier iLightup Technologies AB, Cellectricon AB,Ctakt AB, Micvac AB och Eutech Medical ABför fullgörande av aktieägaravtal 7 969 0

Pantsättning av aktier iMedeikonos AB, Lightup Technologies AB,Cellectricon AB, Ctakt AB och Micvac ABför fullgörande av aktieägaravtal 0 8 109

Summa 377 969 378 109

Not 24 Ansvarsförbindelser

Koncernen 2003 2002

Investeringsåtaganden iInnovationskapital Fond 1 AB 653 1 448

Investeringsåtaganden i Innkap2 KB 279 107

Försäkringsbolaget FPG 14 020 12 467

Summa 14 952 14 022

Moderbolaget

Försäkringsbolaget FPG 13 092 11 725

Generell borgen för Chalmers Lindholmen högskola AB 69 861 62 049

Summa 82 953 73 774

71

RevisionsberättelseTill bolagsstämman i Chalmers tekniska högskola AB

Org.nr 556479-5598

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Chalmers tekniska hög-

skola AB för räkenskapsåret 1.1.2003 – 31.12.2003. Det är styrelsen och verk-

ställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvalt-

ningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovis-

ningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att

vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att

årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel.

En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan

information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redo-

visningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av

dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och

koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi

granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna

bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersätt-

ningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller

verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,

årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss

rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och

koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräk-

ningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moder-

bolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens leda-

möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 25 februari 2004

Staffan Gavel Arne MånbergAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

71

72

StiftelsenChalmers tekniska högskola

72

StyrelsenStiftelsens styrelse fr o m den

1 januari 2004:

Utsedda av regeringen:

Ordförande Kurt Eliasson, vkst dir

Förvaltnings AB Framtiden – vice

ordförande Lennart Jeansson, stf

koncernchef, AB Volvo – Leif

Blomqvist, regionråd, Västra

Götaland – Ingrid Elam, filosofie

doktor – Ann-Sofie Hermansson,

politisk sekreterare, Göteborg –

Lars Idermark, vkst dir, Andra AP-

fonden – Anna Nilsson-Ehle, vkst

dir Universeum AB – Cecilia

Wigström, riksdagsledamot.

Självskriven ledamot Jan-Eric

Sundgren, rektor, Chalmers

tekniska högskola.

Utsedd av högskolans lärare

Karin Andersson, docent,

Chalmers tekniska högskola.

En företrädare för de studerande

är under tillsättning.

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har till uppgift

att vara ägare av stiftelsehögskolan Chalmers.

Av uppgiften följer, att Stiftelsen tillsätter högskole-

styrelsen och prövar ansvar för denna. I uppdraget

ingår också att främja och stimulera till en ständig

utveckling av Chalmers.

Stiftelsen är yttersta garant för att högskolan fullgör

sina åtaganden mot staten och andra viktiga intres-

senter. Stiftelsekapitalet är den finansiella basen för

Stiftelsens uppdrag.

Ägandet

Ägandet innebär bl a att Stiftelsen tar ansvar för soli-

diteten i Chalmers tekniska högskola AB.

Stiftelsen har därför, sedan starten 1994, successivt

tillskjutit 575 mkr som ägartillskott eller motsvarande

för att konsolidera balansräkningen i detta aktiebolag.

Efter ett större tillskott om 213 mkr år 2001 har hittills

inte behövts ytterligare tillskott.

Finansiell ställning

Åren 2001 och 2002 innebar finansiella påfrestningar

p g a kraftigt sjunkande börskurser med negativ total-

avkastning som följd. Stiftelsen har efter detta modi-

fierat sin kapitalplaceringspolicy och gjort åtskilliga

ändringar i de diskretionära förvaltningsuppdragen.

Nivån på de förnyelsesatsningar, som tillgänglig

avkastning kan användas till, har också reviderats ned

till en avsedd lägre men stabilare nivå. De nödvändiga

neddragningarna av ambitionsnivån har genomförts

med god framförhållning gentemot de berörda verk-

samheterna. Finansiellt har detta möjliggjorts genom

att stiftelsen beslutade att fortsätta finansieringen av

samtliga huvudsatsningar även under förluståren

2001 och 2002. Satsningar om 475 mkr har dessa år

finansierats med fritt eget kapital i stället för med

avkastning.

Satsningarna år 2003 har nu åter kunnat finansieras

inom årets totalavkastning. När det gäller eget total-

kapital, överstiger detta med god marginal det bund-

Gö

ran

Olo

fsso

n

Jan-Eric Sundgren Lennart Jeansson

Anna Nilsson-EhleLeif Blomqvist Lars IdermarkKurt Eliasson

Cecilia Wigström

Karin Andersson Ingrid Elam

Ann-Sofie Hermansson

7373

Informationsteknik

Satsningen syftar till att inom IT-området stärka forsk-

ning och utbildning med ett systemfokus.

Utveckling av forskningsbasen inriktas därmed mot:

pålitliga system, interaktiva system, distribuerade

system och datakommunikation samt utveckling,

evaluering och optimering av system. De utbild-

ningsprogram som utvecklas har en klar mjukvaru-

inriktning.

Programmen avser såväl ingenjörsutbildningar och

civilingenjörsutbildningar som satsningar på IT-

universitetet i samverkan med Göteborgs universitet.

Satsning år 2003 (2002): 16 (31) mkr

Mikroteknologi

Insatsen avser att i avvaktan på strategiskt hållbara

finansieringslösningar överbrygga den brist i finan-

sieringen, som uppstod, när staten drog undan förut-

skickat årligt basbidrag om 38 mkr till anläggningen

för mikroteknologi, MC2. Syftet är att säkerställa

verksamhet av högsta klass inom mikro- och nanotek-

nologi. Stiftelsens bidrag trappas nu ner successivt.

Satsning år 2003 (2002): 33 (47) mkr

Riktade satsningar

Stiftelsens riktade satsningar sker genom projekt och

syftar till att utveckla befintlig verksamhet eller imple-

mentera nya strategier. Satsningarna sker efter förslag

från högskoleledningen. Större insatser avser bl a

projekt för grundutbildningens kvalitet och förnyelse.

Inom teknikens ekonomi och organisation stöttas

utveckling av både forskning och utbildning med

inriktning mot innovationer och entreprenörskap.

Den totala projektvolymen kommer att minskas

successivt.

Satsning år 2003 (2002): 50 (67) mkr

Samverkanssatsningar

Samverkanssatsningarna syftar till att högskolans

resultat och resurser ska komma hela samhället till

godo.

Stiftelsen är huvudman för Stiftelsen Chalmers Inno-

vationscentrum, vars förverkligande som inkubator

möjliggjorts genom en tidigare extern stordonation

(Stena Center).

Stiftelsen är delägare i Lindholmen Science Park AB.

Bolaget är ett nav för samverkan mellan kommun,

näringsliv och högskola kring utvecklingen av Norra

Älvstranden. Under året har 1 mkr i ägartillskott plan-

enligt tillskjutits bolaget.

Som en av stiftarna av Universeum (Stiftelsen Korsvä-

gen) har Stiftelsen under året satsat 3 mkr för utveck-

ling av teknikinnehållet i denna anläggning.

Satsning år 2003 (2002): 4 (2.5) mkr

❖

na kapitalet om 1 miljard kr men understiger fortfa-

rande vid utgången av år 2003 med 93 mkr Stiftelsens

internt uppsatta mål, att det ursprungliga totalkapita-

let om 1580 mkr lägst skall realsäkras. Satsningsnivå-

erna kommer därför att fortsatt anpassas till en lägre

nivå av konsolideringsskäl.

Utvecklingen av eget kapital 1994-2003 (mkr)

Stiftelsekapital 1 juli 1994 1 580

Indexuppräknat enligt KPI 1 772

Stiftelsekapital 31 december 2003 1 672

(Kapital exkl Stiftelsens gåvomedel.

Dessa uppgår till 78 mkr)

Stiftelsens utdelningar, satsningar

och ägartillskott 1994-2003 (mkr)

1. Ägaråtaganden 575

2. Förnyelsesatsningar 1 283

3. Samverkansuppgiften 204

Totalt 2 062

STIFTELSENS SATSNINGAR

Strategiska insatsområden

De strategiska satsningarna syftar till att etablera nya

verksamhetsområden med hjälp av tidsbegränsade

satsningar under fem till sju år.

Miljövetenskap

Satsningen syftar till att ge Chalmers en internationell

tätposition grundad på forskning inom uthållig sam-

hällsutveckling med ett brett perspektiv på miljö-

problemen. Den gemensamma ansatsen är miljö-

systemanalys för lösningar av komplexa problem. Sju

professorer har anställts inom miljöprogrammet, som

bedrivs i nära samarbete med Göteborgs universitet.

Den internationella positionen bekräftas och utveck-

las genom det aktiva deltagandet i Alliance for Global

Sustainability (AGS). Även i förhållande till andra

samarbetspartners och finansiärer utvecklas satsning-

en planenligt.

Satsning år 2003 (2002): 16 (15) mkr

Biovetenskap

Satsningen syftar till att i samverkan med Göteborgs

universitet bygga upp och utveckla biovetenskaplig

forskning och utbildning, där förutsättningar finns för

internationell frontlinjeforskning. Satsningen är under

uppbyggnad och täcker fyra områden: bioinformatik,

bioimaging, molekylär bioteknik och biofysikalisk

kemi. I biofysikalisk kemi ingår bl a bioelektronik, cell-

odling på ytor och farmaceutisk teknologi. Forskning-

en koordineras bl a med det av Wallenbergsstiftelsen

finansierade SWEGENE-programmet. Forskarskola

byggs upp och har nu rekryterat 22 doktorander.

Forskningen inom nanoteknologisk biovetenskap är

ett profilområde som stödjer sig på faciliteterna vid

mikroteknologilaboratoriet MC2.

Satsning år 2003 (2002): 22 (21) mkr

74

Förvaltningsberättelse

74

2003 2002

Eget kapital ingående balans 1 629 2 412

Avsättning för att realsäkra kapitalet 13 20

Avsättning till utdelningsfond 87 79

Upplösning av gåvomedelsfond –10 –10

Ökning/minskning av orealiserat övervärde 19 –17

Avsättning till/upplösning avvinstregleringsfonden 169 - 645

Lämnat aktieägartillskott –1 –1

Lämnad utdelning –156 –209

Eget kapital utgående balans 1 750 1 629

Styrelsen för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola får härmed avge

årsredovisning samt koncernredovisning för verksamhetsåret 1 janua-

ri 2003 till och med 31 december 2003.

Förvaltningsberättelse

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola trädde i funktion den 1 juli 1994.

Stiftelsens har till ändamål att som ensam ägare till Chalmers tekniska

högskola AB verka för att detta bolag bedriver utbildning och forsk-

ning på en internationellt hög nivå, samt att verka för att bolagets

resurser utnyttjas effektivt för att uppnå detta ändamål, samt att som

en uppdragsgivare till bolaget finansiera uppdrag som stiftelsen

bedömer vara av värde för bolaget.

Den positiva marknadsutvecklingen under året har inneburit att

Stiftelsens egna kapital realt har ökat med 265 mkr.

Efter den analys och utvärdering av Stiftelsens placeringsverksamhet

som gjordes under 2002-2003 har Stiftelsen under året upphandlat

svenska aktiemandat, globala aktiefondsmandat samt svenska ränte-

och obligationsmandat. I samband med omstruktureringen av kapita-

let har Stiftelsen realiserat vissa förluster i tidigare placeringar.

Under styrelsen svarar Stiftelsens finansråd för den direkta styrningen

av kapitalet och finansrådet beslutar själv med utgångspunkt från sin

marknadstro och Stiftelsens placeringsreglemente om avvägningen

mellan aktier och räntebärande placeringar.

Under verksamhetsåret har Stiftelsen fortsatt finansieringen av de

tidsbegränsade satsningar som bedrivs inom Chalmers och som

Stiftelsen bedömer vara av värde för Chalmers. Största satsningarna

under året har avsett områdena miljövetenskap, biovetenskap, infor-

mationsteknologi samt mikroteknologi.

Stiftelsen har under året erhållit gåvor och donationer uppgående till

1,8 mkr. Gåvorna har erhållits för att delfinansiera om- och tillbygg-

naden av kårhuskomplexet samt som bidrag till forskningsverk-

samheten vid Chalmers.

Stiftelsen har utfäst ett borgensåtagande gentemot Försäkrings-

bolaget Pensionsgaranti om ca 698 mkr avseende Chalmers tekniska

högskola ABs (655) och Chalmers Lindholmen högskola ABs (43)

pensionsåtagande.

Stiftelsens placeringsverksamhet

Placeringsverksamheten utförs i december 2003 av sammanlagt nio

utvalda kapitalförvaltare. Fyra förvaltare har svenska aktiemandat, tre

förvaltare har svenska ränte- och obligationsmandat och två för-

valtare har globala aktiefondsmandat. Vidare har Stiftelsen investe-

ringar i Chalmerskoncernens fastighetsbestånd samt en investering i

ett s.k. strukturerat placeringsinstrument. En mindre del av kapitalet

hanteras i egen förvaltning.

Resultat och lönsamhet

I resultaträkningen visas posten ”redovisat bokföringsmässigt resul-

tat”. Denna post består av Stiftelsens intäkter och kostnader. Intäkter-

na omfattar utdelning från aktier och avkastning från obligationer,

erhållna gåvomedel samt realiserade kapitalvinster. Direktavkastning-

en uppgår till 82 mkr (74) och realisationsförlusten uppgår netto till

231 mkr (174).

Stiftelsens kostnader omfattar administrationskostnader, förvaltnings-

kostnader, kostnader för utlagda uppdrag samt realiserade kapital-

förluster. Det redovisade bokföringsmässiga resultatet uppgår till

–171 mkr (–126).

För att den ekonomiska redovisningen för Stiftelsen Chalmers teknis-

ka högskola skall bli fullständig så kompletteras resultaträkningen

med den orealiserade värdeförändringen av Stiftelsens tillgångar

under posten ”Förändring av ej realiserade värden”. De orealiserade

värdena har under året ökat med 449 mkr (–447).

Dessutom värdesäkras Stiftelsens bundna stiftelsekapital genom att

13 mkr (20) avsätts för att bevara det bundna stiftelsekapitalets reala

värde.

Den reala förändringen av Stiftelsens egna kapital uppgår därmed till

265 mkr (–593).

Stiftelsens bundna vinstregleringsfond har tillförts 19 mkr (–17).

Stiftelsens gåvomedelsfond har upplösts med 10 mkr (10) och

Stiftelsens fria vinstregleringsfond har tillförts 169 mkr (–645).

Slutligen har 87 mkr (79) avsatts i Stiftelsens utdelningsfond.

Avkastningen på Stiftelsens totala kapital uppgår till 12,6 % (–21) och

avkastningen på det förvaltade kapitalet uppgår till 14,2 % (–26).

Chalmers jämförelseindex för den förvaltade portföljen uppgår för

2003 till 14,2 % (–22).

Av totala kapitalet utgör aktier 48 % (43), penningmarknadsinstru-

ment 21% (28), fastighetsreverser 20 % (18), strategiska innehav

(dotterbolagsaktier) 7 % (8) och likvida medel 4 % (3).

Bundet eget kapital uppgår på balansdagen till 1 032 mkr (1 000) och

fritt eget kapital uppgår till 718 mkr (629). Förändringen framgår

nedan, mkr:

Stiftelsens innehav av värdepapper framgår av bilaga som kan

rekvireras från stiftelsens kansli.

7575

Utdelning från stiftelsen

Stiftelsekapitalets avkastning skall användas för att

finansiera satsningar som stiftelsen bedömer vara av

värde för Chalmers utveckling. Stiftelsen har som

riktlinje att de satsningar som görs skall vara tids-

begränsade och bidra till kvalitet och förnyelse i

högskolans verksamhet. Satsningarna skall inte avse

ändamål för vilka reguljär finansiering finns. Sam-

planering i förhållande till högskolans övriga uppdrag

eftersträvas.

Under verksamhetsåret har stiftelsen finansierat

satsningar inom Chalmers tekniska högskola AB om

137 mkr. Dessa avser projekt och investeringar inom

följande huvudområden:

– Miljövetenskap, 16 mkr

– Biovetenskap, 22 mkr

– Informationsteknologi, 16 mkr

– Mikroteknologi, 33 mkr

– Riktade satsningar, 50 mkr, exempelvis Chalmers

insamlingsverksamhet med därtill hörande

alumnverksamhet, deltagande i EU:s forsknings-

program, förnyelse av grundutbildningen, fort-

bildningsprogram och sektionssatsningar inom

olika områden.

För år 2004 har Stiftelsen beviljat ett nytt årsanslag

om 100 mkr och därutöver gjort åtagande om fort-

satt finansiering av satsningarna med 60 mkr.

Stiftelsen har vidare under verksamhetsåret enligt

tidigare överenskommelse lämnat ett driftbidrag om

1 mkr till Chalmers Lindholmen Fastigheter AB för att

täcka bolagets underskott verksamhetsåret 2003.

Stiftelsen har reserverat 10 mkr för ett projektpro-

gram vid Universeum under åren 2001- 2004. Under

året har Stiftelsen lämnat ett bidrag om 3 mkr att

användas till ett antal projekt kring teknik och natur-

vetenskap.

2000 beslutade Stiftelsen avsätta 65 mkr för del-

finansiering av Chalmers kårhusprojekt. Under året

har 6 mkr lämnats som bidrag till Chalmers tekniska

högskola AB för att täcka bolagets kostnader.

Från Stiftelsens gåvomedelsfonder har 7 mkr lämnats

som forskningsbidrag till verksamheten vid Chalmers

samt 1 mkr som stipendier till studerande vid

Chalmers.

Från Stiftelsens kårhusfond har 4 mkr lämnats som

bidrag till kåren för finansiering av inredning i kår-

huset.

Totalt har Stiftelsen delat ut 156 mkr under året.

Vidare har Stiftelsen lämnat ett aktieägartillskott om

1 mkr till Lindholmen Science Park AB.

Personal

Stiftelsens personalstyrka består oförändrat av fyra

personer, två män och två kvinnor.

Ersättning till styrelsen har utgått med 525 tkr.

Kostnadsersättning för resor har utgått med 27 tkr.

Inga andra ersättningar eller förmåner har utgått till

styrelsen.

Koncernredovisning

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola äger 100 % av

aktierna i Chalmers tekniska högskola AB. Antalet

aktier är 150 000 med nominellt värde 1 000 kronor.

Alla aktier har samma röstvärde. Stiftelsen kan enligt

stiftelseförordnandet inte avhända sig aktie-

innehavet.

Chalmers tekniska högskola AB äger 100 % av aktier-

na i AB Chalmersinvest. Antalet aktier är 115 000 med

nominellt värde 50 kr. Alla aktier har samma röst-

värde.

Chalmers tekniska högskola AB äger 100 % av aktier-

na i Chalmersfastigheter AB. Antalet aktier är 25 000

med nominellt värde 1 000 kronor. Alla aktier har

samma röstvärde.

Chalmers tekniska högskola AB äger 100 % av aktier-

na i Chalmers Lindholmen högskola AB. Antalet aktier

är 1 000 med nominellt värde 1 000 kronor. Alla aktier

har samma röstvärde.

Chalmers tekniska högskola AB äger 100 % av aktier-

na i Chalmers Advanced Management Programs AB.

Antalet aktier är 4 000 med nominellt värde 1 000 kr.

Alla aktier har samma röstvärde.

Chalmers tekniska högskola AB äger 100 % av aktier-

na i IT-universitetet i Göteborg AB. Antalet aktier är

1 000 med nominellt värde 100 kr. Alla aktier har

samma röstvärde.

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola äger 100 % av

aktierna i SSPA Sweden AB. Antalet aktier är 160 000

med nominellt värde 100 kr. Alla aktier har samma

röstvärde.

Närstående organisationer

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har följande

närstående organisationer:

• Stiftelsen Chalmers Innovationscentrum

I denna stiftelse utser Stiftelsen Chalmers tekniska

högskola styrelse och revisorer.

• Stiftelser med anknuten förvaltning till

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola.

❖

76

Rörelsens intäkter (tkr) NotAktieutdelningRänteintäkterÖvriga intäkter 2NettoomsättningÖvriga rörelseintäkter/realiserade kapitalvinster 2, 7

Summa intäkter

Rörelsens kostnaderPersonalkostnader 3, 4LokalkostnaderFörvaltningskostnaderÖvriga externa kostnader 5Avskrivningar av anläggningstillgångar 6Övriga rörelsekostnader 7Realiserade kapitalförluster

Summa kostnader

Redovisat bokföringsmässigt resultat

Förändring av ej realiserade värden 8Avsättning för bevarande avstiftelsekapitalets reala värde 9

Real förändring av eget kapitalRörelseresultat

Resultat från finansiella investeringarResultat från andelar i intresseföretagRänteintäkter och liknande posterRäntekostnader och liknande poster 10

Resultat efter finansiella poster

DispositionerAvsättning/upplösning avbunden vinstregleringsfond 8Upplösning av / avsättning till gåvomedelsfond 11Avsättning/upplösning av fri vinstregleringsfond 12Avsättning till utdelningsfond 13

Resultat före skatt

Skatt på årets resultatUppskjuten skattMinoritetsandel i resultatet

ÅRETS RESULTAT

Koncernen2003 2002

2 409 972 2 324 2257 073 7 896

2 417 045 2 332 121

– 1 242 801 – 1 169 395– 333 419 – 332 826

– 481 534 – 502 064– 174 252 – 187 655– 336 230 – 251 543

– 2 568 236 – 2 443 483

449 191 – 447 304

– 13 000 – 20 000

285 000 – 578 666

336 – 2728 768 28 662

– 77 000 – 83 313

217 104 – 633 589

– 19 031 17 144

9 713 10 047– 169 049 644 830

– 86 996 – 78 655

– 48 260 – 40 224

– 2 373 – 1 437221 – 497

– 273 – 750

– 50 685 – 42 908

Stiftelsen2003 2002

22 794 16 87759 118 57 122

1 832 2 525

84 484 68 843

168 228 145 367

– 3 173 – 2 914– 193 – 196

– 2 390 – 1 679– 18 364 – 15 298

– 73 – 67

– 314 862 – 251 274

–339 055 – 271 428

– 170 827 – 126 061

449 191 – 447 304

– 13 000 – 20 000

265 364 – 593 365

– 19 031 17 144

9 713 10 047– 169 049 644 830

– 86 996 – 78 655

Resultaträkning

76

Stiftelsen Chalmerstekniska högskola

Org nr: 855100-5799

77

Stiftelsen Chalmerstekniska högskola

Org nr: 855100-5799

77

TILLGÅNGAR (tkr) NotAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar

Immatriella anläggningstillgångar 14Goodwill 14

Summa immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarAnläggningsfastigheter 15Investering i lokalanpassning 16Utrustning och inventarier 17Pågående arbeten 18

Summa materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernbolag 19Andelar i intresseföretagObligationer och räntebärande placeringar 20Aktier och konvertibler 21BostadsrätterFordringar hos koncernföretagAndra långfristiga fordringar

Summa finansiella anläggningstillgångar

Summa anläggningstillgångar

OmsättningstillgångarVarulagerPågående arbeten för annans räkning

Summa varulager och pågående arbeten

Kortfristiga fordringarFordringar hos koncernföretag 26KundfordringarSkattefordranÖvriga fordringarFörutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22

Summa kortfristiga fordringar

Kortfristiga placeringar 23Kassa och bankSumma omsättningstillgångarSUMMA TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapitalBundet eget kapital

Uppindexerat stiftelsekapital 9Vinstregleringsfond 8Bundna reserver 27

Summa bundet eget kapital

Fritt eget kapitalGåvomedelsfond 11Vinstregleringsfond 12Utdelningsfond 13Balanserat resultat 27Årets resultat 27

Summa fritt eget kapital

Summa eget kapital

Minoritetsintresse

Avsättningar för pensionerAvsättningar för uppskjutna skatterAvsättningar för pågående forskningsprojekt

Summa avsättningar

SkulderLångfristiga skulder

LåneskulderLatent skatt

Summa långfristiga skulder

Kortfristiga skulderLeverantörsskulderSkuld till dotterbolag 24Beviljade ej utbetalda bidrag 25Övriga skulderUpplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28

Summa kortfristiga skulder

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

Ställda panter 29Ansvarsförbindelser 30

BalansräkningStiftelsen

31.12.2003 31.12.2002

249 264

249 264

172 100 172 100

375 319 142 2041 159 330 962 930

517 767 395 1325 990 5 990

2 230 506 1 678 356

2 230 755 1 678 620

19 929 18 853

30 150 6 835

50 079 25 688

109 888 472 38470 253 46 345

230 220 544 4172 460 975 2 223 037

1 013 000 1 000 00019 031 0

1 032 031 1 000 000

78 225 87 9391 349 007 1 180 956– 709 167 – 640 135

718 065 628 760

1 750 096 1 628 760

696 386

696 386

1 271 361708 390 593 084

118 9

404 437

710 183 593 891

2 460 975 2 223 037

Inga Inga721 918 650 107

Koncernen31.12.2003 31.12.2002

7 272 01 258 1 573

8 530 1 573

1 222 868 1 006 49349 848 53 396

583 216 633 65334 880 23 972

1 890 812 1 717 514

7 001 3 694398 916 172 505

1 159 330 962 9301 280 1 280

6 052 14 358

1 572 579 1 154 767

3 471 921 2 873 854

635 1 3832 656 1 689

3 291 3 072

97 223 87 81525 746 22 84170 373 59 754

331 138 364 992

524 480 535 402

169 721 629 286338 484 231 630

1 035 976 1 399 3904 507 897 4 273 244

1 013 000 1 000 00019 031 0

2 687 5 805

1 034 718 1 005 805

78 225 87 9391 349 007 1 189 321– 709 167 – 640 135

140 264 179 878– 50 685 – 42 908

807 644 774 095

1 842 362 1 779 900

1 773 846

807 027 735 6644 814 2 2212 829 2 240

814 670 740 125

690 632 628 2400 2 513

690 632 630 753

91 201 85 888

118 982 030 120 176

985 111 915 547

1 158 460 1 121 620

4 507 897 4 273 244

387 969 384 109736 869 664 129

78

Den löpande verksamheten (tkr)Real förändring av eget kapitalResultat efter finansiella posterJusteringar för poster som inte ingår i kassaflödetLämnade aktieägartillskottBetald skattUtdelning

Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning av varulager och pågående arbetenMinskning av varulager och pågående arbetenÖkning / minskning av kortfristiga fordringarMinskning / ökning av kortfristiga placeringarMinskning av kortfristiga placeringarMinskning / ökning av kortfristiga skulder

Kassaflöde från den löpande verksamheten

InvesteringsverksamhetenInvesteringar i hyresrätter och liknande rättigheterInvesteringar i goodwillInvesteringar i anläggningsfastigheterInvesteringar i utrustning och inventarierFörsäljning av utrustning och inventarierInvesteringar i pågående arbetenÖkning av investering i kapitalandel intresseföretagÖkning / minskning av investeringar iobligationer och räntebärande placeringarÖkning / minskning av investeringar i aktier ochobligationer/konvertiblerMinskning/ ökning av långfristiga fordringar

Kassaflöde från investeringsverksamheten

FinansieringsverksamhetenÖkning av långfristiga skulderAmortering av långfristiga skulder

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets börjanLikvida medel vid årets slut

Stiftelsen2003 2002

265 364 – 593 365

13 311 20 194– 1 000 – 1 000

– 156 028 – 208 664

121 647 – 782 835

– 24 391 18 513362 496 – 20 503

0116 292 195 822

576 044 – 589 003

15 – 48

– 233 115 60 816

– 196 401 479 296– 122 635 10 534

– 552 136 550 598

0 0

23 908 – 38 405

46 345 84 75170 253 46 345

Koncernen2003 2002

217 104 – 625 22442 710 70 035

– 2 373 – 1 4370 0

257 441 – 556 626

0 – 241219 0

10 922 34 568459 565 163 457

36 840 – 22 706

764 987 – 381 548

0 1 824– 7 329 – 1 254

– 179 610 – 112– 107 741 – 147 505

2 875 4 710– 10 908 – 51 076

– 3 307 – 2 398

– 226 411 58 658

– 196 400 479 2968 306

– 720 525 342 143

62 392 20 8050 0

62 392 20 805

106 854 – 18 600

231 630 250 230338 484 231 630

KassaflödesanalysStiftelsen Chalmerstekniska högskola

Org nr: 855100-5799

78

7979

Noter

Not 1 Allmänna redovisnings- och värderingsprinciper

KoncernenIntäkter och kostnader redovisas enligt god redovisningssed med tillämpningav matchningsprincipen. Chalmers har valt att utgå från kostnaderna vidanvändningen av matchningsprincipen.

Bedömning har gjorts av varje enskilt projekt huruvida detta är pågående elleravslutat per balansdagen. Avslutade projekt har därvid resultatavräknats ochpåverkat årets resultat, medan pågående projekt har periodiserats via balans-räkningens fordrings- och skuldkonton.

Tillgångar och skulder har, där annat ej anges, värderats till anskaffningsvärde.Fordringar har upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

Koncernens fastighetsinnehav redovisas som anläggningstillgångar. När detgäller pågående ombyggnadsprojekt har färdigställda ombyggnader aktiveratsoch därmed har även avskrivningsperioden påbörjats. På grund av omfattandeombyggnadsarbeten har koncernen enligt god redovisningssed valt att aktiverasamtliga till projektet hörande kostnader. Efter ombyggnadsarbetenas färdig-ställande kommer reparationer löpande att kostnadsföras.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden vilket innebär attkoncernens egna kapital omfattar moderbolagets egna kapital samt den del avdotterbolagens egna kapital som tillkommer efter förvärvstidpunkten. Chalmershar följt redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning sominnebär att koncernens resultat- och balansräkning redovisas utan boksluts-dispositioner och obeskattade reserver. De obeskattade reserverna har upp-delats i uppskjuten skatt under långfristiga skulder, respektive eget kapitalunder bundna reserver.

Från och med 2002 tillämpas Redovisningsrådets rekommendation nr 9 idotterbolagen, avseende redovisning av inkomstskatter.

Årsredovisningen är upprättad enligt Årsredovisningslagen.

StiftelsenStiftelsen Chalmers tekniska högskola följer i sin redovisning kraven på godredovisningssed enligt bokföringslagen. Årsredovisningen upprättas i enlighetmed årsredovisningslagen och består av förvaltningsberättelse, resultat- ochbalansräkning samt kassaflödesanalys. Som huvudprincip gäller att fordringaroch skulder periodiseras i bokslutet så att resultaträkningen speglarresursförbrukningen.

Not 2 Övriga intäkter

Koncernen

Intäkter från anläggningstillgångar som är engagemang 7 073 (7 896) tkr.

Stiftelsen

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har under 2003 erhållit gåvor och bidragför att delfinansiera projektet ”Om- och tillbyggnad av kårhuset” samt för attfrämja den vetenskapliga forskningen vid Chalmers.

Not 3 Medelantalet anställda och ledningsfunktion2003 2002

Antal Varav Antal Varavanställda kvinnor anställda kvinnor

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola 4 50 % 4 50 %

SSPA Sweden AB 80 21 % 81 21 %

Chalmers tekniska högskola AB 2 274 33 % 2 283 33 %

Chalmers Lindholmen högskola AB 191 30 % 189 30 %

Chalmersfastigheter AB 19 33 % 18 33 %

AB Chalmersinvest 4 12 % 6 8 %

Chalmer AdvancedManagement Programs AB 6 50 % 0 0 %

IT-universitetet i Göteborg AB 0 0 % 0 0 %

Koncernen totalt 2 578 32 % 2 581 31 %

I ledningsfunktionen är fördelningen mellan män och kvinnor följande:

AndelTotalt Män Kvinnor kvinnor

Styrelsen 57 43 14 24 %

Ledningen 41 33 8 20 %

Not 4 2003 2002Löner, andra ersättningar Löner och Sociala Löner och Socialaoch sociala kostnader andra ers. kostnader andra ers. kostnader

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola 2 021 1 087 1 964 905(varav pensionskostnader) (488) (293)

SSPA Sweden AB 33 300 18 623 32 766 15 909(varav pensionskostnader) (6 520) (4 067)

Chalmers tekniska högskola AB 715 443 371 055 698 700 327 500(varav pensionskostnader) (135 450) (98 500)

Chalmers Lindholmen högskola AB 69 087 32 393 64 378 28 900(varav pensionskostnader) (10 599) (8 000)

Chalmersfastigheter AB 8 552 4 607 8 178 4 300(varav pensionskostnader) (1 559) (1 200)

AB Chalmersinvest 1 160 626 1 140 1 500(varav pensionskostnader) (202) (179)

Chalmer AdvancedManagement Programs AB 2 700 1 413 — —

(varav pensionskostnader) (382)

IT-universitetet i Göteborg AB 0 0 0 0

Koncernen totalt 832 263 429 804 807 126 379 014(varav pensionskostnader) (155 200) (112 239)

Löner och andra ersättningar fördelad mellan styrelseledamöter och anställda

2003 2002

Styrelse Övriga Styrelse Övrigaoch VD anställda och VD anställda

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola 355 1 666 390 1 574

SSPA Sweden AB 1 066 32 234 1 020 31 746

Chalmers tekniska högskola AB 1 651 713 792 1 600 697 100

Chalmers Lindholmen högskola AB 1 000 68 087 1 303 63 075

Chalmersfastigheter AB 953 7 599 932 7 246

AB Chalmersinvest 1 028 132 820 319

Chalmer AdvancedManagement Programs AB 672 2 028 0 0

IT-universitetet i Göteborg AB 0 0 0 0

Koncernen totalt 6 725 825 538 6 065 801 060(varav tantiem o.d) (0) (0)

Sjukfrånvaron redovisas endast för Chalmers tekniska högskola AB, då deprocentuella förändringarna i tabellerna är marginella för koncernen somhelhet.

Summa sjukfrånvarutimmar dividerat med summaarbetade timmar totalt 2003 (procent):

Åldersindelning Kvinnor Män Totalt

19–29 2,08 0,49 0,96

30–49 5,06 0,99 2,35

50– 6,26 2,79 3,94

Totalt 4,79 1,37 2,48

Summa sjukfrånvarutimmar för sjukskrivna mer än 60 dagardividerat med summa arbetade timmar totalt 2003 (procent):

Åldersindelning Kvinnor Män Totalt

19–29 0,91 0,23 0,43

30–49 3,79 0,64 1,69

50– 4,76 2,31 3,12

Totalt 3,47 1,00 1,80

Not 5 Övriga externa kostnader

Arvoden och ersättningar Koncernen Stiftelsentill revisorer: 2003 2002 2003 2002

Ernst & Young ABRevisionsuppdrag 1 291 1 286 275 120Andra uppdrag 634 321 50 0

RiksrevisionenRevisionsuppdrag 287 323 29 43Andra uppdrag 0 0 0 0

Övriga revisorerAndra uppdrag 474 843 465 843

Stiftelsen 2003 2002

Räntekostnader 13 282 10 080Fundraising 3 750 3 750Konsultkostnader 494 963Övrigt 839 505

Summa 18 364 15 298

80

Not 9 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets reala värde

I syfte att värdesäkra Stiftelsens ursprungliga bundna kapital, vilket inte fårförbrukas, sker en årlig avsättning till kapitalkontot som mätt efter konsument-prisindex åtgår för att värdesäkra Stiftelsens ursprungliga bundna kapital.I balansräkningen förs avsättningen till det under bundet eget kapital redo-visade kontot Uppindexerat stiftelsekapital. Under året har konsumentprisindexökat med 1,3 % (2,1).

Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter

Av de finansiella kostnaderna utgör ca 40,7 (44,6) mkr räntedelen av åretspensionskostnad.

Not 11 Upplösning av / avsättning till gåvomedelsfond

Som gåvomedel redovisas de gåvor och bidrag vilka lämnats till Stiftelsen ochvilka ännu inte använts till avsett ändamål. Ofta förekommer ett villkor isamband med dessa gåvor formulerat så att Stiftelsen skall använda medlen tillett i gåvohandlingen specificerat ändamål. Stiftelsens gåvomedel harförändrats enligt följande:

2003 2002

Gåvomedel ingående balans 87 938 97 985

Avräkning i gåvomedelsfonden – 2 240 – 3 713

Avräkning med utdelningsfond – 7 474 – 6 334

Upplösning av gåvomedelsfond – 9 713 – 10 047

Gåvomedelsfond utgående balans 78 225 87 938

Upplösningen tas från det under fritt eget kapital redovisade kontot Gåvo-medelsfond. Redovisning sker under fritt eget kapital då det ursprungligen varitgåvogivarens syfte att Stiftelsen skall använda dessa medel för ett specifiktangivet ändamål.

Not 12 Avsättning till / upplösning av vinstregleringsfond

Vinstregleringsfonden under fritt eget kapital visar de vinstmedel som kan, meninte behöver delas ut för att uppfylla skattelagstiftningens krav på utdelning.Som framgår under utdelningsfonden nedan måste viss del av avkastningenunder en femårsperiod utdelas för att inte skatteplikt i sin helhet skall inträdaför Stiftelsen.

Stiftelsens fria vinstregleringsfondhar förändrats enligt följande: 2003 2002

Ingående balans 1 180 956 1 826 785

Avräkning i fri vinstregleringsfond –261 111 – 206 304

Förändring av orealiserade undervärden 449 191 – 430 161

Avräkning bunden vinstregleringsfond – 19 031 0

Nedskrivning av fordran 0 – 8 365

Avsättning till/upplösning av fri vinstregleringsfond 169 051 – 644 830

Lämnat aktieägartillskott – 1 000 – 1 000

Vinstregleringsfond utgående balans 1 349 007 1 180 956

Från den fria vinstregleringsfonden dras realiserade kapitalförluster / tillförsrealiserade kapitalvinster med avdrag för övriga kostnader. Anledningen till attdessa medel inte förs direkt till utdelningsfonden är att de inte ingår i detskattemässiga avkastningsbegreppet. Från den fria vinstregleringsfonden drasockså orealiserade undervärden samt lämnade aktieägartillskott.

Not 13 Avsättning till utdelningsfond

Utdelningsfonden visar den del av Stiftelsens resultat som enligt det skatte-mässiga avkastningsbegreppet skall utgöra beräkningsgrund för det så kallade80 % rekvisitet. I genomsnitt skall under en femårsperiod 80 % av detta resultatdelas ut för att uppfylla Stiftelsens ändamål.

Avsättning till utdelningsfond motsvarar det skattemässiga avkastnings-begreppet, i huvudsak utdelningar och ränteintäkter minskat med förvalt-ningskostnader. Beloppet förs till det under fritt kapital redovisade kontotUtdelningsfond. Åtminstone 80 % av denna del av årsresultatet skall således,för att bibehålla skattefriheten på avkastningen, användas för att uppfyllaStiftelsens ändamål.

Stiftelsens utdelningsfond har förändrats enligt följande: 2003 2002

Ingående balans – 640 135 – 510 125

Avräkning till utdelningsfond 79 522 72 321

Överfört från gåvomedelsfond 7 474 6 334

Avsättning till utdelningsfond 86 996 78 655

Årets utdelning – 156 028 – 208 665

Utdelningsfond utgående balans – 709 167 – 640 135

Not 6 Avskrivningar

Tillgångar vars syfte är att stadigvarande utnyttjas i verksamheten och som harett anskaffningsvärde som överstiger 10 tkr samt en ekonomisk livslängd somär tre år eller längre definieras som anläggningstillgång.

Avskrivningar enligt plan beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden ochbaseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd. Avskrivningar påinvestering i lokalanpassning följer den skattemässigt högst tillåtnaavskrivningssatsen.

Under verksamhetsåret har förändringar skett i avskrivningsplanen för renrums-installationen. Den nya avskrivningsplanen skiljer på AB-montage respektiveCD-montage. A och B-montage avser delar av infrastrukturen vilka till sinkaraktär är byggnadslika, dvs det utgör tung infrastruktur, försörjningsstammaroch liknade. C-montage leder media från AB-montage fram till en given maskin,medan D-montage avser kopplingar mellan delar av en och samma utrustning.AB-montage är byggnadslika till sin natur medan CD-montage är mer utrust-ningslika. Förändringen av avskrivningsplanen för A- och B-montage motiverasav att den ekonomiska såväl som den tekniska livslängden för dessa systemvida överstiger 25 år. CD-montagens mer utrustningslika natur motiverar att enkortare avskrivningstid behålls.

Följande procentsatser/avskrivningstid används:

Anläggningstillgång % År

Immatriella tillgångar 33,3 3

Dyrbar vetenskaplig utrustning 10 10

Laboratorieutrustning 20 5

Datorutrustning 33,3 3

Kontorsutrustning 33,3 3

Transportmedel 20 5

Möbler och inredning 10-20 5-10

Övrigt 10-20 5-10

Nätverk 10 10

Byggnadsinventarier 10 10

Investering i lokalanpassning 6,6 15

Byggnader 1,5 67

Markanläggningar 5 20

Goodwill 20 5

Skattemässigt skrivs fastigheterna av med maximalt tillåtna belopp.

KoncernenAvskrivningarnas fördelning: 2003 2002

Immatriella tillgångar 372 91

Utrustning anskaffad före 930701 4 083 6 261

Utrustning anskaffad efter 930701 149 555 162 755

Lokalanpassning 3 548 3 534

Byggnader 16 469 14 922

Markanläggningar 225 92

Summa 174 252 187 655

StiftelsenAvskrivningarnas fördelning: 2003 2002

Utrustning anskaffad efter 930701 73 67

Summa 73 67

Not 7 Övriga rörelsekostnader/realiseradekapitalvinster och kapitalförluster

Kostnader för anläggningstillgångar 2003 2002som är engagemang 14 761 2 959

Nettorealiserade kapitalförluster enligt följande:

Realiserade vinster 84 484 68 843

Realiserade förluster – 314 862 – 242 909

Nettorealiserade kapitalvinster / förluster – 230 378 – 174 066

Not 8 Förändring av ej realiserade värden / avsättning-upplösning avbunden vinstregleringsfond

Vinstregleringsfonden under bundet eget kapital, visar summan av Stiftelsensvid bokslutstillfället orealiserade vinster, i huvudsak värdeuppgång på aktiervilka ännu inte avyttrats. Bakgrunden till denna redovisning är syftet att intekunna dela ut orealiserade vinstmedel från Stiftelsen.

Stiftelsen har under året aktiverat orealiserade övervärden enligt följande

2003 2002

Marknadsvärde 2 460 843 2 231 417

Bokfört värde – 2 441 812 – 2 661 578

Orealiserat värde 19 031 – 430 161

Stiftelsens orealiserade värden har sålunda ökat med 449 mkr under året ochuppgår vid årsskiftet till 19 mkr.

80

81

Not 14 Immatriella tillgångar

Koncernen 2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 1 573 500

Årets investering 7 329 1 573

Nedskrivning 0 – 500

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 902 1 573

Ingående avskrivningar 0 – 181

Årets avskrivningar – 372 – 91

Nedskrivning 0 272

Utgående ackumulerade avskrivningar – 372 0

Utgående planenligt restvärde 8 530 1 573

Not 15 Anläggningsfastigheter 2003 2002

Investering i anläggningsfastigheter

Ingående anskaffningsvärde 1 051 833 991 527

Årets investering 179 610 112

Omklassificering 53 459 60 195

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 284 902 1 051 833

Ingående avskrivningar – 45 341 – 30 327

Årets avskrivningar – 16 694 – 15 014

Utgående ackumulerade avskrivningar – 62 035 – 45 341

Utgående planenligt restvärde 1 222 868 1 006 492

Not 16 Investering i lokalanpassning 2003 2002

Investering i lokalanpassning före 930701

Ingående anskaffningsvärde 3 990 3 990

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 990 3 990

Ingående avskrivningar – 943 – 835

Årets avskrivningar – 108 – 108

Utgående ackumulerade avskrivningar – 1 051 – 943

Utgående planenligt restvärde 2 939 3 047

Investering i lokalanpassning efter 930701

Ingående anskaffningsvärde 68 897 70 945

Utrangering / försäljningar 0 – 2 048

Årets investering 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 68 897 68 897

Ingående avskrivningar – 18 548 – 15 476

Årets avskrivningar – 3 440 – 3 534

Utrangering / försäljningar 0 462

Utgående ackumulerade avskrivningar – 21 988 – 18 548

Utgående planenligt restvärde 46 909 50 349

Summa utgående planenligt restvärde 49 848 53 396

Not 17 Utrustning och inventarier

Koncernen 2003 2002

Utrustning och inventarier anskaffade före 930701

Ingående anskaffningsvärde 129 258 166 701

Utrangeringar – 2 875 – 37 443

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 126 383 129 258

Ingående avskrivningar – 117 706 – 145 250

Utrangeringar 2 878 33 698

Årets avskrivningar – 4 083 – 6 154

Utgående ackumulerade avskrivningar – 118 911 – 117 706

Utgående planenligt restvärde 7 472 11 552

Utrustning och inventarier anskaffade efter 930701

Ingående anskaffningsvärde 1 511 436 1 405 420

Årets investering 107 798 147 505

Försäljningar – 9 468 – 9 039

Utrangeringar – 51 186 – 32 450

Omstrukturering inom koncernen 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 558 580 1 511 436

81

Ingående avskrivningar – 889 334 – 758 373

Försäljningar 5 707 4 329

Utrangeringar 49 217 27 347

Årets avskrivningar – 148 426 – 162 638

Omstrukturering inom koncernen 0 0

Utgående ackumulerade avskrivningar – 982 836 – 889 334

Utgående planenligt restvärde 575 744 622 101

Summa utgående planenligt restvärde 583 216 633 653

Stiftelsen

Anskaffningsvärden

Ingående balans 546 430

Årets investering 57 116

Försäljningar 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 603 546

Avskrivningsvärden

Ingående balans – 281 – 214

Försäljningar 0 0

Årets avskrivningar – 73 – 67

Utgående ackumulerade avskrivningar – 354 – 281

Utgående planenligt restvärde 249 264

Not 18 Pågående arbeten 2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 23 972 33 091

Årets investering 64 367 51 076

Omklassificering – 53 459 – 60 195

Utgående pågående arbeten 34 880 23 972

Not 19 Aktier i dotterbolag

Kapital Rösträtts- Antal Bokförtandel % andel % andelar värde

Chalmers tekniska högskola AB 100 100 150 000 145 100

SSPA Sweden AB 100 100 160 000 27 000

Summa 172 100

Dotterbolagens organisationsnummer och säte:

Chalmers tekniska högskola AB 556479-5598 Göteborg

SSPA Sweden AB 556224-1918 Göteborg

Not 20 Obligationer och räntebärande placeringar

Koncernen 2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 172 505 231 163

Årets investering / försäljning 226 411 – 58 658

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 398 916 172 505

Stiftelsen

Ingående anskaffningsvärde 142 204 203 020

Årets investering / försäljning 233 115 – 60 816

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 375 319 142 204

Specifikation över Stiftelsekoncernens samladeinnehav kan beställas hos Stiftelsens kansli.

Not 21 Aktier och konvertibler 2003 2002

Ingående anskaffningsvärde 962 930 1 442 226

Årets investering/försäljning 196 400 – 49 135

Orealiserat undervärde 0 – 430 161

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 159 330 962 930

Specifikation över Stiftelsekoncernens samladeinnehav kan beställas hos Stiftelsens kansli.

Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen 2003 2002

Orealiserade övervärden 19 031 0

Fordran på finansiär 182 621 236 669

Förutbetalda hyreskostnader 69 467 68 701

Upplupna ränteintäkter 10 988 11 223

Övriga poster 49 031 48 399

Summa 331 138 364 992

82

Styrelsen för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola

beslutar fastställa årsredovisningen för verksamhetsåret 2003.

Göteborg den 27 februari 2004

Kurt Eliasson Lennart JeanssonOrdförande Vice ordförande

Karin Andersson Leif Blomqvist Ingrid Elam

Ann-Sofie Hermansson Lars Idermark Anna Nilsson-Ehle

Jan-Eric Sundgren Cecilia Wigström

Vår revisionsberättelse har avgivits den 27 februari 2004

Staffan Gavel Arne MånbergAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Stiftelsen 2003 2002

Orealiserade övervärden 19 031 0

Upplupna ränteintäkter 10 988 6 715

Övriga poster 131 120

Summa 30 150 6 835

Not 23 Kortfristiga placeringar

Stiftelsen har placerat 110 mkr (472) i obligationer och andra räntebärandevärdepapper med en löptid kortare än ett år. Specifikation över Stiftelse-koncernens samlade innehav kan beställas hos Stiftelsens kansli.

Not 24 Skuld till dotterbolag 2003 2002

Skuld till Chalmers tekniska högskola AB 706 368 591 062

Skuld till Chalmersfastigheter AB 788 788

Skuld till Emils Kårhus AB 1 234 1 234

Summa 708 390 593 084

Not 25 Beviljade ej utbetalda bidrag 2003 2002

Bidrag till Kulturprojektet Röda Sten 118 9

Summa 118 9

Not 26 Fordringar hos koncernföretag 2003 2002

Räntefordran Chalmersfastigheter AB 17 440 16 240

Räntefordran SSPA Sweden AB 33 47

Kortfristig fordran Chalmers tekniska högskola AB 2 456 2 565

Summa 19 929 18 853

Not 27 Del av eget kapital

Bundna Balanserat Åretsreserver resultat resultat

Ingående balans 5 805 179 878 – 42 908

Effekt av ändrat boksluti dotterdotterbolag 176

Omföring årets resultat – 42 908 42 908

Förskjutning mellan bundetoch fritt eget kapital – 3 454 3 454

Andel i resultat i intressebolag 336 – 336

Årets resultat – 50 685

Utgående balans 2 687 140 264 – 50 685

82

Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen 2003 2002

Skuld till finansiär 736 138 697 375

Semesterlöneskuld 81 415 84 928

Förutbetalda hyresintäkter 15 797 18 021

Sociala avgifter 27 628 47 420

Övriga poster 124 133 67 803

Summa 985 111 915 547

Stiftelsen

Semesterlöneskuld 319 254

Sociala avgifter 85 182

Summa 404 436

Not 29 Ställda panter

Koncernen 2003 2002

Fastighetsinteckningar 372 000 372 000

Företagsinteckningar 8 000 4 000

Pantsättning av aktier iLightup Technologies AB, Cellectricon ABCtakt AB, Micvac AB och Eutech Medical ABför fullgörande av aktieägaravtal 7 969 0

Pantsättning av aktier i Medeikonos AB,Lightup Technologies AB, Cellectricon AB,Ctakt AB och Micvac AB för fullgörandeav aktieägaravtal 0 8 109

Summa 387 969 384 109

Not 30 Ansvarsförbindelser

Koncernen 2003 2002

Investeringsåtaganden i Innovationskapital Fond 1 AB 653 1 448

Investeringsåtaganden i Innkap 2 KB 279 107

Försäkringsbolaget FPG 14 020 12 467

Summa 14 952 14 022

Stiftelsen

Investeringsåtaganden i Innkap 2 KB 4 531 6 107

Investeringsåtaganden i Innkap 3 KB 19 586 22 932

Borgensåtagande gentemot FörsäkringsbolagetPensionsgaranti avseende Chalmers tekniskahögskola AB:s och Chalmers Lindholmenhögskola AB:s pensionsåtagande 697 801 621 068

Summa 721 917 650 107

Totalsumma 736 869 664 129

8383

RevisionsberättelseTill styrelsen i Stiftelsen Chalmers tekniska högskola

Org.nr 855100-5799

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen

samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för räken-

skapsåret 2003. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshand-

lingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen

och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär

att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om

att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att

granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räken-

skapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinci-

perna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade

informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder

och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är

ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller

om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelse-

förordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra ut-

talanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och

ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet

med god redovisningssed i Sverige.

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelse-

förordnandet.

Göteborg den 27 februari 2004

Staffan Gavel Arne MånbergAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

84

Produktion InformationsavdelningenRedaktion Agneta Wall, InformationsavdelningenLena Larsson, EkonomiavdelningenLennart Larsson, CentorFoto Jan-Olof Yxell (där ej annat anges)Layout Tomas WahlbergISSN 0281-6229Upplaga pdf-upplaga

1 Budgetåret 1995/96 omfattade 18 månader pga byte till kalenderår. Här redovisas de första 12 månaderna.2 Fr o m 1999 redovisas antal forskarstuderande med aktiviteten minst 10 %.3 En omfördelning mellan personalkategorierna innebär att gruppen teknisk/administrativ personal

ökade med 57 heltidstjänster år 2000.

93/94 94/95 95/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002

1055 1045 1045 1075 1105 1155 1185 1225 12204806 4929 4836 5129 5007 4953 4963 5370 58453991 4125 4241 4428 4318 4288 4350 4560 4859

627 933 774 859 829 878 799 799 75512 20 48 67 124 83 132 119 138

715 715 825 705 705 720 840 885 8951449 1410 1492 1620 1659 1775 1875 2070 18581177 1203 1358 1433 1425 1565 1618 1799 1671

279 301 347 280 329 408 415 463 522

473 407 582 571 661 699 733 653 891341 318 459 443 515 521 561 560 775

988 947 993 1044 1054 1019 1024 1028 1056146 165 192 218 231 265 226 187 234192 188 212 244 209 237 243 255 302

84 81 79 115 98 104 94 115 130108 107 133 129 111 133 149 140 172

1237 1284 1293 1452 1484 1617 1587 1577 1627833 772 791 796 839 865 903 868 851

2070 2056 2084 2248 2323 2482 2490 2445 2478

495 561 524 570 551 603 632 637 671828 876 895 1079 1156 1249 1269 1346 1401480 529 544 745 811 902 919 983 1029

1323 1437 1419 1649 1707 1852 1901 1983 2072533 563 554 636 666 713 724 736 753

– 18 31 – 9 1 – 3 – 52 – 83 – 58 – 40

57 55 57 59 53 53 55 53 5218 17 18 14 15 14 14 16 1720 22 19 20 23 24 21 21 21

5 6 6 6 7 8 8 8 81 2 1 2 2 2

Resultat senastetio årenChalmers i siffror, inklusive Chalmers Lindholmen högskola

UtbildningCivilingenjörs- ocharkitektutbildningStudieplatser årskurs ettHelårsstudenterHelårsprestationerCivilingenjörs-/arkitektexaminaMaster of Science-examina

Högskoleingenjörs- ochsjöbefälsprogramStudieplatser årskurs ettHelårsstudenterHelårsprestationerExamina

Övrig grundutbildningHelårsstudenterHelårsprestationer

ForskarutbildningForskarstuderande 2

varav nyantagnaForskarexamina

varav doktorsexaminavarav licentiatexamina

Personal (heltidstjänster)

Undervisande och forskande 3

Teknisk och administrativ 3

Totalt

EkonomiIntäkter (Mkr)GrundutbildningForskning och forskarutbildning

därav ej fakultetsmedelIntäkter totaltTotalt i 1980 års kostnadsläge

Resultat efter finansiella poster(Mkr)

Personalkostnader (%)Lokalkostnader (%)Övriga kostnader (%)Avskrivningar (%)Finansiella kostnader (%)

2003

116559835115

906175

89517321488

458

1118982

1127221304142162

1626819

2445

7301377

9832107

756

– 35

551620

72

Chalmers tekniska högskola

412 96 Göteborg

Telefon 031-772 1000

Internet www.chalmers.se