FRAMSTÄLLNING AV

KOMPLEMENTBYGGNADER

I REVIT

Charlotta Johansson

Samhällsbyggnad, högskoleexamen

2018

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

ii

Förord

I utbildningen Samhällsbyggnad ingår det en grundkurs i Revit. Kursen var en av

höjdpunkterna på hela utbildningen och den direkta känslan var att jag ville arbeta mer med

programmet när jag senare kom ut i arbetslivet.

När jag fick erbjudandet om att göra examensarbetet åt Lindbäcks Bygg AB tvekade jag inte en

sekund på att tacka ja. När förslaget att arbetet skulle utföras i Revit, spratt det till i kroppen

och jag ville sätta igång ritandet direkt. Efter att enbart innehaft grundläggande kunskaper i

programmet kan jag nu säga att jag kan och förstår Revit, så som jag önskat. Så jag vill ge ett

stort tack till Lindbäcks som lät mig utföra mitt examensarbete hos dem. Jag vill även tacka

Julian Andersson, anställd som projektör åt Lindbäcks, för hans stöd samt hjälp med bollandet

av olika idéer under dessa veckor.

Nu är det färdigt och det är med visst vemod jag stänger ner Revit, med önskan om att jag får

öppna upp det igen inom en snar framtid.

2018-05-31

Charlotta Johansson

iii

iv

Sammanfattning

Lindbäcks är ett av de ledande företagen som skapar flerbostadshus i trä. Flerbostadshusen är

uppdelade i så kallade volymer som produceras i Lindbäcks två fabriker. Till bostadshusen

tillverkar de även komplementbyggnader såsom carports, miljörum och tvättstugor. Dessa ritas

upp i 3D-programmet DDS-CAD samt AutoCAD. Företaget är inte helt nöjd med DDS-

CAD och har börjat tittat på program som kan ersätta detta. Ett av dem är det BIM-baserade

programmet Revit. För att Revit ska kunna ersätta DDS-CAD skall autogenereringen av

byggnadens komponenter samt skapandet av mängdlistor överensstämma med Lindbäcks

byggteknik.

Genom att använda Lindbäcks egna ritningar fås förutsättningarna till att skapa en Carport som

överensstämmer med deras arbetssätt. Byggnaden ritades upp i Revit med rätt dimensioner och

material. Därefter installerades ett add-in program vid namn WOOD+ som är utvecklat av

AgaCAD för ett enklare skapande av byggnader i trä.

Inställningarna i WOOD+ anpassades efter de förutsatta måtten som fanns i Lindbäcks

ritningar. Detta gällde reglarnas dimensioner och c/c-mått, utseendet på öppningarna i

väggblocken där dörrar skulle placeras, glespanelens dimensioner och c/c-mått samt panelens

utseende och placering. Samtliga inställningar tillämpades sedan på väggarna till carporten och

därefter kunde en autogenerering utföras. Det fanns några skillnader i resultatet av

autogenerering mot vad Lindbäcks ritningar visade. En liggande regel fick inte rätt

dimensioner, vilket medförde att den var tvungen att ändras manuellt efter autogenereringen

var gjord. Ett annat problem var att ramen till de vertikala reglarna inte hade kontakt med

varandra. Det lämnades därför ett tomrum i varje hörn på 45x45mm. Djupare undersökning

krävs för att se om detta går att lösa. Utöver ovanstående problem fungerade autogenereringen

bra.

Via add-in programmet är det även möjligt att förenkla processen när layouterna skapas. Men

för att igångsätta processen krävs det att inställningarna under menyn Wall Assembly ändras.

Där ställer man in vilka elevationer och sektioner som layouten skall visa. Även textstorlek,

ritningshuvud, mängdlistor och visningsmått tilläggs här. När inställningarna är

färdigkonfigurerade skapas en assembly/hopsättning av en vägg som tillhör carporten.

Till den första assemblyn måste allt gällande layouten ordnas manuellt. De olika vyerna dras in

till layouten och placeras så de får rätt position på ritningen. Mängdlistorna som skapades via

kommandot Create Assembly visar ingen information utan villkoren måste ändras i

mängdlistornas inställningar så de visar rätt data. När detta var gjort sparades mängdlistorna som

en template. En template innebär att man kan återanvända inställningar som sparats, till ett

annat projekt. Därefter konstruerades ett nytt rithuvud efter Lindbäcks standard och ersatte

Revits förvalda rithuvud.

Efter den första assemblyns layout, rithuvud och mängdlistor var färdiggjorda var det möjligt att

koppla dessa inställningarna till resterande väggar som senare skulle hopsättas till assemblies.

Detta innebar att de nästa hopsättningarna fick likadana layouter som den först skapade

assemblyn. Även rithuvudet är likadant och vyerna på layouterna innehar samma placering. De

nya mängdlistorna kopplades till den skapade mallen/template som skapades till den första

mängdlistan, men utöver det ändrades ingenting annat med dem. Utseendet på mängdlistan

v

överensstämde inte med de som skapas via DDS-CAD. Det är däremot möjligt att formatera

utseendet på mängdlistorna i Revit men det kräver en djupare undersökning.

vi

Innehållsförteckning

FÖRORD _________________________________________________________________ ii

SAMMANFATTNING _____________________________________________________ iv

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ______________________________________________ vi

1 INLEDNING __________________________________________________________ 1

1.1 Bakgrund __________________________________________________________ 1

1.2 Syfte ______________________________________________________________ 1

1.3 Frågeställning _______________________________________________________ 1

2 METOD ______________________________________________________________ 2

3 UPPRITANDE AV KOMPLEMENTBYGGNAD ___________________________ 3

3.1 Basic Wall __________________________________________________________ 3

3.2 Framing Configurations _______________________________________________ 4

3.2.1 Configuration Type – Frame _________________________________________ 4

3.2.1.1 Common Settings _________________________________________________ 4

3.2.1.2 Wall Framing ____________________________________________________ 5

3.2.1.3 Opening Framing _________________________________________________ 6

3.2.1.4 End Connection och T Connection. __________________________________ 7

3.2.1.5 Bridging/Nogging/Blocking ________________________________________ 8

3.2.1.6 Stud Holes ______________________________________________________ 8

3.2.1.7 Save As _________________________________________________________ 8

3.2.2 Configuration Type – Horizontal Nailer/Glespanel ________________________ 9

3.2.3 Configuration Type – Vertical Siding/Panel _____________________________ 9

3.3 Wall Link _________________________________________________________ 10

3.4 Frame Wall ________________________________________________________ 10

3.4.1 Autogenerering ___________________________________________________ 10

3.4.2 Resultat av Autogenerering __________________________________________ 11

3.4.3 Kontroll/ändring av resultat _________________________________________ 11

vii

4 WALL ASSEMBLY ____________________________________________________ 13

4.1 Drawing Configuration ______________________________________________ 13

4.1.1 Assembly Views ___________________________________________________ 13

4.1.1.1 Edit Dimensioning Rules __________________________________________ 13

4.1.2 Schedules ________________________________________________________ 14

4.1.3 Sheets __________________________________________________________ 14

4.2 Create Assembly ____________________________________________________ 15

4.2.1 Ta bort komponent i Assembly View __________________________________ 16

4.2.2 Placering samt koppling av komponenters namn till mängdlistor _____________ 17

4.3 Mängdlista ________________________________________________________ 18

4.3.1 Fields ___________________________________________________________ 18

4.3.2 Filter ___________________________________________________________ 18

4.3.3 Create View Template From View ____________________________________ 19

4.4 Layouter __________________________________________________________ 19

4.4.1 Rithuvud ________________________________________________________ 20

4.5 Create Assembly II __________________________________________________ 22

4.5.1 Edit Configuration ________________________________________________ 22

4.5.2 Layout II ________________________________________________________ 23

4.6 Template _________________________________________________________ 23

5 RESULTAT __________________________________________________________ 24

6 SLUTSATS/DISKUSSION _____________________________________________ 25

6.1 Mängdlistor _______________________________________________________ 25

6.2 Autogenerering ____________________________________________________ 25

6.3 Avslutning ________________________________________________________ 26

REFERENSER ____________________________________________________________ 27

Bilaga 1 Fasad-, och 3Dritning, YV1 ____________________________________________ 28

Bilaga 2 Mängdlista fasadritning, YV1 ___________________________________________ 29

Bilaga 3 Block-, och sektionsritning, YV1 _______________________________________ 30

Bilaga 4 Fasad-, och 3Dritning, YV2 ____________________________________________ 31

Bilaga 5 Mängdlista fasadritning, YV2 ___________________________________________ 32

Bilaga 6 Block-, och sektionsritning, YV2 _______________________________________ 33

viii

Bilaga 7 Fasad-, och 3Dritning, YV3 ____________________________________________ 34

Bilaga 8 Block-, och sektionsritning, YV3 _______________________________________ 35

Bilaga 9 Fasad-, och 3Dritning. YV4 ____________________________________________ 36

Bilaga 10 Block-, och sektionsritning YV4 _______________________________________ 37

Bilaga 11 Block-, och sektionsritning, IV1 _______________________________________ 38

ix

1

1 Inledning

Den första generationen av familjen Lindbäcks startade en byasåg utanför Piteå i den lilla byn

Kallfors. Nu, 90 år senare, är Lindbäcks Bygg AB ett ledande företag i tillverkning av

flerbostadshus i trä. Företaget befinner sig just nu i en explosionsartad expanderingsfas. Det har

nyligen invigts en fabrik på 42000m2 som möjliggör en totalproducering av 2400 färdiga

lägenheter per år. Den är belägen vid hamnen ute på Haraholmen i Piteå och är helt försörjd

av förnyelsebar energi. Lindbäcks flerbostadshus är uppdelade i så kallade volymer. Varje volym

framställs var för sig inne i deras två fabriker. Detta gör att väder och vind inte kan påverka

takten som lägenheterna framställs i. När volymerna är skapta fraktas de till bygget och lyfts

därefter smidigt på plats.

1.1 Bakgrund

Utöver flerbostadshus tillverkar de även komplementbyggnader. Komplementbyggnader

innefattar bland annat carports, miljörum, tvättstugor och barnvagnsförråd. Mjukvaran som

används för att skapa ritningar i 3D är DDS-CAD. DDS-CAD är ett av många program där det

är möjligt att arbeta med BIM. BIM är i sin tur en 3D-modellbaserad process som ger

arkitekter, konstruktörer och diverse tekniker en bättre insikt i ett projekt. Programmet bidrar

även med de verktyg som behövs för att arbetet ska ske på ett mer effektivt sätt gällande

planering, design, bygge, hantering av byggnader och infrastruktur. (Autodesk, u.d.)

En mjukvara som Lindbäcks är intresserad att jobba med är Revit. Programmet har alla verktyg

som behövs för att kunna klassas som ett BIM-program. Ett problem som har uppkommit i

tidigare undersökningar med Revit är att autogenereringen, av exempelvis reglar, inte

överensstämt med hur Lindbäcks producerar sina flerbostadshus i trä. Detta har enbart försökts

utföras på större byggprojekt och med add-in programmet MWF. Tanken är nu att försöka

framställa mindre komplementbyggnader såsom miljöhus, carport och tvättstuga i Revit, som

överensstämmer med Lindbäcks arbetssätt. Det har kommit nya insticksprogram till Revit som

är särskilt anpassade för träbygge. Undersökning ska utföras för att se om det går att

autogenerera reglar, efter Lindbäcks standard, samt få fram en mängdlista på de element som

ingår i byggnaderna.

1.2 Syfte

Arbetet handlar om att framställa komplementbyggnader i Revit. Detta för att ta reda på om

Revit kan ersätta DDS-CAD som används för närvarande till komplementbyggnader på

Lindbäcks. Det första steget att ta för att detta ska vara möjligt är att autogenereringen av och

framtagningen av mängdlistor överensstämmer med Lindbäcks standard.

1.3 Frågeställning

Är det möjligt att framställa komplementbyggnader genom autogenerering i Revit efter de

byggnadssätt Lindbäcks arbetar efter? En mängdlista måste tas fram för att alla instanser inom

Lindbäcks skall få den information de behöver för att kunna uträtta sitt arbete.

2

2 Metod

För att kunna skapa en tillförlitlig 3D-modell av en komplementbyggnad i Revit som

överensstämmer med Lindbäcks arbetssätts används deras färdiga ritningar som mall. Dessa

innehåller plan-, fasad- och sektionsritning, regelmått, längd och höjd på byggnaden samt

takkonstruktion. För att kunna rita, autogenerera och mängda efter Lindbäcks arbetssätt behövs

ett insticksprogram till Revit som är skapat av AGACAD. Programmet heter Tools 4 BIM och

innehåller undermenyer såsom Wood framing wall och Wood framing roof. (AGA-CAD,

2016)

Efter en försöksperiod av insticksprogrammet Wood+, som har installerats på datorn, ritades

komplementbyggnaden, en carport, upp i Revit.

3

3 Uppritande av komplementbyggnad

3.1 Basic Wall Vid uppstartningen av Revit erbjuds möjligheten att rita ett projekt i en konstruktionsmall,

arkitektmall eller en egendesignad mall/template. De färdiga mallarna utgör en startpunkt för

ett nytt projekt med bland annat redan laddade familjer och förinställda inställningar, såsom

skalor och enheter. (Autodesk, 2015). Ett exempel på en familj är en typ av dörr. I familjefilen

ritas dörren ut innehållandes olika parametrar. När familjen/dörren sedan laddas in i projektet

möjliggör parametrarna en ändring av dörrens dimensioner.

Första komplementbyggnaden som skapades var en Carport. Denna ritades i en

konstruktionsmall. Grunden ritas ut efter de förutsättningar som finns i Lindbäcks ritning.

Därefter ritas väggarna upp med tillhörande dörrar. Lagren i väggen tilläggs och editeras under

Edit Type (Figur 1) med samma material och bredd som har ritats i AutoCAD.

Figur 1 Yttervägg till carport. I Edit Assembly editerar man materialet som väggen består av.

När carporten är uppritad enligt de mått och de material den ska bestå av påbörjas arbetet med

insticksprogrammet. För att få tillgång till de familjer som programmet erbjuder behöver det

göras en manuell inladdning göras av dessa. Genom att trycka på Load Families på fliken som

hör till insticksprogrammet aktiveras dessa. (Figur 2) (Figur 13)

4

Figur 2 Insticksprogrammet Wood Framing

innehåller färdiga familjer som laddas in i projektet.

3.2 Framing Configurations Därefter påbörjas arbetet med att ändra inställningar på reglar, glespanel och fasad under länken

Framing Configurations (Figur 13). Programmet innehåller många valmöjligheter vilket

innebär att de förinställda inställningarna skiljer sig mycket med hur Lindbäcks vanligtvis

konstruerar en komplementbyggnad. Carporten som är uppritad består av två olika typer av

väggar: fyra ytterväggar och en innervägg. Det som skiljer dessa åt är att ytterväggarna skall kläs

med panel och innerväggen med plywood. I övrigt skall reglarna och glespanelens lager inneha

samma dimensioner innehållandes likadant material.

3.2.1 Configuration Type – Frame

Reglarna som skall autogenereras läggs till och ändras under menyn Configuration Type.

(Figur 13)

3.2.1.1 Common Settings

Main type of studs gäller reglarna väggen skall bestå av. (Figur 3) I detta projekt skall de inneha

måtten 45x120mm. Finns inte det mått som önskas väljs ett liknande och konfigureras i ett

senare skede i menyn Type Properties. För att få åtkomst till en regels Type properties måste

först en autogenerering utföras. Därefter markeras, i ritningsläget, den/de reglar måttet skall

ändras på. Inställningarna för reglarna uppkommer då i en meny som heter properties. Därefter

väljs Edit Type och då kommer man åt Type Properties. Innan ändringar utförs är det viktigt

att regelns familj dupliceras och vidare döps om till ett passande namn. Därefter ändras

inställningarna till önskade dimensioner. Därefter återgår man till Framing Configurations ->

Common Settings och väljer den nya regel som har skapats.

Under fliken Elements Mark Definition (Figur 3) fås möjligheten att ändra förkortningen på

reglarna de kommer ha när de senare kommer visas i layouten och mängdlistan. Vertikal stud

och King stud får till exempel förprogrammerat förkortningarna VS och KS. Förklaring över

vilka reglar som skall sitta var ses i (Figur 4). Define Depth (h, d) by Layer Type finns under de

flesta menyerna under Configuration Type. Detta innebär att tjockleken och höjden på, i detta

fall reglarna, följer de inställningar som gjordes när man skapade väggen och dess lager. Denna

ruta skall vara markerad i varje konfigurationstyp.

5

Figur 3 Huvudtypen av de vertikala reglarna skall ha måtten 45x120mm

Figur 4. Placering på reglar

3.2.1.2 Wall Framing

Under menyn Wall Framing (Figur 6) anges vilka c/c mått de vertikala reglarna skall ha.

Regelmåttet som valdes i Common Settings är bunden till denna rubrik och går därför inte att

ändra. Ändring av Top- och Bottom plate (Figur 4) görs under motsvarande flik. Det skall

enbart vara ett element av varje och de behöver roteras 90° för att bli liggande mot den

vertikala regeln (Figur 5).

Roterad Inte Roterad

Figur 5 Olika utformningar av Top Plate

6

Figur 6 Wall Framing

3.2.1.3 Opening Framing

För att inställningarna runt dörrar och fönster skall överensstämma med Lindbäcks arbetssätt

måste även de justeras. Detta görs under Opening framing och fliken Door Framing och

Window Framing (Figur 7). Under Edit Configuration ändras King Stud och Header till

samma regelmått som övriga reglar, det vill säga 45x120. Öppningen skall inte innehålla Top

Plate Support, Sill Plate eller Trimmer. Cripple Stud genereras automatiskt (Figur 4).

Förekommer det flera öppningar med olika dimensioner på samma vägg kan inställningarna

konfigureras så att autogenereringen anpassas efter varje öppning. Detta är användbart i större

projekt men är inte aktuellt för denna byggnad.

Figur 7 Opening Framing -> Door Framing

7

3.2.1.4 End Connection och T Connection.

Under End Connection (Figur 8) väljs hur breda samt antalet reglar en vägg ska avslutas med.

Genom att klicka på bilden kommer de vanligaste internationella lösningarna upp. Behövs en

mer komplicerad lösning väljs Custom Join, vilket gör det möjligt att själv konstruera hur

väggen skall avslutas.

Figur 8. End Connection

Under T Connection (Figur 9) anges hur mötet mellan de olika väggarna skall se ut. I detta fall

räcker det med en lösning enligt bilden nedan. Även här finns valet att själv konstruera mötet

mellan väggarna. Då går man till väga på likadant sätt som med End Connection.

Figur 9 T Connection

8

3.2.1.5 Bridging/Nogging/Blocking

I carportens ytterväggar skall det finnas en horisontell regel med måttet 45x220 som löper

högst upp mellan de vertikala reglarna. Detta specifika mått finns ej med som valbart alternativ

bland Revits familjer. Därför måste ett annat mått väljas och därefter justeras manuellt till rätt

dimensioner under Type properties (Se kapitel 3.2.1.1). Regelns placering i höjdled ändras

under Array 1. (Figur 10)

Figur 10 Bridging/Nogging/Blocking

3.2.1.6 Stud Holes

Wall+ kommer förprogrammerat med autogenerering av hål i reglarna. Detta använder sig inte

Lindbäcks av och skall därför avaktiveras genom att avmarkera Cut Holes under menyn Stud

Holes.

3.2.1.7 Save As

När inställningarna är färdigkonfigurerade sparas dessa om till ett nytt Configuration Name och

döps till önskat namn.

9

3.2.2 Configuration Type – Horizontal Nailer/Glespanel

Liknande inställningar behöver utföras under Horizontal Nailer för att glespanelen skall bli

enligt önskan. Genom att välja Horizontal Nailer istället för Frame under Configuration Type

ges tillgång till inställningarna för glespanelen. Val av mått, placering, sammankoppling etc.

förekommer även här. En addering av alternativ är Horizontal Nailers. Markering av Apply

Horizontal Nailers skall göras för att glespanelen ska aktiveras. Skall glespanelen vara liggandes

mot de vertikala reglarna skall även en markering av Rotate 90° göras. Därefter specificeras

intervallerna läkten skall förekomma i. Detta ändras under Array 1 som även den finns under

Horizontal Nailer. När önskade inställningar är gjorda sparas Horizontal Nailer om till ett nytt

Configuration Name.

3.2.3 Configuration Type – Vertical Siding/Panel

Paneltypen ändras under Configuration Type: Vertical Siding. Finns inte rätt typ som skall

användas kan en modifiering av en befintlig panel göras i familjen för en liknande panel. För att

behålla originalet är det viktigt att filen sparas om till en ny familj. Apply Vertical Siding skall

vara markerad för att Revit skall autogenerera panelen. Array 1 avgör vilket avstånd

panellängderna skall ha mellan varandra. Detta är beroende på vilken bredd det är på den valda

paneltypen. (Figur 11)

Figur 11 Vertical Siding

10

3.3 Wall Link

Inställningarna som är gjorda under Framing Configuration skall sedan kopplas till

väggen/väggarna som är uppritade. Detta görs under Wall Link (Figur 13). I raden Structure

skall Framing Layer ändras till Frame och, i detta fall, Framing Configuration till YV-carport. I

ett annat projekt tillämpas det namn och den typen som skapades i kapitel 3.1.1.7. Detta gäller

samtliga rader som finns under Wall Link. Finish 1 tillhör glespanelen. Där ska Framing Layer

vara Horizontal Nailer och Framing Configuration: YV-carport. Finish 2 tillhör panelen och

därför skall Framing Layer vara Vertical Siding och Framing Configuration: Vertical Siding.

Frame Part skall vara markerad för samtliga. Detta möjliggör att en uppdatering och ändring

kan utföras enbart för ett av lagren i väggen ifall det tillkommer information, i ett senare skede,

som påverkar någon del av väggen. Liknande inställningar görs för Basic Wall: IV-Carport 160

mm med skillnaden att Framing Layer skall vara Sheathing istället för Vertical Siding eftersom

det yttersta lagret skall bestå av plywood. (Figur 12)

Figur 12 Wall Link

3.4 Frame Wall

3.4.1 Autogenerering

När inställningarna för hur lagren skall se ut har kopplats till tillhörande väggar kan

autogenereringen påbörjas. Genom att markera den vägg som skall autogenereras och sedan

trycka på Frame Wall (Figur 13) påbörjas processen. Det är möjligt att autogenerera alla väggar

samtidigt genom att markera dessa och trycka på Frame Wall. Originalväggen är fortfarande

kvar och skall vara kvar efter autogenereringen är utförd. Detta innebär att ens vy av resultatet

hindras en aning. Görs originalväggarna näst intill transparanta ges en bättre vy över resultatet.

Det är enbart uppreglingen av väggen som genereras via Frame Wall-kommandot. När

glespanelen skall genereras markeras väggen/väggarna som skall få tillämpningarna. Under

menyn Add Elements (Figur 13) finns alternativet Add Nailers vilket aktiverar genereringen.

Detta utförs på likadant sätt för panelen med skillnaden att Add Nailers skall ersättas av Add

Siding.

11

Figur 13 Menyn till insticksprogrammet Wall +

3.4.2 Resultat av Autogenerering

Figur 14 3D bild över autogenereringen

3.4.3 Kontroll/ändring av resultat

Det är viktigt att gå igenom resultatet av autogenereringen. Är det någon ändring som måste

göras ändras den helst i menyn Framing Configurations och inte i ritläget. Det går att ändra

varje regel för sig eftersom de inte är kopplade till något block. Men skulle ny information

tillkomma som gör att väggen behöver uppdateras igen via Frame Wall kommandot, försvinner

de manuella ändringar som gjordes i ritläget.

Den liggande regeln i blockritningen som skapades i Bridging/Nogging/Blocking fick, efter de

valda inställningarna, för små dimensioner. 45x120mm istället för 45x220mm. Regelns

dimensioner var förinställda och låsta efter måttet 45x120mm som valdes under Common

Settings och går därför inte att ändra. Eftersom den tillhör samma familj som övriga reglar så

går det inte att göra någon förändring i type properties. Detta medför att regeln måste ändras

manuellt efter genereringen är gjord. Tillkommer det ny information, till exempel att en dörr

måste flyttas 10mm till höger, måste en ny autogenerering utföras och regeln måste ändras

manuellt på nytt.

12

Ramen till väggblocken sammankopplades inte i ytterhörnen. Det lämnades tomrum på

45x45mm. Även detta reviderades manuellt efter autogenereringen. (Figur 15)

Figur 15 De yttersta reglarna sammankopplades inte efter autogenereringen och måste ändras manuellt.

13

4 Wall Assembly

Wall Assembly följer med insticksprogrammet Wall+. Det möjliggör en förenklad process att

skapa layouter och mängdlistor för de väggar som tidigare har autogenererats i Wall+.

4.1 Drawing Configuration

Under Drawing Configuration (Figur 13) görs inställningarna till Layouterna. Genom att

duplicera och döpa om Drawing Configuration under Assembly Views sparas inte de

förinställda alternativen över och valet av namn kan anpassas till en firma eller ett projekt.

4.1.1 Assembly Views

Under fliken Assembly Views bestäms vilka vyer de olika lagren i väggen skall ha i layouten.

Detta beror på hur väggarna är uppritade. Elevation Front kan visa framsidan av en vägg och

baksidan av en annan vägg. Flera views kan visa Elevation front med villkoret att de visar olika

lager som tillhör olika View Templates. Redovisas samma lager på två olika ställen ur samma

vy kommer en varningsruta upp och inställningarna går inte att spara. Under View name

ändras namnet till vad layouten skall heta. (Figur 16)

Figur 16 Drawing Configurations - Assembly View

4.1.1.1 Edit Dimensioning Rules

Det är möjligt att ändra inställningar för storlek, placering och utseende på den förklaringstext

och de visningspilar som skall in i layouten. Detta görs under Edit Dimensioning Rules. Det är

under kategorierna Walls och Parts väggarna ligger och det är där inställningarna skall ändras.

(Figur 17)

14

Figur 17 Drawing Configurations - Edit Dimensioning Rules

4.1.2 Schedules

Mängdlistan till komponenterna som ingår i väggarna skapas under Schedules. Där markeras

vilka lager det ska skapas mängdlistor till. View Name är namnet mängdlistan skall ha när den

skapas och senare skall användas i layouterna. Detta kan även ändras under ett senare skede.

Framing Layer konfigureras så det passar namnet på mängdlistan, till exempel är Frame kopplat

till mängdlistan Blockritning. (Figur 18)

Figur 18 Drawing Configurations - Schedules

4.1.3 Sheets

Sheets är namnen på layout-arken. Till den första vägg som hopsätts till en assembly måste

layouterna ordnas manuellt. Se kapitel 4.4. I nuläget finns enbart alternativet –No Template--

tillgängligt. View name är namnet på layouten och Title block är komplementfilen som skall

15

användas som ritningshuvud. För den första hopsättningen måste AutoCADs förinställda

rithuvud användas. Därav finns enbart alternativet A1 metric. (Figur 19) För att skapa ett eget

rithuvud se kapitel 4.4.1

Figur 19 Drawing Configuration - Sheets

4.2 Create Assembly

För att skapa en hopsättning/assembly av en vägg måste först väggen namnges. Väggen

namnges för att kunna urskilja väggarna sinsemellan när de sedan plottas ut på ritningarna.

Lindbäcks använder namn såsom YV1 och YV2 som står för Yttervägg 1 och Yttervägg 2. För

att namnge en vägg markeras väggen. Under väggens properties/inställningar finns det, under

Identity Data, en rad som heter Mark. Där skrivs önskat namn på väggen in. I detta fall

CARPORT YV1 (Figur 20).

Figur 20 Properties, Mark

Därefter kan en Assembly skapas genom att markera den vägg som namngetts och trycka på

Create Assembly (Figur 13). Denna hamnar sedan som en egen kategori under Assemblies i

Project Browser. När denna är skapad tilläggs en beskrivning av väggen som används i ett

senare skede. Genom att högerklicka på Assembly-namnet och trycka på Type Properties ges

tillgång till inställningar för just den assemblyn. Under description skrivs det in vad det är för

typ av byggnad. I detta fall en komplementbyggnad. (Figur 21)

16

Figur 21 Type properties för assembly CARPORT YV2

4.2.1 Ta bort komponent i Assembly View

När väggen är konfigurerad till en Assembly måste ändringar göras för att väggen skall få det

utseende som önskas. Görs inga ändringar kommer hela väggen, så som den ritades upp från

början, med i layouten och det enda som är synligt är väggens dimensioner i höjd-, och

längdled. Genom att dubbelklicka på väggen när man befinner sig i Assemblies i Project

Browser ges möjligheten att ändra vad som skall redovisas i layouten. Väggen blir

grönmarkerad och en meny, med namn Edit Assembly, kommer upp. Genom att trycka på

Remove och sedan på väggblocket göms denna i layouten. De delar som inte skall ingå i

layouten göms därav i Assembly-view men inte i ritläget. (Figur 22) Originalväggen skall inte

raderas helt från projektet eftersom det är via den man styr längden, höjden och djupet på

bland annat reglarna. Raderas den från ritläget och det tillkommer ändringar som innebär att en

uppdatering av kommandot Frame Wall måste utföras behöver en helt ny vägg ritas.

17

Figur 22 Edit Assembly - Remove Item

4.2.2 Placering samt koppling av komponenters namn till mängdlistor

Revit namnger varje komponent automatiskt efter de utförda inställningarna i Framing

Configuration, se kapitel 3.2. Men efter en Assembly har skapats redovisas de enbart med

frågetecken (Figur 22). Under menyn Shop Drawings (Figur 13) och sedan Sort Structural

Framing by Wall Mark namnger Revit alla komponenter som tillhör den väggen. Men för att

det skall vara möjligt att koppla komponenterna med deras namn måste ett eller flera

frågetecken vara markerade. Detta behövs enbart göras på en View, antingen på

blockritningen, glespanelritningen eller på fasadritningen. Sitter det reglar tätt mot varandra kan

namnen bli otydliga att läsa. Då markeras det namn man vill flytta och placeras sedan på ett

lämpligt ställe. (Figur 23) (Figur 24)

Figur 23 Före editering av text Figur 24 Efter editering av text

18

4.3 Mängdlista

Till den första skapade vägg-assemblyn måste mängdlistorna konfigureras manuellt. Det finns

inga inställningar på vilken information listan skall visa (Figur 25). I properties för den valda

mängdlistan tilläggs den information som skall redovisas. En färdig mängdlistas utseende går att

formatera så den liknar den mängdlista som Lindbäcks för nuvarande använder sig av. Detta är

inte någonting som är utfört, utan Revits förinställda utseende är använt i denna rapport.

Lindbäcks mängdlistor som är skapade i DDS är exporterade till en excel-fil. För att exportera

en mängdlista från Revit till ett exceldokument skall mängdlistan vara i en aktiv vy. Därefter

går man in på File -> Export -> Reports -> Schedule. Detta skapar en textfil som senare kan

importeras till excel.

Figur 25 Oredigerad mängdlista

4.3.1 Fields

För att tillägga vilken information som skall visas i mängdlistorna går man in i properties för

listan och skrollar ner till raden Fields. Genom att trycka på Edit ges möjligheten att tillägga de

kolumner som önskas (Figur 26). I detta fall önskas namn, antal, längd och massa på

komponenterna.

Figur 26 Mängdlista, Edit Fields

4.3.2 Filter

Under fliken Filter i samma ruta ändras vilka villkor mängdlistan skall ha. Villkoren gör att man

styr vad mängdlistan skall visa. I en layout som visar en blockritning och en glespanel skall det

finnas en mängdlista till vardera. Detta underlättar när exempelvis montörer skall se vilka

19

längder och placeringar reglarna har. I Figur 27 ses ett exempel på inställningar till mängdlistan,

som visar information om glespanelens komponenter, som tillhör väggen CARPORT YV1.

Figur 27. Mängdlista, Filter

4.3.3 Create View Template From View

När inställningarna är gjorda sparas dessa som en ny Template. Det innebär att väggarnas

mängdlistor som tillhör andra Assemblies kan kopplas till de utförda inställningarna. Genom att

högerklicka på den färdiga listan och välja alternativet Create View Template From View

skapas en ny mall som döps till önskat namn.

4.4 Layouter

Layouterna finns redan som tomma ark efter inställningarna som gjordes i kapitel 4.1.3. I detta

fall finns det två stycken, en vid namn 3D-, och fasadritning och en block-, och

sektionsritning. Genom att dra block-, sektion-, fasad och 3d: vyn samt deras tillhörande

mängdlistor till de blanka arken, fås en layout som kan designas efter eget tycke. Ändringar kan

göras rörande rubrikerna som automatiskt skapas under vyerna när de dras till layoutläget.

(Figur 28)

20

Figur 28 Vyerna dras till layouten och placeras på lämplig plats

4.4.1 Rithuvud

Rithuvudet skapas automatiskt av Revit (Figur 29). Denna skiljer sig mycket från rithuvudet

Lindbäcks använder sig av (Figur 30).

Figur 30 Lindbäcks rithuvud taget från ett pågående projekt gjort i

AutoCAD

För att ändra utseendet på det förinställda rithuvudet dubbelklickar man på denna. På så sätt

öppnas familjen som den tillhör. Filen sparas om till önskat namn, i detta fall Komplementfil_1

enligt Lindbäcks standard. Sedan importeras en redan färdig komplementfil från AutoCAD som

används som mall och det nya rithuvudet formas utifrån den. Viss information i rithuvudet skall

vara statiska. Dessa går att ändra när man befinner sig i familjefilen. Exempel på statiska element

är: vem som är handläggare, vem som är ansvarig över projektet, projektets uppdragsnummer,

projektets namn samt vilken fas projektet befinner sig i. Övrig information kan enbart ändras

Figur 29 Revits egna rithuvud

21

när man befinner sig i layouten för själva projektet. Exempel på dessa är revideringsrutan BET,

ritningsnummer samt vem som har ritat/konstruerat projektet. (Figur 31)

Figur 31 Statisk information som ej skall ändras under projektets gång ändras i familjen till rithuvudet. Information som ej går att ändra i familjen kopplas till filen projektet ligger i

Sheet Name är kopplat till tre olika instanser. Den översta är kopplad till namnet på layouten,

den andra till beskrivningen av Assemblyn och den tredje är kopplad till namnet på Assemblyn.

Detta innebär att informationen om vilken vägg, byggnad och vilka element som tillhör

ritningen uppdateras automatiskt efter projektets gång. (Figur 32)

22

4.5 Create Assembly II

När nästa vägg skall sättas ihop till en Assembly är det nu möjligt att återanvända inställningarna

som är gjorda från den första skapade layouten.

4.5.1 Edit Configuration

När den första assemblyn är skapad för en vägg är det möjligt att koppla samman de

inställningarna till följande assemblies. Första steget för att starta processen är att markera någon

del av väggen, i detta fall YV2, och trycka på Create Assembly. I Dialogrutan som kommer

upp väljs Edit. Samtliga inställningar som gjordes till föregående vägg kvarstår. Det som nu skall

ändras/tilläggas befinner sig under fliken Sheets. Under alternativet Sheet Template finns det

nu möjlighet att välja de layouter som skapades åt den första väggen och använda dem som

mall till resterande layouter. Detta innebär att block-, sektions-, 3D-, och fasadvyerna placeras

automatisk på samma plats i den nya layouten. Även under rubriken Titleblock finns det nu ett

nytt valbart alternativ. Komplementfil_1 är tillgänglig och väljs istället för Revits förinställda

rithuvud. Detta innebär att assemblyn som skapas även kommer få likadant rithuvud som

föregående vägg förutom Sheet Name som är kopplat till varje individuell vägg.

Figur 32 Förklaring på hur rithuvudet är kopplat till de olika instanserna

23

4.5.2 Layout II

Det som är nödvändigt att ändra i de kommande hopsättningarna/Assemblies är:

• Radering av väggblock. Se kapitel 4.2.1

• Ritningsnumret i rithuvudet.

• Vem som har ritat/konstruerat ritningen

• Tillämpa de skapade mallarna/Templates från den föregående Assemblyn till

mängdlistorna. Se kapitel 4.3.3

4.6 Template

När samtliga inställningar är utförda enligt önskan, är det möjligt att spara dessa som en ny

template. Denna kan då senare användas till ett annat projekt i en ny fil. Detta görs genom att

spara om filen till önskat namn, radera allt som är uppritad och sedan spara om filen till en

template.

24

5 Resultat

Det färdiga resultatet visas i ritningar som ligger under bilagor. Ritningarna innehåller de

mängdlistor som skapats samt utfallet av Revits autogenerering över reglar, glespanel och panel.

25

6 Slutsats/Diskussion

Resultatet överensstämmer någorlunda bra med Lindbäcks standard för hur de ritar sina

komplementbyggnader. Deras ritningar, som används i nuläget och är skapade i AutoCAD,

visar en blockritning över reglarna med tillhörande sektion som beskriver uppbyggnaden av

väggen. De redovisar däremot inte glespanelen som ett block, som är gjort här, utan denna är

enbart synlig och beskriven i sektionen för väggen. För att få en överblick över

autogenereringen valdes en redovisning av glespanelen i layouten. Önskas inte detta undviker

man att dra in glespanelen till layouten.

6.1 Mängdlistor Lindbäcks mängdlistor är inte utsatta på ritningarna som det är gjort i denna rapport, utan de är

istället exporterade från DDS till en Excel-fil. Detta är möjligt även i Revit. Utseendet på

Revits mängdlistor kan formateras om men det är tveksamt om de kan få exakt likadant

utseende som DDS mängdlistor. En djupare undersökning krävs för att se om det är möjligt.

Komponenternas namn, som förekommer i mängdlistorna, har genererats automatisk av Revits

förvalda inställning. Det är möjligt att döpa om namnen på exempelvis reglarna från Vertical

Studs till reglar, med förkortningen Re istället för VS. Detta kan underlätta för Lindbäcks

eftersom majoriteten av arbetstagarna kan svenska bättre än engelska. Det är däremot

tidskrävande att döpa om varje komponent till svenska men det behövs enbart göras en gång

eftersom filen sedan kan sparas som en template. En template möjliggör att samtliga

inställningar medföljer när ett nytt projekt/ny fil startas.

6.2 Autogenerering Ett problem fanns med den liggande regeln (45x220) i blockritningen, som löper parallellt med

de vertikala reglarna. Denna inställning ligger under Framing Configuration: Frame ->

Bridging/Nogging/Blocking. Regelns dimension är förinställt efter måttet 45x120mm som i

ett tidigare skede valdes under Common Settings och går därför inte att ändra. Detta innebär

att regeln måste ändras manuellt efter att genereringen är gjord. Tillkommer det ny

information, till exempel att en dörr måste flyttas 10mm till höger, måste en ny autogenerering

utföras och regeln måste ändras manuellt på nytt. Möjligtvis går det ändra inställningarna så

regeln inte ligger under Bridging/Nogging/Blocking utan under en annan meny, som gör att

den får rätt dimension och placering. Men ingen lösning har hittats i nuläget och en djupare

undersökning behöver utföras för att se om det är möjligt.

De yttersta, översta och understa reglarna på väggarna sammankopplades inte, utan det lämnas

ett tomrum på 45x45mm i hörnen på väggblocken. En djupare undersökning krävs för att

finna en lösning som gör att reglarna får kontakt med varandra. Genom att ändra dessa reglar

manuellt tappas inte bara tid utan en lucka för misstag öppnas då en eller flera reglar lätt kan

glömmas att ändras efter att en generering är gjord.

På sektionen för YV3 visar resultatet att glespanelen och panelen är högre än vad reglarna är.

Detta gäller även YV4 men dessa har ändrats manuellt i efterhand för att få en bild av hur det

skall se ut. Detta kan bero på att det finns en offset, antingen på reglarna eller på

panelen/glespanelen, i inställningarna. En annan lösning kan vara att väggen är kopplad till

taket vilket gör att Revit automatiskt ändrar höjd på glespanelen och panelen efter takets

26

förutsättningar. Samma inställningar har använts till samtliga ytterväggar men utfallet kunde

enbart ses på YV3 och YV4. Testlicensen till Wall+ utgick före en lösning kunde hittas och en

djupare undersökning av detta bör göras.

I övrigt fungerade autogenereringen som den skulle. Mötet mellan ytterväggarna fick det

utseende som Lindbäcks arbetar med. Ditsattes en dörr i efterhand behövdes det enbart tryckas

på Frame Wall så uppdaterades väggen med nya reglar som hade rätt placeringar (bortsett från

exemplen ovan).

6.3 Avslutning I Revit-filen förekommer det ett tak som är ritat efter Lindbäcks ritningar. Denna har

autogenererats via Roof+, som även det är ett insticksprogram liknande Wood+. Men

inställningarna överensstämmer inte med Lindbäcks. På grund av tidsbrist gick det ej att

färdigställa taket med dess inställningar. Det är alltså osäkert om Roof+ passar Lindbäcks

standard gällande ritande av tak i Revit.

När rätt inställningar som passar Lindbäcks arbetssätt i Wood+ är gjorda, är det möjligt att spara

arbetsfilen som en ny template. Detta innebär att samtliga inställningar kan hämtas när ett nytt

hus skall ritas. Det spar väldigt mycket tid om det enda man behöver lägga energi på är att rita

upp byggnaden, som sedan autogenereras genom ett knapptryck.

Tanken var att det skulle skapas flera olika byggnader. Ett miljörum, en carport samt en

tvättstuga. Detta för att få en bra översikt över mängdlistorna och autogenereringen. Men

insticksprogrammet var komplicerat och det brukades mycket tid till att lära sig hur det

fungerade, vilket gjorde att inga fler byggnader än carporten hann färdigställas.

27

Referenser AGA-CAD. (2016). Hämtat från Building BIM together: http://www.aga-

cad.com/search?keywords=wood+framing

Autodesk. (u.d.). Hämtat från BIM and the future of AEC:

https://www.autodesk.com/solutions/bim

28

Bilaga 1 Fasad-, och 3Dritning, YV1

29

Bilaga 2 Mängdlista fasadritning, YV1

30

Bilaga 3 Block-, och sektionsritning, YV1

31

Bilaga 4 Fasad-, och 3Dritning, YV2

32

Bilaga 5 Mängdlista fasadritning, YV2

33

Bilaga 6 Block-, och sektionsritning, YV2

34

Bilaga 7 Fasad-, och 3Dritning, YV3

35

Bilaga 8 Block-, och sektionsritning, YV3

36

Bilaga 9 Fasad-, och 3Dritning. YV4

37

Bilaga 10 Block-, och sektionsritning YV4

38

Bilaga 11 Block-, och sektionsritning, IV1