”Det bästa med jobbet är att få vara med och skapa något som kanske står kvar 100 år eller mer.”

”Det är människorna i projekten som gör

skillnad”

”Tänk aTT få vara

med och skapa för

framtiden”

framtids bygge

TeknikerIngenjörCivilingenjör Arkitekt – Läs mer om framtidsyrkena

För ditt val eFter gymnasiet

fredrik och krisiTn är ingenjörer som jobbar med 3d. sid 8.

ARBETSLIVET

JOBBEN I BYGGSEKTORN

GER DIG HELA TIDEN

EN UTVECKLING,

VARJE DAG OCH I VARJE

NYTT PROJEKT.

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM

3 ÅR

YRKESPROGRAM

3 ÅR

VIDAREUTBILDNING

Är en bra möjlighet för dig som vill

komma vidare i karriären. Om du inte

har behörighet från början kan du

behöva komplettera på komvux.

VVS- OCH-

FASTIGHETS-

PROGRAMMET

EL-OCH ENERGI-

PROGRAMMET

NATUR-

VETENSKAPS-

PROGRAMMET

TEKNIK-

PROGRAMMETFÄRDIGUTBILDNING

1,5-2,5 ÅR I FÖRETAG

SOM LÄRLING

YRKESHÖGSKOLA 2 ÅR

ARBETSLEDARE

TEKNIKER

PROJEKTLEDARE

HÖGSKOLEINGENJÖR

3 ÅR

CIVILINGENJÖR ELLER

ARKITEKT 5 ÅR

T4

FORTBILDNING

I yrkeslivet behöver du

hela tiden utvecklas

och lära dig nya saker.

Det finns massor av

kurser och certifieringar

för att du ska ha koll

på det senaste inom

t ex arbetsmiljö

och produktion.

SAMHÄLLS-

VETENSKAPS-

PROGRAMMET

BYGG- OCH

ANLÄGGNINGS-

PROGRAMMET

GYMNASIET

EFTER GYMNASIETARBETSLIVET

JOBBEN I BYGGSEKTORN GER DIG HELA TIDEN

EN UTVECKLING, VARJE DAG OCH I VARJE

NYTT PROJEKT.

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM 3 ÅR

YRKESPROGRAM 3 ÅR

VIDAREUTBILDNINGÄr en bra möjlighet för dig som vill komma vidare i karriären. Om du inte har behörighet från början kan du behöva komplettera på komvux.

VVS- OCH- FASTIGHETS-PROGRAMMET

EL-OCH ENERGI-PROGRAMMET

NATUR-VETENSKAPS-PROGRAMMET

TEKNIK-PROGRAMMET

FÄRDIGUTBILDNING1,5-2,5 ÅR I FÖRETAG

SOM LÄRLING

YRKESHÖGSKOLA 2 ÅRARBETSLEDARE

TEKNIKERPROJEKTLEDARE

HÖGSKOLEINGENJÖR3 ÅR

CIVILINGENJÖR ELLERARKITEKT 5 ÅR

T4

FORTBILDNINGI yrkeslivet behöver du hela tiden utvecklas och lära dig nya saker. Det finns massor av kurser och certifieringar för att du ska ha koll på det senaste inom t ex arbetsmiljö och produktion.

SAMHÄLLS-VETENSKAPS-PROGRAMMET

BYGG- OCH ANLÄGGNINGS- PROGRAMMET

GYMNASIET

EFTER GYMNASIET

din VÄg tiLL arbets LiVet

en t

idn

ing

för

ditt

val

ef

ter

gym

nas

iet

inn

ehåL

L

framtidsbygge på webben – Gå in på byggare.com och std.se/jobbochframtid och läs mer!

6

8

14 11

framtidsbygge vänder sig till alla som ska söka utbildning efter gymnasiet.Utgivare: sveriges byggindustrier och svenska Teknik & designföretagen. Ansvarig utgivare: Lars Tullstedt och saga hellbergTidningen är ett samarbete med Tidningen byggindustrinSkribenter: johanna åfreds och niclas köhlerOmslagsfoto: cecilia Larsson Produktion: ineko ab – en del av intellectakoncernen. www.ineko.seProjektledning: helene dahlgren och margareta ericsson. Grafisk Form: Therese Lundh. Illustration: Wenche arnesenRepro: ineko ab. Tryck: sörmlands grafiska, 2012

inTervjuer 8 Kristin och Fredrik – samarbete med många dimensioner14 Frida och Johan – de älskar att jobba under jord20 Meklit – nyfikenhet ledde till jobbet som byggnadsingenjör

reporTage 6 3 spännande projekt11 Miljonhem ska bli Miljöhem

uTbiLdning och jobb 4 Valmöjligheter20 Hur gick det till när du fick jobb?

spaning 22 Jobba utomlands23 Byggprocessen – så funkar det

foto: cecilia Larsson foto: julia sjöberg

foto: Wojtek gurak

foto: cecilia Larsson

VÄLj byggbranschenså syns det vad du gör på jobbet – resuLtatet finns kVar i årataL

Rita hus, led projekt, bygg vägar – det finns massor av olika jobb i ett byggprojekt. Du kan lätt hitta det som passar just dina talanger.

Vilket av jobben du än väljer så kan du upp­leva den där speciella känslan av att bygga något som är viktigt för andra människor.

En del som arbetar i byggbranschen sitter mest framför en dator, andra är nästan alltid utomhus.

Mycket att välja på Byggbranschen är full av valmöjlig­heter för dig som läser på högskola. Det finns många olika typer av ut­bildningar – både breda och speciali­serade.

Bygget steg för stegEtt bygge är ett viktigt lagarbete där varje persons kunskap och engage­mang spelar roll för slutresultatet. I alla steg i byggprocessen finns det byggutbildade personer inblandade.

Projektet börjar med en beställ­ning, ofta från ett företag, en myndig­het eller en kommun. Efter beställ­ningen ska allt planeras i detalj, ritas och konstrueras. Det gäller både själva huset, vägen, bron eller vad det nu är som ska byggas och det övriga som behövs – till exempel installationer för el och VVS. Allt detta planerings­ och konstruktionsarbete görs av olika typer av ingenjörer och arkitekter.

Därefter sätter man igång med själva byggnadsarbetena som startar med mätning, sprängning och andra markarbeten. Sedan gjuter man grunden, reser byggnadskroppen och avslutar med att sätta upp innerväggar och inredning. Varje del av arbetet ut­förs av personer med yrkesutbildning för sitt område.

Stort företag eller egen firmaMan kan välja jobb och man kan ock­så välja arbetsgivare. Man kan jobba på stora byggföretag – byggentreprenörer – som t.ex. Skanska, NCC, Peab eller JM. Eller också väljer man att arbeta på ett mindre entreprenadföretag. Det finns även de som är egenföretagare. Andra typer av företag är arkitektkon­tor – som t.ex. White och Tengbom – eller tekniska konsultföretag som t.ex. Sweco och WSP. Arkitekter och konsulter startar också gärna eget, ensamma eller tillsammans med några kollegor.

Hus och anläggningMan brukar tala om att det finns två huvudtyper av byggprojekt: hus och anläggning. Husbyggen kan vara enstaka villor, hela bostadskvarter, kontorshus, industrilager – allt som har väggar och tak. Anläggningsbyg­gen är vägar, järnvägar, broar, tunnlar,

inriktningar för ingenjörerbyggväg och vattensamhällsbyggnadlantmäteriel, energi, VVS

man kan också bli planerarekonsultarbetsledarearkitektinköparefastighets­förvaltareplatschef projektingenjör

vindkraftverk, dammar med mera. I vissa projekt arbetar man både med hus­ och anläggningsarbeten, till ex­empel nya bostadsområden.

Nytt och gammaltDet man gör i byggbranschen håller länge. Men ofta behöver förbättringar göras på vägen. Då talar man om ROT­projekt – Reparation, Ombygg­nad och Tillbyggnad. Ibland bygger man om så att byggnaden får ett helt nytt användningsområde.

Byggbranschen har en hel del gamla vanor och traditioner. Men det händer även mycket nytt. Material, teknik, arbetssätt och samarbetsfor­mer ändras. Nu är miljö och energi­användning ett särskilt hett område. Det ger utvecklingsmöjligheter för den som arbetar i byggbranschen.

Du blir viktigByggprojekten är samarbeten som är beroende av människorna som arbetar där. I projekten är varje detalj och varje person viktig. I byggbranschen finns en stolthet över vad man gör. Det är fritt och omväxlande. Där finns stora möjligheter att påverka sitt arbete och att utvecklas. ●

Välj din väg in i bygg­branschen och var en av dem som kan åka runt på stan, landet eller i världen och säga – Det där har jag byggt!

4

Vi saknar dig i byggsektorn!varje år blir mer än 10 000 personer inom byggsektorn pensionärer. så kommer det att vara i många år framöver. det behövs hela tiden nya medarbetare av olika slag. välkommen du också!

Här finns jobben i stor variationByggsektorn sysselsätter drygt 500 000 personer eller ca 10 procent av det totala antalet sysselsatta i sverige. i sektorn ingår företag verksamma inom förvaltning, projektutveckling, arkitektur, teknisk konsultation, byggande, installation och materialtillverkning.

Sveriges 10 största bygg- och anläggningsföretag: Peab, skanska, nCC, svevia, Jm, infranord, veidekke, strabag. Wäst-Bygg gruppen, Balfour Beatty rail

Sveriges 10 största konsultföretag inom Samhällsbyggnad: sWeCO, ÅF, WsP, ramböll, vectura, tyréns, rejlers, grontmij, Cowi och White

Byggnaden är klassad som green Building. allt som byggs sker med hjälp av den senaste miljötekniken och har minimal miljöpåverkan.

Kontorshuset i Kista har även fått pris för sin design och konstruktion.arkitekt: Wingårdhs arkitekter Byggentreprenör: Jm entreprenad

kOm!foto: arkitektbyrån henning Larsen Tegnestue

Kvarteret Hekla i Kista – miljövänligt och vackert

5

spännande prOjektdu kunde Varit med Och byggt

en böLjande fasad sOm Liknar pLOckepinnstockholm Waterfront ligger precis bakom centralsta-

tionen i stockholms hjärta. Byggnaden har en kongresshall för 3 000 personer och kan förvandlas till bankettsal. i huset finns också ett hotell med vacker utsikt över riddarfjärden och stads-huset och en kontorsbyggnad med panoramavy. Kongresscentrets fasad omsluts av 3 500 bitar av rostfritt stål. det är tänkt att den böljande ”plockepinnfasaden” ska samspela med rörelserna i trafikramperna intill. ljussättningen förstärker intrycket av den speciella fasaden på kvällarna.

Raimo Joss, 32 år, Stockholm, arkitekt på White arkitekter:Vad gjorde du under bygget av stockholm waterfront?”Jag jobbar med digital design, där programmering är ett sätt att gestalta och hitta nya lösningar. min uppgift med stockholm Waterfront var att ta fram ett förslag till hur de 3 500 z-profilerna i rostfritt stål till den böljande exteriören skulle kapas till och sedan monteras. genom en knapptryckning kunde jag mått-sätta och påverka hur plåtarna skulle ansluta till varandra. med hjälp av programmering var antalet nya förslag som gick att ta fram oändligt. det var fantastiskt att se hur exakt alla bitarna passade när de monterades”.

1

3

foto: Wojtek gurak

foto

: joha

nna

åfre

ds

Stockholm Waterfront

Att jobba i byggbranschen är att sätta spår i omgivningen. Det mesta av det du är med och skapar kommer att finnas längre än du själv. Oavsett om det är ett bostadshus, en park, ett hotell...

6

sVeriges högsta hus byggt i trÄnär kvarteret limnologen i växjö byggdes för några år sedan var det sveriges högsta bostadshus i trä. de åtta våningar höga husen har stomme, bjälklag, väggar och till och med hisschakt byggda i trä. den understa våningen är dock gjord av betong för att ge de fyra byggnaderna stabilitet. det är fort-farande inte så vanligt att flerbostadshus byggs i trä. de stora bränderna i städerna på 1800-talet ledde till förbud att bygga bostadshus i trä som var mer än två våningar höga. Förbudet gällde ända till 1994. sedan förbudet hävdes har intresset för att bygga med trä istället för betong ökat stadigt.

foto/byggherre: midroc

Pär Fransson, 36 år, Växjö, snickare och lagbas, JSB:Vad gjorde du under bygget av Limnologen?”limnologen var roligt eftersom det var ett långt projekt. det tog över två år att bygga de fyra husen och då hann man lära känna alla underentreprenörer som också var på plats på bygget. det kändes också speciellt att få jobba med ett trähus av den här storleken. som lagbas var det min arbetsuppgift att leda arbetslaget och se till att alla arbetsuppgifter sköttes. jag försökte peppa och stötta, lite som att vara lagledare inom idrotten alltså.”

2

3

Emma Pettersson, 40 år, Nacka, landskapsingenjör/ landskapsarkitekt, Funkia:Vad gjorde du under bygget av sandgrundsparken?”Jag var ansvarig för växtgestaltningen och gjorde planteringsplaner. när jag jobbar låter jag först och främst växtplatsen styra. Är det torrt, varmt och soligt går det till exempel inte att plantera fuktälskande växter. Jag försöker också anpassa mig till landskapet eller kvarteren runtomkring. växternas färger är också viktiga så att de inte skär sig mot till exempel fasaderna i närheten.”

skatebOard Och körsång i prisbeLönad parkPå en udde i Klarälven mitt i Karlstad ligger sandgrundspar-

ken. Parken ska fungera för alltifrån skate board åkning till körsång. den ska uppmuntra till promenader, utevistelse och rekreation. Hela udden har byggts om till ett våglikt landskap med kullar och dalar. tiotusentals nyplanterade träd, buskar och lökväxter ger besökarna en upplevelse som sträcker sig över hela året. Här kan man upptäcka bland annat Ormbunks lunden, gräsdalen, magnoliadalen och Bokskogen. vid vattnet finns flera kajer och bryggor där man kan slå sig ned.

foto: funkia

Limnologen

Sandgrundsparken

foto

: priv

at

foto

: jsb

7

TexT: nicLas köhLer foTo: ceciLa Larsson och nicLas köhLer

fakta om bim/Vdc

fred

rik

tran

bLOm

kris

tin

niLs

sOn

ingenjörer som jobbar med

BIM, byggnadsinformationsmodellering, ger möjligheter att skapa och hantera information om en byggnad under hela dess livscykel. i datorer byggs en databas av information upp, kopp-lad till en virtuell bild av byggnaden. mått, material, färg, tid och kostnad är exempel på information som matas in i databasen.den sammanlagda digitala informationen om ett byggprojekt brukar kallas för en modell. datorprogrammet kan hämta information ur modellen och visa upp den som olika vyer, till exempel som en grafisk bild av den färdiga byggnaden eller dess stomme. eller som en lista på byggdelar, ett begrepp som kallas mängdning.syftet med den nya datoriserade byggprocessen är bl.a. att minska antalet byggfel. med Bim har man möjlighet att bygga snabbare, med högre kvalitet och till lägre kostnad. detta brukar kallas ökad produktivitet.Åsikterna går isär om vad den nya byggprocessen ska kall-las. de flesta i sverige använder begreppet Bim. andra pratar om vdC, virtuell design och konstruktion och en del föredrar begreppet virtuellt byggande.

8

kOnstruktören som gillar fler dimensiOnerHan ritar hus i 3D. Konstruktören Fredrik Tranblom älskar att vrida och vända på husen på datorns skärm. Men även det kreativa samarbetet med andra experter. Den nya digitala byggprocessen är framti-den, anser han.

et är både kul och nyttigt att rita hus i 3D. Man ser lättare problemen och hur de ska lösas, säger Fredrik Tranblom,

konstruktör på företaget Kåver & Mellin.

Han är utbildad byggnadsingen­jör med inriktning på konstruktion. Jobbet på Kåver & Mellin är hans första. Hans uppdrag är att rita och räkna på konstruktioner av hus.

– Jag arbetar mest med nyproduk­tion av bostäder. Men även lite med ombyggnad, till exempel när ett nytt våningsplan eller en ny huskropp ska byggas på ett existerande hus, säger Fredrik Tranblom.

Han använder en programvara som gör det lätt att importera och bygga vidare på arkitektens 3D rit­ning. Just nu arbetar han med projek­tet Elektronen, fem bostadshus med totalt 170 lägenheter som Veidekke Entreprenad bygger i Sollentuna, norr om Stockholm.

– Vi fick uppdraget att göra konstruktionsritningen. Det är ett VDC­projekt, som står för virtual de­sign and construction. Allt ritas i 3D, säger Fredrik Tranblom.

VDC är en ny byggprocess där alla konsulter följer projektet från ax till limpa. En dag i veckan sitter därför alla inblandade parter tillsam­mans i ett rum och arbetar: arkitekt, konstruktör, vvs­ och elkonsulterna, projektledaren och beställaren.

Beställaren har en VDC­ingenjör som samordnar processen, lägger ihop de olika konsulternas virtuella model­ler och letar efter krockar mellan olika delar av konstruktionen eller andra fel

– Det jag tycker är bäst med det här är att jag blir insatt i vad de andra konsulterna gör. Jag lär mig mer om byggandet och blir mer allmänbildad, säger Fredrik Tranblom.

Den här nya samarbetsformen gör jobbet roligare och mer kreativt. Hit­tills är inte processen snabbare än den traditionella processen men resultatet blir bättre, anser han. ●

kOrt Om fredrik tranbLOm:UtBIlDNINg: byggnadsingenjör från uppsaLa universiTeTYrKe: konsTrukTör på kåver & meLLin.tIDIgare joBB: innan han pLuggade jobbade han eTT Tag som måLare.gIllar jag MeSt på joBBet: probLemLösning, aTT få vara med och Lösa oLika kLuriga svå-righeTer som uppsTår i eTT projekT. och aTT få vara med och skapa någoT som kommer sTå kvar i kanske 100 år eLLer mer.gIllar jag INte på joBBet: deT kan ibLand bLi LiTe sTressigT, inför eTT uTskick av riTningar eLLer om deT är någon ändring man ska göra och de sTår uTe på byggeT och vänTar.Här arBetar jag oM tIo år: kvar på kåver & meLLin. Tycker aTT jag uTveckLas här och får Ta mer ansvar heLa Tiden.gör jag gärNa på frItIDeN: myckeT musik, jag speLar eLgiTarr i eTT punkband.BäSta MUSIKeN jUSt NU: Lyssnar myckeT på The TaLLesT man on earTh..

d

9

Vdc-experten som har hittat hem Kristin Nilsson känner att hon har hamnat rätt. Som VDC-ingenjör på Veidekke En-treprenad får hon jobba med samordning, arbetsleda och följa ett projekt från idé till färdig produkt.

itt stora intresse är helheten. Jag gillar att se huset växa fram och hur processerna gör det möjligt

att ständigt förbättra kvaliteten på byggandet, säger hon.

Kristin Nilsson tar på sig skydds­kläder och går ut på Veidekkes bygge av bostadsrätter i Sollentuna, norr om Stockholm. På hennes arm vilar en Apple Ipad. Där har hon tillgång till alla bygghandlingar och kan öppna olika vyer av 3D­modellen.

Hon tar fram det aktuella vå­ningsplanet med alla installationer inritade, förstorar upp och vrider

på bilden med fingertopparna och förklarar vad som händer just nu. Stommen är rest för de två första våningsplanen och rörläggare jobbar med installationer som ska gjutas in i husens golvbjälklag.

Kristin Nilsson tog sin ingen­jörsexamen år 2010 och fick sedan jobb på Veidekke. Som VDC­ingenjör följer hon de byggen som 3D­projekteras från ax till limpa och ser till att både tekniken och samar­betet mellan människorna fungerar. VDC är en förkortning av begreppet ”virtual design and construction”, ett begrepp som myntats av Stanford University i Kalifornien.

– Först beskriver jag hur projektö­

kOrt Om kristin niLssOn:UtBIlDNINg: civiLingenjör med inrikTning på arkiTekTur och byggprodukTion vid LuLeå Tekniska universiTeT.YrKe: vdc-ingenjör på veidekke enTreprenadjoBBat MeD tIDIgare: innan jag började pLugga jobbade jag som jeansansvarig i en buTik, viLkeT innebar inköp, uppföLjningar av budgeT och nyckeLTaL med mera.gIllar jag MeSt på joBBet: aTT vi jobbar i projekT med TydLig sTarT, sLuT och resuLTaT. och aTT deT är människorna i projekTen som gör skiLLnad. deT är vikTigT aTT vi har kuL på jobbeT för aTT vi ska Lyckas. gIllar jag INte på joBBet: de Tidiga morgnar-na är kämpiga.Här arBetar jag oM tIo år: är besTäLLare och jobbar närmare kunden. sjäLvkLarT har jag med mig vdc och bim i mina upphandLingar.gör jag gärNa på frItIDeN: segLar, åker ski-dor, går på konserTer, umgås med vänner och famiLj.BäSta MUSIKeN jUSt NU: Två av hösTens kon-serTer, ane brun på cirkus och bon iver på annexeT, var båda magiska.

rerna ska bygga upp sina digitala mo­deller. Jag kollar också att program­men som arkitekten, konstruktören och de andra konsulterna använder är kompatibla med våra samordnings­program, säger Kristin Nilsson.

Hon är en både och­personlig­het, gillar både arkitektur och den tekniska ingenjörskonsten. Gillar både att få datortekniken att fungera och att ta hand om mjuka sidor som arbetsledning.

Kristin Nilsson upplever inte att hon bemötts annorlunda än sina kollegor för att hon är en 27 år ung kvinna i en bransch dominerad av män.

– Som ung och ny ser jag att alla oavsett befattning har kunskaper och erfarenheter jag kan lära mig av. Jag möter mina kollegor med respekt och får respekt tillbaka, säger hon. ●

 ” Vi jobbar i projekt med tydlig start, slut och resul-tat. Och att det är män­niskorna i projekten som gör skillnad.”

KrIStIN NIlSSoN

m

10

miljonhem ska bLi miLjöhem

TexT: johanna åfredsfoTo: juLia sjöberg, hoLger sTaffansson och isTockphoTo

I Brogården i Alingsås händer mycket spännande just nu. Simon Campbell, Skanska, är en av dem som arbetar med att bygga om de gamla hyreshusen till energismarta passivhus.

Vad är det som händer inuti det stora tältet? Simon Campbell, 27, förklarar att därinne finns en byggarbetsplats där man arbetar med den allra senaste passivhustekniken. Tältet är ett väderskydd som satts upp över hyreshuset för att garantera att ingen fukt

tränger in i fastigheten under byggtiden. – Dessutom kan arbetet löpa på oavsett väder, säger

han.Simon Campbell kommer från Borås men flyttade till

Göteborg när han kom in på civilingenjörsprogrammet med väg­ och vatteninriktning på Chalmers tekniska hög­skola. Redan under studietiden blev han antagen på Skan­skas traineeprogram och blev lovad jobb efter examen.

energismart på jobbetNu har några år gått och han har hunnit specialisera sig på att bygga energismarta passivhus. Först var han arbetsle­dare när Skanska byggde ett helt nytt passivhus i Kinna. Sedan ett år tillbakaarbetar han med omvandlingen av 1970­talshusen som ägs av Alingsåshem i Brogården.

– Att jobba med passivhus är spännande. Energisnåla hus kommer att bli ett måste i framtiden. Jag tycker om att

Simon Campbell inne i tältet som skyddar bygget från fukt.

fakta brOgården:Brogården i alingsås byggdes i början av 1970-talet och ingår i det som kallas för miljonprogrammet, då en miljon bostäder byggdes på tio år. i Brogården finns 16 hus med totalt 299 lägenheter. skanska har fått i uppdrag av den kommunala ägaren alingsåshem att bygga om alla husen till pas-sivhusstandard. arbetet startade 2008 och ska vara klart 2013. när allt är klart ska energiförbrukning-en ha minskat från 216 till 96 kilo-wattimme (kWh) per kvadratmeter och år. siffran gäller förbrukningen av både värme, varmvatten och elektricitet i hela fastigheten.läs mer: www.skanska.se/projekt eller www.alingsashem.se

11

fakta om passiVhus

veta att vi bygger med väldigt hög kvalitet och att känna att jag bidrar till att både samhället och de som bor i husen kan spara mycket energi och pengar, säger han.

I ett passivhus finns inte något traditionellt värme­system med exempelvis värmeelement under varje fönster. Det är istället de boendes kroppsvärme, lampor, hushålls­apparater och instrålning från solen som värmer upp huset. För att värmen inte ska läcka ut krävs mycket isolering.

tjocka väggarI Brogården bygger Skanska på nya ytterväggar med näs­tan en halv meter isolering på utsidan av husen. Mycket arbete har lagts på att isolera bottenplattan och socklarna som husen står på. Alla fönster och dörrar har bytts till så­dana som läcker minimalt med värme. Husen blir väldigt täta och därför krävs också bra ventilation.

– Husen tätas med ett plastskikt som gör att all luft som lämnar huset går genom ventilationen. Genom att använda värmeväxlare kan all varmluft som är på väg ut värma upp den kalla friskluften som är på väg in, berättar han.

En av Simon Campbells uppgifter som arbetsledare i Brogården har varit att göra provtryckningar av varje lä­genhet för att kontrollera tätheten. Det går till på så vis att ventilation och avlopp täpps igen.

idén med passivhus utvecklades i Tyskland på 1990-talet. passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset. vi människor och våra hus-hållsapparater alstrar mycket värme. utöver detta behövs endast ett försumbart värmetillskott.

genom att bygga ett tätt klimatskal (väggar, golv och tak) och använda värmeväxlare för ventila-tionsluften kan värmen i rumsluften utnyttjas för att värma den kalla inkommande luften. de dagar på året då det är kallt ute finns ett litet värmeelement i värmeväxlaren. Solinstrål-ning utnyttjas för att värma både hus och varmvatten när det är möjligt.

i passivhusbyggandet kontrolleras fuk-tigheten på materialet noggrant, vilket minskar risken för mögel. ljudnivån i ett passivhus är mycket låg tack vare de tjocka väggarna och de extraisolerade fönstren.

läs mer: www.passivhuscentrum.se

kOrt Om simOn campbeLL:ålDer: 27 årUtBIlDNINg: naTur och Teknik-programmeT på gymnasieT. civiLingenjör väg- och vaTTen, chaLmers Tekniska högskoLa, 2008.KarrIär: fick jobb på skanska direkT efTer examen. arbeTade försT på kaLkyLavdeLningen i borås. därefTer arbeTs-Ledare på passivhusprojekT i kinna. Tar snarT sTegeT från arbeTs Ledare TiLL produk-Tions chef för skanskas passiv husrenovering av brogården, aLingsås.Bor: uppväxT i borås, bor nu i göTeborg.INtreSSeN: sporT och aTT umgås med vänner.

illustration: passivhuscentrum

u-värde - ett mått på fönsters, dörrars och väggars förmåga att isolera från kyla. det är bättre ju lägre U-värdet är. U-värdet säger hur mycket värme som passerar genom 1 kvadratmeter yta från den varma sidan till den kalla när det skiljer en grad mellan utomhus- och inomhustemperaturen.

W/m2K

12

– En fläkt suger ut luften så att det blir undertryck i lägenheten. Efter det kan man med hjälp av olika mätinstru­ment se om det finns luftläckage någonstans, förklarar han.

En annan arbetsuppgift som arbetsledare är att planera och köpa in byggmaterial och se till att allt finns på plats när det ska användas. Arbetet som snickare, elektriker, må­lare och VVS­montörer gör ska också samordnas. Simon Campbell berättar att ungefär halva arbetstiden går åt till kontorsarbete. Resten av dagen är han ute på bygget.

Händelserikt jobb– Då löser jag problem som dykt upp tillsammans med snickarna och de andra yrkesarbetarna. Det är ett riktigt roligt jobb för det händer grejer hela tiden och det är alltid något som behöver lösas. Vi bygger i ett lag och har skoj samtidigt som vi producerar, säger han och beskriver sin arbetsglädje.

energikrav ger arbeteI höst tar Simon Campbell steget till att bli produktions­chef. Då blir det fler byggmöten och mer ansvar för pla­nering och ekonomi. Att han specialiserat sig på passivhus tidigt tror han kommer att vara till nytta i framtiden. Snart måste allt som byggs i Sverige uppfylla passivhusstandard för att vi ska kunna nå energimålen. Det finns även hund­ratusentals redan byggda hus i landet som måste renoveras på ett energismart sätt snart. Det kommer att ge många arbetstillfällen inom byggsektorn. Det gäller inte minst miljonprogramshusen från 1960­ och 70­talet.

– De kommande tio åren kommer det många liknande projekt. Brogården i Alingsås är bara början, säger Simon Campbell. ●

med en halv meter tjock isolering blir husets väggar tjockare än vanligt. det ryms massor av blommor på fönsterbrädorna!

lilla bilden ovan: Under byggtiden tejpades fönstret igen inför prov-tryckning av hela lägenheten. inget får vara otätt i ett passivhus.

miljö- och energimål:eu har beslutat om en radikal skärpning av hur mycket energi ett nybyggt hus

får göra av med. alla hus som byggs ska vara ”nära nollenergibyggnader” (nne-byggnader), exempelvis passivhus. den låga mängd energi som behöver

tillföras byggnaden ska vara energi från förnybara energikällor och från energikäl-lor som produceras i närheten. eu-direktivet träder i kraft 2020 för nya byggnader och 2018 för offentliga byggnader. det rekommenderas dock att 30 procent av alla nya byggnader ska vara nne-byggnader redan från och med år 2015.

sveriges riksdag har tagit fram ett miljömål som kräver att den totala energianvändningen i alla bostäder och lokaler ska minskas med 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med användningen 1995.

Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen minska och andelen förnybar energi öka kontinuerligt.

läs mer: www.energimyndigheten.se eller www.boverket.se

eXeMpel på förNYBara eNergI-

Källor är solenergi, vind­ och vattenkraft,

bergvärme och biobräns­len. Förnybara energikällor förnyar sig hela tiden och kommer inte att ta slut inom en överskådlig framtid. De har mycket mindre påverkan

på klimatet och den globala uppvärmningen än olja, kol och

naturgas som räknas som fossila bränslen.

13

de ÄLskar att jObba under jOrdCitybanan är Sveriges allra största byggprojekt just nu. Möt miljösamordnaren Frida Isgren och spräng-ledaren Johan Hillman som båda ägnar all sin arbetstid åt tunneln under Stockholm.

14

TexT: johanna åfredsfoTo frida isgren och johan hiLLman: ceciLia LarssonfoTo ciTybanan: hans ekesTang

nere i tunneln är det svalt och mörkt. Bara ett par personer finns på plats i sina arbetsmaskiner. Men några meter över våra

huvuden myllrar det av folk på väg åt olika håll vid Stockholms central. Tunnelbanan rullar på som vanligt i en tunnel strax ovanför. Miljön under jord känns exotisk, men är välbe­kant för Frida Isgren. Hon är NCC:s miljösamordnare för denna etapp av Citybanan.

– Det här är det roligaste jag har gjort. Det är ett tekniskt komplicerat projekt och fantastiskt att få jobba med så många kompetenta och trev­liga människor. Det känns roligt att få vara med och utveckla Stockholm och hela landets tågtrafik, säger Frida Isgren.

Frida Isgren är civilingenjör i kemiteknik och har jobbat i tio år i olika roller på NCC. I arbetet som miljösamordnare tillbringar hon stora delar av sin arbetstid inne i en av de många blå byggbodar som är NCC:s

– det här är det roligaste jag har gjort. det är ett tekniskt komplicerat projekt och fantas-tiskt att få jobba med så många kompetenta och trevliga människor, säger Frida isgren.

Frida isgren pratar jobb med nCC:s reparatörer nils andersers och daniel Bolmström.

”När jag åker pendeltåg här i framtiden kan jag tänka att det här har jag varit med och byggt” Frida Isgren

kOrt Om frida isgren:UtBIlDNINg: Teknisk Linje på gymnasieT. civiLingenjör i kemiTeknik, kTh, examen 1998KarrIär: jobbade med rening av förorenad mark på föreTageT goLder associaTes 1998–2001, jobbar på ncc sedan 2001ålDer: 36 årBor: uppvuxen i växjö. bor nu på söder maLm i sTockhoLm med sambo och Två barngör jUSt NU: jobbar som miLjösam-ordnare på ncc:s eTapp norrsTröms-TunneLn, ciTybanan, sTockhoLm

citybanan

15

tidtabeLLen:2000 gav regeringen Banverket* i uppdrag

att planera för en fortsatt utbyggnad av spåren genom centrala stockholm.2002 presenterade Banverket en förstudie

med olika förslag.2007 beslutade regeringen att Citybanan ska byggas.

2014 ska bergentreprenader och tunnel arbe-ten vara avslutade. därefter återstår installationer och stomkomplettering för de nya stationerna samt byggandet av järnvägsspår och signalsystem. 2017 rullar de första tågen.

* Banverket ingår numera i trafikverket

✔

✔✔

projektkontor vid centralstationen. Men minst en gång om dagen beger hon sig ner i tunneln för att mäta och ta prover. I rollen som miljösamord­nare ska hon se till att miljökraven följs och att tunnelbygget har så liten miljöpåverkan som möjligt.

– Jag tar prover i tunneln för att se att det inte läcker in för mycket grundvatten. Det går också åt mycket vatten vid tunneldrift och min upp­gift är att se till att anläggningarna för rening av processvatten fungerar som de ska, berättar hon.

Frida Isgren har också ansvar för att se till att alla kemikalier som används inte är skadliga för miljö och människor och att de förvaras på rätt sätt. Hon bevakar också buller­ och vibrationsnivåer och att byggavfallet hanteras på rätt sätt.

flera tunnlarI NCC:s uppdrag ligger att bygga fyra spårtunnlar, en service­ och rädd­ningstunnel och två plattformar till

citybanan

fakta om citybananBudget 16,8 miljarder krKlart 2017

6 kilometer tunnelTvå helt nya stationer, stockholm City och stockholm OdenplanFördubblar spårkapaciteten genom stockholmger tätare, punktligare och snabbare tågförbindelser i stockholmsregionen och i hela landetett pendeltåg tar lika många resande som 1 000 bilar

9 års byggtid6 arbetstunnlar

30 Hötorgsskrapor schaktmassor, mest berg, fraktas bort3 Hötorgsskrapor betong går åt till bygget2 500 personer jobbar som mest med

Citybananfakta och illustrationer: Trafikverket

Borrning för bult nere i tunneln som sprängs ut på ett djup som varierar mellan 10 och 45 meter under jord.

16

citybanan

den nya pendeltågsstationen som ska heta Stockholm City. När allt är klart 2015 har 1 500 000 ton berg sprängts ut och forslats bort, bara på NCC:s etapp av Citybanan. Då får Frida Isgren flytta vidare till nästa projekt.

– Slussen skulle vara ett drömpro­jekt att få fortsätta med. Det ligger precis som Citybanan mitt i Stock­holms puls.

påverkar hela landetHela Citybanan blir 6 kilometer lång och får två nya stationer. Järnvägens smala ”ge­tingmidja” från 1871 trafikerades av tio tåg per dygn i begynnel­sen, att jämföra med 550 tåg per dygn i dag.

Genom att all pendeltågstrafik läggs över till Citybanan kan spårkapaci­teten genom innerstaden fördubblas, enligt beräkningar från beställaren Trafikverket. Åtta av tio tågresor i Sverige börjar eller slutar i Stockholm, därför räknar man med att Citybanan kommer att påverka punktligheten för tågen i hela landet.

kOrt Om jOhan hiLLman:UtBIlDNINg: TekniskT program på gymnasieT. därefTer 2 årig ky-uTbiLdning med inrikTning på anLäggning väg och berg, nackademin.KarrIär: prakTik under uTbiLdningsTiden på odens eTapp av ciTybanan, fick jobbeT som spräng ansvarig hos ZübLin direkT efTer examen.ålDer: 23 år.Bor: sTockhoLmgör jUSt NU: sprängLedare på ZübLin scandinavias eTapp södersTrömsTunneLn, ciTybanan, sTockhoLm.

exempeL på yrkesgrupper sOm Är med Och bygger citybanan:Bantekniker signaltekniker eltekniker spårsvetsare mätningsteknikermekanikerarbetsledare sprängarbetsledaresprängansvarigBergsprängare Bergförstärkare Borraremaskinförare Betongarbetareanläggningsdykare sprängarbas Bergarbetareelektriker reparatörChaufförsmed markarbetareUtsättareProjektchef, projektledare, biträdande projektledareProjekteringsledare, biträdande projekteringsledareProduktionschefmätchefPlanerareentreprenadingenjörsamordnande byggledareByggledare av olika slag: berg, mark, betong, bana, signal, el, tele, stål, installation, spårlantmätareFastighetshandläggareProjektingenjörrisksamordnaremiljösamordnarearbetsmiljösamordnaremätingenjörgeologgeohydrologdatasamordnareKvalitetssamordnareKoordinator drift och trafikinköpareekonomersäkerhetsskyddshandläggareBesiktningsmanByggledare ventilationUpphandlareJuristinformatörerträarbetare (snickare) arkitekt

17

SaNKta BarBara är gruvarbetarnas skyddshelgon. Hon vakar över alla som går ned i tunneln som byggs under söder-malm från sitt lilla altare i tunnelmyn-ningen. sankta Barbara spelar en särskilt stor roll inom katolicismen och hennes närvaro är

därför en självklarhet för flera av österrikarna som spränger denna etapp, berättar Johan Hillman. en katolsk präst höll även en mässa i tunneln innan arbetet inleddes.

citybanan

Ung sprängansvarigEn annan person som trivs på jobbet med Citybanan är Johan Hillman. Trots att han bara är 23 år har han lyckats få det ansvarsfulla jobbet som sprängansvarig för tunneletappen som går under Södermalm. Han tar oss med på en vandring i en tunnel som fortfarande luktar krutrök efter en sprängning. Ovanför oss ligger Mariaberget, Hornsgatan och andra välkända platser. Spår­ och service­tunneln ska bli 575 meter lång och sprängs ut med upp till tre salvor per dygn.

– Det börjar bli brist på plats ovan jord. Att jobba med anläggning under jord tror jag är en framtidsbransch, säger Johan Hillman.

Under utbildningstiden, Johan Hillman gick en 2­årig KY­utbild­ning (kvalificerad yrkesutbildning) i anläggning efter gymnasiet, var han osäker på om branschen var något för honom. Men han ändrade sig

snabbt när han kom ut på praktik på en annan del av Citybanan för några år sedan.

– Så fort jag kom ner i tunneln visste jag att det är det här som gäller. Jag kommer att satsa på detta i all framtid, säger han.

Stark gruppkänslaTjusningen, beskriver han, är miljön under jord och att få sätta sin fot på en plats där ingen annan varit tidi­gare. De som jobbar med bergspräng­ning i Sverige är relativt få och de flesta känner till varandra.

– Gruppkänslan är stark, de som jobbar under jord arbetar i långa skift och tätt ihop. Jag har fått träffa män­niskor jag aldrig skulle ha lärt känna annars på det här jobbet, säger Johan Hillman.

Efter att ha jobbat skift med sprängningar nere i tunneln fick Johan Hillman frågan om han ville börja som sprängansvarig för tyska Züblin. Nu går större delen av arbets­tiden åt att göra borrplaner över vilken metod och vilka sprängämnen som ska användas vid varje salva.

Vill jobba utomlandsI tunneln jobbar åtta österrikiska yrkes arbetare i skift tillsammans med en förman och en arbetsledare.

– Jag har mest kontakt med arbets ledaren. Mitt arbetsspråk är engelska eller en hemsnickrad variant av tyska. Att de flesta av mina kollegor inte talar svenska är inget problem.

Efter att Citybanan är klar hoppas han få jobba med Förbifart Stock­holm. Men är man så pass speciali­serad som Johan Hillman är det inte säkert att det finns något tunnelbygge i närheten där han bor.

– Man måste räkna med att ligga ute men det har jag inget emot. Det skulle tvärtom vara intressant att få flytta på sig, gärna till någon annan del av världen och se hur de jobbar där, säger han. ●

 ” Det börjar bli brist på plats ovan jord. Att jobba med anläggning under jord tror jag är en framtidsbransch.”

joHaN HIllMaN

Ovan: Johan Hillman, 23 år, har gjort snabb karriär på Citybanan. Han började som praktikant och är nu sprängansvarig. gruppkänslan och den spän-nande miljön under jord gör att han älskar sitt jobb.

nedan: laddaren placerar ut tändkapslarna.

18

emils ritningar styr sprängningarnaEmil Rudegran jobbar på konsultföretaget WSP. Hans beräkningar styr arbetet med Citybanan.

stationen beskriver Emil Rudegran som oerhört komplext. Genom att granska gamla ritningar kan han se var tunnelbana, ledningar för el, vatten, avlopp och grundläggningar till befintliga byggnader finns. Sen gäller det att ta hänsyn till det när allt det nya ska byggas.

Varierat jobbJust nu jobbar han med en av City­banans uppgångar till Vasagatan.

– Hela området är som en schwei­zerost och på vissa ställen finns det knappt någon bergtäckning alls.

I det här fallet betyder låg berg­täckning att det är mindre än en meter berg mellan tunneluppgången och en närbelägen hotellbyggnad. För

att få berget att hålla, berättar Emil Rudegran, skulle det ha behövts mel­lan fem och sex meters bergtäckning på denna plats.

– Då får vi förstärka berget med armeringsjärn både före och efter sprängning. På riktigt känsliga platser får man såga istället för att spränga. Jobbet är verkligen utmanande och varierande, säger han. ●emil rudegran

innan ett bygge drar igång har mycket tid lagts på för­arbeten. Projekteringen av Norrströms tunneln har gjorts av konsulter på WSP. 25­årige Emil Rudegran är högskole­

ingenjör i bergteknik och jobbar på WSP:s kontor i Luleå.

– I mitt arbete ingår mycket jobb med datorstödd design i cad­program och olika typer av beräkningar. Jag tar fram ritningar som ska ut till bygget och vi gör besiktningar i efterhand, säger Emil Rudegran och beskriver några av sina arbetsuppgifter.

Mycket av arbetet kan göras på distans, men några dagar i månaden tar han flyget till Stockholm för att vara på plats. Området runt central­

”Hela området är som en schweizer­ost och på vissa ställen finns det knappt någon bergtäckning alls.”

citybanan

foTo ciTybanan: hans ekesTang. foTo riTningar: isTockphoTo

foto

: sus

anne

Lin

dhol

m

19

Meklit WodajoByggnadsingenjör

nyfikenhet ledde till jObbet sOm byggnadsingenjör

TexT: johanna åfreds foTograf: nickLas ThegersTröm

Efter tre års arbete med tunnlar och bergrum känner sig byggnadsingenjören Meklit Wodajo säker på sitt yrkesval. – Här finns flest utmaningar, det är det jag gillar, säger hon.

eklit Wodajo jobbar på Vei­dekke Entre­prenads enhet Tunnel och bergrum. Yrkes­

inriktningen kunde inte vara bättre, berättar hon.

– Inom anläggning finns flest ovanliga tekniklösningar. Hur mycket du än har jobbat så får du ändå en utmaning i varje nytt projekt. Det är spännande att lära sig nya saker och det är därför jag valde byggbranschen, förklarar hon.

Hon tar emot på företagets kon­

tor i Sundbyberg. Det senaste året har hon jobbat på kalkylavdelningen och hennes skrivbord är täckt av olika typer av kartor och skisser.

– Vi jobbar tillsammans i en kal­kylgrupp. Efter en diskussion kom­mer vi fram till bättre lösningar än på egen hand.

Meklit Wodajo fick jobbet direkt efter sin examen som byggnadsingen­jör för tre år sedan. Till att börja med var hon kvalitets­ och miljöansvarig på tunnelbygget Norra länken i Stockholm. Nu är tunneln klar och det är mest skrivbordsjobb ovan jord som gäller ett tag framöver.

jobbar gärna utomlandsMeklit Wodajo ringde själv upp Veidekke när det var dags att söka jobb. Hon ville till ett lagom stort företag där man inte försvinner i mängden.

– Det visade sig vara en bra idé. Som nyutexaminerad har jag blivit väldigt väl omhändertagen och fått prova på mycket, säger hon.

För drygt tio år sedan bodde Meklit Wodajo fortfarande i hemlandet Etio­pien och gick apotekareprogrammet för att kunna ta över sin fars apotek. När hon kom till Sverige började hon med att komplettera sin gymnasie­

frågan: hur gick det till när du fick jobb?

ludmilla Brandt, 26 år, Sundbyberg, biträdande projektledare, järntorget:”Jag började på Järntorget för snart två år sedan och jobbar med ett projekt där vi bygger sextio bostäder strax utanför stockholm. Jag läste en annons och sökte, trots att jag trodde att det skulle krävas mer arbetserfarenhet för att få det. det är roligt att få se projektet växa fram och vara med i projektledningen. tidigare läste jag på Chalmers, en treårig utbildning inriktad på affärsutveckling och entreprenörskap inom byggteknik. efter det jobbade jag som kalkylerare på veidekke i göteborg.”

foto

: cec

ilia L

arss

on

m

20

kOrt Om mekLit wOdajO:ålDer: 32 år.UtBIlDNINg: byggnadsingenjör, examen från örebro universiTeT 2008.KarrIär: ansTäLLdes direkT efTer examen på veidekke enTreprenad.Bor: i sTureby, sTockhoLm.INtreSSeN: vara uTe och gå, fiLm, dans, famiLj. har Tre fadderbarn i eTiopien och är myckeT engagerad i fLickors skoL-gång där.gör oM tIo år: ”då jobbar jag med någon-Ting som känns LärorikT och spännande. TroLigen inom anLäggning.”

utbildning och lära sig svenska. Att slå in på vägen mot byggbranschen istället kändes nytt och spännande.

– Min familj, särskilt min far, har stöttat mig mycket i mitt beslut att bli ingenjör och tycker att det är roligt, säger hon.

Kanske öppnar sig en möjlighet att arbeta i hemlandet någon gång i framtiden.

– I Etiopien byggs många vägar, dammar och nya byggnader. Jag trivs här men visst skulle det vara intressant att bidra till utvecklingen där någon gång. Dit jobbet tar mig följer jag med, säger Meklit Wodajo. ●

meklit Wodajo synar handlingarna till en tunnel som ska byggas.

meklit Wodajo pratar igenom dagens jobb tillsammans med kollegan emil Pettersen.

foto

: cec

ilia L

arss

on

Krister Wimnell, 25 år, Solna, konstruktör, KfS anläggningskonstruktörer:"KFs hade varit på arbetsmarknads-mässa när jag pluggade till högskole-ingenjör i byggteknik, och det var där jag fick första kontakten. Jag ringde upp dem efter mässan och nu jobbar jag här. Hittills har jag mestadels ritat i cad -program och gjort beräkningar för

olika konstruktionsdelar, bland annat armeringsritningar till en betongdamm vid ett vatten kraftverk.”

therese remlén, 24 år, Malmö, byggnadsingenjör/ arbetsledare, jM:”min första kontakt med Jm var under tiden då jag pluggade till byggnadsingenjör. Jag jobbade extra som visningsvärd på söndagar och gjorde praktik hos dem under utbildningen. de anställde mig två dagar innan skolan slutade. nu har

jag jobbat ett år som arbetsledare på bygget av 56 stycken lägenheter i lomma hamn.”

foto

: mar

tin o

lson

21

Just nu pågår planeringen av den ekologiska staden Caofeidian i Kina. Planerare, arkitekter, ingenjörer och teknikkonsulter från det svenska företaget sweco jobbar med den första etappen av staden. i Caofeidian ska uppemot 95 procent av all energi som används vara förnybar. Hayoung Kang fick jobba med Caofeidian som en del av sin praktik när hon pluggade till civilingenjör i arkitektur på luleå tekniska universitet.

Hayoung Kang, 25 år, stadsplanerare, Sweco:

”Jag gjorde praktik på sweco ett halvår under min utbildning. Jag fick jobba som redaktör i projektet med Caofeidian. det betyder att jag var med och samordnade arbetet mellan dem på sweco som jobbade med planeringen av vatten, avfall, energi, infrastruktur,

byggnadsarkitektur och stadsplanering. i slutet av min praktiktid fick jag åka med till Kina för att presentera arbetet för borgmästaren. Praktiken ledde vidare till en tjänst på sweco. sedan dess har jag fått fortsätta med uppdrag i bland annat estland, Kanada och sverige.”

jObba utOmLands

Sverige ligger i framkant när det gäller att utveckla smart energi- och miljöteknik och att bygga med hög kvalitet. Många länder tar hjälp av svenska företag när de ska bygga och planera nya vägar, hus och hela städer. Byggbranschen ger stora möjligheter för den som vill ha ett jobb med hela världen som sitt arbetsfält!

illustration: sweco

ekoLogiskT i kina

Hayoung Kangfoto: johan olsson

Caofeidian

foto: is

tockphot

o

hi-Tech i usaarkitekten måns tham har tagit fram ett förslag som han hoppas kunna sälja in i bland annat Usa. Om motorvägar får ett tak med solceller blir vägarna även till kraftverk som levererar el mitt i staden. trafiken döljs och bullret minskar. solceller kräver annars mycket plats och marken i tättbefolkade städer är dyr.

Måns tham, 32 år, arkitekt:

”idén till vägen med ett tak av solceller fick jag när jag körde på motor vägarna i Usa och slogs av hur stora asfaltsytorna var. de borde kunna utnyttjas bättre tänkte jag och började skissa på pro-jektet. innan dess har jag pluggat och jobbat en hel del utomlands.

Jag var utbytesstudent i norge och Usa och har haft egna idéprojekt och ut-ställningar i los angeles. Jag har precis flyttat hem till sverige från Paris där jag jobbat med en arkitekttävling om en moské i albanien. det bästa med att jobba utomlands är att man träffar folk med annan bakgrund och upptäcker nya sätt att arbeta på. det är en rikedom att ha vänner och kontakter runt om i världen. då kan man bjuda folk till sverige för att samarbeta och byta idéer.”

måns tham foto: nicholaus halecky

illustration: måns Tham

22

bygg - prOcessen – så funkar den!

idé/bestÄLLningKunden, eller Byggherren som är ett annat ord för beställaren, bestämmer sig för att satsa på ett byggprojekt. Ofta är det byggingenjörer som utför beställa-rens arbete.

prOjekteringBygget planeras i detalj. Först handlar det om att rita och konstru-era. sedan planeras installatio-nerna, det vill säga systemen för el, ventilation och annat. i projek-teringen används mycket it av de arkitekter, civilingenjörer och ingenjörer som arbetar som konsulter.

prOduktiOnBygget pågår. Jobbet innehåller många delar och involverar en lång rad specialister som t.ex. yrkes-utbildade anläggningsarbetare, sprängare, anläggningsmaskinförare,

betongarbetare, träarbetare (snickare), murare, plattsättare, golvläggare och ställningsmon-törer. På bygget finns även ingenjörer som arbetar med utsättning/mätning, kvalitet, miljö och arbetsmiljö samt arbetsledare som kan ha olika utbildningar. Platschefen styr på själva bygget. Han eller hon kan ha gått en utbildning inom yrkeshögskolan eller vara högskoleingen-jör. den som är ansvarig för hela projektet är Projektchefen, som ofta är civilingenjör.

förVaLtningBygget är klart. nu ska det vårdas för framtiden och vid behov byggas om och rustas. Fastighetstekniker och fastighetsingenjörer sköter förvaltningen.

12

3

4

hos Sveriges Byggindustrier (BI) som är byggföretagens bransch- och arbetsgivarförbund med över 3 200 med-lemsföretag (bygg-, anläggnings- och specialföretag) kan du hitta mer information om byggbranschen, antalet företag och anställda. www.bygg.org

Svenska teknik & Designföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisation för sveriges arkitekt- och teknik-konsultföretag inom bygg- och industrisektorn. på www.std.se kan du läsa mer om dem och deras företag.

Nyheter från byggbranschen läser du på www.byggindustrin.com

Information om utbildningar som leder till jobb i byggbranschen finns på www.byggare.com och på www.std.se/jobbochframtid

viLL du Veta mer ?

kOLL på byggenaÄr det något pågående bygge som du är lite extra intresserad av? Håll koll på det via webbkamera.www.webbkameror.se/byggkamerorbild: söderköping, skanska/Webbkameror

23

www.byggare.comwww.std.se/jobbochframtid

anLedningar att VÄLja bygg13

bAvs: sveriges byggindustrier, box 5054, 102 42 stockholm