1

Freinetskolan

Hugin

Systematiskt kvalitetsarbete

2015-2016

“Goda idéer smittar”

2

Innehållsförteckning

Systematiskt kval itetsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Systematiskt kval itetsarbete – hur gör man? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Arbetslagens egna förbättringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 ArbetslagF-3...........................................................................................................................................6

Analys:................................................................................................................................................8Fritids:.....................................................................................................................................................9

Analys:..............................................................................................................................................11Arbetslag4-6.........................................................................................................................................12

Analys:..............................................................................................................................................147-9.........................................................................................................................................................15

Analys:..............................................................................................................................................17SOS(stödochsupportlaget)..................................................................................................................17

Analys:..............................................................................................................................................18

Normer och värden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Analys:..............................................................................................................................................19

Kunskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Analys:..............................................................................................................................................20

Elevers inflytande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Analys:..............................................................................................................................................21

Samarbete skola – hem .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Analys:..............................................................................................................................................22

Enkätundersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Analys:..............................................................................................................................................23

Skolan och omvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Analys:..............................................................................................................................................24

Bedömning och betyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Analys:..............................................................................................................................................25

Elevhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Analys:..............................................................................................................................................27

Likabehandlingsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Analys:..............................................................................................................................................28

Skolbibl iotek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Analys:..............................................................................................................................................29

Media . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Analys:..............................................................................................................................................30

Freinetpedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Analys:..............................................................................................................................................31

� �

3

Systematiskt kvalitetsarbete Styrelsen och rektor för Freinetskolan Hugin har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta skall vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på skolnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, elever och vårdnadshavare. Det måste därför finnas en organisation som underlättar utvecklingsarbetet, där av denna vägledning. Område Tid Ansvariga HT VT Arbetslagens egna förbättringar Grupputvecklingssamtal Terminsutvärderingar Lagmöte Ledningsgrupp

X v.51 Varje v Varje v

X v.21 Varje v Varje v

Rektor Lagledarna Lagledare Rektor

Normer och värden utvärderas Mästarårsprojektet

x

v.26 x

lagledare i alla lag Rektor,lagledare åk9

Kunskaper Betyg Måluppfyllelse NP

v.51 v.51

v.23 v.14 x

Undervisande lärare/rektor/ lagledare

Elevers inflytande Mentorspass Klassråd Fritidsråd Elevråd Stormöten I lärandet

Varje/ varannan vecka Varje månad varje månad vid behov

Varje/ varannan vecka Varje månad varje månad vid behov

Mentor Klassansvarig/ fritidsansvariga Rektor Lagledare Ämnesansvariga

Samarbete-Hem-Skola Huginrådet Föräldramöte/utbildning Freinetutbildning för föräldrar

X X X

X X X

Rektor Rektor, lagledare Rektor

4

Enkäter trygghetsenkät, Pilen TiNK (ANT och mående) utvärdering/avslut

v.49

v.5 v.10 v.17

Alla Elever åk 5, åk 8 Föräldrar åk 2, åk 5, åk 8, fritids, förskola Åk 7, åk 9 Fritids åk 3

Skola och omvärlden SYV Mästarårsprojektet Göteborgsresa Studiebesök

X X

X X X X

Elevkoordinator/SYV lärare Rektor,lagledare åk9 Lagledare, åk 5 Gruppansvarig, fritids

Betyg och bedömning Elevledda utvecklingssamtal NP Betyg

X X X

X X X

Mentorer/fritids åk f-9 åk 3,6,9 åk 6-9

Elevhälsa Möten/åtgärder Åtgärdsprogram

varje vecka

varje vecka

EHT/rektor

Likabehandling Ledstjärnor Incidenter

v.34 X

Rev. v.5 X

Rektor, ledningsgrupp Gruppansvarig Rektor

Skolbibliotek Utvärdering

v.51

v.21

Biblioteksansvariga

Media Utveckling, utvärdering

v.51

v.12

Mediaansvariga i arbetslagen

Freinetpedagogik Utveckling Terminsutvärdering Freinetutbildning personal

X v.51 X

X v.21

Rektor, ledn.grupp Lagledare Rektor

5

Systematiskt kvalitetsarbete – hur gör man?

För att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete behöver vi göra en lägesbedömning, ha tydliga målsättningar, göra en systematisk planering och strategi, arbeta med resultat och analysera dessa. En beskrivning av dessa delar följer nedan. Var är vi? För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. Vart ska vi? När en nulägesbeskrivning är gjord är det dags att formulera visioner och konkreta mål för förbättringsarbetet. Formulera tydliga mål som går att följa upp och utvärdera. Hur gör vi? Diskutera och prioritera de beslutade åtgärderna som ett första steg i strategiarbetet. Bestäm vilka konkreta insatser som skall genom föras. Fatta beslut om tillvägagångssätt och metoder. Identifiera nödvändiga och befintliga resurser som ett led i planeringen. Ta fram en tydlig tidsplan för insatserna där avstämningstillfällen är inplanerade. Fördela ansvaret. Bestäm redan i den inledande fasen hur uppföljning och utvärdering skall ske, eftersom det har en direkt inverkan på den fortsatta planeringen. Ta även fram strategier för delaktighet och förankring. Formulera handlingsplaner. Hur blev det? Utarbeta strategier för hur ni ska använda er av den kunskap och medvetenhet som utvärderingen av verksamheten ger. Värdera vilka förändringar insatserna lett till och vilka effekter som går att se. Gör återigen en gemensam bedömning av måluppfyllelsen. Diskutera hur nuläget skiljer sig ifrån, eller liknar den lägesbedömning som gjordes inledningsvis. Ta fram handlingsplaner som omsätter förändringar till nya arbetssätt.

6

Arbetslagens egna förbättringar Anvisning: Här redovisas de utvecklingsområden som är kopplade till det egna arbetslaget. På höstens grupputvecklingssamtal diskuteras kompetensbehovet i laget och på våren diskuteras arbetsmiljöfrågor. Som stöd används “Spindeln”, där vi redovisar hur vi ska arbeta med olika moment. Frågor som kan vara stödjande i analysen:

• Vad har fungerat bra under läsåret? Hur tar vi med oss detta till nästa år?

• Vad har fungerat mindre bra under detta år? Hur undviker vi det under kommande år?

• Hur har vi uppfyllt de egna målen under läsåret?

Redogörelsen avslutas med tydligt mätbara mål för det kommande året. Berörda personer: Alla lärare/pedagoger samt övrig personal Rektor leder dessa möten, grupputvecklingssamtal. Arbetslag F-3 Lära sig göra Konflikthantering Finns rutiner och strategier som vi följer efter beprövad erfarenhet och forskning (lågaffektivt beteende) Vi tar inte lektionstid till konflikter om det inte rör hela/eller större delen av gruppen. Vi hade en period i mitten av terminen som var många konflikter, i synnerhet i 3:an och F:an. Vi diskuterar hur viktigt det är att ta konflikterna, i synnerhet i de yngre åldrarna, för att eleverna ska få en grundtrygghet och få konflikterna att minska. Vi var på en föreläsning på höstlovet och fick konkreta tips som vi använde oss av, det hjälpte oss också i arbetet med konflikter. Flera resurser har funnits i åk 3 och läraren har då kunnat koncentrera sig på undervisning. I åk F och 1 har eleverna landat som grupp och lärt sig att hantera konflikter bättre själva. Läraren stöttar såklart men det är stor skillnad mot höstterminen. Verkstadsarbetet, ateljéer Mycket inför temaavslutningar, i synnerhet bakning och hantverk att använda i filmen. Vi började terminen med fantasidjur. Vi har gjort en karta till staden i stadentemat. Eleverna har ingått i familjer och flyttat in i staden. De har ritat en hel del men vi har inte gjort så mycket verkstadsarbete. Åk 3 har arbetat mycket med olika tekniker på bild/slöjden. De har bland annat arbetat med luffarslöjd och gjort fågelholkar. Åk 3 har även gjort ma/sv-spel till de yngre årskurserna. Till operation dagsverke arbetade samtliga grupper med att göra plånböcker av mjölkpaket.

7

Demokratiska processer Eleverna har varit med och skrivit manus till temafilmen, vi har haft brainstorm, klassråd. De fick även välja vilken roll de skulle ha till filmen (skådespelare, bakning osv). Vi har försökt förtydliga för barnen när de har varit med och bestämt. (“Nu har ni bestämt att …”) Vi diskuterar att eleverna i enkäter inte tycker att de får vara med och bestämma och tror att det ofta misstolkas och att eleverna svarar på om de får bestämma i lekar med kompisar etc. Vi har haft stormöte angående miljön tillsammans med fokus på tre punkter och vi har haft möten om hur arbetsmiljön ska vara i klassrummen. Vi har genomfört deras önskemål från klassråden tex att ha en dag för åk f där man får bestämma var man vill sitta. Vi har infört att eleverna sätter dagordningen på klassråden. Mötet öppnas och sedan skriver vi upp vad som behöver diskuteras. Eleverna kommer med förslag och läraren kan också ha punkter. Vi kopplar sedan till ledstjärnorna. Detta gör att det blir mer på elevens nivå. Hur löser vi detta? Eleverna kommer med förslag. Vi har testat många olika förslag. Det gäller framförallt hallen och Kingrutan och arbetsklimat. Åk 1 har kört kompisburk under hösten och haft lekförslag under våren. Detta för att hjälpa till med att ingen hamnar utanför. Vi har haft fasta arbetspar men även testat att dra slumpmässiga arbetspar vissa lektioner. Vi diskuterar att testa olika metoder men att se till att alltid skapa trygghet genom att det är bestämda grupper och arbetspar. Sokratiska samtal Vi har haft flera samtal i alla klasser. Vi behöver bli bättre på att ha samtal i olika ämnen. Lära sig vara Feedback och respons Vi har börjat jobba alltmer med positiv förstärkning. Vi arbetar även med ledstjärnorna och tar upp dem på klassråden. Konfliktlösning och uppföljning. Vi jobbar med two stars and a wish och med att utvärdera lektionen och sin egen prestation. Läraren ställer fråga och eleverna visar med tummen och sedan diskuterar man varför och vad som kan förbättras vid behov. Den skriftliga responsen som vi gör på arbeten upplever vi blir mer till föräldrarna än till eleverna. Det är svårt att få eleverna att ta till sig den. Mentorskap Nu har vi inte mentorspass på samma sätt utan vi har våra mentorsbarn hela tiden. I åk F skulle det kunna vara bra med mentorspass då mentorskapet är delat. Vi tycker att det fungerar bra med mentosskap i klasserna. Känslan av mentor har försvunnit lite, man är mer klasslärare. Det känns inte som om arbetsbördan har ökat för att man fått tio mentorsbarn till, snarare minskat för att man verkligen har koll på sina mentorsbarn eftersom man träffar dem varje dag. Vi diskuterar även mentorsskap för nyanställda. Vi kommer att jobba för att ge varandra utrymme för att dokumentera när det i perioder blir väldigt mycket för en pedagog. Ett förslag är att ge pedagogen en planeringsdag när det ska fyllas i dokument för elevhälsan. Lära sig veta läsa, tala, lyssna, skriva, räkna Vi har en bra fördelning mellan tema och färdighetsträning. Vi har jobbat med läsläxor i de äldre åldrarna. Vi har haft en spec-resurs som stöttat med läsningen. Vi behöver ha en uppföljning kring specialpedagog och hur vi arbetar vidare med det. Kartläggning från skolverket tar väldigt mycket undervisningstid från övriga elever. (Bedömningsstödet). Resultaten i nationella proven visar att satsningen på mer färdighetsträning och lågstadiesatsningen har givit ökad måluppfyllelse. Vi har tyst läsning för alla elever på morgonen. Det har fungerat bra. Vi har arbetat med lässtrategierna. Verkligheten som lärobok

8

Vi har använt Pythagoras för att spela in filmen och diskuterat hur man levde förr i tiden. Vi har filmat ute på stan och använt verkliga miljöer som inspelningsplatser. Barnen fick göra intervjuer hemma med äldre personer för att höra hur det var att leva förr. Åk F har också haft besök av en äldre person som pratat om sin barndom. Åk F har varit på brandstationen. Åk 2 har varit i Konsthallen. Vi har varit i kyrkan på begravningsföreställning. Vi har också pratat mycket om saker som hänt i världen, bland annat flyktingar. Eleverna har i och med temat varit på många verksamhetsbesök och det har även kommit personer hit som representerat olika yrken. Vi har haft NO- experiment ute i bland annat lekplatser. Vi har jobbat med kartor och skolväg och kollat in trafikskyltar. Eleverna har planerat en middag och undersökt i mataffären vad saker kostar. Vi har startat brevväxling med freinetskolan Kastanjen med åk 1 och 2. Utepedagogik, medvetet tänkande om människors likheter och olikheter Vi har minskat arbetet med Färsna denna termin. Vi diskuterar vad det beror på, kan vara att det inte passade in så bra i temat och att det har varit mycket sjukdomar bland personalen vilket gör att man drar sig för att göra utflykter med eventuella vikarier. Vi har kommit in på det med sokratiska samtal, vi har pratat om flyktingskrisen. Vi har bland annat fått besök av mellanstadiet. Vi diskuterar att inleda morgonen med att titta på Norrtälje tidning digitalt. Utepedagogik har vi haft mycket av nu mot slutet av temat. Vi har besökt olika arbetsplatser och vi har varit till lekparker och gjort NO experiment och vi har varit på Färsna i olika omgångar och odlat. Medvetet tänkande om människors likheter och olikheter. Vi har läst den långa långa resan och pratat mycket om att flytta/ och människor som behöver fly. På klassråden och samlingarna pratar vi så gott som dagligen om hur vi är mot varandra och om våra olikheter. Lära sig leva hållbart Vi har pratat om material och miljö, bland annat om klimat och människans påverkan. Vi har också samlat skräp på stan och pratat om återvinning och sortering av material. I klassrummen finns återvinning av papper och plast som eleverna ansvarar för. Vi har haft stormöten om att inte slösa papper och annat material och diskuterat varför. Treorna har gjort miljöfilmer om vad man kan göra i sin vardag. De visade filmerna för åk 1 och 2. Analys: Vi är inte helt nöjda med terminens tema. Vi hade kunnat göra det bättre. Vi är nöjda med nivån och temaredovisningen och elevernas engagemang. Det var bra att vi ändrade inriktning på temaredovisningen. Vi hade velat använda utemiljön mer och titta på gamla byggnader etc, stadsvandring etc. Det blev ett ok tema, men vi hade velat djupdyka mer i böckerna och Astrid. Vi behöver diskutera temat mer för att få ihop NO och SO bättre. Det som ligger på temadagen måste vara tema. Det blev mycket bättre med temat efter att fritids kom in i temat och gjorde bland annat polkagrisar och Nils Karlsson Pyssling-hus etc. Mer samkört. Vi gjorde staden-temat på ett helt annat sätt än förra gången vi hade det. Vi la det på en lagom nivå. Temaredovisningen som vi hade i form av att eleverna fick guida runt sina föräldrar och visa vad de arbetat med gick väldigt bra. Det var uppskattat hos både elever och föräldrar. Vi fokuserade på karta, arbetsplatser, familjerna som fick olika uppdrag, resa, om att flytta (boken), No experiment (lekplatser) mm i alla grupper men på lite olika sätt. Vi har brevväxlat med Kastanjen och det har eleverna verkligen uppskattat. Vi kommer att fortsätta med det nästa läsår.

9

Samarbetet mellan NO och SO på temadagarna behöver fortfarande förbättras. Mer handens arbete till nästa tema. På nationella proven har vi prioriterat att vara två pedagoger och det har varit väldigt bra. Vi kommer att göra så även kommande läsår. Vi tycker att vi har hunnit med mycket denna termin och eleverna har varit engagerade, särskilt i arbetet med familjerna. Det finns många delar vi skulle velat arbeta mer med och i elevernas utvärdering visade det sig att de hade velat arbeta mer med familjerna och bostäderna. Vi hade velat göra teatrar mm. Flera sokratiska samtal behövs Fritids: Lära sig göra Ht 2015: Kommunicera/Konflikthantering: Vi på fritids arbetar dagligen med socialt samspel i bla den fria leken där vi även arbetar med konfilkthantering och förhållningssätt gentemot varandra. Vi uppmuntrar elever att det är okej att uttrycka alla sorters känslor utan att bli dömd av andra. Många elever känner endast trygghet till viss specifik personal som även finns tillgänglig i den dagliga skolverksamheten. Hur gör vi för att alla elever ska känna trygghet och tillit till fler personal på fritids? Vi tror att förändringen med gemensam start på fritids, elever o fritidspersonal, kommer att tydliggöra och ge mer trygghet till både strukturen på fritids och personalen. Vt 2016: Vi har ändrat starten på fritids med en gemensam samling innan vi går iväg på mellanmål. På samlingen går vi igenom vilka som arbetar på fritids aktuell dag. Vi kan även ta upp aktuella händelser för dagen. Trygghet och tydlighet har gjort att barnen inte är trygga med bara en speciell personal utan kan nu komma till fler som jobbar på fritids. Verkstadsarbetet, ateljéer: Vi ser att “uppdukade” verkstäder bjuder in flera elever till intresse för att delta. Även de elever som tidigare inte deltagit. Dessa verkstäder ger även möjlighet till nivåanpassning. Vi ser dock att vi behöver ha en styrd aktivitet i samma rum som den erbjudna verkstaden för att utmana eleverna nivåmässigt och även ha möjlighet för socialt samtal. Nyfikenhet och inspiration ger vi som en introduktion i form av en filmsnutt, bildspel eller liknande. Vi är inte där idag där vi var under höstterminen. Vi har haft några verkstäder där vi arbetat med skolans tema “staden”. På sikt vill vi arbeta liknande ht-15 struktur kring verkstadsarbetet. Till ht-16 pratar vi om att börja jobba liknande ht -15 med temat “rymden” där vi bla pratar om att använda oss av greenscreen som en del av arbetet med IKT på frititds. Vi ser även att både vi och eleverna har behov av att vara i andra lokaler på skolan. Diskussioner kring att använda oss av atelje´n och musiksalen, hur kommer vi vidare? Demokratiska processer: Vi har dagliga gemensam uppmuntran och förstärkning av att allas röst är lika värd. Vi har fritidsråd varje månad där vi tar upp aktuell information som gäller för eleverna på fritids, vi utvärderar fritidstiden vartefter och röstar på olika verkstäder mm. Eleverna har även en egen punkt vid varje fritidsråd där de får ta upp tankar, funderingar och önskemål. Vår fritids postlåda har kommit igång och elever lämnar nu sina önskemål där. Dessa tar vi sedan med oss till lagmötet och diskuterar kring och ev genomför om det är möjligt.

10

Till våren vill vi utveckla detta genom att skriva in alla elevers önskemål från postlådan i en “önskelista”. Från denna lista dras sen sedan en önskan sista fredagen i månaden. Vi arbetar vidare med fritidsråden för att lyfta elevpåverkan. På fritidsråden har vi bla pratat om kränkningar, att inte gå hem eller lämna skolgården med okända personer & fritidsmiljön. Vi har även tagit upp elevernas egna önskemål och haft utvärdering av vt 16 med eleverna. Åk 3 hade en egen utvärdering där de svarade på frågor som vi använt oss av tidigare för att kunna se förändringar eller tillbaka slag. Vi fortsätter även att ha dagliga gemensam uppmuntran och förstärkan av att allas röst är lika värd. Sokratiska samtal: Våra sokratiska samtal hamnar i olika situationer dagligen såsom ex samtalet kring bordet vid mellanmållet eller runt en konflikthantering. Lära sig vara Allas egenvärde lika viktigt: Fritidspersonalen arbetar ständigt med att alla elever ska känna tillit och trygghet till vilken fritidspersonal som helst oavsett avdelning. Detta förs genom att lyssna in, hjälpa till när det behövs samt se och stötta. Vi har gjort förändringar i den fysiska miljön vilket gjort att åldersgränserna suddats ut och gett tryggare och lugnare klimat. Vi har fortfarande de äldre eleverna nere för att få en tryggare arbetsmiljö på fritids. Fritidspersonalen arbetar ständigt med att alla elever ska känna tillit och trygghet till vilken fritidspersonal som helst oavsett avdelning. Vi påminner eleverna dagligen om att andras olikheter är ok. Vi uppmuntrar respekt mellan varandra både vuxen och elev oavsett kön. Kritiskt tänkande: Vi påminner kontinuerligt alla elever om att: Våga gå till en vuxen. Modigare än att bara stå kvar i en jobbig situation. Våga ifrågasätta andras agerande. Våga ta plats i diskussioner Våga säga ifrån. Våga vara och känna tillit till sig själv. Våga se sitt eget agerande i olika situationer. Vi fortsätter arbeta vidare med samma koncept som i höstas. Gruppansvar: Vi jobbar vidare som gruppansvariga på fritids i resp. åldersgrupp och ser en vinning i detta såväl för elever som i samarbetet med pedagoger i F-3. Vi fortsätter samarbetet med pedagogerna i F-3 samt har utformat ett dokument där vi tydliggjort vilka punkter vi har som gruppansvariga på fritids. Lära sig veta Kunskapsinhämtning: Vi har haft kontinuerlig högläsning på mellanmålet för eleverna i åk F-2 under hela höstterminen. Detta ger en annan och tydligare språkutveckling och en utvecklad fantasifull berättarkunskap. Vi har även under terminen bakat med eleverna vilket även lärt eleverna turordning och matematiska begrepp. Vi har fortsatt baka med eleverna och på så sätt även fortsatt öva på de matematiska begreppen och turordningen. Vi har under hela våren läst för barnen på mellanmålet för att fånga elevernas uppmärksamhet för att kunna få ett lugnare mellanmål. Vi har då dessutom fått ordkunskapen på köpet för alla elever. Till höstterminen 16 kommer vi att börja med bokcirkel igen för åk F-1 för att hjälpa till att få elever i åk 1 att nå målet att kunna läsa till slutet av åk 1.

11

Verkligheten som lärobok: Vi har under höstterminen besökt skogen men även ett besök till Stockholm. Vår prioritering under höstterminen har varit att lägga fokus på barngruppen, rutiner, säkerhet och framförallt elevernas välmående. Vi fortsätter att prioritera att lägga fokus på barngruppen, rutiner, säkerhet och framförallt elevernas välmående. Vi har också jobbat hårt för att få en VI-grupp inom fritidspersonalen. Som utflyktsmål för att se omvärlden och jobba med temat har vi besökt brandstationen på Blidö och även fått besök av föräldrar som berättat om sitt yrke till våra frititdsbarn. Övrigt har vi besökt närliggande parker och butiker och kulturskola. Utmaningar: Vi arbetar dagligen med diskussioner om varför. Vi pedagoger utmanar eleverna i att ta ansvar i progressionen. Vi har bytt ut mellisansvariga från F-1 till åk 2. Vi ser att elever i åk 2 är mer redo att ta detta ansvar och gör det med omtanke och finess. Vi utmanar eleverna i att hålla verkstäder där vi pedagoger känner oss osäkra. Utepedagogik, medvetet tänkande om människors likheter och olikheter: Vi har besökt skogen vid Granparken och ute på Borgmästarholmen. Där har vi lekt lekar men även låtit eleverna fått utrymme för fri lek där vi ser att fler elever leker med varandra i blandade åldersgrupper. Vi har haft en hel eftermiddag ute på Borgmästarholmen där vi grillade korv och lekte lekar samt pratade om allemansrätten. Vi har även besökt parken med omnejd flertal gånger. Tyvärr har vi valt att leka på skolgården vid många tillfällen då vi haft många sjuka i fritidspersonalen och ej fått in tillräckligt med vikarier. Vi känner även att vi behöver ändra tillbaka vår utedag till onsdagar som tidigare då många elever går till kulturskolan i omgångar på tisdagar. Lära sig leva hållbart Samarbeta: Vi arbetar hela tiden med att eleverna ska bygga upp självförtroendet till sig själva och känna trygghet och tillit till andra. Vi uppmuntrar eleverna dagligen kring ansvarstagande och delaktighet. Fritidsråden hjälper till i den demokratiska processen där alla får säga sitt. Vi har även börjat med mellisvärdar som skickas till köket (för att göra ordning mellanmålet) under sin ansvarstid i skolan. Skolan samarbetar även med fritids kring matsituationen där eleverna sitter på samma matplatser oavsett matsituation. Fasta matplatser under skola och fritids är både på gott och ont. Att kunna utveckla detta vidare skulle kunna gynna eleverna massor, ex att eleverna har ett speciellt bord som de ska sitt vid och inte en exakt plats. Fortsatt arbete med att bygga självförtroende och tillit till sig själv o andra. Miljömedvetenhet: Vi uppmuntrar eleverna till ett lugnt mellanmål där vi även lagt till högläsning för att eleverna ska få en harmonisk upplevelse som inte är stressrelaterad. Vi hjälps alla åt att påminna eleverna att inte springa runt med mat i handen samt vänta in varandra vid bordet. Vi diskuterar hur vi ska kunna fånga eleverna till ett lugnt mellanmål ute. Detta mkt av ur säkerhet och harmoni syfte. Vi lyfter detta med eleverna och ser vad de har för tankar kring detta. Mellanmålet har över lag blivit lugnare och mindre stimmigt. Analys: Vi har under terminen känt oss splittrade som lag men som på vt börjar komma i fas. Detta gäller även för eleverna. Vi har bla lärt oss att inte lägga för många verkstäder under terminen utan istället arbeta med verkstäder 2 veckor i stöten. Vi behöver även hitta en form

12

för utemellanmålet som liknar den mellanmåls form som vi utformat nu denna termin inomhus. Vi fortsätter utveckla idrottsfritids fast till en egen idrottsform. Vi har haft stort fokus på temaarbetet mellan skola och fritids. Då fler av oss var nya förra terminen känns det mer som om alla nu fått komma in i hur man arbetar tematiskt. Då vi prioriterat andra aktuella områden på fritids har idrottsfritids aktiviteterna inte varit hög prioriterade. Vi har även pratat mycket denna termin om att sänka vår ambitions nivå för att kunna landa i arbetet och vardagen på fritids. Arbetslag 4-6 Lära sig göra Konflikthantering Under höstterminen -15 kan vi se att konflikthanteringen minskat totalt sett över hela mellanstadiet, förutom i årskurs 5, där mängden konflikter varit konstant sedan förra året. När det gäller arbetsron i årskurs 6 såg vi en förändring till det sämre under senare delen av höstterminen. Detta gäller framförallt inom tjejgruppen där vi satt in åtgärder i form av att vår elevkoordinator hade tjejgrupper vid flera tillfällen. Arbetet kring detta fortsätter under vårterminen. I årskurs 5 har arbetet med att förbättra arbetsron fortsatt. För att förebygga konflikter har vi ökat antalet rastvakter samt sett till att en av rastvakterna punktmarkerar på utsatta platser på skolgården, till exempel fotbollsplanen. Utöver detta har vi blivit bättre på att ringa in vilken/vilka elever som ofta hamnar i konflikt och försöker förebygga konflikter med dessa elever. Det är oftast samma två lärare som tar tag i och löser konflikter. När det gäller mindre konflikter har vi försökt fördela lösningen av dessa på övriga lärare. Orsaken till att det är på detta sätt har flera förklaringar, till exempel vems mentorselever det handlar om, lärare är alltid på plats, befintliga relationer. Konflikterna minskade i åk 5 fram till sportlovet, men mellan sportlov och påsklov ökade konflikterna igen i åk 5 både under lektioner och raster. Vi satte in två pedagoger under majoriteten av lektionerna, under rasterna fortsatte vi punktmarkera fotbollsplanen samt att vi tillsammans med eleverna gjorde lag och fotbollsregler. I åk 6 har konflikterna fortsatt. Åtgärder som vidtagits möten med föräldrar och elever. Elevkoordinator har varit med på möten och samtal med elever både enskilt och grupp. Uppföljning behöver ske i höst. Verkstadsarbetet, ateljéer Vi har gjort många praktiska arbeten inom fysik, teknik, slöjd, bild, hem- och konsumentkunskap, SO. Som exempel kan nämnas egna glasögonbågar i teknik, telefoner och färgsnurror i fysik, frukostar och bufféer i hem- och konsumentkunskap, tovning, vävning och runstenar i slöjd, film i matematik, SO, NO och bild. Höstens temaarbete kommer avslutas i början av vårterminen genom att de filmar klart sina filmer om vikingatiden och genom att dessa filmer visas upp. Utöver detta avslutade vi terminen med en halvdags skapardag där eleverna kunde välja bland olika uppdukade bord av kreativt material. Terminen startade med ett minitema kring näthat då vi arbetade i tvärgrupper över hela skolan med detta tema. Resultatet blev bilder, planscher, filmer, poddar och annat. Vi hade samarbete mellan Hkk och kemi då eleverna experimenterade med surt och basiskt samt olika jästekniker. Eleverna har gjort böcker om människokroppen, som bland annat handlade om sjukdomar. Vi har använt oss av skala och ritat av olika dockor för att se hur de skulle se ut i verkligheten. Eleverna har också ritat av sina egna kroppar i verklig storlek för att kunna sätta in kroppens organ på rätt plats och i rätt skala. Vi har gjort geografifilmer på temat landskap och länder där vi använt oss av greenscreen. Eleverna har medverkat i en film om kärlek och målade sedan kärleksbilder.

13

I matematiken har vi arbetat med att tillverka 3D-figurer i volym. I idrott och hälsa har eleverna fått prova på många nya lekar och fått hålla i egna lektioner. I slöjd har vi korsbefruktat en gammal hantverksteknik, broderi, med modern teknik i form av QR-koder. Där har eleverna fått skapa en egen QR-kod som de sedan överfört till ett mönster, samt broderat med korsstygn på Aidaväv. I hem- och konsumentkunskap har eleverna arbetat mycket praktiskt genom att planera, handla ingredienser till och tillaga en tacobuffé. Vi ser att terminen innehållit mycket praktiskt arbete och vi funderar om det praktiska arbetet har tagit lite för stor plats. Inför hösten tänker vi att vi kanske behöver dra ner lite på detta. Demokratiska processer I stort sett fortsätter vi enligt de rutiner som gäller. Vi ser att bland annat klassrådet har förbättrats under denna termin. Bland annat har detta skett genom att vi haft dem mer regelbundet utan avbrott där respektive klasslärare varit ansvarig. Formen har förändrats genom att rollerna har blivit tydligare med en mer tillbakadragen roll för läraren och mer framträdande för eleverna. Brainstorm inför temauppstarter har även de förbättrats genom att vi numera delar upp eleverna klassvis efter den inledande presentationen. Fördelen med detta är att den demokratiska processen får större utrymme då varje klass får ökad möjlighet att föra fram sina idéer. Klassråden har fortsatt enligt förändringen som skedde under höstterminen. En förändring som ska göras inför hösten är att klassrådet ska skrivas in i schemat. Form och innehåll av tema samt temaredovisning har eleverna fått vara med och bestämma inriktning på i mycket stor grad. Eleverna är med och bestämmer innehåll i specifika lektioner inom flera av ämnena. Regler för fotbollsspel på raster samt hur man får ihop fungerande lag i fotboll har också eleverna varit med och bestämt. Sokratiska samtal Hösttermin har sokratiska samtal inte haft någon framträdande roll i arbetslaget. Men vi har haft sokratiska samtal under vårterminen. Ambitionen kvarstår att vi ska ha dessa samtal mer regelbundet. Lära sig vara Feedback och respons Vi måste bli tydligare mot eleverna när det gäller feedback/respons, att feedback är en del av bedömningen som de använder för att kunna utvecklas så mycket som möjligt. Feedback och respons kan ske på flera olika sätt. Vi måste inte alltid prata med eleverna enskilt utan feedback kan ske tillsammans med klasskamrater i form av kamratbedömning och/eller som snabbvariant med till exempel “exit-lappar”. Under vårterminen har vi blivit tydligare kring feedback/återkoppling gentemot eleverna jämfört med tidigare terminer. Feedback har skett på olika sätt. Mentorsskap Vi har ett gemensamt ansvar för samtliga elever i årskurserna 4-6. Vi har också mentorselever som varje lärare har extra ansvar för när det gäller kontakt med elev men även kontakten mellan skola och hem. Varje vecka träffar vi våra mentorselever under ett lektionstillfälle. Då finns möjlighet att skapa relationer mellan mentor och elev samt möjligheter för eleven att arbeta med sina individuella mål.

14

Vi har under vårterminen tidvis fått fördela om ansvaret för vissa mentorselever och hjälpa varandra då vi sett att fördelningen blivit haltande. En del lärare har fått större andel elever som kräver mer arbete med kontakter hem - skola. Vi har även gjort om systemet så att det inte alltid är mentorn som ringer hem utan den lärare som varit med i situationen. Allt för att underlätta för varandra. Lära sig veta läsa, tala, lyssna, skriva, räkna Detta arbete sker överallt och hela tiden i samtliga ämnen. Läsningen har fått större uttrymme under höstterminen. En anledning till detta har varit att vårt skolbibliotek är färdigt och tillgängligt för eleverna. Vi har tränat en hel del handstil, genom att eleverna har fått skriva förhand. I matematik har vi fortsatt träna färdighetsträning och repetera de fyra räknesätten samt arbetat mer med textuppgifter i matematik. Verkligheten som lärobok: Årskurs 4 har renat vatten, varit på biblioteket och sökt, lånat och läst böcker, årskurs 5 har plockat skräp i Norrtälje. I december var hela mellanstadiet på museibesök. I SO har vi arbetat med aktuella världshändelser, hem- och konsumentkunskapen har varit och jämfört priser och produktplacering i butik. Temaupptakt på Friskis och Svettis. Jobbskuggning för åk 6 och arbete med olika yrken och hur samhället fungerar med åk 4. Vi har haft utomhuslektioner i engelska. Åk 5 har arbetat med “Göteborgsmatte”. Diskussioner kring aktuella världhändelser, till exempel IS. Orientering i stadsmiljö. Butiksbesök i hem- och konsumentkunskap. Utepedagogik: Uppstartsdagar på Färsna tillsammans med F-3. Idrott och hälsa har haft utomhuspedagogik. Årskurs 4 och 5, se verkligheten som lärobok. Utomhuslektioner i engelska. Utedag i Granparksskogen. Detta är ett område vi kan förbättra. Medvetet tänkande om människors likheter och olikheter: Många diskussioner kring detta med tanke på händelser runt om i världen, som till exempel flyktingkatastrofen och skolattacken i Trollhättan, samt i konflikthantering mellan elever, diskussioner kring genus, näthat samt omvärldshändelser. Analys: Förbättringsområden: Respons till elever Sokratiska samtal Utepedagogik Under höstterminen 2015 har arbetslag 4-6 varit decimerat på grund av olika anledningar. Bland annat har en pedagog varit sjukskriven på deltid, en är studieledig en dag i veckan samt en tredje har varit studieledig en dag per månad. Detta gör att temaarbetet har påverkats negativt och inte fått samma utrymme som tidigare. Vi ser att vi behöver ge de olika årskurserna rätt sorts utmaningar för att få dem motiverade till skolarbete. Vårens temaarbete har fungerat mycket bättre än tidigare. I övrigt kvarstår sokratiska samtal samt utepedagogiken som förbättringsområden.

15

En av anledningarna till att till exempel utepedagogiken inte fått den tid vi velat har till stor del berott på att konflikthanteringen tagit väldigt stor andel av tiden. 7-9 Lära sig göra Konflikthantering Vi har gjort tydliga insatser med enskilda samtal i början av terminen, särskilt i sjuan. Vi har varit snabba med att ta dessa samtal direkt vid akuta situationer som uppstått. Vi guidar eleverna genom deras mindre konflikter och låter dem försöka arbeta fram egna lösningar. Problem som på något sätt angränsar till kränkande behandling tar vi alltid på största allvar. De konflikter och negativa grupperingar som har förekommit i en av grupperna förra året, har förändrats. Efter flera insatser i denna klass har stämningen i klassen blivit betydligt mer positiv. Det har handlat om både insatser i gruppen samt individuella. Vid svårare konflikter följer vi de rutiner och strategier som gäller för denna typ av samtal, vi alltid vara två vuxna som träffar eleven/eleverna. Vi försöker även vara tydliga med vår rollfördelning inför de mötena. Vi känner att vi har ett mer slipat gemensamt förhållningssätt gentemot eleverna än vad vi har haft under tidigare läsår. Verkstadsarbetet, ateljéer Vi har haft flera större verkstadsprojekt under terminens projektdagar. Då har hela eller större delen av högstadiet arbetat tillsammans i ett och samma projekt. Projekten denna termin har bl.a. varit instrumentbygget, mosaik, läsprojekt med biblioteksdag, wasteland (skapa av skräp) och skapa en ö i Norrtäljeviken. Vi kan tänka på att alla projekt inte behöver vara planerade ner i minst detalj utan att behålla mycket elevinspirerad dynamik. Konstmarknaden är ett entreprenöriellt projekt som genomförs varje år i december av åk 9. Eleverna planerar och skapar konstverk för att sälja. I år blev det en riktig succé. Detta år har vi utvecklat och förbättrat lokalerna i NO-salen för att underlätta detta typ av arbete. Vi behöver fortsätta arbetet med samtliga undervisningslokaler för att få dessa till kreativa zoner. Skolans satsning på “green screen” och 3d-skrivare är ett bra tillskott i metodikförrådet. Vi kommer fortsättningsvis fortsätta använda våra verkstadslokaler till andra aktiviteter än klassiskt verkstadsarbete, t.ex. till nationella prov, ämnesintegrerade projekt och temaredovisningar. Många spännande verkstadsarbeten med ämnesintegrering har skett under året bl.a: Mosaikprojektet (Istanbultemat), musikintrument (ljud/fysik och musik), Fågelholkarna (tävling genom Naturvårdsstiftelsen, Teknik/slöjd)), Smörknivsuppropet, Klassfotot (sv/bild inom tema 1900-talet), Demokratiska ikoner (skrotprojekt inom bild/sv. Vi startade med att titta på filmen Wasteland), Möbelprototyper med teknisk ritning (teknik/slöjd). Demokratiska processer Vi lyssnar in elevernas önskemål väldigt mycket när det gäller arbetsprocesserna. Vår medvetna strategi är att eleverna ska få ta så stort ansvar som möjligt och att vi finns till hjälp i bakgrunden. Vi ser ett behov av att ha klassråd mer frekvent och prata mer med eleverna om dess funktion och vilka möjligheter de har att påverka. Resultatet från Pilen-enkäten säger att över 90% av de svarande eleverna känner att de blir lyssnade på. Detta resultatet är fantastiskt bra men samtidigt inte något vi kan vila i.

16

Även mentorspassen har behov av en lite tydligare struktur med en långsiktigare plan för syftet och innehållet kring dessa. Mästarårsprojektet är en stor satsning varje år där vi arbetar med demokrati mer fokuserat. Detta påverkar i stort bara årskurs 9 förstås men bör nämnas i diskussionen. Sokratiska samtal Många i laget har haft sina samtal under läsåret men metoden har kanske hamnat lite i skymundan då ett flertal nya lärare har tillkommit och introducerats i metoden. Sokratiska samtal skulle i större omfattning kunna användas under mentorssamtal. Alla i åk 7-8 har haft två sokratiska samtal under året. Lära sig vara Feedback och respons Vi ger detta genom Google Classrum och Unikum. Vi ger även väldigt mycket muntlig feedback i det dagliga arbetet. När vi har kommit in Classroom mera så ser vi tydligt att responsen och feedbacken har börjat fungera bättre än tidigare. Verktyget bjuder in till detta på ett tydligare sätt. Vi kan vara tydligare med att eleverna ska bjuda på sina inloggningsuppgifter till sina föräldrar för att dessa ska kunna stötta dem i sitt skolarbete. Mentorsskap Vi har bestämda mentorselever och tar extra ansvar kring dem. Men vi är också mycket noga med att ta ansvar för alla våra elever tillsammans. Det viktigaste är att eleven känner att den får vända sig till den vuxna som den för stunden känner sig tryggast med. Vi har även arbetat en del med gruppövningar i mentorsgrupperna, för att stärka gruppen och tryggheten med varandra mellan stadierna. Vår attityd till att våra mentorselever inte är låsta till sin mentor som länk till oss vuxna på skolan har fungerat och vi ser att vissa mentorselever även vänder sig till andra vuxna. I vissa fall har vi fått “leda” tillbaka mentorselever som helt har vänt sig till andra vuxna, men även detta har fungerat bra. Lära sig veta läsa, tala, lyssna, skriva, räkna Varje dag, hela tiden, på olika vis. Fokus har legat en del på läsning detta läsår i särskilt ämnet svenska. Vi kan se att nya lärare förändrar undervisningen på det fria sätt som sig bör. Verkligheten som lärobok Vi har använt samhällsaktuella händelser i lärandet. Vi har varit delaktiga i flera projekt som andra har erbjudit oss. (Bl.a. genom skapande skola och Norrtälje Energi) Vi har under detta läsår arbetet på lite olika sätt med utgångspunkt i “verkligheten som lärobok”. Vi har exempelvis varit inblandade i en stor tävling kallad 1809 (öprojektet) som hölls av Norrtälje Energi. Även våra dokumentärfilmer skapas i och ur verkligheten. Vi har haft tematiska promenader där vi har studerat Norrtälje ur ett historiskt perspektiv samt haft ett stort temaområde som hanterat 1900talet vilket en stor del av arbetet har kopplats till vårt närområde och verklighet! Vi kan se att vi skulle kunna bli bättre på att ta upp dagsaktuella händelser och arbeta med det området mer aktivt framöver.

17

Utepedagogik, medvetet tänkande om människors likheter och olikheter Uppstartsdagarna är ett viktigt exempel på detta. Vi gör även andra utforskande projekt. bl.a. intervjuer i Norrtälje kring Demokratiska Ikoner. Vi har även varit i Stockholm och haft ett samarbete med Index som är en institution för samtidskonst. Analys: Vi ser att vi arbetar med de mål vi haft och utvecklar hela tiden de områden där behov finns. Vi vill fortsätta utveckla våra temaarbeten, där det blir en än mer tydlig koppling mellan teori och praktik. Vi tycker att vår modell för konflikthantering fungerar bra, och upplever att det sociala klimatet på högstadiet är god. Vi behöver även fortsättningsvis vara snabba med att identifiera behov kring området. Vi kan under nästa läsår kanske fokusera lite mer på aktivitet och rörelse hos eleverna och få en mer “aktiv” skolmiljö. Vi behöver få ut eleverna mer under rasterna. Hur? Vi har haft utmaningar i lärarlaget med sjukskrivningar och problem med att få till resursen i sjuan under främst vårterminen detta läsår. Detta har varit en utmaning för oss men som vi inte tror har påverkat eleverna lika mycket. Temauppstart, teman och temaavslut har många gånger planerats mycket hastigt, speciellt under vt. Vi upplever ändå att det blivit meningsfullt innehåll för eleverna, och att de allra oftast upplevt det hela lustfyllt. Det kanske är så att det måste vara så här i perioder? Man hinner inte göra allt så noggrant som man skulle önska. Men viktigt då att det finns någon sorts ram att hålla sig till. Mästaråret behöver vi fortsätta slipa på. Vi behöver lägga mer tid på att planera hur det hela ska gå till och vad det ska innehålla. SOS (stöd och supportlaget) Lära sig göra Kommunicera/Konflikthantering Att tänka på: Hur vi bemöter våra kollegor och elever/barn på skolan. Gäller även föräldrar och våra kunder/leverantörer. Demokratiska processer Vi har lagmöten 1 g/vecka som tar mellan 30-60 minuter. Protokoll efter varje möte som delas med all personal. FB Pedagoger på Hugin används dagligen av all personal på skolan. Lyssnar vi på kollegor och elever/barn när de kommer med förslag? Sokratiska samtal: Detta sker i personalgruppen på Allperskonferens och utv.dagar resp. uppstartsdagar. Lära sig vara Feedback och respons Vi har ett bra sätt att ta emot föräldrar m.fl. som kommer till skolan. Svarar i telefonen på ett bra sätt. Skickar helst mail till kollegor än går via FB. Arbetet med digitala enheter och kommunikationskanaler förbättras kontinuerligt. Både intern och externt, enkäter mm. Ny kurator anställdes i januari.

18

Lära sig veta läsa, tala, lyssna, skriva, räkna Verkligheten som lärobok SoS- laget deltar i olika aktiviteter där hela eller delar av enheten är engagerad. T.ex Operation dagsverke/Hugin save the world Kök: Matvärdar från klasserna fungerar inte så bra som tidigare år. Medvetet tänkande om människors likheter och olikheter Arrangera Operation dagsverke/Hugin save the world Lära sig leva hållbart Mycket mat slängs och insatser för att minska svinnet behövs. Analys: Arbetslaget har olika specifika sysslor som stöd till övrig verksamhet på enheten. Kommunikationskanalerna är viktiga att de fungerar och sker mer och mer digitalt, då ingen ska behöva komma ihåg en information man fått i korridoren. Listor till vaktmästaren, info till kökspersonalen i protokoll osv Detta fungerar bra.

Normer och värden (se LGR 11, 2:i Normer och värden)

Anvisning Utifrån inhämtat material görs en bedömning av hur vår verksamhet lever upp till fastställda mål. Här kan redovisas resultat från olika undersökningar och kartläggningar som är relevanta för området. I analysen används data och information från t.ex elev- , föräldra- och personal enkäter, EHT:s arbete, diskussion och fördjupning inom arbetslagen, rapportering och utvärdering från arbetslagen. Analysen skall leda till att vi befäster det arbete som redan bedrivs men också se på möjliga förbättringsområden på individ- grupp- och organisationsnivå. I analysen är det bra att koppla resultat- och måluppfyllelse till förutsättningar för verksamheten och det arbete som genomförts. Viktigt att alla delar i verksamheten berörs i analysen. Hugins värdegrund Alla som arbetar på Freinetskolan Hugin ansvarar för att vår pedagogiska grundsyn synliggörs i såväl undervisningen som i vårt kollegiala samarbete. Våra grundläggande värderingar kännetecknas av engagemang, samverkan, framåtanda, ett personligt ansvar och stolthet över vår skola.

19

Frågor som kan vara stödjande i analysen:

• Hur har skolan arbetat för att eleverna ska kunna uttrycka medvetna etiska ställningstagande?

• Hur har vi på skolan arbetet för att i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt?

• På vilket sätt har det förebyggande och främjande varit integrerat i verksamheten?

Berörd personal: Arbetslagen (all personal), Elevhälsateamet samt rektor Rektor tillsammans med ledningsgruppen ansvarar för analysen som skall vara klar v. 26 Analys: Vi ser att de sokratiska samtalen minskat totalt på enheten. Detta beror dels på att ny personal inte kan metoden, dels att man inte tar den tid som krävs. Däremot efterfrågas elevernas åsikter på många andra plan. Pilen-enkäten visar ett högt värde på frågor om just normer och värden i alla grupper utom en. Där var det dels få svarande dels är vi medvetna om vad som behöver arbetas med i gruppen och gör det på olika sätt via arbetslaget och elevhälsans insatser. Elevernas delaktighet är en stor del av freinetpedagogiska arbetet. Att också påminna dem om vad de beslutat och bestämt om har varit en viktig del för att man ska förstå vad delaktighet är och hur den kan te sig på olika sätt. Klassråd, stormöten, mentorsträffar, elevråd mm samt planering av teman och innehåll är en del av det demokratiskt arbete som eleverna är med i. Vi ser då ordinarie personal inte finns på plats av olika anledningar, att det kan vara svårt att förklara det förhållningssätt som råder på enheten. De i personalen som är nyanställda eller har längre vikariat går en 5-timmar lång utbildning som rektorerna på freinetskolorna i Norrtälje håller i.

Kunskaper (Se LGR 11. 2:2 – Kunskaper)

Anvisning: Utgångspunkter för analysen kan vara följande frågeställningar: Frågor som kan vara stödjande i analysen:

• Hur lever vi upp till läroplanens mål och riktlinjer kring området kunskaper?

• Hur har vi arbetat för att alla på skolan uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd och samverkar för en god miljö för utveckling och lärande?

20

• Titta på riktlinjerna under avsnittet ”lärare ska”. Hur har vi tillsammans skapat förutsättningar för att lärare samtalar om dessa uppdrag och organiserar elevers lärande utifrån detta?

Observera att under avsnittet Bedömning och betyg finns tabeller för redovisningsresultat i lärplattformen Unikum, även för de yngre skolåren. För att undvika upprepningar, är det där som analys av måluppfyllelse , nationella prov och betyg görs. Skolverkets information vad gäller statistik, SIRIS, finns också som informationskälla. Berörda personer: Alla lärare Analys: Rent kunskapsmässigt hade vi den högsta medianpoäng någonsin på Hugin i åk 9 (och i kommunen) Detta resultat ligger helt i fas med de nationella prov som gjordes under vårterminen. I åk 6 klarade så gott som alla de tre ämnena och i åk 3 klarade sig alla. Flera elever är i behov av särskilt stöd och översynen av detta sker via EHT där pedagogerna delger teamet information. Särskilda insatser har också genomförts i några grupper, vilket har dokumenterats. Alla skolarbetslag arbetar tätt tillsammans och planerar teman och andra gemensamma aktiviteter utifrån grupp- och individperspektiv. Tid avsatt för pedagogiska samtal läggs också in på arbetslagsmöten. Arbetet med att ge utmanande arbetsuppgifter fortsätter, speciellt på mellanstadiet.

Elevers inflytande (se LGR 11, 2:3 – Elevernas ansvar och inflytande)

Anvisning: Ett stöd i analysen kan vara att föra samtal med pedagoger/arbetslag/elever angående hur man ser på elevernas inflytande. Elevenkätens resultat är också användbara i analysen. Frågor som kan vara stödjande i analysen:

• Klassråden, elevrådet samt fritidsråden har en central funktion på vår skola, hur har ni använt mötesformen för att stärka elevers inflytande och ansvar?

• Hur lever vi upp till läroplanens mål och riktlinjer kring ansvar och inflytande?

• Hur har vi arbetat med att ge eleverna förutsättningar så att de successivt kan

ta ett allt större ansvar över sin utbildning?

• Titta på riktlinjerna under avsnittet ”lärare ska”. Hur har vi tillsammans skapat förutsättningar för att lärare samtalar om dessa uppdrag och organiserar elevers lärande utifrån detta?

21

• På vilket sätt har aktiviteterna bidragit till måluppfyllelsen?

Berörda personer: Alla lärare/pedagoger Klassråden har ändrats till att vara i den egna gruppen. Stormöten har man vid behov, och det har skett vid några tillfällen under året i de tre skolarbetslagen. Ansvarsområdena som ska ses över då arbetsdagen är slut har inte fungerat, då eleverna inte bryr sig om detta, eller att de olika ansvaren inte känts relevanta. Inte heller matvärdsansvaret i skolans matsal har fungerat så väl detta läsår. Skolinspektionen pekade på (utifrån sin enkät) att flera elevgrupper tycker att de får för lite inflytande över undervisningen. Detta visade sig också i Pilenenkäten. I vår pedagogik ges mer ansvar utifrån ålder. Detta fungerar ganska väl upp till tonårstiden, då dessa ansvar inte riktigt fungerar. Varken för den gemensamma miljön eller det egna arbetet. Analys: Det är viktigt att för eleverna påpeka då en aktivitet utgår från elevers önskemål, för att på så sätt få dem att se det inflytande som de har.

Samarbete skola – hem (se LGR 11. 2:4 – Skola & hem)

Anvisning: Ett stöd i analysen kan vara att föra samtal med föräldrar /arbetslag/elever angående hur de ser på samarbetet. Elev- föräldraenkätens resultat är också användbara i analysen. Frågor som kan vara stödjande i analysen:

• Hur lever vi upp till läroplanens mål och riktlinjer kring området skola och hem?

• Hur har vi organiserat samarbetet med föräldrarna?

• Hur ser vi till att föräldrarna fortlöpande hålls informerade om elevernas

skolsituation?

• Hur kan vi göra föräldrar mer delaktiga i skolans dagliga arbete? Berörda personer: Alla lärare/pedagoger

22

Enligt vår plan för hur kommunikation ska ske, involveras vårdnadshavare på olika sätt. Dels genom föräldramöten där skolan visar på olika arbetssätt för att få en förståelse för hur undervisningen bedrivs. Vårdnadshavare får nyhetsbrev varannan vecka från alla olika verksamheter, samt från rektor. Elevledda utvecklingssamtal hålls två gånger per termin och via lärplattformen Unikum, uppdateras kunskapsinhämtning och bedömningar. Rektor har en samråd, Huginrådet, med föräldrar från olika grupper. Det hålls ca tre möten per termin. Här kan alla komma med synpunkter och idéer som gagnar enheten. Den största frågan under året har varit hur vi ska hitta en bra entreprenör till skolgården, vilket löste sig mot slutet av läsåret. Alla nya vårdnadshavare på enheten inbjuds till freinetutbildning. Detta läsår kom endast vårdnadshavare till 4 elever. Vårdnadshavare bjuds in till de olika klassernas redovisning av teman man arbetat med ca 2-4 gånger per läsår. Dessa redovisningar brukar vara välbesökta. Analys: Vi behöver kräva av nya vårdnadshavare att komma på freinetutbildningen. Inbjudan ska skickas till alla nya med detta krav. Det är av stor vikt att man förstår vårt arbetssätt för att kunna hjälpa sitt barn vidare och för att förstå hur vi tänker.

Enkätundersökningar Analys Fokus i den sammanfattande analysen av våra enkätundersökningar under läsåret (elev, personal samt föräldraenkät) skall vara den verksamhetsutveckling som resultaten leder till. Att bestämma hur skalor skall tolkas i alla sammanhang är inte lämpligt då varje undersökning i någon mening är unik. Till exempel så svarar respondenterna utifrån olika förväntningar, de upplever olika beroendeförhållande till vår verksamhet och den dessutom påverkas av tillfällig extraordinära händelser. En ytterligare risk med en gemensam tolkning av skalan är att frågorna utformas på ett sätt som styr respondenten att svara med ett högre värde. Checklista för analysen:

• Redogör för det viktigaste i resultaten, undvik sifferexercis och beskriv så mycket som möjligt med ord.

• Gör en kort beskrivning av vad resultaten beror på, tänk på att fokusera på

sambandet mellan vårt arbete och resultaten.

23

• Redogör kort för vad för åtgärder som behövs utifrån de resultat som fram

kommit.

• Finns det åtgärder som hela/delar av skolan behöver omfattas av?

• En kort beskrivning av de viktigaste åtgärderna man genomfört från tidigare enkäter.

Berörda personer: Alla/Rektor Vi har sedan flera år deltagit i Våga-visa-enkäten som Norrtälje kommun tillhandahåller. Vi har inte kunnat påverkat innehållet här och tycker att flera fågor inte är relevanta för våra verksamheter. Enkäten skickas ut till vårdnadshavare i förskolan, förskoleklassen, åk 3, åk 5 och åk 8 och till elever i åk 3, åk 5 och åk 8. Skolan har en egen trygghetsenkät för att se på trygga och otrygga platser. Analys: Trygghetsenkäten visar att våra elever känner sig trygga på alla platser förutom då de lämnat skolan och går till bussen. På busstationen kan otrygghet kännas för en del. Svårigheterna med att analysera denna enkät beror på att i flera grupper har få svarat. Ska man då t.ex jämföra våra 14 svar med kommunens blir analysen ännu svårare. Vi kan genom åren se vart våra styrkor ligger och vad vi behöver jobba mer. Styrning och ledning ligger högt i alla grupper. Ansvar och inflytande ligger lågt i de flesta grupper. Vissa av dessa frågor har dock jobbats med och blivit bättre. Men att få eleverna att vara mer delaktiga och ta ansvar måste vi arbeta mer med. Att vi är tydligare med vad de kan vara delaktiga i.

Skolan och omvärlden (se LGR 11 2:6 Skolan och omvärlden)

Anvisning: I analysen kan man sammanställa information (mål och syfte) kring den samverkan som skolan/arbetslaget haft under läsåret såväl lokalt i kommunen samt i ett större perspektiv. Analysen skall leda till att vi befäster det arbete som redan bedrivs men också se på möjliga förbättringsområden på individ-, grupp-, och organisationsnivå Frågor som kan vara stödjande i analysen:

• Hur har verksamheterna samverkat med omvärlden under året, tex. med föreningsliv, Mimer, andra skolor etc.

24

• Hur har verksamheterna arbetat för att ge eleverna inblick i närsamhället?

• På vilket sätt har aktiviteterna bidragit till måluppfyllelsen?

Berörda personer: Alla lärare/pedagoger Eftersom varje tema utgår från verkligheten som lärobok, är det lätt att få in omvärlden i skolans arbete. På låg- och mellanstadiet har man använt konceptet Grej of the day, där aktuella saker plockats upp en kort stund i den ordinarie undervisningen, även om den inte ingått i temat. Skolan har använt sig av externa aktörer som t.ex skapande skola samt gjort flera studiebesök både lokalt och i Stockholm. Vår SYV har sammanställt en plan för hur arbetet ska ske inom detta område. För första gången hade åk 7 “Draknästet” där elever i åk 7 fick genomföra en idé eller produkt som sedan bedömdes av utomstående företagare. Vi har jobbskuggning i åk 4 och åk 6 och PRAO i åk 8. Analys: På mellanstadiet såg man att man kunde bli bättre på att använda omvärlden och samhället i sin undervisning. Samarbete med Mimer sker sporadiskt, främst mellan fritids och förskolan. Här finns utvecklingspotential.

Bedömning och betyg (Se LGR 11, 2:7 – Betyg och bedömning)

Anvisning Här redovisar ni resultat från nationella prov, betyg samt bedömningar av måluppfyllelse i samtliga skolår. Det finns tabeller där man kan föra in resultat. Men det viktigaste är att analysera det utfall som elevernas resultat visar. Ett gott stöd för att ha ett underlag för att föra samtal på skolan och i analysarbetet är den statistik som finns tillgänglig på Skolverkets webbplats SIRIS. Där visas utfall för skolan, över tid och i olika ämnen. Där går det också att göra jämförelser med andra skolor och/eller riket. Frågor som kan vara stödjande i analysen: Övergripande analys:

• Finns det årskurser/ämnen med högre eller lägre måluppfyllelse, vad kan det bero på?

25

• Finns det en koppling mellan bedömningen av måluppfyllelsen och de åtgärdsprogram som finns upprättade?

• Om det finns lärare, ämnen eller årskurser med högre måluppfyllelse, hur kan

de utgöra ett stöd för verksamheten med sitt goda exempel?

• Vilka utvecklingsområden kan ni se över tid, generellt och i olika ämnen?

• Vilket samband mellan resultaten och era insatser kan ni se?

Nationella proven:

• Finns det delprov som har en högre andel elever som inte nått godkänd nivån på provet än andra?

• Finns det elever som inte nått kravnivån på flera delprov?

• Hur gick det för pojkar respektive flickor?

• På vilket sätt kommer resultatet påverka utformningen av undervisningen och

resursanvändningen framöver? Berörda personer: Alla lärare/pedagoger samt rektor I år hade vi det högsta medianpoäng i Hugins historia. Detta höga betyg kunde också följas upp via de nationella proven som också visade höga resultat. I åk 6 har betygen gått från högre, för tre år sedan, till lägre. Detta måste analyseras och ses på liksom fördelningen mellan flickors och pojkars betyg. Resultat NP: I alla grupper fanns någon enstaka elev som inte klarade alla delar av proven. resultaten från vårens NP kommer i databasen SIRIS och ska analyseras av lagen tillsammans med rektor. Analys: Man kan se att betygen sjunkit under de tre år som Skolverkets statistik sträcker sig. Olika anledningar finns. Dels lärarbyte, där nya medarbetare inte haft möjlighet att få en längre tid av bedömning, dels har lärare blivit bättre på att tolka kunskapskraven och sätter inte högre betyg. Men den grupp som hade höga betyg i åk 6 år 2011, var också den grupp som hade de höga betygen i åk 9, detta visar på att bedömningen var relevant för denna grupp.

26

Elevhälsa Anvisning Analysera EHT:s arbete, förebyggande och akuta insatser. Analysera innehållet i åtgärdsprogrammen på en organisatorisk/systemisk nivå: Med utgångspunkt i de åtgärdsprogram som har upprättats under läsåret kan en analys göras med stöd av följande frågor:

• Kan du se ett mönster i de åtgärdsprogram som upprättas?

• Finns det ämnen som oftare än andra där det upprättas åtgärdsprogram? Varför?

• Hur beskrivs insatserna i åtgärdsprogrammen? Är de inriktade på individ-

grupp- och organisationsnivå?

• Finns det mönster?

• Hur är språket i åtgärdsprogrammen?

• Beskrivs elevens kunskaper och färdigheter? Egenskaper?

• Vilken typ av insatser har gjorts förebyggande?

• Vilken typ av insatser har gjorts akut? Berörda personer: elevkoordinator, rektor samt EHT Elevhälsateamet har utvecklat sitt arbete under året genom bättre dokumentation och mer tydlighet i vilket stöd som ska/kan ges. I januari kom en ny kurator till skolan med bakgrund på socialkontoret och erfarenheter härifrån. Skolinspektionen påpekade att vi inte hade någon specialpedagog i teamet, vilket nu är åtgärdat. Skolpsykolog och skolläkare har rådfrågats under flera tillfällen då behov funnits. Färre åtgärdsprogram skrivs nu iom den nya lagen om anpasningar och särskilt stöd. Blanketter och dokumentation finns för detta och elevkoordinator är ett stort stöd för pedagogerna då detta ska skrivas. Detta bådar för att språket blir rätt och lika i de olika dokumenten. Akuta insatser görs då det uppstår problematik kring grupper eller enskilda elever. Här är elevkoordinator involverad i de flesta fall, tillsammans med mentor och/eller lagledaren. Insatser har gjort i en speciell grupp där det långsiktiga arbetet är att få till arbetsro och lugn.

27

Förebyggande arbete sker då vi på hela enheten gör gemensamma aktiviteter för att skapa en vikänsla och ett gott arbetsklimat. Varje höststart görs gruppövningar i de olika stadierna. Dessemellan görs redovisningar och t.ex Lucia, Operation dagsverke, temadagar, No hate-dag mm Analys: Skolan får, då den är liten och familjär, flera elever med olika problematik och som därför sökt sig till en liten skola. Också för att skolan har rykte om sig att vara bra på att hantera dessa elever. Dock har vi i en grupp haft fyra resursassistenter för att undervisning ska kunna ske och för att elever behöver detta extra stöd. Vi ser att det lönat sig med stöd i tidigare år för att eleverna klarar sig i de högre åldrarna. Men här har vi då en annan problematik som kommer med tonåren. Trots vårt förhållningssätt och det förebyggande arbete vi gör, har vi flera elever som har stort behov av olika sorters stöd. Elevkoordinators arbete behövs men räcker inte alltid till. Vi ser att vi blir bättre på att hantera olika typer av problem genom den kompetensutbildning som fortgår under året. Elevkoordinator har sökt specialpedagogisk kompetens för att detta behov finns.

Likabehandlingsplanen

Anvisning: Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att eleverna ska lära och utvecklas. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla som arbetar i skolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete – i ord och handling – driva denna utveckling framåt. (DO) Varje skola ska utgå från sin egen situation och utforma insatser och åtgärder utifrån de behov som finns i den egna verksamheten. Frågor som kan vara stödjande i analysen:

• Vilka insatser har gjorts kring det främjande arbetet?

• Hur har vi jobbat förebyggande i respektive klass/arbetslag?

• Har vi nått de mål som är aktuella för innevarande läsår?

• Vilka förbättringsåtgärder har genomförts?

• Vilka behov ser vi inför kommande år?

28

Berörda personer: Alla som arbetar på skolan, revidering sker av ledningsgruppen v.5 Analys: Skolan har få mobbingärenden. Då vi ändå upptäcker att någon elev far ila på något sätt, griper vuxna in. Den plan vi har för information och hantering av ärenden fungerar väl. Här har elevkoordinators roll varit ovärderlig. Hon har kunnat ha samtal och följt upp med vårdnadshavare för att låta pedagogerna kunna ha mer tid för undervisning. Vi har arbetat mycket med två grupper på mellanstadiet, både akuta situationer och förebyggande och hoppas kunna se resultat kommande läsår av dessa insatser. Vår nya kurator som anställdes i januari har också varit inne i klasserna för att arbeta förebyggande med relationer och grupper. Detta måste fortsätta så att det förebyggande arbetet blir ännu bättre. Flera åldersblandade aktiviteter har genomförts för att skapa relationer mellan elever på olika nivåer. Bland annat No hate.kampanj och Hugin på scen/vinterscen, där elever från olika stadier samverkar. Detta kommer fortgå som en årlig tradition.

Skolbibliotek

Anvisning: Följande krav skall vara uppfyllda för att eleverna skall anses ha tillgång till skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skollokalen eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket alt. bokbussen, som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skolans och bibliotekets samverkan formaliseras genom en Biblioteksplan. Frågor som kan vara stödjande i analysen:

• Hur fungerar biblioteket för att utveckla elevers språk och läsförståelse?

• Hur samplanerar skolans personal kring elevernas språk och läsförståelse?

• Vilken typ av läsprojekt har ni arbetat med under läsåret?

• Hur stöttar biblioteket elevers och lärares arbete med informationssökning?

29

• Har vi rätt utrustning, böcker, media anpassat för eleverna?

• Redovisa statistik och utlåning Berörda personer: Biblioteksansvariga i respektive arbetslag Analys: Detta var Hugins första år med ordentligt skolbibliotek då vi fått en passande lokal för ändamålet. En utbildad bibliotekarie har systematiserat och byggt upp grunden. Utlåningen har varit sporadisk och skett mest hos mellanstadiet, där lokalen finns. Kommande läsår ska vi satsa mer timmar på personal i biblioteket som också kan hjälpa pedagogerna med att plocka ihop material tematiskt, både analogt och digitalt.

Media

Anvisning: Beskriv hur arbetet och utvecklingen med digital kompetens skett i lagen med hjälp av nedanstående stödfrågor:

• Bidrar IT till bättre inlärning i baskunskaper och/eller djupare kunskaper?

• Vilka verktyg har vi använt med eleverna och vilka har varit mer lyckade än andra?

• Analys av användandet av mjukvara och vad som behöver utvecklas

• Jämförelse ur ett genusperspektiv.

• Hur leder tekniken till ökad kontakt med omvärlden?

• Vad krävs för att tekniken skall nyttjas mer för elevers lärande än idag?

Berörda personer: Alla lärare/pedagoger Enheten ligger i framkant vad gäller kunnande och användande av digitala verktyg. Alla elever åk 4-9 har en “egen” iPad och i f-3 har man en iPad på två elever. Personalen utbildar varandra, eller/och på konferenser. Under läsåret hölls bl.a. en konferens med freinetpedagoger där olika workshops höll och där kunskap delades med andra. Flera i personalen är ute och håller workshops för andra inom föreningens bolag, Hugin Education. Kunnandet bland personalen är mycket stor och digitala verktyg används som en naturlig del av undervisning och utbildning.

30

De elever som har behov av en dator på grund av dyslexi eller andra behov, har fått det. De program enheten använder är mycket väl anpassade för dessa behov, då talsyntes mm ingår. Mediagruppen leder arbetet med utveckling och där ingår en personal från varje arbetslag. En personal har utökat ansvar för detta och nedsättning i sin tjänst. Vi ser en stor möjlighet till bedömning på olika sätt för eleverna, som kan prata/filma och på andra sätt visa sina kunskaper digitalt. Analys: Dator eller iPads har varit den ständiga frågan. Men mediagruppen har, efter högstadiets utvärdering, bestämt att leasa datorer till kommande åk 7 och fortsätta med datorer hädanefter. Eleverna skriver mycket och det är viktigt att de har bra verktyg för detta. I våra verktyg, Mac, så finns mycket av de hjälpmedel som flera elever behöver som t.ex talsyntes. Mediaansvaret har i år lagt ut på en pedagog två timmar i veckan. Här har övriga medarbetare kunnat komma och få hjälp. Tiden har inte riktigt räckt till och ansvaret har varit mycket för pedagogen. Vi ser över detta ansvar till kommande läsår.

Freinetpedagogik Anvisning: Freinetpedagogiken ska ligga som grund för allt arbete och allt förhållningssätt på enheten. Det innebär att alla som arbetar på enheten ska vara väl förtrogen med denna pedagogik. Varje år hålls utbildning för nyanställd personal i hur vi ser på detta arbete och vad som är specifikt på enheten. Frågor som kan vara stödjande i analysen:

• På vilket sätt synliggörs vår pedagogik i arbetet med eleverna?

• Hur ser fördelningen mellan teori och praktiskt arbete ut?

• Hur märker eleverna att freinetpedagogiken genomsyrar arbetet?

• Vilka resultat kan härledas till freinetpedagogiskt förhållningssätt? Berörda personer: Alla lärare/pedagoger Enligt enhetens årshjul, inleds varje hösttermin med att på olika sätt tala om Freinet och den pedagogik som skolan arbetar efter i alla arbetslag. Dels behöver de nya,

31

elever och vuxna, detta, dels behöver alla en påminnelse om vad som är Hugins grund. Freinetpedagogiken diskuteras ofta särskilt då vi får nya medarbetare. En utbildning för nya (och andra som vill) ges under hösten av rektor, för att förtydliga och diskutera hur vi ser på lärande och vad freinetpedagogikens kärna innebär i det dagliga arbetet. Ledningsgruppen tar kontinuerligt upp frågor som berör pedagogiken och där lagledare kan initiera samtal i de olika lagen, utifrån händelser och utifrån de konstanter som Freinet skrev. I schemat har enheten lagt in fler timmar som skolans val på bild och slöjd, ämnen som kan uppfattas som de kreativa och där eleverna ges möjlighet att uttrycka kunskaper på andra sätt. Arbetslagen arbetar tematiskt, där temat ligger till grund för vad de olika ämnena tar upp. En projektdag i veckan används till att arbeta ämnesöverskridande, eller till studiebesök och utflykter. Än så länge i f-3 och 7-9. Det freinetpedagogiska förhållningssättet genomsyras på enheten främst genom våra ledstjärnor och den konstant som säger att: “Att man är större än de andra betyder inte att man är överlägsen dem” Analys: Pedagogiken ska ständigt ifrågasättas och ses på från olika håll, då det inte finns regler för vad som är freinet eller inte. I arbetslagen kommer man få arbeta särskilt mycket kommande läsår, då vi får många nya medarbetare. Rektor har årliga träffar med övriga freinetrektorer i Sverige och på det senaste mötet vt-16 togs frågan upp: Vad är det som gör oss till freinetskolor? En utvärdering av detta sker på höstens möte och har då processats i ledningsgruppen. Huginrådet behöver ta upp frågan för att förtydliga freinetpedagogiken ur ett föräldraperspektiv.