CA k t i v i t e t s s t ö d

Från särskolan till arbete

2 A k t i v i t e t s s t ö d

Produktion och form: Blomquist AnnonsbyråText: Stefan TengmanTryck: Edita Västra ArosFotograf: Anna Rut FridholmArtikelnr: S 2012.009

3A k t i v i t e t s s t ö d

– Alla möten har gjort starka intryck, berättar Stefan Tengman som har intervjuat ungdomar och arbetsledare på uppdrag av Socialdepartementet. Många arbetsgivare uttrycker att de fått engage-rade, lojala och motiverade medarbetare. Det är medarbetare som kommer att stanna länge.

Alla behövs på arbetsmarknaden. Mycket pekar på att det i framtiden kommer bli allt svårare för arbetsgivare inom flera sektorer att hitta ny personal. De arbetsgivare som nu försöker hitta nya vägar att rekrytera personal, och lyckas göra det ur målgrupper som idag står långt från arbetsmarknaden, gör en investering för framtiden.

– Som arbetsgivare har man mycket att tjäna på att vidga vyerna lite, försöka hitta medarbetare ge­nom andra kanaler än man normalt gör. Arbetsgivare tjän ar på att återskapa de arbetsuppgifter som för­svunnit när man effektiviserat och låter alla göra allt på jobbet, säger Stefan Tengman.

”Arbetsgivare har fått engagerade och motiverade medarbetare”

Upptäck drivkraften och se bortom funktionsnedsättningen

Fullvärdiga medarbetare med tiden När Stefan Tengman träffat arbetsgivare intygar de att de ungdomar de anställt ofta växt in i rollen som fullvärdiga medarbetare efter några år. Många lyckas väl när de får tid att utvecklas. Ungdomarna vågar efter hand sikta lite högre, sticka ut hakan lite mer och framförallt lyfta upp det man är bra på i stället för det man inte klarar.

– Genom att våga låta medarbetare pröva nya ut­maningar och prata med dem om deras erfarenhet kan både arbetsgivare och medarbetare lära sig att tänka nytt, säger Stefan Tengman. Det kan också leda till att arbetsledande chef själv utvecklas och kan se kompetens och förmågor även hos andra medarbetare.

Saknas ofta bra förebilderMånga unga med intellektuella funktionsnedsätt­ningar saknar bra förebilder som arbetar och har

Foto

: Reg

erin

gska

nslie

t

4 A k t i v i t e t s s t ö d

samma förutsättningar som de själva. – Ungdomar och deras föräldrar får kämpa hårt

mot fördomar i samhället, intygar Stefan Tengman.Det finns inte heller många förebilder för arbetsgivare.

Kunskapen om hur en organisation skapar ett utveck­lande arbetsliv åt medarbetare med funktionsnedsätt­ning är dåligt spridd.

– Det finns förmodligen många olika sätt att skapa förutsättningar, säger Stefan Tengman. Det enklaste sättet är många gånger att ha en öppen och rak dialog. Det skapar bra förutsättningar för de flesta arbets­givare att lära sig hur de kan stödja medarbetarna att utvecklas på ett bra sätt.

I gränsland mellan sjukförsäkring och arbetsmarknadUngdomar som har en funktionsnedsättning har idag oerhört svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det gäller många unga med olika typer av funktions­nedsättning. Gemensamt för dessa ungdomar är att de finns i gränslandet mellan sjukförsäkringssystem och arbetsmarknaden. Ibland krävs det specifika åtgärder för att de ska klara av att utföra ett arbete och det ställer krav på extra resurser.

”Ungdomar och deras föräldrar får kämpa hårt mot fördomar i samhället”

”Som arbetsgivare har man mycket att tjäna på att vidga vyerna lite, försöka hitta medarbetare genom andra kanaler än man normalt gör”

Finns stöd hos Arbetsförmedlingen och privata aktörerFör arbetsgivare kan det ibland vara nödvändigt att söka hjälp för att göra bra och utvecklingsinriktade planer för anställda med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen och privata aktörer kan erbjuda sin kompetens för att förbättra möjligheten för med­arbetare med funktionsnedsättning att klara av sitt arbete på ett bättre sätt.

– Anpassning av arbetet eller arbetssituationen be­höver inte vara dyrt eller komplicerat. Det har jag sett många exempel på, säger Stefan Tengman.

5A k t i v i t e t s s t ö d

6 A k t i v i t e t s s t ö d

Nore Carlström är oerhört stolt över sitt jobb. Ibland kommer det ungdomar på studiebesök till butiken och de verkar tycka att det inte är särskilt spännande. ”Då berättar jag att det är ett jobb som alla andra, men för mig är det ett drömjobb”, säger Nore. ”Mycket att göra, man träffar många människor och har många roliga arbetskamrater. Dessutom krävs det en del för att klara av jobbet. Man måste vara fysiskt uthållig, social och ha ordningssinne.”

När Nore var 9–10 år fick han diagnosen ADHD. När han blev lite äldre och man gjorde nya utredningar konstaterade man att han även hade en lindrig ut­vecklingsstörning. Under i stort sett hela sin skoltid har Nore därför gått i särskolan.

Nore arbetar på ICA Kvantum och har gjort det i tre år. Han ingår i en grupp på sex personer som har ansvar för tre avdelningar i butiken: frysvaror, drycker och mejerier. Han kom till butiken på en praktik under sista året i gymnasiesärskolan och fick därefter möjlig­het att få en provanställning som sedan övergick till en fast anställning. ”För att få ett arbete måste man visa att man vill jobba”, menar Nore.

Hans eget mål är att varje dag se till att få alla varor på lagret ut i butiken. Varje dag han går hem och det i stort sett är tomt på lagret är han nöjd. Extra nöjd blir han om också Kenta, hans arbetsledare, är nöjd. Nore berät­tar att när han började i butiken var det alltid fullt med varor på lagret och det gick knappt att hitta det man letade efter. Med stolthet i rösten berättar han: ”Nu är det lätt att hitta det man söker och det är nästan alltid tomt på lagret för varorna är där de ska vara, i butiken.”

Mer ansvar och ökad glädjeNumera trivs Nore riktigt bra. Han har hela tiden tyckt om att vara på jobbet under de tre år han va­rit anställd. ”För att trivas och bli en i gänget måste man kunna ’slänga käft’ med jobbarkompisarna, annars blir dagarna tråkiga”, menar Nore. Jobbmäs­sigt var det inte särskilt utvecklande under de första åren. Det var först efter att Kenta tog över ansvaret som Nore själv tycker att han fått möjlighet att ut­vecklas. Redan tidigt sa Nore till Kenta att han inte skulle se honom som en person med funktionsned­sättning utan som en person som alla andra. Tillsam­mans med Kenta har Nore fått möjlighet att pröva

”Jag ser inte Nore som en person med funktions-nedsättning utan som en person som alla andra”

7A k t i v i t e t s s t ö d

nya saker. Ett exempel är att han numera har en egen inloggning till IT­systemet. Det innebär att han nu kan göra nya skyltar och prismärka om varor själv. Han kan även få fram uppgifter om olika varor som kunderna frågar efter, något han inte kunde eller fick göra tidigare.

”Jag kan möta kunden bättre idag och svara på deras frågor. Jag blir bättre på mitt jobb, kunderna blir mer nöjda och det är det jobbet går ut på”, säger Nore.

Nores glädje över att få ta mer ansvar och kunna ta initiativ tackar han Kenta för. Han uttrycker dock lite rädsla för vad som ska hända om Kenta inte får fortsätta som ansvarig. Kenta själv tycker inte att han gjort något särskilt. Han har bara lyssnat på Nore och inte tänkt på att han har en funktionsnedsättning. Ibland försöker han begränsa hur många arbetsupp­gifter han ger Nore på en gång, men i stort sett fung­erar Nore som alla andra som jobbar i butiken.

En framtida butikschefNores framtidsplaner är att få jobba kvar i butiken så länge som möjligt och fortsätta lära sig allt han kan. Drömmen är att en dag själv bli ICA­handlare och

”... i stort sett fungerar han som alla andra som jobbar i butiken”

äga en egen butik. ”Då skulle jag anställa andra med funktionsnedsättning som har svårt att hitta jobb. Någonstans måste de också få möjlighet att jobba”, avslutar Nore.

”För att få ett arbete måste man visa att man vill jobba”

8 A k t i v i t e t s s t ö d

”Öppenhet ger förståelse”

blev det början på en period i skolan utan kontinuitet. Han bytte skola sex, sju gånger under grundskoleåren. Det är allt annat än en bra situation för en person med Asperger och autism. Då är man ofta beroende av rutiner och struktur för att vardagen ska fungera bra.

”Mina föräldrar har haft det tufft”, säger Benjamin och fortsätter: ”De fick ingen hjälp och visste själva inte vart de skulle vända sig.” När han beskriver hur tufft hans föräldrar hade det under hans uppväxt väller känslorna upp till ytan och Benjamins ögon börjar tåras. ”Myndigheterna måste bli bättre på att hjälpa familjer tidigt”, tycker Benjamin. Många i deras bekantskapskrets vänder sig till Benjamin och hans föräldrar för att få hjälp eftersom de vet vad de har gått igenom.

Det var först när han blev 18–19 år gammal som han började förstå vad som krävs och han blev till­räckligt mogen för att börja lära sig i skolan på rik­tigt. Han hade då börjat på en gymnasiesärskola med

I utkanten av ett stort köpcentrum som är på väg att växa upp ligger en Max Hamburgerrestaurang i vad som känns som en byggarbetsplats. Precis bredvid restaurangen håller en ny bensinstation på att byggas. ”Den ska vara nattöppen”, berättar Benjamin Teymur och skakar på huvudet. ”Hur tänker de? Efter klockan åtta på kvällen är det helt dött här.”

Benjamin arbetar på Max Hamburgerrestauranger som serveringsvärd. Benjamin är i full gång med att spola av gården och lekplatsen utanför restaurangen.

Inne i restaurangen är det mycket aktivitet efter­som de snart ska öppna och alla arbetar febrilt för att göra allt klart innan de första gästerna kommer. Resta urangchefen Lindas blick far fram och tillbaka och håller ett vakande öga över vad som händer. Benjamin har dock sitt fulla fokus på samtalet.

”Mina föräldrar har haft det tufft”Benjamins uppväxt med Asperger är ingen solskens­historia. Benjamin är numera en glad och ganska socialt utåtriktad person men hans resa hit har varit allt annat än enkel. När han fick sin diagnos i 8–9 års ålder

”Det kändes som en bra arbets- givare som jag ville arbeta hos”

9A k t i v i t e t s s t ö d

frisörinriktning. ”Det var mest för att mina kompisar gick på den skolan”, menar Benjamin. Efter skolan blev Benjamin inskriven på Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade i Stockholm. En tid efter det fick han en anställning på Samhall.

Man måste börja tycka om sig självAnställningen på Samhall har varit bra. Han har fått lära sig en hel del olika arbetsuppgifter och varit på flera företag. Trots det stöd han kände ledde otaliga misslyckanden och flera tuffa händelser till att Benja min gick in i en djup depression. Under tre års tid pratade han i princip inte med någon. Han låste in sig i sin lägenhet och grubblade. När allt han lagrat upp inom sig inte längre fick plats bokstavligen skrek och slog han sig ur sin frustration. Händelsen gjorde att Benjamin lades in på sjukhus och fick kontakt med en psykolog som hjälpte honom att hantera sin egen själv­ bild. Han förstod att om han ska kunna leva och älska andra måste han börja älska sig själv. Det gör han nu.

Det är rätt enkelt att förstå att det har krävts både tid, bra stöd och personlig utveckling för att hitta ett sätt att börja tycka om sig själv.

Jobbet på Max är framtidenEfter att han gått tillbaka till arbetet på Samhall igen bad Benjamin sin personalledare på Samhall att hjälpa honom att hitta ett jobb på Max. ”Jag hade städat på deras restauranger och det kändes som en bra arbets­givare som jag ville arbeta hos”, berättar Benjamin.

Benjamin är en ödmjuk, trygg och trevlig person som man känner står upp för sig själv. Han vågar ta för sig och han är väldigt medveten om sina styrkor och svagheter. Att samtala med en person som har Asperger, som vågar hålla ögonkontakt och förstår att det är viktigt ur ett socialt perspektiv, är ovan­ligt. Linda fyller i att Benjamin nästan har blivit för social. ”Samtalen med gästerna kan ibland bli lite väl långa”, säger hon och ler.

Benjamins mål är att en dag bli restaurangchef inom Max. Om det bara handlar om engagemang, personlighet och drivkraft kommer han att lyckas.

”Rak, tydlig och ärlig kommunikation är det viktiga i vårt samarbete”

10 A k t i v i t e t s s t ö d

på det här sättet. Dels att personalomsättningen går ner och de hittar personal till restaurangerna. Den barriär det innebär att våga anställa personer med funktionsnedsättningar övervinns delvis genom att personalkostnaderna initialt blir lägre eftersom Max kan få lönebidrag eller andra lönesubventioner för många av medarbetarna. De slipper också att ny­rekrytera lika mycket. En annan barriär handlar om bristande kunskap och rädsla hos både chefer och kollegor. ”Fördomar och egen rädsla är ett gissel som behöver motas”, menar Pär Larshans och fortsätter: ”Det här är pålitliga medarbetare som vill stanna i företaget och utvecklas med oss, det är vi särskilt glada för. Dessutom sparar vi mycket på att slippa in­troducera nya medarbetare hela tiden och det höjer kvaliteten på servicen.”

Att matcha rätt är nödvändigt för att lyckasDet som är viktigt vid den här typen av personal­rekrytering är matchningen inför anställning. Som arbetsgivare är det ibland svårt att förstå vilken typ av kompetens eller begränsningar en person har. Att det då finns någon som har goda kunskaper om

Max Hamburgerrestauranger har sedan ett antal år rekryterat personer från Samhall till sina restau-ranger. Det började som ett projekt med Samhall i Luleå. Max Hamburgerrestauranger upptäckte att de hade svårt att anställa personal för speci-fika tjänster till sina restauranger och att de hade relativt hög personalomsättning på dessa tjänster. Man ville hitta en ny målgrupp att rekrytera som förhoppningsvis stannade lite längre inom före-taget. Samarbetet med Samhall innebar att man skapade en ny roll i restaurangerna, serverings-värdar, som blev en form av instegsjobb för de personer som rekryterades från Samhall.

”Många unga som anställs slutar inom ett år. Våra medarbetare från Samhall stannar mycket längre, 5–6 år, innan de börjar fundera på att gå vidare i karriären”, berättar Pär Larshans, hållbarhetschef på Max Hamburgerrestauranger.

Lägre personalomsättning och minskade lönekostnaderMax ser flera förtjänster med att rekrytera personal

”Det här är pålitliga medarbetare som vill stanna i företaget och utvecklas med oss”

11A k t i v i t e t s s t ö d

personen, och förstår vilka krav som ställs för just de arbetsuppgifter man ska rekrytera till, är mycket viktigt. Sedan handlar det om ta sig tid att bygga re­lationer. ”Jag och min medarbetare har en rak, öppen och tydlig kommunikation för att det ska fungera. Jag måste förstå vilka begränsningar som finns hos min medarbetare och hur jag ska fungera i mitt ledarskap för att vi ska kunna arbeta effektivt tillsammans”, säger Linda Marklund, restaurangchef på Max Arn inge. ”När vi fått det att fungera är det ett jätte­bra sätt att rekrytera personal på.”

Max Hamburgerrestauranger menar att de hittat ett effektivt, lönsamt och hållbart sätt att rekrytera på­litliga och engagerade medarbetare på som samtidigt förberett företaget inför den kommande, utmanande demografiska utvecklingen.

”Många unga som anställs slutar inom ett år. Våra medarbetare från Samhall stannar mycket längre, 5–6 år, innan de börjar fundera på att gå vidare i karriären”

12 A k t i v i t e t s s t ö d

Ekerby snickeritjänst ligger i ett rött trähus i ett äldre industriområde. Känslan i verkstaden är som en väldigt välutrustad träslöjdssal från hög-stadiet. Det är en varm och ombonad miljö full av maskiner och trädetaljer som antingen hänger från taket på tork eller ligger vid maskinerna och väntar på att bearbetas. Mats och hans kollegor, som hyr in sig i hans verkstad, arbetar lugnt och metodiskt. Det är helt enkelt en behaglig känsla som sprider sig i kroppen när man kommer in i snickeriet. Det känns som man vill stanna upp, återvända till 9:an och börja putsa på den där smörkniven man aldrig blev klar med.

Alexander Pingani står i ett rum och oljar in de­larna till en ektrappa. Mats Ekerby berättar att trappan ska till ett fritidshus. Kunden har beställt två mått anpassade trappor och de kommer att kosta 120 000 kronor när de är på plats. Alexander fortsätter olja in trappsteget för att göra det helt klart innan han är redo att lämna sin arbetsuppgift. Mats undrar om det inte ligger för mycket olja på vissa delar. Alexander förklarar att det kommer bli bra och vad han ska göra härnäst. Mats nöjer sig med svaret och litar på Alexanders omdöme. På jobbet har de gett

Alexander ett smeknamn. ”Vi kallar honom Olje­kungen för vi har aldrig träffat någon som är så nog­grann, duktig och tålmodig på att både olja och måla, stort som smått”, säger Mats.

Jobbet via praktikDet är snart tre år sedan Alexander kom till före­taget. Först ett år under sitt sista år på skolan och sedan två år som anställd. Mats säger att det främst var tre anledningar till varför han valt att satsa på Alexander. Han såg tidigt kvaliteter i Alexanders handlag med trä. Alexander är en person som kom­mer till jobbet varje dag och är väldigt pålitlig. Han fungerade även socialt i det lilla gänget som arbetar i verkstaden, något som var viktigt eftersom de är få och man arbetar väldigt nära varandra.

Det var skolan som kontaktade Mats och frågade om han var intresserad av att ta emot en praktikant. Samarbetet med skolan har fungerat bra även om Mats saknat lite stöd i hur han ska göra för att få arbetet att fungera bra. Det har istället blivit att lära sig vartefter.

”Bra, men först gör jag klart detta. Sedan pratar vi om nästa steg”

13A k t i v i t e t s s t ö d

Att förklara för mycket är ibland att kasta bort tiden”Att förklara för mycket är ibland att kasta bort tiden”, menar Mats. Mats beskriver hur han ofta lär sig av Alexander utan att Alexander själv alltid är medveten om det. Vid ett tillfälle ville Mats berätta vad de skulle göra för att bli klara med ett uppdrag. Alexander stod vid fräsmaskinen och skulle precis börja jobba med det första arbetsmomentet. Mats beskrev alla moment noga, i vilken ordning de skulle göras, vad varje moment innebar och varför de gjorde si eller så. Alexander lyssnade uppmärksamt. När Mats förklarat klart säger Alexander: ”Bra, men först gör jag klart detta. Sen pratar vi om nästa steg.”

Enligt Mats är Alexanders sociala förmåga en av de saker de arbetat mycket med. Exempelvis att svara i

”Det är ingen fara, inga problem, allt ordnar sig”

”Vi kallar honom Oljekungen för han är så noggrann, duktig och tålmodig”

telefon på ett bra sätt och skriva ner vem som ringt. ”Ibland glömmer du bort att du har svarat i telefon och säger inget till kunden som ringer”, säger Mats. Alexander erkänner att han är dålig på det men att han blivit bättre. Numera försöker han alltid skriva ner direkt vem som ringde.

Mats och Alexander har en öppen relation om Alexanders behov. Mats är tydlig mot Alexander med vad han måste tänka på för att fungera på jobbet.

Alexander är en öppen och sympatisk kille. Han berättar om sitt arbete och han är väldigt glad och stolt över det. Att få arbeta med trä ville han göra redan när han var liten. Han trivs och tycker om att vara på jobbet.

”Ett steg i taget och inte för mycket på en gång. Då fungerar det bäst”, avslutar Mats.

14 A k t i v i t e t s s t ö d

Från ord till handling

Genom att tänka annorlunda kan arbetsgivare dra nytta av att anställa personer med funktionsned-sättning.

Utveckla verksamheten Många mindre arbetsgivare har få anställda vilket innebär att alla medarbetare måste göra många olika typer av arbetsuppgifter. Genom att anställa en per­son som utför enklare rutinmässiga arbetsuppgifter kan arbetsgivare frigöra tid för andra att lägga fokus på de verksamhetsutvecklande arbetsuppgifterna.

Möjlighet att expanderaGenom att anställa personer som ger möjlighet till lönesubventioner kan en arbetsgivare få möjlighet att expandera verksamheten genom ökad personal­täthet utan att ta på sig för stora ekonomiska åta­ganden. Det finns flera möjliga vägar att få lönesub­vention för en person som är utan arbete. Personen får samtidigt en möjlighet att växa in i verksamheten och bli en lönsam medarbetare.

Omfördela arbetsuppgifter efter kompetens och kvalifikationerAlla är inte bra på allt, men alla är bra på något. Dag ens arbetsmarknad är i hög grad specialiserad. För många arbetsuppgifter krävs det särskilda ut­bild ningar, erfarenheter eller kvalifikationer för att ut föra. Arbetsgivarnas kostnader för att anställa med­arbet are med rätt specialkompetens är ofta höga. Samtidigt som specialiseringen har ökat har också antalet anställda som gör mindre kvalificerade arbetsuppgifter försvunnit från arbetsmarknaden. Genom att planera arbetsuppgifterna annorlunda och organisera om verksamheten kan arbetsgivare

frigöra tid för sina medarbetare med specialkom­petens och samtidigt bereda plats för personer som sköter alla de vardagliga arbetsuppgifter som äter upp mycket av arbetstiden för alla anställda. Genom rätt planering och organisation kan företag både fri­göra mer tid för kvalificerad produktion och bereda plats för fler personer på arbetsmarknaden.

Rekrytera hållbart och långsiktigt Vägen till arbetslivet är lång för många unga med funktionsnedsättning. När man väl fått ett arbete utvecklas ofta en stark tillhörighet och lojalitet till både arbetsgivaren och andra kollegor på jobbet. Många arbetsgivare som har anställt personer med funktionsnedsättning uttrycker ofta att det är med­arbetare som är lojala, pålitliga och som vill stanna längre på företaget.

Stöd i rekrytering från Arbetsförmedlingen och andra aktörerAtt hitta rätt medarbetare är en tidskrävande och ofta lång process. Många personer med funktions­nedsättning har särskilda avsatta resurser på Arbets­förmedlingen. De har därför ofta lite mer tid att erbjuda för att säkerställa att rekryteringen går så smidigt som möjligt. Det finns även många andra aktörer på markna­den som kan ge arbetsgivare kvalificerat stöd i att hitta och matcha rätt person till företaget.

Vid de anställningar som innebär att arbetsgiva­ren får något ekonomiskt stöd för medarbetaren är Arbetsförmedlingen delaktig i processen.

Lönesubventioner

Stöd i rekrytering

15A k t i v i t e t s s t ö d

Medarbetare som klarar av att arbeta med arbetsuppgifter som innebär mycket rutiner och upprepning utan att tröttnaIntroduktionsjobb i snabbmatskedjor, i butiker och liknande har ofta hög personalomsättning. Det gäller ofta också hos arbetsgivare som har arbets­uppgifter som innebär arbete i korta intervall med mycket rutiner och upprepning. En del ungdomar med olika typer av utvecklingsstörning eller kog­nitiva funktionsnedsättningar är ofta beroende av tydliga rutiner och arbetsmoment som inte är allt för komplicerade. De tycker ofta om den typen av arbetsuppgifter. Rutin och tydlig struktur ger trygg­het och skapar säkerhet. Det ökar dessa ungdomars förmåga att prestera och bidrar till att de känner sig mer behövda på arbetsplatsen, vilket medför att de ofta stannar kvar mycket längre än andra anställda väljer att göra.

Bidra till samhällsnytta i närområdetAtt unga inte kommer ut på arbetsmarknaden är kostsamt för hela samhället. Ju fler som arbetar desto mer livskraftigt blir samhället. Att dessa ungdomar arbetar innebär en dubbel vinst för samhället. Dels minskar arbetslösheten bland unga och närsamhäl­let får en ny skattebetalare. Dessutom minskar kom­munernas ansvar att ordna fram exempelvis daglig verksamhet eller ge annat stöd som belastar kom­munens skatteintäkter.

För ungdomarna själva visar forskning på att arbete leder till ett friskare och aktivare liv. Det leder sanno­likt till att ungdomarna inte kommer att använda sjuk­ och hälsovård i lika stor omfattning som om de varit arbetslösa eller haft förtidspension, så kallad aktivitets ersättning.

Dra nytta av CSR (Corporate Social Responsibility) i marknadsföring och anbudsförfarandeArbetsgivare som tar socialt ansvar har ofta stora möjligheter att attrahera nya medarbetare som söker företag och organisationer som är värdedrivna. Det blir även vanligare att andra företag och myndig­heter börjar ställa krav på socialt ansvarstagande när man begär in anbud.

Företag som bedriver ett strukturerat och genom­tänkt CSR­arbete kan därför vinna mycket på att pre­sentera det i sin marknadsföring och när man lämnar offerter och anbud.

Socialt ansvars-tagande genererar genomtänkt CSR

Tydliga rutiner skapar trygghet och säkerhet

16 A k t i v i t e t s s t ö d

”Jobbet går att lära sig, det är svårare att ändra någons personlighet”

kontaktad av en kollega som drev en Coop­butik i en annan del av Stockholm. Hon hade haft en prak­tikant i nästan fem år, Eva från företaget Misa som bedriver daglig verksamhet. Misa ansåg att det började bli dags att avsluta praktiken och för Coop att erbjuda Eva en anställning i stället. Eva var sysselsatt inom Misas dagliga verksamhet och fick under praktiken aktivi tetsersättning från Försäkringskassan. Den andra butikschefen hade själv inte möjlighet att an­ställa Eva och undrade om inte Mikael kunde försöka erbjuda Eva en anställning. Efter ett möte och en kortare praktik beslöt Mikael att ge Eva chansen och gav henne en provanställning. ”Samtidigt som Eva fick ett jobb gav det mig en ekonomisk möjlighet att successivt expandera min butik. I och med att jag

”Det går bara att nå en viss omsättning med ett visst antal anställda. Vill man ta nästa steg måste man nyanställa för att klara av det ökade kund-trycket. Att veta när man klarar det ekonomiskt är ibland svårt”, berättar Mikael Skoglycke som driver en Coop Konsumbutik mitt i Stockholm.

Butiken ligger på en livligt trafikerad gata på den plats där en av Stockholms första dagligvarubutiker fanns redan på 1930­talet. Mikael berättar att det är tufft att få en relativt liten butik att gå runt och vill man växa måste man göra det i etapper.

Det arbetar drygt 20 personer i butiken på hel­ eller deltid som går på ett rullande schema. När Mikael tog över butiken för tre år sedan drog han upp planer för hur han skulle bygga upp sin verksamhet och få butik­en att växa. Det har gått bra även om han upplevt lite hårdare konkurrens det senaste året.

Från daglig verksamhet till arbeteEftersom personalkostnaderna är en stor utgift som påverkar resultatet är det alltid viktigt att hitta rätt läge att nyanställa. För cirka 1,5 år sedan blev Mikael

”I framtiden vill jag bli butikschef”

17A k t i v i t e t s s t ö d

fick ett lönebidrag för Eva gav det mig möjlighet att bygga ut min verksamhet löpande utan att riskera butikens lönsamhet allt för mycket”, berättar Mikael.

Eftersom Eva arbetat lång tid i den andra Coop­butiken kunde hon mycket av arbetsuppgifterna redan från början. Eva har en tillsvidareanställning. Mikael får ett lönebidrag från Arbetsförmedling­en för en del av Evas lönekostnader. Både Eva och Mikael anser att en av de viktigaste sakerna med att arbeta i en liten butik är att man passar in i gänget och är en positiv och glad person.

Det handlar om ledarskapet”Det är lätt att göra en glad person till säljare men omöjligt att göra en sur säljare till en glad person”, menar Mikael. ”Jobbet går att lära sig, det är svårare att ändra någons personlighet.”

”Vill man vara en bra ledare måste man tänka lite större”, berättar Mikael vidare. Det gäller att ha ett långsiktigt sätt att se på lönsamhet och inte räkna snabba pengar. Ibland måste man också tänka att man gör något som alla i samhället har nytta av. I och med anställningen av Eva lyckades han göra både och.

Eva har en 75­procents tjänst. Hon trivs väldigt bra på jobbet och skulle gärna vara där mycket mer. ”Det är som tråkigast på jobbet klockan tre när jag slutar och måste gå hem och lämna mina trevliga arbets­kamrater”, tycker Eva.

Hon gör det mesta i butiken som att plocka varor, prismärka, städa, hjälpa kunder och grilla kyckling. Eva gör i princip allt utom att sitta i kassan. ”Roligast och lättast är att grilla kyckling”, säger Eva.

”Eva är en pålitlig, engagerad och glad medarbetare”, säger Mikael. Det märks att hon tycker om jobbet. Även om Eva inte kan göra allt i butiken ännu, exem­pelvis sitta i kassan, är hon en uppskattad kollega och Mikael anser att hon bidrar mycket i det dagliga jobbet.

Drömyrket är butikschef”I framtiden vill jag bli butikschef”, avslutar Eva och skrattar glatt. Det är förmodligen för att hon tycker att en butikschef måste vara snäll, glad och snygg, precis som Mikael. Om inte annat får man ju själv bestämma hur länge man får vara kvar på jobbet, och det är där Eva trivs bäst!

”Lönebidraget för Eva gav mig möjlighet att bygga ut min verksamhet”

18 A k t i v i t e t s s t ö d

Insatser för att underlätta anställning

Utöver de generella arbetsmarknadspolitiska insat­serna finns det ett stort antal arbetsmarknadspoli­tiska insatser och program som riktar sig till arbets­sökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

LönebidragLönebidrag syftar till att ge personer stöd i utveck­lingen mot ett reguljärt arbete. Lönebidrag beviljas under maximalt fyra år och omfattas av lagen om anställningsskydd, LAS. I de fall anordnaren är en allmännyttig organisation kan dessutom ett anord­narbidrag betalas ut.

UtvecklingsanställningUtvecklingsanställning syftar till att ge individen möjlighet att pröva och utveckla sin arbetsförmåga genom arbete och utvecklingsinsatser. En utveck­lingsanställning kan pågå i 12 månader, med möjlig­het till förlängning. Utöver lönesubventionen kan anordnaren få ett bidrag.

Offentligt skyddat arbeteOffentligt skyddat arbete, OSA, syftar till att verka rehabiliterande för den enskilde, utveckla och öka arbetsförmågan samt öka möjligheterna till reguljärt arbete. Målgruppen består av personer med (social­medicinska) funktionshinder/missbrukare. Anord­nare kan vara offentliga arbetsgivare. Ett offentligt skyddat arbete har ingen tidsgräns, men syftet är inte att det ska vara livslångt.

TrygghetsanställningEn trygghetsanställning syftar till att ge individen möjlighet att pröva och utveckla sin arbetsförmåga genom arbete och olika utvecklingsinsatser. Mål­gruppen består av personer med funktionsnedsätt­ning vars behov inte kan tillgodoses på annat sätt. En trygghetsanställning saknar bortre tidsgräns och omfattas av lagen om anställningsskydd, LAS. Utöver lönesubventionen kan anordnaren få ett bidrag.

SamhallMålgruppen kan även erbjudas anställning inom Samhall AB, vars syfte är att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa menings­fulla och utvecklande arbeten åt personer med funk­tionsnedsättning.

Ta del av stöd av hjälpmedelHjälpmedel på arbetsplatsen kan vara ett utmärkt sätt och inte sällan det enda som behövs vid en nyan­ställning. Det kan bestå av en anpassning av arbets­miljön eller av en produkt och stödet kan ges både till arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetsgivare och arbetstagare kan vardera få stöd med högst 100 000 kronor. Om stödet gäller dator­baserade hjälpmedel eller om det finns synnerliga skäl kan stöd lämnas med högre belopp. Vid an­ställning med lönebidrag, offentligt skyddat arbete, utvecklings­ och trygghetsanställning kan stödet lämnas så länge lönesubventionen lämnas.

Hjälp av personligt biträde Ibland kan en arbetstagare behöva hjälp med vissa uppgifter av en arbetskamrat. Arbetsgivaren kan då få bidrag för att kompensera eventuella merkostnader. Arbetsgivaren kan även få kompensation om den tar emot en ungdom med funktionsnedsättning för praktisk arbetslivsorientering och om den är anord­nare för arbetsmarknadspolitiska program. Egen­företagare kan också få stödet. Stöd till personligt biträde får lämnas med högst 60 000 kronor per år. Till företagare med funktions­nedsättning som medför stora kommunikations­svårigheter får stöd lämnas med högst 120 000 kro­nor per år.

Individuellt stöd från en SIUS-konsulentOm personen har stort behov av individuellt stöd för att träna sig i arbetsuppgifterna kan arbetsgivare få personlig introduktionshjälp av en specialutbildad arbetsförmedlare (SIUS­konsulent). Stödet trappas ned successivt under stödperioden för att helt upphöra när personen kan utföra plane­rade uppgifter självständigt. Stöd genom en SIUS­konsulent förutsätts inte pågå längre tid än sex mån­ader. Uppföljningsstöd lämnas upp till ett år från anställningens början.

Praktikprogram i statenI budgetpropositionen för 2013 vill regeringen ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att stegvis implemen­tera praktikantprogram i staten för personer med nedsatt arbetsförmåga. De offentliga arbetsgivarna bör vara ett föredöme.

19A k t i v i t e t s s t ö d

När du anställer!

�Introduktion på arbetsplatsen En bra och genomtänkt introduktion är viktig. Planera för

att ta emot medarbetaren på ett tryggt och bra sätt och få personen att känna sig välkommen.

Utse en handledare eller närmaste arbetsledare som är

den person som medarbetaren främst kan vända sig till i början.

Informera och följ upp viktiga rutiner och strukturer med medarbetaren i början. Det skapar säkerhet och trygghet.

Informera de övriga i personalen som kan ha behov av särskild information inför anställningen. Det finns oftast ingen anledning att informera alla i personalen.

Ha en plan för vilka arbetsuppgifter den nya medarbetaren ska börja arbeta med.

�Se bortom funktionsnedsättningen Fokusera på vad medarbetaren kan göra och mindre på

vad han eller hon inte kan. Förstärk det positiva genom att skapa situationer där de starka sidorna kommer till sin rätt.

Våga se personens kompetens. Använd de kunskaper som personen har och bygg arbetsupp gifter runt dem.

�Gör medarbetaren viktig i arbetet Se till att de arbetsuppgifter som tilldelas är viktiga och

nödvändiga. Att vara behövd och göra nytta i arbetet är viktigt för alla. Genom att se till att arbetsuppgifter som medarbetaren utför är viktiga, växer han eller hon och de övriga medarbetarna uppskattar arbetskamraten mer.

�Bra arbetsklimat Alla medarbetare gynnas av ett bra arbetsklimat. Med-

arbetare med utvecklingsstörning, kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar är i särskilt stort behov av ett bra arbetsklimat.

Det innebär bland annat att arbetsmiljön är öppen och ärlig. Att det finns tydliga rutiner och strukturer i arbetet. Att ansvar och arbetsledning är tydligt. Att man skämtar och har roligt med varandra på arbetsplatsen, (ironi bör man helst undvika).

Tala öppet om vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra.

�Skaffa kunskap Man måste inte kunna allt om en särskild diagnos eller

ett syndrom. Det kan vara bra att ta reda på vilka konse- kvenser en diagnos får för medarbetaren i vardagen. Vilka situationer eller händelser som kan skapa problem eller påverka medarbetarens prestationer.

Den bästa källan till kunskap är ofta personen själv. Om

han eller hon inte kan beskriva det själv är det bra att prata med yrkesvägledare eller andra skolrepresentanter, Arbetsförmedlingen, föräldrar, släktingar eller god man.

�Tydliga rutiner och korta arbetsprocesser Många med utvecklingsstörning har behov av bra och

tydliga rutiner och arbetsstrukturer för att fungera bra, både på jobbet och på fritiden. Genom tydliga rutiner ökar förutsättningarna för att medarbetaren ska kunna prestera på hög nivå.

Det är inte alltid nödvändigt, eller ens möjligt, för en person med utvecklingsstörning att klara av att förstå eller se hela arbetsprocesser. Genom att dela upp arbetsuppgifter i mindre moment eller ge färre arbetsuppgifter åt gången blir arbetet mer effektivt och hanterbart för medarbetaren.

�Våga utmana och utveckla medarbetaren. Våga låta personen göra nya arbetsuppgifter och ta mer ansvar

Ofta kan din medarbetare mer än du tror. Genom att ha en bra plan kommer med arbetaren utvecklas och du som arbetsgivare kommer att kunna få ut mer av din anställde.

Dra nytta av medarbetarens egen kraft att få lära sig nya

saker. Gå fram i en takt som både du som arbetsgivare och din anställde känner är lagom utmanande.

�Bygg relationer med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landsting, kommuner och

andra aktörer Många samhällsfunktioner är intresserade av att det ska

gå bra för dina medarbetare med funktionsnedsättning. Många gånger är de villiga att ställa upp med stöd, både ekonomiskt och genom rådgivning eller personligt stöd. Dra nytta av det för att få hjälp och stöd.

Ibland är det inte på arbetet din medarbetare behöver hjälp utan på fritiden eller i hemmet. Genom att få hjälp att reda ut livssituationen utanför arbetet blir personen många gånger mer effektiv på arbetet.

Det finns även privata aktörer som kan hjälpa till. Dessa kan bistå med stöd och råd. En del av dem är finansierade av någon myndighet och andra arbetar mer ideellt som funktionshinderorganisationerna.

20 A k t i v i t e t s s t ö d

Ansvarstagande och serviceinriktad personal

Lecab är en stor arbetsgivare, totalt arbetar det cirka 180 personer på företaget. ”Under åren har vi anställt fyra personer från gymnasiesärskolan”, berättar Gunnar Löfdahl. ”Det har varit allt från plåtslagar­assistenter till vaktmästare. De flesta ungdomarna har börjat med en praktik innan de anställts.” Just nu har två ungdomar praktik på företaget. ”Vi tycker att det är ett bra sätt att rekrytera på. Samtidigt som vi gör en god gärning hittar vi våra nya medarbetare”, fortsätter Gunnar.

De söker personal som är ansvarstagande, service­inriktad och noggrann. Man måste vara lyhörd och vilja hjälpa andra människor. Det är därför viktigt att skolan är tydlig och uppriktig om vilka förutsättningar som ungdomarna har. En tydlig beskrivning av pers­onen som kommer, både svaga och starka sidor. När en ny medarbetare anställs informerar alltid den närmaste chefen anställda i teamet för att förbereda grupp en. Personalen i övrigt informerar man inte på något särskilt sätt.

Jerker Axelsson är en kille med autism och stort bilintresse. Redan i grundskolan började Jerker i särskolan. Så här i efterhand skulle Jerker gärna gått kvar i den vanliga skolan, kanske fått möjlig-het att gå i en klass med lite färre elever med samma kunskapsmål. Det är inte säkert att Jerker hade arbetat med något annat för det är bilar som är det stora intresset. En stor del av fritiden lägger han ner på att meka med Porschen som står i garaget hemma. Men han hade haft lite fler möjligheter om skolan fungerat bättre. ”Jag skulle vilja vara bättre på engelska än jag är”, berättar Jerker.

Jerker arbetar heltid på bilföretaget Lecab Bil AB som säljer vanliga personbilar och olika transport­fordon. Det är snart fyra år sedan Jerker anställdes på Lecab. Före anställningen var Jerker på praktik under nästan hela sitt sista år i skolan. Jerker började arbeta på däckverkstaden men arbetar numera med att hjälpa verkstadsmekanikerna att hålla ordning i verkstaden och hjälpa mekanikerna. Han gör ofta sådant som annars inte hade blivit gjort.

”En sak i taget och ha tydliga instruktioner, gärna i form av checklistor”

21A k t i v i t e t s s t ö d

Handledare och att inte ha för bråttom, det är nyckeln till framgång

När en ny medarbetare från gymnasiesärskolan an­ställs utses en handledare. ”Handledarens personlighet är viktig när man bestämmer vem det ska vara”, tycker Gunnar. En viktig faktor är handledarens ledaregen­skaper. Handledaren måste ha förmåga att ändra sin ledarstil utifrån medarbetarens behov. Det viktigaste för handledaren är att vara ett nära stöd för personen och se till att den nya medarbetaren känner sig välkom­men i gänget och får förutsättningar att bidra i arbetet.

I det dagliga arbetet gäller det att inte ha för brått­om. ”En sak i taget och ha tydliga instruktioner, gärna i form av checklistor”, menar Gunnar. Att skapa för­ståelse för varför en arbetsuppgift behöver göras är viktigt, och det får ta lite tid om det behövs.

Jerker tycker om sitt arbete. Han tycker om att ha ett arbete och han gillar sina arbetskamrater. ”Det är viktigt att man väljer ett arbete där man får göra något man är intresserad av”, tycker Jerker. I fram­tiden hopp as Jerker att han ska få arbeta mer som mekaniker.

På Lecab tycker man att Jerker är en tillgång, han är pålitlig och gör de arbetsuppgifter man ber honom om. Det är svårt att veta hur de ska ta nästa steg för att Jerker ska få möjlighet att utvecklas vidare. Precis som alla anställda måste även Jerker tillföra något i arbetet för att anställningen ska fungera. ”Det skulle därför vara bra om tryggheten i anställningsstöden var mer långsiktig och att Arbetsförmedlingen skulle kunna hjälpa till med att göra bra utvecklingsplaner för dessa medarbetare”, tycker Gunnar.

Den stora utmaningen är att inte underskatta män­niskors förmågor, det är lätt att göra det om man inte ser bortom funktionsnedsättningen.

”Vi tycker att det är ett bra sätt att rekrytera på. Samtidigt som vi gör en god gärning hittar vi våra nya medarbetare”

”Det är viktigt att man väljer ett arbete där man får göra något man är intresserad av”

22 A k t i v i t e t s s t ö d

Det finns ett stort behov av att samordna insats-erna för ungdomar. Det är många instanser som är inblandade och har ansvar för att se till att eleverna får det stöd de behöver. Insatserna behöver komma tidigt. Det finns flera goda exempel på hur olika kommuner engagerar sig och har hittat bra samverkansformer.

Det är ofta många parter som är inblandade när en elev med särskilt stöd slutar gymnasiet och ska ut i arbetslivet. Arbetsförmedlingen, skolan, Försäkrings­kassan, barn­ och familjeenheten på kommunen, samordningsförbunden, arbetsgivarna, ungdomarna själva och deras föräldrar. Alla är de mer eller mindre delaktiga och ansvariga för att skapa förutsättningar för ett aktivt liv för ungdomarna. Det är många gånger skolan som är mest aktiv. Det kan bero på att yrkesvalslärarna och övriga i skolan utvecklar ett personligt engagemang för sina elever. Under de fyra år som eleverna går i skolan lär sig skolan vilka drivkrafter och framtidsdrömmar eleverna har. Samtidigt har övriga instanser fullt upp med att ta hand om alla andra unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Att bygga upp en tidig samverkan kring elevernas behov är nödvändigt för att lyckas. Det gäller natur­ligtvis att skapa realistiska förväntningar för att lyckas. Rätt arbete eller åtgärd till rätt person i rätt tid.

• Koll på läget, Linköping – ett projekt som drivs av samordningsförbundet i Östergötland. Medverk­ande i projektet är Linköpings kommun, Arbets­förmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Östergötland. Syftet med projektet är att kartlägga ungdomarnas förutsättningar för att de efter skol­avslutning ska gå vidare till rätt instans. Inom ramen för projektet har de läkare, psykolog och arbets terapeuter som arbetar med ungdomarna. Under projektets första två år har tolv av tretton elever som genomgått en ny utredning skrivits ut från gymnasiesärskolan och blivit inskrivna på den ordinarie gymnasieskolan i stället. En arbets­konsult från Linköpings kommun är kopplad till projektet på heltid. Den personen arbetar med förberedande kontakter med arbetslivet för att

hjälpa ungdomarna att hitta praktik under skol­tiden och arbete efter studenten. Resursen finans­ieras av Arbetsförmedlingen. Den första gruppen ungdomar i projektet lämnade gymnasiesärskolan sommaren 2012. www.samordning.se

• Gymnasiesärskolan/Arbetsförmedlingen, Göteborg. Gymnasiesärskolan i Göteborg har en central

organisation där alla gymnasiesärskolor är orga­niserade. Varje höst görs en bedömning av alla elever i årskurs 4 om vart de ska efter studenten. Arbetsförmedlingen och övriga instanser med­verkar på avstämningsmötet och börjar därefter successivt ta över ansvaret för sina elever.

• Kom An, ett samarbetsprojekt mellan Tyresös, Värmdös, Nynäshamns och Haninges kommuner samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det är ett ESF­projekt (Europeiska socialfonden) som pågår i tre och ett halvt år. Projektet är ett samarbete mellan kommunerna för att hitta vägar ut i arbetslivet för bland annat personer med utvecklingsstörning, psykiska och/eller neuro psyki ­atriska funktionsnedsättningar. Modellen bygg er på att kartlägga och mobilisera personens resurser, anpassa utbildning, ge stöd på arbetsplatsen ge nom Supported Employment och stödja socialt före tag­ande. www.komanprojektet.se

• Jobb i sikte, Örebro – ett ESF­projekt som pågår till mars 2013. Projektet är ett samarbete mellan Örebro stad, Försäkringskassan, Arbetsförmed­lingen och gymnasiesärskolan. Projektet syftar till att hjälpa ungdomarna att få och behålla ett arbete efter avslutad skola. Inom projektet arbetar man med ett antal skolbiträden med uppsökande och uppföljande verksamhet där de söker efter praktikplatser och arbeten utifrån elevernas intressen och förutsättningar. www.jobbisikte.se

Kommuner som samordnareFyra goda exempel

23A k t i v i t e t s s t ö d

� Fundera på vad som är viktigt för dig när du söker ditt nya arbete

När man ska söka ett första arbete är det viktigt att fundera på vilken typ av jobb man vill ha. Vad som är viktigast för att man ska bli nöjd, är det arbetsuppgifterna, arbetskamraterna eller lönen?

Gör din egen lista över vad som är viktigast och försök att prioritera.

� Ha ordning på dina betyg, CV och ditt personliga brev

Arbetsgivare vill ofta veta vad du gjort tidigare och hur dina betyg ser ut. Se till att du har alla dessa papper i flera kopior så att du kan överlämna dem till din arbetsgivare.

Ofta är ett personligt brev viktigt för att berätta för arbets-givaren vem du är. Skriv kortfattat och ta bara med det viktigaste.

Det är inte bara det du lärt dig i skolan eller hos en annan arbetsgivare som är viktigt att beskriva i en CV eller personligt brev. Det du lärt dig på fritiden eller det som är ditt fritidsintresse kan ibland vara lika intressant för en arbetsgivare.

� Ta hjälp av skolan, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Det finns många som vill hjälpa dig att hitta ett arbete.

Skolan, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ställer gärna upp med praktisk hjälp och ibland också med ekonomiskt stöd till din nya arbetsgivare.

� Använd ditt kontaktnät Ett bra sätt att få ett arbete är genom kontakter. Genom

de vänner och bekanta man har kan man hitta möjligheter som man inte visste om. Berätta för alla du känner att du söker ett arbete och vilken typ av arbetsuppgifter du är intresserad av. Då kan oväntade möjligheter dyka upp. Arbetsgivare anställer gärna personer som de rekommen-deras via personer de känner.

� Sök många jobb Det är inte lätt att hitta ett arbete. För att få ett arbete

måste man söka många. Det tar tid och kräver mycket av din tid och din energi.

� Våga misslyckas Det är inget misslyckande att inte bli kallad på intervju

eller inte få ett jobb. Det är många som söker samma jobb och det är mycket som måste stämma för att man ska lyckas.

Försök att lära dig något varje gång för att bli lite bättre inför nästa jobb du söker.

� Skapa förståelse för den egna situationen Om man har en funktionsnedsättning kan det ibland på-

verka hur ett arbete kan utföras. Vet du att din funktions-nedsättning kan påverka det jobb du söker är det en fördel om du själv funderat på hur man kan göra för att göra jobbet på ett enklare sätt.

Din kunskap om din funktionsnedsättning är den viktigaste tillgången för att ta bort fördomar mot att personer med funktionsnedsättning inte klarar av alla arbeten.

� Visa engagemang När du söker eller har fått ett jobb är det viktigt att du visar

att du vill arbeta och inte är rädd att försöka lära nytt. Arbetsgivare tycker om att man visar engagemang och försöker bidra till verksamheten.

Ett stort engagemang kan ibland visa sig vara viktigare än rätt utbildning eller bra betyg när man söker ett arbete.

� Arbetslivet har regler att följa Som anställd har man vissa skyldigheter och rättigheter.

Det är viktigt att du som anställd känner till dem och rättar dig efter dem.

Kom i tid, gör dina arbetsuppgifter, ring din chef eller arbetsledare om du är sjuk, var trevlig mot dina arbets-kamrater. Detta är några av de enklaste men viktigaste sakerna att komma ihåg.

� Tänk på livet efter anställning Gå med i en arbetslöshetskassa eller en facklig organisa-

tion. Ibland säger man upp sig själv eller så säger arbets-givaren upp dig. Det kan bero på flera olika saker. Men oavsett vilket är det viktigt att du gått med i en arbetslös-hetskassa eller en facklig organisation.

� Vidareutbilda dig för att få drömjobbet (Lär Vux, Komvux eller högskolan)

Genom att börja studera igen ökar dina chanser att få arbeta med ditt drömyrke. Fortsatta studier är det bästa sättet att skaffa sig nya kunskaper som gör att man blir mer intressant för arbetsgivare.

� Ett fungerande vardagsliv är grunden för att klara av att sköta ett arbete

Ett fungerande vardagsliv är nödvändigt för att kunna sköta ett arbete. Det handlar om allt från att betala räk-ningar i tid, hantera inköp och städning i hemmet till att kunna ta sig till och från arbetet.

Både Försäkringskassan och kommunen har ansvar för att erbjuda dig, som har rätt till det, ekonomiskt stöd, praktisk hjälp och aktiviteter för att ge dig möjlighet att utvecklas och få en fungerande livssituation.

När du söker jobb!

24 A k t i v i t e t s s t ö d

har han specificerat en hel del arbetsuppgifter som behöver göras dagligen eller några gånger i veckan. Dokumentet skrev Bernard innan Niklas började praktisera på uppmaning av Peter Lundin som är syokonsulent i Karlstad. Det var Peter som sökte upp Bernard och övertalade honom att ta emot en prakti­kant från särskolan. Listan består av arbetsuppgifter som Peter menade att en VD inte skulle behöva göra men Bernard själv gjorde. Bernard skrev listan och konstaterade att det fanns massor han skulle behöva hjälp med. När Bernard nu tittar på listan, där det bland annat står vattna blommorna, hämta posten, städa på kontoret, sortera på lagret, konstaterar han med glimten i ögat: ”Du gör ju inget av detta, det är jag som gör det här ändå!”

Niklas gör samma saker som alla andra i butiken. Han hjälper kunder i butiken och står i kassan, ger sup­port till kunder via telefon och reparerar inlämnade datorer. Han är med och levererar och installerar utrustning till företagskunder. Bernard berättar att Niklas är en uppskattad medarbetare. Han är metodisk i sitt arbetssätt. Han hoppar inte över några steg och det är en viktig del av kvaliteten de vill upprätthålla mot sina kunder.

”Tänker inte på det som en funktionsnedsättning. Det är en del av min personlighet”, säger Niklas Johannesson när hans diagnos Asperger kommer på tal. Han är inte ens säker på vilken diagnos han har. Det är Niklas studievägledare som berät-tar vilken diagnos han har.

Niklas arbetar på ett litet dataföretag, Wermlands­data, som mjukvarutekniker. Han har varit anställd i två år. Niklas gick en handelsutbildning på gymnasie­särskolan i Karlstad men har alltid varit intresserad av datorer och då främst programmering. Werm­landsdata är ett litet företag med sex anställda. En av ägarna, Bernard Eriksson, beskriver att före tagets målsättning är att sälja rätt utrustning till kunden till rätt pris. ”Behöver du en dator för 6 000 kronor ska du inte lämna butiken med en som kostar 20 000 kronor”, menar Bernard.

Från att vattna blommorna till att göra allt

Under hela sista året i gymnasiet praktiserade Niklas i butiken. Bernard tar fram ett dokument han nylig­en hittat när han sorterade papper. I dokumentet

”Tänker inte på det som en funktionsnedsättning. Det är en del av min personlighet”

25A k t i v i t e t s s t ö d

Är det viktigt att veta allt om sin diagnos?Är det viktigt att vara medveten om sin funktions­nedsättning? Niklas är som sagt inte särskilt med­veten om, eller bryr sig särskilt mycket om sin funk­tionsnedsättning. Man kan tycka att det är ett bra sätt att tänka när det känns som det inte direkt påverkar hur man lever sitt liv. Bernard, som själv har diagnos­en Asperger, håller inte med och menar att det visst är viktigt att känna till sin funktionsnedsättning. Under 4–5 år i grundskolan gick Bernard själv i sär­skolan men gick ut högstadiet med riktiga betyg och

läste så småningom vidare på högskolan. En av hans vänner från särskoletiden gick också över till vanlig skola och forskar numera. Bernard berättar att hans gamla klasskamrat fortfarande inte vet varför han gick i särskolan och tror att det berodde på att de var lite omogna som barn. Vännen mår ofta väldigt dåligt och klarar fortfarande inte av att ta hand om sig själv, trots att han arbetar med forskning inom högskolan. Bernard menar att om vännen hade erkänt för sig själv att han har en diagnos och sökt hjälp hade han haft ett bättre liv i dag.

Kanske är det medvetenheten som gör att Bernard driver ett företag och många andra med hans bakgrund inte ens finns på arbetsmarknaden?

”Det gäller att se möjligheterna istället för eventuella problem”

”Man måste se personen, inte diagnosen, för att bilda sig en uppfattning om hur denne klarar av ett arbete”

26

Ulf KristerssonSocialförsäkringsminister

Alldeles för länge var vi i Sverige bra på att se problemen och hindren hos barn och unga med funktionsnedsättningar, men mycket sämre på att se deras individuella styrkor och förmågor.

I år fyller till exempel flera av de barn som på 60­ talet föddes med neurosedynskador femtio år. Många av dem minns hur det för vården på den tiden var självklart att försöka åstadkomma ett ”normalt utse­ende” genom obekväma proteser, trots att de själva tidigt hade hittat ett sätt att röra sig och fungera uti­från sitt ovanliga fysiska villkor.

På liknande vis har vi nog alltför ofta behandlat barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som ADHD och Aspergers syndrom. I stället för att bygga på unga människors eget driv och inneboende kom­petens fokuseras bara själva funktionsnedsättningen.

Helt säkert har detta bidragit till den svaga för­ankring som ungdomar med olika funktionsnedsätt­ningar har på arbetsmarknaden i dag. Drygt 6 000 ungdomar beviljas varje år förtidspension – främst för psykiatriska diagnoser – men ingen vet hur många av dem som egentligen har betydande arbets­förmåga om de bara ges chansen att tillämpa den i rätt former.

Många arbetsgivare gör redan i dag stor nytta för ungdomar med svårigheter att hitta arbete, genom att erbjuda trygga jobb i subventionerade anställ­ningar. ICA och Max Hamburgerrestauranger är två exempel på företag som gör stor skillnad – genom att själva inte göra skillnad på vilka de anställer.

Generellt i samhället finns också en mycket större öppenhet än tidigare för unga med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Det är en bra grund, men Sverige måste göra mycket mer för att fler ung­domar ska kunna bidra i arbetslivet.

Förtidspensionering av ungdomar borde egent­ligen bara komma ifråga för det relativt lilla och konst anta antal barn och unga som har mycket svåra funktionsnedsättningar, och som måste garanteras ekonomisk trygghet eftersom de sannolikt aldrig kommer att kunna försörja sig själva. För andra unga förtidspensionärer är risken att hamna i ett perma­nent utanförskap – präglat av svaga sociala kontakter och låga livsinkomster – tyvärr mycket stor.

Den större gruppen unga med funktionsned­sättningar måste i stället få hjälp att hitta sin roll på arbetsmarknaden. Men då måste också alla jobb räknas. Varje antydan om att det finns ”riktiga” jobb – och därmed ”oriktiga” – försvårar för de ungdomar som kan göra insatser på en arbetsplats, men inte fullt ut konkurrera med alla andra. Kan Sverige ut­veckla stöd som fångar fler ungdomars förmåga att bidra, vore det bra både för dem och för arbetslivet och samhället i stort.

EfterordFo

to J

ohan

Ödm

ann

Ytterligare informationwww.regeringen.se

www.forsakringskassan.se

www.arbetsformedlingen.se

Socialdepartementet103 33 Stockholm

Jag blir bättre på mitt jobb. Kunderna blir mer nöjda. Det är det jobbet går ut på.

Nore

Det här är pålitliga medarbetare som vill stanna i företaget och utvecklas med oss.

Pär Larshans, Max Hamburgerrestauranger

Jag tänker inte på det som en funktionsnedsättning. Det är en del av min personlighet.

Niklas

I framtiden vill jag bli butikschef.

Eva

Man måste se personen,inte diagnosen.

Bernard Eriksson, Wermlandsdata