2013‐12‐19     BESLUT     Dnr LiU‐2013‐00546  

FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Preciserad beställning för kurs 8 inom den utbildningsvetenskapliga kärnan1,

budgetperioden 2014-2016 Uppdraget att genomföra kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan innebär att…

  Styrdokument …kursen utformas och genomförs i samklang med de styrdokument som beslutats av LiU centralt och Styrelsen för utbildningsvetenskap (inklusive Grundutbildningsnämnden) för kurser inom förskollärarprogrammet (till exempel utbildningsplan, anvisningar gällande examination, progressionsdokumentet för förskollärarutbildningen, LiU:s kvalitetsplan för grundutbildning). En mer ingående beskrivning av kursen och dess relation till övriga kurser under termin 7 återfinns i bifogad bilaga Organisering och uppläggning av Utbildningsvetenskaplig kärna 8, Vetenskapsteori och metod inom Förskollärarprogrammet (Bilaga 1). …kursplanen utformas med tydligt fokus på det aktuella verksamhetsområdet. …en studiehandledning tillhandahålls där kursens innehåll, uppläggning, kursuppgifter, examinationsformer, betygskriterier etcetera presenteras. Innehåll …kursen utformas med utgångspunkt från det beslut om studiegång (Bilaga 2) och kursinnehåll som fastslagits av Styrelsen för utbildningsvetenskap och beskrivs i examensrättsansökningarna. …kursen anpassas till det progressionsdokument (Bilaga 4) som gäller för Förskollärarprogrammet. Didaktisk och vetenskaplig progression synliggörs i kursplanens lärandemål och följs därigenom upp i examinerande moment. …IKT används som ett pedagogiskt redskap med fokus på produktion, presentation, dokumentation och kommunikation. Lisam (eller motsvarande) används som digital lärplattform i kursen.

                                                            

1 Denna preciserade beställning bygger på den rambeställning vad gäller utbildningsuppdrag som Styrelsen för utbildningsvetenskap fastställdes 10 december 2013 (Bilaga 3). 

     

2  

Arbets- och examinationsformer …kursen präglas av studentaktiva och studentcentrerade arbetsformer. Målsättningen är att studenten upplever att kursen kräver heltidsstudier, dvs. 40 h/arbetsvecka. …kursen kännetecknas av tydliga och relevanta kravnivåer. …examinationsformer är pedagogiskt motiverade och bidrar till att upprätthålla tydliga kravnivåer. …den skriftliga kursinformationen, i form av studiehandledning, innehåller tydliga förväntningar på studentens självstudietid/gruppstudier. Studiehandledningen innehåller även tydliga regler vad gäller fusk och plagiat i samband med presentation av examination.

Bemanning …bemanningen av kursen utgår från kursens innehåll och inriktning. För att leva upp till målet om en akademisk professionsutbildning med tydlig forskningsgrund och hög yrkesrelevans bör lärare med forskningserfarenhet inom de aktuella kunskapsområdena och forskningsmetoderna, samt egen erfarenhet av aktuellt verksamhetsområde, prioriteras. …minst 50 procent av undervisningen genomförs av disputerade lärare inom relevanta kunskapsområden.

Ledning …värdinstitutionen har ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av kurserna och för att organisera samverkan med de övriga institutioner som deltar. …utveckling av och samordning mellan de kurser som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan sker i ett så kallat UK-råd som består av kursansvariga lärare, kursmentor samt studeranderepresentant. Till exempel verkar UK-rådet för kontinuitet och samordning vad gäller progression. …den institution som har värdskap för majoriteten av UK-kurserna utser, i samråd med programledningen, en av de kursansvariga lärarna i UK-rådet till ordförande och sammankallande – UK-ansvarig för förskollärarprogrammet. UK-ansvarig representerar UK-rådet i de programmöten som programledningen organiserar. För det särskilda uppdraget som UK-ansvarig utgår ersättning från programmet. …kursen leds av kursansvarig, disputerad lärare vilken utses av värdinstitutionen.

     

3  

Verksamhetsförlagd utbildning …i den aktuella kursen UK 8 ingår ingen VFU. Däremot följer kursen Avslutande verksamhetsförlagd utbildning direkt efter UK 8, varför det är angeläget att en dialog mellan kursansvariga för UK 8, Avslutande verksamhetsförlagd utbildning samt Examensarbete äger rum för att länka samman den avslutande terminen på Förskollärarprogrammet (se vidare Bilaga 1). Stöd och samverkan …samverkan mellan värdinstitutionen och samarbetsinstitution/er genomförs i alla led: planering, genomförande, bemanning samt utvärdering.

…representant för biblioteket inbjuds minst en gång per år till UK-rådet för att diskutera samverkansfrågor och hur bibliotekets personal och resurser kan användas i olika kursmoment. …i samråd med bibliotekets representant inbjuda till litteratursökningsgenomgångar i form av en sökverkstad eller motsvarande. …kursledningen samverkar med olika typer av stödfunktioner inom förskollärarprogrammet och vid LiU centralt för att stötta den enskilde studenten (t.ex. språkverkstad). Utvecklings- och kvalitetsarbete …UK-rådet samverkar med programledningen vad gäller utvecklingsarbete och kvalitetsarbete (t.ex. åtgärdsprogram kopplade till Nöjd student index). …kursledningen använder det universitetsgemensamma kursvärderingssystemet KURT och andra utvärderingsmodeller efter varje kurs, samt analyserar svaren och i dialog med studenterna utvecklar kursernas utformning och innehåll. Ekonomi och utvecklingsarbete …värdinstitutionen får de samlade kursmedlen och därmed gäller värdinstitutionens modell i beräkning av timtilldelning. …utvecklingsarbetet för de nya kurserna genomförs utifrån de direktiv som ges av programansvarig och de ekonomiska ramar som upprättats i dialog mellan programansvarig och medverkande institutioner.

     

4  

Information och webbsidor …värdinstitutionen samverkar med kansliet för utbildningsvetenskap och programledningen kring informationsspridning om UK-kurserna och utbildningen i stort. Informationen ska rikta sig till såväl studenter, lärare, handledare som presumtiva studenter. …värdinstitutionen skapar en kurshemsida utifrån direktiv från och i dialog med webbansvarig inom Kansliet för utbildningsvetenskap. Schema, studiehandledning, kursplan (inkl. litteraturlista) finns tillgängligt på hemsidan senast två veckor innan kursstart. Uppföljning och utvärdering …värdinstitutionen medverkar till uppföljning och utvärdering av utbildningsuppdraget i relation till den preciserade beställningen. På basis av uppföljning och utvärdering kan beslut om värdinstitution komma att förnyas eller omprövas efter tre år, räknat från första gången kurserna ges.

 

Beslut i detta ärende har fattats av Grundutbildningsnämnden 2013‐12‐19. I beslutet har 

deltagit undertecknad ordförande, ledamöterna Helena Öström Haugum, Catarina 

Jeppsson, Agneta Johansson, Martin Nelzén, Mats Werme och Emil Wigge. Därutöver 

har närvarit fakultetskoordinator Caroline Kelly och utbildningsledare Helena Loborg 

samt programansvariga utbildningsledare Monica Sandlund och Karin Stolpe, den 

sistnämnda föredragande. 

 

 

Thomas Östholm     Karin Stolpe 

Ordförande    Programansvarig utbildningsledare 

Sändlista 

Prefekter IBL, ISV, Tema 

 

   

     

5  

 Bilaga 1 

Organiseringochupplaggningavutbildningsvetenskapligkarna8,VetenskapsteoriochmetodinomForskollararprogrammetUtbildningsvetenskaplig kärna 8 Vetenskapsteori och metod utgör tillsammans med Avslutande 

verksamhetsförlagd utbildning och Examensarbetet den sista terminen (termin 7) på 

Förskollärarprogrammet. För att få ett flöde för studenterna under den sista terminen är det 

angeläget att dessa kurser ses som en helhet. 

I Utredning av examensarbetet syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet 

och Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet (Dnr LiU‐2011‐01845) beskrivs, förutom 

examensarbetets roll, även organiseringen av Utbildningsvetenskaplig kärna 8 Vetenskapsteori och 

metod. De moment som ska ingå i kursen är vetenskapsteori och kvantitativa och kvalitativa 

samhällsvetenskapliga metoder, som kan ses som en mer allmän del och bör ha en egen provkod. 

Den andra delen av kursen ligger närmare det konkreta examensarbetet som ska skrivas och är 

därmed inriktad mot det område som studenten konkret ska skriva om. Denna, mer konkreta del av 

kursen, bör också ha en egen provkod. Studenterna bör, för att uppfylla kriterier för denna provkod, 

formulera ett PM. Där beskriver studenten sin design för en forskningsstudie för att så fort som 

möjligt när examensarbeteskursen startar kunna komma igång med det praktiska arbetet. Redan 

under UK8 bör det således framgå vilket område studenten ska skriva inom (inom ramen för 

Pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolepedagogik) så att kontakter med handledare kan tas. 

HandledningDet är önskvärt att studenterna redan under UK8 grupperas utifrån tänkta uppsatsområden (se 

vidare under Studenternas val av uppsatsområde i Organisering och uppläggning av examensarbete 

inom Förskollärarprogrammet). Dessutom vore det eftersträvansvärt om dessa grupperingar leds av 

lärare som sedermera kan fungera som handledare under examensarbetet, så att studenterna redan 

under UK8 etablerar en kontakt med sin handledare. Genom denna organisering kan studenterna 

under UK8 på ett konkret sätt planera sitt examensarbete i relation till vetenskapsteori, där så är 

möjligt. Detta blir också ett sätt på vilket handledaren får en tidig insyn i studentens 

planeringsarbete.  

ForskningsetikInom ramen för UK8 bör forskningsetik läsas. Denna del utgör förberedelse som det missiv som ska 

finnas formulerat innan empiri samlas in. Missivet ska färdigställas i samförstånd med handledaren 

     

6  

för Examensarbetet. Beroende på val av metod kommer de etiska övervägandena se olika ut, men 

bör ändå lyftas fram som en central del i forskningsprocessen.  

EmpiriinsamlingEmpiriinsamlingen som görs som en del av examensarbetet kan med fördel påbörjas redan under 

den Avslutande verksamhetsförlagda utbildningen. Här blir det dock centralt att i första hand ska 

fokus ligga på VFU. 

OrganisationochledningVärdinstitutionen uppmuntras till ett nära samarbete mellan kursansvariga för kurserna den sista 

terminen på Förskollärarutbildningen, UK8, Avslutande VFU och Examensarbete för att säkerställa att 

studenterna upplever en helhet under denna termin.  

Programrådet, bestående av programansvarig utbildningsledare, FP‐ansvariga, UK‐ansvarig och 

studeranderepresentanter (och vid behov kursmentorer), är det forum där programgemensamma 

frågor vad gäller den avslutande terminen hanteras. Här sker också utvecklingen av kursplanerna för 

den sista terminen i samråd med de kursansvariga för de aktuella kurserna.  

Värdinstitutionen är juridiskt ansvarig för kursen UK8 och organiserar och schemalägger kursen. 

Dessutom ansvarar värdinstitutionen för studiehandledning, kurshemsidor och bemanning av kursen. 

 

     

7  

Bilaga 2 

StudiegangforForskollararprogrammet

 

Figur 1. Studiegång för studenter antagna 2011 och 2012 

 

Figur 2. Studiegång för studenter antagna 2013   

     

8  

Bilaga 3 

Rambeställning av kursen, UK 8 Vetenskapsteori och metod inom 

Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet inriktningarna F‐3 

och 4‐6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7‐9 och 

gymnasiet  

(budgetperioden 2014‐2016) 

Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i Förskollärar-,

Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet som startade ht 2011. Vidare redovisas de krav som

måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningarna. Avslutningsvis presenteras

de institutioner som får ansvar för genomförandet av UK8 inom Förskollärarprogrammet,

Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna

7-9 och gymnasiet.

Grundläggande principer De idéer och pedagogiska överväganden som formar Förskollärar-, Grundlärar- och

Ämneslärarprogrammet har dels sin grund i politiska styrdokument och dels i erfarenheter och

insikter från en lång tradition av arbete med lärar- och förskollärarutbildning vid Linköpings

universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en

viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att

understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som

bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare i nära dialog med

yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och

aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i utbildningen?

EnakademiskprofessionsutbildningUtbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell

och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forsknings-

och utbildningsmiljöer inom universitetet och förskole-/skolmiljöer i regionen. En ständig

växelverkan mellan dessa miljöer präglar respektive program, vilket skapar goda

förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande.

Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas

planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma lärare/förskollärare,

     

9  

utvalda utifrån särskild kompetens inom aktuellt ämne/område samt dokumenterad erfarenhet

av undervisning och pedagogiskt arbete inom relevant verksamhetsområde.

SamverkanUtbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar

för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela

universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga

ämnen och områden.

LärandeUtbildningens mål är att maximera förutsättningarna för den studerandes lärande till

lärare/förskollärare. En viktig förutsättning för detta är en aktiv dialog med de studerande i syfte

att identifiera framgångsfaktorer såväl som svårigheter. Valet av arbetsformer vägleds av idéer

om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av

höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av

det egna ansvaret för studierna.

IntegrationUtbildningen är organiserad på ett sätt som stöttar den studerandes möjlighet att aktivt

sammanlänka centrala dimensioner i lärar-/förskollärararbetet, vilket underlättas genom en nära

samverkan mellan utbildningens olika moment och delområden. Samverkan mellan den

utbildningsvetenskapliga kärnan och ämnesstudierna är viktig för att säkra den successiva

progressionen av centrala kunskaper, förmågor och färdigheter kopplade till utbildningarnas

examensmål.

ProgressionUtbildningarna är strukturerade på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av

grundläggande kunskaper inom olika ämnen/områden för att sedan alltmer stimulera den

studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket. Två

programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt

kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det

pedagogiska arbetets förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det

vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande

förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga

metoder.

     

10  

UtbildningensochUK‐kursernasorganisering

Värdinstitution,UK‐rådochprogramrådFör att skapa tydligt fokus i ansvaret för UK-kurserna utses en värdinstitution. Valet av

värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom området och

signalerar ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring. Värdinstitutionen har

också ansvar för att organisera samverkan med annan/andra institution/er inom den aktuella

kursen.

Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som

ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan kommer att ligga på kursansvarig vid

värdinstitutionen.

En UK-ansvarig finns för UK-kurserna inom Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet. I

Grundlärar- respektive Ämneslärarprogrammets UK-råd leds av UK-ansvarig och i dessa

deltar förutom de kursansvariga, kursmentor, didaktiker samt studeranderepresentant.

När det gäller Förskollärarprogrammet är det Programrådet som tar ansvaret för den sista

terminen av Förskollärarutbildningen där de ingående kurserna är UK8, avslutande VFU samt

examensarbetet. Programrådet leds av programansvarig utbildningsledare och UK-ansvarig

samt FP-ansvarig (ansvarig för de förskolepedagogiska kurserna) deltar också.

Verksamhetsförlagdutbildning(VFU)I de aktuella kurserna UK 8 på Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet ingår

ingen VFU.

FörutsättningarochkravförmedverkanDen institution som önskar utföra utbildningsuppdrag inom Förskollärar-, Grundlärar- och

Ämneslärarprogrammet måste ställa sig bakom utbildningarnas grundläggande idéer och i

konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa goda

förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan

om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och

som beviljades i januari 2011. Denna ansökan har successivt kompletterats och reviderats

genom beslut av Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV). Även efter processen med

examensrättsansökan har förändringar skett i programmens innehåll och uppläggning. Till

exempel har SUV, efter dialog med inblandade parter, reviderat de olika studiegångar som är

aktuella för programmen.

     

11  

Mer detaljerade direktiv kring genomförandet av kurserna presenteras i dokumentet Preciserad

beställning, som går ut till de institutioner som medverkar i programmens kurser. Här beskrivs

också hur och när uppföljning av utbildningsuppdraget kommer att genomföras.

Vilkakurseromfattardennabeställning?Beslutet om beställning av utbildningsuppdrag rör genomförandet av kursen 8 i den

utbildningsvetenskapliga kärnan, Vetenskapsteori och metod i Förskollärarprogrammet,

Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna

7-9 och gymnasiet under budgetåren 2014-2016.

BeslutomvärdinstitutionDet övergripande målet för beställningen av UK-kurser är att erbjuda högsta möjliga kvalitet

för de studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får

uppdraget som värdinstitution för de kurser beställningen berör. Vägledande för beslutet om

värdinstitution har varit dels de kompetenser som pekades ut i Högskoleverkets prövning av

examenstillstånd för Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet, dels den under

hösten 2013 genomförda kompetensinventeringen vid institutioner som samverkat kring den

Utbildningsvetenskaplig kärnan (se vidare nedan):

Vetenskaplig kompetens inom relevant ämne

Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde

Erfarenhet av lärarutbildning inom relevant stadium/verksamhetsområde

En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och

grundutbildning. Därför även har nedan följande punkter varit vägledande i val av

värdinstitution och samarbetsinstitution:

Närhet mellan grundutbildning och forskning/tillgänglighet för studenter

Lärarutbildningsfokus i kurserna/engagemang

Långsiktighet för att institutionerna ska kunna/våga satsa

Under hösten 2013 genomfördes en uppdatering av inventering av kompetenser vid

institutioner som samverkat kring den Utbildningsvetenskapliga kärnan. Det gäller

Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Institutionen för samhälls- och

välfärdsstudier (ISV) och Institutionen för Tema. Samtliga dessa tre institutioner har under

     

12  

hösten 2013 redogjort för sina olika kompetenser vad gäller de olika lärandemålen i de

preliminära kursplanerna. Samtliga tre institutioner har befunnits ha mycket god kompetens

för att genomföra UK8 Vetenskapsteori och metod på de program som beställningen avser.

När det gäller Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet så har i

kompetensinventeringen också efterfrågats en ämnesdidaktisk kompetens eftersom UK8 ska

knyta an till det ämnesdidaktiska examensarbetet. Här har samtliga tre institutioner, IBL, ISV

och Tema, funnits ha kompetens knutet till vissa ämnesdidaktiska områden/kluster, men ingen

av institutionerna har kompetens inom samtliga områden matematik, svenska,

samhällsämnen, naturorienterande ämnen, praktisk-estetiska ämnen samt moderna språk.

Då samtliga tre institutioner uppfyller kompetenskriterierna ovan bör samtliga tre institutioner

vara delaktiga i att genomföra UK8 Vetenskapsteori och metod. För att fördela uppdraget

mellan institutionerna har vi låtit närhetsprincipen vara styrande när vi har avgjort

fördelningen mellan institutionerna. Då det finns god kompetens på båda campus är det inte

försvarbart att kursbudgeten används till resor.

I den avslutande delen av kursen UK8 Vetenskapsteori och metod ingår att studenten skriver

ett PM inför sitt kommande examensarbete. För att detta PM ska fungera som en brygga över

från teori- och metodkursen över till examensarbetet krävs ett visst samarbete mellan den/de

institutioner som ansvarar för UK8 och de institutioner som ansvarar för examensarbetet inom

respektive program. Därav finns det i samtliga tabeller nedan en kolumn för

samarbetspartners utan procentsatser. De institutioner som nämns där är de som har del i

beställningen av examensarbeten inom respektive program (som värdinstitution eller

samarbetsinstitution) och som således är tänkta att bidra till slutfasen av UK8 och

utformningen av PM inför examensarbetena.

Utifrån ovanstående resonemang föreslås Styrelsen för Utbildningsvetenskap besluta om

följande värdinstitutioner och samarbetsinstitutioner:

FörskollärarprogrammetVärdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (9hp) inom

Förskollärarprogrammet 2014-2016. Kursen går på tidig hösttermin.

Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats

Samarbetsinstitutioner utan procentsats

ISV - IBL, Tema

     

13  

GrundlärarprogrammetVärdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (9hp) inom

Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6, 2014-2016. Kursen går på sen hösttermin.

Inriktning Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats

Samarbetsinstitutioner utan procentsats*

F-3

IBL 60% ISV 40%

4-6

IBL 80% Tema 20% IKK, ISAK, ISV

*som ansvarar för examensarbeten

ÄmneslärarprogrammetVärdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (7,5hp) inom

Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7-9 och gymnasiet, 2014-2016. Kursen går på tidig

hösttermin för inriktning 7-9 och sen hösttermin för inriktning gymnasiet.

Inriktning Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats Samarbetspartners utan procentsats

7-9 Tema 80% IBL 20% Ämnesinstitutioner/ ämnesdidaktiska kluster

Gymnasiet

Tema 80% IBL 20% Ämnesinstitutioner/ ämnesdidaktiska kluster

Värdinstitutionen åläggs att involvera kompetens som finns vid samarbetsinstitutionerna vid

kursernas planering och genomförande i enlighet med examensrättsansökans formuleringar

om att det är LiU:s samlade kompetens som ska användas i lärarprogrammens kurser. Detta

görs lämpligast genom att alla berörda samarbetsinstitutioner med procentsats (i de fall sådana

finns) finns representerade i kursteamet som gör översyn av kursplanerna och planerar

kurserna.

     

14  

UtnyttjandeavkursbudgetSedan beslut 2012 går medlen för UK-kurser odelat till de institutioner som är utsedda till

värdinstitutioner för respektive kurs. På detta sätt blir det värdinstitutionens beräkningslogik

som gäller. Fördelning av medel mellan medverkande institutioner sker således i enlighet med

den kursbudget värdinstitutionen får sig tilldelad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

     

15  

Bilaga 4: Progressionskarta: didaktisk progression inom förskollärarutbildningen  

  G1 – grundläggande nivå G2 – fortsättningsnivå ‐ G3 – fördjupningsnivå Av – avancerad nivå

Utbildnings‐filosofi 

och kunskaps‐

organisering 

kunna redogöra för olika synsätt på 

kunskap och hur kunskap har 

organiserats inom förskolans ram  

 kunna redogöra för förskolans 

framväxt som pedagogiskt område  

 

 

kunna analysera konsekvenser av 

olika traditioner inom det 

förskolepedagogiska området, dess 

innehåll och former 

kunna problematisera 

konsekvenserna av olika former av 

samhällelig styrning av 

förskoleverksamhetens innehåll 

och pedagogiska diskurser 

Styrdokument och 

stoffurval 

 kunna redogöra för förskolans 

politiska styrning och 

styrdokument, samt förskolan som 

samhällsinstitution, 

 kunna redogöra för 

förskolepedagogikens olika delar 

och centrala begrepp med 

utgångspunkt i centrala 

styrdokument  

kunna argumentera för val av stoff 

och lärandeformer i relation till 

ämnes olika delar och centrala 

begrepp  

 

kunna argumentera för val av stoff 

och lärandeformer i relation till 

förskolepedagogikens olika delar 

och centrala begrepp  

 

 

kunna medverka i utveckling av 

förskolans pedagogiska verksamhet 

utifrån styrdokument samt kunna 

kritiskt granska utvärderingar av 

förskolans verksamhet 

 kunna medverka i utveckling av 

förskolans pedagogiska verksamhet 

med utgångspunkt från centrala 

och lokala styrdokument 

samt självständigt kunna 

konkretisera och kritiskt förhålla sig 

till kursplanernas innehåll i den 

pedagogiska verksamheten 

Kunskap och 

lärande 

 kunna redogöra för teorier om hur 

barn lär, organiserar och använder 

kunskap, 

kunna relatera olika teorier om och 

perspektiv på kunskap och lärande 

till olika delar av förskolans 

pedagogiska innehåll och planera 

verksamheten utifrån detta 

kunna analysera lärande hos barn i 

behov av särskilt stöd 

 kunna analysera förutsättningar 

för lärande i olika sammanhang 

självständigt kunna organisera 

miljöer för lärande med 

utgångspunkt från såväl forsknings‐ 

som erfarenhetsbaserad kunskap 

     

16  

 kunna redogöra för olika teorier 

om och perspektiv på kunskap och 

lärande inom förskolan,  

utifrån teorier och 

erfarenhetsbaserad kunskap 

om lärandet inom det 

förskolepedagogiska området 

Barns skilda 

förutsättningar 

 kunna redogöra för hur sociala 

kategorier som genus, klass och 

etnicitet är verksamma i 

pedagogiska sammanhang 

kunna redogöra för hur förskolans 

lärmiljö kan hanteras i relation till 

exempelvis genus, klass, etnicitet 

och normalitet/avvikelse 

kunna diskutera konsekvenserna av 

verksamhetens innehåll i relation till 

exempelvis genus, klass, etnicitet och 

normalitet/avvikelse 

 

kunna identifiera och analysera 

hur förskolans innehåll och 

verksamhetsformer bidrar till barns 

svårigheter 

 kunna hantera verksamhetens 

innehåll i relation till barns olika 

förutsättningar 

kunna identifiera, analysera och 

hantera makt‐relationer och barns 

olika förutsättningar i förskolans 

verksamhet  med utgångspunkt 

från forsknings‐ och 

erfarenhetsbaserad kunskap 

 

Ledarskap och 

konflikthantering 

kunna redogöra för grunderna i att 

leda pedagogisk verksamhet 

kunna redogöra för förskolläraren 

som pedagogisk ledare i relation till 

lärande, utveckling och omsorg 

kunna relatera förskollärarens roll 

som ledare i olika situationer i den 

pedagogiska verksamheten 

 

kunna analysera förskollärarens 

ledarskap utifrån olika teorier och 

yrkesetiska aspekter; kunna 

identifiera, analysera och ha en 

beredskap för att hantera 

konflikter, kränkningar och 

mobbning i den pedagogiska 

verksamheten 

kunna analysera sin egen roll som 

pedagogisk ledare i verksamheten 

för barn såväl som i det kollegiala 

sammanhanget 

kunna analysera det egna 

pedagogiska ledarskapet med 

utgångspunkt i forsknings‐ och 

erfarenhetsbaserad kunskap samt 

visa den flexibilitet och lyhördhet 

som kännetecknar ett 

professionellt ledarskap 

Kommunikation 

och interaktion 

 kunna redogöra för interaktion och 

kommunikation i den pedagogiska 

verksamheten utifrån 

allmändidaktiska perspektiv 

kunna välja, motivera och tillämpa 

relevanta kommunikationsformer 

med hänsyn till barns olika 

förutsättningar 

kunna analysera mönster för 

kommunikation och interaktion i 

den pedagogiska verksamheten i 

kunna på ett professionellt och 

självständigt sätt kommunicera 

förskolans innehåll och samarbeta 

     

17  

kunna redogöra för olika 

kommunikationsformer relevanta 

för förskolans pedagogik 

 

 

 

relation till förskollärares ledarskap 

samt barns samspel och olikheter 

kunna kombinera och relatera olika 

kommunikationsformer till barns 

olika förutsättningar samt kunna 

analysera mönster för interaktion 

och samspel i den pedagogiska 

verksamheten 

med olika aktörer inom den 

pedagogiska verksamheten 

Planering och 

uppföljning av 

verksamhet 

 kunna redogöra för grundläggande 

didaktiska begrepp och modeller, 

samt kunna planera och genomföra 

avgränsade pedagogiska aktiviteter 

Ämnesdidaktik: kunna planera, 

genomföra och diskutera enskilda 

verksamhetsmoment 

kunna planera, leda och följa upp 

mindre verksamhetsområden 

kunna analysera det pedagogiska 

ledarskapets betydelse för 

verksamheten 

 kunna planera, leda samt utforma 

och genomföra utvärdering av olika 

områden i verksamheten 

kunna jämföra och kritiskt förhålla 

sig till olika metoder för 

utvärdering av verksamheten 

 kunna ta ett helhetsansvar för 

planering, ledning och utvärdering 

av förskolans verksamhet samt 

bidra till utveckling av densamma 

Pedagogiskt 

material och 

lärmiljöer 

kunna redogöra för olika typer av 

pedagogiska material och diskutera 

deras användbarhet i förskolans 

verksamhet 

kunna analysera och jämföra 

pedagogiska material  

 

kunna argumentera för val av 

pedagogiska material och kunna 

analysera konsekvenserna av dessa 

val  

kunna använda och kritiskt förhålla 

sig till olika typer av pedagogiska 

material utifrån en medveten 

pedagogisk strategi 

Observation och 

dokumentation 

kunna redogöra för generella 

teorier om bedömning och 

utvärdering 

 

kunna argumentera för val av olika 

typer av observation och 

dokumentation av barns lärande och 

utveckling  

 

kunna observera, dokumentera, 

analysera och kommunicera barns 

lärande och utveckling  

 

självständigt kunna observera, 

dokumentera och analysera barns 

lärande och utveckling samt visa 

förmåga att kommunicera denna 

dokumentation med 

vårdnadshavare 

Självinsikt och 

självutveckling 

kunna visa självinsikt, empatisk 

förmåga och lyhördhet för 

kunna visa förmåga att reflektera 

över egna insatser, samt att utifrån 

visa förmåga att ge och ta 

konstruktiv kritik och att med 

visa förmåga att utifrån forsknings‐ 

och erfarenhetsbaserad kunskap, 

     

18  

konstruktiv kritik i den pedagogiska 

verksamheten 

det och konstruktiv kritik från andra 

dra slutsatser och förändra sitt 

agerande  

utgångspunkt från det utvecklas i 

yrkesrollen 

egen reflektion och andras 

synpunkter utvecklas vidare och 

anta nya utmaningar i yrkesrollen 

 

Progressionskarta: vetenskaplig progression inom förskollärarutbildningen (OBS: kommer att revideras inom kort) 

  G1 – grundläggande nivå  G2 ‐ fortsättningsnivå G3 ‐ fördjupningsnivå Av – avancerad nivå

1)Problem‐

formulering 

 

1) ha förmåga att formulera 

enklare problemställningar som 

grund för vetenskapligt arbete  

 

1) kunna formulera relevanta 

problemställningar som grund för 

vetenskapligt arbete inom det 

aktuella ämnesområdet  

 

1‐5) kunna planera, genomföra och 

presentera en litteraturstudie som 

uppfyller grundläggande krav på 

vetenskapligt arbete 

 

1‐5) ha förmåga att självständigt 

planera, genomföra och 

presentera en empirisk studie 

där alla nödvändiga delar finns 

med och bildar en konsistent 

helhet, samt ha förmåga att 

skriftligt och muntligt presentera 

och argumentera för egna val, 

avgränsningar, perspektiv, 

analyser och resultat på ett 

vetenskapligt godtagbart sätt 

2) Empirisk 

bearbetning 

 

2) ha förmåga att insamla, 

bearbeta och kommunicera ett 

begränsat empiriskt material 

2) ha förmåga att med utgångspunkt 

från enklare problemställningar 

samla in, bearbeta och analysera 

empiriskt material 

3) Metodiskt 

kunnande 

 

3) ha grundläggande kunskap om 

centrala forskningsmetoder  

 

3) ha fördjupad kunskap om och 

kunna på en grundläggande nivå 

tillämpa forskningsmetoder inom 

det aktuella ämnesområdet 

   

     

19  

4) Formalia‐

hantering, 

textproduktion 

 

4) ha grundläggande kunskaper om 

vad som kännetecknar en 

vetenskaplig text, formalia, samt 

hur forskningsresultat 

kommuniceras  

4) kunna producera en enklare text 

med vetenskaplig karaktär med 

utvecklad formaliahantering  

 

5) Etisk 

medvetenhet 

 

5) ha grundläggande kunskap om 

och förståelse för forskningsetiska 

principer och resonemang 

5) utifrån kunskap om 

forskningsetiska principer kunna 

granska och konstruktivt 

kommentera vetenskapliga arbeten 

   

6) Tidigare 

forskning 

 

6) ha förmåga att tillgodogöra sig 

och redovisa resultat från 

forskning med relevans för 

professionen 

 

6) ha förmåga att söka och 

sammanställa forskning med 

relevans för ett specifikt 

ämnesdidaktiskt område 

 

6) ha förmåga att självständigt söka, 

jämföra och kritiskt granska 

forskning med relevans för ett 

specifikt område och i relation till 

professionen 

 

6) ha förmåga att genomföra och 

presentera en kritisk granskning 

av ett vetenskapligt arbete, samt 

ha förmåga att självständigt 

använda forskning för att 

problematisera och utveckla den 

egna verksamheten och 

professionen 

7) Teoretiskt 

kunnande 

7) ha grundläggande kunskap om 

hur valet av perspektiv påverkar 

författares och forskares 

framställning 

7) ha kunskap om ämnets och 

ämnesdidaktikens vetenskapliga 

traditioner 

7) ha förmåga att förstå, visa och 

förklara hur valet av (teoretiskt) 

perspektiv påverkar forskarens 

arbetsprocess, analys och resultat 

7) ha förmåga att jämföra olika 

teorier, perspektiv och 

forskningsresultat, samt att 

bedöma och tillämpa dessa i 

relation till egna undersökningar 

och den egna yrkesverksamheten