INOM EXAMENSARBETE TEKNIK,GRUNDNIVÅ, 15 HP

, STOCKHOLM SVERIGE 2019

Förtätning som stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutvecklingEn fallstudie av projektet Fokus Skärholmen

NOOR FEYLI

KTHSKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

ii

Sammanfattning Under de senaste decennierna har det pågått en urbanisering i världens storstäder. Allt fler människor väljer att bosätta sig i urbana miljöer och trenden är uppenbar. En tät, attraktiv och blandad stad med närhet till samhällsservice, arbetsplatser och övriga funktioner samt tillgång till hållbara transportsätt eftersträvas i många städers planering för en hållbar stadsutveckling i dagsläget. Ett sätt att uppnå hållbar stadsutveckling som förespråkas på många olika samhällsnivåer är genom förtätning som stadsbyggnadsstrategi.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida förtätning kan vara en tänkbar stadsbyggnadsstrategi för att uppnå hållbar stadsutveckling. För att undersöka relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling har även begreppen undersökts samt förklarats genom en kvalitativ forskningsmetod. Studien utgörs av en fallstudiemetod av ett pågående stadsutvecklingsprojekt, Fokus Skärholmen, i Skärholmens stadsdelsområde i Stockholms kommun. Fallstudiemetoden undersöker alltså hur relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling ser ut i empirin med material från stadens plan-, mål- och strategidokument samt semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstepersoner involverade i projektet Fokus Skärholmen.

Skärholmens stadsdelsområde har inte exploaterats i lika stor omfattning som projektet Fokus Skärholmen nu planerar för sedan färdigställandet av miljonprogrammet. Det har endast skett mindre kompletteringar av byggnader i stadsdelsområdet. Stadsbyggande kan ses som ett verktyg för att uppnå en hållbar stadsutveckling och projektet Fokus Skärholmen planerar för en förtätning som stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling utifrån stadsdelsområdets lokala behov samt förutsättningar. Projektet Fokus Skärholmen betraktas därför som ett omfattande och intressant fall att undersöka för denna studie.

Studiens resultat visar vid jämförelse av teoretiska samt empiriska studier att förtätning som stadsbyggnadsstrategi kan, enligt vissa forskare, innebära en hållbar stadsutveckling förutsatt att förtätningen sker på rätt sätt. Förtätning kan även på vissa platser betraktas som en olämplig stadsbyggnadsstrategi som istället kan motverka den hållbara stadsutvecklingen som samhället strävar efter. Både ”förtätning” samt ”hållbar stadsutveckling” är således kontextberoende begrepp och varierar beroende på platsens förutsättningar samt behov. Diskussionen om hur en förtätning bör ske är således mer komplex än vad vi tror och bör analyseras mer djupgående för att stadsbyggnadsstrategin ska bli framgångsrik och innebära positiva effekter för alla människor i samhället. Projektet Fokus Skärholmen har satts i denna kontext vid empiriska studier, slutsatsen beträffande projektet Fokus Skärholmen är att det kan bli ett framgångsrikt stadsutvecklingsprojekt förutsatt att allt som skrivs i plan-, mål- samt strategidokumenten uppfylls. Fokus Skärholmen är alltjämt långt ifrån ett färdigställt projekt och har en rad utmaningar framför sig att överkomma, det är således svårt att konstatera så tidigt i processen om förtätningen kan innebära en hållbar stadsutveckling i praktiken. Nyckelord: Hållbar stadsutveckling, förtätning, funktionsblandning, stadsbyggnad, blandstad, förtätningsstrategier, Fokus Skärholmen, urbanisering, täthet, stadsplanering

iii

Förord Detta är ett kandidatexamensarbete motsvarande 15 högskolepoäng och skrevs under vårterminen 2019 inom civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad med fokus på stadsplanering. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Nazem Tahvilzadeh och min examinator Maria Håkansson som har väglett mig genom skrivandet med sina kunskaper samt erfarenheter. Det har varit till stor hjälp vid arbetet. Jag vill även framföra min tacksamhet till tjänstepersonerna i Stockholm stad för att de har medverkat i intervjuer som genomfördes för denna studie. De bidrog med välutvecklade svar. Det var dessutom lärorikt och underlättade skrivandet av denna kandidatuppsats. Stort tack till Joel Berring, Nina Morling samt Karin Ahlzén som har deltagit i denna studie. Noor Feyli Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, maj 2019

iv

Abstract Urbanization has taken place in the world’s major cities in recent decades. The numbers of people that are settling in urban environments are increasing, therefore the trend is obvious. A compact, attractive and mixed city with proximity to community service, workplaces and further functions as well as access to sustainable transport (e.g. public transport, walking and cycling) is desirable and sought in many cities. The idea behind the compact and mixed city is occurring with increasing frequency in many cities’ planning for a sustainable urban development. A strategy to achieve sustainable urban development is through densification. The purpose of this study is to look into whether densification is could be an urban development strategy for achieving sustainable urban development. The relationship between densification and sustainable urban development has therefore been studied through qualitative research. This study consists of a case study method of an ongoing urban development project called “Fokus Skärholmen”, in Skärholmen administrative city district in Stockholm municipality. The case study method examines how the relationship between densification and sustainable urban development looks empirically. Skärholmen administrative city district’s land use has not been developed to the same extent as the project “Fokus Skärholmen” is now planning for since the completion of the Million Programme. Urban development strategy could be seen as a tool for achieving sustainable urban development and the project “Fokus Skärholmen” is planning for a densification as an urban development strategy for sustainable urban development based on the local district area’s needs and conditions. Since Skärhomen’s land use has not been developed to the same extent, the “Fokus Skärholmen” project is considered as extensive and interesting case to study. The results of this study show, when comparing theoretical and empirical studies, that densification as an urban development strategy could, according to some researchers, contribute to a sustainable urban development, given that the densification is done correctly. Densification could also in some places be regarded as an inappropriate urban development strategy and could instead counteract the sustainable urban development that the society strives for. Both “densification” and “sustainable urban development” are thus context-dependent concepts and vary depending on the area’s conditions and needs. The discussion on how densification should be done is therefore more complex than we think and should be further analyzed so the densification could contribute to positive effects and benefit all people. The project “Fokus Skärholmen” has been put into this context in empirical studies. The conclusion regarding “Fokus Skärholmen” is that it could become a successful urban development project, given that everything that is written in the plan and strategy documents is implemented. Fokus Skärholmen is still far from to be considered as a completed project and has a number of challenges ahead to overcome, thus it is difficult to state so early in the process if the densification could contribute to sustainable urban development in practice. English title: Densification as a strategy for Sustainable Urban Development – A Case Study of the project Fokus Skärholmen Keywords: Sustainable urban development, densification, mixed-use development, urban development strategy, densification strategies, Fokus Skärholmen, urbanization, density, urban planning

v

Innehållsförteckning 1. Inledning .............................................................................................................................. 1 1.1 Syfte ................................................................................................................................................... 1 1.2 Frågeställningar ............................................................................................................................... 2 1.3 Studiens avgränsning ....................................................................................................................... 2

2. Metod ..................................................................................................................................... 3 2.1 Undersökningsmetod ....................................................................................................................... 3

2.1.1 Kvalitativ forskning.................................................................................................................... 3 2.1.2 Fallstudiemetod .......................................................................................................................... 4 2.1.3 Semistrukturerade intervjuer .................................................................................................... 4 2.1.4 Urval av intervjupersoner .......................................................................................................... 5 2.1.5 Genomförande av intervjuer samt hantering av intervjumaterialet ........................................ 6

2.2 Kritisk reflektion kring val av metod ............................................................................................. 6

3. Teoretiskt ramverk .............................................................................................................. 8 3.1 Hållbar stadsutveckling ................................................................................................................... 8 3.2 Förtätning ....................................................................................................................................... 11 3.3 Strategier för förtätning ................................................................................................................ 12

3.3.1 Den blandade staden ................................................................................................................ 13 3.4 Samband mellan förtätning och stadsutveckling ........................................................................ 15

3.4.1 Olika synsätt på förtätning som strategi för hållbar stadsutveckling .................................... 16

4 Stockholms kommun ........................................................................................................... 21 4.1 Vision 2040 – Ett Stockholm för alla ............................................................................................ 21 4.2 Stockholm stads översiktsplan ...................................................................................................... 21

4.2.1 Stockholm översiktsplans mål för en hållbar stadsutveckling ............................................... 22 4.2.2 Förtätning i Stockholms kommun .......................................................................................... 22

5 Fallstudie Fokus Skärholmen ............................................................................................. 23 5.1 Skärholmens stadsdelsområde ...................................................................................................... 23 5.2 Fokus Skärholmen ......................................................................................................................... 23

5.2.1 Bakgrund till projektet ”Fokus Skärholmen” ........................................................................ 23 5.2.2 Detaljplaner och arbetsmetoder .............................................................................................. 24 5.2.3 Projektets mål och förhållning till viktiga dokument ............................................................. 26

5.4 Förtätning som stadsbyggnadsstrategi i Skärholmens stadsdelsområde .................................. 27 5.4.1 Fokus Skärholmens förtätningsargument .............................................................................. 28 5.4.2 Hur arbetar Fokus Skärholmen med förtätning .................................................................... 29

5.5 Relationen mellan förtätning och stadsutveckling i Skärholmens stadsdelsområde ............... 34 5.5.1 Den planerade förtätningen och Spårväg Syds påverkan ...................................................... 35

5.6 Utmaningar inom projektet .......................................................................................................... 35

6 Analys ................................................................................................................................... 38 6.1 Begreppet förtätning inom projektet ........................................................................................... 38 6.2 Förtätningsstrategier i Skärholmens stadsdelsområde .............................................................. 38 6.3 Relationen mellan förtätning och hållbar stadsutveckling ........................................................ 40

6.3.1 Projektets genomförbarhet ...................................................................................................... 42

7 Avslutande diskussion och slutsats .................................................................................... 45 7.1 Slutsats ............................................................................................................................................ 47 7.2 Förslag till framtida forskning ...................................................................................................... 47

8 Källförteckning .................................................................................................................... 48

Bilagor ..................................................................................................................................... 54 Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 54

1

1. Inledning Allt fler människor söker sig till världens städer. Städer får en ökad betydelse internationellt och utvecklingen går synnerligen snabbt. I enlighet med FN:s undersökningar estimeras 70% av världsbefolkningen att leva i urbana miljöer år 2050. Många städer arbetar således för att uppnå FN:s globala utvecklingsmål om hållbara städer och samhällen (Stockholm stad, 2018a). I Sverige och framför allt Stockholm så är urbaniseringstrenden uppenbar. Stockholm är en av Europas snabbast växande huvudstäder. Stockholm stad har under de senaste tio åren kännetecknats av en mycket hög befolkningstillväxt, dessutom så har stadens befolkning ökat med en femtedel sedan millennieskiftet. Sedan 2006 har Stockholms kommun ökat med ungefär 15 000 fler invånare varje år och enligt stadens prognos förväntas vi vara 1,3 miljoner invånare år 2040, och en miljonstad redan år 2020. I samband med denna urbaniseringstrend och den rådande befolkningstillväxten så bör det således finnas stadsbyggnadsstrategier som beskriver hur staden bör byggas (Stockholm stad, 2018b). En stadsbyggnadsstrategi som förespråkas för en hållbar stadsutveckling är då förtätning, denna stadsbyggnadsstrategi tas upp i denna studie (Ståhle, 2008a). Stadsbyggnadsstrategin förtätning är en motreaktion av den dåvarande stadsutglesningen som pågick från andra världskrigets slut och anses läka den tidigare stadsutglesningen som modernismens planeringsideal förde med sig (Tunström, 2009). Idealet bakom den tidigare stadsutglesningen anses i dagsläget motverka den hållbara utvecklingen och därigenom uppstod den täta staden som det nya stadsbyggnadsidealet. Förtätning är således en aktuell och omtalad stadsbyggnadsstrategi och har varit det internationellt sedan 1980-talet (Ståhle, 2008a; Björk et. al, 2008). Stockholms översiktsplan har utpekat ett antal fokusområden i staden som ska utbyggas och det är tydligt att det planeras för förtätning i staden läst ur stadens översiktsplan. Översiktsplanen fungerar som en slags utbyggnadsstrategi för att styra utvecklingen mot stadens vision ”Vision 2040-ett Stockholm för alla”. Ett av dessa utpekade stadsutvecklingsområden som anges i översiktsplanens utbyggnadsstrategi är Skärholmens stadsdelsområde i Stockholms kommun. Området kan förtätas genom kompletteringar, sammanlänkningar samt omvandlingar av stadsdelarna Bredäng, Skärholmen, Sätra och Vårberg. Förtätningen omfattar ett tillskott av byggnader för att tillgodose det befintliga bostadsbehovet, stadskvaliteter samt en omfattande funktionsblandning. Detta projekt kallas för ”Fokus Skärholmen” och fallet kommer att studeras i denna kandidatuppsats. Det som är särskilt med detta stadsutbyggnadsprojekt är att minst 4000 nya bostäder ska uppföras sedan miljonprogrammet (1965–1975) för att uppnå målet om att bygga totalt 140 000 nya bostäder i Stockholm stad fram till år 2030. Detta förväntas då att lösa den befintliga bostadsbristen och främja diverse stadskvaliteter. (Stockholm stad, 2018b). 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan förtätning och hållbar stadsutveckling och om förtätning kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att öka förståelsen för detta samband så görs en fallstudie av ett konkret pågående stadsplaneringsprojekt ”Fokus Skärholmen” i Stockholms kommun.

2

1.2 Frågeställningar

- Vad är förtätning? Hur kan begreppet definieras enligt stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmen?

- Vilka förtätningsstrategier tillämpas i stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmen? - Vad är relationen mellan förtätning och hållbar stadsutveckling i projektet Fokus

Skärholmen? Kan förtätning vara en tänkbar stadsbyggnadsstrategi för att bidra till en hållbar stadsutveckling i Skärholmens stadsdelsområde?

1.3 Studiens avgränsning I denna studie så har en begreppsavgränsning gjorts avgränsats för att kunna hålla sig till syftet och endast besvara studiens frågeställningar. För att begränsa begreppsantalet så har en ämnesavgränsning gjorts. Ämnesavgränsningen har gjorts genom att undersöka förtätning som stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling. Begrepp som undersöks tillhörande denna ämnesavgränsning är framför allt förtätning och hållbar stadsutveckling. Samtliga begrepp som har getts är inte definierade på ett konkret sätt då de är föränderliga beroende på platsens lämplighet och förutsättningar. Det är således svårt att illustrera vad dessa begrepp betyder om de inte sätts i en kontext. Utöver en ämnes- samt begreppsavgränsning som har gjorts i denna studie så har även en geografisk områdesavgränsning genomförts för denna kandidatuppsats. Den geografiska avgränsningen omfattar enbart Skärholmens stadsdelsområde som ligger i Stockholms kommun. Skärholmen stadsdelsområde kommer därför göras enligt en fallstudiemetod. Anledningen till denna gjorda avgränsning beror framför allt på att Stockholm är en storstad och förtätning sker på flera områden, att undersöka flera områden samtidigt innebär även att arbetets omfattning blir ännu större. Att undersöka flera stadsdelsområden i Stockholm stad där olika stadsutvecklingsprojekt genomförs är möjligt, men detta kandidatarbete har en tidsbegränsning och uppsatsens omfattning har därmed anpassats efter detta tidsspann. I och med att en geografisk områdesavgränsning har gjorts så innebär det i sin tur att ett antal kommunala styrdokument väljs ut samt begränsas och är nödvändiga för att besvara studiens frågeställningar. Att studien avgränsas på flera sätt är viktigt för att bibehålla en röd tråd genom uppsatsen och dra relevanta slutsatser.

3

2. Metod I detta kapitel beskrivs vilka metoder som har använts för att besvara studiens frågeställningar och syfte. Kapitlet börjar med att förklara vilka undersökningsmetoder som har använts, därefter förklarar jag utformning samt genomförande av valda intervjupersoner. Avslutningsvis gör jag en kritisk reflektion kring informationshämtning- och hantering, det innebär att jag gör en reflektion kring mina metodval och vilka brister metodvalen inbegriper. 2.1 Undersökningsmetod Det finns olika vetenskapliga metoder som kan tillämpas. Val av undersökningsmetod(-er) bestäms utifrån syftet med studien samt tillhörande frågeställningar. Det beror alltså på vad man vill ha svar på i sin forskning (Bryman, 2011). I denna kandidatuppsats har en kvalitativ forskningsmetod valts för att besvara studiens frågeställningar och uppfylla syftet. För att få en teoretisk förståelse av forskningsämnet så har en tolkning av olika dokument samt tidigare forskning gjorts. För att dessutom bilda en ökad förståelse för innebörden av ”förtätning” samt ”hållbar stadsutveckling” och relationen mellan förtätning och hållbar stadsutveckling i praktiken så har studien utgått från en fallstudie för ett pågående projekt ”Fokus Skärholmen” i Skärholmens stadsdelsområde i Stockholms kommun. Det teoretiska ramverket samt fallstudien utgör en grund för analysen samt diskussionen i denna studie. 2.1.1 Kvalitativ forskning Den kvalitativa forskningen utgår från en insamling samt tolkning av innehållet i texter (dokument, rapporter samt tidigare forskning) eller andra verbala uttryck (t.ex. i form av intervjuer). Det är alltså en vetenskaplig metod av observation för att samla icke-numeriska data (Babbie, 2016). Forskningsmetoden avser att undersöka olika begrepp, konceptuella definitioner, egenskaper, metaforer, symboler samt beskrivning av olika saker och inte genom mätningar och beräkningar som den kvantitativa forskningen bygger på. Den kvalitativa forskningsmetoden svarar på ”varför” och ”hur” en viss företeelse kan förekomma istället för ”hur ofta”. Som ett ämnesområde så inkluderar det kvalitativa tillvägagångssättet bland annat forskningskoncept samt metoder från flertal etablerade utbildningsområden (Given, 2008; Babbie, 2016). Syftet med en kvalitativ forskning kan variera beroende på ämnesbakgrund, det kan handla om att bilda en djup förståelse för ett visst ämne och sedan få reda på hur samt vilka orsaker som ligger bakom diverse handlingar, formuleringar och beslutsfattande (Given, 2008). Vissa frågor är mest lämpligt att få svar på genom kvalitativa studier. Dessa frågor kan framför allt vara människors upplevelser av diverse saker och händelser eller deras syn på verkligheten som kan uppfattas på många olika sätt. Detta innebär således att det inte finns en absolut och objektiv sanning. I den kvalitativa forskningen är man alltså snarare intresserad av att beskriva, förklara samt tolka olika fenomen. Den kvalitativa forskningsmetoden används även med en fördel explorativt, detta innebär att personen som utför studien inte vet så mycket om fenomenet eller frågeställningen utan får reda på det under processen (Ahrne, 2011; Malterud, 2009). I denna studie har jag i det teoretiska ramverket utgått från texter i form av böcker, rapporter, forsknings- samt tidningsartiklar, skrifter och olika policy, mål- och strategidokument. I fallstudien görs även semistrukturerade intervjuer. Enligt min uppfattning är en kvalitativ forskningsmetod mest lämplig att göra i det teoretiska ramverket samt fallbeskrivning för att besvara studiens frågeställningar samt syfte genom att kunna se samband mellan förtätning och hållbar stadsutveckling.

4

Dokument som har använts är tagna från Stockholms kommun och Skärholmens stadsdelsområde både på Stockholm stads hemsida samt bygg- och plantjänsten. Dessa dokument omfattar bland annat översiktsplan för Stockholm stad (2018), Vision 2040 - Ett Stockholm för alla. Beträffande Fokus Skärholmens dokument så har det varit bland annat stadsbyggnadsstrategier för socialt hållbart Fokus Skärholmen, inriktningsbeslut samt lägesredovisningar för Fokus Skärholmen (2017 samt 2018), detaljplaner som ingår i projektet och fler tillhörande dokument. Dessa dokument har använts framför allt i fallstudien i samband med de semistrukturerade intervjuerna. Policydokument som FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling, Boverkets skrifter har nämnts i studien för att belysa att stadsbyggnadsstrategin förtätning och täthet förespråkas på olika nivåer i samhället. Utöver material hämtade från Stockholm stad så har bland annat ämneslitteratur, forskningsartiklar- och rapporter tagits med i studien. 2.1.2 Fallstudiemetod Fallstudiemetod, ”case study” på engelska, är en forskningsstrategi och innefattar empirisk undersökning som undersöker ett fenomen inom ett verkligt sammanhang. En fallstudieforskning kan omfatta en eller flera fallstudier och innehålla inslag av både kvalitativa samt kvantitativa forskningsmetoder, lita på flera typer av källor samt kan dra nytta från tidigare utveckling av olika teoretiska resonemang. Fallstudiemetoden undersöker alltså olika fall för att öka kunskap samt bilda djup och detaljerad förståelse för ett visst fenomen. I en fallstudie är det möjligt att kombinera flera diverse datainsamlingsmetoder samt datatyper bestående av intervjuer och observationer. Olika datasamlingsmetoder samt datatyper sägs gynna fallstudiekvalitén och ge en mer varierad samt omfattande bild av ämnet som studeras (Yin, 2009). I denna studie så gör jag dels en fallstudie för att få en ökad förståelse för hur relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling kan se ut i praktiken. En kvalitativ fallstudie görs bestående av dokumentanalys samt semistrukturerade intervjuer. De resultaten som erhålls i empirin (av fallstudiemetoden) sätts i förhållande till teorin för att tydliggöra likheter samt skillnader mellan dessa. 2.1.3 Semistrukturerade intervjuer I den kvalitativa forskningsmetoden kan olika intervjutekniker göras. En vanlig intervjuteknik är semistrukturerade intervjuer (Hedin, 1996). Vilket är dels en metod som har tillämpats i min studie i samband med fallstudien för projektet Fokus Skärholmen. Den semistrukturerade intervjun utgår från större frågeområden som inte är precisa och detaljerade frågor. I denna metod är frågorna förutbestämda och samtliga frågor ställs till alla intervjupersoner, i samma följd (Bryman, 2011). Fördelarna med denna intervjuteknik är att personen kan känna sig trygg och intervjun upplevs snarare som ett samtal än ett förhör som dessutom känns opersonligt. I en semistrukturerad intervju finns det möjlighet till att vara mer flexibel och intervjun kan till en viss grad utformas utifrån intervjupersonens svar (Bryman, 2011). Ahrne et. al. (2011) nämner att i en semistrukturerad intervju så kan man fånga individernas egna tolkningar samt reflektioner vilket hjälper intervjuaren att få en djupare och mer detaljerad bild av intervjupersonens tankar, värderingar samt normer (Ahrne et. al., 2011). Trots att intervjufrågorna anpassas efter respektive intervjuperson så fokuserar intervjuaren på huvudfrågorna och behåller den röda tråden under intervjun. Detta gör att intervjun trots allt

5

upplevs som seriös. Nackdelarna kan vara att intervjuaren måste ha ordentlig koll på intervjupersonens kompetenser samt erfarenheter som intervjuaren vill få reda mer på under intervjun (Bryman, 2011). Det är viktigt att intervjuaren är fokuserad på intervjupersonen och huvudfrågorna så att man inte råkar hamna på mindre relevanta spår under intervjun. I studien så genomför jag semistrukturerade intervjuer för att den möjliggör flexibilitet. Det är av stor betydelse att kunna ge intervjupersonen ett utrymme för att kunna utforma sitt svar samt tänka efter sina resonemang. Genom semistrukturerade intervjuer kunde jag erhålla mer detaljerade svar där jag dessutom fick möjligheten till att ställa följdfrågor för att tydliggöra samt få ökad förståelse för vissa resonemang (Bryman, 2011). I och med att semistrukturerade intervjuer möjliggör flexibilitet så upplevde jag att det även kunde vara en utmaning under intervjuerna. Till exempel kunde jag uppleva någon gång under intervjuerna att jag hade mindre detaljerade kunskaper inom ett visst område som respondenten tog upp. Under dessa situationer fick jag vara mer vaksam och ställa flera frågor för att kunna se kopplingar och förstå helheten bättre. Detta är viktigt att göra då intervjuerna är en del av fallstudien och för att faktiskt kunna besvara studiens frågeställningar. 2.1.4 Urval av intervjupersoner Samtliga intervjuer utformades som jag tidigare nämnde enligt en kvalitativ semistrukturerad intervju för att kunna få en djupare förståelse av ämnet. Undersökningsområdet som uppsatsen tar upp är Skärholmens stadsdelsområde i Stockholms kommun. Urvalet som har gjorts i de semistrukturerade intervjuerna är ett målstyrt urval. Det anses vara ett strategiskt urval eftersom det handlar att finna rätt personer till studiens frågeställningar samt syfte (Bryman, 2011). Det målstyrda urval som har tillämpats i denna kandidatuppsats har anpassats efter att hitta intervjupersoner som har kompetenser samt erfarenheter för att specifikt kunna besvara studiens frågeställningar. Sammantaget så intervjuades tre personer, samtliga intervjuer var kvalitativa semistrukturerade direktintervjuer (intervjupersonen samt den som håller i intervjun träffas på en viss plats). Personerna som intervjuades var involverade i projektet Fokus Skärholmen och är följande:

1. Joel Berring, stadsplanerare och projektsamordnare på stadsbyggnadskontoret. Stockholm stad. Stadsplanerare inom projektet Fokus Skärholmen. Direktintervju, Fleminggatan 4, 2019-04-30, kl. 13:00 – 13:45.

2. Karin Ahlzén, projektchef samt talesperson för Fokus Skärholmen på exploateringskontoret sedan 2019-02-01. Stockholm stad. Direktintervju, Fleminggatan 4, 2019-05-02, kl. 11:00 – 12:00.

3. Nina Morling, Enhetschef för projektutveckling i Västra Söderort (Älvsjö, Hägersten,

Liljeholmen samt Skärholmen) på exploateringskontoret. Stockholm stad. Direktintervju, Fleminggatan 4, 2019-05-03, kl. 10:35 – 11:30.

6

2.1.5 Genomförande av intervjuer samt hantering av intervjumaterialet Innan intervjuerna genomfördes så skickade jag ett detaljerat mejl till respektive intervjuperson om min studie samt vad jag hade tänkt göra med intervjumaterialet samt hur lång tid jag hade tänkt att intervjuerna skulle dröja. En intervjuguide utformades med ett antal större huvudfrågor i förväg (se bilaga 1 för intervjuguide). Den valda intervjumetoden var semistrukturerad i samtliga intervjuer för att kunna få en djupare och ökad förståelse för projektet Fokus Skärholmen samt relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling. Samtliga intervjuer gjordes individuellt och på deras arbetsplats. Innan intervjuerna genomfördes, så frågade jag respektive intervjuperson om godkännande för röstinspelning genom min mobiltelefon för att sedan transkribera allt som sades under intervjun. Jag frågade även om intervjupersonerna ville se intervjuguiden i förhand för att göra dem medvetna om vilka frågor som har tänkt ställas. Alla intervjupersoner godkände röstinspelningen och samtliga intervjuer varade mellan 45–60 minuter. Intervjuerna delades in i två teman: allmänna frågor samt frågor om projektet Fokus Skärholmen. Samtliga intervjuer inleddes med allmänna frågor kring personens arbetsroll samt syn på begreppet förtätning och hållbar stadsutveckling för att sedan kunna ställa mer detaljerade frågor kring Fokus Skärholmen. Ett anteckningsblock togs med till intervjuerna för att kunna skriva ner viktiga stödord och meningar för att säkerställa att jag har material att utgå från om något skulle hända det ljudinspelade materialet. Vid röstinspelningen så kunde jag fokusera mer på intervjupersonerna och deras resonemang och ställa följdfrågor istället för att anteckna kontinuerligt och förbise viktiga detaljer för att bilda en helhetsbild för projektet (Bryman, 2011). Röstinspelningen var även gynnsam på sådant sätt att det fick mig att minnas detaljer under intervjun och möjliggjorde transkribering vid bearbetning av materialet. Hedin (1996) nämner att en bearbetning av intervjuer tar lång tid. Detta var något jag även upplevde, framför allt om transkriberingen görs på ett noggrant sätt och lyssnar om några gånger. Bryman (2011) nämner att en nackdel med röstinspelning är att det kan upplevas som obekvämt för intervjupersonen och påverka respondentens svar (Bryman, 2011). För att undvika detta så försökte jag hantera ljudinspelningen på ett försiktigt sätt, fokusera på intervjupersonernas resonemang samt föra ett samtal som känns mer ”naturligt”. 2.2 Kritisk reflektion kring val av metod I en kvalitativ forskningsmetod är forskaren själv ett viktigt redskap beträffande insamling samt tolkning av data. Detta kan medföra att metoden blir mer subjektiv än objektiv (Hedin, 1996). Det är därför viktigt att kunna förhålla sig kritiskt till både material som har hämtats och hanterats samt egna tolkningar dessa. En nackdel med den valda metoden är dessutom att resultaten från frågeställningarna inte är generella och därigenom kan inte appliceras på liknande projekt samt frågeställningar. Om mer än en fallstudie hade gjorts så skulle det eventuellt kunna innebära ett förbättrat underlag för att kunna dra en mer detaljerad slutsats av studiens frågeställningar. Det skulle dessutom kunna ge en tydligare bild av hur verkligheten ser ut när det kommer till relationen mellan förtätning som stadsbyggnadsstrategi och en hållbar stadsutveckling. Studien sker dock under en begränsad tid vilket innebär att ytterligare fallstudier hade blivit alltför omfattande under detta tidsspann.

7

En kvalitativ metod har dock fungerat relativt bra och varit effektivt i denna studie. Framför allt då mina frågeställningar innebär att kunna utläsa, tolka samt se samband mellan olika begrepp. En nackdel med den kvalitativa forskningsmetoden kan vara att empirin(fallstudien) som erhålls samt tolkas kan sättas i förhållande till tidigare forskning som valts ut. När empirin sätts i förhållande till teorin så kan det innebära att studiens resultat samt slutsatser påverkas och förvrängas beroende på vilket material väljs vid jämförelse av teori och empiri. Framför allt då det teoretiska ramverket utgörs av ett urval av forskningslitteratur där olika forskare kommer fram till olika argument och för att begränsa kandidatuppsatsens omfattning så görs ett urval. Det underlaget som finns i det teoretiska ramverket kan i sin tur påverka studiens analys och slutsatser. Det är även viktigt att nämna att projektet Fokus Skärholmen pågår alltjämt och är en långsiktig stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocess som kan ta upp till 15 år för att det mesta ska färdigställas. Att projektet fortfarande är i sådan tidig fas gör att det blir svårt att dra slutsatser om projektets effekter och resultat utan slutsatserna dras snarare utifrån projektets mål samt ambitioner i denna studie.

8

3. Teoretiskt ramverk Detta kapitel börjar med att förklara begreppen som står i fokus för denna studie. Begreppen som förklaras är hållbar stadsutveckling och förtätning. Sedan undersöks sambandet mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling från tidigare forskningar och redogörs i detta kapitel. Detta kommer senare i denna kandidatuppsats utgöra en grund för utformning av analysen och därigenom diskussion samt slutsatser. Kapitlet delas in i fyra avsnitt för att underlätta och förtydliga innehållet för läsaren. 3.1 Hållbar stadsutveckling I detta avsnitt redogörs det för begreppet hållbar stadsutveckling genom att förklara vilka komponenter som bör beaktas vid arbetet för en hållbar stadsutveckling. Den rådande urbaniseringen innefattar att den hållbara utvecklingen är i allt större omfattning beroende av den hållbara stadsutvecklingen. Frågan som uppstår är dock, vad innebär hållbar stadsutveckling i grund och botten? Parallellt med detta begrepp hållbar stadsutveckling nämns även hållbar stad, men vad är en hållbar stad och när betraktas staden som hållbar? (Wangel, 2013) Maclaren (1996), biträdande professor vid University of Toronto, skriver i artikeln ”Urban Sustainability Reporting” att hållbarhet som begrepp är svårdefinierat. Framför allt då det finns många tolkningar samt uppfattningar kring hållbarhet som definition, och hur det är möjligt att uppnå detta. Inte nog med det, så är det inte ovanligt att begreppen hållbar stadsutveckling och en hållbar stad förväxlas vid litteraturläsning. Detta försvårar för läsare att förstå dessa kontextberoende begrepp som inkluderar hållbarhet. För att klargöra dessa definitioners innebörd, förklarar Maclaren (1996) att en hållbar stadsutveckling är själva processen som bidrar till att staden blir hållbar. En hållbar stad däremot, förklaras som ett tillstånd som finns kvar under ett längre tidsspann, så långt fram att det kan utsträcka sig över många generationer. Maclaren (1996) har även poängterat att diverse städer har olika förutsättningar samt behov för att utvecklas och därigenom finns det många olika definitioner av vad begreppet hållbar stadsutveckling är (Maclaren, 1996). I FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling så finns det ett mål om hållbara städer och samhällen. I FN:s utvecklingsprogram(UNDP) förklaras detta mål enligt följande: ” Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer. Inkluderande och innovativ stadsplanering behövs för att göra städerna säkra och hållbara för framtiden.” (Globala målen, 2015)

FN:s utvecklingsprogram syftar alltså till en hållbar stadsutveckling genom det elfte globala målet för hållbar utveckling (Globala målen, 2015). Denna förklaring är generell och säger oss egentligen inte så mycket om vad hållbar stadsutveckling egentligen är. FN nämner hållbart byggande och hållbar stadsplanering. För att komma närmare definitionen av en hållbar stadsutveckling så identifieras viktiga komponenter som bidrar till denna utveckling. Wheeler (2004), biträdande professor i fysisk planering och design vid University of New Mexico, skriver i boken ”Planning for sustainability: Creating livable, equitable and

9

ecological communities” om hållbar stadsutveckling. Wheeler (2004) nämner att planering och utformning av ett område som bebos av människor har en stor påverkan på samtliga människors dagliga liv. Hur markytan planeras och används i förhållande till transportsystem, grönytor samt byggnader påverkar i sin tur människor och deras vardag. Framför allt så påverkar det tillgängligheten till vilka resurser som kommer att finnas i det lokala området, restider till olika destinationer samt vilka sociala relationer som skapas bland boende. För att uppnå en hållbar stadsutveckling som förankrar samtliga hållbarhetsdimensioner så är det nödvändigt med noggrann och genomtänkt stadsplanering. En hållbar stadsplanering påverkar därigenom livet och den hållbara utvecklingen i staden och utgör således en viktig komponent för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Inom en hållbar stadsutveckling, där stadsplanering utgör en grundläggande del för detta begrepp så finns det olika stadsbyggnadsstrategier som förespråkas. En förekommande stadsbyggnadsstrategi är strävan efter är att bygga tätt, kompakt och funktionsblandat för en hållbar stadsutveckling. Motivet bakom denna stadsbyggnadsstrategi är att det motverkar utglesningen, ökar den upplevda tryggheten, minskar restid och ökar tillgången till affärer, arbete samt skola genom minskat avstånd (Wheeler, 2004).

Vidare behövs ytterligare beståndsdelar tas i beaktande närma sig och eventuellt uppnå en hållbar stadsutveckling. Beträffande den ekologiska hållbarhetsdimensionen skriver Wheeler (2004) att en tät stad är en förutsättning för att uppnå en ekologiskt hållbar stadsutveckling. Framför allt då markanvändningen effektiviseras men även att det leder till en minskning av bilanvändningen. En ekologisk hållbar stadsutveckling ska främja tryggheten och förespråka mer promenadvänliga städer med välrustade stråk, samordna ett genomtänkt kollektivtrafiksystem av hög kvalitet för samtliga invånare, minska bilanvändningen och därigenom minska bruk av fossila bränslen. Ytterligare beståndsdelar inom den ekologiska hållbarhetsdimensionen för en hållbar stadsutveckling är avfallshantering, att förebygga föroreningar, återvinning samt återanvändning av material och ta hänsyn till miljön. Alla dessa nämnda beståndsdelar betraktas bidra till grönare och mer miljömässigt hållbara städer. Enligt Wheelers (2004) mening så bör samtliga hållbarhetsdimensioner integreras för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling, då Wheeler (2004) anser de vara inseparabla (Wheeler, 2004).

I boken” Sustainable Urban Development Reader” som Timothy Beatley, forskare och författare inom ämnet hållbara städer och samhällen vid University of Virginia, samt Stephen M. Wheeler (2014) varit redaktörer för så belyser de dimensioner som är viktiga för en hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling omfattar bland annat följande komponenter: en hållbar stadsplanering för klimatförändringen, förbättrad och mer effektiv markanvändning samt stadsutformning, ett hållbart transportsystem som främjar andra färdmedel och som är mer hållbara än bilen t.ex. kollektivtrafiksystem och en satsning på trafikdämpande åtgärder. Ytterligare komponenter som är viktiga är t.ex. en god planering för miljön, hållbar material- och energiförsörjning med fokus på minskad användning och bevarande av ändliga resurser. En hållbar stadsutveckling ska dessutom främja social jämlikhet mellan olika samhällsgrupper, mångfald och miljömässig rättvisa. Till exempel så är förutsättningar för en skapandet av hållbar stadsutveckling att utveckla och förbättra den sociala sammanhållningen och försäkra att människor har ett jobb med anständiga arbetsvillkor och grundinkomst. Att skapa förutsättningar för deltagande och inkludering för alla människor i staden är också en viktig demokratisk aspekt som kan bidra till hållbar stadsutveckling (Beatley et. al., 2014).

Ytterligare komponenter som Beatley och Wheeler (2014) tar upp i boken är ekonomisk tillväxt där alla människor gynnas av denna samt ett främjande av det sociala kapitalet. Sedan

10

tar de även upp grön arkitektur samt miljövänligt byggande och slutligen människors välbefinnande samt hållbara livsmedelssystem. Samtliga nämnda dimensioner är enligt Beatley och Wheeler (2014) komponenter som kan skapa en hållbar stadsutveckling och dessa bör kombineras med varandra (Beatley et. al., 2014).

Maclaren (1996) skriver att en hållbar stadsutveckling är ett försök att utveckla staden genom att förbättra stadens ekonomiska möjligheter, människors välbefinnande samtidigt som man värnar om miljön. Maclaren (1996) nämner att människors välbefinnande samt de ekonomiska förutsättningarna är i första hand beroende av miljön. De ekologiska förutsättningarna sätter således ramarna och gränserna för de sociala samt ekonomiska möjligheterna (Maclaren, 1996). Frenning et. al. (2011) nämner dessutom att tankesättet bakom hållbar stadsutveckling innefattar inte enbart den ekologiska hållbarhetsdimensionen utan inkluderar även den sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna. Konceptet hållbar stadsutveckling eftersträvar en kartläggning av de möjligheter som finns i svårigheter samt utmaningar som den tilltagande urbaniseringen skapar (Frenning et. al., 2011).

Tabell 1. Sammanställning av komponenter som kan bidra till skapandet av hållbar stadsutveckling med tidigare forskningslitteratur som utgångspunkt. ➢ En noggrann och genomtänkt stadsplanering som tar hänsyn till en effektiv

markanvändning samt utformning av en stad. Dessa kan i sin tur påverka människors dagliga liv (beteende samt val). Hur marken används och planeras påverkar bland annat tillgängligheten, restider och färdmedelsval, sociala relationer bland boende.

➢ Hållbara transportsystem och alternativa färdmedelsval. Till exempel en satsning på förbättrad kollektivtrafik och satsningar på trafikdämpande åtgärder.

➢ Att samtliga hållbarhetsdimensioner (social, ekologisk samt ekonomisk) beaktas och förankras vid planering av staden.

➢ Ökad social jämlikhet mellan olika grupper i samhället, mångfald samt miljörättvisa. Att inkludera

➢ En planering som främjar hållbar material- och energiförsörjning och fokuserar på att minska användningen av ändliga resurser och satsa mer på användning av förnybara energikällor istället. Satsning på förbättrad avfallshantering, förebyggande av föroreningar, återvinning samt återanvändning av material.

➢ Tätare städer som uppnås genom förtätning med fokus på funktionsblandning. En tät stad kan innebära minskade restider, ökad tillgänglighet till samhällsservice och olika verksamheter.

➢ Ökad trygghet i staden är en förutsättning för hållbar stadsutveckling.

➢ Minskad bilanvändning och därigenom minskade utsläpp av växthusgaser är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling.

➢ En ekonomisk tillväxt där även människor i staden gynnas av denna tillväxt.

11

3.2 Förtätning Enligt Boverket (2017) som är en myndighet för samhällsplanering, byggande samt boende definieras förtätning som ett tillskott av funktioner samt byggnader där avståndet mellan olika platser minskar och närheten mellan människor ökar (Boverket, 2017). Förtätning kan emellertid definieras på olika sätt och innebörden varierar beroende på vilken kontext begreppet studeras. I detta avsnitt så förklarar jag hur begreppet förtätning kan förklaras och vad det kan innebära enligt ett urval av forskningslitteratur. Elizabeth Burton (2000), professor i arkitektur och hälsa vid Oxford Brookes University, skriver i forskningsartikeln ” The Compact City: Just or Just Compact? A Preliminary Analysis” att förtätning sägs leda till en tät stad men vad begreppet innebär definieras på flera sätt. Det finns alltså ingen specifik definition av begreppet. Elizabeth Burton (2000) nämner dock att det finns ett antal utmärkande egenskaper som förekommer. I den täta staden finns det en större funktionsblandning, med olika verksamheter och offentliga rum, högre befolkningstäthet, en samling av bebyggelse med närhet och tillgång till olika effektiva kollektivtrafiksystem. Den täta staden ska dessutom skapa möjligheter för att gå och cykla framför att åka bil. Detta är Burtons (2000) allmänna definition av förtätning. Processen för att uppnå den täta staden definieras enligt Burton (2000) som ”densification” på engelska. Burton (2000) förklarar mer specifikt att det innebär en ökad produktion av byggnader samt funktioner, kompletteringar och omvandlingar av befintliga stadsmiljöer samt en ökad befolkningstäthet i staden (Burton, 2000). Amer et. al. (2017) förklarar i forskningsartikeln ”A methodology to determine the potential of urban densification through roof stacking” att förtätning hänvisar till tillvägagångsättet för att uppnå den kompakta staden. Förtätning har sedan flera årtionden betraktats som ett globalt tillämpat planeringskoncept. Tre huvudegenskaper som definierar den kompakta staden är att det är tätt och omfattar närliggande utvecklingsmönster, den andra egenskapen är att stadsområden ska vara sammanlänkade genom kollektivtrafiksystem. Det tredje är att en förtätning ska bidra till stadens tillgänglighet till olika lokala tjänster samt service. En förtätning avser att lösa frågor som dyker upp i samband med den befintliga befolkningstillväxten (genom att uppföra fler bostäder) i större städer samt förorter samtidigt som det sägs motverka stadsutglesningen. Vidare skriver Amer et. al. (2017) att förtätningsstrategier vanligen ingår i planeringspolitiken i många europeiska städer med målet att uppnå en hållbar stadsutveckling (Amer et. al., 2017). Steiner et. al. (2007) beskriver innebörden av förtätning i ”Planning and urban design standards”. En förtätning sker oftast i bebyggda platser och områden som är lågt exploaterade. Vidare förklarar Steiner et. al. (2007) att förtätningsprojekt kan förekomma på olika sätt. Det kan handla om allt från ett byggnadstillskott i en bakgård, bebyggelse i ett större område, ny användning av tidigare exploaterad men övergiven mark samt projekt som satsar på blandad markanvändning i staden. En förtätning omfattar en funktionsblandning, allt från bostäder, kommersiella verksamheter, service med närhet till diverse kollektivtrafiksystem. Det kan handla om att blanda bostäder med andra funktioner för att skapa en livlig och säker stad där människor rör sig i dygnet runt. Steiner et. al. (2007) nämner att förtätning innebär även hög densitet, mer promenadvänliga städer med offentliga rum (i form av torg och park). Det är även viktigt att förtätningen tar hänsyn till olika skalor i stadsmiljön, allt från trottoarer, gator samt byggnadsfasader för att skapa en mer sammanhängande grannskapsmiljö (Steiner et. al., 2007).

12

I forskningsartikeln ”Disentangling the concept of density” (1999) så förefaller det att begreppet förtätning samt täthet i sig betraktas vara intressant eftersom begreppet i sig är objektivt, neutralt samt mätbart för planerare och politiker. Churchman (1999), biträdande professor vid Technion, nämner att när begreppet betraktas mer ingående så framgår det att begreppet är mycket mer komplext och betraktas ur olika dimensioner såsom upplevd samt fysisk täthet. Enligt Churchman (1999) så är förtätning snarare ett tvärvetenskapligt begrepp, med delade uppfattningar och beroende på vilken fakultet begreppet undersöks utifrån så kan begreppet antingen innebära positiva eller negativa konsekvenser (Churchman, 1999).

Tabell 1. Sammanställning av komponenter som kan förklara begreppet förtätning med tidigare forskningslitteratur som utgångspunkt

Förtätning ➢ Ett tillskott av funktioner samt byggnader där avståndet mellan olika platser minskar och

närheten mellan människor ökar.

➢ En ökad produktion av byggnader samt funktioner i befintliga stadsmiljöer. Förtätningen kan medföra en ökad koncentration av bebyggelse, funktionsblandning samt ökad befolkningstäthet i staden.

➢ Förtätning sker bland annat i bebyggda platser som betraktas som lågt exploaterade och förtätningsprojekt kan förekomma på olika sätt och i olika omfattningar. Till exempel byggnadstillskott i en bakgård, bebyggelse i ett större område samt ny användning av tidigare exploaterad mark.

3.3 Strategier för förtätning I föregående avsnitt så förklarade jag vad förtätning kan vara. I detta avsnitt så redogör jag kring hur förtätningen kan göras. Vid förtätning förekommer det begrepp som funktionsblandning och det diskuteras dessutom om vilka marktyper som kan förtätas. Förtätningen kan göras på flera sätt än de som nämns i detta avsnitt, men en avgränsning har gjorts på sådant sätt att jag har anpassat det efter studiens relevans. Berg et. al. (2012) skriver i “Functional density – a conceptual framework in a townscape areas context” att förtätning bör ses som en komplex strategi där begreppet är beroende av sammanhanget och bör anpassas till det. Strategin kan inte tillämpas på liknande sätt i samtliga sammanhang. Det finns olika strategier vid förtätning. Förtätningsstrategierna kan variera beroende på platsens lokala förutsättningar (Berg et. al., 2012). Olmårs (2007) nämner i en rapport att förtätningen bör ta hänsyn till stadsbilden, grönområden samt kulturhistoria. På samma sätt som Berg et. al. (2012) skriver Olmårs (2007) att förtätningens lämplighet bör avgöras utifrån platsens förutsättningar samt karaktär (Olmårs, 2007). Det är viktigt att belysa att täthet innebär inte alltid närhet. Om invånarna i en stad ska uppleva att de resurser samt tjänster som behövs är tillgängliga så räcker det inte enbart med att bygga tätt. Vid förtätning bör även gatustrukturen tas i beaktande samt hur platser med betydelsefulla funktioner hänger ihop med varandra och resten av området (IVA, 2017).

13

3.3.1 Den blandade staden Under modernismens tid så förespråkades den funktionsseparerade staden, men i dagsläget förespråkas den funktionsblandade staden (Bergström et. al., 2001). Bellander (2005) skriver i ” Blandstaden- ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling?” att en planering som utgår från funktionsseparering med långa avstånd till olika ärenden bildar monotona samt variationslösa miljöer i människors vardagsliv. Den funktionsblandade staden betraktas således som eftersträvansvärt (Bellander, 2005). Bellander (2005) definierar den blandade staden som en stad med funktionsblandning där närhet till arbete, kultur och rekreation, handel samt sociala mötesplatser är grundläggande. Staden är inte avsedd till enbart arbete eller boende, staden omfattar även ett dynamiskt folkliv där olika händelser sker i stadsrummet (Bellander, 2005). Olmårs (2007) beskriver att förtätning ska göras med målet om att åstadkomma en blandad stad med många olika funktioner samt upplevelser. En förtätning ska alltså bidra till helhet med både variation i form samt innehåll (Olmårs, 2007). Jacobs skriver i ”Den amerikanska storstadens liv och förfall” som kom ut för första gången år 1961 att den modernistiska stadsplaneringen och antiurbana principer har resulterat i kostsamma misslyckanden. Hon anser att staden ska byggas tillräckligt tät för att kunna nå sin fulla potential. Ur Jacobs (1961) empiriska undersökningar har hon framtagit mönster som kan formas till allmänna principer för stadens liv. Den allra mest grundläggande principen går ut på att städernas behov av en synnerligen invecklad och tät mångfald av verksamheter som ger varandra ett kontinuerligt ömsesidigt stöd, både ur ekonomiska samt sociala aspekter. För att uppnå denna täta mångfalden i staden så identifierar Jacobs (1961) fyra nödvändiga förutsättningar (Jacobs, 1961). Jacobs (1961) anger att den första förutsättningen är behovet av blandade primära funktioner. Dessa ska vara helst mer än två med kombination av bostäder, arbetsplatser, butiker samt kulturinstitutioner för att få ett rikt och dynamiskt liv dygnet runt. Den andra förutsättningen för mångfald är behovet av korta kvarter som är en strukturell egenskap hos staden och bidrar till spontana möten med människor som passerar förbi kvarteren. Den tredje förutsättningen för mångfald är behovet av äldre byggnader, med dessa byggnader inkluderas diverse höga hyror och därigenom en blandning av olika typer av verksamheter. Vidare så anser Jacobs (1961) att de äldre byggnadernas värden inte kan ersättas av någons vilja, värdet på byggnaden skapas av tiden och innebär förutsättningar för mångfald av levande områden. Dessa bör bevaras och hållas till liv genom åren. Den sista (fjärde) förutsättningen är att staden ska omfatta hög koncentration beträffande bosatta, arbetande samt förbipasserande. Jacobs (1961) skriver att det centralt med dessa nämnda förutsättningar är att samtliga fyra ska kombineras med varandra för att uppnå en blandning i staden. Sammanfattningsvis så menar Jacobs (1961) att den välfungerade staden bör vara tätbyggd, omfatta korta kvarter, byggnader av varierande ålder samt en funktionsblandning inom en viss plats. Genom detta kan mångfald samt interaktion mellan människor uppstå som därigenom bidrar till ett dynamiskt stadsliv men också trygghet, närhet och välbefinnande (Jacobs, 1961).

14

3.3.2 Förtätning på olika marktyper Det är viktigt att belysa på vilka platser förtätning kan ske. Olmårs (2007) och Amer et. al. (2017) beskriver olika platser där förtätning sker och hur förtätningen bör anpassas efter respektive plats. Amer et. al. (2017) nämner att förtätningen bör ske genom en kombination av olika strategier för att förtätningen ska bli lyckad (Amer et. al., 2017), Först och främst tar Olmårs (2007) upp att förtätning kan ske på hårdgjorda ytor. En relativt stor del av den obebyggda marken omfattar parkeringsplatser samt andra hårdgjorda ytor. När det bildas ett stort tryck på att bygga i stadens centrum kan parkeringsplatser tas i anspråk för förtätningsändamål. Detta kan dock resultera i att parkeringsbehovet bör lösas på ett annat sätt, till exempel parkeringsgarage. Ett annat sätt att förtäta är att utnyttja gråytor/industrimark. Framför allt äldre industriområden som är ytkrävande och upplevs som otrygga på kvällen och skapar barriärer i staden. Dessa områden kan istället omvandlas och blandas med bostäder samt andra funktioner. Omvandlingar av outnyttjade industriområden kan således innebära en högre exploatering som resulterar i nya täta och blandade stadsdelar. Olmårs (2007) anser att sådana områden bör om det är lämpligt och möjligt omfatta högre exploateringsgrad (Olmårs, 2007).

Amer et al. (2017) förklarar att förtätning kan även ske genom ”infill”, det är en förtätningsprocess som omfattar att fylla i lediga ”luckor” som finns i staden för att utnyttja marken mer effektivt (Amer et. al., 2017). Olmårs (2007) nämner också denna strategi och att det kan ske på bl.a. obebyggda tomter, fastigheter med outnyttjad byggrätt där enligt gällande plan är möjligt att bygga på och andra mindre platser. Denna strategi ska dock ske på lämpliga platser och för att skapa acceptans för ny bebyggelse är det viktigt att den ska tillföra staden eller stadsdelen något betydelsefullt och inte utgöra ett intrång. Vid denna strategi kan det vara bra att försöka skapa ett komplement till omkringliggande bebyggelse både utformnings- samt funktionsmässigt (Olmårs, 2007).

Förtätning kan även ske på grönområden. Olmårs (2007) nämner att förtätning bör i första hand undvikas i grönområden och i sådana området kan endast små intrång göras. Förtätning bör helst ske på redan exploaterad mark och inte värdefulla grönområden. Om en förtätning ska göras i ett grönområde så bör ingreppet ske i kantzonerna och inte på större grönytor som riskerar förändra grönområdets karaktär. I och med att grönområden anses vara värdefulla så bör förtätningen, för att den ska vara gynnsam, öka kvalitén, upplevelsevärdet samt tillgängligheten på platsen (Olmårs, 2007).

Olmårs (2007) nämner även att innergårdar är även platser att förtäta på. Om innegårdar ska förtätas så bör man undersöka huruvida det är lämpligt att uppföra bebyggelse på platsen. Framför allt då en förtätning i innergården omfattar en förändring i dagsljusintag, skuggningar samt områdesstorlek och bör således anpassas till omkringliggande husens höjd samt bebyggelsemiljön. Förtätningen ska inte påverka innegårdsmiljön allt för negativt eftersom det kan skapa missnöje hos boende samt arbetande i omgivningen (Olmårs, 2007). Amer et al. (2017) nämner att förtätning kan ske genom att fylla på ”backyards” av befintliga byggnader, vilket skapar en horisontell utbredning (Amer et. al., 2017).

Att omforma infrastruktur för att få plats med ytterligare bebyggelse kan vara ett sätt att förtäta. Olmårs (2007) beskriver genom att omformning av infartsleder till stadsgator med

15

bebyggelse längs med är en strategi för att förtäta och använda markytan på ett annat sätt (Olmårs, 2007). En till förtätningsstrategi som Amer et. al. (2017) skriver om är ”Roof- stacking” som innebär en slags våningspåbyggnad och fördelen är att det behåller ytor som t.ex. grönområden, rekreationsområden eller andra utrymmen (Amer et. al.,2017). Olmårs (2007) skriver att ett alternativ till att bygga på befintliga hus är att riva och nyexploatera om våningspåbyggnad anses påverka befintliga byggnadens karaktär och stadsbilden negativt. För att byggnaden ska saneras bör dess kulturhistoriska och arkitektoniska värden tas i beaktande i första hand. En avvägning mellan att utnyttja marken ”bättre” genom högre exploatering eller bevara den befintliga byggnaden är därför viktigt att göra (Olmårs, 2007).

Amer et al. (2017) nämner på liknande sätt som Olmårs (2007) att det finns en förtätningsstrategi som går ut på att riva befintliga byggnader i områden med låg täthet och ersätta de med strukturer som resulterar i högre täthet. Dessa kan t.ex. innebära höghus eller kompakta kvartersstrukturer (Amer et. al., 2017).

Tabell 3. Denna tabell sammanfattar hur förtätning kan ske utifrån förtätningsstrategier som redogjordes i avsnitten 3.3.1 samt 3.3.2.

Strategier för förtätning ➢ Ett förekommande begrepp vid förtätning är den blandade staden. Enligt tidigare

forskningslitteratur så förespråkas den blandade, täta staden med flera funktioner tillgängliga i närheten. Den tätbebyggda miljön med olika funktioner och varierad bebyggelse anses göra staden mer livlig, trygg och skapar förutsättningar för mångfald.

➢ Förtätning kan ske på olika marktyper. Hur en förtätning planeras avgörs av platsens lämplighet för ny bebyggelse. Det är således av stor betydelse att avväga vilken påverkan förtätningen kan ha på platsen. Till exempel bör hänsyn tas till stadsbilden och platsens förhållande till resten av staden, värdefulla grönområden, kulturhistoria samt individers intressen.

➢ Marktyper som tidigare har planerats för förtätning är bland annat: hårdgjorda ytor (t.ex. parkeringsplatser), grönområden, gråytor/industrimark, omforma infrastruktur samt innergårdar.

➢ Förtätning kan utifrån den presenterade forskningen göras genom mindre och större kompletteringar i befintlig miljö, omvandling av ett helt område, våningspåbyggnad men även rivning och nyexploatering.

3.4 Samband mellan förtätning och stadsutveckling Synsättet på förtätning som en stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling varierar. Stadsplanering och stadsutveckling har förändrats genom tiderna. Förtätning är då ett begrepp som har uppstått inom stadsplaneringen och förekommer ofta i översiktsplaner samt av samhällsbyggande myndigheter (Boverket, 2016).

16

I Boverkets (2016) idéskrift ”Rätt tätt” presenteras förtätning som stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling. I denna idéskrift skrivs det att anledningen till att förtätningen har blivit en trend är för att vi har en kraftigt ökande befolkning i Sveriges städer och större orter, dessutom så råder det en bostadsbrist i många kommuner. Fler städer har utvecklats på sådant sätt att de växer utåt och skapar en stadsutglesning. Detta har ökat bilberoendet samt har gett upphov till att natur- och jordbruksmark gått förlorade. Genom förtätning kan markanvändningen effektiviseras, bostäder byggas och anses främja den hållbara stadsutvecklingen (Boverket, 2016). Campbell (1996), forskarassistent inom stadsplanering och policyutveckling vid Rutgers University, skriver i artikeln ”Green cities, growing cities, just cities?” att utmaningarna beträffande en hållbar stadsutveckling varierar. Detta beror företrädesvis på att städer är unika och komplexa. Dessutom belyser Campbell (1996) att hållbarhetsaspekterna kan vid vissa tillfällen stå i konflikt med varandra. I och med att förutsättningarna varierar mellan diverse städer behövs även olika lösningar för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Korrelationen mellan förtätning och hållbar stadsutveckling sägs således vara mer komplex än så (Berg et al, 2012; Campbell, 1996). I nästa del av detta avsnitt (3.4.1) så redogör jag för olika synsätt på förtätning som stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling. 3.4.1 Olika synsätt på förtätning som strategi för hållbar stadsutveckling I forskningsartikeln” The Compact City: Just or Just Compact? A Preliminary Analysis” skriver Elizabeth Burton (2000) att städer med högre täthet bidrar till ökad social rättvisa. Förtätning kan bidra till social rättvisa på sådant sätt att möjligheterna till förbättrad livsstil ökar för låginkomsttagare. Sammantaget tyder undersökningen på att medelstora städer kan hög täthet vara positivt för vissa aspekter beträffande det sociala kapitalet men missgynna andra aspekter. Städer med högre täthet kan enligt Burtons (2000) undersökning leda till förbättrad kollektivtrafik, minskad social segregation samt ökad tillgänglighet till kommersiella verksamheter, arbete och bostäder. Burtons (2000) slutsats i denna artikel är att städer som främjar den sociala rättvisan var till största del städer med hög bostadstäthet. En förtätning i staden kan således främja den sociala rättvisan om strategin genomförs på rätt sätt, alltså anpassat till platsens behov och lämplighet (Burton, 2000). Burton (2000) skriver även att det finns nackdelar med förtätning som strategi, bland annat att det kan resultera i trängsel och minska det fria livsutrymmet. Burton (2000) skriver dessutom i sin artikel om att förtätning i staden kan leda till att färre människor kommer ha råd med bostäder till rimligt pris. Framför allt då det kommer att finnas mindre markyta kvar så kommer priserna att stiga vilket i sin tur ökar priset på bostäderna (Burton, 2000). Bellander (2005) förklarar att fördelarna med en tät och blandad stad är att den leder i sin tur till en ökad samordning av diverse funktioner, förbättrar underlaget för service, jämnare trafikbelastning. Bellander (2005) skriver även att en tätare och funktionsblandad stad även främjar jämställdhet, mellan män och kvinnor men även mellan personer i olika åldrar, bakgrund och livsstil. Enligt Bellander (2005) genererar en tät och funktionsblandad stad mer dynamiska städer med en ökad tillgänglighet och aktivitetsnivå. Detta bidrar till att staden är befolkad hela dygnet vilket ger förutsättningar till ökad säkerhet och trygghet (Bellander, 2005)

17

Enligt Permana et. al. (2015) kan täta städer innebära minskade koldioxidutsläpp, luftföroreningar och minskad energianvändning. Detta grundar sig i att den blandade markanvändningen ökar förutsättningarna för att kunna välja mer miljövänliga transportsätt. Alltså minskar det bilanvändningen, trafikstockningar och ökar gång-, cykel- samt kollektivtrafiken vilket främjar luftkvaliteten och ökar tillgängligheten istället (Permana et. al., 2015). Fatone et al. (2012) skriver i ”Environmental sustainability and urban densification” att en förtätning anses läka stadsutglesningen genom att begränsa markanvändningen och bygga i befintlig miljö. Genom den begränsade markanvändningen och förtätning kan man optimera energi och transportflödena vilket i sin tur främjar kollektivtrafiken. En minskning av markanvändning kan innebära att landsbygdsområden samt naturresurser bevaras och tillvaratas. Kollektivtrafiken kan utnyttja de minskade avstånden mellan bostäder, arbetsplatser och offentliga verksamheter detta leder i sin tur till minskade luftföroreningar och buller. Vidare skriver Fatone et. al. (2012) att sambandet mellan täthet och hållbarhet inte alltid kan sättas i ett positivt syfte, men istället betraktas som svagt relaterat eller korrelerat på begränsade sätt. Dessutom kan en utveckling med hög täthet istället generera negativa effekter på den byggda miljön och dess kvaliteter, t.ex. kan det resultera i trafikstockningar, mer luftföroreningar och högre bullernivåer. När staden förtätas utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv kan en förtätning istället skapa konflikter kring hur marken bör användas. Frågor som hur infrastruktur, teknik, offentliga verksamheter samt byggnader bör anläggas för att uppnå de uppsatta politiska hållbarhetsmålen uppstår och ifrågasätts (Fatone et. al., 2012). Ståhle (2008b), stadsbyggnadsforskare på KTH, menar däremot att en förtätning av grönområde inte behöver innefatta en försämring av miljömässiga kvaliteter, utan en tät stad kan även skapas på ett miljömässigt sätt. Trots att det blir färre grönområden vid förtätning så kan tillgängligheten till de grönområden som återstår förbättras, förankras och förhöja kvalitén. Allt beror hur området väljs att förtätas utifrån de lokala förutsättningarna som finns (Ståhle, 2008b). Wingren et. al. (2015) skriver i ” Urbana nyanser av grönt – om grönskans roll i en förtätad klimatsmart stad” att stadens gröna ytor är viktiga i arbetet för en hållbar stadsutveckling. Vidare nämner Wingren et. al. (2015) att risken med förtätning är att de grönytor som behövs för människor, växter samt djur naggas i kanten. Vid förtätning kan det alltså finnas en risk för att grönytor exploateras för mycket så att det resulterar i en obalans mellan grönytornas olika funktioner. Samtidigt som staden förtätas och förändras så sker det en förändring av dess funktioner samt platser vilket alltså i sin tur kan leda till att nya former av grönska uppkommer. Former, funktioner och karaktärer som människor inte riktigt känner igen kan utvecklas på bekostnad av andra som de lärt sig att tycka om och som är betydelsefullt för stadens identitet och karaktär (Wingren et. al., 2015). Wingren (2016) som är professor i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp, hon är även projektledare samt redaktör för boken ”Urbana nyanser av grönt – om grönskans roll i en förtätad klimatsmart stad” berättar dessutom i en intervju i Boverkets idéskrift ”Rätt tätt” att i en förtätad stad får befintliga grönytor nya funktioner. Detta innebär då att staden bör vara förberedd på att ompröva grön- och exploateringsplaner (Wingren et. al., 2015; Boverket, 2016). Vid stadsbyggande där intentionen är att förtäta för att höja stadskvalitén och göra stadsdelen mer attraktiv samt hållbar så beskriver Westlund et. al. (2016) i boken ”Rätt att bo kvar” en risk för gentrifiering. Westlund et. al. (2016) beskriver att gentrifieringsprocessen handlar om

18

att en stadsdel eller bostadsområde ändrar karaktär från att vara förhållandevis slitet samt alldagligt (men oftast fullt fungerande) till att bli upprustat och populärt. Husen renoveras, ny bebyggelse förs upp, gatustrukturen förändras och rustas upp vilket leder oftast till att hyrorna höjs. Detta innebär då att vissa boende inte har råd att bo kvar. Westlund et. al. (2016) nämner att gentrifiering skapar bortträngning av hushåll med lägre inkomster och att somliga politiker och planerare försöker oftast försumma denna negativa sida med att förtäta och höja områdeskvalitén. Dessa är istället positiva för denna process då fastighetsvärdena stiger, mer välbärgade hushåll flyttar in och då förklarar vissa politiker samt planerare det som att området blir mer ”tryggt”, ”hållbart” samt ”attraktivt” och är egentligen kodord för höjda hyror. Westlund et. al. (2016) anser emellertid att processen är missvisande eftersom gentrifiering bildar segregering mellan fattiga och rika stadsdelar. Framför allt då invånare med lägre inkomstnivå tvingas indirekt och successivt att flytta ut ur dessa stadsdelar som rustas upp, förtätas och planerar att bli mer ”hållbara” (Westlund et. al., 2017). I artikeln ”Förtätning av staden har sina gränser” berättar Andersson (2015), landskapsarkitekt samt professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet Ultuna, att tätt är inte lika med ekologiskt hållbart och att det finns ett antal vilseledande argument för förtätning. Han menar att förtätning ibland inte handlar om att det är den mest effektiva stadsbyggnadsstrategin egentligen. Utan att i täthetsdiskussionen så finns det en del falskspel. Byggbolagen utger sig själva vara samhällsbyggare men att det inte stämmer i verkligheten. De är aktiebolag med avkastningskrav och vill bygga med en högre exploatering för att det gynnar deras intressen. Detta görs då genom att de lånar sin trovärdighet av de stadsbyggare som vill bygga staden tätare (Andersson, 2015). Andersson (2015) skriver även att stadsbyggande måste vara mer än en ”ensaksfråga”. Att bygga tätt för sociala kontakter är en bra tanke, men den täta staden är inte tillräcklig för att främja den sociala rättvisan. Andersson (2015) nämner att förtätning som strategi är en trend som många pratar om, att det är en slags propaganda. Motivet bakom strategin är att människor ska kunna interagera samt utveckla det sociala livet och därmed byggs det tätare, problemet som uppstår då är att vissa stadsdelar har blivit tätare än innerstaden, t.ex. nybyggda Årstadal i Stockholm stad. Denna stadsdel är så tätt bebyggd att det inte finns plats längre med att tillföra nya funktioner. Beträffande barnperspektivet så finns det riktlinjer som säger att förskolorna ha tillgång till 30 kvadratmeter utemiljö för varje barn. Årstadal är så tätt bebyggd att siffran inte når mer än fem kvadratmeter per barn. Trots att det är tätbebyggelse i området finns det få offentliga rum såsom parker och torg. Andersson (2015) skriver att tätbebyggelsen även har påverkat tillgången av solljus negativt till de barn som vistas på gården (Andersson, 2015). För att förstå hur förtätningen bidrar till en ekonomisk utveckling presenterar Andersson et. al. (2018) i rapporten ”Att lära sig av staden” en forskning om så kallade agglomerationsekonomier som förklarar förtätningens ekonomiska fördelar. Andersson et al. (2018) nämner att staden beskrivs som en tät miljö, sammanhållen av centripetala(förtätande) krafter samt balanseras av centrifugala(förtunnande) krafter. De centripetala krafterna innefattar agglomerationsekonomier och betraktas vara fördelaktiga. En tät stad kan i denna mening bidra till ökande skalavkastning i produktionen med flertal aktörer i området men även motsvarande skalfördelar i det bredare utbudet av både kultur och konsumtion. En tät stad med många mötesplatser är en förutsättning för att skapa nya branscher och flera jobb, bättre utbildning samt främjar kulturlivet men även innovation, konkurrens och kunskapsutbyte. De centrifugala krafterna som uppstår i den täta staden är t.ex. de observerbara kostnaderna av att vara verksam i täta stadsmiljöer. Det kan vara trängsel samt trafikstockningar som hämmar den ekonomiska produktionen genom att öka de befintliga transaktionskostnaderna, avgaser, buller och långa köer som besvärar den sociala miljön. Den

19

sociala miljön blir negativt påverkad på sådant sätt att det minskar medborgarnas välmående (Andersson et. al., 2018).

I artikeln ”Stadsmässig förtätning i mindre städer och tätorter” nämner Sjögren (2016) att förtätning betraktas vara gynnsamt för ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt. Närhet ger möjlighet till ett ökat utbyte, framför allt i varor och tjänster men även utbytet av idéer som en betydlig tillväxtfaktor. Sjögren (2016) skriver att det finns en del ekonomiska fördelar med att förtäta men att det samtidigt är ”dyrt och jobbigt” att förtäta. Vidare skriver Sjögren (2016) att den som vill förtäta stöter på svårigheter, även i större städer. I centrala områden så är planprocessen i princip mycket krångligare och mer tidsfördröjande, dessutom kräver det större hänsyn till omgivningen då risken för överklagande är större. För att uppfylla samhällets krav och kommunens mål beträffande trafikbuller, tillgång till grönytor samt tillgänglighet i centrala lägen krävs det omfattande, genomgripande utredningar och kostnadskrävande åtgärder. I platser som planeras för förtätning kan det finnas föroreningar samt fornminnen och på dessa platser kan förtätningsprocessen fördröjas och dessutom så kostar mycket pengar att både utreda och åtgärda sådana områden (Sjögren, 2016).

Boyko et al. (2011) och Andersson et. al. (2018) skriver även att en förtätning hade ökat stadens ekonomiska effektivitet på olika sätt (Boyko et. al., 2011; Andersson et. al., 2018). Framför allt då täta städer lockar företag samt olika verksamheter att etablera och lokalisera sig i den täta staden. Boyko et. al. (2011) skriver även att markvärdet ökar i täta och funktionsblandade städer detta leder i sin tur att bostäder blir dyrare och det blir dyrare för verksamheter att etablera sig i sådana täta stadsmiljöer (Boyko et. al., 2011).

Tabell 3. Sammanställning av förtätningsargument för en hållbar stadsutveckling utifrån ett urval av tidigare forskningslitteratur.

Argument för förtätning som stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling

Fördelar Nackdelar

➢ Kan resultera i agglomerationsfördelar och därigenom en ekonomisk tillväxt. Främjar dessutom kulturlivet, kunskaputbyte, innovation och konkurrens.

➢ Dyrare markpriser kan innebära dyrare bostäder. Dyrare markpriser kan även innebära att vissa verksamheter inte vill etablera sig i området. En förtätning kan resultera i gentrifiering där människor som har det sämre ekonomiskt drabbas.

➢ Främjar mer miljövänliga och hållbara transportsätt och kan minska utsläpp. Mer promenadvänliga städer som främjar gång- och cykeltrafik.

➢ Grönområden minskar. Kan även innebära en obalans mellan grönytans olika funktioner. Funktioner på befintliga grönytor kan förändras.

➢ En större funktionsblandning kan innebära ökad attraktivitet samt tillgänglighet i staden. Ökad funktionsblandning kan även innebära ökat serviceunderlag.

➢ Kan resultera i trängsel och minska det fria livsutrymmet (utrymme att vistas i som t.ex. förskolornas utemiljö i Årstadal).

20

➢ En förtätning anses läka stadsutglesningen som modernismen medförde.

➢ Kan resultera i trafikstockningar, mer luftföroreningar samt högre bullernivåer.

➢ Trots färre grönområden återstår kan de som återstår förbättras, förankras bättre med andra platser samt förhöja kvaliteten i området.

➢ Konflikter kring markanvändning kan uppstå.

➢ Mer dynamiska städer. ➢ Tätbebyggelse kan påverka möjligheten till solljus negativt.

➢ Förtätning kan innebära optimera energi- samt transportflöden genom bl.a. förbättring av kollektivtrafiken.

➢ Förtätningsprocessen kan kräva mer genomgripande utredningar vilket är kostnadskrävande och fördyrar processen. Vid en förtätningsprocess kan dessutom överklaganden tillkomma, detta fördröjer och därigenom fördyrar processen.

➢ Förkortade restider. ➢ Att förtätning är en strategi enbart för att bygga och tjäna pengar på, byggaktörer bygger till egen nytta.

➢ Ökar markvärdet och stimulerar den ekonomiska tillväxten. Kan locka företag samt verksamheter att etablera sig på platsen.

➢ Främjar den sociala rättvisan. Ökar jämställdheten och främjar jämlikheten mellan olika grupper i samhället.

➢ Kan bespara markytor så att landsbygdsområden samt naturresurser bevaras och inte överexploateras.

21

4 Stockholms kommun I Stockholms kommun estimeras det finnas ungefär 962 000 invånare vilket även gör det till Sveriges största kommun sett ur invånarantalet (Wikipedia, 2019; SCB, 2018). I dagsläget präglas Stockholm av en stor befolkningstillväxt och till år 2040 förväntas befolkningsmängden i Stockholms kommun öka till 1,3 miljoner invånare. Internationellt sett så klassas Stockholm högt när det kommer till livskvalitet, innovationsförmåga, trygghet samt samhällstillt. Detta är en tydlig indikation på att Stockholm är en attraktiv stad. Att Stockholm växer fort innefattar även utmaningar som alla gemensamt måste ta ansvar för att sträva efter en hållbar stadsutveckling för att skapa en mer sammanhållen och hållbar stad. Utmaningarna staden står för är bland annat bostadsbyggandet, förbättra transportinfrastrukturen, minska stadens klimat- och miljöpåverkan, främja jämställdhet och minska sociala skillnader såsom den socioekonomiska segregationen (Stockholm stad, 2018b). I detta kapitel redovisas viktiga strategiska styrdokument tillhörande Stockholm stad som är grunden till hur staden bör utvecklas. 4.1 Vision 2040 – Ett Stockholm för alla Vision 2040 - Ett Stockholm för alla antogs av kommunfullmäktigen i början av år 2017. Detta är ett visionsdokument som är en utgångspunkt till andra styrdokument som t.ex. översiktsplanen för Stockholm stad. Visionsdokumentet visar Stockholm stads vision och mål för hur staden kommer eventuellt att se ut år 2040 och ersätter det tidigare ”Vision Stockholm 2030”. Av visionen framgår således stadens långsiktiga mål samt strategier för en långsiktig och hållbar utveckling (Stockholm stad, 2018b; Stockholm stad, 2017a). Visionen delas in i fyra avsnitt med beskrivning av vilka kvaliteter som ska känneteckna Stockholm år 2040. Visionerna är följande (Stockholm stad, 2017a):

- Ett Stockholm som håller samman - Ett klimatsmart Stockholm - Ett ekonomiskt hållbart Stockholm - Ett demokratiskt hållbart Stockholm

4.2 Stockholm stads översiktsplan Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt styrdokument och ska enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen(PBL) ge vägledning och stöd i beslut om hur mark- och vattenområden ska användas i kommunen. Därutöver ska översiktsplanen ange hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras (Nationalencyklopedin, 2019). Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men har en vägledande funktion och har en betydelsefull roll i stadens utveckling (Stockholm stad, 2018b). Den befintliga översiktsplanen för Stockholm stad antogs av kommunfullmäktige i februari 2018 och vann laga kraft den 23 mars 2018. Översiktsplanen utgår från ”Vision 2040-ett Stockholm för alla” och pekar ut huvudriktningen för den hållbara stadsutvecklingen (Stockholm stad, 2018a; Stockholm stad 2018b).

22

4.2.1 Stockholm översiktsplans mål för en hållbar stadsutveckling I översiktsplanen för Stockholm stad så finns det fyra föreslagna mål för stadsbyggandet. Dessa mål beskriver i första hand vilken stadsmiljö samt stadsstruktur som eftersträvas. Stockholm stads översiktsplan fokuserar på täta, funktionsblandade och sammanhållna stadsmiljöer som sägs bidra till hållbar stadsutveckling. Mål för stadsbyggandet ska fungera som en stödjande funktion i planeringen samt stadsbyggandet och för att nå målen behövs en tydlig utbyggnadsstrategi. Stadsbyggnadsmålet beskrivs i översiktsplanen på följande sätt: ” Stockholm ska vara en stad för alla med täta och sammanhållna stadsmiljöer där bebyggelse och grönstruktur samspelar och ger förutsättningar för goda livsmiljöer. ” (Stockholm stad, 2018b) Därefter så delas målen för stadsbyggandet i fyra mål. Översiktsplanen utgår från stadsbyggnadsmål och dessa är: En växande stad, en sammanhängande stad, god offentlig miljö samt en klimatsmart och tålig stad (Stockholm stad, 2018a). 4.2.2 Förtätning i Stockholms kommun För att uppnå dessa fyra mål som har redogjorts i föregående avsnitt så har en utbyggnadsstrategi tagits fram. Utbyggnadsstrategin beskrivs som ett verktyg för planering och genomförande av översiktsplanen. Stadsbyggandet är ett viktigt redskap för att faktiskt bidra till att styra utvecklingen i en hållbar riktning och utvecklingsstrategin ska bidra till en hållbar stadsutveckling. Vad som är viktigt att belysa utifrån översiktsplanens innehåll för Stockholm stad är att det satsas stort på olika förtätningsprojekt i staden (Stockholm stad, 2018b). Ur stadens mål- och strategidokument så går det att utläsa att förtätning har blivit ett stadsbyggnadsideal. Framför allt då tidigare stadsbyggnadsideal såsom modernismen förde med sig ett antal konsekvenser och som i dagsläget uttrycks av kritiker att det motverkar den hållbara utvecklingen i staden (Tunström, 2009). I helhet så sägs förtätningspotentialen i de utvalda stadsdelarna bidra till en ökad täthet som i sin tur resulterar i mer levande och trygga miljöer, vilket är en förutsättning till hållbar stadsutveckling (Stockholm stad, 2018b). Staden kommer att satsa på en stadsutveckling genom fyra utbyggnadsstrategier vilka är följande: Använd den centrala stadens attraktionskraft, satsningar på fokusområden och stärkta samband, att möjliggöra värdeskapande kompletteringar samt att ta vara på långsiktiga stadsutvecklingsmöjligheter (Stockholm stad, 2018b).

Utbyggnadsstrategin som kommer att ligga till grund för min fallstudie i nästa kapitel är framför allt, ”Satsningar på fokusområden och stärkta samband” och förklaras i samband med beskrivningen av projektet Fokus Skärholmen.

23

5 Fallstudie Fokus Skärholmen I detta kapitel görs en fallstudie för projektet Fokus Skärholmen i Skärholmens stadsdelsområde för att erhålla empiriskt material. Fallstudien utgörs av en beskrivning av det geografiska området ”Skärholmens stadsdelsområde” sedan så presenteras projektet Fokus Skärholmen. Slutligen så undersöks relationen mellan förtätning som stadsbyggnadsstrategi samt hållbar stadsutveckling inom projektet Fokus Skärholmen. 5.1 Skärholmens stadsdelsområde Skärholmens stadsdelsområde omfattar fyra stadsdelar och dessa är Skärholmen, Bredäng, Sätra och Vårberg. Stadsdelarna tillhör Söderort och ligger i Stockholms kommun (Stockholm stad, 2017b). Invånarantalet estimerades vara 36 400 år 2016 (Stockholm stad, 2018g). Majoriteten av bebyggelsen i Skärholmens stadsdelsområde uppfördes under miljonprogrammet på 1960-talet och består av lamell- och skivhus samt småhus i form av radhus och villor. Stockholms byggnadsordning karaktäriserar Skärholmens stadsdelsområde i helhet som storskaliga stadsdelar som präglas av modernismens ideal om funktionsseparering, trafikseparering och grönska med fokus på ljus och luft i stadsrummen (Stockholm stad, 2017b; Stockholm stad 2018d). Under de senaste åren har Stockholms snabba utveckling också nått Skärholmens stadsdelsområde och intresset att bygga i stadsdelarna har skjutit i höjden (Berring, 2017). I översiktsplanens utbyggnadsstrategi så anges det att Skärholmen stadsdelsområde har stora stadsutvecklingsmöjligheter, behov att växa och förbättras. Framför allt då det är beläget vid västra Söderorts största shoppingcenter i Skärholmen men även handels- och industriområdet Kungens kurva samt Mälaren (Stockholm stad, 2017c). Det har dessutom inte byggts i större omfattning sedan miljonprogrammet under rekordåren då stadsdelarna fick stor kritik och betraktades då som färdigbyggda. Efter rekordåren så har det enbart skett mindre kompletteringar med ny bebyggelse (Berring, 2017). För att uppnå bostadsmålen om 140 000 nya bostäder i Stockholms kommun så har översiktsplanen angett att Skärholmens stadsdelsområde ska bidra till en omfattande del av bostadsproduktionen. Översiktsplanen har angett att stadsdelsområdet är ett fokusområde med stor potential till stadsutveckling och stadsbyggande. Ett stadsbyggnads- och stadsutvecklingsprojekt som har kommit till är ”Fokus Skärholmen” (Stockholm stad, 2018b). 5.2 Fokus Skärholmen I detta avsnitt så redogör jag kring bakgrund till projektet, tanken bakom Fokus Skärholmen, detaljplaner samt stadens arbetsmetoder inom projektet. Därefter redogör jag för målen samt utbyggnadsstrategierna och hur hela projektet förhåller sig till övriga viktiga plan- och styrdokument. 5.2.1 Bakgrund till projektet ”Fokus Skärholmen” I Stockholms stads översiktsplan anges Skärholmens stadsdelsområde som ett av de fyra fokusområden i Stockholm stad. Sedan miljonprogrammets tid så har endast mindre kompletteringsprojekt genomförts men nu är planerna för Skärholmens stadsdelsområde omfattande. I december 2015 så fastställde stadsbyggnadsnämnden i startpromemorian att planarbetet för projektet ska påbörjas och namngavs ”Fokus Skärholmen”. Projektet ligger i

24

linje med den befintliga översiktsplanen och det övergripande målet för Fokus Skärholmen är att bidra till Vision 2040-Ett Stockholm för alla. Samtliga Skärholmens stadsdelsområdes stadsdelar Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg är inkluderade i projektet (Stockholm stad, 2018b; Berring, 2017; Stockholm stad, 2015). I dagsläget omfattar projektet 16 detaljplaneområden med sammanlagt 6500 nya bostäder och stadsutvecklingen samt stadsbyggandet kommer att pågå under flera år och i flera olika etapper. Samtliga detaljplaneprocesser syftar till att bidra till Stockholms stads övergripande mål om 140 000 nya bostäder fram till år 2030. En stor befolkningstillväxt sker nu i hela Stockholms kommun och de nuvarande planerna innebär även en ökning av stadsdelsområdets invånare. Befolkningsmängden i Skärholmens stadsdelsområde estimerades vara 36 378 år 2016 och beräknas till år 2040 öka till 52 146 vilket är en ökning med ungefär 43 procent (Stockholm stad, 2018b). Tanken bakom Fokus Skärholmen är att det ska satsas mer på bostadsbyggande samt en socialt hållbar stadsutveckling. Det är ett profilprojekt med fokus på social hållbarhet i första hand och ligger i linje med Stockholms stads övergripande mål för social hållbarhet i stadsbyggande. Karin Ahlzén (2019) som är projektchef för ”Fokus Skärholmen” nämner i en intervju att projektet Fokus Skärholmen är på många sätt ett stadsbyggnadsprojekt men i första hand ett stadsutvecklingsprojekt med social hållbarhet i fokus. Hon nämner att stadsbyggande ingår i stadsutveckling vilket i sin tur ingår i den hållbara utvecklingen som är ”paraplybegreppet” för helheten (Ahlzén, muntligt, 2019). Fokus Skärholmen har som mål att ”läka samman” stadsdelarna Skärholmen, Sätra, Bredäng och Vårberg. Projektet syftar även till att skapa en dynamisk stad där alla människor inkluderas och har möjligheten till att bo och att fysiskt sammankoppla staden med angränsande stadsdelar samt att åstadkomma socialt blandade stadsdelar med diverse boendeformer (Stockholm stad, 2019b). Nya värden planeras tillföras i stadsdelsområdet som i sin tur ska öka stadsdelsområdets attraktivitet och tillgänglighet (Stockholm stad, 2018b). Översiktsplanen pekar dessutom på att intilliggande projektet Förbifart Stockholm som avser sträckan mellan E4 Skärholmen samt E4 Häggvik kommer att knyta samman de norra samt södra länsdelarna vilket i sin tur stärker Skärholmens läge i regionen (Stockholm stad, 2018b). Det kan även vara relevant att nämna att Region Stockholm planerar för en snabbspårväg i södra Stockholm som kallas för ”Spårväg Syd”. Arbetet förväntas kunna påbörja år 2024 och genomförandetiden beräknas till 10 år. Spårvägen planeras mellan Flemingsberg och Älvsjö och har tänkts att bl.a. passera knutpunkter som Masmo, Kungens kurva, Skärholmen samt Fruängen (Stockholm läns landsting, 2016). Den hållbara stadsutvecklingen som projektet Fokus Skärholmen eftersträvar omfattar bl.a. en förtätning som syftar till en snabb förändringstakt. Förtätningen ska i samband med de befintliga bebyggelsestrukturerna skapa mer dynamiska och kvalitativa stadsmiljöer (Stockholm stad, 2015) 5.2.2 Detaljplaner och arbetsmetoder I Fokus Skärholmen ingår 16 detaljplaneområden (delprojekt) både i mindre samt större detaljplaneområden och omfattar ungefär 6500 bostäder som är geografiskt utspridda över hela stadsdelsområdet. Morling (2019) nämner att detaljplaneområdenas omfattning och genomförandet av respektive detaljplan varierar och att hela stadsutvecklingsprojektet är en långsiktig process och att detaljplanerna i nuläget befinner sig i olika skeden. Majoriteten av

25

delprojekten är i senare planskede, efter samråd och vissa är i granskningsskede (Morling, muntligt, 2019). Ahlzén (2019) nämner att byggandet vid Vårbergstoppen påbörjades mars 2019 (Ahlzén, 2019). Läst ur inriktningsbeslutet har även Vårfrugillet samt Sätra gård även antagits och genomförandebeslut för dessa delprojekt har tagits (Stockholm stad, 2018e).

Figur 1. Nya kartan över Skärholmens stadsdelsområde och stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmen med de 16 detaljplaneområdena och med nya planerade bostäder som har markerats på kartan. Sätra Centrum, område 9, är den nya tillkomna detaljplanen (Stockholm stad, 2018e). Fokus Skärholmen arbetar med större flexibla detaljplaner dessa är bland annat är Vårbergsvägen, Mälaräng samt Skärholmsdalen. Inom dessa detaljplaneområden ska stadsdelar sammankopplas med angränsande stadsdelar genom ny bebyggelse (Stockholm stad, 2018e; Stockholm stad, 2017b). Ahlzén (2019) säger att i de större detaljplaneområdena har staden jobbat med ankarbyggherrar. I projektet så gör staden detaljplaneutformningen först och har markanvisat senare i processen, efter samråd eller till och med antagandeskede, för intresserade ankarbyggherrar med den sociala hållbarhetsdimensionen som ett kriterium (Ahlzén, muntligt, 2019). Genom stadens riktade jämförelseförfaranden ställer staden alltså specifika krav kring bland annat socialt hållbart byggande samt platsspecifika aspekter (Stockholm stad, 2017b). Ankarbyggherrarna ska alltså säkerställa att detaljplanernas utformning blir ekonomiskt samt byggnadstekniskt genomförbara men även att social hållbar stadsutveckling står i fokus (Ahlzén, 2019). Ahlzén (2019) nämner att varje ankarbyggherre ska i sin tur få 150 utlovade bostäder som säkerställer Fokus Skärholmens mål om stadsbyggande och stadsutveckling. Ankarbyggherrarna ska dessutom utlova ett antal arbetstillfällen samt sysselsättning till människor i Skärholmen. Dessa ankarbyggherrar ska även jobba med diverse trygghetsskapande aktiviteter och stötta civilsamhället. I vanliga fall brukar staden vid markanvisning erbjuda byggherren som lägger högst bud på marken eller vinner en

26

arkitekturtävling och markanvisningar sker dessutom mycket tidigare i processen. Vanliga byggherrar är även involverade i processen (Ahlzen, muntligt, 2019; Stockholm stad, 2018e). Ahlzén (2019) nämner även att projektet utgörs av ett tätt samarbete där stadsbyggnadskontoret samt exploateringskontoret tillsammans leder arbetet med Skärholmens stadsdelsförvaltning. Samarbete med olika förvaltningar och betydande aktörer för ”Fokus Skärholmen” är arbetssättet för projektet (Ahlzén, muntligt, 2019). 5.2.3 Projektets mål och förhållning till viktiga dokument Det övergripande målet för Fokus Skärholmen ska bidra till Stockholms vision samt mål om en hållbart växande stad med möjligheter för samtliga. Stadsbyggandet i Skärholmens stadsdelsområde planeras för att bidra till en hållbar stadsutveckling (Stockholm stad, 2019b). Det är viktigt att belysa att projektets utgångspunkter för ett socialt hållbart Skärholmen utgår från Stockholms långsiktiga framtidsbild nämligen ”Vision 2040 – ett Stockholm för alla”. Att motverka de rådande sociala skillnader som finns i staden är centralt både i visionen men även Fokus Skärholmens projektmål. För att uppnå dessa mål krävs ett aktivt samarbete inom stadens förvaltningar, förbättrat samarbete med regionens aktörer och dessutom en nära dialog med invånare inom stadsdelsområdet (Stockholm stad, 2017b). Ahlzén (2019) nämner muntligt att projektet Fokus Skärholmen är i linje med översiktsplanens mål och att projektet bidrar till en växande stad, sammanhängande stad, god offentlig miljö samt en klimatsmart och tålig stad. Vidare så nämner Ahlzén (2019) att projektet Fokus Skärholmen har kopplingar till FN:s 17 globala hållbarhetsmål och att det elfte målet är av stor betydelse för projektet. Framför allt då det målet behandlar hållbart bostadsbyggande och stadsutveckling men säger även att resterande hållbarhetsmålen är viktiga och applicerbara för Fokus Skärholmen (Ahlzén, muntligt, 2019). Målen för projektet har kategoriserats under tre olika målområden. För respektive målområde så finns det övergripande mål som redogör vilka effekter som eftersträvas (Stockholm stad, 2019b). Målen identifieras enligt nedan. Sammanhållen och varierad

Skärholmen ska vara en sammanhållen stadsdel med varierande platser, fler nya bostäder samt uttryck. Målet är att bilda en ny årsring med diverse stadskvaliteter och arkitektur. För att uppnå detta arbetar Fokus Skärholmen med större detaljplaner som strävar efter att bygga ihop stadsdelarna samtidigt som det möjliggör en större mångfald i området. Nya bostäder med olika upplåtelseformer, storlekar, arkitektur, utformning samt funktionsblandning (t.ex. olika verksamheter i bottenvåning) ska bidra till en dynamisk miljö dygnet runt för samtliga. Nya offentliga rum planeras även i samband med bebyggelsen och dessa ska vara trygga, jämlika och länka ihop områden till sammanhållna stadsmiljöer. Inom detta målområde ska även de gröna stadskvaliteterna stärkas och utvecklas. Parker och naturområden ska vara trygga och tillgängliga för samtliga invånare (Stockholm stad, 2017b; Stockholm stad, 2019b). Stadsdelsområdet ska bli mer sammanhängande, välgestaltat och orienterbart där gång- och cykelnätet ska förbättras betydligt så att flera människor upplever trygghet och känna att platsen blir mer inbjudande i stadsdelsområdet (Stockholm stad, 2017b).

27

Levande och innehållsrik

Stadsdelsområdet ska vara en plats där samtliga invånare kan känna tillhörighet. Barn och ungas behov tas i beaktande för att bidra till goda uppväxtvillkor och förutsättningar vid utveckling av Skärholmens stadsdelsområde. Det är viktigt att stadsutvecklingen sätter konst och kultur i fokus då det ska bidra till ökad attraktivitet, identitetsskapande samt förändring. Skärholmens identitetsstarka samt dynamiska stadsdelscentrum är viktiga för det lokala stadslivet och utgör viktiga mötesplatser för invånarna. Fokus Skärholmen har som mål att utveckla och stärka alla fyra centrum (Skärholmen, Bredäng, Vårberg samt Sätra) genom att utveckla utbudet samt kvaliteterna. För att en utveckling ska ske så är det viktigt med samverkan och samarbete med staden, näringslivets samt civilsamhällets aktörer. Detta mål syftar med andra ord till att främja innehållet samt livet i stadsdelarna. (Stockholm stad, 2019b) Delaktig och lärande

En utveckling ska ske med utgångspunkt att det ska beröra Skärholmsborna (Ahlzén, muntligt, 2019). Lokal- och invånarperspektivet är väldigt viktiga för att Skärholmens stadsdelsområde ska utvecklas utifrån förutsättningarna som finns. När fler människor känner att de kan delta och bidra med något så ökar det förutsättningarna för demokratisk hållbarhet. Det är därför viktigt med en lokalt förankrad process där Skärholmsbor får dela med sig sina synpunkter genom olika dialoger. De befintliga verksamheterna, byggnader och platser stärks och förankras med nybebyggelsen i området för att kunna åstadkomma en trygg blandad stadsdel. Detta mål fokuserar även på att inkludera externa aktörer och verksamheter som kan bidra till att stärka Skärholmens stadsdelsområde, i första hand på en social nivå (Stockholm stad, 2017b). Sammanfattningsvis kan man säga att målet ”delaktig och lärande” fokuserar på en lokal förankrad process, nya arbetssätt, att utgå från platsens förutsättningar, lärande samt samverkan mellan interna och externa aktörer (Stockholm stad, 2019b). 5.4 Förtätning som stadsbyggnadsstrategi i Skärholmens stadsdelsområde Överallt i Stockholms kommun så strävar staden efter en hållbar stadsutveckling. För stadsbyggandet i Stockholms kommun och framför allt Skärholmen stadsdelsområde nämns det att staden planerar för täthet, blandade funktioner samt hållbar infrastruktur (Stockholm stad, 2018b). När det gäller projektet Fokus Skärholmen så beskrivs det i startpromemorian följande: ” Skärholmen har identifierats som en plats där stort fokus ska läggas de kommande åren med målet att över 4 000 bostäder ska tillföras stadsdelarna Vårberg, Skärholmen, Sätra och Bredäng. Utvecklingen innebär för Skärholmen en förtätning som syftar till en relativt snabb förändringstakt där förtätning i samspel med befintliga bebyggelsestrukturer skapar kvalitativa och mer levande stadsmiljöer.” (Stockholm stad, 2015) Utifrån stadspromemorians beskrivning så framgår det att projektet Fokus Skärholmen satsar på en förtätning som en stadsbyggnadsstrategi i stadsdelsområdet. Vidare skrivs det att vid en stadsutveckling med över 4000 bostäder behövs det även ett ökat serviceutbud, skolor, kultur, parker, rekreation samt ett förbättrat gång- och cykelnät. Genom en strategiskt genomtänkt förtätning inom framför allt den befintliga stadsstrukturen ska Skärholmen då bli tryggare stadsdel med ökat serviceunderlag (Stockholm stad, 2015).

28

5.4.1 Fokus Skärholmens förtätningsargument Innan innebörden av dessa stadsbyggnadsstrategier förklaras mer ingående så kan det vara intressant att redogöra varför just förtätning har valts som en stadsbyggnadsstrategi i Skärholmens stadsdelsområde. Argumenten förs av intervjupersoner som är involverade i projektet Fokus Skärholmen. Berring (2019) nämner att det finns olika skäl till en förtätning i Skärholmens stadsdelsområde. Sedan expansionen av förortsutbyggnaden och moderna kommunikationer som bidrog till att staden kunde växa i storleken har det i dagsläget lett till att Stockholm har ganska lite mark kvar och det mesta är redan byggt eller anses vara värdefull natur. Under en viss period började staden bygga på gamla industriområden längs Hammarby sjöstad men dessa börjar ta slut. En strategi för att kunna möta upp till bostads- och servicebehovet i diverse stadsdelar är då att förtäta. Stockholms kommun har satt upp ett bostadsmål där 140 000 nya bostäder ska uppföras fram till år 2030 och det behövs en yta för att bygga dessa bostäder. I Skärholmens stadsdelsområde finns det möjligheter till det, det finns ytor som kan användas för att föra upp bostäder men även få stadsdelarna att bli mer sammanhängande än vad de ser ut idag. Genom en förtätning kan man dessutom bygga bort platser som inte fungerar så bra och optimera ytor istället. Till exempel kan otrygga platser, hörn och stråk där bostäderna vänder sig mot dessa byggas bort och användas till något bättre ändamål. Berring (2019) säger att idag ligger Skärholmen en bit in där man har matargator, parkeringsytor framför gatorna och ”invändig” bebyggelse, detta planeras att förändras och gaturum bör bli mer samordnade (Berring, muntligt, 2019). Ytterligare en anledning som Berring (2019) förklarar till varför Fokus Skärholmen planerar för en förtätning är att stadsdelsområdet kräver en variation av bostäder samt upplåtelseformer. I dagsläget är det till största del hyresrätter och det är bra om det blir en blandning av bostäder allt från arkitektur, upplåtelseformer samt lägenhetsstorlekar. Det ger en förutsättning för boende i området att göra en bostadskarriär i stadsdelsområdet. Vanligen så brukar människor flytta till angränsande stadsdelar eller platser i närheten. Med en förtätning i form av nya bostäder samt med ökad funktionsblandning så finns det förutsättningar att boende stannar kvar och bygger upp området och bidra till förhöjda kvaliteter i området. Det är viktigt att förnya och få en större mångfald i området så att människor väljer att bo kvar. En tätare och stadsmässig stadsdel uppskattas av många människor (Berring, muntligt, 2019). Enligt Ahlzén (2019) så kan de stora detaljplanerna bidra till att bygga ihop områdena och sammanlänka dem för att stadsdelsområdet ska kännas tätare, närmare och tydligare. Hon beskriver att stadsdelsområdet består av fyra stadsdelar som är planerade som öar runt tunnelbanestationerna, de hänger alltså inte riktigt ihop. Genom förtätning i form av att arbeta med de större detaljplanerna kan en förankring ske så att stadsdelarna upplevs som sammanhängande (Ahlzén, muntligt, 2019). Precis som Berring (2019) nämner Ahlzén (2019) att vi har ett skriande behov av bostäder i Skärholmen och hela staden, då gäller det att hitta ytor att bygga på och i Skärholmen finns det plats att bygga ytterligare. Bostadsbyggandet kan dessutom innebära en positiv utveckling för Skärholmen. Genom ett bostadsbyggande kommer investeringar och därigenom en summa pengar till stadsdelarna, det kan innebära att stadsdelsområdet blir rikare. Om förtätningen bidrar till en positiv ekonomisk utveckling, så innebär det att värdet på marken höjs vilket även är betydelsefullt för staden då det skapar potential för att värdeutveckla stadens eget

29

markinnehav. Genom detta kan staden satsa på ytterligare kvaliteter som i sin tur lyfter upp Skärholmen. Stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmen kan innebära en positiv ekonomisk resa för Skärholmsborna. En förtätning kan innebära att flera blir sysselsatta lokalt, får en hållbar ekonomi samt ökad självförsörjning i Skärholmens stadsdelsområde (Ahlzén, muntligt 2019). Morling (2019) anser att en förtätning är en lämplig stadsbyggnadsstrategi i Skärholmens stadsdelsområde. Hon menar att det finns överstora gaturum, gatorna upplevs mer som trafikleder än vanliga gator. Dessa gator kan ändras till mer stadsmässiga gator genom att bygga längs dem och reducera trafikytorna. Om bebyggelse uppförs längs gatorna och gång- och cykelnätet förbättras så kommer invånare uppleva stadsdelsområdet som mer levande och tryggt att gå längs dessa gator. Nya bostäder uppförs, vilket leder till att fler flyttar in och detta bidrar i sin tur till nytt underlag för service. Vidare nämner Morling (2019) att denna förtätning kommer att främja vägar som t.ex. Vårbergsvägen samt Skärholmsvägen som i nuvarande läge är svårt att gå längs dem. Fokus Skärholmen fokuserar således på att bygga längs Vårbergsvägen så att en sammankoppling sker och människor upplever att det är livligt och tryggare att passera (Morling, muntligt, 2019). Tabell 4. Denna tabell sammanfattar Fokus Skärholmens förtätningsargument som beskrivs i avsnitt 5.4.1.

Fokus Skärholmens förtätningsargument ➢ Staden har satt ett mål om 140 000 nya bostäder fram till år 2030 och finner att det

finns plats för ny bebyggelse i Skärholmens stadsdelsområde för att tillgodose bostadsbehovet.

➢ Stadsdelarna upplevs som trafikseparerade bebyggelseöar i dagsläget. Med förtätning som stadsbyggnadsstrategi kan dessa trafikytor exploateras för ny bebyggelse.

➢ Otrygga ytor kan optimeras eller byggas bort. Marken i Skärholmens stadsdelsområde kan användas mer effektivt genom förtätning.

➢ Förtätning kan skapa förutsättningar för ökad trygghet i stadsdelsområdet.

➢ Genom att bygga nya bostäder så kommer stadsdelsområdet få en mer varierad arkitektur och gestaltning. De nya bostäderna kommer att skilja sig från de som byggdes under miljonprogrammet. En omfattande del av dessa kommer att vara bostadsrätter. Alla dessa faktorer kan innebära att Skärholmsbor kan göra en bostadskarriär istället för att flytta ut och bidra till ekonomisk tillväxt i Skärholmens stadsdelsområde. Detta kan i sin tur innebär en ökning av stadskvaliteter och funktioner längre fram som därefter främjar flera faktorer.

➢ Stadsdelsområdet kan bli mer dynamiskt, attraktivt och tillgängligt genom förtätning som stadsbyggnadsstrategi. Skärholmens stadsdelsområde kan bli ett alternativ för fler människor att bosätta sig i.

5.4.2 Hur arbetar Fokus Skärholmen med förtätning? Förtätning innebär att bygga ytterligare i en befintlig miljö och därigenom att exploatera markytor med hänsyn till de lokala förutsättningarna (Ahlzén, muntligt, 2019). I Skärholmens stadsdelsområde ska en förtätning ske genom att bygga fler bostäder, i samband med förtätningen förbättras gång- och cykelnätet, utöka serviceutbudet samt bilda fler offentliga rum i form av mötesplatser samt parker. Det blir alltså ett tillskott av bebyggelse samt funktioner i samband med en socialt hållbar stadsutveckling med hänsyn till lokalperspektivet (Stockholm stad, 2015; Stockholm stad, 2017b; Stockholm stad, 2019b).

30

Ahlzén (2019) nämner i intervjun att de marktyper som planeras att bebyggas är i första hand hårdytor. Det är bland annat mycket stora trafik- och parkeringsytor (t.ex. trafikleder samt parkeringsdäck) men även en del grönytor (Ahlzén, muntligt, 2019). Morling (2019) hänvisar även till hårdytor i form av trafikleder som tar mycket utrymme och kan istället effektiveras. Morling (2019) förklarar att Fokus Skärholmen bygger på både grå- och grönytor. Grönytorna som planeras att bebyggas är dock inte ”värdefulla” grönytor (t.ex. inte Sätraskogen och sådana som uppskattas av Skärholmsbor) utan snarare grönytor av mindre betydelse som kan förbättras och förväntas förhöja kvaliteten i stadsdelsområdet. Förtätningen omfattar både kompletteringar men även omvandlingar i Skärholmens stadsdelsområde (Morling, muntligt, 2019). Allsidiga boendemiljöer

Denna utbyggnadsstrategi har pekat på att bebyggelsen i Skärholmens stadsdelsområde är i dagsläget funktionsseparerade med antingen handel, industri eller bostäder. Strategin omfattar både ny bebyggelse men även en möjlighet till att utveckla en högre grad av funktionsblandning. För att sträva efter den blandade stadsdelen så krävs det att identifiera fördelaktiga lägen för ny offentlig samt kommersiell service i både separata byggnader men även i bottenvåningar på flerbostadshus. Fokus Skärholmen satsar även på småskalighet och variation där en blandning av typologier, skala samt volymer ska främja och utveckla stadsdelsområdet på sådant sätt att en känsla av allsidighet och mångfald upplevs. Genom att ha varierande upplåtelseformer kan människor med diverse livsstilar mötas i vardagen (Stockholm stad, 2017b). Morling (2019) nämner att husen som tänks byggas beror på platsens läge men att fokus läggs på stadsmässighet (Morling, muntligt, 2019). Ahlzén (2019) förklarar att fokus Skärholmen planeras bebyggelse i ”någon slags urbanitet”. Bebyggelsen som förs upp ska omfatta 5–6 våningar i första hand med olika upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar, det kan vara hus i kvarter, lamellhus men även några inslag av punkthus och radhus (Ahlzén, muntligt, 2019). Denna strategi ska även möjliggöra tillfällig arkitektur och användning på vissa ytor där bebyggelse kan behövas rivas, byggas om eller optimeras. Den typen av byggnader samt ytor föreslås kunna användas till bland annat utställningshallar, pop up-affärer, replokaler samt kulturella verksamheter (Stockholm stad, 2017b).

31

Figur 2. Projeket Skärholmsdalen ingår inom strategin ”allsidiga boendemiljöer”. Projektet Skärholmsdalen ska förankra Sätra, Skärholmen samt Sätraskogens naturreservat. Detta delprojekt ska omvandla Skärholmsvägen till en stadsgata med nya funktioner (Stockholm stad, u.å.) Ett promenadvänligt gång- och gatunät

I dagsläget har Skärholmen ganska få kopplingar till resten av staden p.g.a. Södertäljevägen samt den befintliga topografin utgör en barriärverkan. Stadsdelsområdet planeras således bli sammanhängande. Inom denna strategi fokuseras det på att förankra stadsdelarna Skärholmen, Sätra, Vårberg samt Bredäng med ny bebyggelse men även koppla samman stadsdelsområdet med angränsande stadsdelar som till exempel Mälarhöjden. Denna strategi fokuserar bland annat på att omvandla trafikleder och stora grå- och hårdytor till mer aktiva gator och gena gångvägar. Befintliga trafikleder och parkeringsytor ska kompletteras med bebyggelse, välutformade trottoarer samt cykelbanor. En del gator kommer att vara mer livliga och aktiva medan andra ska kännetecknas av bostadsmiljöns vardagsliv (Stockholm stad, 2017b). Morling (2019) framför att Vårbergsvägen är viktigt att rusta upp och sammankoppla, för en trevligare och tryggare upplevelse sker det en förändring genom att bygga längs vägen (Morling, muntligt, 2019). De större detaljplaneområden Mälaräng, Skärholmsdalen samt Vårbergsvägen (se figur 1 för karta) ska alltså förankras med ny bebyggelse samtidigt som en mångfald av offentliga rum bildas (Stockholm stad, 2017b). Inom denna strategi fokuseras det även på att ut- och avveckla gångtunnlar beroende på läget. En del Skärholmsbor har pekat på att gångtunnlar känns otrygga att passera förbi samtidigt så anses gångtunnlar vara trafiksäkert för människor för att dessa undviker att korsa biltrafikerade gator. Otrygga ytor kan alltså optimeras och förbättras (Stockholm stad, 2017b). I detaljplaneområdet Söderholmen som har passerat godkännandeskedet så anges det att två gångtunnlar ska rivas. Dessa föreslås att bli till mer stadsmässiga gångstråk kantade av hus samt entréer samt en hastighetssäkrad passage ska alltså ske i plan och vid upphöjda övergångsställen (Stockholm stad, 2018f).

32

Figur 3. Detta detaljplaneområde kallas för Vårbergsvägen och är ett av de omfattande projekten i Fokus Skärholmen. Målet är att binda ihop stadsdelarna Vårbergs samt Skärholmen med ungefär 1000 bostäder och en ny grundskola (Stockholm stad, 2017b). En mångfald av gemensamma rum En strategi är att stärka offentliga rum för samspel mellan individer och grupper. Med detta innebär att Fokus Skärholmen satsar på offentliga rum som t.ex. levande och trygga lokala centrum, torg samt parker och platsbildningar i bebyggelsen. Levande lokala centrum kan bildas genom att fortsätta stärka Skärholmstorget, Bredholmstorget samt Måsholmstorget genom att expandera och utveckla verksamheterna i området. En viktig förutsättning för att dessa torg ska utvecklas ytterligare är att stärka kopplingarna till omgivande stadsrum (Stockholm stad, 2017b). Nya stadsnoder skapas när de större detaljplaneområdena Mälaräng, Skärholmsdalen samt Vårbergsvägen har färdigbyggts. Genom en förankring med ny bebyggelse så kan det vid stadsnoderna tillföras nya lokala mötesplatser samt diverse offentliga rum. Områdets offentliga rum är mångsidiga och kan omfatta allt från marknader, torghandel, lek eller sport (Stockholm stad, 2017b; Stockholm stad, 2017c). Projektet satsar även på en förtätning i form av att skapa kvartersgemensamma bostadsgårdar och allmänna platser. Denna bebyggelsestruktur erbjuder att allmänheten kan befinna sig i de kvartersgemensamma rummen samtidigt som en avgränsning mellan de allmänna platserna samt bostadsgemensamma ytor ska bildas (Stockholm stad, 2017b).

33

Figur 4. Området kring delprojektet Söderholmen. Vid Söderholmsskolan ska det byggas fler bostäder samt en ny konstgräsplan. Detta är ett exempel på hur det kan tänkas se ut när bebyggelse förankras med allmänna platser (Stockholm stad, 2017b).

Lokalt förankrad process

För att åstadkomma ett hållbart stadsbyggande och framför allt en hållbar stadsutveckling så är det viktigt att utgå från det lokala perspektivet (Stockholm stad, 2018c). Den demokratiska aspekten och processen i stadsbyggandet är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling. Detta handlar således inte bara om att bygga, utan hur staden planerar att bygga och utveckla stadskvaliteter som vänder sig till samtliga invånare på en lokal nivå. Till exempel sker utvecklade samråd och dialoger för att nå fler grupper i samhället. Fokus Skärholmen samverkar med medborgarvärdar, lokala kulturaktörer och håller i flera öppet hus. Under våren 2016 genomfördes en dialogturné ”Bästa Platsen” där projektet träffade boende i stadsdelsområdet och diskuterade det planerade projektet där medborgare framförde sina åsikter (Spacescape, 2016; Stockholm stad, 2018h). Vad som även tas upp vid en lokalt förankrad process är att invånare i Skärholmens stadsdelsområde har fått delta i gestaltning och utformning i t.ex. parkförnyelser i Bredäng (Stockholm stad, 2018h). Tabell 5. Denna tabell sammanställer Fokus Skärholmens strategier för stadsbyggande och hur staden planerar att förtäta stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg.

Förtätningsstrategier i Skärholmens stadsdelsområde

➢ Marktyper som planeras för förtätning är framför allt trafik- och parkeringsytor samt grönområden.

➢ Ytor som inte fungerar effektivt i dagsläget, optimeras och utvecklas. Dessa kan även rivas och exploateras på nytt för en mer effektiv markanvändning.

➢ Förtätningen omfattar mindre och större kompletteringar, omvandlingar i de större detaljplaneområdena samt förankringar av stadsdelar genom ny bebyggelse.

34

5.5 Relationen mellan förtätning och stadsutveckling i Skärholmens stadsdelsområde I detta avsnitt beskrivs relationen mellan hur stadsbyggnadsstrategin förtätning och stadsutveckling hänger ihop inom projektet Fokus Skärholmen. Genom de tre beskrivna projektmålen samt de fyra utbyggnadsstrategierna (som nämndes i avsnitt 5.3 samt 5.4) ska projektet Fokus Skärholmen ha i uppdrag att utgöra profilprojekt för socialt hållbar stadsutveckling. Enligt Ahlzén (2019) så är stadsbyggandet är ett verktyg för att uppnå andra mål, genom ett hållbart stadsbyggande så kan det alltså leda till en hållbar stadsutveckling (Ahlzén, muntligt, 2019). Berring(2019) förklarar att Fokus Skärholmen jobbar både med stadsbyggnadssammanhang(i form av förtätning) samt stadsutvecklingssammanhang, där stadsutvecklingen utöver stadsbyggandet även omfattar ökad trygghet, satsning på utbildning och förskolor. En av stadsbyggnadsstrategierna är ”lokalt förankrad process” som där det innebär att vid stadsbyggandet samt utvecklingen så är det viktigt att få med sig medborgare och ta hänsyn till de demokratiska aspekterna vid stadsbyggnadet. Berring (2019) förklarar även att en förtätning i Skärholmens stadsdelsområde kan leda till en hållbar stadsutveckling på sådant sätt att Fokus Skärholmen arbetar med målen kontinuerligt. Att inkludera de sociala frågorna inom delprojekten och samtidigt planera placering av skolor, förskolor, parker, offentliga rum som kan öka attraktiviteten och tillgängligheten i området. (Berring, muntligt, 2019). Med utgångspunkt i stadsdelsområdets lokala förutsättningar så kommer det att tillföras nya värden som i sin tur skapar mer dynamik i stadsdelarna. Genom den nya bebyggelsen som framför allt syftar till att bygga bostäder så kan det även forma trygga, orienterbara stadsrum med tillhörande samhällsservice, skapa nya målpunkter samt länka ihop stadsdelarna för en bättre förankring. Detta kan ske om planeringen fullbordas och då kan Skärholmens stadsdelsområde bli en mer sammanhållen, tät och levande stadsmiljö. En mer levande och blandad stadsmiljö kan utgöra förutsättningar för att öka tryggheten samt trivseln i stadsdelsområdet och på sådant sätt bidra till en hållbar stadsutveckling (Stockholm stad, 2017b; Stockholm stad, 2018d). Berring (2019) framhåller att stadsdelsområdet har många kvaliteter i dagsläget, t.ex. naturområden kopplade till Mälaren. En kontinuerlig stadsplaneringsplaneringsprocess kan göra området mer blandat samt mer liv i stadsdelarnas centrumbildningar på sådant sätt att fler upptäcker det. Genom förtätningen kan det som i dagsläget inte anses fungera bra förbättras samt optimeras och markanvändningen effektiviseras (Berring, muntligt, 2019). När Skärholmens stadsdelsområdes kvaliteter lyfts upp och flera bostäder i varierade upplåtelseformer, storlekar samt arkitektur byggs så finns det en chans för boende att skapa en boendekarriär inom stadsdelsområdet och att flera flyttar in till Skärholmen. Detta kan öka intäkterna i området och en effekt kan vara att markvärdet höjs och då kan staden satsa på fler

➢ Förtätningen sker med platsens lokala förutsättningar samt behov som utgångspunkt. Dialog med stadens invånare förs, för att skapa en mer demokratisk och inkluderande process.

➢ I samband med byggnadstillskottet ska förtätningen även omfatta funktionsblandning, varierad arkitektur och boendeformer . Skärholmens stadsdelsområde ska vara en tät och blandad stad med tillgång till diverse funktioner.

35

offentliga rum och service. Allt detta förbättrar kvaliteterna i och det blir en god cirkel av alltihopa. När gatorna omvandlas till mer stadsmässiga gator med varierad bebyggelse samt offentliga rum så ökas även tryggheten i stadsdelsområdet (Ahlzén, muntligt, 2019). Morling (2019) anser att Fokus Skärholmen kommer att lyfta upp Skärholmens stadsdelsområde framför allt då området har tillgång till kollektivtrafik, skog, service och centrum och många andra kvaliteter. Skärholmens stadsdelsområde är relativt nära stan och ligger invid Mälaren, allt detta är positiva kvaliteter och genom projektet kan Skärholmens stadsdelsområde bli mer attraktivt genom att staden framhäver och utvecklar dessa befintliga och nya kvaliteter (Morling, muntligt, 2019). Morling(2019) tar dessutom upp detaljplaneområdet Mälaräng som exempel att där bebyggelse kommer att uppföras mellan stadsdelarna Bredäng och Mälarhöjden. Mälarhöjden tillhör ett annat stadsdelsområde och i dagsläget råder det stora skillnader i inkomst mellan dessa stadsdelar. Ny bebyggelse hade kunnat förankra stadsdelarna och resulterat i större socioekonomisk blandning (Morling, muntligt, 2019). 5.5.1 Den planerade förtätningen och Spårväg Syds påverkan Berring (2019) nämner att Fokus Skärholmen är ett långsiktigt projekt som kan pågå mellan 10-15 år och på lång sikt så kan även Spårväg Syd byggas färdigt. Spårväg Syd är en snabbspårväg mellan Älvsjö och Flemingsberg och när den byggts färdigt så kan det binda ihop stadsdelsområdet bättre. Platsläget i regionen beror inte enbart på hur långt det geografiska avståndet är utan även på hur snabbt människor kan ta sig mellan olika punkter. Berring (2019) förklarar vidare att många gör ett aktivit val att helst inte välja pendla mer än en halvtimme till jobbet. En förändring i resor kan alltså förbättra platsläget och göra stadsdelsområdet mer attraktivt och tillgängligt på grund av att allt upplevs som närmare sitt boende (Berring, muntligt, 2019). Morling (2019) förklarar att all kollektivtrafik som förkortar restiden mellan olika platser i staden,framför allt till sina arbetsplatser, är positivt. I samband med den planerade förtätningen så möjliggör det att fler människor kan tänka sig att bo i Skärholmens stadsdelsområde då ligger närmare flera arbetsplatser(Morling, muntligt, 2019). Spårväg Syd kan öka attraktiviteten och tillgängligheten i Skärholmens stadsdelsområde då människor värderar restider högt och detta kan vara avgörande för att kunna se Skärholmen som en möjlig boendeort. Ett alternativ som inte har varit det förut. Skärholmens stadsdelsområde kan bli mer attraktivt för t.ex. Huddingebor att bosätta sig i Skärholmen Fokus Skärholmen är ett projekt som ska knyta ihop stadsdelarna och motverkar barriäreffekter, genom förbättrad kollektivtrafik kan det dessutom minimera restider och öka framkomligheten till olika arbetsplatser och samhällsservice. Detta kan i sin tur leda till att människor hellre väljer kollektivtrafik än bil vilket dessutom skulle kunna innebära en ekologiskt hållbar utveckling då miljövänligare resor görs (Morling, muntligt, 2019). 5.6 Utmaningar inom projektet Många projekt står inför olika utmaningar i processen för att implementera stadsbyggandet som i sin tur ska tänkas leda till en stadsutveckling. Fokus Skärholmen är ett av dessa projekt som i dagsläget står för en rad utmaningar. I detta avsnitt så görs en redogörelse kring vilka utmaningar Fokus Skärholmen står inför.

36

Ahlzén (2019) förklarar att bostadsmarknaden är relativt ostadig för tillfället samtidigt som det finns ett mål om 140 000 nya bostäder (varav 6 500 i Skärholmens stadsdelsområde) fram till år 2030 (Ahlzén, muntligt, 2019). Läst ur inriktningsbeslutet så råder det osäkerheter kring hur hela projektet med dess 16 delprojekt ska implementeras och hur alla dessa 6500 bostäder ska byggas (Stockholm stad, 2017d; Stockholm stad, 2018e). Morling (2019) förklarar att en utmaning inom projektet är att hitta en ”lämplig” utbyggnadstakt för att uppföra all bebyggelse. Marknaden kan inte sälja så många bostäder under en sådan kort tid och det är således av stor betydelse att hitta en lagom utbyggnadstakt. Det ska ske en omfattande byggnation men inte en allt för stor så att det inte går att sälja eller hyra ut bostäderna. Bebyggelsen som ska föras upp ska lyfta upp området. För att möjliggöra en god utbyggnadstakt så bör Fokus Skärholmen arbeta kontinuerligt med processen (Morling, muntligt, 2019). Ahlzén (2019) nämner att Skärholmens stadsdelsområde är en plats som många människor har fördomar om. Skärholmen betraktas som ett socialt utsatt område och marken är mindre värd i jämförelse med markpriset i mer centrala lägen i staden. Lägre markvärde inbegriper mindre pengar att på att finansiera och genomföra projektet. Det är inte lika många byggare som är intresserade av att bygga i Skärholmen. Detta är i sin tur en utmaning att få byggherrar bli intresserade av att investera i Skärholmens stadsdelsområde med social hållbarhet som kriterium. Det ska inte byggas enbart för ekonomiska vinster. Det är alltså en utmaning att få byggherrar och inse att Fokus Skärholmen är ett långsiktigt projekt och på längre sikt kan det innebära ekonomiska vinster när stadsdelsområdet blir en bättre plats, där bland annat sociala kvaliteter men även markvärdet gynnas. Ahlzén (2019) förklarar att när det byggs i stadsdelsområdet så ska kvalitéten vara på samma nivå som i resten av Stockholm stad. Bara för att Skärholmens markvärde är lägre så innebär det inte att något sämre ska byggas. All bebyggelse samt satsningar på diverse offentliga rum ska bidra till samma stadskvaliteter som i resten av staden. Gatorna, torgen, parkerna samt bostäderna ska inte vara sämre än någon annan plats. För att bidra till dessa kvaliteter måste staden få in pengar för att finansiera genomförandet av de 16 delprojekten (Ahlzén, muntligt, 2019).

Ur inriktningsbeslutet för Fokus Skärholmen beskrivs det i utlåtandet att tidplanen och projektmålen anses vara ambitiösa men det finns risker för tidsförskjutningar, ekonomiska osäkerheter samt utmaningar. Stadsledningskontoret har identifierat en utmaning beträffande det arbetssättet med ankarbyggherrar. Det föreligger en risk där ankarbyggherrar inte kan säkerställa genomförbarheten av detaljplanerna i tillräckligt hög grad och att delprojektens inkomster sjunker istället. I utlåtandet nämns även att ekonomiska osäkerheter kan eventuellt påverka utformningen och exploateringsgraden. Projektet Fokus Skärholmen kommer att pågå under många år och det är svårt att förutse stadens utgifter i tidigt skede, dessutom kan förändringar i konjunkturen eventuellt inträffa under projektets gång. Detta kan i sin tur påverka projektets inkomster. Det är viktigt att hitta en lämplig utbyggnadstakt då denna kan ha en effekt på markpriserna i stadsdelsområdet och därigenom påverka projektet Fokus Skärholmens totalekonomi vilket även följs upp under projektets gång(Stockholm stad, 2017d; Stockholm stad, 2018e).

Exempel på hur tidsplanerna kan förskjutas är genomförandetidplaner som har skjutits upp på grund av förbättrat underlag för bedömning av stadens arbeten. Detta har inneburit att utförandetiderna har behövts uppdateras och resulterar istället i merkostnader då arbeten fått göras om när planförslagen revideras. Många av de större projekten betraktas även som mycket komplexa och överlappar intilliggande projekt som bland annat Förbifart Stockholm

37

och Spårväg syd. Fokus Skärholmen bör förhålla sig till intilliggande projekt och detta kan innebära ytterligare förändringar i tidplanerna(Stockholm stad, 2018e).

Ahlzén (2019) nämner att risken att man trycker bort de mest utsatta kan föreligga. Hon förklarar vidare att Fokus Skärholmen är ett profilprojekt med social hållbar stadsutveckling i fokus. Samverkan och samarbete med stadsdelen är av stor betydelse inom projektet Fokus Skärholmen. Ahlzen (2019) förklarar att projektet inte ska missgynna lokalborna enligt följande:

”De som är mest utsatta måste följa med på denna resa där Skärholmen utvecklas. Inte trycka undan dem utan snarare att skapa möjligheter för dem. I Skärholmens stadsdelsområde ska det finnas möjlighet för jobb, för att barn ska kunna gå i förskolor och skolor samt öka sysselsättningen… Vi gör detta för Skärholmsborna, inte för att det ska flytta in en stor grupp rika människor. Lokalborna ska inte missgynnas.” (Ahlzén, muntligt, 2019).

Samtidigt så nämner Ahlzén (2019) att det inte är staden som äger alla hyresrätter och därmed svårt för staden att påverka om någon byggaktör vill renovera mycket eller höja hyran. Trots det så jobbar Fokus Skärholmen med att försöka inkludera Skärholmsborna kontinuerligt i processen (Ahlzén, muntligt, 2019).

38

6 Analys I det teoretiska ramverket redogjorde jag för olika utgångspunkter och i fallbeskrivningen så beskrev jag hur förtätning kan ske i praktiken och hur det kan förväntas leda till en hållbar stadsutveckling. I detta kapitel så kommer jag att analysera hur fallet ”Fokus Skärholmen” förhåller sig till det teoretiska ramverket. Den stadsbyggnadsstrategin som planeras och byggs i Skärholmens stadsdelsområde omfattar alltså en förtätningsprocess, men vad innebär begreppet förtätning för fallet Fokus Skärholmen egentligen? Hur ser relationen mellan förtätning och hållbar stadsutveckling ut för Fokus Skärholmen? 6.1 Begreppet förtätning inom projektet Vid förtätning så är det viktigt att granska strategins lämplighet utifrån platsens förutsättningar. Detta innebär i sin tur att respektive förtätningsprojekt måste planeras på ett särskilt sätt med den aktuella platsen som utgångspunkt och det går inte alltid att bygga med samma principer. Det är uppenbart att det planeras för en förtätning i Skärholmens stadsdelsområde sett ur projektets utbyggnadsstrategier. Efter att ha gått igenom samtliga dokument och genomfört intervjuerna så verkar Skärholmens stadsdelsområde satsa på bättre förankring mellan stadsdelarna genom byggnadstillskottet. Bredäng, Skärholmen, Sätra och Vårberg ska kopplas på ett bättre sätt genom att uppföra bebyggelse (ungefär 6500 nya bostäder) på de lediga och möjliga utrymmena mellan och inom stadsdelarna i samband med en funktionsblandning (nybebyggelse, nya verksamheter samt offentliga rum). Berring (2019) nämner även att förtätningen är ett sätt att optimera ytor som i dagsläget inte fungerar så bra till bättre ändamål. Ytor som kan kännas osäkra samt otrygga av barn (t.ex. gångtunnlar), funktionsnedsatta samt kvinnor kan effektiviseras och förbättras genom förtätningen. Om jag betraktar begreppet ”förtätning” utan vilka positiva och negativa egenskaper det för med sig och vad handlingen i sig innebär så förklarar Steiner et. al. (2007) att förtätning sker oftast på lågt exploaterade områden och lediga utrymmen i befintlig bebyggd miljö. I intervjun med Karin Ahlzén (2019) som är projektchef för Fokus Skärholmen så nämner hon att förtätning innebär att bygga ytterligare i befintlig miljö med hänsyn till de lokala förutsättningarna. När det kommer till förtätning i Skärholmens stadsdelsområde så har staden pekat på att det finns ”plats” att bygga på i Skärholmen. Detta kan innebära oexploaterad mark kan användas för att föra upp bebyggelse och rustas upp till det bättre. Förtätningen kommer då i sin tur innebära ett tillskott av ny bebyggelse i form av bostäder och funktionsblandning i Skärholmens stadsdelsområde. Den planerade förtätningen kommer även att innebära en ökad exploateringsgrad i Skärholmens stadsdelsområde och förväntas bidra till en ökad bebyggelsekoncentration med fokus på funktionsblandning. 6.2 Förtätningsstrategier i Skärholmens stadsdelsområde När innebörden av förtätning och dess strategier har studerats i teorin är det tydligt att i många fall anses det finnas kopplingar mellan den blandade staden samt begreppet förtätning. Till exempel så anser bl.a. Jane Jacobs (1961) och Gunilla Bellander (2005) att den funktionsblandade staden är den som bör eftersträvas. En funktionsblandad stad med närhet

39

till diverse faciliteter främjar flera stadskvaliteter samt bidrar till en stor variation inom en plats. Den blandade staden omfattar även en stad med variation i form samt innehåll med hög koncentration av boende, arbetande samt förbipasserande. Dessa faktorer sägs bidra till att platsen betraktas som livlig och mer trygg då flera individer vistas i staden dygnet runt. Fokus Skärholmens stadsbyggnadsstrategier såsom ”allsidiga boendemiljöer” samt ”en mångfald av gemensamma rum” är strategier som strävar efter funktionsblandning i stadsdelsområdet. Till exempel så nämns det att det satsas på diverse offentliga rum. När stadsnoderna i Skärholmens stadsdelsområde förankras genom de större detaljplaneområden kan nya lokala mötesplatser samt övriga offentliga rum bildas. Det finns flera liknelser mellan Jacobs (1961) idéer om den täta blandade staden och Fokus Skärholmens stadsbyggnadsstrategier. Till exempel inom ”Allsidiga boendemiljöer” där levande bottenvåningar med varierande funktioner, boende med varierad arkitektur samt gestaltning och en större mångfald av funktioner eftersträvas. Utifrån den studier av tidigare forskningslitteratur så anses det att den täta blandstaden föredras av många människor, det är även uppenbart läst ur stadens dokument att det strävas efter en funktionsblandad förtätning också. En förtätningsstrategi som är aktuell i Skärholmens stadsdelsområde, enligt ovan, är alltså att satsa på ett tätare och mer funktionsblandat stadsdelsområde. Funktionsblandning i Skärholmens stadsdelsområde, är en förutsättning för en mer levande och varierad plats med god tillgänglighet till samhällsservice samt övriga verksamheter. Den täta blandstaden är enligt denna studies teori en förespråkad strategi inom stadsplaneringen. Frågan är dock på vilka marktyper kommer förtätningen att ske i Skärholmens stadsdelsområde? Ahlzén (2019) nämner att mycket stora trafik- samt parkeringsytor är ytor som planeras att bebyggas. Olmårs (2007) nämner att förtätning kan ske på hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser men även genom att omforma infrastruktur där olika vägar blir mer till stadsgator med bebyggelse längs dessa. På dessa ytor kan alltså förtätningen innebära omvandling, förändring och förankring av stadsdelarna i samband med den nya bebyggelsen i Skärholmens stadsdelsområde. Markytor som inte används på ett effektivt sätt kan exploateras genom omvandling där omfattande mängd av nybebyggelse och nya stadskvaliteter tillförs i Skärholmens stadsdelsområde. Morling (2019) nämnde att ett sätt att förtäta är genom ”infill” vilket innefattar kompletteringar i mindre omfattning planeras inom Skärholmens stadsdelsområde. Detta nämner även Amer et. al. samt Olmårs (2007), att en strategi för att förtäta kan vara genom att fylla i lediga ”luckor” i området. I Skärholmens stadsdelsområde så kommer förtätning att ske även i form av komplettering i vissa befintliga stadsmiljöer som kan exploateras ytterligare för en mer effektiv markanvändning. Fördelen med denna strategi är att denna typ av förtätning kan utgöra ett komplement i befintlig bebyggelsestruktur och tillföra nya funktioner på platsen. En nackdel med denna förtätningsstrategi är att människor kan uppleva att det sker intrång i den befintliga miljön. Mindre byggnadskompletteringar i befintliga miljöer kan till exempel förändra platsens struktur, påverka dagsljusinsläppet negativt och dessutom orsaka skuggningar. Ahlzén (2019), Berring (2019) och Morling (2019) berättar ytterligare marktyper som planeras för förtätning i Skärholmens stadsdelsområde är grönytor. Morling (2019) nämner att grönytorna som planeras för förtätning i Skärholmens stadsdelsområde inte är värdefulla ytor som till exempel uppskattade naturreservat. Många av dessa grönytor som planeras att förtätas ligger i samband med hårdytor (grönytor längs trafikleder) och kan bebyggas på ett bättre sätt

40

för att öka kvalitén i Skärholmens stadsdelsområde. I teorin nämns det några gånger att förtätning bör undvikas i grönområden och att endast mindre intrång är lämpliga. Till exempel bör förtätning av grönytor endast ske i kantzoner så att grönområdets karaktär inte förändras. Att grönområdets karaktär förändras kan resultera i förändrade funktioner samt strukturer i stadsdelsområdet. Även om förtätningen i Skärholmen inte sker på värdefulla grönytor, så kan den nya bebyggelsen påverka stads- och grönstrukturen då ytterligare kvaliteter och olika funktioner tillförs på grönområden. Människor kan således bli negativt påverkade av denna typ av förtätning då den nya strukturen kan kännas främmande för dem. Förtätningsstrategierna projektet Fokus Skärholmen fokuserar på i Skärholmens stadsdelsområde är en funktionsblandning på dessa typer av mark: hårdytor, gråytor samt grönområden. Dessutom optimeras ytor som inte fungerar så bra, till exempel områden där bebyggelsen eller gatustrukturen känns otrygg ska rustas upp och förbättras på olika sätt. Förtätningen innebär alltså allt från kompletteringar,”infill” till större omvandlingar och förändringar inom Skärholmens stadsdelsområde. Slutligen, så är det även viktigt att påpeka att den planerade förtätningen anpassas efter platsens förutsättningar samt behov i Skärholmens stadsdelsområde. Förtätningen kommer därmed ha platsen som utgångspunkt och vilka marktyper som förtätas påverkas då av platsens lämplighet och förutsättningar. 6.3 Relationen mellan förtätning och hållbar stadsutveckling Det finns olika argument för förtätning som strategi för en hållbar stadsutveckling. Förtätning kan medföra både positiva samt negativa effekter. Det kan vara intressant men även viktigt att beakta hur förtätningen kan påverka Skärholmens stadsdelsområde och på vilket sätt det kan tänka sig bidra till en hållbar stadsutveckling och på vilka sätt det kanske inte gör det. I detta avsnitt kommer jag att titta närmare på relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling med hjälp av teorin samt fallstudien. Det är emellertid viktigt att belysa att Fokus Skärholmen är inget färdigställt stadsbyggnadsprojekt än. Detta innebär att analysen kommer istället att utgå från det som är beskrivet i projektets mål- och strategidokument samt intervjuer genomförda med tjänstepersonerna som är involverade i projektet. Ahlzén (2019) nämnde tidigare att stadsbyggande är ett verktyg för att uppnå en hållbar stadsutveckling men att stadsutveckling är ett ”bredare” och mer omfattande begrepp. Fokus Skärholmen är inte enbart ett stadsbyggnadsprojekt utan även ett stadsutvecklingsprojekt. Förtätningen ska inte enbart bidra till ny bebyggelse i området, utan ska även främja en socialt hållbar stadsutveckling som dessutom gynnar Skärholmsbor i första hand. Sett ur projektets mål och stadsbyggnadsstrategier så finns det en relation mellan den planerade förtätningen samt stadsutveckling i Skärholmens stadsdelsområde. Förtätningen som planeras i Skärholmens stadsdelsområde, görs genom en lokalt förankrad process, vilket gör att stadsbyggnads- och stadsutvecklingsprocessen blir mer demokratisk. Samverkan med både interna och externa aktörer i stadsdelsområdet, tidiga medborgardialoger samt olika sätt för deltagande, informationsspridning och ökad kunskap om stadsdelsområdet gör processen mer rättvis och inkluderande för Skärholmsborna. För att bidra till en hållbar stadsutveckling så ska stadsbyggandet främja den sociala rättvisan och demokratin. Detta görs då inom projektet Fokus Skärholmen genom att staden utgår från platsens behov, förutsättningar och åsikter från Skärholmsbor i form av dialog och olika forum.

41

När ny bebyggelse uppförs samtidigt som nya offentliga rum bildas i Skärholmens stadsdelsområde kan det som Andersson et. al. (2018) nämner, resultera i agglomerationsekonomier. En tät stad kan bidra till ökande skalavkastning med flera aktörer i stadsdelsområdet. Det skapar bredare utbud av kultur samt konsumtion. En tät stad med sociala mötesplatser skapar förutsättningar för bättre utbildning och främjar kulturlivet, innovation, konkurrens samt kunskapsutbyte. Förtätningen kan alltså främja stadsutvecklingsprojektets mål om ”delaktig och lärande” samt ”levande och innehållsrik” då dessa målområden fokuserar på nya sociala mötesplatser, kulturlivet och satsning på ökat kunskapsunderlag. Förtätningen kan alltså innebära agglomerationsfördelar för Skärholmens stadsdelsområde, vilket i sin tur kan omfatta faktorer som bidrar till en hållbar stadsutveckling. Genom att beakta Fokus Skärholmens stadsbyggnadsmål och strategier så finns det liknelser mellan Wheeler (2004) och Beatleys (2014) resonemang som togs upp i kapitel 3. Till exempel nämner Wheeler (2004) att en förkommande strategi för att sträva efter den hållbara stadsutvecklingen är att bygga tätt med en blandning av funktioner på en plats. Detta går att finna i Fokus Skärholmens resonemang för en hållbar stadsutveckling där den en planerade förtätningen i Skärholmens stadsdelsområde omfattar funktionsblandning. Funktionsblandad förtätning kan innebära förutsättningar för bland annat ökat serviceunderlag, ökad sysselsättningsgrad och ett dynamiskt stadsdelsområde. Dessa är positiva och viktiga kvaliteter i staden som kan möjliggöra stadsutveckling i Skärholmen. Wheeler (2004) nämner att en stad ska upplevas som trygg och säker för att kunna bidra till en hållbar stadsutveckling. Förtätningen i Skärholmen ska enligt projektets mål, strategier samt i intervju med kommunala tjänstepersoner förväntas bidra till ett tryggare, tätare och säkrare stadsdelsområde. Projektet Fokus Skärholmen fokuserar till exempel på att optimera ytor så att de ska kännas trevligare att vistas i. Trafikleder rustas upp till mer stadsmässiga gator och sammanlänkar stadsdelar genom att ny bebyggelse förs upp längs befintliga trafikleder. Bebyggelsen som ska föras upp i Skärholmens stadsdelsområde, ska placeras på sådant sätt att det kan bidra till en mer levande och funktionsblandad miljö, som även ökar tillgängligheten i området. Det handlar således inte enbart om att placera bebyggelsen på vilket sätt som helst bara för att det finns lediga utrymmen att bygga på. Utan det är även viktigt att placera bebyggelsen på ett lämpligt sätt så att boende i området känner att det är tryggt samt säkert att vistas i. Otrygga utrymmen kan vid förtätningen byggas om på sådant sätt att det ökar tryggheten samt uppsikten i området. Genom förtätningen kan stadsdelsområdet kännas livligare då fler människor vill besöka platsen. Detta nämner även Bellander (2005) i sin rapport att genom ökad täthet kan bidra till mer dynamik i staden dygnet runt, vilket även ger förutsättningar till ökad jämställdhet, säkerhet samt trygghet. När dessa komponenter främjas, så ökar även förutsättningar för den hållbara stadsutvecklingen i Skärholmens stadsdelsområde. Wheeler (2004) nämner även att beroende på hur markytan används i förhållande till transportsystem, grönområden samt byggnader påverkas människors livsmönster på olika sätt. Projektet Fokus Skärholmens utbyggnadsstrategier ska förankra och stärka kopplingen mellan stadsdelarna genom den nya bebyggelsen. Ytor som inte används på ett effektivt sätt kan optimeras för bättre ändamål. En förutsättning för hållbar stadsutveckling är en effektiv markanvändning, genom Fokus Skärholmens förtätningsstrategier kan marken i Skärholmens stadsdelsområde användas mer effektivt och tillföras flertal funktioner som ökar tillgängligheten i stadsdelsområdet. Genom detta effektiviseras markanvändningen vilket i sin tur kan utgöra förutsättningar för hållbar stadsutveckling i Skärholmens stadsdelsområde.

42

I samband med förtätningen planeras det för Spårväg Syd på en regional nivå. Både Wheeler och Beatley (2014) nämner hållbara transportsystem samt minskat utsläpp av växthusgaser är faktorer som kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Det finns flera fördelar med den planerade snabbspårvägen och kan bland annat innebära bättre sammankopplingar mellan diverse stadsdelar och mer hållbara resor görs genom en mer transporteffektiv struktur skapas. När den nya snabbspårvägen samt bebyggelsen har färdigställts, så kan fler människor se Skärholmens stadsdelsområde som en alternativ boendeort, då både närhet (kortare restider) samt tillgänglighet till samhällsservice ökar. Förtätningen i Skärholmens stadsdelsområde kan även innebära en blandning av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar samt varierad arkitektur när den nya bebyggelsen uppförs. Det som är intressant är att Fokus Skärholmen nämner att när flera nya bostäder tillkommer och områdets kvaliteter förbättras så skapar det förutsättningar för att fler människor flyttar in men även att människor som bor i stadsdelsområdet väljer att skapa en bostadskarriär inom stadsdelsområdet istället för att flytta ut. Fokus Skärholmens resonemang beträffande detta är att detta ökar stadsdelsområdets kvaliteter samt kan ge underlag för service men även satsningar på t.ex. offentliga rum och andra allmänna platser. Den planerade bebyggelsen kan alltså öka den sociala samt ekonomiska blandningen i stadsdelsområdet när människor flyttar in till de nya bostäderna. Ahlzén (2019) samt Morling (2019) nämner att detta ökar stadsdelens markvärde vilket är positivt för staden i sig för att då kan staden investera i att förbättra allmänna platser och övriga stadskvaliteter. När dokumenten samt intervjumaterialet studeras så finns det ett antal brister i detta resonemang. När empirin jämförs med teorin så inser jag att forskning inte visar liknande resonemang som staden har. När stadsdelsområdet förtätas och områdeskvaliteterna förbättras så kan det resultera i att markvärdet stiger och då finns det olika risker med det. Burton (2000) nämner att det inte är givet att bostäder säljs till ett rimligt pris utan att markvärdet stiger och därigenom priset på bostäderna i området. Samtidigt som förtätning kan sägas leda till social rättvisa så motstrider begreppet sig själv. Boyko et. al. (2011) menar att en förtätning hade kunnat öka stadens ekonomiska effektivitet på sådant sätt att det flera verksamheter eventuellt kan etablera sig på platsen men att markvärdet ökar och bostäder blir dyrare. Westlund et. al. (2016) menar på samma sätt som Boyko et. al. (2011) samt Burton (2000) att vid förtätning och ökade stadskvaliteter så ökar markpriset och därigenom priset på bostäder. De tar även upp att förtätningen kan leda till en gentrifiering som flera fastighetsägare samt andra aktörer i samhället väljer att dölja med olika positiva kodord och att detta är typiskt för många byggprojekt. Människor med lägre inkomst kan istället tvingas att flytta ut för att de inte har råd att bo kvar. Trots att Fokus Skärholmen är ett profilprojekt för social hållbarhet så föreligger det en risk för gentrifiering. Framför allt då staden inte råder över alla hyresrätter och därigenom kan det vara svårt för staden att påverka byggaktörer i större omfattning om dessa vill renovera eller höja hyran. 6.3.1 Projektets genomförbarhet Maclaren (1996) beskrev hållbar stadsutveckling som processen i sig som bidrar till att staden blir hållbar. Fokus Skärholmen är ett långsiktigt stadutvecklingsprojekt med en genomförandetid mellan 10 till 15 år. Fokus Skärholmen är ett projekt med höga ambitioner när man beaktar projektets tidplan, mål samt strategier så inser man att med sådana höga ambitioner i ett projekt tillkommer även utmaningar. Ahlzén (2019) nämner att en av dessa utmaningar är hur man får byggherrar att

43

bli intresserade av att investera och bygga i Skärholmens stadsdelsområde. Hon nämner att det inte enbart ska byggas för ekonomiska vinster utan även med fokus på social hållbarhet. Andersson (2015) nämner däremot att byggbolag utger sig själva vara samhällsbyggare men i själva verket så är de aktiebolag med avkastningskrav och vill bygga med högre exploatering för att det gynnar deras egna intressen. Ahlzén (2019) förklarar dock att stadsbyggandet i stadsdelsområdet ska på längre sikt bidra till bland annat ökade stadskvaliteter, förbättrat serviceutbud, varierad arkitektur och boendeformer, bättre förbindelser mellan stadsdelarna samt ökat markvärde. Detta resulterar i att byggherrar kan göra ekonomiska vinster på längre sikt när projektet fullbordats. Utmaningen är då, hur ska Fokus Skärholmen locka byggherrarna till att bygga i Skärholmens stadsdelsområde med tanke på att Fokus Skärholmen planerar för social hållbarhet? Det ska byggas ungefär 6500 nya bostäder för att tillgodose stadens mål fram till år 2030 och Skärholmens stadsdelsområde har ett lägre markvärde i jämförelse med stora delar av staden. Hur ska hela projektet Fokus Skärholmen finansieras och genomföras utan att byggherrar kräver mer? Ett lägre markvärde kan innebära att det blir svårare att finansiera och implementera projektet. Fokus Skärholmens projektmål omfattar bland annat att öka stadskvaliteterna i Skärholmens stadsdelsområde. Det låga markvärdet utgör emellertid en utmaning för Fokus Skärholmen eftersom det som ska byggas i stadsdelsområdet ska hålla samma kvalitet som resten av staden. För att stadsbyggandet ska hålla samma kvalitet som resten av staden så är det viktigt att budgeten räcker till för genomförandet av projektet. Med stadens dokument som utgångspunkt så finns det alltså risker med hur projektet implementeras ekonomiskt, kvalitetsmässigt men även tidsmässigt. Det är således viktigt att arbeta med processen kontinuerligt för att eventuellt kunna hitta nya lösningar för att uppnå projektets mål för en hållbar stadsutveckling samt fullborda stadsbyggandet.

44

Tabell 6. En sammanställning av analysens samtliga avsnitt (6.1–6.3) där det empiriska materialet har satts i förhållande till det teoretiska ramverket. Tabellen förklarar hur förtätningen i Skärholmens stadsdelsområde kan tänkas bidra till hållbar stadsutveckling och på vilka sätt förtätning eventuellt inte gör det.

Förtätningens tänkbara effekter i Skärholmens stadsdelsområde

Positiva Negativa ➢ En mer demokratisk process som kan

främja den sociala rättvisan på sådant sätt att fler människor inkluderas i offentliga rummen.

➢ Större funktionsblandning på samma yta.

➢ Kan öka serviceunderlaget. ➢ Ett livligare och mer attraktivt

stadsdelsområde. ➢ Varierad arkitektur och boendeformer.

Ny bebyggelse integreras med befintlig bebyggelse.

➢ Effektiviserad markanvändning. ➢ Mer hållbara resor görs. Framför allt

när överlappande projekt som Spårväg Syd har färdigställts.

➢ Ökar tryggheten i stadsdelsområdet. ➢ Ökar tillgängligheten i samband med

funktionsblandning och ökat serviceunderlag.

➢ Ekonomisk tillväxt. ➢ Stärker det lokala näringslivet. ➢ Ökat kunskapsunderlag i samband med

att nya offentliga rum bildas. ➢ Optimera ytor som i dagsläget inte

fungerar så effektivt. Till exempel mer trygga och jämlika offentliga rum och omvandling av trafikleder till mer aktiva gator.

➢ Staden råder inte över alla hyresrätter och kan inte kontrollera en del byggaktörer som väljer att renovera eller att höja hyran.

➢ Kan resultera i gentrifiering. ➢ Kan förändra stads- och

grönstrukturen. En del kan uppleva detta som främmande och därigenom en negativ utveckling.

➢ Anspråkstagande av grönområden kan förändra grönstrukturens befintliga funktioner. Kan resultera i missnöje av Skärholmsbor.

➢ Ekonomiska risker som föreligger inom projektet kan resultera i att den planerade förtätningen inte håller samma nivå som resten av staden. Den planerade bebyggelsen ska hålla samma kvalitetsnivå som andra platser i staden.

45

7 Avslutande diskussion och slutsats Diskussionen ska sammanställa studiens frågeställningar samt förhålla sig till studiens syfte. I denna kandidatuppsats har begreppet förtätning studerats och satts i relation till en hållbar stadsutveckling. När det teoretiska materialet studerades så stod det i flera forskningar samt artiklar att begreppet förtätning och hållbar stadsutveckling inte har någon bestämd definition. Dessa begrepp varierar beroende på en plats lokala förutsättningar men att det finns ett antal centrala egenskaper som förekommer enligt forskning. Enligt forskning samt fallstudien Fokus Skärholmen innebär begreppet förtätning ett tillskott av byggnader med fokus på en blandad och effektiv markanvändning i en miljö där befintlig bebyggelse existerar. Förtätningen ska bidra till den täta, livliga och trygga stadsmiljön som omfattar funktionsblandning, stärkta kopplingar mellan diverse stadsdelar samt tillgång och närhet till diverse faciliteter och effektiva kollektivtrafiksystem. Förtätning i Skärholmens stadsdelsområde innebär en ökning av exploateringsgraden när ny bebyggelse uppförs. I samband med förtätningen planeras det även för offentliga rum, funktionsblandning och förbättring av gång- och cykelnätet så att stadsdelarna förankras och stadsdelsområdet upplevs ha en sammanhängande struktur. Det finns olika förtätningsstrategier som tillämpas. Hur en förtätning bör genomföras beror framför allt på platsens förutsättningar samt karaktär. Det är viktigt att ta hänsyn till gatunätet, befintliga funktioner och stadskvaliteter hänger ihop med varandra samt resten av området. I denna studie har strategier för förtätning listats ut enligt vilka marktyper kan förtätas samt vilket innehåll samt utformning förtätningen ska medföra. Forskningar som jag har betraktat visar på att förtätningen ska omfatta en kompakt och funktionsblandad stad. Ytor som Fokus Skärholmen planerar att ta i anspråk är framför allt grå- och hårdytor i form av trafik- och parkeringsytor men även en del grönområden som är av mindre betydelse där förtätningen kan öka områdeskvalitén. Förtätningen omfattar kompletteringar, förändringar och omvandlingar i form av ny bebyggelse i Skärholmens stadsdelsområde men även förbättring av ytor. Med intervjuerna samt olika tillhörande mål- och strategidokument för projektet Fokus Skärholmen som utgångspunkt är det uppenbart att förtätningen som planeras strävar efter en tät och funktionsblandad stad med hög tillgänglighet. Relationen mellan förtätning och stadsutveckling varierar beror på hur man väljer att se på det. Det finns somliga som hävdar att en förtätning kan innebära en hållbar stadsutveckling medan andra motsätter detta. I min studie har jag utgått från ett pågående projekt i Skärholmens stadsdelsområde som är långtifrån färdigställt men aktuell till mina frågeställningar och syfte. Fokus Skärholmen fokuserar på ett stadsbyggande som ska främja den hållbara stadsutvecklingen framför allt på en social nivå då Skärholmens stadsdelsområde anges som ett socialt utsatt område och goda utvecklingspotential existerar. Projektet utgår således från platsens behov samt förutsättningar för en hållbar stadsutveckling. Relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling beträffande projektet Fokus Skärholmen omfattar ett sammanhängande och förankrat stadsdelsområde med goda kopplingar till stadsdelarna Bredäng, Skärholmen, Sätra samt Vårberg. Förankringen sker på sådant sätt att lediga utrymmen förtätas med ny bebyggelse med levande och mer stadsmässiga gaturum som främjar gång- och cykeltrafik samt funktionsblandning. I samband med den nya bebyggelsen så bildas stadsnoder som möjliggör utrymme för ytterligare offentliga rum som främjar stadslivet. Utrymmen som i dagsläget upplevs som otrygga samt osäkra rustas upp

46

och optimeras så att samtliga människor kan vistas i dessa och känna sig trygga i området. Dessa strategier och faktorer kan därigenom främja skapandet av en hållbar stadsutveckling. Ny bostadsbebyggelse med blandade upplåtelseformer, storlekar samt varierad arkitektur kan innebära att flera människor ser Skärholmens stadsdelsområde som ett möjligt attraktivt bostadsområde att flytta till. Enligt mål- och strategidokumenten samt intervjupersonerna så kan det även möjliggöra en bostadskarriär för Skärholmsborna och därigenom främja både en ekonomisk samt social utveckling i stadsdelsområdet. I samband med projektet Fokus Skärholmen så planeras det för fler projekt samtidigt, bland annat den nya snabbspårvägen Spårväg Syd på regional nivå. När Spårväg Syd byggs färdigt och det mesta av nybebyggelsen i Skärholmens stadsdelsområde har uppförts kan området bli mer attraktivt på grund av dess läge samt tillgänglighet till diverse samhällsservice. Fler människor av olika socioekonomiska bakgrund kan se stadsdelsområdet som ett alternativ att bo i, vilket i sin tur kan främja den hållbara stadsutvecklingen. Fokus Skärholmen är ett långsiktigt och ambitiöst stadsbyggnads- och stadsutvecklingsprojekt som sträcker sig över en lång tid. Projektet kan resultera i flertal fördelar som har nämnts ovan. Det är dock även viktigt att lyfta fram och konstatera att projektet står inför flertal utmaningar. Framför allt ekonomiska utmaningar och osäkerheter som kan påverka resultatet i praktiken till exempel de nya stadskvaliteterna. Skärholmens stadsdelsområdes markvärde är lägre än många andra stadsdelsområden och dessutom så har förortsbebyggelsen resulterat i flertal fördomar beträffande Skärholmens stadsdelsområde. Frågor som uppstår är då, hur staden ska fullborda projektet med hög kvalitet när många byggherrar har ekonomiska intressen? Hur ska staden väcka byggherrarnas intresse till att bygga i Skärholmens stadsdelsområde när det är ett profilprojekt för social hållbarhet? Det bör finnas fler intresserade byggherrar som vill bygga med social hållbarhet som utgångspunkt så att stadsbyggnadsprocessen inte bidrar till motsatta effekter för stadsutvecklingen. Risker med stadsbyggandet som till exempel för gentrifiering samt färre antal bostäder till rimligt pris som framför allt kan drabba Skärholmsborna bör förebyggas i processen. När jag betraktar mina teoretiska utgångspunkter samt fallstudie så finner jag liknelser mellan diverse forskares och Fokus Skärholmens resonemang. Det finns även diskrepans som inte belyses i stadens mål- och strategidokument på samma sätt, det framgår alltså inte lika tydligt i dessa dokument vad nackdelarna kan vara. Förtätning förespråkas som en stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling på en nationell, regional samt kommunal nivå. Det är alltså uppenbart att förtätning är en trend och stadsbyggnadsstrategi som förespråkas på olika nivåer i samhället. Förtätningsprocessen är enligt min bedömning utifrån studiens dokumentanalys samt forskning en stadsbyggnadsprocess som förespråkas i första hand, bland politiskt styrda organisationer. Begreppet förtätning förekommer i flera städer samt kommuners mål- och strategidokument och Fokus Skärholmen är relativt likt många stadsbyggnadsprojekt. Fokus Skärholmen är kanske inte ett särskilt unikt projekt som det skrivs i mål- och strategidokumenten om projektets nya arbetssätt. Sett ur Stockholms översiktsplan och bostadsmål, Boverkets idéskrift samt FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling så nämns förtätning samt som en lösning för den rådande befolkningstillväxten i storstäderna. Detta innebär att förtätning förespråkas på flera samhällsnivåer och därför är det viktigt att ifrågasätta och undersöka om förtätning är tillämpbart i samtliga storstäder. Att ifrågasätta om förtätning faktiskt främjar hållbar stadsutveckling och inte enbart falla för stadsbyggnadstrenden som många aktörer förespråkar.

47

7.1 Slutsats Slutsatsen för min studie är att det är av stor betydelse att utgå från platsens förutsättningar vid beslut om vilken stadsbyggnadsstrategi som är lämplig för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Både förtätning samt hållbar stadsutveckling är omfattande och kontextberoende begrepp och dessa bör anpassas mer ingående efter respektive plats för att eventuellt kunna bidra till en hållbar stadsutveckling. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna samt fallstudien Fokus Skärholmen så kan förtätningen i Skärholmens stadsdelsområde bidra till en hållbar stadsutveckling förutsatt att Fokus Skärholmens visioner, mål och strategier fullbordas i praktiken. Om staden lyckas locka flera byggherrar med kriterium att bygga för social hållbarhet i Skärholmens stadsdelsområde, där en jämn utbyggnadstakt hittas samt tidsplanen för stadsbyggandet fullföljs så finns det möjligheter till att förtätningen bidrar till en hållbar stadsutveckling. Förtätningen kan på längre sikt öka och förbättra Skärholmen stadsdelsområdes stadskvaliteter på sådant sätt att staden värdeutvecklar sitt markinnehav och investerar i ytterligare stadskvaliteter i stadsdelsområdet när fler människor flyttar in. Om förtätningen lyckas främja den sociala rättvisan, bidrar till mer miljövänliga och hållbara transportsätt samt ekonomisk tillväxt där samtliga invånare i stadsdelsområdet men även utanför kan få ta del av, då kan förtätningen anses bidra till en hållbar stadsutveckling. Fokus Skärholmen är emellertid ett omfattande och långsiktigt stadsbyggnads- och stadsutvecklingsprojekt och står för en rad utmaningar samt osäkerheter i dagsläget. Detta medför att det blir svårt att förutsäga i förhand om projektet är framgångsrikt och om förtätningen bidrar till en hållbar stadsutveckling. Detta kan inte fastställas förrän en större del av projektet har färdigställts. 7.2 Förslag till framtida forskning Projektet Fokus Skärholmen är i dagsläget inte färdigställt. Det hade varit intressant att undersöka projektet igen längre fram i tiden när det mesta har byggts färdigt. Det skulle ge oss mer konkreta resultat om förtätningen i Skärholmens stadsdelsområde hade lett till en hållbar stadsutveckling. Det pågår även flera förtätnings- och stadsutvecklingsprojekt i Stockholm stad. Finner man intresse i förtätning som stadsbyggnadsstrategi så är det möjligt att undersöka dessa.

48

8 Källförteckning A Ahlzen, Karin. (2019). Projektchef samt talesperson för Fokus Skärholmen på exploateringskontoret sedan 2019-02-01. Direktintervju, Fleminggatan 4, 2019-05-02, kl. 11:00 – 12:00.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber

Amer, M. et al., (2017). A Methodology to Determine the Potential of Urban Densification through Roof Stacking. Sustainable Cities and Society, 35, 677–691. Elsevier. Andersson, M. och Larsson, J.P. (2018). Att lära av staden. Ekonomi och fysisk planering i urbaniseringens tidevarv. Entreprenörskapsforum Forum. Andersson, T. (2015). Förtätning av staden har sina gränser. Svenska Dagbladet. 20 juli. Tillgänglig: https://www.svd.se/fortatat-stockholm-har-blivit-sjalvandamal (Hämtad 2019-04-19)

B

Babbie, E. (2016). Basics of Social Research. Cengage Learning.

Bellander, G. (2005). Blandstaden - ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling? Karlskrona: Boverket.

Berg, P., Granvik, M. & Hedfors, P. (2012). Functional density – a conceptual framework in a town- scape areas context. Nordic Journal of Architectural Research 2, 29-46.

Berring, J. (2017). Aktuell plan: Fokus Skärholmen. Föreningen för samhällsplanering (FFS). 20 november. http://www.planering.org/plan-blog/2017/11/18/aktuell-plan-fokus-skrholmen (Hämtad 2019-05-04) Berring, Joel. (2019). Stadsplanerare och projektsamordnare på stadsbyggnadskontoret. Stockholm stad. Stadsplanerare inom projektet Fokus Skärholmen. Direktintervju, Fleminggatan 4, 2019-04-30, kl. 13:00 – 13:45. Björk, C., Reppen, L. & Nordling, L. (2008). Så byggdes staden: Stadsbyggnad, arkitektur, husbyggnad. Stockholm: Svensk byggtjänst. Boverket (2016). Rätt tätt: en ideskrift om förtätning av städer och orter. Tillgänglig: http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/ratt- tatt-en-ideskrift-om-fortatning-av-stader-orter.pdf (Hämtad 2019-04-18)

Boverket (2017) Funktionsblandning på rätt sätt. Tillgänglig: http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/oversiktsplan/klimatpaverkan-och-

49

oversiktsplanering/klimatsmarta-strukturer/funktionsblandning-pa-ratt-satt/ (Hämtad 2019-04-17)

Boyko, & Cooper. (2011). Clarifying and re-conceptualising density. Progress in Planning, 76(1), 1-61.

Burton, E. (2000). The Compact City: Just or Just Compact? A Preliminary Analysis. Urban Studies (Routledge), 37(11), 1969-2006.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder 2., [rev.] uppl.., Malmö: Liber

C

Campbell, S. (1996). Green cities, growing cities, just cities? Urban planning and the contradictions of sustainable development. Journal of the American Planning Association 62, 296-312.

Churchman, A. (1999). Disentangling the concept of density. Research article. Page(s) 389-411 F

Fatone, S. Conticelli, E & Tondelli, S. (2012). Environmental sustainability and urban densification. Tillgänglig: https://www.witpress.com/Secure/elibrary/papers/SC12/SC12019FU1.pdf (Hämtad 2019-04-23)

Frenning, K. & Ståhl, B. (2011). Framtid med växtvärk: kan hållbara städer möta klimatutmaningarna? Stockholm: VINNOVA

G

Given, L. (2008). The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods. Thousand Oaks: SAGE Publications.

UNDP. Globala målen. (2015) . Mål 11: Hållbara städer och samhällen. Tillgänglig: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/ (Hämtad 2019-04-15).

H

Hedin, A. & Martin, C., 2011. En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Tillgänglig: https://studentportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/download.action?nodeId=459535 [2019-05-17]

I

50

IVA (2017). Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser. [online] Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Tillgänglig: https://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/framtidens-goda-stad/framtidensgodastad-urbanisering.pdf [Hämtad 2019-05-09]. J Jacobs, J. (1961). The death and life of great American cities (5. pr.. ed.). New York. N Nationalencyklopedin, översiktsplan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/översiktsplan (hämtad 2019-04-25) M Maclaren, V. W. (1996). Urban Sustainability Reporting. Journal of the American Planning Association 62(2), 184-202. Materud, K. (2009). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur Morling, Nina. (2019). Enhetschef för projektutveckling i Västra Söderort på exploateringskontoret. Direktintervju, Fleminggatan 4, 2019-05-03, kl. 10:35 – 11:30. O

Olmårs, E. (2007). Förtätningsstudie, de centrala delarna av Karlstad. Karlstads kommun.

P Permana, A., Er, E., Aziz, N. och Ho, C. (2015). Three Sustainability Advantages of Urban Densification in a Concentric Urban Form: Evidence from Bandung City, Indonesia. International Journal of Built Environment and Sustainability, 2(3) S Ståhle, A. (2008a) Den hållbara staden är både tät och grön. Svenska Dagbladet. 21 december. Tillgänglig: https://www.svd.se/den-hallbara-staden-ar-bade-tat-och-gron (Hämtad 2019-04-24)

Ståhle, A. (2008b) Compact sprawl: Exploring public open space and contradictions in urban density. Stockholm: KTH.

Sjögren, L. 2016. Stadsmässig förtätning i mindre städer och tätorter - varför är det så svårt? Plan nr 4. Föreningen för samhällsplanering. Spacescape. Stockholms stad. (2016). PM - Sammanställning av webbenkät – dialog. 2.0 - Fokus Skärholmen. 10 juni. https://xn--vxer-loa.stockholm/globalassets/omraden/-

51

stadsutvecklingsomraden/skarholmen-fokus-skarholmen/dokument-skarholmen/pm_basta-platsen_fokus-skarholmen_160615.pdf (Hämtad 2019-05-06) Statistiska Central Byrån (2018). Kommuner i siffror. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0180&region2= (Hämtad 2019-04-26) Steiner, F., Butler, K., & American Planning Association. (2007). Planning and urban design standards (Student ed., Wiley graphic standards). Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons Stockholm läns landsting. (2016). Godkännande av planeringsstudie Spårväg Syd. Tjänsteutlåtande. Trafikförvaltningen. SL 2013-5412 Stockholm stad. (2015). Startpromemoria för Fokus Skärholmen, i stadsdelen Skärholmen (ca 4 000 bostäder). Tjänsteutlåtande. Stadsbyggnadskontoret. Dnr 2015-17268. Stockholm stad. (2016a). Lokalt utvecklingsprogram för Skärholmens stadsdelsnämnd 2017-2022. https://växer.stockholm/globalassets/omraden/-stadsutvecklingsomraden/skarholmen-fokus-skarholmen/direktanvisning/lokalt-utvecklings-program-for-skarholmens-stadsdelsnamnd-2017-2022.pdf (Hämtad 2019-04-29)

Stockholm stad (2017a) Vision 2040 - Ett Stockholm för alla. Stockholm stad.

Stockholm stad. (2017b). Stadsbyggnadsstrategier för socialt hållbart Fokus Skärholmen. Stockholms stadsbyggnadskontor. Dnr 2015-17268. Stockholm stad. (2017c). Lägesredovisning inför samråd för Fokus Skärholmen, i stadsdelarna Skärholmen och Hägersten - Liljeholmen. Tjänsteutlåtande Stadsbyggnadskontoret. Dnr 2015-17268. Stockholm stad. (2017d). Fokus Skärholmen. Inriktningsbeslut. Tjänsteutlåtande Exploateringskontoret. Dnr E2017- 01270 Stockholm stad. (2018a). Översiktsplan för Stockholms stad. Stockholm växer. Tillgänglig: https://xn--vxer-loa.stockholm/tema/oversiktsplan-for-stockholm/ (Hämtad 2019-04-19) Stockholm stad. 2018b. Översiktsplan för Stockholms stad. Stockholm stad. Tillgänglig: https://xn--vxer-loa.stockholm/globalassets/tema/oversiktplan-ny_light/oversiktsplan_2019-01-16.pdf (Hämtad 2019-04-19) Stockholm stad. (2018c). Fokus Skärholmen. Stockholm växer. Tillgänglig: https://xn--vxer-loa.stockholm/omraden/fokus-skarholmen/ (Hämtad 2019-05-01) Stockholm stad. (2018d). Social hållbarhet. Stockholm växer. Tillgänglig: https://xn--vxer-loa.stockholm/omraden/fokus-skarholmen/social-hallbarhet/ (Hämtad 2019-04-29) Stockholm stad. (2018e). Fokus Skärholmen. Reviderat inriktningsbeslut. Tjänsteutlåtande Exploateringskontoret. Dnr E2018- 03400

52

Stockholm stad. (2018f). Planbeskrivning Detaljplan för Söderholmen 1 m.fl. i stadsdelen Vårberg. Antagandehandling. Stadsbyggnadskontoret. Dp 2015-15127. Tillgänglig: http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument.aspx?FileId=7339674&FileName=7339674_26_6.PDF&DataSource=2&JournalNumber=2015-15127 (Hämtad 2019-05-03) Stockholm stad. (2018g). Skärholmen. Tillgänglig: https://växer.stockholm/tema/oversiktsplan-for-stockholm/lokala-utvecklingsmojligheter/skarholmen/ (Hämtad 2019-05-02) Stockholm stad. (2018h). Fokus Skärholmen - Dialog. Stockholm växer. Tillgänglig: https://växer.stockholm/omraden/fokus-skarholmen/dialog/ (Hämtad 2019-05-02) Stockholm stad. (2019a). Stadens vision. Tillgänglig: https://stad.stockholm/stadens-vision/ (Hämtad 2019-04-26) Stockholm stad. (2019b). Fokus Skärholmen – Program för hållbar utveckling. Stockholms stad. Stockholm stad. (2019c). Vad händer vid Vårbergstoppen? Stockholm växer. Tillgänglig: https://växer.stockholm/nyheter/2019/03/vad-hander-vid-varbergstoppen/ (Hämtad 2019 -05-03) Stockholm stad. (2019d). Stadsutveckling i Skärholmen: Ett urval exempel på barnperspektiv inom Fokus Skärholmen. Tillgänglig: https://växer.stockholm/globalassets/omraden/-stadsutvecklingsomraden/skarholmen-fokus-skarholmen/dialog/stadsutveckling-i-skarholmen.pdf (Hämtad 2019-05-03) Stockholm stad. (u.å.). Projekt: Skärholmsdalen. Stockholm växer. Tillgänglig: https://vaxer.stockholm/projekt/skarholmsdalen/ (Hämtad 2019-06-05) T Tunström, M. (2009). På spaning efter den goda staden: Om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion: Constructions of ideals and problems in Swedish urban planning discussion. Örebro Studies in Human Geography. W Wangel, J. (2013). Hur hållbara är Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden? I Hållbarhetens villkor. Malmö: Bokförlaget Arena. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-121041 (Hämtad 2019-04-16) Westlund, M et al. (2016). Rätt att bo kvar: en handbok i organisering mot hyreshöjningar och gentrifiering Wheeler. M. S. (2004) Planning For Sustainability: Creating Livable, Equitable, and Ecological Communities. New York: Routledge.

53

Wheeler, M, S. & Beatley, T. (2014) The Sustainable Urban Development Reader. London: Routledge Wikipedia. (2019). Stockholms kommun. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_kommun (Hämtad 2019-04-26) Wingren, C. (2015). Urbana nyanser av grönt: om grönskans roll i en förtätad klimatsmart stad. Alnarp: Movium

Y

Yin, R.K., 2009. Case study research: design and methods 4. ed., London: SAGE.

54

Bilagor Bilaga 1. Intervjuguide

Del I: Generella frågor

1. Berätta kort om din arbetsroll hos Stockholms kommun. Vilka är dina arbetsuppgifter? Hur länge har du jobbat inom branschen?

2. Vad innebär begreppet förtätning för dig? Vilka är fördelarna respektive

nackdelarna med förtätning?

3. Anser du att förtätning bidrar till hållbar stadsutveckling? På vilket sätt?

Del II: Fokus Skärholmen, förtätning och hållbar stadsutveckling

4. Vad är din roll i projektet Fokus Skärholmen? - Vilka är dina arbetsuppgifter i projektet?

5. Hur arbetar ni med förtätning och hållbar stadsutveckling i projektet Fokus

Skärholmen? Med andra ord, vilka förtätningsstrategier använder ni er av för att uppnå en hållbar stadsutveckling?

6. Vilka är argumenten för förtätning i detta projekt, varför just förtätning i

Skärholmens stadsdelsområde?

7. Hur tror ni att projektet Fokus Skärholmen kommer att påverka stadsdelarnas områdeskvaliteter? Vad kan en förtätning av Skärholmens stadsdelsnämndsområde leda till för resultat?

8. Vilka hållbarhetsdimensioner berörs beträffande projektet Fokus Skärholmen?

9. På vilket sätt anser du att en förtätning i Skärholmens stadsdelsområde leder till

den hållbara stadsutvecklingen som nämns i olika plan- och styrdokument?

TRITA ABE-MBT-19454

www.kth.se