fx-9860G Series Software Version 1.11 Sw - Home | CASIO · räkneregler för att beräkna resultatet. Exempel: 15 × 3 + 61 1. Tryck på o för att nollställa räknaren. 2. Tryck

fx-9860G SeriesSoftware Version 1.11User’s Guide

E

CASIO Webbsida för Global Utbildning

http://edu.casio.com CASIO UTBILDNINGSFORUM

http://edu.casio.com/forum/

Serien fx-9860G Programvara version 1.11 Instruktionshäfte

Sw

http://edu.casio.com

http://edu.casio.com/forum/

20070201

STÄNGA AV OCH SÄTTA PÅ RÄKNARENANVÄNDA LÄGENGRUNDLÄGGANDE RÄKNINGARREPETITIONSFUNKTIONENRÄKNINGAR MED BRÅKPOTENSERFUNKTIONSMANUAL OMBORDGRAFFUNKTIONERDUBBLA GRAFERDYNAMISKA GRAFERVÄRDETABELLER

Snabbstart

20070201

SnabbstartVälkommen att börja använda din nya grafi ska miniräknare.

Det här kapitlet är en kortfattad självstudiekurs som beskriver många vanliga funktioner, till exempel hur du stänger av och sätter på räknaren och hur du ritar enklare grafer. När du har gått igenom kapitlet har du lärt dig de grundläggande funktionerna i den här räknaren, och kan fortsätta med resten av instruktionshäftet.

Alla steg i exemplen är illustrerade så att du snabbt och enkelt kan följa med i instruktionerna. Om du till exempel behöver mata in talet 57 visas det så här:

Tryck på fh.

Om det behövs visas även hur displayen ska se ut.Om räknarens display inte stämmer överens med exemplet kan du börja om från början genom att trycka på o (”All Clear”).

STÄNGA AV OCH SÄTTA PÅ RÄKNARENDu sätter på räknaren genom att trycka på o.

Du stänger av räknaren med !oOFF

.

Räknaren stänger automatiskt av sig själv om du inte använder knappsatsen inom ett visst tidsintervall. Du kan ange avstängningsintervallet till 10 minuter eller 60 minuter.

ANVÄNDA LÄGENRäknaren kan arbeta i fl era olika lägen som är avpassade för olika typer av beräkningar. Innan du börjar använda räknaren och följa med i exemplen bör du känna till hur du växlar mellan olika lägen.

Välja läget RUN •MAT1. Tryck på m för att visa huvudmenyn.

1Snabbstart

20070201

2. Använd defc för att markera

RUN • MAT och tryck på w.

Det här är startskärmen för läget RUN • MAT som du använder för att göra manuella räkningar, matrisräkningar och för att köra program.

GRUNDLÄGGANDE RÄKNINGARManuella räkningar innebär att du skriver in formler från vänster till höger, precis som när du använder penna och papper. Om formlerna innehåller blandade aritmetiska operatorer och parenteser använder räknaren automatiskt korrekta algebraiska räkneregler för att beräkna resultatet.

Exempel: 15 × 3 + 61

1. Tryck på o för att nollställa räknaren.

2. Tryck på bf*d+gbw.

Räkningar med parenteserExempel: 15 × (3 + 61)

1. Tryck på bf*(d +gb)w.

Inbyggda funktionerI räknaren fi nns många inbyggda matematiska funktioner, till exempel trigonometriska och logaritmiska funktioner.

Exempel: 25 × sin 45˚

Viktigt!

Se till att du använder vinkelenheten Deg (grader) innan du testar exemplet.

2Snabbstart

20070201

1. Tryck på !m för att visa inställningsmenyn.

2. Tryck på cccccc1(Deg)

för att ange grader som vinkelenhet.

3. Tryck på J för att stänga menyn.

4. Tryck på o för att nollställa räknaren.

5. Tryck på cf*sefw.

REPETITIONSFUNKTIONENDu kan upprepa den senaste räkningen genom att trycka på d ellere.

Exempel: Så här gör du för att ändra formeln i det senaste exemplet (25 × sin 45˚) till (25 × sin 55˚)

1. Tryck på d för att hämta den senast inmatade formeln.

2. Tryck på d för att fl ytta markören ( I) till höger om talet 4.

3. Tryck på D för att radera talet 4.

4. Tryck på f.

5. Tryck på w för att utföra beräkningen igen.

SET UPSET UP

3Snabbstart

20070201

RÄKNINGAR MED BRÅKDu använder tangenten $ för att mata in bråktal. Symbolen ” { ” används för att avgränsa bråkets heltalsdel, nämnare och täljare.

Exempel: 31/16 + 37/9

1. Tryck på o.

2. Tryck på db$bg+ dh$jw.

Betyder 871/144

Konvertera ett bråktal till eller från blandad form

När ett bråktal visas på displayen trycker du på !M för att konvertera det till ett blandat bråk.

Tryck på !M igen för att konvertera talet tillbaka till ett bråktal utan heltalsdel.

Konvertera ett bråktal till decimalformNär ett bråk visas på displayen trycker du på M för att konvertera talet till decimalform.

Tryck på M igen för att konvertera talet till ett bråk.

<<

<<

4Snabbstart

20070201

POTENSER

Exempel: 1250 × 2,06 5

1. Tryck på o.

2. Tryck på bcfa*c.ag.

3. Tryck på M för att visa ^ på displayen.

4. Tryck på f. Uttrycket 5 på displayen betyder att talet 5 är exponenten.

5. Tryck på w.

FUNKTIONSMANUAL OMBORDDu kan använda katalogfunktionen för att visa funktionsmanualen ombord. Denna funktionsmanual ombord inkluderar en förklaring av kommandona, syntax-information, en eller fl era exempel om hur detta kommando används och funktionens tangentsekvens.

Exempel: För att visa funktionsmanualen ombord för nCr-kommandot.

1. Tryck o.

2. Tryck !e(CATALOG).

3. Tryck I(C)c.

5Snabbstart

20070201

4. Tryck 5(HELP).

Funktionsmanual ombord

GRAFFUNKTIONERRäknaren kan rita upp komplexa grafer med rektangulära koordinater (horisontalaxel: x,vertikalaxel: y) eller polära koordinater (vinkel: θ , avstånd från origo: r).Alla följande exempel förutsätter att räknaren är inställd enligt fabriksinställningarna (de inställningar som gäller efter en återställning).

Exempel 1: Rita grafen till funktionen Y = X(X + 1)(X – 2)

1. Tryck på m.


GRAPH och tryck sedan på w.

3. Mata in formeln.

v(v+b)(v-c)w

4. Tryck på 6(DRAW) eller w för att rita grafen.

6Snabbstart

20070201

Exempel 2: Hitta nollställen till funktionen Y = X(X + 1)(X – 2)

1. Tryck på !5(G-SLV).

2. Tryck på 1(ROOT).

Tryck på e för att hitta fl er nollställens.

Exempel 3: Beräkna arean av det område som begränsas av negativa Y-axeln och grafen till funktionen Y = X(X + 1)(X – 2)

1. Tryck på !5(G-SLV) 6(g).

2. Tryck på 3(∫ dx).

3. Använd d för att fl ytta markören till den punkt

där X = –1 och tryck sedan på w. Använd sedan

e för att fl ytta markören till X = 0, och tryck på

w för att ange integrationsintervallet (intervallet

skuggas på displayen).

7Snabbstart

20070201

DUBBLA GRAFERDen här funktionen används för att dela upp displayen i två delar och visa två samtidiga grafer.

Exempel: Bestämma skärningspunkterna mellan graferna till funktionerna

Y1 = X(X + 1)(X – 2) Y2 = X + 1,2

1. Tryck på !mcc1(G+G) för

att ange displayläget ”G+G”.

2. Tryck på J och mata in de båda funktionerna.

v(v+b)(v-c)wv+b.cw

3. Tryck på 6(DRAW) eller w för att rita upp

graferna.

FörstoringsrutaDen här funktionen används för att förstora en rektangulär del av en graf.

1. Tryck på !2(ZOOM)1(BOX).

2. Använd defc för att fl ytta

markören till ena hörnet av det område som ska

förstoras och tryck sedan på w.

SET UPSET UP

8Snabbstart

20070201

3. Använd defc för att fl ytta

markören igen. När du fl yttar markören visas en ruta

på displayen. Flytta markören så att rutan innesluter

det område som ska förstoras.

4. Tryck på w för att visa det förstorade området på

displayens inaktiva (högra) sida.

DYNAMISKA GRAFERDynamiska grafer används för att visa hur en graf påverkas när värdet på en av funktionens koeffi cienter ändras.

Exempel: Rita grafen till följande funktion för olika värden på koeffi cienten A i intervallet 1 till 3

Y = AX 2

1. Tryck på m.


DYNA , och tryck på w.

3. Mata in formeln.

avA

vxw

9Snabbstart

20070201

4. Tryck på 4(VAR) bw för att ange

initialvärdet 1 på koeffi cienten A.

5. Tryck på 2(SET)bwdwbw för ange intervallet och stegvärdet för

koeffi cienten A.

6. Tryck på J.

7. Tryck på 6(DYNA) för att starta grafritningen.

Grafen ritas 10 gånger.

• Du kan avbryta ritningen genom att trycka på

o.

↓

↓↑

↓↑

10Snabbstart

20070201

VÄRDETABELLER Värdetabeller är tabeller med funktionsvärden och motsvarande värden på funktionens oberoende variabel.

Exempel: Skapa en värdetabell för följande funktion

Y = X (X+1) (X–2)

1. Tryck på m.


TABLE och tryck sedan på w.

3. Mata in formeln.

v(v+b) (v-c)w

4. Tryck på 6(TABL) för att skapa värdetabellen.

Räknaren har många, många fl er funktioner – fortsätt att läsa för närmare detaljer!

11Snabbstart

20070201

Att tänka på när du använder denna produkt

En förloppsindikator och/eller en indikering som anger att räknaren är upptagen visas på displayen när räknaren utför en beräkning, skriver till minnet (inklusive fl ashminnet) eller läser från minnet (inklusive fl ashminnet).

Arbetsindikering

Förloppsindikator

Tryck aldrig på P-knappen och ta aldrig ut batterierna när förloppsindikatorn eller arbetsindikatorn visas på displayen. Om du gör det kan minnet raderas, och dessutom kan räknaren sluta fungera.

Räknaren har ett fl ashminne som används för att lagra information. Du bör alltid säkerhetskopiera viktig information till fl ashminnet. Mer information om att säkerhetskopiera data fi nns i ”12–7, Läget MEMORY ” i instruktionshäftet.

Du kan också överföra information till en dator med programmet Program-Link (FA-124) som följer med räknaren. Programmet kan också användas för att säkerhetskopiera information till en dator.

20070201

• Innehållet i denna instruktionshäfte kan ändras utan föregående meddelande.

• Ingen del av denna instruktionshäfte får reproduceras i någon form utan skriftligt godkännande från tillverkaren.

• De alternativ som beskrivs i kapitel 12 i instruktionshäftet är inte tillgängliga i alla geografi ska områden. Om du vill ha mer information om vilka funktioner som är tillgängliga i ditt område kontaktar du din närmaste CASIO-återförsäljare eller distributör.

• Förvara all användardokumentation nära till hands för framtida referens.

20070201

Innehåll

Komma igång — Läs det här först!

Kapitel 1 Grundläggande funktioner 1-1 Tangenter .......................................................................................... 1-1-1 1-2 Display .............................................................................................. 1-2-1 1-3 Mata in och redigera uttryck ............................................................. 1-3-1 1-4 Alternativmenyn (OPTN) ................................................................... 1-4-1 1-5 Menyn VARS (Variabeldata) ............................................................. 1-5-1 1-6 Programmenyn (PRGM) ................................................................... 1-6-1 1-7 Syntax hjälp ...................................................................................... 1-7-1 1-8 Använda inställningsmenyn .............................................................. 1-8-1 1-9 Använda skärmdumpar ..................................................................... 1-9-1 1-10 Om du får problem… ...................................................................... 1-10-1

Kapitel 2 Manuella räkningar 2-1 Grundläggande räkningar ................................................................. 2-1-1 2-2 Särskilda funktioner .......................................................................... 2-2-1 2-3 Ange vinkelenhet och visningsformat ............................................... 2-3-1 2-4 Funktionsräkningar ........................................................................... 2-4-1 2-5 Numeriska räkningar ......................................................................... 2-5-1 2-6 Räkningar med komplexa tal ............................................................ 2-6-1 2-7 Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik ..................... 2-7-1 2-8 Matrisräkningar ................................................................................. 2-8-1

Kapitel 3 Listfunktionen 3-1 Mata in och ändra en lista ................................................................. 3-1-1 3-2 Hantera data i listor ........................................................................... 3-2-1 3-3 Aritmetiska räkningar med listor ....................................................... 3-3-1 3-4 Växla mellan listfi ler .......................................................................... 3-4-1

Kapitel 4 Ekvationer 4-1 Simultana linjära ekvationer .............................................................. 4-1-1 4-2 Andra- och tredjegradsekvationer ..................................................... 4-2-1 4-3 Lösningar .......................................................................................... 4-3-1 4-4 Vad du ska göra om ett fel uppstår ................................................... 4-4-1

1Innehåll

20070201

Kapitel 5 Grafritning 5-1 Exempelgrafer ................................................................................... 5-1-1 5-2 Kontrollera vad som visas på en grafskärm ...................................... 5-2-1 5-3 Rita en graf ....................................................................................... 5-3-1 5-4 Lagra en graf i bildminnet ................................................................. 5-4-1 5-5 Rita två grafer på samma skärm ....................................................... 5-5-1 5-6 Manuella grafer ................................................................................. 5-6-1 5-7 Använda tabeller ............................................................................... 5-7-1 5-8 Dynamiska grafer .............................................................................. 5-8-1 5-9 Grafer och rekursionsformler ............................................................ 5-9-1 5-10 Ändra en grafs utseende ................................................................. 5-10-1 5-11 Funktionsanalys .............................................................................. 5-11-1

Kapitel 6 Statistikgrafer och beräkningar 6-1 Innan du använder statistiska beräkningar ....................................... 6-1-1 6-2 Beräkna och rita statistiska data för en variabel ............................... 6-2-1 6-3 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar ............................... 6-3-1 6-4 Utföra statistiska räkningar ............................................................... 6-4-1 6-5 Hypotesprövning ............................................................................... 6-5-1 6-6 Konfi densintervall .............................................................................. 6-6-1 6-7 Fördelning ......................................................................................... 6-7-1

Kapitel 7 Ekonomiska kalkyler (TVM) 7-1 Innan du gör ekonomiska beräkningar .............................................. 7-1-1 7-2 Enkel ränta ........................................................................................ 7-2-1 7-3 Sammansatt ränta ............................................................................ 7-3-1 7-4 Kassafl öde (investeringsbedömning) ................................................ 7-4-1 7-5 Amorteringar ..................................................................................... 7-5-1 7-6 Räntekonvertering............................................................................. 7-6-1 7-7 Inköpskostnad, försäljningspris, marginal ......................................... 7-7-1 7-8 Datumberäkningar ............................................................................ 7-8-1

2Innehåll

20070201

3Innehåll

Kapitel 8 Programmering 8-1 Grundläggande programmering ........................................................ 8-1-1 8-2 Funktionstangenter i läget PRGM ..................................................... 8-2-1 8-3 Redigera programinnehåll ................................................................. 8-3-1 8-4 Filhantering ....................................................................................... 8-4-1 8-5 Kommandon ...................................................................................... 8-5-1 8-6 Använda räknarfunktioner i program ................................................. 8-6-1 8-7 Kommandon i läget PRGM ............................................................... 8-7-1 8-8 Programbibliotek ............................................................................... 8-8-1

Kapitel 9 Kalkylblad 9-1 Översikt ............................................................................................. 9-1-1 9-2 Filhantering och uppdatering ............................................................ 9-2-1 9-3 Grundläggande kalkylbladskommandon ........................................... 9-3-1 9-4 Mata in och redigera celldata ............................................................ 9-4-1 9-5 Kommandon i läget S • SHT .............................................................. 9-5-1 9-6 Statistiska grafer ............................................................................... 9-6-1 9-7 Använd funktionen CALC .................................................................. 9-7-1 9-8 Använda minnet i läget S • SHT ........................................................ 9-8-1

Kapitel 10 eActivity 10-1 Översikt......................................................................................... 10-1-1 10-2 Arbeta med fi ler i eActivity ............................................................ 10-2-1 10-3 Mata in och redigera data i eActivity ............................................. 10-3-1 10-4 Använda matris- och listredigeraren ............................................. 10-4-1 10-5 Minnesanvändning för eActivity .................................................... 10-5-1 10-6 eActivity Guide .............................................................................. 10-6-1

Kapitel 11 Menyn Systeminställningar 11-1 Använda systemmenyn ................................................................ 11-1-1 11-2 Systeminställningar ...................................................................... 11-2-1 11-3 Versionslistan................................................................................ 11-3-1 11-4 Återställning .................................................................................. 11-4-1

Kapitel 12 Datakommunikation 12-1 Ansluta två enheter till varandra ................................................... 12-1-1 12-2 Ansluta räknaren till en persondator ............................................. 12-2-1 12-3 Arbeta med datakommunikation ................................................... 12-3-1 12-4 Att tänka på vid datakommunikation ............................................. 12-4-1 12-5 Bildöverföring ................................................................................ 12-5-1 12-6 Insticksmoduler ............................................................................. 12-6-1 12-7 Läget MEMORY ............................................................................ 12-7-1

20070201

4Innehåll

Bilaga 1 Felmeddelanden .................................................................................. α -1-1 2 Indataintervall ....................................................................................... α -2-1

20070201

Komma igång — Läs det här först!

Om den här instruktionshäftet

u!x(')Instruktionen ovan betyder att du ska trycka på ! och sedan påx för att mata in en'symbol. Alla inmatningar som består av fl era knapptryckningar visas på samma sätt. Efter knappens namn visas kommandot eller symbolen inom parenteser.

u m EQUAInstruktionen betyder att du ska trycka på m, använda piltangenterna ( f,c,d,e)för att markera läget EQUA och sedan trycka på w. Om du behöver byta funktionsläge från huvudmenyn visas det på det här sättet.

u Funktionstangenter och menyer• Du kan använda många av räknarens funktioner genom att trycka på en av

funktionstangenterna mellan 1 och6. Vilken funktion en funktionstangent är kopplad till beror på i vilket läge räknaren arbetar. Tangentens funktion framgår av de funktionsmenyer som visas längst ned på displayen.

• I den här instruktionshäftet visas den funktion en funktionstangent är kopplad till inom parenteser efter tangentens namn. 1(Comp) betyder till exempel att tangenten 1 är kopplad till {Comp}, vilket också visas på funktionsmenyn.

• Om ( g) visas i funktionsmenyn för tangenten 6 betyder det att nästa eller föregående sida med menyalternativ öppnas med 6.

u Menynamn• I menynamnen i den här instruktionshäftet ingår den tangent som används för att visa den

meny som förklaras. Tangenttryckningen för en menyn som visas med K och {MAT} visas med: [OPTN]-[MAT] .

• Tangenttryckningen 6(g) för att byta till en annan menysida visas inte i menynamnet.

0

20070201

0-1-1Komma igång

u GraferI allmänhet visas de knapptryckningar som behövs för att rita en graf på uppslagets vänstra sida, med själva grafen på den högra sidan. Du kan rita samma graf på din räknare genom att följa stegen under Procedur ovanför grafen.Leta efter den graf du vill rita till höger, och fortsätt till motsvarande sida för den grafen. Stegen under ”Procedur” förutsätter att räknaren har de inställningar som gäller efter att du har tryckt på RESET.

Stegen under ”Förberedelser” och ”Exekvering” på den vänstra sidan motsvarar stegen under ”Procedur” på höger sida.

Exempel:

Vänster sida Höger sida

3. Rita grafen. 36(DRAW)(eller w)

u Kommandolista

I avsnittet ”Kommandon i läget PRGM” (sid. 8-7) fi nns ett fl ödesschema över de olika funktionsmenyerna som visar hur du kommer till en viss meny.

Exempel: Följande inmatning visar Xfct: [VARS] -[FACT] -[Xfct]

u SidnumreringÖverst på varje sida står ett sidnummer med tre siffror. Sidnumret ”1-2-3” betyder till exempel kapitel 1, avsnitt 2, sidan 3.

u Kommentarer och övrig information

Kommentarer och övrig information står längst ned på varje sida under ” (Kommentarer)”.

* betyder att det fi nns en kommentar på samma sida.

# betyder att det fi nns en kommentar med allmän information i samma avsnitt.

5-1-1Exempelgrafer

5-1-2Exempelgrafer

20070201

5-1 Exempelgrafer

kkkkk Rita en enkel graf (1)

BeskrivningTo draw a graph, simply input the applicable function.

Inställning1. From the Main Menu, enter the GRAPH Mode.

Exekvering2. Input the function you want to graph.

Here you would use the V-Window to specify the range and other parameters of thegraph. See 5-2-1.

3. Draw the graph.

20070201

Exempel To graph y = 3x2

Procedur1m GRAPH

2dvxw

36(DRAW) (or w)

Resultat

# Om du trycker påA när en graf visas pådisplayen återkommer du till skärmen i steg 2.

5-1-1Exempelgrafer

5-1-2Exempelgrafer

20070201

5-1 Exempelgrafer

kkkkk Rita en enkel graf (1)

BeskrivningTo draw a graph, simply input the applicable function.

Inställning1. From the Main Menu, enter the GRAPH Mode.

Exekvering2. Input the function you want to graph.

Here you would use the V-Window to specify the range and other parameters of thegraph. See 5-2-1.

3. Draw the graph.

20070201

Exempel To graph y = 3x2

Procedur1m GRAPH

2dvxw

36(DRAW) (or w)

Resultat

# Om du trycker påA när en graf visas pådisplayen återkommer du till skärmen i steg 2.

20070201

1-2-2Display

Ikon Lägesnamn Beskrivning

S • SHT Use this mode to perform spreadsheet calculations. Each file(Spreadsheet) contains a 26-column ⋅ 999-line spreadsheet. In addition to

the calculator’s built-in commands and S • SHT modecommands, you can also perform statistical calculations andgraph statistical data using the same procedures that you usein the STAT mode.

GRAPH Use this mode to store graph functions and to draw graphsusing the functions.

DYNA Use this mode to store graph functions and to draw multiple(Dynamic Graph) versions of a graph by changing the values assigned to the

variables in a function.

TABLE Use this mode to store functions, to generate a numerictable of different solutions as the values assigned tovariables in a function change, and to draw graphs.

RECUR Use this mode to store recursion formulas, to generate a(Recursion) numeric table of different solutions as the values assigned to

variables in a function change, and to draw graphs.

CONICS Use this mode to draw graphs of conic sections.

EQUA Use this mode to solve linear equations with two through six(Equation) unknowns, quadratic equations, and cubic equations.

PRGM Use this mode to store programs in the program area and to(Program) run programs.

TVM Use this mode to perform financial calculations and to draw(Financial) cash flow and other types of graphs. to make

LINK Use this mode to transfer memory contents or back-up datato another unit or PC.

MEMORY Use this mode to manage data stored in memory.

SYSTEM Use this mode to initialize memory, adjust contrast, and tomake other system settings.

20070201

kkkkkOm funktionsmenyn

Use the function keys (1 to 6) to access the menus and commands in the menu baralong the bottom of the display screen. You can tell whether a menu bar item is a menu or acommand by its appearance.

• Next Menu

Example:

Selecting displays a menu of hyperbolic functions.

• Command Input

Example:

Selecting inputs the sinh command.

• Direct Command Execution

Example:

Selecting executes the DRAW command.

kkkkkOm skärmar på displayen

This calculator uses two types of display screens: a text screen and a graph screen. The textscreen can show 21 columns and 8 lines of characters, with the bottom line used for thefunction key menu. The graph screen uses an area that measures 127 (W) ⋅ 63 (H) dots.

Text Screen Graph Screen

The contents of each type of screen are stored in independent memory areas.

Press!6(G? T) to switch between the graph screen and text screen.

1-2-3Display1-2-2

Display1-2-3

Display

20070201

1-2-2Display


S • SHT Use this mode to perform spreadsheet calculations. Each file(Spreadsheet) contains a 26-column ⋅ 999-line spreadsheet. In addition to

the calculator’s built-in commands and S • SHT modecommands, you can also perform statistical calculations andgraph statistical data using the same procedures that you usein the STAT mode.

GRAPH Use this mode to store graph functions and to draw graphsusing the functions.

DYNA Use this mode to store graph functions and to draw multiple(Dynamic Graph) versions of a graph by changing the values assigned to the

variables in a function.

TABLE Use this mode to store functions, to generate a numerictable of different solutions as the values assigned tovariables in a function change, and to draw graphs.

RECUR Use this mode to store recursion formulas, to generate a(Recursion) numeric table of different solutions as the values assigned to

variables in a function change, and to draw graphs.

CONICS Use this mode to draw graphs of conic sections.

EQUA Use this mode to solve linear equations with two through six(Equation) unknowns, quadratic equations, and cubic equations.

PRGM Use this mode to store programs in the program area and to(Program) run programs.

TVM Use this mode to perform financial calculations and to draw(Financial) cash flow and other types of graphs. to make

LINK Use this mode to transfer memory contents or back-up datato another unit or PC.

MEMORY Use this mode to manage data stored in memory.

SYSTEM Use this mode to initialize memory, adjust contrast, and tomake other system settings.

20070201

kkkkkOm funktionsmenyn

Use the function keys (1 to 6) to access the menus and commands in the menu baralong the bottom of the display screen. You can tell whether a menu bar item is a menu or acommand by its appearance.

• Next Menu

Example:

Selecting displays a menu of hyperbolic functions.

• Command Input

Example:

Selecting inputs the sinh command.

• Direct Command Execution

Example:

Selecting executes the DRAW command.

kkkkkOm skärmar på displayen

This calculator uses two types of display screens: a text screen and a graph screen. The textscreen can show 21 columns and 8 lines of characters, with the bottom line used for thefunction key menu. The graph screen uses an area that measures 127 (W) ⋅ 63 (H) dots.

Text Screen Graph Screen

The contents of each type of screen are stored in independent memory areas.

Press!6(G? T) to switch between the graph screen and text screen.

1-2-3Display1-2-2

Display1-2-3

Display

20070201

Grundläggande funktioner1-1 Tangenter1-2 Display1-3 Mata in och redigera uttryck1-4 Alternativmenyn (OPTN)1-5 Menyn VARS (Variabeldata)1-6 Programmenyn (PRGM)1-7 Syntax hjälp1-8 Använda Inställningsmenyn1-9 Använda skärmdumpar1-10 Om du får problem…

1 Kapitel

20070201

1-1 Tangenter

k Tangenter

Tangent Primär funktion Med! Meda

Trace

1Väljer det första alternativet på funktionsmenyn. Spårning (sid. 5-11-1).

Zoom

2Väljer det andra alternativet på funktionsmenyn. Zoomning (sid. 5-2-7).

V-Window

3Väljer det tredje alternativet på funktionsmenyn.

Visar V-Window-menyn (sid. 5-2-1).

Sketch

4Väljer det fjärde alternativet på funktionsmenyn. Utför ritåtgärd (sid. 5-10-1).

G-Solv

5Väljer det femte alternativet på funktionsmenyn.

Utför G-Solve-åtgärd (sid. 5-11-9).

G↔ T

6Väljer det sjätte alternativet på funktionsmenyn.

Växlar mellan grafi k och text (sid. 1-2-3).


!Aktiverar skiftfunktioner för andra tangenter och funktionsmenyer (sid. 1-1-5).

K Visar alternativmenyn (sid. 1-4-1).

PRGM

JVisar variabeldatamenyn (sid. 1-5-1).

Visar program-kommandomenyn (sid. 1-6-1).

SET UP

mÅtergår till huvudmenyn (sid. 1-2-1). Visar inställningsmenyn (sid.

1-8-1).

A -LOCK

aAktiverar inmatning av bokstäver i rött (sid. 1-1-5). Låser alfanumerisk inmatning.

' r

wBeräknar kvadraten på tidigare inmatat värde (sid. 2-4-7).

Beräknar kvadraten på nästa inmatade värde (sid. 2-4-7).

Matar in tecknet r.

x ' θ

M

Tryck mellan två värden för att göra det andra värdet till det första värdets exponent (sid. 2-4-5).

Inmatningsläget Linear:Tryck mellan två värden (X och Y) för att visa den x: te roten av y.Inmatningsläget Math:Matar in x

'( ) i frihandsläge. (Se sid. 2-4-5.)

Matar in tecknet θ .

1-1-1Tangenter

20070201

Tangent Primär funktion Med! MedaQUIT

JGår tillbaka till föregående skärmbild utan ändringar.

Går direkt till det aktuella lägets startskärm.

fFlyttar markören uppåt. Bläddrar skärmbilden. Växlar till föregående funktion i spårningsläge.

Bläddrar en skärmbild uppåt i läget e • ACT eller RUN • MAT (inmatningsläget Math).

cFlyttar markören nedåt. Bläddrar skärmbilden. Växlar till nästa funktion i spårningsläge.

Bläddrar en skärmbild nedåt i läget e • ACT eller RUN • MAT (inmatningsläget Math).

d

Flyttar markören till vänster. Bläddrar skärmbilden. Tryck efter w för att visa beräkningen från slutet.

Gör kontrasten ljusare.

eFlyttar markören till höger. Bläddrar skärmbilden. Tryck efter w för att visa beräkningen från början.

Gör kontrasten mörkare.

∠ A

vAktiverar inmatning av variabel X, θ och T.

Anger argumentet ( ∠ ) för komplexa tal på polär form.

Matar in bokstaven A.

10x B

lBeräknar 10-logaritmen av nästa inmatade värde (sid. 2-4-5).

Beräknar 10 upphöjt till nästa inmatade värde (sid. 2-4-5).

Matar in bokstaven B.

e x C

IBeräknar naturliga logaritmen av nästa inmatade värde (sid. 2-4-5).

Beräknar e upphöjt till nästa inmatade värde (sid. 2-4-5).

Matar in bokstaven C.

sin−1 D

sBeräknar sinus av nästa inmatade värde (sid. 2-4-4).

Beräknar arcus sinus av nästa inmatade värde (sid. 2-4-4).

Matar in bokstaven D.

cos−1 E

cBeräknar cosinus av nästa inmatade värde (sid. 2-4-4).

Beräknar arcus cosinus av nästa inmatade värde (sid. 2-4-4).

Matar in bokstaven E.

tan−1 F

tBeräknar tangens av nästa inmatade värde (sid. 2-4-4).

Beräknar arcus tangens av nästa inmatade värde (sid. 2-4-4).

Matar in bokstaven F.

( G

$

Inmatningsläget Linear:Tryck mellan bråkets täljare och nämnare.Inmatningsläget Math:Matar in ett bråk i frihandsläge ( ). (Se sid. 2-4-10.)

Matar in ett blandat bråk (sid. 2-4-10). (Endast inmatningsläget Math.)

Matar in bokstaven G.

H

FKonverterar bråk till decimalform (sid. 2-4-11).

Konverterar blandade bråk till bråk utan heltalsdel (sid. 2-4-12).

Matar in bokstaven H.

3' I

(Matar in vänsterparentes i ett uttryck (sid. 2-1-1).

Beräknar tredje roten av nästa inmatade värde (sid. 2-4-7).

Matar in bokstaven I.

x −1 J

)Matar in högerparentes i ett uttryck (sid. 2-1-1).

Beräknar reciprokt värde för tidigare inmatat värde (sid. 2-4-7).

Matar in bokstaven J.

1-1-2Tangenter

20070201


K

,Matar in ett kommatecken.

Växlar från ett program som startats i eActivity till ett annat program (sid. 10-3-13). (Endast i eActivity).

Matar in bokstaven K.

L

aTilldelar bokstavsminnet ett värde (sid. 2-2-1).

Växlar mellan eActivity och ett program som startats från eActivity (sid. 10-3-12). (Endast i eActivity).

Matar in bokstaven L.

CAPTURE M

hMatar in siffran 7.

Sparar skärmbilden i skärmdumpsminnet (sid. 1-9-1).

Matar in bokstaven M.

CLIP N

iMatar in siffran 8.

Ändrar form på markören för att indikera att urklippsfunktionen är aktiv (sid. 1-3-5).

Matar in bokstaven N.

PASTE O

jMatar in siffran 9.

Klistrar in den teckensträngsom fi nns i urklippet (sid. 1-3-7).

Matar in bokstaven O.

INS

D

Infogningsläge:Backsteg.Överskrivningsläge:Tar bort tecknet vid markören. (Se sid. 1-3-1.)

Inmatningsläget Linear:Växlar mellan infogningslägeoch överskrivningsläge (sid. 1-3-2).Inmatningsläget Math:Matar in en funktion ifrihandsläge i ett uttryck(sid. 1-3-15).

OFF

oSätter på räknaren.Tömmer displayen. Stänger av räknaren.

CATALOG P

eMatar in siffran 4. Visar katalogfunktionslistan

(sid. 1-3-7). Matar in bokstaven P.

Q

fMatar in siffran 5. Matar in

bokstaven Q.

R

gMatar in siffran 6. Matar in

bokstaven R.

{ S

*Multiplikation (sid. 2-1-1). Matar in en vänsterklammer. Matar in

bokstaven S.

} T

/Division (sid. 2-1-1). Matar in en högerklammer. Matar in

bokstaven T.

List U

bMatar in siffran 1. Matar in kommandot List (sid.

3-1-2). Matar in bokstaven U.

Mat V

cMatar in siffran 2. Matar in kommandot Mat (sid.

2-8-11). Matar in bokstaven V.

W

dMatar in siffran 3. Matar in

bokstaven W.

1-1-3Tangenter

20070201


[ X

+Addition (sid. 2-1-1).Anger positivt värde.

Matar in en vänsterhakparentes.

Matar in bokstaven X.

] Y

-Subtraktion (sid. 2-1-1).Anger negativt värde. Matar in en högerhakparentes. Matar in

bokstaven Y.

i Z

aMatar in siffran 0. Matar in den imaginära

enheten (sid. 2-6-2). Matar in bokstaven Z.

= SPACE

.Matar in decimalkomma. Matar in tecknet =. Matar in ett

mellanslag.

π ”

EAktiverar inmatning av exponent (sid. 2-1-1).

Matar in värdet pi (sid. 2-4-4).Matar in symbolen pi.

Matar in dubbelt citattecken.

Ans

-Anger att nästa inmatade värde är negativt (sid. 2-1-1).

Hämtar det senaste beräknade värdet (sid. 2-2-5).

_w

Visar beräkningens resultat. Matar in en ny rad.

\Visar skärm med val av kategorier.(Endast modeller med \tangenter)

LIGHT

]Sätter på/Stänger av bakgrundsljuset. (Endast modeller med] tangenter))

1-1-4Tangenter

20070201

k Tangentnamn

Många av räknarens tangenter används för fl era olika funktioner. Funktionerna på　knappsatsen är färgkodade så att du snabbare ska kunna hitta den funktion du söker.

Funktion Tangent

1 log l

2 10 x !l

3 B al

Nedan beskrivs de olika färgkodningar som används för funktionsnamn.

Färg Tangent

Orange Tryck på ! och sedan på tangenten.

Röd Tryck på a och sedan på tangenten.

# BokstavslåsNär du trycker på a och sedan matar in en bokstav, återgår normalt knappsatsen till standardläget.

Om du trycker på ! och sedan på a låsesknappsatsen i bokstavsläge tills du trycker på a igen.

1-1-5Tangenter

20070201

1-2-1Display

1-2 Display

k Markera ikoner

I detta avsnitt beskrivs hur du markerar en ikon på huvudmenyn för att växla till ett visst läge.

u Markera en ikon 1. Tryck på m för att visa huvudmenyn.

2. Använd piltangenterna (d,e,f,c) för att fl ytta markeringen till ikonen.

Markerad ikon

3. Tryck på w för att visa det valda lägets startskärm.I exemplet används läget STAT.

• Du kan också växla till ett läge utan att markera en ikon på huvudmenyn genom att mata in det tal eller den bokstav som står längst ned till höger på ikonen.

Nedan förklaras vad varje ikon betyder.


RUN • MAT(Kör • matris)

Används för aritmetiska beräkningar och funktioner, samt för beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal och matriser.

STAT(Statistik)

Används för beräkna standardavvikelser och göra regressionsanalys på statistiska data, samt för att utföra tester, analysera data och för att rita statistiska grafer.

e • ACT(eActivity)

eActivity är ett system som används för att skriva in text, matematiska uttryck och annan information i en elektronisk anteckningsbok. Du kan använda det här läget för at lagra text eller formler, eller inbyggda programdata i en fi l.

20070201

1-2-2Display


S • SHT(Kalkylblad)

Används för kalkylbladsfunktioner. Varje fi l innehåller ett kalkylblad (26 kolumner × 999 rader). Förutom räknarens inbyggda kommandon och kommandon i S • SHT-kalkylbladsläge kan du också utföra statistiska beräkningar och rita statistiska grafer på samma sätt som du gör i läget STAT.

GRAPH Används för att lagra funktioner och rita funktionernas grafer.

DYNA(Dynamiska grafer)

Används för att lagra funktioner och rita fl era versioner av funktionernas grafer genom att variera det värde som variablerna i funktionen har.

TABLE Används för att lagra funktioner och generera en tabell med numeriska lösningar beroende på vilka värden funktionens variabler antar, samt för att rita grafer.

RECUR(Rekursion)

Används för att lagra rekursionsformler och för att generera en tabell med numeriska lösningar beroende på vilka värden funktionens variabler antar, samt för att rita grafer.

CONICS Används för att rita kägelsnitt.

EQUA(Ekvationer)

Används för att lösa lineära ekvationer med två till sex obekanta, samt andra- och tredjegradsekvationer.

PRGM(Program)

Används för att lagra program i programminnet och för att köra program.

TVM(Ekonomi)

Används för ekonomiska beräkningar och för att åskådliggöra kassafl öde och annan information grafi skt.

LINK Används för att överföra minnesinnehåll eller säkerhetskopiera information på en annan räknare eller persondator.

MEMORY Används för att hantera data i minnet.

SYSTEM Används för att nollställa minnet, justera kontrast och för andra systeminställningar.

20070201

k Om funktionsmenyn

Du kan använda funktionstangenterna (1 till 6) för att öppna menyer och utföra kommandon på menyraden längst ned på displayen. Du kan se på ett objekts utseende om objektet representerar ett kommando eller en meny.

• Nästa meny

Exempel:

Visar en meny med hyperboliska funktioner.

• Mata in kommando

Exempel:

Matar in kommandot sinh.

• Direkt kommandoexekvering

Exempel:

Kör kommandot DRAW.

k Om skärmar på displayen

Räknaren använder två typer av skärmbilder: en textskärm och en grafi sk skärm. Textskärmen kan innehålla 8 rader text med högst 21 tecken per rad. Den nedersta raden används för funktionstangenterna. Den grafi ska skärmen har en upplösning på 127 (B) × 63 (H) bildpunkter.

Textskärmen Grafi sk skärm

Innehållet på de olika skärmtyperna lagras i två oberoende minnen.

Tryck på !6(G ↔T) för att växla mellan textskärmen och den grafi ska skärmen.

1-2-3Display

20070201

k Visning av talformat

Normalt visar räknaren tal med 10 siffror. Större värden konverteras automatiskt till exponentialform.

u Om tal på exponentialform

1.2E+12 betyder att talet är lika med 1,2 × 1012. Detta innebär att du ska fl ytta decimalkommat i 1,2 tolv positioner till höger (eftersom exponenten är positiv). Talet är alltså 1 200 000 000 000.

1.2E–03 betyder att talet är lika med 1,2 × 10–3. Detta innebär att du ska fl ytta decimalkommat i 1,2 tre positioner till vänster (eftersom exponenten är negativ). Talet är alltså 0,0012.

Du kan ange ett av två olika intervall där räknaren automatiskt ska byta till normalform.

Norm 1 ................... 10–2 (0,01) > | x|, | x| > 1010

Norm 2 ................... 10–9 (0,000000001) > | x|, | x| > 1010

Alla exempel i den här handboken använder Norm 1.

Mer information om att växla mellan Norm 1 och Norm 2 fi nns i avsnitt 2-3-2.

1-2-4Display

20070201

k Särskilda visningsformat

Räknaren använder särskilda visningsformat för att ange bråk, hexadecimala värden och grader/minuter/sekunder.

u Bråk

................... Betyder: 456 1223

u Hexadecimala värden

................... Betyder: 0ABCDEF1(16), vilket motsvarar 180150001(10)

u Grader/minuter/sekunder

................... Betyder: 12° 34’ 56,78”

• Dessutom används andra symboler som beskrivs i det avsnitt i handboken där symbolen förekommer för första gången.

k Exekveringsindikatorn

När räknaren arbetar med att rita en graf, beräkna ett komplext uttryck eller köra ett program, blinkar en svart ruta ”k” uppe till höger på displayen. Rutan betyder att räknaren är upptagen.

1-2-5Display

20070201

1-3 Mata in och redigera uttryckObs!• Om inte annat anges används inmatningsläget Linear i alla exempel i detta avsnitt.

kMata in uttryck

När du ska mata in ett uttryck som ska beräknas trycker du först på A för att nollställa displayen. Mata sedan in uttrycken exakt så som de skrivs, från vänster till höger, och tryck påw för att visa resultatet.

Exempel 1 2 + 3 – 4 + 10 =

Ac+d-e+baw

Exempel 2 2(5 + 4) ÷ (23 × 5) =

Ac(f+e)/(cd*f)w

kRedigera uttryck

Använd d oche för att fl ytta markören till den position där du vill göra ändringen, och följ instruktionerna nedan för att ändra uttrycket. När du har redigerat uttrycket kan du evaluera det genom att trycka på w. Du kan också använda e för att fl ytta markören till slutet av uttrycket och skriva in fl er värden eller symboler.

u Ändra ett steg

Exempel Ändra cos60 till sin60

Acga

ddd

D

s

1-3-1Mata in och redigera uttryck

20070201

Om du trycker på !D(INS) i inmatningsläget Linear ändras markören till ’’ ’’.

Nästa funktion eller värde du matar in ersätter tecknet som markeras med ’’ ’’.

Acga

ddd!D(INS)

s

Om du vill gå tillbaka till standardläget trycker du på !D(INS) igen.

u Ta bort ett steg

Exempel Ändra 369 × × 2 till 369 × 2

Adgj**c

dD

I infogningsläge fungerar tangenten D som backsteg.


# Markören är ett blinkande vertikalt streck ( I)när du arbetar i infogningsläge. Markören är ett blinkande horisontellt streck ( ) när du arbetar i överskrivningsläge.

# Normalläget för inmatningsläget Linear är infogningsläge. Du kan växla till överskrivningsläge genom att trycka på 1Y(INS).

20070201


u Infoga ett steg

Exempel Ändra 2,36 2 till sin2,36 2

Ac.dgx

ddddd

s

u Ändra det senast inmatade steget

Exempel Ändra 369 × 3 till 369 × 2

Adgj*d

D

c

20070201

k Använda repetitionsminnet

Den senaste beräkningen sparas alltid i repetitionsminnet. Du kan hämta innehållet i repetitionsminnet genom att trycka på d ellere.Om du trycker på e visas uttrycket med markören i början av uttrycket. Om du trycker påd visas uttrycket med markören i slutet av uttrycket. Du kan redigera uttrycket om det behövs och evaluera det igen.

Exempel 1 Att utföra två snarlika beräkningar4,12 × 6,4 = 26,3684,12 × 7,1 = 29,252

Ae.bc*g.ew

dddd

!D(INS)

h.b

w

När du har tryckt på A kan du trycka på f ellerc för att hämta tidigare beräkningar, med de senaste beräkningarna först. När du har hämtat ett uttryck kan du använda e och d för att fl ytta markören i uttrycket och göra eventuella ändringar.

Exempel 2Abcd+efgw

cde-fghw

A

f (en beräkning bakåt)

f (två beräkningar bakåt)


# Ett uttryck sparas i repetitionsminnet tills du utför en annan beräkning.

# Innehållet i repetitionsminnet rensas inte när du trycker på A, vilket betyder att du kan hämta en tidigare beräkning även efter att du har tryckt på A.

# Repetitionsminnet kan användas enbart i inmatningsläget Linear. I inmatningsläget Math används historieminnet istället för repetitionsminnet. Se ”Historiefunktion” (sidan 2-2-6) för närmare detaljer.

20070201


# Hur mycket text du kan markera för kopiering beror på inmatningsläget.

Inmatningsläget Linear: 1 tecken1 radFlera rader

Inmatningsläget Math: Endast 1 rad

kGöra korrigeringar i det ursprungliga uttrycket

Exempel 14 om du råkar skriva ÷ 0 × 2,3 i stället för 14 ÷ 10 × 2,3

Abe/a*c.d

w

Tryck på J.

Markören placeras automatiskt där felet påträffades.

Gör de ändringar som behövs.

db

Evaluera uttrycket igen.

w

k Använda urklippet för kopiera och klistra in

Du kan kopiera (eller klippa ut) en funktion, ett kommando eller andra indata till urklippet och sedan klistra in innehållet på en annan plats.

u Ange vad som ska kopierasInmatningsläget Linear

1. Flytta markören ( I) till början eller slutet av det som ska kopieras och tryck sedan på !i(CLIP).När du gör det ändras markören till ” ”.

2. Använd piltangenterna för att fl ytta markören och markera den text som ska kopieras.

20070201

3. Tryck på 1(COPY) för att kopiera markeringen och gå tillbaka till standardinmatningsläget.

De markerade tecknen ändras inte när du kopierar dem.

Om du vill avbryta markeringen utan att kopiera trycker du på J.

Inmatningsläget Math

1. Använd piltangenterna för att fl ytta markören till den rad som ska kopieras.

2. Tryck på !i(CLIP). Markören ändras till ” ”.

3. Tryck på 1(CPY • L) för att kopiera den markerade texten till urklippet.

u Klippa ut text 1. Flytta markören ( I) till början eller slutet av det som ska kopieras och tryck på

!i(CLIP). När du gör det ändras markören till ” ”.

2. Använd piltangenterna för att fl ytta markören och markera den text som ska klippas ut.

3. Tryck på 2(CUT) för att klippa ut den markerade texten.

Om du klipper ut markeringen fl yttas de markerade tecknen till urklippet.

Kommandot CUT kan bara användas i inmatningsläget Linear. Det går inte att använda kommandot i inmatningsläget Math.


20070201

u Klistra in textFlytta markören till den plats där texten ska klistras in och tryck på !j(PASTE). Innehållet i urklippet klistras in på den aktuella positionen.

A

!j(PASTE)

k Katalogfunktion

Katalogfunktionen förser dig med en alfabetisk meny av kommandon som du kan använda för inmatning. Du kan också mata in ett kommandos exempel.

Du kan använda endera av de följande två metoderna för att mata in ett kommando.

För att göra detta: Utföra denna tangentoperation:

Visa en alfabetisk meny av alla kommandon och välj vilket kommando du vill

!e(CATALOG)

Visar kommandon efter kategori, välj en kategori och välj sedan kommando

\(Endast modeller med\ tangent)

u För att mata in ett kommando med !e(CATALOG) 1. Tryck !e(CATALOG).

• Detta visar en lista av kommandon i alfabetisk ordning.

2. Tryck på bokstavstangenten ( v(A) tilla(Z)) som motsvarar den första bokstaven av kommandot du vill ha.

• Detta kommer att visa det första kommandot som börjar med bokstaven vars tangent du tryckt.


20070201

3. Använd f ochc för att välja det kommando du vill mata in.

Detta är den förklarande texten för det för närvarande valda kommandot.

1(INPUT)... {matar in det valda kommandot}

2(e.g.)... {matar in exemplet för det valda kommandot}Exempel på inmatning kan utföras i läget RUN • MAT (endast för det aritmetiska kalkyleringsläget, inte för Matrix Editor-läget) och i läget PRGM.

Exempel

5(HELP)... {visar skärmen för funktionsmanualen ombord för det valda kommandot}

6(CTGY)... {visar skärmen med kategorialternativ}Se ”För att mata in ett kommando med \” nedan.

• Trycka J återgår till skärmen med kommandolistan.

u För att mata in ett kommando med \ 1. Tryck \.

• Detta visar skärmen med kategorialternativ.

1(EXE)... {visar en lista av kommandon i den för närvaranda valda kategorin}

6(EXIT)... {går ur skärmen för kategorialternativ}


20070201

• De följande är kategorier som dyker upp på skärmen för kategorialternativ.

1:All ..................................Alla kommandon

2:Calculation .....................Kommandon för kalkylering, inklusive matrix-operationer och ENG-symboler

3:Statistics .........................Statistiska kalkyleringskommandon, variabler och statistiska parametrar för regression av grafer

4:Graph .............................Grafi ska kommandon, sketchkommandon, V-Window variabler

5:Program Command ........Programkommandon

6:Change Setup ................Kommandon för att ändra grundinställningar

7:Recursion .......................Rekursionskommandon

8:Dynamic Graph ..............Dynamiska grafkommandon, variabler

9:Table ...............................Tabellkommandon, variabler

10:Equation .......................Ekvationskommandon, kalkyleringsresultat

11:Financial (TVM) ............Finansiella kalkyleringsvariabler

2. Välj den kategori du vill och tryck sedan 1(EXE).

• Detta visar en lista av kommandon i den för närvarande valda kategorin.

3. Från denna punkt, utför samma steg som under ”För att mata in ett kommando med !e(CATALOG)”.

u Funktionsmanual ombordFöljande visar konfi gurationen av funktionsmanualen ombord.

Kommandonamn

Förklarande text

Använd f ochc för att scrolla.

Syntax

Exempel

Funktion tangentfrekvens


20070201

k Inmatning i inmatningsläget Math

Om du väljer inmatningsläget ”Math” på inställningsmenyn (sid. 1-8-1) aktiveras inmatningsläget Math, som du använder för att skriva in vissa funktioner på samma sätt som de står i kurslitteraturen.

Obs!• Standardvärdet för inmatningsinställningen är ”Linear” (lineärt inmatningsläge). Innan du

försöker följa med i exemplen i det här avsnittet bör du ändra inmatningsläget till ”Math”.

• I inmatningsläget Math är infogningsläge standardläget (inte överskrivningsläge). Observera att knapptryckningen !D(INS) (sid. 1-3-2) som används i inmatningsläget Linear för att växla till infogningsläge fungerar på ett helt annat sätt i inmatningsläget Math. Mer information fi nns i avsnittet ”Infoga en funktion i ett befi ntligt uttryck” (sid. 1-3-15).

• Om inte annat anges utförs alla knapptryckningar i det här avsnittet i läget RUN • MAT .


20070201

u Funktioner och symboler i inmatningsläget MathFunktionerna och symbolerna nedan kan används för inmatning i inmatningsläget Math. I kolumnen ”Bytes” visas hur många byte minnesutrymme som används vid inmatning i inmatningsläget Math.

Funktion/symbol Tangent Byte

Bråk $ 9

Blandat bråk* 1 !$(&) 14

Power M 4

Kvadrat x 4

Negativt tal (reciprokt värde) !)(x –1 ) 5

' !x(') 6

Kvadratrot !((3') 9

N-rot !M(x') 9

e x !I(ex) 6

10x !l(10x) 6

log(a,b) (inmatning från menyn MATH* 2) 7

Abs (absolutvärde) (inmatning från menyn MATH* 2) 6

Lineär differentialekvation* 3 (inmatning från menyn MATH* 2) 7

Kvadratisk differentialekvation* 3 (inmatning från menyn MATH* 2) 7

Integral* 3 (inmatning från menyn MATH* 2) 8

Σ -beräkningar*4 (inmatning från menyn MATH* 2) 11

Matris (inmatning från menyn MATH* 2) 14*5

Parenteser ( och) 1

Hakparenteser (vid listinmatning.) !*( { ) och!/( } ) 1

Hakparenteser (vid matrisinmatning.) !+( [ ) och!-( ] ) 1


*1 Blandade bråk kan endast användas i inmatningsläget Math.

*2 Mer information om hur du använder funktionsmenyn MATH för att mata in funktioner fi nns i avsnittet ”Använda menyn MATH” på sid. 1-3-12.

*3 Det går inte att ange tolerans i inmatningsläget Math. Om du vill ange en tolerans måste du växla till inmatningsläget Linear.

*4 Vid Σ -beräkningar i inmatningsläget Math är förändringen av x alltid 1. Om du vill använda en annan inställning måste du växla till inmatningsläget Linear.

*5 Detta är antalet byte för en 2 × 2-matris.

20070201

u Använda menyn MATHI läget RUN • MAT kan du tryck på 4(MATH) för att visa menyn MATH.

Menyn används för enkel inmatning av matriser, differentialekvationer, integraler o.s.v.

• { MAT } ... {visar undermenyn MAT för enkel inmatning av matriser}

• { 2× 2} ... {ger en 2 × 2-matris}

• { 3× 3} ... {ger en 3 × 3-matris}

• { m× n} ... {ger en matris med m rader och n kolumner (upp till 6 × 6)}

• { logab} ... {startar inmatning av logaritmen log ab}

• { Abs} ... {startar inmatning av absolutvärdet |X|}

• { d/dx} ... {startar inmatning av en lineär differentialekvation dxd f (x)x = a }

• { d2/dx2} ... {startar inmatning av en kvadratisk differentialekvation dx2

d2

f (x)x = a }

• { ∫ dx} … {startar inmatning av en integral f (x)dxa

b}

• { Σ (} … {startar inmatning av en Σ -beräkning f (x)x=α

β

αΣ }

u Exempel på inmatning i inmatningsläget MathI det här avsnittet fi nns fl era olika exempel som visar hur du kan använda funktionsmenyn MATH och andra tangenter i inmatningsläget MATH. Lägg märke till markörens position när du matar in värden och data.

Exempel 1 Mata in 2 3 + 1

AcM

d

e

+b

w


20070201

Exempel 2 Mata in ( )1+ 25

2

A(b+

$

cc

f

e

)x

w

J

Exempel 3 Mata in 1+ x + 1dx0

1

Ab+4(MATH) 6(g)1(∫ dx)

a+(X)+b

ea

fb

e

w

J


20070201

Exempel 4 Mata in 2 ×12

212

2

Ac*4(MATH) 1(MAT) 1(2×2)

$bcc

ee

!x(')ce

e!x(')cee$bcc

w

u Om uttrycket inte får plats på displayen

Om uttrycket inte får plats på displayen visas pilar i displayens kanter. Pilarna betyder att uttrycket fortsätter utanför displayen i pilens riktning.

När du ser en pil kan du använda piltangenterna för att rulla skärmen och visa den del av uttrycket som inte syns.


20070201

u Infoga en funktion i ett befi ntligt uttryckI inmatningsläget Math kan du infoga en funktion i ett befi ntligt uttryck. Om du gör det kommer värdet eller parentesuttrycket till höger om markören att bli argumentet till den infogade funktionen. Använd !D(INS) för att lägga till en funktion i ett befi ntligt uttryck.

u Infoga en funktion i ett befi ntligt uttryck

Exempel Infoga ' funktionen i uttrycket 1 + (2 + 3) + 4 så att uttrycket inom parenteser blir funktionens argument

1. Flytta markören så att den står till vänster om den del av uttrycket som ska bli argument till funktionen.

2. Tryck på !D(INS).

• När du gör det ändras markören till en infogningsmarkör ( ').

3. Tryck på !x(') för att infoga ' funktionen.

• När du gör det infogas ' funktionen med uttrycket inom parenteser som argument.

u Infogningsregler för funktioner

Nedan beskrivs de grundläggande regler som styr hur värden eller uttryck blir argument till infogade funktioner.

• Om infogningsmarkören står omedelbart till vänster om en vänsterparentes blir allting från vänsterparentesen till motsvarande högerparentes argument till den nya funktionen.

• Om markören står omedelbart till vänster om ett värde eller ett bråk, blir det talet funktionens argument.


# Om du trycker på !D(INS) i inmatningsläget Linear växlar du till infogningsläge. Mer information fi nns på sid. 1-3-2.

20070201

u Funktioner som kan infogas

I följande lista fi nns de funktioner som kan infogas med instruktionerna under ”Infoga en funktion i ett befi ntligt uttryck” (sid. 1-3-15). I listan fi nns även information om hur infogningen påverkar det befi ntliga uttrycket.

Funktion Tangenter Ursprungligt

uttryck Efter infogning

Bråk utan heltalsdel $

Potens M

' !x(')

Kubikrot !((3')

N-rot !M(x')

e x !I(ex)

10x !l(10x)

log(a,b) 4(MATH) 2(logab)

Absolutvärde 4(MATH) 3(Abs)

Derivata 4(MATH) 4(d/dx)

Andraderivata 4(MATH) 5(d2/dx2)

Integral 4(MATH) 6(g)1(∫ dx)

Σ -formel 4(MATH) 6(g)2(Σ ( )

u Redigera uttryck i inmatningsläget MathNär du ska redigera uttryck i inmatningsläget Math gör du i princip på sama sätt som i inmatningsläget Linear. Mer information fi nns i avsnittet ”Redigera uttryck” (sid. 1-3-1).

Observera att det fi nns vissa skillnader mellan inmatningsläget Math och inmatningsläget Linear.

• Överskrivningsläget i inmatningsläget Linear fi nns inte i inmatningsläget Math. I inmatningsläget Math infogas alltid nya värden och funktioner vid markörens position.

• I inmatningsläget Math fungerar tangenten D alltid som backsteg.


20070201

• Följande marköroperationer kan utföras vid inmatning av en beräkning med naturligt visningsformat.

Att göra detta: Tryck på denna tangent:

Flytta markören från slutet till början av beräkningen e

Flytta markören från början till slutet av beräkningen d

u Resultatdisplayen i inmatningsläget MathBråk, matriser och listor som är resultat i inmatningsläget Math visas i samma format som de visas i kurslitteraturen.

Exempel på resultatdisplayer


# Bråk visas antingen som blandade bråk eller bråk utan heltalsdel beroende på inställningen ”Frac Result” på inställningsskärmbilden. Mer information fi nns i avsnittet ”1-8 Använda inställningsmenyn”.

# Matriser visas i naturligt format, upp till 6 × 6. Större matriser visas på skärmbilden MatAns, som fungerar på samma sätt som i inmatningsläget Linear.

# Listor visas i naturligt format om listan innehåller 20 element eller mindre. Listor med fl er än 20 element visas på skärmbilden ListAns, som fungerar på samma sätt som i inmatningsläget Linear.

# Om uttrycket inte får plats på displayen visas pilar i displayens kanter. Pilarna betyder att det fi nns mer data utanför displayen i pilens riktning.

Du kan använda piltangenterna för att rulla skärmen och visa den information som inte syns.

# Om du trycker på 2(DEL)1(DEL • L) när ett resultat är markerat raderas både resultatet och det uttryck som evaluerades.

# Multiplikationssymbolen kan inte utelämnas omedelbart framför ett bråk. Använd alltid multiplikationssymbolen när du räknar med bråk.

Exempel:

c*$ccf

# Det går inte att trycka på M,x, eller !)(x–1) omedelbart följt av en annan M,x, eller!)(x–1)-tryckning. Använd parenteser för att avgränsa knapptryckningarna.

Exempel: (3 2)–1

(dx)!)(x–1)

2 × 25

20070201


u Begränsningar för inmatning i inmatningsläget MathObservera att det fi nns vissa begränsningar för inmatning i inmatningsläget Math.

• Vissa typer av uttryck kan göra att formelns höjd blir större än en rad. Den största tillåtna höjden på ett uttryck är ungefär två displayer (120 bildpunkter). Det går inte att mata in uttryck som överskrider den här gränsen.

20070201

1-4 Alternativmenyn (OPTN)Alternativmenyn innehåller formler och funktioner som inte fi nns på räknarens knappsats. Vad som fi nns på menyn beror på i vilket läge räknaren arbetar när du trycker på K.

Mer information om alternativmenyn (OPTN) fi nns i avsnittet ”8-7 Kommandon i läget PRGM”.

u Alternativmenyn i läget RUN • MAT eller PRGM• { LIST} ... {listfunktioner}

• { MAT } ... {matrisfunktioner}

• { CPLX} ... {komplexa tal}

• { CALC} ... {funktionsanalys}

• { STAT } ... {uppskattade statistiska värden för variabelpar}

• { HYP} ... {hyperboliska funktioner}

• { PROB } ... {probabilitet- och distributionsfunktioner}

• { NUM} ... {numeriska funktioner}

• { ANGL} ... {vinkel- och koordinatkonvertering, DMS-inmatning/konvertering}

• { ESYM} ... {tekniska symboler}

• { PICT} ... {bildminne}* 1

• { FMEM} ... {funktionsminne}* 1

• { LOGIC} ... {logiska operatorer}

• { CAPT} ... {funktioner för skärmdumpar}* 1

1-4-1Alternativmenyn (OPTN)

# Alternativmenyn (OPTN) visas inte vid binära, oktala, decimala och hexadecimala beräkningar.

*1 Alternativen PICT, FMEM och CAPT visas inte när du arbetar i inmatningsläget ”Math”.

20070201

u Alternativmenyn vid numerisk inmatning i lägena STAT, TABLE, RECUR, EQUA och S • SHT• { LIST}/{CPLX}/{CALC}/{HYP}/{PROB }/{NUM}/{ANGL}/{ESYM}/{FMEM}/{LOGIC}

u Alternativmenyn vid formelinmatning i lägena GRAPH, DYNA, TABLE, RECUR och EQUA• { List}/{CALC}/{HYP}/{PROB }/{NUM}/{FMEM}/{LOGIC}

Nedan visas de funktionsmenyer som visas i andra situationer.

u Alternativmenyn när ett taltabellvärde visas i läget TABLE eller RECUR• { LMEM} … {listminne}

• { ° ’ ” }/{ENG}/{ENG}

Varje menyalternativ beskrivs närmare i det avsnitt som beskriver motsvarande läge.

1-4-2Alternativmenyn (OPTN)

20070201

1-5 Menyn VARS (Variabeldata)Du kan hämta värdet på variabler genom att trycka på J för att öppna variabeldatamenyn.

{V-WIN }/{FACT }/{STAT }/{GRPH}/{DYNA }/{TABL }/{RECR}/{EQUA *1}/{TVM*1}

Mer information om variabeldatamenyn (VARS) fi nns i avsnittet ”8-7 Kommandon i läget PRGM”.

u V-WIN — Hämta V-Window-värden

• {X}/{Y}/{T, }... { x-axelmenyn}/{ y-axelmenyn}/{T, -menyn}

• {R-X}/{R-Y}/{R-T, }... { x-axelmenyn}/{ y-axelmenyn}/{T, -menyn} för högra sidan av en dubbelgraf

• { min}/{max}/{scal}/{dot}/{ptch }... {minimivärde}/{maximivärde}/{skala}/{punktintervall* 2}/{förändring av x}

u FACT — Hämta förstoringsgrader

• { Xfact}/{Yfact}... { x-axelns förstoring}/{ y-axelns förstoring}

1-5-1Menyn VARS (Variabeldata)

*1 Alternativen EQUA och TVM visas endast när du använder variabeldatamenyn i läget RUN • MAT , PRGM eller e • ACT .

# Variabeldatamenyn visas inte om du trycker påJ när standardtalsystemet är binärt, oktalt, decimalt eller hexadecimalt.

*2 2Punktintervallet är visningsintervallet (Xmax – Xmin) dividerat med förändringen av x för skärmen (126).

Punktintervallet beräknas normalt automatiskt beroende på minimi- och maximivärdena. Om du ändrar punktintervallet räknas maximivärdet om automatiskt.

20070201

u STAT — Hämta statistiska data

• {X} … { x-data för en variabel, två variabler}

• { n}/{ x }/{Σ x}/{Σ x2}/{x n}/{x n–1}/{minX}/{maxX}… {antal mätvärden}/{medelvärde}/{summa}/{kvadratsumma}/{standardavvikelse –

population}/{standardavvikelse – urval}/{minimivärde}/{maximivärde}

• {Y} ... { y-data för variabelpar}

• { }/{Σ y}/{Σ y2}/{Σ xy}/{y n}/{y n–1}/{minY}/{maxY}… {medelvärde}/{summa}/{kvadratsumma}/{produktsumma för x-data och y-data}/

{standardavvikelse – population}/{standardavvikelse – urval}/{minimivärde}/ {maximivärde}

• {GRPH} ... {grafdatamenyn}

• { a}/{b}/{c}/{d}/{e}... {regressionskoeffi cient och polynomkoeffi cienter}

• { r}/{r2} ... {korrelationskoeffi cient}/{determinationskoeffi cient}• { MSe} ... {kvadratiskt medelfel}• { Q1}/{Q3}

... {första kvartilen}/{tredje kvartilen}

• { Med}/{Mod}... {median}/{läge} för indata

• { Strt }/{Pitch }... histogrammets {startdelning}/{förändring av x}

• {PTS} ... {sammanfattningspunkter}

• { x1}/{y1}/{x2}/{y2}/{x3}/{y3} ... {sammanfattningspunkternas koordinater}


20070201

u GRPH — Hämta graffunktioner

• { Y}/{r} ... {rektangulära koordinater eller olikhetsfunktion}/{polära koordinater}

• { Xt}/{Yt}... parametriserad graffunktion {Xt}/{Yt}

• { X} ... {X=konstant graffunktion}

(Tryck på dessa tangenter innan du matar in ett värde som ange ett lagringsminne.)

u DYNA — Hämta inställningar för dynamiska grafer

• { Strt }/{End}/{Pitch }... {nedre gräns för koeffi cientintervall}/{övre gräns för koeffi cientintervall}/

{koeffi cientens stegvärde}

u TABL — Hämta tabellinställningar och tabelldata

• { Strt }/{End}/{Pitch }... {nedre gräns för tabellintervall}/{övre gräns för tabellintervall}/{tabellens

stegvärde}

• { Reslt*1}... {matris med tabellinnehåll}


*1 Alternativet Reslt visas endast om menyn TABL visas i läget RUN • MAT , PRGM eller e • ACT .

20070201

u RECR — Hämta rekursionsformler* 1, tabellintervall och tabelldata

• {FORM} ... {rekursionsformeldata}

• { an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{cn}/{cn+1}/{cn+2}... { an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{cn}/{cn+1}/{cn+2} uttryck

• {RANG} ... {tabellintervalldata}

• { Strt }/{End}... tabellintervall {nedre gräns}/{övre gräns}

• { a0}/{a1}/{a2}/{b0}/{b1}/{b2}/{c0}/{c1}/{c2}... { a0}/{a1}/{a2}/{b0}/{b1}/{b2}/{c0}/{c1}/{c2} värde

• { anSt}/{bnSt}/{cnSt}... origo för { an}/{bn}/{cn} rekursionformel – konvergens/divergensgraf (WEB-graf)

• {Reslt*2} ... {matris med tabellinnehåll* 3}

u EQUA — Hämta ekvationskoeffi cienter och lösningar* 4 * 5

• { S-Rlt}/{S-Cof}... matris med {lösningar}/{koeffi cienter} för lineära ekvationer med två till sex

obekanta*6

• { P-Rlt}/{P-Cof}... matris med {lösningar}/{koeffi cienter} för en kvadratisk eller kubisk ekvation

u TVM — Hämta data för ekonomiska kalkyler

• { n}/{I%}/{PV}/{PMT}/{FV}... {betalningsperioder (amorteringar)}/{räntesats (%)}/{kapital}/{betalningsbelopp}/

{saldo eller kapital plus ränta efter sista amortering}

• { P/Y}/{C/Y}... {antal amorteringar per år}/{antal sammansatta perioder per år}


*1 Ett fel uppstår om det inte fi nns en funktion eller värdetabell för en rekursionsformel i minnet.

*2 ”Reslt” är endast tillgängligt i läget RUN • MAT ,PRGM och e • ACT .

*3 Tabellens innehåll sparas automatiskt i MatAns-minnet.

*4 Koeffi cienter och lösningar sparas automatiskt i MatAns-minnet.

*5 Om något av följande är sant uppstår ett fel. - Om det inte fi nns några koeffi cientdata för

ekvationen - Om det inte fi nns några lösningar till

ekvationen*6 Det går inte att hämta koeffi cient- och

lösningsminne för en lineär ekvation samtidigt.

20070201

1-6 Programmenyn (PRGM)Du visar programmenyn (PRGM) genom att först växla till läget RUN • MAT eller PRGM från huvudmenyn och sedan trycka på !J(PRGM). Nedan fi nns de menyalternativ som fi nns på programmenyn (PRGM).

• { COM} ...... {programkommando}

• { CTL} ....... {programkörning}

• { JUMP} ..... {hoppkommandon}

• { ?} ............ {indatakommandon}

• { } .......... {utdatakommandon}

• { CLR} ....... {rensningskommandon}

• { DISP} ...... {visningskommandon}

• { REL} ....... {villkorliga hopp med relationsoperator}

• { I/O} ......... {I/O-styrning/överförning}

• { :} ............. {sammanbindning av fl era uttryck}

Följande funktionsmeny visas om du trycker på !J(PRGM) i läget RUN • MAT eller PRGM när standardtalsystemet är binärt, oktalt, decimalt eller hexadecimalt.

• { Prog } ....... {hämta program}

• { JUMP}/{?}/{^}/{REL}/{:}

Funktionerna som är kopplade till funktionstangenterna är desamma som i läget Comp.

Mer information om vilka kommandon som är tillgängliga i de olika menyer du kan nå från programmenyn fi nns i kapitel 8, ”Programmering”.

1-6-1Programmenyn (PRGM)

20070201

1-7 Syntax HelpAls u een commando invoert, geeft de syntax help de syntax hiervan weer.

u För att visa syntax help 1. Mata in ett kommando.

• Detta leder till att syntax information visas.

Syntax help

2. Syntax help försvinner när du trycker nästa tangent.

u För visa syntax help igenEfter att du matar in ett kommando och trycker en annan tangent (vilket leder till att syntax help försvinner), kan du visa syntax help igen genom att fl ytta pekaren så att den är placerad direkt till höger av kommandot.

Pekaren placerad till höger av kommandot.

⇒⇒

# För att undvika att inmatningspekaren försvinner, visas syntax help antingen längst upp eller längst ner på skärmen.

När pekaren är längst nere på skärmen.

# Syntax help visas endast om ”On” är valt i ”Syntax Help”-inställningarna på inställningsmenyn.

# Syntax help visas i läget RUN • MAT (endast för det aritmetiska beräknings-läget, inte i Matrix Editor-läget), i läget PRGM och i läget STAT .

# Syntax help visas också när du matar in variabeldata och förklarar variabeldatan.

# Återvisning av syntax help är endast möjligt i läget RUN • MAT (endast det aritmetiska kalkyleringsläget, exklusive Matrix Editor).

1-7-1Syntax Help

20070201

1-8 Använda inställningsmenynInställningsmenyn visar de aktuella lägesinställningarna, och kan användas för att ändra inställningarna. Nedan visas hur du ändrar inställningarna.

u Ändra lägesinställningar 1. Markera en ikon och tryck på w för att växla läge och visa lägets startskärmbild. I

exemplet används läget RUN • MAT .

2. Tryck på !m(SET UP) för att visa inställningsmenyn.

• Skärmbilden som visas är ett exempel. Vad som visas på displayen beror på vilket läge du arbetar i och lägets inställningar.

3. Använd f ochc för att markera den inställning du vill ändra.

4. Tryck på den funktionstangent ( 1 till6) som motsvarar den inställning du vill ändra.

5. När du har gjort ändringarna trycker du på J för att avsluta.

k Funktionstangenter i inställningsmenyn

I detta avsnitt beskrivs de inställningar du kan göra med funktionstangenterna i inställningsmenyn.

anger förvald inställning.

u Inmatningsläge• { Math}/{Line} ... inmatningsläget {Math}/{Linear}

u Läge (beräkningar/binärt, oktalt, decimalt, hexadecimalt)• { Comp} ... {aritmetiska uttryck}

• { Dec}/{Hex }/{Bin}/{Oct}... {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt}

...

...

1-8-1Använda inställningsmenyn

20070201

u Frac Result (visningsformat för bråk)• { d/c}/{ab/c} ... {utan heltalsdel}/{blandat}

u Func Type (typ av funktionsgraf)Om du trycker på någon av följande funktionstangenter växlar du funktionen för tangenten v.

• { Y=}/{r=}/{Parm }/{X=c}... {rektangulära koordinater}/{polära koordinater}/{parametriserade koordinater}/

{X = konstant} graf

• { Y>}/{Y<}/{Yt}/{Ys}... { y>f(x)}/{y<f(x)}/{y≥ f(x)}/{y≤ f(x)} olikhetsgraf

u Draw Type (grafritningsmetod)• { Con}/{Plot}

... {sammanbundna punkter}/{fristående punkter}

u Derivative (visning av derivator)• { On}/{Off}

... {visa}/{visa inte} när du använder Graph-to-Table, Table & Graph och Trace

u Angle (standardvinkelenhet)• { Deg}/{Rad}/{Gra}

... {grader}/{radianer}/{nygrader}

u Complex Mode• { Real} ... {beräkningar sker endast med reella tal}

• { a + bi}/{r ∠ }... {rektangulärt format}/{polärt format} visning av komplexa resultat

u Coord (visa koordinater för grafi sk pekare)• { On}/{Off}

... {visa}/{visa inte}

u Grid (visa grafi skt rutnät)• { On}/{Off}


u Axes (visa koordinataxlar)• { On}/{Off}



20070201

u Label (visa axelnamn)• { On}/{Off}


u Syntax Help (syntax help visningsinställningar)• { On}/{Off}


u Display (visningsformat)• { Fix}/{Sci}/{Norm}/{Eng}

... {fast antal decimaler}/{signifi kanta siffror enligt inst.}/{standardläge}/{SI-notation}

u Stat Wind (inställningsmetod för statistiska V-Window-grafer)• { Auto }/{Man}

... {automatisk}/{manuell}

u Resid List (restberäkning)• { None}/{LIST}

... {ingen beräkning}/{lista enligt inst. för beräknade rester}

u List File (inställningar för listfi ler)• { FILE} ... {inställningar för listfi len på displayen}

u Sub Name (listnamn)• { On}/{Off}


u Graph Func (visa funktion vid grafritning)• { On}/{Off}


u Dual Screen (inställning för dubbeldisplay)• { G+G}/{GtoT}/{Off}

... {grafer på båda sidor}/{graf på ena sidan och värdetabell på andra sidan}/{ingen dubbeldisplay}

u Simul Graph (samtidiga grafer)• { On}/{Off}

... {samtidiga grafer på (alla grafer ritas samtidigt)}/{samtidiga grafer av (graferna ritas i turordning)}


20070201

u Background (bakgrundsbild)• { None}/{PICT}

... {ingen bakgrund}/{visa bakgrund enligt inställningarna}

u Sketch Line (linjetyp)• { }/{ }/{ }/{ }

... {normal}/{tjock}/{streckad}/{punkter}

u Dynamic Type (typ av dynamisk graf)• { Cnt}/{Stop}

... {kontinuerlig}/{stanna efter 10 iterationer}

u Locus (ort för dynamisk graf)• { On}/{Off}

... {visa ort}/{visa inte ort}

u Y=Draw Speed (rithastighet för dynamisk graf)• { Norm}/{High}

... {normal}/{snabb}

u Variable (inställningar för tabellgenerering och ritning)• { RANG}/{LIST}

... {använd tabellintervall}/{använd listdata}

u Σ Display (visa Σ -värde i rekursionstabell)• { On}/{Off}


u Slope (visa derivata vid pekarpositionen i kägelsnittet)• { On}/{Off}


u Payment (amorteringsperiod)• { BGN}/{END}

... {början}/{slutet} av amorteringsperioden


20070201

*1 365-dagarsår måste användas för datumberäkningar i läget TVM.Annars uppstår ett fel.

*2 Om du väljer ”Form” (formel) visas formler i cellerna som formler. Alternativet ”Form” påverkar inte celler med konstanta värden.

*3 Anger i vilken riktning markören rör sig när du trycker på w för att mata in celldata, när kommandot Sequence genererar en värdetabell och när du hämtar data från List-minnet.

u Date Mode (antal dagar per år)• { 365}/{360}

... ränteberäkningar görs med {365}* 1/{360} dagar per år

u Auto Calc (automatiska beräkningar i kalkylblad)• { On}/{Off}

... {evaluera}/{evaluera inte} formlerna automatiskt

u Show Cell (visningsläge för kalkylbladsceller)• { Form}/{Val } ... {formel}* 2/{värde}

u Move (riktning för markör i kalkylblad) *3

• { Low }/{Right} ... {nedåt}/{höger}


20070201

1-9-1Använda skärmdumpar

1-9 Använda skärmdumparDu kan när som helst spara den information som visas på displayen i bildminnet.

u Göra en skärmdump 1. Mata in eller beräkna ett uttryck.

2. Tryck på !h(CAPTURE).

• En dialogruta visas där du anger i vilket minnesområde bilden ska sparas.

3. Ange ett minnesområde mellan 1 och 20 och tryck på w.

• Bilden sparas i den del av bildminnet som har namnet ”Capt n” ( n = den area du angav).

• Det går inte att spara en skärmdump av ett meddelande som betyder att exekvering eller datakommunikation pågår.

• Ett minnesfel uppstår om det inte fi nns tillräckligt mycket plats i primärminnet för att spara skärmbilden.

u Hämta en sparad skärmbild 1. Tryck på K6(g)6(g)5(CAPT)1(RCL) i läget RUN • MAT

(inmatningsläget Linear).

2. Ange ett minnesområde mellan 1 och 20 och tryck på w.

• Du kan också använda kommandot RclCapt i ett program för att hämta en sparad skärmdump.

20070201

1-10-1Om du får problem…

1-10 Om du får problem…Om du får problem när du använder räknaren, bör du läsa igenom det här avsnittet innan du lämnar räknaren till service.

k Återställa räknaren till fabriksinställningarna

1. Växla till läget SYSTEM från huvudmenyn.

2. Tryck på 5(RSET).

3. Tryck på 1(STUP) och tryck på 1(Yes).

4. Tryck på Jm för att gå tillbaka till huvudmenyn.

Växla till rätt läge och skriv in uttrycket igen.

kOm räknaren slutar fungera

• Om räknaren slutar svara på tangenttryckningar kan du trycka på P-knappen på räknarens baksida för att återställa räknaren till standardinställningarna. Se instruktionshäfte för maskinvara för detaljer.Observera att alla data i räknarens minne försvinner om du gör detta.

20070201

k Batterivarning

Om följande meddelanden visas på displayen bör du omedelbart stänga av räknaren och ersätta batterierna.

Om du fortsätter att använda räknaren utan att ersätta batterierna, kommer räknaren att stängas av automatiskt för att skydda minnesinnehållet. När detta sker kan du inte sätta på räknaren igen, och det fi nns risk för att minnet skadas eller töms helt.

# Det går inte att utföra datakommunikation efter att batterivarningen visats.

1-10-2Om du får problem…

20070201

Manuella räkningar2-1 Grundläggande räkningar2-2 Särskilda funktioner2-3 Ange vinkelenhet och visningsformat2-4 Funktionsräkningar2-5 Numeriska räkningar2-6 Räkningar med komplexa tal2-7 Binär, oktal, decimal och hexadecimal

heltalsaritmetik2-8 Matrisräkningar

2

Inmatningsläge Linear/Math (sid. 1-3-10)• Om inte annat anges används inmatningsläget Linear i alla exempel i

detta kapitel.

• Om det behövs visas inmatningsläget med följande symboler.

<Math> ... Inmatningsläget Math

<Line> .... Inmatningsläget Linear

Kapitel

20070201

2-1-1Grundläggande räkningar

2-1 Grundläggande räkningar

k Aritmetiska beräkningar

• Du kan skriva in aritmetiska uttryck precis som de står, från vänster till höger.

• Använd - för att mata in ett minustecken framför ett negativt tal.

• Beräkningarna utförs internt med 15 siffrors mantissa. Resultatet avrundas till 10 siffrors mantissa innan det visas.

• Vid blandade uttryck har multiplikation och division prioritet framför addition och subtraktion.

Exempel Knapptryckning

23 + 4,5 – 53 = –25,5 23+4.5-53w

56 × (–12) ÷ (–2,5) = 268,8 56*-12/-2.5w

(2 + 3) × 10 2 = 500 (2+3)*1E2w*1

1 + 2 – 3 × 4 ÷ 5 + 6 = 6,6 1+2-3*4/5+6w

100 – (2 + 3) × 4 = 80 100-(2+3)*4w

2 + 3 × (4 + 5) = 29 2+3*(4+5w*2

(7 – 2) × (8 + 5) = 65 (7-2)(8+5)w*3

4×56 = 0,3

3

10<Line>6/(4*5)w*4

<Math>$6c4*5w

(1 + 2 i) + (2 + 3 i) = 3 + 5 i (b+c!a(i))+(c+d!a(i))w

(2 + i) × (2 – i) = 5 (c+!a(i))*(c-!a(i))w

*1(2+3)E2 ger inte korrekt resultat. Kontrollera att du matar in uttrycket korrekt.

*2 Sista högerparentesen (omedelbart innan du trycker på w key) kan utelämnas, oavsett hur många parenteser som ”saknas”.

*3 Mulitplikationstecken omedelbart före en vänsterparentes kan utelämnas.

*4 Detta är identiskt med 6 / 4/ 5w.

20070201


*1 Visade värden rundas av till det antal positioner du anger.

k Antal decimaler, signifi kanta siffror och normalt visningsintervall[SET UP] - [Display] - [Fix] / [Sci] / [Norm]

• Även om du har angett ett visst antal decimaler eller signifi kanta siffror, utförs beräkningarna internt med 15 siffrors mantissa. Visade resultat lagras med 10 siffrors mantissa. Använd funktionen Rnd på menyn (NUM) (sid. 2-4-1) för att avrunda visade värden till det angivna antalet decimaler och signfi kanta siffror.

• Inställningen för antal decimaler (Fix) och signifi kanta siffror (Sci) gäller normalt tills du ändrar inställningarna eller ändrar inställningen för normalt visningsintervall (Norm).

Exempel 100 ÷ 6 = 16,66666666...

Villkor Knapptryckning Display

100/6w 16.66666667

4 decimaler !m(SET UP)f (ellerc 12 gånger)1(Fix)ewJw 16.6667

5 signifi kanta siffror !m(SET UP)f (ellerc 12 gånger)2(Sci)fwJw 1.6667E+01

Avbryter ändringarna !m(SET UP)f (ellerc 12 gånger)3(Norm) Jw 16.66666667

*1*1

*1*1

20070201

Exempel 200 ÷ 7 × 14 = 400

Villkor Knapptryckning Display

200/7*14w 400

3 decimaler !m(SET UP)f (ellerc 12 gånger)1(Fix)dwJw 400.000

Beräkningar utförs därefter med 10 siffror på displayen

200/7w*

14w

28.571Ans × I

400.000

• Samma beräkning med angivet antal siffror:

200/7w 28.571

Det internt lagrade värdet avrundas till det angivna antalet decimaler på skärmbilden Setup.

K6(g)4(NUM)4(Rnd)w*

14w

28.571Ans × I

399.994

200/7w 28.571

Du kan också ange antal decimaler för avrundning av interna värden för specifi ka beräkningar.* 1

(Exempel: Ange avrundning till två decimaler)

6(RndFi)!-(Ans),2)w

*14w

RndFix(Ans,2)28.570

Ans × I399.980

k Prioritetsregler vid beräkningar

Räknaren använder korrekta algebraiska räkneregler för att evaluera delarna i ett uttryck:

1 Funktioner av typ A Koordinattransformation Pol ( x, y), Rec ( r, θ ) Derivator, andraderivator, integraler, Σ -beräkningar

d/dx, d2/dx2, ∫ dx, Σ , Mat, Solve, FMin, FMax, List → Mat, Seq, Min, Max, Median, Mean, Augment, Mat → List, P(, Q(, R(, t(, List, RndFix, log ab Sammansatta funktioner* 2 fn, Yn, rn, Xtn, Ytn, Xn


*1 Om du vill stänga av avrundningen anger du att avrundningen ska göras till 10 signifi kanta siffror.

*2 Du kan kombinera innehållet i fl era olika funktionsminnesplatser (fn) eller grafminnesplatser ( Yn, rn, Xtn, Ytn, Xn) i sammansatta funktioner. Om du till exempel anger fn1(fn2), blir resultatet den sammansatta funktionen fn1 °fn2 (se sid. 5-3-3).

En sammansatt funktion kan bestå av upp till fem funktioner.

# Det går inte att använda differentialekvationer, kvadratiska differentialekvationer, integraler, Σ ,maximi-/minimivärden Solve, RndFix eller log ab i ett RndFix-uttryck.

20070201


2 Funktioner av typ B Med dessa funktioner anges värdet innan du trycker på funktionstangenten. x 2 , x –1 , x ! , ° ’ ”, ENG symboler, vinkelenhet °, r , g

3 Potens/rot ^( x y ), x '

4 Bråk a b / c

5 Implicit multiplikation framför π , minnesnamn eller variabelnamn. 2 π , 5A, o.s.v.6 Funktioner av typ C Med dessa funktioner anges värdet efter att du har tryckt på funktionstangenten. ' , 3 ' , log, In, e x , 10 x , sin, cos, tan, sin –1 , cos –1 , tan –1 , sinh, cosh, tanh, sinh –1 , cosh –1 ,

tanh –1 , (–), d, h, b, o, Neg, Not, Det, Trn, Dim, Identity, Ref, Rref, Sum, Prod, Cuml, Percent, AList, Abs, Int, Frac, Intg, Arg, Conjg, ReP, ImP

7 Förkortat multiplikationsformat framför funktioner av typ A, typ C och parenteser2 '3 , A log2, o.s.v.

8 Permutation, kombination n P r , n C r , ∠ 9 × , ÷0 +, – ! Relationsoperatorer =, ≠ , >, <, ≥ , ≤ @ And (logiskt), and (bitvis)# Or (logiskt), or, xor, xnor (bitvis)

Exempel 2 + 3 × (log sin2 π 2 + 6,8) = 22,07101691 (vinkelenhet = Rad)

1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

# Om funktioner med samma prioritet används i följd evalueras uttrycket från höger till vänster.

e x In 120 → e x {In( 120 )}

Annars evalueras uttrycket från vänster till höger.

# Sammansatta funktioner evalueras från höger till vänster.

# Parentetiska uttryck evauleras alltid först.

20080201

20070201


# De fl esta av räknarens tangenter är avstängda när ett felmeddelande visas.

Tryck på J för att stänga felmeddelandet och visa det ställe i uttrycket där felet uppstod (se sid. 1-3-5).

# Mer information om övriga fel fi nns i ”Felmeddelanden” på sida α -1-1.

k Multiplikationer utan multiplikationssymbol

Du kan utelämna multiplikationssymbolen ( × ) framför följande uttryck.

• Framför funktioner av typ A ( 1 på sid. 2-1-3) och funktioner av typ C (6 på sid. 2-1-4), utom för negativa tecken

Exempel 2sin30, 10log1.2, 2 '3, 2Pol(5, 12), o.s.v.

• Framför konstanter, variabler och minnesnamn

Exempel 2 π , 2AB, 3Ans, 3Y 1, o.s.v.

• Framför en vänsterparentes

Exempel 3(5 + 6), (A + 1)(B – 1), o.s.v.

kDataspill och fel

Om inmatnings- eller beräkningsgränser överskrids, eller om du matar in ogiltiga data visas ett felmeddelande på displayen. Det går inte att använda räknaren när felmeddelandet visas. Följande händelser leder till att ett felmeddelande visas på displayen.

• Om ett resultat (temporärt eller ett slutresultat) eller ett värde i minnet överskrider ± 9,999999999 × 10 99 (Ma ERROR).

• Om ett försök görs att beräkna ett funktionsvärde som överskrider inmatningsgränsen (Ma ERROR).

• Vid en ogiltig räkneoperation under statistiska beräkningar (Ma ERROR). Till exempel om du försöker hämta 1VAR utan indata.

• Om fel datatyp anges som argument till en funktion (Ma ERROR).

• Om den numeriska stacken eller kommandostackens kapacitet överskrids (Stack ERROR). Till exempel om du anger 25 ( i följd, och sedan 2+ 3* 4w.

• Om en beräkning ska utföras med ett ogiltigt uttryck (Syntax ERROR). Till exempel, 5** 3w.

20070201

• Om du försöker utföra en beräkning som gör att minnesutrymmet tar slut. (Memory ERROR).

• Om du försöker använd ett kommando som kräver ett argument utan ett giltigt argument (Argument ERROR).

• Om du försöker använda en ogiltig dimension i matrisberäkningar (Dimension ERROR).

• Om du arbetar med reella tal och utför en beräkning som resulterar i ett komplext tal. Observera att värdet ”Real” är standardvärdet för inställningen Complex Mode på inställningsskärmen (Non-Real ERROR).

kMinneskapacitet

När du arbetar i inmatningsläget Linear används en eller två byte minnesutrymme varje gång du trycker på en tangent. De funktioner som kräver en byte är bland andra: b,c,d,sin, cos, tan, log, In, ' och π . De funktioner som kräver två byte är bland andra d/dx(, Mat, Xmin, If, For, Return, DrawGraph, SortA(, PxIOn, Sum, och an+1.

Mer information om minnesåtgång i inmatningsläget Math fi nns på sid. 1-3-11.


# När du matar in numeriska värden eller kommandon visas de vänsterställda på displayen. Resultaten visas högerställda.

# Det tillåtna intervallet för både in- och utdata är 15 siffrors mantissa och 2 siffrors exponent. Interna beräkningar sker med 15 siffrors mantissa och 2 siffrors exponent.

20070201

2-2 Särskilda funktioner

k Beräkningar med variabler

Exempel Knapptryckning Display

193.2aav(A)w 193.2

193,2 ÷ 23 = 8,4 av(A)/23w 8.4

193,2 ÷ 28 = 6,9 av(A)/28w 6.9

kMinne

u Variabler (Alfaminne)Räknaren har som standard 28 variabler. Du kan använda variabler för att lagra värden som du vill använda i beräkningarna. Variablerna identifi eras med de 26 bokstäverna i det engelska alfabetet samt r och θ Variablerna kan ha värden upp till tal som kan representeras med 15 siffrors mantissa och 2 siffrors exponent.

u Ge en variabel ett värde

[value] a [variable name] w

Exempel 1 Tilldela variabeln A värdet 123

Abcdaav(A)w

Exempel 2 Lägga till 456 till variabeln A och lagra värdet i variabeln B

Aav(A)+efgaal(B)w

2-2-1Särskilda funktioner

# Variablerna fi nns kvar även om du stänger av räknaren.

20070201

u Visa värdet av en variabel

Exempel Visa värdet av variabeln A

Aav(A)w

u Nollställa en variabel

Exempel Nollställa variabeln A

Aaaav(A)w

u Tilldela fl era variabler samma värde[värde]a [första variabeln* 1]a3(~) [sista variabeln* 1]w

Exempel Tilldela variablerna A till och med F värdet 10

Abaaav(A)

a3(~)at(F)w

u Funktionsminnet [OPTN]-[FMEM]

Funktionsminnet (f 1~f20) används för att tillfälligt lagra uttryck som du kommer att använda fl era gånger. Om du vill lagra information under längre tid bör du använda läget GRAPH för uttryck och läget PRGM för program.

• { STO }/{RCL}/{fn}/{SEE} ... {lagra funktion}/{hämta funktion}/{ange funktionsområde som en variabel i ett uttryck}/{funktionslista}


*1 Du kan inte använda ” r” eller ” θ ” som namn på en variabel.

20070201

u Lagra en funktion

Exempel Lagra funktionen (A+B) (A–B) i funktionsminne 1.

(av(A)+al(B))

(av(A)-al(B))

K6(g)6(g)3(FMEM)

1(STO) bw

JJJ

u Hämta en lagrad funktion

Exempel Hämta innehållet i funktionsminne 1

K6(g)6(g)3(FMEM)

2(RCL)bw

u Hämta en funktions som en variabel

daav(A)w

baal(B)w

K6(g)6(g)3(FMEM)3(fn)

b+cw

u Visa en lista på tillgängliga funktioner

K6(g)6(g)3(FMEM)

4(SEE)


# Om du lagrar en funktion på en funktionsminnesplats som är upptagen, ersätter den nya funktionen den gamla funktionen på den platsen.

# Den hämtade funktionen visas på markörens aktuella plats på displayen.

20070201


u Radera en lagrad funktion

Exempel Radera innehållet i funktionsminne 1

AK6(g)6(g)3(FMEM)

1(STO) bw

• Om du lagrar information i funktionsminnet när displayen är tom nollställs det funktionsminne du anger.

u Använda lagrade funktioner

Exempel Lagra x3 + 1, x2 + x i funktionsminnet och rita:y = x3 + x2 + x + 1

Använd följande V-Window-inställningar

Xmin = – 4, Xmax = 4, Xscale = 1

Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 1

!m(SET UP) ccc1(Y=)J

AvMd+bK6(g)6(g)3(FMEM)1(STO) bw(lagrar ( x3 + 1))

JAvx+v1(STO) cw(lagrar ( x2 + x))

JA!4(SKTCH)1(Cls)w

5(GRPH)1(Y=)

K6(g)6(g)3(FMEM)3(fn)b+

3(fn)cw

• Mer information om att rita grafer fi nns i kapitel 5, ”Grafritning”.

# Du kan också använda a för att lagra en funktion i funktionsminnet i ett program. Om du gör det måste du skriva funktionen inom dubbla citattecken.

20070201

k Svarsfunktion

Du kan använda svarsfunktionen för att automatiskt lagra det senast beräknade resultatet genom att trycka på w (om inte knapptryckningen w orsakar ett fel). Resultatet lagras i svarsminnet.

uAnvända innehållet i svarsminnet i ett uttryck

Exempel 123 + 456 = 579789 – 579 = 210

Abcd+efgw

hij-!-(Ans)w

I inmatningsläget Math uppdateras svarsminnet vid varje beräkning. Tänk dock på att återkallning av innehållet i svarsminnet skiljer sig från metoden som används i inmatningsläget Linear. Se ”Historiefunktion” (sidan 2-2-6) för närmare detaljer.

kUtföra kontinuerliga beräkningar

Du kan också använda svarsminnet för att använda resultatet av en beräkning som argument till nästa beräkning.

Exempel 1 ÷ 3 =1 ÷ 3 × 3 =

Ab/dw

(Fortsätter) *dw

Funktioner av typ B kan också användas i kontinuerliga beräkningar ( x2, x–1, x!,sid. 2-1-4), +, –, ^( xy), x', ° ’ ”, o.s.v.


# Svarsminnet kan innehålla värden med maximalt 15 siffrors mantissa och 2 siffrors exponent.

# Det går bara att spara numeriska värden och beräknade resultat i svarsminnet.

# Svarsminnet nollställs inte om du trycker på Aeller stänger av räknaren.

# Om du använder inmatningsläget ”Linear” ändras inte svarsminnet av operationer som sparar värden i alfaminnet (till exempel: faav(A)w).

20070201


kHistoriefunktion

Historiefunktionen bevarar en historia över räkneuttryck och resultat i inmatningsläget Math. Upp till 30 omgångar av räkneuttryck och resultat bevaras.

b+cw

*cw

Det går även att redigera räkneuttrycken som bevaras av historiefunktionen och beräkna på nytt. Detta gör att alla uttryck med början från det redigerade uttrycket omberäknas.

Exempel Ändra ”1+2” till ”1+3” och omberäkna

Utför följande operation med exemplet som anges ovan.

ffffdDdw

# Värdet som är lagrat i svarsminnet är alltid beroende av resultatet som framställs av den senast utförda beräkningen. Om historieinnehållet inkluderar operationer som använder svarsminnet kan en redigering av en beräkning påverka värdet i svarsminnet som används i efterföljande beräkningar.

- Om du har en serie beräkningar som använder svarsminnet för att inkludera resultatet av föregående beräkning i nästa beräkning kommer redigering av en beräkning att påverka resultaten av alla efterföljande beräkningar.

- När den första beräkningen i historieminnet inkluderar innehållet i svarsminnet blir värdet i svarsminnet ”0” då det inte förekommer någon beräkning före den första.

20070201

k Stackar

Räknaren använder minnesblock, eller stackar , för att lagra lågprioriterade värden och kommandon. Räknaren har en numerisk stack med 10 nivåer, en kommandostack med 26 nivåer och en subrutinstack med 10 nivåer. Ett fel uppstår om du matar in ett uttryck som är så komplext att det överskrider kapaciteten för den numeriska stacken eller kommandostacken, eller om en programkörning överskrider kapaciteten för subrutinstacken.

Exempel

1

2

3

4

5

b

c

d

e

f

g

h

2

3

4

5

4

×((+×(+

...

...Numerisk stack Kommandostack

1

2

3

4

5

b

c

d

e

f

g

h

2

3

4

5

4

×((+×(+

...

...Numerisk stack Kommandostack


# Beräkningar sker i prioritetsordning. När en beräkning exekveras tas den bort från stacken.

# Komplexa tal tar upp två nivåer i den numeriska stacken.

# Tvåbyte-funktioner tar upp två nivåer i kommandostacken.

20070201

kAnvända kopplade uttryck

Kopplade uttryck består av fl era olika enskilda uttryck som binds samman vid evalueringen. Du kan använda kopplade uttryck i manuella beräkningar och i program. Det fi nns två olika sätt att binda samman fl era uttryck till ett kopplat uttryck.

• Kolon (:)

Uttryck som binds samman med kolon evalueras från vänster till höger utan avbrott.

• Resultatvisningskommando ( )

När evalueringen når slutet av ett uttryck och träffar på resultatvisningskommandot, stoppas evalueringen och resultatet så långt visas. Du kan fortsätta evalueringen genom att trycka på w.

Exempel 6,9 × 123 = 848,7123 ÷ 3,2 = 38,4375

Abcdaav(A)

!J(PRGM)6(g)5(:)g.j

*av(A)!J(PRGM)5(^)

av(A)/d.cw

w


# Det går inte att skapa ett kopplat uttryck där ett uttryck direkt använder resultatet från föregående uttryck.

Exempel: 123 × 456: × 5

Ogiltigt

20070201

2-3 Ange vinkelenhet och visningsformatInnan du gör dina beräkningar bör du ange vilken vinkelenhet och vilket visningsformat du vill använda.

k Ange vinkelenhet [SET UP] - [Angle]

1. Markera ”Angle” på inställningssidan.

2. Tryck på funktionstangenten som motsvarar den vinkelenhet du vill använda och tryck påJ.

• { Deg}/{Rad}/{Gra} ... {grader}/{radianer}/{nygrader}

• Relationen mellan grader, radianer och nygrader visas nedan.

360° = 2 π radianer = 400 nygrader

90° = π /2 radianer = 100 nygrader

k Ange ett visningsformat [SET UP] - [Display]

1. Markera ”Display” på inställningssidan.

2. Tryck på funktionstangenten som motsvarar det objekt du vill ställa in och tryck på J.

• { Fix}/{Sci}/{Norm}/{Eng} ... {fast antal decimaler}/ {antal signifi kanta siffror}/{normal}/{SI-notation}

u Ange antal decimaler (Fix)

Exempel Ange två decimalers noggrannhet

1(Fix)cw

Tryck på den funktionstangent som motsvarar det antal decimaler du vill visa ( n = 0 till 9).

2-3-1Ange vinkelenhet och visningsformat

# Visade värden avrundas till det antal decimaler du anger.

20070201

u Ange antal signifi kanta siffror (Sci)

Exempel Ange tre signifi kanta siffror

2(Sci)dw

Tryck på den funktionstangent som motsvarar det antal signifi kanta siffror du vill visa ( n = 0 till 9).Om du anger 0 används 10 signifi kanta siffror.

u Ange gräns för exponentialform (Norm 1/Norm 2) Tryck på 3(Norm) för att växla mellan norm 1 och norm 2.

Norm 1: 10 –2 (0,01)>| x|, | x| >1010

Norm 2: 10 –9(0,000000001)>|x|, | x| >1010

Ab/caaw (Norm 1)

(Norm 2)

u Visa tal med SI-notation (läget Eng)Tryck på 4(Eng) för att växla mellan standardnotation och SI-notation. Indikeringen ”/E” på displayen betyder att SI-notation används.

Du kan använda följande symboler för att konvertera värden till SI-notation, till exempel 2000 (= 2 × 10 3) → 2k.

E (Exa) × 10 18 m (milli) × 10 –3

P (Peta) × 10 15 μ (mikro) × 10 –6

T (Tera) × 10 12 n (nano) × 10 –9

G (Giga) × 10 9 p (pico) × 10 –12

M (Mega) × 10 6 f (femto) × 10 –15

k (kilo) × 10 3

2-3-2Ange vinkelenhet och visningsformat

# Visade värden avrundas till det antal signifi kanta siffror du anger.

# Om du använder SI-notation väljer räknaren automatiskt det SI-prefi x som gör att mantissan får ett värde mellan 1 och 1000.

20070201

2-4 Funktionsräkningar

k Funktionsmenyer

Räknaren har fem funktionsmenyer som du kan använda för att mata in matematiska funktioner som inte fi nns på knappsatsen.

• Vad som visas på funktionsmenyn beror på vilket läge du har valt på huvudmenyn innan du trycker på tangenten K. I exemplen nedan visas de funktionsmenyer som visas i läget RUN • MAT .

u Hyperboliska funktioner (HYP) [OPTN]-[HYP]

• { sinh}/{cosh}/{tanh} ... {sinus}/{cosinus}/{tangens} hyperbolicus

• { sinh–1}/{cosh–1}/{tanh–1} ... invers {sinus}/{cosinus}/{tangens} hyperbolicus

u Sannolikhets- och distributionsfunktioner (PROB) [OPTN]-[PROB]

• { x!} ... {tryck efter att du har matat in ett värde.}

• { nPr}/{nCr} ... {permutation}/{kombination}

• { Ran#}... {pseudoslumptal mellan 0 och 1}

• { P(}/{Q(}/{R(} ... normalfördelad sannolikhet {P( t)}/{Q(t)}/{R(t)}

• { t(} ... {värdet på den normalfördelade slumpvariabeln t(x)}

u Numeriska funktioner (NUM) [OPTN]-[NUM]

• { Abs} ... {ange ett värde för att få absolutvärdet.}

• { Int}/{Frac} ... ange ett tal för att få talets {heltalsdel}/{bråkdel}.

• { Rnd} ... {avrundar det interna värdet till 10 signifi kanta siffror (för att matcha värdet i Ans-minnet), eller till det antal decimaler (Fix) och signifi kanta siffror (Sci) som du anger.}

• { Intg} ... {ange ett värde för att få det största heltal som inte är större än det givna värdet.}

• { RndFi} ... {avrundar det interna värdet till ett givet antal signifi kanta siffror (0~9) (se sid. 2-1-3).}

2-4-1Funktionsräkningar

20070201

*1 Menyalternativet { ° ’ ” } är endast tillgängligt om det fi nns ett resultat på displayen.

*2 Menyalternativen {ENG} och {ENG} är endast tillgängliga om det fi nns ett resultat på displayen.

u Vinkelenheter, koordinatkonvertering och sexagesimala funktioner (ANGL) [OPTN]-[ANGL]

• { °}/{r}/{g} ... {grader}/{radianer}/{nygrader} för ett indatavärde

• { ° ’ ” } ... {anger grader (timmar), minuter, sekunder när du anger ett värde på formen grader/minuter/sekunder}

• { ° ’ ” } ... {konverterar decimala värden till grader/minuter/sekunder}* 1

• { Pol( }/{Rec(} ... konvertera {rektangulära till polära}/{polära till rektangulära} koordinater

• { 'DMS} ... {konverterar decimalt värde till sexagesimalt värde}

u SI-notation (NUM) [OPTN]-[ESYM]

• { m}/{ }/{n}/{p}/{f} ... {milli (10 –3)}/{micro (10 –6)}/{nano (10 –9)}/{pico (10 –12)}/{femto (10 –15)}

• { k}/{M}/{G}/{T}/{P}/{E} ... {kilo (10 3)}/{mega (10 6)}/{giga (10 9)}/{tera (10 12)}/{peta (10 15)}/{exa (10 18)}

• { ENG}/{ENG} ... fl yttar decimalkommat i det visade värdet tre siffror till {vänster}/{höger} och {minskar}/{ökar} exponenten med tre.* 2

När du använder SI-notation ändras även SI-enheten enligt samma princip.


# Det går inte att växla mellan ENG/ENG för följande typer av resultat.

- Matrisresultat som matats in i inmatningsläget Math

- Listresultat som matats in i inmatningsläget Math

20070201

k Vinkelenheter

Du ändrar vinkelenheten för ett inmatat värde genom att trycka på K6(g)5(ANGL). Välj ” °”, ”r” eller ”g” på funktionsmenyn som visas.

• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.


Konvertera 4,25 radianer till grader:

243,5070629

!m(SET UP) cccccc1(Deg)J4.25K6(g)5(ANGL)2(r)w

47,3° + 82,5rad = 4774,20181° 47.3+82.5K6(g)5(ANGL)2(r)w

2°20´30˝ + 39´30˝ = 3°00´00˝ 2K6(g)5(ANGL)4(° ’ ”) 204(° ’ ”) 304(° ’ ”) +04(° ’ ”) 394(° ’ ”) 304(° ’ ”) w5(° ’ ” )

2,255° = 2°15´18˝ 2.255K6(g)5(ANGL)6(g)3('DMS)w


# När du har angett en vinkelenhet används den enheten tills du anger en annan vinkelenhet. Inställningen sparas även om du stänger av räknaren.

20070201

k Trigonometriska och inversa trigonometriska funktioner

• Tänk på att ange en vinkelenhet innan du använder trigonometriska funktioner och inversa trigonometriska funktioner.



sin 63° = 0,8910065242 !m(SET UP) cccccc1(Deg)Js63w

cos ( π3

rad) = 0,5 !m(SET UP) cccccc2(Rad)J<Line>c(!E(π )/3)w

<Math>c$!E(π )c3w

tan (– 35gra) = – 0,6128007881 !m(SET UP) cccccc3(Gra) Jt-35w

2 • sin 45° × cos 65° = 0,5976724775 !m(SET UP) cccccc1(Deg)J2*s45*c65w*1

cosec 30° = sin30°

1 = 2 !m(SET UP) cccccc1(Deg)J<Line>1/s30w<Math>$1cs30w

sin–10,5 = 30°(det x där sin x = 0,5)

!m(SET UP) cccccc1(Deg)J!s(sin–1)0.5*2w

π(90° = ––– radianer = 100 nygrader) 2

π(90° = ––– radianer = 100 nygrader) 2


*1* kan utelämnas. *2 Du behöver inte ange den inledande nollan.

20070201

k Logaritmiska funktioner och exponentialfunktioner



log 1,23 (log 101,23) = 0,08990511144 l1.23w

log28 = 3 <Line>K4(CALC)6(g)4(logab)2,8)w

<Math>4(MATH) 2(logab) 2e8w

In 90 (log e90) = 4,49980967 I90w

101,23 = 16,98243652(Antilogaritmen för 10-logaritmen av 1,23)

!l(10x)1.23w

e 4,5 = 90,0171313(Antilogaritmen för 10-logaritmen av 4,5)

!I(ex)4.5w

(–3)4 = (–3) × (–3) × (–3) × (–3) = 81 (-3)M4w

–34 = –(3 × 3 × 3 × 3) = –81 -3M4w

7 123 (= 12317) = 1,988647795 <Line>

7!M(x')123w<Math>!M(x')7e123w

2 + 3 × 3 64 – 4 = 10 <Line>2+3*3!M(x')64-4w*1

<Math>2+3*!M(x')3e64e-4w


*1 ( xy) och x' har högre prioritet än multiplikation och division.

# Det går inte att använda differentialekvationer, kvadratiska differentialekvationer, integraler, Σ ,maximi-/minimivärden Solve, RndFix eller log ab i ett log ab-uttryck.

# Inmatningslägena Linear och Math ger olika resultat när två eller fl era potenser anges i rad, till exempel: 2 M3M2.

Inmatningsläget Linear: 2^3^2 = 64

Inmatningsläget Math: = 512

Detta beror på uttrycket i inmatningsläget Math tolkas internt som: 2^(3^(2)).

20070201

k Hyperboliska och inversa hyperboliska funktioner



sinh 3,6 = 18,28545536 K6(g)2(HYP)1(sinh)3.6w

cosh 1,5 – sinh 1,5= 0,2231301601= e–1,5 (Display: –1.5)(Visar att cosh x ± sinh x = e±x)

K6(g)2(HYP)2(cosh)1.5-1(sinh)1.5wI!-(Ans)w

cosh–12015 = 0,7953654612 <Line>

K6(g)2(HYP)5(cosh–1)(20/15)w

<Math>K6(g)2(HYP)5(cosh–1)$20c15w

Beräkna värdet av xom tanh 4 x = 0,88

x = tanh–1 0,88 4

= 0,3439419141

<Line>K6(g)2(HYP)6(tanh–1)0.88/4w<Math>$K6(g)2(HYP)6(tanh–1)0.88c4w


20070201

k Övriga funktioner



'2 + '5 = 3,65028154 !x(')2+!x(')5w

(3 + i) = 1,755317302 +0,2848487846 i

<Line>!x(')(d+!a(i))w

<Math>!x(')d+!a(i)w

(–3)2 = (–3) × (–3) = 9 (-3)xw

–32 = –(3 × 3) = –9 -3xw

1–––––– = 12 1 1 –– – –– 3 4

<Line>(3!)(x –1 )-4!)(x –1 ))!)(x –1 )w<Math>$1c$1c3e-$1c4w

8! (= 1 × 2 × 3 × .... × 8) = 40320

8K6(g)3(PROB) 1(x!)w

3 36 × 42 ×49 = 42 <Line>!((3')(36*42*49)w

<Math>!((3')36*42*49w

Vad är absolutvärdet av

naturliga logaritmen av 34

?

| log 34 | = 0,1249387366 <Line>

K6(g)4(NUM)1(Abs)l(3/4)w

<Math>4(MATH) 3(Abs)l$3c4w

Vad är heltalsdelen av– 3,5? – 3

K6(g)4(NUM)2(Int)-3.5w

Vad är bråkdelen av– 3,5? – 0,5

K6(g)4(NUM)3(Frac) -3.5w

Vilket är det minsta heltal sominte är större än – 3,5? – 4

K6(g)4(NUM)5(Intg)-3.5w


20070201

k Slumptalsfunktionen Ran#

Denna funktion genererar ett verkligt eller sekventiellt slumptal med 10 siffror mellan 0 och 1.

• Om du utelämnar argumentet genereras ett verkligt slumptal.


Ran# (Genererar ett slumptal.) K6(g)3(PROB) 4(Ran#)w

(Varje gång du trycker på w genereras ett nytt slumptal.)

w

w

• Om du anger ett argument mellan 1 och 9 genereras slumptalen baserat på den talföljden.

• Om argumentet är 0 initieras talföljden.* 1


Ran# 1 (Ger det första slumptalet i slumptalsföljden 1.)

(Ger det andra slumptalet i slumptalsföljden 1.)

K6(g)3(PROB)4(Ran#)bw

w

Ran# 0 (Initierar talföljden.)Ran# 1 (Ger det första slumptalet i slumptalsföljden 1.)

4(Ran#)aw

4(Ran#)bw


*1 Om du ändrar till en annan talföljd eller genererar ett verkligt slumptal (utan argument) initieras talföljden.

20070201


kKoordinatkonvertering

u Rektangulära koordinater u Polära koordinater

• Vinkeln för en punkt med polära koordinater är i intervallet –180°< < 180° (motsvarande gäller för radianer och nygrader).



Beräkna r och ° om x = 14 och y = 20,7 !m(SET UP) cccccc1(Deg)JK6(g)5(ANGL)6(g)1(Pol()14,20.7)wJ

Beräkna x och y om r = 25 och = 56° 2(Rec()25,56)w

1 24,989 → 24,98979792 (r)2 55,928 → 55,92839019 ( )θ1 24,989 → 24,98979792 (r)2 55,928 → 55,92839019 ( )θ

1 13,979 → 13,97982259 (x)2 20,725 → 20,72593931 (y)1 13,979 → 13,97982259 (x)2 20,725 → 20,72593931 (y)

20070201


k Permutationer och kombinationer

u Permutation u Kombination


Exempel 1 Beräkna på hur många sätt 4 objekt kan väljas bland 10 objekt

Formel Knapptryckning

10P4 = 5040 10K6(g)3(PROB) 2(nPr)4w

Exempel 2 Beräkna på hur många sätt 4 objekt kan väljas bland 10 objekt utan hänsyn till inbördes ordning

Formel Knapptryckning

10C4 = 210 10K6(g)3(PROB) 3(nCr)4w

k Bråktal

Hur du matar in ett bråk beror på vilket inmatningsläge du arbetar i.

Bråk utan heltalsdel Blandat bråk

Inmatningsläget Math

Inmatningsläget Linear

Täljare Nämnare Heltalsdel Nämnare Täljare

• Mer information om inmatningsläget Math fi nns i avsnittet ”Inmatning i inmatningsläget Math” på sid. 1-3-10.

• Resultat på bråkform förminskas alltid innan de visas.

n! n!nPr = nCr = (n – r)! r! (n – r )!

n! n!nPr = nCr = (n – r)! r! (n – r )!

73

13

2

7 { 3 2 { 1 { 3

($7c3) (1$(()2e1c3)

(7$3) (2$1$3)

73

13

2

7 { 3 2 { 1 { 3

($7c3) (1$(()2e1c3)

(7$3) (2$1$3)

20070201



2 1 73–– + 3 –– = ––– 5 4 20

<Math>$2c5e+!$(&)3e1c4w<Line>2$5+3$1$4w

1 1––––– + ––––– 2578 4572

= 6,066202547 × 10 –4*1 <Math>$1c2578e+$1c4572w<Line>1$2578+1$4572w

1–– 2

× 0,5 = 0,25* 2 <Math>$1c2e*.5w<Line>1$2*.5w

1,5 + 2,3 i = 3 23 –– + –– i2 10

1.5+2.3!a(i)wMM*3

1 12–––––– = –– 1 1 7–– + –– 3 4

<Math>$1c$1c3e+$1c4w<Line>1$(1$3+1$4)w

Display: 3{2

+23{10i

Display: 3{2

+23{10i


*1 Om det totala antalet tecken, inklusive heltalsdel, täljare, nämnare och divisionsstreck överskrider 10, visas bråktalet automatiskt på decimalform.

*2 Uttryck med både decimaltal och bråktal beräknas i decimalformat.

*3 Om du trycker på M en gång när du konverterar decimaldelen i ett komplext tal, visas den reella och imaginära delen på olika rader.

20070201


Växla mellan bråk utan heltalsdel och blandade bråk

Tryck på !M(<) för att växla mellan bråktal med och utan heltalsdel.

Växla mellan bråk och decimalform

• Om beräkningsresultatet innehåller ett bråk, visas talet (med eller utan heltalsdel) enligt inställningen ”Frac Result” på inställningsmenyn. Mer information fi nns i avsnittet ”1-8 Använda inställningsmenyn”.

• Det går inte att växla från decimalform till ett blandat bråk om det totala antalet siffror i det blandade bråket (inklusive heltalsdel, täljare, nämnare och avgränsare) är större än 10.

k SI-notation

Du anger SI-prefi x med en menyn ENG.



999k (kilo) + 25k (kilo) = 1,024M (mega)

!m(SET UP)f (ellerc 12 gånger)4(Eng)J 999 K6(g)6(g)1(ESYM)6(g)1(k)+ 25 1(k)w

9 ÷ 10 = 0,9 = 900m (milli) = 0,9

= 0,0009k (kilo) = 0,9 = 900m

9 /10wK6(g)6(g)1(ESYM)6(g)6(g)3(ENG)*1

3(ENG)*1

2(ENG)*2

2(ENG)*2

⇒M⇐

⇒M⇐

* 1 Konverterar det visade värdet till nästa högre SI-prefi x, genom att decimalkommat fl yttas tre positioner till höger.

* 2 Konverterar det visade värdet till nästa lägre SI-prefi x, genom att decimalkommat fl yttas tre positioner till vänster.

20071001

20070201

k Logiska operatörer (AND, OR, NOT) [OPTN]-[LOGIC]

Menyn över logiska operationer ger ett urval av logiska operatörer.

• { And}/{Or}/{Not} ... {logisk AND}/{logisk OR}/{logisk NOT}


Exempel Vad är den logiska AND av A och B när A = 3 och B = 2A AND B = 1

Knapptryckning Display

3aav(A)w2aal(B)w

av(A)K6(g)6(g)4(LOGIC)1(And)al(B)w 1

Exempel Vad är den logiska OR av A och B när A = 5 och B = 1A OR B = 1


5aav(A)w1aal(B)w

av(A)K6(g)6(g)4(LOGIC)2(Or)al(B)w 1

Exempel Negera A när A = 10.NOT A = 0


10aav(A)wK6(g)6(g)

4(LOGIC)3(Not)av(A)w 0


20071001

20070201

u Angående logiska operationer• En logisk operation framställer alltid resultatet 0 eller 1.

• Följande tabell visar alla möjliga resultat som kan framställas av operationerna AND och OR.

Värde för uttryck A Värde för uttryck B A AND B A OR B

A G 0 B G 0 1 1

A G 0 B = 0 0 1

A = 0 B G 0 0 1

A = 0 B = 0 0 0

• Följande tabell visar resultat som framställs av operationen NOT.

Värde för uttryck A NOT A

A G 0 0

A = 0 1


20071001

20070201

2-5 Numeriska räkningarI detta avsnitt beskrivs de menyalternativ som du kan använda när du beräknar derivator, integraler, Σ -uttryck och max-/minvärden numeriskt, samt när du använder funktionen Solve för att lösa ut variabler ur funktioner.

När alternativmenyn visas på displayen trycker du på 4(CALC) för att visa funktionsanalysmenyn. Menyalternativen används för olika typer av beräkningar.

• { Solve}/{d/dx}/{d2/dx2}/{∫ dx}/{FMin}/{FMax}/{Σ (} ... {Solve-ekvation}/{derivata}/ {andraderivata}/{integral}/{minimivärde}/{maximivärde}/{ Σ (summation)}

k Funktionen Solve

Följande syntax används för funktionen Solve i ett program.

Solve( f(x), n, a, b) ( a: nedre gräns, b: övre gräns, n: initial uppskattning)

Du kan använda två inmatningsmetoder när du arbetar med funktionen Solve: direkt tilldelning och tabeller.

När du använder direkt tilldelning (den metod som beskrivs här) tilldelar du variablerna värden direkt. Denna typ av inmatning är identisk med den som används för kommandot Solve i läget PRGM.

Värdetabeller används för funktionen Solve i läget EQUA . Denna inmatningsmetod är den vanligaste för normal Solve-inmatning.

Ett fel (Time Out) uppstår om lösningen inte konvergerar.

Mer information om funktionen Solve fi nns på sid. 4-3-1.

2-5-1Numeriska räkningar

# Det går inte att använda differentialekvationer, kvadratiska differentialekvationer, integraler, Σ , maximi-/minimivärden Solve, RndFix eller log ab i ett Solve-uttryck.

# Om du trycker på A när en Solve beräknas (när markören inte visas på displayen) avbryts beräkningen.

20070201

k Derivering [OPTN]-[CALC]-[d/dx]

När du ska beräkna derivator öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in värdena med följande syntax.

K4(CALC)2(d/dx) f(x),a,tol)(a: punkt där du vill bestämma derivatan, tol: tolerans)

Derivatan av en funktion i en punkt defi nieras här som:

Räknaren approximerar derivatan i en punkt genom att använda ett tillräckligt litet värde på Ax, i stället för gränsvärdet i defi nitionen ovan. I närheten av punkten blir då f' (a):

Räknaren använder en central differenskvot för att få bättre noggrannhet.

Använda derivering i graffunktioner• Du kan utelämna toleransen ( tol) när du använder deriveringsfunktioner i en graffunktion

för att rita grafen snabbare. Om du gör det får grafen sämre noggrannhet, men ritas snabbare. Om du anger ett toleransvärde ritas grafen med samma precision som du normalt får vid numerisk derivering.

• Du kan också utelämna deriveringspunkten genom att använda följande format: Y2=d/dx(Y1). Om du gör det används värdet på variabeln X som deriveringspunkt.

d/dx ( f (x), a) ⇒ f (a)dxdd/dx ( f (x), a) ⇒ f (a)dxd

f (a + Ax) – f (a)f '(a) = lim ––––––––––––– AxAx→0

f (a + Ax) – f (a)f '(a) = lim ––––––––––––– AxAx→0

f (a + Ax) – f (a)f '(a) ––––––––––––– Ax

f (a + Ax) – f (a)f '(a) ––––––––––––– Ax


20070201

Exempel Beräkna derivatan i punkten x = 3 av funktionen y = x3 + 4 x2 + x – 6, med toleransen ” tol” = 1 E – 5

Mata in funktionen f(x).

AK4(CALC)2(d/dx)vMd+evx+v-g,

Mata in den punkt x = a där derivatan ska beräknas.

d,

Mata in toleransvärdet.

bE-f)

w

<Math>

A4(MATH) 4(d/dx)vMde

+evx+v-ged

w


# I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z förutom X, r, ) tolkas som konstanter, och det värde som variabeln har används genom hela beräkningen.

# Du kan utelämna toleransen ( tol) och den avslutande vänsterparentesen. Om du utelämnar toleransen ( tol) använder räknaren automatiskt tol 1 E-10.

# Ange ett toleransvärde ( tol) på 1 E-14 eller högre. Ett fel (Time Out) uppstår om det inte går att hitta en lösning som uppfyller toleransvillkoret.

# I inmatningsläget Math är toleransen alltid 1 E-10och kan inte ändras.

# Dålig noggrannhet och fel kan bero på följande:- diskontinuiteter i x-värdena- extrema förändringar i x-värdena- om x-värdena innehåller ett lokalt maximum eller

lokalt minimum- om x-värdena innehåller infl exionspunkter- funktionen är inte deriverbar i alla x-punkter- differenskvoten närmar sig noll

20070201

u Använda derivator• Derivator kan adderas, subtraheras, multipliceras och divideras.

Därför: f '(a) + g'(a), f '(a) × g'(a), o.s.v.

• Deriveringsresultat kan användas i addition, subtraktion, multiplikation, division och i funktioner.

2 × f '(a), log ( f '(a)), o.s.v.

• Alla parametrar ( f ( x), a, tol) till deriveringen kan vara funktioner.

d d––– f (a) = f '(a), ––– g (a) = g'(a)dx dxd d––– f (a) = f '(a), ––– g (a) = g'(a)dx dx

d––– (sinx + cosx, sin0,5, 1E - 8), o.s.v.dxd

––– (sinx + cosx, sin0,5, 1E - 8), o.s.v.dx


# Du kan inte använda derivator, andraderivator, integraler, Σ , max-/minvärden, Solve-uttryck, RndFix eller log ab som termer i deriveringsuttryck.

# Om du trycker på A när en derivata beräknas (när markören inte visas på displayen) avbryts beräkningen.

# Använd alltid radianer (läget Rad) som vinkelenhet när du beräknar trigonometriska derivator.

20070201

k Andraderivator [OPTN]-[CALC]-[d2/dx2]

När du har öppnat funktionsanalysmenyn kan du mata in andraderivtor med följande syntax.

K4(CALC)3(d2/dx2) f(x),a,tol)

(a: deriveringspunkt, tol: tolerans)

Räknaren approximerar andraderivator med följande differenskvot, som bygger på Newtons interpolationsformel.

I detta uttryck används ”tillräckligt små ökningar av h” för att hitta värden som approximerar f ”( a).

Exempel Beräkna andraderivatan för funktioneny = x3 + 4 x2 + x – 6 i punkten x = 3Här används toleransen tol = 1 E – 5

Mata in funktionen f(x).

AK4(CALC)3(d2/dx2)vMd+

evx+v-g,

Ange 3 för punkten a, vilket är den punkt där andraderivatan ska beräknas.

d,


bE-f)

w

d 2 d 2

––– ( f (x), a) ⇒ ––– f (a)dx2 dx2d 2 d 2

––– ( f (x), a) ⇒ ––– f (a)dx2 dx2

f ”(a) =180h2

2 f(a + 3h) – 27 f(a + 2h) + 270 f(a + h) – 490 f(a) + 270 f(a – h) – 27 f(a –2h) + 2 f(a – 3h)f ”(a) =

180h2

2 f(a + 3h) – 27 f(a + 2h) + 270 f(a + h) – 490 f(a) + 270 f(a – h) – 27 f(a –2h) + 2 f(a – 3h)



# Du kan utelämna toleransen ( tol) och den avslutande vänsterparentesen.

# Ange ett toleransvärde ( tol) på 1 E-14 eller högre. Ett fel (Time Out) uppstår om det inte går att hitta en lösning som uppfyller toleransvillkoret.

20070201

<Math>

A4(MATH) 5(d2/dx2)vMde

+evx+v-gedw

u Använda andraderivator• Andraderivator kan användas i aritmetiska uttryck.

Du kan till exempel använda följande uttryck:

f '' (a) + g'' (a), f '' (a) × g'' (a), o.s.v.

• Resultatet av en beräkning av andraderivata kan användas i en aritmetisk beräkning eller en funktion.

2 × f '' (a), log ( f '' (a) ), o.s.v.

• Alla parametrar ( f(x), a, tol ) i deriveringen kan vara funktioner.

d 2 d 2

––– f (a) = f ''(a), ––– g (a) = g''(a)dx2 dx2d 2 d 2

––– f (a) = f ''(a), ––– g (a) = g''(a)dx2 dx2

d 2

––– (sin x + cos x, sin 0,5, 1E - 8), o.s.v.dx2d 2

––– (sin x + cos x, sin 0,5, 1E - 8), o.s.v.dx2


# I inmatningsläget Math är toleransen alltid 1E-10 och kan inte ändras.

# Reglerna som tillämpas för linjära derivata gäller även när du använder beräkning av andraderivator för grafformeln (se sid. 2-5-2).

# Dålig noggrannhet och fel kan bero på följande:- diskontinuiteter i x-värdena- extrema förändringar i x-värdena- om x-värdena innehåller ett lokalt maximum

eller lokalt minimum- om x-värdena innehåller infl exionspunkter- funktionen är inte deriverbar i alla x-punkter- differenskvoten närmar sig noll

# Du kan avbryta beräkningen av en derivata eller andraderivata genom att trycka på A.

# Använd alltid radianer (läget Rad) som vinkelenhet när du beräknar trigonometriska andraderivator.

# Du kan inte använda derivator, andraderivator, integraler, Σ , max-/minvärden, Solve-uttryck, RndFix eller log ab som termer i deriveringsuttryck.

# Vid beräkning av andraderivata är exaktheten i beräkningen upp till fem siffror för mantissan.

20070201

k Integrering [OPTN]-[CALC]-[∫ dx]

När du ska beräkna integraler öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in värdena med följande syntax.

K4(CALC)4(∫ dx) f(x), a, b, tol)(a: startpunkt, b: slutpunkt, tol: tolerans)

Arean ∫a

b f(x)dx beräknas

I illustrationen ovan integreras funktionen y = f ( x) i intervallet ( a till b) där a < x < b, och f ( x) > 0. Värdet på integralen av en funktion i ett intervall motsvarar arean av det skuggade området i illustrationen.

Exempel Beräkna värdet av integralen för funktionen nedan, med toleransen ”tol” = 1 E - 4

Mata in funktionen f (x).

AK4(CALC)4(∫ dx)cvx+dv+e,

Mata in startpunkt och slutpunkt.

b,f,


bE-e)

w

∫( f(x), a, b, tol) ⇒ ∫ab f(x)dx∫( f(x), a, b, tol) ⇒ ∫ab f(x)dx

∫1

5 (2x2 + 3x + 4) dx∫1

5 (2x2 + 3x + 4) dx


# Om f ( x) < 0 i intervallet a < x < b blir integralens värde negativt (arean × – 1).

20070201

<Math>

4(MATH) 6(g)1(∫ dx)cvx+

dv+eebffw

u Använda integraler• Integraler kan användas i addition, subtraktion, multiplikation eller division.

• Integreringsresultat kan användas i addition, subtraktion, multiplikation, division och i funktioner.

• Alla parametrar ( f(x), a, b, tol) för integreringen kan vara funktioner.

∫ab f (x) dx + ∫cd g (x) dx, o.s.v.∫ab f (x) dx + ∫cd g (x) dx, o.s.v.

2 × ∫ab f(x) dx, o.s.v. log (∫ab f(x) dx), o.s.v.2 × ∫ab f(x) dx, o.s.v. log (∫ab f(x) dx), o.s.v.

∫ cos 0,5 (sin x + cos x) dx = ∫(sin x + cos x, sin 0,5, cos 0,5, 1E - 4)

sin 0,5∫ cos 0,5 (sin x + cos x) dx = ∫(sin x + cos x, sin 0,5, cos 0,5, 1E - 4)

sin 0,5


# I inmatningsläget Math är toleransen alltid 1E-5 och kan inte ändras.


# Du kan utelämna ” tol” och avslutande vänsterparentes. Om du utelämnar ” tol,” använder räknaren automatiskt toleransen 1E-5.

# Det kan ta upp till fl era minuter att beräkna värdet av en integral.

# Du kan inte använda derivator, andraderivator, integraler, Σ , max-/minvärden, Solve-uttryck, RndFix eller log ab som termer i integreringsuttryck.

20070201

När du beräknar integraler bör du tänka på följande.

(1) Om funktionen som ska integreras har både negativa och positiva funktionsvärden i intervallet, eller om funktionen är cyklisk, bör du dela upp intervallet i en positiv och en negativ del, integrera funktionen i respektive delintervall och sedan summera resultaten.

Positiv

del ( S)

Negativ del ( S)

Positiv del ( S) Negativ del ( S)

(2) Om små förändringar i integrationsintervallet ger upphov till stora förändringar i integralens värde, kan du beräkna delintervallen separat (dela upp områden med stora fl uktuationer i mindre delintervall) och sedan summera resultaten.

∫a

b f(x)dx = ∫a

c f(x)dx + (–∫c

b f(x)dx)∫a

b f(x)dx = ∫a

c f(x)dx + (–∫c

b f(x)dx)

∫a

b f(x)dx = ∫a

x1

f(x)dx + ∫x1

x2

f(x)dx +.....+ ∫x4

b f(x)dx∫a

b f(x)dx = ∫a

x1

f(x)dx + ∫x1

x2

f(x)dx +.....+ ∫x4

b f(x)dx


# Om du trycker på A när en integral beräknas (när markören inte visas på displayen) avbryts beräkningen.

# Använd alltid radianer (läget Rad) som vinkelenhet när du beräknar trigonometriska integraler.

# Ett fel (Time Out) uppstår om det inte går att hitta en lösning som uppfyller toleransvillkoret.

20070201

k Σ -uttryck [OPTN]-[CALC]-[Σ ]När du ska beräkna Σ -uttryck öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in värdena med följande syntax.

K4(CALC)6(g)3(Σ ( ) ak, k, α , β , n)

(n: avstånd mellan partitioner)

Exempel Beräkna följande:

Använd n = 1 som avståndet mellan partitionerna.

AK4(CALC)6(g)3(Σ ( ) a,(K)x-da,(K)+f,a,(K),c,g,b)w

<Math>

A4(MATH) 6(g)2(Σ ( ) a,(K)x-da,(K)+fea,(K)ecfgw

β

Σ (ak, k, α, β, n) =Σ ak=aα + aα+1 +........+ aβk = α

β

Σ (ak, k, α, β, n) =Σ ak=aα + aα+1 +........+ aβk = α

6

Σ (k2 – 3k + 5)k = 2

6

Σ (k2 – 3k + 5)k = 2


# Värdet för den specifi cerade variabeln ändras under Σ räkning. Se till att förvara separata skriftliga uppgifter om värden för den specifi cerade variabeln som du kan tänkas behöva senare innan beräkningen påbörjas.

# Du kan bara använda en variabel i funktionen för talföljden ak.

# Använd endast heltal för den första ( α ) och ak

sista ( β ) termen i följden ak .

# Du kan utelämna n och de avslutande vänsterparenteserna. Om du utelämnar nanvänder räknaren automatiskt n = 1.

# I inmatningsläget Math är avståndet mellan partitionerna ( n) alltid 1, och kan inte ändras.

20070201

u Använda Σ -uttryck

• Aritmetiska operationer med Σ -uttryck

Uttryck: n n

Sn = Σ ak, Tn = Σ bkk = 1 k = 1

Möjliga operationer: Sn + T n, S n – T n, o.s.v.

• Aritmetiska operationer och funktioner med Σ -uttryck

2 × S n, log (S n), o.s.v.

• Funktioner med Σ -uttryck ( ak, k)

Σ (sin k, k, 1, 5), o.s.v.


# Du kan inte använda derivator, andraderivator, integraler, Σ , max-/minvärden, Solve-uttryck, RndFix eller log ab som termer i ett Σ -uttryck.

# Kontrollera att värdet som används i den sista termen β är större än det värde som används i den första termen α . Annars uppstår ett fel.

# Du kan avbryta en pågående Σ -beräkning (när markören inte visas på displayen) genom att trycka på A.

20070201


k Maximi- och minimivärden [OPTN]-[CALC]-[FMin]/[FMax]

När du har öppnat funktionsanalysmenyn kan du utföra beräkningar av maximi- och minimivärden med syntaxen nedan, samt hitta en funktions maximi- och minimiställen i intervallet a < x < b.

uMinimivärde

K4(CALC)6(g)1(FMin) f (x), a, b, n)

(a: intervallets startpunkt, b: intervallets slutpunkt, n: precision ( n = 1 till 9))

uMaximivärde

K4(CALC)6(g)2(FMax) f (x), a, b, n)

(a: intervallets startpunkt, b: intervallets slutpunkt, n: precision ( n = 1 till 9))

Exempel 1 Hitta minimivärdet för funktionen y = x2 – 4 x + 9 i intervallet som defi nieras av startpunkten a = 0 och slutpunkten b = 3 med precisionen n = 6

Mata in f (x).

AK4(CALC)6(g)1(FMin)vx-ev+j,

Mata in intervallet a = 0, b = 3.

a,d,

Mata in precisionen n = 6.

g)

w

20070201


Exempel 2 Hitta maximivärdet för funktionen y = – x2 + 2 x + 2 i intervallet med startpunkten a = 0 och slutpunkten b = 3, med precisionen n = 6.

Mata in f (x).

AK4(CALC)6(g)2(FMax)-vx+cv+c,

Mata in intervallet a = 0, b = 3.

a,d,

Mata in precisionen n = 6.

g)

w

# I funktionen f (x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z förutom X, r, ) tolkas som konstanter, och det värde som variabeln har används genom hela beräkningen.

# Du kan utelämna n och avslutande vänsterparenteser.

# Diskontinuiteter eller intervall med stora fl uktuationer kan påverka noggrannheten, eller till och med orsaka ett fel.

# Du kan inte använda derivator, andraderivator, integraler, Σ , max-/minvärden, Solve-uttryck, RndFix eller log ab som termer i minimi-/maximiberäkningar.

# Om du anger ett större värde på n ökas noggrannheten, men beräkningen tar längre tid att genomföra.

# Det värde du anger som intervallets slutpunkt (b) måste vara större än det värde som defi nierar intervallets startpunkt ( a). Annars uppstår ett fel.

# Du kan avbryta beräkningen av ett minimi- eller maximivärde genom att trycka på A.

# Du kan ange ett heltal mellan 1 och 9 för värdet på n. Om du använder ett annat värde uppstår ett fel.

20070201

2-6 Räkningar med komplexa talDu kan utföra addition, subtraktion, multiplikation, division, funktionsberäkningar och minnesoperationer med komplexa tal på precis samma sätt som när du räknar manuellt (sid. 2-1-1 och 2-4-7).

Du kan ange att du arbetar med komplexa tal genom att ändra inställningen Complex Mode på inställningsmenyn till någon av följande inställningar.

• { Real} ... Beräkningar sker endast med reella tal* 1

• { a+bi} ... Beräkningar sker med komplexa tal och resultatet visas i rektangulär form.

• { r∠ } ... Beräkningar sker med komplexa tal och resultatet visas i polär form* 2

Tryck på K3(CPLX) för att visa menyn för komplexa tal, med följande alternativ.

• { i} ... {mata in den imaginära enheten i}

• { Abs}/{Arg } ... ger {belopp}/{argument}

• { Conj} ... {ger konjugat}

• { ReP}/{ImP} ... ger {reell}/{imaginär} del

• { 'r∠ }/{'a+bi} ... konverterar resultatet till {polär}/{rektangulär} form

2-6-1Räkningar med komplexa tal

*1 Om det fi nns ett imaginärt tal i argumentet utförs en beräkning med komplexa tal, och resultatet visas på rektangulär form.

Exempel:ln 2 i = 0,6931471806 + 1,570796327 iln 2 i + ln (– 2) = (Non-Real ERROR)

*2 Visningsområdet för beror på vilken vinkelenhet som angivits under Angle på inställningsmenyn.

• Deg ... –180 < < 180 • Rad ... – π < < π • Gra ... –200 < < 200

# Lösningar i läget Real, a+bi och r∠ skiljer sig åt för N-rötter ( xy) när x < 0 och y = m/n där n är ett udda tal.

Exempel:

3x' (– 8) = – 2 (Real)= 1 + 1,732050808 i ( a+bi)= 2 ∠ 60 ( r∠ )

# Om du vill infoga operatorn ” ∠ ” i det polära koordinatuttrycket ( r∠ ), trycker du på !v.

20070201


# Du kan också använda !a(i) i stället för K3(CPLX)1(i).

k Aritmetiska operatorer [OPTN]-[CPLX]-[i]

Aritmetiska operatorer fungerar på samma sätt som för manuella beräkningar. Du kan till och med använda parenteser och minnet.

Exempel 1 (1 + 2 i) + (2 + 3 i)

AK3(CPLX)

(b+c1(i))

+(c+d1(i))w

Exempel 2 (2 + i) × (2 – i)

AK3(CPLX)

(c+1(i))

*(c-1(i))w

k Reciproka värden, kvaderingar och kvadratrötter

Exempel (3 + i)

AK3(CPLX)

!x(')(d+1(i))w

k Komplexa tal på polär form

Exempel 2 ∠ 30 × 3 ∠ 45 = 6 ∠ 75

!m(SET UP) cccccc

1(Deg)c3(r∠ )J

Ac!v(∠ )da*d

!v(∠ )efw

20070201


# Beräkningens resultat beror på inställningarna för vinkelenhet (grader, radianer eller nygrader).

kBelopp och argument [OPTN]-[CPLX]-[Abs]/[Arg]

Räknaren behandlar ett komplext tal på formen a + bi som en koordinat i det komplexa talplanet, och beräknar beloppet ⎮ Z⎮ och argumentet (arg).

Exempel Beräkna beloppet ( r) och argumentet ( ) för det komplexa talet 3 + 4 i,med grader som vinkelenhet

Imaginäraxeln

Reella axeln

AK3(CPLX)2(Abs)

(d+e1(i))w

(Beräkning av belopp)

AK3(CPLX)3(Arg)

(d+e1(i))w

(Beräkning av argument)

k Konjugat till komplexa tal [OPTN]-[CPLX]-[Conj]

Till varje komplext tal på formen a + bi hör det konjugerade komplexa talet a – bi.

Exempel Beräkna konjugatet till det komplexa talet 2 + 4 i

AK3(CPLX)4(Conj)

(c+e1(i))w

20070201


# In- och utmaningsintervallet för komplexa tal är normalt 10 siffrors mantissa och 2 siffrors exponent.

# Om ett komplext tal har fl er än 21 siffror visas talets reella och imaginär del på olika rader.

# Om talets reella eller imaginära del är noll, visas den delen inte om talet visas på rektangulär form.

# Följande funktioner kan användas när du räknar med komplexa tal.

', x2, x–1, ^( xy), 3', x', In, log, log ab, 10 x, ex,

Int, Frac, Rnd, Intg, RndFix(, Fix, Sci, ENG,

ENG, ° ’ ”, ° ’ ” , a b/c, d/c

k Beräkning av real- och imaginärdel [OPTN]-[CPLX]-[ReP]/[lmP]

Använd följande procedur för att extrahera realdelen a och imaginärdelen b av ett komplext tal på formen a + b i.

Exempel Beräkna real- och imaginärdelen av det komplexa talet 2 + 5 i

AK3(CPLX)6(g)1(ReP)

(c+f6(g)1(i))w

(Beräkning av realdel)

AK3(CPLX)6(g)2(ImP)

(c+f6(g)1(i))w

(Beräkning av imaginärdel)

20070201


k Byte mellan polär och rektangulär form [OPTN]-[CPLX]-['r∠ ]/['a+bi]

Använd följande procedur för att överföra ett komplext tal i rektangulär form till polär form, och vice versa.

Exempel Överför det komplexa talet 1 + '3 i till polär form

!m(SET UP) cccccc

1(Deg)c2(a+bi)J

Ab+(!x(')d)

K3(CPLX)1(i)6(g)3('r∠ θ )w

Ac!v(∠ )ga

K3(CPLX)6(g)4('a+bi)w

20070201

2-7 Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik

Du kan använda läget RUN • MAT och binära, oktala, decimal och hexadecimala inställningar för att utföra beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala värden. Du kan också konvertera tal mellan talsystemen och utföra bitvisa operationer.

• Det går inte att använda matematiska funktioner i binära, oktala, decimala eller hexadecimala beräkningar.

• Du kan endast använda heltal i binära, oktala, decimala och hexadecimala beräkningar (du kan inte använda bråk). Om du matar in ett värde som innehåller siffror efter decimalkommat trunkeras talet vid decimalkommat.

• Om du försöker mata in ett numeriska värde som är ogiltigt i det aktuella talsystemet visas ett felmeddelande. Nedan visas vilka siffror som kan användas i respektive talsystem.

Binära tal: 0, 1

Oktala tal: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Decimala tal: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9

Hexadecimala tal: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, A, B, C, D, E, F

• Negativa binära, oktala och hexadecimala värden skapas med originalvärdets tvåkomplement.

• Nedan beskrivs räknarens visningsbegränsningar i varje talsystem.

Talsystem Kapacitet

Binära tal 16 siffror

Oktala tal 11 siffror

Decimala tal 10 siffror

Hexadecimala tal 8 siffror

2-7-1Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik

# Bokstäverna i hexadecimala tal visas med en formatering som skiljer dem från vanliga bokstäver.

A B C D E F

u v w x y z

Normal text

Hexadecimala värden

Tangenter

20070201

• Nedan beskrivs räknarens räknebegränsningar i varje talsystem.

Binära värden

Positivt: 0 < x < 111111111111111

Negativt: 1000000000000000 < x < 1111111111111111

Oktala värden

Positivt: 0 < x < 17777777777

Negativt: 20000000000 < x < 37777777777

Decimala värden

Positivt: 0 < x < 2147483647

Negativt: –2147483648 < x < –1

Hexadecimala värden

Positivt: 0 < x < 7FFFFFFF

Negativt: 80000000 < x < FFFFFFFF

u Utföra binära, oktala, decimala eller hexadecimala beräkningar[SET UP] -[Mode]-[Dec]/[Hex]/[Bin]/[Oct]

1. Välj RUN • MAT från huvudmenyn.

2. Tryck på !m(SET UP) c och ange ett talsystem genom att trycka på 2(Dec),3(Hex), 4(Bin) eller5(Oct).

3. Tryck på J för att växla till inmatningsläge. När du gör det visas en funktionsmeny med följande alternativ.

• { d~o}/{LOG}/{DISP} ... {talsystem}/{bitvisa operatorer}/ {decimal/hexadecimal/binär/oktal konvertering}


20070201

k Välja ett talsystem

Du kan ange det decimala, hexadecimala, binära eller oktala talsystemet som standardtalsystem med inställningsmenyn.

u Ange ett talsystem för ett visst inmatat värdeDu kan ange ett talsystem för ett visst inmatat numeriskt värde. Tryck på 1(d~o) för att visa en meny med olika talsystem. Tryck på den funktionstangent som motsvarar symbolen för talsystemet, och mata sedan in värdet.

• { d}/{h}/{b}/{o} ... {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt}

u Mata in värden från fl era olika talsystem

Exempel Mata in 123 10 eller 1010 2, när standardtalsystemet är hexadecimalt

!m(SET UP) c3(Hex) J

A1(d~o)1(d)bcdw

3(b)babaw

kAritmetiska operatorer

Exempel 1 Beräkna 10111 2 + 11010 2

!m(SET UP) c4(Bin)J

Ababbb+

bbabaw


20070201

Exempel 2 Mata in och beräkna 123 8 × ABC 16 när standardtalsystemet är decimalt eller hexadecimalt

!m(SET UP) c2(Dec)J

A1(d~o)4(o)bcd*

2(h)ABC*1w

J3(DISP)2('Hex) w

k Negativa värden och bitvisa operatorer

Tryck på 2(LOG) för att visa en meny med bitvisa operatorer och negation.

• { Neg} ... {negation}* 2

• { Not}/{and}/{or}/{xor}/{xnor} ... {NOT}* 3/{AND}/{OR}/{XOR}/{XNOR}*4

u Negativ värden

Exempel Bestäm den negativa motsvarigheten till 110010 2

!m(SET UP) c4(Bin)J

A2(LOG)1(Neg)

bbaabaw

u Bitvisa operatorer

Exempel 1 Mata in och beräkna ”120 16 and AD 16”


Abca2(LOG)

3(and)AD*1w


*1 Se sid. 2-7-1.

*2 tvåkomplement

*3 ettkomplement (bitvist komplement)

*4 bitvist AND, bitvist OR, bitvist XOR, bitvist XNOR

# Negativa binära, oktala och hexadecimala tal skapas genom att tvåkomplementet till talets binära motsvarighet konverteras till den ursprungliga basen. I det decimala talsystemet visas negativa tal med ett minustecken.

20070201

Exempel 2 Visa resultatet av ”36 8 or 1110 2” som ett oktalt värde

!m(SET UP) c5(Oct)J

Adg2(LOG)

4(or)J1(d~o)3(b)

bbbaw

Exempel 3 Negera 2FFFED 16


A2(LOG)2(Not)

cFFFED*1w

u Konvertering mellan talsystem

Tryck på 3(DISP) för att visa en meny med konverteringar mellan olika talsystem.

• { 'Dec}/{'Hex }/{'Bin}/{'Oct} ... konvertera det visade värdet till det {decimala}/ {hexadecimala}/{binära}/{oktala} talsystemet

u Konvertera det visade värdet från ett talsystem till ett annat

Exempel Konvertera 22 10 (standardtalsystemet) till den binära eller oktala motsvarigheten

A!m(SET UP) c2(Dec)J1(d~o)1(d)ccw

J3(DISP)3('Bin)w

4('Oct)w


*1 Se sid. 2-7-1.

20070201

2-8-1Matrisräkningar

2-8 MatrisräkningarVäxla till läget RUN • MAT från huvudmenyn och tryck på 1('MAT) för att göra matrisberäkningar.

Räknaren har 26 matrisminnen (Mat A till Mat Z) plus ett resultatminne (MatAns) som du använder när du räknar med matriser. Du kan utföra:

• Addition, subtraktion, multiplikation

• Skalära multiplikationer

• Determinantberäkningar

• Transponeringar

• Inverteringar

• Kvadreringar

• Potensberäkningar

• Beräkningar av absolutvärde, heltals- och bråkdelar, största heltal

• Diverse modifi eringar med matriskommandon

En matris kan ha maximalt 255 rader och 255 kolumner.

# Om resultatminnet MatAns: Räknaren lagrar automatiskt resultatet av alla matrisberäkningar i resultatminnet MatAns. När du använder resultatminnet bör du tänka på att:

• Det aktuella innehållet i resultatminnet ersätts automatiskt när du utför nya beräkningar. Det tidigare innehållet raderas och kan inte återställas.

• När du matar in värden i en matris påverkas inte innehållet i MatAns-minnet.

20070201

k Mata in och redigera matriser

Om du trycker på 1('MAT) visas redigeringsskärmen för matriser. Den används för att mata in och redigera matriser.

m × n … m (rader) × n (kolumner)-matris

None… ingen förinställd matris

• { DEL}/{DEL·A} ... raderar en {viss matris}/{alla matriser}

• { DIM} ... {anger en matris dimensioner (antal element)}

u Skapa en matrisNär du skapar en matris måste du först ange matrisens dimensioner på matrisredigeringsskärmen. Därefter matar du in matrisens element.

u Ange en matris dimensioner

Exempel Skapa en 2 × 3-matris i minnesområde Mat B

Markera Mat B.

c

3(DIM) (Detta steg kan utelämnas.)

Ange antal rader.

cw

Ange antal kolumner.

dw

w

• Alla element i den nya matrisen har värdet 0.


# Om ”Memory ERROR” visas intill matrisens namn efter att du har angett dimensionerna,

betyder det att det inte fi nns tillräckligt mycket ledigt minne att skapa en matris med de dimensionerna.

20070201

u Mata in elementvärden

Exempel Mata in följande data i matris B :

Följande knapptryckningar är en fortsättning på exemplet på föregående sida.

bwcwdw

ewfwgw

(Värdet införs i det markerade elementet. Varje gång du trycker på w fl yttas markeringen till elementet till höger.)

Du avslutar matrisredigeringen genom att trycka på J.

1 2 34 5 61 2 34 5 6

# Det går inte att skapa matriser med komplexvärda element.

# Elementens värden visas med upp till sex positiva siffror, eller fem siffror och ett minustecken för negativa värden. Exponentialvärden visas med upp till två siffror för exponenten. Bråktal visas inte.

# Du kan visa hela värdet på ett element genom att markera elementet med piltangenterna.


20070201

uRadera matriserDu kan ta bort en viss matris eller alla matriser i minnet.

u Ta bort en viss matris 1. När matrisredigeringsskärmen visas använder du f ochc för att markera den

matris som ska tas bort.

2. Tryck på 1(DEL).

3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort matrisen eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting.

u Ta bort alla matriser 1. Tryck på 2(DEL·A) när matrisredigeringsskärmen visas.

2. Tryck på 1(Yes) för att ta bort alla matriser eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting.


# ”None” ersätter dimensionerna för den matris du raderade.

# Om du ändrar dimensionerna för en matris raderas matrisens element.

20070201

k Matrisoperationer

Använd följande steg för att förbereda en matris för redigering.

1. När matrisredigeringsskärmen visas använder du f ochc för att markera den matris som du vill använda.Du kan gå direkt till en viss matris genom att mata in bokstaven som motsvarar matrisens namn. Om du till exempel trycker på ai(N) går du direkt till matrisen Mat N.Tryck på !-(Ans) för att gå direkt till resultatminnet.

2. Trx på w för att visa funktionsmenyn med följande alternativ.

• { R-OP} ... {radfunktioner}

• { ROW }• { DEL}/{INS}/{ADD} ... {ta bort}/{infoga}/{lägg till} rad

• { COL}

• { DEL}/{INS}/{ADD} ... {ta bort}/{infoga}/{lägg till} kolumn

• { EDIT} ... {redigeringsskärmen}

I samtliga följande exempel används matris A.

u RadberäkningarFöljande meny visas när du trycker på 1(R-OP) då en hämtad matris visas på displayen.

• { Swap} ... {byt plats på rader}

• { × Rw} ... {skalärmultiplicera rad}

• { × Rw+} ... {addera rad med skalärmultiplicerad rad}

• { Rw+} ... {lägg till aktuell rad till en annan rad}

u Byta plats på två rader

Exempel Byt plats på rad två och tre i följande matris:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

1(R-OP)1(Swap)

Ange vilka rader som ska byta plats.

cwdw

6(EXE) (ellerw)


20070201

u Beräkna produkten av en rad och ett skalärt tal

Exempel Beräkna rad 2 i följande matris skalärmultiplicerat med talet 4:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

1(R-OP)2(× Rw)

Ange multiplikatorn.

ew

Ange raden.

cw

6(EXE) (ellerw)

u Beräkna en skalärmultiplicerad rad och addera resultatet till en annan rad

Exempel Beräkna rad 2 i följande matris skalärmultiplicerat med talet 4, och addera resultatet till rad 3:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

1(R-OP)3(× Rw+)

Ange multiplikatorn.

ew

Ange vilken rad som ska multipliceras med talet.

cw

Ange till vilken rad resultatet ska adderas.

dw

6(EXE) (ellerw)


20070201

u Addera två rader

Exempel Addera rad 2 och rad 3 i följande matris:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

1(R-OP)4(Rw+)

Ange vilken rad som ska adderas.

cw

Ange den andra raden.

dw

6(EXE) (ellerw)

u Radoperationer • { DEL} ... {radera rad}

• { INS} ... {infoga rad}

• { ADD} ... {lägg till rad}

u Ta bort en rad

Exempel Ta bort rad 2 i följande matris:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

c

2(ROW) 1(DEL)


20070201

u Infoga en rad

Exempel Infoga en ny rad mellan rad 1 och 2 i följande matris:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

c

2(ROW) 2(INS)

u Lägga till en rad

Exempel Lägg till en ny rad efter rad 3 i följande matris:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

cc

2(ROW) 3(ADD)


20070201


u Kolumnfunktioner • { DEL} ... {radera kolumn}

• { INS} ... {infoga kolumn}

• { ADD} ... {lägg till kolumn}

u Ta bort en kolumn

Exempel Ta bort rad 2 i följande kolumn:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

e

3(COL)1(DEL)

u Infoga en kolumn

Exempel Infoga en ny kolumn mellan kolumn 1 och 2 i följande matris:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

e

3(COL)2(INS)

20070201

u Lägga till en kolumn

Exempel Lägg till en ny kolumn till höger om kolumn 2 i följande matris:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

e

3(COL) 3(ADD)

k Redigera matriser med matriskommandon [OPTN] - [MAT]

u Visa matriskommandon 1. Växla till RUN • MAT -läge på huvudmenyn.

2. Tryck på K för att visa alternativmenyn.

3. Tryck på 2(MAT) för att visa menyn med matriskommandon.

Nedan beskrivs endast de matriskommandon som används för att skapa matriser och mata in matrisdata.

• { Mat } ... {Mat-kommandon (ange matris)}

• { M → L } ... {Mat → Lista (tilldelar listfi l vald kolumn)}

• { Det } ... {Determinant (beräkna determinant)}

• { Trn } ... {Transponering (transponera matris)}

• { Aug } ... {Sammanfoga (sammanfogar två matriser)}

• { Iden } ... {Identitet (mata in identitetsmatris)}

• { Dim } ... {Dimension (kontrollera dimensioner)}

• { Fill } ... {Fyll (identiska element)}

• {Ref} … {Ref-kommando (radgrupperingsform)}

• {Rref} … {Rref-kommando (reducerad radgrupperingsform)}


20080201

20070201

u Inmatning av matriselement [OPTN]-[MAT] -[Mat]

Nedan visas det format du ska använda när du matar in värden för att skapa en matris med kommandot Mat.

= [ [a 11, a 12, ..., a 1n] [a 21, a 22, ..., a 2n] .... [a m1, a m2, ..., a mn] ] → Mat [A till och med Z]

Exempel 1 Mata in följande data i matris A :

!+( [ ) !+( [ ) b,d,f

!-( ] ) !+( [ ) c,e,g

!-( ] ) !-( ] ) aK2(MAT)

1(Mat)av(A)

w Matrisens namn

a11 a12 ... a1n

a21 a22 ... a2n

am1 am2 ... amn

... ... ...

a11 a12 ... a1n

a21 a22 ... a2n

am1 am2 ... amn

... ... ...

1 3 52 4 61 3 52 4 6


# Du kan också använda !c(Mat) i stället förK2(MAT) 1(Mat).

# Maxvärdet för både m och n är 255.

# Ett fel uppstår om minnet tar slut när du matar in data.

# Du kan också använda det här formatet i ett program som använder matriser.

20070201

u Mata in en identitetsmatris [OPTN]-[MAT] -[Iden]

Använd kommandot Iden för att skapa en identitetsmatris.

Exempel 2 Skapa en identitetsmatris (3 × 3) som matrisen Mat A

K2(MAT) 6(g)1(Iden)

da6(g)1(Mat)av(A)w

Antal rader/kolumner

u Kontrollera en matris dimensioner [OPTN]-[MAT] -[Dim]

Använd kommandot Dim för att kontrollera en befi ntlig matris dimensioner.

Exempel 3 Kontrollera dimensionerna för matris A, som skapades iExempel 1

K2(MAT) 6(g)2(Dim)

6(g)1(Mat)av(A)w

Displayen visar att matris A består av två rader och tre kolumner.Då resultatet av kommandot Dim utgör listtypsdata lagras det i minnet ListAns.

Du kan också använda {Dim} för att ange en matris dimensioner.

Exempel 4 Ange dimensionerna 2 rader och 3 kolumner för matris B

!*( � ) c,d!/( � ) a

K2(MAT) 6(g)2(Dim)

6(g)1(Mat)al(B)w


20070201


uRedigera matriser med matriskommandonDu kan också använda matriskommandon för att ange och hämta värden för en befi ntlig matris, för att fylla alla element i en matris med samma värde, för att kombinera två matriser till en matris, samt för att spara innehållet i en matriskolumn i en listfi l.

u Tilldela och hämta elementvärden [OPTN]-[MAT] -[Mat]

Använd följande format med kommandot Mat för att ange vilket element som ska anges eller hämtas.

Mat X [ m, n]

X ...................................matrisens namn (A till och med Z, eller Ans)

m ...................................radnummer

n ....................................kolumnnummer

Exempel 1 Tilldela elementet på rad 1, kolumn 2 i följande matris värdet 10 :

Matris A =

1 2

3 4

5 6

baaK2(MAT) 1(Mat)

av(A)!+( � ) b,c

!-( � ) w

JJ1('MAT) w

Exempel 2 Multiplicera elementet på rad 2, kolumn 2, i ovanstående matris med talet 5

K2(MAT) 1(Mat)

av(A)!+( � ) c,c

!-( � ) *fw

20070201

u Fylla i en matris med identiska värden och kombinera två matriser till en matris [OPTN]-[MAT] -[Fill]/[Aug]

Använd kommandot Fill för att ange identiska element i en befi ntlig matris, och kommandot Aug för att kombinera två matriser till en matris.

Exempel 1 Fylla alla element i matrisen A med värdet 3

K2(MAT) 6(g)3(Fill)

d,6(g)1(Mat)av(A)w

1(Mat)av(A)w

Exempel 2 Kombinera följande två matriser :

K2(MAT) 5(Aug)

1(Mat)av(A),

1(Mat)al(B)w

A =1

2B =

3

4A =

1

2B =

3

4


# De två matriserna som ska kombineras måste ha samma antal rader. Ett fel uppstår om du försöker kombinera två matriser som har olika antal rader.

# Du kan använda matrisresultatminnet MatAns för att spara resultatet av inmatningar och redigeringar i en matrisvariabel. Använd följande syntax när du gör det:• Fill ( n, Mat α ) → Mat β • Augment (Mat α , Mat β ) → Mat γ Ovan är α , β och γ variabelnamn (A till Z), och när ett arbiträrt värde. Ovanstående påverkar inte innehållet i resultatminnet MatAns.

20070201

u Spara innehållet i en matriskolumn i en lista [OPTN]-[MAT] -[M→ L]

Använd följande format med kommandot Mat → List för att ange en kolumn och en lista.

Mat → List (Mat X, m) → List n

X = matrisens namn (A till och med Z, eller Ans)

m = kolumn

n = lista

Exempel Spara innehållet i kolumn 2 i följande matris i lista 1 :

Matris A =

1 2

3 4

5 6

K2(MAT) 2(M→ L)

1(Mat)av(A),c)

aK1(LIST)1(List)bw

1(List)bw

# Du kan också använda !b(List) i stället förK1(LIST)1(List).


20070201

k Matrisberäkningar [OPTN] - [MAT]

Använda matriskommandomenyn för att utföra matrisberäkningar.

u Visa matriskommandon 1. Växla till RUN • MAT -läge på huvudmenyn.

2. Tryck på K för att visa alternativmenyn.

3. Tryck på 2(MAT) för att visa menyn med matriskommandon.

Nedan beskrivs endast de matriskommandon som används för aritmetiska matrisberäkningar.

• { Mat } ... {Mat-kommandon (ange matris)}

• { Det } ... {Determinant (beräkna determinant)}

• { Trn } ... {Transponering (transponera matris)}

• { Iden } ... {Identitet (mata in identitetsmatris)}

• {Ref} … {Ref-kommando (radgrupperingsform)}

• {Rref} … {Rref-kommando (reducerad radgrupperingsform)}

I samtliga följande exempel antas att matrisen redan fi nns i minnet.


20080201

20070201

uAritmetiska matrisberäkningar [OPTN]-[MAT] -[Mat]/[Iden]

Exempel 1 Summera följande matriser (Matris A + Matris B) :

AK2(MAT) 1(Mat)av(A)+

1(Mat)al(B)w

Exempel 2 Beräkna produkten av följande matris och talet 5 :

Matris A = 1 2

3 4

AfK2(MAT) 1(Mat)

av(A)w

Exempel 3 Multiplicera de två matriserna i exempel 1 (A × B)

AK2(MAT) 1(Mat)av(A)*

1(Mat)al(B)w

Exempel 4 Multiplicera matris A (i exempel 1) med en 2 × 2-identitetmatris

AK2(MAT) 1(Mat)av(A)*

6(g)1(Iden)cw

Antal rader/kolumner

A =1 1

2 1

2 3

2 1B =A =

1 1

2 1

2 3

2 1B =

# Två matriserna som ska adderas eller subtraheras måste ha samma dimensioner. Ett fel uppstår om du försöker addera eller subtrahera två matriser med olika dimensioner.

# Vid multiplikation (Matris 1 × Matris 2) måste antalet kolumner i matris A vara samma som antalet rader i matris B. Annars uppstår ett fel.


# Du kan använda matriskommandot Iden för att mata in identitetsmatrisen på ett matriskommandos plats (till exempel Mat A) för att utföra beräkningar med identitetsmatrisen.

20070201

u Determinant [OPTN]-[MAT] -[Det]

Exempel Beräkna determinanten för följande matris :

Matris A =

1 2 3

4 5 6

−1 −2 0

K2(MAT) 3(Det)1(Mat)

av(A)w

u Transponat [OPTN]-[MAT] -[Trn]

Transponatet till en matris är den matris som fås genom att matrisens rader blir kolumner och vice versa.

Exempel Transponera följande matris :

Matris A =

1 2

3 4

5 6

K2(MAT) 4(Trn) 1(Mat)

av(A)w


# Det går bara att beräkna determinanten för kvadratiska matriser (lika många rader och kolumner). Om du försöker beräkna determinanten för en matris som inte är kvadratisk uppstår ett fel.

# Determinanten för en 2 × 2-matris beräknas så här:

# Determinanten för en 3 × 3-matris beräknas så här:

| A | =a11 a12

= a11a22 – a12a21a21 a22

= a11a22a33 + a12a23a31 + a13a21a32

– a11a23a32 – a12a21a33 – a13a22a31

a11 a12 a13

a21 a22 a23

a31 a32 a33

|A | =

20070201


u Radgrupperingsform [OPTN] - [MAT] - [Ref] Detta kommando använder Gauss elimineringsalgoritm för att fi nna radgrupperingsformen hos en matris.

Exempel Finn radgrupperingsformen för följande matris:

Matris A =

1 2 3

4 5 6

K 2 (MAT)6 (g )4 (Ref)

1 (Mat)av (A)w

u Reducerad radgrupperingsform [OPTN] - [MAT] - [Rref] Detta kommando fi nner den reducerade radgrupperingsformen hos en matris.

Exempel Finn den reducerade radgrupperingsformen för följande matris:

Matris A =

2 −1 3 19

1 1 −5 −21

0 4 3 0

K 2 (MAT)6 (g )5 (Rref)

1 (Mat)av (A)w

# Operationen radgrupperingsform och reducerad radgrupperingsform kan kanske inte framställa exakta resultat beroende på tappade siffror.

20080201

20070201

u Inverser [ x –1 ]

Exempel Invertera följande matris:

Matris A = 1 2

3 4

K2(MAT) 1(Mat)

av(A) !)( x –1 ) w

u Kvadrera matriser [ x 2 ]

Exempel Kvadrera följande matris:

Matris A = 1 2

3 4

K2(MAT) 1(Mat) av(A) xw


# Det går bara att invertera kvadratiska matriser (matriser med samma antal rader och kolumner). Om du försöker invertera en matris som inte är kvadratisk uppstår ett fel.

# Det går inte att invertera en matris som har determinanten 0 (noll). Om du försöker invertera en matris med determinanten noll uppstår ett fel.

# Beräkningsprecisionen påverkas negativt om matrisens determinant är nära noll.

# En matris måste uppfylla följande villkor för att kunna inverteras.

Nedan visas den formel som används för att invertera matrisen A till den inversa matrisen A –1 .

Observera att ad – bc ≠ 0.

A A–1 = A–1 A = E =1 00 1

A = a bc d

A–1= 1

ad – bcd –b

–c a

20080201

20070201

u Beräkna en matris upphöjt till N [ ]

Exempel Beräkna följande matris upphöjt till 3:

Matris A = 1 2

3 4

K2(MAT) 1(Mat) av(A)

Mdw

u Beräkna en matris absolutvärde, heltalsdel, bråkdel och största heltalselement [OPTN] - [NUM] - [Abs]/[Frac]/[Int]/[Intg]

Exempel Beräkna följande matris absolutvärde:

Matris A = 1 –2

–3 4

K6( g) 4(NUM) 1(Abs)

K2(MAT) 1(Mat) av(A) w


# Beräkningen av determinanter och inverser kan påverkas av trunkeringsfel.

# Matrisberäkningar sker elementvis, vilket gör att vissa beräkningar kan ta lång tid att slutföra.

# Precisionen för ett resultat av matrisberäkningar är ± 1 vid den minst signifi kanta siffran.

# Om resultatet är för stort för att sparas i resultatminnet MatAns uppstår ett fel.

# Du kan använda följande knapptryckningar för att överföra innehållet i resultatminnet MatAns till en annan matris (eller om resultatminnet innehåller en determinant).

MatAns → Mat α

Ovan är α ett variabelnamn mellan A och Z. Operationen ovan påverkar inte innehållet i MatAns.

# Beräkning av matrispotens kan utföras upp till en potens på 32766.

20080201

20070201


k Frihandsinmatning vid matrisberäkningar

u Ange en matris dimensioner 1. Tryck på !m(SET UP) 1(Math) J i läget RUN • MAT .

2. Tryck på 4(MATH) för att visa menyn MATH.

3. Tryck på 1(MAT) för att visa följande meny.

• { 2 × 2 } … {ger en 2 × 2-matris}

• { 3 × 3 } … {ger en 3 × 3-matris}

• { m × n } … {ger en m × n -matris (upp till 6 × 6)}

Exempel Skapa en 2 × 3-matris

3( m × n )

Ange antal rader.

cw

Ange antal kolumner.

dw

w

20080201

20070201


u Mata in elementvärden

Exempel Utför följande beräkning

Följande knapptryckningar är en fortsättning på exemplet på föregående sida.

be$bcceedde

$bdceee!x( ') f

eege*iw

u Spara en frihandsmatris som en matris i MAT-läge

Exempel Spara resultatet som Mat J

!c(Mat) !-(Ans) a

!c(Mat) a)(J) w

× 833

6

1

134 '5

12 × 8

33

6

1

134 '5

12

# Om du trycker på D när markören är överst till vänster i matrisen raderas hela matrisen.

D

⇒

20080201

20070201

ListfunktionenEn lista är ett objekt som används för att lagra fl era dataobjekt.Räknaren har plats för 26 listor i en fi l, och du kan lagra upp till 6 fi ler i minnet. Lagrade listor kan användas för aritmetiska och statistiska beräkningar, samt för grafer.

Elementnummer Visningsintervall Element Kolumn

Listans namnRubrik

Rad

3-1 Mata in och ändra en lista3-2 Hantera data i listor3-3 Aritmetiska räkningar med listor3-4 Växla mellan listfi ler

List 1 List 2 List 3 List 4 List 5 List 26

1SUB

56 1 107 3.5 4 02 37 2 75 6 0 03 21 4 122 2.1 0 04 69 8 87 4.4 2 05 40 16 298 3 0 06 48 32 48 6.8 3 07 93 64 338 2 9 08 30 128 49 8.7 0 0

• • • • • •• • • • • •• • • • • ••

•••• • • • • •

List 1 List 2 List 3 List 4 List 5 List 26

1SUB

56 1 107 3.5 4 02 37 2 75 6 0 03 21 4 122 2.1 0 04 69 8 87 4.4 2 05 40 16 298 3 0 06 48 32 48 6.8 3 07 93 64 338 2 9 08 30 128 49 8.7 0 0

• • • • • •• • • • • •• • • • • ••

•••• • • • • •

3 Kapitel

20070201

3-1 Mata in och ändra en listaNär du växlar till läget STAT visas ”Listredigeraren”. Du kan använda Listredigeraren för att mata in värden i en lista och många andra listfunktioner.

u Mata in värden ett efter ettMarkera den lista, rubrik eller det element där du vill lägga till värden.

Displayen bläddras automatiskt när du markerar objekt i kanten på skärmen.

I exemplet är Element 1 i Lista 1 markerat.

1. Mata in ett värde och tryck på w för att lagra värdet i listan.

dw

• Markeringen fl yttas automatiskt till nästa element.

2. Mata in värdet 4 i det andra elementet och mata in resultatet av 2 + 3 i nästa element.

ewc+dw

3-1-1Mata in och ändra en lista

# Du kan också mata in resultatet av ett uttryck eller ett komplext tal i ett element.

# Du kan använda maximalt 999 element i en lista.

20070201

u Mata in fl era värden samtidigt 1. Flytta markeringen med piltangenterna till en annan lista.

2. Tryck på !*( { ), mata in värde och tryck på , mellan varje värde. Tryck på !/( } ) när du har matat in det sista värdet.

!*( { ) g,h,i!/( } )

3. Tryck på w för att lagra alla värdena i listan.

w

Du kan också använda listnamn i matematiska uttryck för att mata in värden i ett annat element. I följande exempel visas hur du adderar värdena i lista 1 och lista 2, och sparar resultaten i lista 3.

1. Använd piltangenterna för att markera namnet på den lista där du vill spara resultaten.

2. Tryck på K och mata in uttrycket.

K1(LIST)1(List)b+

K1(LIST)1(List)cw


# Du kan använda !b(List) i stället för K1(LIST)1(List).

# Kom ihåg att kommatecken används för att avgränsa värden, vilket betyder att du inte ska skriva ett kommatecken efter det sista elementet i listan.

Rätt: {34, 53, 78}

Fel: {34, 53, 78,}

20070201

kRedigera värden i listor

u Ändra värdet på ett elementAnvänd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra. Mata in det nya värdet och tryck på w för att ersätta det gamla värdet med det nya.

u Redigera innehållet i ett element 1. Använd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra.

2. Tryck på 6(g)2(EDIT).

3. Gör ändringarna.

u Ta bort ett element 1. Använd piltangenterna för att fl ytta markören till det element som ska tas bort.

2. Tryck på 6(g)3(DEL) för att ta bort element och fl ytta alla element efter det ett steg uppåt.


# När du raderar ett element i en lista påverkas inte listans övriga element. Om det fi nns en relation mellan informationen i den lista där

du raderar ett element och andra listor, kan elementen komma i oordning om du tar bort ett element.

20070201

u Ta bort alla element i en listaAnvänd följande procedur för att ta bort alla data i en lista.

1. Använd piltangenterna för att fl ytta markeringen till ett element i den lista som ska raderas.

2. Tryck på 6(g)4(DEL • A). Ett varningsmeddelande visas.

3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort alla element i listan, eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting.

u Infoga ett nytt element 1. Använd piltangenterna för att fl ytta markeringen till den plats där det nya elementet ska

infogas.

2. Tryck på 6(g)5(INS) för att infoga ett nytt element med värdet 0. Alla element efter det nya elementet fl yttas ett steg nedåt.


där du raderar ett element och andra listor, kan elementen komma i oordning om du infogar ett element.

# När du infogar ett element i en lista påverkas inte listans övriga element. Om det fi nns en relation mellan informationen i den lista

20070201


kGe en lista ett namn

Du kan ge lista 1 till och med lista 26 användarvänliga namn (”subnamn”) på maximalt åtta tecken.

u Ge en lista ett namn 1. Markera ”Sub Name” på skärmbilden Setup och tryck på 1(On)J.

2. Använd piltangenterna för att fl ytta markeringen till SUB-raden för den lista som du ska namnge.

3. Skriv namnet och tryck på w.

• Om du bara vill använda bokstäver när du skriver trycker du på !a för att låsa knappsatsen i bokstavsläge.

Exempel: YEAR

-(Y)c(E)v(A)g(R)

• Följande knapptryckningar visar ett subnamn i läget RUN • MAT .

!b(List) n!+( [ ) a!-( ] ) w

(n = lista från 1 till 26)

# Även om du kan mata in upp till 8 tecken som listrubrik, visas endast de tecken som passar i cellen i listredigeringsfönstret.

# Cellen SUB i listredigeringsfönstret visas inte om du har valt ”Off” under ”Sub Name” på inställningsmenyn.

20070201

k Sortera listor

Du kan sortera listor fallande eller stigande. Markeringen kan stå i vilket element i listan som helst.

u Sortera en listaStigande ordning

1. När listan visas på displayen trycker du på 6(g)1(TOOL) 1(SRT • A).

2. Ledtexten ”How Many Lists?:” visas. Här används 1 för att ange att endast en lista ska sorteras.

bw

3. Vid ledtexten ”Select List List No:” anger du vilken lista som ska sorteras.

bw

Fallande ordning

När du ska sortera en lista med det största elementet först gör du på samma sätt som när du sorterar stigande. Den enda skillnaden är att du trycker på 2(SRT • D) i stället för på1(SRT • A).


20070201

u Sortera fl era listorDu kan koppla samman fl era listor så att alla element ordnas på samma sätt som en av listorna (baslistan). Baslistan sorteras i fallande eller stigande ordning, och elementen i de länkade listorna ordnas så att deras inbördes ordning bibehålls.

Stigande ordning

1. När listan visas på displayen trycker du på 6(g)1(TOOL) 1(SRT • A).

2. Ledtexten ”How Many Lists?:” visas. I exemplet sorteras en baslista som är kopplad till en annan lista, så svaret är 2.

cw

3. Vid ledtexten ”Select Base List List No:” anger du den lista som ska sorteras i stigande ordning. I exemplet används lista 1.

bw

4. Vid ledtexten ”Select Second List List No:” anger du den lista som är länkad till baslistan. I exemplet används lista 2.

cw


20070201


Fallande ordning

När du ska sortera en lista med det största elementet först gör du på samma sätt som när du sorterar stigande. Den enda skillnaden är att du trycker på 2(SRT • D) i stället för 1(SRT • A).

# Du kan ange ett värde mellan 1 och 6 som antal listor som ska sorteras.

# Om du anger samma lista fl era gånger i samma listsortering uppstår ett fel.

Ett fel uppstår också om de listor som ska sorteras inte har samma antal värden (rader).

20070201

3-2 Hantera data i listorData i listor kan användas i aritmetiska beräkningar och funktioner. Dessutom har räknaren vissa särskilda listkommandon som kan användas för att hantera listor snabbt och effektivt.

Listfunktionerna kan användas i lägena RUN • MAT , STAT , TABLE , EQUA och PRGM.

k Öppna menyn med listfunktioner

Alla följande exempel förutsätter läget RUN • MAT .

Tryck på K och sedan på1(LIST) för att visa menyn med listfunktioner. Menyn innehåller följande alternativ:

• {List}/{L→ M}/{Dim}/{Fill}/{Seq}/{Min}/{Max}/{Mean}/{Med}/{Aug }/{Sum}/{Prod }/{Cuml}/{%}/{A}

Observera att alla avslutande högerparenteser kan utelämnas i följande uttryck.

u Kopiera listinnehåll till matrisresultatminnet MatAns [OPTN]-[LIST]-[L→ M]

K1(LIST)2(L→ M)1(List) <lista 1-26>

,1(List) <lista 1-26> ... ,1(List) <lista 1-26>)w

• Du kan hoppa över inmatningen 1(List) i ovanstående knapptryckning.

• Alla listor måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.

Exempel:List → Mat (1, 2) w

Exempel Kopiera innehållet i lista 1 (2, 3, 6, 5, 4) till kolumn 1, och innehållet i lista 2 (11, 12, 13, 14, 15) till kolumn 2 i resultatminnet MatAns

AK1(LIST)2(L→ M)1(List)b,1(List)c)w

3-2-1Hantera data i listor

20070201

u Räkna antalet element i en lista [OPTN]-[LIST]-[Dim]

K1(LIST)3(Dim)1(List) <lista 1-26>w

• Antalet element i en lista kallas för listans ”dimension.”

Exempel Räkna antalet element i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)

AK1(LIST)3(Dim)

1(List)bw

u Skapa en lista eller matris genom att ange antalet element[OPTN]-[LIST]-[Dim]

Använd följande procedur för att ange antal element i tilldelningsuttrycket och skapa en lista.

<antal element n>aK1(LIST)3(Dim)1(List)<lista 1-26> w

n = 1 - 999

Exempel Skapa fem element (alla med värdet 0) i lista 1

AfaK1(LIST)3(Dim)

1(List)bw

Du kan visa den nya listan genom att växla till läget STAT .

Använd följande procedur för att ange antalet rader och kolumner, samt matrisens namn, i ett tilldelningsuttryck och skapa en matris.

!*( { )<antal rader m>,<antal kolumner n>!/( } ) a

K1(LIST)3(Dim)K2(MAT) 1(Mat)a<matrisens namn> w

m , n = 1 - 255, matrisens namn: A - Z


20070201


Exempel Skapa en 2 × 3-matris (där varje element har värdet 0) i matris A

A!*( { ) c,d!/( } ) a

K1(LIST)3(Dim)

K2(MAT) 1(Mat)av(A)w

Nedan visas innehållet i matris A.

u Ersätt alla dataelement med samma värde [OPTN]-[LIST]-[Fill]

K1(LIST)4(Fill) <värdet> ,1(List) <lista 1-26> )w

Exempel Ersätt alla element i lista 1 med värdet 3

AK1(LIST)4(Fill)

d,1(List)b)w

Nedan visas det nya innehållet i lista A.

u Generera en talföljd [OPTN]-[LIST]-[Seq]

K1(LIST)5(Seq) <uttryck> , <variabelnamn> , <startvärde> ,<slutvärde>, <stegvärde>)w

• Resultatet sparas i minnet ListAns.

Exempel Mata in talföljden 1 2, 6 2, 11 2 i en lista med funktionen f(x) = X 2. Använd startvärdet 1, slutvärdet 11 och stegvärdet 5

AK1(LIST)5(Seq)vx,

v,b,bb,f)w

Ovan ger slutvärdet 12, 13, 14 eller 15 ger samma resultat, eftersom samtliga slutvärden är mindre än det värde som ges av nästa steg (16).

20070201


u Avgöra det minsta elementet i en lista [OPTN]-[LIST]-[Min]

K1(LIST)6(g)1(Min)6(g)6(g)1(List) <lista 1-26>)w

Exempel Hitta det minsta värdet i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)

AK1(LIST)6(g)1(Min)

6(g)6(g)1(List)b)w

u Hitta det största elementet i en lista [OPTN]-[LIST]-[Max]

Använd samma procedur som när du söker det minsta värdet (Min), men tryck på 6(g)2(Max) i stället för6(g)1(Min).

u Avgöra vilken av två listor som innehåller det minsta elementet[OPTN]-[LIST]-[Min]

K1(LIST)6(g)1(Min)6(g)6(g)1(List) <lista 1-26>

,1(List) <lista 1-26> )w

• Båda listorna måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.

• Resultatet sparas i resultatminnet för listor (ListAns).

Exempel Avgör om lista 1 (75, 16, 98, 46, 56) eller lista 2 (35, 59, 58, 72, 67) innehåller det minsta elementet

K1(LIST)6(g)1(Min)

6(g)6(g)1(List)b,

1(List)c)w

u Avgöra vilken av två listor som innehåller det största elementet[OPTN]-[LIST]-[Max]

Använd samma procedur som när du söker det minsta värdet (Min), men tryck på 6(g)2(Max) i stället för6(g)1(Min).


• Resultatet sparas i resultatminnet för listor (ListAns).

20070201

u Beräkna medelvärdet [OPTN]-[LIST]-[Mean]

K1(LIST)6(g)3(Mean)6(g)6(g)1(List) <lista 1-26> )w

Exempel Beräkna medelvärdet av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)

AK1(LIST)6(g)3(Mean)

6(g)6(g)1(List)b)w

u Beräkna medelvärdet av element med en viss frekvens[OPTN]-[LIST]-[Mean]

Denna procedur använder två separata listor: en lista med datavärden och en lista som anger varje värdes frekvens (antal förekomster). Frekvenserna för värdet i element 1 i den första listan anges av värdet i element 1 den andra listan, och så vidare.


K1(LIST)6(g)3(Mean)6(g)6(g)1(List)<lista 1-26 (data)>

,1(List)<lista 1-26 (frekvens)> )w

Exempel Beräkna medelvärdet av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56), där frekvensen anges av lista 2 (75, 89, 98, 72, 67)

AK1(LIST)6(g)3(Mean)

6(g)6(g)1(List)b,

1(List)c)w

u Beräkna medianvärdet av elementen i en lista [OPTN]-[LIST]-[Med]

K1(LIST)6(g)4(Med)6(g)6(g)1(List)<lista 1-26>

)w

Exempel Beräkna medianvärdet av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)

AK1(LIST)6(g)4(Med)

6(g)6(g)1(List)b)w


20070201

u Beräkna medianvärdet av element med en viss frekvens[OPTN]-[LIST]-[Med]

Denna procedur använder två separata listor: en lista med datavärden och en lista som anger varje värdes frekvens (antal förekomster). Frekvenserna för värdet i element 1 i den första listan anges av värdet i element 1 den andra listan, och så vidare.


K1(LIST)6(g)4(Med)6(g)6(g)1(List) <lista 1-26 (data)>

,1(List) <lista 1-26 (frekvens)> )w

Exempel Beräkna medianvärdet av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56) som har den frekvens som anges av lista 2 (75, 89, 98, 72, 67)

AK1(LIST)6(g)4(Med)

6(g)6(g)1(List)b,

1(List)c)w

u Kombinera listor [OPTN]-[LIST]-[Aug]

• Du kan kombinera två olika listor till en lista. Resultatet sparas i resultatminnet – för listor (ListAns).

K1(LIST)6(g)5(Aug) 6(g)6(g)1(List) <lista 1-26>

,1(List) <lista 1-26> )w

Exempel Kombinera lista 1 (–3, –2) och lista 2 (1, 9, 10)

AK1(LIST)6(g)5(Aug) 6(g)6(g)1(List)b,1(List)c)w

u Beräkna summan av elementen i en lista [OPTN]-[LIST]-[Sum]

K1(LIST)6(g)6(g)1(Sum)6(g)1(List)<lista 1-26> w

Exempel Beräkna summan av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)

AK1(LIST)6(g)6(g)1(Sum)

6(g)1(List)bw


20070201

u Beräkna produkten av värden i en lista [OPTN]-[LIST]-[Prod]

K1(LIST)6(g)6(g)2(Prod)6(g)1(List)<lista 1-26> w

Exempel Beräkna produkten av elementen i lista 1 (2, 3, 6, 5, 4)

AK1(LIST)6(g)6(g)2(Prod)

6(g)1(List)bw

u Beräkna den kumulativa frekvensen för varje element [OPTN]-[LIST]-[Cuml]

K1(LIST)6(g)6(g)3(Cuml)6(g)1(List) <lista 1-26> w


Exempel Beräkna den kumulativa frekvensen för alla element i lista 1 (2, 3, 6, 5, 4)

AK1(LIST)6(g)6(g)3(Cuml)

6(g)1(List)bw

u Beräkna den procentuella andelen för varje element [OPTN]-[LIST]-[%]

K1(LIST)6(g)6(g)4(%)6(g)1(List)<lista 1-26> w

• Knapptryckningen ovan beräknar hur många procent av listans totalsumma som varje element representerar.


2+3=2+3+6=2+3+6+5=2+3+6+5+4=

2+3=2+3+6=2+3+6+5=2+3+6+5+4=


20071001

20070201

Exempel Beräkna den procentuella andelen för alla element i lista 1 (2, 3, 6, 5, 4)

AK1(LIST)6(g)6(g)4(%)

6(g)1(List)bw

u Beräkna differensen mellan intilliggande värden i en lista [OPTN]-[LIST]-[A]

K1(LIST)6(g)6(g)5(A)<lista 1-26> w


Exempel Beräkna differensen mellan elementen i lista 1 (1, 3, 8, 5, 4)

AK1(LIST)6(g)6(g)5(A)

bw

× 100 =2/(2+3+6+5+4)3/(2+3+6+5+4) × 100 =6/(2+3+6+5+4) × 100 = 5/(2+3+6+5+4) × 100 =4/(2+3+6+5+4) × 100 =

× 100 =2/(2+3+6+5+4)3/(2+3+6+5+4) × 100 =6/(2+3+6+5+4) × 100 = 5/(2+3+6+5+4) × 100 =4/(2+3+6+5+4) × 100 =

3 – 1 =8 – 3 =5 – 8 =4 – 5 =

3 – 1 =8 – 3 =5 – 8 =4 – 5 =


# Antalet element i den nya A-listan är ett mindre än antalet element i ursprungslistan.

# Ett fel uppstår om du exekverar AList för en lista som saknar element eller som bara innehåller ett element.

# Du kan ange var i listminnet resultatet av uttryck ska sparas, förutom i resultatminnet ListAns. Om du till exempel anger ” AList 1 → List 2” kommer resultatet av AList 1 att sparas i lista 2.

20070201

3-3 Aritmetiska räkningar med listorDu kan göra aritmetiska operationer med två listor eller en lista och ett numeriskt värde.

Resultaten sparas i resultatminnet ListAns.

k Felmeddelanden

• En operation med två listor utförs elementvis. Detta betyder att ett fel uppstår om listorna inte har samma antal element (de måste ha samma ”dimension”).

• Ett fel uppstår om ett matematiskt fel uppstår när resultatet av två enskilda element beräknas.

k Skapa en lista i ett uttryck

Du kan mata in listor i uttryck på två sätt.

u Mata in en lista efter namn 1. Tryck på K för att visa den första funktionsmenyn.

• Detta är den funktionsmeny som visas i läget RUN • MAT när du trycker på K.

2. Tryck på 1(LIST) för att visas menyn med listdatafunktioner.

3. Tryck på 1(List) för att visa kommandot ”List” och ange numret på den lista du vill arbeta med.

ListaNumeriskt värde


+−×÷

= Lista

ListAns-minnet



+−×÷

= Lista

ListAns-minnet

3-3-1Aritmetiska räkningar med listor

20070201

u Mata in en lista med värden direktDu kan också ange en lista med värden direkt i ett uttryck genom att använda {, } och ,.

Exempel 1 Mata in listan: 56, 82, 64

!*( { ) fg,ic,

ge!/( } )

Exempel 2 Multiplicera elementen i lista 3 ( = 41

65

22) med listan

6

0

4

K1(LIST)1(List)d*!*( { ) g,a,e!/( } ) w

Resultatlistan

246

0

88

sparas i resultatminnet ListAns.

u Kopiera innehållet i en lista till en annan listaAnvänd a för att kopiera en lista till en annan.

Exempel 1 Kopiera innehållet i lista 3 till lista 1

K1(LIST)1(List)da1(List)bw

I stället förK1(LIST)1(List)d i exemplet ovan kan du också använda

!*( { ) eb,gf,cc!/( } ).

Exempel 2 Kopiera innehållet i resultatminnet ListAns till lista 1

K1(LIST)1(List)!-(Ans)a1(List)bw


20070201

u Hämta ett visst element i en listaDu kan hämta värdet på ett element i en lista och använda värdet i ett uttryck. Ange elementet genom att skriva motsvarande nummer inom hakparenteser.

Exempel Beräkna sinus för element 3 i lista 2

sK1(LIST)1(List)c!+( [ ) d!-( ] ) w

u Mata in ett värde i ett visst listelementDu kan mata in ett värde direkt i ett element i en lista. När du gör det ersätts det gamla värdet i listan med det värde du matar in.

Exempel Mata in värdet 25 i element 2 i lista 3

cfaK1(LIST)1(List)d!+( [ ) c!-( ] ) w

k Hämta innehållet i listor

Exempel Hämta innehållet i lista 1

K1(LIST)1(List)bw

• Knapptryckningen ovan visar innehållet i den lista du anger och lagrar innehållet i minnet ListAns. Du kan sedan använda ListAns-minnet i ett uttryck.

u Använda innehållet i ListAns-minnet i ett uttryck

Exempel Multiplicera alla element i listan i ListAns-minnet med 36

K1(LIST)1(List)!-(Ans)*dgw

• Knapptryckningen K1(LIST)1(List)!-(Ans) hämtar innehållet i ListAns-minnet.

• Denna knapptryckning ersätter det aktuella ListAns-minnet med resultatet av ovanstående operation.


20070201

k Rita grafen till en funktion med listdata

När du använder räknarens grafi ska funktioner kan du mata in funktionen Y1 = List 1 X. Om lista 1 innehåller värdena 1, 2 och 3, kommer tre grafer att ritas upp på displayen: Y = X, Y = 2X, Y = 3X.

Det fi nns vissa begränsningar när du använder listor och graffunktioner.

Exempel Exempel Mata in värdena 1, 2 och 3 i lista 1 och rita sedan grafen i läget GRAPH

1. Använd läget STAT för att mata in 1, 2 och 3 i lista 1.

2. Mata in formeln Y1=List1X i läget GRAPH.

K1(List)bvw

3. Rita grafen. Tre olika grafer kommer att ritas.

k Skapa listor med funktionsvärden

Du kan använda funktionerna för att generera tabeller i läget TABLE för att skapa en lista med funktionsvärden. Generera först tabellen och använd listkopieringsfunktionen för att kopiera värdena från tabellen till listan.

Exempel Använd läget TABLE för att skapa en värdetabell för formeln (Y1 = x2 –1) och kopiera sedan tabellen till lista 1 i läget STAT

1. Mata in formeln Y1 = x2 –1 i läget TABLE .

2. Skapa värdetabellen.

3. Använd e för att markera Y1-kolumnen.

4. Tryck på K1(LMEM).


20070201

5. Tryck på bw.

6. Växla till läget STAT och kontrollera att kolumnen Y1 i läget TABLE har kopierats till lista 1.

k Funktionsberäkningar med listor

Listor kan användas på samma sätt som numeriska värden i funktionsuttryck. Om resultatet av en funktionsberäkning är en lista, sparas resultatet i resultatminnet ListAns.

Exempel Använd lista 3 41

65

22

för att beräkna sin (lista 3)

Använd radianer som vinkelenhet.

sK1(LIST)1(List)dw

Resultatet

−0,158

0,8268

−8E−3

sparas i ListAns-minnet.

I stället förK1(LIST)1(List)d ovan kan du använda

!*( { )eb,gf,cc!/( } ).

Exempel Använd lista 1 1

2

3

och lista 2 4

5

6

för att beräkna lista 1 lista 2

Detta skapar en lista med resultatet av 1 4, 2 5, 3 6.

K1(LIST)1(List)bM1(List)cw

Resultatlistan

1

32

729

sparas i resultatminnet ListAns.


20070201

3-4-1Växla mellan listfi ler

3-4 Växla mellan listfi lerDu kan lagra upp till 26 olika listor (lista 1 till lista 26) i varje fi l (fi l 1 till fi l 6). Du kan enkelt växla mellan olika listfi ler.

u Växla mellan listfi ler 1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.

Tryck på !m(SET UP) för att visa Inställningsmenyn för läget STAT .

2. Använd c för att markera ”List File”.

3. Tryck på 1(FILE) och ange numret för den listfi l du vill använda.

Exempel Välja fi l 3

1(FILE)d

w

Alla följande listoperationer utförs på de listor som fi nns i den fi l du har valt (listfi l 3 i exemplet ovan).

20070201

EkvationerDin grafräknare kan utföra följande tre typer av beräkningar:

• Samtidiga lineära ekvationer• Andra- och tredjegradsekvationer• Ekvationslösning

Växla till läget EQUA på huvudmenyn.

• { SIML} ... {lineär ekvation med 2 till 6 okända}

• { POLY } ... {andra- eller tredjegradsekvation}

• { SOLV } ... {Ekvationslösning}

4-1 Simultana linjära ekvationer4-2 Andra- och tredjegradsekvationer4-3 Lösningar4-4 Vad du ska göra om ett fel uppstår

4

Kapitel

20070201

4-1-1Simultana linjära ekvationer

4-1 Simultana linjära ekvationerBeskrivningDu kan lösa samtidiga lineära ekvationer med två till sex okända.

• Samtidig lineär ekvation med två okända:

a1x1 + b1x2 = c1

a2x1 + b2x2 = c2

• Samtidig lineär ekvation med tre okända:

a1x1 + b1x2 + c1x3 = d1

a2x1 + b2x2 + c2x3 = d2

a3x1 + b3x2 + c3x3 = d3

…

Inställning 1. Växla till läget EQUA på huvudmenyn.

Exekvering 2. Välj SIML-läge (samtidig ekvation) och ange antalet okända (variabler).

Du kan ange 2 till 6 okända.

3. Mata in koeffi cienterna sekventiellt.

Den aktuella cellen för inmatning visas markerad. Varje gång du matar in en koeffi cient fl yttas markeringen i sekvensen:

a1 → b1 → c1 → … an → bn → cn → ( n = 2 till 6)

Du kan också mata in bråk och värden tilldelade till variabler som koeffi cienter.

Du kan annullera värdet du matar in för den aktuella koeffi cienten genom att trycka påJ när som helst innan du trycker på w för att lagra koeffi cientens värde. Detta återställer koeffi cienten till det värde den hade innan du matade in något. Du kan sedan mata in ett annat värde om du vill.

Om du vill ändra värdet för en koeffi cient som du redan lagrat med w fl yttar du markören till den koeffi cient du vill redigera. Och matar in det nya värdet.

Om du trycker på 3(CLR) återställs alla koeffi cienter till noll.

4. Lös ekvationerna.

20070201

4-1-2Simultana linjära ekvationer

Exempel Så här löser du följande samtidiga lineära ekvationer för x, y och z

4 x + y – 2 z = – 1 x + 6 y + 3 z = 1– 5 x + 4 y + z = – 7

Procedur1m EQUA

21(SIML)

2(3)

3 ewbw-cw-bw

bwgwdwbw

-fwewbw-hw

41(SOLV)

Resultat

# Interna beräkningar görs med en femtonsiffrig mantissa, men resultaten visas med en tiosiffrig mantissa och en tvåsiffrig exponent.

# Samtidiga lineära ekvationer löses genom invertering av matrisen som innehåller ekvationens koeffi cienter. Exempelvis ger följande lösningen ( x1, x2, x3) för en samtidig lineär ekvation med tre okända.

Detta gör att noggrannheten försämras när värdet för determinanten går mot noll. Samtidiga ekvationer med tre eller fl er okända kan också ta mycket lång tid att lösa.

# Ett fel ges om räknaren inte kan hitta någon lösning.

# Efter slutförd beräkning kan du trycka på 1 (REPT), ändra koeffi cientvärden och sedan utföra beräkningen igen.

–1

= x1

x2

x3

a1 b1 c1

a2 b2 c2

a3 b3 c3

d1

d2

d3

20070201

4-2-1Andra- och tredjegradsekvationer

# Interna beräkningar görs med en femtonsiffrig mantissa, men resultaten visas med en tiosiffrig mantissa och en tvåsiffrig exponent.

# Det kan ta lång tid innan beräkningsresultatet för tredjegradsekvationer visas på displayen.

# Ett fel ges om räknaren inte kan hitta någon lösning.

# Efter slutförd beräkning kan du trycka på 1(REPT), ändra koeffi cientvärden och sedan utföra beräkningen igen.

4-2 Andra- och tredjegradsekvationerBeskrivningMed den här räknaren kan du lösa andra- och tredjegradsekvationer.

• Andragradsekvation: ax2 + bx + c = 0 ( a ≠ 0)

• Tredjegradsekvation: ax3 + bx2 + cx + d = 0 ( a ≠ 0)


Exekvering 2. Välj POLY-läge (ekvation av högre grad) och ange ekvationens grad.

Du kan välja andra eller tredje graden.

3. Mata in koeffi cienterna sekventiellt.

Den aktuella cellen för inmatning visas markerad. Varje gång du matar in en koeffi cient fl yttas markeringen i sekvensen:

a → b → c → … Du kan också mata in bråk och värden tilldelade till variabler som koeffi cienter.

Du kan annullera värdet du matar in för den aktuella koeffi cienten genom att trycka påJ när som helst innan du trycker på w för att lagra koeffi cientens värde. Detta återställer koeffi cienten till det värde den hade innan du matade in något. Du kan sedan mata in ett annat värde om du vill.

Om du vill ändra värdet för en koeffi cient som du redan lagrat med w fl yttar du markören till den koeffi cient du vill redigera. Och matar in det nya värdet.

Om du trycker på 3(CLR) återställs alla koeffi cienter till noll.

4. Lös ekvationerna.

20070201

4-2-2Andra- och tredjegradsekvationer

Exempel Så här löser du tredjegradsekvationen (Vinkelenhet = Rad)x3 – 2 x2 – x + 2 = 0

Procedur1m EQUA

22(POLY)

2(3)

3 bw-cw-bwcw

41(SOLV)

Resultat

Flera lösningar (Exempel: x3 + 3 x2 + 3 x + 1 = 0)

Lösning med komplext tal (Exempel: x3 + 2 x2 + 3 x + 2 = 0)

Komplext läge: Reellt (sida 1-8-2)

Komplext läge: a + bi

Komplext läge: r∠ θ

20070201

4-3-1Lösningar

4-3 LösningarBeskrivningI ekvationslösningsläget kan du bestämma värdet för valfri variabel i en formel utan att behöva lösa ekvationen.


Exekvering 2. Välj ekvationslösningsläget och mata in ekvationen som den är skriven.

Om du inte matar in något likhetstecken antar räknaren att uttrycket är till vänster om likhetstecknet och att det fi nns en nolla till höger. * 1

3. I den tabell med variabler som visas på displayen matar du värden för varje variabel. Du kan också ange värden för att defi niera övre och lägre gräns för lösningens värdemängd. * 2

4. Välj den variabel för vilken du vill utföra lösningen för att få fram lösningen.”Lft” och ”Rgt” indikerar vänster och höger sida som beräknas med lösningen.* 3

*1 Ett fel ges om du matar in fl era likhetstecken.

*2 Ett fel ges om lösningen inte fi nns i den angivna värdemängden.

*3 Lösningar approximeras med Newton-Raphsons metod. Lft- och Rgt-värden visas för bekräftelse eftersom Newton-Raphsons metod kan ge resultat som är den reella lösningen. Ju mindre differensen är mellan värdena Lft och Rgt och noll, desto mindre är avvikelsegraden i resultatet.

# Ett meddelande om nytt försök visas på displayen när räknaren bedömer att konvergens inte är tillräcklig för de visade resultaten.

# En operation med funktionen Solve framställer en enskild lösning. Använd POLY när du vill erhålla fl era lösningar för en högregradsekvation (t.ex. ax2 + bx + c = 0).

20070201

4-3-2Lösningar

Exempel Ett föremål som kastas upp i luften med utgångshastigheten V tar tiden T på sig att nå höjden H. Använd följande formel för att utföra en lösning för utgångshastigheten V när H = 14 (meter), T = 2 (sekunder) och gravitationsaccelerationen är G = 9,8 (m/s 2).

H = VT – 1/2 GT 2

Procedur1m EQUA

23(SOLV)

aM(H)!.(=)ac(V)a/(T)-(b/c)

a$(G)a/(T)xw

3 bew(H = 14)

aw(V = 0)

cw(T = 2)

j.iw(G = 9,8)

4 Tryck på fff för att markera V = 0 och tryck sedan på 6(SOLV).

Resultat

20070201

4-4 Vad du ska göra om ett fel uppstår

u Fel vid inmatning av koeffi cientvärdeTryck på J för att ta bort felet och återgå till det värde som koeffi cienten hade innan du matade in värdet som gav upphov till felet. Försöka mata in ett nytt värde igen.

u Fel vid beräkningTryck på J för att ta bort felet och visa koeffi cienten. Försöka mata in värden för koeffi cienterna igen.

k Tömma ekvationsminnen

1. Växla till det ekvationsberäkningsläge (SIML eller POLY) som du vill använda och utför nödvändig funktionsknappsoperation för det läget.

• I SIML-läge ( 1) använder du funktionsknappar för att ange antalet okända.

• I POLY-läge ( 2) använder du funktionsknappar för att ange graden för polynomet.

• Om du tryckte på 3(SOLV) går du direkt till steg 2.


3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort motsvarande ekvationsminnen eller 6(No) för att avbryta utan att ta bort något.

4-4-1Vad du ska göra om ett fel uppstår

20070201

GrafritningAvsnitt 5-1 och 5-2 i det här kapitlet innehåller grundläggandeinformation som du behöver känna till för grafritning. I de återståendeavsnitten beskrivs mer avancerade grafritningsfunktioner.

Välj den ikon på huvudmenyn som motsvarar den typ av graf somdu vill rita eller den typ av tabell som du vill generera.• GRAPH … Allmän funktionsgrafritning• CONICS … Graf för konisk sektion (5-1-5 ~ 5-1-6, 5-11-17~5-11-22)• RUN • MAT … Manuell grafritning (5-6-1 ~ 5-6-4)• TABLE … Taltabellgenerering (5-7-1 ~ 5-7-16)• DYNA … Dynamisk graf (5-8-1 ~ 5-8-8)• RECUR … Rekursionsgrafritning eller taltabellgenerering (5-9-1 ~ 5-9-10)

5-1 Exempelgrafer5-2 Kontrollera vad som visas på en grafskärm5-3 Rita en graf5-4 Lagra en graf i bildminnet5-5 Rita två grafer på samma skärm5-6 Manuella grafer5-7 Använda tabeller5-8 Dynamiska grafer5-9 Grafer och rekursionsformler5-10 Ändra en grafs utseende5-11 Funktionsanalys

5

Kapitel

20070201

5-1-1Exempelgrafer

5-1 Exempelgrafer

k Rita en enkel graf (1)

BeskrivningOm du vill rita en graf anger du motsvarande funktion.

Inställning1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.

Exekvering2. Ange den funktion som du vill rita en graf för. Här använder du V-Window för att ange värdemängd och andra parametrar för grafen.

Se 5-2-1.

3. Rita grafen.

20070201

5-1-2Exempelgrafer

Exempel Så här ritar du en graf för y = 3 x2

Procedur1m GRAPH

2 dvxw

36(DRAW) (eller w)

Resultat

# Om du trycker på A när en graf visas på displayen återkommer du till skärmen i steg 2.

20070201

5-1-3Exempelgrafer


BeskrivningDu kan lagra upp till 20 funktioner i minnet och sedan välja en av dem för grafritning.


Exekvering2. Ange funktionstyp och mata in den funktion som du vill rita en graf för.

Du kan rita en graf för följande typer av uttryck i GRAPH-läget: rektangulärt koordinatuttryck, polärt koordinatuttryck, parametrisk funktion, X = konstant uttryck, olikhet.

3(TYPE)1(Y=) ... rektangulära koordinater

2(r=) ... polära koordinater

3(Parm) ... parametrisk funktion

4(X=c) ... X = konstant funktion

5(CONV)1('Y=)~5('Y≤ ) ... ändrar funktionstyp

6(g)1(Y>)~4(Y≤ ) ... olikhet

Upprepa det här steget så många gånger som krävs för inmatning av alla önskade funktioner.

Hädanefter ska du ange vilka funktioner av de som du lagrat i minnet som du vill rita grafer för (se 5-3-6). Om du inte väljer specifi ka funktioner här kommer grafer att ritas för alla de funktioner som för tillfället är lagrade i minnet.

3. Rita grafen.

20070201

5-1-4Exempelgrafer

Exempel Mata in funktionerna nedan och rita grafer för dem Y1 = 2 x2 – 3, r2 = 3sin2 θ

Procedur1m GRAPH

23(TYPE)1(Y=)cvx-dw

3(TYPE)2(r=)dscvw

36(DRAW)

Resultat

(Parametrisk) (Olikhet)

20070201

5-1-5Exempelgrafer


BeskrivningAnvänd följande procedur för att rita en graf för funktionen för en parabel, cirkel, ellips, eller hyperbel.

Inställning1. Växla till läget CONICS från huvudmenyn.

Exekvering2. Använd markörtangenterna fc för att ange en av funktionstyperna enligt nedan.

Graftyp Funktion

Parabel X = A (Y – K) 2 + HX = AY 2 + BY + CY = A (X – H) 2 + KY = AX 2 + BX + C

Cirkel (X – H) 2 + (Y – K) 2 = R 2

AX2 + AY 2 + BX + CY + D = 0

Ellips (X – H)2 (Y– K)2

–––––––– + –––––––– = 1A2 B2

Hyperbel (X – H)2 (Y– K)2

–––––––– – –––––––– = 1A2 B2

(Y – K)2 (X– H)2

–––––––– – –––––––– = 1A2 B2

3. Ange värden för ingående variabler.

4. Rita grafen för funktionen.

20070201

5-1-6Exempelgrafer

Exempel Rita en graf för cirkeln (X–1) 2 + (Y–1) 2 = 2 2

Procedur1m CONICS

2ccccw

3 bwbwcw

46(DRAW)

Resultat

(Parabel) (Ellips) (Hyperbel)

20070201


BeskrivningOm du vill kan du ange grafens linjestil.


Exekvering2. Ange den funktion som du vill rita en graf för. Här använder du V-Window för att ange värdemängd och andra parametrar för grafen.

Se 5-2-1.

3. Välj linjestilen.

4(STYL)1( ) … Normal (standard)

2( ) … Tjock (dubbla tjockleken mot Normal)

3( ) … Streckad (tjock streckad)

4( ) … Punkt (prickad)

4. Rita grafen.

Valet av linjestil gäller endast när du har valt sammanbunden ritning på inställningsskärmen (Draw type: Connect).

5-1-7Exempelgrafer

# Standardlinjeinställningen för olikheter (Y>, Y<) är punkter.

# Du kan ändra grafl injestilen i läge GRAPH, TABLE och RECUR.

20070201

Exempel Så här ritar du en graf för y = 3 x2

Procedur1m GRAPH

23(TYPE)1(Y=)dvxw

3f4(STYL)3( )J

46(DRAW) (eller w)

Resultat

(Normal) (Tjock) (Punkter)

5-1-8Exempelgrafer

20070201

5-2 Kontrollera vad som visas på en grafskärm

k V-Window-inställningar (View Window)

Använd V-Window för att ange värdemängd för x- och y-axlarna, och för att ange mellanrummet mellan stegen på varje axel. Du bör alltid ange de V-Window-parametrar som du vill använda innan du ritar grafen.

u Så här gör du V-Window-inställningar1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.

2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window.

Rektangulär koordinatparameter

Xmin … Minsta x-axelvärde

Xmax … Största x-axelvärde

Xscale … Mellanrum mellan x-axelsteg

Xdot … Värde som motsvarar en x-axelpunkt

Ymin … Minsta y-axelvärde

Ymax … Största y-axelvärde

Yscale … Mellanrum mellan y-axelsteg

Polär koordinatparameter

T θ min ... Minimivärden för T, θ T θ max ... Maxvärden för T, θ T θ ptch ... Lutningsgrad för T, θ

3. Tryck på c för att fl ytta markeringen och ange önskat värde för varje parameter, och tryck på w efter varje värde.

• { INIT}/{TRIG}/{STD} … V-Window {förinställda inställningar}/{förinställda inställningar med angiven vinkelenhet}/{standardinställningar}

• { STO }/{RCL} … V-Window-inställning {lagra}/{hämta}

När du gjort önskade inställningar trycker du på J eller!J(QUIT) för att återgå till V-Window-inställningsskärmen.* 1

5-2-1Kontrollera vad som visas på en grafskärm

*1 Om du trycker på w utan att ange något medank visas avslutas V-Window-inställningsskärmen.

20070201


u Försiktighetsåtgärder för V-Window-inställningar• Om du anger T θ ptch till noll ges ett fel.

• All ogiltig inmatning (för högt/lågt värde, negativt tecken utan värde o.s.v.) ger ett fel.

• När T θ max är mindre än T θ min blir T θ ptch negativt.

• Du kan ange uttryck (t.ex. 2 π ) som V-Window-parametrar.

• När V-Window-inställningen producerar en axel som inte får plats på displayen indikeras axelns skala på den kant av displayen som är närmast origo.

• Om du ändrar V-Window-inställningarna försvinner grafen på displayen och ersätts bara med de nya axlarna.

• Om Xmin- eller Xmax-värdet ändras justeras Xdot-värdet automatiskt. Om Xdot-värdet ändras justeras Xmax-värdet automatiskt.

• En polär koordinat ( r =) eller parametrisk graf visas grov om de inställningar du gör i V-Window gör att T θ ptch-värdet blir för stort, relativt till differentialen mellan T θ min- och T θ max-inställningarna. Om de inställningar du gör å andra sidan leder till att T θ ptch-värdet blir för litet relativt till differentialen mellan T θ min- och T θ max-inställningarna kommer det att ta mycket lång tid att rita upp grafen.

• Indatavärdemängden för V-Window-parametrar är som följer:

–9,999999999 E 97 till 9,999999999 E 97

20070201

k Initiera och standardinställa V-Window

u Så här initierar du V-Window1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.

2. Tryck på !3(V-WIN).

V-Window-inställningarna visas.

3. Tryck på 1(INIT) för att initiera V-Window.

Xmin = –6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1, Xdot = 0,1

Ymin = –3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1

Tθ min = 0, T θ max = 2 π (rad), T θ ptch = 2 π /100 (rad)

u Så här initierar du V-Window i enlighet med en vinkelenhetI steg 3 av proceduren under ”Så här initierar du V-Window” ovan trycker du på 2(TRIG) för att initiera V-Window i enlighet med en vinkelenhet.

Xmin = –3 π (rad), Xmax = 3 π (rad), Xscale = π /2 (rad), Xdot = π /21 (rad),

Ymin = –1,6, Ymax = 1,6, Yscale = 0,5

u Så här standardinställer du V-WindowStandardinställningarna för V-Window i den här räknaren är som följer:

Xmin = –10, Xmax = 10, Xscale = 1, Xdot = 0,15873015


Tθ min = 0, T θ max = 2 π (rad), T θ ptch = 2 π /100 (rad)

I steg 3 av proceduren under ”Så här initierar du V-Window” ovan trycker du på 3(STD) för att standardinställa V-Window som ovan.


# Initiering och standardinställning gör att värdena för T θ min, T θ max, T θ ptch ändras automatiskt i enlighet med den aktuella vinkelenhetinställningen nedan.

Deg-läge: T θ min = 0, T θ max = 360, T θ ptch = 3,6

Gra-läge: T θ min = 0, T θ max = 400, T θ ptch = 4

20070201

k V-Window-minne

Du kan lagra upp till sex uppsättningar V-Window-inställningar i V-Window-minne som du kan återkalla när du behöver dem.

u Så här lagrar du V-Window-inställningar1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.

2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window, och ange önskade värden.

3. Tryck på 4(STO) för att visa popup-fönstret.

4. Tryck på en sifferknapp för att ange det V-Window-minne där du vill spara inställningarna och tryck sedan på w. När du trycker på bw lagras inställningarna i V-Window-minne 1 (V-Win1).

u Så här återkallar du V-Window-minnesinställningar1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.

2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window.

3. Tryck på 5(RCL) för att visa popup-fönstret.

4. Tryck på en sifferknapp för att ange vilket V-Window-minne som du vill hämta inställningar från och tryck sedan på w. När du trycker på bw återkallas inställningarna i V-Window-minne 1 (V-Win1).


# Om du lagrar V-Window-inställningar i en minnesposition där det redan fi nns inställningsdata ersätts tidigare data med de nya inställningarna.

# När du återkallar inställningar ersätts aktuella V-Window-inställningar med de som hämtas från minnet.

20070201

k Ange grafens värdemängd

BeskrivningDu kan defi niera en värdemängd (startpunkt, slutpunkt) för en funktion innan du ritar grafen.


2. Gör V-Window-inställningarna.

Exekvering3. Ange funktionstyp och mata in funktionen. Syntaxen för funktionsinmatning är som

följer:

Funktion ,!+( [ )Startpunkt , Slutpunkt!-( ] )

4. Rita grafen.


20070201


Exempel Rita en graf för y = x2 + 3 x – 2 med värdemängden – 2 < x < 4

Använd följande V-Window-inställningar.

Xmin = –3, Xmax = 5, Xscale = 1


Procedur1m GRAPH

2!3(V-WIN) -dwfwbwc

-bawdawfwJ

33(TYPE)1(Y=)vx+dv-c,

!+( [ ) -c,e!-( ] ) w

46(DRAW)

Resultat

# Du kan ange en värdemängd när du ritar grafer för rektangulära uttryck, polära uttryck, parametriska funktioner och olikheter.

20070201


k Zoom

BeskrivningMed den här funktionen kan du förstora och förminska grafen på skärmen.

Inställning1. Rita grafen.

Exekvering2. Ange zoomtyp.

!2(ZOOM)1(BOX) ... Rutzoomning

Rita en ruta omkring ett visningsområde så förstoras området så att det fyller ut hela skärmen.

2(FACT)3(IN)/4(OUT) ... Faktorzoomning

Grafen förstoras eller förminskas med den faktor du anger, centrerat på markörens aktuella position.

5(AUTO) ... Automatisk zoomning V-Window y-axelinställningar justeras automatiskt så att grafen

fyller ut skärmen längs y-axeln.6(g)1(ORIG) ... Originalstorlek

Återställer grafens originalstorlek efter en zoomning.6(g)2(SQR) ... Grafkorrigering

V-Window x-axelvärden korrigeras så att de är identiska med y-axelns värden.

6(g)3(RND) ... Koordinatavrundning Avrundar koordinatvärden vid markörens aktuella position.

6(g)4(INTG) ... Heltal Varje punkt får bredden 1, vilket gör koordinatvärdena till heltal.

6(g)5(PRE) ... Föregående V-Window-parametrarna återställs till föregående zoomläge.

Specifi kation av värdemängd för rutzoomning

3. Använd markörtangenterna för att fl ytta markören ( ) mitt på skärmen till den punkt där du vill ha ett av rutans hörn och tryck på w.

4. Använd markörtangenterna för att fl ytta pekaren. En ruta visas på skärmen. Flytta markören tills rutan omger det område som du vill förstora och tryck sedan på w för att förstora det.

20070201


# Du måste ange två olika punkter för rutzoomning och de två punkterna kan inte fi nnas på en rät linje, vågrätt eller lodrätt, från varandra.

Exempel Rita en graf för y = ( x + 5)( x + 4)( x + 3) och utför sedan en rutzoomning.




Procedur1m GRAPH

!3(V-WIN) -iwiwcwc

-ewcwbwJ

3(TYPE)1(Y=)(v+f)(v+e)

(v+d)w

6(DRAW)

2!2(ZOOM)1(BOX)

3d~dw

4d~d,f~fw

Resultat

20070201


k Factor Zoom

BeskrivningMed faktorzoomning kan du zooma in eller ut, centrerat omkring markörens aktuella position.


Exekvering2. Tryck på !2(ZOOM)2(FACT) för att öppna ett popup-fönster där du kan ange

zoomfaktor för x-axeln och y-axeln. Ange önskade värden och tryck sedan på J.

3. Tryck på !2(ZOOM)3(IN) för att förstora grafen eller !2(ZOOM)4(OUT)för att förminska den. Grafen förstoras eller förminskas centrerat omkring markörens aktuella position.

4. Flytta markören med markörknapparna till den punkt som du vill centrera zoomningen omkring och tryck sedan på J för att zooma.

20070201


Exempel Förstora graferna för de två uttrycken nedan fem gånger både på x-och y-axeln för att se om de är tangentiella.

Y1 = ( x + 4)( x + 1)( x – 3), Y2 = 3 x + 22




Procedur1m GRAPH

!3(V-WIN) -iwiwbwc

-dawdawfwJ

3(TYPE)1(Y=)(v+e)(v+b)

(v-d)w

dv+ccw

6(DRAW)

2!2(ZOOM)2(FACT) fwfwJ

3!2(ZOOM)3(IN)

4f~f,d~dw

Resultat

# Du kan upprepa faktorzoomningen för att ytterligare förstora eller förminska en graf.

20070201

5-3-1Rita en graf

5-3 Rita en grafDu kan lagra upp till 20 funktioner i minnet. Funktioner i minnet kan redigeras, återkallas och visas med en graf.

k Ange graftyp

Innan du kan lagra en graffunktion i minnet måste du först ange dess graftyp.

1. När grafrelationslistan visas, tryck 3(TYPE) för att visa graftypmenyn, som innehåller följande alternativ.

• { Y=}/{r=}/{Parm }/{X=c} ... {rektangulär koordinat}/{polär koordinat}/{parametrisk}/ {X=konstant}* 1 graf

• { Y>}/{Y<}/{Yt}/{Ys} ... {Y> f (x)}/{Y<f (x)}/{Y>f (x)}/{Y<f (x)} olikhetsgraf

• { CONV}

• { 'Y=}/{'Y>}/{'Y<}/{'Yt}/{'Ys}

... {ändrar funktionstyp för det valda uttrycket}

2. Tryck på den funktionstangent som motsvarar den graftyp som du vill ange.

k Lagra graffunktioner

u Så här lagrar du en rektangulär koordinatfunktion (Y=) *2

Exempel Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde Y1 : y = 2 x2 – 5

3(TYPE)1(Y=) (Anger ett rektangulärt koordinatuttryck.)

cvx-f(Inmatning av uttrycket.)

w (Lagring av uttrycket.)

*1 Om du försöker rita en graf för ett uttryck där X är indata för uttrycket X = konstant ges ett fel.

*2 En funktion kan inte lagras i ett minnesområde som redan innehåller en funktion av en annan typ än den du försöker lagra. Välj ett minnesområde som innehåller en funktion av samma typ som den du försöker lagra eller radera funktionen i det minnesområde som du vill använda.

20070201

5-3-2Rita en graf

u Så här lagrar du en polär koordinatfunktion ( r=) *1

Exempel Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde r2 : r = 5 sin3 θ

3(TYPE)2(r=) (Anger ett polärt koordinatuttryck.)

fsdv(Inmatning av uttrycket.)

w(Lagring av uttrycket.)

u Så här lagrar du en parametrisk funktion *2

Exempel Så här lagrar du följande funktioner i minnesområde Xt3 och Yt3 :x = 3 sin T

y = 3 cos T

3(TYPE)3(Parm) (Anger ett parametriskt uttryck.)

dsvw(Inmatning och lagring av x-uttrycket.)

dcvw(Inmatning och lagring av y-uttrycket.)

*1En funktion kan inte lagras i ett minnesområde som redan innehåller en funktion av en annan typ än den du försöker lagra. Välj ett minnesområde som innehåller en funktion av samma typ som den du försöker lagra eller radera funktionen i det minnesområde som du vill använda.

*2 Du kan inte lagra uttrycket i ett område som redan innehåller ett rektangulärt koordinatuttryck, polärt koordinatuttryck, X = konstant-uttryck eller en olikhet. Lagra uttrycket i ett annat område eller radera det befi ntliga uttrycket först.

20070201

5-3-3Rita en graf

u Så här lagrar du uttrycket X = konstant *1

Exempel Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde X4 : X = 3

3(TYPE)4(X=c) (Anger uttrycket X = konstant.)

d(Inmatning av uttrycket.)


• Om du matar in X, Y, T, r, eller θ för konstanten i procedurerna ovan ges ett fel.

u Så här lagrar du en olikhet *1

Exempel Så här lagrar du följande olikhet i minnesområde Y5 : y > x2 − 2 x − 6

3(TYPE)6(g)1(Y>) (Anger en olikhet.)

vx-cv-g(Inmatning av uttrycket.)


u Skapa en sammansatt funktion

Exempel Så här använder du relationer i Y1 och Y2 för att skapa sammansatta funktioner för Y3 och Y4

Y1 = (X + 1), Y2 = X 2 + 3

Tilldela Y1 °Y2 till Y3 och Y2 °Y1 till Y4.

(Y1 °Y2 = ((x 2 + 3) +1 ) = (x 2 + 4) Y2 °Y1 = ( (X + 1)) 2 + 3 = X + 4 (X > −1))

Mata in relationer i Y3 och Y4.

3(TYPE)1(Y=)J4(GRPH)

1(Y)b(1(Y)c)w

J4(GRPH)1(Y)c

(1(Y)b)w

• En sammansatt funktion kan bestå av upp till fem funktioner.

*1En funktion kan inte lagras i ett minnesområde som redan innehåller en funktion av en annan typ än den du försöker lagra. Välj ett minnesområde som innehåller en funktion av

samma typ som den du försöker lagra eller radera funktionen i det minnesområde som du vill använda.

20070201

u Tilldela koeffi cienter och variabler i en graffunktion värden

Exempel Så här tilldelar du värdena −1, 0, och 1 till variabel A i Y = AX 2−1 och ritar en graf för varje värde

3(TYPE)1(Y=)

av(A)vx-bw

J4(GRPH)1(Y)b(av(A)

!.(=)-b)w

J4(GRPH)1(Y)b(av(A)

!.(=)a)w

J4(GRPH)1(Y)b(av(A)

!.(=)b)w

ffff1(SEL)

6(DRAW)

De tre skärmarna ovan fås med spårningsfunktionen (Trace).

Se ”5-11 Funktionsanalys” för mer information.

5-3-4Rita en graf

20070201

5-3-5Rita en graf

• Om du inte anger något variabelnamn (variabel A ovan) används automatiskt någon av standardvariablerna nedan. Observera att den standardvariabel som används beror på minnesområdestypen där du lagrar graffunktionen.

Minnesområdestyp Standardvariabel

Yn X

rn θ Xtn T

Ytn T

fn X

Exempel Y1 (3) och Y1 (X = 3) är identiska värden.

• Du kan också använda en dynamisk graf för att se hur förändringar av koeffi cienter förändrar utseendet på en graf. Se ”5-8 Dynamiska grafer” för mer information.

20070201

k Redigera och radera funktioner

u Redigera en funktion i minnet

Exempel Så här ändrar du uttrycket i minnesområde Y1 från y = 2 x2 – 5 till y = 2 x2 – 3

e (Visar markören.)

eeeeeDd(Ändrar innehållet.)

w(Lagrar ny graffunktion.)

u Ändra linjestil för en graffunktion1. På skärmen med grafrelationslistan markerar du den relation som du vill ändra linjestil

för medf ochc.

2. Tryck på 4(STYL).

3. Välj linjestilen.

Exempel Så här ändrar du linjestilen för y = 2 x2 – 3, som är lagrat i område Y1, till ”Streckad”.

4(STYL)3( ) (Väljer ”Streckad”.)

…→…→

5-3-6Rita en graf

20070201

u Ändra en funktions typ *1

1. När grafrelationslistan visas, tryck på f ellerc för att fl ytta markeringen till det område som innehåller den funktion som du vill ändra typ för.

2. Tryck på 3(TYPE)5(CONV).

3. Välj den funktionstyp som du vill ändra till.

Exempel Så här ändrar du funktionen i minnesområde Y1 från y = 2 x2 – 3 till y < 2 x2 – 3

3(TYPE)5(CONV)3('Y<) (Ändrar funktionstypen till ”Y<”.)

u Radera en lagrad funktion1. När grafrelationslistan visas, tryck på f ellerc för att fl ytta markeringen till det

område som innehåller den funktion som du vill ta bort.

2. Tryck på 2(DEL) ellerD.

3. Tryck på 1(Yes) för att radera funktionen eller 6(No) för att avbryta utan att radera något.

5-3-7Rita en graf

*1 Funktionstypen kan bara ändras för rektangulära koordinatfunktioner och olikheter.

# Parametriska funktioner defi nieras parvis (Xt och Yt).

20070201

k Välja funktioner för grafer

u Så här anger du ritning/icke-ritning för en graf1. Markera den relation som du inte vill rita en graf för med f ochc.

2. Tryck på 1(SEL).

• Varje gång du trycker på 1(SEL) växlas aktivering och inaktivering av grafer.

3. Tryck på 6(DRAW).

Exempel Så här väljer du följande funktioner för ritning: Y1 = 2 x2 – 5, r2 = 5 sin3 θ Använd följande V-Window-inställningar.



T θ min = 0, T θ max = π , T θ ptch = 2 π / 60

cf (Välj ett minnesområde som innehåller en funktion som du vill inaktivera ritning för.)

1(SEL) (Inaktiverarritning.)

6(DRAW) eller w (Ritar graferna.)

• Med inställningarna på skärmen Inställningar kan du ändra utseendet på grafskärmen enligt nedan.

• Grid: On (Axes: On Label: Off)

Med den här inställningen visas punkter vid rutnätspunkterna på displayen.

• Axes: Off (Label: Off Grid: Off)

Med den här inställningen tas axellinjerna bort från displayen.

• Label: On (Axes: On Grid: Off)

Med den här inställningen visas etiketter för x- och y-axlarna.

5-3-8Rita en graf

20070201

k Grafminne

I grafminnet kan du lagra upp till 20 uppsättningar graffunktionsdata och återkalla dem senare när du behöver dem.

Om du sparar en enskild gång sparas följande data i grafminnet.

• Alla graffunktioner i den visade grafrelationslistan (upp till 20)

• Graftyper

• Linjeinformation för funktionsgraf

• Status för rita/rita inte

• V-Window-inställningar (1 uppsättning)

u Så här lagrar du graffunktioner i grafminnet1. Tryck på 5(GMEM)1(STO) för att visa popup-fönstret.

2. Tryck på en sifferknapp för att ange det grafminne där du vill spara graffunktionen och tryck sedan på w. När du trycker på bw lagras graffunktionen i grafminnet 1 (G-Mem1).

• Det fi nns 20 grafminnen numrerade G-Mem1 till G-Mem20.

u Hämta en graffunktion1. Tryck på 5(GMEM)2(RCL) för att visa popup-fönstret.

2. Tryck på en sifferknapp för att ange från vilket grafminne du vill återkalla funktionen och tryck sedan på w. När du trycker på bw återkallas graffunktionen i grafminnet 1 (G-Mem1).

5-3-9Rita en graf

# Om du lagrar en funktion i ett minnesområde som redan innehåller en funktion ersätts den befi ntliga funktionen med den nya.

# Om datamängden överstiger räknarens återstående minneskapacitet ges ett fel.

# När du återkallar data från grafminnet raderas data som för tillfället fi nns i grafrelationslistan.

20070201

5-4 Lagra en graf i bildminnetDu kan spara upp till 20 grafi ska bilder i bildminnet för senare återkallning. Du kan rita över grafen på skärmen med en annan graf som lagrats i bildminnet.

u Så här lagrar du graffunktioner i grafminnet1. När du ritat en graf i GRAPH-läge trycker du på K1(PICT)1(STO) för att visa

popup-fönstret.

2. Tryck på en sifferknapp för att ange det bildminne där du vill spara bilden och tryck sedan påw. När du trycker på bw lagras bildfunktionen i bildminnet 1 (Pict 1).

• Det fi nns 20 bildminnen numrerade Pict 1 till Pict 20.

u Hämta en sparad graf1. När du ritat en graf i GRAPH-läge trycker du på K1(PICT)2(RCL) för att visa

popup-fönstret.

2. Tryck på en sifferknapp för att ange från vilket bildminne du vill återkalla bilden och tryck sedan på w. När du trycker på bw återkallas bildfunktionen från bildminnet 1 (Pict 1).

• När du återkallar innehåll i ett bildminne ersätts den visade grafen med bilden från bildminnet.

• Använd funktionen sketch Cls (sid 5-10-1) för att radera en graf som återkallats från bildminnet.

5-4-1Lagra en graf i bildminnet

# Om du lagrar en grafi sk bild i ett minnesområde som redan innehåller en bild ersätts den befi ntliga bilden med den nya.

# En dubbel grafskärm eller andra typer av grafer med delad skärm kan inte sparas i bildminnet.

20070201

5-5 Rita två grafer på samma skärm

k Kopiera grafen till underskärmen

BeskrivningMed dubbelgraf kan du dela skärmen i två delar. Du kan sedan rita två olika funktionsgrafer och jämföra dem, eller rita en normalstor graf på ena sidan och en förstoring av den på andra sidan. Detta gör dubbelgraf till ett kraftfullt grafanalysverktyg.

Med dubbelgraf kallas vänstersidan av skärmen för ”huvudskärm” och högersidan för ”underskärm.”

u Huvudskärm Grafen på huvudskärmen ritas upp från en funktion.

u Underskärm Grafen på underskärmen fås genom kopiering eller zoomning av grafen på huvudskärmen.

Du kan till och med ha olika V-Window-inställningar för underskärmen och huvudskärmen.


2. Välj G+G för dubbelskärm på skärmen Inställning.

3. Gör V-Window-inställningar för huvudskärmen.

Tryck på 6(RIGHT) för att visa inställningsskärmen för undergrafen. Tryck på 6(LEFT) för att återgå till huvudinställningsskärmen.

Exekvering4. Lagra funktionen och rita grafen på huvudskärmen.

5. Utför önskad dubbelgrafoperation.

K1(COPY) ... Kopierar huvudskärmens graf till underskärmen

K2(SWAP) ... Byter innehållet på huvudskärmen och underskärmen

5-5-1Rita två grafer på samma skärm

20070201

Exempel Rita en graf för y = x(x + 1)( x – 1) på huvudskärmen och underskärmen.


(Huvudskärm)

Xmin = –2, Xmax = 2, Xscale = 0,5


(Underskärm)



Procedur1m GRAPH

2!m(SET UP) cc1(G+G)J

3!3(V-WIN) -cwcwa.fwc

-cwcwbw

6(RIGHT)-ewewbwc

-dwdwbwJ

43(TYPE)1(Y=)v(v+b)(v-b)w

6(DRAW)

5K1(COPY)

Resultat


# Om du trycker på A när en graf visas på displayen återkommer du till skärmen i steg 4.

20070201

k Rita grafer för två olika funktioner

BeskrivningAnvänd följande procedur för att rita grafer för olika funktioner på huvudskärmen och underskärmen.




Tryck på 6(RIGHT) för att visa inställningsskärmen för undergrafen. Tryck på 6(LEFT) för att återgå till huvudinställningsskärmen.

Exekvering4. Lagra funktionerna för huvudskärmen och underskärmen.

5. Välj funktionen för den graf som du vill ha på underskärmen.

6. Rita grafen på huvudskärmen.

7. Byt innehållet på huvudskärmen och underskärmen.

8. Återgå till funktionsskärmen.

9. Välj funktionen för nästa graf som du vill ha på huvudskärmen.

10. Rita grafen på huvudskärmen.


20070201

Exempel Rita en graf för y = x(x + 1)( x – 1) på huvudskärmen och y = 2 x2 – 3 på underskärmen.


(Huvudskärm)



(Underskärm)



Procedur1m GRAPH


3!3(V-WIN) -ewewbwc

-fwfwbw

6(RIGHT)-cwcwa.fwc

-cwcwbwJ


cvx-dw

5ff1(SEL)

66(DRAW)

7K2(SWAP)

8A

91(SEL)

06(DRAW)

Resultat


20070201

k Använda zoom för att förstora underskärmen

BeskrivningAnvänd följande procedur för att förstora grafen på huvudskärmen och sedan fl ytta den till underskärmen.




Exekvering4. Mata in funktionen och rita grafen på huvudskärmen.

5. Använd zoom för att förstora grafen och fl ytta den sedan till underskärmen.


20070201

Exempel Rita en graf för y = x(x + 1)( x – 1) på huvudskärmen och förstora den sedan med rutzoom.


(Huvudskärm)



Procedur1m GRAPH


3!3(V-WIN) -cwcwa.fwc

-cwcwbwJ


6(DRAW)

5!2(ZOOM)1(BOX)

c~ce~ew

f~fd~dw

Resultat


20070201

5-6-1Manuella grafer

5-6 Manuella grafer

k Rektangulär koordinatgraf

BeskrivningInmatning av grafkommandot i RUN • MAT -läge möjliggör ritning av rektangulära koordinatgrafer.

Inställning1. Växla till läget RUN • MAT på huvudmenyn.


Exekvering3. Mata in kommandon för ritning av den rektangulära koordinatgrafen.

4. Mata in funktionen.

# Vissa funktioner är enkla att rita med hjälp av inbyggda funktionsgrafer.

# Du kan rita grafer för följande inbyggda vetenskapliga funktioner.

• Rektangulär koordinatgraf

• sin x • cos x • tan x • sin –1 x • cos –1 x • tan –1 x • sinh x • cosh x • tanh x • sinh –1 x • cosh –1 x • tanh –1 x • 'x • x2 • log x • ln x • 10 x • ex • x–1 • 3'x

• Polär koordinatgraf

• sin θ • cos θ • tan θ • sin –1 θ • cos –1 θ • tan –1 θ • sinh θ • cosh θ • tanh θ • sinh –1 θ • cosh –1 θ • tanh –1 θ • 'θ • θ 2 • log θ • ln θ • 10 θ • eθ • θ –1 • 3'θ

• Inmatning av variablerna för x och θ krävs inte för en inbyggd funktion.

• Vid inmatning av en inbyggd funktion går det inte att mata in övriga operatörer eller värden.

• Graftsatser för inbyggda funktioner kan inte användas som en del av en multisats eller i ett program.

# V-Window-inställningar görs automatiskt för inbyggda grafer.

20070201


Exempel Rita en graf för y = 2 x2 + 3 x – 4




Procedur1m RUN • MAT

2!3(V-WIN) -fwfwcwc

-bawbawfwJ

3!4(SKTCH)1(Cls)w

5(GRPH)1(Y=)

4 cvx+dv-ew

Resultat

20070201


k Integralgraf

BeskrivningInmatning av grafkommandot i RUN • MAT -läge möjliggör grafritning för funktioner från en integralkalkyl.Beräkningsresultatet visas längst ned till vänster på displayen och beräkningsvärdemängden är Cross Plot Type.

Inställning1. Växla till läget RUN • MAT på huvudmenyn.


Exekvering3. Mata in grafkommandon för integralgrafen.

4. Mata in funktionen.

20070201


Exempel Rita en graf för integralen ∫ 1

–2(x + 2)( x – 1)( x – 3) dx.





2!3(V-WIN) -ewewbwc

-iwbcwfwJ

3!4(SKTCH)1(Cls)w

5(GRPH)5(G • ∫ dx)

4 (v+c)(v-b)(v-d),

-c,bw

Resultat

20070201


k Rita fl era grafer på samma skärm

BeskrivningAnvänd följande procedur för att tilldela olika värden till en variabel i ett uttryck och skriva över de resulterande graferna på skärmen.


2. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsskärmen.


Exekvering4. Ange funktionstyp och mata in funktionen. Syntaxen för funktionsinmatning är som

följer:

Uttryck med en variabel ,!+( [ ) variabel !.(=)

värde , värde, ... , värde!-( ] )

5. Rita grafen.

20070201


Exempel Så här ritar du en graf för y = A x2 – 3 när värdet för A ändras i sekvensen 3, 1, –1.




Procedur1m GRAPH

2!m(SET UP) cc3(Off)J

3!3(V-WIN) -fwfwbwc

-bawbawcwJ

43(TYPE)1(Y=)av(A)vx-d,

!+( [ ) av(A)!.(=)d,b,-b!-( ] ) w

56(DRAW)

Resultat

# Värdet för bara en av variablerna i uttrycket kan ändras.

# Följande kan användas som variabelnamn: X, Y, r, θ , T.

# Du kan inte tilldela en variabel till variabeln i funktionen.

# När Simul Graph är aktiverat ritas alla grafer för de angivna variabelvärdena upp samtidigt.

# Överskrivning kan användas när du ritar grafer för rektangulära uttryck, polära uttryck, parametriska funktioner, X = konstant-funktioner och olikheter.

20070201


k Rita en graf för en funktion med kopiera och klistra in

BeskrivningDu kan rita en graf för en funktion genom att kopiera den till urklipp och sedan klistra in den på grafskärmen.

Det fi nns två typer av funktioner som du kan klistra in på grafskärmen.

Typ 1 (Y= uttryck)

En graf ritas för en funktion med variabeln Y till vänster om likhetstecknet som Y= uttryck.

Exempel: Så här klistrar du in Y=X och ritar en graf för den

• Alla blanksteg till vänster om Y ignoreras.

Typ 2 (uttryck)

När ett uttryck av den här typen klistras in ritas en graf för Y= uttryck.

Exempel: Så här klistrar du in X och ritar en graf för Y=X

• Alla blanksteg till vänster om uttrycket ignoreras.

Inställning1. Kopiera den funktion som du vill rita en graf för till Urklipp.

2. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.

3. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsskärmen.


5. Rita grafen.

Exekvering6. Klistra in uttrycket.

# Klistra in stöds endast när du angett inställningen ”Off” för ”Dual Screen” på inställningsskärmen.

# Trots att det inte fi nns någon direkt gräns för antalet grafer som du kan rita genom att klistra in en funktion stöds totalt 30 grafer av spårning och andra funktioner (antalet ritade grafer med uttryck 1 till 20, plus grafer som ritats med inklistrade funktioner).

# För grafen för en inklistrad funktion visas grafuttrycket som visas när du använder spårning eller andra funktioner på följande format: Y = uttryck.

# Om du ritar om en graf utan att tömma grafskärmens minne ritas alla grafer om, inklusive de som härrör från inklistring.

20070201


Exempel Så här klistrar du in den tidigare kopierade funktionen Y=X från Urklipp medan grafen för y = 2 x2 + 3 x – 4 visas





a-(Y)!.(=)v

!i(CLIP)ddd1(COPY)

2mGRAPH

3!m(SET UP) cc3(Off)J

4!3(V-WIN) -fwfwcwc

-bawbawfwJ

53(TYPE)1(Y=)cvx+dv-ew

6(DRAW)

6!j(PASTE)

Resultat

20070201

5-7 Använda tabellerVäxla till TABLE -läge genom att välja TABLE -ikonen på huvudmenyn.

k Lagra en funktion och generera en taltabell

u Lagra en funktion

Exempel Så här lagrar du funktionen y = 3 x2 – 2 i minnesområde Y1

Flytta markeringen i tabellrelationslistan med f ochc till det minnesområde där du vill lagra funktionen. Mata sedan in funktionen och tryck på w för att lagra den.

u Ange variablerDet fi nns två sätt att ange värden för variabel x när du genererar en numerisk tabell.

• Tabellvärdemängdsmetoden

Med den här metoden kan du ange villkoren för variabelns värdeförändring.

• Lista

Med den här metoden ersätter data i den lista du anger variabeln x för generering av en taltabell.

u Så här genererar du en tabell med en tabellvärdemängd

Exempel Så här genererar du en tabell när värdet för variabel x förändras från –3 till 3 i steg om 1

m TABLE

5(SET)

-dwdwbw

Den numeriska tabellvärdemängden defi nierar villkoren för ändring av värdet på variabel xunder funktionsberäkning.

Start ............ Startvärde för variabel x

End ............. Slutvärde för variabel x

Step ............ Förändring (värdemängd) av värdet för variabel x

När du angivit tabellvärdemängden kan du återgå till tabellrelationslistan genom att trycka på J.

5-7-1Använda tabeller

20070201

u Generera en tabell med en lista1. Visa inställningsskärmen när tabellrelationslistan visas på skärmen.

2. Markera Variabel och tryck sedan på 2(LIST) för att visa popup-fönstret.

3. Välj den lista som innehåller de värden som du vill tilldela till variabel x.

• Om du t.ex. vill välja Lista 6 trycker du på gw. Detta ändrar inställningen för Variabel på inställningsskärmen till Lista 6.

4. När du angivit önskad lista kan du återgå till föregående skärm genom att trycka på J.

u Generera en tabell

Exempel Så här genererar du en värdetabell för de funktioner som fi nns i minnesområde Y1 och Y3 i tabellrelationslistan

Flytta markeringen till den funktion som du vill välja för tabellgenerering med f ochc och välj den med1(SEL).

Tecknet ”=” för valda funktioner visas markerat på skärmen. Om du vill avmarkera en funktion fl yttar du markören till den och trycker på 1(SEL) igen.

Tryck på 6(TABL) för att generera en taltabell med de valda funktionerna. Värdet för variabel x ändras efter värdemängden eller innehållet i den lista du angivit.

På exempelskärmen som visas här visas resultatet baserat på innehållet i Lista 6 (– 3, –2, –1, 0, 1, 2, 3).

Varje cell kan innehålla upp till sex siffror, inklusive minustecknet.


20070201

Du kan fl ytta runt markeringen i tabellen med markörknapparna för följande syften.

• För att visa den markerade cellens värde längst ned på skärmen med räknarens aktuella inställningar för antal decimaler, antal signifi kanta siffror och intervall för exponentvisning

• För att rulla displayen och visa delar av tabellen som inte får plats på displayen

• För att längst upp på skärmen visa den vetenskapliga funktion som gav värdet i den valda cellen (i kolumnerna Y1, Y2, o.s.v.)

• För att ändra x-variabelvärden genom att byta värden i kolumn X

Tryck på 1(FORM) ellerJ för att återgå till tabellrelationslistan.

u Så här genererar du en differential number-tabell *1

Om du ändrar inställningen för Derivata på inställningsskärmen till På visas en taltabell där derivatan visas när du genererar en taltabell.

Placering av markören vid en annan koeffi cient visar ” dy/dx” på den översta raden, vilket indikerar en differential.

u Ange funktionstypenEn funktion kan ha någon av följande tre typer.* 2

• Rektangulär koordinat (Y=)

• Polär koordinat ( r=)

• Parametrisk (Parm)

1. Tryck på 3(TYPE) när relationslistan visas på skärmen.

2. Tryck på den sifferknapp som motsvarar den funktionstyp som du vill ange.


*1 Ett fel ges om en graf för vilken en värdemängd anges eller en överskrivningsgraf inkluderas i grafuttrycken.

*2 Taltabellen genereras bara för den funktionstyp som angivits i relationslistan (tabell funktion). Du kan inte generera en taltabell för en blandning av olika funktionstyper.

Den funktionstyp som anges i GRAPH-lägeär inte någon av dessa tre, när du växlar till TABLE -läge ändras funktionstypen till rektangulär koordinat (Y=).

20070201

k Redigera och radera funktioner

u Så här redigerar du en funktion

Exempel Så här ändrar du funktionen i minnesområde Y1 från y = 3 x2 – 2 tilly = 3 x2 – 5

Flytta markeringen till den funktion som du vill redigera med f ochc.

Flytta markören till början av uttrycket med e.

Flytta markören till ändringspositionen med d oche.

eeeeeeDf

w

6(TABL)

• Du kan ange grafl injestilen vid grafritning av en sammanbunden graf (G • CON). Linjestilspecifi kationen gäller även GRAPH-läget.

• Funktionslänkfunktionen visar automatiskt alla ändringar du gör av funktioner i GRAPH-lägeslistan och DYNA -lägeslistan.

u Så här tar du bort en funktion1. Flytta markeringen till den funktion som du vill ta bort med f ochc och tryck sedan

på2(DEL) ellerD.

2. Tryck på 1(Yes) för att radera funktionen eller 6(No) för att avbryta utan att radera något.


20070201


k Redigera tabeller

Du kan använda tabellmenyn för att utföra följande operationer när du genererat en tabell.

• Ändra värden för variabel x

• Redigera (ta bort, infoga och lägg till) rader

• Ta bort en tabell

• Rita en sammanbunden graf

• Rita en punkttyp graf

• { FORM } ... {återgå till tabellrelationslistan}

• { DEL } ... {ta bort tabell}

• { ROW }

• { DEL } / { INS } / { ADD } ... {ta bort}/{infoga}/{lägg till} rad

• { EDIT } ... {redigera värdet för variabel x }

• { G·CON } / { G·PLT } ... {sammanbunden}/{punkttyp} grafritning

u Så här ändrar du variabelvärden i en tabell

Exempel Så här ändrar du värdet i kolumn x , rad 3 för den tabell som genererats på sida 5-7-2 från – 1 till – 2,5

cc -c.fw

• När du ändrar ett variabelvärde i kolumn x räknas alla värden i kolumnerna till höger om och visas.

# Om du försöker ersätta ett värde med en ogiltig operation (till exempel division med noll) ges ett fel och det ursprungliga värdet förblir oförändrat.

# Du kan inte direkt ändra värden i de andra (ej x ) kolumnerna i tabellen.

20080201

20070201


u Radoperationer

u Så här tar du bort en rad

Exempel Så här tar du bort rad 2 i tabellen som genererades på sida 5-7-2

c 3(ROW) 1(DEL)

u Så här infogar du en rad

Exempel Så här infogar du en ny rad mellan rad 1 och rad 2 i tabellen som genererades på sida 5-7-2

c 3(ROW) 2(INS)

20070201


u Så här lägger du till en rad

Exempel Så här lägger du till en ny rad under rad 7 i tabellen som genererades på sida 5-7-2

cccccc 3(ROW) 3(ADD)

u Ta bort en tabell1. Visa tabellen och tryck sedan på 2(DEL).

2. Tryck på 1(Yes) för att ta bort tabellen eller 6(No) för att avbryta utan att ta bort något.

20070201

k Kopiera en tabellkolumn till en lista

Med en enkel operation kan du kopiera innehållet i en numerisk tabellkolumn till en lista.

Flytta markören till den kolumn som du vill kopiera med d oche. Markören kan fi nnas i valfri rad.

u Så här kopierar du en tabell till en lista

Exempel Så här kopierar du innehållet i kolumn x till lista 1

K1(LMEM)

Ange numret på den lista som du vill kopiera och tryck sedan på w.

bw


20070201

k Rita en graf för en taltabell

BeskrivningAnvänd följande procedur för att generera en taltabell och sedan rita en graf baserat på värden i tabellen.

Inställning1. Växla till läget TABLE på huvudmenyn.


Exekvering3. Lagra funktionerna.

4. Ange tabellintervallet.

5. Generera tabellen.

6. Välj graftyp och rita upp den.

5(G • CON) ... sammanbunden graf* 1

6(G • PLT) ... punktgraf* 1

• Om du väljer 6(G • PLT) ritas en diskontinuerlig punktgraf, oavsett vilken linjetyp som har valts (sidan 5-3-6).


*1 Om du efter uppritningen av grafen trycker på!6(G ↔ T) eller A återkommer du till taltabellskärmen.

20070201

Exempel Lagra de två funktionerna nedan, generera en taltabell och rita sedan upp en linjegraf. Ange värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1.

Y1 = 3 x2 – 2, Y2 = x2


Xmin = 0, Xmax = 6, Xscale = 1


Procedur1m TABLE

2!3(V-WIN) awgwbwc

-cwbawcwJ

33(TYPE)1(Y=)dvx-cw

vxw

45(SET)-dwdwbwJ

56(TABL)

65(G • CON)

Resultat


# Du kan använda Trace, Zoom eller Sketch när du ritat upp en graf.

20070201

k Ange en värdemängd för taltabellgenerering

BeskrivningAnvänd följande procedur för att ange en taltabellvärdemängd när du beräknar spridningsdata från en funktion.


Exekvering2. Lagra funktionerna.


4. Välj de funktioner som du vill generera en tabell för.

Tecknet ”=” för valda funktioner visas markerat på skärmen.

5. Generera tabellen.


20070201

Exempel Lagra de tre funktionerna nedan och generera sedan en tabell för funktionerna Y1 och Y3. Ange värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1.

Y1 = 3 x2 – 2, Y2 = x + 4, Y3 = x2

Procedur1m TABLE

23(TYPE)1(Y=)dvx-cw

v+ew

vxw

35(SET)-dwdwbwJ

4ff1(SEL)

56(TABL)

Resultat


# Du kan generera taltabeller från följande funktioner: rektangulär koordinat, polär koordinat och parametrisk koordinat.

# Du kan inkludera derivata i genererade taltabeller genom att ange off för derivata på inställningsskärmen.

20070201

k Visa en taltabell och en graf samtidigt

BeskrivningOm du anger T+G för Delad skärm på inställningsskärmen kan du visa en taltabell och en graf samtidigt.



3. Välj T+G för Dubbel skärm på inställningsskärmen.

Exekvering4. Mata in funktionen.


6. Taltabellen visas på underskärmen till höger.

7. Ange graftyp och rita grafen.

5(G • CON) ... linjegraf

6(G • PLT) ... punkttypsgraf*


# Inställningen ”Dual Screen” på inställningsskärmen gäller i TABLE -läge och RECUR-läge.

20070201

Exempel Lagra funktionen Y1 = 3 x2 – 2 och visa dess taltabell och linjegraf samtidigt. Använd värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1.




Procedur1m TABLE

2!3(V-WIN) awgwbwc

-cwbawcwJ

3!m(SET UP) cc1(T+G)J

43(TYPE)1(Y=)dvx-cw

55(SET)

-dwdwbwJ

66(TABL)

75(G • CON)

Resultat


# Du kan göra taltabellen aktiv genom att trycka påK1(CHNG) ellerA.

# När du har ritat en graf kan du återgå till skärmen med taltabellen genom att trycka på !6(G↔ T) ellerA.

20070201


k Länka ihop graf och tabell

BeskrivningMed Dual Graph kan du använda följande procedur för att länka grafen och tabellens skärmar så att markören på grafskärmen hoppar till positionen för det tabellvärde som valts.


2. Gör nödvändiga V-Window-inställningar.

Visa inställningsskärmen, välj Delad skärm och ändra dess inställning till ”T+G”.

Exekvering3. Mata in funktionen för grafen och gör nödvändiga tabellvärdemängdsinställningar.

4. Med taltabellen på displayens högersida, rita upp grafen på vänstersidan.

5(G • CON) ... sammanbunden graf

6(G • PLT) ... punktgraf

5. Tryck på K2(GLINK) för att växla till graf/tabell-länkningsläge.

6. När du nu använder c ochf för att fl ytta markeringen mellan celler i tabellen hoppar markören till motsvarande punkt på grafskärmen.

Om det fi nns fl era grafer hoppar markören mellan dem när du trycker på d oche.

Du kan avsluta länkningsläget graf/tabell genom att trycka på J eller!J(QUIT).

20070201


Exempel Lagra funktionen Y1 = 3log x och visa dess taltabell och punkttypsgraf samtidigt. Använd tabellvärdemängden 2 till 9 med ökningssteg 1.




Procedur1m TABLE

2!3(V-WIN) -bwbawbwc

-bwewbwJ

!m(SET UP) cc1(T+G)J

33(TYPE)1(Y=)dlvw

5(SET)

cwjwbwJ

46(TABL)

6(G • PLT)

5K2(GLINK)

6c ~c,f ~f

Resultat

…→←……→←…

20070201

5-8 Dynamiska grafer

k Använda dynamiska grafer

BeskrivningMed dynamiska grafer kan du ange ett intervall med värden för koeffi cienterna i en funktion, och sedan observera hur en graf påverkas av ändringar i värdet för en koeffi cient. Detta gör att du kan se hur de koeffi cienter och termer en funktion består av påverkar formen och placeringen för en graf.

Inställning1. Växla till läget DYNA från huvudmenyn.


Exekvering3. Ange den dynamiska typen på inställningsskärmen.

1(Cnt) ... Kontinuerlig

2(Stop) ... Automatiskt stopp när grafen har ritats 10 gånger

4. Använd markörtangenterna för att välja funktionstyp i den inbyggda listan med funktionstyper.* 1

5. Mata in värden för koeffi cienterna och ange vilken koeffi cient som ska vara den dynamiska variabeln.* 2

6. Ange startvärdet, slutvärdet och ökningen.

7. Ange rithastigheten.

3(SPEED)1( ) .....Paus efter varje gång grafen har ritats (Stopp och kör)

2( ) .......Halva normala hastigheten (Långsam)

3( ) .......Normal hastighet (Normal)

4( ) ......Dubbla normala hastigheten (Snabb)

8. Rita den dynamiska grafen.

5-8-1Dynamiska grafer

*1 Nedan följer de sju inbyggda funktionstyperna. •Y=AX+B •Y=A(X–B) 2+C •Y=AX 2+BX+C •Y=AX^3+BX 2+CX+D •Y=Asin(BX+C) •Y=Acos(BX+C) •Y=Atan(BX+C)

Efter att du har tryckt på 3(TYPE) och valt den funktionstyp du vill ha, kan du mata in själva funktionen.

1(Y=) ... rektangulärt koordinatuttryck2(r=) ... polärt koordinatuttryck3(Parm) ... parametrisk funktion

Om du väljer DYNA -läge när en annan funktionstyp än någon av de tre typerna i listan ovan har valts i GRAPH-läge, ändras funktionstypen automatiskt till ”rektangulärt koordinatuttryck (Y=)”.

*2 Du kan också trycka på w här och visa menyn för parameterinställning.

# Meddelandet ”För många funktioner” visas när mer än en funktion väljs för dynamiska grafer.

20070201

Exempel Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = A ( x – 1) 2 – 1, där värdet för koeffi cient A ändras från 2 till 5 i ökningar om 1. Grafen ritas 10 gånger.


Xmin = –6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1

Ymin = –3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar)

Procedur1m DYNA

2!3(V-WIN) 1(INIT)J

3!m(SET UP) 2(Stop)J

45(B-IN)c1(SEL)

54(VAR) cwbw-bw

62(SET)cwfwbwJ

73(SPEED)3( )J

86(DYNA)

Resultat

Upprepas från1 till4.

1

4

2

3

→←

→←

↓

↓ ↑

1

4

2

3

→←

→←

↓

↓ ↑


20070201

k Rita en ort (locus) för en dynamisk graf

BeskrivningOm du aktiverar inställningen Ort för dynamisk graf på inställningsskärmen, kan du överlagra en ritad graf genom att ändra koeffi cientvärdena.



Exekvering3. Välj ”On” för ”Locus” på inställningsskärmen.

4. Använd markörtangenterna för att välja funktionstyp i den inbyggda listan med funktionstyper.

5. Mata in värden för koeffi cienterna och ange vilken koeffi cient som ska vara den dynamiska variabeln.


7. Ange rithastigheten till Normal.

8. Rita den dynamiska grafen.


20070201


Exempel Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = A x, där värdet för koeffi cient A ändras från 1 till 4 i ökningar om 1. Grafen ritas 10 gånger.




Procedur1m DYNA

2!3(V-WIN) 1(INIT)J

3!m(SET UP) c1(On)J

45(B-IN)1(SEL)

54(VAR) bwaw

62(SET)bwewbwJ

73(SPEED)3( )J

86(DYNA)

Resultat

Upprepas från1 till4.

1

4

2

3

→←

→←

↓

↓ ↑

1

4

2

3

→←

→←

↓

↓ ↑

20070201

k Exempel på tillämpning av dynamiska grafer

BeskrivningDu kan också använda dynamiska grafer för att simulera enkla, fysiska fenomen.



Exekvering3. Ange Stop för och Deg för Angle på inställningsskärmen.

4. Ange Parm (parametrisk funktion) som funktionstyp och mata in en funktion som innehåller en dynamisk variabel.

5. Ange den dynamiska koeffi cienten.


7. Ange rithastigheten till Normal.

8. Starta den dynamiska grafen.


20070201

Exempel Banan över tiden T för en boll som kastas i luften med den initiala hastigheten V och en vinkel på θ grader från horisontalläge, kan beräknas enligt följande.

X = (Vcos θ )T, Y = (Vsin θ )T – (1/2)gT 2 (g = 9,8m/s 2) Använd Dynamic graf för att rita en graf över banan för en boll som

kastas med en initial hastighet på 20 meter per sekund, i horisontella vinklar på 30, 45 och 60 grader (Vinkel: Deg).




T θ min = 0, T θ max = 6, T θ ptch = 0,1

Procedur1m DYNA

2!3(V-WIN) -bwecwfwc

-bwbgwcw

awgwa.bwJ

3!m(SET UP) 2(Stop)

cccccc1(Deg)J

43(TYPE)3(Parm)

(cacav(A))vw

(casav(A))v-e.jvxw

54(VAR)

62(SET)dawgawbfwJ

73(SPEED)3( )J

86(DYNA)

Resultat

…→←……→←…


20070201

k Justera hastigheten för dynamiska grafer

Du kan använda följande procedur för att justera hastigheten för dynamiska grafer samtidigt som ritåtgärden utförs.

1. Tryck på A samtidigt som en ritåtgärd för en dynamisk graf utförs om du vill växla till menyn för hastighetsjustering.

• { } ... {Varje steg i ritåtgärden för dynamiska grafer utförs varje gång du trycker på w.}

• { }/{ }/{ } ... {långsam (1/2 hastighet)}/{normal (standardhastighet)}/{snabb (dubbel hastighet)}

• { STO } ... {lagrar grafvillkor och skärmdata i minnet för dynamiska grafer}

2. Tryck på den funktionstangent ( 1 till4) som motsvarar den hastighet du vill ändra till.

k Funktion för antalet punkter vid grafberäkning

Använd den här funktionen för att ange att alla punkter på den dynamiska grafens X-axel ska ritas, eller varannan punkt. Den här inställningen innebär att värdet för Dynamisk funk Y= är endast grafi k.

1. Tryck på !m(SET UP) för att visa inställningsskärmen.

2. Tryck på cc för att välja Y=Rithastighet.

3. Välj grafritningsmetod.

1(Norm) … Ritar alla punkter på X-axeln (standardinställning)

2(High) … Ritar varannan punkt på X-axeln (ritar snabbare än Normal)

4. Tryck på J.


# Om du vill gå ur menyn för hastighetsjustering utan att ändra någonting trycker du på w.

# Tryck på !6(G↔ T) om du vill återgå till grafskärmen.

20070201

k Använda minnet för dynamiska grafer

Du kan lagra villkor och skärmdata för dynamiska grafer i minnet för dynamiska grafer, så att du kan använda detta senare när du behöver det. På det här sättet kan du spara tid, eftersom du kan hämta data och omedelbart påbörja en ritåtgärd för en dynamisk graf. Observera att du kan lagra en datauppsättning i minnet vid varje givet tillfälle.

Nedan följer alla data som utgör en uppsättning.

• Graffunktioner (upp till 20)

• Villkor för dynamiska grafer

• Inställningar för inställningsskärmen

• V-Window-innehåll

• Skärmen Dynamic Graph

u Så här sparar du data i minnet för dynamiska grafer1. Tryck på A samtidigt som en ritåtgärd för en dynamisk graf utförs om du vill växla till

menyn för hastighetsjustering.

2. Tryck på 5(STO). Tryck på 1(Yes) i den bekräftelsedialogruta som visas om du vill spara data.

u Så här hämtar du data från minnet för dynamiska grafer1. Visa listan över relationer för en dynamisk graf.

2. Om du trycker på 6(RCL) hämtas innehållet i minnet för dynamiska grafer och grafen ritas.


# Om data redan har lagrats i minnet för dynamiska grafer, ersätts dessa med de nya data som sparas.

# Data som hämtas från minnet för dynamiska grafer ersätter kalkylatorns aktuella graffunktioner, ritvillkor och skärmdata. Tidigare data går förlorade när de ersätts.

20070201

5-9 Grafer och rekursionsformler

k Generera en taltabell från en rekursionsformel

BeskrivningDu kan mata in upp till tre av följande typer av rekursionsformler och generera en taltabell.

• Allmän term för följd { an}, bestående av an, n

• Linjär rekursion med två termer bestående av an+1, an, n

• Linjär rekursion med tre termer bestående av an+2, an+1, an, n

Inställning1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn.

Exekvering2. Ange rekursionstypen.

3(TYPE)1(an) ... {allmän term för följd an}

2(an+1) ... {linjär rekursion med två termer}

3(an+2) ... {linjär rekursion med tre termer}

3. Mata in rekursionsformeln.

4. Ange tabellintervallet. Ange en startpunkt och en slutpunkt för n. Om det behövs anger du ett värde för den inledande termen, och ett startpunktsvärde för pekaren om du planerar att rita formeln som en graf.

5. Visa rekursionstaltabellen.

5-9-1Grafer och rekursionsformler

20070201

Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan tre termer enligt uttrycket an+2 = an+1 + an, med de initiala termerna a1 = 1, a2 = 1 (Fibonacci-följd), där n ändras i värde från 1 till 6.

Procedur1m RECUR

23(TYPE)3(an+2)

34(n. an ··) 3(an+1)+2(an)w

45(SET)2(a1)bwgwbwbwJ

56(TABL)

Resultat

* De första två värdena motsvarar a1 = 1 och a2 = 1.


# Om du trycker på 1(FORM) återgår du till skärmen för att lagra rekursionsformler.

# Om du anger On för Σ -visningen på inställningsskärmen, inkluderas summan för varje term i tabellen.

20070201

k Rita en rekursionsformel som en graf (1)

BeskrivningNär du har genererat en taltabell från en rekursionsformel, kan du rita in värdena i en linjegraf eller punktgraf.



Exekvering3. Ange typ av rekursionsformel och mata in formeln.

4. Ange tabellintervallet samt start- och slutvärden för n. Om det behövs anger du det initiala termvärdet och pekarens startpunkt.

5. Välj linjetyp för grafen.







20070201

Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan två termer enligt uttrycket an+1 = 2 an + 1, med den initiala termen a1 = 1, där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en linjegraf.




Procedur1m RECUR

2!3(V-WIN) awgwbwc

-bfwgfwfwJ

33(TYPE)2(an+1)c2(an)+bw

45(SET)2(a1)bwgwbwJ

51(SEL+S)f2( )J

66(TABL)

75(G • CON)

Resultat


# När du har ritat en graf kan du användä Trace, Zoom och Sketch.


20071001

20070201

k Rita en rekursionsformel som en graf (2)

BeskrivningNedan beskrivs hur du genererar en taltabell från en rekursionsformel och ritar ut värdena i en graf medan Σ -visning är På.


2. Ange On för Σ -visning på inställningsskärmen.


Exekvering4. Ange typ av rekursionsformel och mata in rekursionsformeln.





5(G • CON)1(an) ... Linjegraf med ordinata an, abskissa n

6(Σ an) ... Linjegraf med ordinata Σ an, abskissa n

6(G • PLT) 1(an) ... Punktgraf med ordinata an, abskissa n

6(Σ an) ... Punktgraf med ordinata Σ an, abskissa n



20070201

Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan två termer enligt uttrycket an+1 = 2 an + 1, med den initiala termen a1 = 1, där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en punktgraf med ordinata Σ an,abskissa n.




Procedur1m RECUR

2!m(SET UP) 1(On)J

3!3(V-WIN) awgwbwc

-bfwgfwfwJ


55(SET)2(a1)bwgwbwJ

61(SEL+S)f2( )J

76(TABL)

86(G • PLT) 6(Σ an)

Resultat


20070201

k WEB-graf (konvergens, divergens)

Beskrivning y = f(x) ritas som en graf genom att anta att an+1 = y, an = x för linjär regression med två termer an+1 = f(an) bestående av an+1, an. Därefter går det att avgöra om funktionen är konvergent eller divergent.



Exekvering3. Välj rekursion med två termer som rekursionsformeltyp och mata sedan in formeln.

4. Ange tabellintervallet, n start- och slutpunkter, initialt termvärde och pekarstartpunkt.


6. Rita grafen.

7. Tryck på w, så visas pekaren vid den startpunkt som du har angett. Tryck på w fl era gånger.

Om konvergens föreligger ritas linjer som liknar ett spindelnät på displayen. Om nätlinjerna inte visas tyder det antingen på att divergens föreligger eller att grafen ligger utanför displayens gränser. När detta inträffar ändrar du till högre V-Window-värden och försöker igen.

Du kan använda fc för att välja grafen.


# Om du vill ändra grafl injetypen trycker du på 1(SEL+S) efter steg 4.

# Med WEB-graf kan du ange linjetypen för en y = f(x)-graf. Linjetypsinställningen är endast giltig när ”Connect” har valts för ”Draw Type” på inställningsskärmen.

20070201

Exempel Så här ritar du WEB-grafen för rekursionsformeln an+1 = –3( an)2 + 3 an,bn+1 = 3 bn + 0,2, och kontrollerar om divergens eller konvergens föreligger. Använd följande tabellintervall och V-Window-inställningar.

Tabellintervall

Start = 0, End = 6, a0 = 0,01, anStr = 0,01, b0 = 0,11, bnStr = 0,11

V-Window-inställningar


Ymin = 0, Ymax = 1, Yscale = 1

Procedur1m RECUR

2!3(V-WIN) awbwbwc

awbwbwJ

33(TYPE)2(an+1)-d2(an)x+d2(an)w

d3(bn)+a.cw

45(SET)1(a0)

awgwa.abwa.bbwc

a.abwa.bbwJ

56(TABL)

64(WEB)

7w~w(an är konvergens)

cw~w(bn är divergens)

Resultat


20070201


k Rita en rekursionsformel som en graf på dubbel skärm

BeskrivningNär ”T+G” anges för inställningen Dual Screen kan du visa taltabellen och grafen samtidigt.



3. Välj T+G för Dubbel skärm på inställningsskärmen.

Exekvering4. Ange typ av rekursionsformel och mata in formeln.







# Inställningen ”Dual Screen” på inställningsskärmen gäller i TABLE -läge och RECUR-läge.

20070201


Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan två termer enligt uttrycket an+1 = 2 an + 1, med den initiala termen a1 = 1, där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en linjegraf.




Procedur1m RECUR

2!3(V-WIN) awgwbwc

-bfwgfwfwJ

3!m(SET UP) ccc1(T+G)J


55(SET)2(a1)bwgwbwJ

61(SEL+S)f2( )J

76(TABL)

85(G • CON)

Resultat

# Du kan göra taltabellen aktiv genom att trycka påK1(CHNG) ellerA.


20070201

5-10-1Ändra en grafs utseende

*1 Exemplet ovan visar den funktionsmeny som visas i GRAPH-läge. Vilka menyalternativ som visas beror på i vilket läge du arbetar.

*2 För en inverterad funktionsgraf startar ritningen omedelbart efter att du väljer det här alternativet.

*3 Vissa ritfunktioner kräver att du anger två punkter.

När du har tryckt på w för att ange den första punkten, använder du markörtangenterna för att fl ytta pekaren till platsen för den andra punkten och trycker på w.

# Du kan ange en linjetyp för följande ritfunktioner: Tangent, Normal, Inverse, Line, F • Line, Circle, Vertical, Horizontal, Pen

5-10 Ändra en grafs utseende

k Rita en linje

BeskrivningMed ritfunktionen kan du rita punkter och linjer inuti grafer.Du kan välja en av fyra olika linjetyper för att rita med ritfunktionen.

Inställning1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.2. Gör V-Window-inställningarna.3. Använd inställningen för ”Sketch Line” på inställningsskärmen för att ange önskad linjetyp.1( ) … Normal (standardinställning)2( ) … Tjock (dubbla tjockleken mot Normal)3( ) … Streckad (tjock streckad)4( ) … Punkt (prickad)

4. Mata in funktionen för grafen.5. Rita grafen.

Exekvering6. Välj den ritfunktion som du vill använda.* 1

!4(SKTCH)1(Cls) ... Rensa skärmen 2 (Tang) ... Tangentlinje 3(Norm) ... Normallinje för en kurva 4(Inv) ... Inverterad funktion* 2

6(g)1(PLOT) {Plot}/{Pl • On}/{Pl • Off}/{Pl • Chg}

... Punkt {Plot}/{On}/{Off}/{Change} 6(g)2(LINE) {Line}/{F • Line} ... {sammanbinder 2 punkter som har ritats med

6(g)1(PLOT) med en linje}/{för att rita en linje mellan 2 valfria punkter}

6(g)3(Crcl) ... Cirkel 6(g)4(Vert) ... Vertikal linje 6(g)5(Hztl) ... Horisontell linje 6(g)6(g)1(PEN) ... Fri hand 6(g)6(g)2(Text) ... Textinmatning7. Använd markörtangenterna för att fl ytta pekaren ( ) till den plats där du vill rita och

tryck på w.*3

20070201

Exempel Rita en linje som tangerar punkt (2, 0) på grafen föry = x ( x + 2)( x – 2).




Procedur1m GRAPH

2!3(V-WIN) 1(INIT)J

3!m(SET UP) cccccc1( )J

43(TYPE)1(Y=)v(v+c)(v-c)w

56(DRAW)

6!4(SKTCH)2(Tang)

7e~ew*1

Resultat


*1 Du kan rita ytterligare en tangentlinje genom att fl ytta “ ”-pekaren och trycka på w.

20070201

k Infoga kommentarer

BeskrivningDu kan infoga kommentarer var du vill i en graf.


Exekvering2. Tryck på !4(SKTCH)6(g)6(g)2(Text), så visas en pekare i mitten av

displayen.

3. Använd markörtangenterna för att fl ytta pekaren till den plats där du vill att texten ska hamna och mata in texten.


# Du kan använda följande tecken i kommentarstexten: A~Z, r, θ , blanksteg, 0~9, ., +, –, ×, ÷, (–), EXP, π , Ans, (, ), [, ], {, },

komma, → , x 2, ^, log, In,', x', 10 x, ex, 3',x–1, sin, cos, tan, sin –1, cos –1, tan –1, i, List, Mat, ∠

20070201

Exempel Infoga text i grafen y = x ( x + 2)( x – 2).




Procedur1m GRAPH

!3(V-WIN) -fwfwbwc

-fwfwbwJ


6(DRAW)

2!4(SKTCH)6(g)6(g)2(Text)

3f~f d~d

a-(Y)!.(=)v(v+c)(v-c)

Resultat


20070201

k Rita på fri hand

BeskrivningDu kan använda pennalternativet för att rita på fri hand i en graf.


Exekvering2. Tryck på !4(SKTCH)6(g)6(g)1(PEN), så visas en pekare i mitten av

skärmen.

3. Använd markörtangenterna för att fl ytta pekaren till den punkt som du vill börja rita från och tryck sedan på w.

4. Använd markörtangenterna för att fl ytta pekaren. En linje ritas dit du fl yttar pekaren. Avsluta linjen genom att trycka på w.

Upprepa steg 3 och 4 om du vill rita fl er linjer.


20070201

Exempel Använd pennan för att rita i grafen y = x ( x + 2)( x – 2).




Procedur1m GRAPH

!3(V-WIN) -fwfwbwc

-fwfwbwJ


6(DRAW)

2!4(SKTCH)6(g)6(g)1(PEN)

3f~f d~dw

4cd…,e~e,ef…,d~dw

Resultat


20070201


k Ändra grafens bakgrund

Du kan använda inställningsskärmen för att ange minnesinnehållet för valfritt bildminnesområde (bild 1 till bild 20) som bakgrundsobjekt. När du gör detta används innehållet i motsvarande minnesområde som bakgrund för grafskärmen.

Exempel 1 Använd dynamisk graf för att rita Y = X 2 + A som en graf där variabeln A ändrar värde från –1 till 1 i ökningar om 1, med cirkelgrafen X 2 + Y 2 = 1 som bakgrund.

Hämta bakgrundsgrafen.(X2 + Y 2 = 1)

!m(SET UP) ccccc

2(PICT)bwJ

(När grafen för X 2 + Y 2 = 1 lagras i bild 1)

Rita den dynamiska grafen.(Y = X 2 – 1)

↓↑ (Y = X 2)

↓↑ (Y = X 2 + 1)

• Information om hur du ritar en dynamisk graf fi nns i ”5-8 Dynamiska grafer”.

20070201

5-11 Funktionsanalys

k Läsa koordinater på en grafl inje

BeskrivningMed spårningsfunktionen kan du fl ytta en pekare längs en graf och läsa av koordinater på displayen.


2. Rita grafen.

Exekvering3. Tryck på !1(TRCE), så visas en pekare i mitten av grafen.* 1

4. Använd d oche för att fl ytta pekaren längs grafen till den punkt där du vill visa derivatan.

När det fi nns fl era grafer på displayen trycker du på f ochc för att fl ytta mellan dem längs x-axeln för den aktuella pekarplaceringen.

5. Du kan också fl ytta pekaren genom att trycka på v för att visa rullgardinsfönstret och sedan mata in koordinaterna.

Rullgardinsfönstret visas även när du matar in koordinaterna direkt.

Du avslutar en spårningsåtgärd genom att trycka på !1(TRCE).

*1Pekaren är inte synlig på grafen när den är placerad på en punkt utanför grafens visningsområde eller när ett fel som orsakats av ett saknat värde inträffar.

# Du inaktivera visningen av koordinaterna vid pekarplaceringen genom att ange ”Off” för alternativet ”Coord” på inställningsskärmen.

5-11-1Funktionsanalys

20070201

Exempel Läs av koordinaterna längs grafen för den funktion som visas nedan. Y1 = x2 – 3




Procedur1m GRAPH

2!3(V-WIN) -fwfwbwc

-bawbawcwJ

3(TYPE)1(Y=)vx-dw

6(DRAW)

3!1(TRCE)

4d~d

5-bw

Resultat


# Nedan ser du hur koordinater visas för varje funktionstyp.

• Graf med polära koordinater

• Parametergraf

• Olikhetsgraf

# Pekaren fl yttas inte om du trycker på tangenterna d oche under spårningen av en graf av typen ”X=c”.

20070201

k Visa derivatan

BeskrivningFörutom att använda spårningsfunktionen för att visa koordinater, kan du också visa derivatan vid den aktuella pekarplaceringen.


2. Ange ”On” för ”Derivative” på inställningsskärmen.

3. Rita grafen.

Exekvering4. Tryck på !1(TRCE), så visas pekaren i mitten av grafen. De aktuella koordinaterna

och derivatan visas nu också på displayen.

5. Använd d oche för att fl ytta pekaren längs grafen till den punkt där du vill visa derivatan.

När det fi nns fl era grafer på displayen trycker du på f ochc för att fl ytta mellan dem längs x-axeln för den aktuella pekarplaceringen.

6. Du kan också fl ytta pekaren genom att trycka på v för att visa rullgardinsfönstret och sedan mata in koordinaterna.

Rullgardinsfönstret visas även när du matar in koordinaterna direkt.


20070201

Exempel Läs av koordinaterna och derivatorna längs grafen för den funktion som visas nedan.

Y1 = x2 – 3




Procedur1m GRAPH

2!m(SET UP) cccc1(On)J

3!3(V-WIN) -fwfwbwc

-bawbawcwJ

3(TYPE)1(Y=)vx-dw

6(DRAW)

4!1(TRCE)

5d~d

6-bw

Resultat


20070201

k Graf till tabell

BeskrivningMed hjälp av spårning kan du läsa av koordinaterna för en graf och lagra dem i en taltabell. Du kan också använda alternativet dubbel graf och lagra grafen och taltabellen samtidigt, vilket gör detta till ett viktigt verktyg för grafanalys.


2. Ange ”GtoT” för ”Dual Screen” på inställningsskärmen.


Exekvering4. Spara funktionen och rita grafen på den aktiva (vänstra) skärmen.

5. Aktivera spårningsfunktionen. När det fi nns fl era grafer på displayen trycker du på fochc för att markera den önskade grafen.

6. Använd d oche för att fl ytta pekaren och tryck på w för att lagra koordinaterna i taltabellen. Upprepa det här steget för att lagra så många värden som du önskar.

7. Tryck på K1(CHNG) för att aktivera taltabellen.

8. Mata in det listnummer du vill spara från rullgardinsfönstret.


20070201

Exempel Koordinaterna i närheten av skärningspunkterna då X = 0 för de två graferna nedan sparas i en tabell. Lagra sedan tabellinnehållet i lista 1.

Y1 = x2 – 3, Y2 = – x + 2




Procedur1m GRAPH

2!m(SET UP) cc2(GtoT)J

3!3(V-WIN) -fwfwbwc

-bawbawcwJ

43(TYPE)1(Y=)vx-dw

-v+cw

6(DRAW)

5!1(TRCE)

6d~dwe~ew

7K1(CHNG)

8K2(LMEM)bw

Resultat


# I stället för att trycka på K1(CHNG) i steg 7, kan du trycka på A för att aktivera taltabellen.

20070201

k Koordinatavrundning

BeskrivningDen här funktion avrundar koordinatvärden som visas av spårningsfunktionen.


2. Rita grafen.

Exekvering3. Tryck på !2(ZOOM)6(g)3(RND). Detta gör att V-Window-inställningarna

ändras automatiskt i enlighet med Rnd-värdet.

4. Tryck på !1(TRCE) och använd sedan markörtangenterna för att fl ytta pekaren längs grafen. De koordinater som nu visas har avrundats.


20070201

Exempel Använd koordinatavrundning och visa koordinaterna i närheten av skärningspunkterna för de två grafer som erhålls av funktionerna som visas nedan.

Y1 = x2 – 3, Y2 = – x + 2




Procedur1m GRAPH

2!3(V-WIN) -fwfwbwc

-bawbawcwJ

3(TYPE)1(Y=)vx-dw

-v+cw

6(DRAW)

3!2(ZOOM)6(g)3(RND)

4!1(TRCE)

d~d

Resultat


20070201

k Beräkna roten

BeskrivningDen här funktionen ger tillgång till ett antal olika metoder för att analysera grafer.


2. Rita graferna.

Exekvering3. Välj analysfunktionen.

!5(G-SLV) 1(ROOT) ... Beräkning av rot

2(MAX) ... Lokalt maximivärde

3(MIN) ... Lokalt minimivärde

4(Y-ICPT) ... y-avskärning

5(ISCT) ... Skärningspunkt mellan två grafer

6(g)1(Y-CAL) ... y-koordinat för given x-koordinat

6(g)2(X-CAL) ... x-koordinat för given y-koordinat

6(g)3(∫ dx) ... Integralvärde för ett givet intervall

4. När det fi nns fl era grafer på skärmen visas markören ( k) på den graf som har lägst nummer. Tryck på f ochc för att fl ytta markören till den graf som du vill markera.

5. Tryck på w för att markera den graf där markören är placerad och visa det värde som analysen ger.

När en analys ger fl era värden trycker du på e för att beräkna nästa värde. Om du trycker på d återgår du till föregående värde.


20050301

○ ○ ○ ○ ○

Exempel Rita grafen som visas nedan och beräkna roten för Y1.Y1 = x(x + 2)(x – 2)




Procedur1m GRAPH

2!3(V-WIN)1(INIT)J


6(DRAW)

3!5(G-SLV)1(ROOT)

5e

e

Resultat


…

# När en enskild graf analyseras visas resultatenså snart du väljer en analysfunktion i steg 3,så steg 4 är inte nödvändigt.

# Rot, lokalt maximivärde, lokalt minimivärdeoch y-avskärning kan endast beräknas förgrafer med rektangulära koordinater ocholikhetsgrafer.

# Det går inte att utföra grafanalys för dengraf vars funktion har formatet X = konstant.

# y-avskärningen är den punkt där grafenskär y-axeln.

# Endera av det följande kan orsaka dåligexakthet eller rentav göra det omöjligt att erhållalösningar.• När grafen över den erhållna lösningen är en

tangentpunkt med x-axeln• När en lösning är en böjningspunkt

20080201

20070201

k Beräkna skärningspunkten mellan två grafer

BeskrivningAnvänd följande procedur för att beräkna skärningspunkten mellan två grafer.

Inställning1. Rita graferna.

Exekvering2. Tryck på !5(G-SLV) 5(ISCT). När det fi nns tre eller fl er grafer på skärmen visas

markören ( k) på den graf som har lägst nummer.

3. Tryck på f ochc för att fl ytta markören till den graf som du vill markera.

4. Tryck på w för att markera den första grafen, vilket ändrar form på markören från ktill � .

5. Tryck på f ochc för att fl ytta markören till den andra grafen.

6. Tryck på w för att beräkna skärningspunkten mellan de två graferna. När en analys ger fl era värden trycker du på e för att beräkna nästa värde. Om du

trycker på d återgår du till föregående värde.


20050301

○ ○ ○ ○ ○

Exempel Rita de två funktionerna nedan som grafer och bestämskärningspunkten mellan Y1 och Y2.Y1 = x + 1, Y2 = x2




Procedur1m GRAPH

!3(V-WIN)-fwfwbwc

-fwfwbwJ

3(TYPE)1(Y=)v+bw

vxw

6(DRAW)

2!5(G-SLV)5(ISCT)

6e

Resultat


…

20080201

# Om det finns två grafer beräknasskärningspunkten omedelbart efteratt du trycker på !55 i steg 2.

# Du kan endast beräkna skärningspunktenför grafer med rektangulära koordinateroch olikhetsgrafer.

# Endera av det följande kan orsaka dåligexakthet eller rentav göra det omöjligt att erhållalösningar.• När grafen över den erhållna lösningen är en

tangentpunkt mellan två grafer• När en lösning är en böjningspunkt

20070201

k Bestämma koordinaterna för givna punkter

BeskrivningI följande procedur beskrivs hur du bestämmer y-koordinaten för en given x-koordinat och x-koordinaten för en given y-koordinat.


Exekvering2. Välj den funktion som du vill utföra. När det fi nns fl era grafer visas markören ( k) på

den graf som har lägst nummer.

!5(G-SLV) 6(g)1(Y-CAL) ... y-koordinat för given x-koordinat

6(g)2(X-CAL) ... x-koordinat för given y-koordinat

3. Använd fc för att fl ytta markören ( k) till den önskade grafen och tryck sedan på w för att markera den.

4. Mata in det givna x-koordinatvärdet eller y-koordinatvärdet. Tryck på w för att beräkna motsvarande y-koordinatvärde eller x-koordinatvärde.


20070201

Exempel Rita de två funktionerna nedan som grafer och bestäm sedan y-koordinaten för x = 0,5 och x-koordinaten för y = 2,2 på graf Y2.

Y1 = x + 1, Y2 = x(x + 2)( x – 2)




Procedur1m GRAPH

!3(V-WIN) 1(INIT)J

3(TYPE)1(Y=)v+bw

v(v+c)(v-c)w

6(DRAW)

2!5(G-SLV) 6(g)1(Y-CAL) 2 !5(G-SLV) 6(g)2(X-CAL)

3cw 3 cw

4 a.fw 4 c.cw

Resultat


# När det proceduren ovan ger fl era resultat trycker du på e för att beräkna nästa värde. Om du trycker på d återgår du till föregående värde.

# Hoppa över steg 3 i ovanstående procedur när endast en graf visas på displayen.

# Det går inte att erhålla X-CAL-värdet för en parametrisk funktionsgraf.

# När du har erhållit koordinaterna med hjälp av ovanstående procedur, kan du mata in olika koordinater genom att först trycka på v.

20070201

k Beräkna integralvärdet för ett givet intervall

BeskrivningAnvänd följande procedur för att erhålla integralvärden för ett givet intervall.


Exekvering2. Tryck på !5(G-SLV) 6(g)3(∫ dx). När det fi nns fl era grafer visas markören ( k)

på den graf som har lägst nummer.

3. Använd fc för att fl ytta markören( k) till den önskade grafen och tryck sedan på w för att markera den.

4. Använd de för att fl ytta pekaren för den nedre gränsen till önskad plats och tryck sedan påw.

Du kan också fl ytta pekaren genom att trycka på v för att visa rullgardinsfönstret och sedan mata in koordinaterna.

5. Använd e för att fl ytta pekaren för den övre gränsen till önskad plats.

Du kan också fl ytta pekaren genom att trycka på v för att visa rullgardinsfönstret och sedan mata in värden för den övre och nedre gränsen för integreringsintervallet.

6. Tryck på w för att beräkna integralvärdet.


# Du kan också ange den nedre och övre gränsen genom att mata in dem med siffertangenterna.

# Kontrollera att den nedre gränsen ligger under den övre gränsen när du anger intervallet.

# Integralvärden kan endast beräknas för grafer med rektangulära koordinater.

20070201

Exempel Rita funktionen nedan som en graf och bestäm sedan integralvärdet vid (–2, 0).

Y1 = x(x + 2)( x – 2)




Procedur1m GRAPH

!3(V-WIN) -g.dwg.dwbwc

-ewewbwJ


6(DRAW)

2!5(G-SLV) 6(g)3(∫ dx)

4d~d(Nedre gräns: x = –2) w

5e~e(Övre gräns: x = 0)

6w

Resultat

……


20070201

k Grafanalys med kägelsnitt

Du kan bestämma approximationer av följande analysresultat med hjälp av grafer över kägelsnitt.

• Brännpunkt/vertex/excentricitet

• Längd på latus rectum

• Medelpunkt/radie

• x-/y-avskärning

• Ritning och analys styrlinje/symmetriaxel

• Ritning och analys av asymptot

1. Växla till läget CONICS från huvudmenyn.

2. Använd f ochc för att markera det kägelsnitt du vill analysera.

3. Mata in kägelsnittets konstanter.

4. Rita grafen.

När du har ritat en graf över ett kägelsnitt trycker du på !5(G-SLV) för att visa följande menyer för grafanalys.

u Parabolisk grafanalys• { FOCS}/{VTX}/{LEN}/{e} ... {brännpunkt}/{vertex}/{längd på latus rectum}/{excentricitet}

• { DIR}/{SYM} ... {styrlinje}/{symmetriaxel}

• { X-IN}/{Y-IN} ... { x-avskärning}/{ y-avskärning}

u Cirkulär grafanalys• { CNTR}/{RADS} ... {medelpunkt}/{radie}


u Elliptisk grafanalys• { FOCS}/{VTX}/{CNTR}/{e} ... {brännpunkt}/{vertex}/{medelpunkt}/{excentricitet}


u Hyperbolisk grafanalys• { FOCS}/{VTX}/{CNTR}/{e} ... {brännpunkt}/{vertex}/{medelpunkt}/{excentricitet}

• { ASYM} ... {asymptot}


Följande exempel visar hur du använder ovanstående menyer med olika typer av kägelsnittsgrafer.


20070201

u Så här beräknar du brännpunkt, vertex och längd på latus rectum[G-SLV]-[FOCS]/[VTX]/[LEN]

Exempel Så här bestämmer du brännpunkt, vertex och längd på latus rectum för parabeln X = (Y – 2) 2 + 3




m CONICS

w

bwcwdw6(DRAW)

!5(G-SLV)

1(FOCS)

(Beräknar brännpunkten.)

!5(G-SLV)

4(VTX)

(Beräknar vertex.)

!5(G-SLV)

5(LEN)

(Beräknar längden på latus rectum.)

• När du beräknar två brännpunkter för en elliptisk eller hyperbolisk graf, trycker du på eför att beräkna den andra brännpunkten. Om du trycker på d återgår du till den första brännpunkten.

• När du beräknar två vertex för en hyperbolisk graf, trycker du på e för att beräkna andra vertex. Om du trycker på d återgår du till första vertex.

• Om du trycker på e när du beräknar vertex för en ellips beräknas nästa värde. Om du trycker på d rullar du bakåt genom föregående värden. En ellips har fyra vertex.


20070201

u Så här beräknar du medelpunkten och radien [G-SLV]-[CNTR]/[RADS]

Exempel Så här bestämmer du medelpunkten och radien för cirkeln (X + 2) 2 + (Y + 1) 2 = 2 2




m CONICS

ccccw

-cw-bwcw6(DRAW)

!5(G-SLV)

1(CNTR)

(Beräknar medelpunkten.)

!5(G-SLV)

2(RADS)

(Beräknar radien.)


20070201

u Så här beräknar du x- och y-avskärningarna [G-SLV]-[X-IN]/[Y-IN]

Exempel Så här bestämmer du x- och y-avskärningarna för hyperbeln




m CONICS

cccccccw

cwcwdwbw6(DRAW)

!5(G-SLV)

2(X-IN)

(Beräknar x-avskärningen.)

!5(G-SLV)

3(Y-IN)

(Beräknar y-avskärningen.)

• Tryck på e för att beräkna den andra uppsättningen x-/y-avskärningar. Om du trycker på d återgår du till den första uppsättningen avskärningar.

(X – 3)2

–(Y – 1)2

= 122 22

(X – 3)2

–(Y – 1)2

= 122 22


20070201

u Så här ritar och analyserar du symmetriaxeln och styrlinjen[G-SLV]-[SYM]/[DIR]

Exempel Så här ritar du symmetriaxeln och styrlinjen för parabeln X = 2(Y – 1) 2 + 1




mCONICS

w

cwbwbw6(DRAW)

!5(G-SLV)

2(SYM)

(Ritar symmetriaxeln.)

!5(G-SLV)

3(DIR)

(Ritar styrlinjen.)


20070201

u Så här ritar och analyserar du asymptoterna [G-SLV]-[ASYM]

Exempel Så här ritar du asymptoterna för hyperbeln




m CONICS

cccccccw

cwcwbwbw6(DRAW)

!5(G-SLV)

5(ASYM)

(Ritar asymptoterna.)

u Så här beräknar du excentriciteten [G-SLV]-[e]

Exempel Så här bestämmer du excentriciteten för ellipsens graf




m CONICS

ccccccw

ewcwcwcw6(DRAW)

!5(G-SLV)

6(g)1(e)

(Beräknar excentriciteten.)

(X – 1)2

–(Y – 1)2

= 122 22

(X – 1)2

–(Y – 1)2

= 122 22

(X – 2)2

+(Y – 2)2

= 142 22

(X – 2)2

+(Y – 2)2

= 142 22

# Vissa V-Window-parametrar kan orsaka fel i värden som har erhållits som grafanalysresultat.

# Meddelandet ”Not Found” visas på displayen när det inte går att erhålla ett resultat för grafanalysen.

# Följande händelser kan orsaka felaktiga analysresultat eller till och med göra det omöjligt att erhålla en lösning överhuvudtaget.

- När lösningen är en tangent till x-axeln.- När lösningen är en tangeringspunkt mellan

två grafer.


20070201

Statistikgrafer och beräkningarI det här kapitlet beskrivs hur du matar in statistikdata i listor, hur du beräknar medelvärde, maximivärde och andra statistiska värden, hur du utför olika statistiska tester, hur du bestämmer konfi densintervallet och hur du erhåller en fördelning av statistikdata.Här beskrivs också hur du utför regressionsberäkningar.

6-1 Innan du använder statistiska beräkningar6-2 Beräkna och rita statistiska data för en variabel6-3 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar6-4 Utföra statistiska räkningar6-5 Hypotesprövning6-6 Konfi densintervall6-7 Fördelning

Viktigt!• Det här kapitlet innehåller ett antal bilder av grafskärmar. På alla de här

bilderna har nya datavärden matats in för att understryka de särskilda egenskaperna hos den graf som ritas. Observera att när du försöker rita en liknande graf, använder enheten de värden som du har matat in med hjälp av listfunktionen. På grund av detta kommer förmodligen graferna som visas skärmen när du utför en grafåtgärd att skilja sig något från graferna på bilderna i den här handboken.

6

Kapitel

20070201

6-1 Innan du använder statistiska beräkningarOm du växlar till STAT -läge från huvudmenyn visas listredigeringsskärmen.

Du kan använda listredigeringsskärmen för att mata in statistikdata och utföra statistiska beräkningar.

Använd f,c,d oche för att fl ytta runt markeringen i listorna.

När du har matat in data kan du använda dem för att rita en graf och leta efter tendenser. Du kan använda ett fl ertal olika regressionsberäkningar för att analysera data.

• Information om hur du använder statistikdatalistorna fi nns i ”3. Listfunktionen”.

k Mata in data i listor

Exempel Så här matar du in följande två datagrupper

0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2–2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4

a.fwb.cw

c.ewewf.cw

e

-c.bwa.dw

b.fwcwc.ew

När data har matats in kan du använda dem för att rita grafer och utföra statistiska beräkningar.

6-1-1Innan du använder statistiska beräkningar

# Beräknade resultat kan matas in som statistikdata, förutom för komplexa tal.

# Du kan använda tangenterna f,c,doche för att fl ytta markeringen till valfri cell i listorna för datainmatning.

20070201

k Ändra grafparametrar

Använd följande procedurer för att ange ritning/icke-ritning, graftyp och andra allmänna inställningar för var och en av graferna i grafmenyn (GPH1, GPH2, GPH3).

När statistikdatalistan visas på displayen trycker du på 1(GRPH) för att visa grafmenyn, som innehåller följande alternativ.

• { GPH1}/{GPH2}/{GPH3} ... rita graf {1}/{2}/{3}* 1

• { SEL} ... {samtidig markering av grafer (GPH1, GPH2, GPH3)} Du kan ange de olika graferna.

• { SET} ... {grafi nställningar (graftyp, listtilldelningar)}

1. Allmänna grafi nställningar [GRPH]-[SET]

I det här avsnittet beskrivs hur du använder skärmen med de allmänna grafi nställningarna för att göra följande inställningar för varje graf (GPH1, GPH2, GPH3).

• Graftyp

Standardgraftypen för alla grafer är punktdiagram. Du kan välja mellan av ett fl ertal olika statistikgraftyper för varje graf.

• Lista

Standardinställningen för statistikdata är lista 1 för data med en variabel, och lista 1 och lista 2 data med parvariabler. Du kan ange vilken statistikdatalista du vill använda för x-data och y-data.

• Frekvens

Normalt representeras varje datapost eller datapar i statistikdatalistan på en graf som en punkt. När du arbetar med ett stort antal dataposter kan detta emellertid orsaka problem, på grund av antalet punkter på grafen. När detta inträffar kan du ange en frekvenslista som innehåller värden som anger antalet instanser (frekvensen) av dataposterna i motsvarande celler i de listor som du använder för x-data och y-data. När du gör detta ritas bara en punkt för fl era identiska dataposter, vilket gör grafen lättare att läsa.


*1 Standardinställningen för graftyp för alla graferna (graf 1 t.o.m. graf 3) är punktdiagram, men du kan ändra till någon av ett fl ertal andra graftyper.

# Du kan ange ritning/icke-ritning, graftyp och andra allmänna inställningar för var och en av graferna i grafmenyn (GPH1, GPH2, GPH3).

20070201

• Märkestyp

Med den här inställningen kan du ange formen för punkterna på grafen.

u Så här visar du skärmen med allmänna grafi nställningar [GRPH]-[SET]

Om du trycker på 1(GRPH)6(SET) visas skärmen med allmänna grafi nställningar.

• De inställningar som visas här är endast exempel. Du kan ha andra inställningar på din skärm med allmänna grafi nställningar.

• StatGraf (specifi cering av statistikgraf)

• { GPH1}/{GPH2}/{GPH3} ... graf {1}/{2}/{3}

• Graph Type (specifi cering av graftyp)

• { Scat}/{xy}/{NPP} ... {punktdiagram}/{ xy-linjegraf}/{normal sannolikhet}

• { Hist}/{Box }/{N·Dis}/{Brkn} ... {histogram}/{med-box graph}/{normalfördelningskurva}/ {bruten linjegraf}

• { X}/{Med}/{X^2}/{X^3}/{X^4} ... {linjär regressionsgraf}/{Med-Med-graf}/{kvadratisk regressionsgraf}/{tredjegradsregressionsgraf}/{fjärdegradsregressionsgraf}

• { Log}/{Exp}/{Pwr}/{Sin}/{Lgst} ... {logaritmisk regressionsgraf}/{exponentiell regressionsgraf}/{potensregressionsgraf}/{sinusregressionsgraf}/{logistisk

regressionsgraf}

• XList (datalista för x-axeln)

• { LIST} ... {Lista 1 till 26}

• YList (datalista för y-axeln)

• { LIST} ... {Lista 1 till 26}

• Frequency (antal gånger som ett värde förekommer)

• { 1} ... {1-till-1-punkt}

• { LIST} ... frekvensdata i {Lista 1 till 26}

• Mark Type (punkttyp)

• { � }/{× }/{•} ... punkter för punktdiagram

• Outliers (specifi cering av ytterlighetsvärden)

• { On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} Med-Box-ytterlighetsvärden (outliers)


20070201

2. Ritning/icke-ritning-status för graf [GRPH]-[SEL]

Följande procedur kan användas för att ange ritning (On)/icke-ritning (Off) för var och en av graferna i grafmenyn.

u Så här anger du ritning/icke-ritning för en graf1. Om du trycker på 1(GRPH)4(SEL) visas skärmen ”On/Off” för grafen.

• Observera att inställningen ”StatGraph1” gäller graf 1 (GPH1 på grafmenyn), ”StatGraph2” gäller graf 2 och ”StatGraph3” gäller graf 3.

2. Använd markörtangenterna för att fl ytta markeringen till den graf vars status du vill ändra och tryck på lämplig funktionstangent för att ändra status.

• { On}/{Off} ... {På (ritning)}/{Av (icke-ritning)}• { DRAW } ... {ritar alla grafer med status På}

3. Återgå till grafmenyn genom att trycka på J.


# V-Window-parametrar anges vanligen automatiskt för statistikgrafer. Om du vill ange V-Window-parametrar manuellt, måste du ändra alternativet ”Stat Wind” till ”Manual”.

Utför följande procedur när statistikdatalistanvisas på displayen.

!m(SET UP) 2(Man)

J(Återgår till föregående meny.)

Observera att V-Window-parametrar anges　automatiskt för följande typer av grafer,　oavsett om alternativet ”Stat Wind” har　angetts till ”Manual” eller inte.

1-Sample Z Test, 2-Sample Z Test, 1-Prop Z Test, 2-Prop Z Test, 1-Sample t Test, 2-Sample t Test, χ 2 Test, 2-Sample F Test (endast x-axis ignoreras).

# Standardinställningen använder automatiskt data i lista 1 som x-axelvärden (horisontella) och data i lista 2 som y-axelvärden (vertikala). Varje uppsättning x/y-data utgör en punkt i punktdiagrammet.

20070201

6-2 Beräkna och rita statistiska data för en variabel

Data med en variabel har bara värden för en enskild variabel. Om du exempelvis beräknar medellängden för eleverna i en klass, fi nns det bara en variabel (längd).

Statistik med en variabel inbegriper fördelning och summa. Följande typer av grafer är tillgängliga för statistik med en variabel.

Du kan också använda procedurerna under ”Ändra grafparametrar” på sidan 6-1-2 för att göra önskade inställningar innan du ritar varje graf.

k Normal sannolikhetsritning (NPP)

Den här ritningen jämför ackumulationsgraden för aktuella data med en normalfördelad ackumulationsgrad. ”Xlist” anger den lista där data matas in och ”Mark Type” används för att välja mellan de punkttyper { � / × / • } du vill använda.

Tryck på A,J eller!J(QUIT) för att återgå till statistikdatalistan.

k Histogram (stapeldiagram) (Hist)

”Xlist” anger den lista där data matas in, medan ”Freq” anger den lista där datafrekvensen matas in. 1 anges för ”Freq” när frekvensen inte ska anges.

w(Draw)

Skärmen ser ut som på bilden ovan innan grafen ritas. Nu kan du ändra värdena för start och bredd.

⇒⇒

6-2-1Beräkna och rita statistiska data för en variabel

20070201

kMed-Box-graf (MedBox)

Med den här typen av graf kan du se hur ett stort antal dataposter grupperas inom specifi ka intervall. En ruta omger alla data i ett område från den första kvartilen (Q1) till den tredje kvartilen (Q3), med en linje dragen vid medianen (Med). Linjer sträcker sig från rutans båda ändar fram till minimivärdet (minX) och maximivärdet (maxX) för data.

Tryck på 1(GRPH) från statistikdatalistan för att visa grafmenyn, tryck på 6(SET) och ändra sedan graftypen för den graf du vill använda (GPH1, GPH2, GPH3) för med-box-graf.

Om du vill rita ut data som hamnar utanför rutan anger du först ”MedBox” som graftyp. Ange sedan alternativet ”Outliers” till ”On” på samma skärm som du använder för att ange graftypen, och rita grafen.

minX

MedQ1 Q3 maxX

minX

MedQ1 Q3 maxX


20070201

kNormalfördelningskurva (N • Dis)

Normalfördelningskurvan ritas med hjälp av följande normalfördelningsfunktion.


k Bruten linjegraf (Brkn)

Linjer binder samman medelpunkterna i en histogramstapel.


w(Draw)

Skärmen ser ut som på bilden ovan innan grafen ritas. Nu kan du ändra värdena för start och bredd.

y =1

(2 π) xσn

e–

2xσn2

(x–x) 2

y =1

(2 π) xσn

e–

2xσn2

(x–x) 2

⇒⇒


20070201

k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel

Statistik med en variabel kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här graferna visas på displayen, visas de beräknade resultaten för enskilda variabler som på bilden nedan när du trycker på 1(1VAR).

• Använd c för att rulla i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen.

Nedan beskrivs betydelsen för varje parameter.

x .............. medelvärde

Σ x ............ summa

Σ x2 .......... summan av kvadraterna

x σ n .......... populationens standardavvikelse

x σ n–1 ........ sampelstandardavvikelse

n ..............antal dataposter

minX ........minimivärde

Q1 ............första kvartilen

Med.......... median

Q3 ............tredje kvartilen

maxX ....... maximivärde

Mod.......... typvärde

Mod : n ....antal typvärden

Mod : F ....typvärdesfrekvens

• Tryck på 6(DRAW) för att återgå till den ursprungliga statistikgrafen med en variabel.


# När ”Mod” har fl era lösningar visas de allihop.

20070201

6-3-1Beräkna och rita statistiska data för variabelpar

6-3 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar

k Rita ett punktdiagram och en xy-linjegraf

BeskrivningFöljande procedur ritar ett punktdiagram och ansluter punkterna för att skapa en xy-linjegraf.

Inställning1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.

Exekvering2. Mata in data i en lista.

3. Ange ”Scat” (punktdiagram) eller xy ( xy-linjegraf) som graftyp och utför sedan grafåtgärden.

Tryck på A,J eller!J(QUIT) för att återgå till statistikdatalistan.

20070201

Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan. Rita sedan in aktuella data i ett punktdiagram och anslut punkterna för att få fram en xy-linjegraf.

0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2 ( xList)

–2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 ( yList)

Procedur1m STAT

2 a.fwb.cw

c.ewewf.cw

e

-c.bwa.dw

b.fwcwc.ew

3 (Punktdiagram) 1(GRPH)6(SET)c1(Scat)J

1(GPH1)

3 ( xy-linjegraf) 1(GRPH)6(SET)c2(xy)J

1(GPH1)

Resultat

(Punktdiagram)

(xy-linjegraf)


20070201

k Rita en regressionsgraf

BeskrivningAnvänd följande procedur för att mata in statistikdata med parvariabler, utföra en regressionsberäkning med hjälp av data och sedan rita en graf över resultaten.


Exekvering2. Mata in data i en lista och rita punktdiagrammet.

3. Välj regressionstypen, utför beräkningen och visa regressionsparametrarna.

4. Rita regressionsgrafen.


# Det går att utföra spårning på en regressionsgraf. Det går inte att utföra rullningsspårning.

20070201

Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan och rita in data i ett punktdiagram. Utför sedan logaritmisk regression på data för att visa regressionsparametrarna och rita därefter motsvarande regressionsgraf.

0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2 ( xList)

–2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 ( yList)

Procedur1m STAT

2 a.fwb.cw

c.ewewf.cw

e

-c.bwa.dw

b.fwcwc.ew

1(GRPH)6(SET)c1(Scat)J

1(GPH1)

31(CALC)6(g)2(Log)

46(DRAW)

Resultat


20070201

k Välja regressionstyp

När du har ritat en graf över statistikdata med parvariabler trycker du på 1(CALC). Sedan kan du använda funktionsmenyn längst ned på displayen för att välja mellan ett fl ertal olika typer av regression.

• { 2VAR } ... {statistiska resultat för parvariabler}

• { X}/{Med}/{X^2}/{X^3}/{X^4}/{Log}/{Exp}/{Pwr}/{Sin}/{Lgst}... beräkning och ritning av {linjär regression}/{Med-Med}/{kvadratisk regression}/ {tredjegradsregression}/{fjärdegradsregression}/{logaritmisk regression}/ {exponentiell regression}/{potensregression}/{sinusregression}/{logistisk regression}

k Visa resultat av regressionsberäkning

När du utför en regressionsberäkning visas de beräknade resultaten av regressions-formelparametern (som till exempel a och b i den linjära regressionen y = ax + b) på displayen. Du kan använda dessa för att erhålla resultaten av statistikberäkningar.

Regressionsparametrar beräknas så snart du trycker på en funktionstangent för att välja en regressionstyp, när en graf visas på displayen.

k Rita grafer över resultat av regressionsberäkning

När resultatet av parameterberäkningen visas på displayen, kan du rita en graf över den visade regressionsformeln genom att trycka på 6(DRAW).


20070201

k Linjär regressionsgraf

Linjär regression använder minstakvadratmetoden för att rita en rak linje som passerar nära som många datapunkter som möjligt och returnerar värden för lutningen och y-avskärningent (y-koordinat där x = 0) för linjen.

Den grafi ska representationen av det här förhållandet är en linjär regressionsgraf.

1(CALC)2(X)

6(DRAW)

Följande modellformel gäller för linjär regression.

y = ax + b

a ..............regressionskoeffi cient (lutning)

b ..............regressionens konstantterm ( y-avskärning)

r ..............korrelationskoeffi cient

r 2 .............determinationskoeffi cient

MSe ........medelkvadratavvikelse

k Med-Med-graf

När du misstänker att det fi nns ett antal extremvärden, kan du använda en Med-Med-graf i stället för minstakvadratmetoden. Denna liknar linjär regression, men den minimerareffekterna av extremvärden.

1(CALC)3(Med)

6(DRAW)

Följande modellformel gäller för Med-Med-graf.

y = ax + b

a ...............lutning för Med-Med-graf

b ............... y-avskärning för Med-Med-graf


# Mata in ett positivt heltal för frekvensdata. Andra typer av värden (decimaler och så vidare) orsakar ett fel.

20070201

k Kvadratisk/tredjegrads-/fjärdegradsregressionsgraf

En kvadratisk/tredjegrads-/fjärdegradsregressionsgraf representerar sammanbindningen av datapunkterna i ett punktdiagram. Den använder minstakvadratmetoden för att rita en kurva som passerar nära så många datapunkter som möjligt. Den formel som representerar detta är kvadratisk/tredjegrads-/fjärdegradsregression.

Ex. kvadratisk regression

1(CALC)4(X^2)

6(DRAW)

Kvadratisk regression

Modellformel ......... y = ax2 + bx + c

a ...............regressionens andra koeffi cient

b ...............regressionens första koeffi cient

c ...............regressionens konstantterm ( y-avskärning)



Tredjegradsregression

Modellformel ......... y = ax3 + bx2 + cx + d

a ...............regressionens tredje koeffi cient

b ...............regressionens andra koeffi cient

c ...............regressionens första koeffi cient

d ...............regressionens konstantterm ( y-avskärning)



Fjärdegradsregression

Modellformel ......... y = ax4 + bx3 + cx2 + dx + e

a ...............regressionens fjärde koeffi cient

b ...............regressionens tredje koeffi cient

c ...............regressionens andra koeffi cient

d ...............regressionens första koeffi cient

e ...............regressionens konstantterm ( y-avskärning)




20070201

k Logaritmisk regressionsgraf

Logaritmisk regression uttrycker y som en logaritmisk funktion av x. Standardformeln för logaritmisk regression är y = a + b × In x, så om vi antar att X = In x, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln y = a + bX.

1(CALC)6(g)2(Log)

6(DRAW)

Följande modellformel gäller för logaritmisk regression.

y = a + b·ln x

a ...............regressionens konstantterm

b ............... regressionskoeffi cient

r ............... korrelationskoeffi cient



k Exponentiell regressionsgraf

Exponentiell regression uttrycker y som en proportion av den exponentiella funktionen av x.Standardformeln för exponentiell regression är y = a × ebx, så om vi tar logaritmen av båda sidorna får vi In y = In a + bx. Om vi sedan antar att Y = In y och A = In a, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln Y = A + bx.

1(CALC)6(g)3(Exp)

6(DRAW)

Följande modellformel gäller för exponentiell regression.

y = a·ebx

a ...............regressionskoeffi cient

b ...............regressionens konstantterm

r ...............korrelationskoeffi cient




20070201

k Potensregressionsgraf

Potensregression uttrycker y som en proportion av potensen av x. Standardformeln för potensregression är y = a × xb, så om vi tar logaritmen av båda sidorna får vi In y = In a + b × In x. Om vi sedan antar att X = In x, Y = In y och A = In a, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln Y = A + bX.

1(CALC)6(g)4(Pwr)

6(DRAW)

Följande modellformel gäller för potensregression.

y = a·xb

a ...............regressionskoeffi cient

b ...............regressionspotens

r ...............korrelationskoeffi cient



k Sinusregressionsgraf

Sinusregression lämpar sig bäst för cykliska data.

Följande modellformel gäller för sinusregression.

y = a·sin(bx + c) + d

Utför följande tangentåtgärd när statistikdatalistan visas på displayen.

1(CALC)6(g)5(Sin)

6(DRAW)

Kontrollera att räknarens inställning för vinkelenhet står på Rad (decimalgrader) vid ritning av en sinusregressionsgraf. En beräkning av sinusregression utförs med decimalgrader, så grafen kan inte ritas på rätt sätt om en annan vinkelenhet är inställd.

• Vissa typer av data kan ta lång tid att beräkna. Detta innebär inte att något är fel.


20071001

20070201

k Logistisk regressionsgraf

Logistisk regression lämpar sig bäst för tidsbaserade fenomen där det förekommer en kontinuerlig ökning tills en mättnadspunkt uppnås.Följande modellformel gäller för logistisk regression.

y = c1 + ae–bx

1(CALC)6(g)6(g)1(Lgst)

6(DRAW)

• Vissa typer av data kan ta lång tid att beräkna. Detta innebär inte att något är fel.

k Residualberäkning

Faktiska punkter ( y-koordinater) och regressionsmodellavstånd kan beräknas under regressionsberäkningar.

När statistikdatalistan visas på displayen öppnar du inställningsskärmen för att ange en lista (lista 1 tom lista 26) för ”Resid List”. Beräknade residualdata lagras i den angivna listan.

Det vertikala avståndet från punkterna till regressionsmodellen lagras i listan.

Punkter som är högre än regressionsmodellen är positiva, medan punkter som är lägre är negativa.

Residualberäkning kan utföras och sparas för alla regressionsmodeller.


# Befi ntliga data i den valda listan raderas. Residualvärdet för varje punkt lagras i samma prioritetsordning som de data som har använts som modell.

20070201

k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med parvariabler

Statistik med parvariabler kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här graferna visas på displayen, visas de beräknade resultaten för parvariabler som på bilden nedan när du trycker på 1(CALC)1(2VAR).

• Använd c för att rulla i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen.

o ............. medelvärdet av data som lagras i xList

Σ x ........... summan av data som lagras i xList

Σ x2 .......... summan av kvadraterna av data som lagras i xList

x σ n .......... populationens standardavvikelse för data som lagras i xList

x σ n-1 ........ sampelstandardavvikelse för data som lagras i xList

n ............. antal dataposterp .............. medelvärdet av data som

lagras i yList Σ y ........... summan av data som lagras

i yList


*1 Det går inte att redigera regressionsformler för grafformler i läget GRAPH.

Σ y2 ......summan av kvadrater av data som lagras i yList

y σ n ......populationens standardavvikelse för data som lagras i yList

y σ n-1 ....sampelstandardavvikelse för data som lagras yList

Σ xy.......summan av produkten av data som lagras i xList och yList

minX ....minimivärde för data som lagras i xListmaxX ...maximivärde för data som lagras i xListminY ....minimivärde för data som lagras i yListmaxY ...maximivärde för data som lagras i yList

k Kopiera en regressionsgrafformel till GRAPH-läge

Du kan kopiera resultaten av regressionsformelberäkning till grafrelationslistan i läget GRAPH för att lagra och jämföra.

1. Tryck på 5(COPY) när resultatet av en regressionsberäkning visas på displayen (se ”Visa resultat av regressionsberäkning” på sidan 6-3-5).

• Detta visar grafrelationslistan i läget GRAPH.*1

2. Använd f ochc för att markera det område som du vill kopiera regressionsformeln för det visade resultatet till.

3. Tryck på w för att spara den kopierade grafformeln och återgå till föregående visning av resultat för regressionsberäkning.

20070201

k Flera grafer

Du kan rita mer än en graf på samma display genom att använda proceduren under ”Ändra grafparametrar”. Med den anger du ritning (På)/icke-ritning (Av) för två eller samtliga tre grafer som ska ritas till ritning På och trycker sedan på 6(DRAW)(se sidan 6-1-4). När du har ritat graferna kan du välja vilken grafformel som ska användas när du utför beräkningar av statistik med en variabel eller regressionsberäkningar.

1(CALC)

2(X)

• Texten längst upp på skärmen anger vilken graf som har valts (”StatGraph1” = graf 1, ”StatGraph2” = graf 2, ”StatGraph3” = graf 3).

1. Tryck på c. När du gör detta ändras grafnamnet längst upp på skärmen.

2. När den graf du vill använda har valts trycker du på w.


20070201

k Överlagra en funktionsgraf på en statistikgraf

BeskrivningDu kan överlagra en statistikgraf med parvariabler med valfri typ av funktionsgraf.


Exekvering2. Mata in data i en lista och rita statistikgrafen.

3. Visa graffunktionsmenyn och mata in den funktion du vill överlagra på statistikgrafen.

4. Rita grafen för funktionen.


20070201

Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan. Rita sedan data i ett punktdiagram och överlagra en funktionsgraf y = 2ln x.

0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2

–2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4

Procedur1m STAT

2 a.fwb.cw

c.ewewf.cw

e

-c.bwa.dw

b.fwcwc.ew

1(GRPH)1(GPH1)

32(DefG)

cIvw(Registrerar Y1 = 2In x)

46(DRAW)

Resultat


# Du kan också utföra spårning och så vidare för ritade funktionsgrafer.

# Det går inte att rita andra typer av grafer än grafer med rektangulära koordinater.

# Om du trycker på J när du matar in en funktion återställs uttrycket som det var innan inmatningen.

Om du trycker på !J(QUIT) raderas det inmatade uttrycket och du återgår till statistikdatalistan.

20070201

6-4 Utföra statistiska räkningarAlla statistikberäkningar fram till nu har utförts efter att en graf har visats. Följande procedurer kan användas för att utföra enbart statistikberäkning.

u Så här anger du datalistor för statistikberäkningDu måste mata in statistikdata för den beräkning du vill utföra och ange var de fi nns innan du påbörjar en beräkning. Visa aktuella statistikdata och tryck sedan på 2(CALC)6(SET).

Nedan anges vad de olika posterna står för.

1Var XList .............plats för x-värden för statistik med en variabel (XList)

1Var Freq ..............plats för frekvensvärden för statistik med en variabel (frekvens)

2Var XList .............plats för x-värden för statistik med parvariabler (XList)

2Var YList..............plats för y-värden för statistik med parvariabler (YList)

2Var Freq ..............plats för frekvensvärden för statistik med parvariabler (frekvens)

• Beräkningarna i det här avsnittet utförs baserat på ovanstående specifi kationer.

6-4-1Utföra statistiska räkningar

20070201

k Statistikberäkning med en variabel

I föregående exempel, under ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel”, visades resultaten av statistikberäkningen efter att grafen hade ritats. Resultaten var numeriska uttryck för egenskaperna hos de variabler som användes vid grafritningen.

De här värdena kan också erhållas direkt genom att du visar statistikdatalistan och trycker på 2(CALC)1(1VAR).

Om du trycker på f ellerc efter detta, kan du rulla i listan med resultat från statistikberäkningen så att du kan visa variabelegenskaperna.

Mer information om vad de här statistiska värdena har för innebörd hittar du i ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel” (sidan 6-2-4).

k Statistikberäkning med parvariabler

I föregående exempel, under ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med parvariabler”, visades resultaten av statistikberäkningen efter att grafen hade ritats. Resultaten var numeriska uttryck för egenskaperna hos de variabler som användes vid grafritningen.

De här värdena kan också erhållas direkt genom att du visar statistikdatalistan och trycker på 2(CALC)2(2VAR).

Om du trycker på f ellerc efter detta, kan du rulla i listan med resultat från statistikberäkningen så att du kan visa variabelegenskaperna.

Mer information om vad de här statistiska värdena har för innebörd hittar du i ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med parvariabler” (sidan 6-3-11).


20070201

k Regressionsberäkning

I förklaringarna från ”Linjär regressionsgraf” till ”Logistisk regressionsgraf” visades resultaten av regressionsberäkning efter att grafen hade ritats. Här uttrycks varje koeffi cientvärde för regressionslinjen eller regressionskurvan som ett tal.

Du kan bestämma samma uttryck direkt från datainmatningsskärmen.

Om du trycker på 2(CALC)3(REG) visas en funktionsmeny som innehåller följande alternativ.

• { X}/{Med}/{X^2}/{X^3}/{X^4}/{Log}/{Exp}/{Pwr}/{Sin}/{Lgst} ... parametrar för {linjär regression}/{Med-Med}/{kvadratisk regression}/{tredjegradsregression}/{fjärdegradsregression}/{logaritmisk regression}/{exponentiell regression}/{potensregression}/{sinusregression}/{logistisk regression}

Exempel Så här visar du regressionsparametrar för en variabel

2(CALC)3(REG)1(X)

Innebörden för parametrarna som visas på den här skärmen är densamma som för ”Linjär regressionsgraf” till ”Logistisk regressionsgraf”.

u Beräkning av determinationskoeffi cienten (r 2) och MSe

Du kan använda läget STAT för att beräkna determinationskoeffi cienten (r 2) för kvadratisk regression, tredjegradsregression och fjärdegradsregression. Följande typer av MSe-beräkningar är också tillgängliga för varje typ av regression.


20070201

• Linjär regression ... MSe = Σ1n – 2 i=1

n

(yi – (axi + b))2

• Kvadratisk regression ... MSe = Σ1n – 3 i=1

n

(yi – (axi + bxi + c))22

• Tredjegradsregression ... MSe = Σ1n – 4 i=1

n

(yi – (axi3+ bxi + cxi + d ))22

• Fjärdegradsregression ... MSe = Σ1n – 5 i=1

n

(yi – (axi4+ bxi3 + cxi + dxi + e))22

• Logaritmisk regression ... MSe = Σ1n – 2 i=1

n

(yi – (a + b ln xi ))2

• Exponentiell regression ... MSe = Σ1n – 2 i=1

n

(ln yi – (lna + bxi ))2

• Potensregression ... MSe = Σ1n – 2 i=1

n

(ln yi – (lna + b ln xi ))2

• Sinusregression ... MSe = Σ1n – 2 i=1

n

(yi – (a sin (bxi + c) + d ))2

• Logistisk regression ... MSe = Σ1n – 2 1 + ae-bxi

Ci=1

n

yi –2

u Beräkning av uppskattat värde för regressionsgraferI läget STAT fi nns också en Y-CAL-funktion som använder regression för att beräkna det uppskattade y-värdet för ett visst x-värde efter att en statisk regression med parvariabler har ritats som en graf.

Nedan följer den allmänna proceduren för att använda Y-CAL-funktionen.

1. När du har ritat en regressionsgraf trycker du på !5(G-SLV) 1(Y-CAL) för att växla till läget för att välja graf. Tryck sedan på w.

Om fl era grafer visas på displayen använder du f ochc för att markera den önskade grafen och trycker sedan på w.

• Detta gör att en inmatningsruta för x-värdet visas.


20070201

2. Mata in det önskade värdet för x och tryck sedan på w.

• Detta gör att koordinaterna för x och y visas längst ned på displayen och pekaren fl yttas till motsvarande punkt på grafen.

3. Om du trycker på v eller en nummertangent nu, visas inmatningsrutan för x-värdetigen, så att du kan utföra ytterligare en beräkning av det uppskattade värdet om du vill.

4. När du är klar trycker du på J för att radera koordinatvärdena och pekaren från displayen.

• Pekaren visas inte om de beräknade koordinaterna inte ligger inom visningsintervallet.

• Koordinaterna visas inte om ”Off” anges för alternativet ”Coord” på inställningsskärmen.

• Y-CAL-funktionen kan också användas med en graf som har ritats med hjälp av DefG-funktionen.

u Kopieringsfunktion för regressionsformler från en skärm med resultatet av en regressionsberäkning

Förutom den normala kopieringsfunktionen för regressionsformler, som gör att du kan kopiera resultatskärmen för en regressionsberäkning efter att du har ritat en statistikgraf (som till exempel ett punktdiagram), har läget STAT också en funktion som gör att du kan kopiera den regressionsformel som erhållits som resultat av en regressionsberäkning. Kopiera resultatet av en regressionsberäkning genom att trycka på 6(COPY).


20070201


# Det går inte att erhålla uppskattade värden för en graf för Med-Med, kvadratisk regression,

tredjegradsregression, fjärdegradsregression, sinusregression eller logistisk regression.

xi yi

10 1003

15 1005

20 1010

25 1011

30 1014

1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.

2. Mata in data i listan och rita den linjära regressionsgrafen.

3. Växla till RUN • MAT -läge på huvudmenyn.

4. Tryck på tangenterna enligt följande.

ca(värdet på xi)

K5(STAT) 2( )w

Det uppskattade värdet visas för xi = 20.

baaa(värdet på yi)

1( x )w

Det uppskattade värdet x visas för yi = 1000.

k Beräkning av uppskattat värde ( , )

När du har ritat en regressionsgraf i läget STAT kan du använda RUN • MAT -läge för att beräkna uppskattade värden för regressionsgrafens x och y-parametrar.

Exempel Så här utför du en linjär regression med hjälp av närliggande data och uppskattar värdena för och x när xi = 20 och yi = 1000

20070201

k Beräkning av normal sannolikhetsfördelning

Du kan beräkna normala sannolikhetsfördelningar för statistik med en variabel i RUN • MAT -läget.

Tryck på K6(g)3(PROB) 6(g) för att visa en funktionsmeny som innehåller följande alternativ.

• { P(}/{Q(}/{R(} ... erhåller värdet för normal sannolikhet {P( t)}/{Q(t)}/{R(t)}

• { t(} ... {erhåller normerat variatvärde t(x)}

• Den normala sannolikheten P( t), Q( t) och R( t) samt normerat variatvärde t(x) beräknas med hjälp av följande formler.

Standardnormalfördelning

Exempel I följande tabell visas resultaten från mätningen av 20 högskole-studenters längd. Bestäm vilken procentandel av studenterna som hamnar inom intervallet 160,5 cm till 175,5 cm. Bestäm också i vilken percentil en student som är 175,5 cm lång hamnar.

Klass nr Längd (cm) Frekvens

1 158,5 1

2 160,5 1

3 163,3 2

4 167,5 2

5 170,2 3

6 173,3 4

7 175,5 2

8 178,6 2

9 180,4 2

10 186,7 1

P (t) Q (t) R (t)

t t t0 0 0

P(t) Q (t) R (t)

t t t0 0 0


20070201

1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.

2. Mata in längddata i lista 1 och frekvensdata i lista 2.

3. Utför de statistiska beräkningarna med en variabel.* 1

2(CALC)6(SET)

1(LIST)bw

c2(LIST)cw!J(QUIT)

2(CALC)1(1VAR)

4. Tryck på m, välj RUN • MAT -läge, tryck på K6(g)3(PROB) för att öppna menyn för sannolikhetsberäkning (PROB).

3(PROB) 6(g)4(t()bga.f)w

(Normerat variatvärde t för 160,5cm) Resultat: –1,633855948 ( –1,634)

4(t()bhf.f)w

(Normerat variatvärde t för 175,5cm) Resultat: 0,4963343361 ( 0,496)

1(P()a.ejg)-

1(P()-b.gde)w

(Procentandel av summan) Resultat: 0,638921 (63,9% av summan)

3(R()a.ejg)w

(Percentil) Resultat: 0,30995 (31,0 percentil)


*1 Det går endast att erhålla normerat variatvärde omedelbart efter att statistikberäkningar med en variabel har utförts.

20070201


k Rita en graf över normal sannolikhetsfördelning

BeskrivningDu kan rita en graf över en normal sannolikhetsfördelning med hjälp av manuell grafritning i RUN • MAT läget.

Inställning1. Växla till RUN • MAT -läge på huvudmenyn.

Exekvering2. Mata in kommandon för att rita en graf med rektangulära koordinater.

3. Mata in sannolikhetsvärdet.

20070201


Exempel Så här ritar du en graf över en normalfördelning P (0,5).


2!4(SKTCH)1(Cls)w

5(GRPH)1(Y=)

3K6(g)3(PROB) 6(g)1(P()a.fw

Resultat

20070201

6-5 HypotesprövningFunktionen Z-test kan användas för att utföra fl era olika standardiserade hypotesprövningar. Du kan till exempel pröva om ett urval är representativt för populationen, under förutsättning att populationens (till exempel ett lands befolkning) standardavvikelse är känd från tidigare hypotesprövningar. Z-testning används till exempel vid marknadsundersökningar och opinionsundersökningar som kommer att upprepas fl era gånger.

Ett 1-Sample Z-test undersöker konfi densintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när populationens standardavvikelse är känd.

Ett 2-Sample Z-test kontrollerar överensstämmelsen mellan två medelvärden för två populationer baserat på oberoende urval när båda populationernas standardavvikelse är kända.

Ett 1-Prop Z-test testar en okänd andel lyckade utfall.

Ett 2-Prop Z-test jämför andelen lyckade utfall från två populationer.

Ett t-test prövar hyptesen när populationens standardavvikelse inte är känd. Den negerade hypotesen (hypotesen att hypotesen kan falsifi eras) kallas nollhypotesen , och den möjlighet att hypotesen kan bevisas kallas den alternativa hypotesen . Ett t-test används vanligtvis för att pröva nollhypotesen. Sedan avgörs om nollhypotesen eller den alternativa hypotesen ska accepteras.

Ett 1-Sample t-test testar hypotesen för ett okänt populationsmedelvärde när populationens standardavvikelse är okänd.

Ett 2-Sample t-test jämför populationens medelvärden när popultationens standardavvikelse är okänd.

Ett LinearReg t-test beräknar hur starkt det lineära sambandet mellan datapar är.

Ett χ 2-test testar sambandet mellan en andel av urvalen i ett antal oberoende delmängder. Testet undersöker hur nära relaterade två diskreta variabler (till exempel ja och nej) är till varandra, och kontrollerar hur oberoende variablerna är. Testet kan till exempel användas för att undersöka relationen mellan om en bilförare har varit inblandad i en trafi kolycka och den personens kunskaper om trafi kregler.

Ett 2-Sample F-test undersöker hypotesen för kvoten av urvalsvarianser. Testet kan till exempel användas för att kontrollera misstänkta cancerogena faktorer, till exempel tobaksanvändning, alkohol, vitaminbrist, kaffekonsumtion, fysisk aktivitet eller levnadsstandard.

ANOVA (variansanalys) prövar hypotesen att populationens medelvärden är lika när det fi nns fl era stickprov. Testet kan till exempel användas för att undersöka om olika materialkombinationer har en påverkan på produktens kvalitet och livslängd.

Envägs ANOVA används om det fi nns en oberoende variabel och en beroende variabel.

Flervägs ANOVA används om det fi nns två oberoende variabler och en beroende variabel.

6-5-1Hypotesprövning

20070201

Följande sidor förklarar olika statistiska beräkningsmetoder som bygger på principerna ovan. Detaljinformation om statistiska principer och statistisk terminologi fi nns i kursböcker i ämnet.

Tryck på 3(TEST) på den inledande STAT -lägesskärmen för att visa testmenyn, som innehåller följande alternativ.

• 3(TEST)1(Z) ... Z-tester (sid.6-5-2)

2(t) ... t-tester (sid.6-5-10)

3(CHI) ... χ 2-tester (sid.6-5-18)

4(F) ... 2-Sample F-test (sid.6-5-20)

5(ANOV) ... ANOVA (sid.6-5-22)

k Z-tester

u Gemensamma Z-testfunktionerDu kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat ett Z-testresult.

• 1(Z) ... Visar z-resultat.

Om du trycker på 1(Z) visas z-resultatet längst ned på displayen, och pekaren visas på motsvarande ställe i grafen (om inte det stället fi nns utanför displayen).Om du gör en tvåsidig hypotesprövning visas två punkter. Använd d oche för att fl ytta pekaren.Tryck på J för att ta bort z-resultatet.

• 2(P) ... Visar p-värde.

Om du trycker på 2(P) visas p-värdet längst ned på displayen utan att pekaren visas.Tryck på J för att ta bort p-värdet.

u 1-Sample Z-testDetta test används när populationens standardavvikelse är känd. Ett 1-Sample Z-test utförs på standardfördelningen.

o : urvalets medelvärdeμ 0 : antaget populationsmedelvärdeσ : populationens standardavvikelsen : urvalets storlek

Z = o – 0

σμ

n

Z = o – 0

σμ

n


# Följande V-Window-inställningar används för att rita grafen. Xmin = –3,2, Xmax = 3,2, Xscale = 1, Ymin = –0,1, Ymax = 0,45, Yscale = 0,1

# Om du utför en analysfunktion lagras värdena z och p automatiskt i de motsvarande alfavariablerna Z och P.

20070201

Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.

3(TEST)

1(Z)

1(1-S)

Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifi kation.

Data.............................. datatyp

μ .................................. testvillkor för populationens medelvärde (” G μ 0” anger tvåsidigt test, ”< μ 0” anger nedre ensidigt test, ”> μ 0” anger övre ensidigt test.)

μ 0 ................................. antaget medelvärde för populationen

σ .................................. populationens standardavvikelse ( σ > 0)

List................................ lista vars innehåll ska användas som datamaterial (List 1 till 26)

Freq .............................. urvalsfrekvens (1 eller List 1 till 26)

Save Res ...................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)

Execute ........................ utför en beräkning eller ritar en graf

Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifi kation som skiljer sig från listdataspecifi kation betyder.

x .................................. urvalets medelvärde

n .................................. urvalets storlek (positivt heltal)

När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.

• 1(CALC) ... Utför beräkningen.

• 6(DRAW) ... Ritar grafen.


20070201

Utdataexempel för beräkningsresultat

μ G11.4 ........................ testets riktning

z .................................. z resultat

p .................................. p-värde


x σ n-1 ............................. urvalets standardavvikelse (Visas endast för inställningen Data: List.)

n .................................. urvalets storlek

• Mer information om funktionstangenterna 1(Z) och2(P), fi nns i ”Gemensamma Z-testfunktioner” på sid. 6-5-2.

# [Save Res] sparar inte μ -villkoret på rad 2.


20070201

u 2-Sample Z-testDetta test används när standardavvikelserna för två populationer är kända. Ett 2-SampleZ-test utförs på standardfördelningen.

x 1 : medelvärde för urval 1 x 2 : medelvärde för urval 2σ 1 : populationens standardavvikelse för urval 1σ 2 : populationens standardavvikelse för urval 2n1 : storlek på urval 1n2 : storlek på urval 2


3(TEST)

1(Z)

2(2-S)


Data.............................. datatyp

μ 1 ................................. testvillkor för populationens medelvärde (” G μ 2”anger tvåsidig hypotesprövning, ”< μ 2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är mindre än urval 2, ”> μ 2”anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är större än urval 2.)

σ 1 ................................. populationens standardavvikelse för urval 1 ( σ 1 > 0)


List(1) ........................... lista med data för urval 1 (List 1 till 26)

List(2) ........................... lista med data för urval 2 (List 1 till 26)

Freq(1).......................... frekvens för urval 1 (1 eller List 1 till 26)




Z = o1 – o2

σn1

12 σ

n2

22

+

Z = o1 – o2

σn1

12 σ

n2

22

+


20070201


x 1 ................................. medelvärde för urval 1

n 1 ................................. storlek (positivt heltal) på urval 1







μ 1Gμ 2 ........................... testets riktning

z .................................... z-resultat

p .................................. p-värde



x 1σ n-1 ............................ standardavvikelse för urval 1 (Visas endast för inställningen Data: List.)


n 1 ................................. storlek på urval 1



# [Save Res] sparar inte μ 1-villkoret på rad 2.


20070201

u 1-Prop Z-testDetta test används för att pröva ett antagande om en okänd andel lyckade utfall. Ett 1-Prop Z-test utförs på standardfördelningen.

p0 : förväntad urvalsandeln : urvalets storlek


3(TEST)

1(Z)

3(1-P)

Prop.............................. testvillkor för urvalets andel (” G p0” anger tvåsidig hypotesprövning, ”< p0” anger nedre ensidig hypotesprövning, ”> p0” anger övre ensidig hypotesprövning.)

p 0 ................................. förväntad urvalsandel (0 < p0 < 1)

x .................................. urvalsvärde ( x > 0 heltal)








PropG0.5...................... testets riktning

z .................................... z-resultat

p ................................... p-värde

p ................................... uppskattad urvalsandel

n ................................... urvalets storlek


Z = nx

np0(1– p0)

– p0Z = n

x

np0(1– p0)

– p0

# [Save Res] sparar inte Prop-villkoret på rad 2.


20070201

u 2-Prop Z-testDetta test jämför andelen lyckade utfall från två populationer. The 2-Prop Z-test utförs på normalfördelningen.

x1 : datavärde för urval 1 x2 : datavärde för urval 2 n1 : storlek på urval 1 n2 : storlek på urval 2 p : uppskattad urvalsandel


3(TEST)

1(Z)

4(2-P)

p 1 ................................. testvillkor för urvalsandelen (” G p2” anger tvåsidig hypotesprövning, ”< p2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är mindre än urval 2, ”> p2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är större än urval 2.)

x 1 ................................. datavärde ( x1 > 0 heltal) för urval 1


x 2 ................................. datavärde ( x2 > 0 heltal) för urval 2







Z = n1

x1

n2

x2–

p(1 – p )n1

1n2

1+

Z = n1

x1

n2

x2–

p(1 – p )n1

1n2

1+


20070201


p 1>p2 ............................ testets riktning

z ................................... z-resultat

p .................................. p-värde

p 1 ................................. uppskattad andel för urval 1

p 2 ................................. uppskattad andel för urval 2

p .................................. uppskattad urvalsandel





# [Save Res] sparar inte p1-villkoret på rad 2.

20070201

k t-tester

u Gemensamma t-testfunktionerDu kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat ett t-testresult.

• 1(T) ... Visar t-resultat.

Om du trycker på 1(T) visas t-resultatet längst ned på displayen, och pekaren visas på motsvarande ställe i grafen (om inte det stället fi nns utanför displayen).

Om du gör en tvåsidig hypotesprövning visas två punkter. Använd d oche för att fl ytta pekaren.

Tryck på J för att ta bort t-resultatet.

•2(P) ... Visar p-värde.

Om du trycker på 2(P) visas p-värdet längst ned på displayen utan att pekaren visas.

Tryck på J för att ta bort p-värdet.


# Följande V-Window-inställningar används för att rita grafen.

Xmin = –3,2, Xmax = 3,2, Xscale = 1, Ymin = –0,1, Ymax = 0,45, Yscale = 0,1

# Om du utför en analysfunktion lagras värdena t och p automatiskt i de motsvarande alfavariablerna T och P.

20070201

u 1-Sample t-testDetta test använder hypotesprövningen för ett okänd populationsmedelvärde där populationens standardavvikelse inte är känd. Ett 1-Sample t-test utförs på t-fördelningen.

x : urvalets medelvärdeμ 0 : antaget populationsmedelvärdexσ n-1 : urvalets standardavvikelsen : urvalets storlek


3(TEST)

2(t)

1(1-S)


Data.............................. datatyp

μ .................................. testvillkor för populationens medelvärde (” G μ 0” anger tvåsidig hypotesprövning, ”< μ 0” anger nedre ensidig hypotesprövning, ”> μ 0” anger övre ensidig hypotesprövning.)

μ 0 ................................. antaget medelvärde för populationen

List ............................... lista vars innehåll ska användas som datamaterial (List 1 till 26)






x σ n-1 ............................. urvalets standardavvikelse ( xσ n-1 > 0)



•1(CALC) ... Utför beräkningen.

•6(DRAW) ... Ritar grafen.

t =o – 0μ

σx n–1

n

t =o – 0μ

σx n–1

n


20070201


μ G 11.3 ...................... testets riktning

t ................................... t-resultat

p .................................. p-värde


x σ n-1 ............................. urvalets standardavvikelse


• Mer information om funktionstangenterna 1(T) och2(P), fi nns i ”Gemensamma t-testfunktioner” på sid. 6-5-10.

# [Save Res] sparar inte μ -villkoret på rad 2.


20070201

u 2-Sample t-testEtt 2-Sample t-test jämför populationens medelvärden när populationens standardavvikelse är okänd. Ett 2-Sample t-test utförs på t-fördelningen.

Följande gäller när sammanslagning är aktiverat.

df = n1 + n2 – 2

t = o1 – o2

n1

1 + n2

1xp n–12σ

t = o1 – o2

n1

1 + n2

1xp n–12σ

xp n–1 = σ n1 + n2 – 2(n1–1)x1 n–12 +(n2–1)x2 n–12σ σxp n–1 = σ n1 + n2 – 2(n1–1)x1 n–12 +(n2–1)x2 n–12σ σ

x 1 : medelvärde för urval 1 x 2 : medelvärde för urval 2

x1σ n-1 : standardavvikelse för urval 1


n1 : storlek på urval 1n2 : storlek på urval 2

xpσ n-1 : standardavvikelse för sammanslaget urval

df : frihetsgrader

Följande gäller när sammanslagning inte är aktiverat.

t = o1 – o2

x1 n–12σ

n1+

x2 n–12σ

n2

t = o1 – o2

x1 n–12σ

n1+

x2 n–12σ

n2

df = 1C 2

n1–1+

(1–C )2

n2–1

df = 1C 2

n1–1+

(1–C )2

n2–1

C = x1 n–1

2σn1

+x2 n–1

2σn2

x1 n–12σ

n1C = x1 n–1

2σn1

+x2 n–1

2σn2

x1 n–12σ

n1


x 1 : medelvärde för urval 1 x 2 : medelvärde för urval 2



n1 : storlek på urval 1n2 : storlek på urval 2df : frihetsgrader


3(TEST)

2(t)

2(2-S)

20070201


Data.............................. datatyp

μ 1 ................................. testvillkor för urvalets medelvärde (” G μ 2” anger tvåsidig hypotesprövning, ”< μ 2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är mindre än urval 2, ”> μ 2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är större än urval 2.)

List(1) ........................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 1 (List 1 till 26)




Pooled .......................... sammanslagning On (aktiverat) eller Off (inaktiverat)





x 1σ n-1 ............................ standardavvikelse ( x1σ n-1 > 0) för urval 1









20070201


μ 1Gμ 2 ........................... testets riktning

t ................................... t-resultat

p .................................. p-värde

df ................................. frihetsgrader



x 1σ n-1 ............................ standardavvikelse för urval 1


x pσ n-1 ............................ standardavvikelse för sammanslaget urval (Visas endast när inställningen Pooled är aktiverad.)



• Mer information om funktionstangenterna 1(T) och2(P), fi nns i ”Gemensamma t-testfunktioner” på sid. 6-5-10.


# [Save Res] sparar inte μ 1 -villkoret på rad 2.

20070201

u LinearReg t-testEtt LinearReg t-test behandlar datamängder med variabelpar som ( x, y)-par och använder minstakvadratmetoden för att hitta bästa möjliga a, b-koeffi cienter för regressionsformeln y = a + bx. Testet avgör även korrelationskoeffi cienten och t-värdet, samt beräknar sambandet mellan x och y.

a : skärningb : riktningskoeffi cient

för linjenn : urvalets storlek ( n > 3)r : korrelationskoeffi cientr2 : förklarings-graden


3(TEST)

2(t)

3(REG)


β & ρ ............................ villkor för p-värdet (” G 0” anger tvåsidig hypotesprövning, ”< 0” anger nedre ensidig hypotesprövning, ”> 0” anger övre ensidig hypotesprövning.)

XList ............................. lista med x-värden (List 1 till 26)

YList ............................. lista med y-värden (List 1 till 26)

Freq .............................. frekvens (1 eller List 1 till 26)


Execute ........................ utför en beräkning



b =Σ(x – o)( y – p)i=1

n

Σ(x – o)2

i=1

na = p – bo t = r n – 2

1 – r2b =

Σ(x – o)( y – p)i=1

n

Σ(x – o)2

i=1

na = p – bo t = r n – 2

1 – r2

# Det går inte att rita en graf för ett LinearReg t-test.


20070201

# [Save Res] sparar inte β - och ρ -villkoren på rad 2.

# När du har anget samma lista för [Save Res] som för [Resid List] på inställningsmenyn, sparas endast [Resid List]-data i listan.



β G 0 & ρ G 0 ............... testets riktning

t ................................... t-resultat

p .................................. p-värde


a .................................. konstantterm

b .................................. koeffi cient

s ................................... standardfel

r ................................... korrelationskoeffi cient

r 2 ................................. förklaringsgrad

Om du trycker på 6(COPY) när ett beräkningsresultat visas på displayen kopieras regressionsformel till grafrelationlistan.

Om du har angett en lista för alternativet [Resid List] på inställningsmenyn, sparas regressionsformelns residualdata automatiskt i den listan efter beräkningen.

20070201

# Matrisen måste bestå av minst två rader och två kolumner. Ett fel uppstår om matrisen endast innehåller en rad eller en kolumn.

# Om du trycker på 1(Mat) när parametern ”Observed” eller ”Expected” är markerade kommer matrisinställningsmenyn (A till Z) att visas.


# Om du trycker på 2('MAT) när du anger parametrarna öppnas matrisredigeraren, där du kan redigera och visa innehållet i matriserna.

k χ 2-test

Ett χ 2-test skapar ett antal oberoende grupper och testar hypotesen relativt urvalsandelen i varje grupp. χ 2-test används för diskreta variabler med två möjliga variabler (till exempel ja och nej).

Förväntade antal


3(TEST)

3(CHI)

Ange sedan den matris som innehåller data. Nedan förklaras vad alternativet ovan betyder.

Observed...................... matrisens namn (A till Z) som innehåller observationerna (endast positiva värden)

Expected ...................... den matris (A till Z) som används för att spara förväntad frekvens



Fij =Σxiji=1

k

×Σxijj=1

k

ΣΣi=1 j=1

xij

Fij =Σxiji=1

k

×Σxijj=1

k

ΣΣi=1 j=1

xij

χ2=ΣΣ Fiji=1

k (xij – Fij)2

j=1χ2=ΣΣ Fiji=1

k (xij – Fij)2

j=1

20070201

# Om du trycker på 6('MAT) när beräkningens resultat visas, öppnas du matrisredigeraren, där du kan redigera och visa innehållet i matriserna.

# Följande V-Window-inställningar används för att rita grafen. Xmin = 0, Xmax = 11,5, Xscale = 2, Ymin = –0,1, Ymax = 0,5, Yscale = 0,1

# Om du utför en analysfunktion lagras värdena χ 2 och p automatiskt i de motsvarande alfavariablerna C och P.






χ 2 ................................. χ 2-värde

p .................................. p-värde


Du kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat grafen.

• 1(CHI) ... Visar χ 2-värdet.

Om du trycker på 1(CHI) visas χ 2-värdet längst ned på displayen, och pekaren visas på motsvarande ställe i grafen (om inte det stället fi nns utanför displayen).

Tryck på J för att ta bort χ 2-värdet.




20070201


k 2-Sample F-test

Ett 2-Sample F-test undersöker hypotesen för kvoten av urvalsvarianser. F-test används på F-fördelningen.


3(TEST)

4(F)


Data.............................. datatyp

σ 1 ................................. testvillkor för populationens standardavvikelse (” G σ 2”anger tvåsidig hypotesprövning, ”< σ 2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är mindre än urval 2, ”> σ 2”anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är större än urval 2.)












F = x1 n–1

2σx2 n–1

2σF =

x1 n–12σ

x2 n–12σ

20070201

# [Save Res] sparar inte σ 1-villkoret på rad 2.

# V-Window-inställningarna anpassas automatiskt till grafen.

# Om du utför en analysfunktion lagras värdena F och p automatiskt i de motsvarande alfavariablerna F och P.




•6(DRAW) ... Ritar grafen.


σ 1Gσ 2 ........................... testets riktning

F .................................. F-värde

p .................................. p-värde

x 1 ................................. medelvärde för urval 1 (visas endast vid inställningen Data: List.)

x 2 ................................. medelvärde för urval 2 (visas endast vid inställningen Data: List.)





Du kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat grafen.

• 1(F) ... Visar F-värde.

Om du trycker på 1(F) visas F-värdet längst ned på displayen, och pekaren visas på motsvarande ställe i grafen (om inte det stället fi nns utanför displayen).

Om du gör en tvåsidig hypotesprövning visas två punkter. Använd d oche för att fl ytta pekaren.

Tryck på J för att ta bort F-värdet.




20070201

*1 [Save Res] sparar varje lodrät kolumn i tabellen i en egen lista. Kolumnen längst till vänster sparas i den angivna lista, och varje kolumn till höger om den sparas i

nästa lista (i nummerordning). Du kan lagra kolumnerna i upp till fem listor. Den första listan kan vara en lista mellan 1 och 22.


k ANOVA

ANOVA (variansanalys) prövar hypotesen att populationens medelvärden är lika när det fi nns fl era stickprov.Envägs ANOVA används om det fi nns en oberoende variabel och en beroende variabel.Flervägs ANOVA används om det fi nns två oberoende variabler och en beroende variabel.


3(TEST)

5(ANOV)


How Many .................... väljer envägs eller fl ervägs ANOVA (antal nivåer)

Factor A ........................ kategorilista (List 1 till 26)

Dependnt...................... lista som används för urvalsdata (List 1 till 26)

Save Res ...................... första listan för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 22)* 1

Execute ........................ utförberäkningen eller ritar grafen (endast fl ervägs variansanalys)

Följande alternativ visas endast för fl ervägs ANOVA.

Factor B ........................ kategorilista (List 1 till 26)



•6(DRAW) ... Ritar grafen (endast fl ervägs ANOVA).

Beräkningens resultat visas i tabellform, på samma sätt som i kurslitteraturen.

20070201

# Du kan endast rita grafer när du använder fl ervägs ANOVA. V-Window-inställningarna görs automatiskt, oavsett inställningarna på inställningsmenyn.

# Du kan använda spårningsfunktionen för att automatiskt spara antalet villkor i variabeln A och medelvärdet i variabeln M.



Envägs ANOVA

Rad 1 (A) ...................... Factor A df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde

Rad 2 (ERR) ................. Fel df-värde, SS-värde, MS-värde

Flervägs ANOVA

Rad 1 (A) ...................... Factor A df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde

Rad 2 (B) ...................... Factor B df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde

Rad 3 (AB) ................... Factor A × Factor B df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde*Rad 3 visas inte om det bara fi nns en observation i varje cell.

Rad 4 (ERR) ................. Fel df-värde, SS-värde, MS-värde

F .................................. F-värde

p .................................. p-värde

df ................................ frihetsgrader

SS ................................ kvadratsumma

MS ............................... kvadratmedelvärden

Med fl ervägs ANOVA kan du rita interaktionsgrafer. Antalet grafer beror på faktor B, och antalet X-värden beror på faktor A. Y-axeln är medelvärdet för varje kategori.

Du kan använda följande grafanalysfunktion efter att du har ritat grafen.

•1(Trace) eller !1(TRCE) ... Spårningsfunktionen

Om du trycker på d ellere fl yttas pekaren i grafen. Om det fi nns fl era grafer kan du fl ytta mellan graferna genom att trycka på f ochc.

Tryck på J för att ta bort pekaren från displayen.

20070201

k ANOVA (fl ervägs)

u BeskrivningI tabellen visas mätresultat för en metallprodukt som bearbetats med en värmebehandlingsmetod med två parametrar: tid (A) och temperatur (B). Experimenten upprepades två gånger under identiska förhållanden.

Utför variansanalys av följande nollhypotes, med signifi kansnivån 5%.Ho : Tiden påverkar inte styrkanHo : Temperaturen påverkar inte styrkanHo : Styrkan påverkas vare sig av temperatur eller tid

u LösningAnvänd fl ervägs ANOVA för att pröva hypotesen.Mata in följande data.

List1={1,1,1,1,2,2,2,2}List2={1,1,2,2,1,1,2,2}List3={113,116,139,132,133,131,126,122}

Defi niera lista 3 (varje grupps data) som beroende variabel (Dependent). Defi niera lista 1 och 2 (faktorerna för varje dataobjekt i lista 3) som faktor A och faktor B.Prövning av hypotesen ger följande resultat.

• Signifi kansnivå P för skillnader i tid (A) = 0,2458019517 Signifi kansnivån (p = 0,2458019517) är större än villkorsnivån (0,05), vilket innebär att

hypotesen förkastas.

• Signifi kansnivå P för skillnader i temperatur (B) = 0,04222398836 Signifi kansnivån (p = 0,04222398836) är mindre än villkorsnivån (0,05), vilket innebär att


• P för interaktionen (A × B) = 2,78169946e-3 Signifi kansnivån (p = 2,78169946e-3) är mindre än villkorsnivån (0,05), vilket innebär att


Hypotesprövningen indikerar att skillnaden i tid inte är signifi kant, att skillnader i temperatur är signifi kant och att interaktionen är mycket signifi kant.

B (Temperatur) B1 B2

A1 113 , 116

133 , 131

139 , 132

126 , 122A2

A (Tid)B (Temperatur) B1 B2

A1 113 , 116

133 , 131

139 , 132

126 , 122A2

A (Tid)


20070201

u Inmatningsexempel

u Resultat


20070201

6-6 Konfi densintervallEtt konfi densintervall är ett omfång (intervall) som inkluderar ett statistiskt värde, vanligen populationsmedelvärdet.

Ett konfi densintervall som är för omfattande gör det svårt att få en uppfattning om var populationsvärdet (det sanna värdet) befi nner sig. Ett snävt konfi densintervall begränsar å andra sidan populationsvärdet och gör det svårt att få fram tillförlitliga resultat. De konfi densgrader som oftast används är 95 % och 99 %. Om konfi densgraden ökas breddas konfi densintervallet, och om konfi densgraden minskas blir konfi densintervallet snävare, men detta ökar också risken för att populationsvärdet förbises av misstag. Med konfi densgraden 95 % exempelvis, inkluderas inte populationsvärdet i de resulterande intervallen i 5 % av fallen.

När du planerar att utföra en undersökning och sedan utföra t-test och Z-test av data, måste du också ta hänsyn till urvalets storlek, konfi densintervallets bredd och konfi densgraden. Konfi densgraden ändras i enlighet med tillämpningen.

1-Sample Z Interval beräknar konfi densintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när populationens standardavvikelse är känd.

2-Sample Z Interval beräknar konfi densintervallet för skillnaden mellan två populationsmedelvärden när populationens standardavvikelse för två urval är kända.

1-Prop Z Interval beräknar konfi densintervallet för en okänd andel lyckade försök.

2-Prop Z Interval beräknar konfi densintervallet för skillnaden mellan andelen lyckade försök i två populationer.

1-Sample t Interval beräknar konfi densintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när populationens standardavvikelse är okänd.

2-Sample t Interval beräknar konfi densintervallet för skillnaden mellan två populationsmedelvärden när standardavvikelsen för båda populationerna är okänd.

Tryck på 4(INTR) på den inledande STAT -lägesskärmen för att visa konfi densintervallmenyn, som innehåller följande alternativ.

• 4(INTR)1(Z) ... Z-intervall (sid. 6-6-3)

2(t) ... t-intervall (sid. 6-6-8)

# Det går inte att rita grafer för konfi densintervallfunktioner.

6-6-1Konfi densintervall

20070201

u Att tänka på angående konfi densintervallOm du matar in ett värde i omfånget 0 < C-Level < 1 för inställningen C-Level anges det värde du matar in. Om du matar in ett värde i omfånget 1 < C-Level < 100 anges ett värde motsvarande din inmatning dividerat med 100.

# Om du matar in ett värde som är större än eller lika med 100, eller ett negativt värde, orsakas ett fel (Ma ERROR).


20070201

k Z-intervall

u 1-Sample Z Interval (Z-intervall med 1 urval)1-Sample Z Interval beräknar konfi densintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när populationens standardavvikelse är känd.

Konfi densintervallet visas nedan.

α är emellertid signifi kansnivån. Värdet 100 (1 – α ) % är konfi densgraden.

När konfi densgraden exempelvis är 95 %, ger inmatningen 0,95 följande: 1 – 0,95 = 0,05 = α .


4(INTR)

1(Z)

1(1-S)


Data ............................. datatyp

C-Level ......................... konfi densgrad (0 < C-Level < 1)

σ ................................... populationens standardavvikelse ( σ > 0)

List ............................... lista vars innehåll ska användas som urvalsdata(List 1 till 26)


Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)





Left = o – Z α2

σn

Right = o + Z α2

σn

Left = o – Z α2

σn

Right = o + Z α2

σn


20070201

När alla parametrar har ställts in använder du c för att fl ytta markeringen till ”Execute” och trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.



Left .............................. konfi densintervallets undre gräns (vänsterkant)

Right ............................ konfi densintervallets övre gräns (högerkant)


x σ n-1 ............................. urvalets standardavvikelse (Visas endast för inställningen Data: List.)


u 2-Sample Z Interval ( Z-intervall med 2 urval)2-Sample Z Interval beräknar konfi densintervallet för skillnaden mellan två populationsmedelvärden när populationens standardavvikelse för två urval är kända.

Konfi densintervallet visas nedan. α är signifi kansnivån. Värdet 100 (1 – α ) % är konfi densgraden.

x 1 : medelvärde för urval 1 x 2 : medelvärde för urval 2σ 1 : populationens standard-

avvikelse för urval 1σ 2 : populationens standard-

avvikelse för urval 2n1 : storlek på urval 1n2 : storlek på urval 2


4(INTR)

1(Z)

2(2-S)

Left = (o1 – o2) – Z α2

Right = (o1 – o2) + Z α2

n1

12σ +

n2

22σ

n1

12σ +

n2

22σ

Left = (o1 – o2) – Z α2

Right = (o1 – o2) + Z α2

n1

12σ +

n2

22σ

n1

12σ +

n2

22σ


20070201


Data ............................. datatyp






Freq(1) ......................... frekvens för urval 1 (1 eller List 1 till 26)







x 2 ................................ medelvärde för urval 2





Left ............................... konfi densintervallets undre gräns (vänsterkant)

Right ............................ konfi densintervallets övre gräns (högerkant)








20070201

u 1-Prop Z Interval ( Z-intervall med 1 proportion)1-Prop Z Interval använder antalet data för att beräkna konfi densintervallet för en okänd andel lyckade försök.


n : urvalets storlekx : data


4(INTR)

1(Z)

3(1-P)

Data anges med parameterspecifi kation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.


x .................................. data (0 eller positivt heltal)








Right ............................. konfi densintervallets övre gräns (högerkant)

p .................................. uppskattad urvalsproportion


Left = – Z α2

Right = + Z

xn n

1nx

nx1–

xn

α2 n

1nx

nx1–

Left = – Z α2

Right = + Z

xn n

1nx

nx1–

xn

α2 n

1nx

nx1–


20070201

u 2-Prop Z Interval (Z-intervall med 2 proportioner)2-Prop Z Interval använder antalet data för att beräkna konfi densintervallet för skillnaden mellan andelen lyckade försök i två populationer.


n1, n2 : urvalets storlekx1, x2 : data


4(INTR)

1(Z)

4(2-P)



x 1 ................................. datavärde ( x1 > 0) för urval 1


x 2 ................................. datavärde ( x2 > 0) för urval 2







Left = – – Z α2

x1n1

x2n2 n1

n1

x1 1– n1

x1

+ n2

n2

x2 1– n2

x2

Right = – + Z α2

x1n1

x2n2 n1

n1

x1 1– n1

x1

+ n2

n2

x2 1– n2

x2

Left = – – Z α2

x1n1

x2n2 n1

n1

x1 1– n1

x1

+ n2

n2

x2 1– n2

x2

Right = – + Z α2

x1n1

x2n2 n1

n1

x1 1– n1

x1

+ n2

n2

x2 1– n2

x2


20070201



p 1 ................................. uppskattad urvalsproportion för urval 1

p 2 ................................. uppskattad urvalsproportion för urval 2



k t-intervall

u 1-Sample t Interval (t-intervall med 1 urval)1-Sample t Interval beräknar konfi densintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när populationens standardavvikelse är okänd.



4(INTR)

2(t)

1(1-S)


Data ............................. datatyp

C-Level ........................ konfi densgrad (0 < C-Level < 1)

List ............................... lista vars innehåll ska användas som urvalsdata (List 1 till 26)

Freq ............................. urvalsfrekvens (1 eller List 1 till 26)


Execute ....................... utför en beräkning


Left = o– tn – 1α2

Right = o+tn – 1α2

x n–1σn

x n–1σn

Left = o– tn – 1α2

Right = o+tn – 1α2

x n–1σn

x n–1σn


20070201

x ................................... urvalets medelvärde

x σ n-1 ............................. urvalets standardavvikelse ( xσ n-1 > 0)







o ................................... urvalets medelvärde

x σ n-1 ............................. urvalets standardavvikelse


u 2-Sample t Interval (t-intervall med 2 urval)2-Sample t Interval beräknar konfi densintervallet för skillnaden mellan två populationsmedelvärden när standardavvikelsen för båda populationerna är okänd. t-intervallet tillämpas på t-fördelningen.

Följande konfi densintervall gäller när sammanslagning är aktiverat. α är signifi kansnivån. Värdet 100 (1 – α ) % är konfi densgraden.

Left = (o1 – o2)– t α2

Right = (o1 – o2)+ t α2

n1+n2 –2 n1

1 + n2

1xp n–12σ

n1+n2 –2 n1

1 + n2

1xp n–12σ

Left = (o1 – o2)– t α2

Right = (o1 – o2)+ t α2

n1+n2 –2 n1

1 + n2

1xp n–12σ

n1+n2 –2 n1

1 + n2

1xp n–12σ

xp n–1 = σ n1 + n2 – 2(n1–1)x1 n–12 +(n2–1)x2 n–12σ σxp n–1 = σ n1 + n2 – 2(n1–1)x1 n–12 +(n2–1)x2 n–12σ σ


20070201

Följande konfi densintervall gäller när sammanslagning inte är aktiverat. α är signifi kansnivån. Värdet 100 (1 – α ) % är konfi densgraden.


4(INTR)

2(t)

2(2-S)


Data ............................. datatyp

C-Level ........................ konfi densgrad (0 < C-Level < 1)





Pooled .......................... sammanslagning On (aktiverat) eller Off (inaktiverat)




Left = (o1 – o2)– tdfα2

Right = (o1 – o2)+ tdfα2

+n1

x1 n–12σ

n2

x2 n–12σ

+n1

x1 n–12σ

n2

x2 n–12σ

Left = (o1 – o2)– tdfα2

Right = (o1 – o2)+ tdfα2

+n1

x1 n–12σ

n2

x2 n–12σ

+n1

x1 n–12σ

n2

x2 n–12σ

C =

df = 1C2

n1–1+

(1–C )2

n2–1

+n1

x1 n–12σn1

x1 n–12σ

n2

x2 n–12σC =

df = 1C2

n1–1+

(1–C )2

n2–1

+n1

x1 n–12σn1

x1 n–12σ

n2

x2 n–12σ


20070201

















x pσ n-1 ............................ standardavvikelse för sammanslaget urval (Visas endast för inställningen Pooled: On.)




20070201

6-7 FördelningDet fi nns en rad olika typer av fördelning, men den mest kända är ”normalfördelning”, som är grundläggande för att utföra statistiska beräkningar. Normalfördelning är en symmetrisk fördelning centrerad på de fl esta förekomsterna av medelvärdesdata (den högsta frekvensen), med avtagande frekvens i takt med att man rör sig från mitten. Poisson-fördelning, geometrisk fördelning och olika andra fördelningsformer används också, beroende på datatypen.

Vissa trender kan bestämmas när fördelningsformen har bestämts. Du kan beräkna sannolikheten för att data som har hämtats från en fördelning ligger under ett visst värde.

Fördelning kan exempelvis användas för att beräkna avkastningsgrad vid tillverkningen av en produkt. När ett värde har fastställts som villkor, kan du beräkna normal sannolikhet vid uppskattning av vilken procentandel av produkterna som uppfyller villkoren. Omvänt kan ett mål för antalet lyckade försök (80 % till exempel) ställas upp som hypotes, och normalfördelning användas för att uppskatta vilken andel av produkterna som kommer att uppnå det här värdet.

Normal sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstätheten för normalfördelning utifrån ett givet x-värde.

Normal fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att normalfördelningsdata hamnar mellan två givna värden.

Inverterad, kumulativ normalfördelning beräknar ett värde som representerar placeringen för en given kumulativ sannolikhet inom en normalfördelning.

Student-t-sannolikhetstäthet beräknar t-sannolikhetstäthet utifrån ett givet x-värde.

Student-t-fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att t-fördelningsdata hamnar mellan två givna värden.

Liksom för t-fördelning, kan fördelningssannolikhet också beräknas för χ 2-, F-, binomial-,Poisson-, och geometrisk fördelning.

Tryck på 5(DIST) på den inledande STAT -lägesskärmen för att visa fördelningsmenyn, som innehåller följande alternativ.

•5(DIST)1(NORM) ... Normalfördelning (sid. 6-7-3)

2(t) ... Student- t-fördelning (sid. 6-7-7)

3(CHI) ... χ 2-fördelning (sid. 6-7-9)

4(F) ... F-fördelning (sid. 6-7-12)

5(BINM) ... Binomialfördelning (sid. 6-7-16)

6(g)1(POISN) ... Poisson-fördelning (sid. 6-7-19)

6(g)2(GEO) ... Geometrisk fördelning (sid. 6-7-21)

6-7-1Fördelning

20070201

u Gemensamma fördelningsfunktionerNär du har ritat en graf kan du använda funktionen P-CAL för att beräkna ett uppskattat p-värde för ett visst x-värde.

Nedan beskrivs den allmänna proceduren för att använda funktionen P-CAL.

1. När du har ritat en fördelningsgraf trycker du på !5(G-SLV) 1(P-CAL) för att visa inmatningsdialogrutan för x-värdet.

2. Mata in önskat värde för x och tryck sedan på w.

• Värdena x och p visas nu längst ned på displayen och markören fl yttas till motsvarande punkt på grafen.

3. Om du trycker på v eller en sifferknapp nu visas inmatningsdialogrutan för x-värdetigen, så att du kan utföra ytterligare en beräkning av uppskattat värde om du vill.

4. När du är klar trycker du på J för att rensa koordinatvärdena och markören från displayen.

# Om du utför en analysfunktion lagras värdena x och p automatiskt i de motsvarande alfavariablerna X och P.

6-7-2Fördelning

20070201

k Normalfördelning

u Normal sannolikhetstäthetNormal sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstätheten för normalfördelning utifrån ett givet x-värde. Normal sannolikhetstäthet tillämpas på standardnormalfördelning.

( σ > 0)


5(DIST)

1(NORM)

1(Npd)

Data anges med parameterspecifi kation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder. x ................................. data

σ ................................. standardavvikelse ( σ > 0)

μ ................................. medelvärde

Save Res .................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)

Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf

• Om du anger σ = 1 och μ = 0 anges standardnormalfördelning.

När alla parametrar har ställts in använder du c för att fl ytta markeringen till ”Execute” och trycker sedan på en av funktionsknapparna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.




p ................................. normal sannolikhetstäthet

πσ2f(x) = 1 e

–2 2σ

(x – μ)2μ

πσ2f(x) = 1 e

–2 2σ

(x – μ)2μ

# V-Window-inställningarna för grafritning ställs in automatiskt när [Stat Wind] har angetts till [Auto] på inställningsskärmen. De aktuella

V-Window-inställningarna används för grafritning när [Stat Wind] har angetts till [Manual].

6-7-3Fördelning

20070201

u Normal fördelningssannolikhetNormal fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att normalfördelningsdata hamnar mellan två givna värden.

a : undre gränsb : övre gräns


5(DIST)

1(NORM)

2(Ncd)


Lower .......................... undre gräns

Upper .......................... övre gräns


μ ................................. medelvärde





πσ2p = 1 e

–dx2 2σ

(x – μ)2μ

a

b∫πσ2p = 1 e

–dx2 2σ

(x – μ)2μ

a

b∫

# Det går inte att rita grafer för normal fördelningssannolikhet.

6-7-4Fördelning

20070201

6-7-5Fördelning


p ................................. normal fördelningssannolikhet

z:Low .......................... undre z-värde (omvandlas till standardiserat z resultat för undre värde)

z:Up ............................ övre z-värde (omvandlas till standardiserat z-resultat för övre värde)

u Inverterad, kumulativ normalfördelningInverterad, kumulativ normalfördelning beräknar ett värde som representerar placeringen för en given kumulativ sannolikhet inom en normalfördelning.

Tail: Leftövre gräns för integrations-intervall α = ?

f (x)dx = p∫f (x)dx = p−∞∫ f (x)dx = p

+∞

∫ f (x)dx = p∫f (x)dx = p−∞∫ f (x)dx = p

+∞

∫Tail: Rightundregräns för integrations-intervall α = ?

Tail: Centralövre och undre gräns för integrations-intervall α = ? β = ?

Ange sannolikheten och använd den här formeln för att erhålla integrationsintervallet.


5(DIST)

1(NORM)

3(InvN)


Tail .............................. specifi kation av sannolikhetsvärdets svans (Left, Right, Central)

Area ............................ sannolikhetsvärde (0 < Area < 1)


μ ................................. medelvärde


Execute ...................... utför en beräkning

20070201




x .................................. inverterad, kumulativ normalfördelning

• När [Left] väljs för [Tail]:övre gräns för integrationsintervall.

• När [Right] väljs för [Tail]:undre gräns för integrationsintervall.

• När [Central] väljs för [Tail]:övre och undre gräns för integrationsintervall.

# Det går inte att rita grafer för inverterad, kumulativ normalfördelning.

6-7-6Fördelning

20070201

k Student- t-fördelning

u Student- t-sannolikhetstäthetStudent-t-sannolikhetstäthet beräknar t-sannolikhetstäthet utifrån ett givet x-värde


5(DIST)

2(t)

1(tpd)


x ................................. data

df ................................ frihetsgrader ( df > 0)







p .................................. Student- t-sannolikhetstäthet

f (x) = Γ

Γ

dfπ

–df+1

2

2df2

df + 1dfx2

1+f (x) =

Γ

Γ

dfπ

–df+1

2

2df2

df + 1dfx2

1+

# De aktuella V-Window-inställningarna används för grafritning när [Stat Wind] har angetts till [Manual] på inställningsskärmen. V-Window-inställningarna nedan ställs in

automatiskt när [Stat Wind] har angetts till [Auto].

Xmin = –3,2, Xmax = 3,2, Xscale = 1,

Ymin = –0,1, Ymax = 0,45, Yscale = 0,1

6-7-7Fördelning

20070201

u Student- t-fördelningssannolikhetStudent-t fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att t-fördelningsdata hamnar mellan två givna värden.

a : undre gräns b : övre gräns


5(DIST)

2(t)

2(tcd)



Upper .......................... övre gräns

df ................................ frihetsgrader ( df > 0)





p = Γ

Γ

dfπ2df

2df + 1

–df+1

2

dfx2

1+ dxa

b

∫p = Γ

Γ

dfπ2df

2df + 1

–df+1

2

dfx2

1+ dxa

b

∫

# Det går inte att rita grafer för Student- t-fördelningssannolikhet.

6-7-8Fördelning

20070201


p .................................. Student- t-fördelningssannolikhet

t:Low ............................ undre t-värde (inmatat undre värde)

t:Up.............................. övre t-värde (inmatat övre värde)

k χ 2-fördelning

u χ 2-sannolikhetstäthet χ 2-sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstäthetsfunktionen för χ 2-fördelningen vid ettgivet x-värde.


5(DIST)

3(CHI)

1(Cpd)


x ................................. data

df ................................ frihetsgrader (positivt heltal)






f(x) =

Γ

1

2df

df2 x e

21

df2

–1x2

–

f(x) =

Γ

1

2df

df2 x e

21

df2

–1x2

–

6-7-9Fördelning

20070201


p .................................. χ 2-sannolikhetstäthet

# De aktuella V-Window-inställningarna används för grafritning när [Stat Wind] har angetts till [Manual] på inställningsskärmen. V-Window-inställningarna nedan ställs in

automatiskt när [Stat Wind] har angetts till [Auto].

Xmin = 0, Xmax = 11,5, Xscale = 2,

Ymin = –0,1, Ymax = 0,5, Yscale = 0,1

6-7-10Fördelning

20070201

u χ 2-sannolikhetstäthet χ 2-fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att χ 2-fördelningsdata hamnar mellan två givna värden.



5(DIST)

3(CHI)

2(Ccd)



Upper .......................... övre gräns

df ................................ frihetsgrader (positivt heltal)





p =

Γ

1

2df

df2

x e dx21 df

2–1

x2

–

a

b

∫p =

Γ

1

2df

df2

x e dx21 df

2–1

x2

–

a

b

∫

# Det går inte att rita grafer för χ 2-fördelningssannolikhet.

6-7-11Fördelning

20070201


p .................................. χ 2-fördelningssannolikhet

k F-fördelning

u F-sannolikhetstäthet F -sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstäthetsfunktionen för F-fördelningen vid ettgivet x-värde.


5(DIST)

4(F)

1(Fpd)


x ................................. data

n :df ............................. täljarens frihetsgrader (positivt heltal)

d :df ............................. nämnarens frihetsgrader (positivt heltal)






Γ

n2x

dn

n2–1

2n

Γ2

n + d

Γ 2d d

nx1 +

n + d2

f (x) = –

Γ

n2x

dn

n2–1

2n

Γ2

n + d

Γ 2d d

nx1 +

n + d2

f (x) = –

6-7-12Fördelning

20070201


p .................................. F-sannolikhetstäthet

# V-Window-inställningarna för grafritning ställs in automatiskt när [Stat Wind] har angetts till [Auto] på inställningsskärmen. De aktuella

V-Window-inställningarna används för grafritning när [Stat Wind] har angetts till [Manual].

6-7-13Fördelning

20070201

u F-fördelningssannolikhet F -fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att F-fördelningsdata hamnar mellan två givna värden.



5(DIST)

4(F)

2(Fcd)



Upper .......................... övre gräns

n :df ............................. täljarens frihetsgrader (positivt heltal)

d :df ............................. nämnarens frihetsgrader (positivt heltal)





p = Γ

n2

dxxdn

n2

–1

2n

Γ2

n + d

Γ 2d d

nx1 +

n + d2

–

a

b

∫p = Γ

n2

dxxdn

n2

–1

2n

Γ2

n + d

Γ 2d d

nx1 +

n + d2

–

a

b

∫

# Det går inte att rita grafer för F-fördelningssannolikhet.

6-7-14Fördelning

20070201


p .................................. F-fördelningssannolikhet

6-7-15Fördelning

20070201

k Binomialfördelning

u BinomialsannolikhetBinomialsannolikhet beräknar en sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta binomialfördelningen, med det givna antalet försök och sannolikheten för att varje försök lyckas.

p : sannolikhet för att ett försök lyckas (0 < p < 1) n : antal försök


5(DIST)

5(BINM)

1(Bpd)

Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifi kation.

Data ............................ datatyp

List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data (List 1 till 26)

Numtrial ...................... antal försök

p ................................. sannolikhet för att ett försök lyckas (0 < p < 1)



Nedan förklaras vad det alternativ för parameterdataspecifi kation som skiljer sig från listdataspecifi kation betyder.

x ................................. heltal från 0 till n



f (x) = nCxpx(1–p)n – x (x = 0, 1, ·······, n)f (x) = nCxpx(1–p)n – x (x = 0, 1, ·······, n)

# Det går inte att rita grafer för binomialfördelning.

6-7-16Fördelning

20070201


p .................................. binomialsannolikhet

u Kumulativ binomialtäthetKumulativ binomialtäthet beräknar en kumulativ sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta binomialfördelningen, med det givna antalet försök och sannolikheten för att varje försök lyckas.


5(DIST)

5(BINM)

2(Bcd)


Data ............................ datatyp

List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data (List 1 till 26)

Numtrial ...................... antal försök





x ................................. heltal från 0 till n

6-7-17Fördelning

20070201




p .................................. sannolikhet för att ett försök lyckas

6-7-18Fördelning

20070201

k Poisson-fördelning

u Poisson-sannolikhetPoisson-sannolikhet beräknar en sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta Poisson-fördelningen med det givna medelvärdet.

( x = 0, 1, 2, ···) μ : medelvärde ( μ > 0)


5(DIST)

6(g)1(POISN)

1(Ppd)


Data ............................ datatyp

List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data(List 1 till 26)

μ ................................. medelvärde ( μ > 0)




x ................................. ( x > 0)




p ................................. Poisson-sannolikhet

f(x) =x!

e– xμμf(x) =

x!e– xμμ

# Det går inte att rita grafer för Poisson-fördelning.

6-7-19Fördelning

20070201

u Kumulativ Poisson-täthetKumulativ Poisson-täthet beräknar en kumulativ sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta Poisson-fördelningen med det givna medelvärdet.


5(DIST)

6(g)1(POISN)

2(Pcd)


Data ............................ datatyp


μ ................................. medelvärde ( μ > 0)




x ................................. ( x > 0)




p .................................. kumulativ Poisson-sannolikhet

6-7-20Fördelning

20070201

6-7-21Fördelning

# Det går inte att rita grafer för geometrisk fördelning.

# Det positiva heltalet beräknas oavsett om listdata (Data:List) eller x-värde (Data:variable) har angetts.

k Geometrisk fördelning

u Geometrisk sannolikhetGeometrisk sannolikhet beräknar sannolikheten vid ett givet värde, och numret för det första försök som lyckas, för den geometriska fördelningen med en given sannolikhet för att varje försök lyckas.

( x = 1, 2, 3, ···)


5(DIST)

6(g)2(GEO)

1(Gpd)


Data ............................ datatypList .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data

(List 1 till 26) p ................................. sannolikhet för att ett försök lyckas (0 < p < 1)Save Res .................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till

26)Execute ....................... utför en beräkning


x ................................. positivt heltal ( x > 1)




p ................................. geometrisk sannolikhet

f(x)= p(1– p)x – 1f(x)= p(1– p)x – 1

20070201

u Kumulativ geometrisk täthetKumulativ geometrisk täthet beräknar en kumulativ sannolikhet vid ett givet värde, numret för det första försök som lyckas, för den diskreta geometriska fördelningen med den givna sannolikheten för att varje försök lyckas.


5(DIST)

6(g)2(GEO)

2(Gcd)


Data ............................ datatyp






x ................................. positivt heltal ( x > 1)




p ................................. kumulativ geometrisk sannolikhet

# Det positiva heltalet beräknas oavsett om listdata (Data:List) eller x-värde (Data:variable) har angetts.

6-7-22Fördelning

20070201

Ekonomiska kalkyler (TVM)

Läget TVM används för följande typer av ekonomiska kalkyler.• Enkel ränta• Sammansatt ränta• Kassafl öde (investeringsbedömning)• Amortering• Konvertering av räntesatser (årlig procentuell ränta och

effektiv ränta)• Inköpskostnad, försäljningspris, marginal• Datumberäkningar

7-1 Innan du gör ekonomiska beräkningar7-2 Enkel ränta7-3 Sammansatt ränta7-4 Kassafl öde (investeringsbedömning)7-5 Amorteringar7-6 Räntekonvertering7-7 Inköpskostnad, försäljningspris, marginal7-8 Datumberäkningar

7

Kapitel

20070201

7-1 Innan du gör ekonomiska beräkningarByt till läget TVM på huvudmenyn. Någon av menyerna nedan visas.

Menyn Financial 1 Menyn Financial 2

• { SMPL} … {enkel ränta}

• { CMPD} … {sammansatt ränta}

• { CASH} … {kassafl öde (investeringsbedömning)}

• { AMT} … {amortering}

• { CNVT} … {räntekonvertering}

• { COST} … {inköpskostnad, försäljningspris, marginal}

• { DAYS } … {datumberäkningar}

k Inställningar

u Payment

• { BGN}/{END} … Anger betalningsperiodens {början}/{slut}

u Date Mode

• { 365}/{360} … Anger om beräkningarna ska utföras med {365-dagarsår} eller {360-dagarsår}

När du använder läget TVM bör du tänka på följande i samband med inställningar.

• Om du ritar en ekonomisk graf med alternativet Label aktiverat visas etiketten CASH på vertikalaxeln (insättningar, uttag), och TIME på horisontalaxeln (frekvens).

• Antalet visade siffror i läget TVM skiljer sig från antalet visade siffror i andra lägen. Räknaren ställer automatiskt om till Norm 1 när du växlar till läget TVM. Inställningen Sci (antal signifi kanta siffror) eller Eng (SI-notation) ignoreras.

7-1-1Innan du gör ekonomiska beräkningar

20070201

7-1-2Innan du gör ekonomiska beräkningar

k Grafer i läget TVM

Efter en ekonomisk beräkning kan du använda 6(GRPH) för att visa resultatet grafi skt.

• Om du trycker på 1(Trace) eller !1(TRCE) när en graf visas på displayen aktiveras spårningsfunktionen som kan användas för att visa andra relaterade resultat. Om du till exempel beräknar enkel ränta kan du trycka på e för att visa PV, SI och SFV. Om du trycker på d visas samma värden i omvänd ordning.

• Kommandona Zoom, Scroll och Sketch kan inte användas i läget TVM.

• Om värdet på startkapitalet (PV) eller inköpspriset (PRC) ska vara positivt eller negativt värde beror på vilken typ av kalkyl du gör.

• Observera att graferna endast är illustrationer till beräkningsresultat i läget TVM.

• Observera också att resultaten som fås i detta läget endast ska betraktas som referensvärden.

• Om du genomför en verklig ekonomisk transaktion bör du jämföra dina beräkningar med den information som det aktuella fi nansinstitutet ger.

20070201

7-2 Enkel räntaRäknaren använder följande formler för att beräkna enkel ränta.

u Formel

365-dagarsläge SI : räntan : antal betalningsperioder

360-dagarsläge PV : insatt startkapitalI% : årsräntaSFV : insatt kapital plus ränta

Tryck på 1(SMPL) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för enkel ränta.

1(SMPL)

n .................................. antal ränteperioder (dagar)

I % ............................... årsränta

PV ............................... lånebelopp

Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen.

• { SI} … {enkel ränta}

• { SFV} … {enkelt slutvärde}

• Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.

SI' = n365

× PV × i

SI' = n360

× PV × i

I%100

i =

I%100

i =

SI' = n365

× PV × i

SI' = n360

× PV × i

I%100

i =

I%100

i =

SI = –SI'SFV = –(PV + SI' )SI = –SI'SFV = –(PV + SI' )

7-2-1Enkel ränta

20070201

7-2-2Enkel ränta

Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna.

• { REPT} … {parameterinmatning}

• { GRPH} … {ritar graf}

Efter att du har ritat en graf kan du trycka på !1(TRCE) för att aktivera spårningsfunktionen och visa resultaten längs grafen.

Varje gång du trycker på e när spårningen är aktiverad växlar du mellan det visade värdet i talföljden: nuvärde ( PV) → enkel ränta ( SI) → enkelt slutvärde ( SFV). Om du trycker på dväxlar du mellan värdena i omvänd ordning.

Tryck på J för att gå tillbaka till parameterinmatningen.

20070201

7-3-1Sammansatt ränta

7-3 Sammansatt räntaRäknaren använder följande formler för att beräkna sammansatt ränta.

u Formel I

Där:

PV + PMT × + FVi(1 + i)n (1 + i)n

(1 + i × S)[(1+ i)n –1] 1 = 0 i =

100

I %PV + PMT × + FV

i(1 + i)n (1 + i)n

(1 + i × S)[(1+ i)n –1] 1 = 0 i =

100

I %

PV = – (PMT × + FV × )βαPV = – (PMT × + FV × )βα

FV = –β

PMT × + PVαFV = –

βPMT × + PVα

PMT = –βPV + FV ×

αPMT = –βPV + FV ×

α

n =

log{ }log(1 + i)

(1+ i × S ) PMT + PVi

(1+ i × S ) PMT – FVi

n =

log{ }log(1 + i)

(1+ i × S ) PMT + PVi

(1+ i × S ) PMT – FVi

PV : nuvärde FV : slutvärde PMT : betalning n : antal beräkningstillfällen I % : årsränta

i beräknas med Newtons metod.

S = 0 antas för slutet av perioden S = 1 antas för början av perioden

F (i) = Formel I

u Formel II ( I% = 0)

Där:

i(1 + i)n

(1 + i × S)[(1 + i)n –1]=α

i(1 + i)n

(1 + i × S)[(1 + i)n –1]=α

(1+ i)n

1=β

(1+ i)n

1=β

+ (1 + i × S)[n(1 + i)–n–1]+S

– nFV(1 + i)–n–1

ii

PMT (1 + i × S)[1 – (1 + i)–n]F(i)'= –[

+S [1 – (1 + i)–n] ]+ (1 + i × S)[n(1 + i)–n–1]+S

– nFV(1 + i)–n–1

ii

PMT (1 + i × S)[1 – (1 + i)–n]F(i)'= –[

+S [1 – (1 + i)–n] ]

PV + PMT × n + FV = 0PV + PMT × n + FV = 0

PV = – (PMT × n + FV )PV = – (PMT × n + FV )

20070201

• En insättning visas med ett plustecken (+), och uttag visas med minustecken (–).

u Konvertera mellan nominell ränta och effektiv räntaDen nominella räntan (det I%-värde som användaren anger) konverteras till en effektiv ränta (I%' ) om antalet betalningstillfällen per år ( P/Y) skiljer sig från antalet ränteberäknings-tillfällen per år ( C/Y). Den här konverteringen krävs för att beräkna utvecklingen av sparkonton, återbetalning av annuitetslån, o.s.v.

P/Y : antal betalningar tillfällen per år

C/Y : ränteberäknings- tillfällen per år

Vid beräkning av n, PV, PMT, FV

Följande beräkning sker efter konvertering från nominell ränta till effektiv ränta, och resultatet används för alla senare beräkningar.

Vid beräkning av I%

Efter att I% har beräknats, utförs följande beräkning för att konvertera till I%'. P/Y : antal betalningar tillfällen per år

C/Y : ränteberäknings- tillfällen per år

Värdet på I%' returneras som resultatet av I%-beräkningen.

FV = – (PMT × n + PV )FV = – (PMT × n + PV )

nPMT = –

PV + FV

nPMT = –

PV + FV

PMTn = –

PV + FV

PMTn = –

PV + FV

I%' = I%(1+ ) –1

[C / Y ][P / Y ]

100 × [C / Y ]{ } × 100I%' = I%(1+ ) –1

[C / Y ][P / Y ]

100 × [C / Y ]{ } × 100

i = I%'÷100i = I%'÷100

I%' = I%(1+ ) –1

[C / Y ][P / Y ]

100{ } × [C / Y ] × 100I%' = I%(1+ ) –1

[C / Y ][P / Y ]

100{ } × [C / Y ] × 100


20070201

Tryck på 2(CMPD) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för sammansatt ränta.

2(CMPD)

n .................................. antal beräkningstillfällen

I % ................................ årsränta

PV ............................... nuvärde (lånat belopp eller startkapital)

PMT ............................ belopp vid varje betalningstillfälle (amortering eller insättning)

FV ............................... slutvärde (återstående skuld eller kapital plus ränta)

P /Y .............................. antal betalningar per år

C /Y .............................. ränteberäkningar per år

Viktigt!Inmatning av värden

En period ( n) uttrycks som ett positivt värde. Antingen är nuvärdet ( PV) eller slutvärdet ( FV)positivt. Det andra värdet ( PV eller FV) är alltid negativt.

Noggrannhet

Räknaren använder Newtons metod för ränteberäkningar, vilket ger resultat vars noggrannhet beror på ett fl ertal faktorer. Detta innebär att du bör tänka på räknarens begränsade noggrannhet när du gör ränteberäkningar.


20070201



• { n} … {antal beräkningstillfällen}

• { I%} … {årsränta}

• { PV} … {nuvärde} (Lån: lånat belopp, sparkonto: startkapital)

• { PMT} … {betalning} (Lån: amortering, sparkonto: insatt belopp)

• { FV} … {slutvärde} (Lån: kvarstående skuld, sparkonto: insatt kapital plus ränta)

• { AMT} … {amorteringsmenyn}




• { AMT} … {amorteringsmenyn}




20070201

7-4 Kassafl öde (investeringsbedömning)Räknaren använder metoden för diskonterat kassafl öde (DCF) vid investeringsbedömningar genom att kassafl ödet summeras för en fast period. Räknaren kan utföra fyra typer av investeringsbedömningar.

• Nettonuvärde ( NPV)

• Nettoslutvärde ( NFV)

• Internränta ( IRR)

• Återbetalningsperiod* ( PBP)

* Återbetalningsperioden ( PBP, payback period) kan också kallas för den diskoterade återbetalningsperioden ( DPP, discounted payback period). När den årliga räntan ( I%) är noll, kallas återbetalningsperioden för enkel återbetalningsperiod ( SPP, simple payback period).

Ett kassafl ödesdiagram som det i illustrationen kan användas för att visualisera fi nansiella tillgångar och skulder.

Med denna graf representeras den initiala investeringskostnaden av CF0. Kassafl ödet efter ett år visas med CF1, efter två år med CF2, och så vidare.

Investeringsbedömningar kan användas för att avgöra om en viss investering håller sig inom den ursprungliga prognosen eller inte.

u NPV

n : heltal mellan 0 och 254

u NFV

u IRR

I denna formel är NPV = 0, och värdet på IRR är ekvivalent med i × 100. Observera att mycket små bråktal tenderar att ackumuleras under beräkningarna, vilket gör att NPV aldrig blir exakt noll. Värdet på IRR blir mer noggrant när NPV närmar sig noll.

CF0

CF1

CF2CF3

CF4

CF5CF6

CF7

CF0

CF1

CF2CF3

CF4

CF5CF6

CF7

NPV = CF0 + + + + … +(1+ i)CF1

(1+ i)2

CF2

(1+ i)3

CF3

(1+ i)n

CFni =

100

I %NPV = CF0 + + + + … +

(1+ i)CF1

(1+ i)2

CF2

(1+ i)3

CF3

(1+ i)n

CFni =

100

I %

NFV = NPV × (1 + i )n NFV = NPV × (1 + i )n

0 = CF0 + + + + … +(1+ i)CF1

(1+ i)2

CF2

(1+ i)3

CF3

(1+ i)n

CFn0 = CF0 + + + + … +

(1+ i)CF1

(1+ i)2

CF2

(1+ i)3

CF3

(1+ i)n

CFn

7-4-1Kassafl öde (investeringsbedömning)

20070201

u PBP

n : Minsta positiva heltal som uppfyller villkoret NPVn < 0, NPVn+1 > 0, eller 0.

• Tryck på 3(CASH) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för kassafl ödesberäkningar.

3(CASH)

I % ................................ räntesats (%)

Csh .............................. lista för kassafl öde

Om du inte har matat in värden i en lista trycker du på 5('LIST) och skapar en lista med värden.


• { NPV} … {nettonuvärde}

• { IRR} … {internränta}

• { PBP} … {återbetalningsperiod}

• { NFV} … {nettoslutvärde}

• { 'LIST} … {matar in data i en lista}

• { LIST} … {anger en lista för datainmatning}


PBP =

NPVn = Σ

{0 .................................. (CF0 > 0)

n – NPVn

n

k = 0

NPVn+1 – NPVn

CFk(1 + i)k

(Ej samma som ovan)...PBP =

NPVn = Σ

{0 .................................. (CF0 > 0)

n – NPVn

n

k = 0

NPVn+1 – NPVn

CFk(1 + i)k

(Ej samma som ovan)...


20070201







20070201

7-5 Amorteringar Räknaren kan användas för att beräkna amortering och ränta för ett annuitetslån, kvarstående skuld och summan av amorteringar och ränta fram till en viss tidpunkt.

u Formel

a : räntedelen av avbetalningen PM1 ( INT )

b : amorteringsdelen av avbetalningen PM1 ( PRN )

c : saldo efter avbetalning PM2 ( BAL )

d : sammanlagt saldo från avbetalning PM1 till avbetalning PM2 ( Σ PRN )

e : total ränta från avbetalning PM1 till avbetalning PM2 ( Σ INT )

* a + b = en återbetalning ( PMT )

c

a

b

Annuitetsbelopp

Antal avbetalningar

1 PM1 PM2 Sista.............. ..................... ............

c

a

b

Annuitetsbelopp

Antal avbetalningar

1 PM1 PM2 Sista.............. ..................... ............

Annuitetsbelopp

Antal avbetalningar

1 PM1 PM2 Sista............... .................. ...............

d

e

Annuitetsbelopp

Antal avbetalningar

1 PM1 PM2 Sista............... .................. ...............

d

e

7-5-1Amorteringar

20070201

BAL 0 = PV ( INT1 = 0 och PRN1 = PMT vid avbetalningsperiodens början)

u Konvertera mellan nominell ränta och effektiv räntaDen nominella räntan (det I%-värde som användaren anger) konverteras till en effektiv ränta ( I%' ) för annuitetslån där antalet avbetalningar per år skiljer sig från antalet ränteberäkningar per år.

Följande beräkning sker efter konvertering från nominell ränta till effektiv ränta, och resultatet används för alla senare beräkningar.

Tryck på 4(AMT) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för amorteringar.

4(AMT)

PM1 .............................. första betalning av avbetalningarna 1 till n

PM2 .............................. andra betalning av avbetalningarna 1 till n

n .................................. avbetalningar

I % ................................ räntesats

PV ............................... lånebelopp

PMT ............................ annuitet

FV ............................... saldo efter sista avbetalningen

P /Y .............................. avbetalningar per år

C /Y .............................. ränteberäkningar per år

a : INTPM1 = I BALPM1–1 × i I × (PMT sign)b : PRNPM1 = PMT + BALPM1–1 × i

c : BALPM2 = BALPM2–1 + PRNPM2

d : Σ PRN = PRNPM1 + PRNPM1+1 + … + PRNPM2

e : Σ INT = INTPM1 + INTPM1+1 + … + INTPM2

PM2

PM1

PM2

PM1

a : INTPM1 = I BALPM1–1 × i I × (PMT sign)b : PRNPM1 = PMT + BALPM1–1 × i

c : BALPM2 = BALPM2–1 + PRNPM2

d : Σ PRN = PRNPM1 + PRNPM1+1 + … + PRNPM2

e : Σ INT = INTPM1 + INTPM1+1 + … + INTPM2

PM2

PM1

PM2

PM1

I%' = I%(1+ ) –1

[C / Y ][P / Y ]

100 × [C / Y ]{ } × 100I%' = I%(1+ ) –1

[C / Y ][P / Y ]

100 × [C / Y ]{ } × 100

i = I%'÷100i = I%'÷100

7-5-2Amorteringar

20070201

7-5-3Amorteringar


• { BAL } … {saldo efter avbetalning PM2}

• { INT} … {räntedelen av avbetalningen PM1}

• { PRN} … {amorteringsdelen av avbetalning PM1}

• { Σ INT} … {sammanlagd ränta från avbetalning PM1 till avbetalning PM2}

• { Σ PRN} … {sammanlagd amortering från avbetalning PM1 till avbetalning PM2}








Första gången du trycker på !1(TRCE) visas INT och PRN när n = 1. Nästa gång du trycker på e visas INT och PRN när n = 2, n = 3, och så vidare.


20070201

7-6 RäntekonverteringI detta avsnitt beskrivs hur du konverterar mellan en årlig nominell ränta och en effektiv ränta.

u Formel

APR : nominell årsränta (%) EFF : effektiv ränta (%) n : antal ränteberäkningar

Tryck på 5(CNVT) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för räntekonvertering.

5(CNVT)

n .................................. antal ränteberäkningar

I %................................. räntesats


• { 'EFF} … {konverterar årlig nominell ränta till effektiv ränta}

• { 'APR} … {konverterar effektiv ränta till årlig nominell ränta}




EFF = n

APR/1001+ –1 × 100n

EFF = n

APR/1001+ –1 × 100n

APR = 100EFF1+ –1 × n ×100

1n

APR = 100EFF1+ –1 × n ×100

1n

7-6-1Räntekonvertering

20070201

7-7 Inköpskostnad, försäljningspris, marginalDu kan beräkna ett av värdena inköpskostnad, försäljningspris eller marginal om de två övriga värdena är kända.

u Formel

CST : inköpskostnad SEL : försäljningspris MRG : marginal

Tryck på 1(COST) på menyn Financial 2 för att visa följande inmatningsmeny.

6(g)1(COST)

Cst ................................ inköpskostnad

Sel ................................ försäljningspris

Mrg ............................... marginal


• { COST} … {inköpskostnad}

• { SEL} … {försäljningspris}

• { MRG} … {marginal}




CST = SEL 100MRG1–

SEL =

100MRG1–

CST

MRG(%) = SELCST1– ×100

CST = SEL 100MRG1–

SEL =

100MRG1–

CST

MRG(%) = SELCST1– ×100

7-7-1Inköpskostnad, försäljningspris, marginal

20070201

7-8 DatumberäkningarDu kan beräkna antalet dagar mellan två datum, eller beräkna vilket datum som infaller ett givet antal dagar efter eller före ett annat datum.

Tryck på 2(DAYS) på menyn Financial 2 för att visa följande inmatningsmeny.

6(g)2(DAYS)

d1 ................................. datum 1

d2 ................................. datum 2

D .................................. antal dagar

Ange det första datumet genom att markera d1 eller d2. Om du trycker på en siffertangent för att mata in en månad visas följande inmatningsmeny på displayen.

7-8-1Datumberäkningar

# Du kan använda inställningsmenyn för att ange om ekonomiska kalkyler ska göras med 365- eller 360-dagarsår. Datumberäkningar utförs enligt den aktuella inställningen för antal dagar per år, men följande beräkningar kan inte utföras om inställningen är 360-dagarsår. Om du försöker göra det uppstår ett fel.

(datum) + (antal dagar)

(datum) – (antal dagar)

# Räknaren kan hantera datum mellan 1 januari 1901 och 31 december 2099.

20070201

Mata in månad, dag och år genom att trycka på w efter varje värde.


• { PRD} … {antal dagar från d1 till d2 (d2 – d1)}

• { d1+D} … {d1 plus ett antal dagar (d1 + D)}

• { d1–D} … {d1 minus ett antal dagar (d1 – D)}




Datumberäkningar för 360-dagarsårI följande avsnitt beskrivs hur beräkningar sker när alternativet Date Mode på inställningsmenyn är 360.

• Om d1 är den 31:a dagen i månaden, anses d1 vara dag 30 i den månaden.

• Om d2 är den 31:a dagen i en månad, anses d2 vara den första dagen i nästa månad, om inte d1 är dag 30.

7-8-2Datumberäkningar

20070201

Programmering8-1 Grundläggande programmering8-2 Funktionstangenter i läget PRGM8-3 Redigera programinnehåll8-4 Filhantering8-5 Kommandon8-6 Använda räknarfunktioner i program8-7 Kommandon i läget PRGM8-8 Programbibliotek

Räknaren har ungefär 64 kilobyte minne.

• Du kan kontrollera hur mycket minne som fi nns tillgängligt genom att växla till läget MEMORY från huvudmenyn och sedan trycka på 1(MAIN). Mer information fi nns i avsnittet ”12-7 Läget MEMORY ”.

8

Kapitel

20070201

8-1 Grundläggande programmeringBeskrivningKommandon och beräkningar exekveras sekventiellt, precis som när du använder manuella fl erradsuttryck.

Inställning1. Växla till PRGM-läge från huvudmenyn. När du gör det visas en programlista på

displayen.

Markerat programminne (använd f ochc för att fl ytta markeringen)

Filerna visas i alfabetisk ordning.

Exekvering2. Registrera ett fi lnamn.

3. Mata in programmet.

4. Kör programmet.

8-1-1Grundläggande programmering

# Om det inte fi nns några program i minnet när du växlar till läget PRGM visas meddelandet ”No Programs” på displayen och funktionsmenyn innehåller endast alternativet NEW ( 3).

# Värdet till höger om programlistan anger hur många byte minne varje program använder.

# Filnamn kan vara högst åtta tecken långa.

# Du kan använda följande tecken i ett fi lnamn: A till Z, r, θ , blanksteg, [, ], {, }, ’, ”, ~, 0 till 9, ., +,

–, ×, ÷

# Registrering av ett fi lnamn kräver 32 byte minne.

# Inmatningsmenyn för fi lnamn står kvar på displayen om du trycker på w utan att mata in ett fi lnamn.

# Om du vill stänga inmatningsmenyn och gå tillbaka till programlistan utan att registrera ett fi lnamn trycker du på J.

20070201

Exempel 1 Beräkna ytan (cm 2) och volymen (cm 3) på tre regelbundna oktaedrar där längden på en sida är 7, 10 respektive 15 cm.

Lagra formeln med fi lnamnet OCTA.

Nedan visas formlerna för att beräkna ytan S och volymen V av en regelbunden oktaeder där längden på en sida A är känd.

Procedur1m PRGM

23(NEW)OCTAw*1

3!J(PRGM)4(?)aav(A)6(g)5(:)*2

c*!x(')d*av(A)x6(g)5(^)

!x(')c/d*av(A)Md

JJ

41(EXE) ellerw

hw(längden på sidan A) S om A = 7 w V om A = 7

w

wbaw S om A = 10 w V om A = 10

w

wbfw S om A = 15 w*3 V om A = 15

AAS = 2'3 A2, V = A3––––

'23

S = 2'3 A2, V = A3––––'23

8-1-2Grundläggande programmering

*1 Tryck på 3(NEW). Markören ändras till bokstavsinmatning.

*2 Nedan visas hur beräkning av area och volym av en regelbunden oktaeder görs med manuell inmatning.

Ytarean S ............ c*!x(')d*

<längden på sidan A> xw

Volymen V ........... !x(')c/d*

<längden på sidan A> Mdw

*3 Om du trycker på w när programmets resultat visas på displayen går du tillbaka till programlistan.

# Du kan också köra ett program i läget RUN •MAT genom att trycka på: Prog ”<fi lnamn>” w.

# Om du trycker på w när resultatet av ett program som körts med denna metod resultat visas på displayen körs programmet igen.

# Ett fel uppstår om det program som anges av Prog ”<fi lnamn>” inte fi nns.

20070201

8-2 Funktionstangenter i läget PRGM• { NEW} ... {nytt program}

u Vid registrering av fi lnamn

• { RUN }/{BASE } ... {allmäna beräkningar}/{talbas} programinmatning

• { Q} ... {registrera lösenord}

• { SYBL} ... {symboler}

u Vid programinmatning —— 1(RUN) … standard

• { TOP }/{BTM} ... programmets {början}/{slut}

• { SRC} ... {sök}

• { MENU} ... {lägesmeny}

• { STAT }/{MAT }/{LIST}/{GRPH}/{DYNA }/{TABL }/{RECR} ... meny för {statistik}/{matris}/{lista}/{graf}/{dynamisk graf}/{tabell}/{rekursion}

• { A↔ a} ... {växlar mellan stora och små bokstäver}

• { CHAR} ... {visar en meny med diverse matematiska symboler, specialtecken och utökade tecken}

• Tryck på !J(PRGM) för att visa följande programmeny.

• { COM} ... {programkommando}

• { CTL} ... {programkörning}

• { JUMP} ... {hoppkommandon}

• { ?}/{^} ... {inmatning}/{utmatning}

• { CLR}/{DISP} ... {rensa}/{visa} kommandomenyn

• { REL} ... {villkorliga hopp med relationsoperator}

• { I/O} ... {I/O-styrning/överföring}

• { :} ... {avgränsare mellan uttryck och kommandon}

Mer information om dessa kommandon fi nns i avsnitt ”8-5 Kommandon”.

• Tryck på !m(SET UP) för att visa lägeskommandomenyn nedan.

• { ANGL}/{COOR}/{GRID}/{AXES}/{LABL}/{DISP}/{S/L}/{DRAW }/{DERV }/{BACK }/{FUNC}/{SIML}/{S-WIN}/{LIST}/{LOCS}/{T-VAR }/{Σ DSP}/{RESID}/{CPLX}/{FRAC }/{Y • SPD}

Mer information om dessa kommandon fi nns i avsnittet ”Funktionstangenter i inställningsmenyn” på sid. 1-8-1.

8-2-1Funktionstangenter i läget PRGM

20070201

u Vid programinmatning —— 2(BASE) *1

• { TOP }/{BTM}/{SRC}

• { MENU}

• { d~o} ... inmatning av {decimala}/{hexadecimala}/{binära}/{oktala} värden

• { LOG} ... {logiska operatorer}

• { DISP} ... konvertering av visat värde till {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt} värde

• { A↔ a}/{CHAR}

• Tryck på !J(PRGM) för att visa följande programmeny.

• { Prog } ... {hämta program}

• { JUMP}/{?}/{^}

• { REL} ... {logiska operatorer}

• { :} ... {avgränsare mellan uttryck och kommandon}

• Tryck på !m(SET UP) för att visa lägeskommandomenyn nedan.

• { Dec}/{Hex }/{Bin}/{Oct}

• { EXE}/{EDIT} ... {kör}/{redigera} program

• { NEW} ... {nytt program}

• { DEL}/{DEL • A} ... radera {visst program}/{alla program}

• { SRC}/{REN} ... {sök}/{ändra} fi lnamn

8-2-2Funktionstangenter i läget PRGM

*1 Program som skapats efter att du har tryckt på 2(BASE) anges med symbolen B höger om fi lnamnet.

20070201

8-3-1Redigera programinnehåll

8-3 Redigera programinnehåll

k Felsöka ett program

Ett logiskt fel i ett program som gör att programmet ger fel resultat eller inte kan exekveras alls kallas en ”bugg”, och arbetet med att leta rätt på och eliminera dessa fel kallas ”felsökning”. Något av följande symtom tyder på att ditt program innehåller buggar som måste åtgärdas.

• Felmeddelanden visas när programmet körs

• Felaktiga resultat

u Eliminera buggar som orsakar felmeddelandenEtt felmeddelande som det nedan visas när programmet innehåller ett ogiltigt kommando eller uttryck.

Om ett sådant felmeddelande visas trycker du på J för att gå till det ställe i programmet där felet påträffades. Markören blinkar på platsen för felet. Mer information fi nns i avsnittet”Felmeddelanden” (sid. α -1-1). Avsnittet innehåller även rekommenderade lösningar på problemet.

• Observera att platsen för felet inte visas när du trycker på J om programmet är lösenordsskyddat. Är programmet lösenordsskyddat visas programlistan.

u Eliminera buggar som ger felaktiga resultatOm programmet ger felaktiga resultat måste du gå igenom programmet och göra de ändringar som krävs.

1(TOP) ...... Flyttar markören till programmets början

2(BTM)...... Flyttar markören till programmets slut

20070201

kAnvända ett befi ntligt program för att skapa ett nytt program

Ibland kan du utnyttja ett gammalt program i minnet för att skapa ett nytt program. Hämta det gamla programmet, gör de ändringar som behövs och kör det nya programmet.

Exempel 2 Använd programmet OCTA (sid. 8-1-2) för att skapa ett nytt program som beräknar ytan (cm 2) och volymen (cm 3) av regelbundna tetraedrar där längden på en sida är 7, 10 respektive 15 cm

Använd fi lnamnet TETRA.

Nedan visas formlerna för att beräkna ytan S och volymen V av en regelbunden tetraeder där längden på en sida A är känd.

Använd följande knapptryckningar för att mata in programmet.

Längden av sidan A ..... !J(PRGM)4(?)aav(A)6(g)5(:)

Ytarean S ..................... !x(')d*av(A)x6(g)5(^)

Volymen V .................... !x(')c/bc*av(A)Md

Jämför detta med programmet för att beräkna ytan och volymen för en regelbunden oktaeder.

Längden av sidan A ..... !J(PRGM)4(?)aav(A)6(g)5(:)

Ytarean S ..................... c*!x(')d*av(A)x6(g)5(^)

Volymen V .................... !x(')c/d*av(A)Md

Du kan skapa programmet TETRA genom att göra följande ändringar i programmet OCTA.

• Ta bort c* (visas med en vågig linje ovan)

• Ändra d tillbc (visas med en heldragen understrykning)

AA

S = '3 A2, V = A3––––'212

S = '3 A2, V = A3––––'212


20070201


Redigera nu programmet OCTA för att skapa programmet TETRA.

1. Ändra programmets namn.

6(g)2(REN)ATETRAw

2. Redigera programmets innehåll.

2(EDIT)

eeeeeeDD

cDbc

J

3. Kör programmet.

1(EXE) ellerw

hw(längden på sidan A)

w

w

wbaw

w

w

wbfw

w

20070201


k Söka efter data i ett program

Exempel Sök efter bokstaven ”A” i programmet OCTA

1. Hämta programmet.

2. Tryck på 3(SRC) och mata in de data du söker efter.

3(SRC)

av(A)

3. Tryck på w för att starta sökningen. Innehållet i programmet visas på displayen med markören på positionen för den första förekomsten av det du sökte efter.* 1

4. Varje gång du trycker på w eller1(SRC) fl yttas markören till nästa förekomst av det du sökte efter.* 2

*1 Meddelandet ”Not Found” visas om de data du sökte efter inte fi nns i programmet.

*2 Sökningern avslutas om det ej förekommer fl er fall av datan du angav.

# Det går inte att söka efter tecknen ( _) och (^).

# När programmets innehåll visas på skärmen kan du använda piltangenterna för att fl ytta markören till ett annat ställe innan du söker efter nästa förekomst. När du trycker på w utförs sökningen endast i den del av programmet som fi nns efter markören.

# När sökningen har hittat en förekomst av det du sökte efter, kan du avbryta sökningen genom att mata in tecken eller fl ytta markören.

# Om du gör ett fel när du matar in de tecken som du vill söka efter kan du trycka på A för att nollställa sökuttrycket och mata in det igen.

20070201

8-4-1Filhantering

8-4 Filhantering

k Söka efter en fi l

u Söka efter fi lnamnet efter de första tecknen i fi lnamnet

Exempel Använd teckensökning för att hämta programmet OCTA

1. När programlistan visas trycker du på 6(g)1(SRC) och matar in de första tecknen i det fi lnamn du söker efter.

6(g)1(SRC)

OCT

2. Tryck på w för att söka.

• Det första namn som börjar med de tecken du matade in markeras.

# Om det inte fi nns ett program som börjar med de tecken du matade in visas meddelandet

”Not Found” på displayen. Om detta inträffar kan du trycka på J för att stänga felmeddelandet.

20070201

8-4-2Filhantering

k Ändra ett fi lnamn

Exempel Ändra namnet på fi len TRIANGLE till ANGLE

1. När programlistan visas trycker du på f ochc för att fl ytta markeringen till det fi lnamn som du vill ändra. Tryck sedan på 6(g)2(REN).

2. Gör ändringarna.

DDD

3. Tryck på w för att registrera det nya namnet och gå tillbaka till programlistan.

Programlistan sorteras om när du har ändrat ett fi lnamn.

k Radera ett program

u Radera ett visst program1. När programlistan visas använder du f ochc för att markera namnet på det

program som du vill ta bort.


3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort programmet eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting.

# Om du ändrar fi lnamnet till ett namn som redan är upptaget visas meddelandet ”Already Exists”. Du kan lösa problemet på två sätt.

- Tryck på J för att stänga felmeddelandet och gå tillbaka till fi lnamnsmenyn.

- Tryck på A för att nollställa fi lnamnet och mata in ett nytt.

20070201

8-4-3Filhantering

u Radera alla program1. Tryck på 5(DEL • A) när programlistan visas.

2. Tryck på 1(Yes) för att ta bort alla program i listan, eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting.

• Du kan också ta bort alla program genom att växla till läget MEMORY från huvudmenyn och sedan trycka på 1(MAIN) för att visa minnesinformationen.

Mer information fi nns i avsnittet ”12-7 Läget MEMORY ”.

k Registrera ett lösenord

När du matar in ett program kan du lösenordsskydda det så att bara den som kan lösenordet kan ändra programmet.

• Du behöver inte ange lösenordet för att köra programmet.

Exempel Skapa programmet AREA och skydda det med lösenordet CASIO

1. Tryck på 3(NEW) när programlistan visas och mata in det nya programmets fi lnamn.

3(NEW)

AREA

2. Tryck på 5(Q) och mata in lösenordet.

5(Q)

CASIO

# Du anger ett lösenord på samma sätt som när du matar in ett fi lnamn.

20070201

8-4-4Filhantering

3. Tryck på w för att registrera fi lnamnet och lösenordet. Mata sedan in programmets innehåll.

4. När du har matat in programmet trycker du på !J(QUIT) för att stänga programfi len och gå tillbaka till programlistan. Lösenordsskyddade fi ler visas med en asterisk (*) till höger om fi lnamnet.

k Hämta ett lösenordsskyddat program

Exempel Hämta programfi len AREA som är skyddad med lösenordet CASIO

1. När programlistan visas använder du f ochc för att markera namnet på det program som du hämtar.

2. Tryck på 2(EDIT).

3. Ange lösenordet och tryck på w för att hämta programmet.

# Om du trycker på w utan att mata in ett lösenord när du sparar ett nytt program kommer fi len att sparas utan lösenord. Om du trycker på w utan att mata in ett lösenord registreras endast fi lnamnet, utan lösenord.

# Om du anger ett felaktigt lösenord när du hämtar ett lösenordsskyddat program visas meddelandet ”Mismatch”. Tryck på J för att gå tillbaka till lösenordsinmatningsmenyn.

20070201

8-5-1Kommandon

8-5 Kommandon

kKommandon

Break ...............................................................................................................8-5-6

ClrGraph ....................................................................................................... 8-5-12

ClrList ............................................................................................................8-5-12

ClrMat ............................................................................................................8-5-12

ClrText ...........................................................................................................8-5-12

DispF-Tbl, DispR-Tbl .....................................................................................8-5-13

Do~LpWhile .....................................................................................................8-5-5

DrawDyna ..................................................................................................... 8-5-13

DrawFTG-Con, DrawFTG-Plt ........................................................................8-5-13

DrawGraph ....................................................................................................8-5-13

DrawR-Con, DrawR-Plt .................................................................................8-5-13

DrawR Σ -Con, DrawR Σ -Plt .............................................................................8-5-14

DrawStat ........................................................................................................8-5-14

DrawWeb ...................................................................................................... 8-5-14

Dsz ..................................................................................................................8-5-9

For~To~(Step~)Next ........................................................................................8-5-4

Getkey ...........................................................................................................8-5-15

Goto~Lbl ....................................................................................................... 8-5-10

If~Then~(Else~)IfEnd ......................................................................................8-5-4

Isz ..................................................................................................................8-5-11

Locate ............................................................................................................8-5-16

OpenComport38k/CloseComport38k ........................................................... 8-5-17

Prog ................................................................................................................ 8-5-7

RclCapt ......................................................................................................... 8-5-18

Receive ( / Send ( ..........................................................................................8-5-17

Receive38k/Send38k ................................................................................... 8-5-17

Return ..............................................................................................................8-5-8

Stop ................................................................................................................ 8-5-8

While~WhileEnd ..............................................................................................8-5-6

? (Inmatningskommandot) ...............................................................................8-5-2

^ (Utmatningskommandot) .............................................................................8-5-3

: (Flerradsuttryck) .............................................................................................8-5-3

_ (Vagnretur) .................................................................................................8-5-3

’ (Kommentarsavgränsare) ..............................................................................8-5-3

S(Hoppkod) ..................................................................................................8-5-11

=, ≠ , >, <, ≥ , ≤ (Relationsoperatorer) ............................................................ 8-5-18

20070201

8-5-2Kommandon

Följande typografi ska konventioner används i detta avsnitt.

Text i fet stil ................... Kommandon och andra uttryck som alltid måste matas in skrivs med fet stil.

{Klamrar} ....................... Klamrar används för att ange alternativ, där ett av alternativen måste anges i samband med ett kommando. Mata inte in klamrarna när du matar in kommandot.

[Hakparenteser] ........... Alternativ som är valfria skrivs inom hakparenteser. Mata inte in hakparenteserna när du matar in kommandot.

Numeriska uttryck ......... Numeriska uttryck (till exempel 10, 10 + 20, A) anger konstanter, beräkningar, numeriska konstanter, o.s.v.

Bokstäver ...................... Bokstäver anger strängar (till exempel AB).

k Grundläggande kommandon

? ( Inmatningskommandot)

Funktion: Frågar efter värden som ska tilldelas variabler vid programkörning.

Syntax: ? → <variabelnamn>, ”<ledtext>” ? → <variabelnamn>

Exempel: ? → A

Beskrivning:• Detta kommando avbryter tillfälligt programkörningen och frågar efter ett värde eller ett

uttryck som ska tilldelas en variabel. Om du inte anger en ledtext visas ett frågetecken (”?”) för att visa att räknaren väntar på inmatning. Om du anger en ledtext visas ”<ledtext>?” på displayen. Ledtexter kan vara högst 255 tecken långa.

• Användarens svar på inmatningskommandot måste vara ett värde eller ett uttryck, och uttrycket får inte vara ett fl erradsuttryck.

• Du kan ange namnet på en lista, namnet på en matris, ett funktionsminne (fn), en graf (Yn), o.s.v. som variabelnamn.

20070201

8-5-3Kommandon

^ ( Utmatningskommandot)

Funktion: Visar ett tillfälligt resultat vid programkörning.

Beskrivning:• Detta kommando avbryter körningen tillfälligt och visar bokstäver eller resultatet av

beräkningen omedelbart före kommandot.

• Utmatningskommandot ska användas på de ställen i programmet där du skulle ha tryckt på w vid manuella räkningar.

: ( Flerradsuttryck)

Funktion: Sammanbinder två uttryck för sekventiell exekvering.

Beskrivning:• Till skillnad från utmatningskommandot ( ), exekveras uttryck som är sammanbundna

med fl erradskommandot i följd utan avbrott.

• Kommandot kan användas för att länka två uttryck eller två kommandon.

• Du kan också använda vagnretur _ i stället för fl erradskommandot.

_ ( Vagnretur)

Funktion: Sammanbinder två uttryck för sekventiell exekvering.

Beskrivning:• Kommandot fungerar på samma sätt som fl erradskommandot.

• Du kan skapa en tom rad i programmet genom att endast mata in en vagnretur på raden. Om du använder vagnretur i stället för fl erradskommandot blir programmet lättare att läsa.

’ ( Kommentarsavgränsare)

Funktion: Anger att texten efter tecknet är en kommentar.

Beskrivning: All text efter apostrofen tolkas som en kommentar och exekveras inte.

20070201

k Programkommandon (COM)

If~Then~(Else~)IfEnd

Funktion: Uttrycket Then exekveras endast om If-villkoret är uppfyllt (evalueras till ett värde skiljt från noll). Else-uttrycket exekveras om If-villkoret inte är uppfyllt (evalueras till 0). IfEnd-uttrycket exekveras alltid efter antingen Then- eller Else-uttrycket.Syntax:

If <villkor> _:^

Then <uttryck> _:^

<uttryck>numeriskt uttryck

_:^

Else <uttryck> _:^

<uttryck>_:^

IfEnd

Parametrar: villkor, numeriskt uttryck

Beskrivning:

(1) If ~ Then ~ IfEnd• Om villkoret är uppfyllt fortsätter exekveringen med Then-uttrycket och därefter med

uttrycket efter IfEnd.• Om villkoret inte är uppfyllt fortsätter exekveringen direkt med uttrycket efter IfEnd.

(2) If ~ Then ~ Else ~ IfEnd• Om villkoret är uppfyllt fortsätter exekveringen med Then-uttrycket och går därefter direkt

till uttrycket efter IfEnd.• Om villkoret inte är uppfyllt går exekveringen vidare till Else-uttrycket och fortsätter

därefter med uttrycket efter IfEnd.

For~To~(Step~)Next

Funktion: Detta kommando upprepar allting mellan For-uttrycket och Next-uttrycket. Styrvariabeln tilldelas startvärdet vid den första evalueringen, och värdet på styrvariabeln ändras därefter med stegvärdet vid varje evaluering. Exekveringen fortsätter tills värdet på styrvariabeln överskrider slutvärdet.

Syntax:For <startvärde> → <styrvariabel> To <slutvärde>

Step <stegvärde>_:^

Next

Parametrar:

• styrvariabel: A till Z• startvärde: värde eller uttryck som ger ett värde (t.ex. sin x, A, o.s.v.)• slutvärde: värde eller uttryck som ger ett värde (t.ex. sin x, A, o.s.v.)• stegvärde: numeriskt värde (standard: 1)

8-5-4Kommandon

20070201

8-5-5Kommandon

Beskrivning:

• Stegvärdet är 1 om inget annat anges.

• Om startvärdet är mindre än slutvärdet, och om stegvärdet är positivt ökas styrvariabeln vid varje evalueringsvarv. Om startvärdet är större än slutvärdet, och om stegvärdet är negativt minskas styrvariabeln vid varje evalueringsvarv.

Do~LpWhile

Funktion: Kommandot upprepar givna kommandon så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll).

Syntax:

Do_:^

<uttryck> _:^

LpWhile < villkor > numeriskt uttryck

Parametrar: uttryck

Beskrivning:

• Kommandot upprepar de kommandon som fi nns i slingan så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll). När villkoret inte längre är uppfyllt (evalueras till 0) fortsätter exekveringen med det uttryck som följer på LpWhile-uttrycket.

• Eftersom villkoret kommer efter LpWhile-uttrycket kontrolleras villkoret efter att alla kommandon i slingan exekverats.

20070201

8-5-6Kommandon

While~WhileEnd

Funktion: Kommandot upprepar givna kommandon så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll).

Syntax:

While < villkor >_:^

<uttryck> _:^

WhileEndnumeriskt uttryck

Parametrar: uttryck

Beskrivning:

• Kommandot upprepar de kommandon som fi nns i slingan så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll). När villkoret inte längre är uppfyllt (evalueras till 0) fortsätter exekveringen med det uttryck som följer på WhileEnd-uttrycket.

• Eftersom villkoret kommer efter While-uttrycket kontrolleras villkoret innan något kommando i slingan exekverats.

k Programstyrningskommandon (CTL)

Break

Funktion: Detta kommando avbryter en programslinga och fortsätter med det kommando som kommer efter slingan.

Syntax: Break

Beskrivning:

• Detta kommando avbryter en programslinga och fortsätter med det kommando som kommer efter slingan.

• Kommandot kan användas för att avbryta en For-, Do- eller While-slinga.

20070201

8-5-7Kommandon

Prog

Funktion: Detta kommando anger att ett annat program ska köras som en subrutin. I läget RUN • MAT exekverar detta kommando ett nytt program.

Syntax: Prog ”fi lnamn”

Exempel: Prog ”ABC”

Beskrivning:

• Även om detta kommando fi nns i en programslinga, avbryter kommandot omedelbart slingan och överlämnar kontrollen till subrutinen.

• Kommandot kan användas hur många gånger som helst i en huvudrutin för att anropa oberoende subrutiner.

• En subrutin kan användas på fl era ställen i samma huvudrutin, och kan anropas av alla huvudrutiner.

Huvudrutin Subrutiner

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

• När en subrutin anropas körs subrutinen från början. Efter att subrutinen exekverats klart, returnerar den till huvudrutinen där exekveringen fortsätter med uttrycket efter kommandot Prog.

• Kommandot Goto~Lbl i en subrutin gäller endast den subrutinen. Hopp kan inte göras till en plats utanför en subrutin.

• Om det inte fi nns en subrutin med det namn som anges av kommandot Prog uppstår ett fel.

• I läget RUN • MAT kan du ange kommandot Prog och trycka på w för att starta det program som anges av kommandot.

D

C E I J

Prog ”E” Prog ”I” Prog ”J”

A

Prog ”D”

Prog ”C”

D

C E I J

Prog ”E” Prog ”I” Prog ”J”

A

Prog ”D”

Prog ”C”

20070201

8-5-8Kommandon

Return

Funktion: Detta kommando används för att returnera från en subrutin.

Syntax: Return

Beskrivning:

Kommandot Return i en huvudrutin gör att programkörningen avbryts. Kommandot Return i en subrutin gör att subrutinen avslutas. Exekveringen återförs till det progam som anropade subrutinen.

Stop

Funktion: Detta kommando avbryter programkörningen.

Syntax: Stop

Beskrivning:

• Detta kommando avbryter programkörningen.

• Om kommandot står i en slinga avbryts programkörningen utan att ett fel uppstår.

20070201

8-5-9Kommandon

k Hoppkommandon (JUMP)

Dsz

Funktion: Detta kommando är ett räknehopp som minskar värdet på en styrvariabel med 1, och sedan utför hoppet om variabelns värde är noll.

Syntax:Variabelvärde ≠ 0

Dsz <variabelnamn> : <uttryck> _:^

<uttryck>

Variabelns värde = 0

Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ [Exempel] Dsz B : Minskar värdet på variabeln B med 1.

Beskrivning:

Kommandot minskar värdet på styrvariabeln med 1, och testar sedan värdet. Om värdet är skiljt från noll fortsätter exekveringen med nästa uttryck. Om värdet är noll fortsätter exekveringen med det uttryck som följer fl erradskommandot (:), visningskommandot ( )eller vagnreturen ( _).

20070201

8-5-10Kommandon

Goto~Lbl

Funktion: Detta kommando utför ett ovillkorligt hopp till en given plats.

Syntax: Goto <etikett> ~ Lbl <etikett>

Parametrar: etikett: värde (0 till 9), variabel (A till Z, r, θ )Beskrivning:

• Kommandot består av två delar: Goto n (där n är en parameter enligt ovan) och Lbl n (där när den parameter som refereras till av Goto n). Kommandot överför exekveringen till det Lbl-uttryck vars n-parameter överensstämmer med Goto-uttrycket.

• Kommandot kan användas för att starta om ett program eller för att hoppa till vilket ställe som helst i programkoden.

• Kommandot kan användas tillsammans med villkorliga hopp och räknehopp.

• Om det inte fi nns ett Lbl-uttryck som stämmer överens med Goto-uttrycket uppstår ett fel.

20070201

Isz

Funktion: Detta kommando är ett villkorligt hopp som minskar värdet på en styrvariabel med 1 och utför hoppet om värdet på variabeln är noll.

Syntax:Variabelvärde ≠ 0

Isz <variabelnamn> : <uttryck> _:^

<uttryck>

Variabelns värde = 0

Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ [Exempel] Isz A : Ökar värdet på variabeln A med 1.

Beskrivning:

Kommandot ökar värdet på styrvariabeln med 1, och testar sedan värdet. Om värdet är skiljt från noll fortsätter exekveringen med nästa uttryck. Om värdet är noll fortsätter exekveringen med det uttryck som följer fl erradskommandot (:), visningskommandot ( ) eller vagnreturen (_).

⇒ (Hoppkod)

Funktion: Denna kod används för att ange villkoren för ett villkorligt hopp. Hoppet utförs om villkoren inte är uppfyllda.

Syntax:Sant

<vänster sida> <relationsoperator> <höger sida> ⇒ <uttryck> _:^

<uttryck>

Falskt

Parametrar:

vänster sida/höger sida: variabel (A till Z, r, θ ), numerisk konstant, variabeluttryck (t.ex.: A × 2)relationsoperator: =, ≠ , >, <, ≥ , ≤ (sid. 8-5-18)

Beskrivning:

• Det villkorliga hoppet jämför värdet på två variabler eller resultatet av två uttryck, och utför hoppet beroende på jämförelsens resultat.

• Om jämförelsen resulterar i ett värde som är skiljt från noll, fortsätter exekveringen med uttrycket efter kommandot ⇒ . Om jämförelsen resulterar i värdet noll fortsätter exekveringen med de uttryck som följer fl erradskommandot (:), visningskommandot ( )eller vagnreturen ( _).

8-5-11Kommandon

20070201

8-5-12Kommandon

k Rensningskommandon (CLR)

ClrGraph

Funktion: Detta kommando nollställer den grafi ska skärmen och återställer View Windows-inställningarna till INIT-värdena.

Syntax: ClrGraph

Beskrivning: Detta kommando nollställer den grafi ska skärmen under programkörning.

ClrList

Funktion: Detta kommando raderar listdata.

Syntax: ClrList <lista>

ClrList

Parametrar: lista: 1 till 26, Ans

Beskrivning: Kommandot raderar alla data i listan ”lista”. Om ”lista” utelämnas raderas alla data i alla listor.

ClrMat

Funktion: Detta kommando raderar matrisdata.

Syntax: ClrMat <matris>

ClrMat

Parametrar: matris: A till Z, Ans

Beskrivning: Kommandot raderar alla data i matrisen ”matris”. Om ”matris” utelämnas raderas alla data i alla matriser.

ClrText

Funktion: Detta kommando nollställer textskärmen.

Syntax: ClrText

Beskrivning: Detta kommando nollställer textskärmen under programkörning.

20070201

8-5-13Kommandon

k Visningskommandon (DISP)

DispF-Tbl, DispR-Tbl Inga parametrar

Funktion: Dessa kommandon visar värdetabeller.

Beskrivning:

• Dessa kommandon genererar värdetabeller vid programkörning enligt de villkor som defi nierats i programmet.

• DispF-Tbl genererar en funktionstabell, och DispR-Tbl genererar en rekursionstabell.

DrawDyna Inga parametrar

Funktion: Detta kommando ritar en dynamisk graf.

Beskrivning: Kommandot ritar en dynamisk graf under programkörning enligt de aktuella parametrarna för dynamiska grafer.

DrawFTG-Con, DrawFTG-Plt Inga parametrar

Funktion: Detta kommando använder värden i en genererad tabell för att rita en rekursionsgraf.

Beskrivning:

• Kommandot ritar funktionen till en graf enligt de aktuella villkoren.

• DrawFTG-Con ritar en sammanhängande kurva, och DrawFTG-Plt ritar en prickad graf.

DrawGraph Inga parametrar

Funktion: Detta kommando ritar en graf.

Beskrivning: Kommandot ritar en graf enligt de aktuella inställningarna.

DrawR-Con, DrawR-Plt Inga parametrar

Funktion: Dessa kommandon använder värden i en genererad tabell för att rita grafen till ett rekursivt uttryck med an(bn eller cn) som vertikalaxel och n som horisontalaxel.

Beskrivning:

• Dessa kommandon ritar rekursiva grafer enligt de aktuella inställningar, med an(bn eller cn)som vertikalaxel och n som horisontalaxel.

• DrawR-Con ritar en sammanhängande kurva, och DrawR-Plt ritar en prickad graf.

20070201

8-5-14Kommandon

DrawR Σ -Con, DrawR Σ -Plt Inga parametrar

Funktion: Dessa kommandon använder värden i en genererad tabell för att rita grafen till ett rekursivt uttryck med Σ an(Σ bn eller Σ cn) som vertikalaxel och n som horisontalaxel.

Beskrivning:

• Dessa kommandon ritar rekursiva grafer enligt de aktuella inställningar, med Σ an(Σ bn eller Σ cn) som vertikalaxel och n som horisontalaxel.

• DrawR Σ -Con ritar en sammanhängande kurva, och DrawR Σ -Plt ritar en prickad graf.

DrawStat

Funktion: Detta kommando ritar en statistisk graf.

Syntax: Se avsnittet ”Använda statistiska grafer och beräkningar i ett program” på sid. 8-6-9.

Beskrivning:

Detta kommando ritar en statistisk graf enligt de aktuella inställningar för statistiska grafer.

DrawWeb

Funktion: Detta kommando ritar en konvergens-/divergensgraf för ett rekursivt uttryck (WEB-graf).

Syntax: DrawWeb <rekursionstyp>, <antal linjer>

Example: DrawWeb an+1 ( bn+1 eller cn+1), 5

Beskrivning:

• Detta kommando ritar en konvergens-/divergensgraf för ett rekursivt uttryck (WEB-graf).

• Om du utelämnar antalet linjer används standardvärdet 30.

20070201

8-5-15Kommandon

k Inmatnings- och utmatningskommandon (I/O)

Getkey

Funktion: Detta kommando returnerar koden för den senast tryckta tangenten.

Syntax: Getkey

Beskrivning:

• Detta kommando returnerar koden för den senast tryckta tangenten.

Tangent Kod

1 79

2 69

3 59

4 49

5 39

6 29

! 78

K 68

J 58

m 48

a 77

x 67

M 57

J 47

f 28

c 37

d 38

e 27

v 76

l 66

I 56

s 46

c 36

t 26

$ 75

Tangent Kod

M 65

( 55

) 45

, 35

a 25

D 44

. 61

a 71

b 72

c 62

d 52

e 73

f 63

g 53

h 74

i 64

j 54

- 41

+ 42

- 32

* 43

/ 33

E 51

w 31

• Värdet noll returneras om ingen tangent har tryckts ned innan detta kommando exekverades.

• Kommandot kan användas i en slinga.

20070201

8-5-16Kommandon

Locate

Funktion: Kommandot visar alfanumeriska tecken på den givna platsen på textskärmen.

Syntax: Locate <kolumn>, <rad>, <värde>

Locate <kolumn>, <rad>, <numeriskt uttryck>

Locate <kolumn>, <rad>, ”<sträng>”

[Exempel] Locate 1, 1, ”AB” _

Parametrar:

• rad: tal från 1 till 7• kolumn: tal från 1 till 21• värde och numeriskt uttryck• sträng: teckensträng

Beskrivning:

• Detta kommando visar värden (samt värden på variabler) eller text på en given position på textskärmen. Om det fi nns ett inmatat uttryck visas uttryckets resultat.

• Raden anges med ett värde från 1 till 7, och kolumnen anges med ett värde från 1 till 21.

Exempel: Cls _

Locate 7, 1, ”CASIO FX”Detta program visar texten ”CASIO FX” mitt på skärmen.

• Du kan använda kommandot ClrText för att tömma skärmen innan programmet körs.

← (21, 1)

← (21, 7)

(1, 1) →

(1, 7) →

← (21, 1)

← (21, 7)

(1, 1) →

(1, 7) →

20070201

8-5-17Kommandon

Receive ( / Send (

Funktion: Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en ansluten enhet.

Syntax: Receive (<data>) / Send (<data>)

Beskrivning:

• Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en ansluten enhet.

• Följande typer av data kan tas emot (eller skickas) med detta kommando.

• Enskilda värden på variabler

• Matrisdata (alla värden – enskilda värden kan inte anges)

• Listdata (alla värden – enskilda värden kan inte anges)

OpenComport38k/CloseComport38k

Funktion: Öppnar respektive stänger COM-porten (serieporten).

Beskrivning: Se kommandot Receive38k/Send 38k nedan.

Receive38k/Send38k

Funktion: Skickar respektive tar emot data med överföringshastigheten 38 kbps.

Syntax: Send38k <uttryck>

<variabelnamn>Receive38k

<listnamn>

Beskrivning:

• Du måste använda kommandot OpenComport38k innan du kan köra något av dessa kommandon.

• Kommandot CloseComport38k måste köras efter detta kommando.

• Om detta kommando används utan att kommunikationskabeln är ansluten, fortsätter programkörningen utan att ett fel uppstår.

20070201

8-5-18Kommandon

k Relationsoperatorer för villkorliga hopp (REL)

=, ≠ , >, <, ≥ , ≤

Funktion: Dessa relationsoperatorer används tillsammans med villkorliga hopp.

Syntax:

<vänster sida> <relationsoperator> <höger sida>

Parametrar:

vänster sida/höger sida: variabel (A till Z, r, θ ), numerisk konstant, variabeluttryck (t.ex.: A × 2)

relationsoperator: =, ≠ , >, <, ≥ , ≤

k Övrigt

RclCapt

Funktion: Visar innehållet i det angivna skärmdumpsminnet.

Syntax: RclCapt <minne> .... (minne: 1 till 20)

20070201

8-6 Använda räknarfunktioner i program

k Visa text

Du kan ta med text i ett program genom att skriva texten inom dubbla citattecken. Texten visas på skärmen under programkörning, vilket betyder att du till exempel kan skapa ledtexter till inmatningar och resultat.

Program Display

”CASIO” CASIO

? → X ?

”X =” ? → X X = ?

• Om texten följs av ett uttryck som kan beräknas måste du infoga ett visningskommando (^) mellan texten och uttrycket.

• Om du matar in fl er än 21 tecken fl yttas texten ned på nästa rad. Skärmen bläddras automatiskt om texten är längre än 21 tecken.

• Du kan använda 255 byte text som kommentar.

k Använda matrisradoperationer i ett program

Dessa kommandon används för att arbeta med raderna i en matris i ett program.

• När du ska köra programmet nedan växlar du till läget RUN • MAT och använder matrisredigeraren för att mata in matrisen. Växla sedan till läget PRGM för att mata in programmet.

u Byt ut innehållet i två rader (Swap)

Exempel 1 Byt ut raderna 2 och 3 i följande matris:

Matris A =

1 2

3 4

5 6

Använd följande syntax för detta program.

Swap A, 2, 3_

Rader som ska bytas ufMatrisens namn

Mat A

Körning av detta program ger följande resultat.

8-6-1Använda räknarfunktioner i program

20070201

u Utföra en skalärmultiplikation ( Row)

Exempel 2 Beräkna produkten av rad 2 i matrisen i exempel 1 och värdet 4


`Row 4, A, 2_

RadMatrisens namnMultiplikator

Mat A


u Utför skalärmultiplikation och addera resultatet till en annan rad ( Row+)

Exempel 3 Beräkna produkten av rad 2 i matrisen i exempel 1 och värdet 4, och addera resultatet till rad 3


`Row+ 4, A, 2, 3_

Rader som ska adderasDen rad som ska skalärmultipliceras.Matrisens namnMultiplikator

Mat A



20070201

u Summera två rader (Row+)

Exempel 4 Addera rad 2 till rad 3 i matrisen i exempel 1


Row+ A, 2, 3_

den rad som ska adderas tillden rad som ska adderasMatrisens namn

Mat A


k Använda graffunktioner i ett program

Du kan använda graffunktioner i ett program för att rita avancerade grafer och för att rita fl era grafer samtidigt. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med graffunktioner.

• View Window

View Window –5, 5, 1, –5, 5, 1 _

• Mata in graffunktion

Y = Type _ ...................Anger grafens typ.

”X2 – 3” → Y1 _

• Rita grafen

DrawGraph _

Exempelprogram 1 ClrGraph _ 1!J612J

2 View Window –10, 10, 2, –120, 150, 50 _ 2!31J

3 Y = Type _ 34431

”X^4–X^3–24X 2 + 4X + 80” @ Y1 _ 4J41JJ4

5 G SelOn 1 _ 54411J

6 BrokenThickG 1 _ 643

7 DrawGraph 7!J622



20070201


u Syntax för övriga graffunktioner• V-Window

View Window <Xmin>, <Xmax>, <Xscale>, <Ymin>, <Ymax>, <Yscale>,

<Tθ min>, <T θ max>, <T θ pitch>

StoV-Win <V-Win-area> ........ area: 1 till 6

RclV-Win <V-Win-area> ........ area: 1 till 6

• Zoom

Factor <X-factor>, <Y-factor>

ZoomAuto ........... Ingen parameter

• Pict

StoPict < bildens area > .......... area: 1 till 20numeriskt uttryck

RclPict < bildens area > ......... area: 1 till 20numeriskt uttryck

• Sketch

PlotOn <X-koordinat>, <Y-koordinat>

PlotOff <X-koordinat>, <Y-koordinat>

PlotChg <X-koordinat>, <Y-koordinat>

PxlOn <radnummer>, <kolumnnummer>

PxlOff <radnummer>, <kolumnnummer>

PxlChg <radnummer>, <kolumnnummer>

PxlTest(<radnummer>, <kolumnnummer>[)]

Text <radnummer>, <kolumnnummer>, ”<text>”

Text <radnummer>, <kolumnnummer>, <uttryck>

SketchThick <sats för skiss eller graf>

SketchBroken <sats för skiss eller graf>

SketchDot <sats för skiss eller graf>

SketchNormal <sats för skiss eller graf>

Tangent <funktion>, <X-koordinat>

Normal <funktion>, <X-koordinat>

Inverse <funktion>

Line

F-Line <X-koordinat 1>, <Y-koordinat 1>, <X-koordinat 2>, <Y-koordinat 2>

Circle <mittpunktens X-koordinat>, <mittpunktens Y-koordinat>, <radien R>

Vertical <X-koordinat>

Horizontal <Y-koordinat>

20070201

k Använda graffunktioner i ett program

Med dynamiska graffunktioner i ett program kan du rita upprepade dynamiska grafer. Nedan visas hur du anger intervallet för en dynamisk graf i ett program.

• Intervall för dynamisk graf

1 → D Start _

5 → D End _

1 → D pitch _

Exempelprogram

ClrGraph _

View Window –5, 5, 1, –5, 5, 1 _

Y = Type _

”AX + 1” → Y1 _ 1J41JJ1

2 D SelOn 1 _ 2451

3 D Var A _ 33

1 → 4 D Start _ 4J51

5 → 5 D End _ 52

1 → 6 D pitch _ 63

7 DrawDyna 7!J623


↑ ↓


20070201

k Använda tabell- och graffunktioner i ett program

Tabell- och graffunktioner i ett program kan generera värdetabeller och rita grafer. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med tabell- och graffunktioner.

• Ange tabellintervall

1 → F Start _

5 → F End _

1 → F pitch _

• Generering av värdetabell

DispF-Tbl _

• Rita grafen

Sammanhängande graf: DrawFTG-Con _

Prickad graf: DrawFTG-Plt _

Exempelprogram

ClrGraph _

ClrText _

View Window 0, 6, 1, –20, 106, 10 _

Y = Type _

”3X 2 – 2” → Y1 _1 T SelOn 1 _ 14611

0 → 2 F Start _ 2J611

6 → 3 F End _ 32

1 → 4 F pitch _ 43

5 DispF-Tbl 5!J6241

6 DrawFTG-Con 6!J6242


Värdetabell Graf


20070201

k Använda rekursionstabell- och graffunktioner i ett program

Rekursionstabell- och graffunktioner i ett program kan generera u-rdetabeller och rita grafer. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med rekursionstabell-och graffunktioner.

• Inmatning av rekursionsformel

a n+1 Type _ .... Ange rekursionstyp.

”3an + 2” → an+1_

”4bn + 6” → bn+1_

• Ange tabellintervall

1 → R Start _

5 → R End _

1 → a0_

2 → b0_

1 → an Start _

3 → bn Start _

• Generering av värdetabell

DispR-Tbl _

• Rita grafen

Sammanhängande graf: DrawR-Con _, DrawR Σ -Con_

Prickad graf: DrawR-Plt _, DrawR Σ -Plt_

• Statistisk konvergens-/divergensgraf (WEB-graf)

DrawWeb an+1, 10 _


20070201


146232J242334J62215263766618!J62519!J6252JJJ046243


Värdetabell Rekursionsgraf

k Använda listsorteringsfunktioner i ett program

Dessa funktioner används för att sortera listor i stigande eller fallande ordning.

• Stigande ordning1 2

SortA ( lista 1, lista 2, lista 3 )

Listor kan sorteras (upp till sex listor kan anges)1431 2K11

• Fallande ordning3

SortD ( lista 1, lista 2, lista 3 )

Listor kan sorteras (upp till sex listor kan anges)3432

Exempelprogram

View Window 0, 1, 1, –0.2, 1, 1 _1an+1 Type _

2 3

”–3 an2 + 3 an” → an+1_4

0 → R Start _5

6 → R End _6

0.01 → a0_7

0.01 → an Start _

8 DispR-Tbl 0

9 DrawWeb an+1, 30

20070201

kAnvända funktionen Solve i ett program

Följande syntax används för funktionen Solve i ett program.

Solve( f(x), n, a, b)Övre begränsningNedre begränsningInitial uppskattning

Exempelprogram

1Solve( 2X 2 + 7X – 9, 1, 0, 1) 1K41

• I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttrycket. Övriga variabler (A till Z, r, θ ) hanteras som konstanter, och det värde som variabeln har används genom hela beräkningen.

• Vänsterparenteser, lägre begränsning a och övre begränsning b kan utelämnas.

k Använda statistiska grafer och beräkningar i ett program

Med statistiska beräkningar och grafer i ett program kan du beräkna statistiska värden och rita statistiska grafer.

u Ange inställningar och rita en statistisk grafEfter ”StatGraph” måste du ange följande inställningar:

• Om grafen ska ritas eller inte (DrawOn/DrawOff)

• Graph Type (typ av graf)

• Plats för x-axeldata (listnamn)

• Plats för y-axeldata (listnamn)

• Plats för frekvensdata (listnamn)

• Mark Type (punkttyp)


# Lösningar med funktionen Solve kan ha dålig noggrannhet.

# Du kan inte använda ett uttryck med en derivata, andraderivata, integral, Σ , max/minvärde eller en Solve-funktion i en Solve-term.

20070201

Vilka inställningar du behöver göra beror på grafens typ. Se avsnittet ”Ändra grafparametrar” (sid. 6-1-2).

• Nedan visas typiska inställningar för ett spridningsdiagram eller xy-linjegraf.S-Gph1 DrawOn, Scatter, List 1, List 2, 1, Square _

Om du använder en xy-linjegraf ersätter du ”Scatter” ovan med ” xyLine”.

• Nedan visas typiska inställningar för ett sannolikhetsdiagram.

S-Gph1 DrawOn, NPPlot, List 1, Square _

• Nedan visas typiska inställningar för en envariabelgraf.

S-Gph1 DrawOn, Hist, List 1, List 2 _

Samma format kan användas för följande typer av grafer genom att ”Hist” ovan ersätts med motsvarande typ av graf.

Histogram: ..................................... Hist

Medianruta: .................................... MedBox* 1

Normaldistribution: ........................ N-Dist

Bruten linje: .................................... Broken

• Nedan visas typiska inställningar för en regressionsgraf.

S-Gph1 DrawOn, Linear, List 1, List 2, List 3 _

Samma format kan användas för följande typer av grafer genom att ”Linear” ovan ersätts med motsvarande typ av graf.

Lineär regression: .......................... Linear

Med-Med: ...................................... Med-Med

Andragradsregression: .................. Quad

Tredjegradsregression: .................. Cubic

Fjärdegradsregression: .................. Quart

Logaritmisk regression: .................. Log

Exponentiell regression: ................ Exp

Potensregression: .......................... Power


*1 Outliers:On S-Gph1 DrawOn, MedBox, List 1, 1, 1 Outliers:OffS-Gph1 DrawOn, MedBox, List 1, 1, 0

20070201


1!m6631

24121J

311J

424J

5J4141

6!J621

Körning av detta program ger följande spridningsdiagram.

k Utföra statistiska räkningar

• Statistiska beräkningar med en variabel11-Variable List1, List 2

Frekvensdata (Frequency)

x -axeldata (XList)

14161

• Nedan visas typiska inställningar för en sinusoidal regressionsgraf.

S-Gph1 DrawOn, Sinusoidal, List 1, List 2 _

• Nedan visas typiska inställningar för en logistisk regressionsgraf.

S-Gph1 DrawOn, Logistic, List 1, List 2 _

Exempelprogram

ClrGraph _1

S-Wind Auto _

{1, 2, 3} → List 1 _

{1, 2, 3} → List 2 _2 3 4 5

S-Gph1 DrawOn, Scatter, List 1, List 2, 1, Square _6

DrawStat

20070201

• Statistiska beräkningar med variabelpar12-Variable List 1 , List 2 , List 3


y -axeldata (YList)

x -axeldata (XList)14162

• Regressionsberäkningar1LinearReg List 1 , List 2 , List 3

Typ avberäkning*



y -axeldata (YList)

x -axeldata (XList)141661

* Följande typer av beräkningar kan anges.

LinearReg .......... lineär regressionMed-MedLine .... Med-Med-beräkningQuadReg ........... andragradsregressionCubicReg ........... tredjegradsregressionQuartReg ........... fjärdegradsregressionLogReg .............. logaritmisk regressionExpReg ............. exponentiell regressionPowerReg ......... potensregression

• Beräkning av sinusoidal statistisk regression

SinReg List 1 , List 2

y -axeldata (YList)

x -axeldata (XList)

• Beräkning av logistisk statistisk regression

LogisticReg List 1 , List 2

y -axeldata (YList)

x -axeldata (XList)

20070201

8-7-1Kommandon i läget PRGM

8-7 Kommandon i läget PRGM

RUN Program

Nivå 1STAT

MAT

LIST

GRPH

DYNA

TABL

RECR

Nivå 2DRAW

GRPH

ListMARK

CALC

Swap×Rw×Rw+Rw+Srt-ASrt-DSEL

TYPE

STYL

GMEM

OnOffVarTYPE

OnOffTYPE

STYL

SEL+S

TYPE

n.an··

RANG

Nivå 3OnOffGPH1GPH2GPH3ScatxyHistBoxN-DisBrknXMedX^2X^3X^4LogExpPwrSinNPPLgst

•1VAR2VARXMedX^2X^3X^4LogExpPwrSinLgst

OnOffY=r=Parm

X=cY>Y<Y≥Y≤ — —···········

StoRcl

Y=r=Parm

Y=r=Parm — —···········

OnOff — —···········

anan+1

an+2

nanan+1

bnbn+1

cncn+1

a0

a1

KommandoDrawOnDrawOffS-Gph1_S-Gph2_S-Gph3_ScatterxyLineHistMedBoxN-DistBrokenLinearMed-MedQuadCubicQuartLogExpPowerSinusoidalNPPlotLogisticList_SquareCrossDot1-Variable_2-Variable_LinearReg_Med-MedLine_QuadReg_CubicReg_QuartReg_ LogReg_ExpReg_PowerReg_SinReg_LogisticReg_Swap_

*Row_

*Row+_Row+_SortA(SortD(G_SelOn_G_SelOff_Y=Typer=TypeParamType

X=cTypeY>TypeY<TypeY≥TypeY≤Type NormalG_

ThickG_

BrokenThickG_

DotG_

StoGMEM_

RclGMEM_

D_SelOn_

D_SelOff_

D_Var_

Y=Typer=TypeParamTypeT_SelOn_

T_SelOff_

Y=Typer=TypeParamTypeNormalG_

ThickG_

BrokenThickG_

DotG_

R_SelOn_

R_SelOff_

NormalG_

ThickG_

BrokenThickG_

DotG_anTypean+1Typean+2Typenanan+1

bnbn+1

cncn+1

Sel_a0

Sel_a1

[F4](MENU)Nivå 2ListL→MDimFillSeqMinMaxMeanMedAugSumProdCuml%A

MatM→LDetTrnAugIdenDimFillRefRrefiAbsArgConjRePImP'r∠

'a+biSolved/dxd2/dx2

dxFMinFMaxΣ(logab xy

sinh

cosh

tanhsinh-1

cosh-1

tanh-1

X!nPrnCrRan#P(Q(R(t(AbsIntFracRndIntgRndFi

rg ’”Pol(Rec('DMSm

npfkMGTPEStoRclfnAndOrNotRcl

Nivå 1LIST

MAT

CPLX

CALC

STAT

HYP

PROB

NUM

ANGL

ESYM

PICT

FMEMLOGIC

CAPT

Nivå 3 KommandoList_List→Mat(Dim_Fill(Seq(Min(Max(Mean(Median(Augment(Sum_Prod_Cuml_Percent_AList_Mat_Mat→List(Det_Trn_Augment(Identity_Dim_Fill(Ref_Rref_iAbs_Arg_Conjg_ReP_ImP_'r∠

'a+biSolve(d/dx(d2/dx2( (FMin(FMax(Σ(logab(xysinh_

cosh_

tanh_

sinh-1_

cosh-1_

tanh-1_

!PCRan#_

P(Q(R(t(Abs_Int_Frac_RndIntg_RndFix(

rg

Pol(Rec('DMSm

npfkMGTPEStoPict_RclPict_fn_And__Or_Not_RclCapt_∫ ∫

μ μ

θ θ

[OPTN]RUN Program

Nivå 1STAT

MAT

LIST

GRPH

DYNA

TABL

RECR

Nivå 2DRAW

GRPH

ListMARK

CALC

Swap×Rw×Rw+Rw+Srt-ASrt-DSEL

TYPE

STYL

GMEM

OnOffVarTYPE

OnOffTYPE

STYL

SEL+S

TYPE

n.an··

RANG

Nivå 3OnOffGPH1GPH2GPH3ScatxyHistBoxN-DisBrknXMedX^2X^3X^4LogExpPwrSinNPPLgst

•1VAR2VARXMedX^2X^3X^4LogExpPwrSinLgst

OnOffY=r=Parm

X=cY>Y<Y≥Y≤ — —···········

StoRcl

Y=r=Parm

Y=r=Parm — —···········

OnOff — —···········

anan+1

an+2

nanan+1

bnbn+1

cncn+1

a0

a1

KommandoDrawOnDrawOffS-Gph1_S-Gph2_S-Gph3_ScatterxyLineHistMedBoxN-DistBrokenLinearMed-MedQuadCubicQuartLogExpPowerSinusoidalNPPlotLogisticList_SquareCrossDot1-Variable_2-Variable_LinearReg_Med-MedLine_QuadReg_CubicReg_QuartReg_ LogReg_ExpReg_PowerReg_SinReg_LogisticReg_Swap_

*Row_

*Row+_Row+_SortA(SortD(G_SelOn_G_SelOff_Y=Typer=TypeParamType

X=cTypeY>TypeY<TypeY≥TypeY≤Type NormalG_

ThickG_

BrokenThickG_

DotG_

StoGMEM_

RclGMEM_

D_SelOn_

D_SelOff_

D_Var_

Y=Typer=TypeParamTypeT_SelOn_

T_SelOff_

Y=Typer=TypeParamTypeNormalG_

ThickG_

BrokenThickG_

DotG_

R_SelOn_

R_SelOff_

NormalG_

ThickG_

BrokenThickG_

DotG_anTypean+1Typean+2Typenanan+1

bnbn+1

cncn+1

Sel_a0

Sel_a1

[F4](MENU)Nivå 2ListL→MDimFillSeqMinMaxMeanMedAugSumProdCuml%A

MatM→LDetTrnAugIdenDimFillRefRrefiAbsArgConjRePImP'r∠

'a+biSolved/dxd2/dx2

dxFMinFMaxΣ(logab xy

sinh

cosh

tanhsinh-1

cosh-1

tanh-1

X!nPrnCrRan#P(Q(R(t(AbsIntFracRndIntgRndFi

rg ’”Pol(Rec('DMSm

npfkMGTPEStoRclfnAndOrNotRcl

Nivå 1LIST

MAT

CPLX

CALC

STAT

HYP

PROB

NUM

ANGL

ESYM

PICT

FMEMLOGIC

CAPT

Nivå 3 KommandoList_List→Mat(Dim_Fill(Seq(Min(Max(Mean(Median(Augment(Sum_Prod_Cuml_Percent_AList_Mat_Mat→List(Det_Trn_Augment(Identity_Dim_Fill(Ref_Rref_iAbs_Arg_Conjg_ReP_ImP_'r∠

'a+biSolve(d/dx(d2/dx2( (FMin(FMax(Σ(logab(xysinh_

cosh_

tanh_

sinh-1_

cosh-1_

tanh-1_

!PCRan#_

P(Q(R(t(Abs_Int_Frac_RndIntg_RndFix(

rg

Pol(Rec('DMSm

npfkMGTPEStoPict_RclPict_fn_And__Or_Not_RclCapt_∫ ∫

μ μ

θ θ

[OPTN]

20080201

20070201


Nivå 1V-WIN

FACT

STAT

GRPH

DYNA

TABL

RECR

EQUA

TVM

Nivå 2X

Y

T,

R-X

R-Y

R-T,

XfctYfctX

Y

GRPH

PTS

YrXtYtXStrtEndPitchStrtEndPitchResltFORM

RANG

ResltS-RltS-CofP-RltP-Cof

nI%PV

PMTFVP/YC/Y

Nivå 3minmaxscaldotminmaxscalminmaxptchminmaxscaldotminmaxscalminmaxptch

nxΣxΣx2

xσnxσn-1

minXmaxXyΣyΣy2

Σxyyσnyσn-1

minYmaxYabcderr2

MSeQ1

MedQ3

ModStrtPitch

x1

y1

x2

y2

x3

y3

anan+1

an+2

bnbn+1

bn+2

cncn+1

cn+2

StrtEnda0

a1

a2

b0

b1

b2

c0

c1

c2

anStbnStcnSt

KommandoXminXmaxXsclXdotYminYmaxYsclT minT maxT ptchRightXminRightXmaxRightXsclRightXdotRightYminRightYmaxRightYsclRightT minRightT maxRightT ptchXfctYfctnxΣxΣx2

xσnxσn-1

minXmaxXyΣyΣy2

Σxyyσnyσn-1

minYmaxYabcderr2

MSeQ1

MedQ3

ModH_StartH_pitch

x1

y1

x2

y2

x3

y3

YrXtYtXD_StartD_EndD_pitchF_StartF_EndF_pitchF_Resultanan+1

an+2

bnbn+1

bn+2

cncn+1

cn+2

R_StartR_Enda0

a1

a2

b0

b1

b2

c0

c1

c2

anStartbnStartcnStartR_ResultSim_ResultSim_CoefPly_ResultPly_Coef

nI%PV

PMTFVP/YC/Y

[VARS]

θ θθθ

θ θθθ

Nivå 1ANGL

COOR

GRID

AXES

LABL

DISP

S/L

DRAW

DERV

BACK

FUNC

SIML

S-WIN

LISTLOCS

T-VAR

Σ DSP

RESID

CPLX

FRAC

Y•SPD

Nivå 2DegRadGraOnOffOnOffOnOffOnOffFixSciNormENG

— —···········

ConPlotOnOffNonePictOnOffOnOffAutoManFileOnOffRangListOnOff

NoneListReala+bir∠d/cab/cNormHigh

Nivå 3

On

Off

Eng

KommandoDegRadGraCoordOnCoordOffGridOnGridOffAxesOnAxesOffLabelOnLabelOffFix_Sci_Norm_EngOnEngOffEngS-L-NormalS-L-ThickS-L-BrokenS-L-DotG-ConnectG-PlotDerivOnDerivOffBG-NoneBG-Pict_FuncOnFuncOffSimulOnSimulOffS-WindAutoS-WindManFile_LocusOnLocusOffVarRangeVarList_Σ dispOnΣ dispOff

Resid-NoneResid-List_Reala+bir∠d/cab/cY=DrawSpeedNormY=DrawSpeedHigh

[SHIFT] [MENU] (SET UP)Nivå 1COM

CTL

JUMP

?^

CLR

DISP

REL

I/O

:

Nivå 2IfThenElseI-EndForToStepNextWhleWEndDoLp-WProgRtrnBrkStopLblGoto⇒IszDsz

TextGrphListMatStatGrphDynaF-Tbl

R-Tbl

=≠><≥≤LcteGtkySend

RecvS38kR38kOpenClose

Nivå 3

TablG-ConG-PltTablWeban-CnΣa-Cnan-Pl

Σa-Pl

KommandoIf_Then_Else_IfEndFor__To__Step_NextWhile_WhileEndDoLpWhile_Prog_ReturnBreakStopLbl_Goto_⇒Isz_Dsz_?^

ClrTextClrGraphClrList_ClrMat_DrawStatDrawGraphDrawDynaDispF-TblDrawFTG-ConDrawFTG-PltDispR-TblDrawWeb_DrawR-ConDrawR Σ-ConDrawR-PltDrawR Σ -Plt=≠><≥≤Locate_GetkeySend(Receive(Send38k_Receive38k_OpenComport38kCloseComport38k:

[SHIFT] [VARS] (PRGM)

θ θ

Nivå 1V-WIN

FACT

STAT

GRPH

DYNA

TABL

RECR

EQUA

TVM

Nivå 2X

Y

T,

R-X

R-Y

R-T,

XfctYfctX

Y

GRPH

PTS

YrXtYtXStrtEndPitchStrtEndPitchResltFORM

RANG

ResltS-RltS-CofP-RltP-Cof

nI%PV

PMTFVP/YC/Y

Nivå 3minmaxscaldotminmaxscalminmaxptchminmaxscaldotminmaxscalminmaxptch

nxΣxΣx2

xσnxσn-1

minXmaxXyΣyΣy2

Σxyyσnyσn-1

minYmaxYabcderr2

MSeQ1

MedQ3

ModStrtPitch

x1

y1

x2

y2

x3

y3

anan+1

an+2

bnbn+1

bn+2

cncn+1

cn+2

StrtEnda0

a1

a2

b0

b1

b2

c0

c1

c2

anStbnStcnSt

KommandoXminXmaxXsclXdotYminYmaxYsclT minT maxT ptchRightXminRightXmaxRightXsclRightXdotRightYminRightYmaxRightYsclRightT minRightT maxRightT ptchXfctYfctnxΣxΣx2

xσnxσn-1

minXmaxXyΣyΣy2

Σxyyσnyσn-1

minYmaxYabcderr2

MSeQ1

MedQ3

ModH_StartH_pitch

x1

y1

x2

y2

x3

y3

YrXtYtXD_StartD_EndD_pitchF_StartF_EndF_pitchF_Resultanan+1

an+2

bnbn+1

bn+2

cncn+1

cn+2

R_StartR_Enda0

a1

a2

b0

b1

b2

c0

c1

c2

anStartbnStartcnStartR_ResultSim_ResultSim_CoefPly_ResultPly_Coef

nI%PV

PMTFVP/YC/Y

[VARS]

θ θθθ

θ θθθ

Nivå 1ANGL

COOR

GRID

AXES

LABL

DISP

S/L

DRAW

DERV

BACK

FUNC

SIML

S-WIN

LISTLOCS

T-VAR

Σ DSP

RESID

CPLX

FRAC

Y•SPD

Nivå 2DegRadGraOnOffOnOffOnOffOnOffFixSciNormENG

— —···········

ConPlotOnOffNonePictOnOffOnOffAutoManFileOnOffRangListOnOff

NoneListReala+bir∠d/cab/cNormHigh

Nivå 3

On

Off

Eng

KommandoDegRadGraCoordOnCoordOffGridOnGridOffAxesOnAxesOffLabelOnLabelOffFix_Sci_Norm_EngOnEngOffEngS-L-NormalS-L-ThickS-L-BrokenS-L-DotG-ConnectG-PlotDerivOnDerivOffBG-NoneBG-Pict_FuncOnFuncOffSimulOnSimulOffS-WindAutoS-WindManFile_LocusOnLocusOffVarRangeVarList_Σ dispOnΣ dispOff

Resid-NoneResid-List_Reala+bir∠d/cab/cY=DrawSpeedNormY=DrawSpeedHigh

[SHIFT] [MENU] (SET UP)Nivå 1COM

CTL

JUMP

?^

CLR

DISP

REL

I/O

:

Nivå 2IfThenElseI-EndForToStepNextWhleWEndDoLp-WProgRtrnBrkStopLblGoto⇒IszDsz

TextGrphListMatStatGrphDynaF-Tbl

R-Tbl

=≠><≥≤LcteGtkySend

RecvS38kR38kOpenClose

Nivå 3

TablG-ConG-PltTablWeban-CnΣa-Cnan-Pl

Σa-Pl

KommandoIf_Then_Else_IfEndFor__To__Step_NextWhile_WhileEndDoLpWhile_Prog_ReturnBreakStopLbl_Goto_⇒Isz_Dsz_?^

ClrTextClrGraphClrList_ClrMat_DrawStatDrawGraphDrawDynaDispF-TblDrawFTG-ConDrawFTG-PltDispR-TblDrawWeb_DrawR-ConDrawR Σ-ConDrawR-PltDrawR Σ -Plt=≠><≥≤Locate_GetkeySend(Receive(Send38k_Receive38k_OpenComport38kCloseComport38k:

[SHIFT] [VARS] (PRGM)

θ θ

20070201


Nivå 1d~o

LOG

DISP

Nivå 2dhboNegNotandorxorxnor'Dec'Hex'Bin'Oct

Nivå 3 KommandodhboNeg_Not_andorxorxnor'Dec'Hex'Bin'Oct

Nivå 1DecHexBin

Oct

Nivå 2 Nivå 3 KommandoDecHexBin

Oct

[SHIFT][MENU](SET UP)BASE Program

[F4](MENU)

Nivå 1ProgJUMP

?

^

REL

:

Nivå 2

LblGoto

⇒lszDsz

=≠><≥≤

Nivå 3 KommandoProg_Lbl_Goto_

⇒lsz_Dsz_?

^

=≠><

:

[SHIFT][VARS](PRGM)

Nivå 1ZOOM

V-WIN

SKTCH

Nivå 2FactAutoV-WinStoRclClsTangNormInvGRPH

PLOT

LINE

CrclVertHztlTextPIXL

Test

STYL

Nivå 3

Y=r=ParmX=cG- dxY>Y<Y≥Y≤PlotPl-OnPl-OffPl-ChgLineF-Line

OnOffChg

— —···········

KommandoFactor_ZoomAutoViewWindow_StoV-Win_RclV-Win_ClsTangent_Normal_Inverse_Graph_Y=Graph_r=Graph(X,Y)=(Graph_X=Graph_Graph_Y>Graph_Y<

Graph_Y≥Graph_Y≤Plot_PlotOn_

PlotOff_PlotChg_LineF-Line_Circle_Vertical_Horizontal_Text_PxlOn_PxlOff_PxlChg_PxlTest(SketchNormal_SketchThick_SketchBroken_SketchDot_

[SHIFT]

∫ ∫

Nivå 1d~o

LOG

DISP

Nivå 2dhboNegNotandorxorxnor'Dec'Hex'Bin'Oct

Nivå 3 KommandodhboNeg_Not_andorxorxnor'Dec'Hex'Bin'Oct

Nivå 1DecHexBin

Oct

Nivå 2 Nivå 3 KommandoDecHexBin

Oct

[SHIFT][MENU](SET UP)BASE Program

[F4](MENU)

Nivå 1ProgJUMP

?

^

REL

:

Nivå 2

LblGoto

⇒lszDsz

=≠><≥≤

Nivå 3 KommandoProg_Lbl_Goto_

⇒lsz_Dsz_?

^

=≠><

:

[SHIFT][VARS](PRGM)

Nivå 1ZOOM

V-WIN

SKTCH

Nivå 2FactAutoV-WinStoRclClsTangNormInvGRPH

PLOT

LINE

CrclVertHztlTextPIXL

Test

STYL

Nivå 3

Y=r=ParmX=cG- dxY>Y<Y≥Y≤PlotPl-OnPl-OffPl-ChgLineF-Line

OnOffChg

— —···········

KommandoFactor_ZoomAutoViewWindow_StoV-Win_RclV-Win_ClsTangent_Normal_Inverse_Graph_Y=Graph_r=Graph(X,Y)=(Graph_X=Graph_Graph_Y>Graph_Y<

Graph_Y≥Graph_Y≤Plot_PlotOn_

PlotOff_PlotChg_LineF-Line_Circle_Vertical_Horizontal_Text_PxlOn_PxlOff_PxlChg_PxlTest(SketchNormal_SketchThick_SketchBroken_SketchDot_

[SHIFT]

∫ ∫

20070201

8-8-1Programbibliotek

8-8 Programbibliotek• Kontrollera alltid hur mycket minne det fi nns tillgängligt innan du börjar skriva program.

Programnamn Primtalsfaktorisering

Beskrivning

Detta program dividerar ett naturligt heltal tills talet primtalsfaktoriserats.

Syfte

Programmet tar ett givet naturligt heltal A, och dividerar det med B (2, 3, 5, 7....) för att hitta primtalsfaktorerna i A.

• Om divisionen är restlös får A värdet av divisionens resultat.

• Ovanstående upprepas tills B > A.

Exempel440730 = 2 × 3 × 3 × 5 × 59 × 83

20070201


egcw

w

ww

w

20070201


Programnamn Aritmetisk/geometrisk talföljd

Beskrivning

Efter inmatning av termerna 1, 2 och 3 kontrollerar detta program om talföljden är aritmetisk eller geometrisk baserat på skillnader och kvoter mellan talen.

Syfte

Programmet kontrollerar om en given talföljd är en aritmetisk eller geometrisk talföljd.

Exempel 1 5, 10, 15, ... Aritmetisk talföljd

Exempel 2 5, 10, 20, ... Geometrisk talföljd

20070201


Exempel 1 Exempel 2

fw fw

baw baw

bf ca

w w

20070201


Programnamn Ellips

Beskrivning

Detta program visar en värdetabell med följande värden baserat på ellipsens brännpunkter, summan av avståndet mellan ellipsens brännpunkter och ellipsens rand, samt stegvärdet för X.

Y1: Koordinatvärden för ellipsens övre halva

Y2: Koordinatvärden för ellipsens nedre halva

Y3: Avstånd mellan höger brännpunkt och randen

Y4: Avstånd mellan vänster brännpunkt och randen

Y5: Summan av Y3 och Y4

Därefter ritar programmet ellipsen samt värdena Y1 och Y2.

Syfte

Detta program illustrerar att summan av avståndet mellan en ellips rand och ellipsens två brännpunkter är konstant.

20070201


d

wba

wb

w

w

20070201


Programnamn Rotering

Beskrivning

Detta program ritar en vinkel vid en given koordinat, och roterar sedan vinkeln till en given vinkel runt koordinaten.

Syfte

Programmet demonstrerar koordinattransformationer med matriser.

Viktigt!

Du måste använda vinkelenheten Deg för att kunna köra programmet.

20070201


dw fcde...

fcde... w

wfcde... daw

wfcde...

w

20070201


Programnamn Inre vinklar och area av en triangel

Beskrivning

Detta program beräknar vinklar och area för en triangel som ges av punkterna A, B och C.

Syfte

Detta program beräknar vinklar och area för en triangel som ges av de inmatade punkterna A, B och C.

Viktigt!

Om du anger samma koordinater för två av punkterna A, B och C uppstår ett fel.

20070201


b

awaw

bwaw

aw!x(')d

w

20070201

9KalkylbladRäknaren har många kraftfulla och fl exibla funktioner för kalkylblad som du kan använda överallt: på kontoret, på fl ygplatsen eller i skolan.

9-1 Översikt9-2 Filhantering och uppdatering9-3 Grundläggande kalkylbladskommandon9-4 Mata in och redigera celldata9-5 Kommandon i läget S • SHT9-6 Statistiska grafer9-7 Använd funktionen CALC9-8 Använda minnet i läget S • SHT

Kapitel

20070201

9-1 ÖversiktI detta avsnitt beskrivs hur skärmen ser ut när du arbetar med kalkylblad och vilka menyer och kommandon som fi nns tillgängliga.

k Använda läget S • SHT

Välj ikonen S • SHT på huvudmenyn.

• När du gör det aktiveras läget S • SHT och ett kalkylblad visas på displayen.

• När du växlar till läget S • SHT för första gången skapar räknaren automatiskt en fi l med namnet ”SHEET” för det nya kalkylblad som visas.

k Konfi guration av kalkylbladsskärmen

Ett kalkylblad består av ”celler”. Cellerna är ordnade i rader och kolumner (se nedan).

FilnamnVisar så många tecken som möjligt i fi lnamnet.

Kolumnbokstäver (A till Z)

Radnummer(1 till 999)

Cellmarkör

RedigeringsrutaVisar innehållet i den cell där cellmarkören står. Om du har markerat fl era celler visa cellområdets defi nition i redigeringsrutan.

Funktionsmeny

• Varje cell kan innehålla ett värde, ett uttryck, text eller en formel. Formler kan innehålla referenser till enskilda celler eller cellområden.

• Varje cell har ett unikt namn som består av en kolumnbokstav och ett radnummer. Till exempel är namnet på den cell där markören står i exemplet ovan ”A1”.

9-1-1Översikt

20070201

k Funktionsmenyn i läget S • SHT

• { FILE} … {visar undermenyn FILE}

• { NEW} … {skapar ett nytt kalkylblad}

• { OPEN} … {visar en lista över sparade kalkylblad}Du kan välja en fi l i listan, och öppna eller radera fi len.

• { SV•AS} … {sparar kalkylbladet med ett nytt namn (Spara som)}

• { RECAL} … {beräknar värdet på formlerna i kalkylbladet}

• { EDIT} … {visar undermenyn EDIT}

• { CUT}/{PASTE } …1(CUT) anger att innehållet i de markerade cellerna ska klippas ut.När du gör det ändras funktionstangenten 1 till (PASTE). Flytta cellmarkören till en annan plats och tryck på 1(PASTE) för att klistra in de urklippta cellerna. När du klistrar in töms de celler du klippte ut.

• { COPY} … 2(COPY) anger att de markerade cellerna ska kopieras. När du gör det ändras funktionstangenten 1 till (PASTE). Flytta cellmarkören till en annan plats och tryck på 1(PASTE) för att klistra in de kopierade cellerna. När du kopierar och klistrar in påverkas inte de ursprungliga cellerna.

• { CELL} … {öppnar den markerade cellen för redigering}

• { JUMP} … {visar undermenyn JUMP}

• { GO} … {öppnar en dialogruta för att fl ytta cellmarkören till en viss cell}

• { TOP ↑ } … {fl yttar cellmarkören till rad 1 i den kolumn där markören står}

• { TOP ← } … {fl yttar cellmarkören till kolumn A på den rad där markören står}

• { BOT ↓ } … {fl yttar cellmarkören till den sista raden i den kolumn där markören står}

• { BOT → } … {fl yttar cellmarkören till kolumn Z på den rad där markören står}

9-1-2Översikt

20070201

• { SEQ} … {skapar en talföljd på samma sätt som kommandot ”Seq” (sid. 3-2-3)}

Följden startar i en given cell, och kan konfi gureras för att fortsätta i rader eller kolumner. Riktningen anges av alternativet ”Move” på inställningsmenyn (sid. 1-8-5).

• { FILL} … {öppnar en meny där du kan ange en formel, ett uttryck, ett värde eller text, som sedan kopieras till alla markerade celler}

• { SRT •A} … {sorterar den markerade kolumnen eller raden i stigande ordning (A, B, C...)}

• { SRT •D} … {sorterar den markerade raden eller kolumnen i fallande ordning (Z, Y, X ...)}

• { DEL} … {visar undermenyn DEL}

• { ROW } … {raderar den eller de rader som innehåller markerade celler, och fl yttar rader under markeringen uppåt}

• { COL} … {raderar den eller de kolumner som innehåller markerade celler, och fl yttar kolumner efter markeringen till vänster}

• { ALL} … {raderar innehållet i alla celler i kalkylbladet}

• { INS} … {visar undermenyn INS}

• { ROW } … {infogar samma antal rader som det antal rader som är markerade ovanför markeringen}

• { COL} … {infogar samma antal kolumner som det antal kolumner som är markerade till höger om markeringen}

• { CLR} … {tar bort innehållet i de markerade cellerna}

• { GRPH} … {visar samma grafmeny som den som används i läget STAT }{GPH1}/{GPH2}/{GPH3}/{SEL}/{SET}Vissa av de funktioner som visas på menyn när du trycker på 6(SET) i det här läget skiljer sig från de funktioner som visas när du trycker på 6(SET) i läget STAT .

• { CALC} … {visar samma CALC-meny som den som används i läget STAT }{1VAR }/{2VAR }/{REG}/{SET}Vissa av de funktioner som visas på menyn när du trycker på 6(SET) i det här läget skiljer sig från de funktioner som visas när du trycker på 6(SET) i läget STAT . Se avsnittet ”9-7 Använd funktionen CALC” för mer information.

9-1-3Översikt

20070201

• { STO } … {visar undermenyn STO}

• { VAR } … {spara innehållet i en cell i en variabel}

• { LIST} … {sparar innehållet i ett cellområde som en lista}

• { FILE} … {sparar innehållet i ett cellområde som en fi l}

• { MAT } … {sparar innehållet i ett cellområde som en matris}

• { RCL} … {visar undermenyn RCL}

• { LIST} … {importerar data från en lista till kalkylbladet}

• { FILE} … {importerar data från en fi l till kalkylbladet}

• { MAT } … {importerar data från en matris till kalkylbladet}

u Datainmatningsmenyn• { GRAB} … {växlar till läget Grab för att inmatning av cellreferenser}

Mer information fi nns i avsnittet ”Referera till en viss cell” (sid. 9-4-6).

• { $} … {matar in en absolut referens ($) i en cell}

• { :} … {matar in ett cellområdestecken (:) i en cell}

• { If} … {matar in S • SHT-kommandot ”CellIf(”}

• { CEL} … {visar en undermeny med följande S • SHT-kommandon} ”CellMin(”, ”CellMax(”, ”CellMean(”, ”CellMedian(”, ”CellSum(”, ”CellProd(”

• { REL} … {visar en undermeny med följande relationsoperatorer} ”=”, ” ≠ ”, ”>”, ”<”, ” ≥ ”, ” ≤ ”

9-1-4Översikt

# Mer information om vilka S • SHT-kommandon du kan ange med 4(If) och 5(CEL) fi nns i avsnittet ”9-5 Kommandon i läget S • SHT”.

20070201

9-2-1Filhantering och uppdatering

9-2 Filhantering och uppdateringI detta avsnitt beskrivs hur du arbetar med fi ler i läget S • SHT. Avsnittet beskriver också hur du kan uppdatera resultaten av kalkylbladets formler.

k Filhantering i kalkylblad

u Skapa en ny fi l1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)1(NEW).

• När du gör det visas en dialogruta där du anger ett fi lnamn.

2. Ange ett namn med högst åtta tecken och tryck på w.

• Ett tomt kalkylblad öppnas.

# Om det fi lnamn du anger i steg 2 är identiskt med ett kalkylbladsfi lnamn som redan fi nns i minnet, öppnas den fi len i stället för ett tomt kalkylblad.

20070201


u Öppna en fi l1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)2(OPEN).

• När du gör det visas en lista på befi ntliga kalkylblad.

2. Använd f ochc för att markera den fi l du vill öppna.

3. Tryck på w.

• När du gör det öppnas det kalkylblad du markerade i steg 2.

u Ta bort en fi l1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)2(OPEN).

• När du gör det visas en lista på befi ntliga kalkylblad.

2. Använd f ochc för att markera den fi l du vill ta bort.


4. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill ta bort fi len. Du kan också trycka på 6(No) för att avbryta.

5. Tryck på J för att gå tillbaka till kalkylbladet från fi llistan.

# Om du tar bort den fi l som är öppen stängs kalkylbladet automatiskt och ett nytt tomt kalkylblad med namnet ”SHEET” öppnas.

20070201


u Spara en fi l med ett nytt namn (Spara som)1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)3(SV • AS).


2. Ange ett fi lnamn med högst åtta tecken och tryck på w.

k Om att spara fi ler automatiskt

I läget S • SHT fi nns en funktion för att automatiskt spara ändringar i kalkylbladet under redigering. Om du använder den funktionen behöver du inte spara kalkylbladet manuellt.

k Uppdatera resultat av formler

Använd följande procedur för att beräkna om formler i ett kalkylblad.

u Beräkna om alla formler i ett kalkylbladÖppna kalkylbladet och tryck på 1(FILE)4(RECAL).

• När du gör det beräknas alla formler om, och de uppdaterade resultaten visas i motsvarande celler.

# Om det redan fi nns en fi l med det namn som du anger i steg 2 visas ett meddelande med en fråga om du vill ersätta den befi ntliga fi len med en ny fi l.

Tryck på 1(Yes) för att ersätta fi len, eller på 6(No) för att gå tillbaka till kalkylbladet utan att spara.

# Automatiska uppdateringar Om alternativet ”AutoCalc” på inställningsmenyn

är ”On” (se sid. 1-8-5) beräknas alla formler i kalkylbladet om automatiskt när kalkylbladet öppnas eller redigeras. Standardinställningen för ”AutoCalc” än ”On”.

Formler i kalkylbladet beräknas inte automatiskt om ”Auto Calc” är ”Off”.

Du måste själv trycka på 1(FILE)4(RECAL) för att uppdatera formlerna.

# Om ”Auto Calc” är ”On” beräknas uttrycken i alla celler automatiskt om. Detta kan göra att det tar längre tid att utföra beräkningar.

20070201

9-3-1Grundläggande kalkylbladskommandon

9-3 Grundläggande kalkylbladskommandonI detta avsnitt beskrivs hur du markerar celler och fl yttar markören i kalkylbladet.

k Cellmarkören

Cellmarkören visar vilken eller vilka celler som är markerade i ett kalkylblad.

• Om en enskild cell är markerad visas innehållet (värdet, formeln, o.s.v.) i redigeringsrutan (raden ovanför funktionsmenyn längst ned på displayen). Om du har markerat fl era celler visas cellområdet i redigeringsrutan.

• Mer information om att markera celler fi nns i avsnittet ”Markera celler” (sid. 9-3-2).

k Flytta cellmarkören

Du kan fl ytta cellmarkören med piltangenterna eller med kommandot JUMP.

u Flytta cellmarkören med piltangenternaOm en enskild cell är markerad kan du använda piltangenterna för att fl ytta cellmarkören uppåt, nedåt, till vänster eller till höger.

20070201

u Flytta cellmarkören med kommandot JUMP

Om du vill fl ytta markören till:

Gör du så här:

En viss cell 1. Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)1(GO).2. I dialogrutan som visas anger du namnet på den cell

du vill fl ytta till (A1 till Z999)3. Tryck på w.

Rad 1 i aktuell kolumn Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)2(TOP ↑ ).

Kolumn A på den aktuella raden

Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)3(TOP ← ).

Nedersta raden i den aktuell kolumn

Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)4(BOT ↓ ).

Kolumn Z på den aktuella raden

Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)5(BOT → ).

u Ange vart markören ska fl yttas när du matar in celldataOm du använder standardinställningarna fl yttas cellmarkören till nästa rad när du avslutar cellinmatningen genom att trycka på w. Du kan använda alternativet ”Move” på inställningsmenyn för att ange att markören ska fl yttas till höger i stället. Mer information fi nns i avsnittet ”1-8 Använda inställningsmenyn”.

k Markera celler

Innan du utför ett kommando på en cell måste du markera cellen. Du kan markera en enskild cell, ett cellområde, alla celler i en kolumn eller på en rad, eller alla celler i hela kalkylbladet.

u Markera en enskild cellAnvänd piltangenterna eller kommandot JUMP för att fl ytta markören till cellen.

• Mer information fi nns i avsnittet ”Flytta cellmarkören” (sid. 9-3-1).

# Funktionsmenyn EDIT visas på displayen efter att cellmarkören har fl yttats till den nya cellen. Om du vill gå tillbaka till sidan 1 på funktionsmenyn trycker du på J.


20070201

u Markera en hel radFlytta cellmarkören till en cell i kolumn A och tryck på d. När du gör det markeras hela den rad där cellmarkören står.

Om cellmarkören till exempel står i cell A1 markeras rad 1 (A1 till Z1) när du trycker på d.I redigeringsrutan visas ”A1:Z1”.

u Markera en hel kolumnFlytta cellmarkören till en cell på rad 1 och tryck på f. När du gör det markeras hela den kolumn där cellmarkören står.

Om cellmarkören till exempel står i cell A1 markeras kolumn A (A1 till A999) när du trycker påf. I redigeringsrutan visas ”A1:A999”.

u Markera alla celler i kalkylbladetDu kan markera alla celler på två sätt.

• Markera alla celler i kolumn A och tryck på d.

• Markera alla celler på rad 1 och tryck på f.

När alla celler är markerade visas kalkylbladets namn i redigeringsrutan.

• I exemplet är kalkylbladets fi lnamn ”SHEET”.


20070201

u Markera ett cellområde1. Flytta cellmarkören till den första cellen i

cellområdet.

2. Tryck på !i(CLIP).

• När du gör det ändras cellmarkören till en tjock ram.

• När du fl yttar markören visas det markerade cellområdet i redigeringsrutan.

3. Använd piltangenterna för att fl ytta cellmarkören till den sista cellen i cellområdet.

De markerade cellerna framhävs på displayen.

• Om du vill avbryta utan att markera celler trycker du på J. Om du gör det står cellmarkören i den sista cellen i cellområde.


# Om du trycker på !i(CLIP) när en hel rad är markerad kommer den raden att vara markeringens startpunkt. Du kan använda f ochc för att markera fl er rader.

# Om du trycker på !i(CLIP) när en hel kolumn är markerad kommer den kolumnen att vara markeringens startpunkt. Du kan använda d oche för att markera fl er kolumner.

20070201

9-4 Mata in och redigera celldataDetta avsnitt beskriver hur du matar in och redigerar formler, text och andra kalkylbladsdata. Dessutom beskrivs hur du kopierar, infogar och tar bort celler.

Observera att du inte kan använda komplexa tal i läget S • SHT.

k Grundläggande inmatning av celldata

Du måste växla till redigeringsläge för att mata in celldata. Det fi nns två sätt att växla till redigeringsläge, och vilken metod du ska använda beror på om du vill mata in nya värden eller redigera de data som redan fi nns i cellen.

Om du vill göra det här: Använder du den här metoden:

Ersätta cellens aktuella innehåll med nya data.

Markera cellen och mata in informationen.

Redigera cellens innehåll eller lägga till ny information.

Markera cellen och tryck på 2(EDIT)3(CELL). Redigera cellens innehåll.

I normala fall visas innehållet i den cell där markören står högerställt i redigeringsrutan (när du inte arbetar i inmatnings- eller redigeringsläge).

⇒⇒

9-4-1Mata in och redigera celldata

I redigeringsläge visas cellens innehåll vänsterställt för att visa att du kan mata in data eller redigera uttrycket.

20070201

u Ersätta cellens aktuella innehåll med nya data1. Flytta cellmarkören till cellen.

2. Mata in informationen.

Använd räknarens tangenter för att mata in värden, matematiska uttryck eller text, och funktionsmenyerna för att ange kommandon.

• Räknaren växlar till redigeringsläge när du börjar mata in data, och de nya värdena visas vänsterställda i redigeringsrutan.

• Inmatningsmarkören visar var infogningen sker. Du kan fl ytta inmatningsmarkören med vänster och höger piltangent.

Inmatningsmarkör

3. När du har matat in de data som du vill ha i cellen trycker du på w.

• Om du trycker på w fl yttas cellmarkören till nästa cell. Du kan välja om markören ska fl yttas till nästa rad eller nästa kolumn med inställningen ”Move” på inställningsmenyn (sid. 1-8-5).

• Om alternativet ”Auto Calc” är aktiverat (sid. 1-8-5) kommer alla formler i kalkylbladet att beräknas om när du trycker på w.

• Du kan avbryta datainmatningen genom att trycka på J. Om du gör det återställs cellens innehåll till de värden den hade innan du började inmatningen.

u Redigera innehållet i en cell1. Flytta cellmarkören till cellen.

• När du gör det visas cellens innehåll högerställt i redigeringsrutan.


20070201

2. Tryck på 2(EDIT)3(CELL).

• När du gör det aktiveras redigeringsläget, vilket visas genom att innehållet i cellen visas vänsterställt i redigeringsrutan. Inmatningsmarkören visas till vänster om det första tecknet i rutan.

3. Redigera informationen i redigeringsrutan.

4. När du har matat in de data som du vill ha i cellen trycker du på w.

• Om alternativet ”Auto Calc” är aktiverat (sid. 1-8-5) kommer alla formler i kalkylbladet att räknas om när du trycker på w.

• Du kan avbryta datainmatningen genom att trycka på J. Om du gör det återställs cellens innehåll till de värden den hade innan du började redigeringen.

k Mata in en formel

En formel i läget S • SHT är ett uttryck som evalueras när du matar in det, när data som ingår i formeln ändras, o.s.v.

En formel inleds alltid med ett likhetstecken (=) och kan innehålla något av följande.

• Värden

• Matematiska uttryck

• Cellreferenser

• Inbyggda funktionskommandon (sid. 2-4-1)

• Kommandon i läget S • SHT (sid. 9-5-1)

Om alternativet ”Auto Calc” är aktiverat (sid. 1-8-5) uppdateras formlerna dynamiskt när relaterade värden ändras, och det senaste resultatet visas alltid i kalkylbladet.

I följande exempel beräknar formeln i cell B5 medelvärdet av värdena i cellerna B1 till B3.


20070201

u Exempel på inmatning av formelI exempel matas värdet 60 in i cell A1, och därefter matas följande formler in i respektive celler: B1: =sin(A1), B2: =cos(A1), B3: =tan(A1), B4: =B1/B2

I exemplet påverkas resultatet av formlerna i B3 och B4 inte av värdet i A1, vilket beror på att sin ( x) ÷ cos ( x) = tan ( x).

Obs!• Exemplet förutsätter att räknaren har följande inställningar. Inställningen ”Move” på inställningsmenyn (sid. 1-8-5) är ”Low” (standardvärdet). Inställningen ”Angle” på inställningsmenyn är ”Deg”.

• I exemplet används också cellreferenser. Mer information om cellreferenser fi nns på sid. 9-4-5.

u Mata in formler1. Flytta cellmarkören till cell A1 och mata in gaw.

2. Flytta markören till cell B1 och mata in följande uttryck:

!.(=)sav(A)bw

• Om du trycker på w fl yttas cellmarkören till cell B2.

3. Utför följande knapptryckningar för att mata in formlerna för cellerna B2 till B4.

!.(=)cav(A)bw

!.(=)tav(A)bw

!.(=)al(B)b/al(B)cw

4. Flytta cellmarkören till cell A1 och mata in daw.

• När du gör det kommer värdena i cellerna B1 till B4 att uppdateras, eftersom värdet beror på värdet i cell A1. Resultatet av formlerna i B3 och B4 är oberoende av A1, eftersom sin ( x) ÷ cos ( x) = tan ( x).


20070201


k Använda cellreferenser

En cellreferens är ett uttryck i en cell som refererar till en annan cell. Om du till exempel matar in ”=A1+B1” i cell C2 kommer värdet i cell A1 att adderas till värdet i cell B1, och resultatet av additionen visas i cell C2.

Det fi nns två typer av cellreferenser: relativa och absoluta referenser. Du bör känna till skillnaden mellan relativa och absoluta referenser innan du börjar arbeta med cellreferenser, eftersom de fungerar på helt olika sätt.

Relativa cellreferenser

En relativ cellreferens är en referens som är beroende av vilken cell som innehåller referensen. Cellreferensen ”=A1” i cell C2 är en referens till den cell som ligger ”två kolumner till vänster och en cell uppåt” från den aktuella cellen (i detta fall C2). Om du kopierar innehållet i cell C2 och klistrar in det i cell D12 kommer referensen automatiskt att ändras till ”=B11”, eftersom B11 ligger två kolumner till vänster och en cell uppåt från D12.Tänk på att relativa cellreferenser alltid ändras när du kopierar och klistrar in formler.

Viktigt!När du kopierar en relativ cellreferens från redigeringsrutan kopieras den till Urklipp som text, och klistras in ”i befi ntligt skick” utan att ändras. Om ”=A1” är innehållet i cell C2 och du kopierar ”=A1” från redigeringsrutan och klistrar in texten i cell D12, kommer innehållet i D12 också att vara ”=A1”.

Absoluta cellreferenser

En absolut cellreferens är en cellreferens som inte ändras, oavsett var i kalkylbladet referensen fi nns. Du kan ange att hela referensen ska vara absolut, eller att bara raden eller kolumnen i en cellreferens ska vara det.

Denna cellreferens: Refererar till:

$A$1 Alltid till kolumn A, rad 1

$A1 Alltid till kolumn column A, men raden ändras när referensen fl yttas

A$1 Alltid till rad 1, men kolumnen ändras när referensen fl yttas

Anta att cell C1 innehåller en referens till cell A1. Nedan visas vad som händer när ovanstående cellreferenser kopieras från cell C1 till cell D12.

$A$1 → $A$1$A1 → $A12A$1 → B$1

20070201


k Referera till en viss cell

Följande procedur visar hur du refererar till cell A1 (som innehåller värdet 3) och utför beräkningen A1 × 2.

u Referera till en viss cell1. Flytta markören till cell A2 och mata in !.(=).

2. Tryck på 1(GRAB).

• När du gör det aktiveras läget Grab, och funktionsmenyerna ändras enligt nedan. Funktionsmenyn i läget Grab gör det enklare att fl ytta markören i kalkylbladet.

Om du vill fl ytta markören till: Trycker du på:

En viss cell 2(GO)

Rad 1 i aktuell kolumn 3(TOP ↑ )Kolumn A på den aktuella raden 4(TOP ← )Nedersta raden i den aktuella kolumnen 5(BOT ↓ )Kolumn Z på den aktuella raden 6(BOT → )

3. Tryck på f för att fl ytta cellmarkören till cell A1.

4. Tryck på 1(SET).

• När du gör det matar du in en referens till cell A1.

# I stället för kommandot GRAB ( 1(GRAB)i steg 2) kan du också skriva in siffran och bokstaven manuellt. I stället för knapptryckningarna i steg 2 till steg 4

i ovanstående procedur kan du mata in av(A)b för att ange ”A1”. Mer information fi nns i avsnittet ”Exempel på inmatning av formel” (sid. 9-4-4).

20070201


5. Mata därefter in *c.

6. Tryck på w för att lagra formeln.

Resultatet av A1 × 2

k Referera till ett cellområde

Du kan referera till cellområden för att räkna ut summa, medelvärde, o.s.v.I proceduren nedan används en formel för att beräkna summan av cellerna A6 till B7, och resultatet visas i cell A4. I exemplet antas att cellerna A6 och B7 redan innehåller värdena nedan.

A B

6 1 2

7 3 4

u Referera till ett cellområde1. Flytta markören till cell A4 och mata in !.(=).

2. Utför följande knapptryckningar för att mata in summationskommandot.

5(CEL)5(Sum)

• ”CellSum(” är ett S • SHT-kommando. Mer information fi nns i avsnittet ”9-5 Kommandon i läget S • SHT”.

3. Tryck på J1(GRAB).

• När du gör det aktiveras läget Grab.

4. Använd piltangenterna för att fl ytta cellmarkören till den första cellen i det cellområde du ska markera (A6 i exemplet).

20070201


5. Tryck på !i(CLIP).

• När du gör det ändras cellmarkören till en tjock ram.

6. Använd piltangenterna för att fl ytta cellmarkören till den sista cellen i det cellområde du ska markera (B7 i exemplet).

• Du kan använda funktionstangenterna 2 till6 för att fl ytta cellmarkören. Tillgängliga funktioner beskrivs i steg två i avsnittet ”Referera till en viss cell” (sid. 9-4-

6).

7. Om du vill registrera markeringen trycker du på 1(SET).

• När du gör det matas cellområdet (A6:B7) in.

8. Tryck på w för att lagra formeln.

Visar summan av värdena i cellerna A6 till B7.

# I stället för att använda kommandot ”CLIP” (!i(CLIP) i steg 5) för att markera cellområde kan du använda kommandot ”GRAB” och kommandot ”:”. Om du vill använda den här metoden använder du följande steg i stället för steg 3 till steg 7 i proceduren ovan.

3. Tryck på 1(GRAB) för att aktivera Grab-läget.

4. Flytta cellmarkören till den första cellen i cellområdet (A6) och tryck på 1(SET).• När du gör det avslutas Grab-läget och en

referens till cell A6 matas in.5. Tryck på 3(:).6. Tryck på 1(GRAB) för att aktivera Grab-läget

igen.7. Flytta cellmarkören till den sista cellen i

cellområdet (B7) och tryck på 1(SET).• När du gör det matas cellområdet (A6:B7) in.

20070201


k Mata in symbolen för absoluta referenser ($)

Du kan mata in symbolen för absoluta referenser på den aktuella positionen genom att trycka på funktionstangenten 2($) i redigeringsläge. Mer information fi nns i avsnittet ”Absoluta cellreferenser” (sid. 9-4-5).

u Mata in symbolen för absoluta referenser

Exempel Mata in =$A$1 i cell C1

1. Flytta markören till cell C2 och mata in !.(=).

2. Tryck på 2($).

3. Tryck på 1(GRAB) för att aktivera Grab-läge och fl ytta cellmarkören till cell A1.


5. Tryck på d för att fl ytta markören till vänster om ”1”.

6. Tryck på 2($).

7. Registrera formeln genom att trycka på w.

20070201


k Mata in en konstant

Ett uttryck eller ett värde som du matar in utan ett likhetstecken (=) framför uttrycket kallas en ”konstant” eftersom värdet inte påverkas av värden utanför den cell där uttrycket fi nns.

Om du matar in ett matematiskt uttryck som en konstant visar cellen uttryckets resultat. Om uttrycket är ofullständigt eller ogiltigt, eller om resultatet är en lista eller en matris, visas ”Syntax ERROR”.

I följande tabell visas olika typer av konstanter och vilka resultat som visas.

Konstant Resultat som visas

2005 2005

7+3 10

sin 30 0.5

sin X+1 * 1 1.5

AX * 1*2 60

dim {1,2,3} 3

1=0 0

1>0 1

sin Syntax ERROR

{1,2,3} Syntax ERROR

*1 Om variabeln X har värdet 30 och variabeln A har värdet 2.

*2 En teckensträng som AX tolkas som en serie variabler (sid. 2-2-1).

Om du vill att strängar ska tolkas som text inleder du strängen med ett citattecken (”).

20070201


k Mata in text

En textsträng som börjar med ett citattecken (”) behandlas som text och visas utan att uttrycket evalueras. Citattecknet (”) i texten visas inte.

Varje cell kan visa upp till sex tecken.

Om texten inte får plats i en cell fortsätter den till nästa cell till höger, om cellen till höger är tom.

k Generera en talföljd i ett kalkylblad

I detta avsnitt beskrivs hur du genererar en talföljd (på samma sätt som med kommandot Seq på sid. 3-2-3) och matar in resultatet automatiskt i ett cellområde som börjar på en given cell.

u Generera en talföljd i ett kalkylblad

Exempel Generera en talföljd som börjar i cell A1 med följande parametrar

Funktion: f ( x) = X 2

Variabel: X

Startvärde: 1

Slutvärde: 15

Stegvärde: 7

1. Flytta cellmarkören till den cell som ska innehålla det första talet i talföljden.

2. Tryck på 2(EDIT)5(SEQ).

• När du gör det visas en dialogruta som den till höger.

Detta är den cell du markerade i steg 1.

Du kan mata in maximalt 249 byte för alternativen Expr, Var, Start, End och Incre i dialogrutan Sequence.

20070201


3. Ange de parametrar som behövs för att generera talföljden.

• Nedan beskrivs de olika parametrarna.

Parameter Beskrivning

Expr Funktion f(x) som genererar talföljden

Var Namn på funktionens oberoende variabel f(x)Namnet måste anges, även om funktionen bara har en variabel.

Start Startvärdet (Start), slutvärdet (End) och stegvärdet (Incre) för de värden som tilldelas variabeln VarOm du till exempel anger Start: 1, End: 15 och Incre: 7, kommer talföljden att genereras med följande värden på den oberoende variabeln: 1, 8, 15.

End

Incre

• Använd piltangenterna f ochc för att fl ytta mellan alternativen, och mata in ett värde för varje alternativ. Nedan visas hur skärmen ser ut efter att du har matat in informationen i exemplet.

4. När du har angett alla parametrar trycker du på 6(EXE) eller påw.

• När du gör det genereras talföljden i kalkylbladet med början från den cell du angav i steg 1.

# Om någon cell i cellområdet där talföljden genereras redan innehåller data, ersätts cellens värde med talföljden.

# Talföljder matas in i celler radvis eller kolumnvis, beroende på inställningen ”Move” på inställningsmenyn. Standardinställningen är att talföljden genereras radvis (det första värdet överst). Mer information fi nns i avsnittet ”1-8 Använda inställningsmenyn”.

20070201

k Fylla ett cellområde med samma innehåll

Du kan använda följande procedur för att fylla ett cellområde med samma formel, uttryck, värde eller text.

u Fylla ett cellområde med samma innehåll

Exempel Använd kommandot ”FILL” för att fylla cellerna A2 till B3 med formeln = A1+1Cellnamnet A1 i formeln är en relativ referens. Detta innebär att formeln är = A1+1 i cell A2, = A2+1 i cell A3, o.s.v.

I exemplet förutsätts att 1 redan har matats in i cell A1, och att 2 har matats in i cell B1.

1. Markera cellområdet från A2 till B3.

• Mer information fi nns i avsnittet ”Markera ett cellområde” (sid. 9-3-4).

2. Tryck på 2(EDIT)6(g)1(FILL).

• När du gör det visas dialogrutan Fill.

Detta är det cellområde du markerade i steg 1.

3. När raden ”Formula” är markerad anger du det som alla celler i markeringen ska fyllas med.

• I exemplet används ”=A1+1”.


20070201

4. Tryck på w.

5. Tryck på 6(EXE) ellerw.

• När du gör det körs kommandot ”FILL” som kopierar innehållet till alla celler i markeringen.

Cellreferensen A1 är en relativ referens. Nedan visas de formler som blir resultatet av kommandot.

A B

2 =A1+1 =B1+1

3 =A2+1 =B2+1


# Om någon cell i cellområdet redan innehåller data, kommer cellens innehåll att skrivas över med det nya värdet.

20070201


k Klipp ut och klistra in

Du kan använda instruktionerna i detta avsnitt för att klippa ut data från en plats i kalkylbladet och klistra in samma data på en annan plats. Du kan klippa ut innehållet i en viss cell eller i ett cellområde.

u Hur cellreferenser påverkas när du klipper ut och klistrar inNär du klipper ut och klistrar in information påverkas cellreferenser (sid. 9-4-5) i de celler som du klipper ut och i de celler där du klistrar in informationen. Det fi nns två olika regler som hanterar två olika situationer.

• Om cellerna i det urklippta området refererar till celler utanför cellområdet

• Om cellerna i det urklippta området refererar till celler som också fi nns i det urklippta cellområdet

• Om en cell i det urklippta området refererar till en cell som är utanför cellområdet

I detta fall hanteras alla cellreferenser som absoluta cellreferenser, oavsett vilken typ av referenser de är (relativa eller absoluta).

Exempel Anta att ett kalkylblad innehåller följande data:A1: 4, B1: =A1+1, C1: =B1+2.

Klipp ut B1:C1 (vänster skärm) och klistra in informationen i B2:C2 (höger skärm).

Eftersom uttrycket i cell B1 refererar till cell A1, som befi nner sig utanför markeringen (B1:C1), klistras referensen A1 in i cell C2 utan att ändras (som en absolut referens).

⇒⇒

20070201

• Om en cell i det urklippta området refererar till en cell som också fi nns i cellområdet

I detta fall hanteras alla cellreferenser som relativa cellreferenser, oavsett vilken typ av referenser de är (relativa eller absoluta).

Exempel Anta att ett kalkylblad innehåller följande data:A1: 4, B1: =A1+1, C1: = $B$1+2.

Klipp ut B1:C1 (vänster skärm) och klistra in informationen i B2:C2 (höger skärm).

Eftersom uttrycket i cell C1 refererar till cell B1, som också fi nns i markeringen (B1:C1) ändras referensen $B$1 (som en relativ referens) när den klistras in i cell C2, även om det är en absolut cellreferens.

u Klippa ut och klistra in kalkylbladsdata1. Markera den eller de celler du vill klippa ut.

• Mer information fi nns i avsnitten ”Markera en enskild cell” (sid. 9-3-2) och ”Markera ett cellområde” (sid. 9-3-4).

2. Tryck på 2(EDIT)1(CUT).

• När du gör det markeras informationen, och funktionsmenyn 1 ändras till (PASTE).

• Du kan avbryta inklistringsläget när som helst under följande procedur genom att trycka på J.

⇒⇒


# Mer information om absoluta och relativa cellereferenser fi nns i avsnittet ”Använda cellreferenser” på sid. 9-4-5.

20070201

3. Använd piltangenterna för att fl ytta cellmarkören till den cell där informationen ska klistras in.

• Om du har markerat ett cellområde i steg 1 kommer den cell du ställer markören i att vara den översta vänstra cellen i området. Om du klipper ut cellområdet A1:B2 och fl yttar cellmarkören till cell C1, kommer cellerna att klistras in i området C1:D2.

4. Tryck på 1(PASTE).

• När du gör det rensas cellerna som du markerade i steg 1 och klistras in på den plats du angav i steg 3.

k Kopiera och klistra in

Du kan använda instruktionerna i detta avsnitt för att kopiera data från en plats i kalkylbladet och klistra in samma data på en annan plats. Du kan kopiera innehållet i en viss cell eller i ett cellområde. När du har kopierat data kan du klistra in dem fl era gånger på olika platser.

u Kopiera och klistra in kalkylbladsdata1. Markera den eller de celler du vill kopiera.

• Mer information fi nns i avsnitten ”Markera en enskild cell” (sid. 9-3-2) och ”Markera ett cellområde” (sid. 9-3-4).

2. Tryck på 2(EDIT)2(COPY).

• När du gör det markeras informationen, och funktionsmenyn 1 ändras till (PASTE).

• Du kan avbryta inklistringsläget när som helst under följande procedur genom att trycka på J.


# Om någon cell i inklistringsområdet redan innehåller data, kommer cellens innehåll att ersättas med de celler som klistras in.

# Om du klistrar in en formel kommer formeln alltid att beräknas när du klistrar in den. Formeln beräknas om oavsett om alternativet ”Auto Calc” på inställningsmenyn (sid. 1-8-5) är aktivt eller inte.

# Om det fi nns relativa cellreferenser i de data du klistrar in, hanteras de enligt standardreglerna för relativa referenser. Mer information fi nns i avsnittet ”Relativa cellreferenser” (sid. 9-4-5).

20070201

3. Använd piltangenterna för att fl ytta cellmarkören till den cell där informationen ska klistras in.

• Om du har markerat ett cellområde i steg 1 kommer den cell du ställer markören i att vara den översta vänstra cellen i området. Om du kopierar cellområdet A1:B2, och fl yttar cellmarkören till cell C1 kommer cellerna att klistras in i området C1:D2.

4. Tryck på 1(PASTE).

• När du gör det klistras informationen i cellerna som du markerade i steg 1 in på den plats du angav i steg 3.

5. Räknaren står kvar i inklistringsläge, så du kan upprepa steg 3 och 4 för att klistra in samma data på andra platser om det behövs.

6. När du är klar med inklistringen trycker du på J för att lämna inklistringsläget.


# Om någon cell i inklistringsområdet redan innehåller data, kommer cellens innehåll att ersättas med de celler som klistras in.

# Om en cellreferens blir ogiltig efter att du har kopierat och klistrat celler, ändras den ogiltiga referensen till ett frågetecken (”?”). Anta att du kopierar innehållet i cell A3 (=A1+A2) och klistrar in det i cell B2.

⇓⇓

När den relativa referensen A1 i A3 (som betyder ”två celler uppåt”) klistras in i cell B2, blir den ogiltig eftersom det inte fi nns någon cell två rader ovanför cell B2. Detta gör att cellreferensen ändras till ”B?” när den klistras in i cell B2, och ”ERROR” visas i stället för innehållet i cell B2.

# Om alternativet ”Auto Calc” på inställningsmenyn (sid. 1-8-5) är ”On” visas ”ERROR” direkt när referensen har klistrats in. Om alternativet ”Auto Calc” är avstängt kommer innehållet i cellen inte att uppdateras när cellen klistras in, vilket betyder att målcellen (B2) kommer att visa samma resultat som den ursprungliga cellen (A3) tills kalkylbladet beräknas om.

20070201


# Det går bara att sorta data i en enskild rad eller kolumn. Om du försöker sortera data i en cellmarkering som innehåller fl era rader eller kolumner uppstår felet ”Range ERROR”.

# Felet ”Syntax ERROR” uppstår om du försöker sortera celler som innehåller formler eller text.

k Sortera kalkylbladsdata

Du kan sortera data i kalkylblad radvis eller kolumnvis. Informationen kan sorteras stigande eller fallande.

Viktigt!• Du kan bara sortera om cellområdet som du sorterar endast innehåller konstanter.

u Sortera kalkylbladsdata1. Markera en serie celler i en rad eller en kolumn.

• Mer information fi nns i avsnittet ”Markera ett cellområde” (sid. 9-3-4).

2. Använd funktionsmenyn för att välja en typ av sortering.

Stigande: 2(EDIT)6(g)2(SRT •A)

Fallande: 2(EDIT)6(g)3(SRT •D)

• När du väljer en typ av sortering sorteras informationen.

k Ta bort och infoga celler

Du kan ta bort en enskild cell, eller en hel rad eller en hel kolumn. Du kan också infoga en rad eller en kolumn med tomma celler om det behövs.

u Ta bort en rad eller en kolumn med celler1. Markera en eller fl era celler på de rader eller i de kolumner som du vill ta bort.

Denna cellmarkering kan användas för att ta bort raderna 1 och 2 eller kolumnerna A och B.

Du kan också markera hela den rad eller kolumn som ska tas bort.Om du gör det kan du radera hela raden eller kolumnen direkt genom att trycka på 3(DEL) i steg 2 ovan (utan att undermenyn DEL visas).

2. Tryck på 3(DEL) för att visa undermenyn DEL.

20070201

3. Använd undermenyn DEL för att ta bort raden eller kolumnen.

Om du vill göra det här: Trycker du på:

Ta bort hela raden med de markerade cellerna och fl ytta allting under raden uppåt

1(ROW)

Ta bort hela kolumnen med de markerade cellerna och fl ytta allting efter kolumnen till vänster.

2(COL)

• Du kan stänga undermenyn DEL utan att ta bort någonting genom att trycka på J i stället för en funktionstangent.

u Ta bort alla celler i kalkylbladet1. Tryck på 3(DEL)3(ALL).

2. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill ta bort alla celler. Du kan också trycka på6(No) för att avbryta.

• När du har tagit bort alla celler visas ett tomt kalkylblad med cellmarkören i cell A1.

⇒⇒

⇒⇒


20070201

u Infoga rader eller kolumner med tomma celler1. Markera en eller fl era celler för att ange hur många rader eller kolumner du ska infoga.

• Du kan markera på samma sätt som när du ska ta bort rader och kolumner. Mer information fi nns i avsnittet ”Ta bort en rad eller en kolumn med celler” (sid. 9-4-19).

2. Tryck på 4(INS) för att visa undermenyn INS.

3. Använd undermenyn INS för att ta infoga rader eller kolumner.

Om du vill göra det här: Trycker du på:

Infoga samma antal rader som fi nns i markeringen ovanför de markerade cellerna.

1(ROW)

Infoga samma antal kolumner som fi nns i markeringen ovanför de markerade cellerna.

2(COL)

• Du kan stänga undermenyn INS utan att ta infoga någonting genom att trycka på Ji stället för en funktionstangent.

• Felet ”Range ERROR” uppstår om du försöker infoga rader eller kolumner som gör att cellerna infogas utanför det maximala cellområdet A1:Z999.

k Rensa innehållet i celler

Följande procedur används för att ta bort innehållet i vissa celler (utan att ta bort själva cellerna).

u Rensa innehållet i celler1. Markera den eller de celler du vill rensa.

2. Tryck på 5(CLR).

• När du gör det raderas innehållet i de markerade cellerna.

⇒⇒

⇒⇒


20070201

9-5 Kommandon i läget S • SHTI detta avsnitt beskrivs hur du använder S • SHT-kommandona.

u Mata in ett S • SHT-kommando1. Markera de celler där du vill mata in en formel som innehåller ett S • SHT-kommando.

2. Tryck på 2(EDIT)3(CELL) eller!.(=) för att växla till redigeringsläge.

• Du kan använda 2(EDIT)3(CELL) om cellen redan innehåller data.

3. Tryck på funktionstangenten för det kommando du vill använda.

För att använda detta kommando: Trycker du på: Merinformation fi nns på:

CellIf( (Villkor) 4(If) Sid. 9-5-2

CellMin( (Minimum) 5(CEL)1(Min) Sid. 9-5-2

CellMax( (Maximum) 5(CEL)2(Max) Sid. 9-5-3

CellMean( (Medelvärde) 5(CEL)3(Mean) Sid. 9-5-3

CellMedian( (Median) 5(CEL)4(Med) Sid. 9-5-3

CellSum( (Summa) 5(CEL)5(Sum) Sid. 9-5-4

CellProd( (Produkt) 5(CEL)6(Prod) Sid. 9-5-4

4. Mata in övriga parametrar.

• Vilka övriga parametrar du behöver mata in beror på vilket kommando du använder. Mer information fi nns i avsnittet ”Förteckning över S • SHT-kommandon” på sid. 9-5-2.

9-5-1Kommandon i läget S • SHT

20070201

k Förteckning över S • SHT-kommandon

I detta avsnitt beskrivs varje kommandos funktion och syntax. I avsnittet fi nns också exempel på hur du kan använda kommandona. Observera att allting som skrivs inom hakparenteser ([ ]) under Syntax kan utelämnas.

u CellIf(Funktion: Returnerar uttryck 1 om ekvationen eller olikheten är sann, och uttryck 2 om den

inte är det.

Syntax: CellIf( ekvation, uttryck 1, uttryck 2 [ ) ]

CellIf( olikhet, uttryck 1, uttryck 2 [ ) ]

Exempel: Om värdet i cell A1 är större än värdet i cell B1, kopiera värdet av cell A1 till cell A2. Kopiera annars värdet av cell B1 till cell A2.

u CellMin(Funktion: Returnerar det minsta värde som fi nns i ett givet cellområde.

Syntax: CellMin( första cell : sista cell [ ) ]

Exempel: Hitta det minsta värdet i ett område vars övre vänstra cell är cell A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:


20070201

u CellMax(Funktion: Returnerar det största värde som fi nns i ett givet cellområde.

Syntax: CellMax( första cell : sista cell [ ) ]

Exempel: Hitta det största värdet i ett område vars övre vänstra cell är cell A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:

u CellMean(Funktion: Returnerar medelvärdet av alla värden i ett givet cellområde.

Syntax: CellMean( första cell : sista cell [ ) ]

Exempel: Beräkna medelvärdet av alla cellvärden i ett område vars övre vänstra cell är cell A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:

u CellMedian(Funktion: Returnerar medianen av alla värden i ett givet cellområde.

Syntax: CellMedian( första cell : sista cell [ ) ]

Exempel: Beräkna medianen av alla cellvärden i ett område vars övre vänstra cell är cell A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:


20070201

u CellSum(Funktion: Returnerar summan av alla värden i ett givet cellområde.

Syntax: CellSum( första cell : sista cell [ ) ]

Exempel: Beräkna summan av alla cellvärden i ett område vars övre vänstra cell är cell A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:

u CellProd(Funktion: Returnerar produkten av alla värden i ett givet cellområde.

Syntax: CellProd( första cell : sista cell [ ) ]

Exempel: Beräkna produkten av värdena i cellerna B3 till och med B5, och visa resultatet i cell A1:


20070201

9-6-1Statistiska grafer

9-6 Statistiska graferI detta avsnitt beskrivs hur du kan åskådliggöra informationen i ett kalkylblad grafi skt.

k Översikt

Med undantag för hur du väljer de data som ska ligga till grund för grafen, fungerar grafer i läget S • SHT på samma sätt som i läget STAT . I detta avsnitt beskrivs skillnaderna mellan grafer i läget S • SHT och grafer i läget STAT .

k Använd menyn Graph

Tryck på 6(g)1(GRPH) för att visa undermenyn GRAPH.

Funktionerna på undermenyn GRPH är de samma som visas när du trycker på 1(GRPH)i listredigeraren i läget STAT . Nedan förklaras varje funktion och var du kan hitta mer information om varje funktion.

Tangent Beskrivning Mer information fi nns här:

1(GPH1)Ritar en graf med inställningarna StatGraph1 (se6(SET) nedan).

”Ändra grafparametrar” (sid. 6-1-2).



4(SEL)

Visar en meny för att välja grafparametrar (StatGraph1, StatGraph2 eller StatGraph3). Du kan också använda menyn för att ange att fl era grafer ska ritas samtidigt.

”2. Ritning/icke-ritning-status för graf” (sid. 6-1-4)

6(SET)

Visar en meny med parameterinställningar för grafen (dataunderlag, typ av graf, o.s.v.). Du kan använda olika inställningar för StatGraph1, StatGraph2 och StatGraph3.

”1. Allmänna grafi nställningar” (sid. 6-1-2)”Konfi gurera parameterinställningar för grafer” (sid. 9-6-2).

Funktionstangenterna 1 till4 fungerar i princip på samma sätt som i läget STAT . Vissa av de funktioner som visas på menyn när du trycker på 6(SET) i det här läget skiljer sig från de funktioner som visas när du trycker på 6(SET) i läget STAT . Mer information om skillnaderna fi nns i avsnittet ”Konfi gurera parameterinställningar för grafer” på sid. 9-6-2.

20070201


k Konfi gurera parameterinställningar för grafer

Om du trycker på 6(SET) på undermenyn GRPH visas en inställningsmeny som liknar den nedan.

I läget STAT kan du mata in grafdata med listredigeraren. I läget S • SHT kan du använda kalkylbladets celler för att rita grafer. Detta innebär att grafi nställningarna i läget S • SHTanvänds för att välja det cellområde som ska ligga till grund för grafen. Inställningarna i läget STAT används däremot för att ange vilken lista (List 1 till List 26) som ska användas för grafen.

Nedan beskrivs de kalkylbladsinställningar du kan konfi gurera för grafer.

u XCellRange (område med data längs x-axeln)• { Cell} … {det angivna cellområdet motsvarar x-axeln}

u YCellRange (område med data längs y-axeln)• { Cell} … {det angivna cellområdet motsvarar y-axeln}

u Frekvens (antal gånger ett värde förekommer)• { 1} … {anger att frekvensen för värdena som anges av XCellRange och YCellRange är 1}

• { Cell} … {cellområde som anger frekvensen för de värden som anges av XCellRange och YCellRange}

Om XCellRange till exempel = A3:A5, YCellRange = B3:B5, och Frequency = C3:C5, fi nns frekvensen för A3 och B3 i cell C3, frekvensen för A4 och B4 fi nns i C4, och så vidare.

Mer information om övriga inställningar fi nns i avsnittet ”1. Allmänna grafi nställningar” på sid. 6-1-2.

20070201


k Använda statistiska data för grafer

Nedan visas ett exempel på hur du kan skapa en graf med statistiska data i läget S • SHT.Exemplet förklarar också olika metoder du kan använda för att ange vilket cellområde som innehåller den information som ska användas vid grafritningen.

u Rita statistiska grafer

Exempel Mata in följande följande data i ett kalkylblad och rita ett spridningsdiagram.

Höjd Skostorlek

A 155 23

B 165 25,5

C 180 27

D 185 28

E 170 25

1. Mata in dataunderlaget i kalkylbladet.

• I detta exempel matas ovanstående information in i cellområdet A1:B5.

2. Markera den eller de celler du vill använda som dataunderlag.

• I exemplet används cellområdet A1:B5.

3. Tryck på 6(g)1(GRPH) för att visa undermenyn GRPH.


• När du gör det visas inställningsmenyn StatGraph1. Den första kolumnen i det cellområde du markerade i steg 2 kommer att användas som XCellRange, och den andra kolumnen kommer att användas som YCellRange.

• Du kan ändra parametrarna XCellRange och YCellRange manuellt om det behövs. Mer information fi nns i avsnittet ”Konfi gurera cellområden för grafer” (sid. 9-6-5).

20070201


5. Gör inställningarna för grafen.

• Mer information om inställningarna Graph Type och Mark Type fi nns i avsnittet ”1. Allmänna grafi nställningar” på sid. 6-1-2, ”6-2 Beräkna och rita statistiska data för en variabel” samt ”6-3 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar”.

• Mer information om inställningen Frequency fi nns i avsnittet ”Konfi gurera inställningen Frequency” (sid. 9-6-6).

6. När du har gjort alla inställningar trycker du på J för att stänga inställningsmenyn.

7. Tryck på 1(GPH1).

• När du gör det ritas en graf enligt inställningarna StatGraph1.

20070201


k Konfi gurera cellområden för grafer

Inställningarna XCellRange och YCellRange konfi gureras automatiskt enligt de celler som du har markerat i kalkylbladet. Använd proceduren nedan om du behöver ändra inställningarna manuellt.Observera att de automatiska inställningarna för XCellRange och YCellRange alltid anger en serie rader i en viss kolumn. Om du använder manuella inställningar kan du ange en serie rader i en viss kolumn, eller en serie kolumner i en viss rad.

u Ändra inställningarna XCellRange och YCellRange manuellt1. Tryck på 6(SET) på undermenyn GRPH för att visa inställningsmenyn för grafi k.

2. Använd piltangenterna f ochc för att markera XCellRange.

3. Tryck på 1(CELL) eller mata in ett värde.

• Om du trycker på 1(CELL) visas den aktuella XCellRange-inställningen (A3:A5 i exemplet) med en inmatningsmarkör, så att du kan redigera inställningen.

• Om du matar in ett värde utan att trycka på en funktionstangent ersätts den aktuella inställningen med det nya värdet.

• Funktionsmenyn ändras till ett kolon (:).

4. Mata in eller redigera cellområdet.

• Mata in ett kolon (:) genom att trycka på 1(:).

5. När du har ändrat inställningen XCellRange trycker du på Jc för att fl ytta till inställningen YCellRange, och upprepar steg 3 och 4.

6. När du har ändrat alla inställningar trycker du på J.

20070201


k Konfi gurera inställningen Frequency

Inställningen Frequency anger hur många gånger varje värde i ett statistiskt material förekommer. Inställningen har standardvärdet 1. Om du använder den inställningen representeras varje datavärde ( x) eller datapar ( x, y) som en punkt i grafen.

Om materialet är mycket stort kan en punkt per värde ( x) eller datapar ( x, y) göra att det blir svårt att läsa grafen. Om detta inträffar kan du ange en frekvens för varje värde, vilket minskar antalet punkter för frekventa värden och gör grafen lättare att läsa.

u Ange frekvensen för varje värde1. Mata in frekvenserna i kalkylbladet.

• I detta exempel används frekvensvärdena för värdena i exemplet på sid. 9-6-3.

Frekvenser (C)

2. Tryck på 6(SET) på undermenyn GRPH för att visa inställningsmenyn för grafi k.

3. Använd piltangenterna f ochc för att markera Frequency.

4. Tryck på 2(CELL).

• När du gör det aktiveras cellområdet för inställningen Frequency. Funktionsmenyn ändras till ett kolon (:).

5. Mata in det cellområde som innehåller frekvenserna (C1:C5 i exemplet).


6. När du har ändrat alla inställningar trycker du på J.

20070201

9-7-1Använd funktionen CALC

9-7 Använd funktionen CALCI detta avsnitt beskrivs hur du använder funktionen CALC för att utföra statistiska beräkningar med data i ett kalkylblad.

k Översikt

Med undantag för hur du väljer dataunderlaget, kan du använda samma statistiska funktioner i läget S • SHT som i läget STAT . I detta avsnitt beskrivs skillnaderna mellan statistiska beräkningar i läget S • SHT och i läget STAT .

u Visa undermenyn CALCTryck på 6(g)2(CALC) för att visa undermenyn CALC.

Funktionerna på undermenyn CALC är de samma som visas när du trycker på 2(CALC)i listredigeraren i läget STAT . Nedan förklaras varje funktion och var du kan hitta mer information om varje funktion.

Tangent Beskrivning Mer information fi nns här:

1(1VAR) Tryck för att utföra statistiska beräkningar med en variabel.

”Statistikberäkning med en variabel” (sid. 6-4-2)

2(2VAR) Tryck för att utföra statistiska beräkningar med variabelpar.

”Statistikberäkning med parvariabler” (sid. 6-4-2)

3(REG) Tryck för att utföra regressionsberäkningar. ”Regressionsberäkning” (sid. 6-4-3)

6(SET)Tryck på 1(1VAR), 2(2VAR), och 3(REG) för att visa en meny där du anger data för statistiska beräkningar.

”Konfi gurera inställningar för statistiska beräkningar” (sid. 9-7-2)

Funktionstangenterna 1 till3 fungerar i princip på samma sätt som i läget STAT . De inställningar du kan konfi gurera med 6(SET) skiljer dig från inställningarna i läget STAT .

20070201


k Konfi gurera inställningar för statistiska beräkningar

Om du vill utföra statistiska beräkningar i läget S • SHT måste du mata in informationen i kalkylbladet och defi niera det cellområde där informationen fi nns som statistiska celler. Du defi nierar statistiska celler genom att trycka på 6(SET) på undermenyn CALC och inställningsmenyn nedan.

Nedan förklaras varje alternativ på menyn.

u 1Var XCell (cellområde med x-värden för beräkningar med en variabel)• { Cell} … {anger cellområdet för x-värden för beräkningar med en variabel}

u 1Var Freq (värdefrekvens)• { 1} … {anger frekvensen 1 för de värden som anges av cellområdet 1Var XCell}

• { Cell} … {cellområde som anger frekvensen för de värden som anges av 1Var XCell}

u 2Var XCell (cellområde med x-värden för beräkningar med variabelpar) • { Cell} … {anger cellområdet för x-värden för beräkningar med variabelpar}

u 2Var YCell (cellområde med y-värden för beräkningar med variabelpar)• { Cell} … {anger cellområdet för y-värden för beräkningar med variabelpar}

u 2Var Freq (värdefrekvens)• { 1} … {anger frekvensen 1 för de värden som anges av cellområdet 2Var XCell och 2Var

YCell}

• { Cell} … {cellområde som anger frekvensen för de värden som anges av 2Var XCell och 2Var YCell}

20070201


k Utföra en statistisk beräkning

Nedan visas ett exempel på hur du kan utföra en statistisk beräkning i läget S • SHT.

u Utföra en statistisk beräkning

Exempel Mata in följande data i ett kalkylblad och utför statistiska beräkningar för variabelpar och regressionsberäkningar

Höjd Skostorlek Frekvens

A 155 23 1

B 165 25,5 2

C 180 27 2

D 185 28 1

E 170 25 3

1. Mata in dataunderlaget i kalkylbladet.

• I exemplet matas värdena in i cellområdet A1:B5, och frekvenserna i området C1:C5.

2. Markera det cellområde där du vill mata in värdena (A1:B5).

3. Tryck på 6(g)2(CALC) för att visa undermenyn CALC.

4. Tryck på 6(SET) för att visa inställningsmenyn för statistiska beräkningar.

• Den första kolumn som du valde i steg 2 kommer att visas för 1Var XCell, och den andra kolumnen kommer att visas för 2Var YCell.

• Du kan ändra cellområdena manuellt på samma sätt som när du ändrar cellområden för grafer. Mer information fi nns i avsnittet ”Ändra inställningarna XCellRange och YCellRange manuellt” (sid. 9-6-5).

5. Använd piltangenterna f ochc för att markera 2Var Freq.

6. Tryck på 2(CELL).

• När du gör det aktiveras cellområdet för inställningen Frequency. Funktionsmenyn ändras till ett kolon (:).

7. Ange cellområdet för frekvenserna (C1:C5).


8. När du har ändrat inställningarna trycker du på w.

20070201


9. Tryck på J2(2VAR).

• När du gör det visas resultatlistan för statistiska beräkningar för variabelpar. Du kan bläddra i resultatlistan med upp- och nedtangenterna.

• Mer information om hur du ska tolka värdena på resultatskärmen fi nns i avsnittet ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med parvariabler” på sid. 6-3-11.

10. Tryck på J3(REG)1(X).

• När du gör det visas de lineära regressions-koeffi cienterna för dina ursprungsdata.

• Mer information om hur du ska tolka koeffi cienterna på skärmen fi nns i avsnittet ”Linjär regressionsgraf” på sid. 6-3-6.

11. Tryck på J för att gå tillbaka till kalkylbladet.

20070201

9-8-1Använda minnet i läget S • SHT

9-8 Använda minnet i läget S • SHTI detta avsnitt beskrivs hur du spara kalkylbladsdata i minnet, och hur du importerar data från minnet till ett kalkylblad.

k Spara kalkylbladsdata

Du kan spara information från ett kalkylblad i en variabel, i en lista, i fi lminnet File eller matrisminnet Mat.

k Tilldela en variabel kalkylbladsdata

Använd följande procedur för att spara innehållet i en enskild cell i en variabel (A till Z, r, eller θ ).

u Spara innehållet i en cell i en variabel1. Flytta cellmarkören till den cell som du vill spara i en variabel.

2. Tryck på 6(g)3(STO) 1(VAR).

• Inställningen ”Cell” visar namnet på den cell du markerade i steg 1.

3. Tryck på c för att fl ytta markeringen till ”Var Name”.

4. Ange variabelns namn (A till Z, r, eller θ ), och tryck på w.

5. Tryck på 6(EXE) ellerw för att spara värdet i listan.

• Om variabeln redan har ett värde kommer detta värde att ersättas med värdet i cellen.

# För alla typer av minne gäller att om du sparar en cell som innehåller en formel, kommer formelns resultat att sparas i minnet (inte själva formeln).

# Om den cell du markerar är tom, innehåller text, eller visar meddelandet ERROR, uppstår ett fel när du utför steg 5 i proceduren ovan.

20070201


k Spara kalkylbladsdata i en lista

Använd följande procedur för att markera en serie celler i en viss rad eller kolumn och spara värdena i en lista (List 1 till List 26).

u Spara innehållet i ett cellområde i en lista1. Markera de celler du vill spara som en lista.

• Du kan markera celler som fi nns på samma rad eller i samma kolumn. Om markeringen innehåller fl era rader eller kolumner uppstår ett fel.

2. Tryck på 6(g)3(STO) 2(LIST).

• Inställningen ”Cell Range” innehåller det cellområde du markerade i steg 1.

3. Tryck på c för att fl ytta markeringen till ”List [1~26]”.

4. Ange en lista mellan 1 och 26 och tryck på w.

5. Tryck på 6(EXE) ellerw för att spara värdet i listan.

• Om listan redan innehåller värden kommer listan att ersättas med cellernas värden.

k Spara kalkylbladsdata i ett fi lminne

Använd följande procedur för att markera ett cellområde och spara innehållet i cellerna till fi lminnet (File 1 till File 6). Informationen sparas sekventiellt från vänster till höger, rad för rad, och varje kolumn sparas som ett lista i fi lminnet (List 1 till List 26).

I exemplet nedan sparas kalkylbladsdata i cellområdet A1:C3 i fi lminnet File 6.

Kalkylblad Filminne

⇒

File6List2 List3List1

2 315 648 97

⇒

File6List2 List3List1

2 315 648 97

# Värdet i alla celler som är tomma, innehåller text eller har statusen ERROR ändras till 0 när du utför steg 5 ovan.

20070201


u Spara innehållet i ett cellområde i fi lminnet1. Markera de celler du vill spara i fi lminnet.

2. Tryck på 6(g)3(STO) 3(FILE).


3. Tryck på c för att fl ytta markeringen till ”File [1~6]”.

4. Ange en fi l mellan 1 och 6 och tryck på w.

5. Tryck på 6(EXE) ellerw för att spara värdet i fi lminnet.

• Om det fi lminne du väljer redan innehåller värden kommer fi lminnet att ersättas med cellernas värden.

k Spara kalkylbladsdata i matrisminnet Mat

Använd följande procedur för att spara innehållet i ett cellområde som en matris (A till Z).

u Spara innehållet i ett cellområde i matrisminnet Mat1. Markera de celler du vill spara som en matris.

2. Tryck på 6(g)3(STO) 4(MAT).


3. Tryck på c för att fl ytta markeringen till ”Mat Name”.

4. Ange den matris (A till Z) där informationen ska sparas.

5. Tryck på 6(EXE) ellerw för att spara värdet i matrisen.

• Om den matris du väljer redan innehåller värden kommer matrisen att ersättas med cellernas värden.

# Värdet i alla celler som är tomma, innehåller text eller har statusen ERROR ändras till 0 när du utför steg 5 ovan.

20070201

k Hämta data från minnet

Procedurerna i detta avsnitt visar hur du hämtar data från en lista, fi l eller matris, och matar in värdena på en viss plats i ett kalkylblad. Avsnittet förklarar också hur du använder variabler i kalkylbladskonstanter och formler.

Obs!När du hämtar information från en lista, fi l eller matris uppstår ett fel om de data som hämtats hamnar utan för det giltiga området för ett kalkylblad (A1:Z999).Om du till exempel hämtar en 2 × 4-matris till cell X2 uppstår ett fel eftersom matrisen inte får plats i kalkylbladet (se nedan).Ovanstående gäller också när du klistrar in data i ett kalkylblad.

Det område som matrisen upptar (skuggat) får inte plats på kalkylbladet, så ett fel uppstår.

k Hämta data från en lista

Använd proceduren i detta avsnitt för att välja en lista (List 1 till List 26) och infoga data från listan i kalkylbladet. Data från listor matas in i cellerna radvis eller kolumnvis, beroende på inställningen ”Move” på inställningsmenyn.

Obs!Standardinställningen är att värdena infogas radvis (det första värdet överst). Om du vill infoga värdena kolumnvis (vänster till höger) ändrar du inställningen ”Move”. Mer information fi nns i avsnittet ”1-8 Använda inställningsmenyn”.

u Hämta data från en lista till ett kalkylblad1. Markera den första cellen i det område där informationen ska infogas.

2. Tryck på 6(g)4(RCL)1(LIST) för att visa en meny med alternativ.

• Inställningen ”1st Cell” visar namnet på den cell du markerade i steg 1.

3. Ange den lista (1 till 26) som du vill hämta data från och tryck på w.

4. Tryck på 6(EXE) ellerw för att hämta värdena.


20070201

u Hämta data från en fi l till ett kalkylblad1. Markera den övre vänstra cellen i det område där informationen ska matas in.

2. Tryck på 6(g)4(RCL)2(FILE) för att visa en meny med alternativ.


3. Ange den fi l (1 till 6) som du vill hämta data från och tryck på w.


u Hämta data från en matris till ett kalkylblad1. Markera den övre vänstra cellen i det område där informationen ska matas in.

2. Tryck på 6(g)4(RCL)3(MAT) för att visa en meny med alternativ.


3. Ange den matris (A till Z) som du vill hämta data från och tryck på w.


u Använda en variabel i ett kalkylbladDu kan använda variabelnamn (A till Z) i konstanter eller formler i kalkylbladsceller. När du gör det hämtas det värde som tilldelats variabeln, och används när formeln eller värdet beräknas.

Om variabeln A har värdet 1 och variabeln B har värdet 2, ger formeln =A+B i cell A1 värdet 3.


20070201

eActivityeActivity är både ett dokumentationsverktyg och ett anteckningsblock.En lärare kan använda dokumentationsverktyget för att skapa elektroniska exempel och övningar, med förklarande text, matematiska uttryck, grafer och tabeller.eActivity är också ett sätt för eleven att arbeta med övningarna, dokumentera arbetet med anteckningar, och spara arbetet i en extern fi l.Du kan också skapa eActivity guider som förklarar räknarens operationer som måste utföras för att uppnå de önskade resultaten. Exekveringen av en guide gör det enkelt att lära grafi ska kalkyleringsoperationer.

10-1 Översikt10-2 Arbeta med fi ler i eActivity10-3 Mata in och redigera data i eActivity10-4 Använda matris- och listredigeraren10-5 Minnesanvändning för eActivity10-6 eActivity Guide

10

Kapitel

20070201

10-1 ÖversiktDu kan använda eActivity för att skriva in och redigera text, matematiska uttryck och programdata, samt för att spara informationen som en fi l.

k Använda läget e • ACT

Välj ikonen e • ACT på huvudmenyn.

• När du gör det visas följande meny.

Om det inte fi nns några fi ler sparade i läget e • ACT

10-1-1Översikt

# Om det inte fi nns några eActivity-fi ler visas endast funktionstangenten2(NEW).

# 128 kbyte eller mer ledigt lagringsminne krävs för att växla till läget e • ACT för första gången. Ett fel (Memory ERROR) uppstår om det inte fi nns tillräckligt mycket minne.

Om det fi nns fi ler sparade i läget e • ACT

k Funktionsmenyn för fi ler

Nedan beskrivs de olika funktionerna på funktionsmenyn när listan över fi ler visas.

• { OPEN} ... {öppnar den markerade fi len eller mappen}

• { NEW} ... {skapar en ny eActivity-fi l}

• { DEL} ... {tar bort den markerade fi len eller mappen}

• { SRC} ... {startar en sökning}

20070201

k Funktionsmenyn för arbetsytor

När du öppnar en eActivity-fi l visas en arbetsyta med innehållet i den aktuella fi len.

I exemplet nedan visas de olika delar som ingår i en arbetsyta. Observera att alla delar i en arbetsyta inte kan visas samtidigt. Den tjockare linjen i illustrationen anger det som visas på displayen. Den tunnare linjen anger den del av fi len som inte visas. Du kan visa resten av innehållet i arbetsytan i eActivity genom att bläddra innehållet uppåt eller nedåt.Du kan använda den här skärmbilden för att mata in text, formler och andra data i ett eActivity-objekt.

Textrader

Fält

Beräkningsrader

Stopprad

Fält met guide *1

Vad som visas på funktionsmenyn beror på vilken rad eller vilket fält som är markerat.

10-1-2Översikt

*1 indikerar ett fält med guide. För mer information om en guide, se ”10-6 eActivity Guide”.

20070201

k Funktionsmenyn för textrader

• { FILE} … {visar undermenyn FILE}

• { SAVE } … {sparar fi len och skriver över den tidigare versionen}

• { SV • AS} … {sparar den öppnade fi len med ett nytt namn}

• { OPT} … {återvinner lagringsminne plats} Mer information fi nns i avsnittet ”Optimera lagringsminnet” (sid. 12-7-16).

• { CAPA } … {visar den aktuella fi lens storlek samt hur mycket minne som fi nns tillgängligt}

• { STRP} … {infogar ett fält}

• { TEXT} … {ändrar den aktuella raden från text till Math}

• { CHAR} … {visar en meny med diverse matematiska symboler, specialtecken och utökade tecken}

• { A↔ a} … {växlar mellan versaler och gemener} Den här funktionen fi nns endast tillgänglig när du matar in bokstäver (sid. 1-1-3)• { JUMP} … {visar undermenyn JUMP}

• { TOP } … {fl yttar markören till början av fi len}

• { BTM} … {fl yttar markören till slutet av fi len}

• { DEL • L} … {tar bort den rad som är markerad eller där markören står}

• { INS} … {visar en undermeny som du använder för att infoga en ny rad över den rad som är markerad eller där markören står}

• { TEXT} … {infogar en textrad}

• { CALC} … {infogar en rad av typen Math}

• { STOP } … {infogar en stopprad}

• { MATH } … {visar undermenyn MATH med alternativ för naturlig inmatning av matriser och matematiska funktioner}

Mer information fi nns i avsnittet ”Använda menyn MATH” (sid. 1-3-12).

• { 'MAT } … {visar matrisredigeraren (sid. 2-8-2)}

• { 'LIST} … {visar listredigeraren (sid. 6-1-1)}

10-1-3Översikt

20070201

k Funktionsmenyn för beräknings- och stopprader

• { FILE} … Samma som funktionstangenten {FILE} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3).

• { STRP} … Samma som funktionstangenten {STRP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3).

• { CALC} … {ändrar den aktuella raden från Math till text}


Mer information fi nns i avsnittet ”Använda menyn MATH” (sid. 1-3-12).• { INS} … Samma som funktionstangenten {INS} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader”

(sid. 10-1-3).

• { JUMP} … Samma som funktionstangenten {JUMP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3).

• { DEL • L} … {tar bort den rad som är markerad eller där markören står} Observera att både uttrycket och resultatet raderas om du tar bort en

beräkningsrad.



10-1-4Översikt

20070201

10-1-5Översikt

k Funktionsmenyn för fält

• { FILE} … Samma som funktionstangenten {FILE} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3), utom för {SIZE}.

• { SIZE} … {visar storleken på det fält som är markerat eller där markören står}

• { STRP} … Samma som funktionstangenten {STRP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3).

• { INS} … {infogar en ny rad under det markerade fältet}

• { TEXT} … {infogar en textrad}

• { CALC} … {infogar en rad av typen Math}

• { STOP } … {infogar en stopprad}

• { CHAR} … Samma som funktionstangenten {CHAR} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3).

• { A↔ a} … Samma som {A ↔ a} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3).

• { JUMP} … Samma som funktionstangenten {JUMP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3).

• { DEL • L} … {tar bort det fält som är markerat eller där markören står}



• { GUIDE} … {skapar en guide för ett fält (sid. 10-6-1)}

k Grundläggande fi lhantering

Detta avsnitt innehåller en översikt över följande eActivity-åtgärder.

• Skapa en ny fi l i eActivity

• Mata in text, numeriska uttryck, fält och andra data

• Använda program från ett fält och använda programmets meny

• Spara en fi l i eActivity

I avsnittet används följande exempelproblem:

• Lös ekvationen 2 x2 + x – 3 = 0 (hitta rötterna till y = 2 x2 + x – 3).

• Rita grafen till y = 2 x2 + x – 3 och bekräfta lösningen ovan.

• Använd G-SLV för att hitta rötterna på den grafi ska skärmen.

20070201

10-1-6Översikt

1. Växla till läget e • ACT från huvudmenyn.

2. Skapa en ny eActivity-fi l.

1. Tryck på 2(NEW).

2. I dialogrutan som visas anger du ett fi lnamn (högst åtta bokstäver) och trycker sedan på w.

• När du gör det visas en tom arbetsyta med en textmarkör (för textinmatning).

Textmarkör

3. Använd textraden för att till exempel skriva kommentarer eller information om innehållet i fi len.

1. I exemplet används följande text.

2. När du har matat in texten trycker du på w.

• När du gör det fl yttas markören från slutet av texten till början av nästa rad.

4. Använd beräkningsrader för att mata in uttrycket (2 x2 + x – 3 = 0) och för att lösa ekvationen.

I exemplet används funktionen Solve med följande inställningar.

Initial uppskattning: 0Nedre begränsning: 0Övre begränsning: 10

Mer information om funktionen Solve fi nns på sid. 8-6-9.

1. Tryck först på 3(TEXT) för att byta till en beräkningsrad.

Beräkningsradsmarkör

20070201

10-1-7Översikt

2. Ange funktionen Solve och mata in funktionen.

AK4(CALC)1(Solve)

cvx+v-d,

3. Mata in det uppskattade initialvärdet, samt de båda begränsningarna.

a,a,ba)

4. Tryck på w för att lösa ut x.

• När du gör det visas lösningen ( x = 1) och markören fl yttas till början av nästa rad.

5. Tryck på J två gånger för att stänga alternativmenyn (OPTN).

5. Rita en graf genom att infoga ett Graph-fält i fi len.

1. Tryck på 2(STRP).

• När du gör det visas en dialogrutan med olika typer av fält som du kan lägga till.

2. Markera ”Graph” i listan och tryck sedan på w.

• När du gör det infogas ett Graph-fält som du kan använda för att ange en rubrik.

3. Skriv en rubrik (i exemplet används ”Graph draw”) och tryck på w.

• När du gör det sparas rubriken, och fältet markeras.

20070201

10-1-8Översikt

6. Rita grafen med Graph-fältet.

1. Markera Graph-fältet som du skapade i steg 5 och tryck på w.

• När du gör det visas en grafi sk skärm.

2. Tryck på !6(G↔ T) för att visa grafredigeringsmenyn.

3. Mata in funktionen ( y = 2 x2 + x – 3) på rad Y1.

4. Tryck på 6(DRAW) för att rita funktionens graf.

• När du gör det visas en grafi sk skärm. Eftersom grafen skär x-axeln vid –1,5 och 1, kan vi dra slutsatsen att lösningen ( x = 1) som gavs i steg 4 är en korrekt lösning. Värdet –1,5 gavs inte som en lösning eftersom den nedre begränsningen var 0.

• Grafen som ritas här sparas i det fält som skapades i steg 5.

5. Gå tillbaka till arbetsytan genom att trycka på !a(').

7. Använd G-SLV för att hitta rötterna på den grafi ska skärmen.

1. Markera det fält som skapades i steg 5, och tryck på w.

• När du gör det visas den graf som ritades i steg 6.

2. Använd G-SLV för att hitta rötterna till y = 2 x2 + x – 3.

!5(G-SLV) 1(ROOT) .... (Hittar den första roten.)

e .......................................... (Hittar nästa rot.)

• Mer information om G-SLV fi nns på sid. 5-11-9.


8. Spara eActivity-fi len.

• Tryck på 1(FILE)1(SAVE) för att spara fi len. När du gör det kommer eventuella tidigare versioner av fi len att skrivas över.

20070201

10-2 Arbeta med fi ler i eActivityI detta avsnitt beskrivs de olika fi lhanteringsfunktioner som du kan utföra i eActivity.

k Filhantering i eActivity

u Skapa en ny fi l1. Om du vill skapa fi len i en viss mapp använder du f ochc för att markera mappen.

Tryck sedan på 1(OPEN) ellerw.

• Om eActivity-arbetsytan visas trycker du först på J för att visa fi llistan.

Mappnamn

• Du behöver inte öppna en mapp om du vill skapa den nya fi len i rotkatalogen i lagringsminnet.

• Mer information om att skapa nya mappar fi nns i avsnittet ”Skapa mappar i lagringsminnet” (sid. 12-7-5).

2. Tryck på 2(NEW).



• När du gör det visas en tom arbetsyta. Markör • Du kan använda följande tecken i ett fi lnamn: A till och med Z, {, }, ’, ~, 0 till och med 9

10-2-1Arbeta med fi ler i eActivity

20070201

u Öppna en fi l1. Om den fi l du ska öppna ligger i en viss mapp använder du f ochc för att markera

mappen. Tryck sedan på 1(OPEN) ellerw.

2. Använd f ochc för att markera fi len och tryck sedan på 1(OPEN) ellerw*1.

• När du gör det öppnas fi len.

u Ta bort en fi l1. Om den fi l du ska ta bort ligger i en viss mapp använder du f ochc för att markera

mappen. Tryck sedan på 1(OPEN) ellerw.

2. Använd f ochc för att markera fi len och tryck sedan på 3(DEL).

3. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill ta bort fi len. Du kan också trycka på 6(No) för att avbryta.

u Söka efter en fi l1. När fi llistan visas på displayen trycker du på 4(SRC).

• När du gör det visas en dialogruta.

2. Ange hela fi lnamnet du vill söka efter, eller en del av fi lnamnet.

• Observera att sökningen sker från vänster till höger i namnet. Detta innebär att om du söker efter ”IT” kommer sökningen att returnera fi lerna ITXX, ITABC och IT123, men inte XXIT och ABITC.

3. Tryck på w.

• Om det fi nns fi lnamn som stämmer överens med den text du matade in i steg 2 kommer namnet att markeras i fi llistan.

• Om det inte fi nns några matchande fi lnamn visas meddelandet ”Not Found”. Tryck på J för att stänga meddelandet.

10-2-2Arbeta med fi ler i eActivity

*1 Om ett minnesfel uppstår i steg 2, kan du radera skärmdumpsminnet och Urklipp, eller försöka med att fl ytta data till en persondator.

20070201

10-3 Mata in och redigera data i eActivityDu kan mata in och redigera följande typer av data i eActivity.

Textrader

Fält

Beräkningsrader

Stopprad

Textrader

En textrad används för att mata in tecken, siffror och uttryck som är konstanta.

Beräkningsrader

Beräkningsrader används för att utföra beräkningar. När du matar in ett matematiskt uttryck visas resultatet högerställt på nästa rad. Du kan använda samma funktioner som i läget RUN • MAT när inmatningsläget är ”Math”.

Stopprad

En stopprad används för att avbryta beräkningen vid en viss punkt.

Fält

Ett fält används för att bädda in data från Graph, Conics Graph, Spreadsheet och andra program. Dessutom fi nns anteckningsfältet Notes som kan användas för att infoga text från textredigeraren i eActivity.En operativ guide kan också skapas för ett fält.

10-3-1Mata in och redigera data i eActivity

20070201

k Navigera i arbetsytor i eActivity

u Bläddra arbetsytan vertikaltArbetsytan kan bläddras rad för rad.

• Om du trycker på f när markören är på den översta raden i arbetsytan bläddras skärmen en rad uppåt. Om du trycker på c när markören är på den sista raden kommer skärmbilden att bläddras en rad nedåt.

u Gå till början eller slutet av skärmbilden i en arbetsyta i eActivity• Du går till början av skärmen genom att trycka på 6(g)1(JUMP)1(TOP).

• Du går till slutet av skärmen genom att trycka på 6(g)1(JUMP)2(BTM).

k Använda textrader

En textrad används för att mata in tecken, siffror och uttryck som är konstanta.

u Mata in en textrad1. Ändra den rad där markören står till en textrad, eller infoga en ny textrad i arbetsytan.

• ”Ändra den aktuella raden till en textrad” (sid. 10-3-3)

• ”Infoga en textrad” (sid. 10-3-3)

2. Skriv in den text eller det uttryck som ska stå på raden.

• ”Mata in och redigera textrader” (sid. 10-3-4)


20070201


u Ändra den aktuella raden till en textrad1. Gå till arbetsytan och kontrollera funktionstangenten 3.

• Om tangenten 3 visar ”TEXT” betyder det att raden redan är en textrad. Om den är en textrad kan du mata in text på raden utan att utföra steg 2 nedan.

• Om tangenten 3 visar ”CALC” betyder det att raden är en beräkningsrad. Utför i så fall steg 2 nedan för att ändra raden till en textrad.

2. Tryck på 3(CALC) för att ändra raden till en textrad.

Textmarkör

3 menyn ändras till ”TEXT”.

• Du kan inte använda ovanstående procedur för att ändra raden till en textrad om ett fält är markerat. Om du har markerat ett fält måste du använda proceduren under ”Infoga en textrad”, eller fl ytta markören till en rad som inte är ett fält.

u Infoga en textrad

Om du vill infoga en textrad när markören står här:

Trycker du på följande tangenter:

På en textrad 6(g)3(INS)1(TEXT)

På en beräkningsrad 5(INS)1(TEXT)

I ett fält 3(INS)1(TEXT)

Textraden infogas ovanför den rad eller det fält där markören står.

20070201


u Mata in och redigera textrader• En textrad kan innehålla maximalt 255 tecken. Texten på textraden bryts automatiskt för

att passa i visningsområdet (Word Wrap Function). Notera dock att numeriska uttryck och kommandon inte radbryter.* 1 Ett ord som går ut över sidan av visningsområdet kommer att påvisas av en pil-indikator ( ]'). Du kan använda de vänstra och högra pekartangenterna för att scrolla skärmen och se vad som inte är synligt. Om pilarna visas kan du använda vänster och höger piltangent för att bläddra i texten.

• Funktionstangenten 5(A↔ a) används för att växla mellan versaler och gemener. Den här funktionen är endast tillgänglig när du matar in bokstäver (sid. 1-1-3) Textradsmarkören är ” ” om du matar in versaler, och ” ” om du matar in gemener.

• Du kan mata in ett nyradstecken i en textrad genom att trycka på w. Observera att nyradstecken inte visas.

• Om texten är fördelad över fl era rader, kommer tryckning av A-knappen endast radera linjen där visaren fi nns. Texten som fi nns på andra rader kommer inte att raderas.

k Använda beräkningsrader

En beräkningsrad används för att mata in ett matematiskt uttryck i en eActivity-fi l, och sedan evaluera uttrycket på samma sätt som i läget RUN • MAT när inmatningsläget är ”Math”. Beräkningsrader består alltid av två delar: ett uttryck och ett resultat.

Beräkningar i eActivity skiljer sig från beräkningar i läget RUN • MAT (se nedan).

• När du matar in ett matematiskt uttryck i eActivity ändras inmatningsläget (sid. 1-3-10) alltid till ”Math”, oavsett räknarens inställningar. Notera att textbrytningsfunktionen inte tillämpas i fallet av matematiska linjer. Pil-indikatorer ( ]') kommer att visas på den vänstra och högra sidan av den matematiska linjen för att låta dig veta att kalkylationen inte passar i visningsområdet för matematiska linjer. I detta fall kan du använda den vänstra och högra pekar-tangenten för att scrolla kalkyleringen.

• Du kan mata in stopprader i en arbetsyta i eActivity.

*1Dessutom, alla ord som inkluderar symbolen ”'”, ” {” eller ”10”, vilka är inmatade med användning av menyn som dyker upp när du trycker 4(CHAR), radbryter inte heller.

# När du matar in ett matematiskt uttryck på en textrad ändras inmatningsläget (sid. 1-3-10) alltid till ”Math”, oavsett räknarens inställningar.

# Tryck på 6(g)4(MATH) för att visa undermenyn MATH. Du kan använda den här menyn för att mata in matriser, derivator, integraler, o.s.v. Mer information om inmatning med menyn MATH fi nns i avsnittet ”Använda menyn MATH” (sid. 1-3-12).

# Det går inte att evaluera matematiska uttryck som du skriver in på en textrad.

20070201


u Mata in en formel i en arbetsyta i eActivity1. Ändra den rad där markören står till en beräkningsrad, eller infoga en ny beräkningsrad

i arbetsytan.

• ”Ändra den aktuella raden till en beräkningsrad” nedan

• ”Infoga en beräkningsrad” (sid. 10-3-6)

2. Mata in uttrycket.

Exempel: s$!E(π )cg

• ”Mata in och redigera beräkningsrader”(sid. 10-3-6)


3. Evaluera uttrycket och visa resultatet genom att trycka på w.

u Ändra den aktuella raden till en beräkningsrad1. Gå till arbetsytan och kontrollera funktionstangenten 3.

• Om tangenten 3 visar ”CALC” betyder det att raden redan är en beräkningsrad. Om den är det kan du mata in ett uttryck på raden utan att utföra steg 2 nedan.

• Om tangenten 3 visar ”TEXT” betyder det att raden är en textrad. Utför i så fall steg 2 nedan för att ändra raden till en beräkningsrad.

2. Tryck på 3(TEXT) för att ändra raden till en beräkningsrad.


När du gör det ändras menyn 3 till ”CALC”.

# Du kan inte använda ovanstående procedur för att ändra raden till en beräkningsrad om ett fält är markerat. Om ett fält är markerat måste

du utföra proceduren under ”Infoga en beräkningsrad” eller fl ytta markören till en rad som inte är ett fält.

20070201


u Infoga en beräkningsrad

Om du vill infoga en beräkningsrad när markören står här:


På en beräkningsrad 5(INS)2(CALC)

På en textrad 6(g)3(INS)2(CALC)

I ett fält 3(INS)2(CALC)

Raden infogas ovanför den rad eller det fält där markören står.

u Mata in och redigera beräkningsraderDu matar in och redigerar beräkningsrader på samma sätt som i läget RUN • MAT med inmatningsläget ”Math” (på inställningsmenyn).

k Använda stopprader

När du ändrar ett uttryck på en beräkningsrad i en eActivity-fi l som innehåller fl er än en beräkningsrad, kommer alla beräkningsrader att beräknas om när du trycker på w.

Beräkningen kan ta lång tid om det fi nns många och/eller komplexa matematiskt uttryck.

Du kan förhindra att alla uttryck evalueras när du gör en ändring genom att infoga en stopprad under den beräkningsrad som du arbetar med. När du trycker på w kommer räknaren att evaluera alla beräkningsrader fram till stoppraden, men inga rader efter stoppraden.

u Infoga en stopprad

Om du vill infoga en stopprad när markörenstår här:


På en beräkningsrad 5(INS)3(STOP)

På en textrad 6(g)3(INS)3(STOP)

I ett fält 3(INS)3(STOP)

Stoppraden infogas ovanför den rad eller det fält där markören står.

20070201


u Exempel på stoppraderFöljande skärmbild visar hur du kan använda stopprader för att gruppera beräkningssteg.

A

B

A: Om ett värde ersätter (här π6

) θ i uttrycket på rad 1 evalueras (sin θ )2 + (cos θ )2 på rad 3.

Resultatet visas på rad 4 (1). Om du ersätter något värde på rad 1 och trycker på w ges resultatet 1.

Om du till exempel vill undersöka olika värden på θ utan att behöva beräkna om alla uttryck efter raden, kan du infoga en stopprad på den plats som anges ovan. Om du gör det, kommer räknaren att beräkna om (sin θ )2 + (cos θ )2 varje gång du ändrar värdet på θ och trycker på w, utan att beräkna andra uttryck.

B: De här raderna behövs inte för att undersöka olika värden på θ .

20070201

k Infoga ett fält

Ett fält används för att bädda in data från Graph, Conics Graph, Spreadsheet och andra program. Observera att du bara kan använda en programskärm (till exempel Graph eller Graph Editor om du använder data i läget GRAPH i varje fält.

Ett fält består av en rubrik till vänster och ett namn på en skärmbild till höger.

RubrikEtt fälts rubrik kan innehålla upp till 16 tecken.


# Även om programmet fyller upp hela displayen när du öppnar det från ett fält, fortsätter eActivity att köras i bakgrunden. Tänk på att du arbetar i en eActivity-fi l när du ändrar inställningar och värden i program som du har öppnat från ett fält.

# Alla data som du matar in på en programskärm som öppnats från ett datafält lagras i fältet, inte i programmets datafi l.

# Varje fält har ett eget minne, vilket betyder att om du skapar fl era olika fält som är kopplade till samma program, kommer programskärmen för varje fält att ge olika resultat.

SkärmbildsnamnDet här är namnet på den skärmbild som fältet innehåller.

Markera ett fält med f ochc och tryck på w för att visa motsvarande programskärmbild.

De data du använder för att utföra åtgärder på en programskärmbild som hämtas från ett fält (funktioner för grafritning o.s.v.) lagras i fältet. Detta innebär att alla data i fältet är tillgängliga när du startar programmet från fältet, eller om du byter fältets program.

20070201

u Infoga ett fält1. Flytta markören till den plats där du vill infoga

fältet.

2. Tryck på 2(STRP).

• När du gör det visas en dialogruta med olika typer av fält som du kan lägga till.

3. Använd f ochc för att välj en typ av fält.

Om du vill bädda in följande data: Använder du den här typen av fält:

Beräkningsskärmbild i läget RUN • MAT Run (Math)* 1

Grafi k i läget GRAPH Graph

Grafi kredigeraren i läget GRAPH(grafrelationslista)

Graph Editor

Tabellredigeringsmenyn i läget TABLE (tabellrelationslista)

Table Editor

Kägelsnittgrafer i läget CONICS Conics Graph

Kägelsnittmenyn i läget CONICS Conics Editor

Grafi k i läget STAT Stat Graph

Listmenyn i läget STAT List Editor

Lösningsmenyn i läget EQUA Solver

Redigeringsmenyn i läget RECUR Recur Editor

Anteckningar* 2 Notes

Matrisredigeringsmenyn i läget RUN • MAT Matrix Editor

Ekvationssystemmenyn i läget EQUA Simul Equation

Polynommenyn i läget EQUA Poly Equation


*1 Run startar i inmatningsläget Math. *2 Notes är ett program som bara kan startas från eActivity. Mer information fi nns i avsnittet ”Använda anteckningar” (sid. 10-3-18).

20070201

Om du vill bädda in följande data: Använder du den här typen av fält:

Dynamisk grafi k i läget DYNA Dynamic Graph

Ekonomisk information i läget TVM Financial

Kalkylblad iläget S • SHT SpreadSheet

4. Tryck på w.

• Fältet infogas ovanför den rad eller det fält där markören står.

5. Tryck på d ellere för att visa textinmatningsmarkören, och ange en rubrik på upp till 16 tecken.

• Textmarkören visas också om du börjar mata in text utan att trycka på d ellere först.

6. Tryck på w för att spara fältets rubrik.


# Om du trycker på w när ett fält är markerat (se steg 4 och 6 ovan) kommer motsvarande programskärm att öppnas. Mer information fi nns i avsnittet ”Öppna ett program från ett fält” (sid. 10-3-12).

20070201


u Ändra ett fälts rubrik1. Använd f ochc för att markera fältet.

2. Skriv in den nya rubriken.

• Tryck på d ellere för att visa textinmatningsmarkören, och ändra rubriken.

• Om du trycker på en teckentangent utan att först trycka på d ellere raderas den nuvarande rubriken.

3. Tryck på w när du har ändrat rubriken.

• Om du trycker på J avbryts ändringarna utan att sparas.

20070201

u Öppna ett program från ett fält1. Använd f ochc för att markera fältet.

2. Tryck på w.

• Programskärmen kommer att vara tom första gången du öppnar den från ett fält.

3. Mata in data, grafer och gör andra operationer på programskärmen.

• Du arbetar på samma sätt med programmet som när du använder det utan att ha öppnat det från ett fält i en arbetsyta i eActivity. Mer information om varje program fi nns i motsvarande avsnitt i instruktionshäftet.

• Mer information fi nns också i avsnittet ”Exempel: Använda fält” (sid. 10-3-13).

u Växla mellan arbetsytan och en programskärm som öppnats från ett fältTryck på !a(').

• När du gör det växlar du mellan de två skärmarna.


# Om du har markerat ett fält av typen ”Conic Graph” och trycker på w utan att mata in grafdata, visas redigeringsmenyn för kägelsnitt i stället för en graf.

20070201

u Växla från en programskärm som öppnats från ett fält och en annan programskärm

Tryck på !,(,).

• Markera det program du vill växla till med f ochcoch tryck på w.

• Att trycka !,(,) medan skärmen, som dyker upp omedelbart efter att du går in i ett Graph-fält fortfarande visas, kommer att skifta till skärmen för grafredigering.

k Exempel: Använda fält

Detta avsnitt innehåller exempel på hur du använder fält i praktiken i eActivity, hur du öppnar en programskärm från ett fält och hur du matar in data.

u Exempel på Graph-fältI detta exempel visas hur du använder ett fält för att rita grafen till funktionen y = x2.

Att tänka på...• Även om grafskärmen öppnas från fältet måste du växla till grafmenyn för att mata in

funktionen.

u Skapa ett graffält1. Gå till arbetsytan och tryck på 2(STRP). Välj ”Graph” i listan över fälttyper och tryck

påw.

• När du gör det infogas ett fält av typen Graph.

2. Skriv fältets rubrik och tryck på w.

• I exemplet används rubriken ”Graph draw”.


# Ett exempel på hur du gör för att växla mellan program fi nns i avsnittet ”Exempel på tabellfält” (sid. 10-3-15).

# Även om du har använt !,(,) för att byta fälttyp, kan du fortfarande använda !a(') för att växla mellan arbetsytan och programskärmen.

20070201

3. Tryck på w för att öppna skärmbilden.

• Eftersom du inte har matat in några data ännu, visas ingenting.

4. Tryck på !6(G↔ T) för att visa grafredigeringsmenyn.

• När du gör det öppnas grafens grafrelationslista. Eftersom listan är oberoende av relationslistan i läget GRAPH, kommer den att vara tom (detta är ett nytt fält).

5. Mata in det funktion vars graf du vill rita (Y1 = X 2 i detta exempel).

6. Tryck på 6(DRAW) för att rita funktionens graf.

• När du gör det visas grafen till den funktion du matade in på grafredigeringsmenyn.


8. Tryck på w för att öppna grafen.

• När du gör det ritas den graf som du angav i steg 5 igen.


# Du kan också klistra in en kopierad funktion från urklippet till en grafskärm som öppnats från ett fält av typen Graph. Observera att den

graf som skapas när du klistrar in en funktion inte sparas i fältet. Mer information fi nns i avsnittet ”Rita en graf med kopiera och klistra in” (sid. 10-3-16).

20070201

u Exempel på tabellfältI detta exempel används ett fält för att mata in funktionen y = x2, och lista 1 i listredigeraren för x-intervallet för att generera en värdetabell.

Att tänka på...• Använd tabellredigeraren för att mata in funktionen y = x2.

• Ställ in tabellredigeraren (med inställningsmenyn) så att x-variabeln refererar till lista 1, och generera värdetabellen.

• Öppna listredigeraren för att mata in de data som ska användas som intervall för x-variabeln till lista 1.

u Skapa ett tabellredigerarfält1. Gå till arbetsytan och tryck på 2(STRP). Välj ”Table Editor” i listan över fälttyper och

tryck på w.

• När du gör det infogas ett fält av typen Table Editor.

2. Skriv fältets rubrik och tryck på w.

• I exemplet används rubriken ”Table create”.

3. Tryck på w för att öppna redigeringsskärmen.

• När du gör det öppnas en tom tabellredigerare.

4. Mata in det funktion som ska användas för att generera tabellen (Y1 = X 2 i detta exempel).

5. Tryck på !m(SET UP) för att visa inställningsmenyn.

• När du gör det visas inställningsmenyn för tabellredigeraren, med alternativet ”Variable” markerat.

6. Tryck på 2(LIST). Mata in ”1” i dialogrutan som visas och tryck sedan på w.

• Ange lista 1 som den variabel som ska användas för att generera värdetabellen.

7. Tryck på J för att stänga inställningsmenyn.


20070201

8. Öppna listredigeraren (sid. 6-1-1).

• Tryck på !,(,) för att visa programlistan, markera ”List Editor”, och tryck sedan påw.

9. Mata in värdena i lista 1.

10. Gå tillbaka till tabellredigeraren.

• Tryck på !,(,) för att visa programlistan, markera ”List Editor”, och tryck sedan påw.

11. När tabellredigeraren visas trycker du på w.

• När du gör det genereras värdetabellen för funktionen y = x2 givet x-värdena i lista 1.


k Rita en graf med kopiera och klistra in

Du kan klistra in en kopierad funktion från urklippet till en grafskärm som öppnats från ett fält av typen Graph. Om du gör det kommer de data som klistras in inte att återspeglas i den funktion som sparas i fältet. Använd kopiera och klistra in när du behöver kontrollera den graf som en funktion ger upphov till.


# När du har gått tillbaka till arbetsytan i steg 12 kan du tryck på w för att visa tabellredigeraren, som kommer att innehålla den funktion du matar in. Om du trycker på w när tabellredigeraren visas går du tillbaka till värdetabellen i steg 11.

# Som framgår av exemplet lagras alla data och inställningar som gäller för programskärmen i fältet.

20070201

u Använd kopiera och klistra in för att rita en graf1. Utför steg 1 till 7 under ”Skapa ett graffält” (sid.

10-3-13) för att skapa ett fält av typen Graph med rubriken ”Graph draw”.

• När du har slutfört steg 7 kontrollerar du att fältet är markerat i arbetsytan. Om fältet inte är markerat använder du piltangenterna f ochc för att markera fältet.

2. Tryck på 3(INS)1(TEXT) för att lägga till en textrad.

3. Mata in följande uttryck på textraden: Y = X 2 – 1.

4. Använd piltangenterna f ochc för att fl ytta markören till uttrycket som du just matade in (Y = X 2 – 1), och kopiera det till urklippet.

• Mer information om hur du kopierar information fi nns i avsnittet ”Ange vad som ska kopieras” (sid. 1-3-5).

5. Använd piltangenterna f ochc för att markera graffältet och tryck på w.

• När du gör det ritas grafen till den funktion som fi nns lagrad i fältet ”Graph draw”.

6. Tryck på !j(PASTE).

• När du gör det ritas grafen till den funktions som fi nns i urklippet (Y = X 2 – 1).


8. Tryck på w för att öppna grafen.

• När du gör det ritas grafen till den funktion som fi nns lagrad i fältet ”Graph draw”.


# Exemplet ovan använder ett uttryck som kopierades från en arbetsyta, men du kan

också kopiera ett uttryck från ett annat program och klistra in uttrycket i eActivity.

20070201

k Använda anteckningar

I en arbetsyta i eActivity kan du infoga anteckningar med programmet Notes. Du kan öppna en Notes-skärmbild från ett fält av typen Notes i en arbetsyta.

På en Notes-skärmbild kan du utföra följande åtgärder.

u Mata in och redigera text

Texten matas in på den position där markören står. När du ska mata in text, fl ytta markören och bläddra texten i höjdled gör du på samma sätt som när du arbetar med en textrad i eActivity. Mer information fi nns i avsnitten ”Mata in och redigera textrader” (sid. 10-3-4) och ”Bläddra arbetsytan vertikalt” (sid. 10-3-2). Observera att funktionsmenyerna i Notes skiljer sig från motsvarande menyer för textrader. Mer information fi nns i avsnittet ”Funktionsmenyn för anteckningar” nedan.

u Kopiera och klistra in text

Använd !i(CLIP) för att kopiera text och !j(PASTE) för att klistra in den. Mer information fi nns i avsnittet ”Använda urklippet för kopiera och klistra in” (sid. 1-3-5).

u Funktionsmenyn för anteckningarNedan beskrivs vilka funktioner som fi nns på funktionsmenyn för anteckningar.

• { JUMP} … {visar undermenyn JUMP som du använder för att gå till början ( 1(TOP)) eller slutet ( 2(BTM)) av texten}

• { DEL • L} … {tar bort den rad där markören står}

• { INS} … {infogar en ny rad ovanför den rad där markören står}


Mer information fi nns i avsnittet ”Använda menyn MATH” (sid. 1-3-12).

• { CHAR} … {visar en meny med diverse matematiska symboler, specialtecken och utökade tecken}

• { A↔ a} … {växlar mellan versaler och gemener}


20070201

k Ta bort en rad eller ett fält

Använd följande procedur för att ta bort en rad eller ett fält från en arbetsyta i eActivity. Observera att både uttrycket och resultatet raderas om du tar bort en beräkningsrad.

u Ta bort en rad eller ett fält1. Använd f ochc för att markera det fält som du

vill ta bort.

2. Tryck på 6(g)2(DEL • L).

3. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill ta bort raden eller fältet. Du kan också trycka på 6(No) för att avbryta.


20070201

k Spara en eActivity-fi l

När du arbetar med data i eActivity kan du spara arbetsytan som en fi l med ett nytt namn (Spara som) eller ersätta den tidigare versionen av den fi l du arbetar med (Spara). Om du väljer att spara fi len med ett nytt namn skrivs den gamla versionen inte över (om det fi nns en tidigare version).

u Ersätta den befi ntliga fi len med en ny versionTryck på 1(FILE)1(SAVE) när du har arbetsytan öppen i eActivity.

u Spara en fi l med ett nytt namn (Spara som)1. Tryck på 1(FILE)2(SV • AS).




# Om du trycker på J för att avsluta eActivity visas ett meddelande om du vill spara ändringar som inte har sparats. När meddelandet visas kan du:

• Trycka på 1(Yes) för att spara ändringarna och ersätta den gamla versionen av fi len.

• Trycka på 6(No) för att avsluta utan att spara.

• Trycka på A för att gå tillbaka till arbetsytan.

# Om det redan fi nns en fi l med det namn som du anger i steg 2 visas ett meddelande med en fråga om du vill ersätta den befi ntliga fi len med en ny fi l. Tryck på 1(Yes) för att skriva över fi len, eller på 6(No) för att avbryta och gå tillbaka till dialogrutan i steg 1.

20070201

10-4 Använda matris- och listredigerarenFörutom att öppna program från fält i eActivity (sid.10-3-12), kan du använda funktionsmenyn i eActivity för att öppna matris- eller listredigeraren.

k Öppna matrisredigeraren

Du kan öppna matrisredigeraren för att mata in en matris på en rad av typen Math i en arbetsyta.

Obs!De data du skapar med matrisredigeraren enligt instruktionerna nedan kan endast användas i en arbetsyta i eActivity. Dessa data är oberoende av de data du skapar genom att öppna matrisredigeraren från ett fält eller i läget RUN • MAT .

u Öppna matrisredigerarenGör något av följande i en arbetsyta i eActivity.

Om du vill öppna matrisredigeraren när markören står här:


På en textrad 6(g)6(g)1('MAT)

På en beräkningsrad 6(g)3('MAT)

I ett fält 6(g)3('MAT)

u Gå tillbaka till arbetsytan från matrisredigerarenTryck på J.

u Använda matrisredigerarenDu använder matrisredigeraren på samma sätt som när du öppnar den i läget RUN • MAT .Mer information fi nns i avsnitt ”2-8 Matrisräkningar”.

u Utföra matrisberäkningar med en matris som lagrats med matrisredigeraren

Använd samma metoder som i läget RUN • MAT för att använda en matris i en arbetsyta i eActivity. Mer information fi nns i avnsnitten ”Mata in och redigera matriser” (sid. 2-8-2), ”Matrisoperationer” (sid. 2-8-5) och ”Redigera matriser med matriskommandon” (sid. 2-8-10).

10-4-1Använda matris- och listredigeraren

20070201

k Öppna listredigeraren

Du kan öppna listredigeraren för att mata in en lista på en rad av typen Math i en arbetsyta.

Obs!De data du skapar med listredigeraren enligt instruktionerna nedan kan endast användas i en arbetsyta i eActivity. Dessa data är oberoende av de data du skapar genom att öppna listredigeraren från ett fält eller i läget RUN • MAT .

u Öppna listredigerarenGör något av följande i en arbetsyta i eActivity.

Om du vill öppna listredigeraren när markören står här:


På en textrad 6(g)6(g)2('LIST)

På en beräkningsrad 6(g)4('LIST)

I ett fält 6(g)4('LIST)

u Gå tillbaka till arbetsytan från listredigerarenTryck på J.

u Använda listredigerarenDu använder listredigeraren på samma sätt som när du öppnar den i läget STAT .Mer information om hur du använder listredigeraren fi nns i avsnitten ”Listfunktionen” och ”Mata in data i listor” (sid. 6-1-1).

10-4-2Använda matris- och listredigeraren

# Funktionsmenyn i listredigeraren när du öppar den från en arbetsyta har en något annorlunda uppbyggnad än när du öppnar listredigeraren i läget STAT . Funktionerna är däremot identiska.

Funktionsmenyn

Undermenyn 1(TOOL)

20070201

10-5-1Minnesanvändning för eActivity

10-5 Minnesanvändning för eActivityStorleken på en arbetsyta i eActivity är begränsad. Du kan kontrollera hur stor fi len är och hur mycket minne som fi nns tillgängligt för den eActivity-fi l som du arbetar med. Du kan också visa storleken på det fält som är markerat eller där markören står.

u Visa minnesanvändning för eActivity1. Tryck på 1(FILE)4(CAPA) när du har

arbetsytan öppen i eActivity.

• När du gör det visas skärmen till höger, med information om storleken på den aktuella fi len (Total Data Size) och hur mycket minne som fi nns tillgängligt (Free Bytes).

2. Stäng skärmbilden genom att trycka på J.

• Den största möjliga fi lstorleken i eActivity är ungefär 30 000 byte. Den verkliga maxstorleken beror på skärmdumpsminnet och urklippet. Den verkliga maxstorleken kan vara mindre än 30 000 byte, beroende på innehållet i skärmdumpsminnet och urklippet.

u Visa minnesanvändning för ett fält1. Använd f ochc för att markera fältet.

2. Tryck på 1(FILE)5(SIZE).

• När du gör det visas minnesanvändningen för fältet.

3. Stäng skärmbilden genom att trycka på J.

20070201

10-6 eActivity GuideeActivity Guide är en funktion som hjälper dig navigera genom räknaroperationer med vetenskapliga funktioner.Du kan utföra räknaroperationer enkelt genom att följa instruktionerna som visas på skärmen.

• Användandet av eActivity Guide för att förbereda lektioner gör det möjligt för studenter att bli mer förtrogna med räknaroperationer utan att behöva använda instruktionshäftet.

• Studenter kan lära sig operationer i klassrummet i sin egen takt.

Skapa en guide

Tangentoperationer är sparade i varje eActivity-fält. Du kan också lägga till kommentarer om tangentoperationer.Eftersom en guide endast sparar tangentoperationer som ryms inom ett fält, kan operationer som görs efter att ett fält har lämnats (för att gå till ett annat fält, en annan fi l) inte sparas.

Köra en guide

Att köra en guide som du har skapat kommer att visa tangentoperationer och kommentarer i ordningsföljd. Studenter kan göra sig bekanta med räknaroperationer genom att helt enkelt mata in som instruerat.

Tre typer av operationsmönster

eActivity har tre operationsmönster som beskrivs nedan. En guide kan skapas genom att kombinera dessa tre mönster.

• 1-key Operation: En kommentar är bunden till varje tangentoperation.• n-key Operation: En kommentar är bunden till en sekvens av tangentoperationer.• AUTO Operation: En sekvens av tangentoperationer utförs automatiskt, med en

kommentar bunden till den automatiska operationen.(Exempel: Graf och box zoom; specifi kation av omfånget av en integrationsgraf)

10-6-1eActivity Guide

20070201

k Skapa en guide

u För att gå in i läget för att skapa guider1. På eActivity arbetsplatsskärmen, välj ett fält och tryck sedan 6(g) för att visa sida två

av funktionsmenyn.

• I detta exempel väljer vi ett Graph Editor fält.

2. Tryck 5(GUIDE).

• Detta går in i läget för att skapa guider och visar valskärmen för operationsmönstret.

• { nKEYS} ... {skapar en n-key operation}

• { 1-KEY} ... {skapar en 1-key operation}

• { AUTO } ... {skapar en AUTO operation}

• { END} ... {avslutar läget för att skapa guider}

• { PLAY } ... {spelar upp sparade tangentoperationer}Du bör också välja detta alternativ när du vill välja en sparad tangentoperation för att ändra den. PLAY dyker inte upp om det inte fi nns några inspelade tangentfunktioner.


# Om du trycker 5(GUIDE) och väljer ett fält som du redan valt och innehåller data, kommer en konfi rmation att dyka upp som frågar om du vill radera befi ntlig operationsdata.

1(Yes) ... Raderar fältets existerande operationsdata och startar skapandet av en guide från ett tomt fält.

6(No) ... Avbryter skapandet av en guide och återvänder till skärmen för eActivity arbetsskärm.

20070201

u För att skapa en n-key operation1. På skärmen för val av operationsmönster, tryck 1(nKEYS).

• Detta kommer att visa dialogrutan som visas nedan.

Tangentindikator

• 1(OK) ... Startar registreringen av tangentinmatningen.

• f ... Visar tangentindikatorn i det övre högra hörnet.

• c ... Visar tangentindikatorn i det undre högra hörnet.

2. Tryck 1(OK).

3. Mata in sekvensen för tangentoperationen.

• I detta exempel kommer vi att mata in en sekvens för grafi ska tangenter.

-vx+bw

(Matar in graffunktionen.)

Indikerar att en inspelning pågår.

6(DRAW) (Ritar grafen.)

!5(G-SLV) 6(g)3(∫ dx)(Väljer integrationskommandot.)


20070201

4. Efter att inmatningen är klar, tryck A.

• Detta kommer att visa en kommentarruta.

5. Mata in vilken text du vill om sekvensen för tangentoperationen.

6. Efter att ha matat in kommentartexten, tryck w för att registrera inmatningen av n-key operationen.

• Detta går tillbaka till skärmen för valet av operationsmönster. Du kan nu redigera guiden genom att trycka 5(PLAY) och välja den tangentoperation du vill ändra.

Se även ”Redigera en guide” (sid. 10-6-9) för detaljer om att redigera guider.


# Du kan mata in upp till två rader i kommentarrutan.

20070201


u För att skapa en 1-key operationDen följande operationen antar att du fortsätter från proceduren under ”För att skapa en n-key operation” (sid. 10-6-3).

1. På skärmen för val av operationsmönster, tryck 2(1-KEY).

2. Tryck på en tangent.

• Här trycker vi på w.

• Detta visar en kommentarruta.

w

(Utför ett integrationskommando.)

3. Mata in vilken text du vill om sekvensen av tangentoperationen.

4. Efter att ha matat in kommentartexten, tryck w för att registrera inmatningen av 1-key operationen.

• Detta kommer att gå tillbaka till skärmen för val av operationsmönster. Du kan nu redigera guiden genom att trycka 5(PLAY) och välja vilken tangentoperation du vill ändra.

Se även ”Redigera en guide” (sid. 10-6-9) för detaljer om att redigera guider.

20070201


u För att skapa en AUTO operationDen följande proceduren antar att du fortsätter från proceduren under ”För att skapa en 1-key operation” (sid. 10-6-5).

1. På skärmen för val av operationsmönster, tryck 3(AUTO).

• Detta kommer att visa dialogrutan som visas här till höger.

• 1(OK) ... Startar inspelningen av tangentinmatningen.

• f ... Visar tangentindikatorn i det övre högre hörnet.

• c ... Visar tangentindikatorn i det undre högre hörnet.

2. Tryck 1(OK).

• 1 ... Exekvering av guiden utför automatisk tangentinmatning vid låg hastighet. Använd detta alternativ för operationer som läraren förklarar medan de utförs och för en teckenoperation utförd G-Solve analys.

• 2 ... Exekvering av guiden utför automatisk tangentinmatning vid medelhastighet. Använd detta alternativ för inmatning av enkla värden, inmatning av uttryck och operationer av funktionsmenyn.

• 3 ... Exekvering av guiden utför automatisk tangentinmatning vid hög hastighet. Använd detta alternativ för spårning eller box zooming av en graf.

• 4 ... Exekvering av guiden utför automatisk tangentinmatning vid ultrahög hastighet. Använd detta alternativ för att skapa listor eller matrix data. Denna hastighet är för snabb för ögat att se.

3. Tryck 1,2,3, eller4.

4. Mata in sekvensen för tangentinmatningen.

• Här matar vi in följande tangentsekvens.

eee…e (15 gånger)w

20070201


5. Efter att inmatningen är fullföljd, tryck A.

• Detta kommer att visa en kommentarruta.

6. Mata in vilken kommentartext du vill om tangentoperationens sekvens.

7. Efter att ha matat in text, tryck w för att registrera denna AUTO operations inmatning.

• Detta leder tillbaka till skärmen för val av operationsmönster. Du kan nu redigera guiden genom att trycka 5(PLAY) och välja vilken tangentoperation du vill ändra.

u För att ändra kommentarrutans positionMedan du matar in kommentartext, kan du använda funktionstangenterna för att ändra kommentarrutans position. Denna möjlighet är praktisk när en viktig del av skärmen blockeras av kommentartexten.

• { BTM} ... {visar kommentarrutan längst nere på skärmen}

• { TOP } ... {visar kommentarrutan längst upp på skärmen}

• { HIDE} ... {gömmer kommentarrutan}

1(BTM) 2(TOP) 3(HIDE)

#\ och] tangentoperationer har inte spelats in. \ och] tangenterna är inte i funktion när en guide skapas. (Endast modeller med\ och] tangenter.)

# Upp till 999 tangentoperationer kan spelas in per fält.

20070201


u För att gå ur läget för skapande av guide1. Medan du skapar en guide, tryck 4(END).


• 1(Yes) ... Startar inställningen för att avsluta fältet. När du använder guiden som demo, avslutas fältet och eActivity arbetsplatsskärmen återgår till displayen efter att guiden är slutförd.

• 6(No) ... Avlsutar inställningen för att avsluta fältet. Fältet avslutas inte när guiden är komplett. Välj detta alternativ när du vill att studenter ska fortsätta operationen genom att använda fältet efter att guiden är kompletterad.

2. Tryck 1(Yes) eller 6(No).

• Går ur operationen för skapandet av en guide och återvänder till skärmen för eActivitys arbetsplats.

# En pågående operation av skapandet av en guide kan avbrytas genom att trycka !a('). Dialogrutan för att avsluta fält kommer inte att visas om en operation av skapandet av en guide avbryts.

# Skapandet av en guide avbryts också om m knappen trycks för att byta till ett annat läge medan en operation för att skapa en guide pågår. I detta fall dyker inte ett avsluta fält dialogruta upp heller.

# Mängden minne som används av fält beräknas när du trycker 1(Yes) eller 6(No). Se ”Visa minnesanvändning för ett fält” (sid. 10-5-1) för mer information.

# Du kan inte gå ur en operation för skapandet av en guide medan listan med programskärm (sid. 10-3-13) visas. Välj en program från listan med programskärm eller stäng listan med programskärm och gå sedan ur skapandet av en guide.

20070201

k Redigera en guide

Det fi nns två metoder som kan användas för att redigera en guide.• Redigering av en guide du för tillfället skapar• Redigering av en guide från ett existerande fält från eActivity arbetsplatsskärm

k Redigering av guiden du skapar

u För att visa skärmen för tangentredigeringI detta exempel kommer vi att visa hur du visar b key redigeringsskärmen av en graffunktion (Y1 = −X 2 + 1) som matas in i slutet av operationen under ”För att skapa en n-key operation” (sid. 10-6-3).

1. På skärmen för val av operationsmönster, tryck 5(PLAY).

• { } ... {hoppar till den första tangenten}

• { } ... {hoppar tillbaka n keys}Att trycka denna tangent kommer att visa en dialogruta för inmatning av ett värde för att specifi cera hur många tangenter som ska hoppas.

• { } ... {startar auto play från den nuvarande positionen}En dialogruta visas som kan användas för att bestämma återspelningshastighet. För att stoppa auto play, tryck A.

• { } ... {hoppar n keys framåt}Att trycka denna tangent kommer att visa en dialogbox för inmatning av ett värde som specifi cerar hur många tangenter som ska hoppas.

• { } ... {hoppar till den sista tangenten och visar skärmen för skapandet av en guide}

2. Tryck 2( ).



20070201

3. Mata in ett värde för att specifi cera hur många tangenter du vill hoppa och tryck sedan w.

• Här vill vi hoppa till b tangenten, så vi matar inhw.

Detta nummer indikerar numret av den nuvarande tangentoperationen från början av funktionen. I fallet av en AUTO operation, bokstaven ”A” är tilldelad till början av detta nummer (A005).

• { nKEYS} ... {lägger in en n-key operation vid display positionen}

• { 1-KEY} ... {lägger in en 1-key operation vid display positionen}

• { EDIT} ... {börjar redigeringen av tangenten vid nuvarande position}

• { END} ... {avbryter redigeringsoperationen}

• { PLAY } ... {visar en dialogruta för val av tangenter som ska redigera}

• { NEXT} ... {visar nästa tangent}

• Använd f ochc för att ändra tangentindikatorns display position.

f ... Visar tangentindikatorn i det övre högra hörnet.

c ... Visar tangentindikatorn i det undre högra hörnet.

4. Tryck 3(EDIT).

• Detta visar skärmen för b tangentredigering.

• { INS} ... {lägger in en tangent för den nuvarande tangenten}

• { OVW } ... {skriver över den nuvarande tangenten}

• { NOTE } ... {redigerar nuvarande kommentar}

• { AUTO } ... {lägger in en AUTO operation efter den nuvarande tangenten}Se ”För att skapa en AUTO operation” (sid. 10-6-6).

• { DEL} ... {raderar den nuvarande tangenten}

• { DEL • A} ... {raderar allt från den nuvarande tangenten till slutet}


20070201

k Exempel på redigering

I detta exempel visar vi hur man redigerar graffunktionen (Y1 = −X 2 + 1) som matas in i slutet av operationen under ”För att skapa en n-key operation” (sid. 10-6-3).

u För att ändra −X 2 + 1 till −2X 2 + 1 (genom att lägga in en c tangent innan v tangenten)1. Detta kommer att visa v tangentens

redigeringsskärm.

2. Tryck 1(INS).

3. Tryck c.

• Detta matar in en c tangent innanvtangenten och visar skärmen för guideskapande frånv-tangenten.


20070201

u För att ändra −2X 2 + 1 till −2X 2 + 2 (genom att skriva över b tangenten medc tangenten)1. Detta kommer att visa b tangentens

redigeringsskärm.

2. Tryck 2(OVW).

3. Tryck c.

• Detta kommer att skriva över b tangenten medc tangenten och visar skärmen för guideskapande från den följande tangenten ( w-tangenten).

u För att redigera en n-key operations kommentar1. Detta kommer att visa - tangentens

redigeringsskärm.

2. Tryck 3(NOTE).

3. Redigera kommentaren och tryck sedan w.

• Detta kommer att visa skärmen för guideskapande från--tangenten.


20070201

u För att ändra −2X 2 + 2 till 2X 2 + 2 (genom att radera - tangenten)1. Detta kommer att visa - tangentens

redigeringsskärm.

2. Tryck 5(DEL).

3. Tryck 1(Yes).

• Detta kommer att radera - tangenten och visa skärmen för guideskapande från den följande tangenten ( c-tangenten).


20070201

u För att går ur en redigeringsoperation1. Tryck 4(END).

2. Tryck 1(Yes) eller 6(No).

• Går ur redigeringsoperationen och återvänder till skärmen för eActivitys arbetsplats.

u För att redigera guiden av ett existerande fält från eActivitys arbetsplatsskärm1. På eActivitys arbetsplatsskärm, välj ett fält som redan har en guide och tryck sedan 6(g) för att visa sida två av funktionsmenyn.

2. Tryck 5(GUIDE).

• Detta kommer att visa den första skärmen för tangentredigering.

3. Operationer från denna punkt framåt är identiska till de under ”Skapa en guide” (sid. 10-6-2) och ”Redigering av guiden du skapar” (sid. 10-6-9).


20070201

u Köra en guideDetta exempel visar hur du kör en guide som är skapad under ”Skapa en guide” (sid. 10-6-2).

1. På skärmen för eActivitys arbetsplats, välj Graph-fält och tryck sedan w.

• Detta kommer att visa skärmen här till höger.

2. Tryck tangenten som är indikerad av tangentindikatorn som visas i det övre eller under högra hörnet av skärmen.

• Detta leder till att nästa tangent pressas att visas i det övre eller undre högre hörnet.

3. Utför tangentoperationen i enlighet med de tangenter som visas på skärmen.

• Exit Strip ON: w kommer att visas i det övre eller undre högra hörnet när guiden är slutförd.

• Exit Strip OFF: Fältet kan användas fritt när guiden är slutförd. Notera dock att denna operation inte sparar fältet.


20070201

4. Om avsluta fält är på, tryck w.

• Detta kommer att visa dialogrutan här till höger.

• 1(Yes) ... Går ur fältet och återgår till skärmen för eActivitys arbetsplats.

• 6(No) ... Återgår till skärmen i steg 3.


# Att trycka en tangent som är annorlunda från vad som visas i det övre eller undre högra hörnet kommer att visa dialogrutan nedan. Guidens operation kan inte fortsätta om du inte följer dess instruktioner.

J ellerA ..Går tillbaka till föregående skärm.

!a(') ...Avslutar fältet och visar skärmen för eActivitys arbetsplats.

# Trycka A under auto key inmatning av en AUTO operation kommer att stoppa tangentinmatningen och visa den normala script-skärmen. Återspelning av guiden kan inte startas om från den plats där återspelningen stoppades.

20070201

k Tekniker för att redigera eActivity Guide

u För att redigera en guide från slutetPå redigeringsskärmen, tryck 5(PLAY) 5( ).

u För att lägga in SETUP eller V-Window inställningsändringar i en sekvens av tangentoperationer

På redigeringsskärmen, visa stället där du vill lägga in operationen för ändrade inställningar, lägg in en n-key operation och mata sedan in den ändrade operationen.

u För att tillåta att studenter fortsätter med sina egna operationer efter att ha exekverat en problemguide

Lägga in en n-key operation med exemplet och specifi cera ”No” för ”exit strip” alternativet i slutet av operationen för att skapa en guide.

u Skapa en guide som startar med list data inmatningAnvänd en AUTO operation för list data inmatningen när en guide skapas som startar med list data inmatning. Välj ”Ultra-fast” för uppspelningshastigheten av data-inmatningen. Detta leder till att data matas in väldigt snabbt när guiden exekveras.


20070201

Menyn SysteminställningarAnvänd systemmenyn för att visa systeminformation och göra systeminställningar. Du kan använda systemmenyn för att:

• Ställa in displayens kontrast• Ange inställningar för energisparläge• Ange systemspråk• Visa operativsystemets och programvarans version• Återställa räknaren

11-1 Använda systemmenyn11-2 Systeminställningar11-3 Versionslistan11-4 Återställning

Kapitel

11

20070201

11-1-1Använda systemmenyn

11-1 Använda systemmenynOm du växlar till läget SYSTEM från huvudmenyn visas följande alternativ.

•1( ) ... {justera displayens kontrast}

•2( ) ... {auto Power Off tidsinställning, bakgrundsljusets varaktighet (endast för modeller utrustade med bakgrundsljus)}

•3(LANG) ... {systemspråk}

•4(VER) ... {version}

•5(RSET) ... {systemåterställning}

20070201

11-2 Systeminställningar

k Justera kontrasten

Använd kommandot (Contrast) för att justera kontrasten.

När startskärmen för läget SYSTEM visas trycker du på 1( ) för att visa kontrastinställningarna.

• Piltangentene gör kontrasten mörkare.

• Piltangentend gör displayen ljusare.

• Du kan återställa kontrasten till fabriksinställningen genom att trycka på 1(INIT).

Tryck på J eller!J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen for läget SYSTEM.

Du kan justera kontrasten från alla skärmar genom att trycka på ! och sedan påe eller d. Tryck på ! igen när du har ställt in kontrasten.

11-2-1Systeminställningar

20070201

k Inställningar för strömegenskaper

Du kan specifi cera antingen 10 minuter eller 60 minuter som automatisk strömavstängning (Auto Power Off). Du kan också specifi cera bakgrundsljusets tidslängd.

u För att specifi cera utlösningstiden för Auto Power Off1. Medan den initiala skärmen för läget SYSTEM visas, tryck 2( ) för att visa

skärmen för inställningar av strömegenskaper.

2. Använd f ochc för att välja [Auto Power Off].

•1(10) ... {10 minuter}(initial default-inställning)

•2(60) ... {60 minuter}

Tryck på J eller!J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen för läget SYSTEM.

u För att specifi cera tidslängden för bakgrundsljuset (endast för modeller utrustade med bakgrundsljus)1. Medan den initiala skärmen för läget SYSTEM visas, tryck 2( ) för att visa

skärmen för inställningar av strömförsörjning.

2. Använd f ochc för att välja [Backlight Duration].

•1(10) ... {stänger av bakgrundsljuset 10 sekunder efter att den senaste tangentfunktionen utfördes}

•2(30) ... {stänger av bakgrundsljuset 30 sekunder efter att den senaste tangentfunktionen utfördes} (initial default-inställning)

•3(Always) ... {låter bakljuset vara på tills bakgrundsljusets tangent trycks eller tills räknaren stängs av}



# Valet av ”60 Min.” för ”Auto Power Off”- inställning och ”Always” för ”Backlight Duration” kommer att köra slut på batterierna snabbt.

20070201

k Systemspråk

Använd LANG för att ange en språkversion för de inbyggda programmen. Du kan också　installera nya språk med insticksmoduler.

u Ange ett meddelandespråk1. Tryck på 3(LANG) på startskärmen för läget SYSTEM för att välja språk.

• Om din räknare har Add-in för meddelandespråkdata installerat, kommer de tillämpliga språken att dyka upp på skärmen för val av meddelandespråk

2. Använd f ochc för att markera ett språk, och tryck sedan på 1(SEL).

3. Texten i det fönstret som visas är på det språk du har valt. Kontrollera innehållet och tryck på J.


u Ange ett menyspråk1. Tryck på 3(LANG) på startskärmen för läget SYSTEM för att välja språk.

2. Tryck på 6(MENU).

3. Använd piltangenterna f ochc för att markera ett språk och tryck sedan på 1(SEL).

4. Texten i det fönstret som visas är på det språk du har valt. Kontrollera innehållet och tryck på J.

• Tryck på 6(MSG) för att gå tillbaka till menyn för att välja meddelandespråk.



20070201

11-3-1Versionslistan

*1 Endast installerade insticksmoduler visas. # Operativsystemets version som faktiskt visas beror på den aktuella räknarmodellen.

11-3 VersionslistanI versionslistan visas följande poster.

• Operativsystemets version

• Versionsinfo för insticksprogram

• Versionsinfo för meddelandemoduler

• Versionsinfo för menymoduler

• Användarnamn

Du kan använda vilket användarnamn du vill.

u Visa versionsinformation1. På startskärmen för läget SYSTEM ska du trycka på 4(VER) för att visa

versionslistan.

2. Använd f ochc för att bläddra i skärmen. Innehållet i listan visas nedan.

Operativsystemets version

Namn på insticksprogram och versioner* 1

Meddelandespråk och versioner

Menyspråk och versioner

Användarnamn


20070201

11-3-2Versionslistan

u Registrera ett användarnamn1. Tryck på 1(NAME) när versionslistan visas för att visa inmatningsmenyn för

användarnamn.

2. Skriv in vilket namn du vill som är åtta tecken eller kortare.

3. När du har skrivit in namnet trycker du på w för att registrera det och gå tillbaka till versionslistan.

• Om du vill stänga menyn utan att skriva in ett användarnamn trycker du på J.

20070201

11-4 Återställning1. När startskärmen för läget SYSTEM visas trycker du på 5(RSET) för att visa meny 1

för återställning.

• 1(STUP) ... {återställ inställningar}

• 2(MAIN) ... {rensa huvudminnet}

• 3(ADD) ... {rensa insticksprogram}

• 4(SMEM) ... {rensa data i lagringsminnet}

• 5(A&S) ... {rensa insticksprogram och lagringsminne}

Om du trycker på 6(g) på menyn visas menyn Reset 2.

• 1(M&S) ... {rensa huvudminne och lagringsminne}

• 2(ALL) ... {rensa allt minne}

Följande tabell visar funktionerna för funktionstangenterna. Använd funktionstangenterna för att radera specifi cerad data.

Funktioner för funktionstangenter

Återställinställningar

Rensahuvudminnes-

data

Rensainsticksprogram

Rensalagringsminnesdata

(utom insticksprogram)

1(STUP) �

2(MAIN) � �

3(ADD) �

4(SMEM) �

5(A&S) � �

6(g)1(M&S) � � �

6(g)2(ALL) � � � �

11-4-1Återställning

20070201

11-4-2Återställning

2. Tryck på den funktionstangent som motsvarar den återställning du vill göra.

3. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill återställa räknaren. Du kan också trycka på 6(No) för att avbryta.

Skärm som framställs vid tryck på2(MAIN) i steg 2.

4. Ett meddelande visas när återställningen är klar.

• Rensa hela minnet: Tryck på J för att starta om räknaren och gå till huvudmenyn.

• Övriga återställningar: Tryck på J för att stänga meddelandet.

Skärm som framställs vid tryck på2(MAIN) i steg 2.

20070201

DatakommunikationI detta kapitel fi nns information om hur du överför program mellan två CASIO Power Graphic-räknare som är anslutna till varandra med den kabel som medföljer som standardtillbehör.

Du kan ansluta räknaren till en persondator med den USB-kabel som följer med räknaren för att överföra bilder och andra data.

12-1 Ansluta två enheter till varandra12-2 Ansluta räknaren till en persondator12-3 Arbeta med datakommunikation12-4 Att tänka på vid datakommunikation12-5 Bildöverföring12-6 Insticksmoduler12-7 Läget MEMORY

12

Kapitel

20070201

12-1-1Ansluta två enheter till varandra

12-1 Ansluta två enheter till varandraNedanstående procedur beskriver hur du ansluter två räknare med den kabel som följer med som standardtillbehör.

u Ansluta två enheter till varandra1. Kontrollera att båda räknarna är avstängda.

2. Anslut de två räknarna med kabeln.

3. Utför följande steg på båda enheterna för att ange kabeltypen 3PIN.

(1) Växla till läget LINK från huvudmenyn.(2) Tryck på 4(CABL). När du gör det visas en meny för att välja typ av anslutning.(3) Tryck på 2(3PIN).

Exempel: Förbinda två fx-9860G räknare

Kabel

# De modeller som stödjer denna konfi guration visas nedan.

fx-9860G SDfx-9860Gfx-9860G AUfx-9860G Slim

20070201

12-2 Ansluta räknaren till en persondator Du kan ansluta räknaren till en persondator med den USB-kabel som följer med räknaren för att överföra bilder och andra data.

Mer information om vilka datorer som kan anslutas, systemspecifi kationer och kommandon fi nns i användardokumentationen för programvaran FA-124 som följer med räknaren.

Vissa datatyper kan inte överföras till en persondator.

u Ansluta räknaren till en persondator 1. Kontrollera att räknaren och persondatorn är avstängda.

2. Anslut USB-kabeln till datorn.

3. Anslut USB-kabelns andra ände till räknaren.

4. Sätt på räknaren och sätt på persondatorn.

5. Ange kabeltypen USB på räknaren.

(1) Växla till läget LINK från huvudmenyn. (2) Tryck på 4(CABL). När du gör det visas en meny för att välja typ av anslutning. (3) Tryck på 1(USB).

Exempel: Ansluta en fx-9860G till en dator

• Stäng av enheterna i följande ordning efter dataöverföringen: räknaren först, och därefter persondatorn. Ta ut kontakterna när enheterna är avstängda.

12-2-1Ansluta räknaren till en persondator

# Räknaren fx-9860G SD/fx-9860G/fx-9860G AU/fx-9860G Slim har också stöd för överföring av program som skapats med en CASIO CFX-9850-räknare.

# För mer information om krav på datorsystem, se instruktionshäftet FA-124.

20070201

12-3 Arbeta med datakommunikationVäxla till läget LINK från huvudmenyn. Följande meny visas på displayen.

• { TRAN} ... {visar menyn för att skicka data}

• { RECV} ... {visar menyn för att ta emot data}

• { CABL} ... {visar menyn för att val anslutningstyp}

• { WAKE } ... {visar inställningarna för aktivering}

• { CAPT} ... {visar inställningarna för bildöverföring}

Kommunikationsparametrarna är fasta och kan inte ändras.

• 3-pin serieport

• Hastighet (BPS): 9600 bps max. (anslutning till en CFX-9850)

115200 bps max. (anslutning till en annan fx-9860G SD/fx-9860G/ fx-9860G AU/fx-9860G Slim)

• Paritet (PARITY): Ingen

• USB-port

• Hastighet enligt USB-standarden.

12-3-1Arbeta med datakommunikation

20070201

k Överföra data

Anslut de två enheterna och utför följande procedur.

Mottagande enhet

Ställ in räknaren för att ta emot data genom att trycka på 2(RECV) när huvudmenyn för datakommunikation visas.

Räknaren försätts i mottagningsläge och väntar på att data skall skickas till enheten. Själva överföringen börjar så snart data börjat skickas från avsändaren.

Sändande enhet

Ställ in räknaren för att skicka data genom att trycka på 1(TRAN) när huvudmenyn för datakommunikation visas.

När du gör det visas menyn för att skicka data.

• { MAIN} ... {data i huvudminnet}

• { SMEM} ... {data i lagringsminnet}


20070201


Om du trycker på 1(MAIN) eller2(SMEM) visas en meny där du kan välja olika metoder för att markera data för överföring.

Om du trycker på 1(MAIN) Om du trycker på 2(SMEM)

• { SEL} ... {markerar nya data}

• { CRNT} ... {markerar automatiskt data som tidigare markerats* 1}

u Skicka markerade dataobjekt (Exempel: Skicka användardata)

Tryck på 1(SEL) eller2(CRNT) för att visa en meny för att markera dataobjekt.

• { SEL} ... {markerar dataobjektet där markören står}

• { ALL} ... {markerar alla data}

• { TRAN} ... {skickar markerade dataobjekt}

Använd piltangenterna f ochc för att fl ytta markören till det dataobjekt som du vill markera, och tryck på 1(SEL) för att markera det. Markerade dataobjekt anges med ” � ”. Om du trycker på 6(TRAN) skickas alla markerade dataobjekt.

• Om du vill avmarkera ett objekt fl yttar du markören till objektet och trycker på 1(SEL)igen.

Endast de objekt som innehåller data visas på menyn. Om det fi nns fl er dataobjekt än vad som får plats på displayen, bläddras listan när du fl yttar markören till den sista raden objekt på displayen.

*1 Den tidigare markeringen försvinner om du:- Ändrar överföringens datatyp- Växlar till ett annat läge

20070201

uSkicka dataNär du har markerat de dataobjekt som ska skickas trycker du på 6(TRAN). Ett meddelande visas med en fråga om du vill starta överföringen.

• Tryck på 1(Yes) för att börja skicka data.

• Tryck på 6(No) för att gå tillbaka till den tidigare menyn.

Tryck på 1(Yes) för att starta överföringen.

• Du kan när som helst avbryta en dataöverföring genom att trycka på A.

Nedan visas vad displayen visar efter att dataöverföringen slutförts.

Sändande enhet Mottagande enhet

Tryck på J för att gå tillbaka till datakommunikationsmenyn.


# Insticksprogram, tilläggsspråk och tilläggsmenyer sparas i mottagarens lagringsminne.

# Det går inte att överföra kopieringsskyddade program.

20070201


k Ange kabeltyp

Använd följande procedur för att ange en kabeltyp för dataöverföringen.

1. Tryck på 4(CABL) på huvudmenyn för data-kommunikation.När du gör det visas menyn för att välja typ av kabel.

• { USB} ... {USB-kabel}

• { 3PIN} ... {3-pin seriekabel}

2. Tryck på 1(USB) eller2(3PIN) för att välja en typ av kabel och gå tillbaka till datakommunikationsmenyn.

k Konfi gurera mottagarens aktiveringsfunktion

Om aktiveringsfunktionen är aktiv på mottagarenheten, sätts den enheten automatiskt på när dataöverföringen startar.Vid kommunikation mellan två räknare (med kabeltypen 3PIN) övergår mottagaren automatiskt i mottagningsläge när den aktiverats. Vid kommunikation med en dator (kabeltypen USB) aktiveras räknaren och övergår i mottagningsläge när USB-kabeln först ansluts till en dator och sedan till räknaren.

1. Tryck på 5(WAKE) på huvudmenyn för data-kommunikation på den mottagande enheten.När du gör det visas inställningarna för aktivering.

• { On} ... {aktivering aktivt}

• { Off} ... {aktivering avstängd}

2. Tryck på 1(On).

När du gör det aktiveras aktiveringsfunktionen, och huvudmenyn för datakommuni-kation visas.

3. Stäng av mottagaren.

4. Anslut mottagaren till avsändarenheten.

5. När du startar en dataöverföring på avsändaren aktiveras mottagaren automatiskt.

20070201

12-4 Att tänka på vid datakommunikationDet går inte att skicka följande datatyper.

Dataobjekt InnehållVarning om

objektet redan fi nns *1

<PROGRAM> Program

Programnamn Programinnehåll (Alla program visas.) Ja

<MATRIX> Matriser

MAT n Matrisminnets (A till Z, samt Ans) innehåll Ja

<LISTFILE> Listfi ler

LIST n Listminnen (1 till 26, samt Ans) Ja

LIST FILE n Innehållet i listfi lminnet (1 till 6) Ja

Y=DATA Grafuttryck, rita/rita inte grafen, innehåll i V-Window, förstoringsgrad

Nej

<G-MEM> Grafminnen

G-MEM n Innehållet i grafminnet (1 till 20) Ja

<V-WIN> V-Window-minnen

V-WIN n Innehåll i V-Window-minnet Nej

<PICTURE> Bildminnen

PICT n Bildminne (grafminne) (1 till 20) Nej

DYNA MEM Dynamiska graffunktioner Ja

EQUATION Ekvationskoeffi cienter Nej

ALPHA MEM Innehåll i bokstavsminnet Nej

<F-MEM> Funktionsminnen

F-MEM n Innehåll i funktionsminnet Nej

STAT Statistiska resultatdata Nej

TABLE Tabelldata Nej

FINANCIAL Ekonomiska data Nej

<S-SHEET> Kalkylblad

Kalkylbladsdata blad

Namn på kalkyl-(Alla kalkylblad visas.)

Ja

RECURSION Rekursionsdata Nej

12-4-1Att tänka på vid datakommunikation

20070201


Dataobjekt InnehållVarning om

objektet redan fi nns *1

<CAPTURE> Skärmdumpsminnen

CAPT n Skärmdumpsminne (1 till 20) Nej

SETUP Inställningsdata Nej

SYSTEMOS och delade data (urklipp, repetition, tidigare objekt, o.s.v.), som inte ingår i andra minnesgrupper

Nej

Namn på insticks-program

Data som gäller insticksprogram(Alla insticksprogram är listad)

Nej

*1 Ingen varning: Om den mottagande enheten redan innehåller samma typ av data, skrivs den befi ntliga informtionen över.

Med varning: Om den mottagande enheten redan innehåller samma typ av data visas ett varningsmeddelande med en fråga om informationen ska skrivas över.

Dataobjektets namn

• 1(YES) ... {ersätter befi ntliga data med information från avsändarenheten}

• 6(NO) ... {går vidare till nästa dataobjekt}

Tänk på följande när du arbetar med datakommunikation.

• Ett fel uppstår om du försöker skicka information till en enhet som inte är i mottagningsläge. Om detta inträffar trycker du på J för att stänga felmeddelandet, efter att du har ställt in mottagaren för att ta emot data.

• Ett fel uppstår om mottagaren inte har tagit emot några data efter sex minuter. Om detta inträffar kan du trycka på J för att stänga felmeddelandet.

• Ett fel uppstår vid datakommunikation om kabeln tas ur, om parametrarna för de två enheterna inte stämmer överens, eller om ett annat problem uppstår. Om detta inträffar trycker du på J för att stänga felmeddelandet innan du försöker igen. Om datakommunikationen avbryts med tangenten J, eller om ett fel uppstår, kommer den mottagande enhetens minne att innehålla de data som skickades innan avbrottet.

• Ett fel uppstår om det inte fi nns tillräckligt mycket minne i den mottagande enheten för att lagra de data som skickas. Om detta inträffar trycker du på J för att stänga felmeddelandet. Ta bort alla data som inte behövs och försök igen.

20070201


k Datakommunikation med andra typer av räknare

• Linjeinformationen som denna räknare använder är kompatibel med färginformationen som används i CFX-9850.

• Om följande datatyper skickas till en CFX-9850 uppstår ett fel.

Data för alla List, G-Mem, Pict eller F-Mem, utom för datanumren 1 t.o.m. 6

CFX-9850 har endast stöd för sex List-, G-Mem-, Pict- och F-Mem-objekt.

Fler än 255 listelement

CFX-9850 har stöd för listor med maximalt 255 element.

Listdata som innehåller komplexa tal

CFX-9850 har inte stöd för komplexa tal.

• Om någon av följande datatyper skickas till en CFX-9850 uppstår inte ett fel, men information sparas inte i CFX-9850-enhetens minne.

Tabellinställningar

Rekursionsdata

Ekonomiska data

Kalkylbladsdata

Data som gäller insticksprogram

Hard copy memory

Inställningsdata

• Om V-Window x-data skickas till en CFX-9850 kommer informationen inte att vara giltig.

20070201

12-5 Bildöverföring

k Överföra bilder till en dator

Använd följande procedur för att överföra räknarens display till en persondator. För att kunna överföra bilden måste du köra programmet FA-124 på datorn.

1. Anslut räknaren till datorn med USB-kabeln.

2. Tryck på 6(CAPT) på räknaren.

När du gör det visas inställningsskärmen för bildöverföring.

• { Mem} ... {stänger av bildöverföringen}

• { PC} ... {aktiverar manuell bildöverföring}

• { OHP} ... {aktiverar automatisk bildöverföring}

3. Tryck på 2(PC).

När du gör det aktiveras manuell bildöverföring. Huvudmenyn för datakommunikation öppnas.

4. Gå till den skärmbild som du vill överföra från räknaren.

5. Använd FA-124 för att överföra bilden.

6. Tryck på !h(CAPTURE) på räknaren.

7. Skärmbilden skickas till datorn.

12-5-1Bildöverföring

# Om du väljer ”PC” (aktiverar manuell bildöverföring) stängs skärmdumpsfunktionen av.

# Följande typer av skärmbilder kan inte automatiskt överföras till en annan räknare eller till en persondator.- Den skärmbild som visas under dataöverföring- Den skärmbild som visas under en beräkning- Den skärmbild som visas efter återställning- Batterivarningsmeddelandet

20070201

k Automatisk bildöverföring till en overheadprojektor (OH-9860* 1)

Använd följande procedur för att skicka skärmdumpar från räknaren till en overheadprojektor med jämna mellanrum.

1. Anslut räknaren till projektorn med USB-kabeln.

2. Från huvudmenyn, gå in i läget LINK.

3. Tryck 4(CABL).

• Detta visar skärmen för val av anslutningstyp.

4. Tryck 1(USB).

5. Tryck 6(CAPT).

• Detta visar inställningarna för bildöverföring.

6. Tryck på 3(OHP).

När du gör det aktiveras automatisk bildöverföring. Huvudmenyn för datakommunikation öppnas.

7. Visa den skärmbild som ska skickas.

8. Bilden skickas automatiskt till projektorn.

9. Atergå till steg 7 för att fortsätta med automatisk bildöverföring.

10. När du ska avbryta bildöverföringen trycker du på 6(CAPT)1(Mem) på huvudmenyn för datakommunikation.

Anilita instruktionshäftet som medföljer projektorenheten för detaljer om anslutning av projectorenheten och användning av räknaren när projektorenheten äv ansluten.


*1 OH-9860 fi nns tillgänglig separat.

20070201


k Anslutning till en projektor

Det går att ansluta räknaren till en projektor från CASIO och sedan visa räknarskärmens innehåll på en stor duk.

u Anslutningsbara projektorer (Gäller juli 2007) XJ-S35, XJ-S36, XJ-S46

• Det går även att ansluta räknaren till den multifunktionella presentationssatsen YP-100 och visa bilden från projektorer utöver modellen som anges ovan.

u Att visa innehållet på räknarskärmen från en projektor1. Från huvudmenyn, gå in i läget LINK.

2. Tryck 4(CABL).

• Detta visar skärmen för val av anslutningstyp.

3. Tryck 1(USB).

4. Tryck 6(CAPT).

• Detta visar inställningarna för bildöverföring.

5. Tryck 3(OHP).

• Detta visar huvudmenyn för datakommunikation som visas nedan.

6. Använd USB-kabeln som medföljer räknaren för att ansluta den till projektorn (eller enheten YP-100).

u Att observera vid anslutning• Var noga med att utföra inställningarna ”Wakeup” och ”Capture” på räknaren före

anslutning.

• En timglasfi gur kan förbli visad på duken efter att räknaren anslutits till en projektor (eller YP-100). Utför i så fall en åtgärd på räknaren för att återställa normal visning.

• Om räknaren börjar uppträda onormalt ska du koppla ur USB-kabeln och sedan ansluta den på nytt. Om detta inte löser problemet ska du koppla ur USB-kabeln, slå projektorn (eller YP-100) av och sedan på igen och därefter ansluta USB-kabeln på nytt.

20070201

12-6-1Insticksmoduler

12-6 InsticksmodulerInsticksmoduler är ett sätt att installera nya program med nya funktioner i räknaren.Insticksmoduler installeras från en persondator med den kommunikationsmetod som beskrivs på sid. 12-3-1.

Följande typer av program kan installeras som insticksmoduler.

u Insticksprogram

När du har installerat programmet visas programmets ikon på huvudmenyn, och du kan köra programmet på samma sätt som du kör ett inbyggt program.

u Inbyggda uppgraderingar

Uppgraderingar för de inbyggda programmen som sparas i räknarens ROM-minne.

u Språkmoduler för meddelanden

Den här typen av insticksmoduler används för att visa meddelanden på skärmen på andra språk. Om du installerar modulen kommer alla meddelanden på skärmen att vara på motsvarande språk.

u Språkmoduler för menyer

Den här typen av insticksmoduler används för att visa menyerna på andra språk. Om du installerar moduler kommer funktionsmenyerna att visas på motsvarande språk.

20070201

k Installera en Add-in applikation och data för meddelandespråk genom att använda FA-124 PROGRAM-LINK

1. Uppvisa datorns startskärm och dubbelklicka på ”FA-124”.

• Detta startar FA-124 PROGRAM-LINK.

2. Klicka på ikonen för att skifta till visning av innehållet i lagringsminnet (Storage Memory).

3. Högerklicka i fönstret Computer på ”Default”.

4. Välj ”Import fx-9860 File” från genvägsmenyn som visas.

• Detta visar en meddelanderuta för önskad fi l.

5. Klicka på pilknappen neråt för fi ltyper och välj sedan fi ltyp.

• Add-in applikation: Välj ”G1A File(*.g1a)”. • Add-in meddelandespråk-data: Välj ”G1L File(*.g1l)”.


20070201

6. Välj programmet du vill installera.

• Vid val av ett program från CD-ROM-skivan (Physium, Geometry el.dyl.) ska du fl ytta till CD-ROM-skivan som är isatt i datorns CD-ROM-enhet och välja programmet från denna.

• Om du installerar en add-in fi l som du har laddat ner från webben, välj den nerladdade add-in fi len.

7. Klicka på [Open].

• Den importerade programfi len bör nu uppträda i fönstret Computer.

* Om felmeddelandet ”Memory Full Error” uppträder ska du radera fi ler i fönstret Computer som inte längre behövs. Högerklicka sedan på ”Default” och välj ”Optimization” från genvägsmenyn som visas. Utför därefter proceduren på nytt från steg 3.

8. Aktivera på räknaren läget LINK och utför följande inställningar: Cable Type: USB; Wakeup: On; Capture: Memory.

9. Använd USB-kabeln för att ansluta räknaren till datorn och klicka sedan på ikonen .

• Detta upprättar en anslutning mellan räknaren och FA-124 PROGRAM-LINK och visar innehållet i räknarens minne i fönstret fx-9860.


20070201

10. Högerklicka i fönstret Computer på programmet du vill installera och klicka sedan på ”Copy” i genvägsmenyn som visas.

11. Högerklicka i fönstret fx-9860 på användarnamnet och välj sedan ”Paste” i genvägsmenyn som visas.

* Istället för steg 10 och 11 kan du även dra programmet från fönstret Computer och släppa det i användarnamnet i fönstret fx-9860.


20070201

12. Datan kopieras nu från fönstret Computer till fönstret fx-9860.

13. Efter avlutad kopiering visas det valda programmet under användarnamnet i fönstret fx-9860.

14. Klicka på ikonen .

• Detta avslutar anslutningen mellan räknaren och FA-124 PROGRAM-LINK och visar meddelandet ”Complete!” på räknarens skärm.

15. Tryck på räknaren på tangenten J och sedan tangenten m.

• Kontrollera att ikonen för det valda programmet visas på huvudmenyn Main Menu.

Se ”Ange ett meddelandespråk” (sid. 11-2-3) för detaljer om hur du använder add-in meddelandespråk-data.


20070201

12-7-1Läget Memory

12-7 Läget MEMORYDet fi nns två oberoende minnen i räknaren: ett ”primärminne” och ett ”lagringsminne”. Primärminnet används för inmatning av data, beräkningar och programkörning. Data i primärminnet raderas när batterierna tar slut eller när du gör en återställning.

Lagringsminnet är ett ”fl ash-minne” som behåller informationen även när strömmen bryts. I normala fall används lagringsminnet för data som ska fi nnas kvar under längre perioder. Informationen överförs till primärminnet när den behövs för beräkningar och andra operationer.

Du kan använda läget MEMORY för att överföra data mellan primärminnet och lagringsminnet, samt för att utföra andra minneshanteringsåtgärder.

Välj ikonen MEMORY på huvudmenyn för att växla till läget MEMORY och visa startskärmen för det läget.

• { MAIN} ... {visar information om primärminnet}

• { SMEM} ... {visar information om lagringsminnet}

• { BKUP} ... {säkerhetskopiera primärminnet}

• { OPT} ... {optimera lagringsminnet}

20070201

k Informationsskärmen för minnet

Tryck på 1(MAIN) för att visa information om primärminnet.

Tryck på 2(SMEM) för att visa information om lagringsminnet.

• Använd piltangenterna f ochc för att fl ytta markeringen och kontrollera hur många byte varje typ av data använder.

• På rad 7 visas hur många byte som fi nns tillgängligt i det aktuella minnet (primärminne eller lagringsminne).

• Första gången du sparar information i lagringsminnet, reserverar räknaren systemminne. Det lediga minnet kommer att minska med 65535 byte.

• På menyn för primärminnet betyder < > en minnesgrupp. På menyn för lagringsminnet visas mappar med [ ].

12-7-2Läget Memory

20070201

Om du fl yttar markeringen till en datagrupp eller mapp och trycker på w visas innehållet i gruppen eller mappen. Om du trycker på J går du tillbaka till föregående meny.

När innehållet i en mapp i lagringsminnet visas, innehåller den första raden på skärmen mappens namn.

Mappnamn(Tomt om rotmappen visas.)

u Följande typer av data kan kontrolleras.

Primärminne

Datanamn Innehåll

ALPHA MEM Bokstavsvariabler

<MATRIX> Matriser

MAT n ( n = A till Z, samt Ans) Matris

<LISTFILE> Listfi ler

LIST n ( n = 1 till 26, samt Ans)

List memory contents

LIST FILE n ( n = 1 till 6) Listfi l

STAT Statistiska resultat

Y=DATA Grafuttryck

<G-MEM> Grafminnen

G-MEM n ( n = 1 till 20) Grafminne

<V-WIN> V-Window-minnen

V-WIN n ( n = 1 till 6) V-Window-minne

<PICTURE> Bildminnen

PICT n ( n = 1 till 20) Bildminne

DYNA MEM Dynamiskt grafminne

TABLE Tabelldata

EQUATION Ekvationsdata

w→←J

w→←J

12-7-3Läget Memory

20070201

Datanamn Innehåll

FINANCIAL Ekonomiska data

<CAPTURE> Skärmdumpsminnen

CAPT n ( n = 1 till 20) Skärmdump

CONICS Inställningar för kägelsnitt

<PROGRAM> Program

Varje programnamn Program

<S-SHEET> Kalkylblad

Varje kalkylbladsnamn Kalkylbladsdata

Varje insticksprograms namn Programspecifi ka data

<F-MEM> Funktionsminnen

F-MEM n ( n = 1 till 20) Funktionsminne

SETUP Inställningsdata

SYSTEM OS och delade data (urklipp, repetition, tidigare objekt, o.s.v.), som inte ingår i andra kategorier

Lagringsminne *1

Datanamn Innehåll

*.g1m-fi ler Dataobjekt i primärminnestabellen som har kopierats till lagringsminnet.Filerna har fi lnamnstillägget ”.g1m”.

eActivity-objekt eActivity-data kan lagras i lagringsminnet.

Namn på insticksprogram (Program, språk, menyer)

Insticksprogram, tilläggsspråk och menyer sparas i lagringsminne.

Mappnamn Skrivs inom hakparenteser ([ ]).

Okänd Område som inte kan användas på grund av fel.

12-7-4Läget Memory

*1 ”No Data” visas om det inte fi nns data i lagringsminnet.

20070201

k Skapa mappar i lagringsminne

Använd följande procedur för att skapa och ändra namn på mappar i lagringsminnet.

u Skapa en ny mapp1. När displayen visar minnesinformation för lagringsminnet trycker du på 4(MK • F) för

att visa inmatningsskärmen för mappnamn.

2. Ange upp till åtta tecken för mappens namn.

• Du kan bara använda följande tecken: A till och med Z, {, }, ’, ~, 0 till och med 9

Om du anger ett ogiltigt tecken uppstår felet ”Invalid Name”.

• Felet ”Invalid Name” uppstår också om namnet redan är upptaget.

• Du kan avbryta genom att trycka på J.

3. Tryck på w för att skapa mappen och gå tillbaka till minnesinformationsskärmen.

12-7-5Läget Memory

20070201

u Byta namn på en mapp1. Markera den mapp du vill byta namn på när displayen visar minnesinformation för

lagringsminnet.

2. Tryck på 5(RN • F) för att visa inmatningsskärmen för namnbyte.

3. Ange upp till åtta tecken för mappens namn.

• Du kan bara använda följande tecken: A till och med Z, {, }, ’, ~, 0 till och med 9

Om du anger ett ogiltigt tecken uppstår felet ”Invalid Name”.

• Felet ”Invalid Name” uppstår också om namnet redan är upptaget.

• Du kan avbryta genom att trycka på J.

4. Tryck på w för att byta namn på mappen och gå tillbaka till minnesinformationsskärmen.

k Markera data

Använd följande procedur för att välja vilka data som ska kopieras eller raderas.

• Tryck på 1(SEL) för att välja det markerade objektet. Valda objekt har en svart pekare ( � )intill objektet. Om du trycker på 1(SEL) en gång till försvinner markeringen.

1(SEL)→

←

→

←

12-7-6Läget Memory

20070201

• Du kan välja fl era fi ler samtidigt om det behövs.

1(SEL)

• Om du väljer en grupp eller en mapp väljer du även alla objekt i gruppen eller mappen. Om du avmarkerar en grupp eller mapp avmarkerar du alla objekt som gruppen eller mappen innehåller.

• Om du har valt ett eller fl era enskilda objekt i en datagrupp eller mapp, visas markören ( � )intill varje objekt, och en vit markör ( g) visas intill gruppens eller mappens namn.

• Markeringen behålls när du utför någon av följande åtgärder.

Spara/ladda

Sökning

• Om du går tillbaka till huvudmenyn för läget MEMORY avmarkeras alla objekt.

→→

w

→w

→

J→J→

12-7-7Läget Memory

20070201

k Kopiera data

Du kan kopiera data från och till primärminnet och lagringsminnet.

u Kopiera från primärminnet till lagringsminnetObs!• Följande procedur innebär att informationen sparas i en enda fi l. Du ger fi len ett namn, och

fi len sparas i lagringsminnet.

1. Markera de data som ska kopieras på huvudmenyn för minnesinformation.

2. Tryck på 2(COPY)

• När du gör det visas en meny för att välja mapp.

3. Välj den mapp som informationen ska kopieras till.

• När du gör det visas en skärmbild där du får ange fi lnamn.

4. Ange den nya fi lens fi lnamn.

• Om du vill avbryta trycker du på J.

5. Tryck på w.

• När du gör det kopieras informationen.

6. Meddelandet ”Complete!” visas när kopieringen är klar. Tryck på J för att gå tillbaka till startskärmen för läget MEMORY .

Om du kopierar en *.g1m till primärminnet återställts fi ltypen till det interna formatet.

12-7-8Läget Memory

20070201

k Felkontroller under kopiering

Följande felkontroller genomförs vid kopieringen.

Batterikontroll

Räknaren kontrollerar batteriets nivå innan kopieringen påbörjas. Om batteriet är på nivå 1 visas ett felmeddelande, och kopieringen avbryts.

Kontroll av minnesresurser

Räknarens tillgängliga minne kontrolleras.

Felet ”Memory Full” uppstår om det inte fi nns tillräckligt mycket ledigt minne.

Felet ”Too Many Data” uppstår om antalet dataobjekt är för stort.

Felet ”Fragmentation ERROR” uppstår om du måste optimera minnet för att utföra kopieringen.

Om felet ”Fragmentation ERROR” uppstår optimerar du minnet (se sid. 12-7-16).

Överskrivningskontroll

Räknaren kontrollerar om det redan fi nns data med samma namn som den information som ska kopieras.

Ett varningsmeddelande visas om data kommer att skrivas över.

• 1(Yes) ... skriver över informationen

• 6(No) ... går vidare till nästa dataobjekt utan att kopiera det aktuell objektet

• Du kan trycka på A för att avbryta kopieringen och gå tillbaka till startskärmen för läget MEMORY .

12-7-9Läget Memory

20070201

Överskrivningskontrollen utförs endast för följande typer av data. Alla andra typer kopieras utan att ett varningsmeddelande visas om det redan fi nns en datafi l med samma namn.

• Program

• Matriser

• Listfi ler

• Grafminnen

• Dynamiska grafminnen

• Kalkylbladsdata

Överskrivningskontrollen tar hänsyn till datatypen. Om det fi nns olika typer av data med samma namn, utförs kopieringen utan att den befi ntliga informationen skrivs över.

Överskrivningskontrollen gäller endast kopieringens målminne.

Typkontroll

eActivity-data, insticksprogram, tilläggsspråk, tilläggsmenyer och säkerhetskopierade data kan inte kopieras till primärminnet. Om du försöker göra det uppstår ett fel.

12-7-10Läget Memory

20070201

k Ta bort fi ler

Använd procedurerna i detta avsnitt för att radera data i primärminnet och lagringsminnet.

u Ta bort en fi l i primärminnet1. Tryck på 1(MAIN) när startskärmen för läget MEMORY visas.

• När du gör det visas en lista över de fi ler som fi nns i primärminnet.

2. Markera den eller de fi ler som du vill ta bort. Du kan markera fl era fi ler samtidigt om det behövs.


• Tryck på 1(Yes) för att ta bort fi len.

• Om du vill avbryta utan att ta bort fi len trycker du på 6(No).

u Ta bort en fi l i lagringsminnet1. Tryck på 2(SMEM) när startskärmen för läget MEMORY visas.

• När du gör det visas en lista med de fi ler som fi nns i lagringsminnet.

2. Markera den eller de fi ler som du vill ta bort. Du kan markera fl era fi ler samtidigt om det behövs.


• Tryck på 1(Yes) för att ta bort fi len.

• Om du vill avbryta utan att ta bort fi len trycker du på 6(No).


20070201

k Söka efter fi ler

Använd följande procedurer för att söka efter en viss fi l i primärminnet, lagringsminnet.

u Söka efter en fi l i primärminnet

Exempel Söka efter alla fi ler i primärminnet som börjar med bokstaven ”R”

1. Tryck på 1(MAIN) när startskärmen för läget MEMORY visas.

• När du gör det visas en lista över de fi ler som fi nns i primärminnet.

2. Tryck på 3(SRC).

• Ange bokstaven ”R” i rutan.* 1

• Det första fi lnamnet som börjar med bokstaven ”R” visas på displayen.


*1 Du kan söka efter högst åtta bokstäver. # Meddelandet ”Not Found” visas om det inte fi nns några fi ler som börjar med de bokstäver du har skrivit in.

20070201

u Söka efter en fi l i lagringsminnet

Exempel Söka efter alla fi ler i primärminnet som börjar med bokstaven ”S”

1. Tryck på 2(SMEM) när startskärmen för läget MEMORY visas.

• När du gör det visas en lista med de fi ler som fi nns i lagringsminnet.

2. Tryck på 3(SRC).

• Ange bokstaven ”S” i rutan.

• Det första fi lnamnet som börjar med bokstaven ”S” visas på displayen.


# Meddelandet ”Not Found” visas om det inte fi nns några fi ler som börjar med de bokstäver du har skrivit in.

20070201

k Säkerhetskopiera data i primärminnet

Du kan säkerhetskopiera alla data i primärminnet och spara informationen i lagringsminnet. Du kan senare återställa säkerhetskopierade data till primärminnet om det behövs.

u Säkerhetskopiera data i primärminnet1. Tryck på 4(BKUP) när startskärmen för läget

MEMORY visas.

2. Tryck på 1(SAVE).

När du gör det visas en meny för att välja mapp.

3. Använd f ochc för att välja den mapp där informationen ska sparas.

4. Tryck på w för att starta säkerhetskopieringen.

Meddelandet ”Complete!” visas när säkerhetskopieringen är klar.

Tryck på J för att gå tillbaka till skärmbilden till steg 1.

Följande meddelande visas om det redan fi nns en säkerhetskopia i lagringsminnet.

Tryck på 1(Yes) för att säkerhetskopiera informationen, eller på 6(No) för att avbryta.

Felet ”Memory Full” uppstår om det inte fi nns tillräckligt mycket plats i lagringsminnet för att slutföra säkerhetskopieringen.


# Säkerhetskopierade data sparas i fi len BACKUP.g1m.

20070201

u Återställa säkerhetskopierade data1. Tryck på 4(BKUP) när startskärmen för läget MEMORY visas.

• På skärmbilden som visas kan du kontrollera om det fi nns säkerhetskopierade data i lagringsminnet eller inte.

2. Tryck på 2(LOAD).

När du gör det visas en meny för att välja mapp.

3. Använd f ochc för att välja en mapp.

4. Tryck på w.*1

• Ett meddelande visas med en fråga om du vill återställa informationen.

Tryck på 1(Yes) för att återställa och skriva över den information som fi nns i primärminnet.

Om du vill avbryta utan att återställa trycker du på 6(No).

Meddelandet ”Complete!” visas när återställningen är klar.

Tryck på J för att gå tillbaka till skärmbilden till steg 1.


*1 Meddelandet ”No Data” visas om det inte fi nns säkerhetskopierade data i minnet. Tryck på J för att gå tillbaka till skärmbilden i steg 1.

20070201


k Optimera lagringsminnet

Lagringsminnet kan bli fragmenterat efter att du har använt respektive minne under en längre period. Fragmentering innebär att vissa minnesblock inte kan användas för att lagra data, även om blocket är tillgängligt. Detta innebär att du med jämna mellanrum bör optimera lagringsminnet, vilket betyder att informationen struktureras om och att mer minne blir tillgängligt.

u Optimera lagringsminnet 1. Tryck på 5(OPT) när startskärmen för läget

MEMORY visas.

Meddelandet ”Complete!” visas när optimeringen är klar.

Tryck på J för att gå tillbaka till startskärmen för läget MEMORY .

# I vissa fall påverkas inte mängden ledigt minne av en optimering. Detta betyder inte att det är fel på räknaren.

20070201

Bilaga1 Felmeddelanden2 Indataintervall

α

20070201

α-1-1Felmeddelanden

1 Felmeddelanden

Meddelande Innebörd Åtgärd

Syntax ERROR • Syntaxfel• Försök att mata in ett ogiltigt

kommando

• Tryck på J för att visa felet och åtgärda problemet.

Ma ERROR • Beräkningsresultatet överstiger visningsbegränsningarna.

• Uttrycket överskrider funktionens indataintervall.

• Matematiskt fel (t.ex. division med noll.)

• Omfattande noggrannhetsförlust för Σ -uttryck, differentialanalys, o.s.v.

• Det gick inte att hitta en lösning till ekvationen, o.s.v.

• Kontrollera indatavärden och korrigera så att värdena ligger i det giltiga intervallet.

Go ERROR 1 Saknar motsvarande Lbl n förGoto n.

2 Det fi nns inget program i programminnet Prog ”fi lnamn”.

1 Ange en Lbl n som motsvarar Goto-instruktionen n , eller ta bort Goto-instruktionen n om hoppet inte behövs.

2 Lagra ett program i programminnet Prog ”fi lnamn”, eller radera Prog ”fi lnamn” om programmet inte behövs.

NestingERROR

• Anropsnivåerna i Prog ”fi lnamn” överstiger 10 nivåer.

• Kontrollera att Prog ”fi lnamn” inte används för att returnera från subrutiner till huvudrutinen. Ta bort de Prog ”fi lnamn” som inte behövs.

• Stega igenom hopp i subrutiner och kontrollera att inga hopp sker tillbaka till det ursprungliga programområdet. Kontrollera att alla rutiner returnerar korrekt.

Stack ERROR • Evalueringen av uttrycket överskrider stackkapaciteten för numeriska värden eller kommandon.

• Förenkla uttrycken så att den numeriska stacken aldrig blir större än 10 nivåer, och att kommandostacken inte överstiger 26 nivåer.

• Dela formeln i två eller fl era delar.

20070201


Meddelande Betyder Åtgärd

Memory ERROR

• Det fi nns inte tillräckligt mycket minne för att slutföra operationen eller kommandot.

• Använd inte fl er minnen än vad som är tillgängliga.

• Förenkla de data som du försöker lagra så att informationen passar i minnet.

• Radera data som inte behövs.

ArgumentERROR

• Felaktigt argument för ett kommando som kräver ett argument.

• Korrigera argumentet.

DimensionERROR

• Ogiltiga dimensioner i matris- eller listberäkningar.

• Kontrollera matrisens eller listans dimensioner.

Range ERROR 1 Inmatning av felaktigt V-Window-värde.

2 V-Window-gränserna överskrids vid grafritning.

3 Inmatning av felaktigt intervallvärde som används vid evaluering.

4 Kalkylbladets cellområde överskreds av inklistring, hämtning eller annat cellkommando.

1 Ändra V-Window-värdet så att det håller sig inom intervallet.

2 Rita om grafen med rätt inställningar.

3 Ange ett korrekt intervall.

4 Upprepa proceduren och kontrollera att cellområdet inte överskrids.

ConditionERROR

• Evaluering eller funktionsvärdesberäkning innan alla villkor för evalueringen är uppfyllda.

• Kontrollera villkoren och gör nödvändiga korrigeringar.

Non-RealERROR

• Beräkningens resultat är ett komplext tal, men inställningen Complex Mode på inställningsmenyn är Real, trots att argumentet är ett reellt tal.

• Ändra inställningen Complex Mode till ett annat värde än Real.

Complex Number In List

• Lista innehåller komplexa tal som används i en beräkning eller en operation där komplexa tal inte är giltiga.

• Ändra alla data i listan till reella tal.

Can’t Solve! Adjust initial value or bounds. Then try again

• Det gick inte att hitta en lösning inom det givna intervallet.

• Ändra intervallet.• Korrigera indatauttrycket.

20070201



No Variable • Saknar variabel i en graffunktion som används för en dynamisk graf.

• Saknar variabel i ekvation.

• Ange en variabel för graffunktionen.

• Mata in en ekvation som innehåller en variabel som kan lösas ut.

Com ERROR • Problem med kabelanslutning eller parameterinställningar vid datakommunikation.

• Kontrollera den fysiska anslutningen och att alla parametrar är korrekta.

Transmit ERROR

• Problem med kabelanslutning eller parameterinställningar vid datakommunikation.


Receive ERROR

• Problem med kabelanslutning eller parameterinställningar vid datakommunikation.


Memory Full • Den mottagande enhetens minne har inte plats för att ta emot data vid datakommunikation.

• Ta bort data som inte behövs från den mottagande enheten och försök igen.

Time Out • Det gick inte att få en ekvationslösning eller integrering att konvergera.

• Om du arbetar med ekvationslösningar kan du ändra värdet på den initiala uppskattade lösningen.

• Om du arbetar med integraler kan du försöka med ett större tol-värde.

CircularERROR

• Kalkylbladet innehåller en cirkelreferens (t.ex. ”=A1” i cell A1).

• Ändra de celler som innehåller cirkelreferenser.

PleaseReconnect

• Anslutningen bröts vid uppdatering av operativsystemet.

• Anslut enheterna och försök igen.

Too Many Data • Antalet dataobjekt är för stort. • Radera data som inte behövs.

Fragmentation ERROR

• Minnet måste optimeras innan fl er data kan lagras.

• Optimera minnet.

Invalid Name • Filnamnet innehåller ogiltiga tecken.

• Använd giltiga tecken för att ange fi lnamnet.

20070201



Invalid Type • Ogiltig datatyp. • Ange giltiga data.

Storage Memory Full

• Lagringsminnet är fullt. • Radera data som inte behövs.

Data ERROR • Ett datafel har uppstått. • Kontrollera att du skriver rätt datatyp och försök igen.

20070201

α-2-1Indataintervall

2 Indataintervall

FunktionIndataintervall för reella

lösningarInternasiffror

Noggrannhet Kommentarer

sinxcosxtanx

(DEG) | x| < 9 × (10 9)°(RAD) | x| < 5 × 10 7π rad(GRA) | x| < 1 × 10 10grad

15 siffror

Generellt är noggrann-heten± 1 vid den 10:e siffran.*

Däremot gäller följande för tan x:|x| ≠ 90(2 n+1): DEG|x| ≠ π /2(2n+1): RAD|x| ≠ 100(2 n+1): GRA

sin–1xcos–1x

tan–1x

|x| < 1 " "

|x| < 1 × 10 100

sinhxcoshx

tanhx

|x| < 230,9516564

" "

Viktigt!• sinh och tanh blir enskilda

punkter när x = 0. I denna närhet kan fel ackumuleras och försämra exaktheten. |x| < 1 × 10100

sinh–1x

cosh–1x

tanh–1x

|x| < 1 × 10 100

" "1< x < 1 × 10 100

|x| < 1

logxInx

1 × 10 –99< x < 1 × 10 100

" "• Komplexa tal kan användas

som argument.

10x

e x

–1 × 10 100 < x < 100

" " • Komplexa tal kan användas som argument.

–1 × 10 100

< x < 230,2585092

'x

x 2

0 < x < 1 × 10 100

" " • Komplexa tal kan användas som argument.|x| < 1 × 10 50

1/x

3'x

|x| < 1 × 10 100, x ≠ 0

" " • Komplexa tal kan användas som argument.|x| < 1 × 10 100

x !0 < x < 69(x är ett heltal) " "

nPr nCr

Resultat < 1 × 10 100

n , r ( n och r är heltal)0 < r < n, n < 1 × 10 10

" "

20070201


FunktionIndataintervall för reella

lösningarInternasiffror

Noggrannhet Kommentarer

Pol ( x, y) x2 + y2 < 1 × 10 100 15 siffror

Generellt är noggrann-heten± 1 vid den 10:e siffran*

Rec

(r , θ )

|r| < 1 × 10 100

(DEG) | θ | < 9 × (10 9)°(RAD) | θ | < 5 × 10 7π rad(GRA) | θ | < 1 × 10 10grad

" "

Däremot gäller för tan θ :|θ | ≠ 90(2 n+1): DEG|θ | ≠ π /2(2n+1): RAD|θ | ≠ 100(2 n+1): GRA

° ’ ”

←⎯ ° ’ ”

|a|, b, c < 1 × 10 100

0 < b, c" "|x| < 1 × 10 100

Sexagesimalt resultat:|x| < 1 × 10 7

^(xy)

x > 0:–1 × 10 100 < y logx < 100 x = 0 : y > 0 x < 0 : y = n, m––––

2n+1(m, n är heltal)

Däremot;–1 × 10 100 < y log | x| < 100

" "

• Komplexa tal kan användas som argument.

x 'y

y > 0 : x ≠ 0

–1 × 10100 < 1x logy < 100

y = 0 : x > 0 y < 0 : x = 2 n+1, 2n+1––––m(m ≠ 0; m , n är heltal)Däremot;

–1 × 10100 < 1x log | y| < 100

" "

• Komplexa tal kan användas som argument.

a b/c

Heltalsdel, täljare och nämnare kan bestå av maximalt 10 siffror (inklusive divisionsstreck).

" "

* För enstaka beräkningar är noggrannheten ± 1 vid den 10:e siffran. (Om resultatet visas på exponentialform är beräkningsfelet ± 1 vid den minst signikanta siffran.) Vid beräkningar i följd fortplantas felen, vilket gör att noggrannheten kan bli dålig vid långa beräkningsföljder. (Detta gäller även interna beräkningsföljder, till exempel vid ^( xy), x

'y, x!, 3'x, nPr, nCr.) I närheten av infl exionspunkter och singulariteter kan felet bli mycket stort.

20070201


Funktion Indataområde

Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltals-aritmetik

Värden ligger inom följande intervall efter konvertering:DEC: –2147483648 < x < 2147483647BIN: 1000000000000000 < x < 1111111111111111 (negativt) 0 < x < 111111111111111 (0, positivt)OCT: 20000000000 < x < 37777777777 (negativt) 0 < x < 17777777777 (0, positivt)HEX: 80000000 < x < FFFFFFFF (negativt) 0 < x < 7FFFFFFF (0, positivt)

CASIO Europe GmbHBornbarch 10, 22848 Norderstedt, Germany

Dette märke gäller enbart i EU-länder.

CASIO COMPUTER CO., LTD.

6-2, Hon-machi 1-chomeShibuya-ku, Tokyo 151-8543, Japan

SA0802-D

Documents

fx-9860G Series Software Version 1.11 Sw - Home | CASIO · räkneregler för att beräkna resultatet. Exempel: 15 × 3 + 61 1. Tryck på o för att nollställa räknaren. 2. Tryck