GaudeamusNUMMER 4/2011STOCKHOLMS UNIVERSITETSSTUDENTKÅRS TIDNINGÅRGÅNG 87

REPORTAGE Frivilliga studenter bistår utsatta EU-migranter.

NYHETER: LÄRARJOUREN I NY KONFLIKT KÅRVALET KLART STUDENTEKONOMI GRANSKAD KULTUR: ATT STUDERA DATORSPEL NOVELL EXTRA: GRATIS I SOMMAR”Samma metod användes nu – att försöka framställa dem som vill ha demokrati som antidemokratiska, rasistiska bråkmakare. Men de lyckades inte den här gången.” Noureddine Chatti, Gaudeamusskribent på 60-talet, om Tunisien nu och då i Porträttet.

With summaries in English

Fem forskare ger sin syn på integration,rättigheter, skyldigheter, mångkultur och vår historia. Sid 12, 13 och 14grerad?

Inte-

comviq.se

HAR GRANNEN BYTT LÖSENORD IGEN?

Det enda du behöver är ett startpaket, det kostar 199 kr.Sen surfar du för 29 kr för en dag, 89 kr för en vecka eller 219 kr för en månad.

Mobilt bredband som bara kostar när man använder det.

Modemet är operatörslåst. Modemhastighet till 3 Mbit/s. Dagssurf (1 GB), Veckosurf (3 GB), Månadssurf (5 GB) eller Månad Plus 269 kr (20 GB), endast på comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

4/2011 Gaudeamus 3

Kommentar till nyhetsarti-Keln stor ändring på biblio-teKet oKänd för studenter (nr 3/2011):

Vansinnigt hyllupp-ställningssystemMan blir matt varje gång detta elände kommer på tal, men jag ska försöka bemöta ett par punkter så gott jag kan:

2011:001 säger så här: ”Den gamla uppställningen är svår att underhålla och planera på

ett tillfredsställande sätt efter-som olika ämnen växer olika fort, vilket kostar stora perso-nella insatser.” Då tycker jag att 2011:001 ska ställa sig frå-gan om det är biblioteks- eller lagerverksamhet man bedriver.

2011:002 fortsätter: ”Det är helt klart en underlättning i ar-betet”, vilket borde föranleda en viss eftertanke. Finns SUB till för dem som är anställda där eller för de tiotusentals

studenter, lärare och forskare som nu drabbats av detta van-sinniga hyllsystem?

2011:001 fyller i: ”Ämnes-indelade hyllor avspeglar allt mindre vad biblioteket de facto har inom olika ämnen.” Jaha ... Icke ämnesindelade hyllor avspeglar absolut ingenting, så det där går jag inte på.

2011:003 ställer en fråga: ”Någon anledning måste det ju finnas bakom ändringen.” Jajamensan. Nu ska det spa-ras pengar. Att nyheten för oss låntagare ENBART innebär nackdelar är av underordnad

betydelse.Bibliotekslednignen (eller

vem det nu är som håller i trådarna) måste genast ta sitt förnuft till fånga. För mig per-sonligen spelar det inte så stor roll vilket uppställningssystem vi har, men NÅGOT system vore trevligt, tack.

Nu tror jag att jag ska skriva lite på min avhandling, men i protest mot bödlarna på SUB struntar jag från och med nu i allt vad disposition heter.

Martin Perssoninstitutionen för nordisKa

språK

Dikt om män(n)iskor

Trodde det var benämningenMänniskor som kunde bliÖppningen till jämställdhet

Människor, ett samlingsordför oss lika, individer,tillsammans

Nu när jag ser flyktingarnafrån Libyen ser jag mesten sortMän i skor!

eVa BorGstuderande

eKonomisK historia

GaudeamusGaudeamus utges av Stockholms universitets studentkår. Årgång 87. Gaudeamus redaktion är fristående och har till uppgift att granska studentkårens och universitetets verksamhet samt att bevaka studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

ChefreDaktör/ansVariG utGiVare Amalthea Frantz 08-674 62 49amalthea@sus.su.se

rePorter/reDiGerare Jennie Aquilonius 08-612 03 83jennie.aquilonius@sus.su.se

MeDarBetare i Detta nuMMertext: Derya Aktas, Matilda Andersson, Victor Estby, Yanina Fralova, Leonardo Frithunanthz, Moa Greitz, Sandra Ilar, Vanja Lozic, David Lunell, Andreas Nordang Uhre, Lisa Ragvals, Angelica Ränttilä, Sara Sharifpour, Helena Söderqvist, Angelica Wågström. foto: Anton Ekström, Malin Gard, Lennart Kjörling, Kaloyan Petkov, Justine Ramage, Nicole Raphael. illustration: Theresé Aarenstrup, Maria Kolding, Cornelis Rikken, Helena Strömberg.omslagsbild: Moa Greitz.Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

kontaktPostadress: Box 50006, 104 05 StockholmBesöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14

telefon: 08-674 62 49, 08-612 03 83hemsida: www.gaudeamus.see-post: gaudeamus@sus.su.se

annonsBokninG Tomat: 046-13 74 00

tryckeri: V-TAB, Örebroupplaga: 34 700 ex (TS 2010)nästa nummer: 8 september.Material: 15–29 augusti.

nr 4/2011 Intro & Insänt

341 068

the students living in Kista have had a rough year. this spring one of the students

were assaulted by a man who illicitly had been living in the student apartments, a dead rat was suspended next to a racist note in the gar-bage room and the caravans from last semes-ter had returned to the parking lot. security guards now patrol the area. read the news story on page 8. läs kulturessän på sid 23.

till Den anonyMa person som alltid skriver ”Sluta skriva om utlänningar!” när Gadden gör läsarunder-sökningar: du kommer inte att gilla det här numret.

Till dig med lite vidare horisonter: i detta nummer kan du läsa om internationella studenter, Tunisien, EU-problematik med mera. Samt om olika akade-mikers syn på mångkultur och integration.

oCh, förstås, oM mycket lokala frågor som universi-tetsbibliotekets nyordning, anställningstrygghet vid SU-ägda företag, stockholmsstudenters ekonomi-ska situation, samt icke att förglömma: gratis nöjen i den här stan.

Med det önskar vi alla läsare en trevlig sommar! Till dig som inte hunnit genomströmma utbild-

ningen till nästa läsår: vi ses i september.

En gadd i solen

Ur innehållet: GauDeaMus 4/2011 OPINION S. 3–5 • INRIKES S. 6–9 • UTRIKES S. 10–11 • FORSKNING OCH ESSÄ S. 12–15 • TIPS & ExTRA S. 16–17 REPORTAGE S. 18–19 • PORTRÄTT S. 20 • KULTUR S. 22–25 • NOVELL S. 26–27 • UNIVERSITETETS SIDOR 28–29 • STUDENTKÅRENS SIDOR 30–31

Insänt

Varför får JaG GauDeaMus?Därför att du finns registrerad som student eller doktorand vid Stockholms univer-sitet. Från och med vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets student-kår, och däri ingår även att tidningen ska skickas hem till alla studenter.

Varför får JaG inte GauDeaMus?Därför att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Registrera din rätta adress via Stockholms universitets hemsida under Mitt universitet/Mina studier. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

Bra artikel :)”anDers Kommenterar forsKningsartiKeln

barndomsbegåvning och vuxenhälsa (nr 3/2011) ”TYCKER DU NÅGOT? Skicka dina åsikter till gaudeamus@sus.su.se.

”Det är obegripligt att vissa bryr sig om djur när det finns människor som lider”

Continued disturbances in kista– International Office continues to look for solutions

4 Gaudeamus 4/2011

unDer De senaste veckorna har SUS, Stockholms universitets studentkår, uppmärksammat de stora förändring-arna på SUB, Stockholms universitets-bibliotek (läs mer i Gaudeamus 3/2011). SUS har därefter anordnat en diskus-sionsträff med universitetsbiblioteket och studenter, och diskussionen i soci-ala medier har varit intensiv.

Förändringen innebär att SUB sedan förra året, efter en övergång till ett nytt katalogiseringssystem, sorterar nyin-köpta böcker i årssviter efter inköpsda-tum i stället för enligt den tidigare äm-nesordningen. De flesta studenter som SUS har varit i kontakt med har inte in-formerats om detta.

Vid tidigare nämnda diskussionsträff beklagade universitetsbiblioteket att studenter, doktorander, forskare och andra biblioteksbesökare knappt har fått någon information om förändringarna. Informationsavdelningen hade inte räk-nat med att förändringen skulle uppfat-tas som så problematisk för många stu-denter, därför underskattade de behovet av information om förändringen.

när en såDan här stor förändring görs, bör hänsyn tas till olika användares be-hov och synpunkter. Rimligtvis borde en större konsekvensanalys ha genomförts där inverkan på såväl biblioteket som användarna togs i beaktande. I nästa

skede borde användarnas åsikter i frå-gan ha lyfts in för att ett välgrundat be-slut skulle kunna ha fattats.

unDer Diskussionsträffen framkom det att en del studenter anser det vara oerhört viktigt att kunna bläddra i fysis-ka böcker för att kunna se om dessa är relevanta. Detta behov tillgodoses när böcker sorteras utifrån ämnen. Syste-met med årssviter riskerar att sänka sta-tusen hos de mindre och nyare forsk-nings- och utbildningsområden som finns på Stockholms universitet. Den digitala katalogen erbjuder författar-namn, titel och ISBN-nummer, vilket gör att alla böcker måste sökas indivi-

duellt och hämtas på olika platser för att samma behov ska tillgodoses.

Vi anser att en bra digital sökkatalog inte står i motsättning till en bra hyll-uppställning. Nu utsätts studenterna för en tvångsdigitalisering som inte erbju-der några nya möjligheter utan enbart tar bort möjligheter. En internationell student berättade att hon blir förvirrad av både de gamla ämneskategorierna och de nya årssviterna, och att ett mer internationellt gångbart system skulle vara bättre.

Det är uppenbart att studentperspek-tivet har brustit i SUB:s beslut. Beslutet har fattats på Avdelningen för samlings-uppbyggnad där det inte finns några stu-dentrepresentanter. SUS representanter i biblioteksstyrelsen har fått information angående förändringen genom ett mål i verksamhetsplanen för 2010 som föreslår eni”förenkling av hylluppställningar”, utan att vidare specificera vad det fakti-skt innebär. Att kräva att de utifrån detta skulle ha förstått de konsekvenser denna förändring kommer att ha är orimligt.

Vi vill se en förändring i organisatio-nen med studentrepresentation i avdel-ningar samt beslutande och beredande organ på SUB. Om inte universitetsbib-lioteket tar in studenternas synpunkter, varför då ha ett universitetsbibliotek?

för vidare läsning se det senaste inlägg-et på sus-bloggen om biblioteksfrågan.

tanVir Mansur

STUDIEBEVAKARE FÖR HUMANISTISKA

FAKULTETEN

Jonas eklunD

STUDIEMILJÖSEKRETERARE

STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅR

Debatt & Opinion Gör Din röst hörD

universitetsbiblioteket behöver se över sin struktur

Studentkåren om förändringarna på SUB:

Det nya uppställningssystemet i universitetsbiblioteket är omtvistat. foto: moa greitz

Det krävs nationella åtgärder för ett ökat byggandeSSCO om studentbostäder:

sCB släPPte för ett par veckor sedan sin årliga rapport om bostadsbyggandet i Sverige. De lyfter specifikt fram det myck-et låga byggandet av studentbostäder som något anmärkningsvärt. Under 2010 byggdes det enbart 122 studentbostäder i hela Sverige, trots den stora ökningen av nya studenter de senaste åren.

Rapporten visar att antalet små hyres-rätter också ligger på en mycket låg nivå. Då studentlägenheter och små hyresrät-ter är de typer av lägenheter vilka unga och studenter kan efterfråga, är detta ett omfattande problem som kräver politis-ka lösningar.

Detta är inte en tillfällig nedgång i ny-produktionen. Faktum är att det är en negativ trend som nu har hållit i sig i

ett antal år, samtidigt som fler vill börja studera.

i stoCkholM har studentbostadsbyg-gandet varit obefintligt under fyra års tid, och mycket lågt under hela 2000-talet. Trots omfattande löften från stockholmspolitikerna inför valet ser det fortfarande mörkt ut. Den främsta anledningen till det låga byggandet är svårigheten att få ekonomi i projekt för nyproduktion av små lägenheter och studentlägenheter. Marknaden är i dag mycket kapabel att bygga för den köp-starka delen av befolkningen, det stora mellanskiktet som efterfrågar större hy-resrätter och bostadsrätter, men helt in-kapabel att bygga för personer i början

av vuxenlivet eller för pensionärer. För att råda bot på denna skevhet på

marknaden krävs nationella åtgärder för ett ökat byggande för unga och studen-ter. Om vi inte kan erbjuda studenter ett vettigt boende under studietiden kom-mer fler och fler svenska studenter söka sig utomlands, och de internationella studenterna väljer bort Sverige. För att inte tala om den stress och osäkerhet den enskilde studenten med en osäker boendesituation känner. Möjligheten att koncentrera sig på studierna mins-kar kraftigt om du inte vet var du ska bo nästa månad, eller för den skull, i natt.

stefan attefall oCh hans föregångare Mats Odell brukar tala sig varma om hur

väl fungerade den norska bostadsmark-naden är. Något de sällan talar om är att norska staten samtidigt insett behovet av stöd till studentbostäder. 2010 gav norska staten cirka 200 000 norska kro-nor i stöd per ny studentbostad.

Det kanske är dags för staten att funde-ra ett varv till kring om stöd till student-bostäder verkligen är en så dålig idé, framförallt när regeringen i dag går ifrån sin hållning gällande subventioner ge-nom statligt stöd till hushållsnära tjäns-ter och privata lyxrenoveringar.

osCar laVeliD

ORDFÖRANDE SSCO, STOCKHOLMS STUDENT-

KÅRERS CENTRALORGANISATION

4/2011 Gaudeamus 5

arBetet för ökaD jämställdhet och jämlikhet är mycket viktigt för Stockholms universitet. Utgångspunkten för det arbetet måste vara att det utförs i kärnverksamheterna: utbildning och forskning. Det är där de viktiga likabehandlings-frågorna väcks.

Följaktligen är det också där som arbetet med jämställd- och jämlikhet måste vara förankrat för att få tyngd och effektivitet. Detta är ett rela-tivt nytt arbetssätt och om det visar sig att för få institutioner arbetar med likabehandlingspla-nens prioriterade aktiviteter ska Rådet för jäm-ställdhets- och jämlikhetsfrågor se närmare på detta och föreslå åtgärder.

Det nya råDets uppgift är i första hand att bevaka viktiga jämställd- och jämlikhetsfrågor och ge rek-tor – och andra ansvariga vid universitetet – råd om hur villkoren för anställda och stud-enter kan förbättras där det behövs. Sedan fatt-ar de ansva-riga nödvändiga beslut och avsätter pengar.

Genom att rådet samlar representanter från kärnverksamheterna: studenterna, personal-organisationerna och ett antal experter och tjänstemän på likabehandlingsområdet finns förutsättningarna att rådet blir en spjutspets. Ett av målen är att rådet ska identifiera missför-hållanden och föreslå förändringar där ansvaret för den aktuella frågan hör hemma och påverka på detta sätt.

fråGan oM Central budget är inte helt lätt. Det finns en lång diskussion på likabehandlings-området om det tveksamma värdet av särskilda pengar och regler. Det har tidigare visat sig vara mera effektivt att integrera likabehandlingsåt-gärderna i de ordinarie verksamheterna snarare än att avsätta pengar för punktinsatser. Jag tror att detta är det bästa också på universitetet.

en MyCket ViktiG sak när det gäller hur vi ska avsätta pengar för det pågående jämställdhets- och jämlikhetsarbetet är också att nya förslag väcks och prioriteras nära kärnverksamheter-na. Tidigare centrala förslag om mera centrala

pengar har fallit helt enkelt därför att kärnverk-samheternas företrädare inte varit riktigt överty-gande om att detta är de bästa prioriteringarna.

Här har rådets ledamöter en oerhört viktig uppgift att förankra nya förslag. För likabehand-lingsåtgärder, som bedömts angelägna, kan rek-tor avsätta strategiska medel och långsiktiga satsningar kan läggas in i kommande budget.

Vid rådets nästa sammanträde läggs ett förslag fram om en ny mångmiljonsatsning på meri-teringsstöd för kvinnor med docentkompetens som kan ansöka om att bli befordrade till pro-fessorer. Rådet måste naturligtvis först säga sitt, och sedan måste förslaget diskuteras i rektors-konseljen med fakultetsledningarna, men jag betraktar själv detta som en ytterst angelägen likabehandlingsåtgärd.

aVslutninGsVis Vill JaG ta upp artikelförfattar-nas oro för att service, stöd och information till studenterna inte skulle fungera tillfredsställande när det gäller likabehandlingsfrågorna. Det här måste vi se närmare på och det naturliga är att rå-det börjar sitt höstarbete med en granskning av hur det ser ut och av vad som kan behöva göras.

anDers GustaVsson

VICEREKTOR OCH ORDFÖRANDE I RÅDET FÖR

JÄMSTÄLLDHETS- OCH JÄMLIKHETSFRÅGOR

stuDenter Målar siG svarta och leker slavauktion. I Lund. En studenttidning där avslöjar historien, en historia som fortfaran-de lever vidare i form av anmälningar och motanmälningar. Här är en av mina första tankar: undrar om samma sak hade kunnat hända vid Stockholms universitet? Eller har hänt, fast ingen vet om det? Diskuterar med några bekanta, de tror att Stockholms studenter nog har lite bättre omdöme ändå.

nåGon VeCka efter slavhistorien i södern jobbar en vän helg på en kiosk ute vid Lidingöbanan. Det är studentskivetider. Plötsligt börjar vita ungdomar, målade svarta och iklädda bastkjolar, välla in i butiken. Några (färre) är omålade men klädda i tropikhjälmar och shorts i stället. De säger att de ska på en fest med ”Afrika- tema”. Strömmen sinar inte på många timmar. Min vän biter ihop och jobbar på. En färgad busschaufför står och röker utanför, stir-rar förbi alla de berusade unga. En äldre dam säger till min vän: ”Stackars dig som måste jobba här”.

här. ViD liDinGö. Den här historien har berört mig mer illa än den ursprungliga historien i Lund. Jag tycker ”slavauktionen” där är oförsvarlig, men kanske kan förklaras – fylla, studentspex, det drivs längre och längre och ingen fattar riktigt hur illa det sammantagna resul-tatet blev förrän efteråt. När händelsen blir offentlig via medier reagerar vissa starkt mot den.

Fast samtidigt verkar de som tycker att slavauktionen inte var något att bli upprörd över dominera på internet: trådar fylls av kommentarer om att ”man måste ha humor” och att ”detta inte är rasistiskt”.

Och hur reagerar en massa fyndiga ungdomar som festar på Lidingö? Ja, nu vet ni. Lidingö som kommer näst högst upp på listan över vilka unga i stockholmsområdet som går vidare till högskolestudier (efter Danderyd, enligt en rapport som vi skrev om i förra numret).

Även om alla Lidingös ungdomar inte sprang omkring i bastkjolar den där dagen, och alla som skulle på fes-ten kanske inte kom från området, så var de ändå ett hundratal samman-lagt. Garanterat många framtida aka-demiker, och många framtida chefer.

nu kan Ju den som vill försöka bortförklara dem också. Ungdom, en vilja att provocera, att gå emot det ”politiskt korrekta”. Kalla dem som blir illa berörda för ”humorlösa”. Men. Slavauktionen var ett rätt trist skämt från början. Plockar man bort rasaspekten blir det faktiskt helt poänglöst.

Och nä, rasism är inte politiskt korrekt. Den som inte förstår varför det är så behöver lite baskunskaper i historia, politik och hur samhället fungerar. Det vore önskvärt att framtida akademi-ker och chefer besatt sådana kunskaper. Så att rasism förhopp-ningsvis förblir politiskt inkorrekt.

OENsE?Kommentera kröni-kan, skriv till amalthea@sus.su.se.

Gör Din röst hörD Debatt & Opinion

”Plötsligt börjar vita ungdomar, målade svarta och iklädda bastkjolar, välla in i butiken.”

Trist skämt, tristare konsekvenser

Mot sällsamma tider och utmarker går vi,

fast skördarna får oss att häpna så sår vi.

En slutsats ändå utav detta, det får vi:

Ju mera vi lär desto mindre förstår vi.

ViCtor estBy

Skandalen kring student-festen vid Lunds universi-tet, då studenter klädde ut sig till slavar och iscensat-te en slavauktion, har nått omvärlden.

Likabehandling – viktigt vid Stockholms universitet

Amalthea Frantz Chefredaktör Gaudeamus

Svar angående jämlikhetsarbetet:

samtidslära

Gaudeamus 3/2011.

DEbaTTEN fORTsäTTER PÅ NäTET! Kommentera på www.gaudeamus.se eller mejla till gaudeamus@sus.su.se.

6 Gaudeamus 4/2011

i och med kårvalet 2011 har maktför-hållandena på sus rörts om. ekono-merna blev åter största parti med 10 mandat, nykomlingen tiP seglade in på en andraplats och Bso 68 samt envoys åker ur fullmäktige. nu väntar förhandlingar om vilka som ska styra kåren nästa år. Jennie aquilonius

Den 9–13 maj hölls det första kårvalet för SUS, Stockholms universitets stu-dentkår, sedan medlemskapet blev fri-villigt för studenter. De flesta etablerade partier gick bakåt medan Ekonomerna återigen fick flest röster.

– Vi är glada över att vi fortfarande har studenternas förtroende och att vi kun-de behålla antalet mandat från förra året. Studenterna uppskattade de frågor vi gick till val på och hyser en tillit till oss, oavsett om de är ekonomstudenter eller inte, säger Savas Caliskan, partiombud för Ekonomerna.

Trots att Ekonomerna fick flest rös-ter kan partiet hamna i opposition näs-ta verksamhetsår. Det beror på vilka partier som bildar majoritet i fullmäk-tige, studentkårens högsta beslutande organ.

årets tVå nykoMlinGar Moderata stu-denter och The International Party, TIP, tog sig båda in i fullmäktige. TIP kam-made hem hela sju mandat och blev därmed det näst största partiet.

– Det är roligt att vi har kunnat göra ett starkt intryck tidigt i partiets födel-se. Vi satsade tid och kraft både under kampanjveckan och valveckan och har varit synliga på campus i form av par-tirepresentanter och genom egengjorda posters. Vi kampanjade även massivt genom sociala medier, säger Sebastian Lindholm, partiombud för TIP.

Varför fick ni ett sådant genomslag?– Jag tror att många såg oss som ett al-

ternativ till de traditionella partierna. Vi hittade även och nådde ut till en grupp studenter som inte har röstat i stor ut-sträckning i tidigare val, nämligen de in-ternationella studenterna.

Eftersom kårmedlemskapet nu är fri-villigt och bara kårmedlemmar får rös-ta har antalet röstberättigade studen-ter sjunkit från cirka 33 900 till knappt 20 600. Procentuellt ökade valdeltagan-det från 9,3 procent 2010 till 10,6 pro-cent 2011. 36 personer röstade blankt.

– Det faktiska antalet röstande stu-denter har dock gått ner eftersom det är färre som kunnat rösta. 2 179 personer röstade i år jämfört med 2 763 förra året. Det har också varit tydligt att många inte känner till skillnaden mellan fakultets-föreningarna och studentkåren. En del har visat sitt föreningskort och frågat om de kan rösta, säger David Björklund, projektledare för kårvalet.

för första GånGen kunde studenterna även personrösta vilket drygt hälften av de som deltog gjorde. Det ledde till att flera personer flyttades upp på listorna.

– Jag blev förvånad och imponerad över att många personröstade. Det har definitivt påverkat, i vissa fall har per-soner kommit in i fullmäktige som an-nars inte skulle ha gjort det, säger David Björklund.

Borgerliga studenter – opposition 68, BSO, förlorade sina fem mandat och åker därmed ur fullmäktige. Gaudeamus har utan resultat sökt BSO för en kommen-tar. Missnöjespartiet Envoys a.l.v.v. har suttit i fullmäktige sedan 1981 och re-presentanten Simon Rose säger att det är tråkigt att rösterna inte räckte till i år.

– Vi har alltid jobbat i uppförsbacke i valrörelsen eftersom vi inte har ett poli-tiskt parti eller en förening bakom oss. Då är det svårare med kampanjmaterial samt resurser och väljarna vet inte vilka vi är i lika stor utsträckning.

För närvarande pågår förhandlingar om vilka partier som ska bilda koalition. Vilka som styr kåren verksamhetsåret 2011/2012 beslutas på valfullmäktige den 9 juni. Då kommer mer information att finnas på www.gaudeamus.se.

Charlotta BoBJer, 22, läser internationella relationer.

– Ja, det kändes som en självklarhet. Det är viktigt att påverka och göra sin röst hörd när vi lever i en demokrati.

Galina GantseVa, 44, läser civilekonomi.

– Nej, jag är inte spe-ciellt engagerad. Efter-som jag är lite äldre fokuserar jag mer på privatlivet.

Daniel BenaouDa, 21, läser ekonomi

– Nej, det gjorde jag inte. Jag har fått mejl och folk har pratat om det på campus. Jag är inte tillräckligt insatt.

Nyheter hänDer i sVenska stuDentVärlDen

Partierna kampanjade inför kårvalsveckan. kaffe, choklad och saft skulle, förutom argumenten, locka väljare. foto: Jennie aquilonius

Fullmäktige: nya partier in, gamla ut

read about the result of the stud-ent union election on page 31.

Röstade du?

ispla: protesterande lärare får inte vara kvarGauDeaMus raPPorteraDe i nummer 3/2011 om en studentprotest på ISPLA, institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier. Protesten rör-de ett förslag om förändrade regler kring lärarnas arbetstimmar.

Efter MBL-förhandlingar menar fack-förbunden Saco-S, ST och SEKO att för-slaget följer kollektivavtalet och att det är institutionsstyrelsen som ska fatta beslut om antalet arbetstimmar per kurs.

En av de lärare som protesterat mot förändringarna har dock en tidsbegrän-

sad anställning som nu inte förlängs efter terminens slut. Beskedet kom i ett kortfattat mejl tisdagen den 10 maj. Anledningarna är, enligt prefekten Lars Fant, samarbetssvårigheter, att kursen ska omstruktureras samt ett brev som läraren skickade till bland andra rektor och dekanus den 9 maj. Beror den uteblivna förlängningen på lärarens protester mot förslaget?

– Nej. Läraren skickade brevet på måndagen då han trodde att han inte skulle få förordnandet förlängt, men då var ingenting bestämt än. Brevet var

kränkande och efter det går det inte att ha honom kvar, säger Lars Fant.

Läraren har arbetat på ISPLA i fem och ett halvt år och anser sig ha sökt en öppen dialog om förändringarna. Han skrev brevet för att förklara situationen och menar även att prefekten fattade beslutet om förordnandet innan brevet skickades.

– Det är uppenbart att det här handlar om repressalier för att jag har uttryckt min åsikt om förändringen. Det är trå-kigt att universitetet som ska vara demo-kratiskt fungerar så här, säger han.

Studentrådet vid ISPLA har startat ett upprop på Facebook till stöd för lära-ren och skrivit ett brev till rektor. Rådet har även avbrutit allt samarbete med ledningen.

– Viktiga beslut sker bakom våra ryg-gar och vi anklagas för att inte verka för studenternas bästa. Det är tecken på den bristande respekt vi möts av från ledningen, de verkar inte ta studentin-flytandet på allvar, säger Sindy Yañez Ramirez, ordförande för studentrådet på ISPLA.

Jennie aquilonius

ManDat i kårfullMäktiGe Förra årets siffror inom parentes (totalt 41).

ekonomerna 10 (10)

the international party 7 (-)

socialdemokratiska studenter 5 (4)

humanisterna och samhällsvetarna 5 (6)

Vänsterns studentförbund 4 (5)

Gröna studenter 4 (4)

Moderata studenter 3 (-)

Juridicum 3 (6)

Borgerliga studenter opposition 68 0 (5)

envoys 0 (1)

4/2011 Gaudeamus 7

Vikarieföretaget lärarjouren har hamnat i konflikt med lärarförbun-det. avtalen mellan företaget och de anställda – mestadels studenter vid stockholms universitet – är för otyd-liga, menar lärarförbundet. Gaudeamus undersöker om ett före-tag delvis ägt av stockholms universi-tet får ha vilka avtal som helst.

helena söDerqVist

Lisa är 29 år och har studerat olika kurser vid Stockholms universitet, SU, sedan flera år tillbaka. Under 2008 började hon arbeta som lärarvikarie för Lärarjouren.

– Jag såg deras affischer och det ver-kade vara ett bra extrajobb. Jag tycker att Lärarjouren alltid har varit stöttande i andra frågor men det är mycket märkligt att de inte tar något arbetsgivaransvar.

unDer en JanuariefterMiDDaG i år, när Lisa vikarierar vid en skola, får hon ett meddelande från Lärarjouren på sin te-lefonsvarare. Hon ringer tillbaka vid slu-tet av dagen och får beskedet att upp-draget har avbrutits från skolans sida. Då har två av uppdragets totalt åtta veckor passerat.

Bekymrad över det som hänt kontaktar Lisa Lärarjouren och frågar, bland annat, om den lön som hon skulle fått vid slut-förandet av uppdraget. Lärarjouren sva-rar att de inte kan betala henne för hela uppdraget eftersom skolan avbrutit det. Men hon ska inte oroa sig, menar hen-nes chef på Lärarjouren, Lisa kommer

säkert få ett nytt uppdrag inom kort. Under de veckor som kommer får Lisa

inga uppdrag som är likvärdiga det för-sta, och därför tackar hon nej till dessa.

aVtalet soM lärarJouren tecknar med sina anställda är otydligt utformat kring situationer som Lisas. Detta är ett stort problem, enligt Lisas handläggare vid Lärarförbundet, Sally Gordon.

– Avtalet säger bara att man är anställd av Lärarjouren och att lön endast utgår från Lärarjouren under tider då man har fått uppdrag. Lärarjouren behöver tyd-liggöra vad som händer med lönen för en anställd vars uppdrag avslutas av uppdragsgivaren, säger Sally Gordon och tillägger att Lärarjouren inte verkar intresserad av att förtydliga sina avtal.

Gaudeamus har tidigare berättat om en person vars anställning vid Lärar-jouren avbröts utan motivering – den drabbade misstänkte diskriminering (se Gaudeamus 1 och 2/2010).

På lärarJouren hälsar vd Eva Åberg att hon inte vill kommentera behovet att förtydliga sina avtal med de anställda.

– Vi har många anställda och det fung-erar bra, säger hon över telefon.

Verksamheten som Lärarjouren be-driver är bemanning av lärarvikarier runt om i Stockholm, men de får inte kalla sig ett bemanningsföretag. Detta kräver auktorisation från branschorga-nisationen Bemanningsföretagen.

Frågan om varför Lärarjouren inte har

sökt auktorisation från Bemannings- företagen eller liknande organisation vill inte Eva Åberg svara på över telefon. Hon ber att få återkomma via mejl, och skri-ver: ”Lärarjouren har korrekta och väl genomarbetade avtal som fungerat väl i 12 år utan problem för våra kunskaps-ambassadörer inom universitetens sam-verkansuppgift. Vi ser oss inte i första hand som ett bemanningsföretag.”

lisa säGer att hon är förbluffad över det som hänt under våren vid Lärarjouren.

– Jag är nog som de flesta andra och läser inte igenom avtal så noga. Det gör man väl ofta inte när man skaffar sig ett extrajobb. Och jag trodde verkligen att jag skulle ha något sorts skydd när en av delägarna till Lärarjouren är Stockholms universitet. Och ja, det var flexibelt att arbeta hos Lärarjouren. Men det man saknar är anställningstrygghet.

Lärarjouren ägs till 23 procent av uni-versitetets holdingbolag SU Holding AB. Tillförordnad vd vid SU Holding AB, Ulf Eriksson, säger att frågan om Lärarjour-en ska eller bör vara auktoriserad aldrig har kommit upp under möten.

– Vi är minoritetsägare i Lärarjouren och kan, och ska, därför inte styra före-taget. Vad jag förstått ska avtalen med de anställda vara i nivå med kollektivavtal. Men jag har bokat ett möte med Lärar-jouren för att få klarhet i det, säger han.

SU:s rektor Kåre Bremer får också frå-gan och svarar via kommunikationsen-heten i ett mejl: ”Stockholms universitet anser att de verksamheter som helt eller delvis ägs av universitetet bör ta ansvar för de anställda. Vi ska därför titta på varför Lärarjouren nu kritiseras, men vi hoppas att Lärarjouren kan fortsätta ge lärarstudenter och andra meningsfulla arbeten under studietiden.”

På lärarförBunDet Menar Sally Gor-don att situationen är komplex angåen-de vad ett avtal kan, bör eller ska inne-hålla men konstaterar att:

– Lärarjourens avtal kan inte jämstäl-las med ett kollektivavtal.

Lisa arbetar i dag hos en annan ar-betsgivare och säger att hon har tappat förtroendet för Lärarjouren.

lisa heter egentligen något annat.

lärarjouren har osäkra avtal hänDer i sVenska stuDentVärlDen Nyheter

studenten ”lisa” har tappat förtroendet för lärarjouren efter att hon bland annat inte fick ut full lön för ett åtta veckors vikariat. foto: Jennie aquilonius

the company lärarjouren, which stockholm university is a share-holder in, has been in conflict with

the swedish teachers’ union. the temp agency employs su students to work as substitutes at schools around stockholm.

the agreement between the employees and the company is too vague and mis- understandings can arise for employees regarding the conditions of work, accord-ing to the union. Gaudeamus has spoken to a former employee who missed six weeks of income and su’s Vice-Chancellor kåre Bremer now says that the university must review the contracts of lärarjouren and decide if they are incomplete.

summary in English

hsV såGar antaGninGssysteMet

Hösten 2010 började nya antagnings-regler gälla, som bland annat innebar att den som kompletterar gymnasie-betyg i efterhand hamnar i en särskild urvalsgrupp medan den som läser extra ämnen på gymnasiet får meritpoäng. Regeringens syfte var att motivera unga att uppnå höga betyg tidigt.

Nu har Högskoleverket, HSV, granskat resultatet och kommit fram till att effek-ten blev den motsatta, i alla fall vad gäl-ler flera vanliga yrkesutbildningar. Det har varit enklare att komma in via kom-pletteringsgruppen än via direktgruppen. ”En förklaring är att färre har komplette-rat sina betyg än vad man tidigare trott”, skriver HSV. Verket menar vidare att meritpoängssystemet är missvisande, då det räcker att få G i ett ämne för att få poäng, samt att sökande med utländska toppbetyg missgynnats kraftigt.

– Studenterna måste uppleva system-et som rättvist, transparent och långsik-tigt. Men nu har det blivit så komplext och svåröverskådligt att det är dags för en total översyn, säger universitetskans-ler Lars Haikola i ett pressmeddelande.

arBetstillstånD för DoktoranDerDoktorander från länder utanför EES ska få arbetstillstånd, oavsett om de är anställda av ett svenskt lärosäte eller har stipendier, föreslår nu en statlig utredning. Tidigare har dessa doktoran-der fått studentvisum, vilket inneburit att de inte haft rätt att vistas i Sverige efter disputationen.

stuDenter i BuDGetarSveriges förenade studentkårer, SFS, har granskat både regeringens och oppositionens vårbudgetar ur ett stu-dentperspektiv. Regeringens konstate-ras innehålla tal om genomströmning och kvalitet, men inga satsningar. ”Re-geringens vision om ett ’högklassigt ut-bildningssystem’ verkar inte lika viktigt i dag som i morgon”, skriver SFS i ett pressmeddelande.

Oppositionens propositioner innehål-ler däremot för lite fokus på kvalitet.

– Endast MP lyfter frågan om lärar-ledd tid och kvalitet i utbildningen. Höjt studiebidrag, praktik och förändrade socialförsäkringsregler för studenter är områden där vi tycker att oppositions-partierna lägger bra förslag. Men att kvaliteten i grundutbildningen måste bli bättre är ett faktum, då måste alla våga satsa på det, säger Beatrice Högå, ord-förande för SFS.

GaDDensiffran

8 693internationella studenter har tackat ja till att börja på högskoleutbildningar i höst – en minskning med två tredjedelar jämfört med förra året, enligt Verket för högskoleservice. samtidigt slog det totala antalet anmälning-ar till svenska högskolor rekord igen.

8 Gaudeamus 4/2011

the students living in kista have had a rough year. this spring one of the students were assaul-

ted by a man who illicitly had been li-ving in the student apartments, a dead rat was suspended next to a racist note in the garbage room and the caravans from last semester had returned to the parking lot.

security guards now patrol the area.

Jennie aquilonius

On April 26th one of the exchange stu-dents living at the student housing in Kista reported to the police that he had been kicked by a man. The man, who is not a student, had been living in one of

the empty apartments and used to wan-der about in the area. He had also been seen taking photos of the students’ mail-boxes.

The day after the assault the students found a dead rat suspended in their gar-bage room next to a threatening, racist note. According to David Payen, student at Stockholm University and student ambassador at the Stockholm Universi-ty Student Union, there have been pro-blems with rats in the garbage room for a long time. He says that students have reported that it was the trespasser who suspended the rat.

– People were shocked, especially by the note, David Payen says.

on aPril 28th the International Office at Stockholm University arranged a meet-ing in Kista to discuss the situation. The man attended the meeting and the po-lice was called and arrested him. Howe-ver, there were not strong enough evi-dence to keep him in custody and he was released after 36 hours. He was back in Kista the next day.

According to Karin Granevi, Director of the International Office at Stockholm University, the landlord Hagtornet Fast-ighets AB has engaged a security com-pany to patrol the area with a dog three times a day.

She says that the man has been living from time to time in empty apartments

for at least a year, and everyone thought him to be an exchange student. The other students have described him as friendly and helpful up until April this year.

– It is dreadful that the students have to experience this situation. But the police can only arrest the man if he enters the student premises or commits a crime.

last seMester GauDeaMus (6/2010) re-ported that furniture and kitchen equip-ment were missing from apartments in Kista. Also, the students were troubled by people living in caravans on the par-king lot. The caravans left but came back in April. According to Karin Granevi the people in the caravans have disturbed the students by, for example, using a loud generating set and using the area as a toilet.

– I have been in contact with the City of Stockholm that has demanded eviction of the people occupying the area, she says.

The eviction was carried out on May 12th – the day after Gaudeamus talked to Granevi.

DaViD Payen says that the students were reassured by the presence of the security guards and by the efforts of the Interna-tional Office and the landlord to sort out the situation. But there are also many who feel abandoned and powerless.

– Most of them are annoyed by the situation with caravans, rats and the intruder and they want to take actions once and for all. A lot has happened in the past month and they feel frustrated about all this as only temporary measu-res are taken.

Karin Granevi says that the Interna-tional Office will continue to look for solutions until the problems are solved, but that it is difficult.

Nyheter hänDer i sVenska stuDentVärlDen

Continued disturbances in kista

sub:s nya uppställningssystem vållar debattseDan i höstas har Stockholms univer-sitetsbibliotek, SUB, börjat ställa upp böcker i årssviter efter inköpsdatum, i stället för efter ämne (se Gaudeamus 3/2011 samt debattartikel på sidan 4). Samtidigt går biblioteket över till ett mer internationellt gångbart ämnesklassifi-kationssystem, som bygger på siffror i stället för bokstäverna A–Ä.

Detta har vållat debatt såväl på inter-net som i form av en diskussionsträff ar-rangerad av studentkåren. Kritiken gäl-ler inte så mycket det nya klassifikations-systemet, utan hylluppställningen – som alltså varken följer bokstavs- eller siffer-indelning. Diskussionsträffen den 5 maj lockade drygt 15 personer, både studen-ter, kåraktiva och bibliotekspersonal.

MånGa olika asPekter på problemati-ken kom upp. På frågan om hur mycket beslutet berodde på att SUB inte har re-surser till att utverka och underhålla ett

nytt hylluppställningssystem, svarade Leif Friberg från universitetets avdel-ning för samlingsuppbyggnad att alla beslut måste förhålla sig till ekonomis-ka ramar.Men om ni hade kunnat välja ett hyll-uppställningssystem som på något sätt är ämnesindelat, hade ni inte gjort det?

– Om jag hade fått önska så hade jag nog varken valt det gamla eller något nytt uppställningssystem, utan den lös-ning vi nu har. Vi måste bygga för fram-tiden, det är omöjligt att veta vilket sys-tem som är bäst lämpat för att fånga upp nya ämnen som kan tillkomma. Vi kommer söka information mer digitalt i framtiden. Kanske borde vi satsa på digi-tala hyllor, och utveckla sökkatalogen.

Studentkårens representanter invän-de att en bra sökkatalog inte står i mot-sättning till en bra hylluppställning, och att bibliotek framförallt borde byggas för användarna, inte för framtiden.

Beslutet oM nyorDninGen på SUB fat-tades i princip av avdelningen för sam-lingsuppbyggnad vid Stockholms uni-versitet, där Leif Friberg är avdelnings-chef. Friberg förankrade sedan beslutet i biblioteksstyrelsen.

På mötet lyfte arrangörerna frågan om detta agerande stred mot Högskole-lagen, eftersom universitetet inte invol-verat studenter i en beslutsprocess där studenter är berörda. Detta skulle då kunna anmälas till Högskoleverket.

Stockholms universitets studentkår har dock nu beslutat att inte gå vidare med någon anmälan, eftersom beslutet om hylluppställningssystem togs upp under förra läsåret (om än mycket kort-fattat) i biblioteksstyrelsen, där studenter finns representerade.

I stället kommer kåren att driva frågan vidare genom studentråd och i fortsatta diskussioner med SUB.

amalthea frantz

one student living in kista told Gaudeamus that students sometimes had let the people living in the caravans into the laundry room. “even though security told us not to, it was a weird situation. they told us that they just needed to use the water, so it seemed okay.” photo: nicole raphael

avdelningschefen leif friberg (t.v.) och stud-entkårens studiemiljösekreterare Jonas eklund (mitten). foto: Jennie aquilonius

– International Office continues to look for solutions

4/2011 Gaudeamus 9

Varför en undersökning med fokus på just stockholmsstudenter?

– Förutsättningarna är olika i Stock-holm jämfört med många andra stu-dentstäder. Studenter här är mer blanda-de, fler är äldre eller har barn. Det finns inte en sorts student. Dessutom är det drygt sex år sedan en liknande under-sökning gjordes.

– Sveriges förenade studentkårer, SFS, räknar med jämna mellanrum ut en schablon, en uppskattning av genom-snittliga levnadsomkostnader för stu-denter i Sverige. Det är ett bra, men inte perfekt, underlag – vi ville få fakta direkt från Stockholms studenter. hur brukar andra schabloner för studentekonomi se ut?

– De senaste åren har SFS’ beräkning legat på strax under 9 000 i månadskost-nader. De brukar räkna med att boendet

kostar 3 000 kronor i månaden.– Jag blev ganska upprörd när jag i

början av maj läste om en studentbud-get som Nordea tagit fram – de menade att en ekonomiskt sinnad student kunde klara sig på under 5 000 kronor i måna-den genom att till exempel bo hos sina föräldrar och alltid cykla. Bilden är miss-visande, de valen finns inte för många som studerar i Stockholm. hur skiljer sig era resultat från andra?

– Allt är inte färdigräknat än, men hit-tills ser det ut som att studenter i Stock-holm behöver en månadsinkomst på 10–12 000 kronor, och upp till 15 000 för till exempel studenter med barn.Vad var mest slående i svaren?

– Personligen slogs jag av att bara varannan tar fullt studiestöd från CSN. 80 procent arbetar extra, och drygt hälf-ten av dem tycker att det inverkar nega-

tivt på deras studier – där finns ett stort potentiellt problem, som även kan på-verka genomströmningen vid lärosä-tena. Många lever helt eller delvis på sparade pengar under somrarna, och då måste de arbeta extra mycket i april och maj – de månader då studierna ofta är som mest intensiva.

– En annan sak är att cirka 40 procent svarade att de hade svårt att få pengar-na att räcka till sina dagliga resor med kollektivtrafiken – och än vet vi inte om SL kommer höja även studentpriserna i höst.På vilka sätt ska ni använda er av resultaten?

– Framförallt kan vi nu definiera pro-blemområden och därmed sikta in oss på rätt frågor och föra upp dem på den politiska dagordningen. Det finns myck-et som går att påverka regionalt, till ex-

empel kollektivtrafikspriserna. – Dessutom är det alltid viktigt med

bättre kunskap om dem vi represente-rar. Förhoppningen är att en sådan här undersökning ska göras vartannat eller vart tredje år i fortsättningen.

amalthea frantz

... lina Glans, tillträdande ordförande för stockholms studentkårers centralorganisation, ssCo, som har undersökt studenters ekonomiska situation.

80 procent av studenterna arbetar extra och hälften av dem anser att det påverkar studierna negativt, säger lina Glans. foto: amalthea frantz

”Jag slogs av att bara varannan tar fullt studiestöd från csn”

Bland resultaten märks att:… många har levnadsomkost-

nader på upp till 15 000 i månaden.… enbart hälften tar både studie- bidrag och -lån från CSN.… 40 procent har svårt att få peng-arna att räcka till resor med kollek-tivtrafiken. … nära hälften delar sina kostnader med någon (till exempel sambo). … en tredjedel inte själva skulle klara en oväntad kostnad på 3 000 kronor.… cirka 80 procent arbetar extra. … varannan tycker att studieresul-taten påverkas negativt av extra-arbetet. … en av tre inte har varit hos tand-läkaren på två år, främst av ekono-miska orsaker.

Enkätundersökningen genomför-des i början av maj via e-postutskick. Sammanlagt 2 500 svar inkom, från studenter vid Stockholms universi-tet, Södertörns högskola och Karo-linska institutet. Enkäten adminis-trerades av Ungdomsbarometern och uträkningen av resultaten speg-lar studentsammansättningen vad gäller exempelvis kön och ålder.

Hela rapporten kommer succes-sivt läggas upp på SSCO:s hemsida med start den närmaste månaden. Resultaten för Stockholms universi-tet kommer även att särredovisas.

!

hänDer i sVenska stuDentVärlDen Nyheter

fler protokoll men ingen ny likabehandlingsplanstoCkholMs uniVersitets studentkårs, SUS:s, ledning har under det gångna verksamhetsåret (och även tidigare) kritiserats av både Gaudeamus, kårak-tiva och rektor för att inte offentliggöra protokoll från kårens beslutsfattande möten. I Gaudeamus 2/2011 besvarade kårens ordförande och vice ordförande kritiken med att det var ”ytterst olyck-ligt” att protokollen inte publicerats i enlighet med stadgan, och att de skulle publicera dem ”så snart som möjligt”.

I slutet av verksamhetsåret har fortfa-rande inte ett enda protokoll från kårens högsta beslutande organ, fullmäktige, publicerats på hemsidan. Vad gäller kår-styrelsens möten ser det något bättre ut: knappt hälften av årets protokoll ligger uppe, dock utan bilagor.

I protokollen står bland annat om be-slutet att säga upp hyresavtalet för All-huset och beslutet att den 21 april anta medlemsvillkor. SUS likabehandlings-plan, som ska uppdateras varje år, togs

dock aldrig upp för behandling. hur har presidiet arbetat med jämlik-het under året?

– Jämlikhetsenheten har uppdra-gits att framarbeta en reviderad likabe-handlingsplan. En sådan har framtagits, men olyckligtvis hann vi inte ta beslut om den på vårt sista beslutsföra styrel-semöte. Planen skickas vidare till nästa verksamhetsårs styrelse. I övrigt har ar-betet kring jämlikhet delegerats till jäm-likhetsenheten, säger Filip Solsjö, vice

ordförande för SUS.Enligt den gällande planen som togs

fram förra året är det styrelsen som är yt-terst ansvarig för likabehandlingsarbe-tet och presidiet ska kontinuerligt följa upp arbetet med planen.

Gaudeamus har inte fått några svar på hur presidiet följt upp likabehandlings-planen eller hur styrelsen har skapat för-utsättningar för att den ska efterlevas.

Jennie aquilonius

Undersökning av stockholmstudenters ekonomi

Ett ögonblick...

10 Gaudeamus 4/2011

f ifty years and five enlargements after its conception, the Euro-pean Union is composed by 27 member states and a popula-

tion of almost 500 million people. A 2009 report by the Belgian research institute TEPSA (Trans-European Policy Studies Association) calls the EU’s enlargement policy “one of the most successful po-licies promoting peace and stability all throughout Europe”.

However, the amalgamation of such a large number of countries, each with its specific set of institutions and political culture, has not been problem-free. Par-ticularly the two newest member states have a poor track record of European in-tegration. The TEPSA report states: “It is also true to say that neither the Roma-nian authorities nor Romanian citizens have acquired yet the necessary exper-tise to develop appropriate projects with which to absorb EU funds. The absorp-tion capacity of European funds by Ro-mania is one of the lowest in the EU”.

a PoiGnant exaMPle of the challen-ges entailed with investing in the new member states is the research project IN-COOP. This multi-disciplinary re-search programme brings together 8 universities, 3 professional organiza-tions and high-level officials with a sha-red interest in the European system of multi-level governance. Funded by the European Commission to the tune of 3.1 million euros, the programme includes Maastricht University as a coordinating body, the Bucharest Academy of Econo-mic Studies (BAES) and six other univer-sities located across seven EU member states.

taMar GaMkreliDze (27) from Georgia joined IN-COOP in September 2010 as a PhD candidate at the BAES under the supervision of Prof. Armenia Androni-ceanu. Her letter of acceptance, dated September 6, 2010, states that she is to be compensated with an annual ‘living and mobility allowance’ of 25.393,50 eu-ros. However, problems ensued from the start. Following confusing instructions from BAES, Tamar arrived in Romania not on a work visa, but on a short-term visa valid for “cultural, scientific and hu-manitarian activities, short-term medi-cal treatment or other activities that do not infringe Romanian law”.

“As a consequence, I faced a situa-tion where I would have to leave Ro-mania every three months in order to renew my visa at a Romanian embas-sy abroad”, says Ta-mar Gamkrelidze. Furthermore, the fi-nancial support she was promised pro-ved elusive. Her first obligation as an em-ployee at BAES was to attend a project workshop in the Dutch city of Maast-richt, September 29th – October 1st, 2010. As the BAES still had not finalized her contract, she was forced to cover the trip out of her own pocket.

uPon her return from the Netherlands, Tamar faced an increasingly frustrating work environment. This was in large part due to her inability to communicate with the rest of the staff at BAES. “The most tragic example”, she says, “is probably the international officer who simply did

not speak English, but even that paled in comparison to the massive communica-tion problems I was already having with my supervisor. Looking back at my notes from those meetings, the pages are just

filled with me wri-ting ‘oh my God’ in the margins.”

One month af-ter her arrival in Bucharest, no contract had yet been provided. Finally, October

19th, Prof. Androniceanu presented a contract. However, this contract stated that Tamar would be paid an annual sa-lary of just 14.577,75 euros instead of the 25.393,50 she had been promised.

Among the varying explanations gi-ven by her superiors, two stood out; first, that her being a Georgian and thereby non-EU citizen prevented the BAES from providing her with a contract. Second, references were made to Romanian parliamentary decree N 34.11.04/2009, which allegedly suspended the hiring of new employees at Romanian public

institutions. Having been provided the text of the decree, in Romanian only, a translation made by the Georgian em-bassy in Bucharest demonstrated these claims to be unfounded.

rather than MarkinG the end of her troubles, being presented with a contract initiated a period of increasing stress. “When I refused to sign the new contract, I was told by my supervisor that I could either sign or leave the BAES without even being reimbursed for the expen-ses I had incurred. The stay in Bucharest had eliminated all my savings, so I gave in and signed. Later, I would see several new versions of this contract. The con-tents kept changing, except for the first and last pages bearing my signature”.

at this Point, Tamar asked Professors Christine Neuhold and Sophie Van-hoonacker, project coordinators at Maastricht University, for advice on her increasingly difficult situation. E-mail correspondance shows that they subse-quently contacted the project officer at the European Commission, Ms. Fabien-

Utrikes stuDenter i VärlDen

trials and tribulations in the new europe

an annual meeting between the Court of auditors and the european Commission. the discus-sions concern, amongst other things, the best way to facilitate access to eu funding while ensur-ing that public money is spent wisely in accordance with the rules. photo: european union, 2011

kugga en tenta – och du blir avstängd från skolan. Ja, det är minst sagt ord och inga visor som gäller för studen-terna vid erasmus university i rotter-dam när nya regler snart går igenom. – Jag tycker inte alls om det, säger norska hanne nesset som är rädd för att reglerna kommer att slå hårdast mot utbytesstudenter som henne själv.

anGeliCa ränttilä

Långsamma studenter är ett ämne som på senare tid debatterats flitigt i Neder-länderna. Bara 47 procent av samhälls-studenterna på Erasmus University

klarar till exempel av att ta sin examen inom de fyra år som utbildningen inne-fattar. ”Många studenter klarar inte ex-aminationerna utan skriver omtenta gång på gång”, skriver Henk Schmidt, rektor magnificus på Erasmus Univer-sity, i ett pressmeddelande.

På Erasmus School of Economics god-kändes bara 20 procent av studenterna efter sitt första år. Men efter att ha skärpt reglerna för omtenta fördubblades re-sultatet. Därför ska man nu genomföra denna typ av experiment även på stu-denterna vid fakulteten för samhälls-studier. Från och med september 2012

nederländerna: Nya regler skrämmer Erasmus- studenter

When Tamar Gamkrelidze joined the Bucharest Aca-demy of Economic Studies (BAES) as a PhD student

in 2010, she was reaping the fruits of the EU’s massive investments in the new member states. However, citing remarkable irregularities at her hosting institution, she chose to leave after just a few months. Is the EU paying sufficient attention to how its money is spent?by aNDREas NORDaNG UhRE

“The most tragic example is probably the international officer who simply did not speak English.”

hanne nesset. foto: privat

4/2011 Gaudeamus 11

ne Alexandre. She, in turn, contacted the BAES. The nature of the correspondence between Ms. Alexandre and BAES is un-known, but Tamar soon felt the conse-quences. She was in-formed that the BAES was unable to change the contract she had now signed. The rea-son for this was alle-gedly that the BAES never filed the neces-sary paperwork for her with the Romani-an authorities in the first place. The only possibility open to her, it was said, was to travel back to Georgia or any other coun-try with a Romanian embassy on her own expense in order to cancel her short-term visa and apply for a proper work visa. Two weeks later she was further-more asked to sign a declaration stating that her initial contract had conformed to the Marie Curie guidelines, which de-scribe how EU research grants are to be administered. Finally, December 14th, Tamar informed BAES, Profs. Neuhold and Vanhoonacker and the European

Commission of her decision to resign from BAES. “I felt the stay in Bucharest had been a complete waste of time, due to the utterly unprofessional conduct of

the BAES and its staff. I had left my job and my life in Georgia in order to accept this position, and three months la-ter I was left with nothing”.

When askeD to comment on this story, professors Neuhold and Vanhoonacker reply in an email that “this was a very specific case within a very limited ti-me-span. We are very sorry that it tur-ned out this way and that Tamar left. It is not possible, however, to generalize from this case and to come to a conclu-sion about the EU’s capacities to chan-nel funds”. They found the Commission very helpful, and emphasize that BAES tried hard, that Romania is a new mem-ber state, and that the Visa issues were outside anyone’s control.

Likewise, Professor Androniceanu de-nies all the allegations: “When [Tamar] left Romania in the end of December 2010 she had all the documents needed to be submitted to the Embassy in Tbilisi in order to pick up the long term visa and then starting from January 2011 to have an employment contract with BAES and a monthly salary according to the pro-ject guide. But she decided unilaterally not to submit them and also not to con-tinue the project… any other informa-tion coming from her understanding is pure speculation”.

transParenCy international’s 2010 Corruption Perception Index places Ro-mania 26 out of the EU’s 27 member sta-tes, with only Greece performing worse. As the TEPSA report demonstrates, joi-ning the EU seems not to have cured the cancer of fraud, corruption and misma-nagement tearing at the seams of some European societies. However, one should ask the question whether the misfortu-nes Tamar suffered are attributable to a lack of oversight on the part of the Euro-pean Commission. With the BAES staff lacking in their capacity to communica-te in English, did they really understand what they signed up for when joining IN-COOP? With the carrot of EU fun-ding dangling before them, was it per-haps more tempting to sign the required documents even though they were not fully understood? Was it more important to the European Commission to be able to point to the number of euros invested in the new member states than making sure the project was carried out accor-ding to protocol?

This story raises serious questions about the capacity of checks and balanc-es in a bureaucracy in such rapid expan-sion as the European Union. In a time of harsh economic austerity measures, European tax payers have the right to know that their hard-earned money is not simply flushed down a black hole.

gaudeamus has contacted project offi-cer fabienne alexandre at the european commission who declined to comment.

stuDenter i VärlDen Utrikes

trials and tribulations in the new europe hallå där...…Marcelo Durão, agronom och aktiv i Mst (rörelse för jordlösa lantarbetare i Brasilien) som nyligen besökte stockholm.

hur går det för MsT:s folkuniversitet?

– Det går bra för Escola Nacional Florestan Fernandes. Bara i delstaten Rio de Janeiro har vi fyrtio studenter ute i praktik och i hela Brasilien är det många fler.hur behandlas Mst i Brasilien?

– Generellt kan man säga att det finns vissa personer inom såväl den social-demokratiska regeringen som inom kongressen som anser att jordfördel-ningsreformer är nödvändiga. Sedan finns det andra inom och utanför reger-ingen som tycker att reformerna inte alls behövs. Det är beklagligt, de glöm-mer att det i landet finns 90 000 familjer som har blivit tvungna att ockupera mark, och 450 000 familjer som tvingats bilda nya bosättningar efter att ha blivit bortdrivna från sin jord.tillämpas era idéer vid andra lärosäten?

– Vid nästan alla uni-versitet finns lärare som stödjer våra idéer och lär ut dem. Några med starka band till MST är Univer-sidade Federal do Rio de Janeiro och Universidade Federal do Espírito Santo. Särskilt tillämpas tank-arna inom utbildningar för agronomi, djurvård och miljövetenskap. MST tilldelar varje år, i samarbete med Brasilianska agro-nomstudentförbundet och Brasilianska skogsvårdstudentförbundet, olika prak-tikplatser till universitetsstudenter.hur stor är skillnaden mellan teori och praktik vad gäller miljölagar?

– Det finns en stor skillnad. I teorin är lagarna väldigt hårda men det krävs påföljder. Makten är hård mot små- företagare och arbetare men flexibel mot storjordbrukare. Det för med sig ett utnyttjande av de svaga. Under presi-dent Lulas regering gick jordreformer-na långsamt framåt, men storjordbru-ket gick fortare. Dilma Rousseffs nya regering har ännu inte hunnit organise-ra sig när det gäller den frågan.

– MST betonar att jordreformer även bör inkludera möjligheter för män-niskan, inte bara distribution av mark. Det uppstår ett sårbart samhälle när städerna växer och fler konsumenter tillkommer samtidigt som landsbygden övertas av storjordbruk. Klimatföränd-ringarna blir värre, det är en ohållbar industrimodell som man har skapat. Man borde mäta utveckling i skolor, vård och så vidare, i stället för i BNP.

leonardo frithunanthz

läs en längre version samt Jordlösa ska-par sin egen utbildning på gaudeamus.se.

Marcelo Durão.foto: lennart Kjörling

nederländerna: Nya regler skrämmer Erasmus- studenterkrävs där 60 ECTS-poäng det första året för att studenten ska få gå vidare till det andra. I nuläget behövs bara 40. Om det-ta höjer studieresultaten vill rektor Henk Schmidt införa samma regler även på andra fakulteter. Syftet är att nå en hö-gre utbildningsnivå på studenterna.

hanne nesset är utbytesstudent från Oslo och läser Web 2.0/3.0 and Knowledge Sha-ring på Hogeschool van Amsterdam. Hon tycker inte alls om de nya reglerna.

– De sätter för mycket press på studen-terna. Det kan finnas många anledningar till att man kuggar, till exempel sjukdom

eller familjeproblem. Därför bör man få åtminstone en andra chans, säger hon.

Nederländerna är ett populärt land att åka och plugga i. Hanne Nesset tror att det nya systemet kan göra det extra svårt för alla utbytesstudenter – om de kuggar och måste åka hem är det inte säkert att de kan slutföra sina studier, eftersom inte alla program har någon motsvarig-het i hemländerna.

Hon är rädd dels för att studenterna som blir avstängda kommer att tvingas ta extra studielån och betala nya studie-avgifter. Dels för att dessa studenter även kan komma att bli utan examen, och där-

för kanske till och med ha svårt att skaffa ett relevant jobb inom det de studerat.

oM anDra uniVersitet i Nederländerna kommer att följa samma linje är ännu oklart. Den nederländska regeringen har föreslagit en straffavgift på 3 000 euro för studenter som börjar sitt sjätte år på hög-skola eller universitet och skjuter upp sin examen mer än ett år. Efter protester från det kristna partiet SGP, som tycker att stu-denter bör få längre tid att komma ikapp, har regeringen gått med på en senare-läggning av beslutet om avgiften. Den har nu skjutits upp åtminstone ett år.

“It is not possible, however, to generalize from this case and to come to a conclusion about the EU’s capacities to channel funds.”

tamar Gamkrelidze is now back in Georgia after three difficult months in romania. photo: private

12 Gaudeamus 4/2011

Det talas ofta om integration – men vad menar vi egentligen? ludvig Beckman, docent i statsvetenskap vid stock-holms universitet, resonerar i sin nya bok Den rimliga integrationen kring vad integration innebär, vilka som ska integreras och hur.

yanina fraloVa

Ludvig Beckman anser att begreppet in-tegration oftast används felaktigt. En hel del svenska politiker kan prata om inte-gration men mena assimilation. Därför föreslår Beckman att vi ska använda be-grepp som jämlikhet, social inkludering eller respekt för olikheter när vi pratar om integration.

För statsvetaren Beckman är utgångs-punkten för integration i en demokra-tisk stat att alla ska erbjudas möjlighe-ten att bli en del av samhället på jämlika villkor. Alla har skyldighet att anstränga sig för att leva tillsammans. Alla parter,

både svenskar och utrikesfödda, ska lämna ifrån sig lite för att bygga upp en mångkulturell identitet.

– Alla är dåligt integrerade med var-andra. Folk brukar säga att Hallunda är segregerat. Men det är inte mindre segregerat på Östermalm. Hela Stock-holm är segregerat, när människor inte träffar varandra och inte har berörings-punkter med varandra, säger Ludvig Beckman.

att Vara inteGreraD innebär att bli en enhet, enligt Beckmans forskning. Men han påpekar samtidigt att våra föreställ-ningar om integration alltid återspeglar vissa värderingar. Frågan är därför vilka värderingar som en politik för integra-tion ska utgå från.

Beckman menar att integrationen i Sverige ska byggas utifrån värderingar som karakteriserar en demokratisk väl-färdsstat. Med andra ord, alla invånare

oavsett bakgrund ska lämna bakom sig kulturella traditioner och sedvänjor som är oförenliga med välfärdstatens liberala grund.

– I Sverige har vi vissa etablerade principer såsom jämställdhet och för-bud mot barnmisshandel. De normerna kan vi med gott samvete säga är fören-liga med de grundvärderingar som råder i en demokratisk välfärdsstat. Vi kan inte strunta i detta. Alla ska ställa upp och efterleva principerna för att bli jämlika, säger Ludvig Beckman.

ett ViktiGt steG i integrationen är röst-rätten, enligt Beckman. Om alla är lika mycket värda, bör staten uppvisa lika mycket omsorg om och hänsyn mot alla invånare.

– Medborgarskap ska inte vara ett kri-terium för rösträtt. Gästarbetare, asylsö-kande och utländska studenter ska kun-na få rösträtt. Samtidigt visar statistiken att valdeltagandet bland utrikesfödda är mycket lägre.

Det kan Verka självklart att språkkun-skap och samhällskunskap underlättar integrationen. Men när staten börjar ställa högre krav på några av invånarna än på andra, blir det problematiskt ur jämlikhetsperspektiv:

– Å ena sidan finns statens motivation att öka jämlikheten genom att erbjuda möjlighet till att lära sig. Samtidigt, om du inte fullbordar språk- och medbor-garkurser så ska du ut. Du får inga rättig-heter alls. På det sättet försämrar staten möjligheter för dessa människor i stället för att förbättra dem.

DeMokratin ByGGer På att människan ska ta sitt ansvar. För dem som inte vill ta ansvar ska det finnas en andra chans. Men förr eller senare måste utrikesföd-da personer förstå att det är lättare att klara sig i Sverige om man kan språket och förstår hur samhället fungerar, me-nar Beckman.

Han säger att vi inte ska ha för höga förväntningar på integrationen. Integra-tion tar tid:

– Svenskarna var ju ouppfostrade bru-tala bondlurkar och det tog hundra år av folkrörelser och demokratibygge inn-an vi blev uppfostrade i någon minimal mening. Det kanske tar hundra år för vissa invandrargrupper att förstå svens-ka värderingar. Det kanske tar hundra år för vissa svenskar att acceptera att folk är annorlunda än de själva.

ludvig beckmans bok den rimliga integra-tionen (dialogos förlag 2011), är skriven inom forskningsprojektet integration och pluralism i det framtida samhället som be-drivs vid institutet för framtidsstudier.

Ny forskning koll På akaDeMin

integration handlar om allas förändring

Vi måste vara tydligare med vad vi menar med integration, menar Beckman. foto: Jennie aquilonius

Alla invånare, oavsett bakgrund, måste vara beredda att lämna bakom sig vissa kulturella sedvänjor, menar Ludvig Beckman. Gaudeamus bad ho-nom ta ställning till några omtvistade företeelser – finns det plats för dem i ett demokratiskt och mångkulturellt Sverige?

Månggifte Ja.äktenskap utan samtycke Nej.skyldighet för alla vigselförrättare att viga samkönade par Ja.religiös slakt Ja (om det inte innebär avsevärt större lidande för djuret). könsstympning av kvinnor Nej. konstverk som driver med olika religioner Ja.omskärelse för pojkar under 12 år Tveksam.klädsel som täcker ansiktet på lär-are eller förskolepersonal Nej.införa nya röda dagar grundade på andra religioner än kristendom Ja, om folk vill.obligatorisk sexualundervisning i grundskolan Ja.separat undervisning för pojkar och flickor Nej. religiösa skolor Tveksam.obligatoriskt språk- och samhälls-test för medborgarskap Nej.

Ja och nej i mång-kulturella sverige

Person med utländsk bak-grund avser den som är född i

ett annat land eller den som är född i Sverige med två utrikesfödda för-äldrar.utrikesfödd är den som har två ut-rikesfödda föräldrar och är född ut-omlands.invandrare är en person som är född utomlands och har emigrerat till Sverige.

Mångkulturellt lexikon

- Tydliggör begreppet integration.- Integration handlar om allas för-ändring. Inte bara utrikesfödda.- Integration tar tid.

Ludvig beckmans tre budskap till politiker

VILL DU sKRIVa OM fORsKNING? Är du intresserad av forskning, vill skriva artiklar och hjälpa Gadden att bevaka olika områden? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

!

4/2011 Gaudeamus 13

...anna karlsson, utexaminerad student vid stockholms universitet som fått familjens jurist-stipendiet för sin uppsats rättsligt föräldraskap – men bara för två.

Grattis! hur reagerade du när du fick stipendiet?

– Jag blev självklart glad över att nå-gon förutom handledaren faktiskt hade

läst min uppsats. Jag blev också överras-kad eftersom jag inte visste att min hand-ledare nominerat den. Jag visste inte ens om att Famil-jens jurist delar ut ett stipendium.

Vad handlar din uppsats om?– Den behandlar frågan om när och

hur vi blir föräldrar. Genom att klara ut det kan vi sedan fundera på i vilka situationer det kan innebära ett pro-blem.kan du ge ett exempel?

– Bland annat kan familjer med fler än två föräldrar hamna i ett svart juridiskt hål. Som när två kvinnor separerar och en mamma inte får rätt till vårdnad på grund av att hon inte är den biologiska modern, trots att barnen har levt med henne i hela sina liv.Varför valde du att skriva om ämnet?

– Frågan är intressant och aktuell. Det här är något som alla som får barn kom-mer i kontakt med och det påverkar oss mycket.Vad ska du göra med pengarna?

– Jag har lovat mina två äldsta barn att vi tre ska åka på en liten resa någon-stans. Men det får bli lite senare efter-

som jag precis har börjat jobba, kanske till hösten.

Jennie aquilonius

stipendiet instiftades 2010 i syfte att belysa familjerätt och upp-

muntra studenter att fördjupa sig i äm-net. Det delas ut av familjens jurist, en juristkedja inom familjerätt, samt av juri-diska fakulteten vid universiteten i umeå, uppsala, stockholm, Göteborg och lund. stipendiet är på 17 000 kronor.

– Det behövs både ett intersektio-nellt och ett relationellt perspektiv på integration för att motverka grova kategoriseringar. Vi måste sluta att enbart tillskriva utlandsfödda grup-per etnicitet eftersom även svenskar har en etnicitet, vilket ofta glöms bort i diskussionen. Klass, kön, funktions-förmåga, sexuell läggning och rela-terade maktförhållanden blir, med de perspektiven, intressant även för grupper med utländsk bakgrund och inte enbart för svenskar.

– I min avhandling Mångfaldens organisering – om integration, orga-

nisationer och interetniska relationer i Sverige argu-menterar jag för att det är ytterst viktigt att parterna har relationer på gemensamma villkor. Att det finns ett ömsesidigt beroende, respekt, strävan efter insikt och förståelse, gemensamma regler och reella möjligheter att godkänna eller avvisa förslag i besluts- eller diskus-sionssituationer som är fria från tvång.

– Det är det som utgör kärnan i min syn på integra-tion. Dialog, samförstånd och respekt med ett värdig-hetsperspektiv står i fokus snarare än hjältar och offer.

– Om man med integration menar socialt och politiskt deltagande är vi alla integrerade helt enkelt genom att bo här. En persons fysiska närvaro i landet innebär alltså deltagande. Om vissa minoriteter dock inte deltar på samma sätt som majoriteten önskar leder det till assimilering. Graden av deltagande (att arbeta, konsumera, rösta, göra sin röst hörd i det offent-liga rummet) handlar om möjligheter och rättigheter. För en bättre samva-ro behövs lika möjligheter för alla.

Självvald isolering och frivillig segregation är en höger-fantasi, ingen väljer frivilligt bort deltagande.

– Alla som bor i Sverige ska ha samma möjligheter och rättigheter. Men vem säger att alla medborgare med svensk härkomst har samma rättigheter? I teorin har alla det men i verkligheten gör kön, klass och sexu-alitet att till exempel kvinnor inte får samma lön som män, att en bonde har sämre chans i en rättssal jämfört med en välutbildad Östermalmare och så vidare.

– Integration handlar också om tillhörighet och iden-tifikation. Vi som är ”svenskar” sedan länge besitter ett kvasimedborgarskap; vårt deltagande och tillhörighet ifrågasätts eller begränsas av hudfärg, namn eller reli-gion. Hur ska vi känna oss som svenskar då vi ständigt påminns om att vi inte är, kan eller bör vara det?

– För att ett samhälle ska fungera bör alla integreras. Lyckad integra-tion kan fungera som en motor med sociala, kulturella och ekonomiska fördelar. Integrering måste ske från två håll med både individer som re-dan är medborgare och nyanlända personer.

– Ska samhället utvecklas och fun-gera måste både svenska medborga-re och nyanlända anpassa sina vär-

deringar. Det förutsätter att medborgarna är villiga att leva i ständig förändring. Här ser jag ett problem. Efter-som människor undviker förändring och nya perspek-tiv har de svårt att förstå och ta till sig andras värdering-ar och sätt att leva. Det gör att folk lätt hamnar i inarbet-ade levnadsmönster som är svåra att bryta. Det kräver en hel del kognitiva resurser att sätta sig in i andra in-dividers levnadsförhållanden, se sin egen del i integra-tionsprocessen och själv anpassa sig. Det är mindre krävande att stanna i en ”jag-har-rätt”-mentalitet där folk inte anser att de själva behöver ändra något för att samhället ska utvecklas.

– Utifrån ovanstående har individen ett ansvar för hur väl integrationen lyckas. Men med det sagt anser jag inte att staten är ansvarslös, men som forskare i psykologi är individperspektivet mitt bidrag till diskussionen.

röster ur akaDeMin Panelen

Kan och bör alla integreras?

eMMa BäCkdoKtorand, psyKologisKa institutionen

av YaNINa fRaLOVa

artikeln här intill handlar om statsvetaren ludvig beckmans forskning. han menar att integration handlar om jämlikhet, som ska byggas utifrån värderingar som finns i en demokratisk välfärdsstat. i panelen ger tre aka-demiker sin syn på integrationen.

shahraM khosraVi docent,socialantropo-logisKa institutionen

anna karlsson.

osMan aytarfil.dr., univeritets-leKtor isocialt arbete på su och mälardalens högsKola

Medverka i Panelen Gaudeamus panel tar upp aktuella frågor. Deltagarna varierar. Arbetar du på universitetet och vill tycka till? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

CRM-experter medglimten i ögat

Traineeprogrammet startar i sommar - skicka in din ansökan idag! www.lundalogik.se

Lundalogik tokrekryterar

17½ talanger

hallå där...

!

familjens jurist-stipendiet

annons:

14 Gaudeamus 4/2011

V arför läsa historia?

En grundläggande fråga, som varje his-torielärare måste ta ställning till. Gymna-sieungdomar som jag har intervjuat i min

avhandling anser att historieämnets huvudsyfte är allmänbildning. Eleverna menar att allmänbildning syftar till att underlätta sociala möten med andra människor och att de personer som är allmänbildade uppfattas som intelligenta och bemöts med respekt.

Diskussionen om historieämnets syfte visar att ämnet anses ge ett sammanhang både till det egna samhällets och andra samhällens utveckling och en meningsfull struktur åt både nu- och dåtid. Eleverna är överens om att de behöver en historisk orientering både vad gäller Sverige och västeuropeiska samhällen. Gymnasisterna menar att eftersom vi bor i Sverige som ligger i Europa är det angeläget att förvärva kun-skaper om dessa områden.

Vidare betraktas historieämnets syften som knutna till ämnets demokratifostrande kraft samt dess poten-tial att utveckla elevernas moraliska tänkande. Elev-erna anser att det förflutnas illdåd ska ha en framstå-ende plats i historieförmedlingen, eftersom berättel-serna om dessa kan ha en avskräckande och uppfost-rande inverkan.

Genom att uppmärksamma enskilda elevers livs-mönster, familjens/släktens erfarenheter och den lo-kala miljön, syftar historieämnet även till att inklude-

ra det som ibland benämns ”den nära historien”. Förutom detta är målsättningen, enligt lärarna och

läroboksförfattarna, även att utveckla elevernas kri-tiska tänkande och deras analytiska förmåga.

Även om eleverna framhåller att kunskapen om Europas historia är en viktig del i äm-nets legitimitet menar majoriteten av de intervjuade ungdomarna att ämnet är allt-

för eurocentriskt. Med en eurocentrisk syn på historia

syftar man på det så kallade Västeuropa och på USA. Den eurocentriska formen av historieförmedling är i själva verket etnocentrism, som har fått status av all-mängiltig och universell historisk kunskap.

De kritiska rösterna som genomsyrar ungdomar-nas reflektioner åskådliggör att de har förmågan att kritisk granska, det vill säga dekonstruera, den gäl-lande synen på historieskrivning. I flera ungdomars reflektioner är kritiken av dikotomin centrum/periferi mycket tydlig. Exempelvis har en av de intervjuade ställt frågan om historieundervisningen måste ”se ut som världen framställs på världskartan”, nämligen att Europa alltid står i centrum.

En trolig förklaring till elevernas kritiska inställ-ning är att många ser asiatiska länders potentiella ekonomiska expansion som en viktig anledning till att utveckla kunskaper om omvärlden och ifrågasätta ”västvärldens” påstådda kulturella dominans. Den globala ekonomin, migration och medialiseringen av deras vardag är andra möjliga förklaringar till det ökade intresset för andra delar av världen.

Huvudförklaringen är dock att eleverna som ingår i denna studie är uppvuxna i en så kallad mångkul-turell miljö och att många av dem regelbundet har besökt sina föräldrars födelseländer samt påverkats av föräldrarnas och utländska mediers syn på omvärl-den. Avhandlingen visar alltså på ett samband mellan elevers etniska identiteter och sociokulturella erfaren-heter i en så kallad mångkulturell miljö å ena sidan och deras syn på historieämnet å andra sidan.

Intervjuer med gymnasieelever bosatta i Malmö belyser att ungdomarnas etniska identiteter inte är stabila utan föränderliga, mångbottnade och situationsbundna och att etnicitet är en viktig

identitetsmarkör som påverkar deras historieintresse. Många av de intervjuade tar dagligen ställning till sina

Essä förDJuPa DiG

Varför essän? Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

”De kritiska rösterna som genomsyrar ungdomarnas reflektioner åskådliggör att de har förmågan att kritisk granska, det vill säga dekonstruera, den gällande synen på historieskrivning.”

av VaNJa LOzIC (text) och CORNELIs RIKKEN (illustration)

historieundervisningens utmaningar i ett mångkulturellt samhälle

Historieämnet måste ständigt anpassas till förändringar i samhället. Några av vår tids främsta utmaningar är det ökade intresset för miljö-, genus- och postkoloniala perspektiv. I Vanja Lozics avhandling berättar gymnasieungdomar i Malmö själva om sin syn på historieämnet. I en värld som präglas av migrationsströmmar och globalisering aktualiseras ämnet varje dag.

4/2011 Gaudeamus 15

etniska identiteter, eftersom de ständigt påtvingas etnicitetsmarkörer av människor som de möter i olika sociala sammanhang.

Flera av de intervjuade eleverna vars föräldrar är födda utanför Sverige upplever att även om de själva är födda och/eller uppvuxna i Sverige kategoriseras de sällan som svenskar. I dessa identitetsformande sam-manhang ingår mediers, lärares, föräldrars, vänners och andra människors tilltal/benämningar.

Min huvudpoäng är att även om majoriteten av eleverna på ytan ofta använder etnicitetsbegreppet på ett essentialistiskt sätt, åskådliggör analysen att de ständigt omförhandlar sina identiteter.

Essentialism grundas på samhällssynen att varje grupp eller individ har en viss kulturell (eller biologisk) essens (kärna), som är oför-änderlig och som förs över från en genera-

tion till en annan. Essensen är således den innersta kärna som en grupp eller individ anses bära med sig. Essentialistiska tolkningar av kultur präglas av stereo-typisering.

Ett omsorgsfullt lyssnande till ungdomarnas reflek-tioner visar att de tillskriver sig själva, och tillskrivs av andra, olika identiteter: svenska, europeiska och malmöitiska, men även geopolitiska, utbildningsmäs-siga, kulturella och intressemässiga identiteter. Exem-pelvis betraktar många elever lokalhistoria, nationell och europeisk historia, globala utvecklingsmönster, utomeuropeiska länder och olika kontinenter samt fritidsintressen och kön som viktiga intresseområden och identitetsmarkörer.

Många ungdomar beskriver sig själva och beskrivs av andra både som svenskar och icke-svenskar och detta är något som påverkar deras syn på relevanta historiska kunskaper. De elever vars föräldrar är födda utanför Sverige upplever att när de åker utomlands accentueras deras svenska identitet i olika samman-hang, men när de kommer tillbaka till Sverige ”miss-känns” den. Följande exempel beskriver hur en elevs svenska identitet ”misskänns”:

”Hemspråksläraren frågade: ’Vilka är ditt hemlands grannländer?’ Då sade jag: ’Det är Norge, Finland, Danmark!’ Och så sade hon, nej det är ju inte alls det, det är ju Irak och så. Så sade jag igen: ’Nej det är Nor-ge, Finland, Danmark!’ Och vi stod där och diskutera-de sådana saker och hon försökte alltid säga: ’Nej, Iran är ditt hemland’. Jag menar, jag har ju aldrig varit där och jag kommer inte att åka dit heller.”

Läraren tolkar elevens etnicitet med utgångspunkt från föräldrarnas födelseland och eleven tilltalas som bärare av sina föräldrars ”kulturella arv”. Därför måste hon ”kämpa” för att bli accepterad som ”svensk”. Detta i sig leder till att hon inte känner igen sig som en likvärdig medlem av gruppen.

En annan gymnasist lägger märke till att ”in-vandrare” skildras som personer som ”bry-ter”, ”inte kan svenska”, och att vissa perso-ner kategoriseras som ”andra, tredje, fjärde

generations invandrare” och de tillåts ”aldrig att bli svenskar”. Liknande tankegångar har jag kunnat iaktta i analysen av samhällskunskaps- och historieläro-böckers beskrivningar av efterkrigstidens invandring. Gemensamt för samtliga berättelser om efterkrigsti-dens invandring är att man har upprätthållit idén om att kulturella och normbaserade skillnader mellan

”invandrare” och ”svenskar” existerar och är genera-tionsöverskridande.

Ungdomarna accentuerar flera olika identitetsfor-mer (svenskhet, invandrarskap, iranska eller polska identiteter, och så vidare), och till synes skilda identi-teter exkluderar inte varandra – de är i stället samver-kande.

En tonårings beskrivningar av sin etnicitet ger en tydlig fingervisning om etniska identiteters komplexi-tet. Han framhåller att han är ”svensk, alltså arabisk-talande svensk”, att han ”utövar de båda kulturerna, skiftar” mellan dem och att han ”tar det bästa från de båda kulturerna”:

”Jag har en relation till Irak och till Sverige. Jag har aldrig besökt Irak. Jag vill gärna besöka Irak. Det känns som det är en del av mig. Sverige är en del av min identitet. Det säger alla. Mina släktingar ser mig som svensk och jag ser mig själv som svensk. Jag är arabisk-talande svensk. Jag kan inte säga att jag är arab för att om jag jämför mig med en arab från Arabien då är det en stor skillnad mellan våra kulturer och åsikter. Så man kan säga att jag är en blandning av Arabien och Sverige.”

Här kan man tala om flytande, föränderliga, dubb-la/mångfaldiga det vill säga hybrida identiteter. Perso-ner vars identiteter kännetecknas av detta kan hoppa mellan olika till synes distinkta etniciteter. Elevernas komplexa etniska identiteter medför att de är intres-serade av många olika historiska och geopolitiska fält – från det lokala till det globala.

Vilka sammanfattande slutsatser kan dras utifrån avhandlingen? Den ena är att elev-ernas ”mångkulturella” och ”globalisera-de”, ”hybrida” identiteter och erfarenheter,

deras ålder och fritidsintressen samt deras kritiska röster gällande ämnets rådande struktur bör ses som en grundpelare för strukturering av historieunder-visningen i det mångkulturella Sverige. Den andra slutsatsen är att många elever i mångkulturella miljöer inte har samma syn på historieämnets centrala inne-hållsfrågor och syfte som historieförmedlare.

Ytterligare slutsatser är att lärarnas och andra perso-ners bemötande/tilltal påverkar elevernas identiteter. Kunskap om elevernas mångfasetterade identiteter kan hjälpa historieförmedlarna att göra historieämnet mer intressant och relevant och därigenom legitimera det bättre. Metoden dekonstruktion kan dessutom med fördel användas i historieundervisningen för att bättre utveckla ungdomarnas kritiska förmåga. Sam-manfattningsvis ger denna studie en mångsidig bild av historieämnets utmaningar i 2000-talets Sverige.

”Då sade jag: ’Det är Norge, finland, Danmark!’ Och så sade hon, nej det är ju inte alls det, det är ju Irak och så.”

Om författarenVanja lozic är fil. dr. i historia och disputerade 2010 på avhandlingen i historiekanons skugga.

historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle. numera undervisar han på lärarutbildningen vid Malmö högskola och i dagarna kommer han ut med en lärobok i historiedidaktik.

!

16 Gaudeamus 4/2011

Tips och pepp från första tentan till Bästa JoBBet

Gratis i sommarI och runt Stock-holm finns fler kostnadsfria nöjen än vad det kan kännas som när man försöker fika i innerstan och det kostar 92 kronor. Gadden har frågat läsare och skri-benter om tips, och hittat allt från teater och tapas till stavgång och utomhusbio.

GöraSjälvklart är det (än så länge) gratis att hänga i de van-liga parkerna, bada i Mälaren och njuta av andra män-niskors sällskap. Men om du tröttnar på det:

. Parkteatern bjuder för 69:e året i rad på teater med fri entré, från premiären 3 juni i Vitabergsparken till av-slutningen den 30 augusti i Rålambshovsparken. Alla föreställningar och tider finns på www.stadsteatern.stockholm.se.

. Bergianska, Stockholms botaniska trädgård och dess-utom mycket nära campus Frescati, är det gratis att gå i.

Skogskyrkogården och Tyresta nationalpark är andra tips.

. Exempel på museer med gratis inträde är Etnografis-ka museet, Cornelis Vreeswijk-museet, Mångkultu-rellt centrum, Medeltidsmuseet, Dansmuseet, Riks-idrottsmuseet, Tumba bruksmuseum, Stockholms stadsmuseum och Stockholms medeltidsmuseum.

Några museer har fri entré till sina fasta utställning-ar, eller under vissa tider (ofta vardagskvällar). Exem-pel är Arkitekturmuseet, Nationalmuseum, Nordiska museet, Sjöhistoriska museet samt Vin- och sprithis-toriska museet.

. För den som vill meditera i sällskap och med väg-ledning finns det en del att välja på. Meditationsskolan Brahma Kumaris håller öppet regelbundet. För andra mer tillfälliga arrangemang: se under ”Kropp/själ” på www.gratisistockholm.se.

. Vill man röra på sig finns exempelvis Megashop – dansträning på Lava i Kulturhuset, tisdagar, torsdagar och söndagar.

Friskis & Svettis ordnar gratis träning utomhus. Ex-empel på aktiviteter är vandring, jogging, stav och in-lines. Läs mer på www.sthlm.friskissvettis.se under ”Träna ute”.

ätaFörutom att gå runt och låta sig bjudas på smakpro-ver i matbutiker (har väl alla gjort?) finns det några al-ternativ för den som inte vågar sig på dumpster-diving eller vill snylta på mat som delas ut till hemlösa. Se även under ”blandat”.

. Anmäl dig till provsmakningspaneler och hoppas att du blir utvald. Det är inga mättande portioner direkt, men å andra sidan får du lite ersättning för besväret. provsmakning.synovate.se.

. Ställen där man kan få gratis tilltugg till drickan är ex-empelvis Brasserie Elverket (gratis tapas på fredags-eftermiddagar) och Grappa Matsal och Bar (lördagar från klockan 16, ”det gäller att vara i god tid”).

. Ett tips när terminen börjar igen och pengarna try-ter är gratis soppa på Humanistiska föreningens ons-dagspubar på Gula Villan (puben tar dessvärre som-maruppehåll).

Prylar oCh BlanDatDet finns flera olika tjänster där du kan få gratiserbju-danden om du registrerar dig. De nedan har vi fått re-kommenderade av läsare. För dig som ändå inte kan skaka av dig storebror-ser-mig-skräcken finns också några alternativ.

. Drive-in-loppis i Hågelbyparken den 4–5 juni, 2–3 juli samt 6–7 augusti. Titta är gratis, och säljer du prylar själv kan det gå jämnt ut med eventuella inköp.

Loppmarknaden i Vårberg har gratis inträde på var-dagar.

. Helt gratis (och lagligare än att fynda i grovsoprum) kan det bli om du lyckas få med dina grannar på att starta ett fyndrum eller liknande. ”Jag bor i ett stort studenthus och vi har ett utrymme vid hissen där folk lämnar saker (skor, dvd-filmer, tidningar), de brukar

försvinna väldigt fort. I ett annat hus jag bodde i hade vi byte av tidningar (magasin)”, hälsar en läsare.

. Lika gratis prylar och kläder hittas på Roslagsgatan 60, i alla fall om du håller dig till freeshopen. För 20 kronor får du även byta saker i swopshopen. Swopart heter stället, som dessutom är ett konstgalleri. Det är inte heller omöjligt att du får ställa ut din egen konst. Läs mer på www.swopart.se.

. Bio, och annat som presentkort och mat och spel, kan man samla ihop poäng till på www.gratisbio.se.

. Blandade gratis/förmånliga erbjudanden kan också fås via appen Rabble, www.rabble.se: ”allt från gratis kaffe till tandläkarebesök med 50 procents rabatt”.

Eller www.groupon.se, samma koncept men via ett e-nyhetsbrev som går ut dagligen.

fler eVeneManGUnder sommaren äger också en massa saker rum på specifika datum.

Några exempel är:

. Smaka på Stockholm den 1–6 juni

.lMotborgarmusik – ”Midsommarkransens eget Woodstock” den 4 juni . Midsommar i Vitabergsparken – läs mer på www.folkdansringen.se/appell. Stockholm Green Festival 1–3 juli. Lådbilsrally från Münchenbryggeriet den 3 juli . Stockholm Pride 1–7 augusti. Stockholms kulturfestival 16–21 augusti. Utomhusbio med Stockholms filmfestival 17–22 au-gusti . VM i minigolf 24–27 augusti

Läs mer på www.gratisistockholm.se, som Gadden tackar för många tips.

sammanställt av aMaLThEa fRaNTz

Illustration MaRIa KOLDING

4/2011 Gaudeamus 17

Psykosyntesterapeut Anne Vikander 070-240 37 31(under utbildning, år 4/4)

Tar emot till reducerat pris.

Mottagning på Psykosyntesakademin, Tengdahlsgatan 32, Södermalm. (Blå buss 2 Sofia från Slussen)

Läs mer: www.psykosyntesforeningen.se

Vinnare i kårens fototäVlinG Extra

Studentkårens internationella enhet arrangerade i april en fototävling som gick under namnet Light of a day. Temat var en dag på Stockholms universitet, men med betoning på att varje dag kan vara unik. Tävlingen var öppen för alla medlemmar i Stock-holms universitets studentkår, men de flesta delta-gare – och alla sex finalisterna – var internationella studenter. Vernissagen den 5 maj hölls på Observatoriemu-seet, som var fyllt till bristningsgränsen av blandade studenter och allmänt konstintresserade. Vann gjorde Doyoung Kwak från Sydkorea – förutom äran fick hon även en fotoskrivare.

Vinnarbild såg dagens ljus

Vinnaren Doyoung kwak bredvid sina verk. Motiveringen löd bland annat: “the photographs depict a truly unique view of not only a day, but a life and a world of a student in a distant city, forming a seamless and conceptually creative whole.” foto: malin gard

tredjeplatsen gick till Justine ramage, och motiverades med orden “the photographs reflect a day at stockholm uni-versity, inviting the viewer to look again and again and find new things every time”. foto: Justine ramage/sus

fotoserien som gav kaloyan Petkov en andraplats beskrevs som “a story of a day in the life of a student with a clear common thread, tilted perspective, humor and warmth”. Den här bilden heter Busting a gut to get to school on time (sometimes i wish time would wait for me). foto: Kaloyan petkov/sus

finalisterna (i bokstavsordning)

Mariangelina Evliati

Doyoung Kwak

Michal Lewandowski

Kaloyan Petkov

Justine Ramage

Målin Schubert

Jurynamalthea frantz, chefredaktör gaudeamusKatariina Kyrölä, universitets-lektor och internationell koord-inator vid filmvetenskapliga institutionen camilla svensk, fotograf

VaR DU DäR? Kommentera på www.gaudeamus.se.

annons:

18 Gaudeamus 4/2011

en Doft soM påminner om en frisörsalong letar sig ut mot ingången tillsammans med ljudet från en rakap-parat. Projektutredaren Malena Bonnier visar in i lo-kalen och berättar att besökarna kan äta frukost och lunch, duscha och använda telefon på Crossroads.

– De kan även få juridisk rådgivning, psykologiskt stöd och gå intensivkurser i svenska. De så kallade EU-vägledarna hjälper till med individuella handlingspla-ner och ger råd, säger hon.

En man sitter i en stol och får huvudet rakat av en frisörelev. I rummet till höger finns soffor, stolar och ett litet rökrum. Någon röker en cigarett. Läppjar på morgonkaffet. Mittemot finns två datorrum och längre fram sätter en man igång en maskin i tvättstugan där galgar med kläder trängs på stänger längs väggen.

Det är nästan bara män i lokalen. Många har tjänat

ihop pengar för att resa till Sverige och sedan utnytt-jats av kriminella arbetsgivare som försvunnit. De fles-ta står helt utanför det sociala skyddsnätet.

i ett litet rum med blå väggar står Benjamin Rönne-Petersen och trycker till skivan på ett ljusgrönt bord.

– Det håller på att ramla isär, säger han.Malena Bonnier berättar att de flesta möbler kom-

mer från Stockholms Stadsmissions andrahandsbuti-ker. Hon pekar på en sjukhusaktig stol och säger att be-sökarna även kan få sina fötter omskötta av en frivillig fotvårdsterapeut varannan vecka.

Benjamin Rönne-Petersen läser sjätte terminen på juristprogrammet vid Stockholms universitet och har varit engagerad i Crossroads sedan starten. Varje ons-dag mellan tio och tolv kan deltagarna, som besökarna

kallas, få juridisk rådgivning. Varannan vecka ges per-sonalen handledning.

– Vi har runt tre, fyra besök varje gång. Det kan handla om utvisningshot, att de blivit lurade av en arbetsgivare eller diskriminerade, säger Benjamin Rönne-Petersen och presenterar kollegan Magnus som är yrkesverksam jurist och inte vill framträda med efternamn.

frisörsalonGsDoften sMyGer siG in när dörren öpp-nas av en mörk, kort man klädd i jeans och vit pikétröja. Han håller en svart väska i handen och på huvudet sit-ter en keps som det står Jägarna på.

Benjamin Rönne-Petersen fäller ut svarta plaststo-lar och presenterar sig. På knagglig engelska förklarar mannen sitt ärende. Räcker fram en gul plastmapp full av slitna papper. Det visar sig att han har ett treårigt ut-länningspass från Italien, sökt uppehållstillstånd i Sve-rige men fått avslag och vill överklaga. Benjamin Rön-ne-Petersen tar fram ett papper fullklottrat med ringar och kommentarer. Där försöker han samla olika förut-sättningar och möjliga vägar till uppehållstillstånd.

– I want to stay here. It’s not a joke. I want to work, go to school, säger mannen med låg röst.

Benjamin Rönne-Petersen förklarar att som icke EU-medborgare är det svårt att få uppehållstillstånd. De italienska myndigheterna skulle dock kunna utfärda ett speciellt tillstånd om han kan visa att han arbetat där i minst fem år. Magnus tar fram adressen till en byrå som ska vara experter på ämnet och hänvisar mannen dit.

Är en del i Projekt EU-medborgare som startats för att motverka social och ekonomisk utestängning av så kallade EU-migranter, alltså EU-medborgare samt medborgare från utomeuropeiska länder med

uppehållstillstånd i ett annat EU-land som befinner sig i Sverige. Råd- och stödverksamheten drivs i huvud-sak av Stockholms Stadsmission och finansieras även av Stockholms stad, Arbetsförmedlingen, Europeiska Socialfonden och Frälsningsarmén. Med i projektet finns också Citykyrkan, Läkare i världen, Ny Gemenskap, Röda korset och S:ta Clara kyrka. Crossroads är ett samarbete mellan ideell och offentlig sektor och är Nor-dens första center som på ett organiserat sätt ger råd och stöd till EU-migranter. Projektet löper från 1 mars 2011 till 28 februari 2013.

Den som vill veta mer eller engagera sig kan besöka stockholmcrossroads.se eller mejla crossroads@stadsmissionen.se.

Inhyst i en gammal sjukhuslokal på en bakgård vid Mariatorget ligger nystartade Crossroads. Här kan EU-migranter som lever i hemlöshet och fattigdom få hjälp och stöd av bland andra frivilliga studenter inom allt från språk till hårvård. Gaudeamus har följt SU-studenten Benjamin Rönne-Petersen som har varit med som juridikrådgivare sedan starten.av JENNIE aqUILONIUs (text och foto)

Vägskäl för utsatta

Crossroads!

Reportage GaDDen Besöker CrossroaDs

Crossroads lokaler ligger på Maria Prästgårdsgata på södermalm i stockholm. Det är ett rivningskontrakt och verksamheten behöver snart flytta.

4/2011 Gaudeamus 19

ett lätt DuGGreGn faller över Södra stationsområdet. Några kvarter från Crossroads har Malena Bonnier sitt kontor. Här bedrivs även ungdomsverksamhet och be-sökaren får byta våta stövlar till mjuka tofflor vid yt-terdörren.

Hon berättar att olika frivillig-organisationer de senaste två åren har märkt hur antalet utländska besökare ökat i den dagliga verk-samheten. Därför drogs Crossro-ads igång som en del av Projekt EU-medborgare (se faktaruta).

– Anledningen till att vi ville ha en separat verksamhet är att den

svenska gruppen av hemlösa ofta har missbruks- eller psykiska problem. Den utländska gruppen är till stor del arbetsmigranter som sällan har den problematiken, de är främst fattiga och har behov av rätt information.

De flesta soM varit i Sverige i tre månader har haft nå-gon typ av anställning. Ofta svarta, tillfälliga arbeten. Till Crossroads kommer de för att få hjälp att hitta en vit an-ställning, få ett personnummer eller en bostad. Förutom hjälp till ett bra liv vill Crossroads även förmedla känslan av att det finns någon som stöttar när läget känns svårt.

– Den ekonomiska krisen har tvingat människor att lämna sina hemländer och gjort det svårt att hitta vanli-ga jobb inom exempelvis bygg och jordbruk. Många har en felaktig uppfattning om att det är lättare att hitta ar-bete i Sverige och att de omfattas av något slags skydds-system, vilket de inte gör, säger Malena Bonnier.

Enligt en kartläggning som hon har gjort lever mel-lan ett par hundra och uppemot tusen EU-medborgare i hemlöshet och fattigdom i Stockholm. Hon ser posi-tivt på att kommunen stödjer projektet.

– De är medvetna om situationen och det här är ett första steg. Stockholms stad bedriver inte själv någon liknande verksamhet utan låter de ideella gå i bräschen. Vi måste titta mer på långsiktiga lösningar, det här pro-blemet rör hela EU och kommer inte att försvinna.

i ruMMet MeD de blå väggarna kliver en man i jeans och grå jacka in genom dörren. Han har varit här förut. Strax efter kommer EU-vägledaren och frivilligsamordnaren Katarzyna Zebrowska för att tolka. Förutom henne är även ytterligare fyra EU-vägledare, en köksansvarig och en enhetschef anställda. Till sin hjälp har de cirka 120 frivilliga, däribland språkstudenter som tolkar allt från rumänska och ryska till arabiska och franska.

Benjamin Rönne-Petersen plockar fram mappen där alla ärenden skrivs in. Tar en klunk kaffe ur den ljus-bruna pappersmuggen. Förklarar att mannen använts som en så kallad målvakt. Han anställdes som snickare i ett företag och lurades sedan att bli styrelseledamot.

– Genom att skriva på som styrelseledamot blir han också delvis ansvarig för företagets ekonomi och kan bli personligt ansvarig om det till exempel går i kon-kurs. Att företag utnyttjar någon som målvakt innebär att personen får betalt för, eller inte vet om, att den får ta smällen om företaget hamnar i ekonomiska svårig-heter, säger Benjamin Rönne-Petersen.

En kvinna i företaget har även gjort mannen till ord-

förande genom att förfalska hans namnteckning.Mannen tar upp en bunt papper ur sin svarta väska

och undrar vilka han ska skicka in till Bolagsverket. Se-dan förra veckan har Benjamin Rönne-Petersen varit i kontakt med en jurist där. Om mannen betalar 900 kronor avregistrerar Bolagsverket honom från företa-get. Polskan smattrar genom rummet.

– Jag har inte en enda krona. Arbetsgivaren håller fort-farande på lönen, översätter Katarzyna Zebrowska.

Alternativet är att skicka in en polisanmälan. Benja-min Rönne-Petersen föreslår att mannen ska ringa och prata med juristen på Bolagsverket.

– Jag hjälper honom att ringa, säger Katarzyna Ze-browska.

för BenJaMin rönne-Petersen har det ideella arbetet varit mer intressant än han från början föreställt sig. Att svara på en mängd olika juridiska frågor ger erfarenhet och är en bra merit. Men arbetet är även givande på ett personligt plan.

– Jag känner att jag uträttar något och hjälper män-niskor. På Crossroads får vi också ta eget ansvar och lägga upp en stor del av arbetet själva. Men vissa gång-er när jag inte kan ge den hjälp en person behöver kän-ner jag mig otillräcklig.

Katarzyna Zebrowska kommer in och säger att det fortfarande finns potatisbullar till lunch om han skyn-dar sig. Ute i korridoren har rakapparaten tystnat. Vid 12.30 stängs verksamheten och på eftermiddagen är det dags för bokade möten och individuell hand- ledning.

Enligt Stadsmissionen räknas EU-migranter till den snabbast

växande gruppen hemlösa i de nord-iska storstäderna. Det finns inga säkra uppgifter om hur många hemlösa, ar-betslösa eller fattiga EU-migranter som vistas i Stockholm, men Crossroads hade under sin första månad runt 400 unika besökare. Medeltalet per dag ligger på 80 personer. Målgruppen har begrän-sade eller obefintliga ekonomiska medel för mat, boende och andra livsnödvän-diga saker. Många talar varken svenska eller engelska.

Enligt en kartläggning sov minst 60 personer utomhus i centrala Stockholm i november 2010. De flesta var män mel-lan 25–45 år från Öst- och Centraleu-ropa, främst från Rumänien och Polen, som kommit hit för att söka arbete. I sina hemländer var åtta procent av Crossroads målgrupp hemlösa medan 70 procent le-ver i hemlöshet i Sverige. De som jobbat i Sverige har bara fått arbete på den svarta arbetsmarknaden. Utan en vit anställning hamnar de utanför alla skyddssystem som exempelvis sjukförsäkringen.

Målgruppen

!

Malena Bonnier.

Juridisk rådgivning för kvinnor – på 44 språkVålD, hot oCh förföljelser är några av de ärenden som kvinnor vänder sig till Terrafem med. Här erbjuds råd och stöd på 44 språk, bland annat i juristjouren.

– Det är givande att använda både mina juridik- och språkkunskaper för att stötta de kvinnor som vänder sig till oss, säger Mina Azad, anställd jurist och verk-samhetsledare på Terrafem som själv talar persiska.

Organisationen har bland annat jourtelefon, skyddat boende och juridisk rådgivning. I juristjouren arbetar runt 15 personer ideellt, de flesta är juriststudenter.

Var tredje vecka hålls ett möte där Mina Azad delar ut de ärenden som dagligen kommer in till jourtelefonen. Det rör sig i princip alltid om brottsmål.

– Många är utsatta för fysiskt och psykiskt våld. De kan vara förföljda, hotade och en stor del saknar uppehålls-tillstånd. De ideella tar reda på kvinnans rättigheter och förklarar dem på hennes eget språk. De kan även hjälpa till med polisanmälan och följa med till rättegång.

Juristjourens medarbetare får gå en utbildning på fyra dagar. Där behandlas bland annat socialtjänstla-

gen, genusperspektiv på lagar och utlänningslagen.De ideella får ett intyg på att de har utbildat sig samt

arbetat i jouren och genom verksamheten kommer de i kontakt med myndigheter och yrkesverksamma juris-ter. Att sedan bli anställd av Terrafem är tingsmerite-rande.

– När studenter sitter över sina böcker i biblioteket kanske de inte alltid tänker på hur mycket deras arbete kommer att hjälpa andra människor. Här får de prak-tisk erfarenhet av det, säger Mina Azad.

Benjamin rönne-Petersen läser juridik vid stockholms universitet och har varit engagerad i Crossroads sedan starten. här serveras frukost från 08–09.30. Besökarna ges även möjlighet att bland annat använda datorer, tvätta kläder och se på tv.

20 Gaudeamus 4/2011

Bakom Tunisiens relativt välputsade fasad fanns hela tiden samma sak – diktatur. Nour-eddine Chatti blev, till skillnad från den eu-ropeiska allmänheten, inte förvånad när den

slutligen föll i våras. Redan i slutet av 1960-talet skrev han om Tunisien i

Gaudeamus. Det ledde, bland annat, till att skribenten inte fick besöka sitt hemland på 15 år. Han stannade i Sverige.

nu har han just kommit tillbaka från en resa till det nya Tunisien. Där har han, tillsammans med bland andra fackliga företrädare och Socialdemokraternas interna-tionella sekreterare, mött representanter för olika folk-rörelser.

– Jag träffade också en studentrepresentant lite kort, vi käkade tillsammans i Tunis. Han sa att studentrörel-sen kommer att fortsätta spela en avgörande roll i de-mokratiseringen, att det är deras skyldighet.

Det märks att Noureddine Chatti än i dag brinner för studentfrågor. Han anländer till den nutida Gadden-redaktionen före utsatt tid och verkar på en gång hem-mastadd i studentkårens Nobelhus. Inte så konstigt – under 1970- och 80-talen blev han studentkårsaktiv, bland annat som ordförande för dåvarande rådet för utländska studenter. På parkeringsplatsen har han re-dan – något överraskat – hälsat på en medarbetare han känner igen från de åren.

Men första gången han kom i kontakt med student-kåren och tidningen den äger var 1965, i de gamla lo-kalerna på Holländargatan där den uppmärksammade kårhusockupationen sedermera ägde rum i maj 1968. Noureddine nämner det lite i förbigående; självklart var han med och ockuperade.

– Jag tog hand om maten, såg till att vi hade mat för flera dagar. Smugglade in den genom bakdörren. Man måste ha mat om man ska göra revolution!

noureDDine Chatti anlänDe till Sverige och började stu-dera nationalekonomi vid Stockholms universitet hös-ten -65. Han hade läst juridik i Paris från 1963 (vid den tiden var bara några få fakulteter förlagda i Tunisien). Att han inte fortsatte med juridiken här berodde på att han som icke-medborgare ändå inte skulle kunna få arbete.Vad lockade i sverige?

– Det var en person som gjorde att jag blev föräls-kad: Dag Hammarskjöld. Som FN:s generalsekreterare besökte han Tunisien 1961 när Frankrike vägrat lämna en gammal militärbas och ockuperat staden Bizerte. Att Sverige stödde oss i en internationell konflikt – jag tänkte att det måste vara ett intressant land.

Noureddine var sedan åren i Frankrike aktiv i GEAST, en tunisisk socialistisk aktionsgrupp i exil, och från 1966 och framåt engagerade han sig i nystartade Vän-sterns studentklubb. 1968 började han skriva i Gadden – en artikel om Palestina, och ett par om Tunisien. De om Tunisien skrev han anonymt.

– Jag kände att jag måste lyfta fram de frågorna för studenterna, så att de fick veta vad som hände i arab-

världen – inga andra skribenter kunde ämnet.Så kom det uppmärksammade fallet med Ben Jen-

net, en 26-årig tunisier som dömdes till 20 års straffar-bete för att ha deltagit i en studentdemonstration samt innehaft en upplaga av Maos lilla röda (en bok som sål-des fritt i landet). Internationella protester och upprop startade, Stockholms universitets studentkår stödde delvis uppropet, Gadden skrev – och bakom några av artiklarna fanns Noureddine, nu med namn.

– Då fick jag inte mitt tunisiska pass förnyat. Jag fick inte veta varför, men förstod att jag blivit stämplad som en obekväm person. Jag kunde inte återvända förrän 1982.

unDer 60-talet haDe Sverige goda relationer till Tuni-sien – något som förvånade Noureddine.

– President Bourguiba förbjöd alla politiska partier -63, utom sitt eget ”statsbärande” – precis som i öststat-erna! Ändå såg svenska partier, även Socialdemokrater-na som hade makten då, Tunisien som en demokrati.frågan är om europa någonsin insåg, eller ville erkänna, att landet inte var det?

– Så här: efter självständigheten från Frankrike 1956 var Tunisien det mest moderna projektet i arabvärlden. Det lagstiftades om kvinnors rättigheter, armén var inte fascistisk, vi satsade på både grundskolor och hö-gre utbildning. Men, man kan bygga ett samhälle som är fint och modernt på diktatoriska principer. Sverige och många andra blundade för enpartisystemet, de politiska fångarna, tortyren, att press- och organisa-tionsfrihet inte existerade i praktiken. Blev du förvånad när regimen föll i våras?

– Nej. Politiskt aktiva tunisier har vetat att syste-met skulle krascha förr eller senare, demokrati är den grundläggande principen för alla framtida samhällen. Och det började redan för två år sedan med en gruv-arbetarrevolt i södra Tunisien. Sedan har unga börjat våga organisera sig, regimkritiska rappare och blogga-re har spritt sina budskap på internet. Men det skrev ingen om! Även när revolten tog fart 2010 tog det flera veckor innan svenska medier började rapportera.

Noureddine Chatti säger att han hela tiden har arbe-tat för att få medierna att inse att Tunisien var en dik-tatur. Det har blivit några radioprogram, några artik-lar i Svenska dagbladet – men den generella bilden har ändå varit ”ett trevligt turistland”.

– Regimen lyckades få den internationella opinionen att köpa bilden av att ”ni kan välja mellan oss och al-Qaida”. De regimer som har funnits, och finns, i arab-

världen ses som mindre farliga för västvärlden, även om de är ett helvete för befolkningen.

GEAST skrev på 60-talet i Gadden om hur regimen manipulerade resten av världen, till exempel genom att iscensätta ”regimkritiska” demonstrationer som slog sönder kvarter och anföll synagogor.

– Samma metod användes nu, 2011 – och även i Egypten och Jemen, det är klassiskt – att försöka fram-ställa dem som vill ha demokrati som antidemokratis-ka, rasistiska bråkmakare. Men de lyckades inte den här gången. Revolutionen kostade oss 270 ungas liv, vilket är sorgligt, men man kan ju jämföra med Libyen där 10 000-tals redan dött. Tunisierna genomförde en fred-lig revolution – det är fantastiskt.

Den 24 Juli hålls val till en konstituerande församling i Tunisien. Valkommissionen är självständig från staten och alla partier måste ha minst varannan kvinna på sina listor. Noureddine Chatti tror att landet kommer ha en riksdag utsedd av folket inom ett år. Fram tills nyligen var han orolig för att det gamla regeringspartiet skulle ha ett organisatoriskt försprång, men nu har det upplösts och blivit av med sina tillgångar och kontor.

– Nu börjar alla partier från noll. Det finns också en stor fara i att vänta för länge med fria val, folk blir miss-nöjda igen. Jag är mycket optimistisk inför Tunisiens framtid.

Noureddine menar att landet måste få pröva sig fram: radikala islamister är en maktfaktor som kan vara negativ. Samtidigt är kvinno- och fackföreningsrörel-sen mycket stark.

– Vi måste se långsiktigt på demokratiprocessen. En fjärde maktfaktor är ungdomarna och studentrörelsen – och de ger inte upp! De kommer vara en kraft som ga-ranterar att processen går framåt, de kommer att hålla ögonen på vad de nya makthavarna gör.

unDer åren soM Noureddine Chatti var aktiv i stu-dentkåren i Stockholm var det vanligt att kåren skänk-te pengar till studentrörelser runtom i världen. Men sådana gåvor är inget som Noureddine tycker ska prio-riteras i dag.

– Det behövs inte en påse pengar som givaren glömt efter ett halvår, det behövs utbyte på jämlika villkor, kun-skap är makt. I dag finns förutsättningen – internet!

Noureddine tänker nu engagera sig i att få skandi-naviska studenter att åka ner till den tunisiska stu-dentunionens UGET:s första kongress på många år. Andra förslag han har är att hjälpa tunisiska studenter att komma till Sverige (särskilt nu när det kommer att kosta mycket att få börja studera) för utbyten inom till exempel inom ekologi, där Sverige har kommit långt. Det kan även vara mer informella utbyten – kontakt med svenska studenter som är engagerade i miljöfrå-gor eller har kunskaper i hur man sänder närradio, sä-ger Noureddine.

– Eller – åk dit som turister. Turism är vår största in-dustri, och den måste komma igång igen. Ni får solen på köpet!

Porträttet GaDDen Möter

Ser ljust på framtiden – 43 år senare av aMaLThEa fRaNTz (text och foto)

noureddine chatti Född 1944. Aktuell nyss hemkommen från tunisien, ordförande för svensk-tunisiska föreningen. Arbetar i dag ideellt (pensionär), tidigare som civilekonom anställd av stockholms stad. Andra intressen kultur och föreningsliv.

”Vi måste se långsiktigt på demokratiprocessen. En fjärde maktfaktor är ungdomarna och studentrörelsen – och de ger inte upp!”

4/2011 Gaudeamus 21

22 Gaudeamus 4/2011

KRÖNIKÖR:MATILDA ANDERSSON

när laMPan sloCknat och kud-den spöats ska man sova, inte fundera på klatschiga Twitter-uppdateringar. Plugga media innebär konsten att behärska media, men det är svårt. Medie-stressen leder till pluggstress som leder till sömnbrist.

Lösning: Totalt mediefri i en vecka. Regler: Sju dagar utan tv,

radio, tidningar och internet.Dag 1 Död när mobilen ringer. Vidrigt att bli väckt av pip i stället för P4 Morgon. Morgontidningen hamnar direkt i återvinningen.

Åker till skolan, tittar demonstrativt bort från löp-sedlarna. Hamnar på sätet mittemot en tidningsläsa-re. Vrider nackspärrsaktigt huvudet mot fönstret.

Diskuterar mediefrihet, får kommentaren: ”En helt befängd idé, vi lever ju i ett mediesamhälle. Är som om en bonde skulle va bondefri; nu vägrar jag plöja eller mata korna på en vecka”. Dag 2 Skriver artikel, saknar fakta. Ber pojkvän kolla upp, blir passiv medieanvändare. Ute och springer för att tänka på annat. Är och handlar, tvingas titta bort från tidningshyllan. Konverserar till middagen i stället

för att glo på tv. Skurar ugnen och rengör fläkten i stället för att hänga på Facebook. Dag 3 Kompis på besök.

Sitter ute på en filt och pratar, inte en tanke på media. Ska på fest, behöver kolla resväg, någon annan får göra det. Passiv användare av SL.se. Dag 4 Parkhäng. Står emot frestelsen att köpa en tid-ning. Lyssnar på fågelkvitter och tittar på naturen i stället. Plugg i stället för filmkväll.Dag 5 Sugen att kolla mejlen i samband med pluggin-lämning. Motstår. Kommer på det fina med att få vänta.

Är rädd att bli grovt besviken om inget hänt när jag loggar in (under dessa dagar har jag fantiserat om att ett fantastiskt jobberbjudande ligger och väntar elek-troniskt). Dag 6 Tidig till ett läkarbesök. Vill bläddra i veckotid-ningarna på väntrumsbordet. Motstår.

Får sms av en kompis som meddelar att ”det blir av på onsdag”. Vadå? ”Har du inte kollat Facebook”. Nej, jag har ju inte det. Är den elektroniska vänskapen så stor att den riktiga förloras om man inte uppdaterar sig?Dag 7 Sista dagen! Skrattar ont åt tidningen för att be-visa mitt oberoende (men saknar den och längtar tills i morgon).

Vill KOLLA MEJLEN! Nära att fuska. GÖR DET INTE. Problematiken med internetfriheten; minsta smågrej blir komplicerad: Middagsrecept, rättstavning, faktakoll.

MeDiefriheten är Det bästa som hänt min studiemo-tivation. Effektiviserat och varit på riktigt bra humör hela veckan. Det första som händer dag 8, är att jag blir skitsur över en ful Facebookbild, alla onödiga spammejl och tidningens nyhetstorka.

Tack till pojkvän på 27 kvadrat för att du ställde upp och inte tittade på tv. Tack till vänner med ökad sms-för-ståelse. Tack till G-mail och autosvar. Tack till vårsolen.

Matilda andersson är medieproduktionsstudent på JMk och

skribent för Gaudeamus.

Kultur allt från serier till sCen

”Vill KOLLa MEJLEN! Nära att fuska.”

hård konkurrens för framtida spelutvecklare

Mediefri vecka i kista träffar Gadden sistaårsstudenter på program-

met Datorspelsutveckling i full färd med att färdig-ställa sina slutprojekt. som många på programmet skickade de ett bidrag till swedish Game awards 2011.

sara sharifPour

Trion Gadden träffar består av Viktoria Provatkina, Richard Walton och Sofia Vampertzi. Deras spel heter Chaoz of Utopia och ligger inom äventyrs- och fantasy-genren. Vi möts ute vid Forumbyggnaden som de delar med KTH-studenterna.Varför valde ni att samarbeta med varandra?

– Vi hade arbetat med varandra i tidigare projekt och kände att det hade funkat bra. Vi kommer alla bra över-ens vilket var viktigt inför sista projektet, säger Viktoria och alla instämmer.

Redan i november började de arbeta med koncep-tet men själva utvecklandet av spelet inleddes i janua-ri. Inspiration har de hämtat från sina egna favoritspel och använt lite av allas idéer för att alla skulle vara nöj-da med resultatet. De började med att skriva historien samtidigt som de jobbade på bilder av världen och ka-raktärerna. Någon utbildad programmerare har grup-pen inte utan Richard fick ansvaret för det, något som han har lärt sig mycket av. Svårighetsgraden bedömer de som medel.

Spelet, som utspelar sig på en ö, går ut på att spelaren ska lösa pussel för att komma vidare till nästa nivå. En student vid musikhögskolan har skapat spelmusiken efter gruppens direktiv men till basljud har de använt sig av datorprogrammet UnrealScript’s bibliotek.

unDer konVersationens GånG flyger datorslangord fram och tillbaka och jag känner mig lite vilsen när de börjar prata om detaljer kring dataspråket Unreal-Script som de använt sig av. Smidigt hoppar Viktoria in och översätter, vilket uppskattas. På frågan om varför de valde att studera datorspelutveckling svarar de en-hetligt att de har spelat sedan barndomen men hittade programmet av en slump.

Med examen runt hörnet är de alla nöjda med utbild-

ningen men smått stressade. Lite fritid har de och då är det olika vad de föredrar att lägga ned sin tid på. Medan Sofia gärna går ut på grekiska fester och nyligen satte upp målet att förbättra sitt tecknande, utvecklar Rich-ard spel även på sin fritid. Viktoria tecknar för sin port-folio och dj:ar på Brus i Gröna villan när hon hinner.

MeD slutProJektet i full gång valde gruppen att dess-utom skicka in sitt spel som bidrag till Swedish Game Awards, SGA, som skapades år 2002 av studenter vid KTH och nu årligen lockar hundratals oberoende spel-utvecklare. Och givetvis massvis med studenter, som är ivriga att visa upp sin talang – eftersom SGA vill mark-nadsföra spelutveckling i samband med utbildning måste minst hälften av deltagarna i varje grupp vara studerande.

så lånGt soM till finalen kom dock inte Chaoz of Uto-pia. Studenter från hela Sverige medverkar och det var hård konkurrens om finalplatserna.

– Vi i gruppen känner inte att det är någon större för-lust, utan nu blir det fullt fokus på kursen som vi har att klara av. Och versionen vi snart är klara med nu är betyd-ligt mycket bättre än den vi skickade in, säger Viktoria.

Bara att ha medverkat ser de som ett bra sätt att spet-sa sina cv:n inför framtiden.

MeD kaffe oCh choklad som energikälla sitter trion i slutfasen med några sista detaljer som ska färdigställas innan redovisning den 1 juni.

Två dagar senare, den 3 juni, äger SGA:s final rum, öppen för alla som är intresserade av att prova på de nominerade spelen. Efter att ha spanat in årets bi-drag sitter jag med ett nyväckt intresse och väntar som många andra studenter runtom Sverige på finalen.

spelskaparna, från höger: richard Walton har jobbat med programmering och modeller. han vill fortsätta utbilda sig, kanske i storbritannien. sofia Vampertzi har haft nivå- och utrustningsdesign som uppgift, och planerar nu att ta en master på kth. Viktoria Provatkina är projektledare och animatör och tänker söka jobb efter examen. foto: sara sharifpour

Finalen hålls den 3 juni kl 10–19 på Stockholms centralstation. Läs mer på gameawards.se, där

även de 12 finalisterna presenteras.

swedish Game awards

!

4/2011 Gaudeamus 23

essä Kultur

i B-kursen i historia valde jag att skriva min uppsats om djurskyddsorganisationer, något som skapade en viss munterhet i klassrummet. Jag blev inte förvånad. Att visa intresse för kännande varelser – om de inte råkar vara människor – är något som i bästa fall väcker löje, i värsta fall ignoreras. Inte sällan väcker det även ilska. Som en kurskamrat till mig indignerat utbrast under lunchen: ”Det är obegripligt att vissa bryr sig om djur när det finns människor som lider”. Som att omtanke om den ena leder till mindre omtanke om den andre.

en releVant fråGa i dessa sammanhang är: Är vi skyldiga djuren något, och i så fall vad? Det är en fråga som Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, diskuterar i den i höstas utkomna boken Animal Ethics. Tännsjö utgår från olika teorier inom normativ etik. Själv förespråkar han hedonistisk utilitarism, som säger att en handling är rätt endast om den maximerar den sammantagna mängden lycka i världen. Vilken art den som upplever lyckan tillhör, är inte relevant.

Vi är alltså skyldiga att handla så att djuren har ett så gott liv som möjligt, och är bara berättigade att nyttja djur om nyttjandet innebär att djuren upplever sina liv som – åtminstone – värda att leva.

När Tännsjö har hållit kurser i djuretik för personer som arbetar med djurförsök, har han frågat delta-garna om djuren som de experimenterar på har ett liv som ligger under eller över gränsen för ett liv värt att leva. Chockerande nog, skriver Tännsjö, brukar delta-garna svara att deras djur ligger under denna gräns.

Varför är det så? Varför verkar vi tycka det är okej att åsamka andra varelser sådant lidande att deras liv inte ens är värt att leva?

ett tänkBart sVar finns i den nyss utkomna boken Jordens herrar där författaren Pelle Strindlund drar paralleller mellan forna tiders slaveri och dagens behandling av djur. Det är ingen ny och revolutione-rande tanke, men inte desto mindre slående. Strind-lunds tes är att båda fenomenen bärs upp av samma grundtanke – nämligen att världen är uppbyggd som en pyramid där de överordnade inte bara de facto behandlar de underordnade som de vill, utan också har rätt till detta. På så sätt har olika grupper genom historien ansetts ha ett värde enbart som nytta för andra. Slavar är ett exempel, kvinnor ett annat. Denna herremansideologi, menar Strindlund, försvann inte med avskaffande av slaveriet, utan levde kvar i läror som fascismen och nazismen, och i dag bland annat i människans relation till andra kännande arter. I dag ses djur, liksom en gång slavar, som förbrukningsva-ror; de görs anonyma; tillskrivs inte känslor, och man försvarar sitt handlande med att det är naturligt, att det alltid har varit så.

En kompis till mig blev upprörd över parallellen Strindlund gör, eftersom han tyckte att den liknar (svarta) slavar med djur. Han menade även att vi har rätt att behandla djur som vi vill eftersom de inte är lika intelligenta som vi.

Och visst har han rätt i att Strindlund liknar slavar med djur, (och kvinnor med djur för den delen). Lik-nelsen består i att de har förmågan att lida, och också godtyckligt åsamkats lidande av andra. Och den liknel-sen är högst relevant i detta sammanhang. För vad är det egentligen som gör en handling som skadar en an-nan (människa) fel? Jo, att den andre lider så klart. Inte att den andre är vit, man, eller intelligent. Varför skulle förklaringen till varför det är fel att skada en annan

plötsligt ändras för att den andre tillhör en annan art? Däremot behöver det som är lidande för en art

(eller individ) inte nödvändigtvis vara det för en an-nan. Strindlund påpekar dels att vi har olika naturliga behov, dels att människan har en större förmåga att reflektera över sin situation, vilket medför att tillstånd kan upplevas lättare för djur än för människor (ett djur reflekterar inte över sin död på samma sätt som en människa) men också svårare (djur kan inte för-ståndsmässigt hantera smärta, de kan inte förutse ett slut på smärtan).

Slutligen kan man fråga sig hur vår kognitiva förmå-ga blev ett argument för att vi får göra vad vi vill med andra arter? Borde inte människan, som Strindlund frågar sig, använda sin framhävda ”unika egenskap att ta moralisk hänsyn” till att göra just det?

att nya BöCker om djuretik når bokhandlarna vittnar om att det finns ett intresse för ämnet. Samtidigt är mössor med vippande pälstofs en storsäljare och få verkar vara beredda att avstå från kött eller betala ett pris som täcker vad det kostar att föda upp djur som mår bra.

Kanske är vi trötta på att tänka moraliskt om allt vi gör. Vi vill kunna klä oss i vad vi vill och äta vad vi vill, och framförallt vill vi förbli ovetandes om hur pälsen eller köttbiten hade det när de levde.

Då är det inte så konstigt att de som uppmärksam-mar situationen ofta avfärdas som irrationella, barns-liga, verklighetsfrånvända och fundamentalister. Det är nämligen jobbigt att erkänna att man är orsak till någon annans lidande.

Moa Greitz studerar filosofi vid stockholms universitet.

av MOa GREITz (text) och aMaLThEa fRaNTz (illustration)

Småtjejer klär sig i päls och Lady Gaga i kött. Det är inne att grilla hela grisar och det uppkommer en trend att äta djur medan de fortfarande lever. Kort sagt – det är otrendigt att bry sig om djur.

”Det är obegripligt att vissa bryr sig om djur när det finns människor som lider”

24 Gaudeamus 4/2011

Varningneil strauss(Pocketförlaget)

Neil Strauss är kanske mest känd som författare till den kontro-versiella raggboken Spelet men han

står även bakom en rad bästsäljande biografier. Varning har underrubriken ”Om du inte läser den här boken kommer du aldrig att överleva” och handlar alltså om hur man på bästa sätt undviker att dö. I ett försök att bli en bättre överlevare lär sig Strauss bland annat att jaga, han skaffar sig extra medborgarskap och lär sig första hjälpen.

Min kampkarl ove knausgård(Pocketförlaget)

En bok som delat in läsarna i två läger, de som ledsnat på själv-utlämnande män som skriver om

förhållandet till sina fäder och de som bara vill ha mer och knappt kan vänta på mer av Knausgård (jag hör till den andra kategorin). Totalt består Min kamp av sex delar, gör det dig utmattad eller önskar du att det vore fler?

Det fördoldahjort & rosenfeldt(norstedts)

Första deckaren av manus-författarna Michael Hjort och Hans Rosenfeldt. Allt börjar med att

en 16-åring i Västerås försvinner. Snart hittar polisen hans sargade kropp och sökandet efter hans mördare inleds. Samtidigt har huvudpersonen Sebastian Bergman precis återvänt till sin hemstad Västerås för att försonas med sitt förflutna.

att rosta brödroger rosenblatt(norstedts)

Roger Rosenblatts liv omkullkastas efter ett telefonsamtal. Hans dotter Amy har plötsligt avlidit

och lämnat efter sig man och tre små barn. Tillsammans med sin fru flyttar Roger hem till den sargade familjen och en tid av sorgebearbetning börjar. Familjen ser Amy i alla vardagssysslor och Roger hittar sin plats i den nya tillvaron intill brödrosten, där han ansvarar för familjens mackor.

RadhusdiscoMorgan larsson(Pocketförlaget)

P3-profilen Morgan Larsson har skrivit en uppväxtroman från 80-talets första hälft. Vi följer Morris funderingar

från lågstadieålder upp till högstadiet. Morris växer upp i SAAB-metropolen Trollhättan tillsammans med sina snälla föräldrar och två halvjobbiga småsystrar.

lisa ragvalsgaudeamus pocketexpert sedan år 2005

Kultur allt från serier till sCen

POCKETsPaLTEN PoCket är BilliGt oCh Bra

någonstans i Visby sitter en ung kvinna högst uppe på en ruin och sjunger. Med en stark stämma och en uppfriskande syn på världen håller hon på att göra sig redo för att blotta sin själ för världen, eller släp-pa sin debutskiva som det också heter.

sara sharifPour

24-åriga Julia Oxborn började sjunga när hon var fem år, då var det för sina grannar i utbyte mot kakor. Hon började på musikalteater när hon var elva men när det var dags att välja gymnasieinriktning valde hon jazzlin-jen. Anledningen var att hon ville lära sig spela piano och utveckla sången.

På frågan om varför hon sjunger, svarar Julia utan att tveka ”För att jag kan!”

– Det är ett skönt uttrycksmedel och man får utlopp

för sina känslor.Att satsa på musiken har inte alltid funnits i hennes

planer, utan efter gymnasiet blev det en flytt till Stock-holm för att ta en lärar- och magisterexamen vid Stock-holms universitet.

Det kändes inte rätt utan efter ett år reste hon i stället till Tanzania genom ett folkhögskoleprogram. När hon åtta månader senare återvände till Sverige valde hon att flytta till Gotland där hennes föräldrar levde sedan ett par år tillbaka. Det var musiklinjen vid folkhögsko-lan i Hemse som lockade. Med inriktning på sång till-bringade hon de närmaste två åren med att sjunga, ta långa promenader i skogen och klättra i träd.

VaD är Det bästa med att stå framför en publik? – Känslan när man ser att folk uppskattar musiken.

Det ger väldigt mycket att se publiken bearbeta känslor på samma sätt som jag gör när jag sjunger.

Sedan Julia blev klar med studierna har hon haft ströjobb men nu satsar hon bestämt på musiken och tar varje möjlighet att spela på fik, pubar och bröllop. sjunger du egna eller andras låtar på spelningar?

– Är det gig på fik och så, då kör jag mina egna låtar, men annars så sjunger jag covers. Jag är utbildad i klas-sisk musik så det är främst det jag sjunger då.

unDer soMMarens GånG har hon tre bröllopsgig inpla-nerade och talar just nu med arrangörerna angående uppträdanden på Almedalsveckan. Hösten tillbringa-de hon med att skriva och vårdagarna med att spela in låtarna till debutskivan.

Jag har suttit med på ett par privata spelningar och det finns ingen tvekan att Julia Oxborn har talangen som krävs. Låtarna är en blandning mellan pop och klassiskt som går direkt till hjärtat. Under den kaxiga ytan finner man ett djup som man inte ofta stöter på. I ett par av hennes texter, till exempel låten ”Alone and Weird”, får man känslan av en tjej som aldrig riktigt känt att hon passat in. Var har du fått inspiration till den här skivan?

– Jag började skriva på den när jag gjorde slut med en kille. Men, jag skriver inte bara när jag är ledsen utan också när jag är väldigt glad. När det blir mycket käns-lor, då är jag som mest produktiv. Att sitta ner och bara skriva är en disciplin som jag har fått lära mig. När jag inriktar mig på en person så kommer låten automa-tiskt. Vilka är personerna du skriver om?

– Haha. Inga kommentarer!

MeDan Vi talar är Julia på väg åter till Hemse för att be-söka sin gamla skola och lyssna på en konsert. Det var där hon fick kontakt med fotografen Anton Ekström – han har tagit bilderna som så småningom ska utgöra skivomslaget.

Planen är att släppa skivan i sommar. Som smakprov lade Julia nyligen upp ett par låtar på hemsidan band-camp.com, där låten ”Ticklish” snabbt fick ett tiotal likes av lyssnarna. Personligen tror jag att det finns nå-got för alla i låtarna och det ska bli spännande att se slutresultatet.

”Känslor gör mig produktiv”

efter att ha utbildat sig till lärare satsar Julia oxborn nu helt på musiken. foto: anton ekström

4/2011 Gaudeamus 25

the VaccinesWhat Did you expect from the Vaccines?(Columbia records)

The Vaccines har mull-rande basgångar, låtar som klockar in på mel-lan två och tre minuter, trummor i enkel fyrtakt, en ganska attitydstinn

sångare och elgitarrer som låter som... Ja, som elgitarrer låtit de senaste fyrtio

åren. Det tål helt klart att konstateras: What Did You Expect from The Vacci-nes? är en skiva befriad ifrån all form av originalitet. Den här typen av avskalat enkel rock toppad med lagom mycket surfpop har gjorts många gånger förut.

Paradoxalt nog, känns det som att gruppen ändå lyckas hitta något eget. The Vaccines har nämligen något an-nat också. Melodier. Medryckande och vackra, ofta enkla men aldrig primitiva, slingrar de sig genom skivan och ger

bandet en alldeles egen identitet. Grup-pen behärskar verkligen konsten att skapa stora känslor med små medel.

Allra bäst är låtar som ”All in White” och ”Wetsuit”, där The Vaccines låter lite som ett poppunkigt Glasvegas. Den sistnämnda har en ganska pinsam refräng (Put a wetsuit on/.../ Do me wrong, do me wrong...). Men med en så fantastisk melodi köper jag vilken text som helst.

David lunell

allt från serier till sCen Kultur

NYa sKIVOR ett axPloCk ur MusikDJunGeln

BlåBärsPaJ, hallonPaJ oCh en kladd-kaka. Livet är till för att njuta men som student gäller det att ha disciplin! Man ska studera åtta timmar varje dag, undvika de onödiga efterrätterna och träna sig i form för att få ligga. Ganska simpelt men kraven finns där, både på tjejer och killar. Vi får lära oss att vara noggranna med våra val, inte släppa in vem som helst, i synnerhet in i våra sovrum. Finns det mer än en kille i bilden så blir situationen helt plötsligt mer komplicerad och man längtar till en tid då man slipper alla jobbiga val.

CharMen MeD att vara ung och möj-ligheterna som man har är saker som underskattas generation efter gene-ration, vilket för mig till huvudakten. Ibland när man plockar ur hörlurarna så kan man ha turen att tjuvlyssna på samtal som får en att tänka till.

En sen måndagskväll sitter fyra da-mer på den blå linjen och diskuterar skrattande lättnaden över att äntligen blivit gammal. För nu har de äntligen växt ur den tid då de ständigt undrade vad killarna tyckte om en. De har vuxit ur fasen som vi befinner oss i, och för mig är tanken att dessa känslor en dag kommer att vara borta läskig.

sJälVklart ska Man inte hångla med varenda person man träffar men jag tror att vi har en illusion av att man bör vänta på något bättre, vilket leder till att man i slutändan missar stora delar av ungdomen. Det är som att stå i kö och bara vänta på att komma fram till den perfekta killen.

Men nu är det snart sommar och det finns ingen bättre tid för att tänja på gränserna och ta för sig; vare sig det gäller en kille eller en till bit blåbärspaj.

Varje gång du säger nej till att dejta någon på grund av tidsbrist eller för att det inte passar in i planerna så kom ihåg: den söta killen kommer inte alltid att finnas där! Precis som pajen. Nästa gång någon frågar om du vill ha en tredje bit blåbärspaj säg bara: ja, tack!

sheriffen

Kåseri

Blåbärspaj och hångel

helena strömberg EN aKaDEMIsK POäNG

ww

w.m

enan

da-s

erie

r.blo

gspo

t.com

Veronica Maggio satan i gatan(universal Music)

”Natten är ung och jag ligger vaken – jag är Lucy in the Sky, jag är högt över molnen.” Fyrtio sekunder in på låten ”Jag kommer”

och jag är fast. Den nysläppta skivan Satan i gatan är den första jag har lyss-

nat på av Veronica Maggio och jag kan inte säga annat än: ”Underbart, härligt, jaa!”

Efter att hennes första skiva Vatten och bröd släpptes våren 2006 och sålde guld har det rullat på för Uppsalafödda och -uppvuxna Veronica. Det senaste albumet ligger just nu etta på albumlis-tan och samtliga låtar finns på singel-listans topp 40, vilket säger något om nivån på musiken! Efter första låten

”Satan i gatan” så vill man bara ha mer. Från början till slut överöses man av vackra texter. Spåren ”Jag kommer”, ”Inga kläder” och ”Välkommen in” är mina tre absoluta favoritlåtar.

Med enkla texter i kombination med underbart lätta refränger blir man smått beroende av Maggio. Efter att ha lyssnat på ett tiotal av hennes låtar längtar jag efter att utforska de andra.

sara sharifpour

studenter gav nytt liv åt bulgakovstuDenter från slaViska institutionen och Stockholms elementära teaterskola har samarbetat kring ett framförande av Michail Bulgakovs pjäs De sista dagarna (Pusjkin). Den 7 och 8 maj arrangerades uppläsningar, och Gaudeamus var där. hur kom samarbetet med stockholms elementära teaterskola, set, till?

– Jag skrev till skolans föreståndare To-mas Neumann, som även är känd för att ha skådespelat i Lilja 4-ever. Han är en väldigt duktig pedagog, ursprungligen från Warszawa. Han tackade ja till sam-arbetet, säger kurshandledaren Anna Ljunggren på slaviska institutionen vid Stockholms universitet.

stuDenterna lena loVDahl, Anna Bulg-kova, Jonathan Ringesson och Irina Oer-skaja Malaxos från Avancerad kurs i pro-sa och poesi jobbade med att översätta fragment ur pjäsen. Studenterna från SET läste upp översättningen och kom med synpunkter och frågor. En dialog skapades dessa två grupper emellan i Tomas Neumanns regi.

– Det är väldigt intressant att låta teo-

rin möta det praktiska, ge liv till översät-tarnas ord. Fördelarna med samarbetet är att hitta en gemensam väg med över-sättningen och uppläsningen. Nackde-larna är att skådespelarna inte är för-beredda på översättningen och inte har någon bakgrund innan de börjar, säger Tomas Neumann.

MiChail BulGakoV (1891–1940) var en rysk samhällskritisk författare, mest känd för den postumt publicerade ro-manen Mästaren och Margarita. Det är första gången någonsin som pjäsen om Pusjkin har översatts till svenska. Pjä-sen består av åtta avsnitt: Skulder, Kär-leksförklaring, Balen, Polisen, Speldo-san, Duell, Hemkomsten och slutligen Poststationen.

Utdrag ur första avsnittet:Kväll. Vardagsrummet i Alexander

Sergejevitj Pusjkins våning i Sankt Pe-tersburg. På det åldrade pianot brinner två stearinljus, även i hörnet bredvid golvuret brinner stearinljus. Genom en öppen dörr syns kaminen och en del av bokhyllan i arbetsrummet. Kolet glöder i

kaminerna i arbetsrummet och vardags-rummet. Alexandra Gontjarova sitter vid pianot och urmakaren Bitkov står med verktyg vid klockan. Under Bitkovs hän-der ömsom slår, ömsom spelar klockan. Alexandra Gontjarova spelar tyst på pia-not och sjunger. Utanför fönstret hörs snöyran.

oriGinaltiteln för PJäsen var Pusjkin, men på första uppförandet av pjäsen i Moskva ändrades titeln till De sista da-garna. Det finns alltså två benämningar, men pjäsen handlar om Pusjkins sista dagar, och därför har översättarna från slaviska institutionen bestämt att kalla pjäsen för De sista dagarna (Pusjkin).hur populär är avancerad kurs i prosa och poesi i år?

– Jag hade ett begränsat antal studen-ter men plockade de som kunde ingå i projektgruppen. Tanken var att ge kur-sen ”Pusjkins duell i dokument och tolk-ning” delvis som ett projekt, inte som en vanlig akademisk kurs, säger Anna Ljunggren.

Derya aktas

26 Gaudeamus 4/2011

främlingarH

ennes fötter var gröna i dag. Det var päl-sen av gräs som hade klistrats fast av dag-gen. Eftersom fötterna var gröna måste hon ligga kvar länge under sängen.

Spåren låg både gröna och bruna tvärs över golvet. Det såg ut som att någon hade försökt att odla en stig mellan sängen och fönstret som vette ut mot baksid-ans färgglada rabatter.

Hon älskade att ge dem vatten. Och mjölk ibland, fast man inte får.

Det är mycket man inte får.Man får inte cykla utan händer (Men jag har ju dem

i luften!). Man får inte störa mammor när de inte vill.Och man får verkligen inte ha gröna fötter inomhus.

Därför låg hon alldeles tyst.

Under sängen lät allting konstigt, tyckte Nora. Med ena örat kunde man höra vad som hände i huset, ovanför golvet, och med det andra allt som hände under det.

Medan mamma ropade lyssnade Nora på en mask som grävde en tunnel alldeles under henne. Och de svullna knäna som kröp bredvid sängen och pappret som samlade upp hela grässtigen kunde hon höra som viskningar i golvet. Hon upptäckte att hela huset levde.

Hon slutade andas när klirret i köket vakna-de. Allt annat dog: maskarna, golvet och de visslande mullvadarna. Hon såg, fastän dörren var stängd och täcket hängde ända

ned till golvet vid fotändan, hur mamma luktade på glaset med slutna ögon.

Nora visste att hon drack guld. Hon hatade det. Hon hatade lukten som stack i näsan och halsen, hon hatade ringarna som glaset målade på bordet – men mest av allt hatade hon den hesa tanten som kröp in i mamma. För fastän hon kom nästan varenda kväll kände hon aldrig igen Nora. Hon bara tittade över henne, bredvid eller bakom, som att hon väntade på någon annan.

– Du ska inte vara grinig bara för att vi har lite kul, hade Janne sagt en gång och tryckt en enkrona i hen-nes hand, köp lite snask.

Janne tyckte hon om. Han var alltid samma, med guld eller utan. När Janne var i huset fanns det alltid frukost hemma. Ibland till och med frukt.

– Du skämmer bortna, sluddrade tanten gång på gång och rufsade om i Noras hår utan att titta på henne.

Men ibland var hon tillbaka, mamma. Då pussade hon Nora god natt och rullade in henne som en pup-pa i täcket så att hon inte kunde sprattla.

– Jag tycker ju så mycket om dig, Nora lilla, det vet du va?

– Mm.

I dag hade mamma smetat rött läppstift över hela läpparna. Ibland när de visste att Janne skulle komma, målade hon dem i samma färg fast lite utanför den riktiga munnen. Nu var ingenting

utanför och det tyckte Nora var mycket finare, mer som en mamma än en filmtjej.

De röda läpparna hade varit ett platt streck hela dagen, medan händerna hade plockat undan all disk ur torkstället, torkat bordet med en ren disktrasa och sprutat städlukt ur en liten flaska i alla rum. Hon hade skrubbat alla golv, i alla hörn – till och med inuti No-ras öron, med tops. Det var det bästa Nora visste, att få öronen rensade, och det hände inte ofta. Men när det gjorde det fick hon stå hopklämd mellan mammas knän och titta på hennes koncentrerade ansikte i bad-rumsspegeln. Nora tyckte om att se de vita bomulls-pinnarna komma ut alldeles gula och klumpiga, det kändes som att de verkligen hade gjort nytta därinne. Och efteråt hörde man så otroligt bra. Som i dag, när hon till och med kunde höra golvet viska.

– I dag, flicka, är det viktigt att vi är rena och fina, hade mamma sagt medan hon la upp en nytvättad klänning på strykbrädan.

Nora tittade fascinerat på strykjärnet som flåsade och suckade över tyget.

– Vad vackert, andades Nora när mamma höll upp den släta, ljusblå klänningen framför sig.

– Den tar du på dig nu. Känn så varm och skön den är.

Ifrån gömstället under sängen hörde Nora en bil-dörr smälla. Hon undrade vem det var, personen som de hade gjort sig så fina och rena för.

Det var en kvinna. Hon hette någonting Jans-son och berättade att hon var social. Hon frågade var hon skulle hänga kappan och ställa sina skor. Nora förstod att gästen måste vara väldigt rik, som hade så mycket kläder att de inte fick plats på stolarna.

– Var har vi den lilla? undrade kvinnans lena röst.– Den lilla? Hon … Hon är nog ute. Ja, det är hon,

ute på gården. Med kamraterna.Nora hörde på mammas röst att hon var rädd. Det

måste vara en farlig gäst de hade.

Nu tyckte Nora att hon kunde krypa fram. Stigen på golvet var borta och fönstret stängt. Hon petade bort det mesta gräset mellan tårna och hoppades att ingen skul-

le se de svarta ränderna under naglarna. Klänningen behövde hon bara borsta av så såg det ut som att hon aldrig någonsin hade lekt i den.

– Jaså här har vi Nora, log Jansson och lade huvudet på sned.

– Hej.De satt på var sida om bordet, de vuxna, med en

varsin blommig kaffekopp framför sig. Mamma höll handen om sin som om hon var rädd att främlingen skulle ta den ifrån henne.

– Ja, här är min dotter. Nora, kan du lämna oss i fred en stund. Ut och lek.

– De e blött i gräset. – Det är inte det minsta blött! skrattade mamma.Över mammas skrattande, röda läppar fladdrade

näsvingarna och pannan var randig. Det betydde vanligtvis: göm dig, gör dig osynlig, glöm bort dig själv och dina barnsliga frågor. Nora backade ett steg

Novell av aNGELICa WÅGsTRöM

Illustration ThEREsé aaRENsTRUP

Extra läsning läsarnas alster

4/2011 Gaudeamus 27

Du människas syn om det sanna, du ser det som sker med klar blick, du inser din svag-hets källa, med grund i syntesens konflikt. Du står på kanten av kriget, med gåtans

lösning i hand, med pilen möts du av livet, förnuftets lieman; på kanten av kriget står människan, jordens främste man.

Det kallas liVets absurdism. Att som människa ha förmågan att se livets svaghet men samtidigt vara mänskligt bunden från att ingripa. Litteratur och liv genomsyras av det; den mänskliga konflikten mellan jordisk begränsning och inre känsla av storhet. Döden och livet: människans paradox.

i VärlDen är absurdismen ständigt närvarande och under våren har den legat vid ytan. Människans makt-löshet inför naturen i Japan: människans hjälplöshet inför maktens människor i revolutionen, och män-niskan, som ser det som lever på samma jord, från ett hörn där livet går vidare som i går. Människan som åker till skolan i samma värld som blöder. Där är ab-surdismen.

Det säGs att absurdismen uppstår i avståndet mellan förstånd och verklighet, i tomrummet mellan tanke och sanning. Absurdismen är livets irrationalism, den ogripbara formel som är livets utsago; konflikten mel-lan människa och värld. En tydlig bild är människans skrik efter frihet i revolutionen: att något så självklart som mänsklig frihet möts med motstånd, att den klara tanken blir till blod.

i aVstånDet finns tysthet. Avståndet mellan förstånd och verklighet syns i avspeglingen av faktiska geogra-fiska avstånd; skillnaden mellan två platser i samma tid; människan som ser plågan från ett land i vila. Där är Sverige ett tydligt exempel: svensken som möter döden i morgontidningen för att leva vidare på da-gen: studenten som åker till skolan på den jord som skakar. Det är inte rätt eller fel, det är avstånd; det är absurdism.

liVets skoninGslösa ansikte mot människans sköra kropp, den mänskliga underkastelsen inför naturen och det oundvikliga ödet. Människans mentala för-måga att reflektera över sitt öde, och hjälplösheten till att hindra dess skeende. Människans inre i relation till den yttre världen, och galenskapen som uppstår ur flykten därifrån. Ur världen uppstår människan, och ur människans relation till världen uppstår paradox-en, livets absurdism.

sandra ilar

längre bort från bordet.– Lite blött är det, sa Jansson.Mamma mumlade ”jaha” och flackade med blicken.

De gjorde så ibland, ögonen: irrade som vilsna, hung-riga humlor, utan någonstans att landa.

– Men med stövlar är det ju ingen fara, eller hur Nora, fortsatte gästen.

– Vi har inte de – – Jaså. Nej det går ju bra ändå.Nora bet sig i läppen när hon tittade på mamma,

som satt med blicken i knäna och såg ut som att hon skulle gråta. Så farligt var det väl inte att de inte hade stövlar, tänkte Nora och gick med ohörbara, nästan inbillade steg ut i trädgården.

Man behöver inte vattna blommorna när det regnar.

Man behöver inga stövlar när det är sommar.

Man får inte vara ledsen när man bor i Sverige. Det finns faktiskt de som bor där det inte ens finns tak.

Nora hade tak.– Ett barn behöver mer än bara tak över huvudet

och mat i magen, hörde Nora genom köksfönstret.

Medan hon gick runt huset funderade hon på vad mer ett barn kunde behöva. Det här är vad hon kom på:

Mat i kylen. För att någon gång tar maten i magen slut.

En toalett. För att maten i magen ska ha någonstans att ta vägen.

Väggar. För att taket ska ha någonting att sitta på.Stolar. Så att barnen och mammorna ska ha någon-

ting att sitta på.Plåster. För ibland river man sig på en buske. En buske (inte helt nödvändigt). Kan vara bra att

tjuvlyssna i.En säng. Att sova på eller gömma sig under. Ett fönster och en dörr. Det var nog allt.

Nora lade sig på mage i gräset framför ra-batten. Hon bröt av en blomma och gjor-de älskar älskar inte av bladen. Det blev älskar inte.

– Ja! väste Nora och knöt näven. Hon ville verkligen inte gifta sig. Mamma sa att man

blev olycklig av att gifta sig: – Du ska lära dig saker i stället. Nora lärde sig många saker. I skolan lärde hon sig

fakta. Fakta är sådant som ingen har hittat på. Hemma lärde hon sig att göra frukost och litegrann att koka kaffe. Av sig själv lärde hon sig det Hemliga språket.

– Kraitschen braitschen gnaitschen, morrade hon och spottade ilsket bredvid sig.

Det var bra med ett hemligt språk, för då kunde ingen bli ledsen över vad man sa. Bara på det Hemliga språket kunde man säga de allra viktigaste sakerna. Med skolsyster pratade Nora aldrig annat. För skolsys-ter var en tjock tant med glasögon och mustasch. Och hennes spruckna läppar gnällde om och om igen att:

– Kära barn vi vill dig så väl !Men det värsta var när hon sa att oj, oj, oj, Nora

vägde alldeles för lite, lilla sparv. Mamma sa ju att hon var på tok för tung för att ha i knät som en småunge. De vuxna sa alltid olika saker.

Nu kom mamma och Jansson runt hörnet.

– Säg hejdå till fru Jansson, Nora.– Hejdå.– Jag kommer förbi snart igen, log Jans-

son och tryckte Noras hand. Så försvann de igen bakom huset.

När Nora kom in i köket satt mamma med hängande nacke vid bordet. Hon stirrade ned i den tomma kaffekoppen och såg inte Nora förrän hon stod alldeles bredvid.

Mammas ögon var röda och hennes händer skakade i knät.

– Jag tycker ju så mycket om dig, pep hon och ryckte åt sig Noras smutsiga hand.

läsarnas alster Extra läsning

livets absurdism

vill du bli publicerad?Gaudeamus tar gärna emot skönlitterära texter från läsare.

Vi bedömer verken och publicerar i mån av plats.

Teckenmängden är fri, med förbehållet att en novell inte bör vara över 10 000 tecken.

Mejla gaudeamus@sus.su.se.

28 Gaudeamus 4/2011

4/2011 Gaudeamus 29

Studentkårens nyheter

3130

studenterna finns och lyssna till dem. Vi har tagit fasta på detta och skapat en mötesplats, Glasrummet intill biblioteksentrén. Dit kan studenter komma för att engagera sig och/eller få hjälp och stöd av studentkåren, och inte minst berätta för oss vad de vill att vi ska göra och jobba med. Men fler åtgärder behövs. Studentkåren är tvungen att behovsanpassa verksamheten efter dess intressenter. Detta är positivt och demokratiserande.

Vi tror att studenters syn på utbildning utvecklas till att allt mer likna ett kundförhållande och frågan om vad studenter får för sin utbildning blir allt viktigare. Utbildning utvecklas till en tjänst och examen blir till en produkt. Detta måste både studentkårer och universitet förhålla sig till.

Vi avslutar det här verksamhetsåret med att återigen lyfta den enskilt största utmaningen för att Stockholm ska fortsätta att växa som kunskapsregion, klättra på rankningslistorna och befästa sin position som ett attraktivt universitet – att lösa bostadssituationen. Vi ser Albanoprojektet som ett steg i rätt riktning, en kunskapsstad här på Norra Djurgården med student-bostäder på campus!

Som student vid Stockholms universitet har du stora möjligheter att engagera dig för att påverka och förbättra kvaliteten på din utbildning. Caroline Strandbergs ideella engagemang startade av en tillfällighet. Men det är något hon aldrig ångrat och nu är hon en av dem som har funnit många fördelar med att engagera sig.

Caroline Strandbergs engagemang vid Stockholms universitet började av en slump. Det var studentrådet vid institutionen för arkeologi och antikens kultur som arrangerade en rundvandring för att se på fornlämningarna på campusom-rådet, och Caroline som då läste Arkeologi I bestämde sig för att följa med. Kort därefter bjöds hon in till studentrådets årsmöte och där blev hon invald i styrelsen.

Ganska tidigt insåg Caroline

att det är via studentråden som man kan påverka sin utbildning.

– Eftersom man som stud ent kan göra skillnad känns det

snarare konstigt att inte engagera sig. Det är viktigt att studenter är med och tar beslut som gäller till exempel innehåll i litteraturlistor och utformning av kursplaner, säger Caroline Strandberg.

Caroline berättar att hon växt som person genom sitt ideella engagemang, det har gett henne en större tro på sig själv. I dag är hon van vid att medverka och påverka inom olika organ och hon har lärt sig att ta plats och att prata för sin sak. Caroline är nu inne på sin fjärde termin av arkeologistu-dierna och nu är hon ordförande i

sitt studentråd och studerandere-presentant i institutionsstyrelsen, Humanistiska fakultetsnämnden och Centrala studentrådet.

På frågan om hur hon hinner med allt svarar Caroline med ett skratt att det är den eviga frågan.

– Man får se till att det går ihop, och det brukar det göra.

Samtidigt berättar Caroline att hon önskar att fler studenter skulle engagera sig.

– Bara studenterna får upp ögo-nen för möjligheten och vågar testa så tror jag ingen kommer att ångra sig.

Om du som student är intres-serad av att engagera dig rekom-menderar vi dig att vända dig till studentrådet vid din institution. Om det inte finns något studentråd eller om du vill veta mer om hur just du kan engagera dig, besök SUS webbplats; sus.su.se.

Andreas Ahlandreas.ahl@sus.su.se

Ideellt engagemang – ett sätt att påverka och växa som människa

Utbildning en tjänst, examen en produkt

Stockholm är en kunskapsregion. Här studerar cirka 80 000 studenter vid ungefär 50 universitet, högskolor och yrkeshögskolor.

Men Stockholm är ingen utpräglad studentstad, åtminstone inte i den traditionella bemärkelsen. När studenter söker sig till eller stannar kvar i Stockholm för att studera gör de nog ofta det på grund av andra anledningar än ”studentlivet”. Vi tror att det absolut främsta skälet till att välja Stockholm som studieort är för att få möjlighet att ta del av allt det som en huvudstad kan erbjuda. Här finns förutsättningar, här finns flest arbetstillfällen, här finns duktiga forskare, många och stora företag, god infrastruktur och riskkapitalister som tillsammans skapar morgondagens starka innovations- och tillväxtklimat. Stockholms universitet är en central del i detta kluster och bör marknadsföra sig som sådant.

Enligt tidningen The Times ”University Ranking” ligger Stockholms universitet på plats 129 bland värl-dens främsta universitet. När världskonjunkturen nu sakta vänder uppåt efter finanskrisen blir efterfrågan på välutbildad arbetskraft allt större. Konkurrensen

hårdnar mellan världens universitet, vilka kommer att attrahera de bästa studenterna och forskarna? Det räcker inte att Stockholms universitet är på plats 129.

När vi nu lämnar över Nobelhuset till nästa års kårledning och funktionärer vill vi att de ska ta med sig detta – möjligheterna för Stockholms universitet är stora, men för att klättra högre upp på ranknings-listorna behöver vi jobba tillsammans, både studenter

och personal.Studentkårens identitet och vårt

syfte är starkt sammankopplat med de mål och de prioriteringar universitetet har. När kårobligatoriet avskaffades ställdes studentkårens

existensberättigande på sin spets. Nu, mer än tidigare är det viktigt att berätta varför vi behövs. Studentkåren vid Stockholms universitet har en lång historia, sedan 1883 har vi jobbat för att öka utbildningskvaliteten. Ska vi fortsätta att garantera hög utbildningskvalitet de kommande 100 åren måste vi ifrågasätta om den bland studentkårer allmänt etablerade definitionen av utbildningskvalitet fortfarande stämmer eller om studenter efterfrågar något annat? Kommunikation och tillgänglighet är dagens studenters ledord, och det handlar till mångt och mycket om att finnas där

Stockholm är Sveriges största studentstad, men saknar en identitet som sådan. För att Stockholm ska befästa sin position som kunskapsregion och attrahera studenter och forskare även i framtiden behöver Stockholm bli bättre på att marknadsföra sig som just en studentvänlig stad, säger studentkårens ordförande, Gustav Kihlberg och vice ordförande, Filip Solsjö när de blickar tillbaka på året som gått.

“

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Tillförordnad redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, webbredaktör på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

Studentkårens expedition i Allhuset kommer att hålla öppet under hela sommaren. Det betyder att sommar-kursare kan bli medlemmar både på webben och i kårexpeditionen. Tyvärr kommer vi inte att kunna erbjuda ett Campuskort för dig som pluggar i sommar. Men är det första gången du blir medlem och du läser heltid, kan du få ett SL-intyg som berättigar dig till studentrabatt i kollektivtrafiken.

Sommaröppet

När kårobligatoriet avska�ades ställdes studentkårens existens-berättigande på sin spets.

Caroline Sandberg

VICE ORDFÖRANDE Filip Solsjö filip.solsjo@sus.su.se

KÅRORDFÖRANDE Gustav Kihlberg gustav.kihlberg@sus.su.se

Student Union News

31

From May 9th to the 13th the campus at Stockholm University was full of life created by engaged students. Not only was it the Student Union elections, it was also Stockholm Earth Week.

Earth Week coordinator Elissa Berrill, 25, explains “Stockholm Earth Week is a week organized for students by students, raising important questions about the environment, science, and society”.

Berrill who studies Environmen-tal Protection and Physical Plan-ning here at Stockholm University told us how Earth Week became such a huge success, “Everyone has worked so hard and dedicated so much time to make sure every thing works down to the last detail. It has been a huge team effort and we have had a lot of fun!”

Whether it was positive or nega-tive that Earth Week occurred at the same time as Election Week Berrill explained, “The action on campus was excellent. People were

around and willing to take part in the many events we had planned. It was an extremely exciting week for Stockholm University.”

Around 30 students helped in the arrangements around Earth Week and next spring we will once again devote a week to environme-ntal thinking, Berrill said, “This is the second annual Stockholm Earth Week, and with the positive response we received from the stu-dent body, it is here to stay.”

Sebastian Lindholmsebastian.lindholm@sus.su.se

THE PAST YEARResults of the Election 2011

Earth Week – once again a success

On the 4th of May SUS arranged a Student Life Fair to inspire students

to volunteer and get involved in Student Union Associations or Student Councils, to enrich

their student experience. It was also an opportunity for already

involved students to network with eachother and recruit members to

associations and councils. After-wards SUS invited all exhibitors

and volunteers to Gula Villan for a party where the Student Union show style orchestra Kårsdraget

played on stage.

Photo: Malin Gard

NEW FOLDER ON STUDENT RIGHTSIt is not always easy to know the rights entitled to you as a student. That is why Stockholm University Student Union has put together a folder of your basic rights. The folder is a complement to the University’s Rule Book, and is based on frequently asked questions by students in their contact with the Student Ombudsmen at the Student Union. You can �nd your copy in the Glass Room outside Frescati’s main library or at the Student Service Desk in Allhuset. The folder is available in Swedish and English. You are always welcome to contact the Student Ombudsmen if you have any questions concerning your rights.

SSCO LAUNCHES A SUBLET FLAT WEBSITE The housing situation in Stockholm is di�cult. To ease things up a bit for students, the Stockholm Federation of Student Unions (SSCO) will launch a website, Academic Quarter, where students will �nd housing-ads for sub-letting, or publish their own wanted-ads. There will be a guide to how much rent sub-letters should pay and no usury-rents will be allowed on site. Contracts for sub-letting will be available for free. The website will be launched this upcoming August or probably earlier. It will be available both in an English and in a Swedish version, Akademisk kvart. The website address will be: stockholmstudenthousing.se.

Local Governance UnitINTRODUCTORY COURSE starts this summer

During the past year, the Student Governance Unit at the Student Union have applied extra e�orts to counteract the uneven recruitment of students at Stockholm University, regarding their social background. Some of this work has been to initiate an introductory course for anyone who wants a smooth start into the academic world. This introductory course will be held at Stockholm University for the �rst time at the end of this upcoming summer.

International Student UnitSTUDENTS HELPING STUDENTS on Campus

During this past year the International Student Unit at SUS has put a lot of e�ort into getting students involved in the process to involve more students. To work towards this, a programme for International Student Ambassadors was started. It involves 14 international students, who have been organizing di�erent events like a photo competition and an English language support programme. In this programme students strong in English, have been helping those who need support with their academic writing.

Student Rights UnitSTUDENT CONFERENCE and training-courses

This spring, the Student Union arranged a Student Confer-ence on Student Governance. They o�ered a bunch of di�er-ent training-courses for both Swedish and English speaking students who wanted to learn more about how you can in�uence your education at Stockholm University, how to work with study environment or equal opportunities, learn about your rights as a student in Sweden, amongst other comparable subjects. The training-courses will be o�ered to interested students this upcoming semester as well.

There will be a few changes from last year in the Representative Assembly. The economic students’ party celebrated a great turnout and got 10 out of 41 seats. The seats are divided between eight of the ten parties that entered the election. The conservative party Borger-liga studenter and the party of discontent Envoys, did not pass the minimum vote threshold.

The second largest party with 7

seats, is The International Party. In third place, with 5 seats each, are the humanities and social sci-ences students party and the Social Democratic Student Union Party.

The left wing party Vänsterns studentförbund and the green party, Gröna studenter, got 4 seats each. The conservative party ,Moderata studenter, and the law Students’ Party, Juridicum, got three seats each.

It is now up the elected represen-

tatives to negotiate who will form a majority, and consequently form a board and management for the upcoming year.

On June 9th, the first Student Union Council Session for the year of 2011–2012 will be held and, among other things, the President and the Student Union Board will be chosen. We’ll keep you posted on: sus.su.se.

Malin Gard malin.gard@sus.su.se

The Student Union has done a lot of work this past year of activity. And SUS wants to thank everyone that has been engaged in any activity in the associations, networks , councils and programmes. Below you can see a selection of accomplished goals and other things that have taken place during 2010/2011. On our website you can �nd more info about the things we have done this year: sus.su.se

Resultatet i SUS kårval 2011

1Fördelning av de 41 mandaten i studentkårens fullmäktige. Valet pågick mellan den 9-13 maj 2011. Valdeltagandet 10,6 %.

0

2

4

6

8

10

12Ekonomerna

The International Party

Socialdemokratiska studenter

Humanisterna och Samhällsvetarna

Vänsterns studentförbund

Gröna Studenter

Moderata Studenter

Kårpartiet Juridicum

Resultatet i SUS kårval 2011

1Fördelning av de 41 mandaten i studentkårens fullmäktige. Valet pågick mellan den 9-13 maj 2011. Valdeltagandet 10,6 %.

0

2

4

6

8

10

12Ekonomerna

The International Party

Socialdemokratiska studenter

Humanisterna och Samhällsvetarna

Vänsterns studentförbund

Gröna Studenter

Moderata Studenter

Kårpartiet Juridicum

Allocation of seats in the Student Union Council, the Representative Assembly

The election for the next year of activity 2011/2012 is now over. Totally 2 179 students voted, giving the Student Union Election a voter participation of 10,6 percent. That is an increase from last year when 9,3 percent of SUS’ members voted.

Posttidning BGaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

FÖRDJUPA DIG INOM KOGNITIONSVETENSKAPI GÖTEBORG!

www.ait.gu.se/kognitionsvetenskap

Har du en bakgrund i kognitionsvetenskap eller motsvarande? Slutför din kandidatexamen hos oss. En unik kombination av kompetenser ger dig möjlighet att självständigt fördjupa dig i bland annat �loso�ska eller lingvistiska aspekter på kognition, evolutionära aspekter på kognition, kognitiva aspekter på kommunikation, social kognition, neurolingvistik, män-niska datorinteraktion, eller kognitiva aspekter på lärande.

• Kognitionsvetenskaplig metod, 7.5 hp (Anmälningskod GU-15842)• Medvetande�loso�, 7.5 hp (Anmälningskod GU-15843)• Uppsatskurs för kognitionsvetare, 15 hp (Anmälningskod GU-15841)

Kurserna kan också sökas tillsammans i ett kurspaket om 30 hp (Anmälningskod GU-15840)Du söker kurserna genom att göra en sen anmälan på www.studera.nu.

sommarledig?Nu har du chans till extra utdelning –

arbeta som tidningsbud i sommar! Premo söker tidningsbud för utdelning av tidningar till kunder i Stockholms län. Vi söker dig som tycker om att arbeta fysiskt och vill arbeta på natten. Tjänster utanför innerstaden kräver körkort och tillgång till bil. Eftersom arbetet sker på natten krävs

det att du fyllt 18 år. Gå in på vår hemsida www.premo.se för att ansöka eller läsa mer

om arbetet. Vi värdesätter mångfald på våra arbetsplatser och vill därför särskilt

välkomna kvinnliga sökanden.

Vi ger dig utdelning.

Premo (Pressens morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm.

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN!Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr

Tandblekning = 1.200 kr

Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan IsacsonBirger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02