������������� ��������� �����

�������������

������ ���������������������

En rapport från SSU Januari 2009

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund / www.ssu.se

������ Målet för Sveriges ungdomspolitik måste alltid vara att alla unga ska ha verklig tillgång till både inflytande och välfärd. Idag är dock verkligheten en annan. SSU ser tydligt hur 80-talisterna och de tidiga 90-talisterna är på väg att bli en förlorad generation. Trots att de i antal är fullt jämförbara med 40-talisterna slutar jämförelserna där. Dagens unga har istället blivit getingmidjan i svensk välfärdspolitik. Generationen som har växt upp med dokusåpor som Robinson och Idol, där deltagarna röstas ut på löpande band, är själva utröstade från inflytande. Den unga generationen är den mest bostads-, arbets- och maktlösa generationen. Dagens unga har behövt gå igenom hur regeringen Bildt raserade den svenska skolan på 90-talet, hur Mats Odell har omvandlat bostadsmarknaden till en lyxvara, och hur Sven-Otto Littorin har tillåtit att ungdomar har blivit en arbetsmarknadens slagpåse. Men även om socialdemokraterna under tolv års styre bl.a. genomförde kunskapslyftet, byggde ut högskolan och satsade på fler hyresrätter måste vi vara ärliga och konstatera att inte heller den förra regeringen gjorde tillräckligt mycket för att kompensera för 90-talets nedskärningar. Tvärtom visar undersökningar att den unga generationen är den grupp som aldrig blev ekonomiskt kompenserade efter de ekonomiska hundåren på 90-talet. Den nuvarande ungdomspolitiken är negativ i flera avseenden. SSU ser tre problem som särskilt akuta för dagens ungdomar i Sverige: 1. En utbildningspolitik som för varje år präglas av mindre resurser, mer segregation och färre valmöjligheter. 2. En bostadspolitik som gör det gör det allt svårare för unga att etablera sig på bostadsmarknaden om man inte har rika föräldrar. 3. En arbetsmarknad som präglas av otrygga anställningsformer, sönderslagna skyddsnät och ungdomar som går rakt ut i arbetslöshet. Det är dessa tre aspekter som vi problematiserar i denna rapport. Syftet är både att belysa problemen och att ställa högerregeringen till svars för såväl syftet med- som resultatet av dagens ungdomspolitik. Men samtidigt som det är den moderatstyrda regeringen som nu innehar makten vilar ett tungt ansvar på den rödgröna oppositionen att presentera en genomgripande och framtidsinriktad ungdomssatsning. Förmågan att formulera och konkretisera en sådan vision kommer att avgöra om socialdemokraterna återfår väljarnas förtroende i september 2010. Jytte Guteland David Nordström Förbundsordförande SSU Välfärdsansvarig SSU

� ��������������������� ���������� ��������� �������� ��� Utbildning är grunden i vårt samhälle, det som har gjort det möjligt att bygga en stark välfärd och skapa en god tillväxt. SSU ser väldigt många brister i den utbildningspolitik som den moderatstyrda regeringen nu bedriver. Arbetsmiljön i den svenska skolan har tydliga briser. Om man jämför med andra åldersgrupper har unga mellan 16 och 25 år haft den allra sämsta utvecklingen när det gäller psykisk ohälsa, det vill säga ont i magen, oro och sömnsvårigheter. Det är även just i denna åldersgrupp som den psykiska hälsan har försämrats mest. Unga tjejer mår också betydligt sämre än sina jämnåriga killkompisar. Ungdomsstyrelsen uppger att var femte flicka mellan 13 och 18 år ofta känner sig nedstämd och att 27 procent av unga kvinnor 16-24 år känner ängslan och oro. Stressen upplevs som lika stor oavsett vilket gymnasieprogram man går1. Många ungdomar lämnar gymnasiet på grund av psykisk ohälsa, sociala problem eller andra skäl. Dessa riskerar få stora problem genom hela livet. SSU vill att kommunerna tar ett större ansvar för att förebygga att ungdomar misslyckas i skolan och får sociala problem. Vi anser att kommunerna kan ta större ansvar både genom att förebygga och genom att olika stödfunktioner kring de unga samarbetar. I Strömstad har socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen upprättat ett resurscentrum som samarbetar för att tidigt fånga upp alla barn och unga som riskerar att misslyckas i skolan eller få andra problem. Strömstadmodellen har visat sig mycket lyckad. SSU vill att staten öronmärker pengar till kommunerna för att metodutveckla arbetet med att stötta barn och unga som har extra behov av stöd från samhället. Regeringen har länge haft väldigt hög svansföring i skolfrågor. Men trots regeringens retorik om att hårdare krav och mer betyg ska leda till att fler når kunskapsmålen går utvecklingen åt fel håll. Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program minskar, det visar 2008 års statistik från Skolverket. Svenska elever har blivit sämre på både matte och naturkunskap, ämnen som Jan Björklund har sagt att han prioriterat extra, enligt den senaste TIMSS-undersökningen. Sverige ligger nu under genomsnittet i mattematik i både årskurs 4 och årskurs 8 jämfört med övriga EU/OECD-länder. I naturkunskap ligger svenska elever fortfarande på genomsnittlig nivå jämfört med EU/OECD, men försämringen av resultaten är ändå ännu större än i matematik2. Det är viktigt att ställa krav på den svenska skolan. SSU vill ha en skola där alla klarar de kunskapsmål som är uppsatta. Vi tänker inte tolerera en skola där en del elever inte får den tid och hjälp som de behöver för att klara sin skolgång. Vi vill se en jämlik skola där varje elev har möjlighet att ta till sig den kunskap som erbjuds oavsett vilken skola man går på. Därför anser SSU att högerregeringen måste utkrävas svar på frågan vilka positiva effekter de tror att mer stress, beslagtagna mobiltelefoner och en ökad betygshets i skolan ska leda till. ���

1http://ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7277,00.html 2http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fsectionid%3Dettan%26stat%3D0%26menusection%3Dstartsidan%3Bhuvudnyheter%26articleid%3D2008%255C12%255C09%255C315408

!��������� ������ Den moderatstyrda regeringen har sedan de tillträdde 2006 ägnat stor möda åt att sarga och repa i det svenska utbildningssystemet. De har skurit ner anslagen till komvux med 600 miljoner kronor per år, dvs. en tredjedel av det statliga anslaget. 20 000 platser har försvunnit från komvux och man har stoppat utbyggnaden av högskolan3. De har också avskaffat fördelningsprincipen om att kommuner med hög andel arbetslösa och lågutbildade ska få en större andel av anslagen. Detta drabbar kommuner med fattigare invånare, medan rikare kommuner har fått ökade anslag. Detta är en rakt igenom orättvis politik och ogenomtänkt politik. Välutbildade medborgare är idag ett måste för att ett land ska kunna konkurrera på den globala marknaden. Därför är det viktigt att Sverige har ett välutvecklat utbildningssystem som bygger på det livslånga lärandet. Vi vet att möjligheten till ny kunskap och utveckling skapar trygghet och i sin tur en konkurrenskraftig arbetskraft. Vi vill inte ha det samhälle som Maud Olofsson förespråkar där vi konkurrerar med lägre löner. SSU vill istället ha ett samhälle där kunskap är vår största tillgång. Därför vill vi att fler ska få möjlighet att studera på högskola eller universitet. Vår målsättning är att 65 procent av varje årskull ska läsa vidare efter gymnasiet. Av den anledningen vill vi också se en övergång till ett treterminssystem där läsåret förlängs från 40 till 45 veckor. Detta både för att studenterna ska få möjlighet till semester och för att lokalerna ska användas på effektivaste sätt. Ett läsår med tre terminer innebär fem studiefria veckor på sommaren, som också ska täckas av studiemedelssystemet. Dessutom skulle ett treterminssystem öka genomströmningen och effektiviteten i högskolan, samtidigt som studenternas ekonomiska situation blir tryggare. Studenter är nämligen den grupp som tydligast har halkat efter i inkomstligan. Idag har en student 300 kronor mindre kvar i plånboken när räkningarna är betalda jämfört med 1989. Det är en minskning med 24 procent. En av orsakerna till att studenter får det allt sämre är att hyran på studentbostäder har stigit mer än den genomsnittliga hyresnivån. Hyran äter idag upp 31 procent av studentens disponibla inkomst, jämfört med 18 procent 1989. Enligt Sveriges Förenade Studentkår, SFS, har en av fyra studenter övervägt att hoppa av utbildningen på grund av för dålig ekonomi4. Många studenter extrajobbar för att klara sin ekonomiska situation, vilket kan innebära att studiekvaliteten försämras eller att det tar längre tid innan man blir klar med studierna. Och SSU ser nu tydligt hur det framför allt är ungdomar som har brister i sin utbildning som hamnar i arbetslöshet.

3http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_373186.svd 4http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=751178

� ����"�� �����#��������� � ��������������������� ��"����� Arbete har ett värde i sig. Arbete betyder mycket för människans sociala identitet och utveckling. Arbete ger frihet, trygghet och ekonomisk självständighet. Arbete är grunden för vår gemensamma välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. Den moderatstyrda regeringens jobbpolitik verkar dock vila på andra insikter. Idag skapas färre och färre arbetstillfällen för oss unga och antalet långtidsarbetslösa ungdomar ökar. Sedan valet 2006 har antalet förtidspensionerade ungdomar ökat med 5000 individer. Moderaternas svar på det har varit att minska möjligheten att studera vidare genom nedskärningar på komvux och högskolan. Dessutom har den borgerliga regeringen både försämrat och fördyrat ett medlemskap i a-kassan. Det har bl.a. lett till att 18-29-åringar är kraftigt överrepresenterade bland de med ekonomiskt stöd från socialen. Regeringen slår sig för bröstet och skryter om att antalet sjukdagar har minskat. Bland oss unga har det tvärtom ökat. Det totala antalet människor med sjukpenning minskade mellan 2006 och 2007 utom för unga under 25 år, där andelen istället ökade. En liknande utveckling syns i andelen som har eller nybeviljades sjuk- och aktivitetsersättningar5. Ungdomar i Sverige blir vuxna allt senare i livet, det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Etableringsåldern, den ålder då minst 75 procent av en årskull är sysselsatt, har stigit och ligger idag på 27 år för män och 29 år för kvinnor6. Enligt Ungdomsstyrelsen växer ungdomars utsatthet i samhället när etableringsåldern förskjuts uppåt i åldrarna. I första hand är det den egna självbilden som kan skadas om man inte får jobb. När ungas etableringsfas nu förskjuts medför det att det dröjer längre innan unga kan uppnå verklig tillgång till välfärd och inflytande i samhället. Och det är tydligt att vissa grupper av unga fortfarande har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Exempelvis har arbetslösheten bland utrikesfödda unga minskat obetydligt och bland unga med funktionsnedsättning ökade arbetslösheten. Det finns en klar diskriminering och utsatthet bland unga med utländsk bakgrund. Andelen unga som har eller har haft en anställning är betydligt högre bland svenskfödda än bland utrikesfödda7. Det finns en rad olika förklaringsfaktorer, bland annat skillnad i utbildning, diskriminerande arbetsgivare och brist på nätverk. Precis som Ungdomsstyrelsen föreslår vill SSU se en större satsning på praktik och sommarjobb för att bryta utrikesföddas svårigheter på arbetsmarknaden. Därutöver gäller minskningen i arbetslöshet enbart unga med minst gymnasieutbildning. Bland unga som saknar utbildning har arbetslösheten istället ökat. Ungas utbildningsnivå spelar också roll för hur lätt man kan ta sig ur arbetslöshet, där unga med lägre utbildning har det svårare. En tydlig och viktig förändring bland unga är att en överväldigande majoritet vill ha en fast anställning. Det är också värt att notera att en majoritet av de äldre anser att unga bör få lägre lön för att skapa fler arbetstillfällen medan unga inte alls instämmer i samma grad. Den trend som vi nu ser på arbetsmarknaden där projektanställningarna ökar och det läggs förslag om svagare arbetsrättsliga skydd för ungdomar saknar alltså stöd hos målgruppen själv8. Sänkta ersättningsnivåer och låglönejobb gör inte Sverige starkare, det ökar bara klyftorna och alldeles för många lämnas efter. Men moderaterna arbetar inte för att skapa fler jobb, eller

5http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7519,00.html 6http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7037,00.html 7http://www.scb.se/templates/pressinfo____243357.asp 8http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7115,00.html

ens rädda de jobb som nu hotas. Runt om i världen gör regeringar allt de kan för att rädda sysselsättningen. Den moderatstyrda regeringen vill istället fortsätta slå sönder våra trygghetssystem och sänka skatterna för de som redan har mest.

�

$���������%���������������������� ��"������ I ett välfärdsamhälle ska alla människor - oavsett ekonomisk styrka, etnisk bakgrund och social ställning - ha rätt till en bra bostad. Idag ser situationen i Sverige dock annorlunda ut. Enligt Boverkets statistik har 135 av Sveriges kommuner, dvs. nästan hälften, brist på bostäder9. Bostadsbristen är alltså inte längre ett storstadsfenomen utan även mindre orter har problem med att möta efterfrågan på framför allt hyresrätter. Situationen på bostadsmarknaden drabbar i stor utsträckning oss unga som vill ha eget boende. Enligt Hyresgästföreningen skulle det behövas ytterligare 158 000 bostäder för att tillfredställa efterfrågan från unga 20-27-åringar som behöver men saknar en egen bostad10. Det har skett en kraftig ökning av bostadslösa unga de senaste tio åren. Idag är det endast drygt hälften, 53 procent, av alla unga som har en egen bostad11. Alternativet för unga som inte får ett eget boende är att hyra i andra hand eller att bo kvar hemma. Bostadsbristen tvingar unga människor till ett otryggt boende genom svart-, andra- eller tredjehandskontrakt. Bland dem som inte har en egen bostad är hyresrätt den klart mest efterfrågade boendeformen. Ett större utbud av prisvärda bostäder är nödvändigt, framför allt i tillväxtregionerna. Boendekostnaderna för unga vuxna har ökat och många klarar inte av dagens priser. Införandet av marknadshyror som nu föreslås skulle medföra ytterligare prisökningar, vilket innebär att ungdomar inte kommer att ha råd att efterfråga bostäder. I storstadsområdena bidrar boendesituationen till klasskillnader och etnisk segregation. Vi ser en större uppdelning av människor i ”rikemannaghetton” och förortsområden med stora sociala problem. Många bostadsområden utestänger människor via höga priser och obefintliga hyresmöjligheter. Ungdomars livsvillkor och möjligheter påverkas av var man råkar växa upp. Omkring 480 000 barn och ungdomar under 19 år växer upp under trångbodda förhållanden12. En situation som ofta innebär stress och svårighet att kunna göra läxorna vilket i sin tur medför ytterligare begränsade möjligheter. Byggandet av hyresrätter har under år 2008 minskat drastiskt jämfört med 2006. Under årets tre första kvartal påbörjades preliminärt endast 2500 hyresrätter. Det var en minskning med hela 68 procent jämfört med motsvarande period år 2006, då 7700 hyresrätter påbörjades. Boverket bedömer att cirka 1500 bostäder tillkommer som nettotillskott under 2009. Bostadsbyggandet nästa år kan därmed komma att minska med 60 procent jämfört med de faktiska byggstarterna år 2006. I storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö var minskningen för hyresrätter hela 80 procent under 2008 jämfört med 2006. Cirka 800 hyresrätter påbörjades, vilket kan jämföras med 4 100 under motsvarande period för två år sedan. I övriga landet var minskningen cirka 55 procent13. SSU anser att det är absurt att endast 11 hyresrätter har inrapporterats som påbörjade i storstadsregionerna under tredje kvartalet av 2008.

9http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/PBB/2008/Nummer%203/Artikelarkiv/Stor_brist_pa_bostader.pdf 10http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1436717.svd 11http://www.hyresgastforeningen.se/eprise/main/hgfdata/2008/01/article/article20080130_113853743/article20080130_113853743?orgId=&ViewMode=&ParentListView=Everyone 12http://www.hyresgastforeningen.se/eprise/main/hgfdata/2008/01/article/article20080130_113853743/Unga_vuxna_2007webb.pdf 13http://www.hyresgastforeningen.se/eprise/main/hgfdata/2008/08/press/press20080822_143801003/press20080822_143801003?orgId=

Det enda sättet att garantera det stora flertalet människor en god bostad är genom en väl fungerande allmännytta. Därför måste vi till varje pris försvara allas rätt till en hyresrätt. Ett sätt att skapa en stabilare situation på marknaden är att omvandla bolag till stiftelser. Då garanterar vi att samhället kommer att ta ansvar för hyresrätten och skyddar oss från en situation där fler hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Vi menar att det måste råda valfrihet i boendet över hela landet. Vi kräver samtidigt att kommunerna tar ett större ansvar när det gäller boende. Där det idag saknas ett allmännyttigt bostadsföretag ska detta upprättas på nytt. Kommunala eller regionala bostadsförmedlingar ska upprättas där också privata fastighetsägare ska lämna in lägenheter genom en ny anvisningslag. Vi menar att minst 50 procent av varje hyresfastighet ska förmedlas av en bostadsförmedling. Ägardirektiv måste tydliggöras så att de allmännyttiga bostadsföretagen verkligen används till det de är till för. Vi vet också att en stor blandning av upplåtelseformer ökar rörligheten på arbetsmarknaden när alla människor kan flytta dit de behöver för att få ett jobb. Det krävs därför ett stort samhällsansvar för att trygga blandningen när marknaden inte klarar av att ge oss det. Detta är nödvändigt för det moderna samhället där det ofta ställs krav om rörlighet och särskilt då på oss ungdomar, för att studera eller för att finna attraktiva arbeten. Vi efterfrågar olika boendeformer i olika skeenden i livet. Därför måste vi se över våra system så att alla upplåtelseformer behandlas neutralt såväl gällande skatter som vid subventionering. För att motverka bostadsbristen i landet måste alla samhällsnivåer hjälpas åt. Kommunen har genom sitt plan- och markmonopol unika möjligheter att säkerställa bostadsförsörjningen. Men fler måste ta ansvar. Genom Boverket kan staten erbjuda expertis gällande upphandlingar så att kostnaderna sjunker. Det visar sig redan idag att där man har kunskap om goda upphandlingar sjunker kostnaderna för bostadsproduktion och så tryggar vi en lägre boendekostnad utan att minska kvaliteten. I regionala allmännyttiga bostadsföretag kan vi samla större kompetens och göra vinster vid upphandlingar. Detta kan också vara ett sätt att hålla hyror nere på rimlig nivå. Vi anser att hyran inte får överstiga en fjärdedel av inkomsten och hyressättningen ska baseras på bruksvärdessystemet. Framför allt vill SSU se ett helt nytt bostadspolitiskt projekt. Vi vill se satsningar på fler små och billiga bostäder. De kommande 11 åren, fram till 2020, vill vi se att upp emot en miljon nya bostäder skapas där behoven finns. Ett hem måste vara en rättighet, inte en möjlighet. Vi vill se en bostadspolitik som främjar integrering genom blandade boenden. Då ökar chansen för unga att bygga sig ett liv. Vi kan aldrig acceptera att unga människor tvingas in i ett andrahandsboende eller tvingas bo på minimal yta med minimal inredning. Unga människor har precis samma rätt som alla andra till en värdig bostad. Det är dags för en vision om ett mångfaldshem, det vill säga en bostadspolitik som är till för alla. Den största utmaningen för att lyckas är att skapa fler bostäder samt värna hyresrätterna, inte bara bostadsrätterna. Nu driver vi frågan om fler bostäder och ger oss inte förrän spaden är satt i marken.

����

& ��������������������� � Det är dags att sätta 80- och 90-talsgenerationen i fokus. Det är dags att ge mer makt åt den utröstade Idolgenerationen. Det handlar både om att ge framtidstro åt det unga, men också om att sätta Sveriges bästa i fokus. Sveriges möjlighet att hävda sig och vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden är att satsa. Att satsa på kunskap, utbildning och forskning. Att utveckla – inte avveckla – arbetsmarknadspolitiken och satsa mer på dem som står längst ifrån jobbmarknaden. Vi anser att den snabbt ökande ungdomsarbetslösheten måste mötas genom omedelbara investeringar i riktade åtgärder. Ungdomar måste bjudas in, inte stötas bort. Ungdomars anställningsvillkor måste förbättras, framförallt när det gäller anställningsformerna. Arbetslinjen måste alltid prioriteras, särskilt för de unga. Högern har istället tillåtit att ungdomar blivit arbetsmarknadens slagpåse. Den svenska politiken behöver ett ungdomsperspektiv. Det kräver satsningar på bostäder, jobb och utbildning. Medan den borgerliga regeringen blundar och den socialdemokratiska oppositionen sover är det de unga som betalar priset. Det tänker Sveriges starkaste motståndsrörelse, SSU, aldrig acceptera. Därför kräver vi tre genomgripande åtgärder för Sveriges ungdomar:

• EN JÄMLIK UPPVÄXT OCH UTBILDNING - SSU vill att staten öronmärker pengar till kommunerna för att metodutveckla arbetet med att stötta barn och unga som har extra behov av stöd från samhället. Vi anser att kommunerna kan ta större ansvar både genom att förebygga och genom att olika stödfunktioner kring de unga samarbetar. I Strömstad har socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen upprättat ett resurscentrum som samarbetar för att tidigt fånga upp alla barn och unga som riskerar att misslyckas i skolan eller få andra problem. Strömstadmodellen har visat sig mycket lyckad. - SSU vill ha ett nytt kunskapslyft. Detta ska riktas mot dem som de ännu inte har gymnasieutbildning så att även de ska kunna få behörighet till högskola eller yrkesutbildning. Kunskapslyftet ska innehålla försörjning via bidrag och lån och syftar till att samhället inte ska förlora den stora gruppen med 80-talister och tidiga 90-talister. - SSU vill ha obligatorisk praktik på gymnasiet. Praktik är många ungas väg till ett arbete. I brist på arbetslivserfarenhet och i brist på kontakter är praktiken många gånger möjligheten för unga att få in en fot på arbetsmarknaden. Därför vill SSU se obligatorisk praktik på alla gymnasieprogram. - SSU vill fortsätta bygga ut högskolan. Utbyggnaden av högskolan var en framtids- och jämlikhetsreform. Vi vill se ytterligare satsningar på universitet och högskolor och att 65 procent av varje årskull ska läsa vidare efter gymnasiet.

• EN FRAMTIDSINRIKTAD ARBETSMARKNAD

- SSU vill ha utbildningsvikariat, där unga får chansen att jobba medan äldre vidareutbildar sig. Vi ser hur detta både skulle gynna de som vill bredda sin kompetens och de som behöver få arbetslivserfarenhet, vilket tillsammans skapar en mer flexibel arbetsmarknad. - SSU vill att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Det är framför allt unga som idag endast kan få tim- och deltidsanställningar. Detta bidrar till en orimlig ekonomisk och frihetlig inskränkning.

- SSU vill subventionera arbetsgivare som tillsvidareanställer unga långtidsarbetslösa, genom en subvention på 90 procent av lönekostnaden under det första året. - SSU vill se en nolltolerans mot långtidsarbetslöshet. Samhället ska kunna erbjuda alla långtidsarbetslösa unga någon form av utbildning, utbildningsvikariat eller subvention till arbetsgivare som tillsvidareanställer.

• EN RÄTTVIS BOSTADSMARKNAD

- SSU vill att upp emot 1 miljon nya bostäder skapas där behoven finns fram till 2020. Vi ser att lediga jobb finns i storstadsregionerna och att studieplatser finns på universitetsorter, men att många, framför allt unga, inte har ekonomin att flytta pga. svårigheterna att få en bostad. Behovet av fler hyresrätter är dock akut över hela landet. - SSU vill att det upprättas allmännyttiga bostadsföretag i de kommuner där det saknas. Kommunala eller regionala bostadsförmedlingar ska upprättas och där ska även privata fastighetsägare lämna in lägenheter genom en ny anvisningslag. - SSU vill att blandat boende ska vara prioriterat vid nybyggnationer. Vi vill verka för att alla bostadsområden och stadsdelar ska vara uppbyggda efter en princip om blandade upplåtelseformer.