Upload
others
View
8
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Genomgång av vetenskapligartikel (fisk-intelligens)MAGNUS SANDBERG, LEG SSK, DOCENT
Artikeln
Diskutera
• Vad handlar artikeln om?• Finns det styrkor i artiklen? Svagheter?• Fanns det något som ni inte förstod eller som var oklart?• Har man dragit rimliga slutsatser av resultatet?• Är det en bra artikel med hög kvalitet?
• Gå tillhttps://padlet.com/magnussandberg323/ht2mf9u8me3efwjzoch skriv in!
Vad verkar artikeln handla om?
• Rubrik• Abstrakt• Syfte• Konklusion• (Resultat?)
Vad vill de göra?
• Syftet
Viktig information - PICO
• Population: Väsentligen friska ungdomar (i Sverige?)
– Hur har man hittat den här gruppen?– Vilka har svarat?
• Intervention: Fiskintag
– Hur har man mätt detta?– Valida och reliabla mått?
• Counterintervention: De som inte äter fisk
• Outcome: Intelligensnivå– Hur har man mätt detta?
– Valida och reliabla mått?
Population – Urval dvs. vem har svarat?
• Finns någon bortfallsanalys? Vilka jämförs?• Rimlig operationalisering?
De män som i slutet av2000 var 15 år och bodde
i Västra Götaland,n = 9260
Svarsfrekvens 52 %,N = 4792
Som också fanns imönstringsregistret
N = 3972 (~43 %)
Bortfall:
n = 4468 (externt bortfall)
n = 820 (internt bortfall)
Validitet ur ett designperspektiv
PopulationUrval
Datainsamling
Analys Beskrivning
Deskriptiv statistikAnalytisk statistik(statistisk inferens)
Ev randomiseringoch intervention
Validitet ur ett designperspektiv
PopulationUrval
Datainsamling
Analys Beskrivning
Deskriptiv statistikAnalytisk statistik(statistisk inferens)
Ev randomiseringoch intervention
Hur har urvalet skett?
Randomisering? Hur?Vilken del i interventionen
är effektiv?
Hur samlas data in? Validaoch reliabla instrument?
Bortfall?
Lämpliga analyser?
Ändras saker understudiens gång?
Generalisering?
Intern validitet
Extern validitet
Statistisk validitet
Begreppsvaliditet
• Måltider som innehåller fisk; <1 gång/vecka, 1 gång pervecka, >1 gång/vecka
• Rimlig definition? Rimlig indelning?• Finns det några problem med frågan?
Intervention - Fiskintag
• Standardiserat intelligenstest• De med utländskt medborgarskap och dokumenterade
kroniska sjukdomar/funktionsnedsättning exkluderade• Olika delar
– Geometriska figurer/”rumsuppfattning”– Tekniska/mekaniska uppgifter– Matematiska/fysikaliska problem
• Rimlig definition? Finns det några problem med frågan?
Outcome - Intelligenstest
Bakgrund?
Allmänt
• Ger information om vad som är problemet
• Vad behövs kunskapen till?
• Verkar författarna ha ”koll på läget”? (nya referenser etc)
• Olika skolor för vad som finns med i bakgrund och vad som finns med imetod (t.ex. kontextbeskrivning, definitioner och förförståelse).
Här
• Vilka variabler vet man sedan tidigare hänger ihop med IQ ochfiskintag? Finns det andra variabler som är av intresse och varför är deintressanta?
Design
”Alla” 15-åringar- Fiskintag- Bakgrundsvariabler- Kovariater
Mönstrande 18-åringar- Intelligenstest
3 år
Antagande: Personer med högt fiskintag har högre resultat påintelligenstest tre år senare
• Icke-experimentell, dvs. observationsstudie• Data samlas in över tid, dvs. longitudinell (ej tvärsnitt)
Analys
Skillnader mellan grupper• Students t-test (kontinuerliga variabler)• Mantel–Haenszels test (en form av chi2 för kategoriska
variabler)
För att undersöka associationer• Multipel linjär regression (med intelligensnivå som
beroende variabel, dvs den egenskap som man villundersöka)
Resultat
Resultatet av regressionen
• CI som inte innefattar 0 är statistiskt signifikanta (dvs. p<0.05)
Tolkning
• För varje ökning med 1 steg i denoberoende variabeln, här fiskintagdvs. en ökning från att inte äta fisk allstill att äta fisk mer än en gång iveckan, är associerad med en ökningav resultatet på intelligenstestet med igenomsnitt 0.58 (95 % CI 0.39-0.77).
• Detta gäller förutsatt att alla andravariabler i modellen hålls konstanta.Så resultatet är sann för två individermed olika grad av fiskintag men medsamma utfall för BMI,boendesituation, utbildning hosföräldrarna etc.
BortfallsanalysBara det internabortfallet!
Viss systematik,eller?
Vad säger författarna själva
• Diskussionen
Vad är liten skillnad? Förkombinerad poäng ärskillnaden 0.38 (tabell 3B).
“Therefore, it is unlikelythat our sample was biasedwith respect to cognitiveperformance”.
Forts.
• Högre socioekonomi och bättre hälsa i studiesamplet än idet interna bortfallet – ”However, it is unlikely that theassociations we examined would be particularly sensitiveto this selection bias”
• Fast vad vet man om socioekonomins och hälsansrelation till kost och till intelligensnivå?
• Stödjer de denna slutsats på någon vetenskaplig litteraturför att öka trovärdigheten i deras påstående?
• Kan man uttala sig om kausalitet?
Brister i design (eller slutsatser)
Brister i inkluderade variabler
Som författarna nämner• Inga variabler om övriga kostvanor• Inga variabler om rökning och alkoholintag• Ingen information om skillnad på vilken typ av fisk
Dessutom• Ingen information om mängden• Ingen information om personernas intelligens ”från
början”• Ingen information om förklaringsgraden i regressionen
Andra frågetecken
• Kan andra variabler spela roll? Har de tagit med allarelevanta variabler/kovariater?
• Kan samvariation mellan de oberoende variablernapåverka? Detta kan man undersöka med korrelationer!
• Kohorteffekter? Historik?• Representerar urvalet populationen?• Hur många gånger nämns validitet i artikeln?• Några etiska frågetecken?• Ger högt fiskintag högre IQ eller är det så att hög IQ gör
att man äter mer fisk?
Slutsats
• Det verkar finnas ett samband mellan fiskintag och IQ. Oklarthur sambandet ser ut och om det är ett kausalt samband.
• Kan vara ett skensamband där det egentligen är en eller fleravariabler inblandade
• Stort internt och externt systematiskt(?) bortfall, vilket gör attresultaten måste tolkas med försiktighet
• Urval från en region, troligt med regionala skillnader
• “If confirming studies with expanded dietary data are able toconfirm the presumed causality and further elucidate the natureof the association, the results may have implications for basicdiet recommendations” – Vilka är kostråden idag? Vi har judessutom fri skollunch!
Litteratur statistik
• Statistik för hälsovetenskaperna. Lund:Studentlitteratur. Ejlertsson, G.
Tar upp basal statistik ochgrundläggande begrepp ochanalysmetoder.
• Epidemiologi för hälsovetare: Enintroduktion. Lund: Studentlitteratur.Andersson, I.
Mer inriktad på epidemiologi och mesticke-experimentella studiedesigner. Taräven upp en hel del statistik
Litteratur SPSS
• SPSS steg för steg – Lars WahlgrenGrundbok som går igenom grunderna förSPSS. Bra om man inte jobbat medSPSS innan och behöver ”kommaigång”.• SPSS survival manual – Julie PallantHur man utför och tolkar olika test.Rekommenderas varmt om man skajobba mycket med SPSS
Mer avancerad statistiklitteratur
• Practical Statistics for medical reserach– Douglas G Altman
”Bibel” som går igenom alla grunder förstatistik och dessutom alla typer av test.Förvånansvärt lätt att förstå om manbara ger sig tid att läsa• Biostatistics: The bare essentials –
Geoffery R Norman & David L StreinerMycket bra komplement till Altman.Mycket bra exempel och exempel frånSPSS. Också mycket om vad som kanställa till saker och vad det beror på.