2018-05-03 M2018/7

Göteborgs universitet 1 (4) Universitetsplatsen 1, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 10 00 www.gu.se

Minnesanteckningar från ledningens genomgång av miljöledningssystemet Datum: 2018-05-03 Tid: 12:45-13:45 Plats: Vasaparken Närvarande: Rektor Eva Wiberg (EW)

Universitetsdirektör Anna Lindholm (AL) Tf föreståndare för GMV Anders Ekbom (AE) Hållbarhetsstrateg Eddi Omrcen (EO) Hållbarhetscontroller Marianne Dalbro (MD)

Frånvarande: Prorektor Mattias Goksör

1. Uppföljning av åtgärder/aktiviteter vid ledningens tidigare genomgångar AE inleder mötet och tar upp tre punkter från föregående mötes minnesanteckningar. GURIA: Under 2017 rapporterades 57 miljöavvikelser/-förbättringsförslag in vilket är en stor förbättring jämfört med tidigare år. Hittills under 2018 har 11 avvikelser och 8 förbättringsförslag inom miljö skickats in. GMV, personalenheten och fastighets- och serviceenheten arbetar på olika sätt för att göra systemet GURIA mer användarvänligt för anställda och studenter. T.ex. har en student engagerats i arbetet med att komma med idéer kring hur informationen till studenter, via Studentportalen, kan förbättras. En kommunikatör har också varit involverad. Utbildning av nya prefekter: En första introduktion för nya chefer hålls 23 maj (heldag). EW och AL ser möjlighet att inkludera kort info om miljöledning under eftermiddagen. Önskvärt vore om miljöledning bakas in i ordinarie chefsutvecklingsprogram, CUP. EO har fortsatt kontakt med personalenheten kring medverkan 23 maj samt CUP. Arbetsmiljöingenjör: AL: Förstärkning inom arbetsmiljöområdet är en av delarna som finns med i GF:s budgetplanering inför 2019 men inget beslut är taget.

2. Uppföljning av handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling 2.1 I vilken grad miljömål uppnåtts och handlingsplaner genomförts

MD redogör för uppföljningsprocessen samt de rapporteringar som universitetet gör inom miljö och hållbar utveckling. Den officiella hållbarhetsredovisningen ingår i Årsredovisningen och beslutas av styrelsen. En förändring som gjordes i år var att integrera hållbar utveckling tydligare i kapitlen forskning och utbildning vilket föll mycket väl ut. GMV sammanställer också Hållbarhetsresultat, en digital presentation som

2 (4)

översätts till engelska eftersom GMV:s miljöledningsgrupp har mycket internationell samverkan. GMV ansvarar också för redovisningen till Naturvårdsverket och Utbildningsdepartementet som ligger till grund för rankingen av statliga myndigheter. För tredje året i rad toppar GU som ensam myndighet på 22 av 23 poäng. EW föreslår att hon kan skriva ett blogginlägg om resultatet samt att en nyhet borde publiceras på Medarbetarportalen. MD kontaktar Helén Sedström angående detta. Sammanfattningsvis har sex mål utvecklats positivt under 2017, ett mål har inte förändrats och endast ett mål (återanvändning och avfall) uppvisar ett negativt resultat under 2017. För tre mål är jämförelse med tidigare år inte möjlig. Resultaten för forskning, utbildning, studentmedverkan, resor och avfall presenteras översiktligt (se underlag i bilaga 1). En sammanfattning av 2017 års utvärdering av hållbarhetsmärkning av kurser och program bifogas minnesanteckningarna (se bilaga 2), fullständig rapport finns publicerad här. Inom avfall finns ett tvådelat mål där den totala avfallsmängden har utvecklats positivt, d.v.s. reducerats, men andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras minskar. GU har upphandlat en ny avfallsentreprenör som ska hjälpa till att ge ny input på hur avfallshanteringen kan förbättras. GU behöver t.ex. arbeta mer för att utveckla återanvändandet. Universitetsledningen menar att det är en viktig fråga att ha med i de många byggprojekt som GU genomför under de kommande åren.

2.2 Behov av revidering av Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Nuvarande handlingsplan gäller 2017-2019. Varje år efter uppföljningsprocessen görs en genomgång av handlingsplanen för att se vilket behov av revidering som finns. Utgångspunkten är att vi inte ändrar i mål eller indikatorer under pågående plan, utan gör mindre ändringar i uppdrag osv. I år finns även behov av att genomgående ändra till GMV:s nya namn. MD arbetar just nu med revideringen. Tidsplanen är att det ska anmälas till rektors beslutsmöte den 31 maj. AL lyfter frågan om målet som rör miljöklassade byggnader nivå guld som har ifrågasatts då byggprojektledarna anser att det inte är möjligt att nå. EO hänvisar till forskning som visar att kostnadsökningarna inte blir så stora som t.ex. Akademiska hus hävdar. EO har en dialog med byggprojektledarna på GU kring detta och planerar en workshop med bl.a. forskare från KTH. GMV föreslår att målet kvarstår under handlingsplanens giltighetstid. EO lyfter frågan om huruvida nästa handlingsplan för miljö och hållbar utveckling (2020-) bör inkludera samverkan som eget område? EO har möte inplanerat med Fredrika Lagergren för att diskutera detta. EW poängterar att samverkan i första hand ska realiseras genom forskning och utbildning men anser att det är mycket bra att Fredrika involveras. EW: Gällande samverkan så finns det planer på att starta ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Karolinska institutet kring Global hälsa.

3. Utvärdering av efterlevnad av miljölagstiftning och andra bindande krav MD presenterar PM ”Utvärdering av efterlevnad av miljölagstiftning” (se bilaga 3). Utvärdering av lagefterlevnad görs varje år av alla institutioner, i år har även i princip alla andra verksamheter också svarat. Utvärderingen omfattar områden som introduktion av nyanställda, resor, inköp, kemikaliehantering och egenkontroll. MD kan konstatera att

3 (4)

lagefterlevnaden överlag är god, enstaka institutioners svar på enskilda frågor är dock tveksamma. Återkoppling kommer att ske till respektive fakultet.

4. Behov av förändringar/förbättringar i miljöledningssystemet 4.1 GU:s interna klimatfond, ”Klimatstrategi 2.0”

GMV håller på med en utvärdering av klimatfonden och det preliminära resultatet är att den nya flygskatten inte påverkar möjligheten till egen klimatkompensation. AL lyfter frågan om huruvida en Travel manager med tydligt miljöfokus skulle kunna ingå som ett tidsbegränsat projekt inom klimatfonden? EO: GMV har på grund av personalomsättning inte haft möjlighet att utarbeta det förslag på ”Klimatstrategi 2.0” som diskuterades under förra Ledningens genomgång men i en sådan satsning skulle Travel manager kunna ingå som en del. Syftet med ”Klimatstrategi 2.0” skulle vara att ta ett samlat grepp om GU:s koldioxidutsläpp som har ökat kraftigt de senaste 10 åren.

4.2 Integrering av hållbar utveckling i utbildningen EO har utarbetat ett underlag (se bilaga 2) om GU:s arbete med hållbar utveckling i utbildningen vilket har efterfrågats inför myndighetsdialogen i maj. Ett medskick till EW är att ta upp frågan om GU skulle kunna få ett nationellt uppdrag (i samverkan med de övriga lärosäten som fick högst omdöme i UKÄ-utvärderingen) att utveckla nationella verktyg för integrering av hållbar utveckling i utbildningen, som t.ex. hållbarhetsmärkning och verktygslådor för lärare. EW: Positivt om GU, i samverkan med andra lärosäten som ligger långt framme, kan gå före i denna fråga nationellt.

4.3 Ny organisering för bemanning av interna miljörevisioner I januari tog rektor beslut att fakulteterna övertar ansvaret att formellt utse interna miljörevisorer. GMV ansvarar även fortsättningsvis för planering och utbildning. Deadline för fakulteterna att skicka in beslut på utsedda personer var 27/4. De fakulteter som inte har svarat har fått en påminnelse. GMV planerar uppstartsmöte med alla nya miljörevisorer den 23 maj samt en tredagarsutbildning i september.

5. Möjligheter till ständiga förbättringar Ett av syftena med ledningens genomgång är att utvärdera om miljöledningssystemet är effektivt och leder till ständiga förbättringar. Flera av de tidigare punkterna på dagordningen berör detta; t.ex. att flertalet mål i handlingsplanen utvecklas positivt och att GU fortsatt toppar rankingen av samtliga myndigheters miljöledningsarbete. Vidare har revidering av handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling berörts samt förändringar och förbättringar i miljöledningssystemet där ett behov av att ta ett samlat grepp på klimatfrågan och GU:s ökande CO2-utsläpp till exempel har identifierats. Sammantaget bedömer rektor att miljöledningssystemet är effektivt och ger möjligheter till ständiga förbättringar, något som också de externa miljörevisorerna konstaterade senast i höstas i samband med omcertifieringsrevisionen.

6. Föreståndare för GMV informerar 6.1 Internationellt arbete

4 (4)

AE: Samverkan internationellt är något som prioriteras av GMV då det är viktigt för att dela information och hämta hem information och kunskap som kan utveckla vår verksamhet. Inom vissa nätverk finns ett etablerat arbete, t.ex. International Sustainable Campus Network, ISCN. EO informerar om att fem personer från miljöledningsteamet medverkar på ISCN-konferensen på KTH 10-13 juni med presentationer, workshops och posters. GU har, via GMV, fått frågan från International Association of Universities, IAU, om att vara ”champion” för IAU:s arbete med det globala målet nr 8 ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”. Denna uppgift kräver en viss arbetsinsats från GMV och medarbetare inom GU. EW har inga invändningar mot att GMV arbetar med detta inom sitt uppdrag, IAU är en intressant och viktig partner! EO informerar om att ett besök med representanter från IAU planeras till den 14-15 juni. EO och International Office planerar med Pam Fredman, ordförande för IAU. EW: En internationaliseringsstrategi för GU kommer att tas fram och där bör miljö- och hållbarhetsfrågorna definitivt finnas med.

AE avslutar mötet. MD bokar tid för höstens Ledningens genomgång med rektors sekreterare.

HÅLLBARHETS-RESULTAT 2017

2

Om universitetet 3 Forskning 4Utbildning 5 Studentmedverkan 6Inköp och upphandling 7Resor 8Energi och byggnader 9Kemiska ämnen och miljörisker 10Återanvändning och avfall 11Övrig redovisning 12Bilaga: Måluppfyllelse för miljö och hållbar utveckling 2017

INNEHÅLL

3

Göteborgs universitet är ett av de stora universiteten i norra Europa, med mer än 38 000 studenter och över 6 000 anställda. Inom universitetet finns konst, sam-hällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbild-ningsvetenskap, lärarutbildning, IT, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdveten-skap och odontologi. Unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ sam-verkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer. Över 200 utbildningsprogram och nära 2 200 fristående kurser erbjöds under 2017.

Miljöcertifierat sedan 2004 Göteborgs universitets miljöledningssystem är se-dan 2004 certifierat enligt både den internationella miljöstandarden ISO14001 och EU:s miljöförordning EMAS. Med ett aktivt miljöarbete minskar den nega-tiva miljöpåverkan som universitetet ger upphov till genom till exempel resursförbrukning, tjänsteresor och kemikalieanvändning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i forskning, utbildning, samverkan, studentmedverkan, kompetensutveckling samt i den dagliga verksamheten, bidrar vi till en håll-bar samhällsutveckling. Universitetets miljöpolicy är vägledande för verksamheten. Miljöledningssystemet möjliggör ett målinriktat och systematiskt arbetssätt för att nå ambitionerna i universitetets styrdoku-ment Vision 2020. Göteborgs universitets betydande miljöaspekter är målsatta i universitetets handling-splan för miljö och hållbar utveckling och resultaten för dessa presenteras på de kommande sidorna.

OM UNIVERSITETET

4

Mål Universitetet ska främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala sam-hällsutmaningar.

Resultat328 vetenskapliga artiklar1 som behandlar frågeställ-ningar inom hållbar utveckling publicerades under 2017, en ökning med sex procent jämfört med 2016.

Samverkan kring biologisk mångfaldGöteborgs universitet har en lång tradition av forskn-ing och utbildning inom hållbar utveckling och bedriver sedan länge många forskningsprojekt som rör klimat-förändringar, krig, migration, korruption och andra globala samhällsutmaningar.

För att öka kunskapen om biologisk mångfald grun-dades Göteborgs centrum för globala biodiversitets- studier i januari 2017. Centrumet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och tolv andra aktörer, bland andra Göteborgs botaniska trädgård, Nordens Ark, Universeum och Chalmers. Centrumet ska utöka och vidareutveckla forskningen om biologisk mångfald, länka samman forskare, beslutsfattare och allmänhet och lyfta biologisk mångfald på den politiska agendan. Verksamheten ska bygga på fyra pelare: upptäcka, lära sig, forska och skydda.

1 Med vetenskaplig artikel avses publikationstyperna Artikel i vetenskaplig tidskrift, Artikel i övriga tidskrifter samt Forskningsöversiktsartikel.

Antal vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling

Plasten påverkar allt marint livHur ska vi lyckas minska plasten i haven? Det var en av de stora frågorna som diskuterades när världsle-dare möttes på FN:s The Ocean Conference i New York i juni för att för första gången kraftsamla kring haven. Göteborgs universitet var med och arrangerade ett seminarium i anslutning till konferensen med uppdra-get att hitta lösningar på problemet med plastavfall i haven.

Konferensen föregicks av att nätverket SDSN North-ern Europe utvecklade The Ocean Solutions Report för att belysa att lokala och praktiska lösningar är möjliga för att skydda den marina miljön. Rapporten överläm-nades till Sveriges minister för internationellt utveck-lingssamarbete och klimat inför FN-konferensen.

FORSKNING

2013 2014 2015 2016 2017

350300

250200150

100

50

0

5

UTBILDNING

MålUniversitetet ska öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen.

ResultatNio procent av kurserna (369 av 4211 kurser) och 16 procent av programmen (31 av 192 program) är håll-barhetsmärkta. Andelen hållbarhetsmärkta kurser har ökat med fyra procentenheter och andelen hållbar-hetsmärkta program har ökat med två procentenheter jämfört med 2016.

Nationell utvärdering av hållbar utveckling i utbildningenUnder året genomförde Universitetskanslerämbetet, UKÄ, på uppdrag av regeringen en utvärdering av universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling enligt Högskolelagen. Göteborgs universitet var ett av tolv lärosäten som fick omdömet ”har en väl utvecklad process för arbetet med håll-bar utveckling inom utbildning”. Styrkorna som lyfts fram av UKÄ är bland annat att Göteborgs universitet har upprättat mål för hållbar utveckling i utbildnin-gen i centrala styrdokument, vilka är väl etablerade och implementerade i verksamheten på alla nivåer. Uppföljning av måluppfyllelse med avseende på håll-bar utveckling i utbildningen sker kontinuerligt inom miljöledningssystemet. En annan framgångsfaktor som UKÄ lyfter är systemet för hållbarhetsmärkning av kurser och program vilket utgår från kriterier som alla

i hög grad speglar det mångdimensionella begreppet hållbar utveckling.

Lärande för hållbar utvecklingUnder hösten har Arjen Wals, professor i socialt lärande och hållbar utveckling vid Wageningen University & Research i Nederländerna, UNECSO-ordförande inom samma område samt gästprofessor på Göteborgs uni-versitet, arbetat med integrering av hållbar utveckling i utbildningen och genomfört workshopar för lärare på Göteborgs universitet och Chalmers. En plattform för Integration of Sustainability in Education, initierades också med en workshop i november. Plattformen ska underlätta för studenter och lärare att mötas och invol-vera studenter i högre utsträckning än idag.

Forskare och lärare från Göteborgs universitet och Chalmers upptäckte nya sätt att lära sig under Arjen Wals workshop - genom "walking the talk and talking the walk.". Foto: Anna Wallin Adersjö

6

MålUniversitetet ska öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället.

ResultatAntal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter var 281 stycken, en ökning med 15 procent sedan 2016.

Studentengagemang Vid universitetet finns många aktiva studentfören-ingar och initiativ. Handels Students for Sustainability har under året anordnat många intressanta föreläs-ningar, bland annat med Göran Carstedt som pratade om ledarskap för en hållbar framtid, Oatlys kommu-nikationschef Cecilia Sjöholm på temat identitet och varumärke och Fredrik Holmstedt från Luger som be-rättade om Way Out Wests utveckling till att bli en av världen största hållbara musikfestivaler.

Science Students for Sustainability har ordnat bok-cirkel där de tillsammans läst Johan Rockströms och Mattias Klums bok Big World, Small Planet. Studen-terna i Humanisten Students for Sustainability har ord-nat föreläsning inom miljöhumaniora och diskuterat frågan ”Can other animals than humans be moral?” Tillsammans med institutionen för litteratur, idéhistoria och religion har studenterna även ordnat en fröfest där

deltagarna bytte frön och sticklingar med varandra. Global Students for Sustainability ordnade ett klädby-tarevent under universitets årliga inspirationsdag kring hållbarhetsfrågor Act Sustainble! Organisationen Black Dot har under året ordnat fyra stycken innovationshel-ger och arbetat för lösningar kring fyra av de globala målen för hållbar utveckling.

Vid universitet finns även studentkoordinatorer som vid sidan av sina studier är anställda för att bidra med studentperspektiv i universitetets hållbarhetsarbete. Dessa studenter har under året arbetat med hållbar-hetskrav i upphandlingar, administrerat universitets klimatfond, arrangerat workshopar kring hållbarhets-frågor för universitets kårer och bidragit till UKÄs ut-värdering av hur universitet och högskolor i Sverige arbetar med att integrera hållbarhet i undervisningen.

STUDENTMEDVERKAN

Workshop anordnad av Black Dot. Foto: Black Dot

7

INKÖP OCH UPPHANDLING

MålUniversitetet ska ställa hållbarhetskrav1 vid alla ramav-tal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar.

Universitetet ska öka andelen inköp där det ställs håll-barhetskrav, inom prioriterade produktområden2.

ResultatUnder 2017 ställdes hållbarhetskrav i 70 procent av ramavtalsupphandlingarna (16 av 23 stycken) mätt i ekonomiskt värde. Av dessa har det ställs högre krav inklusive livscykelperspektiv i tre ramavtal (Hållbart återbruk, Laborationskemikalier och Telefoni som tjänst). I sju ramavtal har det inte varit relevant att ställa hållbarhetskrav.

Det ställdes också hållbarhetskrav i 30 procent av ob-jektsupphandlingarna (18 av 60 stycken) mätt i ekono-miskt värde. Av dessa har det ställs högre krav inklu-sive livscykelperspektiv i ett avtal (Caféverksamhet).

Ansvarsfull upphandlingUnder 2017 tecknades ett ramavtal för hållbart åter

1 Med hållbarhetskrav avses ekonomiska krav, miljökrav, sociala och etis-ka krav samt krav på livscykelperspektiv.2 Datorer och bildskärmar, drycker, frukt, kontorspapper, mjukpapper, städkemikalier, bilar, textila profilprodukter och möbler.

bruk inom design och inredning som tjänst. Tjänsten kan innebära re-design av befintlig miljö eller design av nya miljöer med höga krav på hållbarhet och åter-bruk. Leverantören använder enbart återbrukat mate-rial.

I slutet av året blev upphandlingen av caféer och res-tauranger klar. Bland annat ska de upphandlade verk-samheterna vara KRAV-certifierade senast 2019 och i hög utsträckning använda miljömärkta produkter som KRAV, EU-ekologiskt, Fairtrade och MSC. Där det sak-nas miljömärkta produkter ska leverantören använda ansvarsfullt närproducerade alternativ. Ett stort fokus har också lagts på utbudet av klimatsmarta, vegeta-riska och veganska produkter och maträtter.

8

MålUniversitetet ska minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med 2015.

Resultat De totala utsläppen av koldioxid från tjänstere-sor under 2017 var 849 kg per helårsanställd, en minskning med fem procent sedan 2016. Sedan 2015 har utsläppen av koldioxid från tjänsteresor ökat med två procent per helårsanställd.

Koldioxidutsläppen minskade något för flygresor både över och under 50 mil. Antal flygresor mellan Göteborg och Stockholm minskade med 14 procent jämfört med 2016 till 1449 enkelresor vilket är det lägsta antalet sedan 2012. Utsläppen av koldioxid från bilresor har minskat varje år sedan 2012 och fortsätter att göra så även under 2017. Utsläpp från användande av egen bil i tjänst är den enskilt största utsläppskällan av universitetets bilresor, följt av taxiresor.

Klimatprojekt som bidrar till minskade utsläppFör att balansera anställdas koldioxidutsläpp från tjänsteresor med flyg klimatkompenserar universi-tetet i en intern klimatfond. Anställda och studenter kan söka medel ur fonden för projekt som minskar universitetets klimatpåverkan. Det kan handla om direkta åtgärder som energieffektivisering eller resfria möten men också informationsspridning eller tillämpning av forskning. En bedömning av ansökan rör också om projektförslaget är innovativt och kan spridas som ett gott exempel till andra. Under 2017 genomfördes 15 olika projekt, här presenteras två exempel:

Studenter från Handels Students for Sustainability, HaSS, åkte på studieresa till Island i juni. Studen-terna reste med färja Göteborg-Danmark-Island och med bil från Islands östkust till Reykjavik, där de stora aktörerna inom Islands energisektor besöktes under en vecka. Genom att resa med färja och bil blev de transportrelaterade växthusgasutsläppen hela 38 procent lägre jämfört med om studenterna hade flugit.

Sven Lovén centrum för marin infrastruktur har utvärderat användning av bränslet EcoPar i forsk-ningsfartyget Nereus. EcoPar är bland annat fritt från svavel och aromatiska och polyaromatiska kolväten samt minskar nettoutsläppen av koldioxid med 30-50 procent. Försöket visade genom emissions-mätningar att utsläppen av kväveoxider minskade med 17 procent, andelen polycykliska aromatiska kolväten minskade med 96 procent och nivån av aldehyder befanns vara under detektionsgränsen. Sven Lovén centrum har beslutat att fortsätta med EcoPar.

2013 2014 2015 2016 2017

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Koldioxidutsläpp från tjänsteresor 2013-2017 (ton)

RESOR

9

Mål Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med 2015.Universitetet ska vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljö-klassad byggnad nivå Guld.

ResultatDen totala förbrukningen av el och värme var 207 kWh/m2. Användningen av el och värme ligger kvar på samma nivå som 2015, mätt i kWh/m2.

Miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld ställdes i en nybyggnation och i en större ombyggnation ställs krav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Silver.

Gemensamma insatser för energieffektiviseringPå Pedagogen har en arbetsgrupp ihop med Higab sett över ventilation och uppvärmning i ett av husen för att förbättra inomhusklimatet och minska kylbe-hovet. Genom att pröva gardin- och markislösningar samt sätta film på glasrutor är tanken att värmein-strålningen ska minska i särskilt utsatta lokaler. Arbetet integrerar både arbetsmiljö- och miljöfrågor.

Överallt på universitetet pågår också insatser för en-ergibesparingar i olika omfattning i samverkan mellan campusservice och fastighetsägarna. Det rör sig om byte av ljusarmaturer, byte till LED-ljuskällor, byte till energieffektiv AV-utrustning, justering av ventilation med mera. På Valand och Högskolan för design och konsthantverk pågår en översyn av fönster och fasad. Åtgärder kopplat till beteende så som rutiner för att släcka och stänga av datorn, stänga dragskåp på labb med mera genomförs av institutionerna själva. På Handelshögskolan visas till exempel den el som skolans solceller producerar numera på info-skärmar vid entréerna. Även förtätning och ökad användning av befintliga lokaler är åtgärder som påverkar energi-användningen.

ENERGI OCH BYGGNADER

Solfångare på Handelshögskolan Foto: Johan Wingborg, GU bilddatabas

10

MålUniversitetet ska minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter.

ResultatUnder året genomfördes 45 aktiviteter i syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön, till exempel genom utfasning av farliga kemikalier och genom en bredd av förebyggande åtgärder vid institutionerna. Sex incidenter inträffade 2017.

Etik och antibiotikaresistensAntibiotikaresistens är enligt världshälsoorganisa-tionen WHO en global utmaning som allvarligt hotar människors hälsa. Under november arrangerade Christian Munthe, professor i praktisk filosofi tillsam-mans med bland andra Joakim Larsson, professor och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistens-forskning vid Göteborgs universitet (CARe) en inter-nationell konferens om etik och antibiotikaresistens. Arbetet med att bromsa resistensutveckling, och även att hantera problem när resistens uppstår, aktualise-rar många svåra etik- och värdefrågor som människ-or dagligen ställs inför på alla nivåer, från sjukvårdens personal till politiker världen över. Värdekonflikterna handlar om svåra avvägningar mellan mänskliga och samhälleliga hänsynstaganden: individ-samhälle, nutid-framtid, affärsintressen-hälsointressen med

mera. Filosofin erbjuder sofistikerade tankemodel-ler som kan hjälpa oss människor att bättre förstå och komma förbi oenigheter som bygger på att vi har olika värderingar, och att bättre motivera viktiga beslut.

KEMISKA ÄMNEN OCH MILJÖRISKER

Förebyggande skyddsarbete är viktigt för både hälsa, säkerhet och miljö. Forskning med laser vid institutionen för fysik.

Foto: Johan Wingborg, GU bilddatabas

11

kan lämnas och den som är i behov av material kan återanvända det. Samhällsvetenskapliga fakulteten har fastställt en möbelpolicy som innebär att nyinköp av möbler alltid ska föregås av en inventering av om motsvarande möbler finns i fakultetens möbelförråd .

Vid renovering av ett av studenternas lunchrum på institutionen för biologi och miljövetenskap användes begagnade möbler från Campus Haga samt från en extern lunchrestaurang. Arbetet genomfördes i sa-marbete med Akademiska hus. Institutionen har även återanvänt befintliga inventarier vid nybyggnation av ett laboratorium.

MålUniversitetet ska minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med 2015. Universitetet ska öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procen-tenheter till 2019 jämfört med 2015.

ResultatDen totala mängden avfall uppgick till 1 083 ton, en minskning med fem procent sedan 2016. Sedan 2015 har den totala mängden avfall minskat med en procent.

Andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras är 40 procent, en minskning med fem procentenheter sedan 2016. Sedan 2015 har an-delen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposterats minskat med två procentenheter.

Återbruk ur ett livscykelperspektiv Universitetet arbetar aktivt med att främja återbruk i verksamheten, främst genom att utarbeta rutiner för återanvändning av möbler, datorer och annan utrustning. Miljörådet vid Sahlgrenska akademin har tagit initiativ till ett återbruksrum där fungerande utrustning, eller apparater som inte längre används,

2015 2016 2017Energiåv Materialåv Kompost Farligt avfall Deponi

1 200

1 000

800

600

400

200

0

Avfallsmängd fördelat per fraktion år 2015-2017 (ton)

(2015 och 2016 avfallsstatistik är omräknade med schabloner för osorte-rat avfall och elektronik på samma sätt som 2017 års avfallsstatistik)

ÅTERANVÄNDING OCH AVFALL

12

I Göteborgs universitets årsredovisning 2017 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. Hållbarhetsredovisningen uppfyller kraven för en EMAS-godkänd miljöredovisning. Göteborgs univer-sitet rapporterar resultatet av miljöledningsarbetet till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och Förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader.

Hållbarhetsredovisningen är årligen återkommande och resultaten presenteras så att de är jämförbara från år till år. Mätdata har sitt ursprung i egen statis-tik samt statistik från leverantörer och entreprenörer som universitetet anlitar. Den senaste redovisningen publicerades i februari 2017. Då nya mål och delvis nya indikatorer gäller från och med 2017 har vissa mätmetoder förändrats sedan förra redovisningspe-rioden. Uppgifter för tidigare år har då justerats. Samtliga resultat finns samlade på: www.hallbarhetsredovisning.gu.se

Denna produkt är producerad av miljölednings- gruppen vid Göteborgs universitet, GMV. Layout: Hugo Gustafssonmiljo@gu.se www.gu.se/miljo Diarienummer: M2018/3Fastställd av: Anders Ekbom, Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV.

ÖVRIG REDOVISNING

13

BILAGA: MÅLUPPFYLLELSE FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2017, TIDIGARE PUBLICERAD I GÖTEBORGS UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

Universitetet ska främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar.

328 vetenskapliga artiklar1 som behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling publicerades under 2017, en ökning med sex procent jämfört med 2016.

Universitetet ska öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen.

Nio procent av kurserna (369 av 4211 kurser) och 16 procent av programmen (31 av 192 program) är hållbarhetsmärkta. Andelen hållbarhetsmärkta kurser har ökat med fyra procentenheter och andelen hållbarhetsmärkta program har ökat med två procentenheter jämfört med 2016.

Universitetet ska öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället.

Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med stu-denter var 281 stycken, en ökning med 15 procent sedan 2016.

Universitetet ska ställa hållbarhetskrav2 vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar.

I 70 procent av ramavtalen3 (16 av 23 stycken) och i 30 procent av objektsupphandlingarna (18 av 60 stycken) har hållbarhetskrav ställts på varor respek-tive tjänster.

Universiteten ska öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden.

Prioriterade produktområden

Datorer och bildskärmar 32 549

9 583

2 672

2 328

2 174

1 289

849

140

-

96%

54%

100%

100%

100%

93%

97%

65%

-

Möbler

Drycker (kaffe/te/choklad)

Mjukpapper

Bilar

Frukt

Kontorspapper

Städkemikalier

Textila profilprodukter

MÅL 2017-2019 Resultat och indikationer

Positiva resultat för året

Då nya mål och delvis nya indikatorer gäller från och med 2017 har vissa mätmetoder förändrats. Uppgifter för tidigare år har i dessa fall justerats

Negativa resultat för året Resultat oförändrat/jämförelse med föregående år görs inte

Andel av totaltekonomisktvärde (%)

Ekonomiskt värdeav produkter/tjänstersom köpts in medhållbarhetskrav (tkr)

Universitetet ska minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med 2015.

De totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor under 2017 var 849 kg per helår-sanställd, en minskning med fem procent sedan 2016. Sedan 2015 har utsläppen av koldioxid från tjänsteresor ökat med två procent per helårsanställd.

Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med 2015.

Användningen av el och värme uppgick under 2017 till 207 kWh/m². Användningen av el och värme ligger kvar på samma nivå som 2015 mätt i kWh/m².

Universitetet ska vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande ”Miljöklassad byggnad nivå guld”.

Miljökrav motsvarande ”Miljöklassad byggnad nivå guld” ställdes i en nybyggnation och i en större ombyggnation ställs krav motsvarande ”Miljöklassad byggnad nivå silver”.

Universitetet ska minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter.

Sex incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under 2017.45 aktiviteter har genomförts för att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljö.

Universitetet ska minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med 2015.

Den totala mängden avfall uppgick till 1 083 ton, en minskning med fem procent sedan 2016. Sedan 2015 har den totala mängden avfall minskat med en procent.

Universitetet ska öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med 2015.

Andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras är 40 procent, en minskning med fem procentenheter sedan 2016. Sedan 2015 har andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposterats minskat med två procentenheter.

1 Med vetenskaplig artikel avses publikationstyperna artikel i vetenskaplig tidskrift, artikel i övriga tidskrifter samt forskningsöversiktsartikel2 Med hållbarhetskrav avses ekonomiska krav, miljökrav, sociala och etiska krav samt krav på livscykelperspektiv.

3 De ramavtal där hållbarhetskrav inte har ställts har varit tjänsteupphandlingar där sådana krav ej är relevanta.

Sammanfattning av ”Rapport Hållbarhetsmärkning av kurser och program 2017”.

Rapport finns på https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1686/1686914_rapport_h--

llbarhetsm--rkning_2017_180420_v5.pdf

Sammanfattning av kvantitativa resultat:

Under 2017 gavs 369 hållbarhetsmärkta kurser vid Göteborgs universitet. Det motsvarar knappt

9 % av det totala antalet kurser. Antalet hållbarhetsmärkta kurser har ökat med 3,8 procentenheter

sedan året innan. Motsvarande siffror för utbildningsprogram är 31 stycken vilket utgör 16 % av alla

utbildningsprogram som ges. Antalet hållbarhetsmärkta program har ökat med 2 procentenheter.

Totalt (st) Märkta (st) Andel (%) Fokuserad Relaterad Förändring (%)

Kurs 4211 (4030) 369 (215) 8,8 67 (56) 302 (158) + 3,8

Program 192 (201) 31 (30) 16 11 (10) 20 (20) + 2

Tabell 1: Hållbarhetsmärkta kurser och program. 2016 års siffror ges inom parantes.

Antalet hållbarhetsmärkta kurser har under 2017 ökat från 215 till 369, en ökning med 72%.

Institutionen för Kulturvård ger flest hållbarhetsmärkta program, har märkt 6 av 6 st = 100%.

Samtliga fakulteter har ökat antal hållbarhetsmärkta kurser från 2016 till 2017.

Störst ökning har skett på Sahlgrenska akademin, som nu är den fakultet som ger flest hållbarhetsmärkta kurser (nästan 100 st).

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi samt institutionen för biologi och miljövetenskap är de som har märkt flest kurser 42 respektive 32 st.

De institutioner/enheter som har högst andel hållbarhetsmärkta kurser är Förvaltningshögskolan (56 %), institutionen för ekonomi och samhälle (45 %) och institutionen för Globala studier, (36 %).

33 institutioner har hållbarhetsmärkta kurser.

Flest hållbarhetsfokuserade kurser ges vid institutionen för globala studier (12 st) och institutionen för biologi och miljövetenskap (6 st).

Några reflektioner och förslag presenterade utifrån intervjustudie med lärare:

Något som underlättar arbetet är att ha en person med tydligt ansvar för att driva arbetet. Ett bollplank, diskussionskollega, någon som har stor kunskap om hållbarhet och kan hitta ingångarna till märkningen.

När det gäller nyttan av märkningen är svaren varierande, vissa ser det som enbart ord och som att slipa på formuleringar i kursplaner för att GU vill att kurser ska märkas, andra ser det som en möjlighet att jobba med innehållet i kurser och integrera ny kunskap i undervisningen.

Många av de intervjuade lyfter att engagemanget för hållbarhet finns och är stort hos många medarbetare men att just formen med att märka kurser inte alltid är rätt väg att gå. Det poängteras bland annat att humanistiska fakulteten bedriver forskning och utbildning som är relevant ur hållbarhetshänsyn men de kan inte se att det ska skrivas in i kurs-/ lärandemål på det sättet.

Några resultat från enkätstudie med studenters syn på hållbarhetsmärkningen:

Ungefär hälften (46%) av studenterna kände till symbolerna för hållbarhetsmärkning. 58 % visste att kurser och program på GU kan hållbarhetsmärkas.

När det kommer till hållbarhetsmärkningens påverkan på kurs- eller programval, så angav majoriteten av respondenterna (74 %) att märkningen skulle eller har påverkat deras val på något sätt: 44 % lite grann och 30 % stor påverkan. För ingen var märkningen dock avgörande för val av kurs eller program.

De flesta studenterna tycker att märkta kurser/program har levererat en viss del innehåll och utbildning kring hållbar utveckling. 38 % anger ”delvis levererat” som svar och 35 % anger ”lite grann” vilket sammanlagt är 73 % av alla respondenter. Vidare anser 19 % att de inte fått till sig alls det de trodde de skulle få om hållbar utveckling medan 8 % tycker svara absolut och verkar rätt nöjda.

Sammanfattning av förslag för det fortsatta arbetet för olika delar av universitetets organisation:

Institutionernas arbete/roll: Presentera innebörden av hållbarhetsmärkningen i samband med kursens/programmets

introduktionsföreläsning så att studenterna blir medvetna om märkningen och kan ge respons på utbildningens innehåll.

Det vore önskvärt om information om märkningen framgår på lärplattformen GUL – utbildningens digitala anslagstavla som fungerar som en kurskatalog (öppna sidor).

Det vore önskvärt om studenternas synpunkter om utbildningens bäring på märkningens kriterier fångas upp i kursutvärderingen.

Institutionerna uppmuntras att samverka inom fakulteten för avstämning kring hur kriterierna för märkningen tolkas.

Institutionerna uppmuntras att se över ansvarsorganisationen för märkningen.

De institutioner som har kommit långt i sitt arbete med hållbarhetsmärkningen uppmuntras att sprida kunskap och erfarenheter till andra enheter.

Fakulteternas roll: Fakulteterna uppmuntras att undersöka vilka kritiska områden som finns kring märkningen

och hur de bäst kan bemötas.

Fakulteterna uppmuntras att stödja institutioner som har kommit långt i sitt arbete med hållbarhetsmärkningen att sprida kunskap och erfarenheter till andra enheter.

Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV:s roll: Det finns ett stort engagemang för hållbarhetsmärkningen på delar av universitetet. GMV:s

roll är att se över hur man bäst skulle kunna stödja samverkan över fakulteterna för att sprida lärdomar och kompetens om hur kriterierna kan appliceras på utbildningarna. Exempelvis genom terminsvisa nätverksträffar. En mer specifik fråga skulle kunna vara ett forum där programråd kan bekanta sig med hållbarhetsmärkningen.

Se över gällande kriterierna och hur de kan relateras till FN:s hållbarhetsmål.

Undersök möjligheten att samverka med studentgrupper/nätverk för att öka engagemanget för hållbarhetsmärkningen. Eventuellt skulle några studenter från masterprogrammet ”Utbildning för hållbar utveckling” som startar i höst kunna knytas till en referensgrupp för universitetövergripande arbete.

Göteborgs universitets kommunikation: Hållbarhetsmärkningen bör ses som en konkurrensfördel i marknadsföringen av

utbildningarna. Detta gäller även inför de internationella studenterna.

I översynen av kommunikationen kring hållbarhetsmärkningen bör även de engelsktalande studenternas perspektiv beaktas.

Undersök möjligheten att i samband med eventuellt välkomstbrev (i pappersform eller digitalform) till nya studenter även bifoga information om märkningen.

Undersök möjligheten att publicera information om hållbarhetsmärkningen på studentportalen.

Sammanställning inför Ledningens genomgång av miljöledningssystemet 2018-05-03 M2018/7

Göteborgs centrum för hållbar utveckling 1 (2) Aschebergsgatan 44, Box 170, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se

Utvärdering av efterlevnad av miljölagstiftning Miljöcertifieringen enligt ISO 14001 och EMAS ställer krav på att Göteborgs universitet årligen utvärderar efterlevnaden av miljölagstiftningen. Lagefterlevnaden utvärderas genom en checklista med frågor i GURIA (Göteborgs universitets risk-, incident- och avvikelsehanteringssystem) som samtliga institutioner skall fylla i. Detta genomfördes i samband med universitetets årsuppföljning och prefekten ansvarade för att rapporteringen genomfördes senast 17 januari. Universitetets hållbarhetscontroller har därefter sammanställt och utvärderat svaren.

Samtliga institutioner utom institutionen för geovetenskaper har rapporterat enligt ”Checklista för lagefterlevnad 2018”. Dessutom har flertalet bibliotek, nationella enheter och enheter inom Gemensamma förvaltningen rapporterat. I kommentarerna används ”verksamheter” som en samlad benämning för institutioner, bibliotek, nationella enheter och GF:s enheter.

Kommentarer

Introduktion av nyanställda: Verksamheterna har generellt sett goda rutiner för att säkerställa att nyanställd personal får relevant information om miljöarbetet. Det vanligaste är att informationen ges muntligt genom introduktionstillfälle, antingen centralt på universitetet eller av den egna miljösamordnaren/ miljörepresentanten. Ett fåtal institutioner anger att informationen om miljöarbetet för nyanställda saknas eller är bristfällig. Några institutioner hänvisar enbart till hemsidan.

Inköp: De flesta verksamheter anger att de har goda kunskaper om miljökrav vid inköp. Många rapporterar att inköpare erhållit kunskapen via inköpsutbildningen som gett information om miljökrav. Endast ett fåtal anger att inköpsutbildningen inte gett tillräckligt med kunskap om miljökrav och därmed efterfrågas vidare utbildning. Core facilities planerar eget inköpsseminarium då man vid miljöronder upptäckt en osäkerhet hos inköpare kring att ställa miljökrav vid inköp – ett bra initiativ! Några institutioner lyfter problemet att upphandlade ramavtal ibland inte möjliggör val av miljövänliga inköp, och en institution uppger även problem med att det inte finns tillräcklig kompetens för att ställa miljökrav vid inköp som sker utanför ramavtal.

Resfria möten: Generellt sett finns det en positiv inställning till användande av teknik för resfria möten, många uppger dock svårighet att mäta i vilken utsträckning den används. De som ändå gör en uppskattning landar på att ca 30 % av mötena är e-möten. Flera verksamheter har under året köpt in ny teknik för att möjliggöra möten och konferenser på distans. Ett bra initiativ kommer från institutionen för biomedicin som rapporterar att videokonferenser har förtur vid bokningar i deras nyligen utrustade konferensrum. De flesta uppger att de använder Jabber eller Skype. Det finns ett ökat användande av teknik för resfria möten vid rekrytering och handledning vid flertalet institutioner. Ett fåtal verksamheter uppger att teknik för resfria möten inte används eller används i liten omfattning.

Kemiska ämnen: Vid institutioner med laborativ eller konstnärlig verksamhet är rutiner för vad som får hällas ut i

2 (2)

avloppet samt förhindrande av kemikaliespill överlag väl fungerande. Samtliga berörda verksamheter uppger att de har rutiner för kemikalieavfall (bland annat vad som får hällas ut i avloppet). Några institutioner uppger att dragskåpen fortfarande är anslutna till avloppet men samtliga kompletterar då med skydd mot spill i form av vannor, Vermikulit, absorberande skyddspapper mm. Nya dragskåp saknar i de flesta fall vask. Ungefär hälften av verksamheterna uppger att det finns golvbrunnar i lokaler där flytande kemikalier hanteras, dessa ska då täckas med lock eller krage vilket några institutioner anger att man gör. Här finns dock ett förbättringsområde vilket även uppmärksammades i förra årets utvärdering.

Samtliga verksamheter som förvarar brandfarliga eller explosiva varor gör det enligt regelverk i skåp avsedda för ändamålet. För att säkerställa att obehöriga inte kommer åt tillståndspliktiga kemikalier används olika metoder som skalskydd, låsta laboratorier, låsta kemikalieskåp mm. Enbart en institution uttrycker att obehöriga eventuellt skulle kunna komma in i laboratorierna.

Sedan 2015 ska märkningen av kemiska produkter följa CLP-förordningen och enligt kravet på märkning ska behållare inköpta innan kraven fastställdes vara ommärkta senast juni 2019. De flesta institutionerna har kommit långt i att använda den nya märkningen. Ungefär hälften av de laborativa och konstnärliga institutionerna uppger att det pågår arbete med att märka gamla produkter enligt den nya förordningen. Två institutioner inom Konstnärliga fakulteten anger att man inte vet om kemiska produkter har den nya märkningen.

Åtgärder:

Kommentarer för respektive fakultet har sammanställts av GU:s hållbarhetscontroller och ska kommuniceras med fakulteterna. Dekan ansvarar för att analysera lagefterlevnaden för fakultetens institutioner. Prefekt ansvarar för att respektive institution följer lagstiftningen.