Geohydrologi St Hans - Melica · Geohydrologi på St Hans 11 D1 D2 D3 D4 K1 K3 Under järnvägen Inlopp dammen Bäckens slut Dammens vattenyta D2, D3, K3 närmast kulverterna 50-----45-

Undersökning avgeohydrologiska förhållanden

kring St Hans deponi i Lund

Stefan Bydén

2012-05-22

Fiskhamnsg

atan10,414

55

GÖ

TEBORG

Tel 031-8

571

00

Fax031-1

422

75

ww

w.m

elica.sem

elic

a

Inledning

Denna rapport sammanställer resultaten av en geohydrologisk undersökning som ut-

fördes på och kring St Hans backar under 2011. Syftet var att försöka få grepp om

grundvattenflöden som kunde transportera lakvatten från deponin och ner mot Vall-

kärrabäcken. Arbetet ingår i de förberedelser som görs för att åstadkomma en rening

av lakvattnet från St Hans-deponin.

12 grundvattenrör sattes i mars 2011 av GEO-kompaniet; ett på deponin och 11 ut-

anför, främst i nedströmsrikningen. Placeringen av rören framgår av sidorna 4 och 5.

En jordsartsprofil samlades in vid borrningen och redovisas på sidorna 7 till 10. Meli-

ca och Calluna, vilka senare skötte provtagningen, utrustade rören med slangar för

provtagning.

Grundvattennivån mättes vid 10 tillfällen under året, med en koncentration under

perioden mars–april. Vid dessa tillfällen mättes även ledningsförmåga och tempera-

tur. Vid två tillfällen togs också prover för kemisk analys ut vid några av rören. Denna

vattenkemi redovisas i en separat rapport.

Grundvattenmätningen redovisas, liksom temperatur och ledningsförmåga, i tids-

seriediagram i slutet av rapporten. Grundvattennivåerna är också utsatta på jord-

artsprofilerna som ett spann mellan högsta och lägsta nivå. Grundvattennivåerna är

också relaterade till de två kulvertar som går genom området på sidorna 11–13.

Geohydrologi på St Hans

2

Områdets historia

Mitt under deponin sammanflödade två bäckarmar till Vallkärrabäcken. Dessa kom

från Möllevången i söder och Norra Fäladen i öster. Bäckens ursprungliga läge är tol-

kad från 1812 års rekognoceringskarta. På den kartan finns också sluttningslinjer som

kan tydas som avgränsning av en flack bäckravin. På 1910 års karta syns inte mycket

av vattenflödet medan 1947 års agrogeologiska karta visar ett bäckflöde för sträckan

från Möllevången och vidare nedströms sammanflödet. Armen från Norra Fäladen

verkar redan då vara kulverterad. Numera är bäcken kulverterad från sina källor ner

till andra sidan järnvägen, där den släpps upp i ljuset igen.


3

Grundvattenrör

12 grundvattenrör är satta i detta projekt. De flesta med uppstickande rör medan några

avslutas med däcksel. Rör D1 fungerade dåligt och provtagningen där avbröts. De

första proverna visade dock att röret låg så till att det inte behövdes mera undersök-

ningar där. Vid sista undersökningen kunde inte heller däckseln vid N3 återfinnas.


4


5

WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.562', E 13 11.039'

WGS 84 decimal (lat, lon):

55.72603, 13.18398

RT90:

6180542, 1335316

SWEREF99:

6177081, 385946

D1

WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.570', E 13 11.104'


55.72616, 13.18507

RT90:

6180554, 1335385

SWEREF99:

6177095, 386015

D2

WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.576', E 13 11.139'


55.72626, 13.18564

RT90:

6180564, 1335421

SWEREF99:

6177105, 386051

D3

WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.578', E 13 11.166'


55.72630, 13.18610

RT90:

6180568, 1335450

SWEREF99:

6177109, 386080

D4

WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.484', E 13 11.099'


55.72474, 13.18499

RT90:

6180397, 1335374

SWEREF99:

6176937, 386006

K1WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.514', E 13 11.190'


55.72524, 13.18650

RT90:

6180448, 1335471

SWEREF99:

6176990, 386102

K3WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.441', E 13 11.597'


55.72402, 13.19329

RT90:

6180297, 1335892

SWEREF99:

6176843, 386524

N3N1WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.459', E 13 11.355'


55.72431, 13.18925

RT90:

6180339, 1335640

SWEREF99:

6176882, 386272

A1

WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.369', E 13 11.075'


55.72281, 13.18459

RT90:

6180183, 1335341

SWEREF99:

6176723, 385975

A2

WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.342', E 13 11.076'


55.72237, 13.18459

RT90:

6180134, 1335339

SWEREF99:

6176674, 385974

T1

WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.381', E 13 11.392'


55.72302, 13.18987

RT90:

6180194, 1335673

SWEREF99:

6176737, 386307

S2

WGS 84 (lat, lon):

N 55 43.438', E 13 11.212'


55.72397, 13.18687

RT90:

6180306, 1335489

SWEREF99:

6176848, 386122

Valda koordinater för de satta grundvattenrören i WSG 84, RT90 och SWEREF99.

Rör X-koordinat Y-koordinat Höjd

D1 6178097.391 130139.715 49.280

D2 6178111.828 130207.321 45.575

D3 6178119.888 130244.605 43.529

D4 6178128.081 130280.875 43.707

K1 6177931.859 130228.031 47.864

K3 6178003.185 130305.824 44.382

N1 6177909.101 130413.494 45.721

N3 6177881.501 130715.175 50.782

T1 6177761.691 130513.207 56.263

S2 6177877.209 130323.475 46.578

A1 6177754.127 130188.361 47.800

A2 6177642.643 130229.698 49.636

Inmätta koordinater och höjder på grundvattenrör


6

Markytans lutning mellan grundvattenrören.


7


8

Grundvattenyta

Rör

Filter

Lagerföljder och höjder för grundvattenrör på St Hans

D2(mu)LeMn

LeMn

LeMn

LeMn N.O

Sa g

46-

-

45-

-

44-

-

43-

-

42-

-

41-

-

40-

-

39-

-

38-

-

37-

(mu)Le(Sa)Le

Le

LeMnSa g

SaLe

Sa(Le)

Sa

D344-

-

43-

-

42-

-

41-

-

40-

-

39-

-

38-

-

37-

-

36-

-

35-

(mu)Le

LeMn

Sa f

Sa Le

Sa

D4

45-

-

44-

-

43-

-

42-

-

41-

-

40-

-

39-

-

38-

-

37-

-

36-

(mu)Le

LeMn

LeMn

Sa g

D1 49-

-

48-

-

47-

-

46-

-

45-

-

44-

-

43-

-

42-

-

41-

-

40-

49,28045,575

43,52943,707

Le = lera

Mn = morän

Si = silt

Sa = sand

Mu = mull

Sa g = sandigt grus

N.O. = nordost


9


LeMn

Sa LeMn

LeMn

Sa g

(Le)Sa

Sa (Le)

(mu)Le

(mu)Le

Sa

N146-

-

45-

-

44-

-

43-

-

42-

-

41-

-

40-

-

39-

-

38-

-

37-

-

36-

-

35-

45,721

(mu) Sa Le

LeMn

LeMn

Sa

K3 45-

-

44-

-

43-

-

42-

-

41-

-

40-

-

39-

-

38-

-

37-

44,382

LeMn

LeMn sa

Sa g

(mu)Le

K1 48-

-

47-

-

46-

-

45-

-

44-

-

43-

-

42-

-

41-

47,864

LeMn

LeMn

Sa g

Sa(mu)Le

(mu)Le

N3

LeMn N.O

51-

-

50-

-

49-

-

48-

-

47-

-

46-

50,782

Grundvattenyta

Rör

Filter

Le = lera

Mn = morän

Si = silt

Sa = sand

Mu = mull

Sa g = sandigt grus

N.O. = nordost


10


LeMn

LeMn

LeMn

SiSa

Sopor

T1 57-

-

56-

-

55-

-

54-

-

53-

-

52-

-

51-

-

50-

-

49-

-

48-

-

47-

Le

LeMn

LeMn

LeMnSa

Sa

Sa Le(mu) Sa Le

S248-

-

47-

-

46-

-

45-

-

44-

-

43-

-

42-

-

41-

LeMn

Sa LeMn

Sa

(mu)Le

A1(mu)LeMn

48-

-

47-

-

46-

-

45-

-

44-

-

43-

-

42-

-

41-

-

40-

-

39-

LeMn

LeMn

LeMn

Sa

Sa

mu Sa

SaMn

A2 50-

-

49-

-

48-

-

47-

-

46-

-

45-

-

44-

-

43-

Grundvattenyta

Rör

Filter

49,636

47,800

46,57856,263

Le = lera

Mn = morän

Si = silt

Sa = sand

Mu = mull


11

D1

D2 D3 D4

K1

K3

Un

de

rjä

rnvä

ge

n

Inlo

pp

da

mm

en

Bä

cke

ns

slu

t

Dammens vattenyta

D2, D3, K3 närmast kulverterna

50-

-

-

-

-

45-

-

-

-

-

40-

-

-

-

-

35-

Markhöjd över kulvert

Markhöjd vid rör

Grundvattennivå

Kulvert från Möllevången

Kulvert från Norra Fäladen

Högsta

Lägsta

Grundvattnets höjd i förhållande till kulverterna på sträckan från järnvägsundergången till den lilla dammen vidbäckens slut. Rör med tjockare streck ligger närmare kulverterna. Höjden på den blå grundvattennivån markerarskillnaden mellan högsta och lägsta grundvattennivån vid mätningarna.

55-

-

-

-

-

50-

-

-

-

-

45-

-

-

-

-

40-

-

-

-

-

35-

N1

N3Markhöjdöver kulvert

Bä

cke

ns

slu

t

Bä

cke

ns

bö

rja

n

Kulvert från Norra Fäladen

Grundvattnets höjd i förhållande till kulverten på sträckan från den lilla dammen vid bäckens slut till bäckensbörjan. Rör med tjockare streck ligger närmare kulverten. Höjden på den blå grundvattennivån markerar skillna-den mellan högsta och lägsta grundvattennivån vid mätningarna.

Kulverterna i förhållande till grundvattennivån

På den största delen av sträckan ligger grundvattennivån över bottennivån på kulver-

tarna, enda undantaget är vid rör N1. Här lutar kulverten kraftigt och grundvattenni-

vån ligger högst upp i ett fyra meter tjockt skikt av sand. Detta sandskikt återfinns

även i den nedströms liggande punkten K3, här tre meter tjockt. Båda punkterna be-

finner sig nära den gamla bäckfåran. Vid K3 ligger grundvattennivån runt en meter

över kulvertbottnen vilket tyder på att kulverten är någorlunda tät. Att den inte är helt

tät visades på en inspektion av kulverternas nedre del där inträngande järnrikt vatten

observerades.


12

60-

-

-

-

-

55-

-

-

-

-

50-

-

-

-

-

45-

-

-

-

-

40-

S2

A1

A2

T1

No

rra

Rin

ge

n

Markh

öjd

öve

rku

lvert

Kulvert från Möllevången

Grundvattnets höjd i förhållande till kulverten på sträckan från den lilla dammen vid bäckens slut till en brunn sö-der om Norra Ringen. Rör med tjockare streck ligger närmare kulverten. Höjden på den blå grundvattennivån mar-kerar skillnaden mellan högsta och lägsta grundvattennivån vid mätningarna.

Resultat från mätningarna i rören

Mätningarna i kulverterna var intensivast under perioden mitten på mars till slutet på

april 2011. Sedan gjordes ett uppehåll till slutet på september. Redovisningen av

grundvattennivårena nedan har en tidsrätt skala medan redovisningen av temperatur

och ledningsförmåga inte har denna skala.

Den stora variationen i ledningsförmåga i rör T1 beror på att grundvattenytan ligger

nära ett lermoränskikt mellan avfall och överliggande sand. Beroende på grund-

vattenytans fluktuationer kommer olika stor andel av grundvattnet i röret från lakvatt-

net i avfallet och det relativt sett renare vattnet i sanden.


13

54

52

50

48

46

44

42

40

D1

D2

D3D4

K1

K3

N1

N3

S2

T1

A1

A2

möh

Grundvattennivåer över tiden vid St Hans, Lund

Stabila och långsamt sjunkande nivåer.

Endast A2, D2 och K3 höjdes närmvärt 22a mars


14

D2

D3

D4

K1

K3

N1

N3

S2T1

A1

A2

°C

Grundvattentemperaturer över tiden vid St Hans, Lund

0

2

4

6

8

10

12

14

A1 märker ut sig med betydligt högre

temperatur i grundvattnet. Antagligen

uppvärmning från kompostprocessen.

T1 uppe i deponin hade lägst temp

under våren.

22/3 28/3 5/4 12/4 26/4 28/9 14/11


15

250

200

150

100

50

0

D2

D3

D4K1

K3

N1

N3

S2

T1

A1

A2

Ledningsförmåga över tiden vid St Hans, Lund

mS/m

Norm

alv

ärd

enH

öje

å

A1 märker ut sig med hög ledningsförmåga

i grundvattnet. Kommer detta också från

kompostprocessen? S2 och T1 är de brunnar som

borde innehålla mest lakvatten och den höga

ledningsförmågan här styrker detta.

16/3 22/3 28/3 5/4 12/4 26/4 28/9 14/11

A1: Ingen specifik lukt kunde skönjas.

A2: Lukt av rost.

D1: Inget rör i röret att undersöka.

D2: Ingen specifik lukt kunde skönjas.



K1: Ingen specifik lukt kunde skönjas.

K3: Ingen specifik lukt kunde skönjas.

N1: Ingen specifik lukt kunde skönjas.

S2: Ingen specifik lukt kunde skönjas.

T1: Metallisk, nästan frän, lukt.

N3: Mätplats kunde inte hittas.

A1 A2 D2 D3 D4 K1 K3 N1 S2 T1

A1 A2 D2 D3 D4 K1 K3 N1 S2 T1

Grundvattennivå

Nedersta fem centimetrarna

Inspektion av slangar i grundvattenrör på St Hans 2011-11-28

Documents

Geohydrologi St Hans - Melica · Geohydrologi på St Hans 11 D1 D2 D3 D4 K1 K3 Under järnvägen Inlopp dammen Bäckens slut Dammens vattenyta D2, D3, K3 närmast kulverterna 50-----45-