2016-02-24

1

Omvårdnadsforskningens fokus,

utveckling och tillämpning GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, INSTITUTIONEN FÖR

HÄLSOVETENSKAP

Kunskap om patientens fundamentala behov

Kunskap om god omvårdnad som möter

patientens behov

Kunskapen får vi genom

• Empirisk forskning om verkligen ”nuet”

• Teorier ”nuet och framåt”

Omvårdnadsforskningens fokus är att

göra vården bättre för patienterna

Sjuksköterskan två jobb:

Att göra sitt jobb och Att göra vården bättre

Att göra

- Sak

- Relation

Rätt/bästa görandet?tta

Empirisk forskning

Fördjupa

förståelsen via teori

Att förändra vården till det bättre

2016-02-24

2

Tillämpning av omvårdnadsforskning

Håkan Eriksson

Hemsjukvård

Vårdcentral

Region - /Universitetssjukhus

Länsdels - / Länssjukhus

Särskilt boende (sjukhem ed)

Hemsjukvård

- /

Särskilt boende (sjukhem ed)

På sjukhus

Gränsöverskridande vård

– e-hälsa

Patienten

Primärvård och länsdelsjukvård

Vård och service i kommunen

Pati

en

ter

och

dera

s f

am

ilje

r

I hemmet

Forskningen för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster

och biomedicinska analytiker fick sin grund i samhällsdebatten på

tidigt 70-tal om den inhumana vården ”löpande band principen”

Högskolereformen 1977 innebar att sjuksköterskeutbildning

m.fl. blev en utbildning inom högskolan och med

forskningsanknuten undervisning.

Stöd från Medicinska forskningsrådet (dagens Vetenskapsråd)

som fördelade statliga medel till medicinsk forskning tillskapade på

70- och 80-talet detta forskningsområde.

HUR BÖRJADE

OMVÅRDNADSFORSKNINGEN I SVERIGE?

Utveckling av omvårdnadsforskning i Sverige

1970-talet som förhoppningarnas tid (1977 högskolereformen)

1980-talet som det strategiska arbetets tid (uppbyggnadsarbetet

av högskolereformen). De 3 första professurerna tillkom.

1990-talet som den växande forskningens tid

2000-talet integrationens tid då de professionella gränserna

suddas ut i forskningen och vi mera ser på vetenskapen som

sådan.

Idag: 81 aktiva professorer inom omvårdnad,

27 professorer har hunnit gått i pension,

2016-02-24

3

• Omvårdnadsforskning har lyft förståelsen av vad det innebär att vara sjuk i olika situationer – skapat en kunskapsnivå som haft betydelse för hela vården och en personcentrerad vård

• Infört nya vårdformer, exempelvis palliativ vård, personcentrerad vård

• Infört nya rutiner exempelvis kring förlossningsvård och tidig hemgång

• Utvecklat äldrevård med interventionsstudier ex. case management

• Gjort yrket till en respekterad profession

Inga nobelpris - men gjort stor nytta!

Omvårdnadsforskning förbättrar vården

Eva Joelsson Alm, sjuksköterska inom intensivvård och doktor i

medicinsk vetenskap har forskat om övertänjning av urinblåsan.

Urinretention

Övertänjning

Urinretention

Övertänjning

Skadad urinblåsa

Vid 3,5

deciliters

fyllnad är det

optimalt att

tömma blåsan.

Vid 4 deciliter

eller mer blir

det svårare att

kissa. Mer än

5 deciliter

orsaka skador

med men för

livet.

Övertänjning – en vårdskada

Ger urintömningsbesvär, infektioner och i svåra fall livslångt behov

av kateterbehandling. Medför både praktiska och sociala

begränsningar i vardagslivet och leder till onödigt lidande.

• Övertänjning av urinblåsan är ett stort problem i samband med

operation, på akutmottagningar

• Patienter har ofta svårt att själv känna om de behöver kissa

• Tidig upptäckt genom blåsscanning och intermittent

kateterisering minskar risken för vårdskador och lidande för

patienterna (www.vårdhandboken.se)

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

2016-02-24

4

Ami Hommels, sjuksköterska och docent

har visat att patienter med höftfraktur var lågt prioriterade

och att de fick vänta ett eller flera dygn på operation.

• Höftfraktur orsakas vanligtvis av att man ramlar i hemmet. Av

de knappt 18 000 patienter som varje år drabbas av höftfraktur

har nästan alla, cirka 97 procent, fallit. Förutom det uppenbara

lidandet för dem som drabbas, leder lång väntan på operation

till både förlängd vårdtid och ökad dödlighet inom fyra månader

efter benbrottet. Dessutom ökar risken för infektioner, trycksår

och förvirring.

• Allt fler sjukhus inför nu Höftlinjen med operation inom 24

timmar. En person med misstänkt höftfraktur tas om hand

snabbt redan i ambulansen på väg till sjukhuset. Patienten

slipper vänta på akuten, utan kommer direkt till röntgen och

sedan omgående till vårdavdelning och läggs där i en

specialsäng med tryckavlastande madrass.

(SSF 2014; Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården)

• 30-40% av alla patienter erhåller inte vård i enlighet

med aktuell vetenskaplig kunskap

• 20-25 av vården är onödig eller potentiellt skadlig

(Grol & Grimshaw 2003 i Lancet)

Klyftan praktik - teori

Hälsa, vård och omsorgskonsumtionsmönster

bland äldre med utveklingsstörning:

En nationell registerstudie

MEDARBETARE: MAGNUS SANDBERG, JIMMIE KRISTENSSON, MARIA

JOHANSSON, MAGNUS TIDEMAN, FOU-MALMÖ STAD, FUB M.FL

2016-02-24

5

Vårdutnyttjande – Slutenvård

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Totalt antal vårdtillfällen 2002-2012

Total Kontroll Fall

Forskningen genomförs som longitudinell case-control study;

Fall är äldre med utvecklingsstörning

Kontroll är matchade kontroller

Forts…

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Antal akuta vårdtillfällen 2002-2012

Total Kontroll Fall

Implementering av kunskapsbaserad

palliativ vård för äldre personer i

särskilda boenden

2016-02-24

6

Bakgrund

• En stigande andel äldre över 80 år och ett minskat

antal vårdplatser har lett till att personer som bor på

särskilda boenden är allt svårare sjuka.

• De flesta äldre som flyttar till ett särskilt boende

avlider också där, i medeltal efter 4-9 månader.

• Både Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen

(WHO) förespråkar att alla som behöver palliativ

vård ska erhålla det, detta oavsett om man är

gammal eller ung.

Bakgrund

• En god palliativ vård utgår ifrån de fyra

hörnstenarna: symtomlindring, multiprofessionellt

samarbete, kommunikation och relation samt stöd till

anhöriga.

• God palliativ vård finns beskrivet i ett Vårdprogram

för palliativ vård och ett Nationellt kunskapsstöd.

• Erfarenheterna visar dock att det finns ett stort gap

mellan framtagande av dokument om det vi vet är

bäst, till det att det integreras i äldrevårdens vardag.

Projektets design

• Projektet genomförs som en cross-over studie av

implementering i Skåne och Kronobergs län.

• En utbildningsintervention där personal i särskilda

boenden utbildas genom seminarier och coaching

under 6 månader.

• En pilotstudie genomfördes under 2014 med fyra

särskilda boenden i Kronobergs län.

• Implementeringen började i Kronoberg april 2015.

Kontrollboende i Skåne. Skiftades om från januari

månad 2016.

2016-02-24

7

Medarbetare i projektet

• Gerd Ahlström, professor, projektansvarig, Lunds universitet

• Birgit H Rasmussen, professor, Lunds universitet

• Carl Johan Fürst, professor, Lunds universitet

• Eva Benzein, professor, Linnéuniversitetet

• Annica Forsgren, Kommunförbundet Skåne

• Lina Behm, med. dr., Lunds universitet

• Anna Sandgren, fil. dr., Linnéuniversitetet

• Birgitta Wallerstedt, med. dr, Linnéuniversitetet

• Per Nilsen, biträdande professor, Linköpings universitet

Referensgrupp:

Utvecklingsledare, Kommunförbundet Skåne

Forskning sker med både kvantitativa

och kvalitativa metoder

Tre praktiknära forskningsinriktningar där oftast

både kvantitativa och kvalitativa metoder används

samtidigt

• Aktionsforskning

• Komplexa interventioner

• Implementeringsforskning

• Omvårdnadsteorier har utvecklats med start under 1950-

talet i USA. De första 30-40 åren för att etablera

omvårdnad som en autonom akademisk profession.

• Omvårdnadsteorier har bidragit med att tydliggöra

omvårdnad som en egen profession internationellt,

autonom från den medicinska professionen och inte bara

uppgiftsorienterat yrke (görandet).

• När omvårdnadsteori används idag så är det för att förstå

och förklara praktiken bättre.

• Studenter på alla akademiska utbildningar läser sitt eget

ämnes teori, ex. psykologstudenter, fysisk m.m.

Omvårdnadsteorier

2016-02-24

8

Teori

En teori kan definieras

som ett system av idéer

som antas förklara en

viss företeelse. Teorier

används för att

beskriva, förutsäga och

kontrollera fenomen.

(Kozier & Erb’s. Fundamentals of

Nursing: Concepts, Process and

Practice)

Många teorier förklarar de

4 metaparadigmen i

omvårdnad;

1) Person/patient/klient

2) Miljön/omgivningen

3) Hälsa

4) Omvårdnad

De 4 metaparadigmen i omvårdnad

1) Personen är mottagaren

av omvårdnad (individer,

familjer, grupper).

2) Miljö/omgivningen är den

interna och extern

omgivning som påverkar

personen. Detta

inkluderar människor i

deras fysiska miljö såsom

familj, vänner och

arbetskamrater.

3) Hälsa är graden av

upplevt välbefinnande.

4) Omvårdnad är de

attribut, egenskaper och

åtgärder av

sjuksköterskans på

uppdrag av eller i

samarbete med kunden.

(Kozier & Erb’s. Fundamentals of

Nursing: Concepts, Process and

Practice)

Nivåer på teorier

Metateori

Övergripande filosofiska och

metodologiska frågor relaterade till

utvecklingen av en teoretisk bas för

omvårdnad.

Grand nursing theory

Ramverk av centrala begrepp vilka

definierade breda perspektiv på

yrkesutövningen och olika sätt att

se på omvårdnadsfenomen. T.ex.

metabegreppen människa, hälsa,

miljö och omvårdnad.

Middle-range theory

Mer konkreta frågor om

yrkesutövningen som fyller

gapet mellan grand nursing

theory och praktisk

omvårdnad, ex. transition,

kronisk sorg, adaptation to

chronic pain.

Practice theory

Föreskrifter för den praktiska

omvårdnaden, peaceful end of

life (Ruland and Moore 1998)

2016-02-24

9

Omvårdnadsteorier berör de centrala

värdena i omvårdnadens värdegrund

Hälsa och minskad lidande

Respekt för det sårbara

Integritet

Hopp och mening

Upplevelse av tillit

Själv-bestäm-mande

Värdighet

Några exempel på omvårdnadsteorier Författare År Titel

Hildegard Peplau 1952 The Theory of Interpersonal Nursing

Ida Jean Orlando 1961 Nursing Process Discipline Theory

Joyce Travelbee 1961 The Human-to-Human Relationship

Ernestine Wiedenbach 1964 Clinical Nursing: A Helping Art

Virginia Henderson 1966 The Nature of Nursing

Martha E. Rogers 1970 An Introduction to the Theoretical

Basis of Nursing

Imogene King 1971 Toward a Theory of Nursing

Dorethea E. Orem 1971 Nursing Concepts of Practice

Madeleine Leininger 1985 Transcultural Care Diversity and

University

Patricia Benner 1989 The Primacy of Caring

Nordiska teorier om omvårdnad

Nordiska teorier om omvårdnad:

BEKRÄFTANDE OMVÅRDNAD

av Barbro Gustafsson

Vårdandets idé (leka-lära-ansa) och teori om

lidandet av Katie Eriksson

CARING OR UNCARING: What nursing is and

what it is not av Sigridur Halldorsdottir

2016-02-24

10

Existential

competence

Caring competence

Ethical competence

Cultural competence

Interpersonal competence

Clinical competence

Educating competence

Empowering

patient & next of kin

Lästips

http://nursing-theory.org/

Wiklund Gustin L & Lindwall L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk

praxis. Natur & Kultur.

https://www.youtube.com/watch?v=65rPhLeEXpc

https://www.youtube.com/watch?v=rHtPV6Ey5Ok

Exempel på vidareutveckling av teorin

chronic sorrow

Av det ”normala livet”

Skapar en skillnad mellan verklig

och önskad situation

KRONISK SORG

(Eakes, Burke & Hainsworth 1998)

2016-02-24

11

Kronisk sorg;

Kronisk sorg definieras som återkommande

perioder av en varaktig och genomgripande

sorgsenhet eller annan sorgereaktion

förknippad med en betydelsefull förlust.

(Eakes, Burke & Hainsworth 1998)

1) Personlig

förlust av något

viktigt i livet så

som hälsa

2) Trigger, dvs.

upprepade

förluster

Patienterna

upplever Kronisk

Sorg

Sätt att hantera

Ineffektivt,

personligt

Effektivt,

personligt

Ineffektivt, andra

personer Effektivt, andra

personer

BRISTANDE

VÄLBEFINNANDE

VÄLBEFINNANDE

Trigger

Kodnr Upplevd

”personlig”

förlust som

beskrivs som

betydelsefull

Berättar om

ytterligare

betydelse

förluster

(totalt hur

många?)

Förlusten

beskrivs som

en genom-

trängande

känsla

Förlusten

beskrivs som

bestående,

varaktiga

Sorge-

reaktioner

åter-kommer

periodvis

Gradvis,

tilltagande

och stegrande

sorge-

reaktioner

Triggers,

dvs.

utlösande

händelser för

sorge-

reaktioner

001 X X X X X X X

002 X X X X X

003 X X X X X X X

004

005

006

med flera

Schema för analys av intervjuerna för att kunna utesluta dem som ej har kronisk

sorg samt se hur många som har tecken på det i intervjuerna. Sätt kryss för de alternativ som ni finner i intervjupersonernas berättelser. Med sorgereaktioner menas

alla känslor som kan vara uttryck för sorg ex. tårar, ilska, besvikelse, hopplöshet m. m

2016-02-24

12

I kvalitativa intervjuer med intervjuguiden som utvecklats från

middle-range teorin om kronisk sorg framkom UPPREPADE

FÖRLUSTER ”TRIGGER” vid MS

• Identiteten som frisk

• Kontroll över vardagen

• Kontroll över framtiden

• Rörelsefriheten

• Sociala roller t.ex. i arbetslivet

• Vänner och sociala kontakter

• Oberoendet av andra

• Oberoendet av hjälpmedel

Förluster på grund

av MS Förlust av -hopp -kontroll över kroppen -integritet -identitet mfl.

Patienterna

upplever Kronisk

Sorg

Sätt att hantera

Ineffektivt,

personligt

Kämpar med utsatthet och sårbarhet

Effektivt,

personligt

Bemästra med realistisk medvetenhet

Ineffektivt, andra

personer

Otillräcklig bekräftelse och stöd

Effektivt, andra

personer

Stöd för att hantera förlusterna

BRISTANDE

VÄLBEFINNANDE

Sorg från utsatthet och sårbarhet

VÄLBEFINNANDE

Uppskattning av livet och förtröstan inför framtiden

Trigger

Barns och familjers hälsa &

reproduktiv hälsa

Gruppchef prof Inger Hallström

Vård i högteknologisk miljö

Gruppchef prof Anna Forsberg

Äldres hälsa och personcentrerad vård

Gruppchef prof Gerd Ahlström

prof Birgit Rasmussen

Hälsofrämjande omvårdnad

Gruppchef docent Eva Persson

Institutionens

forskargrupper i omvårdnad